Kulturutskottets betänkande
! 1989/90: KrU 16

Anslag till turism och rekreation

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen om det
statliga stödet till turism och rekreation samt motioner med anknytning
till den angivna delen av propositionen.

I motionerna behandlas bl.a. frågan om storleken av det statliga
stödet till turism och rekreation, inriktningen av pågående översyn av
Turistrådets verksamhet, regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet
samt Turistrådets insatser för kulturturism. Vidare behandlar utskottet
två motionsförslag om statligt stöd till upprustning av Dalslands kanal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionsförslagen.

Vid betänkandet har fogats 6 reservationer.

TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 14 (industridepartementet)
under punkt B 6 (s. 19—25) föreslagit riksdagen att till Stöd till
turism och rekreation för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 123 000 000 kr.

Motioner

1989/90:Kr502 av Tom Heyman och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att upprustning av Dalslands kanal snarast skall
igångsättas och att kostnaden för budgetåret 1990/91, 5 milj. kr., täcks
genom omfördelning av medel från anslaget B 6 under tolfte huvudtiteln,
Stöd till turism och rekreation.

1989/90:Kr505 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att anslaget B 6. Stöd till turism och rekreation reduceras med
10 % till lil 000 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N224.

Riksdagen 1989/90. 13 sunil. Nr 16

1989/90

KrU16

1989/90:Kr506 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utlokalisering av Sveriges turistråds huvudkontor från Stockholm
till Östersund.

1989/90:Kr513 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Jan Hyttring (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag angående upprustning
av Dalslands kanal enligt framställan från länsstyrelsen i Älvsborgs
län.

1989/90:Kr516 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av Turistrådets arbetsformer och
organisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Turistrådet bör förstärka samarbetet med
hembygdsföreningar och hembygdsgårdar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsmuseernas skyldighet att ge information på
främmande språk.

1989/90:Kr525 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen till B 6. Stöd till turism och rekreation anvisar
10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
133 000 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regionalpolitiska frågor skall prioriteras vid Sveriges turistråds arbete
med kommande strukturplan i anslutning till treårsbudgeten för budgetåren
1991/92—1993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Turismen är, anförs i budgetpropositionen, ett av de områden inom
svenskt näringsliv som utvecklats snabbast under senare år.

Turism och rekreation i Sverige beräknas omsätta ca 85 miljarder
kronor. Turistnäringen som består av ett stort antal företag omsätter
för närvarande ca 44 miljarder kronor årligen. Intäkterna genom
utländska medborgares resor i Sverige beräknas uppgå till ca 15
miljarder kronor. De utrikes resor som svenskar företar motsvarar ett
utflöde av ca 30 miljarder kronor. Turistnäringen bedöms svara för
drygt 3 % av bruttonationalprodukten. Turistsektorn som ger sysselsättning
till över 200 000 personer utgör en viktig del av den expanderande
tjänstesektorn.

Turism är en viktig sektor som består av olika delbranscher som
spänner över breda samhällsområden och skär tvärs över traditionella
näringsgrenar och branscher. Turistnäringen har stor betydelse för
ekonomi, sysselsättning och regional utveckling och hela turist- och
rekreationssektorn fyller en viktig uppgift. Samhället bidrar också på
olika sätt till turismens utveckling.

1989/90:KrU 16

Statliga ekonomiska insatser inom turist- och rekreationsområdet
görs i olika former; genom dels olika anslag avsedda för myndigheters
verksamhet, dels bidrag eller lån till turistverksamhet enligt särskilda
förordningar, dels särskilda regionalpolitiska satsningar.

Anslaget till Sveriges turistråd för bl.a. marknadsföring är för budgetåret
1989/90 drygt 115,9 milj. kr.

Det finns inga statliga medel som är direkt anvisade för investeringar
i turistnäringen. Sådana projekt prövas i stället efter deras regionalresp.
sysselsättningspolitiska betydelse. Inom ramen för regional- och
sysselsättningspolitiken har de statliga satsningarna på turistprojekt
ökat kraftigt de senaste åren och uppgår för närvarande till ca en halv
miljard kronor årligen.

Kommunernas totala bruttokostnad för turistfrämjande åtgärder
uppgick 1987 till 553,6 milj. kr. I beloppet ingår bl.a. kostnader för
campingplatser, stugbyar, vandrarhem, hotellrörelser, turistbyråer och
satsningar på olika lokala och regionala projekt.

Landstingen har år 1986 avsatt ca 67 milj. kr. till turistfrämjande
verksamhet på regional nivå.

Uppgiften att främja och utveckla turismen i Sverige åvilar Sveriges
turistråd. Rådet skall samordna och ge service till företag inom turistbranschen,
ideella organisationer liksom till de offentliga organ som
har uppgifter inom eller i anslutning till turistsektorn. I Turistrådets
uppgifter ingår också att stödja regional utveckling samt att medverka
till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och
rekreation. Turistrådet har i uppdrag att varje år utarbeta en s.k.
strukturplan. I denna presenteras målen för svensk turism och rekreation
och diskuteras övergripande strategier för den fortsatta utvecklingen.
Vidare beskrivs utvecklingen av turismen i såväl nationellt som
internationellt perspektiv.

Turistrådet har — enligt statsmakternas beslut våren 1988 (prop.
1987/88:100 bil. 11, bet. KrU20, rskr. 340) — i uppdrag att genomföra
ett treårigt marknadsföringsprogram med intensifierade marknadsföringsinsatser
riktade såväl till svenska som utländska marknader. För att
genomföra detta program har 25 milj. kr. per år anvisats till Turistrådet.

I fråga om Turistrådets verksamhet understryker industriministern
att det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken även framdeles
skall ha stor tyngd i rådets arbete med att utveckla svensk turism. Han
anser att det inte finns någon avgörande motsättning mellan att skapa
goda rekreationsmöjligheter och att marknadsföra Sverige som turistmål.

Turistrådets verksamhet har varit föremål för en förvaltningsrevision
som genomförts av riksrevisionsverket (RRV). I revisionsrapporten
Sveriges turistråd konstaterar RRV att Turistrådets uppgifter är alltför
vittomfattande för att på ett effektivt sätt inrymmas i rådet. Vidare
anser RRV att Turistrådets nuvarande organisation utgör ett hinder för
effektiv verksamhet. RRV föreslår därför att Turistrådets roll, uppgift

1989/90:KrU 16

1* Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 16

och organisation renodlas. Turistrådet skall ha som huvuduppgift att
med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt
perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.

I propositionen föreslås att anslaget ökas med drygt 7 milj. kr. till
totalt 123 milj. kr. Regeringens förslag till medelsanvisning tas upp i
två motioner.

Enligt förslag i motion Kr505 (mp) bör anslaget minskas med 12
milj. kr. Motionärerna hävdar att Turistrådets marknadsföringsinsatser
i huvudsak syftar till att främja en omfattande internationell massturism.
De anser att Turistrådets insatser bör inriktas på att tå svenskar
att turista i Sverige.

Förslaget i motionen synes syfta till att Turistrådets marknadsföringsinsatser
på utländska marknader skall skäras ned.

I motion Kr525 (c) föreslås en anslagsökning med 10 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Anslagsökningen är enligt vad som anförs i motionen
avsedd främst för ökad marknadsföring av Sverige på de viktiga
exportmarknaderna.

Med anledning av motionerna — i vilka kommer till uttryck diametralt
motsatta åsikter om turismen — vill utskottet framhålla följande.

Turistrådet bedriver sedan år 1989 kampanjerna Upptäck Sverige
och Ski Sweden. Båda dessa kampanjer syftar till att svenskar i högre
utsträckning än vad som är fallet skall turista i Sverige. Turistrådet har
också inlett ett samarbete med LO för att förbättra LO-medlemmarnas
möjligheter till rekreation under semestern. Det kan även nämnas att
Turistrådet för närvarande utarbetar ett handlingsprogram för naturturismen
i samarbete med bl.a. statens naturvårdsverk.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av Turistrådets insatser för att
öka den utländska turismen till Sverige, inte minst med hänsyn till att
det s.k. turistnettot visar ett kraftigt underskott. Turistrådet har i sin
anslagsframställning begärt medel bl.a. för utökade marknadsföringsprogram.
I propositionen framhåller föredragande statsrådet — industriministern
— att regeringen följer utvecklingen av det nu pågående
treåriga marknadsföringsprogrammet och att Turistrådet har i uppdrag
att redovisa dels genomförandet, dels en utvärdering av programmets
effekter. Han uttalar att en av Turistrådets viktigaste uppgifter under
budgetåret 1990/91 är att genomföra det treåriga marknadsföringsprogrammet.
Industriministern anför att han inte nu är beredd att föreslå
att Turistrådet skall tillföras ytterligare resurser för att utöka sina
marknadsföringsinsatser.

Utskottets överväganden med anledning av motionerna och regeringsförslaget
har lett till slutsatsen att det inte finns skäl att frångå
sistnämnda förslag.

Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motionerna Kr525 yrkande 1 och Kr505.

Förslaget i motion Kr516 (m) anknyter till de förslag som RRV lägger
fram i den ovan nämnda revisionsrapporten. Motionärerna anser att
Turistrådet bör koncentrera sin verksamhet på huvuduppgiften att

1989/90:KrU 16

främja turismen. Motionärerna förordar att regeringen bör se över
rådets arbetsformer och organisation samt styrelsens sammansättning i
syfte att renodla Turistrådets verksamhet.

Enligt vad utskottet inhämtat är RRV:s revisionsrapport som avlämnades
i januari 1990 för närvarande föremål för remissbehandling.
Den fortsatta behandlingen av ärendet bör inte föregripas. Motion
Kr516 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 1).

I motion Kr525 (c) framförs vissa synpunkter på utarbetandet av den
strukturplan som skall läggas fram i anslutning till anslagsframställningen
för treårsperioden 1991/92—1993/94. Motionärerna anser att
Turistrådet i sitt arbete bör prioritera regionalpolitiska frågor och ta
större hänsyn till olika regioners behov av och förutsättningar för
turistisk utveckling.

Syftet med den strukturplan som rådet årligen utarbetar är — som
utskottet angett i det föregående — att presentera målen för svensk
turism och rekreation samt diskutera övergripande strategi för den
fortsatta utvecklingen. I propositionen framhålls att strukturplanen är
ett instrument som kan användas av alla intressenter inom turistnäringen.
Den utgör ett underlag för bedömningar av utvecklingen inom
sektorn och kan ligga till grund för lämpliga prioriteringar på olika
beslutsnivåer. Ett av målen för utvecklingen av turism och rekreation i
Sverige är att öka sysselsättningen och att stödja regional utveckling.

De av statsmakterna angivna målen för Turistrådets verksamhet
ligger alltjämt fast. Utskottet utgår därför från att Turistrådet vid
utarbetande av kommande strukturplan — i enlighet med sitt uppdrag

— kommer att ta upp och diskutera olika åtgärder för att åstadkomma
en regional utveckling. Det är enligt utskottets mening inte motiverat
att enligt förslaget i motion Kr525 prioritera ett mål framför andra.
Utskottet avstyrker således motionen i här aktuell del (yrkande 3).

Turistrådets ansvar för att stödja den regionala utvecklingen tas även
upp i motion Kr506 (c). Motionärerna menar att goda skäl talar för att
Turistrådets huvudkontor bör flyttas från Stockholm till en region där
turismen är en viktig del av näringslivet. De förordar därför att
Turistrådets centrala administration skall flyttas till Östersund.

I samband med behandlingen våren 1984 av proposition 1983/84:145
om turist- och rekreationspolitiken m.m. väcktes en rad motionsförslag
om Turistrådets förläggning. Utskottet avstyrkte i sitt av riksdagen
godkända betänkande KrU 1983/84:22 dessa förslag. Utskottet framhöll
därvid bl.a. att det är viktigt att rådet fortlöpande har kontakter med
myndigheter och organisationer på området. Turistrådets centrala uppgift
är, anförde utskottet, att svara för samordning av samhällets
insatser på turist- och rekreationsområdet. Vidare skall rådet marknadsföra
Sverige som turistland. För att utföra dessa uppgifter krävs,
anförde utskottet, att Turistrådet har en bred kontaktyta.

Vad utskottet då anförde är alltjämt giltigt. Utskottet finner alltså
inte anledning att ändra uppfattning och avstyrker således motion
Kr506.

1989/90: KrU 16

I motion Kr516 (m) förordas insatser för att i turistsammanhang lyfta
fram kulturella sevärdheter och kulturutbudet i olika delar av landet.
Motionärerna anser att Turistrådet bör bygga ut sitt samarbete med
hembygdsföreningar och hembygdsgårdar (yrkande 2). De tar även
upp länsmuseernas viktiga roll i arbetet på att öka kulturturismen.
Varje länsmuseum bör enligt motionärerna lämna information om
utställningsobjekt på minst ett främmande språk (yrkande 3). Med
anledning av motionärernas förslag vill utskottet anföra följande.

Inom Turistrådet pågår sedan år 1985 ett projekt — Kultur-Turism

— som syftar till att utnyttja kulturen för att öka turismen i Sverige
både kvantitativt och kvalitativt samt att ge Sverigeturismen en profil.

Inom ramen för detta projekt har genomförts en treårig seminarieserie
om hur kultur och turism skall samverka. Vidare har nyligen ett
arbete påbörjats som syftar till att samla in information om kulturutbudet
i landet och sammanställa informationer i en katalog. I detta
arbete deltar, förutom Turistrådet, statens kulturråd, riksantikvarieämbetet,
svenska kyrkan, Svenska riksteatern, Svenska rikskonserter,
Riksutställningar, Folkbildningsförbundet och Föreningen Svensk
form. Avsikten är att den planerade katalogen skall spridas genom
folkbiblioteken och turistbyråer. Projektarbetet bedrivs i olika arbetsgrupper.
En av dessa grupper — Turismgruppen för hembygdsgårdar
och arbetslivsmuseer — skall bl.a. göra en inventering av verksamheter
som vänder sig till en större publik. Vidare utarbetas en plan för
produktutveckling och marknadsföring som skall presenteras för de
olika föreningarna och organisationerna. Syftet med arbetet är bl.a. att
på sikt få till stånd ett närmare samarbete mellan företrädare för
turistfrågor regionalt och lokalt och för hembygdsföreningar och hembygdsgårdar.
I arbetsgruppen för museer vari ingår representanter för
länsmuseerna utarbetas för närvarande en handbok om information
och marknadsföring avsedd för museivärlden. Enligt vad utskottet
inhämtat ingår i denna bok råd och anvisningar om hur information
på främmande språk utformas.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet att de här aktuella
förslagen i motion Kr516 (yrkandena 2 och 3) i allt väsentligt är
tillgodosedda. Någon riksdagens åtgärd är alltså inte nödvändig med
anledning av motionsförslagen.

Förslagen i två motioner — Kr502 (m) och Kr513 (c) — syftar till att
staten skall bidra till upprustning av Dalslands kanal.

Dalslands kanal anlades som fraktled under 1800-talets senare del
men används sedan 1950-talet enbart för turisttrafik. Kanalen är av
stor betydelse för turismen i Dalsland och sydvästra Värmland. Kanalen
har också ett betydande kulturhistoriskt intresse och har klassificerats
som av riksintresse för kulturmiljövården. Kanalen drivs av ett
bolag — Dalslands Kanal AB. Bolaget ägs i huvudsak av en stiftelse i
vilken ingår kommunerna i Dalsland, Arjängs kommun samt landstingen
i Älvsborgs och Värmlands län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län
har i skrivelse till regeringen pekat på behovet av statligt stöd för att
säkerställa bibehållande av Dalslands kanal.

1989/90:KrU16

I skrivelsen påpekas att kanalbolaget kan klara driftskostnaderna
genom slussningsintäkter och årliga bidrag från de berörda kommunerna
och landstingen. Investeringar i upprustning och underhåll av
kanal och slussar har fram till mitten av 1980-talet kunnat genomföras
på samma villkor som beredskapsarbeten. I skrivelsen framhålls att
numera saknas denna möjlighet. Kanalen har upprustats etappvis
under 1970- och 1980-talen till en totalkostnad av ca 25 milj. kr.
Återstående upprustningsbehov har beräknats till ca 20 milj. kr. varav
ca en tredjedel behöver genomföras under de allra närmaste åren om
inte säkerheten skall eftersättas.

Enligt motion Kr502 bör en upprustning av Dalslands kanal snarast
ske. Motionärerna föreslår att kostnaden härför under budgetåret
1990/91 skall täckas genom omfördelning av medel under anslaget
Stöd till turism och rekreation.

I motion Kr513 erinras om att Dalslands kanal under 1980-talet
upprustats i första hand genom statliga beredskapsarbeten. Motionärerna
hänvisar till att länsstyrelsen i Älvsborgs län i en framställning till
regeringen redovisat att det föreligger behov av ytterligare upprustning.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att frågan om stöd för
bevarande av Dalslands kanal med anledning av förslag i motion
Kr336 kommer att behandlas i utskottets betänkande KrU17 i samband
med andra investeringsfrågor.

I propositionen anför industriministern att han inte är beredd att
föreslå att särskilda medel anvisas för upprustningsbehoven i Dalslands
kanal.

Otvivelaktigt är Dalslands kanal av stort intresse för turismen regionalt
och i ett nationellt perspektiv. Kanalen är också kulturhistoriskt
intressant. Som framgår av det föregående är frågan om bevarande och
upprustning av kanalen föremål för uppmärksamhet hos ansvariga
myndigheter. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att föreslå
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr513.

Utskottet har i det föregående framhållit att Turistrådet har viktiga
uppgifter då det gäller att främja svensk turism. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion Kr502.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motionerna 1989/90:Kr505 och 1989/90:Kr525 yrkande
1 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 123 000 000 kr.,

res. 1 (c)
res. 2 (mp)

2. beträffande översyn av Turistrådets verksamhet och organisation att

riksdagen avslår motion 1989/90:Kr516 yrkande 1,

res. 3 (m)

1989/90: KrU 16

3. beträffande regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr525 yrkande 3,

res. 4 (m) - motiv,
res. 5 (c)

4. beträffande omlokalisering av Turistrådets huvudkontor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr506,

5. beträffande Turistrådets insatser för kulturturism

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr516 yrkandena 2 och 3,

6. beträffande Dalslands kanal

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr502 och
1989/90:Kr513.

res. 6 (c, fp, vpk, mp)

Stockholm den 20 mars 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s). Maja Bäckström
(s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m),
Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Lars Ahlström (m),
Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Lola
Björkquist (fp) och Lennart Nilsson (s).

Reservationer

1. Medelsanvisningen (mom. 1)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottets
överväganden" och slutar med "och Kr505" bort ha följande
lydelse:

Som utskottet påpekat i det föregående visar det s.k. turistnettot ett
kraftigt underskott. Det är därför angeläget att Turistrådet tillförs
ytterligare resurser för i första hand utvecklingsarbete och intensifierade
marknadsföringsinsatser. Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning
att en uppräkning av rådets anslag bör ske och föreslår att
anslaget räknas upp med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker alltså motion Kr525 yrkande 1. Det sagda innebär
att motion Kr505 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr 525 yrkande 1
samt med anledning av proposition 1989/90: 100 och med avslag

1989/90:KrU16

på motion 1989/90:Kr 505 till Stöd till turism och rekreation för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 133 000 000
kr.,

2. Medelsanvisningen (mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottets
överväganden" och slutar med "och Kr505" bort ha följande
lydelse:

I allt väsentligt delar utskottet den kritiska syn på Turistrådets
verksamhet som kommer till uttryck i motion Kr505. De insatser som
nu görs är huvudsakligen inriktade på att utveckla en omfattande
internationell massturism. Enligt utskottets mening borde Turistrådet i
sitt arbete prioritera åtgärder för att öka Sverigeturismen. Vidare bör
satsningen på energikrävande flyg- och bilturism minskas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr505
och avstyrker motion Kr525 yrkande 1. Det i propositionen föreslagna
anslaget bör alltså minskas med 12 milj. kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr505 samt med
anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motion
1989/90:Kr525 yrkande 1 till Stöd till turism och rekreation för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på lil 000 000
kr.,

3. Översyn av Turistrådets verksamhet och
organisation (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "(yrkande 1)" bort ha följande lydelse:

RRV:s revisionsrapport är enligt vad utskottet inhämtat för närvarande
föremål för remissbehandling. Utskottet anser liksom motionärerna
att utgångspunkten för det fortsatta översynsarbetet inom regeringskansliet
rörande Turistrådets arbetsformer och organisation bör
vara att rådets verksamhet skall koncentreras på den turistfrämjande
uppgiften.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn av Turistrådets verksamhet och organisation att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr516 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU16

4. Regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet
(mom. 3, motiveringen)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Syftet med" och
slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande lydelse:

Den strukturplan som rådet har i uppgift att årligen utarbeta syftar
till att presentera målen för svensk turism och rekreation samt diskutera
övergripande strategi för den fortsatta utvecklingen. 1 propositionen
anförs att strukturplanen är ett instrument som kan användas av alla
intressenter inom turistnäringen. Den utgör ett underlag för bedömningar
inom sektorn och kan ligga till grund för lämpliga prioriteringar
på olika beslutsnivåer.

Utskottet utgår från att Turistrådet vid utarbetandet av kommande
strukturplan — i enlighet med sitt uppdrag — kommer att ta upp och
diskutera olika åtgärder för att stärka och bygga ut den svenska
turistnäringen. En välutbyggd och fungerande turistnäring har positiva
effekter på vår bytesbalans och sysselsättning samt bidrar till att förbättra
möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation
på fritiden. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion
Kr525 yrkande 3 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

5. Regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet
(mom. 3)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Syftet
med" och slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande lydelse:

Strukturplanen skall utgöra ett underlag för bedömningar av utvecklingen
inom turistsektorn och kan ligga till grund för lämpliga prioriteringar
på olika beslutsnivåer. Ett av målen för utvecklingen av
turism och rekreation i Sverige är att öka sysselsättningen och att
stödja regional utveckling. Med hänsyn bl.a. härtill vill utskottet understryka
vikten av att Turistrådet vid utarbetandet av strukturplanen
inför kommande treårsbudget 1991/92 — 1993/94 ingående behandlar
frågor rörande olika regioners behov av och förutsättningar för utveckling
på turistområdet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr525 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: KrU 16

6. Dalslands kanal (mom. 6)

1989/90: KrU16

Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp) och Lola Björkquist (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 7 börjar med "Otvivelaktigt
är" och slutar med "motion Kr513" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna framhålla att Dalslands kanal är
av stort intresse för turismen i regionen och i ett nationellt perspektiv.
Det kan i sammanhanget också påpekas att Dalslands kanals sjösystem
räknas som ett område av riksintresse för det rörliga friluftslivet.
Kanalen är även kulturhistoriskt intressant.

Utskottet har i det föregående redovisat att länsstyrelsen i Älvsborgs
län i en framställning till regeringen framhållit behovet av statliga
insatser om Dalslands kanal skall kunna bevaras och utnyttjas som
turistled för båttrafik. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en
upprustning av kanalen bör komma till stånd. Utskottet förutsätter att
regeringen i detta syfte kommer att ta upp överläggningar med berörda
parter om lämpliga former för statligt stöd för detta ändamål.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande Dalslands kanal
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr513 och med
avslag på motion 1989/90:Kr502 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.