Kulturutskottets betänkande
1989/90: KrUl 5

Anslag till idrott

1989/90

KrU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen om det
statliga stödet till idrotten samt motioner med anknytning till den
angivna delen av propositionen.

I propositionen föreslås att idrottens del av stödet till lokal ungdomsverksamhet
förs över från civildepartementets huvudtitel till idrottsanslaget
under bostadsdepartementets huvudtitel. I propositionen
föreslås att drygt 90 milj. kr. skall anvisas för detta stöd. Förslaget
innebär viss uppräkning av det nuvarande stödet. Även i fortsättningen
skall stödet användas för lokal verksamhet som grundas på redovisad
aktivitet.

Med anledning av förslag i fem motioner föreslår utskottet att stödet
till lokal verksamhet skall höjas med 23,5 milj. kr. utöver regeringens
förslag eller till totalt 113,9 milj. kr.

Regeringens förslag till medelsanvisning i övrigt tillstyrks av utskottet,
som därmed avstyrker två motionsförslag om en ytterligare höjning
av anslaget.

I detta sammanhang behandlas också motioner om idrottsrörelsens
insatser för handikappade och jämställd idrott, bidrag till vissa resekostnader,
ridsporten samt barn- och ungdomsboxning. Även en motion
om stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete behandlas i sammanhanget.
Motionerna avstyrks.

I fråga om boxning redovisar utskottet att Sveriges Riksidrottsförbund
i februari 1990 till bostadsdepartementet lämnat en nulägesrapport
om regler och säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat avseende
svensk amatörboxning. Sammanfattningsvis anför utskottet att
det nu — i enlighet med vad utskottet tidigare uttalat — ankommer på
regeringen att ta ställning till i vilka former de närmare övervägandena
rörande amatörboxningens framtid bör komma till stånd. Det är
självklart att barn- och ungdomsboxningen därvid måste ägnas särskild
uppmärksamhet.

Elva reservationer och fern särskilda yttranden har avlämnats.

1 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 15

ELFTE HUVUDTITELN

1989/90:KrU15

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 13 (bostadsdepartementet)
under punkt E 1 (s. 77—82) föreslagit riksdagen att till Stöd till
idrotten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på
352 500 000 kr.

Motioner

1989/90:Kr419 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
3. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 25 milj.kr. till ett
stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja ridverksamheten
för barn och ungdom.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So541.

1989/90:Kr504 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari
yrkas

2. att riksdagen till E 1. Stöd till idrotten för budgetåret 1990/91
anvisar 25 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av stödet till ungdomsidrotten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnor och idrott.

1989/90:Kr507 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid
fördelningen av medel ur anslaget För idrottens riksanläggningar beaktas
de synpunkter som anförts i motionen.

1989/90:Kr508 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att idrottsutövande av nationell karaktär skall göras möjligt
oavsett avstånd.

1989/90:Kr509 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappidrott,

1989/90:Kr510 av Margitta Edgren och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av barn- och
ungdomsboxningen i Sverige enligt vad som anförts i motionen.

1989/90:Kr511 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att samhällets aktivitets- och verksamhetsbidrag
till olika fritidssysselsättningar för barn och ungdom
utformas så att ridsporten jämställs med manliga sporter, t.ex. fotboll.

1989/90:Kr515 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation
beträffande mervärdeskattefördyringarna.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sk404.

1989/90:Kr517 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
idrottens framtida inriktning.

1989/90:Kr518 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder med anledning av effekterna för idrottsrörelsen av skattereformen.

1989/90:Kr519 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av analys och redovisning av hur stor del av statens anslag
till idrotten som går till kvinnor resp. män.

1989/90:Kr520 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
regeringen bör föreskriva att de medel som anslås till idrottsföreningarna,
och som skall fördelas av Riksidrottsförbundet, skall fördelas på ett
sådant sätt att de negativa konsekvenser som redovisas i motionen inte
uppstår.

1989/90:Kr521 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till anslag E 1. Stöd till idrotten för budgetåret
1990/91 anslår 90 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödet skall höjas till
17 kr. per sammankomst.

1989/90:Kr526 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja det lokala aktivitetsstödet till ungdomsverksamheten
från 12 till 24 kr.,

2. att riksdagen till E 1. Stöd till idrotten anvisar 98 100 000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit eller således 450 600 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen mot prioriterade områden inom
idrotten,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ekonomiska stimulansåtgärder
för ideellt arbete i föreningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ridsportens behov av ökat ekonomiskt stöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de handikappades möjligheter till ökat deltagande
i idrottsaktiviteter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till jämställd idrott,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilt stöd för resekostnader i samband med
idrotts tävlingar,

1989/90:KrU15

1989/90:Kr527 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur stor del av
det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor resp. män,

3. att riksdagen beslutar att 5 milj.kr. specialdestineras till flickors/kvinnors
idrottsutövande av medel som föreslås anvisade i proposition
1989/90:100, bil. 13, Stöd till idrotten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

Utskottet

Idrottsrörelsen som är en av de största folkrörelserna i Sverige fyller
viktiga samhällsfunktioner. För många är idrott i olika former den
främsta fritidssysselsättningen. 1 samhällets friskvårdsarbete utgör idrottsrörelsens
breda utbud av aktiviteter en väsentlig del. Idrottsrörelsen
spelar också en social roll genom att ge många — inte minst
ungdomar — delaktighet och gemenskap. I propositionen understryks
att det därför är angeläget att samhället på olika sätt stödjer idrottsrörelsens
strävan att bredda sin verksamhet, bl.a. förordas ytterligare
insatser för kvinnor, handikappade och invandrare. Föredragande
statsrådet framhåller särskilt motionsidrottens betydelse och påpekar
att Sveriges Riksidrottsförbund (RF) bör beakta denna del av sitt
arbete.

Idrottens ledare lägger enligt RF ner ca 135 miljoner timmar per år
på att leda svensk ungdom i ca 45 000 idrottsorganisationer.

Det statliga stödet till RF över förevarande anslag uppgår för budgetåret
1989/90 till över 259 milj. kr. Härtill kommer det statliga bidraget
till lokal ungdomsverksamhet samt bidrag till de drygt 3 000 lönebidragsanställda
som är verksamma inom idrottsföreningar.

I enlighet med riksdagens begäran hösten 1989 (bet. 1989/90:FiU3,
rskr. 9) redovisas i propositionen storleken på det sammantagna statliga
stödet till idrotten. Detta beräknas uppgå till nära 800 milj. kr. Det
konstateras dock att stödet till idrotten över de andra huvudtitlarna i
budgeten, genom sin karaktär, endast undantagsvis går att särredovisa.

Idrottsrörelsen får vidare kommunalt stöd med ca 4,5 miljarder
kronor, varav 3,5 miljarder går till stöd till anläggningar m.m. Landstingen
stöder idrotten med ca 90 milj. kr.

Idrottsrörelsen har också egenfinansiering främst genom lotterier
och bingospel.

I propositionen föreslås att anslaget skall räknas upp med
93 156 000 kr. till totalt 352,5 milj. kr. samt att stödet till idrottens
forskningsinsatser och för att bekämpa doping skall redovisas under ett
nytt anslag E 2. Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. Av
anslagshöjningen hänför sig drygt 90 milj. kr. till en omläggning av
redovisningen av idrottens del av det statliga bidraget till lokal ungdomsverksamhet
— det lokala aktivitetsstödet.

Utskottet behandlar i det följande först frågor som rör det lokala
aktivitetsstödet och tar sedan upp förslag om inriktningen av idrottsrörelsens
verksamhet och omfattningen av det statliga stödet.

1989/90: KrU15

I propositionen föreslås att idrottens del av stödet till lokal ungdomsverksamhet
— det lokala aktivitetsstödet — som nu redovisas under
trettonde huvudtiteln (civildepartementet) förs över till anslaget Stöd
till idrotten. I propositionen motiveras förslaget med att idrottsrörelsen
svarar för över 80 % av de aktiviteter som redovisas inom ramen för
det lokala aktivitetsstödet. Vidare erinras om att nu gällande fördelningsregler
kritiserats, bl.a. har vissa verksamheter svårt att utnyttja
stödet. Även sättet att mäta aktiviteterna har ifrågasatts.

Utskottet har vid behandlingen av förslag i budgetpropositionen
rörande ungdomsfrågor ställt sig positivt till att det lokala aktivitetsstödet
delas upp på angivet sätt (bet. 1989/90:KrU14).

Det framgår klart av propositionen att den del av anslagsökningen
som är en följd av överflyttningen av det lokala aktivitetsstödet även i
fortsättningen skall användas för lokal verksamhet som grundas på
redovisad aktivitet. Förslaget i propositionen innebär att RF i fortsättningen
självständigt skall handlägga utbetalningen av statsbidraget som
för innevarande budgetår utgår med 12 kr. per bidragsberättigad sammankomst.
I motsats mot vad som tidigare varit fallet anges inte en
viss summa per aktivitet utan endast hur mycket som RF skall fördela
till lokala aktiviteter. Föredragande statsrådet — bostadsministern —
anför att det ankommer på RF att inkomma till regeringen med
förslag om regler för fördelning av dessa medel för lokala barn- och
ungdomsaktiviteter på idrottens område. Riksidrottsstyrelsen har i december
1989 beslutat tillkalla en projektgrupp för översyn av det
lokala aktivitetsstödet. Gruppen har i uppdrag att pröva om det finns
andra konstruktioner av stödet, som på ett bättre sätt stämmer med
hur idrottsaktiviteter bedrivs och om möjligt är mer rättvist t.ex. i
frågan om lagidrotter — individuellt idrottande. Gruppen skall vidare
se över befintliga åldersgränser samt ett eventuellt införande av tonårsstöd.
Gruppen skall redovisa sitt uppdrag till styrelsens sammanträde i
början av oktober 1990. Enligt vad utskottet inhämtat avser RF att för
budgetåret 1990/91 fördela det lokala aktivitetsstödet enligt i huvudsak
hittillsvarande regler.

I fem motioner tas upp frågan om överflyttningen av det lokala
aktivitetsstödet. Motionärerna är allmänt positivt inställda till förslaget.
De anser dock att bidragsnivån är för låg. I motionerna Kr504 (fp) och
Kr521 (vpk) föreslås att bidraget skall höjas från 12 kr. till 17 kr. per
bidragsberättigad sammankomst, och i motion Kr526 (c) föreslås en
höjning till 24 kr. per bidragsberättigad sammankomst. Även i motion
Kr509 (m) förordas en höjning av stödet till lokal verksamhet, dock
utan angivande av den exakta bidragsnivån. Enligt motionärerna bör
idrottsrörelsen årligen tillföras en viss andel av Tipstjänsts omsättning.
För budgetåret 1990/91 bör denna andel uppgå till 1 %. Med utgångspunkt
i 1988 års omslutning beräknar motionärerna att idrottsrörelsen
härigenom skulle tillföras ett belopp på ca 51 milj. kr. för fördelning
av RF till främst lokal verksamhet. Motionärerna föreslår i motion
Fi718 att 1 % av AB Tipstjänsts omsättning skall överföras till idrotts -

1989/90:KrU15

1* Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 15

rörelsen. Detta förslag kommer att behandlas av finansutskottet i
samband med en aviserad regeringsskrivelse om AB Tipstjänsts stöd till
idrotten.

En ökning av det lokala aktivitetsstödet förordas i motion Kr517 (mp).
Motionärerna anser att ökningen skall genomföras genom en överföring
av medel som nu lämnas till elitidrotten.

Förslaget i motion Kr518 (fp) syftar till att det lokala aktivitetsstödet
skall höjas till samma nivå som då det infördes år 1971, vilket i dagens
penningvärde motsvarar ca 45 kr. Motionären erinrar om att idrottsrörelsens
ekonomi kommer att försämras bl.a. genom omläggningen av
skattesystemet.

Med utgångspunkt i bl.a. antalet genomförda aktiviteter budgetåret
1988/89 kan man räkna med att idrottsrörelsen nästa budgetår kommer
att genomföra ca 6,7 miljoner bidragsberättigade aktiviteter. Det i
propositionen beräknade beloppet för lokalt aktivitetsstöd — enligt vad
utskottet inhämtat 90,4 milj. kr. — har bestämts med utgångspunkt i
nämnda antal aktiviteter. Beloppet medger en viss höjning av bidraget
per sammankomst.

Idrottsföreningarnas lokala verksamhet är värdefull, eftersom ungdomar
härigenom ges möjligheter till en meningsfull fritid och kamratskap.
Det lokala aktivitetsstödet betyder mycket för den lokala idrotten
och dess möjligheter att aktivera ungdomar.

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att bidraget bör
höjas utöver vad regeringen har föreslagit. I likhet med vad som
förordas i motionerna Kr504 och Kr521 yrkande 2 anser utskottet att
bidraget bör höjas till en nivå som — om antalet sammankomster blir
det som beräknats i propositionen — motsvarar 17 kr. per bidragsberättigad
sammankomst. Detta innebär att medelsbehovet bör räknas
upp med 23,5 milj. kr. till totalt 113,9 milj. kr. Utskottets ställningstagande
innebär att förslagen i motionerna Kr517 i motsvarande del,
Kr518 och Kr526 yrkande 1 i viss mån blir tillgodosedda.

Med hänsyn till idrottsrörelsens ställning som självständig folkrörelse
anser utskottet att riksdagen inte bör göra ett uttalande enligt
motion Kr517 om en omfördelning av medel mellan olika idrottsverksamheter.
Frågan om konsekvenserna för idrottsrörelsen av en höjning
av mervärdeskatten behandlar utskottet i det följande.

I motion Kr515 (c) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kompensation för höjningen
av mervärdeskatten. I den motivering som lämnas i motion Sk404
anför motionären att den omläggning av skattelagstiftningen som planeras
kommer att medföra stora kostnadsökningar för idrottsrörelsen
bl.a. genom höjningen av mervärdeskatten.

Med anledning av motionärens synpunkter på effekterna för idrottsorganisationerna
av en höjning av mervärdeskatten vill utskottet anföra
följande.

Det förslag som kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den
indirekta beskattningens omfattning och utformning (KIS) lagt fram
innebar att all verksamhet på Kultur- och nöjesområdet, till vilket

1989/90:KrU 15

hänfördes sport och idrott, skulle inordnas under skatteplikten. I
lagrådsremissen om reformerad mervärdeskatt m.m. — där vissa jämkningar
i KIS förslag gjordes — anför regeringen i fråga om idrottslig
verksamhet bl.a. följande.

När det gäller idrottslig verksamhet torde den bibehållna ordningen i
fråga om de ideella föreningarnas mervärdeskatterättsliga ställning mer
än väl tillgodose berättigade krav på skattefrihet för icke-kommersiell
verksamhet. Genom skattefrihetens anknytning till den inkomstskattemässiga
behandlingen av ideella föreningar undantas i praktiken hela
idrottsrörelsen. Det kan dock finnas anledning att uppmärksamma de
effekter i övrigt som den föreslagna utvidgningen av skatteplikten kan

11 för idrottsrörelsen och även andra folkrörelser. En uppföljning
härav bör alltså ske.

Här bör också nämnas att det i lagrådsremissen om reformerad inkomst-
och företagsbeskattning uttalas att skattereformens effekter för
folkrörelserna bör följas upp med särskild uppmärksamhet. Skulle det
vid en sådan analys visa sig att icke avsedda effekter uppkommer säger
föredragande statsrådet att han självfallet är beredd att vidta motverkande
åtgärder. Samtidigt framhålls att man måste se till helhetsbilden
när man bedömer utfallet.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr515 inte är erforderlig.

Frågan om fördelningen av stödet till ungdomsidrott tas upp i motion
Kr504 (fp). Motionärerna finner att den översyn av reglerna för
fördelningen som RF skall genomföra är väl motiverad. De anför att
det nuvarande stödsystemet trots vissa nackdelar har stora fördelar,
bl.a. gynnas de föreningar som har en aktiv ungdomsverksamhet. De
korrigeringar i bidragssystemets utformning som kommer att göras får
inte, menar motionärerna, medföra en ändring i detta hänseende.

Utskottet har i det föregående redogjort för de riktlinjer som RF
dragit upp för översynen av det lokala aktivitetsstödet. Det bör ankomma
på RF att självständigt utforma förslag till regler för fördelningen
av det lokala aktivitetsstödet. Något uttalande från riksdagens sida
enligt förslaget i motion Kr504 i här aktuell del (yrkande 3) bör därför
inte göras.

Enligt de nu gällande reglerna för det lokala aktivitetsstödet beräknas
bidraget på antalet aktiviteter bland medlemmar i åldersgruppen 7—25
år. I motion Kr520 (m) förordas att den undre åldersgränsen höjs till
10 år. Motionären menar att det finns en tendens att även barnidrotten
influeras av vuxenidrottens prestationskrav och att många barn därför
lämnar idrottsrörelsen.

Som utskottet redovisat i det föregående ingår frågor rörande åldersgränserna
i den översyn av reglerna för det lokala aktivitetsstödet som
sker inom RF. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
Kr520 är därför inte erforderlig.

Förslag som rör handikappidrott förs fram i tre motioner. I motion
Kr509 (m) framhålls att handikappidrotten är synnerligen värdefull

1989/90: KrU 15

och har sin givna plats inom idrottsrörelsen. Motionärerna anser att
stat och kommun har ett särskilt ansvar för att fler människor med
handikapp bereds möjlighet till fysisk rekreation genom idrott.

Handikappidrotten är, anförs i motion Kr526 (c), en erkänd och
respekterad del av den svenska idrottsrörelsen. Motionärerna anser att
målsättningen bör vara att handikappidrotten skall integreras i övriga
idrottsgrenar. De menar att det måste skapas tekniska möjligheter för
handikappade att delta i idrottsaktiviteter utan att detta medför extra
kostnader för handikappade idrottsmän.

Även i motion Kr517 (mp) berörs handikappidrotten, och motionärerna
anför att en av de finaste insatser som samhället kan göra till
hjälp för de handikappade är att stödja deras fritidsaktiviteter.

Enligt utskottets mening är det en angelägen fråga som motionärerna
har tagit upp. Idrotten spelar otvivelaktigt en viktig roll för handikappades
rehabilitering. Vidare får de handikappade genom idrotten
förutom viktig fysisk träning delaktighet i en social gemenskap och ett
stärkt självförtroende. Satsningarna på handikappidrott bör därför öka.

Vid riksidrottsmötet hösten 1989 antogs ett handlingsprogram för
idrottsrörelsen med sikte på år 2000 — Idrottspolitisk offensiv. I detta
framhålls handikappidrottens viktiga funktion, och målsättningen är
enligt programmet att integrera handikappidrotten i den "ordinarie"
idrotten. Följande riktlinjer för arbetet framöver lämnas.
-Idrottsföreningarna skall öppnas för handikappade utövare.

-Grenar och klasser för handikappade skall gradvis införas i de
officiella tävlingsprogrammen i samarbete mellan Svenska handikappidrottsförbundet
och resp. specialförbund.

-RF skall sträva efter att flertalet handikappidrotter på sikt upptas
som en naturlig del i specialförbunden.

I den anslagshöjning som föreslås i propositionen har medel beräknats
för särskilda insatser för att aktivera fler handikappade.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är
påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 1 i
motion Kr509, motion Kr517 i motsvarande del och yrkande 6 i
motion Kr526.

Utvecklingen av jämställd idrott behandlas i tre motioner.

I motion Kr504 (fp) påpekas att även om kvinnors möjligheter att
idrotta förbättrats återstår mycket att göra för att åstadkomma en
jämställd idrott. Det ankommer enligt motionärerna främst på kommunerna
att se till att män och kvinnor får samma förutsättningar att
utöva idrott. Vidare bör sådana projektanslag som är avsedda att
stimulera flickors idrottsutövning i större utsträckning göras tillgängliga
för lokala projekt. Motionärerna anför att RF har huvudansvaret
för att arbetet med att ge kvinnliga och manliga idrottsutövare likvärdiga
villkor påskyndas.

Enligt motion Kr526 (c) bör samhället uppmärksamma idrottsrörelsens
jämställdhetsarbete. Motionärerna anser att specialförbundens sats -

1989/90:KrU15

ningar på jämställd idrott bör fa ökat stöd och föreslår därför en
höjning av anslaget. Förslaget i vad avser en höjning av anslaget
behandlar utskottet i det följande.

I motion Kr517 (mp) påpekas att de idrotter som kvinnor ägnar sig
åt får sämre villkor och träningstider. Motionärerna anför att en
ökning av motionsidrotten på elitidrottens bekostnad skulle berika
idrottsumgänget genom att män och kvinnor gemensamt skulle delta i
olika idrottsevenemang.

I idrottsrörelsens handlingsprogram understryks att kravet på jämställdhet
är — med tanke på att kvinnorna utgör 40 % av idrottsrörelsen
— en självklarhet. Kravet grundas också, sägs det, på förvissningen
att både män och kvinnor behövs såväl i samhället som i idrotten.
Följande åtgärder i jämställdhetsarbetet anges i handlingsprogrammet.

Forma en idrott som erbjuder såväl formell som reell jämställdhet.
Kvinnor och män skall kunna bedriva sin idrott på lika villkor.

Uppnå en kvinnorepresentation i beslutande organ som 1995 inte
understiger 40 %. Ett viktigt steg i den riktningen är att valberedningar
består av lika antal män och kvinnor.

Prioritera utbildning av kvinnliga ledare och tränare. Andelen
kvinnliga tränare skall motsvara andelen aktiva.

I idrottens jämställdhetsplan redovisas det hittillsvarande arbetet, och
förslag till en rad åtgärder läggs fram. Bland dessa märks bl.a. inrättande
av ett centralt jämställdhetssekretariat inom RF:s kansli, olika
utbildnings- och forskningsinsatser och spridning av uppdragen. Vidare
skall särskilda projektmedel ställas till förfogande för satsningar på
kvinnofrågor inom specialförbund och distriktsförbund.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att idrottsrörelsen avser att
under 1990-talet göra en ambitiös satsning på jämställdhetsarbetet och
att detta arbete skall genomföras på såväl central som regional och
lokal nivå. Jämställdhetsarbetet är viktigt inte minst mot bakgrund av
att idrottsrörelsen — en av landets största folkrörelser — enligt vad
som konstateras i jämställdhetsplanen är en mansrörelse skapad av och
för män och att idrottens regler och organisation är formade för att
passa män.

I propositionen understryks att det är väsentligt att fler kvinnor
rekryteras som aktiva idrottsutövare och ledare och att medel för dessa
insatser beräknats inom anslaget. Utskottet finner att inriktningen av
RF:s arbete samt vad som anförs i propositionen väl tillgodoser motionärernas
synpunkter och önskemål.

Utskottet anser därför att någon särskild framställning till regeringen
med anledning av motionerna Kr504 yrkande 4, Kr517 i motsvarande
del och Kr526 yrkande 7 inte är påkallad.

I motion Kr527 (c) föreslås att inom anslaget Stöd till idrotten 5
milj. kr. skall specialdestineras till flickors/kvinnors idrottsutövande.

Som utskottet påpekat i det föregående anger bostadsministern att
särskilda medel beräknats inom anslaget för insatser för kvinnoidrott.
RF skall enligt de föreskrifter som lämnas i regleringsbrev för budgetåret
1989/90 redovisa de särskilda insatser för kvinnlig idrott som RF
genomför. Under innevarande budgetår lämnar RF 3 milj. kr. till

1989/90:KrU15

specialförbund för särskilda insatser för jämställd idrott. Härtill kommer
de medel som specialförbunden lämnar till kvinnoidrott. Utskottet
förutsätter att RF under nästa budgetår kommer att avsätta medel
minst av samma storlek som under innevarande budgetår. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion Kr527 yrkande 3.

Förslagen i motionerna Kr519 (s) och Kr527 (c) (yrkande 2) syftar
till att regeringen skall presentera en redovisning av hur stor del av det
statliga stödet till idrotten som går till kvinnor resp. män.

Som utskottet redovisat ovan måste RF lämna en redovisning för
sina särskilda insatser för kvinnlig idrott. Specialförbunden organiserar
såväl män som kvinnor. I några förbund är kvinnorna i majoritet men
i de flesta dominerar männen. Enligt vad utskottet inhämtat, finns det
problem när det gäller att presentera en redovisning enligt motionärernas
propå. Utskottet utgår från att dessa problem inte är så stora att de
hindrar att en utförlig redovisning sker av fördelningen av de insatser
som görs på kvinnlig resp. manlig idrott. Med hänvisning till det
anförda finner utskottet att motionerna Kr519 och Kr527 yrkande 2 är
tillgodosedda.

Förslag om inriktningen av det statliga stödet till idrottsrörelsen förs
fram i motion Kr526 (c). Motionärerna förordar ökade satsningar på
funktionärsutbildning samt på specialförbundens regionala verksamhet.
Vidare anser de att de av RF prioriterade utvecklingsprogrammen
Ungdom, Motion och Tävling bör fa resurser som gör det möjligt att
genomföra dessa. För att finansiera dessa satsningar föreslår motionärerna
en höjning av det statliga anslaget. Detta förslag behandlar
utskottet i ett senare avsnitt.

I de program som motionärerna tar upp bedrivs verksamhet med
den inriktning som förordas i propositionen. Bostadsministern understryker
särskilt idrottens betydelse och att det är viktigt att olika
insatser görs för att ge allt fler möjlighet till rekreation och motion.
Beträffande elitidrotten uttalar han att det är viktigt att de som ägnar
sig åt elitidrott ges goda förutsättningar för detta. RF och specialförbunden
bör enligt propositionen inom ramen för anslagen sörja för att
så sker. Bostadsministern framhåller att RF vid fördelningen av anslagen
bör ge hög prioritet åt specialförbundens verksamhet. I fråga om
insatser för barn och ungdom har utskottet i det föregående föreslagit
en väsentlig förstärkning av det lokala aktivitetsstödet.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon
särskild framställning till regeringen med anledning av motion Kr526
yrkande 3 inte är påkallad.

I propositionen föreslås en medelsanvisning om 352,5 milj. kr. till stöd
till idrotten. 1 anslaget är medel beräknade för bl.a. stödet till mindre
anläggningar samt till den fortsatta upprustningen av Lillsveds Gymnastikfolkhögskola
och anläggningen i Vålådalen. Vidare höjs investeringsramen
för stödberättigade investeringsobjekt enligt RF:s begäran
från nuvarande ca 1,3 milj. kr. till 1,5 milj. kr. i 1990 års prisläge.

1989/90:KrU15

En höjning av anslaget med 25 milj. kr. föreslås som nämnts i det
föregående i motion Kr504 (fp) yrkande 2. Denna höjning är avsedd
för en ökning av bidraget till det lokala aktivitetsstödet.

1 motion Kr526 (c) yrkande 2 föreslås en höjning av anslaget med
98 100 000 kr., varav 80 milj. kr. beräknas för höjningen av det lokala
aktivitetsstödet. Anslagsökningen i övrigt — 18,1 milj. kr. — är avsedd
att användas för ökade satsningar på bl.a. funktionärsutbildning, jämställdhetsarbetet
samt för distrikts- och specialförbundens verksamhet.
1 motion Kr521 (vpk) yrkande 1 föreslås med hänvisning till RF:s
anslagsframställning en höjning med 90 milj. kr. Motionärerna förordar
att huvuddelen av anslagshöjningen skall lämnas som bidrag till de
ekonomiskt svaga förbunden.

Utskottet har i det föregående med anledning av motionsförslag tagit
ställning för en höjning av det lokala aktivitetsstödet med 23,5 milj. kr.
Anslaget bör ökas med motsvarande belopp. Utskottet är inte berett att
tillstyrka den ytterligare höjning som föreslås i motionerna Kr521 och
Kr526 i här aktuella delar.

Utskottet föreslår alltså att anslaget till stöd till idrotten skall bestämmas
till totalt 376 milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär att
motionerna Kr504 yrkande 2, Kr517 och Kr518, samtliga dessa motioner
i motsvarande del, samt motionerna Kr521 yrkande 1 och Kr526
yrkande 2 till viss del blir tillgodosedda.

Förslag som syftar till ett särskilt stöd för bidrag till resekostnader i
samband med idrottstävlingar förs fram i två motioner.

1 propositionen uttalas att det är nödvändigt att förutsättningar för
idrott kan åstadkommas över hela landet. Genom de långa avstånden
försvåras möjligheten för idrottsutövande i främst norra Sverige. Riksidrottsmötet
har fattat beslut om att specialförbunden genom olika
åtgärder skall medverka till att skapa förutsättningar för idrott på lika
villkor över hela landet. Bostadsministern, som understryker vikten av
att så sker, anser att Riksidrottsstyrelsen bör tillse att denna viktiga
fråga tår en acceptabel lösning.

I motion Kr508 (m) påpekas att en förutsättning för att elitidrott
skall kunna bedrivas i hela landet är att resekostnader inte är prohibitivt
höga. Kostnaderna för resor har ökat kraftigt de senaste åren.
Motionären anser att statsmakterna måste följa RF:s åtgärder i denna
fråga.

1 motion Kr526 (c) anknyter motionärerna till bostadsministerns
uttalande om idrottsförbundens resekostnader. Syftet med motionsförslaget
synes vara att ett statligt bidrag för resekostnader i samband med
idrottstävlingar skall införas.

Riksidrottsstyrelsen beslöt i december 1989 att tillsätta en projektgrupp
för "Ett rundare idrottssverige". I gruppens uppdrag ingår bl.a.
att verka för att en fullständig resekostnadsutjämning inom idrotten
införs samt att följa upp vilka åtgärder som bl.a. specialförbunden
vidtar för att aktivt verka för att åstadkomma en resekostnadsutjämning.

1989/90: KrU 15

Med hänsyn till det arbete som pågår inom idrottsrörelsen för att
åstadkomma en resekostnadsutjämning anser utskottet att motionerna
Kr508 och Kr526 yrkande 8 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motion Kr507 (s) förordas ett statsbidrag till den kursgård som
Svensk Korporationsidrott — Korpen — driver. Motionärerna redovisar
de olika aktiviteter inom motionsidrott och friskvård som Korpen
bedriver. Syftet med kursgården Fagerudd är, säger de, att den bl.a.
skall bli ett centrum för friskvård där man kan samla människor för
att vidareutveckla olika idéer i folkhälsans tjänst. Motionärerna menar
att samhället bör ekonomiskt stödja denna verksamhet på samma sätt
som andra idrottsanläggningar av rikskaraktär där man utbildar
idrottsledare. De anser att vid fördelningen av medel ur anslaget För
idrottens riksanläggningar de synpunkter bör beaktas som anförts i
motionen om Rikskorpens anläggning Fagerudd.

Vid behandlingen förra året av motsvarande förslag påpekade utskottet
(bet. 1988/89:KrU13) att det statliga stöd som lämnas till idrottsrörelsens
riksanläggningar och till mindre föreningsanläggningar för
idrott och friluftsliv administreras av RF. Stödet lämnas inom ramen
för det här behandlade anslaget. Det är RF som avgör, framhöll
utskottet, vilken anläggning som skall vara riksanläggning och om den
skall komma i fråga för statligt stöd till anläggning och/eller drift.

Utskottet redogjorde vidare för vilka kriterier en anläggning måste
uppfylla för att den skall räknas som riksanläggning. Bland dem märks
att anläggningen måste planeras, ägas och/eller drivas av RF, specialförbunden
eller stiftelse i vilken RF skall ingå. Utskottet, som redovisade
att idrottsrörelsen har fyra riksanläggningar, avstyrkte motionen som
avslogs av riksdagen. Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning
i den i motionsyrkandet behandlade frågan och avstyrker alltså
motion Kr507.

Problem som rör ridsporten tas upp i motionerna Kr511 (m) och
Kr526 (c). 1 sistnämnda motion påpekas att de tre organisationerna
inom ridsporten — Ridfrämjandet, Svenska lantliga ryttarföreningars
centralförbund och Svenska Ponnyryttarförbundet — som får statliga
bidrag via RF har en stor och omfattande ungdoms- och utbildningsverksamhet.
Motionärerna anser att det statliga bidraget till dessa
organisationer bör höjas.

Utskottet (bet. 1988/89:KrU13) behandlade våren 1989 motionsförslag
om ridsporten och lämnade därvid en utförlig redogörelse för
Ridfrämjandets verksamhet. Ridfrämjandet är med 170 000 medlemmar
den största organisationen och erhåller för innevarande budgetår
ett bidrag på 4 137 000 kr. Ridfrämjandet driver utbildningsverksamhet
på ridskolan Strömsholm. Genom Ridfrämjandet fördelas medel
till lokala ridklubbar för byggande av mindre anläggningar. De övriga
två förbunden får drygt 200 000 kr. vartdera i bidrag.

Regeringen, jordbruksnäringen samt AB Trav och Galopp har under
hösten 1989 beslutat att gemensamt skjuta till 9 milj. kr. för hästverksamheten
bl.a. vid Strömsholm samt Wången och Flyinge. Vidare har

1989/90: KrU 15

lantbruksstyrelsen i januari 1990 fått i uppdrag att utvärdera avelsorganisationernas
hästavelsarbete och kartlägga och ge förslag till samordning
av det utbildningsutbud som finns inom hästsektorn.

Ridsportens betydelse för barn och ungdomar och särskilt för flickor
har understrukits av utskottet vid behandlingen av förslag om stöd till
ungdomsorganisationer (bet. 1989/90:KrU14). Det är uppenbart att
hästsporten även har en fostrande dimension — den ridintresserade
måste lära sig ta ansvar för skötseln av hästen. Ridning har också fått
allt större betydelse som handikappidrott.

Med hänvisning till bl.a. pågående utredningsarbete anser utskottet
att någon framställning till regeringen med anledning av motion Kr526
yrkande 5 inte är erforderlig.

I motion Kr511 (m) föreslås att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att samhällets aktivitets- och verksamhetsbidrag
till olika fritidssysselsättningar för barn och ungdomar måste utformas
så att ridsporten jämställs med manliga sporter, t.ex. fotboll. Motionären
anför att en typisk kvinnlig fritidssysselsättning som ridning diskrimineras
genom samhällsstödets uppbyggnad, regelsystem och tillämpning
på alla nivåer — kommun, landsting och riksdag/regering. Detta
är oacceptabelt. Han menar att stimulansstödet bör vara lika oavsett
om flickor utövar sin hobby i ett ridhus eller pojkarna gör det i en
ishall.

Utskottet har i det föregående redogjort för jämställdhetsarbetet
inom idrottsrörelsen och därvid understrukit att det är viktigt att detta
arbete genomförs på såväl central som regional och lokal nivå.

Utskottet har också som framgår av det föregående i olika sammanhang
framhållit ridsportens betydelse för barn och ungdomar och
särskilt för flickor. Enligt vad utskottet inhämtat har under de senaste
två åren 650 000 kr. lämnats till olika ungdomsprojekt som bedrivs av
Ridfrämjandet.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr511 inte är påkallad.

Enligt förslag i motion Kr419 (vpk) skall riksdagen anslå 25 milj. kr.
för budgetåret 1990/91 till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna
att stödja ridverksamheten för barn och ungdomar.

Motionärerna anser att det inte finns några bärande skäl för att en
typisk flickidrott som ridning skall få ett sämre stöd än pojkidrotter
som fotboll och ishockey. De menar att kommunerna bör ta ett långt
större ansvar även för flickornas fritidsverksamhet än i dag. Flickorna
skall inte behöva byta till en annan fritidsaktivitet eller idrott för att
komma i åtnjutande av samhällets stöd. Frågan om ett ökat samhälleligt
stöd och ansvar för ridhusen och Tidningen är i första hand en
kommunal uppgift. Motionärerna föreslår därför att kommunerna
skall ges möjlighet att ansöka om statsbidrag som täcker 50 % av de
kostnader som kommunerna påtar sig för att stödja den breda ridverksamheten.

Vad avser motionärernas synpunkter på ridsportens betydelse och
vikten av att stödja ridsporten hänvisar utskottet till vad som anförts i

1989/90:KrU15

det föregående. Utskottet är dock inte berett att föreslå riksdagen att
anvisa 25 milj. kr. till ett särskilt bidrag till stöd för ridverksamhet.
Utskottet avstyrker alltså motion Kr419 yrkande 3.

I motion Kr510 (fp) begärs en samlad redovisning av barn- och
ungdomsboxning i Sverige. Motionärerna erinrar om att under våren
1989 ett dödsfall inträffat i samband med en amatörtävling i boxning.
Mot denna bakgrund anser de att frågan om boxning som sport för
barn och ungdomar bör tas upp till debatt. Härvid bör frågor som
åldersgränser för tävlande, knatteboxning, internationella och nationella
forskningsresultat om boxningens långsiktiga medicinska effekter,
skaderisker m.m. belysas.

Olika frågor om amatörboxning behandlades av utskottet hösten
1986 i det av riksdagen godkända betänkandet KrU 1986/87:6. Utskottet
lämnade en utförlig redovisning för riksdagens tidigare behandling
av frågor rörande boxning samt för olika utredningar på området.
Utskottet lämnade även vissa uppgifter angående reglerna om matchuppehåll.
Utskottet ansåg det vara i hög grad anmärkningsvärt att
Svenska boxningsförbundet ansett sig kunna ändra reglerna om matchuppehåll
från sju till fem dagar. Utskottet utgick från att beslutet
snarast skulle tas upp till omprövning.

Utskottet anförde i sin sammanfattning följande.

En rad projekt som syftar till ökad kunskap om boxningens medicinska
effekter har satts i gång på initiativ av Idrottens forskningsråd.
Utskottet förutsätter att Riksidrottsförbundet gör en sammanfattande
redovisning av vad som framkommer i de olika projekten. Det får
därefter ankomma på regeringen att ta ställning till i vilka former de
närmare övervägandena rörande amatörboxningens framtid bör komma
till stånd.

Utskottet framhöll i betänkandet att sådana överväganden inte fick
begränsas till att avse de medicinska skadeverkningarna av boxningen.
En övergripande diskussion måste komma till stånd där även etiska
aspekter på boxningen tas upp.

Bostadsministern besvarade den 12 maj 1989 (prot. 1988/89:113) en
fråga (1988/89:621) om amatörboxningens framtid. Han erinrade därvid
om att frågor rörande boxningssporten utretts vid flera tillfällen
och att RF från Svenska boxningsförbundet begärt in en rapport om
resultatet av den utredning som gjorts av dödsfallet under våren i
samband med en boxningsmatch. Bostadsministern sade att han utgick
från att idrottsrörelsen, som själv har att utforma de regler som gäller
för deltagande och tävling i olika idrotter, beaktar de slutsatser som
utredningen ger vid handen samt att de ansvariga inom boxningssporten
vidtar de ytterligare säkerhetsåtgärder som den kan föranleda. 1
fråga om matchuppehållet sade statsrådet att han kommer att nogsamt
följa att de ställningstaganden som riksdagen gjort i den frågan efterlevs.

RF har i februari 1990 till bostadsdepartementet lämnat en nulägesrapport
i fråga om regler och säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat
avseende svensk amatörboxning. I rapporten redovisas bl.a. att

1989/90: KrU 15

Svenska boxningsförbundet inte återgått till sjudagarsregeln trots att
RF med hänvisning till kulturutskottets uttalande uppmanat Boxningsförbundet
härtill. RF har därför i december 1989 anmodat Boxningsförbundet
att med det snaraste besluta om ändring av gällande femdagarsregel
till sjudagarsregel.

Utskottet vill för sin del framhålla att det är synnerligen anmärkningsvärt
att Boxningsförbundet trots riksdagens bestämda uttalande
och RF:s upprepade krav inte ändrat reglerna om matchuppehåll.
Utskottet förutsätter att Boxningsförbundet snarast efterkommer RF:s
anmodan om ändring av reglerna.

Utskottets tidigare ställningstagande rörande amatörboxningen leder
till slutsatsen att det nu ankommer på regeringen att ta ställning till i
vilka former de närmare övervägandena rörande amatörboxningens
framtid bör komma till stånd. Det är självklart att barn- och ungdomsboxningen
därvid måste ägnas särskild uppmärksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig.

I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion Kr526 (c) om
att regeringen skall lägga fram förslag till ekonomiska stimulansåtgärder
för ideellt arbete i föreningar. Motionärerna anser att de ideellt arbetande
ledarna inom idrottsrörelsen och andra folkrörelser är en stor
tillgång för föreningslivet och för samhället. Ideellt arbete är enligt
motionärerna nästan alltid förknippat med personliga ekonomiska
uppoffringar. De menar att samhället bör stödja och uppmuntra ideella
insatser i föreningslivet.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare och senast hösten 1988 (bet.
1988/89:KrU2) behandlat motionsförslag med i allt väsentligt samma
syfte som det här aktuella. Utskottet har därvid framhållit att det råder
en bred enighet om betydelsen och vikten av folkrörelsernas verksamhet
och att denna verksamhet grundar sig främst på medlemmarnas
ideella insatser.

I idrottsrörelsens handlingsprogram understryks ledarnas viktiga
roll. I programmet uttalas att trots att idrottsledarnas arbetsinsatser är
ovärderliga tas dessa ofta för givna. Många ledare slutar därför i förtid i
brist på uppskattning från såväl den egna föreningen som omvärlden.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att samhället stöder
föreningslivet på olika sätt. I betänkandet (SOU 1988:39) Mål och
resultat bedöms att det statliga föreningsbidraget uppgår till ca 3,5
miljarder kronor. Därutöver ger staten anslag i form av uppdragsersättningar
på ca 1,6 miljarder kronor till bl.a. lönebidragsanställda.

I betänkandet föreslås nya principer för det statliga stödet till föreningar.
Förslaget har remissbehandlats. I budgetpropositionen 1990
framhålls att principerna för statens stöd till föreningslivet bör omprövas
(Bil. 2 Utveckling av offentlig sektor s. 9 f.). Avsikten med
bidragsgivningen bör vara tydligare, och former för att bedöma effekter
av stödet bör tas fram. För denna omprövning krävs, sägs det, ett
beslutsunderlag som gör en samlad bedömning möjlig. Olika typer av
beslutsunderlag kan dock krävas för de olika typerna av bidragsgiv -

1989/90:KrU15

ning. Statskontoret kommer därför att Q i uppdrag att aktualisera
tidigare kartläggningar av det statliga stödet till föreningslivet samt ta
fram ett underlag som gör det möjligt att bedöma i vilka fall det finns
behov av en fördjupad prövning baserad på uppföljning och utvärdering
av stödet. I de fall organisationerna, som t.ex. RF, själva bestämmer
formerna för fördelning och uppföljning av sitt stöd kommer
regeringen att ta upp särskilda diskussioner med dessa organisationer.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att möjligheterna att
förbättra villkoren för ideellt arbetande ledare undersöks inom regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som anförts anser sig utskottet inte böra
föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr526
yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd till lokal ungdomsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motionerna 1989/90:Kr504 yrkande 2, 1989/90:Kr517,

1989/90:Kr518, samtliga motioner i motsvarande del, samt motionerna
1989/90:Kr521 yrkande 2 och 1989/90:Kr526 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (c)

2. beträffande kompensation för mervärdeskattehöjningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr515,

res. 2 (c)

3. beträffande fördelningen av stödet till ungdomsidrott
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr504 yrkande 3,

4. beträffande reglerna för det lokala aktivitetsstödet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr520,

5. beträffande handikappidrott

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr509 yrkande 1,

1989/90:Kr517 i motsvarande del och 1989/90:Kr526 yrkande 6,

res. 3 (m, c, mp)

6. beträffande jämställd idrott

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr504 yrkande 4,

1989/90:Kr517 i motsvarande del och 1989/90:Kr526 yrkande 7,

res. 4 (c)

7. beträffande särskilda medel för kvinnlig idrott

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr527 yrkande 3,

8. beträffande redovisning av fördelningen av det statliga idrottsstödet att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr519 och
1989/90:Kr527 yrkande 2,

9. beträffande inriktningen av det statliga stödet till idrottsrörelsen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Kr526 yrkande 3,

res. 5 (c)

1989/90: KrU 15

10. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Kr504 yrkande 2, 1989/90:Kr517,

1989/90:Kr518, samtliga motioner i motsvarande del, samt motionerna
1989/90:Kr521 yrkande 1 och 1989/90:Kr526 yrkande 2
till Stöd till idrotten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 376 000 000 kr.,

res. 6 (c)
res. 7 (vpk)

11. beträffande bidrag till vissa resekostnader

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr508 och
1989/90:Kr526 yrkande 8,

res. 8 (c)

12. beträffande Rikskorpens anläggning Fagerudd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr507,

13. beträffande stöd till vissa organisationer inom ridsporten
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr526 yrkande 5,

res. 9 (c)

14. beträffande ridsportens ställning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr511,

15. beträffande stimulansbidrag till ridverksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr419 yrkande 3,

res. 10 (vpk)

16. beträffande barn- och ungdomsboxning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr510,

17. beträffande stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr526 yrkande 4.

res. 11 (c)

Stockholm den 6 mars 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström
(s) och Ulla Berg (s).

1989/90:KrU15

Reservationer

1. Stöd till lokal ungdomsverksamhet (mom. 1)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 6 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "blir tillgodosedda " bort ha följande lydelse:
Bidraget bör därför så som motionärerna föreslår höjas utöver vad
regeringen föreslår. I likhet med vad som förordas i motion Kr526
(yrkande 1) anser utskottet att bidraget bör höjas till en nivå som —
om antalet sammankomster blir det som beräknats i propositionen —
motsvarar 24 kr. per bidragsberättigad sammankomst. Detta innebär att
medelsbehovet ökar med 70,4 milj.kr.

Enligt vad utskottet inhämtat kan en kraftig ökning av bidraget leda
till att fler föreningar kommer att söka bidrag för sin lokala verksamhet.
För att säkerställa att bidragsnivån även vid en viss aktivitetsökning
kan bibehållas bör bidraget räknas upp med ytterligare 2,9 milj.
kr. till totalt (90,4 + 70,4 + 2,9) 163,7 milj. kr. Utskottets ställningstagande
innebär att förslagen i motionerna Kr504, Kr517 och Kr518,
samtliga motioner i motsvarande del, samt Kr521 yrkande 2 i viss mån
blir tillgodosedda.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande stöd till lokal ungdomsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motionerna 1989/90:Kr504 yrkande 2, 1989/90:Kr517,

1989/90:Kr518, samtliga motioner i motsvarande del, samt motionerna
1989/90:Kr521 yrkande 2 och 1989/90:Kr526 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Kompensation för mervärdeskattehöjningen
(mom. 2)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 7 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "är erforderlig" bort ha följande
lydelse:

Det är uppenbart att skattereformen — i första hand höjningen av
mervärdeskatten — kommer att medföra avsevärda kostnadsökningar
för idrottsföreningarna. Vidare kommer genom skattereformen idrottsföreningarnas
administrativa arbete att öka. Utskottet anser därför i
likhet med vad som anförs i motion Kr515 att idrottsrörelsen på sikt
måste kompenseras för de ökade kostnader som med all sannolikhet
kommer att följa av skattereformen.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kompensation för mervärdeskattehöjningen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr515 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU15

3. Handikappidrott (mom. 5)

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström
(m), Stina Gustavsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I den
anslagshöjning" och slutar med "motion Kr526" bort ha följande
lydelse:

Handikappidrotten är värdefull och har sin givna plats inom den
samlade idrottsrörelsen. Utskottet noterar också med tillfredsställelse
att i det handlingsprogram för idrottsrörelsen som har antagits av
riksidrottsmötet ingår som en målsättning att handikappidrotten skall
integreras i den "ordinarie" idrotten. Det är också angeläget att — som
påpekas i motionerna Kr509 och Kr526 — handikappade idrottsmän
får ekonomiskt stöd för sin idrottsutövning. Stat och kommun har ett
särskilt ansvar att se till att människor med handikapp kan utöva olika
idrotter.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande handikappidrott

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr509 yrkande
1, 1989/90:Kr517 i motsvarande del och 1989/90:Kr526
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Jämställd idrott (mom. 6)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I
propositionen" och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening viktigt att idrottsrörelsens jämställdhetsarbete
får tillräckliga resurser så att det kan genomföras planenligt.

I detta arbete är specialförbundens verksamhet av stor betydelse. Dessa
bör därför i enlighet med vad som anförs i motion Kr526 yrkande 7
tillföras ökade resurser. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna
Kr504 yrkande 4 och Kr517 i motsvarande del i allt väsentligt
blir tillgodosedda.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande jämställd idrott

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr504 yrkande
4, 1989/90:Kr517 i motsvarande del och 1989/90:Kr526
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Inriktningen av det statliga stödet till
idrottsrörelsen (mom. 9)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I de"
och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:

1989/'90:KrU15

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att de
tre utvecklingsprogrammen — Ungdom, Motion och Tävling — som
utarbetats av RF i samråd med specialförbunden får tillräckliga resurser
för genomförande. Vidare är det enligt utskottets mening viktigt
med ökade satsningar på funktionärsutbildning och på verksamheten
inom distrikts- och specialförbunden.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande inriktningen av det statliga stödet till idrottsrörelsen att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr526 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Medelsanvisningen (mom. 10)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "blir tillgodosedda" bort ha följande
lydelse:

I det föregående har utskottet med anledning av förslag i motion
Kr526 tagit ställning för en höjning av det lokala aktivitetsstödet med
73,3 milj.kr. Vidare har utskottet framhållit att det är angeläget att
idrottsrörelsen inom olika områden kan bygga ut sin verksamhet. För
dessa ändamål föreslår utskottet att ett belopp om 18,1 milj.kr. beräknas.
Utskottet föreslår därför att anslaget räknas upp med 91,4 milj. kr.
till totalt 443 900 000 kr.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr504 yrkande

2, Kr517 och Kr518, samtliga dessa motioner i motsvarande del, samt
motion Kr521 yrkande 1 blir tillgodosedda.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt
motionerna 1989/90:Kr504 yrkande 2, 1989/90:Kr517,

7. Medelsanvisningen (mom. 10)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "blir tillgodosedda" bort ha följande
lydelse:

I det föregående har utskottet med anledning av motionsförslag
föreslagit en höjning av det lokala aktivitetsstödet med 23,5 milj. kr.
Anslaget bör ökas med motsvarande belopp.

Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr521 att idrotten
också behöver ett kraftigt förstärkt stöd bl.a. för att kunna upprätt -

1989/90:KrU15

hålla bredden i idrotten över hela landet. I det sammanhanget kan
påpekas att elitidrotten bidrar till att väcka intresse för och stimulera
till aktivt deltagande i bredd- och motionsidrott. Idrotten spelar också
en viktig roll i samhällets friskvårdsarbete. Utskottet föreslår därför att
anslaget räknas upp med totalt 90 milj. kr. eller således till 442,5 milj.
kr. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr514 yrkande

2, Kr517 och Kr518, samtliga dessa motioner i motsvarande del, samt
motion Kr526 yrkande 2 blir tillgodosedda.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr521 yrkande 1
samt med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna
1989/90:Kr504 yrkande 2, 1989/90:Kr517, 1989/90:Kr518, samtliga
motioner i motsvarande del, och motion 1989/90:Kr526 yrkande
2 till Stöd till idrotten för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 442 500 000 kr.,

8. Bidrag till vissa resekostnader (mom. 11)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Med hänsyn" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Elitidrott bidrar ofta till att stimulera intresset för breddidrotten
speciellt när det gäller barn och ungdomar. Ett svårt problem för
elitidrotten är de resekostnader som deltagande i seriespel eller andra
tävlingar medför för flertalet idrottsföreningar. Utskottet anser därför
att det är angeläget att ett särskilt stöd till resor i samband med
idrottstävlingar införs.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande bidrag till vissa resekostnader

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr508 och
1989/90:Kr526 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. Stöd till vissa organisationer inom ridsporten
(mom. 13)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Med hänvisning" och slutar med "är erforderlig" bort ha följande
lydelse:

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna att
det är angeläget med ett väsentligt höjt bidrag till de tre organisationerna
inom ridsporten.

1989/90:KrU15

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande stöd till vissa organisationer inom ridsporten
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr526 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

10. Stimulansbidrag till ridverksamhet (mom. 15)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad
avser" och på s. 14 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i motionärernas kritik av den nuvarande
fördelningen av samhällets stöd till olika idrottsgrenar. Det är inte
rimligt att en idrottsgren som ridning, där flickor dominerar, får ett
sämre stöd än pojkidrotter som fotboll och ishockey.

Enligt utskottets mening är motionärernas förslag om ett särskilt
stimulansbidrag välmotiverat. Utskottet anser att regeringen bör återkomma
med förslag på tilläggsbudget om ett anslag på 25 milj. kr.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande stimulansbidrag till ridverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr419 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
(mom. 17)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Med hänvisning" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande
lydelse:

Det arbete som de ideellt arbetande ledarna och funktionärerna i
föreningarna utför är som motionärerna påpekar en stor tillgång för
samhället. Det förekommer ofta att detta arbete är förknippat med
ekonomiska uppoffringar.

Det är därför angeläget att ideella insatser på allt sätt får stöd och
uppmuntran. Enligt utskottets mening bör alltså förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete utarbetas och föreläggas riksdagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr526 yrkande 4 bör
ges regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr526 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU15

Särskilda yttranden

1989/90: KrU 15

1. Stöd till lokal ungdomsverksamhet (mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anför:

Utskottet har föreslagit en höjning av det lokala aktivitetsstödet. Jag
förutsätter att man beaktar möjligheterna att på sikt prioritera sådana
verksamheter som tar sikte på motion och breddidrott och som på
bred bas kan aktivera ungdomar. Jag anser också att när det gäller
anslagstilldelningen i övrigt breddidrotten i fortsättningen bör prioriteras.

2. Kompensation för mervärdeskattehöjningen
(mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anför:

Vi erinrar om att vi i utredningen om den indirekta beskattningens
omfattning och utformning avvisade förslaget om en utvidgning av
mervärdeskatten på det sätt som majoriteten föreslog och med de
konsekvenser, för bl.a. idrotten, som kunde förutses.

3. Särskilda medel för kvinnlig idrott (mom. 7)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

I motion Kr527 föreslås att 5 milj. kr. av idrottsanslaget skall specialdestineras
till kvinnlig idrott. Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi
har föreslagit en väsentlig ökning av stödet till idrotten i syfte bl.a. att
skapa utrymme för utökade satsningar för jämställd idrott.

4. Redovisning av fördelningen av det statliga
idrottsstödet (mom. 8)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Vi anser att det är mycket tillfredsställande att utskottet poängterat
önskvärdheten av att det sker en utförlig redovisning av hur tillgängliga
medel fördelas mellan satsningar på kvinnlig och manlig idrott.
Enligt vår mening är det naturligt att en sådan redovisning i lämpligt
sammanhang presenteras för riksdagen.

5. Medelsanvisningen (mom. 10)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anför:

I motion Kr509 från moderata samlingspartiet föreslås att idrottsrörelsen
årligen skall tillföras en andel av Tipstjänsts omsättning som för
budgetåret 1990/91 bör uppgå till 1 %. Med utgångspunkt i 1988 års
omsättning innebär det ett belopp på ca 51 milj. kr. Dessa medel bör

enligt motionen fördelas av RF till främst lokal verksamhet. Fördelningen
kan lämpligen ske på det sätt som statens övriga stöd till lokal
idrottsverksamhet.

Vi anser att förslaget i vad avser en höjning av det statliga stödet till
idrotten i praktiken delvis tillgodoses genom kulturutskottets ställningstagande
till stödet till idrotten.

Vi vill också erinra om att det formella motionsförslaget behandlas
av finansutskottet.

1989/90:KrU15

gotab 96232. Stockholm 1990