Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU 13

Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

1989/90

KrU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels förslag som regeringen
förelagt riksdagen i proposition 1989/90:100 bil. 15 (civildepartementet)
under avsnittet G. Kyrkliga ändamål, dels motioner med anknytning
till den angivna delen av propositionen. Även en motion om Gamla
testamentets kvinnosyn behandlas i sammanhanget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisningar för
nästa budgetår. Motionsförslag om höjning av anslaget till Bidrag till
trossamfund avstyrks. Utskottet anser emellertid med anledning av
motioner att riksdagen skall begära att regeringen i nästa års budgetproposition
lägger fram förslag om en real uppräkning av nämnda
anslag.

Utskottet avstyrker en motion om att riksdagen skulle förorda att
Varnhems klosterkyrka — utöver bidrag med högst 80 % för nu
planerade restaureringsarbeten — i framtiden får permanent stöd över
statsbudgeten till underhållet av kyrkan.

Bibelkommissionen fick år 1975 i uppdrag att nyöversätta Gamla
testamentet. Arbetet beräknas vara slutfört år 1997. Med anledning av
en motion av innehåll att översättningen skulle förses med vissa
kommentarer om kvinnosynen i Gamla testamentet konstaterar utskottet
att svenska kyrkan och andra trossamfund kommer att ha full
frihet att förse de översättningar som framdeles tillhandahålls genom
bibelkommissionens arbete med vilka kommentarer och tillägg de
önskar. Utskottet framhåller vidare att man med hänsyn till bibelkommissionens
direktiv kan utgå från att de önskemål kommer att tillgodoses
som uttalats av motionärerna om en motsvarighet till de kommentarer
och den notapparat som ingår i bibelkommissionens utgåva
år 1981 av Nya testamentet. Utskottet konstaterar också att om det i
utgåvan av Gamla testamentet skulle fogas in en uppsats om kvinnosynen
i Gamla testamentet — i motionen pekas på denna möjlighet —
skulle det med fog kunna göras gällande att utförliga framställningar
även i andra avseenden än i fråga om kvinnosynen måste tas in i
utgåvan. Detta skulle innebära att översättningen av Gamla testamentet
måste ändra karaktär och utgåvan skulle komma att väsentligt skilja sig
från utgåvan av Nya testamentet. Sammanfattningsvis anser utskottet
att det är helt uteslutet att riksdagen — sedan översättningsarbetet

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 13

rörande Gamla testamentet pågått i ungefär 15 år och hela bibelöversättningen
varit aktuell sedan 1951 års kyrkomöte — nu skulle förorda
en ändrad inriktning av innehållet i och utformningen av den kommande
utgåvan av Gamla testamentet. Motionen avstyrks.

Vid betänkandet har fogats dels en reservation av mp-ledamoten om
Gamla testamentets kvinnosyn, dels ett särskilt yttrande av en mledamot
om framtida underhållsarbeten på Varnhems klosterkyrka.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har

dels under punkt G 1 (s. 134—135) föreslagit riksdagen att till Vissa
ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1990/91 anvisa ett anslag
på 38 071 000 kr.,

dels under punkt G 2 (s. 135) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
ekumenisk verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisa ett anslag på

1 342 000 kr.,

dels under punkt G 3 (s. 136—138) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till trossamfund för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på

57 736 000 kr.,

dels under punkt G 4 (s. 138—139) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till restaurering av äldre domkyrkor m.m. för budgetåret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag på 1 300 000 kr.

Motioner

1989/90:Kr403 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen
av kostnaderna för underhållet av Varnhems klosterkyrka.

1989/90:Kr406 av Jan-Erik Wikström och Ingemar Eliasson (fp) vari
yrkas att riksdagen till Bidrag till trossamfund (G 3) för anslagsposten
Lokalbidrag anvisar 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr407 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c,s,m,fp,vpk,mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommentarer till Gamla testamentets kvinnosyn.

1989/90:Kr417 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam översyn av det statliga stödet till andra
trossamfund än svenska kyrkan.

1989/90:KrU13

Utskottet

1989/90:KrU13

Vissa ersättningar till kyrkofonden (G 1) och Bidrag
till ekumenisk verksamhet (G 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till trossamfund (G 3)

Från anslaget betalas statsbidrag till andra trossamfund än svenska
kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan
verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildningsbidrag).
En mindre del av anslaget står till regeringens disposition.
Föreskrifter om statsbidraget meddelas i en förordning — förordningen
(1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan —
som tillkom sedan riksdagen förra våren godkänt vad regeringen
föreslagit om förbättrat stöd åt invandrarnas trossamfund.

Regeringen föreslår en uppräkning av anslaget med 4 %. De två
största anslagsposterna föreslås bli verksamhetsbidraget 43 250 000 kr.
och lokalbidraget 12 151 000 kr. Inom ramen för lokalbidraget bör
minst 2 milj.kr. reserveras för handikappanpassning. Trossamfunden
får således möjlighet att göra sådana prioriteringar att ett högre belopp
utgår till handikappanpassning av lokaler.

I två motioner, Kr406 (fp) och Kr417 (s), uttalas oro över den
begränsade uppräkningen av anslaget eller av anslagspost inom detta.

I motion Kr406 erinras om att för innevarande budgetår det finns
ett statsbidragsbehov på 31 milj.kr. för lokaler, vartill kommer behovet
för handikappanpassning av äldre lokaler. Motionärerna yrkar att
anslagsposten Lokalbidrag skall bestämmas till ett belopp, som är 5
milj.kr. högre än det av regeringen föreslagna.

I den andra motionen, Kr417, framhålls under hänvisning till i
motionen redovisad statistik att statsbidragen till de fria trossamfunden
under hela 1980-talet minskat i realt värde. Liksom i motion Kr406
framhåller motionärerna behovet av en höjning av bidraget till nya
lokaler och till handikappanpassning av äldre lokaler. Därutöver
uppehåller sig motionärerna utförligt vid behovet av ett ökat verksamhetsbidrag.
De menar att vid en jämförelse med andra folkrörelsebidrag
detta bidrag har kraftigt missgynnats. De framhåller vidare att
medlemsutvecklingen har medfört en successiv förskjutning till förmån
för invandrarnas trossamfund, vilket ytterligare kan komma att
förstärkas genom en förändrad organisation för bidragsfördelningen.
Realt har bidraget till invandrarnas trossamfund kunnat upprätthållas,
dock utan hänsyn tagen till det starkt ökande medlemsantalet. Bidraget
till övriga trossamfund har som följd härav realt kraftigt försämrats
eller med ca 35 %. Stödet till sjukhuskyrkan har fått skäras ned,
framhålls det också i motionen. Det yrkas att riksdagen skall begära
skyndsam översyn av det statliga stödet till andra trossamfund än
svenska kyrkan.

1* Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 13

Utskottet gör följande bedömning. De nya regler som samarbetsnämnden
utarbetat innebär, som nämnden framhållit, en betydande
omfördelning mellan samfunden till förmån främst för de samfund
som betjänar i huvudsak invandrare. Reglerna står väl i överensstämmelse
med det synsätt som riksdagen accepterade förra året i fråga om
förbättrat stöd åt invandrarnas trossamfund. Vad som anförts motionsvägen
och av samarbetsnämnden visar emellertid att förändringarna i
regelsystemet kan komma att drabba övriga samfund alltför hårt om
inte en real uppräkning av verksamhetsbidraget sker. En sådan uppräkning
synes också motiverad med hänsyn till att invandrarsamfundens
medlemsantal under senare år har ökat kraftigt. Utskottet anser
därför att regeringen i nästa års budgetproposition bör föreslå riksdagen
en real uppräkning av verksamhetsbidraget.

Även då det gäller lokalbidraget är det enligt utskottets mening
motiverat att en real uppräkning av anslagsposten görs. Behovet av ett
ökat bidrag är stort såväl med hänsyn till investeringsbehovet för
invandrarnas trossamfund som för övriga trossamfund.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För nästa budgetår godtar utskottet regeringens förslag.

Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. (G

Från anslaget betalas innevarande budgetår statsbidrag till restaureringsarbeten
på domkyrkorna i Uppsala och Strängnäs. Klosterkyrkorna
i Vadstena och Varnhem har tidigare i statsbidragshänseende jämställts
med de medeltida domkyrkorna. Vid den senaste restaureringen
av Varnhems klosterkyrka 1977/78 utgick statsbidrag med belopp som
motsvarade hela den beräknade kostnaden. Medelsberäkningen i budgetpropositionen
bygger på att statsbidrag får utgå med belopp
motsvarande högst 80 % av kostnaderna för arbeten som nu planeras
på Varnhems klosterkyrka. Dessa har kostnadsberäknats till ca 1,7
milj.kr. Det föreslås att riksdagen anvisar 1,3 milj.kr. under anslaget.

I motion Kr403 (m) utvecklas mycket utförligt behovet av stöd till
underhållet av Varnhems klosterkyrka utöver det stöd som vid ett
bifall till regeringens förslag skulle komma att utgå.

Motionären menar att även en 20-procentig insats för de nu aktuella
åtgärderna blir övermäktig för församlingen. Staten måste enligt motionären
fastställa principerna för den långsiktiga finansieringen av underhållet
av kyrkan. Det bör ske en permanent finansiering över det
här aktuella anslaget.

I överensstämmelse med vad utskottet uttalade förra året (se bet.
1988/89:KrU10) tillstyrker utskottet att medel beräknas för statsbidrag
till de planerade arbetena på Varnhems klosterkyrka. Regeringens
förslag bör godtas. Utskottet är inte berett att härutöver förorda att
bidrag över statsbudgeten utgår till underhållet av kyrkan. Motionen
avstyrks således.

1989/90: KrU 13

Motion om Gamla testamentets kvinnosyn
Motionen

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion Kr407
(c,s,m,fp,vpk,mp) som syftar till att, då den pågående nyöversättningen
av Gamla testamentet slutförts, testamentet skall tryckas tillsammans
med kommentarer som ger den historiska bakgrunden till kvinnosynen
i detta testamente. Motionärerna anför att denna kvinnosyn är
övervägande nedlåtande. De pekar på möjligheterna att kommentarer
ges i form av en uppsats — kvinnornas reformrörelse Upprörelsen vill
ha ett förord — eller inarbetas i särskilda avsnitt i texten. I motionen
anges namnet på två personer som skulle vara lämpliga att skriva
kommentarerna.

Vissa bakgrundsuppgifter

Frågan om en ny översättning av bibeln — den senast stadSsta
översättningen är från år 1917 — har varit aktuell länge och sedan
början av 1960-talet blivit föremål för ett omfattande utredningsarbete.
I slutet av år 1972 tillkallades en kommitté, bibelkommissionen (U
1972:07), med uppgift att nyöversätta Nya testamentet (dir. 1974 års
riksdagsberättelse U 46). I direktiven till bibelkommissionen uttalades
att det måste anses rimligt att staten tar ansvaret för att vi på svenska
äger en tillförlitlig, tidsenlig version av bibeln. I direktiven erinrades
bl.a. om att 1968 års beredning om stat och kyrka i sitt slutbetänkande
(SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund framhållit att spörsmålet om
en bibelöversättning inte enbart kan anses vara en inomkyrklig angelägenhet
och att staten — från allmänkulturella utgångspunkter — har
ett intresse av att tillse att en användbar bibelöversättning finns tillgänglig.
Föredragande statsrådet uttalade att hon delade den uppfattning
som sålunda uttalats av beredningen och förordade att en nyöversättning
av Nya testamentet skulle komma till stånd.

I juni 1975 fick bibelkommissionen genom tilläggsdirektiv (1976 års
kommittéberättelse U 25) i uppdrag att nyöversätta även Gamla testamentet.
1 direktiven anslöt sig föredragande statsrådet till det i de
ursprungliga direktiven gjorda uttalandet om att staten — från allmänkulturella
utgångspunkter — har ett intresse av att tillse att en
användbar bibelöversättning finns tillgänglig. I september 1977 fick
bibelkommissionen genom ytterligare tilläggsdirektiv i uppdrag att —
när översättningen av Nya testamentet avslutats — inleda arbetet med
nyöversättning av Gamla testamentets apokryfer (1978 års kommittéberättelse
del II U:ll).

Bibelkommissionen har hitintills avgett tre betänkanden, nämligen
(Ds U 1977:3) Att översätta apokryferna och (SOU 1981:56) Bibeln.
Nya testamentet samt (SOU 1986:45) Bibeln. Tillägg till Gamla testamentet.
De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna. Bibelkommissionen
har också under åren 1975 till 1984 presenterat provöversättningar
av ett antal bibelböcker i Nya och Gamla testamentet.

1989/90: KrU 13

Bibelkommissionen har sedan sin tillkomst en särskild styrelse med
företrädare för olika verksamhetsgrenar, traditioner och meningsriktningar
inom samhälls-, kultur- och kyrkoliv. Företrädare för politiska
partier ingår i styrelsen. Ett 40-tal experter är för närvarande knutna
till bibelkommissionen.

Då det gäller bibelkommissionens första uppdrag, som fullbordades
genom att en utgåva av Nya testamentet presenterades i ny översättning,
hade uppdraget varit att göra en ny svensk översättning, utformad
som en standardutgåva med noter, parallellhänvisningar, register,
kartor m.m. De viktigaste principerna för översättningen var — enligt
bibelkommissionens egen sammanfattning — att originalets innehåll
skulle återges korrekt och fullständigt, originalets stil skulle återspeglas,
inte minst de för olika författare och framställningssätt karaktäristiska
egenskaperna, och översättningen skulle utformas så att textens
innehåll blev tillgängligt för en nutida normalskolad vuxen läsare och
så att den kunde göra tjänst i olika väsentliga sammanhang.

Direktiven för översättningen av Gamla testamentet har lagts fast på
grundval av vad som föreslagits av sakkunniga — 1971 års bibelkommitté
för Gamla testamentet — i betänkandet (SOU 1974:33) Att
översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. De sakkunniga
föreslog att den nya översättningen, i motsats till den nu
gällande, skulle baseras på en text som hade fastställts enligt gängse
textkritiska regler. Som huvudprincip borde gälla att den medeltida
hebreiska standardtexten skulle utgöra grundvalen. Texten i en kommande
utgåva föreslogs av de sakkunniga bli redigerad efter de regler
som angetts i direktiven för det nytestamentliga arbetet, bl.a. noter till
texten. Arbetet borde utföras av en särskild översättningsenhet och
utmynna i en standardutgåva, försedd med en begränsad mängd hjälpinformation.
De sakkunnigas förslag remissbehandlades. I direktiven
för översättningsarbetet anför föredragande statsrådet att han delar den
åsikt som kom till uttryck i de ursprungliga direktiven till bibelkommissionen,
nämligen att staten — från allmänkulturella utgångspunkter
— har ett intresse av att en användbar bibelöversättning finns
tillgänglig. I direktiven för översättningsarbetet anför han bl.a. att han
finner de sakkunnigas förslag till riktlinjer och organisation väl underbyggda.
Förslagen bör därför läggas till grund för översättningsarbetet
under beaktande av vissa smärre modifikationer som remissinstanserna
förordat i fråga om öppenhet för kristologiska tolkningar och för bruk
av hebraismer. Enligt direktiven bör arbetet inriktas på en standardutgåva
med en begränsad mängd informationsmaterial utöver själva
texten. Det material som därutöver kan komma fram vid översättningsarbetet
bör dock i möjlig mån samlas, registreras och systematiseras för
en eventuell publicering. De avgörande besluten om textens redigering
bör fattas av kommissionens styrelse. Beträffande det närmare innehållet
i direktiven hänvisar utskottet till dessa.

Bibelkommissionen beräknas avsluta sitt arbete år 1997.

1989/90: KrU 13

Utskottets bedömning

1989/90: KrU 13

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de 39 skrifter, som enligt
svensk tradition ingår i Gamla testamentet, tillkommit under en tidrymd
av flera hundra år och innehållsmässigt hänför sig till en
avsevärt längre tidrymd. Mot denna bakgrund skulle kommentarer av
det slag som motionen främst synes syfta till uppenbarligen bli av
betydande omfattning om vetenskapliga krav på en redovisning av
kvinnobilden i Gamla testamentet skulle ställas. Det är enligt utskottets
mening självklart att sådana krav måste ställas i arbetet med den
kommande utgåvan. Därtill kommer att det inte skulle kunna accepteras
att en översättning av Gamla testamentet, som görs bl.a. av allmänkulturella
skäl, skulle få en utformning där en viss historisk
aspekt tillmäts en vikt, som skulle vara ägnad att begränsa utrymmet
för andra väsentliga avsnitt. I detta hänseende kan man som exempel
peka på att det i Gamla testamentet finns en helt annan syn än dagens
på straffrättsliga och civilrättsliga frågor, bl.a. på förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare, liksom på frågor om förhållandet mellan
föräldrar och barn. Även synen på förhållandet mellan människan och
naturen är en annan än dagens.

Utskottet konstaterar att bibelkommissionen har i uppgift att svara
för en översättning av Gamla testamentet och därtill fogade kommentarer.
Översättningen kan sedan utnyttjas av bl.a. svenska kyrkan och
andra trossamfund för att ge ut Gamla testamentet separat eller tillsammans
med det redan översatta Nya testamentet. Utskottet konstaterar
också att trossamfunden — liksom nu är fallet i fråga om Nya
testamentet — kommer att ha full frihet att förse de översättningar
som framdeles tillhandahålls genom bibelkommissionens arbete med
vilka kommentarer och tillägg de önskar.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att enligt avtal mellan
staten och bl.a. Svenska Bokförläggareföreningen en viss ersättning för
varje utgivet exemplar av bibelkommissionens översättningar av Nya
och Gamla testamentet skall erläggas till Svenska Bibelsällskapet för
förvaltning i en särskild fond avsedd för bl.a. forskning kring bibeln,
bibelbruk och översättningsfrågor (prop. 1978/79:21, bet. LU 7, rskr.
85).

Vad utskottet har att ta ställning till med anledning av motionen är
därför om det finns skäl för riksdagen att förorda ändringar eller
tillägg i direktiven för bibelkommissionen.

Motionärerna framhåller bl.a. att det är mycket viktigt att översättningen
av Gamla testamentet innehåller en motsvarighet till de kommentarer
— därmed torde avses uppslagsdelen — och den notapparat
som ingår i utgåvan av Nya testamentet.

Med hänsyn till innehållet i bibelkommissionens direktiv för översättningen
av Gamla testamentet kan man utgå från att motionärernas
önskemål i angivna hänseende kommer att tillgodoses utan något
riksdagens initiativ. Att riksdagen, som motionärerna synes mena,

skulle uttala sig för innehållet i visst avseende i kommentarerna, skulle
enligt utskottets mening innebära att den vetenskapliga integriteten i
bibelkommissionens arbete inte respekterades.

Med anledning av vad som ytterligare anförs i motionen, nämligen
att exempelvis en uppsats om kvinnosynen skulle fogas in i den
kommande utgåvan av Gamla testamentet, vill utskottet framhålla
följande.

Ett bifall till önskemålen skulle innebära att riksdagen skulle förorda
en helt annan utformning av den kommande utgåvan av Gamla
testamentet än vad som nu anges i utredningsdirektiven, något som
också skulle innebära att utgåvan av Gamla testamentet skulle komma
att väsentligt skilja sig från 1981 års utgåva av Nya testamentet.Det
skulle nämligen — i anknytning till vad som inledningsvis sagts — då
med fog kunna göras gällande att utförliga framställningar även i andra
avseenden än i fråga om kvinnosynen måste tas in i utgåvan. Utskottet
anser därför att en ändrad utformning av utgåvan i enlighet med vad
som förordas i motionen skulle innebära att översättningen av Gamla
testamentet måste ändra karaktär. Den skulle komma att innehålla ett
material som hitintills inte — vare sig i svensk eller internationell
praxis — ansetts tillhöra själva översättningsarbetet. Utskottet kan inte
biträda motionsförslaget.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det är helt uteslutet att riksdagen
— sedan översättningsarbetet rörande Gamla testamentet pågått i
ungefär 15 år och hela bibelöversättningsfrågan varit aktuell sedan
1951 års kyrkomöte — nu skulle förorda en ändrad inriktning av
innehållet i och utformningen av den kommande utgåvan av Gamla
testamentet.

Utskottet avstyrker således motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Vissa ersättningar till kyrkofonden att

riksdagen beslutar att till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1990/91 anvisa ett anslag på 38 071 000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ekumenisk verksamhet att

riksdagen beslutar att till Bidrag till ekumenisk verksamhet för
budgetåret 1990/91 anvisa ett anslag på 1 342 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till trossamfund

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med
avslag på motion 1989/90:Kr406 i motsvarande del beslutar att
till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 57 736 000 kr.,

4. beträffande medelsanvisningen kommande budgetår till Bidrag
till trossamfund

1989/90:KrU13

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr406 i motsvarande
del och motion 1989/90:Kr417 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till restaurering av
äldre domkyrkor m.m.

att riksdagen beslutar att till Bidrag lill restaurering av äldre
domkyrkor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag
på 1 300 000 kr.,

6. beträffande framtida underhållsarbeten på Varnhems klosterkyrka att

riksdagen avslår motion 1989/90:Kr403,

7. beträffande Gamla testamentets kvinnosyn
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr407.

Stockholm den 20 februari 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid. Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg ^m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s) och Göran Åstrand (m).

Reservation

Gamla testamentets kvinnosyn (mom. 7)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
vill inledningsvis" och på s. 8 slutar med "således motionen" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att, eftersom det ingår i den av regeringen tillsatta
bibelkommissionens uppdrag att foga kommentarer till nyöversättningen
av Gamla testamentet, det är ytterst angeläget att det i dessa även
medtas en beskrivning av bakgrunden till den övervägande nedlåtande
synen på kvinnan som Gamla testamentet förmedlar.

Detta borde vara en självklarhet, för att nuvarande och kommande
generationer skall förstå de historiska sammanhangen och inte kunna
hänvisa till bibeln för att få stöd för en kvinnosyn, där kvinnor är
underställda männen.

1989/90: KrU 13

Bibeln är alltjämt en auktoritet och ett rättesnöre för olika kristna
riktningar, men kan inte inför svensk domstol åberopas för övergrepp
mot kvinnor och därigenom ge mildare straff. Däremot lever könsdiskrimineringen
vidare på uttalad kristen grund i andra sammanhang.

Lars Johan Hierta har sagt:MDen förnämsta mätaren på ett folks grad
av civilisation visas av den rätt man ger kvinnan." Detta sades innan
det var en självklarhet att kvinnor skulle omfattas av samma rättigheter
som männen.

Det tog 80 år innan förslaget om kvinnlig rösträtt bifölls av Sveriges
riksdag och 30 år att fatta beslut om att tillåta kvinnliga präster. Varje
steg mot mänskligt fullvärde för kvinnor har genom århundradena
aktivt motarbetats med hjälp av citat ur bibeln.

Utskottet ser inga skäl till att bibelkommissionen i dagens läge skall
avstå just från att kommentera kvinnosynen i Gamla testamentet.
Tvärtom skulle en historisk bakgrund som beskriver tillkomsten av
den negativa synen på kvinnan inspirera många av Bibelns läsare till
att på egen hand forska vidare i ämnet. Därmed har ytterligare en
möjlighet öppnats för att öka insikten om hur felaktigt det är att i
dagens Sverige med Bibeln som stöd förneka kvinnor samma rättigheter
som männen.

Gamla testamentet omfattar ungefär 1 200 sidor i 39 skrifter. Det
kan inte anses oskäligt att några sidor i uppslagsdelen bereder plats för
de begärda kommentarerna. Tidsmässigt skulle inte utgåvan försenas i
någon nämnvärd grad, i förhållande till den totala översättningstiden,
som torde omfatta ca 22 år.

Utskottet anser att bibelkommissionen bör få tilläggsdirektiv i enlighet
med vad som anförts i motion Kr407. Riksdagen bör med anledning
av motionen som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande Gamla testamentets kvinnosyn
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr407 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Framtida underhållsarbeten på Varnhems
klosterkyrka (mom. 6)

Göran Åstrand (m) anför:

Varnhems klosterkyrka är en riksklenod och ett av de viktigaste
minnesmärken vårt land har från medeltiden. Det är värdefullt med
det stöd regeringen föreslår, 1,3 milj.kr., i årets statsverksproposition.
Detta utgör dock endast 80 % av det belopp Varnhems församling
äskat.

Som motionären angivit är det viktigt att arbetena får fortsätta och
att en principlösning för den framtida finansieringen kommer till
stånd. Detta önskemål kvarstår.

1989/90:KrU13