Kulturutskottets betänkande
1989/90: KrU 17

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

1989/90
KrU 17

Sammanfattning

1 betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen till medelsanvisning
under de tre anslag som tas upp under rubriken Allmän kulturverksamhet.
I anslutning härtill behandlas ett stort antal motionsyrkanden
rörande anslagen. Vidare behandlas motioner som avser övergripande
kulturfrågor.

I ett inledande avsnitt om de övergripande kulturfrågorna behandlas
med anledning av motioner bl.a. frågor om de kulturpolitiska målen,
om en utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut, om olika faktorer
av betydelse för att främja kulturen, om upprättandet av ett antal s.k.
nationalscener utanför Stockholm och andra regionala kulturfrågor,
om sponsring, kulturfonder och andra insatser för att ekonomiskt
stödja kulturverksamhet. Utskottet anser att riksdagen bör förorda att
regeringen tar ett nytt initiativ för att lösa frågan om en ny musikteaterbyggnad
i Göteborg. I övrigt avstyrks samtliga motionsyrkanden i
denna del.

Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens kulturråd och
till Bidrag till samisk kultur tillstyrks. Sistnämnda anslag uppräknas
väsentligt.

Anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. omfattar ett trettiotal anslags- eller delposter. I fråga om dessa
poster tillstyrker utskottet regeringens förslag med följande ändringar
eller preciseringar på grundval av motionsförslag. En höjning utöver
vad regeringen föreslagit föreslås av bidraget till Centrumbildningar
med 700 000 kr till 5 712 000 kr., av bidraget till Invandrarinstitutet
med 100 000 kr. till 437 000 kr., av bidraget till Organisationer inom
bild- och formkonstområdet m.m. — främst för att stödet till viss
organisation skall kunna ökas till visst av utskottet preciserat belopp —
med 100 000 kr. till 11 378 000 kr., av bidraget till Vadstena-akademien
med 275 000 kr. till 1 200 000 kr. och av bidraget till Svenska
föreningen Norden med 1 599 000 kr. till 6 590 000 kr. Totalt föreslås
en medelsuppräkning i förhållande till regeringens förslag med

2 774 000 kr. till 99 405 000 kr.

Vid betänkandet har fogats 53 reservationer och 3 särskilda yttranden.

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 17

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1989/90:KrU17

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under G. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Allmän kulturverksamhet
m.m.

dels under punkt G 1 (s. 330—331) föreslagit riksdagen att

1. till Statens kulturråd för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 19 529 000 kr.

dels under punkt G 2 (s. 331 — 340) föreslagit riksdagen att

2. till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 96 631 000 kr.

dels under punkt G 3 (s. 340) föreslagit riksdagen att

3. till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 5 429 000 kr.

Motioner

1989/90:Kr210 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson
i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till Lödöse museum.

1989/90:Kr213 av Ulla Tillander m.fl. (c,fp,mp) vari yrkas att riksdagen
föreslår regeringen att till Form/Design Center i Malmö utdela ett
anslag på 770 000 kr.

1989/90:Kr227 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till resp. organisations kulturverksamhet
(bil. 10 anslag G 2) anvisa bidrag enligt följande: Folkparkernas
centralorganisation 5 116 000 kr., Folkets husföreningarnas riksorganisation
2 463 000 kr., Bygdegårdarnas riksförbund 771 000 kr.. Våra
gårdar 414 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användandet av 2 milj.kr. av kulturrådets utvecklingsanslag
(bil. 10 anslag G 2) till projektverksamhet på de kultursvagaste
orterna,

1989/90:Kr228 av Lars Sundin och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2) delposten Immigrantinstitutet (2.9) för budgetåret 1990/91
anvisar 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr230 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
angelägenheten av att en ny musikteater i Göteborg kommer till stånd.

2

1989/90:Kr231 av Alexander Chrisopoulos och Viola Claesson (vpk)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av ett regeringsinitiativ för en ny
musikteater i Göteborg.

1989/90:Kr241 av Eva Goés och Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsbidrag till lokaler till länsmuseet i Härnösand.

1989/90:Kr243 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
anslaget för budgetåret 1990/91 till Immigrantinstitutet i Borås genom
en omfördelning av anslaget inom anslagsposten G 2. Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet (prop. 1989/90:100 bil. 10)
skall utgå med ett till 537 000 kr. ökat belopp.

1989/90:Kr245 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att anslaget till
Immigrantinstitutet höjs med 100 000 kr. för att möjliggöra inrättandet
av en kvalificerad bibliotekarietjänst.

1989/90:Kr254 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten
till sponsring bör undersökas för att förverkliga angelägna kulturprojekt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A423.

1989/90:Kr255 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad utvärdering av 1974
års kulturpolitiska beslut i enlighet med vad som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturens roll som regional utvecklingsfaktor,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utveckling av ett
riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna
och en översyn av Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars
roll i enlighet med vad som anges i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om ett
utvidgat nationalscensbegrepp i enlighet med vad som anges i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kostnadsfria boklån,

8. att riksdagen hos regeringen begär analys av kulturens ekonomiska
villkor i vårt land och utformning av ett långsiktigt mål för statens
kultursatsningar i enlighet med vad som anges i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de
riktlinjer för sponsring som anges i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgad användning av beställningar för att främja
kulturellt skapande,

12. att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs senast i
vårens kompletteringsproposition om användning av nyemission av
aktier för att förstärka ekonomin för de kulturinstitutioner som drivs i
bolagsform i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

1989/90:KrU17

3

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fasta anslag i stället för lönebidrag,

14. att riksdagen hos regeringen begär att proposition med treårsramar
för kulturen framläggs i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens kulturråds uppgift vid införande av
treårsramar för kulturen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagsstrukturen i framtiden,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om representation och uppdragsrotation i styrelser
och nämnder.

1989/90:Kr256 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet, mångfald
och kvalitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att ge alla kulturyttringar utvecklingsmöjligheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om familjens roll för bevarande av en levande
kulturtradition,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förskolans arbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans kulturansvar,

7. att riksdagen beslutar att avskaffa statens kulturråd,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny organisation för
en decentraliserad fördelning av det offentliga stödet till kulturen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturinstitutionernas och kulturorganisationernas
ansvar för marknadsföringen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sponsorstöd till kulturen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av
kulturfonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fasta tjänster inom den offentligt
finansierade kultursektorn,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen under två år skall avsätta hälften
av överskottet från Penninglotteriets kulturlotteri till finansiering av
ett museum för bildkonst i Stockholm och att staten därtill skall bidra
med ett belopp som motsvarar insamlade sponsorbidrag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen under två år skall avsätta hälften

1989/90:KrU17

4

av överskottet från Penninglotteriets kulturlotteri till finansiering av en
musikteater i Göteborg och att staten därtill skall bidra med ett belopp
som motsvarar insamlade sponsorbidrag,

1989/90:Kr257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör kompletteras
med dels ett krav på konstnärlig kvalitet, dels ett krav på rimliga
arbetsvillkor för landets fritt arbetande konstnärer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagsstrukturen för Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2),

3. att riksdagen med hänvisning till vad i motionen anförts om
Föreningen Handarbetets vänner till Bidrag för utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2) för delposten Organisationer inom
bild- och formkonstområdet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

4. att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2) för anslagsposten Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien
för budgetåret 1990/91 anvisar 275 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

5. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
(G 2) för delposten Centrumbildningar för budgetåret 1990/91
anvisar 700 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1989/90:Kr258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 1 % av
statsbudgeten bör avsättas för kulturella ändamål,

3. att riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen
återkommer med förslag om kultursatsningar i enlighet med vad som i
motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild kulturfond
i enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sponsring inom det allmänna kulturlivet ej bör förekomma.

1989/90:Kr259 av Nils-Olof Gustafcson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kulturinsatser i Jämtlands län.

1989/90:Kr260 av Lahja Exner och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av medel till Immigrantinstitutet.

1989/90:Kr261 av Berith Eriksson m.fl. (vpk,s,m,fp,c,mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige.

1989/90:KrU17

5

1989/90:Kr264 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Norrlandsoperan som en nationalscen,

1989/90:Kr267 av Kristina Svensson och Magnus Persson (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av investeringsbidrag i nya former för
byggande av kulturlokaler.

1989/90:Kr269 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd
till nya lokaler till länsmuseet — Murberget — i Västernorrland.

1989/90:Kr271 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd för byggande av museum i Lödöse.

1989/90:Kr272 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samebiblioteket som ett riksintresse,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 inom ramen för anslaget till
samekulturen avsätter 250 000 kr. för de samiska samlingarna.

1989/90:Kr290 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Statens kulturråd för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag av 15 529 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att anslaget Till statens kulturråds disposition
för utvecklingsverksamhet minskas med 6 milj.kr. i förhållande
till regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar att anslaget till Folkparkernas centralorganisation
minskas med 500 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

4. att riksdagen beslutar att anslaget till Folkets husföreningarnas
riksorganisation minskas med 500 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag,

5. att riksdagen beslutar att anslaget till Baltiska institutet ökas med
200 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

6. att riksdagen beslutar att anslaget till Konstfrämjandet minskas
med 500 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

7. att riksdagen beslutar att anslaget till Sveriges konstföreningars
riksförbund ökas med 500 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

8. att riksdagen beslutar att anslaget till Handarbetets vänner ökas
med 100 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

9. att riksdagen beslutar att anslaget till Drottningholmsteatern ökas
med 500 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

10. att riksdagen beslutar att anslaget till Vadstena-akademien ökas
med 275 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om specifikation av delposten Organisationer inom
bild- och formkonstområdet m.m.,

1989/90:KrU17

6

12. att riksdagen beslutar att delposten Organisationer inom bildoch
formkonstområdet m.m. ökas med 200 000 kr. i förhållande till
regeringens förslag,

13. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 7 280 000 kr.
för Kultur i arbetslivet,

14. att riksdagen beslutar att för förstärkning av de internationella
kulturkontakterna till Svenska institutet anvisa 500 000 kr. utöver
regeringens förslag,

15. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av
84 126 000 kr.,

1989/90:Kr291 av Torsten Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att vid fördelning av bidragen till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
stödet till Vadstena-akademien ökas.

1989/90:Kr292 av Roland Larsson m.fl. (c,m,fp,vpk,mp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beviljar Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien ett förhöjt anslag med 335 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för bidragsgivningen till Vadstenaakademien.

1989/90:Kr293 av Alexander Chrisopoulos (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att kulturrådet får i uppdrag att ta erforderliga
initiativ för att inrätta ett körcentrum.

1989/90:Kr294 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1990/91 till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. anslår 4 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
som stöd till Kultur i arbetslivet.

1989/90:Kr295 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
under Utbildningsdepartementet, bil. 10, G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. anslår 1 200 000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit som stöd till centrumbildningar.

1989/90:Kr296 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
under anslaget G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. beslutar anslå 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit, att disponeras av konstnärsnämnden för stöd till olika former
av barnkultur.

1989/90:Kr302 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
angelägenheten av att en ny musikteater i Göteborg kommer till stånd.

1989/90:Kr307 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari
yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att ett investeringsbidrag för
byggande av kulturbyggnader — med prioritering av länsmuseernas
behov — inrättas,

1989/90: KrU 17

7

1989/90:Kr336 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
samfinansierade lösningar för turist- och kulturprojekten Dalslands
kanal och Lödöse medeltidsmuseum.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A443.

1989/90:Kr338 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturrådets roll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ordning för fördelning av vissa medel för budgetåret
1990/91 samt disposition av anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2), särskilt delanslag 1 Till
kulturrådets disposition,

3. att riksdagen till Centrumbildningar (G 2 delanslag 2.2) anvisar

1 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

4. att riksdagen till vissa samlingslokalorganisationer (G 2 delanslag
2.3—6) anvisar 1 600 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit att

fördelas enligt vad som anges i motionen,

5. att riksdagen till Vadstena-akademien (G 2 delanslag 4) anvisar
275 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

6. att riksdagen till Handarbetets vänner anvisar 300 000 kr.,

Utskottet behandlar yrkande 2 i vad avser anslaget G 31 i sitt betänkande
1989/90:KrU21.

1989/90:Kr339 av Karin Söder m.fl. (c,vpk,mp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 i bidrag till Svenska föreningen
Norden anvisar ett anslag om 6 150 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 i bidrag till Stiftelsen för

Föreningen Nordens institut Biskops-Arnö anvisar 440 000 kr. under
en särskild delpost.

1989/90:Kr340 av Elisabeth Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Vadstena-akademien för budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit.

1989/90:Kr341 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Immigrantinstitutet för budgetåret 1990/91 utöver regeringens förslag
anslår 200 000 kr. för inrättandet av en kvalificerad bibliotekarietjänst.

1989/90:Kr342 av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk,m,mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utreda förutsättningarna att göra Norrlandsoperan till en
nationalscen,

1989/90:Kr348 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp,m,c,vpk,mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av satsningar på folkmusik och folkdans även efter
1990.

1989/90:KrU17

8

1989/90:Kr350 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statlig medverkan vid byggnation av ett medeltidsmuseum
i Lödöse.

1989/90:Kr364 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget G 2 utöver regeringens förslag tillför

2 000 000 kr. som en förstärkning av amatörkulturell utvecklingsverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fördelningen av amatörkulturstipendier bör göras på grundval av ansökan
från amatörkulturorganisationer och studieförbund,

3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommitté för
utveckling av amatörkulturen under 90-talet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1989/90:Kr369 av Eva Goés och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbyggnad av ett länsmuseum i Härnösand.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub822.

1989/90:Kr370 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de kulturpolitiska målen utökas med ett krav
på rimliga arbets- och inkomstvillkor för landets arbetande konstnärer.

2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2), anslagsposten Centrala amatörorganisationer, för
budgetåret 1990/91 anvisar 3 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2), anslagsposten Centrumbildningar, för budgetåret
1990/91 anvisar 1 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagsstrukturen för Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2) och anslagsposten Centrala
museer (G 31),

5. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2) för anslagsposten Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien
för budgetåret 1990/91 anvisar 275 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

6. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2) för delposten Organisationer inom bild- och
formkonstområdet, Sveriges konstföreningars riksförbund, för budgetåret
1990/91 anvisar 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

Utskottet behandlar yrkande 4 i vad avser anslaget G 31 i sitt betänkande
1989/90:KrU21.

1989/90:Kr374 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på förortskultur,

1989/90:KrU17

9

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.

1989/90:KrU17

1989/90:Kr527 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturutbudet för kvinnor,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

Utskottet

Övergripande kulturfrågor
Kulturpolitiska mål, m.m.

De kulturpolitiska målen fastställdes av riksdagen år 1974 (prop.
1974:28, bet. KrU15 s. 3 och 19—20, rskr. 248). Enligt dessa mål skall
kulturpolitiken

-medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

-ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja
kontakt mellan människor,

- motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

-främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner
inom kulturområdet,

- utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov,
-möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

- garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs,

- främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över
språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska kulturpolitiken
fastställdes, har målen fått ett konkret innehåll genom bl.a. beslut i
budgetsammanhang och genom särskilda reformer inom de flesta
kultursektorer.

Liksom under tidigare år har under den allmänna motionstiden i år
en rad skilda motioner väckts med yrkanden som avser eller har nära
samband med de kulturpolitiska målen.

Företrädare för moderata samlingspartiet vill i motion Kr256 att frihet,
mångfald och kvalitet skall fastställas som ytterligare riktlinjer för
kulturpolitiken. I det följande behandlas en rad yrkanden i motionen
som har samband med det här redovisade.

Den liberala kulturpolitiken redovisas i motion Kr257 av företrädare
för folkpartiet. Även i denna motion understryks att frihet, mångfald
och kvalitet bör vara nyckelbegrepp i kulturpolitiken. I formellt
hänseende yrkas att de kulturpolitiska målen skall kompletteras med
krav på konstnärlig kvalitet och på rimliga arbetsvillkor för landets
fritt arbetande konstnärer.

Ett med sistnämnda krav likartat yrkande framställs i motion Kr370
av företrädare för miljöpartiet. Landets arbetande konstnärer bör ha
rimliga arbets- och inkomstvillkor.

Även i motion Kr255 av centerpartiet diskuteras samhällets kulturpolitiska
uppgifter. Motionärerna understryker att en av kulturens viktigaste
uppgifter är att utveckla meningsutbytet mellan människor. Kulturen
blir därmed en av grundstenarna i det demokratiska samhällsbygget.
För att främja kvaliteten i kulturlivet är det viktigt att det finns

goda möjligheter för yrkesverksamma kulturutövare att verka på rimliga
villkor. En mycket betydelsefull uppgift för kulturpolitiken är att
den skall medverka till att det i alla delar av landet byggs upp ett
allsidigt kulturliv. Motionärerna framställer inte i detta sammanhang
något formellt yrkande om ändring eller komplettering av de kulturpolitiska
målen utan inriktar sig bl.a. på frågor om en utvärdering av
effekterna av 1974 års beslut. Utskottet tar upp denna fråga i det
följande.

Vänsterpartiet kommunisterna vill i en partimotion, Kr258, att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna innehållet i sex
att-satser som enligt motionärernas mening skall utgöra riktlinjer för
kulturpolitiken. Motionärerna vill bl.a. ha åtgärder för att utveckla
och stödja kulturyttringar som vänder sig mot förtryck och degradering
av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri

och allsidig utveckling och för att särskilt stödja den kulturella kampen
för de utsatta grupper som har särskilda erfarenheter och behov,
vilket förutsätter klassamhällets nedbrytande. 1 flera av de övriga
att-satserna anknyter motionärerna till innnehållet i vissa av de av
riksdagen antagna kulturpolitiska målen.

Beträffande motionens innehåll i övrigt hänvisar utskottet till den
fullständiga motionsmotiveringen. Även då det gäller de övriga motionerna
hänvisar utskottet till motiveringarna i motionerna.

Även i år vill utskottet hänvisa till vad utskottet anförde år 1987, då
motioner med i huvudsak samma innehåll som motionerna Kr256,
Kr257 och Kr370 behandlades. Utskottet anförde (bet. KrU 1986/87:12
s. 5):

Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis redovisats.
Härutöver har i olika sammanhang, bl.a. motionsvägen, uttryckts
önskemål om att ytterligare sådana mål skall fastställas eller att de
fastställda målen skall brytas ned i delmål i högre grad än vad som
hittills skett. I vissa fall har framställda krav om de kulturpolitiska
målen reellt sett avsett frågan om hur dessa mål skall nås. Kraven har
med andra ord avsett mera medel än mål.

De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i fortsättningen
läggas till grund för kulturpolitiken och det finns enligt utskottets
mening inte skäl att ompröva målen. Utskottet är inte heller berett
att förorda att ytterligare kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt
att krav härom efter hand kommer fram och den omständigheten att
ytterligare mål inte formellt fastställs hindrar inte att vissa sådana kan
vara allmänt accepterade som riktlinjer för kulturpolitiken. Detta
gäller bl.a. i fråga om kravet att kulturpolitiken skall bygga på en
kvalitetssträvan.

1989/90:KrU17

11

Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål för
kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan föreligga. En
fortlöpande komplettering av de nu gällande åtta målen skulle emellertid
enligt utskottets mening kunna uppfattas som om de mål som
vid varje givet tillfälle formellt fastställts skulle ge en fullständig
redovisning för de principer som gäller för kulturpolitiken. Detta
skulle enligt utskottets mening vara olämpligt av det skälet att ett
sådant system skulle vara ägnat att låsa fast utvecklingen.

I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet framhållit
framstår det som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan
ha olika uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen bäst skall
uppnås. Detta tar sig också uttryck i olika konkreta förslag om hur
kulturlivet skall få de bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling.
Utskottet har årligen anledning att ta ställning till åtskilliga sådana
förslag vid behandlingen av kulturbudgeten eller av särpropositioner
på kulturområdet.

Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen skall
uppnås kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller inte minst i
sådana fall där det med fog kan hävdas att ett genomförande av
förslaget inte bara är ett medel för att åstadkomma ett eller flera
kulturpolitiska mål utan också ett angeläget mål eller delmål. Exempel
härpå är förslag om att kulturarbetarna skall tillförsäkras goda villkor.
Till belysning av det sagda kan hänvisas till att det, i det kulturpolitiska
mål som avser yttrandefriheten, anges att kulturpolitiken skall
medverka till att skapa reella förutsättningar för att yttrandefriheten
skall kunna utnyttjas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i här aktuellt avseende. Motion
Kr256 yrkande 1, motion Kr257 yrkande 1, motion Kr258 yrkande 1
och motion Kr370 yrkande 1 får anses besvarade med det anförda.
Yrkandena avstyrks således.

Utskottet behandlar härefter två yrkanden, som framställs i den ovan
nämnda centerpartimotionen Kr255. Motionärerna vill ha en samlad
utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut . Motionärerna framhåller
att en sådan utvärdering troligen kommer att visa att målen står sig
men att medlen i flera centrala avsnitt måste förnyas, bl.a. då det gäller
decentraliseringsmålet. Motionärerna anser också att riksdagen bör
begära en analys av kulturens ekonomiska villkor och formulering av ett
långsiktigt mål för statens kultursatsningar , som skulle grunda sig på
analysen.

Motionärerna anser att det mål som bör uppnås fram till år 2000 är
att 1 % av statsbudgeten skall gå till kulturella ändamål. Även frågan
om möjligheterna till kompletterande finansieringskällor för kulturen
berörs i sammanhanget.

Under en följd av år har utskottet behandlat motioner från centerpartiet
av samma eller likartat innehåll som de här redovisade yrkandena
(se senast bet. 1988/89:KrU15 s. 10). I samtliga fell har riksdagen
på förslag av utskottet avslagit motionsyrkandena.

Utskottet gör nu i allt väsentligt samma bedömning som förra året.
Det är viktigt att det sker en kartläggning och utvärdering av gjorda
insatser på kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad
som därvid kommer fram. En övergripande parlamentarisk utredning
om kulturpolitiken skulle dock, om den tillsattes under den närmaste

1989/90:KrU17

12

tiden, innebära betydande risker för att angelägna delreformer skulle
skjutas på framtiden. Inom olika delar av kultursektorn har nämligen
särskilda utredningsuppdrag givits och det finns anledning utgå från att
ytterligare sådana tillkommer. Även de insatser för en förbättring av
kulturstatistiken som pågår är av betydelse för prövning av motionsyrkandena.
Utskottets synsätt stämmer i här aktuellt avseende överens
med vad som anfördes i 1989 års budgetproposition (bil. 10 s.
327—328). Till frågan rörande decentraliseringsmålet återkommer utskottet
i det följande, främst med anledning av motionsyrkanden av
företrädare för centerpartiet. Beträffande statsutgifterna för kulturändamål
vill utskottet framhålla att frågan om ett ökat statligt stöd till
kulturområdet får prövas i första hand i budgetsammanhang. I enlighet
med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 8 i motion
Kr255.

Liksom förra året framställs i en partimotion från vänsterpartiet kommunisterna
mycket långtgående krav på ökade ekonomiska insatser på
kulturområdet . Motionärerna bakom motion Kr258 vill således att
riksdagen redan för nästa budgetår skall anvisa medel för kulturella
ändamål som motsvarar 1 % av statsbudgeten (yrkande 2). Regeringen
bör i kompletteringspropositionen återkomma med förslag härom till
riksdagen (yrkande 3).

Utskottet tar i det följande och i andra betänkanden ställning till
regeringens förslag till medelsanvisning under olika anslag på kulturområdet
för nästa budgetår. Denna prövning kan ej bindas till en nu
fastställd totalram. Den bedömningen kan dock göras i detta sammanhang
att det inte finns ekonomiskt utrymme för en så stor omedelbar
ökning av kultursatsningarna som förordas i motionen. En grov bedömning
ger vid handen att det skulle behövas en ökning av kulturanslagen
av storleksordningen 30 % för att tillgodose motionskravet. De
här aktuella yrkandena avstyrks.

Faktorer av betydelse för att främja kulturen

I motion Kr256 (m) framhålls att familjen spelar en roll för en levande
kulturtradition, att förskolan har en uppgift att ge barn erfarenheter
och vanor som lägger grunden för bl.a. framtida kulturintresse samt att
skolan skall ha ett kulturansvar som genomsyrar undervisningen.

Motionsyrkandena ger utskottet anledning erinra om följande. Under
en följd av år har insatser för barn- och ungdomskultur ägnats stor
uppmärksamhet av regering och riksdag. I detta sammanhang finns
skäl att särskilt erinra om alt kulturrådet lagt fram ett program för
kulturrådets insatser för barn- och ungdomskultur 1990/91 — 1992/93,
att en interdepartemental arbetsgrupp bildas med uppgift att utarbeta
ett samlat program för barn- och ungdomskulturen samt att det i årets
budgetproposition på en rad områden — bl.a. teaterområdet — läggs
fram förslag som syftar till att öka möjligheter för barn och ungdom
att ta del av kulturaktiviteter. Utskottet hänvisar i nu angivna hänseende
till ett omfattande avsnitt i budgetpropositionen om barn- och
ungdomskulturen (bil. 10 s. 83—88).

1989/90:KrU17

13

Utskottet vill slutligen erinra om att frågor rörande förskolans
pedagogiska program och rörande kulturens roll i den obligatoriska
skolan och i gymnasieskolan — direkt eller indirekt — ofta är föremål
för uppmärksamhet i de utskott, socialutskottet och utbildningsutskottet,
inom vilkas beredningsområde frågorna ligger.

Med hänsyn till det anförda och till att motionsyrkandena är mycket
allmänt hållna avstyrker utskottet dessa (yrkandena 4, 5 och 6).

I ett annat yrkande i motion Kr256 vill motionärerna att riksdagen
skall ge uttryck åt uppfattningen att kulturpolitiken skall medverka till
att ge alla kulturyttringar utvecklingsmöjligheter. Riksdagen skall ta avstånd
från en kulturpolitik som gynnar det politiska och fackliga
etablissemanget (yrkande 2).

Utskottet anser att det inte med fog kan hävdas annat än att den
svenska kulturpolitiken ger stort utrymme för olika former av kulturyttringar
att utveckla sig. Många av de satsningar som görs från stat,
landsting och kommun har till syfte att främja mångfalden i kulturyttringarna.
Med hänsyn till det anförda och till att de kulturpolitiska
besluten fattas i demokratisk ordning avstyrks motionsyrkandet.

Här tas också upp till behandling ett yrkande i motion Kr255 om
sammansättning av styrelser och nämnder inom kultursektorn. Motionärerna
menar att en omfattande partsrepresentation måste undvikas i
kulturrådet, kulturinstitutionerna och nämnder på kulturområdet (yrkande
17).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla följande.
Styrelser och nämnder inom kulturområdet förordnas i regel för en tid
av tre år. Vid utseendet av ledamöter i sådana styrelser och nämnder
måste hänsyn tas till såväl intresset av förnyelse som till intresset av
kontinuitet. Det är knappast möjligt att uppställa några praktiskt
användbara regler för hur den avvägning som måste göras mellan de
båda intressena utan en bedömning måste göras i det enskilda fallet. På
senare år har man uppmärksammat frågan om i vilken utsträckning
det skall finnas olika former av parts- eller intresserepresentation i
styrelser och nämnder. Kulturrådets styrelse består numera till huvuddelen
av fria kulturarbetare. Utskottet anser att någon åtgärd med
anledning av motionsyrkandet inte är erforderlig.

Enligt samma motion, Kr255, bör kulturellt skapande främjas genom
en vidgad användning av beställningar motsvarande de beställningar
som görs till följd av den i praktiken tillämpade enprocentsregeln
för offentlig utsmyckning.

Som exempel pekar motionärerna på att skapandet av musikaliska
verk skulle kunna stimuleras genom att landstinget av en kompositör
beställer en komposition för uppförande vid invigning av en sjukvårdsinrättning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att det allmänt
sett är en fördel om samhället kan skapa sysselsättning för kulturarbetarna
i stället för att dessa ges stöd i form av bidrag. Utskottet anser det
däremot inte motiverat att riksdagen vidtar någon åtgärd med anled -

1989/90:KrU17

14

ning av motionsyrkandet (yrkande 11). Utskottet erinrar om det arbete
som pågår inom konstnärsutredningen (U 1989:06) och som är avsett
att läggas till grund för förslag i budgetpropositionen 1991.

Utvecklingen av det regionala kulturlivet

Frågan om kulturen som en regional utvecklings/aktör tas upp i motion
Kr255 (c). Motionärerna framhåller bl.a. att under senare tid har
kulturens bidrag till den samlade infrastrukturen kommit att uppmärksammas
och att det finns anledning att i framtiden betona kulturens
regionala utvecklingskraft ännu mer. Det är särskilt viktigt att
denna insikt får prägla framför allt kultursatsningarna i landsting och
kommuner. Motionärerna ger en rad exempel på vilken betydelse
kulturen har som regional utvecklingsfaktor.

Utskottet konstaterar att vad motionärerna anför om kulturen som
regional utvecklingsfaktor står i god överensstämmelse med vad som
anförs i budgetpropositionen (bil. 10 s. 58—60). Sedan motionen
väcktes, har regeringen i proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för
90-talet lagt fram ytterligare konkreta förslag för att stärka kulturens
ställning i angivna hänseende. Utskottet får anledning att ge sin syn på
förslagen i yttrande till arbetsmarknadsutskottet. Det finns inte behov
av något riksdagens initiativ med anledning av det nu aktuella motionsyrkande!
(yrkande 2).

I samma motion, Kr255, föreslås att riksdagen skall begära förslag
om utveckling av ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna samt en översyn av Riksteaterns, Svenska rikskonserters
och Riksutställningars roll i decentraliseringsarbetet även när
det gäller de nämnda institutionerna.

Utskottet vill erinra om att frågan om de statliga institutionernas
uppgifter för hela landet behandlas relativt utförligt i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 60—62). I fråga om de tre R:n framhålls bl.a. att det är
väsentligt att dessa är lyhörda för synpunkter från kulturlivet i regionerna
och ständigt prövar sin verksamhet utifrån denna. Utskottet
delar denna uppfattning. I fråga om Operans och Dramatens turnéverksamhet
finns skäl redovisa vad utbildningsministern anför i det
nämnda avsnittet i budgetpropositionen.

Operan och Dramaten har haft vissa svårigheter att leva upp till kravet
på en mer omfattande turnéverksamhet — i första hand beroende på
de stora kostnader som turnéer medför. Dessa teatrars betydelse för
hela landets kulturliv är emellertid inte begränsad till i vilken utsträckning
de turnerar utan värdet ligger också, vilket jag nyss antytt, i
deras uppgifter som nationella kulturbärare. I rapporten Kultur i hela
landet föreslås att Operans och Dramatens nationella ansvar skall
preciseras i ett avtal med teatrarna. Jag avser att ta initiativ till
diskussioner med teatrarna med syfte att söka finna lämpliga former
för att fastställa vari teatrarnas nationella uppgifter består. Jag räknar
med att återkomma till regeringen i denna fråga.

Utskottet anser det angeläget att sådana diskussioner, som anges i
budgetpropositionen, kommer till stånd och att Operans och Dramatens
nationella uppgifter fastställs. Om så sker skapas bl.a. ett fastare

1989/90:KrU17

15

underlag för den kulturpolitiska bedömning som måste göras vid den
årliga prövningen av institutionernas medelsbehov (se bet.
1988/89:KrU17 s. 5—6). Med anledning av vad som anförs i motionen
finns i detta sammanhang skäl erinra om att Dramatens turnéer sker i
samarbete med Riksteatern.

Mot bakgrund av det anförda — och med hänvisning till vad som
anförs i budgetpropositionen om bl.a. Filminstitutet, ansvarsmuseerna
och Sveriges Radio-koncernen — anser utskottet att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet
(yrkande 3).

I en motion, Kr255, tas upp frågan om nationalscenbegreppet och
yrkanden i två motioner, Kr264 (c) och Kr342 (vpk,m,mp), syftar till
att Norrlandsoperan skall bli nationalscen.

I motion Kr255 diskuteras mycket utförligt nationalscenbegreppet
och motionärerna pekar på flera faktorer som enligt deras mening gör
en diskussion om begreppet angelägen. Motionärerna vill inte nu
binda sig för en definition av nationalscenbegreppet men anger fem
riktlinjer för en sådan. Staten skall ha ett huvudsakligt finansieringsansvar
men de kommuner och landsting som geografiskt är så belägna att
de har den största nyttan av institutionen bör medverka till finansieringen.
Vidare skall en nationalscen ha ett självständigt turnéansvar,
medverka i utbildningen inom sitt konstnärliga område, ha ansvar för
att utveckla samverkan med länsinstitutioner och fria grupper samt
samverka med radio och TV. Motionärerna vill att en rad nya institutioner
skall bli nationalscener. Utskottet hänvisar i detta hänseende till
motionsmotiveringen.

Utskottet gör följande bedömning. Sverige har tre helstatliga teaterinstitutioner
— Riksteatern, Operan och Dramaten. Operan och Dramaten
drivs i aktiebolagsform medan Riksteatern är en riksorganisation
för lokala teaterföreningar. Operan och Dramaten brukar betecknas
som nationalscener, envar inom sitt konstnärliga område. Motionärerna
bakom motion Kr255 är medvetna om att det inte finns någon
definition av begreppet nationalscen och att det kan vara svårt finna en
invändningsfri definition. Utskottet kan inte finna att det är motiverat
att söka formulera en definition av vad en nationalscen är eller bör
vara. Om man — som syftet med motionerna är — i sammanhanget
också skulle vidta åtgärder för att göra en eller flera scener på olika
håll i landet till nationalscener kan det starkt ifrågasättas om det är
lämpligt att arbeta med begreppet. Om man vidgar begreppet till att
avse även andra scener än de helstatliga institutionerna Dramaten och
Operan skulle det sannolikt snabbt spridas uppfattningen att verksamheten
på exempelvis andra länsteatrar inte är lika betydelsefull som
verksamheten på de nya nationalscenerna. En sådan utveckling kan
inte godtas. Utskottet anser att det är viktigt att ge den regionala
teaterverksamheten goda förutsättningar att verka, något som sker bl.a.
genom den utökning av resurser till länsteaterinstitutionerna som
påbörjas nästa budgetår (se härom bet. 1989/90:KrU19). Institutioner
som påtar sig ett mer omfattande regionalt ansvar — inte minst genom

1989/90:KrU17

16

en utvecklad turnéverksamhet — bör kunna åberopa detta sitt ansvarstagande
vid fördelningen av nya grundbelopp. Utskottet vill i anslutning
härtill — och med hänvisning till vad som anförs i motionerna —
framhålla att utskottet nyligen föreslagit att riksdagen skall anvisa
särskilda resurser för att underlätta för Norrlandsoperan att turnera.
Även i övrigt föreslås ökade resurser till grundbeloppsystemet, bl.a. för
att Norrlandsoperan skall kunna fa ett ökat antal grundbelopp. Utskottet
vill här slutligen framhålla att samverkan med utbildningssidan och
med andra institutioner — bl.a. Sveriges Radio — är angeläget oavsett
vilket begrepp som används för en teater.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr255
yrkande 4, motion Kr264 yrkande 1 och motion Kr342 yrkande 1.

Det är en kommunal uppgift att se till att invånarna i alla delar av
kommunen får goda möjligheter att ta del av kulturutbudet. Bl.a. i
Stockholm har behovet av satsningar på förortskulturen uppmärksammats.
Även studieförbunden gör stora insatser som har betydelse för att
främja kulturen i förortsområden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i
motion Kr374 (c). I motionsmotiveringen framhålls att det är viktigt
att den statliga kulturpolitiken i högre grad än hittills inriktar sig på
förortskulturen. Det anges dock inte vilka statliga åtgärder som enligt
deras mening bör vidtas.

Även i år har företrädare för moderata samlingspartiet väckt ett
yrkande som syftar till en decentralisering av beslut om fördelning av
offentligt kulturstöd. Motionärerna bakom motion Kr256 vill att det
statliga kulturstödet skall ge frihet att forma regionala och lokala
lösningar. Det kan då bli ett inslag i en framsynt regionalpolitik.
Kulturstödet bör, anförs det också, ge särskilt stor effekt om det
kanaliseras till frivilliga krafter med lokal förankring.

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 57—58) förs en diskussion som har
nära anknytning till det redovisade förslaget i motionen. Utbildningsministern
kommer av i propositionen redovisade skäl fram till att en
omläggning av statsstödet, t.ex. till ett samlat, icke institutionsanknutet
länsstöd, för närvarande inte är påkallad. En sådan diskussion kan bli
meningsfull först i ett skede när strukturen nått en sådan mognad och
stabilitet att fortsatta statliga initiativ inte längre är av central vikt. I
sammanhanget anförs bl.a. att statens uppgift liksom hittills bör vara
att stimulera kulturverksamheten i landet men inte att reglera den.
Varje kommun och landsting måste ges möjlighet att välja egna lösningar
med hänsyn till skiftande förutsättningar och behov.

Utskottet kan helt ansluta sig till vad utbildningsministern sålunda
anfört. Med hänvisning härtill — samt till vad utskottet anförde förra
året (bet. 1988/89:KrU15 s. 13) — avstyrker utskottet motion Kr256
yrkande 8.

1989/90:KrU17

17

2 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 17

Sponsring, kulturfonder

1989/90: KrU 17

Även i år framställs flera yrkanden av principiell natur om
sponsring, nämligen yrkande 10 i motion Kr255 (c), yrkande 10 i
motion Kr256 (m) och yrkande 5 i motion Kr258 (vpk). Motionärerna
bakom sistnämnda motion tar helt avstånd från sponsring. I de båda
andra motionerna redovisas en positiv syn på sponsring, dock anger
motionärerna vissa riktlinjer som bör gälla för sponsring av offentliga
kulturinstitutioner. I detta hänseende bör särskilt redovisas att motionärerna
bakom motion Kr255 vill att sponsoravtalen skall vara öppna,
att generöst betalda mellanhänder måste undvikas samt att om sponsorer
får platser till föreställningar i utbyte för sitt stöd detta inte får ske
i sådan omfattning att den övriga publiken åsidosätts.

Utskottet vidhåller den inställning till sponsring som utförligt redovisats
i betänkandet KrU 1986/87:12 (s. 14—15). Utskottets ståndpunkt
kan sammanfattas på följande sätt.

Inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet
kan det vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för
kulturverksamheten. Inom andra områden får man inte underskatta
riskerna för en snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om
t.ex. tillfälliga evenemang gynnas på bekostnad av basarbetet. Sponsring,
som i praktiken innebär att olika kulturaktiviteter utnyttjas
främst för de stora företagens marknadsföring, måste skiljas från den
äldre form av stöd till kultur och kulturutövare som brukar betecknas
som mecenatskap.

Utskottet betonade i det angivna sammanhanget år 1987 vikten av
att olika former av sponsring inte leder till att verksamheten påverkas.
Utskottet hänvisade till att erfarenheterna från andra länder visade att
det främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får
sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare
ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya
vägar. Vidare anförde utskottet följande.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring
sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska
förutsättningar för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare
uttalat anser utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande
sponsorverksamhet. Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska
målen beaktas och att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet.
Erfarenheterna i fråga om sponsring och likartade företeelser i
vårt land från senare år och särskilt från den senaste tiden ger enligt
utskottets mening särskild anledning till vaksamhet på området.

Med anledning av de önskemål om vissa preciserade riktlinjer för
sponsring som anges i motion Kr255 vill utskottet tillägga att förutsättningarna
för sponsring och omständigheterna kring ingåendet av sponsoravtal
kan variera starkt mellan olika institutioner. Det får därför
ankomma i första hand på den enskilda institutionen att med utgångspunkt
i det synsätt på sponsring som ovan redovisats ta ställning till
vilka principer institutionen skall hävda i sponsorsammanhang. Såvitt

18

känt har det hitintills inte förekommit något i samband med sponsoravtal
på kultursidan som enligt utskottets mening motiverar att statsmakterna
slår fest några formella principer för sponsring.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Med anledning av vad som anförs i motion Kr255 vill utskottet
hänvisa till att det i näringsutskottets betänkande 1988/89:NU14 finns
en redovisning för de statliga bolagens sponsring.

Utskottet avstyrker även motion Kr254 (m) som syftar till bl.a. att
möjligheten till sponsring av ett nytt kulturhus i Karlstad skall undersökas.
Om kommunen skulle finna att sådan sponsring är önskvärd, får
det ankomma på den att ta erforderliga initiativ.

I två motioner — en av företrädare för moderata samlingspartiet,
Kr256, och en av företrädare för vänsterpartiet kommunisterna, Kr258

— framställs yrkanden som syftar till att det genom enskilda bidrag
skall bildas en eller flera kulturfonder, som skall användas för att ge
stöd till insatser inom kulturområdet. Enligt motion Kr256 bör fondmedlen
inte användas för permanentstöd till kulturaktiviteter och
enligt motion Kr258 bör en särskild kulturfond finansierad av företag
ge stöd till utveckling av det svenska arbetande folkets kultur.

På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen till
känna vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna
att skapa en eller flera kulturfonder (bet. KrU 1985/86:18 s. 17—19,
rskr. 192). Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet.

Efter viss utredning har regeringen i december månad 1988 beslutat
att riksdagens skrivelse i här aktuell del skall läggas till handlingarna. I
beslutet hänvisas till att det tillkallats en särskild utredare med uppdrag
att utreda möjligheterna att skapa förbättrade förutsättningar för
förvaltning av vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer,
särskilt herrgårdar och industriminnen. Enligt direktiven bör utredaren
bl.a. studera möjligheterna att bygga upp resurser, t.ex. i form av
en stiftelseanknuten fond, genom donationer eller intressentbidrag.
Vidare hänvisas till att kulturministern redovisar sin syn i svaret på en
interpellation i ämnet (nr 1988/89:17, prot. 18). I svaret hänvisade
kulturministern till bl.a. de svårigheter som visat sig föreligga att fa
sponsorstöd till en ny museibyggnad för Vasa.

Med hänvisning till det anförda anser sig utskottet inte kunna
förorda ett fortsatt utredningsarbete eller att det eljest vidtas någon
åtgärd med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena (yrkande

II i Kr256 och yrkande 4 i Kr258).

Utskottet får anledning att senare diskutera frågan om en fond, som
skulle avse även kulturområdet, nämligen genom att utskottet vid
behandlingen av ett antal motionsyrkanden på lotteriområdet kommer
att behandla ett yrkande i motion kr255 (c) om inrättandet av en
kultur- och folkrörelsefond uppbyggd med en andel av skatter, avgifter
och rörelseöverskott som tillfaller staten genom spel och lotterier (jfr
bet. 1989/90:KrU2).

1989/90:KrU17

19

Andra resursförstärkningar

Som framhålls av utbildningsministern är det väsentligt att ett aktivt
publikarbete bedrivs i syfte att rekrytera nya grupper till teatrarna. I
detta arbete bör alla krafter, teaterinstitutioner, fria grupper, regionala
skådebanor och teaterföreningar samverka (budgetpropositionen bil.
10 s. 63). Att motsvarande bör gälla inom andra kulturella sektorer
framstår enligt utskottets mening som självklart. Med hänsyn till det
anförda anser utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr256 (m) yrkande 9, i vilket
yrkande ansvaret för marknadsföringen understryks.

En särskild utredningsman — som bedriver sitt arbete under benämningen
teaterkostnadsutredningen (U 1989:07) — har tillkallats för att
göra en översyn av kostnaderna för att driva teaterverksamhet. I
översynen skall bl.a. behandlas frågan om den nuvarande verksamhetsformen
för Operan och Dramaten är den mest ändamålsenliga med
hänsyn till verksamhetens karaktär eller av ekonomiska skäl.

Den lämnade redovisningen leder bl.a. till slutsatsen att ett motionsyrkande
— yrkande 12 i motion Kr255 — om användning av nyemission
av aktier riktad till allmänheten för att förstärka ekonomin för
kulturinstitutioner som bedrivs i bolagsform, inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Vissa lönebidragsfrågor

Genom två motioner — Kr255 yrkande 13 och Kr256 yrkande 12 —
har hos utskottet aktualiserats de problem som uppstått eller kan
komma att uppstå genom att antalet lönebidragsanställda minskar
inom kultursektorn till följd av det goda sysselsättningsläget samt
framför allt genom att en förändring av lönebidragssystemet planeras
komma till stånd. Även i arbetsmarknadsutskottet behandlas motioner
som rör kultursektorn. Nämnda utskott behandlar lönebidragsfrågor i
betänkandet 1989/90:AU12.

Kulturutskottet ser med stor oro på problemen. I budgetpropositionen
(bil. 12 s. 104—105) framhålls bl.a. att man överväger att införa ett
system med flexibla lönebidrag fr.o.m. budgetåret 1991/92 samt att det
finns skäl att anta att antalet platser med kontinuerligt högt bidrag hos
vissa arbetsgivare — kulturinstitutionerna hör till dessa — i många fall
kommer att minska i ett längre tidsperspektiv. Utskottet anser att det
inte är tillräckligt att — som anges i budgetpropositionen — arbetsgivarna
ges rådrum och möjlighet att anpassa sin planering till ändrade
förutsättningar. Många kulturinstitutioner är för sin verksamhet starkt
beroende av den arbetskraft den tillförs genom lönebidragsanställda.
Om denna arbetskraft bortfaller eller om bidragsvillkoren starkt försämras
kan allvarliga problem för verksamheten uppstå.

Utskottet utgår därför från att regeringen särskilt uppmärksammar
problem på kultursektorn i här aktuellt avseende. Utskottet anser sig
kunna utgå från att så sker utan att det i detta sammanhang vidtas
någon åtgärd i frågan. Motionsyrkandena avstyrks därför.

1989/90:KrU17

20

Byggnadsinvesteringar för icke-statliga kulturbyggnader

1989/90:KrU17

I två motioner, Kr267 (s) och Kr307 (m), framställs yrkanden som
syftar till att det skall införas ett särskilt anslag som avser investeringsstöd
till icke-statliga byggnader för kulturändamål. Enligt motion Kr307
bör länsmuseernas behov prioriteras. Utskottet vill i anslutning till
redovisningen för motionskravet nämna att utskottet i yttrande till
bostadsutskottet (yttr. KrU3y) nyligen behandlat ett preciserat yrkande

— i motion Bo240 (c) — med samma syfte. Enligt nämnda yrkande
skulle ett anslag föras upp under elfte huvudtiteln (bostadsdepartementet).
I sitt yttrande lämnade kulturutskottet en utförlig redovisning för
frågans tidigare behandling, till vilken utskottet hänvisar. Utskottet
vidhöll i yttrandet den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt,
nämligen att det är motiverat att ett särskilt investeringsstöd för ickestatliga
kulturbyggnader införs. Ett sådant stöd, anförde utskottet, skulle
vara ägnat att underlätta möjligheterna till nyinvesteringar för bl.a.
regionala kulturinstitutioner. Bostadsutskottet avstyrkte likväl motionsförslaget
(bet. BoU14) men riksdagen beslöt bifalla en reservation av
innehåll att ett särskilt stöd till viss# icke-statliga kulturlokaler bör
införas i enlighet med motionsförslaget (res. nr 8, rskr. 168). För nästa
budgetår bör det fastställas en ram om 25 milj. kr. för stöd till sådana
lokaler. Stödet bör utgå i form av ett bidrag motsvarande 30 % av
kostnaden vid nybyggnad och 50 % av kostnaden vid ombyggnad.

Kulturutskottet konstaterar att riksdagen funnit det motiverat att på
elfte huvudtiteln (bostadsdepartementet) inrätta ett stödsystem för bidrag
till vissa icke-statliga kulturlokaler. Med hänsyn till riksdagens
ställningstagande i frågan är det inte erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av de till kulturuskottet hänvisade motionerna,
Kr267 yrkande 2 och Kr307 yrkande 3.

Med hänvisning till den i det föregående lämnade redovisningen om
möjligheterna till investeringsstöd till bl.a. de regionala kulturinstitutionernas
byggnadsinvesteringar avstyrker utskottet tre motioner om
stöd till investeringar i nya lokaler för länsmuseet — Murberget — i
Västernorrland, nämligen motionerna Kr241 (mp), Kr269 (s) och
Kr369 (mp).

Av samma skäl avstyrker utskottet tre motioner — Kr210 (c), Kr271
(s) och Kr350 (m) — som avser investeringsbidrag för nybyggnad av
lokaler för medelstidmuseet i Lödöse, vilket är ett kommunalt museum
men med ett regionalt ansvarstagande genom länsmuseet. Landstinget
avser enligt vad utskottet inhämtat att utöka länsmuseets ram för
driftkostnader för verksamheten. Mot denna bakgrund vill utskottet
erinra om att regeringen i budgetpropositionen förordar en väsentlig
resursförstärkning under den kommande tvåårsperioden då det gäller
stödet till länsmuseerna. Utbildningsministern anför bl.a. (bil. 10 s. 75)
att han räknar med att det inom grundbeloppssystemet skall finnas
utrymme för att åtminstone i några län stödja verksamhet som bedrivs
utanför länsmuseet men som fyller en länsfunktion inom ett angivet
område. Exempel på lokala museer som fyller en sådan funktion finns
redan på vissa områden, t.ex. inom konst, arkeologi samt industri- och

hantverkshistoria, anförs det i budgetpropositionen. Frågan om utbyggnaden
av grundbidragssystemet behandlas i utskottets betänkande
KrU21.

I sistnämnda betänkande behandlas — under anslaget till kulturmiljövård
— frågan om en förstärkning av resurserna till vad som i det
bakomliggande utredningsarbetet kallats aktiv kulturmiljövård. En förstärkning,
som tillstyrks av utskottet, föreslås med 5 milj. kr. (bil. 10 s.
77). Medlen bör användas inom ramen för kulturmiljövårdens uppgifter
att vårda och levandegöra kulturmiljöer och kulturminnen men
bör ges till de projekt där förutsättningarna finns för samspel med ett
fortsatt engagemang hos enskilda, kommuner och organisationer i
uppgiften att levandegöra kulturmiljön.

Yrkandet i motion Kr336 (fp) syftar till att en del av de angivna
resursökningarna skall användas för turist- och kulturprojekten Dalslands
kanal och Lödöse medeltidsmuseum. Utskottet anser att det bör
ankomma på riksantikvarieämbetet att fördela ifrågavarande medel.
Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
erinrar i detta sammanhang om att frågan om upprustning av Dalslands
kanal även behandlas i utskottets nyligen avgivna betänkande om
turism (bet. KrU16).

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr259 (s), vari
tas upp en rad frågor om kulturinsatser i Jämtlands lån, bl.a. av
investeringskaraktär. Motionärerna framhåller bl.a. vikten av insatser
för länet utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv.

I sistnämnda hänseende hänvisar utskottet till vad utskottet tidigare
anfört om att utskottet får tillfälle att yttra sig över proposition
1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet. Vidare hänvisar utskottet i
sitt ovan redovisade ställningstagande till frågan om ett särskilt investeringsstöd
för icke statliga kulturbyggnader. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Frågan om byggandet av en ny musikteater i Göteborg tas upp i en rad
motioner.

Sedan det visat sig inte vara möjligt att nå en uppslutning på det
regionala planet kring en lösning av frågan — innefattande betydande
statligt stöd — som förhandlats fram av en statlig förhandlare och
sedan inte heller fortsatta förhandlingar kunnat leda till en lösning,
pågår lokala diskussioner i Göteborg.

Utskottet anser det nödvändigt att regeringen nu tar ett nytt initiativ
i syfte att nå en snabb lösning av frågan om byggandet av en ny
musikteater i Göteborg. Vad utskottet anför bör riksdagen med anledning
av motionerna Kr230 (fp), Kr231 (vpk) och Kr302 (c) som sin
mening ge regeringen till känna.

Aven i motion Kr256 (m) tas upp frågan om finansiering av en ny
musikteater i Göteborg. Motionärerna vill att regeringen under två år
skall avsätta hälften av överskottet från penninglotteriets kulturlotteri
till finansiering av musikteatern och staten därtill skall bidra med ett
belopp som motsvarar insamlade sponsorbidrag.

1989/90:KrU17

22

Utskottet konstaterar att kulturlotteriet ger ett årligt överskott av
omkring 10 milj. kr. Medlen disponeras av regeringen och används för
angelägna engångsinsatser på kulturområdet av i regel investeringsnatur.
I en situation då mer konkreta förslag till lösning av byggnadsfrågan
för musikteatern föreligger får regeringen och riksdagen pröva det
faktiska stödbehovet oavsett eventuella sponsorinsatser. Yrkande 19 i
motionen avstyrks.

Aven yrkande 17 i nämnda motion, Kr256, avstyrks. Motionärerna
vill att regeringen under två år på motsvarande sätt skall avsätta
hälften av överskottet från Penninglotteriets kulturlotteri till finansiering
av ett museum för bildkonst i Stockholm och att staten därtill skall
bidra med ett belopp som motsvarar insamlade sponsorbidrag. Motionärerna
synes syfta på behovet av ett nytt modernt museum, dvs. ett
museum som är statligt. Ett sådant museum bör finansieras på samma
sätt som andra statliga byggnader, något som naturligtvis inte förhindrar
sponsorstöd. Erfarenheterna från försöken att fa sponsorstöd till
Vasamuseet visar dock att intresset för denna typ av sponsring är starkt
begränsat. I detta sammanhang finns skäl erinra om att, sedan motionen
väcktes, beslut har fattats om att en arkitekttävling om ett nytt
modernt museum på Skeppsholmen i Stockholm skall utlysas.

Vissa särskilda frågor

I två motioner, Kr293 och Kr364, av företrädare för vänsterpartiet
kommunisterna tas upp frågor som avser körsången och andra amatörkulturfrågor.
I motion Kr364 yrkas att det skall tillsättas en kommitté
för utveckling av amatörkulturen under 1990-talet. Enligt den andra
motionen bör kulturrådet få i uppdrag att ta erforderliga initiativ för
att inrätta ett körcentrum.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom regeringskansliet ett arbete
som syftar till att det i nästa års budgetproposition skall presenteras
förslag till åtgärder inom amatörkulturområdet. Ett underlag för sådana
åtgärder kommer också att tas fram av kulturrådet, som i april 1988
fick i uppdrag att mot bakgrund av uttalanden i 1988 års statsverksproposition
(1987/88:100 bil. 10 s. 35) samla och analysera erfarenheter
som vunnits i arbetet för att aktivera nya grupper i kulturverksamheten
(se även 1989 års budgetproposition bil. 10 s. 326 och årets
budgetproposition bil. 10 s. 325). Redan i årets budgetproposition
föreslås förstärkningar till frivilliga krafter på kulturområdet (se bl.a.
bil. 10 s. 80—81). Såväl då det gäller körverksamheten som annan
amatörkultur har studieförbunden en mycket viktig uppgift att fylla.
Under arbetet på den musikreform som genomfördes med giltighet
fr.o.m. den 1 januari 1988 ägnades körsången stor uppmärksamhet (se
bl.a. CEMUS-bulletinen nr 6, juni 1986). Här bör också erinras om att
Körsam får bidrag från anslaget till centrala amatörorganisationer och
att det i budgetpropositionen föreslås ökade resurser till utvecklingsarbete
på kulturområdet, bl.a. i syfte att förstärka kvaliteten i amatörverksamheten
(budgetpropositionen bil. 10 s. 337—338, se även s. 82).

1989/90: KrU 17

23

Med hänvisning till den lämnade redovisningen avstyrker utskottet
motion Kr364 yrkande 3 och motion Kr293.

I motiveringen till motion Kr527 (c) framhålls att inte minst för
kvinnorna är ett rikt kulturutbud en viktig faktor. Motionärerna framhåller
detta i anslutning till konstaterandet att ett kulturutbud bör
finnas som är tillgängligt på nära håll och som kan berika vardagen
och ge andra dimensioner åt tillvaron.

Motionärernas påstående torde knappast bestridas av någon. Synsättet
på kulturen står i god överensstämmelse med den bedrivna kulturpolitiken.
Någon riksdagens åtgärd är inte erforderlig med anledning
av motionsyrkandet (yrkande 1).

Regeringen har vid skilda tillfällen genom särskilda regeringsbeslut
gett bidrag till projektet Folkmusik- och dansåret 1990. Motionärerna
bakom motion Kr348 (fp,m,c,vpk,mp) vill att riksdagen skall uttala att
det finns behov av en satsning på folkmusik och folkdans även efter år
1990.

Utskottet har i en rad sammanhang i av riksdagen godkända betänkanden
gett uttryck åt uppfattningen att det är angeläget att svensk
folkkultur på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs
(se bl.a. Krli 1985/86:22 s. 6). Utskottet, som erinrar om att regeringen
i budgetpropositionen föreslagit en ganska betydande uppräkning av
anslagsposten Centrala amatörorganisationer (bil. 10 s. 338), anser sig
mot bakgrunden av det synsätt på folkmusik och folkdans riksdagen
tidigare gett uttryck åt kunna utgå från att — efter ansökan — stöd
även i framtiden kommer att utgå till aktiviteter som syftar till att
främja dessa kulturaktiviteter. Det är med hänsyn härtill inte erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Ett kurdiskt kulturcentrum bör upprättas i Sverige. Detta anser motionärerna
bakom motion Kr261 (vpk,s,m,fp,c,mp). I motionen utvecklas
närmare behovet av ett sådant centrum, som bör utvecklas steg för
steg. En rad kurdiska organisationer har uttryckt stort intresse för
projektet, framhåller motionärerna.

Liksom förra året (bet. 1988/89:KrU15) anser sig utskottet böra
vidhålla sin uppfattning att invandrarnas organisationer utan alltför
detaljartade statsbidragsföreskrifter bör vara fria att själva bedöma
vilken verksamhet man bör prioritera (jfr bet. KrU 1987/88:12 s. 22).
Med hänsyn härtill och då utskottet inte kan förorda att förslag
framläggs om en särskild medelsanvisning för det ändamål som anges i
motionen, avstyrks denna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att socialförsäkringsutskottet för närvarande behandlar proposition
1989/90:86 om åtgärder mot etnisk diskriminering m.m., i vilken
behandlas även frågan om stöd till projekt inom kulturområdet.

Frågan om avgifter för den service som de allmänna folkbiblioteken
ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt godtagen princip att
boklån vid de allmänna folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Med
hänsyn härtill påkallar enligt utskottets mening motion Kr255 (c) inte
någon riksdagens åtgärd, såvitt denna fråga tas upp däri (yrkande 5).

1989/90:KrU17

24

Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i framtiden

Flera motionsyrkanden har väckts om statens kulturråd och dess roll.

Motionärerna bakom motion Kr256 (m) vill att kulturrådet skall
avvecklas. De menar att rådet har ett orimligt stort inflytande över
fördelningen av det statliga kulturstödet och därmed över utvecklingen
inom kulturområdet.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast våren 1987 tagit ställning
till förslag om avskaffande av kulturrådet eller begränsning av rådets
verksamhet som ett led i en avveckling av myndigheten på sikt (bet.
KrU 1986/87:12 s. 18). Liksom tidigare vill utskottet framhålla att det
behövs en central myndighet på kulturområdet lika väl som på andra
områden. Då det gäller fördelningen av kulturstöd vill utskottet hänvisa
till att en rad självständiga organ svarar för fördelningen av sådant
stöd (se bl.a. bet. 1988/89:KrU15 s. 13). Utskottet — som i ett föregående
avsnitt behandlat ett yrkande i samma motion om en decentralisering
av beslut om fördelning av offentligt kulturstöd — avstyrker
motionen i här aktuell del (yrkande 7).

Utskottet återkommer till vissa frågor om kulturrådets roll i framtiden
men tar forst upp vissa frågor rörande anslagsstrukturen m.m. på
kulturområdet.

Enligt motion Kr255 bör en samlad kulturproposition föreläggas riksdagen
vart tredje år. I propositionen bör utöver treårsramarna för kulturanslagen
presenteras utförliga utvecklingsprogram för olika kulturverksamheter.

Utskottet vill med anledning av yrkandet erinra om följande. En
omläggning av budgetprocessen skall äga rum (prop. 1987/88:150 bil. 1
s. 68, bet. FiU 1987/88:30 s. 61). Avsikten är att åstadkomma ett mer
ändamålsenligt innehåll i budgetprocessen genom återkommande fördjupad
redovisning, analys och prövning vart tredje år av hela den
verksamhet som en myndighet ansvarar för (se även prop. 1988/89:100
bil. 15 s. 8). De myndigheter och andra organ som lämnar anslagsframställning
skall delas in i tre grupper. Kulturområdet skall enligt
en redovisning i 1989 års budgetproposition (bil. 15 s. 172) tillhöra
budgetcykel 3. Detta innebär att den fördjupade verksamhetsprövningen
skall ske inför perioden 1993/94—1995/96. Som en förberedelse för
budgetomläggningen på kulturområdet avser regeringen att våren 1991
utfärda särskilda direktiv som skall ligga till grund för anslagsframställningarna
i september 1992.

Utskottet framhöll förra året enhälligt bl.a. följande (bet.
1988/89:KrU15 s. 20).

Utskottet anser det angeläget framhålla vikten av att det utöver införande
av treåriga budgetramar med samma tidsintervall görs en övergripande
bedömning av utvecklingen på kulturområdet och redovisas
planerade insatser på området som inte ligger inom ramen för de
förslag som läggs fram under de olika anslagen. En samordning mellan
förslagen om budgetramarna och redovisningen i övrigt bör naturligtvis
göras men det är inte nödvändigt att den senare sker i budgetpropositionen.

1989/90:KrU17

25

Sedan den treåriga budgetcykeln inforts på kulturområdet, bör riksdagen
ha goda möjligheter att vart tredje år ta ställning till inriktningen
av de kulturpolitiska satsningarna. Under andra och tredje året av
budgetcykeln bör självfallet korrigeringar kunna göras i budgetramarna
— detta gäller inte minst vid en förändrad politisk viljeinriktning

— men de mera detaljartade besluten bör i högre grad än för närvarande
kunna överlåtas på andra organ än riksdag och regering. Såväl
då det gäller kulturrådet som andra anslagsfördelande organ är det av
vikt att ett starkt inflytande för kulturarbetare och andra avnämare av
ersättningar och bidrag kan vidmakthållas och om möjligt breddas.

Utskottet anser — med hänvisning till det anförda — att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av det nu
aktuella motionsyrkandet (yrkande 14).

Ett i samma motion, Kr255, framställt yrkande om förändring av
anslagstyperna, nämligen så att det skulle finnas dels driftsmedel, dels
projekt- och utvecklingsmedel avstyrks (yrkande 16). För den händelse
förändringen av anslagstypen skall komma till stånd måste detta nämligen
ske i ett övergripande sammanhang som avser hela statsbudgeten.
Utskottet hänvisar till det pågående arbetet rörande en reformering av
budgetpropositionen (se bl.a. bet. 1988/89:KrU15 s. 20—21).

Kulturrådet får inte utvecklas till ett kulturverk anser motionärerna
bakom motion Kr338 (c). Motionärerna uttrycker härvidlag främst en
oro för kulturrådets funktion som bidragsfördelare. 1 den ovannämnda
motionen, Kr255, tas också upp kulturrådets roll i framtiden, nämligen
efter övergången till treårsbudgetar. Myndighetens främsta uppgift skall
bli att förbereda kulturpropositionen vart tredje år. Arbetet skall
inriktas på att ta fram ett allsidigt underlag för regeringsförslag och
riksdagsbeslut samtidigt som den allmänna kulturpolitiska debatten
främjas. Myndighetens roll vid anslagshanteringen under den löpande
treårsperioden skall minska.

Utskottet vill framhålla att kulturrådets uppgift bl.a. är att följa
utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den
statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av
denna. I anslutning till sitt förslag till anslagsframställning skall kulturrådet
göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen av de verksamheter
inom kulturområdet där kulturrådet inte disponerar medlen.
Förslag till åtgärder som kan föranledas av bedömningen skall också
göras. I de särskilda myndighetsspecifika direktiven inför budgetåret
1993/94, som ovan berörts, kommer enligt vad utskottet inhämtat, ett
uppdrag att ges till kulturrådet om redovisningar med utvärderingar av
anslagen. Då det gäller avvägningen mellan beslut av kulturrådet,
regeringen och riksdagen hänvisar utskottet också till sina uttalanden
förra året (bet. 1988/89:KrU15 s. 21) samt ett senare avsnitt i detta
betänkande om anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.

Enligt utskottets mening är det inte erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionsyrkandena, nämligen yrkande 15
i motion Kr255 och yrkande 1 i motion Kr338.

1989/90:KrU17

26

Statens kulturråd (G 1)

1989/90: KrU 17

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslag av företrädare
för moderata samlingspartiet om att statens kulturråd skall avskaffas.
Utskottet avstyrker även yrkande 1 i motion Kr290 (m) om att det som
ett första steg i avvecklingen av myndigheten skall göras en nedskärning
av regeringens förslag till medelsanvisning med 4 milj. kr. Utskottet
tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att det anvisas ett förslagsanslag
av 19 529 000 kr. till kulturrådet.

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (G 2)

Anslagsstruktur

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål tili
organisationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt
kulturutbyte. Anslaget omfattar enligt regeringens förslag 31
anslagsposter eller delposter (se bil. 10 s. 331 — 332). Det föreslås en
medelsanvisning under anslaget på totalt 96 631 000 kr.

I förhållande till förra årets budget har bl.a. den förändringen gjorts
att ändamål inom området bildkonst, konsthantverk m.m. förts samman
till en gemensam delpost benämnd Organisationer inom bild- och
formkonstområdet m.m., som kulturrådet bör fördela.

Motionärerna bakom motion Kr257 (fp) och motion Kr290 (m)
motsätter sig att de angivna bidragsändamålen sammanförs till en
delpost. I förstnämnda motion anförs att riksdagen genom en sammanslagning
avhänder sig möjligheterna att påverka de kulturpolitiska
bedömningarna vid medelsfördelningen. Motion Kr370 (mp) torde i
här aktuell del ha samma syfte som de båda andra motionsyrkandena.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena (yrkande 2 i motion Kr257,
yrkande 11 i motion Kr290 och yrkande 4 i motsvarande del i motion
Kr370). Utskottet anser nämligen att regeringens förslag står i god
överensstämmelse med vad utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1988/89:KrU15 (s. 21) förra året uttalade om att regeringen
om den så finner lämpligt i begränsad utsträckning under en anslagspost
får sammanföra ändamål som är varandra närliggande.

Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
(anslagspost 1)

Anslagsposten uppgår för innevarande budgetår till 15 656 000 kr.
Regeringen föreslår att den räknas upp med 4 milj. kr. till 19 656 000
kr. Eftersom det samtidigt föreslås att 2 milj. kr. som hitintills beräknats
under denna anslagspost för utvecklingsverksamhet vid de centrala
museerna i fortsättningen skall beräknas under annat anslag (se
anslaget G 31 i bet. KrU21) innebär regeringens förslag en ökning av
anslagsposten — inkl. sedvanlig prisomräkning — med 6 milj. kr.
Enligt motion Kr290 (m) yrkande 2 skall anslagsposten inte tillföras
den angivna förstärkningen om 6 milj. kr. Motionärerna menar att

stödet till kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt bör
anvisas för specificerade ändamål och inte vara en fri resurs för
kulturrådet.

Motionärerna bakom motion Kr364 (vpk) vill att anslagsposten skall
ökas med 2 milj. kr. för att ge ett större utrymme för förstärkning av
amatörkulturverksamhet (yrkande 1).

Enligt motion Kr338 (c) yrkande 2 i här aktuell del bör anslagsposten
minskas med 2 milj. kr. för att ge utrymme för vissa utvecklingsinsatser
för regional utställningsverksamhet (se anslag G 31 i bet.
KrU21).

Vidare bör enligt nämnda yrkande i motsvarande del och enligt
yrkande 2 i motion Kr227 (c) 2 milj. kr. av anslagsposten reserveras
för projektverksamhet som i samarbete med samlingslokalorganisationerna
riktar sig till de kultursvagaste orterna.

Utskottet godtar de skäl som i budgetpropositionen anges för en
uppräkning av anslagsposten (bil. 10 s. 337). Inte minst för att kulturrådet
skall kunna förstärka sitt engagemang då det gäller barn- och
ungdomskulturen och för att kvaliteten i amatörverksamheten skall
kunna förstärkas behöver myndigheten ha vissa fria resurser. Uppräkning
av anslagsposten bör göras till det av regeringen föreslagna
beloppet. Utskottet avstyrker således motion Kr290 yrkande 2, motion
Kr364 yrkande 1 och motion Kr338 yrkande 2 i motsvarande del.

Det finns inte något hinder för kulturrådet att använda resurserna
under anslagsposten för sådan projektverksamhet som föreslås i sistnämnda
motion och i motion Kr227. Utskottet anser det emellertid
inte motiverat att begränsa kulturrådets handlingsfrihet på det sätt som
ett bifall till motionskraven skulle innebära. Utskottet avstyrker därför
motion Kr227 yrkande 2 och motion Kr338 yrkande 2 i motsvarande
del.

Som ovan angetts skall kulturrådets resurser för utvecklingsarbete
användas bl.a. för att förstärka kvaliteten i amatörverksamheten. Detta
skall ske mot bakgrund av bl.a. ett förslag som lagts fram i rapporten
(Ds 1989:36) Kultur i hela landet om samarbete mellan professionella
och amatörer på kulturområdet. Det föreslås att ett antal arbetsstipendier
inrättas för att ge möjlighet för konstnärer som vill ägna sig åt att
utveckla arbetsmetoder för att höja kvaliteten inom amatörverksamheten.
Utbildningsministern anför att förslaget är värt att pröva under en
treårsperiod. Han anför vidare följande (bil. 10 s. 82).

Resurser bör därför avsättas som gör det möjligt att inrätta ett antal
arbetsstipendier på upp till tre år för yrkesverksamma konstnärer och
pedagoger på olika kulturområden, för att de skall verka som handledare
för amatörer. Verksamheten bör ges en stor variation både när
det gäller ämnesområden och organisatoriska lösningar.

Det kan dock vara ändamålsenligt att pröva en regional förankring
genom att ge stipendieinnehavaren en organisatorisk hemvist t.ex.
genom en anknytning till studieförbund eller kulturinstitutioner på
länsnivå. Kulturrådet bör svara för den närmare utformningen av
denna försöksverksamhet.

1989/90:KrU17

28

I motion Kr364 (vpk) framhålls att fördelningen av amatörkulturstipendierna
bör göras på grundval av ansökningar från amatörkulturorganisationer
och studieförbund. Motionärerna uttrycker farhågor för
att stipendierna kommer att användas för att gynna institutioner och
enskilda kulturarbetare. Det bör finnas en aktiv medverkan från
amatörernas egna organisationer vid uppläggningen av utvecklingsverksamheten.

Utskottet anser att vad som anförs av motionärerna inte står i
motsättning till vad som anförs i budgetpropositionen. Kulturrådet bör
ha stor frihet att inom ramen för de riktlinjer som ovan redovisats ta
ställning till utformningen av en försöksverksamhet med arbetsstipendier.
Det är en självklarhet att studieförbundens långvariga erfarenhet
och kompetens måste tas till vara. Anknytning till kulturinstitutioner
bör också kunna ske. Det finns inte skäl att utesluta amatörkulturorganisationerna.
I fråga om dessa likaväl som i fråga om andra organisatoriska
huvudmän måste en bedömning naturligtvis ske i varje enskilt
fall. Med det anförda får motion Kr364 i här aktuell del anses besvarad
(yrkande 2).

Centrala amatörorganisationer (delpost 2.1)

Som utskottet angett i avsnittet om Vissa särskilda frågor (s. 23) avser
regeringen att i nästa års budgetproposition presentera förslag till
åtgärder inom amatörkulturområdet. Mot bakgrund härav och då
regeringen föreslår en icke obetydlig realuppräkning av förevarande
delpost — med 900 000 kr. — tillstyrker utskottet regeringens förslag
att ett belopp på 5 355 000 kr. skall beräknas för anslagsposten.
Motion Kr370 (mp) yrkande 2 om en ytterligare uppräkning med 3
milj. kr. avstyrks.

Centrumbildningar (delpost 2.2)

I samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen genomför statens kulturråd
en översyn av centrumbildningarnas organisation och verksamhet. Det
är angeläget att denna översyn fullföljs skyndsamt. I avvaktan på
resultatet av översynen är det angeläget att stödet till centrumbildningarna
förstärks väsentligt. Med anledning av motionsförslag bör delposten
för bidrag till centrumbildningar därför bestämmas till ett högre
belopp än det av regeringen föreslagna. Utskottet föreslår att delposten
bestäms till 5 712 000 kr. Detta innebär ett tillstyrkande av yrkande 5
i motion Kr257 (fp) om en uppräkning med 700 000 kr. utöver vad
som föreslagits i propositionen. Genom utskottets ställningstagande
tillgodoses i betydande utsträckning följande yrkanden om uppräkningar
utöver regeringens förslag, nämligen yrkande 3 i motion Kr338
(c) om en uppräkning med 1 000 000 kr., yrkandet i motion Kr295
(vpk) om en uppräkning om 1 200 000 kr. och yrkande 3 i motion
Kr370 (mp) om en uppräkning med likaledes 1 200 000 kr.

1989/90:KrU17

29

Kulturverksamhet i föreningslivet (delposterna 2.3, 2.4, 2.5 och
2.6)

1 budgetpropositionen (bil. 10 s. 338) framhålls att folkparkerna,
Folkets hus, bygdegårdarna och Våra gårdar har viktiga kulturpolitiska
uppgifter. De är naturliga träffpunkter för många människor. De
bedriver också betydelsefull verksamhet för barn och ungdom. I propositionen
beräknas en ökning med totalt 1,5 milj. kr. i första hand för
att främja en fortsatt satsning på kultur för barn och ungdom. Dessa
medel bör enligt propositionen fördelas så att 600 000 kr. ges till
vardera Folkparkernas centralorganisation och Folkets husföreningarnas
riksorganisation, 200 000 kr. till Bygdegårdarnas riksorganisation
och 100 000 kr. till Våra gårdar.

I enlighet med det anförda föreslås i budgetpropositionen att

4 638 000 kr. skall beräknas som bidrag till Folkparkernas centralorganisation
för central service m.m. (delpost 2.3). Utskottet godtar
regeringens försiag. Detta innebär ett avstyrkande av dels motion
Kr290 (m) yrkande 3 om minskning av delposten med 500 000 kr.,
dels motion Kr338 (c) yrkande 4 i motsvarande del om viss ökning av
delposten, dels motion Kr227 (c) yrkande 1 i motsvarande del om
ökning av delposten med 478 000 kr.

Utskottet godtar också regeringens förslag att 2 035 000 kr. skall
beräknas för bidrag till Folkets husföreningarnas riksorganisation för
konstutställningar m.m. (delpost 2.4). Därmed avstyrks dels motion
Kr290 yrkande 4 om minskning av delposten med 500 000 kr., dels
motion Kr338 yrkande 4 i motsvarande del om viss ökning av delposten,
dels motion Kr227 yrkande 1 i motsvarande del om ökning av
delposten med 428 000 kr.

Bidrag till Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet (delpost
2.5) bör i enlighet med regeringens förslag utgå med 466 000 kr.
Motion Kr338 yrkande 4 i motsvarande del om viss ökning av bidraget
samt motion Kr227 yrkande 1 i motsvarande del om ökning av
bidraget med 305 000 kr. avstyrks.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att delposten Våra
gårdar för kulturverksamhet (delpost 2.6) skall bestämmas till 212 000
kr. Motion Kr338 yrkande 4 i motsvarande del om viss ökning av
bidraget och motion Kr227 yrkande 1 i motsvarande del om ökning av
bidraget med 202 000 kr. avstyrks.

Baltiska institutet (delpost 2.8)

Regeringen föreslår efter prisomräkning att 578 000 kr. beräknas för
bidrag till Baltiska institutet. En ytterligare uppräkning, nämligen med
200 000 kr., föreslås i motion Kr290 (m) yrkande 5.

Vid sin bedömning av motionskravet beaktar utskottet att det av
regeringen under utrikeshuvudtiteln i budgetpropositionen (se främst
bil. 5 s. 65 och 123) och i motioner med anledning därav lagts fram
förslag till ett omfattande ökat stöd till Baltikum och till Östeuropa i

1989/90:KrU17

30

övrigt. Förslagen behandlas av utrikesutskottet (se bet. 1989/90:UU14,
15 och 16). Utskottet biträder regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentationsverksamhet
(delpost 2.9)

Utskottet — som konstaterar att Immigrantinstitutet numera erhåller
kommunalt stöd för sin verksamhet — anser att det är motiverat med
en uppräkning av bidraget med 100 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Detta innebär att 437 000 kr. bör beräknas för ändamålet.
Riksdagen bör inte detaljreglera användningen av medlen. Utskottets
ställningstagande innebär att följande motioner i större eller mindre

utsträckning tillgodoses, nämligen motion Kr228 (fp), motion Kr243

(m), motion Kr245 (c), motion Kr 260 (s) och motion Kr341 (vpk).

Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (delpost
2.12)

För innevarande budgetår har medel till organisationer inom bild- och
formkonstområdet m.m. anvisats under följande poster:

2.7 Stiftelsen Gerlesborgsskolan 707 000

2.13 Konstfrämjandet 5 401 000

2.14 Sveriges konstföreningars riksförbund 1 800 000

2.15 Grafiska sällskapet 271 000

2.16 Föreningen för nutida svenskt silver 34 000

2.17 Föreningen Svensk form 1 167 000

2.18 Föreningen Handarbetets vänner 200 000

2.19 Eskilstuna kommun för Svenskt barnbildarkiv 108 000

2.20 Konsthantverkskooperati v 483 000

Sorn anges i det inledande avsnittet under detta anslag har de angivna
ändamålen förts samman till en gemensam delpost. Summan av de
ovan redovisade delposterna uppgår till 10 171 000 kr. En uppräkning
med 1 107 000 kr. till 11 278 000 kr. föreslås i budgetpropositionen.
Detta innebär en förstärkning av delposten med 700 000 kr. utöver
sedvanlig prisomräkning. Delposten skall få disponeras för stöd till
även andra organisationer än de ovan angivna.

För att i första hand ge utrymme för en väsentlig höjning av
bidraget till Föreningen Handarbetets vänner bör delposten räknas upp
med 100 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Genom ställningstagandet
kommer — som en följd av vad nedan anges om bidraget till
nämnda organisation — i någon mån utrymmet för att öka bidraget
även till andra organisationer att öka. Uppräkningen av delposten
föreslås ske med anledning av motion Kr257 (fp) yrkande 3, motion
Kr290 (m) yrkande 12, motion Kr338 (c) yrkande 6 och motion Kr370
(mp) yrkande 6, samtliga motioner i motsvarande del.

Föreningen Handarbetets vänner bör erhålla ett bidrag från delposten
om 300 000 kr., vilket innebär en ökning med 100 000 kr. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna Kr257 yrkande 3, motion
Kr290 yrkande 8 och motion Kr338 yrkande 6, samtliga motioner i
motsvarande del, som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: KrU 17

31

Det bör ankomma på kulturrådet att bestämma bidragen till Konstfrämjandet
och Sveriges konstföreningars riksförbund. Förslag om att
riksdagen skall besluta omfördela resurserna mellan de båda organisationerna
i motion Kr290 yrkandena 6 och 7 avstyrks därför. Detsamma
gäller motion Kr370 yrkande 6 i vad den avser beslut av riksdagen om
viss höjning av bidraget till en av organisationerna.

Form/Design Center i Malmö är en lokalavdelning av Föreningen
Svensk form.

Som närmare framgår av utskottets betänkande KrU21 skall länsmuseerna
ges möjlighet att inom grundbeloppssystemets ram inleda samarbete
med andra institutioner i länet. Systemet har föreslagits bl.a. i
syfte att sådana institutioner som Form/Design Center i Malmö skall
kunna få stöd. Enligt vad utskottet inhämtat har formuleringarna i
budgetpropositionen tillkommit med hänsyn till det stödbehov denna
institution har. Det ankommer på berörda huvudmän att undersöka
möjligheterna till samarbete för att därigenom skapa förutsättningar
för stöd via grundbeloppssystemet. Utskottet vill här också framhålla
att Föreningen Svensk form har möjlighet att få del av den uppräkning
av förevarande delpost som föreslås och att lokalavdelningen i Malmö

— på sätt som redan nu sker — kan få stöd från sin centralorganisation.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr213
(c,fp,mp) och motion Kr290 (m) yrkande 12 i motsvarande del. Båda
motionerna syftar till att direkt stöd skall utgå till Form/Design Center
i Malmö.

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för
föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern
spelsäsongen 1990 (anslagspost 3)

Regeringen föreslår en uppräkning av anslagsposten med 215 000 kr.
till 4 340 000 kr. Utskottet är inte berett att förorda en större uppräkning
än den sålunda föreslagna och avstyrker därför motion Kr290 (m)
yrkande 9 om en uppräkning med ytterligare 500 000 kr.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten (anslagspost 4)

För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 865 000 kr. Regeringen
föreslår en uppräkning av bidraget med 60 000 kr. till 925 000
kr.

Vadstena-akademien har stor betydelse ur kulturell och turistmässig
synpunkt. Akademien har lyckats kombinera publikverksamhet med
pedagogiskt arbete och forskning, där unga blivande professionella
musikartister får verka i en historisk miljö. Det är omvittnat att
verksamheten nationellt och internationellt håller hög konstnärlig
kvalitet.

1989/90:KrU17

32

Mot denna bakgrund och med beaktande av vad utskottet inhämtat
om Vadstena-akademiens ekonomiska situation anser utskottet att stiftelsen
bör fa ett statsbidrag på 1 200 000 kr. Detta belopp överstiger
det i budgetpropositionen beräknade med 275 000 kr.

Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motion Kr257 (fp) yrkande

4, motion Kr290 (m) yrkande 10, motion Kr292 (c,m,fp,vpk,mp)
yrkande 1, motion Kr338 (c) yrkande 5 och motion Kr370 (mp)
yrkande 5. I huvudsak tillgodoses yrkandet i motion Kr340 (vpk)
liksom syftet med motion Kr291 (s).

Med hänsyn till utskottets ställningstagande förra året beträffande
anslagskonstruktionen anser utskottet det inte erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 2 i motion Kr292 (se bet.
1988/89:KrU15 s. 21). Det föreslås i yrkandet att det även i fortsättningen
skall ankomma på riksdagen att precisera storleken av statsbidraget
till Vadstena-akademien.

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)

Underlag för bl.a. utvecklingen av stödet till kultur i arbetslivet
kommer att finnas i det utredningsarbete kulturrådet bedriver om
åtgärder för att nå nya grupper, vilket är avsett att läggas till grund för
förslag i nästa års budgetproposition.

För nästa budgetår bör medel till kultur i arbetslivet beräknas med
belopp som regeringen föreslagit, nämligen 7 280 000 kr. Motion
Kr294 (vpk) om en uppräkning med 4 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit avstyrks således. Det samma gäller motion Kr290 (m) yrkande
13 som innehåller krav på att medel för ändamålet inte skall
beräknas under anslaget.

Till Stiftelsen Svenska institutets disposition (delpost 9.2)

Regeringen har räknat upp delposten med 500 000 kr. utöver prisomräkning
och föreslår att 1 454 000 kr. beräknas för ändamålet. Utskottet
anser sig inte kunna förorda en ytterligare uppräkning av delposten.
Utskottet avstyrker därför motion Kr290 (m) yrkande 14 om att
det utöver regeringens förslag skall beräknas 500 000 kr. för ändamålet.

Svenska föreningen Norden (delpost 9.3)

Statens bidrag till Svenska föreningen Norden har tidigare redovisats
under fyra olika delposter. Utbildningsministern anser det lämpligt att
Svenska föreningen Norden själv får fördela statsbidraget på sina olika
verksamhetsområden. I enlighet härmed föreslås ett medelsbidrag under
en delpost om 4 991 000 kr.

I motion Kr339 (c,vpk,mp) utvecklas utförligt behovet av — utöver
vad som föreslagits i budgetpropositionen — utökade resurser till
Svenska föreningen Norden för att säkra ett fullgörande av alla de
viktiga åligganden föreningen har. Motionärerna understryker särskilt
vikten av insatser för den nordiska kulturgemenskapen i den pågående

1989/90:KrU17

33

3 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 17

europeiska förändringsprocessen. Motionärerna föreslår att riksdagen
dels beräknar ett bidrag av 6 150 000 kr. till Svenska föreningen
Norden, dels beräknar ett bidrag av 440 000 kr. under en särskild
delpost till Stiftelsen för Föreningen Nordens institut Biskops-Arnö.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en väsentlig uppräkning
av medlen till Svenska föreningen Norden bör göras. Uppräkningen
bör med bifall till motionen i motsvarande del bestämmas så
att det totalt beräknas det belopp till föreningen som anges i motionen
eller således 6 590 000 kr., vilket innebär att bidraget höjs med
1 599 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet kan däremot
inte tillstyrka en ändring av regeringens förslag till anslagskonstruktion.
I denna del avstyrks motionen således (yrkande 2 delvis).

Frågan om inrättande av en ny anslagspost för stöd till
barnkultur

Utskottet avstyrker motion Kr296 (vpk) om att det skall beräknas
1 milj. kr. till en ny anslagspost avsedd att disponeras av konstnärsnämnden
för stöd till barnkultur. Utskottet hänvisar till den betydande
uppräkning av anslagspost 1 som föreslås mot bakgrund av behovet att
stödja bl.a. barnkultur.

Medelsanvisningen

Genom utskottets ställningstagande i det föregående bör det i propositionen
föreslagna anslagsbeloppet ändras, bl.a. med anledning av motion
Kr290 (m) yrkande 15. Detta yrkande är ett följdyrkande till
konkreta ändringsförslag som utskottet behandlat i det föregående.

Bidrag till samisk kultur (G 3)

I budgetpropositionen föreslås satsningar på samisk kultur och utbildning
på grundval av en översyn som avsett en analys av den samiska
kulturens förutsättningar, förändringsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.
Utskottet, som hänvisar till redovisningen i propositionen (bil. 10
s. 88—95), tillstyrker det förslag som föreläggs riksdagen under detta
anslag och som innebär en ökning av anslaget med 2,5 milj. kr. utöver
sedvanlig prisomräkning.

En motion, nämligen Kr272 (fp), har väckts i anslutning till anslaget.
Motionären vill att samebiblioteket — de samiska samlingarna vid
folkbiblioteket i Vilhelmina — skall förklaras vara av riksintresse och
att för nästa budgetår 250 000 kr. av förevarande anslag skall avsättas
för att vidmakthålla och utveckla biblioteksverksamheten.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande. De medel
som anvisas under anslaget fördelas av samefondens kulturdelegation
efter prioriteringar, som görs av samerna själva. Denna princip bör
inte frångås. Utskottet — som vill nämna att Vilhelmina kommun
förra året av kulturdelegationen beviljats ett engångsbelopp för den
pressklippsamling som ingår i de samiska samlingarna — avstyrker
motionen.

1989/90: KrU 17

34

Hemställan

1989/90: KrU 17

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr256 yrkande 1,
1989/90:Kr257 yrkande 1, 1989/90:Kr258 yrkande 1 och

1989/90:Kr370 yrkande 1,

res. I (m, fp, c, mp)
res. 2 (vpk)

2. beträffande en utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkandena 1 och 8,

res. 3 (c)

3. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr258 yrkandena 2 och 3,

res. 4 (vpk)

4. beträffande familjens, förskolans och skolans betydelse för att
främja kulturen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkandena 4, 5 och 6,

res. 5 (m)

5. beträffande krav på kulturpolitiken att ge alla kulturyttringar
utvecklingsmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 2,

res. 6 (m)

6. beträffande sammansättning av styrelser och nämnder
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 17,

res. 7 (m, fp, c)

7. beträffande vidgad användning av beställningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 11,

res. 8 (c)

8. beträffande kulturen som en regional utvecklingsfaktor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 2,

res. 9 (c)

9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 3,

res. 10 (c)

10. beträffande nationalscenbegreppet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr255 yrkande 4,
1989/90:Kr264 yrkande 1 och 1989/90:Kr342 yrkande 1,

res. 11 (c, vpk, mp)

11. beträffande förortskulturen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr374 yrkande 1,

res. 12 (c)

12. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 8,

res. 13 (m)

35

13. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr255 yrkande 10,
1989/90:Kr256 yrkande 10 och 1989/90:Kr258 yrkande 5,

res. 14 (m, fp)
res. 15 (c)
res. 16 (vpk)

14. beträffande sponsring av nytt kulturhus i Karlstad m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr254,

15. beträffande kulturfonder

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr256 yrkande 11 och
1989/90:Kr258 yrkande 4,

res. 17 (m)

16. beträffande ansvaret för marknadsföringen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 9,

res. 18 (m)

17. beträffande nyemission av aktier

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 12,

res. 19 (c)

18. beträffande vissa lönebidragsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr255 yrkande 13 och
1989/90:Kr256 yrkande 12,

res. 20 (m, fp, c, mp)

19. beträffande investeringsstöd till icke-statliga byggnader för
kulturändamål

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr267 yrkande 2 och
1989/90:Kr307 yrkande 3,

20. beträffande stöd till investeringar i nya lokaler för länsmuseet
— Murberget — i Västernorrland

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr241, 1989/90:Kr269
och 1989/90:Kr369,

21. beträffande investeringsbidrag för nybyggnad av lokaler för
medeltidsmuseet i Lödöse

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr210, 1989/90:Kr271
och 1989/90:Kr350,

22. beträffande turist- och kulturprojekten Dalslands kanal och
Lödöse medeltidsmuseum

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr336,

23. beträffande kulturinsatser i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr259,

24. beträffande ny musikteater i Göteborg

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr230,
1989/90:Kr231 och 1989/90:Kr302 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

res. 21 (s)

25. beträffande finansiering av en ny musikteater i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 19,

res. 22 (m)

1989/90:KrU17

36

26. beträffande finansiering av ett museum för bildkonst i Stockholm att

riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 17,

res. 23 (m)

27. beträffande körsången och andra amatörkulturfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr293 och 1989/90:
Kr364 yrkande 3,

28. beträffande kulturutbudet för kvinnor

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr527 yrkande 1,

29. beträffande folkmusik och folkdans
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr348,

30. beträffande kurdiskt kulturcentrum
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr261,

31. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 5,

32. beträffande frågan om avvecklande av kulturrådet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr256 yrkande 7,

res. 24 (m)

33. beträffande en kulturproposition vart tredje år

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 14,

res. 25 (c)

34. beträffande förändring av anslagstyperna

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 16,

res. 26 (c)

35. beträffande kulturrådets roll i framtiden

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr255 yrkande 15 och
1989/90:Kr338 yrkande 1,

res. 27 (c)

36. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 1 till Statens
kulturråd för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
19 529 000 kr.,

res. 28 (m)

37. beträffande anslagsstrukturen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr257 yrkande 2,
1989/90:Kr290 yrkande 11 och 1989/90:Kr370 yrkande 4 i motsvarande
del,

res. 29 (m, fp, c, mp)

38. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr290 yrkande 2, 1989/90:Kr364
yrkande 1 och 1989/90:Kr338 yrkande 2, samtliga motioner i
motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget
vid mom. 61 skall beräknas 19 656 000 kr.,

res. 30 (m)
res. 31 (c)
res. 32 (vpk)

1989/90:KrU17

37

39. beträffande bidrag till viss projektverksamhet frän anslagsposten
under mom. 38

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 2 och
1989/90:Kr338 yrkande 2 i motsvarande del,

res. 33 (c)

40. beträffande amatörkulturstipendier från anslagsposten under
mom. 38

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr364 yrkande 2,

41. beträffande beräknande av medel för delposten Centrala
amatörorganisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr370 yrkande 2 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 5 355 000 kr.,

res. 34 (mp)

42. beträffande beräknande av medel för delposten Centrumbildningar att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr257 yrkande 5 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1989/90:100
och motionerna 1989/90:Kr295, 1989/90:Kr338 yrkande 3 och
1989/90:Kr370 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 5 712 000 kr.,

43. beträffande beräknande av medel för delposten Folkparkernas
centralorganisation för central service m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1, 1989/90:Kr290
yrkande 3 och 1989/90:Kr338 yrkande 4, samtliga motioner i
motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget
vid mom. 61 skall beräknas 4 638 000 kr.,

res. 35 (m)
res. 36 (c)

44. beträffande beräknande av medel för delposten Folkets husföreningarnas
riksorganisation för konstutställningar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1, 1989/90:Kr290
yrkande 4 och 1989/90:Kr338 yrkande 4, samtliga motioner i
motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget
vid mom. 61 skall beräknas 2 035 000 kr.,

res. 37 (m)
res. 38 (c)

45. beträffande beräknande av medel för delposten Bygdegårdarnas
riksförbund för kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1 och
1989/90:Kr338 yrkande 4, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 466 000 kr.,

res. 39 (c)

1989/90:KrU17

38

46. beträffande beräknande av medel för delposten Våra gårdar
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1 och
1989/90:Kr338 yrkande 4, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 212 000 kr.,

res. 40 (c)

47. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska
institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 5 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 578 000 kr.,

res. 41 (m)

48. beträffande beräknande av medel för delposten Immigrantinstitutet
för arkiv- och dokumentationsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243, 1989/90:Kr245,

1989/90:Kr260 och 1989/90:Kr341, samtliga motioner i motsvarande
del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid
mom. 61 skall beräknas 437 000 kr.,

49. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Organisationer
inom bild- och formkonstområdet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Kr257 yrkande 3, 1989/90:Kr290 yrkande

12, 1989/90:Kr338 yrkande 6 och 1989/90:Kr370 yrkande 6,
samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna
ändamål under anslaget vid mom. 61 skall beräknas 11 378 000
kr.,

50. beträffande bidrag till Föreningen Handarbetets vänner

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr257 yrkande
3, 1989/90:Kr290 yrkande 8 och 1989/90:Kr338 yrkande 6,
samtliga motioner i motsvarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

51. beträffande bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr290 yrkandena 6 och
7 samt 1989/90:Kr370 yrkande 6 i motsvarande del,

res. 42 (m)
res. 43 (mp)

52. beträffande bidrag till Form/Design Center i Malmö

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr213 och
1989/90:Kr290 yrkande 12 i motsvarande del,

53. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten vid
Drottningholmsteatern spelsäsongen 1990

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med

1989/90:KrU17

39

avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 9 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 4 340 000 kr.,

res. 44 (m, fp)

54. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkande

4, 1989/90:Kr290 yrkande 10, 1989/90:Kr292 yrkande 1,
1989/90:Kr338 yrkande 5 och 1989/90:Kr370 yrkande 5, samtliga
motioner i motsvarande del, samt med anledning av proposition
1989/90:100 och motionerna 1989/90:Kr291 och 1989/90:Kr340,
båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna
ändamål under anslaget vid mom. 61 skall beräknas 1 200 000
kr.,

55. beträffande uttalande om särskild anslags- eller delpost för
det ändamål som anges vid mom. 54

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr292 yrkande 2,

56. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr290 yrkande 13 och
1989/90:Kr294, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att
för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61 skall beräknas
7 280 000 kr.,

res. 45 (m)
res. 46 (vpk)

57. beträffande beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen
Svenska institutets disposition

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 14 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 1 454 000 kr.,

res. 47 (m)

58. beträffande anslagskonstruktionen för bidrag till Svenska
föreningen Norden

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr339 yrkande 2 i motsvarande
del,

59. beträffande beräknande av medel lill delposten Svenska
föreningen Norden

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
med bifall till motion 1989/90:Kr339 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61 skall
beräknas 6 590 000 kr.,

60. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost för
stöd till barnkultur

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr296 i motsvarande del,

res. 48 (vpk)

61. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

1989/90:KrU17

40

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkandena
4 och 5, 1989/90:Kr290 yrkande 10, 1989/90:Kr292
yrkande 1, 1989/90:Kr338 yrkande 5, 1989/90:Kr339 och
1989/90:Kr370 yrkande 5, samtliga motioner i motsvarande del,
dels med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243, 1989/90:Kr245, 1989/90:Kr257 yrkande
3, 1989/90:Kr260, 1989/90:Kr290 yrkande 12,

1989/90:Kr291, 1989/90:Kr295, 1989/90:Kr338 yrkandena 3 och
6, 1989/90:Kr340, 1989/90:Kr341 och 1989/90:Kr370 yrkandena 3
och 6, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion
1989/90:Kr290 yrkande 15, dels med avslag på motionerna
1989/90:Kr227 yrkande 1, 1989/90:Kr290 yrkandena 2, 3, 4, 5, 9,
13 och 14, 1989/90:Kr294, 1989/90:Kr296, 1989/90:Kr338 yrkandena
2 och 4, 1989/90:Kr364 yrkande 1 och 1989/90:Kr370
yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 99 405 000 kr.,

res. 49 (m) - villk. 30, 35, 37, 41,

44, 45 och 47

res. 50 (fp) — villk. 44

res. 51 (c) - villk. 31, 36, 38, 39

och 40

res. 52 (vpk) — villk. 32, 46 och 48
res. 53 (mp) — villk. 34

62. beträffande särskilt uttalande om samebiblioteket
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr272 yrkande 1,

63. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk kultur
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr272 yrkande 2 till Bidrag till samisk
kultur för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
5 429 000 kr.

Stockholm den 3 april 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid. Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m)*, Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s)**, Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring
(c), Anders Nilsson (s)\ Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s)*,
Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk)**,
Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Göran
Åstrand** och Elisabeth Persson (vpk)*.

1989/90:KrU17

'Vid mom. 1 — 18 och mom. 20—63
** Vid mom. 19

41

Reservationer

1989/90:KrU17

1. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även i
år" och på s. 12 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Det råder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål som
fastställdes år 1974. Under årens lopp och särskilt på 1980-talet har
emellertid i olika sammanhang, bl.a. i riksdagsmotioner, framställts
krav på en komplettering av målen med andra sådana. Utskottet anser
nu tiden vara inne att närmare pröva om så skall ske. I första hand
bör prövningen ske med utgångspunkt i de förslag och synpunkter
som redovisas i motionerna av företrädare för moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet. Det bör sålunda prövas om de i
motionerna förordade målen om konstnärlig kvalitet och främjande av
mångfald i kulturyttringarna samt rimliga arbetsvillkor för landets fritt
arbetande konstnärer bör fastställas som nya mål för kulturpolitiken.
Även andra kompletteringar kan behöva övervägas. I en av motionerna
har anförts synpunkter av innehåll att det bör övervägas om det nu
gällande s.k. decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det klarare
framgår att samhället skall verka för att det i alla delar av landet kan
utvecklas ett allsidigt kulturliv.

Vd utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr256
yrkande 1, motion Kr257 yrkande 1 och motion Kr370 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna. Motion Kr258 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr256 yrkande
1, 1989/90:Kr257 yrkande 1 och 1989/90:Kr370 yrkande 1
och med avslag på motion 1989/90:Kr258 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även i
år" och på s. 12 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

I partimotion Kr258 (yrkande 1) vill vänsterpartiet kommunisterna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för kulturpolitiken.

Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Utskottet delar
motionärernas uppfattning. Detta innebär också att utskottet godtar de

42

slutsatser motionärerna kommer fram till. Utskottet anser därför att
riksdagen bör ställa sig bakom riktlinjer för kulturpolitiken innebärande
åtgärder för

att utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot förtryck
och degradering av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar
till en fri och allsidig utveckling,

att därvid särskilt stödja den kulturella kampen från de utsatta
grupper med särskilda erfarenheter och behov, vilket förutsätter klassamhällets
nedbrytande,

att främja såväl bevarandet och utvecklingen av vårt mänskliga och
nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som vid varje
tid bryter fram som uttryck för nya generationers erfarenheter och
kamp,

att skapa bättre villkor såväl för utövande konstnärer på alla kulturområden,
som för amatörer och grupper samt för den mångsidiga
kulturverksamhet som bedrivs av folkbildningsorganisationer och andra
folkrörelser, på arbetsplatser och i bostadskvarter,

att verka för alla människors delaktighet och medskapande i kulturen
från barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden, i arbetslivet
och under pensionsåren,

att genom en allmän ideologisk och politisk kamp bekämpa de
beroendeförhållanden och förtrycksformer som i klassamhället drabbar
konst och kultur och skapa utrymme och möjligheter för ett fritt
konstnärligt och kulturellt skapande.

Utskottet tillstyrker således motion Kr258 yrkande 1. Motionerna
Kr256 yrkande 1, Kr257 yrkande 1 och Kr370 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr258 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1989/90:Kr256 yrkande 1,
1989/90:Kr257 yrkande 1 och 1989/90:Kr370 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut
m.m. (mom. 2)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Under
en" och på s. 13 slutar med "motion Kr255" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1974 års kulturpolitiska
mål alltjämt är giltiga. Som framhålls i motion Kr255 föreligger det
dock ett behov av att la till stånd en samlad utvärdering av hur de
olika målen har uppnåtts. Det finns anledning tro att medlen för att
nå målen i centrala delar måste förnyas, bl.a. i syfte att nå decentraliseringsmålet.
Vid en utvärdering måste också de ändrade förutsättningarna
på det mediepolitiska området vägas in.

Det måste vidare enligt utskottets mening — likaledes i enlighet med
vad som anförs i motion Kr255 — göras en ingående analys av

1989/90:KrU17

43

kulturens ekonomiska villkor, eftersom en så låg andel av statsbudgeten
går till kultur. Analysen måste ligga till grund för formulering av
ett långsiktigt mål för statens kultursatsningar. Målet bör vara att år
2000 skall en procent av statsbudgeten gå till kulturella ändamål.
Utskottet tillstyrker således motion Kr255 yrkandena 1 och 8.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande en utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr255 yrkandena 1
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet
(mom. 3)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet tar" och slutar med "yrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en procent av statsbudgeten
bör avsättas för insatser på kulturområdet. Regeringen bör i
enlighet med detta ställningstagande förelägga riksdagen konkreta förslag
om ytterligare medelsanvisning till kulturändamål. Med hänsyn
till det tidsutrymme som behövs för regeringen att bereda ärendet bör
medel för de ytterligare insatserna anvisas på tilläggsbudget efter förslag
av regeringen under hösten 1990. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med anledning av motion Kr258 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr258 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Familjens, förskolans och skolans betydelse för att
främja kulturen (mom. 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Motionsyrkandena ger" och på s. 14 slutar med "5 och 6)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av barns
och ungdoms möte med kulturen. Goda kontakter mellan generationerna
och en skola som låter varje individ utvecklas efter sina bästa
förutsättningar ger de unga del av en levande kulturtradition. Vad i
motionen anförts om familjens, förskolans och skolans roll i dessa
avseenden bör riksdagen, med bifall till yrkandena 4, 5 och 6 i motion
Kr256, som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:KrU17

44

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande familjens, förskolans och skolans betydelse för att
främja kulturen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr256 yrkandena 4,

5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Krav på kulturpolitiken att ge alla kulturyttringar
utvecklingsmöjligheter (mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört i fråga om nödvändigheten
av att ge alla kulturyttringar utvecklingsmöjligheter. Det är
det unga nyskapandet, de smala kultursektionerna och de eftersatta
grupperna — inte det politiska och fackliga etablissemanget — som
behöver stöd. Vad i motionen anförts om detta bör riksdagen med
bifall till yrkande 2 i motion Kr256 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande krav på kulturpolitiken att ge alla kulturyttringar
utvecklingsmöjligheter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr256 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Sammansättning av styrelser och nämnder
(mom. 6)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp) och Stina
Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "är erforderlig" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att omfattande partsrepresentation
måste undvikas i kulturrådet, kulturinstitutionernas styrelser
och nämnder på kulturområdet. I viss utsträckning har en utveckling
mot en minskad partsrepresentation startats. Det är angeläget att denna
utveckling går vidare och breddas till hela kultursektorn.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr255 yrkande
17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande sammansättning av styrelser och nämnder

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr255 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:KrU17

45

8. Vidgad användning av beställningar (mom. 7)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 15 slutar med "budgetpropositionen 1991"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen utan att avvakta resultatet av konstnärsutredningens
arbete bör ta initiativ i syfte att få till stånd en vidgad
tillämpning av det system som gäller för beställningar enligt enprocentsregeln
för offentlig utsmyckning. Likartade beställningar bör således
göras även på andra områden än bildkonstområdet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion
Kr255 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande vidgad användning av beställningar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr255 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Kulturen som en regional utvecklingsfaktor
(mom. 8)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "motionsyrkandet (yrkande 2)"
bort ha följande lydelse:

Som utförligt utvecklats i motion Kr255 (c) har kulturen stor
betydelse som regional utvecklingskraft. Kulturen stärker bygdens och
ortens självtillit, kulturen ger orten ett gott renommé, kulturen bryter
isoleringen och kulturen främjar kulturlivet och skapar kontaktpunkter.
Utskottet hänvisar till den utförliga framställningen i motionen.

Utskottet får anledning att närmare utveckla sin syn på kulturen
som en regional utvecklingsfaktor i yttrande till arbetsmarknadsutskottet
över proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet. Riksdagen
bör dock redan nu som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om regionalpolitiken. Utskottet tillstyrker motion
Kr255 yrkande 2.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande kulturen som en regional utvecklingsfaktor

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr255 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: KrU 17

46

10. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de
nationella kulturinstitutionerna m.m. (mom. 9)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 16 slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande
lydelse:

De tre R:en — Riksteatern, Riksutställningar och dåvarande Rikskonserter
— var tänkta att spela en framträdande roll för förverkligandet
av decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitik. De skulle
dels ha en egen produktion avsedd för turnéverksamhet, dels främja de
nationella kulturinstitutionernas aktiviteter utanför lokaliseringsorten
Stockholm. Som ett led i den utvärdering av kulturpolitiken, som har
krävts av företrädare för centerpartiet, bör man särskilt överväga
huruvida ett återinförande av ett riksomfattande aktivitetsansvar till de
nationella institutionerna är motiverat. Den nuvarande ordningen kan
innebära att dessa känner sig befriade från det riksomfattande ansvar
som egentligen tillkommer dem. De tre R:en bör även i framtiden ha
en roll i decentraliseringsarbetet, också när det gäller de nationella
kulturinstitutionerna. På kulturområdet behöver det nämligen inte
vara någon nackdel om flera aktörer verkar samtidigt. Det främjar
mångfalden.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion
Kr255.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna m.m .

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr255 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Nationalscenbegreppet m.m. (mom. 10)

Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Elisabeth
Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet gör" och på s. 17 slutar med "Kr342 yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Utskottet gör ( = utskottet 8 rader) invändningsfri definition. Detta
är inte ett skäl att avvisa motionskravet. Det finns snarare starka skäl
att i enlighet med vad som anförs i motionen söka skapa en hållbar
definition av begreppet nationalscen. Så bör ske med utgångspunkt i
de fem riktlinjer som anges i motionen.

I enlighet med vad som anförs i motionen bör följande nationalscener
finnas, nämligen i Stockholm Operan och Dramaten, i Göteborg
Stora Teatern och Stadsteatern, i Malmö Stadsteatern för musicals och
operetter, i sydöstra Sverige i första hand Kronobergsteatern i Växjö,
eventuellt med Östgötabaletten, dock med bibehållen lokalisering,

1989/90:KrU17

47

samt i norra Sverige Norrlandsoperan i Umeå och som talscen Västerbottensteatern,
eventuellt Norrbottensteatern eller Mittlänsteatern. I ett
senare skede bör norra Sverige fa en dansteater som nationalscen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Kr255 yrkande 4,
Kr264 yrkande 1 och Kr342 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande nationalscenbegreppet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr255 yrkande
4, 1989/90:Kr264 yrkande 1 och 1989/90:Kr342 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Förortskulturen (mom. 11)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Det
är" och slutar med "bör vidtas" bort ha följande lydelse:

I motion Kr374 (c) framhålls att det är viktigt att den statliga
kulturpolitiken i högre grad än hittills inriktar sig på förortskulturen
(yrkande 1). Utskottet delar denna uppfattning. Insatser för förortskulturen
är av stor betydelse som ett led i strävandena att skapa en
levande och fungerande storstadsmiljö. Detta utvecklas närmare i
motionsmotiveringen (se motion Bo250).

Utskottet tillstyrker motion Kr374 yrkande 1.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande förortskulturen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr374 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Decentralisering av beslut (mom. 12)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "I
budgetpropositionen" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening behövs det, så som anförts i motion Kr256,
en ny organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga
stödet till kulturen. Större frihet att forma regionala och lokala lösningar
måste ges. Utskottet tillstyrker yrkande 8 i motion Kr256 om
att riksdagen hos regeringen begär förslag med angiven inriktning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr256 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU17

48

14. Sponsring (mom. 13)

1989/90: KrU 17

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet vidhåller" och på s. 19 slutar med "utskottet motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser nu, liksom åren 1984—1989 (se senast bet.
1988/89:KrU15 res. 8) att gåvor, donationer och depositioner, vilka ej
är förenade med belastande villkor samt en riktigt utformad sponsorverksamhet
som ej står i strid med de kulturpolitiska målen, bör
välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för
exempelvis gästspel, internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga
nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till
basresurserna för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen
inte bli bundna av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss
nivå som en följd av att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fell där stöd till en
basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den
aktuella verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt
kommer att bli möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten
utan sådant stöd utifrån, kan det enligt utskottets mening inte finnas
några vägande invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fell leder
sponsringen till att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket
måste hälsas med tillfredsställelse.

Med anledning ( = utskottet 10 rader) för sponsring.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr258 (vpk),
såvitt däri förordas ett uttalande om att sponsring ej bör förekomma
inom kulturlivet (yrkande 5).

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motionerna Kr255 yrkande 10
och Kr256 yrkande 10.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr255 yrkande
10 och 1989/90:Kr256 yrkande 10 samt med avslag på
motion 1989/90:Kr258 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Sponsring (mom. 13)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet vidhåller" och på s. 19 slutar med "utskottet motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser ( = res. 14, 19 rader) med tillfredsställelse. Utskottet
delar uppfattningen i motion Kr255 att vissa riktlinjer bör gälla för

4 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 17

sponsring av offentliga kulturinstitutioner. Dessa riktlinjer bör ha det
innehåll som anges i motionen och som i allt väsentligt redovisats i
betänkandet.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr258 (vpk),
såvitt däri förordas ett uttalande om att sponsring ej bör förekomma
inom kulturlivet (yrkande 5).

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motionerna Kr255 yrkande 10
och Kr256 yrkande 10.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr255 yrkande
10 och 1989/90:Kr256 yrkande 10 samt med avslag på
motion 1989/90:Kr258 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. Sponsring (mom. 13)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet vidhåller" och på s. 19 slutar med "utskottet motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion, Kr258,
anser partiet att kampen för en progressiv kultur, det svenska arbetande
folkets kultur, är en av de primära uppgifterna för arbetarrörelsen
och arbetarpartierna.

Mot denna bakgrund bör man också se det privata näringslivets och
den kapitalistiska industrins alltmer ökade intressen för kulturen. Det
skall ses i första hand som ett försök från kapitalets sida att påverka
den ideologiska debatten genom satsningar på sådana kulturyttringar
som sammanfaller med, eller åtminstone inte kommer i motsättning
till, dess värderingar och intressen. Det skall också ses som ett försök
att skapa en allmänt progressiv och positiv bild, där företagen framstår
som en integrerad del av samhället med motsvarande beroendeförhållanden.
Man försöker utnyttja kulturen, inte bara som reklam- eller
enkelt marknadsföringsobjekt, utan också och framför allt som ett
språkrör för en med deras intresse sammanfallande ideologi. I motsats
till de statliga kulturanslagen med sina övergripande prioriteringar och
allsidiga satsningar, som utgår från i demokratisk ordning beslutade
kulturprogram som går att påverka, är kapitalets sponsring i sin
ensidighet och målinriktning ett hot mot den konstnärliga friheten,
och yttrandefriheten.

Av anförda skäl bör sponsring inom det allmänna kulturlivet inte
förekomma. Det bör riksdagen — med bifall till motion Kr258 yrkande
5 och med avslag på motionerna Kr255 yrkande 10 och Kr256
yrkande 10 — som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: KrU 17

50

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr258 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1989/90:Kr255 yrkande 10 och
1989/90:Kr256 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. Kulturfonder (mom. 15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "i Kr258)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är regeringens handläggning av riksdagens
begäran om överväganden rörande möjligheterna att skapa en eller
flera kulturfonder inte godtagbar. Det gjorda utredningsarbetet har
knappast haft det djup och den bredd som uppenbarligen varit riksdagens
syfte. Utskottet anser därför att riksdagen bör begära att regeringen
beslutar att låta återuppta det påbörjade utredningsarbetet. Självfallet
bör resultatet av detta redovisas för riksdagen. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna Kr256 yrkande 11 och Kr258
yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande kulturfonder

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr256 yrkande
11 och 1989/90:Kr258 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Ansvaret för marknadsföringen (mom. 16)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Som
framhålls" och slutar med "marknadsföringen understryks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kulturens företrädare
bör stödjas i sitt arbete med att utveckla goda marknadskontakter. De
bör själva få disponera det statliga stöd som är avsett för ändamålet.
Vad i motionen anförts om kulturinstitutionernas och kulturorganisationernas
ansvar för marknadsföringen bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande ansvaret för marknadsföringen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr256 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU17

51

19. Nyemission av aktier (mom. 17)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Den
lämnade" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som närmare utvecklas i motion Kr255 är nyemission riktad till
allmänheten ett sätt att skaffa nya medel till kulturinstitutioner som
bedrivs i aktiebolagsform — bland dem Operan och Dramaten (yrkande
12). Aktietecknande från allmänhetens sida kan tänkas ske av
ideella skäl och genom ägandet kan ett kulturellt engagemang kanaliseras.
Av tidsskäl bör förslag i enlighet med motionens syfte läggas fram
på tilläggsbudget hösten 1990.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande nyemission av aktier

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr255 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. Vissa lönebidragsfrågor (mom. 18)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att regeringen särskilt uppmärksammar
problem på kultursektorn i här aktuellt avseende. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Kr255 yrkande 13 och Kr256 yrkande 12
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa lönebidragsfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr255 yrkande
13 och 1989/90:Kr256 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Ny musikteater i Göteborg (mom. 24)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Sylvia Pettersson,
Erkki Tammenoksa, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Ulla Berg
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte påkallat med något riksdagens initiativ i
frågan för närvarande. Motionerna Kr230 (fp), Kr231 (vpk) och Kr302
(c) avstyrks därför.

1989/90:KrU17

52

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande ny musikteater i Göteborg

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr230, 1989/90:Kr231
och 1989/90:Kr302,

22. Finansiering av en ny musikteater i Göteborg
(mom. 25)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag att hälften av överskottet
från penninglotteriets kulturlotteri under två år skall avsättas
till musikteatern och att staten därtill skall bidra med ett belopp som
motsvarar insamlade sponsormedel. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna med anledning av yrkande 19 i motion
Kr256.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande finansiering av en ny musikteater i Göteborg

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr256 yrkande
19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

23. Finansiering av ett museum för bildkonst i
Stockholm (mom. 26)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Även
yrkande" och slutar med "skall utlysas" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att hälften av de medel
som inflyter genom penninglotteriets kulturlotteri under två år reserveras
för ett nytt bildkonstmuseum. Vidare bör staten bidra med lika
stort belopp som det som anskaffas genom stöd från sponsorer. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
med anledning av motion Kr256 yrkande 17.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande finansiering av ett museum för bildkonst i Stockholm att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr256 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:KrU17

53

24. Frågan om avvecklande av kulturrådet (mom. 32)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 7)" bort ha följande lydelse:
Kulturrådet har, som motionärerna framhåller, fått en alltför dominerande
roll. Det bör därför avskaffas. Bidragsfördelande uppgifter kan
i stället med fördel handläggas av en rad sinsemellan oberoende organ.
Utskottet tillstyrker motion Kr256 yrkande 7.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande frågan om avvecklande av kulturrådet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr256 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. En kulturproposition vart tredje år (mom. 33)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "(yrkande 14)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en samlad kulturproposition
bör föreläggas riksdagen vart tredje år. 1 propositionen skall
treårsramar för kulturanslagen läggas fast. I propositionen bör också
utförligt presenteras utvecklingsprogram för olika kulturverksamheter.
Om treårsbudgetar införs får aktörerna på kulturområdet betydligt
lättare än vad de nu har att planera sin verksamhet med den omsorg
som krävs. Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motion
Kr255 yrkande 14.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande en kulturproposition vart tredje år

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr255 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Förändring av anslagstyperna (mom. 34)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Ett i"
och slutar med "s. 20—21)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker ett i motion Kr255 framlagt förslag om ändring
av anslagstyperna (yrkande 16). Det bör således finnas dels driftsmedel,
dels projekt- och utvecklingsmedel.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande förändring av anslagstyperna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr255 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU17

54

27. Kulturrådets roll i framtiden (mom. 35)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motion Kr338" bort ha följande
lydelse:

Efter övergången till treårsbudgetar bör i enlighet med vad som
föreslås i motion Kr235 kulturrådets främst uppgift bli att förbereda
kulturpropositionen vart tredje år. Arbetet skall inriktas på att ta fram
ett allsidigt underlag för regeringsförslag och riksdagsbeslut samtidigt
som den allmänna kulturpolitiska debatten främjas. Myndighetens roll
vid anslagshanteringen under den löpande treårsperioden skall minska.
Detta är ett sätt att hindra att kulturrådet utvecklas till ett kulturverk.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande kulturrådets roll i framtiden

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr255 yrkande
15 och 1989/90:Kr338 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (mom.
36)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "till kulturrådet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsförslag om att statens
kulturråd skall avvecklas (res. 24). Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Kr290 om att det som ett första steg i
avvecklingen skall göras en nedskärning av regeringens förslag till
medelsanvisning till myndigheten med 4 milj. kr. (yrkande 1). Utskottet
anser därför att det bör anvisas ett förslagsanslag på 15 529 000 kr.
till kulturrådet.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 1
samt med anledning av proposition 1989/90:100 till Statens kulturråd
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
15 529 000 kr.,

1989/90:KrU17

55

29. Anslagsstrukturen (mom. 37)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "varandra närliggande" bort ha
följande lydelse:

Under 1980-talet har olika ändamål inom den nu föreslagna delposten
Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. varit föremål
för förändringar vid riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen gått alltför långt i
fråga om sammanförande av olika bidragsändamål under delposten. I
nästa års budgetproposition bör därför de olika bidragsändamålen
inom delposten ånyo uppföras som särskilda poster. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av yrkande 2 i motion Kr257, yrkande

11 i motion Kr290 och yrkande 4 i motsvarande del i motion Kr370
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande anslagsstrukturen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr257 yrkande
2, 1989/90:Kr290 yrkande 11 och 1989/90:Kr370 yrkande

4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

30. Beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet (mom. 38)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Utskottet godtar och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

1 enlighet med vad som anförs i motion Kr290 bör stödet till
kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt anvisas för specificerade
ändamål och inte vara en fri resurs för kulturrådet. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i motionen om att anslagsposten inte skall
tillföras den förstärkning om 6 milj. kr. som föreslås av regeringen
(yrkande 2). Genom detta ställningstagande tillgodoses yrkande 2 i här
aktuell del i motion Kr338 om en minskning med 2 milj. kr. av
anslagsposten. Vidare innebär ställningstagandet att yrkande 1 i motion
Kr364 avstyrks.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 2 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion !989/90:Kr338 yrkande 2 i motsvarande del samt med

1989/90:KrU17

56

avslag på motion 1989/90:Kr364 yrkande 1 i motsvarande del

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61

skall beräknas 13 656 000 kr.,

31. Beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet (mom. 38)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Utskottet godtar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

För att ge utrymme för vissa utvecklingsinsatser för regional utställningsverksamhet
(se anslag G 31 i bet. KrU21) bör anslagsposten
bestämmas till ett beopp som är 2 milj. kr. lägre än det av regeringen
föreslagna. Utskottet tillstyrker således yrkande 2 i här aktuell del i
motion Kr338. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr290
yrkande 2 i viss utsträckning tillgodoses och att yrkande 1 i motion
Kr364 avstyrks.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr338 yrkande 2 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion 1989/90:Kr290 yrkande 2 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1989/90:Kr364 yrkande 1 i motsvarande del
beslutar att under anslaget vid mom. 61 skall beräknas
17 656 000 kr.,

32. Beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet (mom. 38)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Utskottet godtar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

Anslagsposten bör ökas med 2 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit för att ge utrymme för förstärkning av amatörkulturverksamheten.
Utskottet tillstyrker därför motion Kr364 yrkande 1. Utskottets
ställningstagande innebär att motion Kr290 yrkande 2 och motion
Kr338 yrkande 2 i här aktuell del avstyrks.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr364 yrkande 1 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100
samt med avslag på motionerna 1989/90:Kr290 yrkande 2 och

1989/90:KrU17

57

5 Riksdagen 1989190. 13 sami Nr 17

1989/90:Kr338 yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del,

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61

skall beräknas 21 656 000 kr.,

33. Bidrag till viss projektverksamhet från
anslagsposten under mom. 38 (mom. 39)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det
finns" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr338 yrkande 2 i här
aktuell del och i motion Kr227 yrkande 2 bör 2 milj. kr. av anslagsposten
användas av kulturrådet för projektverksamhet som riktar sig
till de kultursvagaste orterna. Samarbete bör ske med samlingslokalorganisationerna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
yrkandena som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande bidrag till viss projektverksamhet från anslagsposten
under mom. 38

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Kr227 yrkande

2 och 1989/90:Kr338 yrkande 2 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Beräknande av medel för delposten Centrala
amatörorganisationer (mom. 41)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "milj. kr. avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget med en väsentlig realförstärkning av
resurserna till amatörkulturområdet. Utskottet tillstyrker därför förslag
i motion Kr370 (mp) om en uppräkning av delposten Centrala amatörorganisationer
med 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 2). Delposten skall således bestämmas till 8 355 000 kr.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande beräknande av medel för delposten Centrala
amatörorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr370 yrkande 2 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1989/90:100
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 8 355 000 kr.,

1989/90: KrU 17

58

35. Beräknande av medel för delposten
Folkparkernas centralorganisation för central service
m.m. (mom. 43)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "I
enlighet" och slutar med "med 478 000 kr." bort ha följande lydelse:
Uppräkningen av bidraget till Folkparkernas centralorganisation för
central service m.m. (delpost 2.3) bör starkt begränsas. Delposten bör
bestämmas till 4 138 000 kr., vilket innebär en uppräkning med
255 000 kr. av det bidrag som utgår innevarande budgetår. Utskottets
ställningstagande innebär att motion Kr290 (m) yrkande 3 tillstyrks
och att motionerna Kr227 yrkande 1 och Kr338 yrkande 4, båda
motionerna i motsvarande del, avstyrks. De båda sistnämnda motionerna
innehåller yrkanden om en uppräkning utöver vad regeringen
föreslagit.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande beräknande av medel för delposten Folkparkernas
centralorganisation för central service m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 3 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100
samt med avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1 och
1989/90:Kr338 yrkande 4, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 4 138 000 kr.,

36. Beräknande av medel för delposten
Folkparkernas centralorganisation för central service
m.m. (mom. 43)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "I
enlighet" och slutar med "med 478 000 kr." bort ha följande lydelse:
Delposten bör bestämmas till belopp som föreslagits av statens
kulturråd, nämligen 5 116 000 kr. Detta innebär en uppräkning av
det av regeringen föreslagna beloppet med 478 000 kr. Utskottet
tillstyrker genom detta ställningstagande motion Kr227 yrkande 1 i
motsvarande del. Motion Kr338 yrkande 4 i motsvarande del tillgodoses
i väsentlig utsträckning genom ställningstagandet och motion Kr290
yrkande 3 avstyrks.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande beräknande av medel för delposten Folkparkernas
centralorganisation för central service m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr227 yrkande 1 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion 1989/90:Kr338 yrkande 4 i motsvarande del samt med

1989/90:KrU17

59

avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 3 i motsvarande del

beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61

skall beräknas 5 116 000 kr.,

37. Beräknande av medel för delposten Folkets
husföreningarnas riksorganisation för
konstutställningar m.m. (mom. 44)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet godtar" och slutar med "med 428 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Även uppräkningen av bidraget till Folkets husföreningarnas riksorganisation
för konstutställningar m.m. (delpost 2.4) bör begränsas.
Delposten bör bestämmas till 1 535 000 kr. Utskottets ställningstagande
innebär att motion Kr290 (m) yrkande 4 tillstyrks och att motionerna
Kr227 yrkande 1 och Kr338 yrkande 4, båda motionerna i motsvarande
del, avstyrks.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande beräknande av medel för delposten Folkets husföreningarnas
riksorganisation för konstutställningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90: Kr290 yrkande 4 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100
samt med avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1 och
1989/90:Kr338 yrkande 4, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas l 535 000 kr.,

38. Beräknande av medel för delposten Folkets
husföreningarnas riksorganisation för
konstutställningar m.m. (mom. 44)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet godtar" och slutar med "med 428 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Aven denna delpost bör bestämmas till belopp, som föreslagits av
statens kulturråd, nämligen 2 463 000 kr. Detta innebär en uppräkning
av det av regeringen föreslagna beloppet med 428 000 kr. Utskottet
tillstyrker genom detta ställningstagande motion Kr227 yrkande 1 i
motsvarande del. Motion Kr338 yrkande 4 i motsvarande del tillgodoses
i väsentlig utsträckning genom ställningstagandet och motion Kr290
yrkande 4 avstyrks.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande beräknande av medel för delposten Folkets husföreningarnas
riksorganisation för konstutställningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr227 yrkande 1 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100 och

1989/90:KrU17

60

motion 1989/90:Kr338 yrkande 4 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 4 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61

skall beräknas 2 463 000 kr.,

39. Beräknande av medel för delposten
Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet
(mom. 45)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Bidrag
till" och slutar med "kr. avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bidrag till Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet (delpost
2.5) bör utgå med belopp som statens kulturråd föreslagit, nämligen
771 000 kr. Detta innebär en uppräkning med 305 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit. Motion Kr227 yrkande 1 i motsvarande del

tillstyrks genom ställningstagandet, och motion Kr338 yrkande 4 i

motsvarande del tillgodoses i väsentlig mån.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

45. beträffande beräknande av medel för delposten Bygdegårdarnas
riksförbund för kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr227 yrkande 1 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1989/90:100
och motion 1989/90:Kr338 yrkande 4 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61 skall
beräknas 771 000 kr.,

40. Beräknande av medel för delposten Våra gårdar
(mom. 46)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "kr. avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Delposten Våra gårdar för kulturverksamhet (delpost 2.6) bör bestämmas
till 414 000 kr., vilket är det belopp som statens kulturråd
föreslagit. I budgetpropositionen föreslås 212 000 kr. Genom utskottets
ställningstagande tillstyrks motion Kr227 yrkande 1 i motsvarande del
och tillgodoses i väsentlig mån motion Kr338 yrkande 4 i motsvarande
del.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

46. beträffande beräknande av medel för delposten Våra gårdar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr227 yrkande 1 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1989/90:100
och motion 1989/90:Kr338 yrkande 4 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61 skall
beräknas 414 000 kr..

1989/90:KrU17

61

41. Beräknande av medel för delposten Baltiska
institutet (mom. 47)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Vid
sin" och på s. 31 slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha
följande lydelse:

Vid sin ( = utskottet 5 rader) i övrigt. Även mot denna bakgrund är
det i den nuvarande politiska situationen i Baltikum angeläget att
förstärka stödet till Baltiska institutet. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motion Kr290 om en uppräkning av bidraget till Baltiska
institutet med 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande
5). Bidraget bör bestämmas till 778 000 kr.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

47. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska
institutet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 5 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1989/90:100
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 778 000 kr.,

42. Bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges
konstföreningars riksförbund (mom. 51)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Det
bör" och slutar med "av organisationerna" bort ha följande lydelse:

Det är motiverat att en omfördelning av de statliga bidragen till
Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars riksförbund görs. Sedan
sedvanlig uppräkning — i lika mån för båda organisationerna —
av de nuvarande bidragsbeloppen gjorts bör 500 000 kr. överföras från
Konstfrämjandet till Sveriges konstföreningars riksförbund. Härigenom
tillgodoses syftet med yrkandena 6 och 7 i motion Kr290 (m). Motion
Kr370 yrkande 6 tillgodoses härigenom i här aktuell del.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr290 yrkandena
6 och 7 samt 1989/90:Kr370 yrkande 6 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

43. Bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges
konstföreningars riksförbund (mom. 51)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Det
bör" och slutar med "av organisationerna" bort ha följande lydelse:

1989/90:KrU17

62

Inom ramen för det belopp som utskottet anser bör beräknas för
delposten finns utrymme för en väsentlig höjning av bidraget till
Sveriges konstföreningars riksförbund. Höjningen bör med anledning
av motion Kr370 yrkande 6 i motsvarande del bestämmas till 500 000
kr. utöver vad som blir resultatet av sedvanlig uppräkning av det
bidrag som utgår för innevarande budgetår. Genom detta ställningstagande
tillgodoses yrkande 7 i motion Kr290. Yrkande 6 i samma
motion avstyrks.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr290 yrkande
7 och 1989/90:Kr370 yrkande 6 i motsvarande del samt
med avslag på motion 1989/90:Kr290 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. Beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för
föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern
spelsäsongen 1990 (mom. 53)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Regeringen föreslår" och slutar med "500 000 kr." bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i olika sammanhang framhållit den betydelse föreställningsverksamheten
vid Drottningholmsteatern har ur kulturell och
turistmässig synpunkt. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion Kr290 (m) yrkande 9 räknar upp anslagsposten med 500 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit. Anslagsposten bör därför bestämmas
till 4 840 000 kr.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

53. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten vid
Drottningholmsteatern spelsäsongen 1990

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 9 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1989/90:100
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 4 840 000 kr.,

45. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet (mom. 56)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

1989/90:KrU17

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "För
nästa" och slutar med "under anslaget" bort ha följande lydelse:

63

Som framhålls i motion Kr290 (m) kanaliserar projekt av den typ
kultur i arbetslivet representerar stora resurser till en förhållandevis
stark grupp. Detta går rakt emot den inriktning utskottet vill ge
kulturpolitiken — att främja mångfald och frihet. Utskottet ansluter
sig även i övrigt till de synpunkter som anförs i motionen. Medel bör
därför inte beräknas för anslagsposten (yrkande 13). I enlighet härmed
avstyrks motion Kr294 (vpk) om en uppräkning av anslagsposten.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

56. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 13 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1989/90:100 och
med avslag på motion 1989/90:Kr294 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61 medel inte
skall beräknas,

46. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet (mom. 56)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "För
nästa" och slutar med "under anslaget" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget med en väsentlig uppräkning av anslagsposten. Den
bör därför som föreslås i motion Kr294 (vpk) räknas upp med 4 milj.
kr. utöver det av regeringen föreslagna beloppet och bestämmas till

11 280 000 kr. Motion Kr290 (m) yrkande 13 avstyrks.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

56. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr294 i motsvarande
del, med anledning av proposition 1989/90:100 samt med avslag
på motion 1989/90:Kr290 yrkande 13 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61 skall
beräknas 11 280 000 kr.,

47. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen
Svenska institutets disposition (mom. 57)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Regeringen har" och slutar med "för ändamålet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det angeläget att Svenska institutet har goda resurser
för internationellt samarbete på kulturområdet. Utskottet tillstyrker
därför motion Kr290 (m) yrkande 14 om en uppräkning med 500 000
kr. av delposten utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90: KrU 17

64

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

57. beträffande beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen
Svenska institutets disposition

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr290 yrkande 14 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1989/90:100
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 1 954 000 kr.,

48. Beräknande av medel för en ny anslagspost för
stöd till barnkultur (mom. 60)

Elisabeth Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "bl.a. barnkultur" bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till vikten av att barnkulturen får stöd bör en ny
anslagspost för ändamålet inrättas. Utskottet tillstyrker motion Kr296 i
motsvarande del om att 1 milj. kr. beräknas för ändamålet.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

60. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost för
stöd till barnkultur

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr296 i motsvarande
del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 61
skall beräknas 1 000 000 kr.,

49. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(mom. 61)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 30, 35, 37, 41, 44, 45
och 47

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att
moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

61. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkandena
4 och 5, 1989/90:Kr290 yrkandena 2, 3, 4, 5, 9, 10, 13
och 14, 1989/90:Kr292 yrkande 1, 1989/90:Kr338 yrkande 5,
1989/90:Kr339 och 1989/90:Kr370 yrkande 5, samtliga motioner
i motsvarande del, dels med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243,
1989/90:Kr245, 1989/90:Kr257 yrkande 3, 1989/90:Kr260,

1989/90:Kr290 yrkande 12, 1989/90:Kr291, 1989/90:Kr295,

1989/90:Kr338 yrkandena 2, 3 och 6, 1989/90:Kr340,

1989/90: Kr 341, 1989/90:Kr370 yrkandena 3 och 6, samtliga motioner
i motsvarande del, ävensom motion 1989/90:Kr290 yrkande
15, dels med avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1,
1989/90:Kr294, 1989/90:Kr296, 1989/90:Kr338 yrkande 4,

1989/90:KrU17

65

1989/90:Kr364 yrkande 1 och 1989/90:Kr370 yrkande 2, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 86 325 000 kr.,

50. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(mom. 61)

Under förutsättning av bifall till reservation 44

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att moment
61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

61. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkandena
4 och 5, 1989/90:Kr290 yrkande 10 och 14,

1989/90: Kr292 yrkande 1, 1989/90:Kr338 yrkande 5,

1989/90:Kr339 och 1989/90:Kr370 yrkande 5, samtliga motioner
i motsvarande del, dels med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243,
1989/90:Kr245, 1989/90:Kr257 yrkande 3, 1989/90:Kr260,

1989/90:Kr29Q yrkande 12, 1989/90:Kr291, 1989/90:Kr295,

1989/90:Kr338 yrkandena 3 och 6, 1989/90:Kr340, 1989/90:Kr341
och 1989/90:Kr370 yrkandena 3 och 6, samtliga motioner i
motsvarande del, ävensom motion 1989/90:Kr290 yrkande 15,
dels med avslag på motionerna 1989/90:Kr227 yrkande 1,
1989/90:Kr290 yrkandena 2, 3, 4, 5, 9 och 13, 1989/90:Kr294,
1989/90:Kr296, 1989/90:Kr338 yrkandena 2 och 4, 1989/90:Kr364
yrkande 1 och 1989/90:Kr370 yrkande 2, samtliga motioner i
motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 99 905 000 kr.,

51. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(mom. 61)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 31, 36, 38, 39 och 40

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att moment 61 i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

61. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1989/90:Kr227 yrkande
1, 1989/90:Kr257 yrkandena 4 och 5, 1989/90:Kr290 yrkande
10, 1989/90:Kr292 yrkande 1, 1989/90:Kr338 yrkandena 2
och 5, 1989/90:Kr339 och 1989/90:Kr370 yrkande 5, samtliga
motioner i motsvarande del, dels med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243,
1989/90:Kr245, 1989/90:Kr257 yrkande 3, 1989/90:Kr260,

1989/90: KrU 17

66

1989/90:Kr290 yrkandena 2 och 12, 1989/90:Kr291,

1989/90:Kr295, 1989/90:Kr338 yrkandena 3, 4 och 6,

1989/90:Kr340, 1989/90:Kr341, 1989/90:Kr370 yrkandena 3 och
6, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion
1989/90:Kr290 yrkande 15, dels med avslag på motionerna
1989/90:Kr290 yrkandena 3, 4, 5, 9, 13 och 14, 1989/90:Kr294,
1989/90:Kr296, 1989/90:Kr364 yrkande 1 och 1989/90:Kr370 yrkande
2, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 98 818 000 kr.,

52. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(mom. 61)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 32, 46 och 48

Elisabeth Persson (vpk) anser att moment 61 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

61. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkandena
4 och 5, 1989/90:Kr290 yrkande 10, 1989/90:Kr292
yrkande 1, 1989/90:Kr294, 1989/90:Kr296, 1989/90:Kr338 yrkande
5, 1989/90:Kr339, 1989/90:Kr364 yrkande 1 och

1989/90:Kr370 yrkande 5, samtliga motioner i motsvarande del,
dels med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243, 1989/90:Kr245, 1989/90:Kr257 yrkande
3, 1989/90:Kr260, 1989/90:Kr290 yrkande 12,

1989/90:Kr291, 1989/90:Kr295, 1989/90:Kr338 yrkandena 3 och

6, 1989/90:Kr340, 1989/90:Kr341 och 1989/90:Kr370 yrkandena 3
och 6, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion
1989/90:Kr290 yrkande 15, dels med avslag på motionerna
1989/90:Kr227 yrkande 1, 1989/90:Kr290 yrkandena 2, 3, 4, 5, 9,

13 och 14, 1989/90:Kr338 yrkandena 2 och 4 och 1989/90:Kr370
yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 106 405 000 kr.,

53. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(mom. 61)

Under förutsättning av bifall till reservation 34

Kaj Nilsson (mp) anser att moment 61 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

61. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1989/90:Kr257 yrkandena
4 och 5, 1989/90:Kr290 yrkande 10, 1989/90:Kr292

1989/90:KrU17

67

yrkande 1, 1989/90:Kr338 yrkande 5, 1989/90:Kr339 och
1989/90:Kr370 yrkandena 2 och 5, samtliga motioner i motsvarande
del, dels med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Kr228, 1989/90:Kr243, 1989/90: Kr245,

1989/90:Kr257 yrkande 3, 1989/90:Kr260, 1989/90:Kr290 yrkande

12, 1989/90:Kr291, 1989/90:Kr295, 1989/90:Kr338 yrkandena 3
och 6, 1989/90:Kr340, 1989/90:Kr341 och 1989/90:Kr370 yrkandena
3 och 6, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom
motion 1989/90:Kr290 yrkande 15, dels med avslag på motionerna
1989/90:Kr227 yrkande 1, 1989/90:Kr290 yrkandena 2, 3, 4, 5,

9, 13 och 14, 1989/90:Kr294, 1989/90:Kr296, 1989/90:Kr338 yrkandena
2 och 4 och 1989/90:Kr364 yrkande 1, samtliga motioner
i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 102 405 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Familjens, förskolans och skolans betydelse för att
främja kulturen (mom. 4)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Vi erinrar om att det i centerpartimotionen Ub251 utförligt tas upp
frågan om bl.a. skolans kulturuppgifter. Denna motion har hänvisats
till utbildningsutskottet.

2. Investeringsstöd till icke-statliga byggnader för
kulturändamål (mom. 19)

Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Kaj
Nilsson (mp) och Göran Åstrand (m) anför:

Vi vill framhålla att genom riksdagens beslut att inrätta ett särskilt
stöd för investeringar i icke-statliga byggnader för kulturändamål skapas
utrymme för att tillgodose krav på statligt stöd till investeringar av
det slag som behandlas av utskottet under senare moment i detta
betänkande.

3. Turist- och kulturprojekten Dalslands kanal och
Lödöse medeltidsmuseum (mom. 22)

Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp),
Stina Gustavsson (c) och Elisabeth Persson (vpk) anför:

Vi utgår från att riksantikvarieämbetet vid fördelningen av ifrågavarande
medel beaktar angelägenheten av stöd till de här aktuella turistoch
kulturprojekten. Vi hänvisar i fråga om Dalslands kanal också till
reservation 6 i utskottets betänkande 1989/90:KrU16 om anslag till
turism och rekreation.

1989/90:KrU17

68

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Övergripande kulturfrågor

Kulturpolitiska mål, m.m

Faktorer av betydelse för att främja kulturen

Utvecklingen av det regionala kulturlivet

Sponsring, kulturfonder

Andra resursförstärkningar

Vissa lönebidragsfrågor

Byggnadsinvesteringar för icke-statliga kulturbyggnader

Vissa särskilda frågor

Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i framtiden

Statens kulturråd (G 1)

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m. (G 2)

Anslagsstruktur

Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
(anslagspost 1)

Centrala amatörorganisationer (delpost 2.1)

Centrumbildningar (delpost 2.2)

Kulturverksamhet i föreningslivet (delposterna

2.3, 2.4, 2.5 och 2.6)

Baltiska institutet (delpost 2.8)

Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentationsverksamhet
(delpost 2.9)

Organisationer inom bild- och formkonstområdet

m.m. (delpost 2.12)

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten
vid Drottningholmsteatern

spelsäsongen 1990 (anslagspost 3)

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för
kurs- och föreställningsverksamheten (anslagspost

4)

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)

Till Stiftelsen Svenska institutets disposition (delpost
9.2)

Svenska föreningen Norden (delpost 9.3)

Frågan om inrättande av en ny anslagspost för

stöd till barnkultur

Medelsanvisningen

Bidrag till samisk kultur (G 3)

Hemställan

Reservationer 42 1989/90:KrU17

1. De kulturpolitiska målen (m, fp, c, mp) 42

2. De kulturpolitiska målen (vpk) 42

3. En utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut

m.m. (c) 43

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (vpk) . . 44

5. Familjens, förskolans och skolans betydelse för att

främja kulturen (m) 44

6. Krav på kulturpolitiken att ge alla kulturyttringar
utvecklingsmöjligheter (m) 45

7. Sammansättning av styrelser och nämnder (m, fp, c) . 45

8. Vidgad användning av beställningar (c) 46

9. Kulturen som en regional utvecklingsfaktor (c) 46

10. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna m.m. (c) 47

11. Nationalscenbegreppet m.m. (c, vpk, mp) 47

12. Förortskulturen (c) 48

13. Decentralisering av beslut (m) 48

14. Sponsring (m, fp) 49

15. Sponsring (c) 49

16. Sponsring (vpk) 50

17. Kulturfonder (m) 51

18. Ansvaret för marknadsföringen (m) 51

19. Nyemission av aktier (c) 52

20. Vissa lönebidragsfrågor (m, fp, c, mp) 52

21. Ny musikteater i Göteborg (s) 52

22. Finansiering av en ny musikteater i Göteborg (m) . . 53

23. Finansiering av ett museum för bildkonst i Stockholm
(m) 53

24. Frågan om avvecklande av kulturrådet (m) 54

25. En kulturproposition vart tredje år (c) 54

26. Förändring av anslagstyperna (c) 54

27. Kulturrådets roll i framtiden (c) 55

28. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (m) 55

29. Anslagsstrukturen (m, fp, c, mp) 56

30. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (m) ... 56

31. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (c) ... 57

32. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (vpk) . 57

33. Bidrag till viss projektverksamhet från anslagsposten
under mom. 38 (c) 58

34. Beräknande av medel för delposten Centrala amatörorganisationer
(mp) 58

35. Beräknande av medel för delposten Folkparkernas
centralorganisation för central service m.m. (m) 59

36. Beräknande av medel för delposten Folkparkernas 70

centralorganisation för central service m.m. (c) 59

37. Beräknande av medel för delposten Folkets husfö- 1989/90:KrU17
reningarnas riksorganisation för konstutställningar

m.m. (m) 60

38. Beräknande av medel för delposten Folkets husföreningarnas
riksorganisation för konstutställningar

m.m. (c) 60

39. Beräknande av medel för delposten Bygdegårdarnas
riksförbund för kulturverksamhet (c) 61

40. Beräknande av medel för delposten Våra gårdar (c) . 61

41. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet
(m) 62

42. Bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund (m) 62

43. Bidrag till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund (mp) 62

44. Beräknande av medel för anslagsposten Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten
vid Drottningholmsteatern spelsäsongen 1990

(m, fp) 63

45. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet (m) 63

46. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet (vpk) 64

47. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen
Svenska institutets disposition (m) 64

48. Beräknande av medel för en ny anslagspost för stöd

till barnkultur (vpk) 65

49. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (m) 65

50. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (fp) 66

51. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (c) 66

52. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (vpk) 67

53. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mp) 67

Särskilda yttranden 68

1. Familjens, förskolans och skolans betydelse för att

främja kulturen (c) 68

2. Investeringsstöd till icke-statliga byggnader för kulturändamål
(m, fp, c, mp) 68

3. Turist- och kulturprojekten Dalslands kanal och

Lödöse medeltidsmuseum (fp, c, vpk) 68

71

96477. Si