Kulturutskottets betänkande

1989/90:KrU 19 1989/90

Anslag till teater, dans och musik KrU19

rara

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram i
budgetpropositionen beträffande teater, dans och musik samt motioner som
väckts i anslutning härtill.

Utskottet föreslår ändringar i de förslag som lagts fram i propositionen på
sätt som framgår av följande redovisning.

Under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
har regeringen föreslagit att riksdagen för budgetåret 1990/91
skall anvisa medel till 50 nya grundbelopp till musikteatrar, till 73 nya grundbelopp
till övriga teater- och dansinstitutioner och till 25 nya grundbelopp
till musikinstitutioner. Med beaktande särskilt av behovet av ökat stöd till
Norrlandsoperan och Göteborgs symfoqiker föreslår utskottet en ökning i
förhållande till regeringens förslag med \2 nya grundbelopp till musikteatrar
och 30 nya grundbelopp till musikinstitutjoner. Därutöver föreslår utskottet
att riksdagen skall anvisa medel till 10 nya grundbelopp som ett särskilt stöd
för Norrlandsoperans turnéverksamhet. Utskottet föreslår således att medel
skall anvisas till sammanlagt 72 flya grundbelopp till musikteatrar och 55 nya
grundbelopp till musikinstitutioner. I förhållande till regeringens förslag innebär
utskottets ställningstagande en ökad medelsanvisning på 5 833 000 kr.
Regeringens förslag beträffande 73 nya grundbelopp till övriga teater- och
dansinstitutioner tillstyrks.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer, vilka avser dels storleken av
medelsanvisningen till olika ändamål, dels vissa prioriteringar i fråga om
Riksteaterns verksamhet, bidragen till de regionala skådebanorna samt stöd
till Ystadsoperan och teatergruppen Dalvadis. Ett särskilt yttrande om finansieringsformen
för Operan och Dramatiska teatern har avgivits.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under G. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Teater, dans och musik

dels under punkt G 9 (s. 349-351) föreslagit riksdagen att

1 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 19

9. till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 171 137000 kr.,

dels under punkt G 10 (s. 351-353) föreslagit riksdagen att

10. till Bidrag till Operan för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 201464000 kr.,

dels under punkt G 11 (s. 353-354) föreslagit riksdagen att

11. till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 117092000 kr.,

dels under punkt G 12 (s. 354-355) föreslagit riksdagen att

12. till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 59856000 kr.,

dels under punkt G 13 (s. 356) föreslagit riksdagen att

13. till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

dels under punkt G 14 (s. 356-357) föreslagit riksdagen att

14. till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisa
ett förslagsanslag på 170500000 kr.,

dels under punkt G 15 (s. 357-360) föreslagit riksdagen att

15. till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 308969000 kr.,

dels under punkt G 16 (s. 361-363) föreslagit riksdagen att

16. till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 50279000 kr.,

dels under punkt G 17 (s. 363-364) föreslagit riksdagen att

17. till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1990/91 anvisa ett
anslag på 2570000 kr.

Motioner

1989/90:Kr201 av Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel
till de fria teatergrupperna.

1989/90:Kr227 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Riksteaterns satsning på småplatserna.

1989/90:Kr229 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med
hänvisning till vad i motionen anförts om Göteborgs symfoniker anvisar medel
till 50 grundbelopp utöver vad regeringen föreslagit till musikinstitutioner
(G 15).

1989/90:Kr232 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(G 15) för balettensemblen vid Östergötlands länsteater för bud -

1989/90: KrU19

getåret 1990/91 anvisar medel till 8 grundbelopp utöver dem som utgår för
innevarande budgetår.

1989/90: Kr236 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på
budgetpropositionens förslag i motsvarande del beslutar att hos regeringen
anhålla om förslag till ändrad inriktning av statens stöd till fonogramproduktion
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90: Kr247 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdig behandling av
det statliga stöd som utges till Göteborgs Symfoniker och till Stockholms Filharmoniker.

1989/90:Kr256 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av det statliga fonogramstödet.

1989/90:Kr257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om musikteaterproduktion genom Svenska riksteatern,

10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(G 15) för budgetåret 1990/91 anvisar 10573000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av de medel som reserverats för Skådebanan i
Stockholms län,

12. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
(G 16) för budgetåret 1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1989/90: Kr262 av Lena Boström och Roland Brännström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till Norrlandsoperan.

1989/90:Kr263 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (G 15) för Norrlandsoperan anvisar
medel till tolv grundbelopp utöver dem som utgår för innevarande budgetår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Norrlandsoperan
bör få ett turnéstöd i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Kr264 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppräkning av antalet grundbidrag till Norrlandsoperan med
tolv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett årligt turnéstöd på 3 milj. kr. till Norrlandsoperan.

1989/90:Kr265 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrat
stöd till Göteborgs symfoniker.

1989/90:Kr266 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

1989/90: KrU19

1* Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 19

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till Gävleborgs
symfoniorkester.

1989/90:Kr290 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

17. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 3 milj.kr. för Stöd
till utgivning av fonogram samt till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 56856000 kr.,

18. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Regionala skådebanor
anvisa 25 grundbelopp,

19. att riksdagen beslutar att öka anslagen till de regionala teater-, dansoch
musikinstitutionerna med vardera 400000 kr.,

20. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av
319369000 kr.,

21. att riksdagen hos regeringen begär en plan för omläggning av de fria
teatergruppernas grundfinansiering,

22. att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1990/91 anvisar ett anslag av 3070000 kr.

1989/90:Kr299 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till Operan (G 10) för budgetåret 1990/91 anvisar 3 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr300 av Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktig lösning
av de fria teatergruppernas ekonomi.

1989/90:Kr301 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att under Utbildningsdepartementet, bil. 10, G 16. Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper m.m. anslå 14000000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.

1989/90:Kr303 av Alexander Chrisopoulos och Viola Claesson (vpk) vari yrkas
att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1990/91 anslår 3581000 kr., motsvarande 30
grundbelopp, till Göteborgs konsert AB.

1989/90:Kr338 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(G 15) anvisar 3 768 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
att användas för inrättande av ytterligare grundbelopp i enlighet med vad
som anges i motionen,

11. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (G 16)
anvisar 5000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr342 av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk,m,mp) vari yrkas

2. att riksdagen till Norrlandsoperan för budgetåret 1990/91 anvisar medel
motsvarande 50 grundbelopp eller således 12 grundbelopp utöver regeringens
förslag,

3. att riksdagen till Norrlandsoperan för budgetåret 1990/91 anslår 3 milj.
kr. utöver regeringens förslag som turnéstöd.

1989/90:KrU 19

1989/90:Kr343 av Eva Goés och Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 3 milj.
kr. i stöd till turnéer för Norrlandsoperan.

1989/90:Kr344 av Kristina Svensson och Magnus Persson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ekonomiska resurser till Musikteatern i Värmland.

1989/90:Kr345 av Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökat
statligt stöd till Orkesterföreningen i Norrköping.

1989/90:Kr346 av Sonja Rembo och Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statsbidraget till Göteborgs Symfoniorkester och Stockholms
Filharmoniker beräknas efter samma antal grundbelopp.

1989/90:Kr347 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga bidrag till teatergruppen
Dalvadis.

1989/90:Kr370 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern (G 9) för budgetåret
1990/91 anvisar 12000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(G 15) för budgetåret 1990/91 anvisar 7536000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit,

11. att riksdagen anvisar ett årligt turnéstöd till Norrlandsoperan om
3000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

12. att riksdagen anvisar ett extra bidrag för Ystadsoperans gästspel i Köpenhamn
med 300000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

13. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
(G 16) för budgetåret 1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Bidrag till Svenska riksteatern (G 9)

Bidrag till Svenska riksteatern. Operan och Dramatiska teatern lämnas enligt
ett rullande budgeteringssystem i syfte att tillåta en mera långsiktig planering
för institutionerna. Systemet bör enligt vad utskottet uttalade vid
föregående riksmöte dessutom ge goda förutsättningar för institutionerna att
leva upp till de krav som ställs på dem att driva verksamheten inom givna
ekonomiska ramar. Systemet innebär att lokalkostnaderna skall ersättas till
de faktiska hyreskostnaderna. Övriga delar av statsbidragen skall räknas om
med det procenttal, som varje år bedöms ge realistiska förutsättningar för
institutionerna att bedriva den verksamhet de bör ha med hänsyn till deras
kulturpolitiska betydelse (bet. 1988/89:KrU17, rskr. 132). I årets budgetproposition
grundas beräkningarna på en omräkningsprocent av 7 %.
Utbildningsministern erinrar om att en särskild utredningsman (teater -

1989/90:KrU19

kostnadsutredningen, U 1989:07) på regeringens uppdrag gör en översyn av
kostnaderna för att driva teaterverksamhet. Uppdraget skall redovisas i april
1991.

Anslaget Bidrag lill Svenska riksteatern föreslås i budgetpropositionen föras
upp med 171 137 000 kr., en ökning med totalt 17 855000 kr., varav 8 milj.kr.
anges vara en förstärkning av bidraget utöver vad som följer av den generella
omräkningen. Med förstärkningen höjs bidragsbasen, vilket enligt utbildningsministern
är nödvändigt om Riksteatern skall kunna fullgöra sina uppgifter
på ett tillfredsställande sätt. För innevarande budgetår avses Riksteatern
- på tilläggsbudget - tillföras ett engångsbelopp om 6 milj.kr.

Utbildningsministern framhåller Riksteaterns betydelse för utvecklingen
av barn- och ungdomsteatern. Unga Riks har - tillsammans med Unga Klara
vid Stockholms stadsteater och Backateatern vid Göteborgs stadsteater -kommit att ta på sig nationella uppgifter för barn- och ungdomsteatern (bil.
10 s. 86). Den kunskap och den kompetens som byggts upp vid dessa ensembler
måste vidmakthållas och utvecklas för att de skall kunna ta ansvar
för ett erfarenhetsutbyte och samspel med andra konstnärligt verksamma
grupper och ensembler i landet. Av den föreslagna förstärkningen om 8
milj.kr. till Riksteatern avser 2 milj.kr. dess barn- och ungdomsverksamhet.

Under anslaget anför utbildningsministern att det är lämpligt att Riksteatern
i framtiden får fördela resurserna inom teaterns olika verksamhetsområden,
varför den hittillsvarande beräkningen av medel under särskilda anslagsposter
slopas.

Riksteaterns anslag bör enligt motion Kr370 (mp) ökas med 12 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 9).

Utskottet har inget att invända mot att omräkningsprocenten för Riksteatern
är 7 % för budgetåret 1990/91. Utskottet uttalade vid föregående riksmöte
att Riksteaterns verksamhet för många människor innebär den enda
kontakten med levande teater och att dess betydelse som kulturfaktor därför
är mycket stor. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund att resurserna till
teatern förstärks nästa budgetår. Förstärkning bör ske i den utsträckning regeringen
föreslagit. Motion Kr370 avstyrks således i här aktuell del (yrkande

9)-

I motion Kr227 (c) uttrycks oro för att det - trots förstärkningen av anslaget
till Riksteatern - inte kommer att finnas utrymme för ökad verksamhet på
s.k. småplatser (yrkande 3). Motionärerna återger Bygdegårdarnas riksförbunds
uppskattning av hittills genomförda särskilda projekt som riktats mot
samlingslokaler. De ansluter sig till förbundets åsikt att det bör föreskrivas
att Riksteatern inom årets anslagsökning skall prioritera verksamhet på
dessa platser.

Utskottet erinrar om att utbud och spridning av verksamheten inom Riksteatern
bestäms i samverkan mellan Riksteatern och teaterföreningarna
inom ramen för de medel som anvisas. Utskottet anser att riksdagen inte bör
föreskriva en sådan prioritering av en viss del av verksamheten som förordas
i motionen. Anslagsökningen för nästa budgetår bör öka möjligheterna att
tillgodose önskemålen från landets teaterföreningar. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte
bör göras med anledning av motion Kr227 yrkande 3.

1989/90: KrU19

I motion Kr257 (fp) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna att Svenska riksteatern - inom den i budgetpropositionen
föreslagna ökade medelstilldelningen - skall genomföra en planerad musikteaterproduktion
inom Riksteatern i samarbete med t.ex. Folkoperan (yrkande
9).

Riksteatern har i sin anslagsframställning redovisat en rad olika områden
som angelägna att stödja och förstärka. Bland de nämnda områdena finns
musikteaterproduktion i samverkan med vissa institutioner. Det ankommer
på Riksteatern att inom ramen för de av riksdagen anvisade medlen prioritera
mellan sådana områden som Riksteatern och teaterföreningarna önskar
främja. Utskottet förutsätter att Riksteatern vid dessa överväganden noga
prövar möjligheten att inrymma bl.a. musikteaterproduktion i sin verksamhet
under nästa budgetår. Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något
sådant prioriteringsuttalande som begärs i motionsyrkandet. Detta avstyrks.

Bidrag till Operan (G 10)

Under innevarande budgetår utgår till Operan ett anslag av 197 671 000 kr.

I årets budgetproposition föreslås anslaget föras upp med 201464000 kr.
efter avräkning med dels 8 milj.kr. som anvisats engångsvis innevarande
budgetår som kompensation för inkomstbortfall under speluppehållet hösten
1989, dels 1,5 milj.kr. som avser återbetalning av ett lån på 30 milj.kr.
för ett scenmaskineri m.m. Som redovisats i det föregående under avsnittet
Bidrag till Svenska riksteatern har bidraget till Operan beräknats utifrån ersättning
av de faktiska hyreskostnaderna och i övrigt efter en omräkning
med 7 %.

Utbildningsministern nämner att Operan aktualiserat ett behov av ökat
aktiekapital. Han anför att prövningen av denna fråga bör anstå till dess att
den inom teaterkostnadsutredningen (U 1989:07) pågående översynen av
kostnaderna för att driva teaterverksamhet avslutats.

1 motion Kr299 (fp) redovisas hur Operan finansierat sin verksamhet under
de senaste sex åren genom statligt bidrag, biljettintäkter och minskning
av eget kapital. Motionärerna konstaterar att det egna kapitalet kommer att
vara förbrukat vid utgången av räkenskapsåret 1989/90. De anför att de medel
som är disponibla för verksamheten budgetåret 1990/91 kommer att bli
mindre än innevarande budgetår. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna
att Operans bidrag skall räknas upp med 3 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag för att Operan inte skall stå helt utan reserver och behöva
säga upp ytterligare personal.

Utskottet anser att det är av värde att teaterkostnadsutredningen nu gör
en översyn av teaterkostnaderna och att det därvid ingår att bedöma om den
nuvarande verksamhetsformen för Operan och Dramatiska teatern är den
mest ändamålsenliga med hänsyn till verksamhetens karaktär eller av ekonomiska
skäl. Utskottet har inget att erinra mot den omräkningsprocent av 7 %
som regeringen grundar bidragsberäkningen på. Vid föregående riksmöte
anslöt sig riksdagen i princip till vad utbildningsministern anfört om en anpassning
av Operans verksamhet till den nivå, som är realistisk med hänsyn
till statsbidragets framtida utveckling. Regeringen hade då begärt att bidra -

1989/90: KrU 19

1** Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 19

get för budgetåret 1989/90 dels skulle räknas upp med 5 %, dvs. med 6,9
milj.kr., dels skulle höjas med 6,9 milj.kr. utöver vad som följde av omräkningsmodellen.
För att undvika alltför stora påfrestningar i organisationen
under anpassningsskedet höjde emellertid riksdagen bidragsbasen med 11
milj.kr. utöver vad regeringen begärt (bet. 1989/90:KrU 17, rskr. 132). Mot
bakgrund av det anförda och i avvaktan på resultaten av den pågående översynen
föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion Kr299 anvisar
201 464000 kr. till Bidrag till Operan nästa budgetår.

Bidrag till Dramatiska teatern (G 11)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till Svenska rikskonserter (G 12)

Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades den 1 januari 1988. Anslaget till
Rikskonserter uppgår innevarande budgetår till 54747 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget nästa budgetår skall uppgå till 59856000
kr. Därvid har full hänsyn inte kunnat tas till kostnadsökningar till följd av
1989 och 1990 års statliga löneavtal eller till kostnader för förändrade sociala
avgifter för år 1990. Kompensation för detta kommer att ges från anslaget
Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter (G 13). För det treåriga
projektet Lansering 90, i vilket unga, oetablerade artister får hjälp att
komma ut i musiklivet och på marknaden, beräknas en ökning med 0,3
milj.kr. till 1,8 milj.kr. Vidare föreslås Rikskonserter fr.o.m. budgetåret
1990/91 medverka i en annan treårig försöksverksamhet som omfattar organisation
och subventionering av längre turnéer inom landet för stora och medelstora
orkestrar. Rikskonserter skall därvid samverka med orkesterinstitutionerna
och länsmusikorganisationen. För denna försöksverksamhet omdisponeras
1 milj.kr. till förevarande anslag från anslaget Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, där medlen hittills använts
för regionalt tilläggsbidrag.

Under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter beräknas enligt regleringsbrevet
för budgetåret 1989/90 minst 5800000 kr. för fonogramverksamhet.
Det statliga fonogramstödet bör enligt motion Kr256 (m) omfördelas så att
alla producenter får söka medel på lika villkor (yrkande 18). Med hänvisning
härtill begärs i motion Kr290 (m) att förevarande anslag skall minskas med
3 milj.kr. avseende fonogramverksamheten (yrkande 17). Motsvarande belopp
bör enligt motionen beräknas under anslaget Stöd till fonogram och
musikalier (H 3). Denna del av motionärernas förslag behandlar utskottet i
betänkandet 1989/90:KrU24. Även i motion 1989/90:Kr236 (m) hemställs
om en ändrad inriktning av det statliga stödet till fonogramproduktionen.
Motionären hävdar att skälen till det särskilda stödet till fonogramproduktionen
inom Rikskonserter har bortfallit, sedan flera andra producenter med
motsvarande produktion tillkommit. Medlen skall därför kunna sökas av alla
producenter av sådan kvalitetsproduktion, som annars inte skulle ha kommit
till stånd.

Utskottet har vid tidigare riksmöten (senast i bet. 1988/89:KrU17 s. 11) -

1989/90: KrU 19

med anledning av likartade motionsyrkanden - erinrat om att riksdagen år
1987 beslöt om ändringar i grunderna för stödet till fonogramproduktionen
(prop. 1986/87:100 s. 437-446, bet. KrU 17, rskr. 209). Beslutet innebär att
en klarare ansvarsfördelning kom till stånd mellan kulturrådet, Musikaliska
akademien och Svenska rikskonserter. Vidare innebär beslutet att Svenska
rikskonserter skall inrikta sin fonogramproduktion på utgivning av dels ny
svensk musik som är orepresenterad eller ofullständigt representerad på fonogram,
dels svenska artister vars konstnärskap inte kan anses vara tillräckligt
dokumenterat på fonogram. I sin utgivning bör Svenska rikskonserter
inom det angivna området sträva efter att komplettera den musik som ges
ut av andra fonogramproducenter. Svenska rikskonserter är enligt beslutet
oförhindrad att ägna sig åt andra slags produktioner om kostnaderna kan
täckas på kommersiell grund eller med bidrag från andra uppdragsgivare.

Utskottet, som konstaterar att riksdagens beslut innebär en precisering
och begränsning av Svenska rikskonserters fonogramproduktion, är inte berett
att ompröva riksdagens i det föregående redovisade ställningstagande.
Utskottet tillstyrker följaktligen att medel beräknas för verksamheten i enlighet
med vad som innefattas i förslaget i propositionen. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr236, Kr256
yrkande 18 och Kr290 yrkande 17 och under anslaget anvisar medel av den
storlek regeringen föreslagit.

Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter
(G 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till regional musikverksamhet (G 14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (G 15)

Från anslaget utgår statsbidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner samt till regionala skådebanor. En av förutsättningarna
för bidrag är att regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Till teater-, dans- och musikinstitutioner
utgår för närvarande bidrag även i form av tilläggsbidrag. Underlaget
för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som
varje år fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut
av regeringen är för närvarande 22 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner
och 6 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Statens
kulturråd fördelar såväl grundbidragen som tilläggsbidragen. Statsbidrag utgår
med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner kan efter
regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av bidragsunderlaget under
högst tre år.

Innevarande budgetår är totala antalet grundbelopp för teater- och dansinstitutioner
2045,5, för musikinstitutioner 629 och för regionala skådeba -

1989/90: KrU19

nor 25. Medel motsvarande 37 grundbelopp har frigjorts till följd av att verksamheten
vid Skådebanan i Stockholms län upphört. Dessa medel disponeras
av regeringen för teaterfrämjande åtgärder.

Anslaget uppgår innevarande budgetår till 277377000 kr.

Utvecklingen av det regionala kulturlivet inom teater, dans och musik berörs
i årets budgetproposition både i olika inledningsavsnitt i bilaga 10
(s. 53-60, 62-67 och 324-328) och under olika anslag. Utbildningsministern
anför inledningsvis att den statliga kulturpolitiken syftar till att stimulera och
stödja huvudmännens satsningar på uppbyggnaden av det regionala nätverket
och att statsbidrag har lämnats på villkor av samtidiga satsningar från
landsting och kommuner. Ett annat krav har varit att institutionerna bedriver
en verksamhet som avser hela länet.

Vid föregående riksmöte uttryckte regeringen ambitionen att under en
treårsperiod med början innevarande budgetår utveckla det regionala kulturlivet,
förbättra de konstnärliga yrkesutövarnas villkor och stimulera kulturaktiviteter
för barn och ungdomar. Samtidigt är ett övergripande mål att
bredda kulturintresset.

Förslagen i årets budgetproposition i vad gäller utveckling av regional teater,
dans och musik grundas på rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela landet,
rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samhället samt en studie av kulturrådet
om teatersituationen i län utan egen grundbeloppsbaserad teaterverksamhet.
Utbildningsministern betonar att de förslag som regeringen i år lägger
fram om den regionala kulturen har betydelse även för konstnärernas
arbetsvillkor och för utvecklingen av kulturverksamhet för barn och ungdomar.

I budgetpropositionen anges att bidragen till de regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutionerna under de kommande två budgetåren avses
byggas ut med sammanlagt 213 nya grundbelopp, nämligen med totalt
148 budgetåret 1990/91 och totalt 65 budgetåret 1991/92.

De 65 nya grundbelopp för budgetåret 1991/92, som regeringen ämnar föreslå
riksdagen i nästa års budgetproposition, fördelar sig med 15 till teateroch
dansinstitutioner och 50 till musikinstitutioner.

Av de 148 nya grundbelopp som föreslås för budgetåret 1990/91 avser 123
grundbelopp regionala teater- och dansinstitutioner - 50 till musikteatrar
och 73 till övriga teater- och dansinstitutioner - och 25 grundbelopp musikinstitutioner.

Av de 123 nya grundbeloppen till teater- och dansinstitutioner bör enligt
utbildningsministerns mening 55 gå till stöd till vissa teatrar för verksamhet
med inriktning mot barn och ungdomar. Därvid nämns särskilt verksamheten
vid Unga Klara vid Stockholms stadsteater. Backateatern vid Göteborgs
stadsteater och barn- och ungdomsteatern i Älvsborgs län.

Utbildningsministern erinrar om att flertalet regionala teatrar numera får
minst 35 grundbelopp, vilket har bedömts vara en rimlig nivå för att en fungerande
teaterverksamhet skall kunna bedrivas. Det fortsatta reformarbetet
bör enligt utbildningsministerns mening inriktas på de län som har påbörjat
eller står i begrepp att påbörja arbetet med att bygga upp länsteatrar. Utbildningsministern
räknar bl.a. med att bidraget till den nya länsteatern i Skaraborgs
län, som innevarande budgetår får 25 grundbelopp, skall ökas till 35

1989/90:KrU19

grundbelopp nästa budgetår. En ansökan om 7,5 grundbelopp för det första
årets verksamhet vid en nyligen beslutad länsteater i Bohuslän bör enligt utbildningsministerns
mening tillgodoses. Därmed blir antalet bidragsberättigade
regionala och lokala teater- och dansinstitutioner 23.

För teaterverksamhet i län utan egen teater beräknas en ökning med 1,5
milj.kr. till 2 milj.kr. Utbildningsministern uppger dessutom att regeringen
avser att i nästa budgetproposition föreslå att bidraget skall öka med ytterligare
2 milj.kr. Medlen skall fördelas av kulturrådet.

Fördelningen av de 25 nya grundbeloppen nästa budgetår till musikinstitutioner
bör enligt utbildningsministern göras med utgångspunkt i ökad tillgänglighet
för hittills underförsörjda regioner och publikgrupper. Vidare bör
orkestrarnas ambitioner när det gäller att ordna arrangemang som vänder
sig till barn och ungdomar uppmärksammas.

Det hittillsvarande regionala tilläggsbidraget som innevarande budgetår
utgår till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner med 2 029 000 kr. föreslås
upphöra. Den del av beloppet som avser teaterverksamhet räknas om
till bidrag till 10 grundbelopp, vilka således tillkommer utöver de 123 nya
grundbelopp som föreslås för nästa budgetår. Kulturrådet bör vid fördelningen
av dessa 10 nya grundbelopp ta hänsyn till omfattningen av institutionernas
regionala verksamhet, även sådan utanför det egna länet. En annan
del av beloppet, nämligen 1 milj.kr., föreslås föras över till anslaget Bidrag
till Svenska rikskonserter att användas till stöd för längre turnéer i landet för
större och medelstora orkestrar.

De medel, motsvarande bidraget till 37 grundbelopp, som frigjorts genom
att Skådebanan i Stockholm upphört avses även nästa budgetår användas av
regeringen för teaterfrämjande åtgärder.

Det föreslås att anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner skall bestämmas till 308 969 000 kr.

Ett stort antal motionsyrkanden tar upp frågor om stödet till de regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna m.m.

I en grupp motionsyrkanden begärs ett ökat antal grundbelopp i förhållande
till regeringens förslag. För bedömningen av motionsförslagen ur budgetsynpunkt
finns det skäl att här redovisa följande. För teater- och dansinstitutioner
har beräkningarna i budgetpropositionen utgått från ett preliminärt
grundbelopp av 186100 kr. (resp. 172400 kr. i de fall där lönekostnadspålägg
inte skall beräknas). Statsbidrag utgår som tidigare angetts med 55 %
av bidragsunderlaget, dvs. med 102355 kr. (resp. 94820). För musikinstitutioner
har grundbeloppet preliminärt beräknats till 217 000 kr. (resp. 201100
kr. i de fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Även till dessa institutioner
utgår statsbidrag med 55 % av bidragsunderlaget, dvs. med 119350
kr. (resp. 110605 kr.). Till nyinrättade teater-, dans- och musikinstitutioner
kan som angetts tidigare statsbidrag utgå med 60% efter regeringens prövning.
För de regionala skådebanorna har beräknats ett preliminärt grundbelopp
av 172400 kr., av vilket 55% utgår som statsbidrag, dvs. 94820 kr.

I motion Kr257 (fp) hemställs om medel för ytterligare 95 nya grundbelopp
att fördelas med 20 till musikteatrar, 25 till övriga teater- och dansinstitutioner
och 50 till musikinstitutioner (yrkande 10). Även i motion Kr229
(fp) begärs ytterligare 50 nya grundbelopp till musikinstitutioner. Ökningen

1989/90:KrU 19

till musikinstitutionerna motiveras i båda motionerna med att Göteborgs
konsert AB (Göteborgs symfoniker) behöver en förstärkning med 20 nya
grundbelopp enbart för att ersätta det stöd från AB Volvo som fr.o.m. den
1 juli 1989 upphört efter fem år. I motion Kr257 hemställs även att de medel
som frigjorts från Skådebanan i Stockholm inte skall användas till teaterfrämjande
åtgärder efter regeringens beslut utan till inrättande av nya
grundbelopp (yrkande 11).

Även i motion Kr370 (mp) begärs ytterligare 20 nya grundbelopp till musikteatrar
och ytterligare 25 nya grundbelopp till övriga teater- och dansinstitutioner
(yrkande 10). Ytterligare 25 nya grundbelopp föreslås till musikinstitutioner.

I motion Kr338 (c) begärs likaledes ytterligare 20 nya grundbelopp till musikteatrar
och 25 nya grundbelopp till övriga teater- och dansinstitutioner
(yrkande 10). Till musikinstitutioner begärs 20 nya grundbelopp utöver regeringens
förslag. De ytterligare grundbeloppen skall utgå först fr.o.m. den 1
januari 1991, varför kostnadsökningen begränsas till hälften av kostnaden
för helt budgetår.

Med hänvisning till behovet av en förstärkning för Göteborgs symfoniker
hemställs i motion kr303 (vpk) att riksdagen skall - utöver vad regeringen
föreslagit - anvisa medel motsvarande 30 grundbelopp till musikinstitutioner.

I motionerna Kr263 (fp) yrkande 1, Kr264 (c) yrkande 2 och Kr342
(vpk,m,mp) yrkande 2 begärs att riksdagen skall anvisa medel till 12 nya
grundbelopp till musikteatrar utöver regeringens förslag i syfte att göra det
möjligt att öka bidraget till Norrlandsoperan. I motionerna redovisas den
betydelse Norrlandsoperan haft för hela Norrland och de ekonomiska problem
som uppstått bl.a. beroende på ökande kostnader för turnéer och
ökade kostnader som uppstått vid övertagandet av den regionala musikverksamheten.
I motionerna redovisas också de ökade ekonomiska åtaganden
som huvudmannen tagit på sig under senare tid.

Slutligen begärs i motion Kr232 (fp) ytterligare 8 nya grundbelopp för teater-
och dansinstitutioner, avsedda för balettensemblen vid Östergötlands
länsteater. Motionärerna erinrar om att antalet grundbelopp vid denna teater
länge varit oförändrat.

I en motion, nämligen Kr290 (m), tas upp frågor om stödet till marknadsföring
m.m. av teater-, dans- och murikinstitutionernas verksamhet. Motionärerna
anser att stödet inte skall gå till vad som i motionen betecknas som
mellanhänder, dvs. de regionala skådebanorna, utan i stället förmedlas direkt
till institutionerna. Medel bör därför inte beräknas för stöd till de regionala
skådebanorna, vilka erhåller sammanlagt 25 grundbidrag innevarande
budgetår (yrkande 18). Till var och en av de 32 institutioner, vilka i dag erhåller
grundbidrag, skall utgå 400000 kr. för utvecklingsarbete och marknadsföring
(yrkande 19). Därigenom avses ett förstärkt samarbete skapas
mellan institutionerna och lokala teater- och musikföreningar. Totalt beräknas
dessa förslag innebära ett ökat medelsbehov om 10,4 (12,8-2,4) milj.kr.,
varför anslaget föreslås föras upp med 319369000 kr. (yrkande 20).

I fem motionsyrkanden hemställs om ett särskilt bidrag nästa budgetår om
3 milj. kr. till stöd för Norrlandsoperans turnéverksamhet, nämligen i motio -

1989/90:KrU19

nema Kr263 (fp) yrkande 2, Kr264 (c) yrkande 3, Kr342 (vpk, m, mp) yrkande
3, Kr343 (mp) och Kr370 (mp) yrkande 11.

Ett särskilt stöd om 300000 kr. begärs i motion Kr370 (mp) till Ystadsoperans
gästspel i Köpenhamn (yrkande 12).

Utan att yrka ökade medel eller ökat antal grundbelopp totalt sett begär
motionärerna i ett antal motionsyrkanden uttalanden om prioritering av i
motionerna angivna institutioner.

I motionerna Kr247 (m), Kr265 (s) och Kr346 (m) hemställs om ett uttalande
från riksdagen om att Göteborgs symfoniker skall ges lika goda ekonomiska
möjligheter som Stockholms filharmoniker, dvs. erhålla samma antal
grundbelopp. Stockholms filharmoniker har innevarande budgetår tilldelats
170 grundbelopp och Göteborgs symfoniker 105 grundbelopp. Motionärerna
hänvisar till att Göteborgs kommun fr.o.m. den 1 juli 1989 ensam svarar
för kostnaderna för de 20 musiker som under fem år bekostats av AB
Volvo.

Ett ökat stöd till Norrlandsoperan är enligt motion Kr262 (s) nödvändigt
med tanke på institutionens stora regionala betydelse och på de insatser som
huvudmannen gjort.

Gävleborgs symfoniorkester bör enligt motion Kr266 (s) få ökade resurser,
när de regionala tilläggsbidragen i enlighet med förslaget i propositionen
tas bort. Det blir annars svårt för orkestern att genomföra verksamhet i länet
i samma omfattning som tidigare.

Inom ramen för de medel som beräknas i budgetpropositionen bör enligt
motion Kr344 (s) Musikteatern i Värmland få ökade ekonomiska resurser,
bl.a. mot bakgrund av de ökade kostnader som uppstått för huvudmannen
när regionmusiken överfördes från staten.

I motion Kr345 (s) betonas det ökande ekonomiska ansvar för Norrköpings
symfoniorkester som kommunen åtagit sig. Mot denna bakgrund och
med tanke på det regionala ansvar orkesterföreningen tar anser motionärerna
att föreningen bör få ett ökat statligt stöd.

Utskottet behandlar först frågor om bidrag till de regionala skådebanorna
och till institutionernas marknadsföring m.m.

Som utskottet framhållit under en följd av år (senast i bet. 1988/89:KrU17)
gör de regionala skådebanorna en värdefull insats. Mot bakgund härav och
med beaktande av de förstärkningar teater-, dans- och musikinstitutionerna
föreslås få nästa budgetår kan utskottet inte tillstyrka den överföring av medel
från de regionala skådebanorna till institutionerna att användas till marknadsföring
som föreslås i motion Kr290 yrkande 18. Utskottet avstyrker
även förslaget i motionens yrkanden 19 och 20 att särskilda medel därutöver
skall anvisas till institutionernas marknadsföring m.m.

Utskottet anser, liksom utbildningsministern och många motionärer, att det
är betydelsefullt att den utveckling inom regional och lokal teater, dans och
musik som pågått sedan mitten av 1970-talet kan fortsätta. Redan gjorda
satsningar bör konsolideras och kompletteras och stöd ges till utökad verksamhet
inom områden som hittills varit eftersatta. Utskottet har inget att
erinra mot de uttalanden som görs i budgetpropositionen om de däri förordade
nya grundbeloppen till teater-, dans- och musikinstitutioner. 1 vad gäl -

1989/90: KrU 19

ler förslagen i motioner om ett ökat stöd därutöver till regional och lokal
teater, dans och musik vill utskottet anföra följande.

Kulturutskottet anser att det finns tungt vägande skäl som talar för att riksdagen
för nästa budgetår anvisar medel till nya grundbelopp utöver vad regeringen
föreslagit. Vid sin bedömning av frågan om det totala behovet av medel
tili bidrag till nya grundbelopp beaktar utskottet särskilt behovet av ökat
stöd till verksamheten vid Norrlandsoperan och vid Göteborgs konsert AB.
Behovet av sådant stöd påtalas i en rad motioner, nämligen Kr229, Kr247,
Kr257 yrkande 10, Kr262, Kr263 yrkande 1, Kr264 yrkande 2, Kr265, Kr303,
Kr342 yrkande 2 och Kr346. Som motionärerna framhåller har Norrlandsoperan
en stor regional betydelse i en stor del av Norrland. Motionärerna
redovisar att Norrlandsoperan nått en bred publik och att den på olika sätt
främjat verksamhet för barn och ungdom. Motionärerna framhåller också
verksamhetens kvalitet och satsningarna på sällan spelade verk och på nyproducerade
verk. I andra motioner framhålls den höga konstnärliga nivå
som Göteborgs symfoniker uppnått. Motionärerna anför att ett ökat statsbidrag
till Göteborgs konsert AB är nödvändigt för att orkesterns nivå skall
kunna behållas och utvecklas. Det ankommer inte på utskottet att göra en
bedömning av institutionernas konstnärliga nivå, men enligt utskottets mening
är det av kulturpolitiska skäl motiverat med en betydande ökning av det
totala antalet grundbelopp nästa budgetår främst för att göra det möjligt
med en väsentlig utbyggnad av antalet grundbelopp till Norrlandsoperan och
Göteborgs konsert AB, utöver vad som ryms inom de ramar som föreslås i
budgetpropositionen. Utskottet anser att totala antalet grundbelopp -utöver vad regeringen föreslagit - bör ökas med 12 till teater- och dansinstitutioner,
avseende musikteaterinstitutioner, och med 30 till musikinstitutioner.
Kostnaderna härför kan beräknas till 4809000 kr.
(12x102355 + 30x119350). Med denna ökning tillgodoses i betydande utsträckning
de önskemål om ökat stöd till teater, dans och musik som framförts
i motionerna Kr257 yrkande 10, Kr338 yrkande 10 och Kr370 yrkande

10. När de totala ramarna ökas på sätt utskottet föreslår blir möjligheterna
större för kulturrådet att vid fördelningen av grundbidragen ta hänsyn även
till andra behov av förstärkningar; några av dessa har nämnts i motionerna
Kr232, Kr266, Kr344 och Kr345.

Vidare anser utskottet, i likhet med motionärerna bakom motionerna
Kr262, Kr263 yrkande 2, Kr264 yrkande 3, Kr342 yrkande 3, Kr343 och
Kr370 yrkande 11, att det är motiverat med ett särskilt stöd till Norrlandsoperan
för att främja turnéverksamheten. I motionerna redovisas planerna
för en utveckling av turnéverksamheten under 1990-talet i samarbete med
berörda landsting och kommuner. Utskottet anser att ett särskilt stöd till turnéverksamheten
inte skall utgå som en ny form av tilläggsbidrag, vilket motionärernas
förslag innebär. I stället föreslår utskottet att riksdagen vid medelsanvisningen
beräknar 1024 000 kr. för att göra det möjligt för statens
kulturråd att inom det schabloniserade bidragssystemet tilldela Norrlandsoperan
ytterligare 10 grundbelopp. Detta innebär således att Norrlandsoperan
får ett tillskott utöver vad som inryms i den totalram för grundbelopp
som utskottet förordat i det föregående. Därmed kan sådana resurser, som
huvudmannen nu står för, frigöras och användas till stöd för turnéverksam -

1989/90:KrU19

het. Stöd till turnéer lämnas även av kommuner och övriga landsting inom
regionen.

Utskottet anser att det inte är lämpligt att riksdagen nu beslutar att de medel,
som frigjorts sedan Skådebanan i Stockholm upphört, omvandlas till bidrag
till grundbelopp eller att riksdagen på annat sätt preciserar användningen
av dem. Användningen av medlen bör inte låsas innan klarhet har
skapats i fråga om hur den verksamhet, som Skådebanan i Stockholm stått
för, skall ersättas. Riksdagen bör därför avslå yrkande 11 i motion Kr257.
Medlen bör, liksom innevarande budgetår, stå till regeringens disposition för
teaterfrämjande ändamål.

Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen anvisar medel till ett särskilt stöd
till Ystadsoperans planerade gästspel i Köpenhamn. Motion Kr370 avstyrks
i motsvarande del (yrkande 12).

I motion Kr347 (fp) framhålls att den samiska teatergruppen Dalvadis haft
stor betydelse för att stärka den samiska identiteten, samtidigt som den utgjort
ett viktigt inslag i det svenska kulturlivet i övrigt. Motionären anser att
staten bör ta ett större ansvar för gruppens verksamhet än hittills. Motionären
nämner att det i Norge finns en fast samisk teater med ett statligt stöd år
1989 om 5,7 miljoner norska kronor.

Utskottet har inhämtat att statens kulturråd diskuterat gruppen Dalvadis
framtida finansiering med landstingen i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län samt Kiruna kommun. Utskottet anser att det är betydelsefullt
att initiativ tagits till dessa kontakter mellan kulturrådet och de regionalt och
lokalt ansvariga för teaterverksamhet. Eftersom teaterns verksamhet riktar
sig både till en nationell minoritet, spridd över stora områden i landet, och
till landet i dess helhet, finns det särskilda problem som måste lösas.

I avvaktan på resultaten av de pågående diskussionerna och eftersom statens
kulturråd, enligt vad utskottet inhämtat, avser att lämna bidrag till gruppen
Dalvadis verksamhet även under nästa budgetår, anser utskottet att något
uttalande från riksdagens sida inte nu är erforderligt. Motion Kr347 påkallar
därför inte någon riksdagens åtgärd.

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (G 16)

Statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och
fria grupper utgår efter beslut av statens kulturråd till sådan ensemble eller
grupp som bedriver sin verksamhet i yrkesmässiga former eller under liknande
förhållanden.

Statens kulturråd fördelar över 50 % av de direkta offentliga bidragen till
de fria grupperna. Härutöver ges statliga bidrag bl.a. via arbetsmarknadsverket.
Kommuner och landsting svarar för en mindre andel av de direkta
offentliga bidragen. Genom köp av föreställningar eller stöd till arrangörer
står emellertid kommuner och landsting indirekt för en stor del av de fria
gruppernas intäkter.

Utbildningsministern anser - liksom kulturrådet - att det är rimligt att huvudansvaret
för de fria teatergruppernas grundfinansiering på sikt förs över

1989/90:KrU19

till kommuner och landsting. Statens insatser bör enligt utbildningsministern
inriktas på bidragsområden där det finns särskild anledning för staten att
agera och där stödet ger konkreta resultat framför allt för gruppernas konstnärliga
utveckling. Stödet kan vara både långsiktigt och av projektkaraktär.
Ett särskilt ansvar bör staten ha för verksamhetsområdena barn- och ungdomsteater,
mimkonst och fri dans. Anslaget till de fria teater- och dansgrupperna
föreslås höjas med - inkl. prisomräkning - 5 milj.kr. nästa budgetår.
Med en prisomräkning om 4 % innebär detta en förstärkning med ca
3,4 milj.kr. Vidare aviseras förslag till en höjning även i nästa budgetproposition,
nämligen med likaledes 5 milj.kr., däri också inberäknat prisomräkning.
En betydande del av förstärkningen bör gå till de fria gruppernas barnoch
ungdomsteaterverksamhet (bil. 10 s. 85-86).

Bidraget till stöd åt arrangerande musikföreningar föreslås bli överfört
från anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
till förevarande anslag. Dessa föreningar spelar enligt utbildningsministerns
mening en stor roll för det lokala musikutbudet och för de frilansande artisterna.
Därför föreslås en fördubbling av det statliga stödet till föreningarna
under de närmaste två budgetåren. Statens stöd skall inriktas på föreningar
med rikstäckande verksamhet, medan landsting och kommuner bör stödja
regional och lokal verksamhet.

Anslaget till de fria grupperna uppgår för innevarande budgetår till 40
milj.kr. Regeringen föreslår att anslaget till de fria grupperna, inkl. bidrag
till arrangerande musikföreningar, nästa budgetår förs upp med 50 279 000
kr.

En höjning med 5 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag föreslås i
motionerna Kr257 (fp) yrkande 12, Kr338 (c) yrkande 11 och Kr370 (mp)
yrkande 13, medan en höjning med 14 milj.kr. föreslås i motion Kr301 (vpk).
Motionärerna betonar den betydelse de fria grupperna har för landets kulturliv
och anför att staten bör öka sitt stöd för att bidragen skall kunna höjas
till en rimlig nivå. Vidare bör stödet till turnéverksamhet, teknik- och andra
investeringar, beställning av ny svensk dramatik m.m. ökas.

Med beaktande av den betydelse de fria grupperna har för kulturlivet i
landet anser utskottet att det är väl motiverat med en höjning av bidraget
nästa budgetår. Utskottet anser sig dock inte kunna förorda en höjning utöver
den som föreslagits i budgetpropositionen. Motionerna avstyrks därför
i här aktuella delar. Riksdagen får vid nästa riksmöte tillfälle att ta ställning
till förslag av regeringen om den ytterligare höjning av bidraget som aviserats
för budgetåret 1991/92.

De fria teatergruppernas förmåga att nå nya publikgrupper, särskilt bland
barn och ungdom, och deras verksamhet i områden med svagt kulturutbud
framhålls i motion Kr201 (s). Motionären anser att det finns en risk för att
de fria grupperna inte kan fortsätta att verka om de även i fortsättningen
kommer att ha osäker arbetssituation och ekonomi. Därför bör riksdagen
uttala att grupperna bör få ett ekonomiskt stöd som bättre motsvarar värdet
av deras arbetsinsats, inte minst arbetet med att sprida kulturen till nya grupper.

Principerna för finansieringen av de fria gruppernas verksamhet på lång

1989/90:KrU19

sikt tas upp i motionerna Kr290 (m) yrkande 21 och Kr300 (s). I den förstnämnda
motionen instämmer motionärerna i vad som anförs i budgetpropositionen
om en överföring av ansvaret för de fria gruppernas grundfinansiering
till kommuner och landsting. Riksdagen bör enligt motionen begära att
regeringen lägger fram en plan för hur en sådan överföring bör genomföras.
I motion Kr300 framförs att samhällets stöd till de fria grupperna oftast är
kortsiktigt och att en långsiktig lösning på deras ekonomiska problem är
nödvändig.

Även utskottet finner att diskussioner behöver föras mellan staten, landstingen
och kommunerna om hur de fria gruppernas grundfinansiering skall
utformas på sikt. Eftersom frågan är uppmärksammad i budgetpropositionen
anser sig utskottet kunna utgå från att regeringen - utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida - efter försatt beredning förelägger riksdagen
de förslag som övervägandena leder fram till. Riksdagen bör inte föregripa
övervägandena. Utskottet anser därför att motionerna Kr201, Kr290 yrkande
21 och Kr300 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Bidrag till Musikaliska akademien (G 17)

Bidraget till Musikaliska akademien föreslås i budgetpropositionen räknas
upp med 368000 kr. till 2570000 kr. för att bl.a. täcka ökade lokalkostnader.

I motion Kr290 (m) yrkande 22 begärs att anlaget skall ökas med ytterligare
500000 kr. för ökad publikations- och kontaktverksamhet.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka motionsförslaget. Regeringens
förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motion 1989/90: Kr370 yrkande 9 till Bidrag till Svenska riksteatern
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 171 137000
kr.,

res. 1 (mp)

2. beträffande prioritering av Riksteaterns verksamhet på de s.k.
småplatsema

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr227 yrkande 3,

res. 2 (c)

3. beträffande musikteaterproduktion inom Riksteatern
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr257 yrkande 9,

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motion 1989/90: Kr299 till Bidrag till Operan för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 201464000 kr.,

res. 3 (fp)

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern
att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 117092000 kr.,

1989/90: KrU 19

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 samt med avslag
på motionerna 1989/90:Kr236, 1989/90:Kr256 yrkande 18 och
1989/90:Kr290 yrkande 17 till Bidrag till Svenska rikskonserter för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 59856000 kr.,

res. 4 (m)

7. beträffande medelsanvisningen till Täckning av vissa kostnader
vid Svenska rikskonserter

att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regional musikverksamhet att

riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 170500000 kr.,

9. beträffande bidrag till regionala skådebanor samt medel till marknadsföring
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på
motion 1989/90:Kr290 yrkandena 18 och 19 beslutar att för regionala
skådebanor under anslaget vid mom. 14 skall beräknas belopp i enlighet
med vad som innefattas i förslaget i propositionen,

res. 5 (m)

10. beträffande grundbelopp till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Kr229, 1989/90:Kr232, 1989/90:Kr257 yrkande 10,
1989/90:Kr262, 1989/90:Kr263 yrkande 1, 1989/90:Kr264 yrkande 2,
1989/90:Kr303, 1989/90:Kr338 yrkande 10, 1989/90:Kr342 yrkande 2
och 1989/90:Kr370 yrkande 10, samtliga motioner i motsvarande del,
och motionerna 1989/90: Kr247, 1989/90: Kr265, 1989/90:Kr266,
1989/90:Kr344, 1989/90:Kr345 och 1989/90:Kr346 beslutar att under
anslaget vid mom. 14 skall - utöver vad regeringen föreslagit - beräknas
4 809 000 kr. till 12 grundbelopp för teater- och dansinstitutioner,
avseende musikteaterinstitutioner, och 30 grundbelopp för musikinstitutioner,

11. beträffande stöd för att främja Norrlandsoperans turnéverksamhet att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr262,
1989/90:Kr263 yrkande 2, 1989/90:Kr264 yrkande 3, 1989/90:Kr342
yrkande 3, 1989/90:Kr343 och 1989/90:Kr370 yrkande 11, samtliga
motioner i motsvarande del, beslutar att under anslaget vid mom. 14
skall-utöver vad som hemställs i mom. 10-beräknas 1024000 kr. till
10 grundbelopp för teater- och dansinstitutioner, avseende musikteaterinstitutioner,

12. beträffande användningen av medel som reserverats för Skådebanan
i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr257 yrkande 11,

res. 6 (m, fp)

1989/90:KrU19

13. beträffande medel till gästspel av Ystadsoperan

att riksdagen avslår motion 1989/90: Kr370 yrkande 12 i motsvarande
del,

res. 7 (mp)

14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Kr229, 1989/90:Kr232, 1989/90:Kr257 yrkande 10,
1989/90:Kr263 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Kr264 yrkandena 2 och 3,
1989/90:Kr303, 1989/90:Kr338 yrkande 10,1989/90:Kr342 yrkandena

2 och 3,1989/90:Kr343 och 1989/90:Kr370 yrkandena 10 och 11, samtliga
motioner i motsvarande del, samt med avslag på motionerna
1989/90:Kr290 yrkande 20 och 1989/90:Kr370 yrkande 12 i motsvarande
del, till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
314802000 kr.,

res. 8 (m) - villk. 5
res. 9 (mp) - villk. 7

15. beträffande stöd till teatergruppen Dalvadis
att riksdagen avslår motion 1989/90: Kr347,

res. 10 (fp, vpk)

16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motionerna 1989/90:Kr257 yrkande 12, 1989/90:Kr301,

1989/90:Kr338 yrkande 11 och 1989/90:Kr370 yrkande 13 till Bidrag
till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 50279000 kr.,

res. 11 (fp, c, mp)
res. 12 (vpk)

17. beträffande den långsiktiga finansieringen av de fria gruppernas
verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr201, 1989/90:Kr290 yrkande
21 och 1989/90: Kr300,

18. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Musikaliska akademien att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag
på motion 1989/90: Kr290 yrkande 22 till Bidrag till Musikaliska akademien
för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 2570000 kr.

res. 13 (m, fp)

1989/90:KrU 19

Stockholm den 15 mars 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s),
Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson
(s), Erkki Tammenoksa (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c),
Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Lola Björkquist
(fp), Ulla Johansson (s), Iréne Vestlund (s) och Elisabeth Persson (vpk).

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
(mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”del (yrkande 9)” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens förslag att bidraget till Riksteatern - i den
mån det inte avser hyreskostnader - skall räknas om med 7 %. Mot bakgrund
av Riksteaterns stora betydelse för spridning av teater i landet anser
utskottet att verksamheten dessutom bör förstärkas med 20 milj.kr., dvs.
med 12 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör således med
bifall till motion Kr370 yrkande 9 under anslaget anvisa 183137 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall
till motion 1989/90: Kr370 yrkande 9 till Bidrag till Svenska riksteatern
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
183 137000 kr.,

2. Prioritering av Riksteaterns verksamhet på de s.k.
småplatserna (mom. 2)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att landsbygden får del av teaterutbudet
i landet och att även mindre platser kan erbjudas föreställningar producerade
av Riksteatern. Därför bör enligt utskottets uppfattning Riksteatern
inom ramen för de ökade resurserna för budgetåret 1990/91 prioritera produktioner
som är särskilt lämpade för samlingslokaler m.m. på de s.k. småplatserna.
Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion Kr227 som
sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: KrU 19

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande prioritering av Riksteaterns verksamhet på de s.k.
småplatserna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr227 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (mom. 4)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 8 slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det inte rimligt att Operan under nästa budgetår skall disponera
ekonomiska resurser som i praktiken är mindre än innevarande budgetår.
Operan har i sin anslagsframställning framhållit att en oförändrad
verksamhet skulle kräva 12 milj.kr. utöver en automatisk uppräkning med
5 %. Operan har också redovisat hur man genom besparingar kan reducera
detta behov till 6 milj.kr. Utskottet anser det mot denna bakgrund nödvändigt
att - utöver regeringens förslag om en omräkning av bidraget med 7 % -förstärka Operans bidrag nästa budgetår med 3 milj.kr., såsom föreslås i motion
1989/90: Kr299.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall
till motion 1989/90:Kr299 till Bidrag till Operan för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 204464000 kr.,

4. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
(mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och och på s. 9 slutar med ”regeringen föreslagit” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som motionärerna ger uttryck för, nämligen
att Svenska rikskonserter inte bör få direkt statligt stöd till fonogramproduktionen,
eftersom en fri konkurrens om de medel som ställs till förfogande
för s.k. smal produktion leder till effektivare resultat. Utskottet ansluter sig
därför till motionärernas åsikt att medel för produktion av fonogram inte bör
beräknas under anslaget. Som motionärerna anför bör möjligheterna till en
utgivning av fonogram, som tillgodoser en smal och begränsad marknad, tillgodoses
genom att anslaget Stöd till fonogram och musikalier räknas upp
med motsvarande belopp. Frågan om medelsanvisningen under nämnda anslag
behandlar utskottet i betänkandet 1989/90:KrU24.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motion

1989/90:KrU19

1989/90:Kr236 samt med bifall till motionerna 1989/90:Kr256 yrkande
18 och 1989/90:Kr290 yrkande 17 till Bidrag till Svenska rikskonserter
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 56856000
kr.,

5. Bidrag till regionala skådebanor samt medel till
marknadsföring m.m. (mom. 9)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”marknadsföring m.m.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Kr290 framförda uppfattningen att det statliga
stödet till marknadsföring av kultur inte bör ges till kulturens mellanhänder,
såsom de regionala skådebanorna, utan till institutionerna själva. De
regionala skådebanorna bör därför inte erhålla statligt bidrag. Anslaget kan
därmed minskas med 2 400 000 kr. Utskottet tillstyrker således yrkande 18 i
motionen.

De regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna behöver
tillföras medel som en förstärkning av deras utvecklingsarbete och marknadsföring.
Utskottet kommer senare i detta betänkande att föreslå riksdagen
att anvisa medel till grundbelopp till dessa institutioner utöver regeringens
förslag. Motion Kr290 blir därmed i viss mån i praktiken tillgodosedd.
Därutöver bör vardera av de 32 institutionerna tillföras 250 000 kr. för angivna
ändamål. Anslaget bör för detta ändamål ökas med 8 milj.kr. På så sätt
blir yrkandena 19 och 20 i motionen i allt väsentligt tillgodosedda.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande bidrag till regionala skådebanor samt medel till marknadsföring
m.m.

att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 och med anledning
av motion 1989/90:Kr290 yrkandena 18 och 19 dels beslutar att
bidrag till grundbelopp fr.o.m. budgetåret 1990/91 inte skall utgå till
regionala skådebanor, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om omfattningen av ett nytt bidrag till marknadsföring
m.m., dels beslutar att för bidrag till marknadsföring m.m. under
anslaget vid mom. 14 skall beräknas 5600000 kr.,

6. Användningen av de medel som reserverats för
Skådebanan i Stockholm (mom. 12)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström
(m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”teaterfrämjande ändamål” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de medel som frigjorts sedan Skådebanan i Stockholm
upphört bör användas till bidrag till ytterligare grundbelopp till teater-,
dans- och musikinstitutioner. Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 11

i motion Kr257 som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: KrU19

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande användningen av medel som reserverats för Skådebanan
i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr257 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Medel till gästspel av Ystadsoperan (mom. 13)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”(yrkande 12)” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den framgång som Ystadsoperan haft i sin verksamhet
anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr370 yrkande 12 bör anvisa
300000 kr. til! ett kommande gästspel i Köpenhamn.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande medel till gästspel av Ystadsoperan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr370 yrkande 12 i motsvarande
del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid
mom. 14 skall beräknas 300000 kr.,

8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att moment
14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Kr229, 1989/90:Kr232, 1989/90:Kr257 yrkande 10,
1989/90:Kr263 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Kr264 yrkandena 2 och 3,
1989/90:Kr303, 1989/90:Kr338 yrkande 10, 1989/90:Kr342 yrkandena

2 och 3,1989/90:Kr343 och 1989/90:370 yrkandena 10 och 11, samtliga
motioner i motsvarande del, samt 1989/90:Kr290 yrkande 20 och med
avslag på motion 1989/90: Kr370 yrkande 12 i motsvarande del till Bidrag
till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 320402000 kr.,

9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Kaj Nilsson (mp) anser att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med bifall

1989/90:KrU 19

till motion 1989/90:Kr370 yrkande 12 i motsvarande del och med anledning
av motionerna 1989/90:Kr229,1989/90:Kr232,1989/90:Kr257
yrkande 10, 1989/90:Kr263 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Kr264 yrkandena
2 och 3, 1989/90: Kr303, 1989/90:Kr338 yrkande 10,

1989/90:Kr342 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Kr343 och 1989/90:Kr370
yrkandena 10 och 11, samtliga motioner i motsvarande del, samt med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 20 till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 315102000 kr.,

10. Stöd till teatergruppen Dalvadis (mom. 15)

Jan-Erik Wikström (fp), Lola Björkquist (fp) och Elisabeth Persson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att staten, tillsammans med berörda
landsting och kommuner, tar ansvar för det fortsatta stödet till teatergruppen
Dalvadis verksamhet och utbyggnad. Utskottet förutsätter att de nyligen inledda
överläggningarna kan avslutas i sådan tid att ett förslag om det framtida
statliga stödet till teatergruppen Dalvadis kan föreläggas riksdagen i
nästa budgetproposition. Riksdagen bör således bifalla motion Kr347.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande stöd till teatergruppen Dalvadis
att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Kr347 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. (mom. 16)

Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson
(mp) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Med beaktande”
och slutar med ”budgetåret 1991/92” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget med en förstärkning utöver regeringens
förslag av bidraget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna med
syfte att trygga en fortsatt kontinuerlig verksamhet enligt de kulturpolitiska
målen. Ett ökat bidrag förbättrar också möjligheterna till konstnärlig utveckling
inom dessa grupper. De fria grupperna har stor betydelse för tillgången
på teater, dans och musik för barn och ungdom och inom regioner
där utbudet på teater, dans och musik är litet. Som motionärerna påpekar
har de fria grupperna en omfattande turnéverksamhet, vilket både medför
stora kostnader och vissa svårigheter att få en kommunal eller regional huvudman
för verksamheten. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionerna Kr257 yrkande 12, Kr338 yrkande 11 och
Kr370 yrkande 13 anvisar 5 milj .kr. utöver vad regeringen föreslagit. Härigenom
tillgodoses i viss utsträckning yrkandet i motion Kr301.

1989/90: KrU 19

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motion
1989/90:Kr301 samt med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkande

12, 1989/90:Kr338 yrkande 11 och 1989/90:Kr370 yrkande 13 till Bidrag
till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 55279000 kr.,

12. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. (mom. 16)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Med beaktande”
och slutar med ”budgetåret 1991/92” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget med en förstärkning utöver regeringens
förslag av bidraget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna med
syfte att trygga en fortsatt kontinuerlig verksamhet enligt de kulturpolitiska
målen. Ett ökat bidrag förbättrar också möjligheterna till konstnärlig utveckling
inom dessa grupper. De fria grupperna har stor betydelse för tillgången
på teater, dans och musik för barn och ungdom och inom regioner
där utbudet på teater, dans och musik är litet. Som motionärerna påpekar
har de fria grupperna en omfattande turnéverksamhet, vilket både medför
stora kostnader och vissa svårigheter att få en kommunal eller regional huvudman
för verksamheten. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion Kr301 anvisar 14 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Härigenom tillgodoses motionerna Kr257 yrkande 12, Kr338 yrkande
11 och Kr370 yrkande 13.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Kr257 yrkande 12, 1989/90:Kr338 yrkande 11 och
1989/90:Kr370 yrkande 13 samt med bifall till motion 1989/90:Kr301
till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 64279000 kr.,

13. Medelsanvisningen till Bidrag till Musikaliska
akademien (mom. 18)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström
(m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Musikaliska akademien bör
tillföras 500000 kr. utöver regeringens förslag för utökad publikations- och
kontaktverksamhet. Motionen tillstyrks således.

1989/90:KrU19

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Musikaliska akademien att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall
till motion 1989/90:Kr290 yrkande 22 till Bidrag till Musikaliska
akademien för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 3070000 kr.

Särskilt yttrande

Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (mom. 4)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

I motion Kr255 har centerpartiet begärt förslag från regeringen om nyemission
av aktier för att stärka ekonomin för de kulturinstitutioner, bl.a. Operan,
som drivs i bolagsform. Förslaget om nyemission av aktier behandlar
utskottet i betänkandet 1989/90:KrU 17. Vi har därför nu avstått från att föreslå
ett ökat anslag till Operan.

1989/90: KrU 19

Innehållsförteckning 1989/90:KxU19

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 5

Bidrag till Svenska riksteatern (G 9) 5

Bidrag till Operan (G 10) 7

Bidrag till Dramatiska teatern (Gil) 8

Bidrag till Svenska rikskonserter (G 12) 8

Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter (G 13) 9

Bidrag till regional musikverksamhet (G 14) 9

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(G 15) 9

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (G 16) . 15

Bidrag till Musikaliska akademien (G 17) 17

Hemställan 17

Reservationer 20

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (mp) 20

2. Prioritering av Riksteaterns verksamhet på de s.k. småplat serna

3. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (fp) 21

4. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (m) 21

5. Bidrag till regionala skådebanor samt medel till marknadsföring
m.m. (m) 22

6. Användningen av de medel som reserverats för Skådebanan

i Stockholm (m, fp) 22

7. Medel till gästspel av Ystadsoperan (mp) 23

8. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (m) 23

9. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (mp) 23

10. Stöd till teatergruppen Dalvadis (fp, vpk) 24

11. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
m.m. (fp, c, mp) 24

12. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
m.m. (vpk) 25

13. Medelsanvisningen till Bidrag till Musikaliska akademien

(m, fp) 25

Särskilt yttrande 26

Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (c) 26