Kulturutskottets betänkande
1989/90: KrU 14

Ungdomsfrågor

1989/90

KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen om det
statliga stödet till ungdomsorganisationernas verksamhet samt till internationellt
ungdomssamarbete. Utskottet behandlar också en skrivelse
från regeringen om ungdomsfrågor.

1 anknytning till förslagen i budgetpropositionen tar utskottet upp
ett antal motionsförslag, som bl.a. berör storstadsungdomars situation,
utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter och stöd till flickors fritidsaktiviteter.

I propositionen föreslås att idrottens del av stödet till lokal ungdomsverksamhet
förs över från civildepartementets huvudtitel till idrottsanslaget
under bostadsdepartementets huvudtitel. Vidare innebär
förslaget att de båda nuvarande separata stödformerna till central och
lokal ungdomsverksamhet förs samman till ett gemensamt anslag benämnt
bidrag till central och lokal verksamhet. Med anledning av ett
motionsförslag föreslår utskottet en höjning av stödet som medger ett
bidrag av 17 kr. per sammankomst enligt de nuvarande bidragsreglerna.
Detta innebär i förhållande till regeringens förslag ett ökat medelsbehov
av 5,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag i propositionen och
avstyrker de med anledning av denna väckta motionerna.

Skrivelsen om ungdomsfrågor — i vilken riksdagen bereds tillfälle
att ta del av vad som anförs om en samlad ungdomspolitik — har
föranlett fyra motioner. Dessa avstyrks. I detta sammanhang behandlar
utskottet även en motion som tar upp frågor om behovet av etik och
normer i samhällslivet. Motionen avstyrks med hänvisning till bl.a. att
allmänna övergripande levnadsnormer av det slag som motionärerna
synes åsyfta inte bör slås fast genom politiska beslut.

Tretton reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 14

TRETTONDE HUVUDTITELN

1989/90:KrU14

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 15 (civildepartementet)

dels under punkt H 1 (s. 144—145) föreslagit riksdagen att till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
5 755 000 kr.

dels under punkt H 2 (s. 146—148) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag på 89 751 000 kr.

dels under punkt H 3 (s. 148—149) föreslagit riksdagen att till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 2 298 000 kr.

dels under punkt H 5 (s. 150—151) föreslagit riksdagen att till Lotterinämnden
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 880 000
kr.

Regeringens skrivelse 1989/90:69

Regeringen har i skrivelse 1989/90:69 berett riksdagen tillfälle att ta del
av vad i skrivelsen anförts angående en samlad ungdomspolitik.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1989/90:Kr405 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av normer och bättre etiska livsförutsättningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär analys och redovisning av hur
etiska normer och krav formuleras i lagstiftningen och i skolans
undervisningsplaner,

3. att riksdagen begär att regeringen låter ungdomspolitiska utredningen
fa del av uttalandena i motionen.

1989/90:Kr409 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
för budgetåret 1990/91 anvisar 2 000 000 kr. mindre på anslaget H 1.
Statens ungdomsråd än vad regeringen föreslagit, dvs. 3 755 000 kr.

1989/90:Kr414 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en redovisning av åtgärder för att ytterligare
underlätta för ungdomar att fritt resa, bl.a. genom tågluffning, i så
många länder som möjligt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U532.

1989/90:Kr415 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret
1990/91 anslår 19 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
således 109 651 000 kr.

1989/90:Kr418 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökade möjligheter för barn- och ungdomsgruppers utbyten
med andra länder.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So645.

1989/90:Kr419 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till civildepartementets anslag H 1. Statens ungdomsråd
för budgetåret 1990/91 anslår 500 000 kr. utöver regeringens
förslag för information kring maktforskningens resultat riktad till
ungdomar och dem som arbetar med ungdomar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd till flickors fritidsverksamhet,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So541.

1989/90:Kr420 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ungdomar i storstad.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ju830.

1989/90:Kr522 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A815.

Motioner väckta med anledning av skrivelse
1989/90:69

1989/90:Krl av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av konkreta åtgärder för att öka valfriheten, stärka framtidstron
och allmänt förbättra möjligheterna att utvecklas i en positiv
riktning.

1989/90:Kr2 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om faktainsamlande av brott begångna av lagöverträdare
under 15 år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med snatteribrott.

1989/90:Kr3 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om konkreta
insatser för ungdomen.

1* Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 14

1989/90: KrU 14

1989/90:Kr4 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsfrågor.

Utskottet

Övergripande ungdomsfrågor
Bakgrundsuppgifter

I skrivelse 1989/90:69 om ungdomsfrågor lämnar regeringen en redovisning
för inriktningen av ungdomspolitiken inför 1990-talet. Vidare
redovisas vad som skall gälla för ungdomspolitiken inom vissa områden.

De allmänna utgångspunkterna för ungdomspolitiken inför 1990-talet
beskriver föredragande statsrådet — ungdomsministern — på i
huvudsak följande sätt.

Dagens ungdomar kan växa upp i ett samhälle där den materiella
välfärden i stort är tryggad. Samhällets förändringar under senare
decennier har medfört att unga människors behov och engagemang
har förändrats och tar sig annorlunda uttryck. För vissa ungdomar har
välfärdssamhället fått negativa konsekvenser. En tilltagande segregation
i samhället har inneburit att det finns ungdomar som växer upp i
miljöer där våld, missbruk och kriminalitet allt mer kommit att
tillhöra vardagslivet. Möjligheterna för dessa ungdomar att få del av
välfärdssamhället blir begränsade och de sociala klyftorna hotar att
växa. Ungdomsministern framhåller att insatserna skall inriktas på att
försöka lösa problemen för ungdomar som av olika skäl har sämre
uppväxtvillkor och utvecklingsmöjligheter.

Ungdomspolitiken skall koncentreras på fortsatta åtgärder för de
mest utsatta ungdomsgrupperna. Därutöver sker insatser för att stärka
demokratin och jämlikheten för ungdomar.

För år 1990 följer ungdomspolitiken den grundläggande inriktningen
från tidigare år, som har varit att trygga ungdomars möjligheter att
få arbete, bostad och en bra utbildning. Fortfarande finns mycket kvar
att göra på dessa områden, säger ungdomsministern, men vi står också
inför flera delvis nya uppgifter.

Hon framhåller att ungdomars kraft och engagemang i olika samhällsfrågor
skall tas till vara. Intresset för frågor som rör ansvarstagande,
livskvalitet, miljö och fred måste få komma till uttryck i sådana
demokratiska former som passar unga människor i dagens samhälle.
Detta skall ske bl.a. genom insatser inom föreningslivet, ungdomsorganisationerna
och kulturen.

I ett inledande avsnitt om insatser för ökad demokrati och jämlikhet
för ungdom framhålls att barns och ungdomars egna aktiviteter och
möjligheter till inflytande uppmuntras genom särskilda projektmedel
till organisationer som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Vidare

1989/90: KrU 14

anför ungdomsministern att former för ungdomars inflytande i den
kommunala processen måste utvecklas samt att stödet till ungdomsorganisationerna
skall förbättras genom en tydligare inriktning på aktiviteter
och uppföljning.

En kommitté — ungdomskommittén (C 1989:06) — som tillkallats i
oktober 1989 skall behandla frågor rörande ungdomars villkor på
1990-talet. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att belysa hur demokrati
och jämlikhet för ungdomar kan stärkas. I direktiven (dir. 1989:48)
uttalas att det är viktigt att ungdomars intresse för och engagemang i
samhällsfrågor innebär att ungdomar i större utsträckning kan påverka
samhällsutvecklingen och politiken. Kommittén bör därför utreda och
lägga fram förslag på hur detta kan gå till samt redovisa förslag till
olika åtgärder och vilka som skall ansvara för dessa. Kommittén skall
också ta upp frågor om ungdomars resande. Kommittén skall lägga
fram ett slutbetänkande senast den 30 maj 1991.

I skrivelsen redovisas insatser som planeras på följande områden,
nämligen kultur, utbildning, arbetsmarknad och bostad. Vidare presenteras
olika insatser för att stödja familjen i dess olika roller samt
förebyggande samhällsåtgärder mot våld och droger. Det internationella
ungdomssamarbetet bör på olika sätt uppmuntras och förstärkas,
bl.a. bör ungdomars möjligheter till att resa stimuleras.

Utskottets överväganden

Frågor som rör ungdomars situation och problem behandlas i flera
olika departement. Redovisningen i skrivelsen ger en överblick över
pågående arbete och information om vilka riktlinjer för fortsatta
insatser för att förbättra ungdomars situation regeringen avser att
arbeta efter.

Utskottet vill framhålla att de insatser på olika samhällsområden
som enligt skrivelsen planeras får — i de fall det krävs riksdagsbeslut

— övervägas i första hand i det utskott, till vilket regeringens förslag
hänvisas. Kulturutskottet kommer i det följande att med anledning av
motionsyrkanden i en rad avseenden beröra innehållet i skrivelsen.

Enligt motion Kr 1 (m) skall riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av konkreta åtgärder för
att öka valfriheten, stärka framtidstron och allmänt förbättra möjligheterna
att utvecklas i en positiv riktning.

Motionärerna kritiserar den grundsyn som enligt deras uppfattning
präglar skrivelsen, nämligen att barn och ungdom skall lockas att
medverka i föreningsliv och med bidrag stödda projekt. De anser att
samhällets insatser bör begränsas till att stärka den enskilde och öka
valfriheten. Motionärerna anför vidare följande.

Vi kan heller inte förstå vad det är som gör att ungdomar skall ses som
en homogen grupp, med samma behov, samma problem och därmed
kräva samma lösningar.

1989/90: KrU14

Vi ser varje människa som en unik individ, med egna behov och
önskemål. Detta innebär att vår politik utgår från att den enskilde
skall ha möjlighet att utvecklas och leva på det sätt som passar honom
eller henne bäst.

Motionärerna hänvisar till att de under den allmänna motionstiden
väckt förslag om bl.a. bostadspolitiken, arbetsmarknaden, kulturpolitiken,
utbildningspolitiken samt alkohol- och narkotikafrågor och idrottsfrågor.
Dessa förslag kommer, sägs det, också unga människor till
del.

Beträffande motionärernas allmänt hållna kritik av den grundsyn
som de anser präglar regeringens skrivelse vill utskottet framhålla att
det råder allmän enighet om att samhället på olika sätt bör stödja de
insatser som - ofta på ideell bas - görs för att ge ungdomar möjligheter
att utvecklas som individer och att kunna delta i och påverka utvecklingen
inom olika delar av samhällslivet.

Som redovisats i det föregående har regeringen — utan att begära
riksdagens godkännande — i den framlagda skrivelsen lagt fram en
samlad redovisning för regeringens ungdomspolitik och presenterat
vissa riktlinjer för sitt handlande då det gäller ungdomfrågor. Som
också påpekas i skrivelsen kommer dessa riktlinjer att följas upp med
konkreta förslag till riksdagen på olika områden.

Riksdagen kommer alltså att i olika sammanhang få ta ställning till
dessa förslag. Detta gäller även de motionsförslag som motionärerna
hänvisar till. Utskottet anser därför att det inte är motiverat att
riksdagen gör en framställning till regeringen enligt yrkandet i motion
Krl.

Även i motion Kr3 (c) framförs kritik mot regeringens skrivelse.
Kritiken går ut på att skrivelsen inte innehåller några förslag till
konkreta åtgärder för ungdomar. Motionärerna vill att sådana skall
föreläggas riksdagen. De erinrar om att centerpartiet i en rad motioner
lagt fram förslag som syftar till förbättringar i ungdomars livsvillkor.
Bland de områden som nämns är kultur, utbildning, arbete, bostäder,
droger och våld samt familjepolitiken. I motionen redovisas kortfattat
vissa av de förslag som centerpartiet lagt fram på dessa områden. För
en närmare redovisning av förslagen hänvisar utskottet till motionen.
Sammanfattningsvis anför motionärerna att regeringens skrivelse ger få
besked om vad man vill göra för ungdomar i framtiden.

Utskottet konstaterar att riksdagen — sedan sedvanlig utskottsbehandling
skett — i olika sammanhang kommer att få ta ställning till de
motionsförslag som motionärerna hänvisar till. Utskottet anser därför
att det inte är motiverat med någon riksdagens åtgärd med anledning
av motion Kr3.

Aven i motion Kr4 (mp) hänvisas främst till motionsförslag som
motionärerna fört fram i olika frågor och som bl.a. tar sikte på att
förbättra ungdomars situation i olika avseenden. Motionärerna diskuterar
åtgärder för ökad demokrati och jämlikhet, bl.a. sänkt rösträttsål -

1989/90: KrU 14

der. De tar vidare upp kultur-, utbildnings- och bostadsfrågor samt
ungdomars internationella engagemang. Beträffande det närmare innehållet
i motionen hänvisar utskottet till denna.

Även då det gäller de i denna motion angivna motionsförslagen
kommer riksdagen att 3 tillfälle att ta ställning till förslagen. Motionen
avstyrks.

I motion Kr2 (c) anknyter motionärerna till uttalande i skrivelsen om
betydelsen av förebyggande samhällsåtgärder mot våld och att samhällets
reaktioner mot alla former av våld måste vara tydliga och konsekventa.
Motionärerna anser att det är nödvändigt med ökade kunskaper
om våldets omfattning och art. Det skulle vara av stort värde, menar
de, att ha tillgång till tillförlitlig information om brott begångna av
barn under 15 år. Motionärerna förordar därför att statistik över brott
som begås av barn under 15 år skall föras (yrkande 1).

Förslag med i allt väsentligt samma innebörd har avvisats av justitieutskottet
vid flera tillfällen och senast hösten 1989. I sitt av riksdagen
godkända betänkande 1989/90:JuU14 redovisade justitieutskottet
att frågor om statistik rörande brott av barn kommer att belysas i en
på socialministerns initiativ tillsatt arbetsgrupp med företrädare för
social-, justitie- och civildepartementen.

Justitieutskottet underströk att det skulle vara av stort värde att ha
tillgång till tillförlitlig information om brott av barn under 15 år. Med
hänsyn till att frågan redan är aktualiserad krävs, anförde utskottet,
dock ingen åtgärd från riksdagens sida.

Kulturutskottet finner inte skäl att göra en annan bedömning än
justititeutskottet och avstyrker således motion Kr2 yrkande 1.

I motionen förordas även införande av ordningsbot för snatteri. På
förslag av justitieutskottet har riksdagen (bet. 1989/90:JuU16, prot. 67)
nyligen avvisat motionsförslag som i huvudsak överensstämmer med
det här aktuella. I betänkandet underströk justitieutskottet att butikstillgrepp
utgör ett allvarlig problem och att det därför självfallet är
viktigt att bekämpa sådana brott. Att vidta åtgärder riktade mot snatteribrottsligheten
är, enligt utskottets mening, en uppgift inte bara för
det allmänna utan också för handeln.

Justitieutskottet avstyrkte införande av ordningsbot vid snatteri och
anförde bl.a. följande.

Som tidigare fäster utskottet härvid främst avseende vid invändningen
att det kan kännas främmande att med ett ordningsföreläggande beivra
ett - låt vara mindre allvarligt - centralt förmögenhetsbrott. Härutöver
vill utskottet erinra om att de aktuella brottsrekvisiten kräver överväganden
av en art som inte gärna kan företas inom ramen för ordningsbot.
Därtill kommer, som utskottet uttryckte förra året, att resultatet av
fängelsestraffkommitténs förslag (SOU 1986:13—15) Påföljd för brott,
såvitt avser en allmän översyn av straffskalorna, bör avvaktas innan det
kan bli aktuellt för riksdagen att ta ställning till frågan om införande
av ordningsbot vid snatteri.

Med hänvisning till vad justitieutskottet anfört avstyrker kulturutskottet
motion Kr2 i här aktuell del (yrkande 2).

1** Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 14

Rättelse: S. 17 rad 19 nedifrån Står: 5 775 000 Rättat till: 5 755 000

1989/90: KrU 14

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr405 (m) som tar
upp frågor om etik, moral och normer i samhällslivet. Motionärerna
anför att en av politikens viktigaste uppgifter är att ge människor goda
förutsättningar i livet. I detta ingår en god materiell standard — bostad
och arbete — samt livsmål och normer. De kritiserar dagens svenska
samhälle och hävdar att det till följd av en medveten politik är
normlöst. Gamla tiders levnads- och uppfostringsideal har, sägs det,
ersatts av kravlöshet, gamla tiders auktoriteter — föräldrar, lärare och
präster nämns särskilt — har radikalt förlorat i betydelse och har inte
ersatts av andra.

Motionärerna menar att ungdomar i det svenska samhället inte ges
bra livsförutsättningar. Till följd härav brottas välfärdssamhället med
en rad problem: asocialitet, kontaktlöshet, kriminalitet, drogmissbruk,
samlevnadssvårighet.

Motionärerna framhåller att stora ungdomsgrupper klarar sig bra i
det moderna samhället. De har, säger de, en öppenhet som tidigare
saknades, ett internationellt perspektiv som tidigare inte var möjligt
och en vitalitet gentemot människor och företeelser. Men alla ungdomar
har inte dessa möjligheter eller denna attityd, alla har inte
hemifrån en inre trygghet, alltför många får illa i ett normlöst och
kravlöst samhälle.

Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av normer och bättre
etiska livsförutsättningar. Vidare begär de att regeringen skall lägga
fram analys och redovisning av hur etiska normer och krav formuleras
i lagstiftningen och i skolans undervisningsplaner. De vill slutligen att
ungdomskommittén skall fa del av uttalandena i motionen.

Utskottet konstaterar att den uppfattning om dagens svenska ungdomar
som kommer till uttryck i regeringens skrivelse och i motionen i
viss mån överensstämmer. Många ungdomar är på olika sätt engagerade
i samhällslivet. Men det finns ungdomar som på grund av sämre
uppväxtvillkor växer upp i miljöer där våld, missbruk och kriminalitet
allt mer kommit att tillhöra vardagslivet. Såväl ungdomsministern som
motionärerna anser därför att det är viktigt att insatser görs för att
hjälpa de mest utsatta ungdomsgrupperna.

I motionen riktas dock en allmän kritik mot den svenska samhällsutvecklingen
som enligt motionärerna beror på avsaknad av normer
och rättesnören för individens handlande.

Utskottet tvingas konstatera att det inte är möjligt att utläsa av
motionen vilka normer och vilken etik som motionärerna anser bör
vara vägledande för enskildas handlande eller för beslut i samhällslivet.
Det framgår inte heller i alla avseenden vilka åtgärder de vill att
regeringen skall vidta med anledning av motionsyrkandena. Den bristande
stringensen i motionens utformning gör det svårt att närmare
diskutera innehållet i denna. Utskottet vill likväl med anledning av
motionen framhålla följande.

I vårt samhälle finns en rad övergripande normer som accepteras av
de flesta människor. I detta hänseende kan nämnas respekten för
människoliv, hänsynen till andra människors personliga integritet,

1989/90:KrU14

skyldigheten för föräldrar att ta hand om sina barn. Vissa av normerna
utgörs av eller kommer till uttryck i rättsnormer. Utskottet erinrar om
bestämmelsen i regeringsformen om att den offentliga makten skall
utövas med respekt för den enskilda människans frihet och värdighet
(1 kap. 2§). Det finns även skäl erinra om bestämmelserna i regeringsformen
om grundläggande fri- och rättigheter. Övergripande normer
ligger också till grund för de värderingar som görs då lagstiftaren
reglerar förhållandet mellan enskilda och då han skapar regler på det
straffrättsliga området. Det sker i takt med samhällsutvecklingen en
fortgående förändring i de värderingar som ligger till grund för lagstiftningen
i bl.a. nu angivna hänseenden. De normer som slås fast genom
eller kommer till uttryck i lagstiftningen blir därför inte oföränderliga.
Det sagda innebär dock självfallet inte att fastlagda normer saknar
betydelse för samhällslivet. Det måste också konstateras att även andra
normer än sådana som kommit till uttryck i lagstiftningen i praktiken
många gånger upprätthålls med stor stränghet då det gäller människornas
samlevnad i samhället. Även sådana normer är och måste vara
föremål för en fortgående förändring.

Utskottet vill i anslutning till det anförda framhålla att allmänna
övergripande levnadsnormer av det slag som motionärerna synes åsyfta
inte bör slås fast genom politiska beslut. Sådana normer får bärkraft
endast om de accepteras av de enskilda människorna. Vilka normer en
människa accepterar — och lever efter — är beroende bl.a. av hennes
religiösa uppfattning och av hennes livsåskådning i övrigt.

En annan sak är att det inom olika yrkesområden kan vara motiverat
att man diskuterar behovet och lämpligheten av etiska riktlinjer,
normer eller koder för det professionella handlandet.

På det medicinska området har under de senaste årtiondena i takt
med de stora medicinska landvinningarna intresset för sådana normer
ökat väsentligt. I lagboken tas fortfarande in de domarregler, som anses
vara skrivna av Olaus Petri. De har aldrig stadfästs i lag utan betraktas
som etiska råd till domare. Även på andra yrkesområden finns etiska
regler, bl.a. på värdepappersmarknaden. På senare tid har intresset för
etiska koder i yrkeslivet ökat. Detta har i riksdagen kommit till
uttryck genom att det under den allmänna motionstiden i år väckts
flera motioner inom ämnesområdet. Sålunda behandlas i konstitutionsutskottet
motioner om bl.a. etik för politiker (K226, K807 och K813), i
justitieutskottet en motion om etiska normer för offentlig förvaltning
m.m. (Ju621) och i utbildningsutskottet en motion med en rad yrkanden
om etiska levnadsregler i utbildningen (Ub815, se även Ub272).

Enighet råder om att skolan har en fostrande roll. Det är därför
viktigt att skolan till eleverna förmedlar sådana övergripande normer
som är accepterade av och utgör en integrerad del av vårt demokratiska
samhälle. I inledningen till läroplanen för grundskolan (Lgr 80)
anförs bl.a. följande.

Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan
är aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskap för

1989/90: KrU 14

att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina
medmänniskors livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara
så utformat att det befrämjar denna samhälls- och människosyn.

Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall
påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis
grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i
praktisk, vardaglig handling.

Skolan skall därför utveckla sådana egenskaper hos eleverna som
kan bära upp och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan
och likaberättigande mellan människorna. Att väcka respekt
för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets
okränkbarhet och därmed för rätten till personlig integritet är en
huvuduppgift för skolan.

Det ankommer på skolöverstyrelsen att följa och granska utvecklingen
av undervisningen i skolan.

Frågor rörande normbildningen och andra frågor rörande etik ägnas
stor uppmärksamhet inom forskningen. Med hänsyn bl.a. till i riksdagen
nu aktuella motioner förtjänar det särskilt nämnas att riksbankens
jubileumsfond stöder ett projekt benämnt Byråkratisk etik.

Slutligen vill utskottet framhålla att det inte framstår som påkallat
att riksdagen skulle göra en framställning till regeringen i syfte att viss
utredning skall läsa en riksdagsmotion. I sammanhanget vill utskottet
nämna att barn- och ungdomsdelegationen i maj 1989 ordnade ett
seminarium med titeln Ungdom och livsfrågor. Det finns anledning
utgå från att även ungdomskommittén uppmärksammar frågor av detta
slag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Statens ungdomsråd (Hl)

I propositionen föreslås att anslaget höjs med 308 000 kr till totalt

5 755 000 kr. Det erinras om att ungdomsrådet genom riksdagens
beslut våren 1989 (prop. 1988/89:100, bet. KrU12, rskr. 115) fått en
förstärkning av sina administrativa resurser med två fasta tjänster samt
en engångsanvisning om 500 000 kr. Enligt förslaget får rådet behålla
engångsanvisningen för att därmed under året bekosta olika uppdrag
som ges till rådet.

Ungdomsrådet har till uppgift att främja fritidsverksamhet och kulturell
verksamhet bland barn och ungdomar samt att redovisa utvecklingen
när det gäller ungdomars villkor i samhället. Till rådets uppgifter
hör även att verka för en samordning av statliga insatser för
ungdomar samt att bedriva utrednings- och informationsverksamhet
som rör ungdomars villkor. I sin anslagsframställning för budgetåret
1990/91 framhåller rådet att Sverige under 1990-talet kommer att dras
in i ett vidgat europeiskt samarbete på en rad områden som berör barn
och ungdomar. Vidare påpekar rådet att uppskattningsvis ca 20 procent
av alla ungdomar i Sverige kommer under 1990-talet att ha
invandrarbakgrund och att antalet ungdomar i åldern 16—24 år kom -

1989/90: KrU 14

mer att minska kraftigt fram t.o.m. år 2000. Enligt rådets bedömning
kommer denna utveckling att på ett genomgripande sätt påverka
föreningslivet. Ungdomsrådet har därför för avsikt att genomföra en
rad studier som berör ungdomars delaktighet i samhället. Studierna
omfattar sju olika områden, bl.a. det mångkulturella och internationaliserade
samhället och dess konsekvenser för ungdomar och föreningslivet,
förändringar i relationerna mellan generationerna och förändringarna
i "fostrarrollerna" i samhället och föreningslivet samt utvärderingar
av bidragens tillämpning och "effekter".

I två motioner tas regeringens förslag till medelsanvisning upp.

I motion Kr419 (vpk) föreslås en ökning av rådets anslag med
500 000 kr. utöver regeringens förslag. Höjningen är avsedd att användas
för information om maktforskningens resultat riktad till ungdomar
och dem som arbetar med ungdomar. I den motivering till förslaget
som lämnas i motion So541 anför motionärerna att det finns tecken på
att attityderna gentemot makten, politiskt arbete och engagemang
förändras bland ungdomar. En tendens är enligt motionen att misstron
mot det som brukar kallas etablissemanget växer och att detta är
särskilt påtagligt bland ungdomar. Motionärerna hänvisar till att det i
dag pågår flera utredningar om det svenska samhällets politiska och
ekonomiska struktur. Resultatet av dessa utredningar kan, sägs det, visa
på brister i vår demokrati samt beskriva utvecklingstendenser. De
anser att det är angeläget att resultatet av dessa utredningar får en
vidare spridning.

I motion Kr409 (fp) föreslås att anslaget skall minskas med två milj.
kr. Motionärerna erinrar om den resursförstärkning som rådet har fått
för innevarande budgetår för bl.a. utrednings- och informationsverksamhet
om ungdomars villkor. De anför att denna utredningsverksamhet
inte är så angelägen att den motiverar fortsatt statligt stöd. Vidare
hävdas i motionen att ett i propositionen framlagt förslag om att
Sveriges Riksidrottsförbund skall handha den del av det hittillsvarande
bidraget till lokal ungdomsverksamhet som fördelats till idrottsföreningars
ungdomsverksamhet innebär att ungdomsrådets verksamhet
kommer att minska.

Med anledning av motionerna vill utskottet framhålla följande.

En viktig uppgift för ungdomsrådet är — som utskottet redovisat i
det föregående — att sprida kunskaper och erfarenheter om för ungdomsgruppen
viktiga frågor och om existerande samverkansmöjligheter.
Utskottet anser sig inte böra göra någon inbördes prioritering
mellan de informationsuppgifter som sålunda ankommer på ungdomsrådet.
Det får ankomma på ungdomsrådet att inom ramarna för de
resurser som beräknas i budgetpropositionen fullgöra uppgifterna.

Av rådets totalt 10,5 fasta tjänster är 1 för handläggare och 1 för en
assistent vilkas innehavare skall svara för utredningsarbete. Bidragsfrågor
handläggs av 2 handläggare varav en externfinansierad och 1
assistent. Enligt vad utskottet inhämtat kommer en omläggning av det
lokala stödet i enlighet med förslaget i propositionen inte att i någon

1989/90: KrU 14

nämnvärd omfattning påverka rådets arbete, eftersom denna del av
bidragsgivningen redan nu i huvudsak administreras av Riksidrottsförbundet.
Mot här angiven bakgrund finns det enligt utskottets mening
inte skäl att göra de genomgripande förändringar i rådets nuvarande
verksamhet som förordas i motion Kr409.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet alltså regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Kr409 och
Kr419 yrkande 1.

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet
(H 2)

Statsbidrag till ungdomsorganisationerna utgår dels till centrala ungdomsorganisationer,
dels till lokala ungdomsorganisationer och lämnas
från två skilda anslag uppförda på statsbudgeten. Syftet med det statliga
stödet till organisationerna är att dels främja en demokratisk fostran
genom barns och ungdomars engagemang i föreningar, dels medverka
till meningsfull fritid. Av det stöd som lämnas till lokal ungdomsverksamhet
— det lokala aktivitetsstödet — har hitintills drygt 80 procent
utgått till idrottsföreningarnas verksamhet.

I propositionen föreslås en omläggning av bidragen till ungdomsverksamhet
som innebär att idrottens del av det lokala aktivitetsstödet,
vilket i dag lämnas från ett anslag (H 3) under trettonde huvudtiteln
(civildepartementet), skall föras över till anslaget till idrotten under
elfte huvudtiteln (bostadsdepartementet). Ungdomsministern anför att
avsikten är att på detta sätt bättre kunna renodla de båda stöden till
lokal ungdomsverksamhet samt samordna dessa med de centrala stöden
till ungdomsorganisationerna resp. idrottsorganisationerna. På detta
sätt blir det enklare för respektive organisation att utveckla sin egen
särart. Vidare föreslås att de nuvarande stödformerna till central och
lokal ungdomsverksamhet skall föras samman.

I propositionen föreslås att ett anslag om 89 751 000 kr. skall
lämnas till central och lokal ungdomsverksamhet.

Enligt hittillsvarande bidragssystem har för det lokala aktivitetsstödet
storleken på bidraget för varje bidragsberättigad sammankomst angetts
i budgetpropositionen. Som en följd av att de båda bidragen föreslås
föras samman — varigenom organisationerna bl.a. får större möjligheter
att rikta sina insatser och bestämma friare hur medlen skall
användas — finns i propositionen inte någon motsvarande uppgift för
nästa budgetår.

Enligt nu gällande regler för fördelningen av det lokala aktivitetsstödet
utgår 12 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst. Enligt den
senaste redovisningen från ungdomsrådet av det antal aktiviteter som
ungdomsorganisationer genomfört uppgick dessa till ca 1,4 miljoner
för budgetåret 1988/89. Denna redovisning har legat till grund för
beräkningen av medelsbehovet under anslaget.

Statens ungdomsråd har fatt i uppdrag att föreslå nya regler för
fördelningen av bidragen till ungdomsverksamheten. Enligt riktlinjerna
för uppdraget bör ett reformerat system vara utformat så att det

1989/90:KrU14

skall ge ökad möjlighet för nya ungdomsrörelser och organisationer
med generationsövergripande verksamhet att fä stöd samt att organisationerna
stimuleras att öka sin lokala aktivitet. Vidare bör bidragssystemet
vara lätt att tillämpa och enkelt att administrera. I utredningsuppdraget
ingår också att göra en bedömning av vilken frihet organisationerna
bör ha att själva bestämma hur medlen skall användas.

Den föreslagna uppräkningen av anslaget medger — enligt det
nuvarande bidragssystemet och med oförändrat antal sammankomster

— att bidraget per sammankomst kan räknas upp med en krona från
nuvarande 12 kr. till 13 kr.

I motion Kr415 (c) föreslås att anslaget skall höjas med 19,9 milj. kr.
utöver regeringens förslag. Syftet med förslaget är att det lokala aktivitetsstödet
skall kunna höjas från 12 kr. till 24 kr. per sammankomst.

Motionärerna bakom motion Kr415 har även föreslagit en motsvarande
höjning av det lokala aktivitetsstödet inom idrottsanslaget. 1
andra motioner som tar upp olika idrottsfrågor föreslås en höjning av
det lokala aktivitetsstödet till idrotten till 17 kr. per bidragsberättigad
sammankomst. Dessa motionsyrkanden behandlar utskottet i sitt betänkande
1989/90:KrU15.

Barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet är av stor betydelse
i vårt samhälle och det är enligt utskottets mening angeläget att
verksamheten får en real förstärkning.

Utskottet anser därför att anslaget bör höjas med ett belopp som —
med utgångspunkt i ett oförändrat antal sammankomster — motsvarar
ett bidrag av 17 kr. per sammankomst enligt de nuvarande bidragsreglerna.
Detta belopp kan beräknas till 5,6 milj. kr. Anslaget bör således
bestämmas till 95 351 000 kr. Utskottets ställningstagande innebär att
förslaget i motion Kr415 i viss mån blir tillgodosett.

I motion Kr522 (c) föreslås att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbudet av kultur och
fritidsaktiviteter. I den motivering till förslaget som lämnas i motion
A815 pekar motionärerna på att de fritidsaktiviteter som utövas av
flickor får sämre stöd än de som utövas av pojkar. Detta gäller såväl
stödet från kommunerna som från de ideella föreningarna. Motionärerna
framhåller också att möjligheterna att bedriva olika kulturella
aktiviteter ofta är sämre än för idrottsutövning. Flickors intresse för
sång, musik och konst får därför, enligt motionärerna, inte alltid
berättigat utrymme i de fritidsaktiviteter som erbjuds. Motionärerna
menar att flickor och pojkar måste ha samma möjligheter att utöva
olika typer av fritidsaktiviteter oavsett intresse. De anser att ansvaret
för att genomföra ett varierat fritidsutbud framför allt vilar på kommunerna.

Motionärernas synpunkter på angelägenheten av att åstadkomma
lika villkor för pojkars och flickors fritidsaktiviteter överensstämmer i
allt väsentligt med den inställning som kommer till uttryck i skrivelsen
om ungdomsfrågor. Det framhålls där att jämställdhetsåtgärder inom
idrottsföreningar och andra ungdomsorganisationer har stor betydelse.

1989/90:KrU14

Inte minst är satsningar på flickidrott och jämställd idrott angelägna.
Det påpekas också att jämställdheten mellan flickor och pojkar stimuleras
genom olika projektmedel.

Enligt vad utskottet inhämtat har ett omfattande projekt om flickors
fritid nyligen inletts. Projektet som genomförs av fem kommuner,
kommunförbundet och en folkhögskola skall ta fram och sammanfatta
kunskap om flickors fritidsvanor och behov av fritidsaktiviteter.

Frågor som rör ungdomar och kultur uppmärksammas också i
skrivelsen. Ungdomsministern konstaterar att kulturvanor grundläggs i
tidig ålder. Om barn och ungdomar får goda möjligheter att ägna sig åt
eget skapande och åt att uppleva litteratur, musik, dans, teater och
konst under sin uppväxt ökar också deras förutsättningar att som
vuxna delta i kulturlivet. Vidare anförs följande.

De sammantagna samhällsinsatserna för barn- och ungdomskulturen
är omfattande. I kommunerna behöver dock en bättre samordning ske
för att maximalt kunna utveckla barn- och ungdomskulturen. Regeringen
har tillsatt en arbetsgrupp som kommer att presentera ett
program för barn- och ungdomskultur år 1990. Syftet är att underlätta
kontakterna mellan lokala och centrala nivåer och att i en lättillgänglig
form sprida information om hur man kan utnyttja tillgängliga
resurser för att utveckla musik, teater, dans, konst, litteratur, film och
video för barn och ungdom.

Vidare erinras om att en viktig utgångspunkt vid utformningen av
förslagen inom kulturområdet i årets budgetproposition är att betona
de samhällsstödda institutionernas ansvar för barn och ungdom. Regeringen
avser att ta initiativ till att en dialog med kulturinstitutionerna
kommer till stånd i denna fråga. Som också anges i skrivelsen föreslår
regeringen i budgetpropositionen ökade insatser för barn- och ungdomskulturen,
bl.a. på teaterområdet.

Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna tar upp är
föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Utskottet anser att
det inte behövs någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

Aven i motion Kr419 (vpk) aktualiseras frågor rörande flickors fritidsverksamhet.
Motionärerna påpekar att en idrottsgren som ridning - där
flickor dominerar - får förhållandevis mindre stöd från samhället än
sådana idrotter som fotboll och ishockey som främst utövas av pojkar.
Ridning är ingen lyx eller överklassport, säger motionärerna och
erinrar om att ridsporten med 800 000 aktivitetstimmar näst fotbollen
är den största ungdomsidrotten. Motionärerna menar att den stora
skillnaden i fråga om subventioneringen av pojkars och flickors fritidsverksamhet
beror bl.a. på att kommunerna vanligen står för kostnader
för drift och underhåll av t.ex. ishallar medan ridhusen finansieras av
de ridande själva. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande
om behovet av stöd till flickors fritidsverksamhet.

Det är uppenbart att traditionella könsroller har stor betydelse även
när det gäller fritidsaktiviteter. Som utskottet redovisat i det föregående
planeras och genomförs olika åtgärder för att främja jämställdhet bland
ungdomar. I sammanhanget kan nämnas att under den senaste tvåårsperioden
650 000 kr. har lämnats till olika ungdomsprojekt som

1989/90: KrU 14

bedrivs av Ridfrämjandet. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen
i här aktuell del (yrkande 2) inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Förslaget i motion Kr420 (fp) syftar till att riksdagen skall ansluta sig
till motionärernas åsikter om åtgärder för att hjälpa ungdomar i
storstad. Motionärerna anser att ungdomar som växer upp i en storstad
som Stockholm har många fördelar, bl.a. möjligheter att välja i ett rikt
fritids- och kulturutbud. Men, säger de, livet i storstaden har också
många negativa sidor och ungdomar riskerar - om de har otur - att
hamna i gäng som begår brott. Motionärerna menar därför att det är
viktigt att stödja idrottsföreningar och andra frivilligorganisationer som
ger ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid.

I regeringens skrivelse framhålls att barn- och ungdomsorganisationerna
får en allt större betydelse. Det är, säger ungdomsministern,
viktigt att stödja fritidsledare och ideella ledare i deras engagemang för
barn- och ungdomsarbete. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
folkhögskolekommittén (U 1988:09) bl.a. har i uppdrag att se över
föreningslivets möjligheter till framtida ledarförsörjning.

Vidare kan nämnas att storstadsutredningen (SB 1988:01) har i
uppdrag att göra en bred belysning av levnadsvillkoren i storstäderna i
relation till levnadsvillkoren i landet i övrigt. Utredningen skall också
föreslå åtgärder som förbättrar storstaden som livsmiljö. Utredningen
har i delbetänkandet (SOU 1989:67) Levnadsvillkor i storstadsregioner
tagit upp frågor om boendevillkor och befolkningsutveckling i Stockholm,
Göteborg och Malmö.

Utskottet vill här också erinra om att utskottet i det föregående
föreslagit en höjning av anslaget till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen anser utskottet att
motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (H 3)

I propositionen föreslås att anslaget höjs med dryg en milj. kr. till
totalt 2 298 000 kr. Från anslaget lämnas bidrag till Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer för den internationella verksamhet
som rådet bedriver samt till internationellt ungdomssamarbete.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I skrivelsen om ungdomsfrågor framhålls att det är angeläget att
ungdomar kan delta i ett internationellt ungdomsutbyte. I den redovisning
för det internationella ungdomssamarbetet som lämnas erinras
om att det inom Norden finns ett väl utvecklat samarbete mellan de
nordiska ungdomsorganisationerna och att en nordisk ungdomskommitté
arbetar under nordiska ministerrådet.

Vidare påpekas att det inom Europarådets ram finns dels ett ungdomscenter
i Strasbourg, dels en europeisk ungdomsfbnd. Inom EG:s
ram finns flera utvecklade program för studerande- och forskarutbyte
som direkt berör ungdomar. Ett särskilt ungdomsutbytesprogram,
Youth för Europé, är igång sedan den 1 januari 1989. Vid den tredje

1989/90: KrU 14

ungdomsministerkonferensen som kommer att äga rum i Portugal i
september 1990 skall främst ungdomars möjligheter till ökad internationell
rörlighet diskuteras.

En speciell satsning för ungdomar angående Europafrågorna —
ungdomsoffensiv för Europa — kommer att genomföras under hösten
1990.

I skrivelsen redovisas också att en stiftelse skall bildas för att främja
internationellt ungdomsutbyte bl.a. genom att ett internationellt ungdomsrabattkort
införs. Kortet skall berättiga till bl.a. rabatter på främst
kulturevenemang och resor.

I februari 1990 har denna stiftelse — Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte — bildats. I stiftelsen ingår staten, Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer och Riksidrottsförbundet.

I ungdomskommitténs uppdrag ingår bl.a. att belysa det nuvarande
och det förväntade ungdomsutbytet mellan Sverige och andra länder.
Kommittén skall också göra en kartläggning av de olika former för
ungdomsutbyte och bidrag därtill som finns i dag. I uppdraget ingår
även att överväga vilken samordning som krävs för att befintliga
resurser skall kunna utnyttjas bättre. Förslag i dessa frågor kommer att
presenteras under våren 1990.

Förslag som syftar till att underlätta för ungdomar att resa läggs fram i
två motioner. I motion Kr418 (s) föreslås att riksdagen skall göra ett
uttalande om behovet av ökade möjligheter för barn- och ungdomsgrupper
till besöksutbyte med andra länder. 1 den motivering till
förslaget som lämnas i motion So645 anför motionärerna att samhället
bör understödja och uppmuntra att barn får kunskap om levnadsvillkoren
för barn i andra länder. Det är därför angeläget att ge ekonomiskt
stöd till besöksutbyte t.ex. mellan skolor samt barn- och ungdomsorganisationer
i olika länder.

Förslaget i motion Kr414 (mp) syftar till att regeringen skall redovisa
vilka åtgärder som bör vidtas för att underlätta för ungdomar att
resa fritt bl.a. genom s.k. tågluffning i såväl Europa som världen i
övrigt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att
ungdomar får möjligheter att lära känna andra länder och kulturer.
Det är därför angeläget att ungdomar kan delta i ett internationellt
ungdomsutbyte.

Beträffande förslaget i motion Kr418, som syftar till att underlätta
besöksutbyte med skolor och ungdomsorganisationer i andra länder,
vill utskottet erinra om att folkrörelserna och andra ideella organisationer
kan få bidrag till projekt från anslaget F 3. Information, studier
och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. under utrikesdepartementets
huvudtitel.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det på olika nivåer
vidtas åtgärder för att underlätta ungdomars resande. Med hänsyn till
åtgärderna anser utskottet att motionerna Kr418 och Kr414 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

1989/90:KrU14

Lotterinämnden (H 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för att öka ungdomars valfrihet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl,

res. 1 (m)

2. beträffande vissa konkreta åtgärder för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr3,

res. 2 (c)

3. beträffande åtgärder för att förbättra ungdomars livsvillkor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr4,

res. 3 (mp)

4. beträffande registrering av brott begångna av barn
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr2 yrkande 1,

res. 4 (m, fp, c)

5. beträffande ordningsbot för snatteri

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr2 yrkande 2,

res. 5 (m, fp, c, mp)

6. beträffande skrivelse 1989190:69 om ungdomsfrågor

att riksdagen beslutar att vad i skrivelsen anförs inte skall
föranleda något riksdagens uttalande utöver vad som innefattas i
hemställan under momenten 1—5,

7. beträffande etik, moral och normer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr405,

res. 6 (m)

8. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Kr409 och 1989/90:Kr419 yrkande
1 till Statens ungdomsråd för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 5 755 000 kr.,

res. 7 (m, fp)
res. 8 (vpk)

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och
motion 1989/90:Kr415 till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 95 351 000 kr.,

res. 9 (c)

10. beträffande utbudet av kultur och fritidsaktiviteter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr522,

res. 10 (m) - motiv,
res. 11 (c)

11. beträffande flickors fritidsaktiviteter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr419 yrkande 2,

res. 12 (vpk)

12. beträffande ungdomar i storstad

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr420,

1989/90:KrU14

13. beträffande medelsanvisning till Stöd till internationellt ungdomssamarbete att

riksdagen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 298 000
kr.,

14. beträffande ungdomars resemöjligheter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr414 och
1989/90:Kr418,

res. 13 (mp)

15. beträffande medelsanvisning till Lotterinämnden

att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1 880 000 kr.

Stockholm den 6 mars 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s) och Göran Åstrand (m).

Reservationer

1. Åtgärder för att öka ungdomars valfrihet (mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Beträffande
motionärernas" och på s. 8 slutar med "motion Krl" bort ha
följande lydelse:

Regeringens skrivelse är som motionärerna påpekar mycket märklig.
Den fullföljer in i minsta detalj den centralstyrnings- och planhushållningsfilosofi
som bär socialistiska förtecken. Den redovisar samhällsplaner
och samhällsbidrag och förordar kollektiva lösningar på enskilda
ungdomars problem. När den skall redovisa möjligheten att bli sin
egen är det inte fri företagsamhet eller egenentreprenad som föreslås
utan kollektiva lösningar inom ramen för "lokala kooperativa utvecklingscentra".
När det i den till skrivelsen fogade bilagan Rakt på sak —
guide till regeringens ungdomspolitik talas om politiskt förtryck är det
inte socialismens diktaturer i Östeuropa som den kritiserar utan bara
Sydafrika. Motionärerna ifrågasätter starkt en sådan vinklad opinionsbildning
och efterlyser seriösa förslag. Utskottet delar motionärernas

1989/90: KrU 14

uppfattning och anser att riksdagen skall ge regeringen till känna
behovet av konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars möjlighet att
utvecklas i positiv riktning.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande åtgärder för att öka ungdomars valfrihet

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Vissa konkreta åtgärder för ungdomar (mom. 2)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "motion Kr3" bort ha följande lydelse:
Motionärernas kritik av regeringens skrivelse är enligt utskottets
mening befogad. Skrivelsen är allmänt hållen och det lämnas endast
några få konkreta besked om vad regeringen avser att göra för ungdomar
framöver. I motion Kr3 redovisas kortfattat de motionsförslag
rörande konkreta insatser på olika områden för att lösa ungdomsproblem
som lagts fram av centerpartiet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är angeläget att regeringen genom ett tillkännagivande
från riksdagens sida får ta del av denna sammanfattande redovisning.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande vissa konkreta åtgärder för ungdomar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Åtgärder för att förbättra ungdomars livsvillkor
(mom. 3)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Även
då" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att utgångspunkten för
ungdomspolitiken bör vara att vuxna och ungdomar skall — så långt
möjligt — leva tillsammans och att en uppsplittring i olika ålderskategorier
bör undvikas. De har lagt fram synpunkter och förslag till
åtgärder på ett flertal samhällsområden. Dessa förslag är enligt utskottets
mening väl motiverade och bör beaktas i det fortsatta arbetet inom
regeringskansliet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder för att förbättra ungdomars livsvillkor
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: KrU 14

4. Registrering av brott begångna av barn (mom. 4)

1989/90:KrU14

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c) och
Göran Åstrand (m) anser

dels att den mening av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med
"Kulturutskottet finner" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Mot här angiven bakgrund anser kulturutskottet i likhet med vad
som anförs i en reservation (nr 5) till justitieutskottets betänkande att
det finns anledning understryka vikten av att det förs statistik rörande
brott begångna av unga under 15 år. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande registrering av brott begångna av barn
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr2 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ordningsbot för snatteri (mom. 5)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Kaj
Nilsson (mp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Justitieutskottet
avstyrkte" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha följande
lydelse:

I detta sammanhang bör enligt kulturutskottets uppfattning stor vikt
fästas vid vad som framhålls i reservation 3 till justitieutskottets ovan
nämnda betänkande nämligen att butikstillgreppen med tiden fått en
sådan omfattning att också nya vägar måste provas, exempelvis införande
av ordningsbot vid snatteribrott. I reservationen anförde justitieutskottet
bl.a. följande.

Utskottet kan härvidlag i stort ansluta sig till de skäl som stöldutredningen
anförde till förmån för ett sådant system. Sålunda bör enligt
utskottets mening särskilt framhållas att ordningsföreläggande vid
mindre snatteribrott torde kunna utgöra en både snabb och för den
enskilde tillfällighetssnattaren förhållandevis skonsam form av lagföring.
Dessutom skulle ett system med ordningsbot vid snatteri kunna
bidra till ett bättre resursutnyttjande genom att minska åklagarnas och
förenkla polisens arbete med dessa tillgreppsbrott.

Förutsättningarna för införandet av ett system med ordningsbot vid
snatteribrott bör således enligt utskottets mening bli föremål för närmare
överväganden, t.ex. i anslutning till det pågående arbetet inom
regeringskansliet med fängelsestraffkommitténs förslag.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör
tillstyrka motion Kr2 yrkande 2.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande ordningsbot för snatteri
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr2 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Etik, moral och normer (mom. 7)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I
motionen" och på s. 10 slutar med "utskottet motionen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas synpunkter på vikten av att
uppmärksamma de negativa konsekvenserna av brister i samhällets
ansvar för etik och normer.

Uppenbarligen far många människor illa i vårt samhälle och ges
inte de livsförutsättningar som de bort ha rätt till. Asocialitet, kriminalitet
och drogmissbruk är några av de negativa effekterna av en
samhällspolitik som inte ger normer, etik och livsåskådning tillräcklig
uppmärksamhet. Den självklara utgångspunkten för det moderna samhällets
normbildning finns i kristendomen. I västerländska kultursamhällen
har därtill humanismens bildningsideal och det lagbundna
samhällets rättstradition varit plattform för normbildning och samhällsetik.

Historielösheten begränsar den enskildes perspektiv, avkristningen
har gjort många människor andligt hemlösa, kravlösheten har medverkat
till rotlöshet och asocialitet.

I stora och breda ungdomsgrupper är de här skisserade frågeställningarna
inget problem. Med en öppenhet som tidigare saknades, med
ett internationellt perspektiv som tidigare inte var möjligt, med en
vitalitet gentemot människor och företeelser klarar de sig bra i det
moderna samhället. Men alla har inte dessa möjligheter eller denna
attityd, alla har inte hemifrån en inre trygghet; alltför många far illa i
ett normlöst och kravlöst samhälle.

Motionärernas krav är starkt befogade. De vill ge regeringen till
känna behovet av normer och bättre etiska livsförutsättningar, de vill
ha en analys av hur etiska normer och krav formuleras i lagstiftningen
och skolans undervisningsplaner och de vill överlämna motionen till
ungdomskommittén.

Alla tre kraven är starkt befogade.

Utskottet bifaller motionen.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande etik, moral och normer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr405 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:KrU 14

7. Medelsanvisningen till Statens ungdomsråd
(morn. 8)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Av
rådets" och på s. 12 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas kritiska syn på ungdomsrådets verksamhet.
Den utredningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver är inte
av sådan angelägenhetsgrad att den motiverar fortsatt statligt stöd.
Utredningsverksamheten bör därför avvecklas helt. Utskottet vill också
peka på att ungdomsrådets administrativa verksamhet kommer att
minska till följd av den i propositionen föreslagna omläggningen av
stödet till lokal verksamhet. Omläggningen innebär att idrottens del av
det lokala aktivitetsstödet framöver skall behandlas av Riksidrottsförbundet.

Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Kr409 om att rådets
anslag skall minskas med 2 milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär
att motion Kr419 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr409 samt med
anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motion
1989/90:Kr419 yrkande 1 till Statens ungdomsråd för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 3 755 000 kr.,

8. Medelsanvisningen till Statens ungdomsråd
(mom. 8)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "En
viktig" och på s. 12 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Det utredningsarbete som pågår om vårt samhälles politiska och
ekonomiska struktur är av stort allmänt intresse. Utskottet delar därför
motionärernas uppfattning att det är viktigt att de undersökningar och
slutsatser som utredningsarbetet leder fram till Sr en vid spridning.
Med hänsyn till ungdomsrådets allmänna uppgift att sprida kunskaper
och erfarenheter om för ungdomsgruppen viktiga frågor anser utskottet
det naturligt att rådet svarar för information i dessa frågor och att
ungdomsrådet för denna uppgift tilldelas medel utöver vad som föreslås
i propositionen.

Av rådets ( = utskottet 10 rader) motion Kr409.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att anslaget enligt
förslaget i motion Kr419 räknas upp med 500 000 kr. till totalt

6 255 000 kr. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr409
avstyrks.

1989/90:KrU 14

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr419 yrkande 1
samt med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag
på motion 1989/90:Kr409 till Statens ungdomsråd för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6 255 000 kr.,

9. Medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "blir tillgodosett" bort ha följande
lydelse:

Anslaget bör därför enligt utskottets mening höjas med ett belopp
som — med utgångspunkt i ett oförändrat antal sammankomster —
motsvarar ett bidrag av 24 kr. per sammankomst enligt de nuvarande
bidragsreglerna. Detta belopp kan beräknas till 15,4 milj. kr. Anslaget
bör således bestämmas till 105 151 000 kr.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m.

10. Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter (mom. 10,
motiveringen)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Frågor som"
och slutar med "på teaterområdet" bort utgå.

11. Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter (mom. 10)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "av motionen" bort ha följande
lydelse:

Motionärerna tar enligt utskottets mening upp en viktig fråga. Trots
de åtgärder som vidtas på olika områden för att bredda utbudet av
kultur och fritidsaktiviteter för ungdomar får fortfarande de aktiviteter
där flickor dominerar ett mycket sämre stöd än de där pojkar är i
majoritet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att flickor och
pojkar måste ha lika möjligheter att utöva olika typer av fritidsaktiviteter
vare sig det gäller idrott eller kultur.

1989/90:KrU14

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande utbudet av kultur och fritidsaktiviteter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr522 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Flickors fritidsaktiviteter (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Det
är" och på s. 15 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Det är otvivelaktigt så som motionärerna säger att det stöd som
samhället lämnar till fritidsverksamhet främst gynnar sådana aktiviteter
där pojkarna är i majoritet, t.ex. ishockey och fotboll. Stat och kommuner
ger inte samma stöd till ridsporten där flickorna dominerar.
Ridskolorna kan, som motionärerna påpekar, sägas fungera som fritidsgårdar
för hästintresserade barn och ungdomar.

Utskottet anser att samhällets stöd bör inriktas på att flickor och
pojkar får möjligheter att utöva olika fritidsverksamheter på lika
villkor.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande flickors fritidsaktiviteter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr419 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Ungdomars resemöjligheter (mom. 14)

Kaj Nilsson (rap) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionären att det är viktigt att ungdomar
får möjligheter att resa fritt inte bara i Europa utan även i världen i
övrigt. I skrivelsen redovisas olika åtgärder som vidtagits och som
planeras för att underlätta ungdomsresandet i Europa. Enligt utskottets
mening är det väl så viktigt att ungdomar får lära känna levandsförhållanden
i länder utanför Europa. Regeringen bör därför snarast vidta
åtgärder för att detta skall bli möjligt.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande ungdomars resemöjligheter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr414 och motion
1989/90:Kr418 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1989/90: KrU 14

Särskilt yttrande

1989/90: KrU 14

Etik, moral och normer (mom. 7)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Grundvalen för en etisk hållning hos enskilda människor och från
samhällets sida kan knappast sökas i statliga beslut, lagar och förordningar.
Inte heller tilltror vi riksdagen om att kunna presentera en
bättre grundval för etiska normer i vår tid än tio Guds bud eller den
sammanfattning som Jesus gör i Bergspredikan: "Allt som ni vill att
människorna skall göra mot er, det skall också ni göra mot dem, ty
detta är summan av lagen och av profeternas undervisning".

Vi hade gärna — som en kommentar till den aktuella motionen —
velat bifoga Bibeln som ett särskilt yttrande till utskottets utlåtande. Vi
utgår dock från att riksdagens ledamöter har tillgång till Bibeln. Bättre
svar på det motionen efterlyser än Bibeln kan vi inte finna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Regeringens skrivelse 1989/90:69 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 2

Motioner väckta med anledning av skrivelse 1989/90:69 3

Utskottet 4

Övergripande ungdomsfrågor 4

Bakgrundsuppgifter 4

Utskottets överväganden 5

Statens ungdomsråd (Hl) 10

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet (H 2) . 12

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (H 3) 15

Lotteri nämnden (H 5) 17

Hemställan 17

Reservationer 18

1. Åtgärder för att öka ungdomars valfrihet (m) 18

2. Vissa konkreta insatser för ungdomar (c) 19

3. Åtgärder för att förbättra ungdomars livsvillkor

(mp) 19

4. Registrering av brott begångna av barn (m, fp, c) ... . 20

5. Ordningsbot för snatteri (m, fp, c, mp) 20

6. Etik, moral och normer (m) 21

7. Medelsanvisningen till Statens ungdomsråd (m, fp) 22

8. Medelsanvisningen till Statens ungdomsråd (vpk) .... 22

9. Medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. (c) 23

10. Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter (m) 23

11. Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter (c) 23

12. Flickors fritidsaktiviteter (vpk) 24

13. Ungdomars resemöjligheter (mp) 24

Särskilt yttrande

Etik, moral och normer (fp) 25

1989/90: KrU 14