Konstitutionsutskottets betänkande
1989/90:KU8

Radio- och TV-frågor

1989/90

KU8

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal under de allmänna motionstiderna
1988 och 1989 väckta motioner rörande vissa radio- och TVfrågor.

Frågorna gäller:

1. Etableringsfrihet på medieområdet, m.m.

2. Reklamfinansierade markbundna svenska televisionssändningar

3. Lagstiftningsfrågor, m.m. om finansiering av etermedier genom
reklam eller sponsring

4. Lokala radiostationer och lokala TV-stationcr, m.m.

5. Satellit- och kabelsändningar, m.m.

Motionerna har avstyrkts, i de flesta fall med hänvisning till pågående
utrednings- och beredningsarbete inom regeringskansliet. Till betänkandet
har fogats 15 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Motionerna

1987/88:Kr231 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fristående lokalradiostationer.

1987/88:Kr244 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag om en
fri lokalradio.

1987/88:K407 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till fri etableringsrätt för TV-sändningar i folkrörelseregi
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:K410 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av kabellagen
så att våld mot människor eller djur också skall omfatta "varelser",

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt kabel lagstiftning
så att sändningsstopp skall kunna införas efter en överträdelse
och inte först när det skett vid "upprepade tillfällen",

1

1 Riksdagen 1989190. 4 sami. Nr 8

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att samtliga satellitsändningar
som vidaresänds skall bandas,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur möjligheten till
kodning och avkodning av vissa program kan användas i syfte att inte
vidaresända vissa program,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förstärkt kabellagstiftning
så att kabelnämnden skall kunna ge tillstånd enbart för vissa
satellitsändningar.

1987/88:K411 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett moratorium för kabelutbyggnaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av ett medieråd.

1987/88:K413 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en reklamfinansierad tredje TV-kanal utanför
Sveriges Radio,

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr231.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etersänd lokal-TV.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr231.

1987/88:K418 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar syftande
till att reklam och sponsring som finansieringskälla blir tillåten
inom mediaområdet i den omfattning som anges i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana lagändring
att en fristående reklamfinansierad TV-kanal kan skapas.

1987/88:K420 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande
ett regelverk som kan reglera en fristående lokal och regional TVverksamhet
enligt de grunder som anges i motionen,

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr240.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beskrivningen av den aktuella utvecklingen på
kabel- och satellit-TV-området.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr240.

3. att riksdagen beslutar avvisa ytterligare begränsningar av möjligheterna
till mottagning och vidaresändning av satellitkanaler i kabelnät
som föreslagits av radiolagutredningen,

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr240.

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring av kabel-TV-lagstiftningen
att gränsen för tillståndspliktigt nät höjs till 250 bostäder samtidigt
som kommunala och landstingskommunala vårdinstitutioner och studentbostäder
undantas från tillståndsplikt.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr240.

1989/90:KU8

2

1987/88:K426 av Margit Gennser m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en fristående,
reklamfinansierad skånsk TV-kanal i enlighet med de synpunkter och
krav som framlagts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förbudet mot
reklamfinansierade radiosändningar upphävs i enlighet med de synpunkter
och förslag som framlagts i motionen.

1987/88:K430 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i internationella
sammanhang i syfte att stoppa underhållningsvåldet i massmedier.

1988/89:K409 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fristående lokalradiostationer och ljudradioföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en rikstäckande TV-kanal, fristående från Sveriges
Radio,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokala eterburna TV-sändningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utnyttjande av de frekvenser som behövs för ett
fjärde rikstäckande TV-nät.

1988/89:K410 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag syftande till försöksverksamhet
med TV-verksamhet på regional och lokal grund enligt de riktlinjer
som anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr236.

1988/89:K411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkomröstning skall äga rum angående
upphävande av Sveriges Radios monopol på radio- och TV-sändningar
och tillåtande av etablering senast fr.o.m. den 1 september 1990 av
alternativ radio- och TV, som kan vara reklamfinansierad, i enlighet
med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att sådan folkomröstning skall genomföras
under 1989,

3. att riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot kommersiell
reklam i lag (1985:677) om lokala kabelsändningar, i enlighet med vad
som i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reklam och sponsring som finansieringskälla
inom mediaområdet.

1988/89:K412 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etersänd
lokal-TV i Göteborg.

1989/90: K U8

3

1988/89:K414 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om
köpfrid som innebär att alla former av reklam i etermedia förbjuds.

1988/89:K418 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att regeringen ska verka för internationella
överenskommelser inom medieområdet enligt vad i motionen anförs,

2. att riksdagen beslutar att det som är förbjudet i svensk radio och
TV också skall vara förbjudet i satellit- och kabelnätsändningar i
Sverige,

3. att riksdagen beslutar att regler inom satellit/kabel-TV-området
ska omfatta alla typer av satellitsändningar,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att särskilja
kabelnämndens uppgifter som förvaltningsmyndighet och åklagare så
att kabelnämnden blir förvaltningsmyndighet och att den juridiska
behandlingen fullgörs i domstol,

5. att riksdagen beslutar att inrätta ett medieråd,

6. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en medieombudsman
med talerätt i domstol,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att införa ett
system med ansvarig utgivare/kanalansvarig för alla medier.

1988/89:K431 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etablerandet av fristående reklamfinansierade
TV-kanaler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillkomsten av lokala och regionala radiostationer.

1988/89:K435 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
åtgärder i syfte att genomföra en fri radio.

1988/89:K445 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådan ändring av kabel-TV-lagstiftningen att gränsen för tillståndspliktigt
nät höjs till 250 bostäder samtidigt som kommunala och
landstingskommunala institutioner och studentbostäder undantas från
tillståndsplikt.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr354.

Yttrande

Kulturutskottet har yttrat sig över motionerna (bilaga).

1989/90: KU8

4

Utskottet

1989/90: KU 8

Allmän bakgrund

Vad som kännetecknar markbundna radio- och TV-sändningar med
nuvarande teknik är knappheten på lämpliga sändningsfrekvenser.
Detta innebär att fri etablering inte är möjlig. Bara ett begränsat antal
radio- och TV-företag kan sända inom samma område. För markbundna
TV-sändningar gäller sedan 1961 en internationell frekvensplan,
den s.k. Stockholmsplanen. 1 denna plan har de flesta större TVstationer
i Sverige tilldelats fyra sändningskanaler. Två av dessa har
tagits i anspråk. I Sverige finns alltså tekniska förutsättningar att bygga
ut ytterligare två landstäckande TV-nät.

Enligt 5 § radiolagen (1966:755) krävs regeringens tillstånd att sända
radio- och TV-program till allmänheten. 1 Sverige tillkommer sändningsrätten
huvudsakligen Sveriges Radio — numera en koncern med
fyra programbolag. Sveriges Television AB sänder rikstäckande TVprogram
i två kanaler. Sveriges Utbildningsradio AB sänder utbildningsprogram
i TV. Sveriges Riksradio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB sänder ljudradioprogram över hela riket i tre radiokanaler.
Sveriges Lokalradio AB sänder regionala ljudradioprogram. Den verksamheten
byggs nu ut, och så småningom kommer lokalradion att ha
en egen kanal i hela landet.

Utanför Sveriges Radio förekommer vissa radio- och trådsändningar
som riktas till allmänheten. Dessa når endast begränsade områden eller
särskilda tittar- eller lyssnargrupper.

En sådan verksamhet är närradion. Enligt närradiolagen (1982:459)
får rätten att sända närradio bara ges till lokala ideella föreningar,
församlingar inom svenska kyrkan m.fl.

En annan verksamhet utanför Sveriges Radio är sändningen av
radiotidningar. 1 lagen (1981:508) om radiotidningar regleras rätten att
sända sådana radioprogram för synskadade som innehåller material ur
dagstidningar. Programmen sänds nattetid och spelas in automatiskt
hos de synskadade.

Utanför Sveriges Radios verksamhetsområde faller också utsändningen
av finländska TV-program i en del av landet. Med stöd av lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram sänds
TV-program ut i Stockholmsområdet som samtidigt sänds eller har
sänts i finländsk TV.

På senare tid har sändningar från satelliter och vidaresändning i
kabel ökat i omfattning. I lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar
(kabellagen) regleras rätten att vidaresända programkanaler från satelliter
i fast trafik och att göra egensändningar i kabelnät som når fler än
100 bostäder. Enligt lagen fordras tillstånd för sådana vidaresändningar.
Frågor om tillstånd prövas av en myndighet som är gemensam för
hela landet, kabelnämnden. Medan lagen är tillämplig på vidaresändning
av programkanaler från satelliter i fast trafik faller vidaresändning
av rundradiosändningar utanför lagens tillämpningsområde. Det behövs
alltså inget tillstånd för att vidaresända rundradiosändningar.

Kabelnämnden får i vissa fall återkalla sändningstillstånd eller förhindra
vidaresändning av en programkanal. Fortsatt vidaresändning av en
programkanal får förbjudas för en tid av högst ett år, om det i
programkanalen under en längre tid och i betydande omfattning har
förekommit sådan reklam som måste anses riktad särskilt till svenska
konsumenter. Ett förbud får dock meddelas endast om det med hänsyn
till sändningarnas art och programkanalens karaktär och inriktning
bedöms att ett förbud för programkanalerna är godtagbart från yttrandefrihets-
och informationssynpunkt.

1 lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar finns
ytterligare bestämmelser om inskränkningar i rätten att sända enligt
kabellagen. 1 ansvarighetslagen föreskrivs att fortsatt vidaresändning får
förbjudas, om det i programkanalen vid upprepade tillfällen har förekommit
program som har innehållit rörliga bilder med skildringar av
sexuellt våld eiler tvång eller med närgångna eller utdragna skildringar
av grovt våld mot människor eller djur och sändningarna inte har
varit försvarliga med hänsyn till syftet och sammanhanget samt omständigheterna
i övrigt. Ett förbud kan också meddelas om satellitkanalen
har varit ensidigt inriktad på sändningar av pornografiska bilder
eller våldsskildringar i bild. Frågan om förbud enligt ansvarighetslagen
prövas i domstol under medverkan av en jury på talan av justitiekanslern.

I februari 1989 beslutade kabelnämnden att medeleffektsatelliten
Astra när det gäller tillämpningen av kabellagen skall behandlas som
en direktsändande satellit och inte som en satellit i fast trafik. Sändningar
från den satelliten kan därför sändas vidare i kabelnät utan
tillstånd enligt kabellagen och utan begränsningar när det gäller reklam.
För närvarande sänder programföretaget TV 3 TV-program till
Norden från Astrasatelliten. Verksamheten är reklamfinansierad.

Etermediefrågorna har i olika sammanhang varit föremål för utredning
på senare tid.

Utredningen (U 1988:05) om åtgärder för att förbättra underlaget för
massmediepolitiska bedömningar m.m. avslutade sitt arbete i december
1988 med betänkandet (SOU 1988:52) Att följa medieutvecklingen.
TV-utredningen (U 1989:04) blev klar med sitt arbete i september 1989
då den överlämnade betänkandet (SOU 1989:73) TV-politiken. Sponsringsutredningen
(1988:B) redovisade sitt uppdrag i oktober 1989
genom att lägga fram rapporten (Ds 1989:65) Sponsring m.m. av
Sveriges Radios program. Uppdraget hade sin bakgrund i ett beslut av
radionämnden den 2 februari 1989 om eventuellt otillåten sponsring.

För närvarande bedrivs utredningsarbete av radiolagsutredningen (U
1985:05) och närradioutredningen (U 1988:07). Radiolagsutredningen
har avgett betänkandena (Ds U 1985:12) Kabelsändningarna och videocensuren,
(Ds U 1987:2) Försöksverksamhet med nordisk TV från
rymden, rättsliga frågor, (SOU 1987:63) Vidaresändning av satellitprogram
i kabelnät.

Slutligen kan nämnas att en Europarådskonvention om gränsöverskridande
television nyligen har utarbetats. En utförlig redogörelse av
utredningarna och konventionen lämnas i kulturutskottets yttrande.

1989/90: KU8

6

Etableringsfrihet på medieområdet, m.m.

1989/90: KU8

Motioner

I motion 1987/88:K407 av Alf Svensson (c) förespråkas fri etableringsrätt
för rikstäckande TV-sändningar i folkrörelseregi med möjlighet till
reklamfinansiering.

I motion 1988/89:K418 yrkande 7 av Lars Werner m.fl. (vpk)
förespråkar motionärerna att ett system med ansvarig utgivare/kanalansvarig
införs för alla medier.

Kulturutskottets yttrande

Vad först beträffar motionen om fri etableringsrätt för TV-sändningar
anför kulturutskottet att knappheten på frekvenser när det gäller
markbundna etersändningar kräver att man även i fortsättningen måste
ha ett system med tillstånd för etersändningar. Kulturutskottet hänvisar
vidare till det beredningsarbete i regeringskansliet som syftar till ett
utvidgat grundlagsskydd för andra medier än det tryckta ordet och
anför att detta arbete inte bör föregripas. Kulturutskottet avstyrker
därför motionen. Med hänvisning till det nämnda beredningsarbetet
avstyrker kulturutskottet även motionsyrkandet om ansvarig utgjvare/kanalansvarig
för alla medier.

Utskottets bedömning

Utskottet delar kulturutskottets uppfattning att knappheten på frekvenser
när det gäller markbundna etersändningar kräver ett system med
tillståndsgivning. Med hänsyn härtill och till vad kulturskottet anfört
om beredningsarbetet rörande utvidgat grundlagsskydd för andra medier
avstyrker utskottet motion 1987/88:K407.

Frågan om ansvarig utgivare eller kanalansvarig för alla medier har
anknytning till beredningsarbetet rörande utvidgat grundlagsskydd för
andra medier än det tryckta ordet. Det arbetet bör inte föregripas.
Utskottet avstyrker därför motion 1988/89:K418 yrkande 7.

Reklamfinansierade markbundna svenska
televisionssändningar

Motioner

I motion 1987/88:K413 yrkande 1 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
föreslås inrättandet av en reklamfinansierad tredje TV-kanal utanför
Sveriges Radio som ett alternativ och ett komplement till Sveriges
Radio när det gäller att med svenska satsningar möta det internationella
medieutbudet. Liknande förslag läggs fram i motionerna
1987/88:K418 yrkande 4 av Carl Bildt m.fl. (m), 1988/89:K409
yrkande 2 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och 1988/89:K431 yrkande 1
av Anders Björck m.fl. (m).

7

I motion 1988/89:K409 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
föreslås att regeringen redovisar alternativa möjligheter att använda de
frekvenser som behövs för det fjärde riksnätet.

1 motion 1988/89:K411 yrkandena 1 och 2 av Carl Bildt m.fl. (m)
föreslås att riksdagen beslutar om att folkomröstning skall äga rum
1989 angående upphävande av Sveriges Radios monopol på radio- och
TV-sändningar och tillåtande av fri etablering senast fr.o.m. den 1 september
1990 av alternativ radio och TV som kan vara reklamfinansierad.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet konstaterar att frågan om en från Sveriges Radio
fristående, reklamfinansierad marksänd TV-kanal tas upp i betänkandet
(SOU 1989:73) TV-politiken och anför att remissbehandlingen av
betänkandet och den fortsatta beredningen av de frågor som behandlas
i betänkandet inte bör föregripas. Kulturutskottet avstyrker därför
motionsyrkandena om en från Sveriges Radio fristående rikstäckande
reklamfinansierad TV-kanal.

Att i den nuvarande situationen närmare överväga frågan om ett
utnyttjande av de frekvenser som behövs för ett fjärde rikstäckande
TV-nät framstår enligt kulturutskottet inte motiverat, varför det avstyrker
motionsyrkandet härom.

Kulturutskottet avstår från att redovisa synpunkter på motionsyrkandena
om folkomröstning på radio- och TV-området.

En avvikande mening har anmälts av m- och fp-ledamöterna. De
anser att ett fristående programföretag skall få tillstånd att sända
TV-program i en nyupprättad rikstäckande tredje kanal som finansieras
med reklam.

Aven mp-ledamoten har anmält en avvikande mening. Han anför att
det måste vara ett konsument- och kulturpolitiskt mål att hålla svensk
TV fri från kommersiell reklam.

Ett särskilt yttrande har avgetts av c-ledamöterna.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till vad kulturutskottet anfört om beredningen i
regeringskansliet av de frågor som tas upp i betänkandet TV-politiken
avstyrker utskottet motionerna 1987/88:K413 yrkande 1, 1987/88:K418
yrkande 4, 1988/89:K409 yrkande 2 och 1988/89:K431 yrkande 1. Liksom
kulturutskottet anser utskottet att det inte är motiverat att närmare
överväga frågan om ett utnyttjande av de frekvenser som behövs för
ett rikstäckande TV-nät. Utskottet avstyrker därför motion 1988/89:
K409 yrkande 4.

Enligt utskottets mening saknas det skäl att anordna en folkomröstning
om etablerings- och reklamfrågorna på medieområdet. Utskottet
avstyrker därför motion 1988/89:K411 yrkandena 1 och 2.

1989/90: KU8

8

Lagstiftningsfrågor, m.m. om finansiering av
etermedier genom reklam eller sponsring

1989/90: K U8

Motioner

I motion 1987/88:K418 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) föreslås att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som gör det
möjligt att använda reklam och sponsring som finansieringskälla inom
mediaområdet. Liknande krav förs fram i motionerna 1987/88:K426
yrkande 2 av Margit Gennser m.fl. (m) och 1988/89:K411 yrkande 4
av Carl Bildt m.fl. (m).

I motion 1988/89:K411 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) föreslås att
förbudet mot reklam i lokala kabelsändningar upphävs.

I motion 1988/89:K414 yrkande 1 av Carl Frick (mp) föreslås en
lagstiftning om köpfrid som omfattar ett totalt förbud mot alla former
av reklam i etermedia.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet konstaterar att riksdagen måste pröva vilka lagändringar
som behövs i anslutning till att ställning tas till den framtida
TV-politiken och att frågan om huruvida reklam skall tillåtas i svensk
TV är en central fråga i detta sammanhang. Kulturutskottet pekar på
att radiolagsutredningen har i uppdrag att föreslå den lagstiftning som
behövs med anledning av det utredningsarbete som resulterat i betänkandet
TV-politiken. Med hänsyn härtill och till att frågan om reklam i
radio har ett nära samband med frågan om reklam i TV, anser
kulturutskottet att de motionsyrkanden vari lagstiftningsfrågan tas upp
inte bör föranleda någon åtgärd.

Kulturutskottet anför vidare att reglerna om reklam i kabelsändningslagstiftningen
kan behöva ändras om reklam blir tillåten i marksänd
TV. Med hänsyn till radiolagsutredningens uppdrag fordras enligt
kulturutskottet inget initiativ i detta avseende.

När det gäller de motionsyrkanden som rör tillåtande av sponsring
som finansieringskälla pekar kulturutskottet på att rapporten (Ds
1989:65) Sponsring m.m. av Sveriges Radios program nyligen har lagts
fram.

Av dessa skäl avstyrker kulturutskottet samtliga de nu redovisade
motionsyrkandena.

En avvikande mening har anmälts av m- och fp-ledamöterna. De
anser att lagstiftningen måste anpassas till en medievärld som rymmer
en reklamfinansierad svensk TV-kanal och att även rätten till sponsring
bör närmare prövas av statsmakterna.

En avvikande mening har också anmälts av vpk-ledamoten som
förespråkar ett reklamförbud i etermedia.

Aven mp-ledamoten har anmält en avvikande mening. Han förespråkar
en lagstiftning om köpfrid med innebörd att alla former av
reklam i etermedia förbjuds.

9

Utskottets bedömning

Frågan om reklam i svensk TY kommer att vara en huvudfråga i
samband med att slutlig ställning tas till de frågor som tas upp i
betänkandet TV-politiken. Som kulturutskottet har anfört har radiolagsutredningen
i uppdrag att föreslå den lagstiftning som föranleds av
betänkandet. Frågan om sponsring i Sveriges Radio-koncernens program
har nyligen varit föremål för utredning mot bakgrund av ett
beslut av radionämnden om eventuellt otillåten sponsring. Den beredning
i regeringskansliet som föranleds av arbetet i de nu nämnda
utredningarna bör enligt utskottet inte föregripas. På grund härav och
då frågan om reklam i radio nära hänger samman med frågan om
reklam i TV finner utskottet i likhet med kulturutskottet att det inte är
påkallat med något initiativ från riksdagens sida i fråga om lagstiftning
om reklam m.m. i etermedierna. Utskottet avstyrker därför motionerna
1987/88:K418 yrkande 3, 1987/88:K426 yrkande 2, 1988/89:K411
yrkandena 3 och 4.

Med hänsyn till den ställning som utskottet intagit i frågan om
initiativ till lagstiftning om reklam i etermedia avstyrker utskottet
motion 1988/89:K414 om lagstiftning om köpfrid (yrkande 1).

Lokala radiostationer och lokala TV-stationer, m.m.
Motioner

Enligt motion 1987/88:K413 yrkande 2 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
bör lokalt förankrade företag få tillstånd att bedriva lokal TV-programverksamhet
över etern. Liknande synpunkter förs fram i motion
1988/89:K409 yrkande 3 av Bengt Westerberg m.fl. (fp). Där anförs
vidare att de lokala TV-stationerna bör vara förankrade i ägarintressen
med bred spridning och att de bör ha rätt att helt eller delvis
finansiera sin verksamhet med reklam.

I motion 1987/88:K420 yrkande 1 av Karl Boo m.fl. (c) föreslås att
fristående lokala och regionala TV-stationer får etableras i Sverige.

I motion 1988/89:K410 av Olof Johansson m.fl. (c) krävs en parlamentarisk
utredning. Den skall utarbeta regler för television på regional
och lokal grund som använder sig av det frekvensutrymme som
Sverige tilldelats för markbundna sändningar. Dessa regler skall enligt
motionärerna ha en sådan utformning att framväxten av decentraliserad
TV-produktion främjas.

1 motion 1988/89:K412 av Lars Ahlström (m) föreslås att det blir
möjligt att införa etersänd lokal-TV i Göteborg.

I motion 1987/88:K426 yrkande 1 av Margit Gennser m.fl. (m)
föreslås en fristående skånsk TV-kanal med sändningsområde över
Skåne, Blekinge och södra Halland. Förbudet mot reklamfinansiering
bör enligt motionärerna upphävas inom detta område.

I motion 1987/88:Kr231 yrkande 2 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
förespråkas ökat utrymme för inrättandet av lokalradiostationer som
bör kunna vara fristående och reklamfinansierade. Liknande krav
framförs i motion 1988/89:K409 yrkande 1 av Bengt Westerberg m.fl.

1989/90:KU8

10

(fp), motion 1987/88:Kr244 yrkande 2 av Jan Sandberg (m), motion
1988/89:K431 yrkande 2 av Anders Björck m. fl. (m) och motion
1988/89:K435 av Jan Sandberg (m).

Kulturutskottets yttrande

Vad först beträffar motionsyrkandena om fristående TV-företag anför
kulturutskottet att det inte torde vara möjligt att, annat än i begränsad
omfattning, inleda lokala eller ännu mindre regionala TV-sändningar
utan att de frekvenser som i dag är avsedda för de outnyttjade riksnäten
tas i anspråk. Kulturutskottet anser att ett beslut som får sådana
konsekvenser inte bör fattas förrän riktlinjerna för TV-politiken i stort
har lagts fast. I flera av motionsyrkandena förutsätts att de lokala
TV-kanalerna skall finansieras med reklam. Kulturutskottet hänvisar
till betänkandet TV-politiken där det anförs att reklam i rikssändningar
inte låter sig kombineras med reklam i lokala TV-sändningar.
Kulturutskottet avstyrker motionsyrkandena om fristående TV-företag.

När det gäller motionsyrkandena om fristående radiostationer med
lokala eller regionala sändningar anför kulturutskottet att man inte
heller här kan bortse från önskemålen om reklamfinansiering. Därtill
pekar kulturutskottet på att närradioutredningen har i uppdrag att
pröva frågan om sändarnas räckvidd. Den frågan kan få betydelse för
tillgången på frekvenser för andra sändningar än närradiosändningar.
Även andra frågor som utredningen prövar kan enligt kulturutskottet
få betydelse för bedömningen av frågan om fristående lokala radiostationer
av annat än föreningskaraktär. Kulturutskottet är inte berett att
förorda att riksdagen tar något initiativ med anledning av motionsförslagen
om fristående radiostationer.

En avvikande mening har anmälts av m- och fp-ledamöterna. De

anser att det inom ramen för vad som är tekniskt möjligt med hänsyn

till tilldelade frekvenser bör finnas möjligheter att upprätta lokala och
regionala stationer på radio- och TV-området.

Även c-ledamöterna har anmält en avvikande mening. De förespråkar
en TV-produktion på lokal och regional grund med utnyttjande av
de frekvenser som tilldelats Sverige för markbundna TV-sändningar.

Utskottets bedömning

Som kulturutskottet har anfört torde det inte vara möjligt att, annat än
i begränsad omfattning, inleda lokala TV-sändningar utan att de frekvenser
som är avsedda för de outnyttjade riksnäten tas i anspråk.

Enligt utskottets mening bör ställning därför inte tas till de krav som

förs fram i motionerna om fristående lokala TV-sändningar förrän
riktlinjerna för den framtida TV-politiken har lagts fast. Frågan om
reklam i lokala TV-sändningar har tagits upp av TV-utredningen.
Utredningen har därvid anfört att reklam i lokala TV-sändningar inte
låter sig kombineras med reklam i rikssändningar. Som utskottet har
anfört i det föregående bör beredningsarbetet med anledning av utredningens
betänkande inte föregripas. På grund av det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1987/88:K413 yrkande 2, 1988/89:K409

1989/90: KU8

11

yrkande 3, 1987/88:420 yrkande 1, 1988/89:K410, 1988/89:K412,
1987/88.K426 yrkande 1, 1987/88:Kr231 yrkande 2, 1988/89:K409 yrkande
1, 1987/88:Kr244 yrkande 2, 1988/89:K431 yrkande 2 och
1988/89:K435.

Satellit- och kabelsändningar, m.m.

Motioner

I motion 1987/88:K411 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås ett moratorium
för kabel-TV-utbyggnaden (yrkande 2) och att ett medieråd inrättas
där expertkunnande av olika slag kan mötas och där kabelutbyggnaden
kan prövas i ett samhälleligt och kulturpolitiskt perspektiv
(yrkande 1). I motion 1988/89:K418 av Lars Werner m.fl. (vpk) förekommer
samma krav på ett medieråd (yrkande 5). 1 den motionen
föreslås vidare att en medieombudsman tillsätts till hjälp för medierådet
(yrkande 6). Ett medieråd skulle enligt motionärerna ta fram
beslutsunderlag om den medieutveckling som pågår. Därmed skulle
det demokratiska inflytandet över utvecklingen stärkas.

1 motion 1987/88:K420 av Karl Boo m.fl. (c) anförs att svensk
allmän-TV behöver ett betydande resurstillskott som endast kan åstadkommas
genom ianspråktagande av nya finansieringskällor om en
rimlig konkurrenssituation för svenskproducerad TV skall åstadkommas
i framtiden. Motionärerna anför att det inte är rimligt att ta
regeringens karaktäristik av kabel- och TV-utbudet som utgångspunkt
när politiken på detta område skall formuleras och att förbud och
regleringar på kabel- och satellit-TV-området inte kan motiveras med
allmänna kvalitetsbrister i utbudet (yrkande 2). De motsätter sig förslag
som syftar till att stopppa TV 3-projektet (yrkande 3). Enligt
motionen bör kabellagstiftningen ändras så att gränsen för tillståndsplikt
höjs från nuvarande 100 bostäder till 250 bostäder och så att
kommunala och landstingskommunal vårdinstitutioner samt studentbostäder
helt undantas från tillståndskravet (yrkande 4). Samma yrkande
förs fram i motion 1988/89:K445 av Jan Hyttring m.fl. (c).

I motion 1987/88:K410 yrkande 1 av Margareta Persson m.fl. (s)
föreslås att förbudet mot skildringar av våld mot människor och djur i
kabellagstiftningen utvidgas till att också omfatta våld mot mer eller
mindre människoliknande fantasivarelser.

1 samma motion yrkande 2 begärs det att kabellagen ändras så att
sändningsstopp skall kunna införas efter en (1) överträdelse och inte
först vid upprepade tillfällen. I motionen föreslås att samtliga vidaresända
satellitsändningar bandas så att de övervakande myndigheterna
skall kunna bevaka att bestämmelserna om reklam, våld, pornografi
och rashets efterlevs (yrkande 3). I motionen förespråkas vidare att
möjligheten till kodning och avkodning av vissa program utnyttjas för
att förhindra att sådana program tas emot som man på förhand vet
innehåller otillåtna inslag (yrkande 4). I motionen föreslås också att
kabellagstiftningen skärps så att kabelnämnden skall kunna ge tillstånd
enbart för vissa satellitsändningar (yrkande 5).

1989/90: K U8

12

I motion 1987/88:K430 yrkande 2 av Inga Lantz m.fl. (vpk) framförs
ett krav att regeringen skall vidta åtgärder i internationella sammanhang
i syfte att stoppa underhållningsvåldet i massmedier. I motion
1988/89:K418 av Lars Werner m.fl. (vpk) förespråkas också internationella
överenskommelser om medieutbudets innehåll, bl.a. såvitt avser
saklighet, opartiskhet och allsidighet (yrkande 1). I den motionen
föreslår motionärerna även att lagstiftningen ändras så att det som är
förbjudet i svensk radio och TV också skall vara förbjudet i satellitoch
kabelsändningar i Sverige (yrkande 2) och så att lagstiftningen
inom satellit/kabel-TV-området skall omfatta alla typer av satellitsändningar
(yrkande 3). Motionärerna anser vidare att kabelnämndens
verksamhet måste förändras. De anser att man måste skilja handläggning
från åklagarfunktion och föreslår därför att alla frågor om ti 11-ståndsgivning m.m. behandlas av nämnden men att ingripanden med
anledning av kanalinnehållet skall behandlas av domstol (yrkande 4).

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet avstyrker motionsyrkandena om moratorium för kabelutbyggnaden,
om medieombudsman och om medieråd. 1 fråga om
förslaget om medieråd hänvisar kulturutskottet därvid till kabellagstiftningens
provisoriska karaktär och till att resurser har avsatts till
forskning med massmediepolitisk inriktning.

När det gäller frågan om regeringens beskrivning av utvecklingen på
kabel- och TV-området (motion 1987/88:K420 yrkande 2) noterar kulturutskottet
att motionen väcktes för nära två år sedan och hänvisar
till de åtgärder som har vidtagits för att förbättra underlaget för
massmediepolitiska bedömningar m.m. Kulturutskottet anser att motionsyrkandet
inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.

Vad härefter beträffar de många motionsyrkanden som tar upp
frågor om innehållet i kabellagstiftningen hänvisar kulturutskottet till
radiolagsutredningens arbete. Utredningen skall belysa konsekvenserna
av ett svenskt tillträde till konventionen om gränsöverskridande television
och lägga fram förslag till den lagstiftning som behövs. Utredningen
skall också föreslå en kabelsändningslagstiftning som är så utformad
att regler för vidaresändning av satellitprogram blir tillämpliga oberoende
av från vilken kategori satelliter programmen sänds ut. Vidare
är utredningen oförhindrad att föreslå andra sådana ändringar i lagstiftningen
som bedöms vara befogade med hänsyn till erfarenheterna
av tillämpningen. Enligt kulturutskottet måste resultatet av detta arbete
självfallet avvaktas innan i vart fell någon mera väsentlig ändring av
kabelsändningslagstiftningen kan komma i fråga. Kulturutskottet anser
därför inte att det är meningsfullt att nu göra en detaljprövning av
dessa motionsyrkanden.

En avvikande mening har anmälts av m-, fp- och c-ledamöterna. De
anser att det är angeläget med en ändring av bestämmelserna om
tillståndplikt för sändningar i kabelnät. Om tillståndsplikten över

1989/90: KL'8

13

huvud taget skall vara kvar, bör sändningarna enligt dessa ledamöter fa
bedrivas utan tillstånd i betydligt större utsträckning än vad de nuvarande
bestämmelserna medger.

Även vpk-ledamoten har anmält en avvikande mening. Han förespråkar
ett moratorium för kabelutbyggnaden och anser att det bör
inrättas ett medieråd som till sin hjälp bör ha en medieombudsman.
Vidare anser han att regeringen utan att avvakta effekterna av konventionen
om gränsöverskridande television bör arbeta för att satellit- och
kabelsändningar som tas emot i Sverige skall uppfylla samma krav som
gäller för Sveriges Televisions sändningar. Han anser också att kabelnämndens
uppgifter som förvaltningsmyndighet och åklagare bör särskiljas.

I en avvikande mening anför även mp-ledamoten de här ovan
antecknade synpunkterna från vpk-ledamoten. Han anser dessutom att
alla satellittyper omedelbart bör föras in i kabellagstiftningens tillämpningsområde.

Utskottets bedömning

Sverige har i år undertecknat konventionen om gränsöverskridande
television. Konventionen innehåller bestämmelser om programutbudets
innehåll. Radiolagsutredningen har fatt i uppdrag att belysa konsekvenserna
av ett svenskt tillträde till konventionen och föreslå den
lagstiftning som behövs. Med hänsyn härtill finner utskottet att det inte
är påkallat med något initiativ från riksdagens sida när det gäller att
vidta åtgärder i internationella sammanhang på medieområdet. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1987/88:K430 yrkande 2 och
1988/89:K418 yrkandena 1 och 2.

Utskottet finner inte att det finns skäl att meddela föreskrifter om
något tillfälligt stopp för kabelutbyggnaden. Inte heller anser utskottet
att det bör inrättas ett medieråd med en medieombudsman eller att
beslut nu skall fattas om att kabelnämndens uppgifter skall ändras. På
grund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88.K411
samt 1988/89:K418 yrkandena 4—6.

Som kulturutskottet har anfört måste resultatet av radiolagsutredningens
arbete avvaktas innan det kan bli aktuellt att göra några
viktigare ändringar i kabellagstiftningen. Utskottet avstyrker därför
motion 1987/88:K410.

I avvaktan på resultatet av radiolagsutredningens arbete bör ställning
nu inte tas till kravet i motion 1988/89:K418 yrkande 3 om att regler
inom satellit- och kabel-TV-området skall omfatta alla typer av satellitsändningar.
Motionsyrkandet avstyrks.

Det finns som kulturutskottet har anfört anledning att utgå från att
radiolagsutredningen kommer att överväga vilka regler som skall gälla
för kabelnät av olika storlekar. Utskottet avstyrker därför motionerna
1987/88:K420 yrkandena 2-4 och 1988/89.K445.

1989/90: KU8

14

Hemställan

1989/90:KL'8

Utskottet hemställer

1. beträffande etableringsfrihet på medieområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:K407,

res. 1 (m.fp)

2. beträffande ansvarig utgivare för alla medier

att riksdagen avslår motion 1988/89:K418 yrkande 7,

res. 2 (vpk. mp)

3. beträffande reklamfinansierade markbundna svenska televisionssändningar att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:K413 yrkande 1,
1987/88:K418 yrkande 4, 1988/89:K409 yrkandena 2 och 4 samt
1988/89:K431 yrkande 1,

res. 3 (m. fp)

res. 4 {vpk. mp) - motiv.

4. beträffande folkomröstning på medieområdet

att riksdagen avslår motion 1988/89:K411 yrkandena 1 och 2,

res. 5 (m)

5. beträffande lagstiftning om finansiering av etermedier genom
reklam eller sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K418 yrkande 3,

1987/88:K426 yrkande 2, 1988/89:K411 yrkandena 3 och 4 samt

1988/89:K414 yrkande 1,

res. 6 (m. fp)
res. 7 (vpk, mp)

6. beträffande lokala radiostationer och lokala TV-stationer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K413 yrkande 2,

1988/89-.K409 yrkandena 1 och 3, 1987/88:K420 yrkande 1,

1988/89: K410, 1988/89:K412, 1987/88:K426 yrkande 1, 1987/88:
Kr231 yrkande 2, 1987/88:Kr244 yrkande 2, 1988/89: K431 yrkande
2 och 1988/89:K435,

res. S (m. fp)
res. 9 (c)

7. beträffande åtgärder i internationella sammanhang på medieområdet att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:K430 yrkande 2 och
1988/89:K418 yrkandena 1 och 2,

res. 10 {vpk. mp)

8. beträffande tillfälligt stopp för kabelutbyggnaden, medieråd
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K411 samt 1988/89:K418
yrkandena 4—6,

res. II (vpk. mp)

9. beträffande ändringar i kabellagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:K410,

res. 12 (mp)

10. beträffande regler för vidaresändntng

att riksdagen avslår motion 1988/89:K418 yrkande 3,

res. 13 {vpk)
res. 14 (mp)

11. beträffande tillståndsplikt för kabelnät m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K420 yrkandena 2—4
och 1988/89.K445.

res. 15 (m. fp, c)

Stockholm den 21 november 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s)*, Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s)*, Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö
(c)*, Hans Nyhage (m). Sören Lekberg (s), Anita Modin (s)*, Torgny
Larsson (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk). Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt
(s) och Stig Bertilsson (m)*.

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Etableringsfrihet på medieområdet (mom. 1)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m), Ylva
Annerstedt (fp) och Stig Bertilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
delar kulturutskottet" och slutar med "1987/88:K407" bort ha
följande lydelse:

Den tekniska utvecklingen innebär att knappheten på frekvenser på
sikt inte längre kommer att utgöra samma begränsning när det gäller
etersändningar som i dag. Mot bakgrund härav vill utskottet understryka
att etableringsfrihet skall gälla som huvudprincip på etermedieområdet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande etableringsfrihet på medieområdet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:K407 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om etableringsfrihet
på etermedieområdet.

2. Ansvarig utgivare för alla medier (mom. 2)

Bo Hammar (vpk) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Frågan
om ansvarig" och slutar med "1988/89:K418 yrkande 7" bort ha följande
lydelse:

1989/90: KU8

16

Ett lands gränser och oberoende måste gälla även för satellitsändning
och mottagning. Satellitprogram som når Sverige måste ha en
ansvarig utgivare i Sverige. Ett system med ansvarig utgivare för alla
medier bör därför införas så att det blir möjligt att utöva tillsyn över
att lagar, avtal och internationella överenskommelser efterlevs.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ansvarig utgivare för alla medier
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K418 yrkande 7 hos
regeringen begär förslag till lagstiftning om ansvarig utgivare
eller kanalansvarig för alla medier.

3. Reklamfinansierade markbundna svenska
televisionssändningar (mom. 3)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m), Ylva
Annerstedt (fp) och Stig Bertilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Med
hänvisning till" och slutar med " 1988/89:K409 yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Sedan riksdagen senast — i december 1988 (bet. KU 1987/88:21,
yttr. KrUly) — behandlade krav av företrädare för moderata samlingspartiet
och folkpartiet om upprättande av en från Sveriges Radio
fristående, rikstäckande reklamfinansierad TV-kanal med markbundna
sändningar, har utvecklingen på TV-området varit sådan att det nu är
nödvändigt att riksdagen fattar beslut i frågan om huruvida reklam
skall tillåtas i svensk TV. Utskottet anser nämligen att, om beslut i
frågan skjuts upp ytterligare, det i praktiken blir för sent att upprätta
en reklamfinansierad kanal som har möjlighet att inom rimlig tid
skaffa sig sådana intäkter att den framgångsrikt kan konkurrera med
utländska satellitsändningar. En reklamfinansierad svensk TV-kanal
med goda resurser är viktig dels därför att det är möjligt att på en
sådan kanal ställa programkrav som bl.a. ger medborgarna tillgång till
ett mångsidigt utbud av program som är kvalitetsmässigt högtstående,
dels därför att svenska företag inte bör vara hänvisade till uteslutande
utländska kanaler för att fa annonsera sina produkter i TV på den
svenska hemmamarknaden.

TV-reklam förekommer nu i så gott som alla europeiska stater.
Erfarenheterna från jämförliga länder tyder på att farhågorna för
negativa effekter av TV-reklam har varit överdrivna. Betänkandet om
TV-politiken ger ett klart belägg för denna slutsats. Betänkandet bekräftar
också att den lösning som bör väljas är den som sedan länge
förordats av företrädare för moderata samlingspartiet och folkpartiet,
nämligen att ett fristående programföretag lar tillstånd att sända TVprogram
med reklam i en nyupprättad rikstäckande tredje kanal.
Sveriges Television bör fa fortsätta sina avgiftsfinansierade sändningar
utan reklam i två kanaler.

Yttrandefriheten och mångfalden i det svenska TV-utbudet kommer
att ökas om den angivna lösningen väljs.

1989/90:KU8

17

2 Riksdagen 1989/90. 4 sami Nr 8

Det fristående TV-företaget bör träffa avtal med staten om villkoren
för verksamheten.

Reklamtiden bör begränsas. Reklaminslagens förläggning bör regleras
i avtalet.

Utskottet vill slutligen framhålla att utskottets klara ställningstagande
för en ny, reklamfinansierad TV-kanal har den betydelsen att de
olika intressenterna på TV-området redan nu får klart besked om
riksdagens ställningstagande till den viktigaste av de nu aktuella TVfrågorna.

Regeringen bör snarast förelägga riksdagen erforderliga förslag rörande
upprättande av en sådan reklamfinansierad TV-kanal som angetts
i det föregående.

Vad utskottet har anfört med anledning av de här aktuella motionerna
- 1987/88:K413 yrkande 1, 1988/89:K409 yrkande 2,

1987/88:K418 yrkande 4 och 1988/89:K431 yrkande 1 — bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med beredning av
ärendet om en reklamfinansierad TV-kanal och den framtida TVpolitiken
i övrigt också närmare överväger frågan om utnyttjandet av
de frekvenser som behövs för ett fjärde rikstäckande TV-nät. Motion
1988/89:K409 yrkande 4 påkallar därför inte någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande reklamfinansierade markbundna svenska televisionssändningar att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K413 yrkande
1, 1988/89:K409 yrkandena 2 och 4, 1987/88:K418 yrkande
4 och 1988/89:K431 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

4. Reklamfinansierade markbundna svenska
televisionssändningar (mom. 3, motiveringen)

Bo Hammar (vpk) och Hans Leghammar (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Med hänvisning till" och
slutar med "1988/89:K409 yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utvecklingen på medieområdet på senare tid innebär inte att något
väsentligt nytt har inträffat som föranleder ändring i den nuvarande
grundläggande inställningen till etableringskontroll. Tvärtom framstår
det tydligt att en sådan kontroll måste vara kvar. De kulturpolitiska
målen från 1974 står fast. Att etablera reklamfinansierade markbundna
svenska TV-sändningar strider mot dessa grundläggande mål. Även de
ursprungliga skälen för en TV i allmänhetens och samhällets tjänst
kvarstår.

Utskottet konstaterar att remissbehandling av utredningen TV-politiken
därvid inte kan bidra till någon förändring. Det måste vara ett
både konsument- och kulturpolitiskt mål att hålla svensk TV fri från
kommersiell reklam, reklam som konsumenterna inte bett om.

1989/90:KU8

18

Grundsynen är att uppnå köpfrid. Motionerna 1987/88:K413
yrkande 1, 1987/88:K418 yrkande 4, 1988/89:K409 yrkandena 2 och 4
samt 1988/89:K431 yrkande 1 avstyrks därför.

5. Folkomröstning på medieområdet (mom. 4)

Anders Björck. Hans Nyhage och Stig Bertilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt
utskottets mening" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha
följande lydelse:

Det finns starka skäl att låta väljarna säga sin mening i frågan om
huruvida Sveriges Radios monopol på medieområdet skall brytas. En
folkomröstning i denna fråga bör därför anordnas 1990.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

5. beträffande folkomröstning på medieområdet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K411 yrkandena 1
och 2 hos regeringen begär förslag till en lag om en folkomröstning
som skall genomföras under 1990 och som skall gälla

a) frågan om upphävande av Sveriges Radios monopol på
radio- och TV-sändningar,

b) frågan om tillåtande av etablering senast den 1 september
1990 av en alternativ radio och TV som kan vara reklamfinansierad.

6. Lagstiftning om finansiering av etermedier genom
reklam eller sponsring (mom. 5)

Anders Björck (m). Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m). Ylva
Annerstedt (fp) och Stig Bertilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Frågan
om reklam" och slutar med " 1988/89:K411 yrkandena 3 och 4" bort
ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i fråga om reklamfinansierade markbundna
TV-sändningar gör det nödvändigt att lagstiftningen anpassas
till en medievärld som rymmer en reklamfinansierad svensk TV-kanal.
Även rätten till sponsring bör — mot bakgrund av den nyligen framlagda
utredningen — närmare prövas av statsmakterna. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1987/88:K418 yrkande 3,
1987/88:K426 yrkande 2, 1988/89:K411 yrkandena 3 och 4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande lagstiftning om finansiering av etermedier genom
reklam eller sponsring

att riksdagen avslår motion I988/89:K414 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1987/88:K418 yrkande 3, 1987/88:K426
yrkande 2, 1988/89:K411 yrkandena 3 och 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

1989/90: KU 8

19

7. Lagstiftning om finansiering av etermedier genom
reklam eller sponsring (mom. 5)

Bo Hammar (vpk) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Frågan
om reklam" och slutar med "köpfrid (yrkande 1)" bort ha följande
lydelse:

Företrädare för vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de
gröna har i olika sammanhang mycket klart tagit avstånd från tanken
på reklam i svensk TV. Därvid har framhållits att kostnaderna för
reklam i TV kommer att slutligen belasta TV-tittarna i form av högre
priser på konsumtionsvaror. Till detta kommer att man inte kan räkna
med att det blir någon kvalitetshöjning med reklamfinansierad TV.
Sådan TV kommer — medvetet eller omedvetet — att uteslutande ha
som mål att programmen skall nå så stora grupper som möjligt.
Kvaliteten får därmed komma i andra hand. Programpolitiska regler
kan endast i begränsad utsträckning förhindra en sådan programpolitik.
Enligt utskottets mening måste TV-politiken inriktas på att stärka
Sveriges Radios ställning.

Utskottet har anledning utgå från att vid den pågående remissomgången
rörande betänkandet om TV-politiken utskottets synpunkter
blir närmare belysta, och det har därför inte funnits anledning att
påyrka ett avbrytande av remissförfarandet.

Sponsringsreglerna för Sveriges Radio bör skärpas i syfte att garantera
Sveriges Radios oberoende ställning. Det finns dock skäl att avvakta
den fortsatta beredningen av den nyligen framlagda rapporten om
sponsring.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning
av motion 1988/89:K414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna att alla former av reklam i etermedia skall förbjudas.
Motionerna 1987/88:K418 yrkande 3, 1988/89:K411 yrkandena 3

och 4 och 1987/88:K426 yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande lagstiftning om finansiering av etermedier genom
reklam eller sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K418 yrkande 3,
1988/89:K411 yrkandena 3 och 4 och 1987/88:K426 yrkande 2
och med anledning av motion 1988/89:K414 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av reklamförbud i etermedia.

1989/90: KU 8

20

8. Lokala radiostationer och lokala TV-stationer
(mom. 6)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp). Hans Nyhage (m), Ylva
Annerstedt (fp) och Stig Bertilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Som
kulturutskottet har" och på s. 12 slutar med "och 1988/89:K435" bort
ha följande lydelse:

Inom ramen för vad som är tekniskt möjligt med hänsyn till de
frekvenser som tilldelats Sverige bör möjligheter finnas att upprätta
lokala och regionala stationer på radio- och TV-området. Regeringen
bör lägga fram förslag om hur dessa möjligheter skall kunna utnyttjas.
Förslag bör föreläggas riksdagen i samband med förslag om den
reklamfinansierade TV-kanalen.

Vad utskottet sålunda anfort bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motionerna 1987/88:Kr231
yrkande 2, 1987/88:Kr244 yrkande 2, 1987/88:K413 yrkande 2,

1987/88:K420 yrkande 1, 1987/88:K426 yrkande 1, 1988/89:K409 yrkandena
1 och 3, 1988/89:K410, 1988/89:K412, 1988/89:K431

yrkande 2 och 1988/89:K435.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lokala radiostationer och lokala TV-stationer
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr231 yrkande
2, 1987/88:Kr244 yrkande 2, 1987/88:K413 yrkande 2,
1987/88:K420 yrkande 1, 1987/88:K426 yrkande 1, 1988/89:K409
yrkandena 1 och 3, 1988/89:K410, 1988/89:K412, 1988/89:K431
yrkande 2 och 1988/89:K435 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om fri lokalradio och fri lokal-TV.

9. Lokala radiostationer och lokala TV-stationer
(mom. 6)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Som
kulturutskottet har" och på s. 12 slutar med "och 1988/89:K435" bort
ha följande lydelse:

Det är angeläget att regler utformas för ett utnyttjande av frekvenser
som tilldelats Sverige för markbundna TV-sändningar. Eftersom man
inte kan räkna med att mindre orter och glesbygder i allmänhet kan
nås av det ökade TV-utbudet med hjälp av kabeltekniken är det viktigt
att frekvenserna utnyttjas för en television på lokal och regional grund.
Ur allmänkulturell synvinkel är det också angeläget att reglerna får en
sådan utformning att framväxten av en decentraliserad TV-produktion
främjas.

Fristående TV-sändningar bör grundas på någon form av statlig
koncession. Utskottet ansluter sig till de riktlinjer för ett koncessionssystem
som framlagts i motion 1988/89:K410. Dessa innebär i korthet
följande. Projekt som ger god geografisk täckning bör ges företräde.

1989/90: K U8

21

3 Riksdagen 1989/90. 4 sami. Nr 8

Ingen intressent bör ha en dominerande ställning i företag eller
projekt som får koncession. Projekt där ideella organisationer, folkbildningsorganisationer,
högskolor, ortspress eller andra bärare av allmänna
intressen medverkar bör ges företräde. Koncession bör vara
tidsbegränsad.

I enlighet med det anförda bör ett utredningsarbete påbörjas snarast.
Som ett led i detta arbete bör några försöksprojekt startas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:K420 yrkande
1 och motion 1988/89:K410 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i
allt väsentligt motionerna 1987/88:K413 yrkande 2, 1988/89:K409 yrkande
3, 1988/89:K412 och 1987/88:K426 yrkande 1.

Då det gäller fristående radiostationer med lokala eller regionala
sändningar är utskottet inte berett förorda att riksdagen tar något
initiativ med anledning av i ärendet aktuella motionsförslag. Redovisningen
av de uppdrag som närradioutredningen har bör avvaktas.
Utskottet avstyrker därför motionerna 1987/88:Kr231 yrkande 2,
1988/89:K409 yrkande 1, 1987/88:Kr244 yrkande 2, 1988/89:K431 yrkande
2 och 1988/89:K435.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lokala radiostationer och lokala TV-stationer
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr231 yrkande 2,
1988/89:K409 yrkande 1, 1987/88:Kr244 yrkande 2,

1988/89:K431 yrkande 2 och 1988/89:K435 och med anledning
av motionerna 1987/88:K420 yrkande 1, 1988/89-.K410,

1987/88:K413 yrkande 2, 1988/89:K409 yrkande 3, 1988/89:K412
och 1987/88:K426 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om lokala radiostationer och lokala
TV-stationer.

O

10. Åtgärder i internationella sammanhang pa
medieområdet (mom. 7)

Bo Hammar (vpk) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Sverige
har i år" och slutar med " 1988/89:K418 yrkandena 1 och 2" bort ha
följande lydelse:

När den konvention om gränsöverskridande television som bl.a.
Sverige undertecknat träder i kraft, får vi ett internationellt regelverk
som utgör ett första steg på vägen mot en television i Europa och som,
då det gäller sändningar som omfattas av konventionen, ligger på
miniminivå i fråga om bl.a. att motverka underhållningsvåldet och att
skydda barn och ungdom. Reklamreglerna i konventionen är sådana
att de skapar förutsättningar för en ohämmad reklamutveckling. Sålunda
får varje sändningstimma innehålla 9—12 minuter reklam, alltså
hela 20 %. Reklaminslag får avbryta program, något tillräckligt skydd
för att förhindra reklam finns inte. Enligt utskottets mening är det
viktigt att regeringen utan att avvakta effekterna av konventionen

1989/90: KU8

22

arbetar vidare mot målet att satellit- och kabelsändningar som tas emot
i Sverige skall uppfylla i allt väsentligt samma krav som nu gäller för
Sveriges Televisions sändningar. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna 1987/88:K430 yrkande 2 och 1988/89:K418
yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande åtgärder i internationella sammanhang på medieområdet att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K430 yrkande
2 och 1988/89:K418 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort om åtgärder i internationella
sammanhang i syfte att stoppa underhållningsvåidet i
massmedier.

11. Tillfälligt stopp för kabelutbyggnaden, medieräd
m.m. (mom. 8)

Bo Hammar (vpk) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet finner inte" och slutar med " 1988/89:K418 yrkandena 4—6"
bort ha följande lydelse:

Det är nödvändigt med ett demokratiskt inflytande över utbyggnaden
av kabel-TV. Utskottet tillstyrker det i två motioner
— 1987/88:K411 yrkande 2 och 1988/89:K418 yrkande 5 — framförda
förslaget om ett medieråd. I medierådet bör experter av olika slag
mötas och kabelutbyggnaden prövas i ett samhälleligt och kulturpolitiskt
perspektiv. Rådet skall, som namnet säger, ha endast en rådgivande
funktion. Till hjälp bör medierådet, som föreslås i motion
1988/89:K418, ha en medieombudsman med talerätt vid domstol (yrkande
6). Det är också nödvändigt med ett moratorium för kabelutbyggnaden.
Utskottet tillstyrker därför också motion 1987/88:K411
yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande tillfälligt stopp för kabelutbyggnaden, medieråd
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K418 yrkandena
4—6 och med anledning av motion 1987/88:K411 hos regeringen
begär de förslag till lagstiftning och andra åtgärder som fordras
för att tillfälligt stoppa kabelutbyggnaden och för att inrätta ett
medieråd med en medieombudsman.

12. Ändringar i kabellagstiftningen (mom. 9)

Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Som
kulturutskottet har" och slutar med "motion 1987/88:K410" bort ha
följande lydelse:

1989/90:KU8

23

Utskottet anser att det inte finns skäl att avvakta effekterna av
konventionen om gränsöverskridande television. Kabellagstiftningen
bör redan nu reformeras så att det blir möjligt att förhindra mottagning
av sådant som inte uppfyller de krav som gäller för Sveriges
Radios sändningar. Regeringen bör därför lägga fram förslag till lagändringar
i enlighet med vad som yrkas i motion 1987/88:K410.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ändringar i kabellagstiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K410 hos regeringen
begär förslag till lagstiftning i enlighet med vad utskottet har
anfört.

13. Regler för vidaresändning (mom. 10)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I
avvaktan på" och slutar med "Motionsyrkande! avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Radiolagsutredningen har i uppdrag att lägga fram förslag om sådana
ändringar av lagstiftningen att regler för vidaresändning skall kunna
tillämpas oberoende av satellitens art. Utskottet utgår från att regeringen
kommer att förelägga riksdagen förslag som tillgodoser motion
1988/89:K418 yrkande 3. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande regler för vidaresändning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:K418 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
i fråga om regler för vidaresändning.

14. Regler för vidaresändning (mom. 10)

Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I
avvaktan på" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Radiolagsutredningen har i uppdrag att lägga fram förslag om sådana
ändringar av lagstiftningen att regler för vidaresändning skall kunna
tillämpas oberoende av satellitens art. Enligt utskottets mening måste
alla satellittyper föras in under kabellagen så att regler om reklam,
våld, pornografi och rashets åter kan tillämpas. Det regellösa tillståndet
som nu råder kan inte accepteras. Åtgärder måste vidtas omedelbart.
Det finns således ingen som helst anledning att avvakta ytterligare
utredning.

Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet motion 1988/89:K418 yrkande
3.

1989/90: KU8

24

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande regler för vidaresändning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K418 yrkande 3 hos
regeringen begär förslag till lagstiftning om vidaresändning i
enlighet med vad utskottet anfört.

15. Tillståndsplikt för kabelnät m.m. (mom. 11)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Hans
Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c) och Stig Bertilsson
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Det
finns som kulturutskottet" och slutar med " 1988/89:K445" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att reglerna för vilka kabelnät som
skall omfattas av tillståndsplikt för trådsändningar ändras. Starka skäl
talar för att — om tillståndsplikten över huvud skall bibehållas — det
utan tillstånd bör få bedrivas sändningar i betydligt större utsträckning
än vad de nuvarande bestämmelserna medger, dvs. nät med sändningar
som når högst 100 bostäder.

Vad utskottet har anfört med anledning av motionerna
1987/88:K420 yrkande 4 och 1988/89:K445 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande tillståndsplikt för kabelnät m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K420 yrkandena
2—4 och 1988/89:K445 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om tillståndsplikt för kabelnät.

Särskilt yttrande

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anför:

I anslutning till behandlingen av motioner om en reklamfinansierad
svensk TV-kanal vill vi erinra om att företrädare för centerpartiet i
olika sammanhang och senast i samband med behandlingen under
våren 1989 av frågor om Sveriges Radios verksamhet framlagt förslag
om finansiering av Sveriges Television genom reklam i en av kanalerna
som ett komplement till avgiftsfinansieringen (se bet.
1988/89:KrU21). Förslaget är nu i praktiken föremål för remissbehandling,
eftersom ett av de tre alternativ som lagts fram av TV-utredningen
innehåller att reklam skall tillåtas i den ena eller i bägge kanalerna i
Sveriges Television (alternativ 1). Vi får anledning att i annat sammanhang
återkomma till förslaget.

1989/90: KU8

25

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrUly
Radio- och TV-frågor
Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 16 maj 1989 beslutat inhämta kulturutskottets
yttrande över motioner om radio- och TV-frågor, nämligen
motionerna 1987/88:Kr231 yrkande 2, Kr244 yrkande 2, K407, K410,
K4U, K413, K418 yrkandena 3 och 4, K420, K426, K430 yrkande 2,
1988/89:K409, K410, K411, K412, K414 yrkande 1, K418, K431, K435
och K445.

Utskottet

Vissa utredningar, m.m.

Utredningen om åtgärder för att förbättra underlaget för
massmediepolitiska bedömningar m.m.

Enligt 1987 års riksdagsbeslut om forskning (prop. 1986/87:80 bil. 6, s.
159 f, bet. KrU 16, rskr. 289) bör fr.o.m. budgetåret 1989/90 särskilda
medel anvisas för åtgärder för att förbättra underlaget för massmediepolitiska
bedömningar och beslut.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 14 april 1988 tillkallades
samma dag en särskild utredare (U 1988:05) med uppgift att
förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska
bedömningar m.m. (dir. 1988:14). Utredaren — direktören för arkivet
för ljud och bild Leif Larson — överlämnade i december 1988 sina
förslag till åtgärder i betänkandet (SOU 1988:52) Att följa medieutvecklingen.

Utredaren har kartlagt aktuella bevaknings- och dokumentationsinsatser
inom det massmediepolitiska området som görs inom såväl den
offentliga som den privata sektorn. Utredaren föreslår att medel under
budgetåret 1989/90 anvisas den svenska avdelningen av Nordiska dokumentationscentralen
för masskommunikationsforskning (NORDICOM)
för bidrag till information om forskningsresultat och till insamling
och bearbetning av mediestatistik.

NORDICOM förutsätts fa stor självständighet vid fördelningen av
medlen mellan personal och omkostnader.

De ytterligare insatser som utredaren föreslår för tiden fr.o.m.
budgetåret 1990/91 bör omfatta dokumentation av bl.a. debatt om

medieutvecklingen samt av den tekniska utvecklingen på medieområdet.
För ändamålet föreslås en förstärkning av resurserna till antingen
kabelnämnden eller arkivet för ljud och bild (ALB).

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett anslag på
348 000 kr. för bidrag till ändamål som utredaren föreslagit (prop.
1988/89:100 bil. 10 s. 461 och 462, bet. KrU22, rskr. 186). Kulturministern
avser att efter remissbehandlingen av utredarens förslag återkomma
till regeringen med förslag om hur en fullt utbyggd verksamhet
skall utformas.

TV-utredningen

Efter regeringens bemyndigande den 13 april 1989 förordnades statssekreteraren
Sverker Gustavsson som särskild utredare med uppgift att
utarbeta ett underlag för ställningstagande om den framtida TV-politiken
(dir. 1989:15). Utredningsarbetet har bedrivits under benämningen
TV-utredningen (U 1989:04). Utredaren överlämnade i slutet av september
betänkandet (SOU 1989:73) TV-politiken. Betänkandet remissbehandlas
för närvarande.

Det anges att avsikten med betänkandet är att det skall kunna tjäna
som underlag för diskussioner om den framtida politiken inom televisionens
område, diskussioner som skall kunna leda fram till sådana
beslut att det svenska TV-systemet kommer att vara väl rustat för de
utmaningar som väntar under 1990-talet.

Det anges vidare att det hitintills rått en betydande enighet om
följande huvudmål för TV-politiken. Alla som bor i Sverige skall
kunna se på TV-program av god kvalitet. Oavsett vilka vi är skall vi

kunna hitta något intressant i televisionen både när våra önskemål

överensstämmer med flertalets och vid de tillfällen då de inte gör det.
Televisionen skall ge olika intresseinriktningar möjligheter att komma
till uttryck och den skall ha en omfattande och kvalificerad bevakning
av det som händer i Sverige och världen.

Utredaren anser att dessa mål fortfarande bör ligga till grund för
utformningen av TV-politiken. Däremot behöver det prövas om medlen
för att förverkliga målen är ändamålsenliga i en ny mediesituation.

Efter ingående överväganden kommer utredaren fram till slutsatsen

att ett fortsatt nej till reklam i svensk TV inte är en realistisk

handlingslinje. Ett fortsatt avståndstagande från reklamfinansiering
skulle medföra att möjligheterna att erbjuda alla svenskar ett omfattande
och omväxlande TV-utbud avsevärt skulle försvåras.

Kostnaden för en tredje TV-kanal som sänds över ett rikstäckande
marknät beräknas. För en TV-kanal som, inkl. nyheterna, sänder
ungefär hälften egenproducerade program, uppgår den årliga kostnaden
till 800 milj. kr. exkl. sändningskostnader. Dessa uppgår till ca 195
milj. kr. Samtidigt skulle den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten
tillföras hyresintäkter och vinster på 25—30 milj. kr. per år.

1989/90: KU8

Bilaga

27

Tre handlingsalternativ för hur reklamfinansiering skulle kunna
utnyttjas för svensk TV presenteras. Utgångspunkten har varit bl.a. att
svensk television också fortsättningsvis skall verka för yttrandefrihet,
mångfald och kvalitet.

Det första alternativet innebär att reklamsändningar inleds i den ena
eller i bägge kanalerna i Sveriges Television. Reklaminkomsterna
tillförs inte TV-bolaget direkt utan rundradioverksamheten som helhet.
Reglerna för medelstilldelningen till rundradiorörelsen bestäms liksom
nu av riksdagen.

Det andra alternativet innebär att Sveriges Television sänder TVprogram
utan reklam i en kanal, medan ett programföretag som är
fristående från Sveriges Radio-koncernen sänder TV-program med
reklam i den andra kanalen. Sveriges Radio-koncernens verksamhet
finansieras med TV-avgifter.

Det tredje alternativet innebär att Sveriges Television fortsätter sina
avgiftsfinansierade sändningar utan reklam i två kanaler medan ett
programföretag som är fristående från Sveriges Radio-koncernen sänder
TV-program med reklam i en ny tredje kanal.

I betänkandet redovisas synpunkter på ägarformer för ett fristående
svenskt TV-företag samt regler för reklam i svensk television och för
reklam i kabel-TV-sändningar.

Konvention om gränsöverskridande television, m.m.

Inom Europarådets ram har tagits fram en konvention om gränsöverskridande
television. I början av maj månad i år har Sverige och nio
andra av medlemsstaterna som de första undertecknat konventionen.

Genom konventionen upprättas ett för Europarådets medlemsstater
gemensamt regelverk som skall främja flödet av program mellan
länderna samtidigt som hänsyn tas till nationell kultur och särart.

Konventionens huvudprincip är att det sändande landet svarar för
att gränsöverskridande TV-sändningar, antingen de sker med hjälp av
satellit eller på annat sätt, uppfyller de minimiregler för programverksamheten
som ställs upp i konventionen. De mottagande länderna åtar
sig att inte hindra mottagning eller vidaresändning på sitt territorium
av sändningar som uppfyller konventionens krav.

Konventionen innehåller regler för programinnehållet i allmänhet,
för reklamsändningar och för s.k. sponsrade program. Det finns också
regler för hur överträdelser av konventionsreglerna skall hanteras.
Huvudregeln är att tvister skall lösas genom förlikning. Om de berörda
staterna inte kan enas skall skiljedomsförfarande kunna tillgripas.
Vidare får, som en tillfällig åtgärd i vissa fall, det mottagande landet
avbryta vidaresändning av en programkanal vars innehåll strider mot
konventionens regler.

De ovan angivna minimireglerna avser bl.a. våldsskildringar, pornografi,
skydd för barn och ungdom och rätt till beriktigande av uppgifter.

1989/90: K U8

Bilaga

28

Konventionen träder i kraft tre månader efter det att den har
ratificerats av sju stater, av vilka minst fem skall vara medlemmar av
Europarådet.

Parallellt med arbetet inom Europarådet har de Europeiska Gemenskaperna
(EG) utarbetat ett s.k. direktiv till medlemsstaterna om vissa
föreskrifter om TV-sändningar. Det direktiv som antogs den 13 oktober
1989 överensstämmer i väsentliga delar med konventionstexten.

Radiolagsutredningen

Genom beslut den 15 maj 1985 bemyndigade regeringen det statsråd
som hade till uppgift att föredra ärenden om rundradioverksamhet att
tillkalla en särskild utredare för att se över den radiorättsliga lagstiftningen.
Utredningen arbetar under namnet radiolagsutredningen (U
1985:05). Sedermera har utredningen fatt tilläggsdirektiv.

Utredningen har lagt fram flera delbetänkanden. Enligt de ursprungliga
direktiven återstår av utredningsuppdraget dels en allmän
översyn av radiolagstiftningen i systematiskt, terminologiskt och lagtekniskt
hänseende, dels vissa särskilda problemområden, nämligen långdistansöverföring
av rundradioprogram, sändningar till satelliter, motverkande
av radiostörningar, sanktioner vid överträdelser av radiorättsliga
regler samt sändningar på teckenspråk till döva.

Regeringen har genom beslut den 3 maj i år gett utredningen
ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 1989:21). Uppdraget innebär följande.

Radiolagsutredningen skall föreslå den lagstiftning som behövs med
anledning av det utredningsarbete som bedrivits av TV-utredningen.

Utredningen skall vidare belysa konsekvenserna av ett svenskt tillträde
till konventionen om gränsöverskridande television samt lägga fram
förslag till den lagstiftning som behövs.

Radiolagsutredningen skall även föreslå en kabelsändningslagstiftning
som är så utformad att regler för vidaresändning av satellitprogram
blir tillämpliga oberoende av från vilken kategori av satelliter
programmen sänds ut. Utredningen är oförhindrad att också föreslå
andra ändringar i lagstiftningen som bedöms vara befogade med hänsyn
till erfarenheterna av tillämpningen.

Sponsringsutredning

En särskild sakkunnig — Leif Larson — har i dagarna lagt fram
rapporten (Ds 1989:65) Sponsring m.m. av Sveriges Radios program.

Närradioutredningen

Efter regeringens bemyndigande den 19 maj 1988 har tillkallats en
särskild utredare för att utreda vissa frågor i närradions regelverk, bl.a.
närradioföreningarnas ställning och sändarnas räckvidd (dir. 1988:22).
Utredaren arbetar under benämningen Närradioutredningen (U
1988:07).

1989/90: KU8

Bilaga

29

4 Riksdagen 1989190. 4 sami. Nr 8

Utskottets allmänna synpunkter rörande
motionsförslagen, m.m.

Kulturutskottet vill inledningsvis framhålla att de förutsättningar som
många av motionerna bygger på i väsentliga avseenden förändrats
sedan motionerna väcktes. Utskottet vill härvidlag särskilt erinra om
alt det utarbetats en Europarådskonvention om gränsöverskridande
television, som Sverige undertecknat, ali det för kort tid sedan har
lagts fram ett utredningsförslag om den framtida TV-politiken samt
att en rad av de frågor som tas upp i motionerna ligger inom ramen
för pågående utredningsarbete.

Etableringsfrihet på medieområdet, m.m.

Enligt motion 1987/88:K407 av Alf Svensson skall riksdagen begära
förslag från regeringen som innebär fri etableringsrätt för TV-sändningar
i folkrörelseregi. Motionen syftar till att det skall upprättas
rikstäckande reklamfinansierade kanaler.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att frågan om
tillåtande av en eller flera reklamfinansierade TV-kanaler, som är
rikstäckande och marksända, tas upp i ett följande avsnitt. I den
övergripande etableringsfrågan finns skäl anföra följande.

I många sammanhang har det framhållits att det är ofrånkomligt
med någon form av etableringskontroll rörande etersändningar, eftersom
utrymmet i etern är begränsat. Förutsättningarna för distribution
av TV-program har förändrats genom den utveckling som skett av
möjligheter till satellitsändningar, men då det gäller marksänd TV
finns knappheten på frekvenser kvar. Det blir därför nödvändigt att
man även i fortsättningen har ett system med krav på tillstånd för
etersändningar.

Som utförligt redovisas i ett av konstitutionsutskottet nyligen avgivet
betänkande (1989/90:KU6) pågår — under medverkan av en parlamentarisk
beredningsgrupp — ett arbete inom regeringskansliet som
syftar till ett utvidgat grundlagsskydd för andra medier än det tryckta
ordet, således bl.a. radio och TV. Detta arbete bör självfallet inte
föregripas. Motionen avstyrks således.

Likaledes med hänvisning till det nämnda beredningsarbetet avstyrker
kulturutskottet motion 1988/89:K418 (vpk), såvitt i motionen tas
upp frågan om ett system med ansvarig utgivare/kanalansvarig för alla
medier (yrkande 7).

Reklamfinansierade markbundna svenska
televisionssändningar

Under 1980-talet har i skilda sammanhang framställts önskemål om att
det skall tillskapas en svensk TV-kanal vid sidan av Sverige Radios
sändningar. Kanalen skulle vara marksänd och rikstäckande. Den
skulle finansieras genom reklam. Syftet med ytterligare en kanal skulle
främst vara att öka variationen i det svenska TV-utbudet. Aven krav på

1989/90: K U8

Bilaga

30

rekJamfinansiering inom Sveriges Radio — bl.a. från företrädare för
centerpartiet — har framställts. I vissa sammanhang har önskemål om
flera fristående TV-kanaler framställts.

Under den allmänna motionstiden 1988 och 1989 har väckts motioner
av företrädare för moderata samlingspartiet och folkpartiet som
sammanfattningsvis kan sägas syfta till att det snarast skall upprättas en
från Sveriges Radio fristående, rikstäckande, reklamfinansierad TVkanal
som marksänds. Motionerna är följande, nämligen 1987/88:K413
(fp) yrkande 1, 1988/89:K409 (fp) yrkande 2, 1987/88:K418 (m) yrkande
4 och 1988/89:K431 (m) yrkande 1. Sistnämnda motion syftar till
att det sedermera skall upprättas ytterligare TV-kanaler.

Utskottet vill med anledning av motionskraven anföra följande. I det
föregående har utskottet lämnat en utförlig redovisning för innehållet i
det förslag om TV-politiken som i september i år lades fram av
TV-utredningen. 1 förslaget presenteras tre huvudalternativ för hur
reklamfinansiering av svensk television skulle kunna anordnas. Samtliga
förutsätter att de reklamfinansierade programmen sänds ut i ett
rikstäckande nät av marksändare och att de uppfyller demokratiskt
fastställda krav på kvalitet och omväxling.

Det första alternativet innebär att reklamsändningar skulle inledas i
den ena eller i båda av kanalerna i Sveriges Television.

Det andra alternativet innebär att Sveriges Television delas upp i två
företag, där det ena lämnar Sveriges Radio-koncernen och sänder helt
reklamfinansierade program, medan det andra stannar kvar i koncernen
och sänder avgiftsfinansierade program utan reklam.

Det tredje alternativet innebär att ett fristående programföretag
sänder TV-program med reklam i en nyupprättad rikstäckande tredje
kanal. Sveriges Television fortsätter sina avgiftsfinansierade sändningar
utan reklam i två kanaler.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Utskottet anser att remissbehandlingen och den fortsatta beredningen
av de frågor som tas upp i betänkandet inte bör föregripas. De ovan
redovisade motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Att i den nuvarande situationen ta upp tili närmare överväganden
frågan om utnyttjandet av de frekvenser som behövs för ett fjärde
rikstäckande TV-nät framstår inte som motiverat. Utskottet, som också
hänvisar till avsnittet med rubriken Lokala radiostationer och lokala
TV-stationer, m.m., avstyrker motion 1988/89:K409 (fp) i motsvarande
del (yrkande 4).

Kulturutskottet anser att det inte ankommer på utskottet att redovisa
några synpunkter rörande ett förslag i motion 1988/89:K411 (m) om
folkomröstning (yrkandena 1 och 2).

1989/90: KU8

Bilaga

31

Lagstiftningsfrågor, m.m. om finansiering av
etermedier genom reklam eller sponsring

1989/90: KU8

Bilaga

I anslutning till att ställning tas till den framtida TV-politiken måste
riksdagen också pröva vilka lagändringar som behövs. Som framgår av
föregående avsnitt är frågan om huruvida reklam skall tillåtas i svensk
TV en central fråga i sammanhanget. Radiolagsutredningen har i
uppdrag att föreslå den lagstiftning som behövs med anledning av det
utredningsarbete som resulterat i betänkandet TV-politiken. Utskottet
anser med hänsyn härtill och till att frågan om reklam i radio har ett
nära samband med frågan om reklam i TV att motionsyrkanden, vari
lagstiftningsfrågan på området tas upp, inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. Detta gäller motionerna 1987/88:K418 (m) yrkande 3 i
motsvarande del, 1988/89:K411 (m) yrkande 4 i motsvarande del och
1987/88:K426 (m) yrkande 2.

Om reklam blir tillåten i marksänd TV kan, som framgår av det
nämnda betänkandet, även reglerna om reklam i kabelsändningslagstiftningen
behöva förändras. Med hänsyn till radiolagsutredningens
uppdrag erfordras enligt utskottets mening inte något riksdagens initiativ
i detta avseende. Motion 1988/89:K411 yrkande 3 avstyrks därför.

Med hänvisning till den i dagarna framlagda rapporten (Ds 1989:65)

Sponsring m.m. av Sveriges Radios program avstyrks även motionerna
1987/88:K418 yrkande 3 och 1988/89:K411 yrkande 4, båda yrkandena
i den mån de inte behandlats ovan.

Av det ovan sagda följer att utskottet avstyrker även motion
1988/89:K414 (mp), såvitt däri yrkas att riksdagen skall begära förslag
till lagstiftning om köpfrid innebärande att alla former av reklam i
etermedia förbjuds (yrkande 1).

Lokala radiostationer och lokala TV-stationer, m.m.

I en rad motioner framställs yrkanden som rör upprättandet av fristående
radiostationer eller fristående TV-företag som skulle ha lokala
eller regionala etersändningar. Enligt några av yrkandena skulle det
vara fråga om en försöksverksamhet eller en verksamhet som var
begränsad till viss del av landet. Motionerna är följande, nämligen
1987/88:Kr231 (fp) yrkande 2, 1987/88:Kr244 (m) yrkande 2,

1987/88:K413 (fp) yrkande 2, 1987/88:K420 (c) yrkande 1,

1987/88:K426 (m) yrkande 1, 1988/89:K409 (fp) yrkandena 1 och 3,

1988/89:K410 (c), 1988/89:K412 (m), 1988/89:K431 (m) yrkande 2 och
1988/89:K435 (m).

Då det gäller TV-sändningar av företag utanför Sveriges Radiokoncernen
vill utskottet framhålla följande.

Som utskottet tidigare nämnt är tillgången till frekvenser för TVsändningar
en begränsad resurs. För närvarande är de sändningsfrekvenser
som tilldelats Sverige disponerade på sådant sätt att utöver de
båda kanaler som nu utnyttjas, ytterligare två rikstäckande kanaler
skall kunna tas i bruk. Det torde inte vara möjligt att, annat än i
mycket begränsad omfattning, inleda lokala eller ännu mindre regio- 32

nala TV-sändningar, utan att de frekvenser som i dag är avsedda för de

outnyttjade riksnäten tas i anspråk. Enligt utskottets mening bör ett
beslut som lar sådana konsekvenser inte fattas förrän riktlinjerna för
TV-politiken i stort har lagts fest.

1 flera av motionsyrkandena förutsätts att de lokala TV-kanalerna
skall finansieras med reklam. Utskottet vill därför hänvisa till vad som
anförs i betänkandet TV-politiken om reklam som finansieringskälla
för svensk television (s. 106—107). Utredningen anför bl.a. att om
sådan reklam skall införas bör man eftersträva att reklam-TV-företaget
får en dominerande ställning på marknaden för TV-reklam samt att
reklam i rikssändningar i Sverige inte låter sig kombineras med
reklam i lokala TV-sändningar.

På grund av det anförda — och då det övergripande ställningstagandet
till vår framtida TV-politik bör ske sedan beredningen av de i
betänkandet om TV-politiken upptagna frågorna slutförts — avstyrker
utskottet de här aktuella motionsyrkandena.

Inte heller då det gäller fristående radiostationer med lokala eller
regionala sändningar är utskottet berett förorda att riksdagen tar något
initiativ med anledning av motionsförslagen. Man kan nämligen inte
heller i fråga om radiosändningar bortse från föreliggande önskemål
om reklamfinansiering. Man kan vidare inte bortse från det uppdrag
som närradioutredningen har. Den skall nämligen bl.a. pröva frågan
om sändarnas räckvidd, något som kan fa betydelse för tillgången på
frekvenser för andra sändningar än närradiosändningar. Även andra
frågor som prövas av utredningen kan ha betydelse för bedömningen
av frågan om fristående lokala radiostationer av annat än föreningskaraktär.

Kabelsändningar, m.m.

Vissa allmänna frågor

I motion 1987/88:K420 (c) tas upp frågan om innehållet i uttalanden
som gjorts av regeringen och kulturministern om utvecklingen på
kabel- och satellit-TV-området (yrkande 2).

Utskottet, som noterar att motionen väcktes för uppemot två år
sedan, anser att den inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd i här
aktuell del. Vad som anförs i motionen ger utskottet anledning att
hänvisa till den i det föregående lämnade redovisningen om åtgärder
för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar m.m.

Enligt två partimotioner från vpk — 1987/88:K411 yrkande 2 och
1988/89-.K418 yrkande 5 — skall ett medieråd inrättas. I förstnämnda
motion framställs vidare ett yrkande om ett moratorium för kabelutbyggnaden
(yrkande 1), och i sistnämnda motion föreslås att det skall
tillsättas en medieombudsman med talerätt i domstol (yrkande 6).

Enligt motionärerna skulle ett medieråd ta fram beslutsunderlag om
den medieutveckling som pågår och därmed stärka det demokratiska
inflytandet över utvecklingen.

Utskottet har avstyrkt förslag om ett medieråd i yttrande till konstitutionsutskottet
för två år sedan (KrU 1987/88:1 y). Därvid har utskot -

1989/90: KU8

Bilaga

33

tet, som hänvisar till nämnda yttrande, bl.a. pekat på att kabellagstiftningen
är av provisorisk karaktär, att det finns en risk för att en alltför
hård reglering av kabelnäten får den effekten att satellitmottagningen
alltmer styrs över till de enskilda hushållen eller i vart fall till icke
reglerade, mindre enheter, samt att det skall inrättas en särskild
forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning (se yttrandet s. 24,
26 och 27 i bet. KU 1987/88:21). Som tidigare redovisats har vissa
medel anvisats för en sådan resurs, och ytterligare åtgärder planeras.

Utskottet avstyrker de ovan redovisade motionsyrkandena.

Innehållet i kabelsändningslagstiftningen

I en rad motionsyrkanden tas upp frågan om innehållet i kabellagstiftningen.
Vissa av yrkandena har ett innehåll som är likartat med
yrkanden som behandlats av utskottet i yttrande till konstitutionsutskottet
hösten 1987 (KrU 1987/88:ly, KU 1987/88:21). Utskottet hänvisar
till nämnda yttrande. Samtidigt vill utskottet framhålla att — i
enlighet med vad som inledningsvis angetts — de förutsättningar som
motionerna bygger på i väsentliga avseenden ändrats sedan motionerna
väcktes. Utskottet vill härvidlag erinra om att den av bl.a. Sverige
undertecknade konventionen om gränsöverskridande television innehåller
ett regelverk som skall främja flödet av program mellan länderna
samtidigt som hänsyn tas till nationell kultur och särart. Konventionen
innehåller bl.a. att de sändande länderna åtar sig att se till att
TV-sändningar som kan tas emot i andra länder följer vissa minimiregler
om t.ex. våldsskildringar, pornografi och skydd för barn och
ungdom. De mottagande länderna åtar sig att inte förhindra mottagning
av sändningar eller vidaresändning av sändningar som överensstämmer
med konventionens regler. Vidare vill utskottet erinra om
att radiolagsutredningen skall belysa konsekvenserna av ett svenskt
tillträde till konventionen samt lägga fram förslag till den lagstiftning
som behövs, att utredningen skall föreslå en kabelsändningslagstiftning
som är så utformad att regler för vidaresändning av satellitprogram blir
tillämpliga oberoende av från vilken kategori av satelliter programmen
sänds ut samt att utredningen är oförhindrad att också föreslå andra
sådana ändringar i lagstiftningen som bedöms vara befogade med
hänsyn till erfarenheterna av tillämpningen.

Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet anser utskottet
att det inte är meningsfullt att nu göra en detaljprövning av innehållet
i de här aktuella motionsyrkandena, eftersom resultatet av nämnda
arbete självfallet måste avvaktas innan i vart fall någon mera väsentlig
ändring av kabelsändningslagstiftningen kan komma i fråga. Utskottet
anger i det följande motionsyrkandena och vilken inriktning de har. I
något fall ges en ytterligare kommentar till kraven.

I motionerna 1987/88:K410 (s) yrkande 1, 1987/88:K430 (vpk) yrkande
2 och 1988/89:K418 (vpk) yrkandena 1 och 2 framställs krav
som syftar till internationella överenskommelser på medieområdet

1989/90: KU8

Bilaga

34

eller till sådana ändringar i vår kabellagstiftning som har ett samband
med innehållet i konventionen om gränsöverskridande televisionssändningar.

Kabelnämndens befogenheter bl.a. då det gäller att hindra vidaresändning
av satellitsändningar har berörts i det ovan nämnda yttrandet
av utskottet (KrU 1987/88:1 y). Samma eller liknande förslag som de i
yttrandet behandlade tas upp i motion 1987/88:K410 (s) yrkandena 2, 4
och 5. Yrkande 3 i samma motion har samband med yrkande 2. Aven
i motion 1988/89:K418 (vpk) yrkande 4 tas upp en fråga om nämndens
befogenheter.

I två motioner — 1987/88:K420 (c) yrkande 3 och 1988/89:K418
(vpk) yrkande 3 — tas från skilda utgångspunkter upp frågan om
tillståndsplikt för vidaresändning av satellitprogram från även andra
satelliter än kommunikationssatelliter. Radiolagsutredningen har, som
ovan angetts, ett uttryckligt uppdrag att lägga fram förslag om sådana
ändringar av lagstiftningen att regler för vidaresändningen skall kunna
tillämpas oberoende av satellitens art.

Eftersom radiolagsutredningen bl.a. är oförhindrad att föreslå ändringar
i kabelsändningslagstiftningen som grundas på erfarenheterna av
tillämpningen finns det anledning utgå från att utredningen också
kommer att överväga vilka regler som bör gälla för kabelnät av olika
storlekar. Denna fråga har tagits upp i motionerna 1987/88:K420 (c)
yrkande 4 och 1988/89:K445 (c).

Stockholm den 7 november 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring
(c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki
Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).

1989/90: KU8

Bilaga

35

Avvikande meningar

1. Reklamfinansierade markbundna svenska
televisionssändningar. Lagstiftningsfrågor, m.m. om
finansiering av etermedier genom reklam eller
sponsring, Lokala radiostationer och lokala
TV-stationer, m.m.

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet vill" och på s.
33 slutar med "än föreningskaraktär" bort ha följande lydelse:

Sedan riksdagen senast — i december 1988 (bet. KU 1987/88:21,
yttr. KrUly) — behandlade krav av företrädare för moderata samlingspartiet
och folkpartiet om upprättande av en från Sveriges Radio
fristående, rikstäckande reklamfinansierad TV-kanal med markbundna
sändningar, har utvecklingen på TV-området varit sådan att det nu är
nödvändigt att riksdagen fattar beslut i frågan om huruvida reklam
skall tillåtas i svensk TV. Utskottet anser nämligen att om beslut i
frågan skjuts upp ytterligare, det i praktiken blir för sent att upprätta
en reklamfinansierad kanal som har möjlighet att inom rimlig tid
skaffa sig sådana intäkter att den framgångsrikt kan konkurrera med
utländska satellitsändningar. En reklamfinansierad svensk TV-kanal
med goda resurser är viktig dels därför att det är möjligt att på en
sådan kanal ställa programkrav som bl.a. ger medborgarna tillgång till
ett mångsidigt utbud av program som är kvalitetsmässigt högtstående,
dels därför att svenska företag inte bör vara hänvisade till uteslutande
utländska kanaler för att få annonsera sina produkter i TV på den
svenska hemmamarkanden.

TV-reklam förekommer nu i så gott som alla europeiska stater.
Erfarenheterna från jämförbara länder tyder på att farhågorna för
negativa effekter av TV-reklam varit överdrivna. Betänkandet om TVpolitiken
ger ett klart belägg för denna slutsats. Betänkandet bekräftar
också att den lösning som bör väljas är den som sedan länge förordats
av företrädare för moderata samlingspartiet och folkpartiet, nämligen
att ett fristående programföretag får tillstånd att sända TV-program
med reklam i en nyupprättad rikstäckande tredje kanal. Sveriges
Television bör få fortsätta sina avgiftsfinansierade sändningar utan
reklam i två kanaler.

Yttrandefriheten och mångfalden i det svenska TV-utbudet kommer
att ökas om den angivna lösningen väljs.

Det fristående TV-företaget bör träffa avtal med staten om villkoren
för verksamheten.

Reklamtiden bör begränsas. Reklaminslagens förläggning bör regleras
i avtalet.

Utskottet vill slutligen framhålla att utskottets klara ställningstagande
för en ny, reklamfinansierad TV-kanal har den betydelsen att de

1989/90: K U8

Bilaga

36

olika intressenterna på TV-området redan nu får klart besked om
riksdagens ställningstagande till den viktigaste av de nu aktuella TVfrågorna.

Regeringen bör snarast förelägga riksdagen erforderliga förslag rörande
upprättande av en sådan rekiamfinansierad TV-kanal som angetts
i det föregående.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av de här aktuella
motionerna — 1987/88:K413 (fp) yrkande 1, 1988/89:K409 (fp) yrkande
2, 1987/88:K418 (m) yrkande 4 och 1988/89:K431 (m) yrkande 1
— bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med beredning av
ärendet om en rekiamfinansierad TV-kanal och den framtida TVpolitiken
i övrigt också närmare överväger frågan om utnyttjandet av
de frekvenser som behövs för ett fjärde rikstäckande TV-nät. Motion
1988/89:K409 (fp) i motsvarande del (yrkande 4) påkallar därför inte
någon riksdagens åtgärd.

Kulturutskottet anser att det inte ankommer på utskottet att redovisa
några synpunkter rörande ett förslag i motion 1988/89:K411 (m) om
folkomröstning (yrkandena 1 och 2).

Lagstiftningsfrågor, m.m. om finansiering av
etermedier genom reklam eller sponsring

Utskottets ställningstagande i föregående avsnitt gör det nödvändigt att
lagstiftningen anpassas till en medievärld som rymmer en rekiamfinansierad
svensk TV-kanal. Aven rätten till sponsring bör — mot bakgrund
av den nyligen framlagda utredningen — närmare prövas av
statsmakterna.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
1987/88.K418 (m) yrkande 3, 1988/89:K411 (m) yrkandena 3 och 4 och
1987/88:K426 (m) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Innebörden av utskottets ställningstagande i det föregående är att
motion 1988/89:K414 (mp) om förbud mot alla former av reklam i
etermedia bör avstyrkas (yrkande 1).

Lokala radiostationer och lokala TV-stationer, m.m.

Inom ramen för vad som är tekniskt möjligt med hänsyn till de
frekvenser som tilldelats Sverige bör möjligheter finnas att upprätta
lokala och regionala stationer på radio- och TV-området. Regeringen
bör lägga fram förslag om hur dessa möjligheter skall kunna utnyttjas.
Förslag bör föreläggas riksdagen i samband med förslag om den
reklamfinansierade TV-kanalen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av följande motioner, nämligen
1987/88:Kr231 (fp) yrkande 2, 1987/88:Kr244 (m) yrkande 2,

1987/88:K413 (fp) yrkande 2, 1987/88:K420 (c) yrkande 1,

1989/90:KU8

Bilaga

37

1987/88:K426 (m) yrkande 1, 1988/89:K409 (fp) yrkandena 1 och 3,
1988/89:K410 (c), 1988/89:K412 (m), 1988/89:K431 (m) yrkande 2 och
1988/89:K435 (m).

2. Tillståndsplikt för kabelnät

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp) och Stina
Gustavsson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Eftersom radiolagsutredningen" och slutar med
"1988/89:K445 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att reglerna för vilka kabelnät som
skall omfattas av tillståndsplikt för trådsändningar ändras. Starka skäl
talar för att — om tillståndsplikten över huvud skall bibehållas — det
utan tillstånd bör få bedrivas sändningar i betydligt större utsträckning
än vad de nuvarande bestämmelserna medger, dvs. nät med sändningar
som når högst 100 bostäder.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
1987/88:K420 (c) yrkande 4 och 1988/89:K445 (c) bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

3. Lokala radiostationer och lokala TV-stationer,
m.m.

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I en" och på s. 33 slutar
med "än föreningskaraktär" bort ha följande lydelse:

Som utförligt utvecklas i motioner av företrädare för centerpartiet
— 1987/88:K420 yrkande 1 och 1988/89:K410 — är det angeläget att
regler utformas för ett utnyttjande av frekvenser som tilldelats Sverige
för markbundna TV-sändningar. Eftersom man inte kan räkna med att
mindre orter och glesbygder i allmänhet kan nås av det ökade TVutbudet
med hjälp av kabeltekniken är det viktigt att frekvenserna
utnyttjas för en television på lokal och regional grund. Ur allmänkulturell
synvinkel är det också angeläget att reglerna får en sådan
utformning att framväxten av en decentraliserad TV-produktion främjas.

Fristående TV-sändningar bör grundas på någon form av statlig
koncession. Utskottet ansluter sig till de riktlinjer för ett koncessionssystem
som framlagts i motion 1988/89:K410 (motiveringen i
1988/89:Kr236). Dessa innebär i korthet följande. Projekt som ger god
geografisk täckning bör ges företräde. Ingen intressent bör ha en
dominerande ställning i företag eller projekt som får koncession.
Projekt där ideella organisationer, folkbildningsorganisationer, högskolor,
ortspress eller andra bärare av allmänna intressen medverkar bör
ges företräde. Koncession bör vara tidsbegränsad.

I enlighet med det anförda bör ett utredningsarbete påbörjas snarast.
Som ett led i detta arbete bör några försöksprojekt startas.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1987/88:K420
yrkande 1 och motion 1988/89:K410 bör riksdagen som sin mening ge

1989/90: KU8

Bilaga

38

regeringen till känna. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i
allt väsentligt motionerna 1987/88:K413 (fp) yrkande 2, 1988/89:K409
(fp) yrkande 3, 1988/89:K412 (m) och 1987/88:K426 (m) yrkande 1.

Då det gäller fristående radiostationer med lokala eller regionala
sändningar är utskottet inte berett förorda att riksdagen tar något
initiativ med anledning av i ärendet aktuella motionsförslag. Redovisningen
av de uppdrag som närradioutredningen har bör avvaktas.
Utskottet avstyrker därför följande motioner, nämligen 1987/88:Kr231
(fP9 yrkande 2, 1988/89:K409 (fp) yrkande 1, 1987/88:Kr244 (m)
yrkande 2, I988/89:K431 (m) yrkande 2 och 1988/89:K435 (m).

4. Lagstiftningsfrågor, m.m. om finansiering av
etermedier genom reklam eller sponsring, Medieråd
m.m.. Innehållet i kabelsändningslagstiftningen

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I
anslutning" och slutar med "(yrkande 1)" bort ha följande lydelse:

Företrädare för vänsterpartiet kommunisterna har i olika sammanhang
mycket klart tagit avstånd från tanken på reklam i svensk TV.
Därvid har framhållits att kostnaderna för reklam i TV kommer att
slutligen belasta TV-tittarna i form av högre priser på konsumtionsvaror.
Till det sagda kommer att man ingalunda kan räkna med att det
blir någon kvalitetshöjning med reklamfinansierad TV. Sådan TV
kommer — medvetet eller omedvetet — att uteslutande ha som mål
att programmen skall nå så stora grupper som möjligt. Kvaliteten får
därmed komma i andra hand. Programpolitiska regler kan endast i
begränsad utsträckning förhindra en sådan programpolitik. Enligt utskottets
mening måste TV-politiken inriktas på att stärka Sveriges
Radios ställning.

Utskottet har anledning utgå från att vid den pågående remissomgången
rörande betänkandet om TV-politiken utskottets synpunkter
blir närmare belysta och det har därför inte funnits anledning att
påyrka ett avbrytande av remissförfarandet.

Sponsringsreglerna för Sveriges Radio bör skärpas i syfte att garantera
Sveriges Radios oberoende ställning. Det finns dock skäl avvakta
den fortsatta beredningen av den nyligen framlagda rapporten om
sponsring.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning
av motion 1988/89:K414 (mp) som sin mening ger regeringen till
känna att alla former av reklam i etermedia skall förbjudas (yrkande
1). Motionerna 1987/88:K418 (m) yrkande 3, 1988/89:K411 (m) yrkandena
3 och 4 och 1987/88:K426 (m) yrkande 2 bör inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet har" och på s. 34 slutar med "redovisade motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

1989/90: K U8

Bilaga

39

Utskottet anser det viktigt med ett demokratiskt inflytande över
utbyggnaden av kabel-TV. Utskottet tillstyrker det i två motioner

- 1987/88:K411 (vpk) yrkande 2 och 1988/89:K418 (vpk) yrkande 5

— framförda förslaget om ett medieråd. I medierådet bör experter av
olika slag mötas och kabelutbyggnaden prövas i ett samhälleligt och
kulturpolitiskt perspektiv. Rådet skall, som namnet säger, ha endast en
rådgivande funktion. Till hjälp bör medierådet, som föreslås i motion
1988/89:K418, ha en medieombudsman med talerätt vid domstol (yrkande
6). Det är också nödvändigt med ett moratorium för kabelutbyggnaden.
Utskottet tillstyrker därför också motion 1987/88:K411
yrkande 1.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Med
hänvisning" och på s. 35 slutar med "satellitens art" bort ha följande
lydelse:

När den konvention om gränsöverskridande television som bl.a.
Sverige undertecknat träder i kraft, får vi ett internationellt regelverk
som utgör ett första steg på vägen mot en television i Europa som, då
det gäller sändningar som omfettas av konventionen, uppfyller högt
ställda krav i fråga om bl.a. att motverka underhållningsvåldet och att
skydda barn och ungdom. Enligt utskottets mening är det viktigt att
regeringen utan att avvakta effekterna av konventionen arbetar vidare
mot målet att satellit- och kabelsändningar som tas emot i Sverige skall
uppfylla i allt väsentligt samma krav som nu gäller för Sveriges
Televisions sändningar. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionerna 1987/88:K410 (s) yrkande 1, 1987/88:K430 (vpk) yrkande 2
och 1988/89:K418 (vpk) yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1988/89:K418 (vpk) att riksdagen
skall begära förslag i syfte att särskilja kabelnämndens uppgifter
som förvaltningsmyndighet och åklagare så att kabelnämnden blir
förvaltningsmyndighet och att den juridiska behandlingen fullgörs i
domstol (yrkande 4).

Kabelnämndens befogenheter bl.a. då det gäller att hindra vidaresändning
av satellitsändningar har berörts i det ovan nämnda yttrandet
av utskottet (KrU 1987/88:ly). Samma eller liknande förslag som de i
yttrandet behandlade tas upp i motion 1987/88:K410 (s) yrkandena 2, 4
och 5. Yrkande 3 i samma motion har samband med yrkande 2.
Utskottet förutsätter att förslagen noga övervägs under det utredningsarbete
som görs av radiolagsutredningen. Med hänsyn härtill påkallar
yrkandena inte någon riksdagens åtgärd.

Radiolagsutredningar har, som ovan angetts, ett uttryckligt uppdrag
att lägga fram förslag om sådana ändringar av lagstiftningen att regler
för vidaresändningen skall kunna tillämpas oberoende av satellitens
art. Utskottet anser sig därför kunna utgå från att regeringen förelägger
riksdagen förslag som tillgodoser yrkande 3 i motion 1988/89:K418
(vpk). Ställningstagandet innebär samtidigt att yrkande 3 i motion
1987/88:K420 (c) avstyrks.

1989/90:KU8

Bilaga

40

5. Allmänna synpunkter rörande motionsförslagen,
m.m., Reklamfinansierade markbundna svenska
televisionssändningar. Lagstiftningsfrågor, m.m. om
finansiering av etermedier genom reklam eller
sponsring, Medieråd m.m.. Innehållet i
kabelsändningslagstiftningen

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som har rubriken
"Utskottets allmänna synpunkter rörande motionsförslagen, m.m."
bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 32 slutar med "(yrkande 1)" bort ha
följande lydelse:

De kulturpolitiska målen från 1974 står fast. Att etablera reklamfinansierade
markbundna svenska TV-sändningar strider mot dessa
grundläggande mål. Aven de ursprungliga skälen för en TV i allmänhetens
och samhällets tjänst kvarstår. Något väsentligt nytt har egentligen
inte inträffat som föranleder ändring i den nuvarande grundläggande
inställningen till etableringskontroll.

Utskottet konstaterar att remissbehandling av utredningen TV-politiken
därvid inte kan bidra till någon förändring. Det måste vara ett
både konsument- och kulturpolitiskt mål att hålla svensk TV fri från
kommersiell reklam, reklam som konsumenterna inte bett om.
Grundsynen är att uppnå köpfrid. De ovan redovisade motionerna
avstyrks därför.

Att i ( = utskottet 11 rader) eller sponsring.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om etableringskontroll
avstyrks motionerna 1987/88:K418 (m) yrkande 3 i motsvarande del,
1988/89:K411 (m) yrkande 4 i motsvarande del och 1987/88:K426 (m)
yrkande 2. Även motion 1988/89:K411 yrkande 3 avstyrks.

Med hänvisning ( = utskottet 4 rader) behandlats ovan.

Utskottet är inte motståndare till all slags reklam, men vi vill
begränsa den eller ge den nya former. Den "reklam" som vi kallar
produktinformation, dvs. sådan som konsumenterna själva får söka
upp, är acceptabel. Grundsynen är köpfrid; vi skall själva få välja den
produktinformation vi vill ta del av. Däremot är reklam som tränger
sig på oss utan att vi bett om det oacceptabel. Detta gäller särskilt
reklam i radio och TV. som ju anses ha stor genomslagskraft. Utskottet
finner det särskilt angeläget att skydda speciellt barn och ungdom mot
den.

Människorna skall få rätt att ostört kunna välja den varu- eller
produktinformation som de önskar för att kunna göra rationella och
kunniga köpval som konsumenter. Det är också förutsättning för ett
väl fungerande marknadsekonomiskt samhälle.

Därmed skulle vi slippa mycket av den manipulerande kommersiella
reklamen som vi inte efterfrågar, framför allt reklam i radio och
TV. Det måste vara ett både konsument- och kulturpolitiskt önskvärt

1989/90: K U8

Bilaga

41

samhällsmål. Utskottet tillstyrker därför motion 1988/89:K414 (mp)
såvitt däri yrkas att riksdagen skall begära förslag till lagstiftning om
köpfrid innebärande att alla former av reklam i etermedia förbjuds
(yrkande 1).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet har" och på s. 34 slutar med "redovisade motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt med ett demokratiskt inflytande över
utbyggnaden av kabel-TV. Utskottet tillstyrker det i två motioner

— 1987/88:K411 (vpk) yrkande 2 och 1988/89:K418 (vpk) yrkande 5

— framförda förslaget om ett medieråd. I medierådet bör experter av
olika slag mötas och kabelutbyggnaden prövas i ett samhälleligt och
kulturpolitiskt perspektiv. Rådet skall, som namnet säger, ha endast en
rådgivande funktion. Till hjälp bör medierådet, som föreslås i motion
1988/89:K418, ha en medieombudsman med talerätt vid domstol (yrkande
6). Det är också nödvändigt med ett moratorium för kabelutbyggnaden.
Utskottet tillstyrker därför också motion 1987/88:K411
yrkande 1.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "I en"
och på s. 35 slutar med "satellitens art" bort ha följande lydelse:

Kabellagstiftningen och dess efter endast ett par år havererade
tillämpning äventyrar möjligheterna att förverkliga de kulturpolitiska
målen.

Kabelnämndens beslut den 23 februari 1989 om Astrasatelliten
innebär i princip att regelsystemet för vidaresändning av satellitprogram
i kabelnät upphävs. Det är numera helt fritt att via satellit sända
hur mycket reklam, våld, pornografi och rashets som helst rakt in i de
svenska hemmen.

Reklamregeln i kabellagen grundas på tanken att svensk radio och
TV skall hållas fria från kommersiell reklam. Tillåts reklam på ett
ställe så minskar motivet för att hålla den borta från andra ställen.

Det hänvisas i utredningen om TV-politiken till Europarådets konvention
om gränsöverskridande television, vilken undertecknats av den
svenska regeringen. Denna innehåller emellertid endast minimiregler
för våld, pornografi och rasdiskriminering. När det gäller reklamreglerna
ger de snarare utrymme för en ohämmad reklamutveckling.
Enligt konventionen får reklam avbryta program. Detta gäller även
seriösa kulturprogram.

Utskottet anser att utredningen om TV-politiken inte ger en förutsättningslös
syn på denna problematik. Den saknar diskussion om
konsekvenserna för kulturen och inte minst för barn och ungdom.
Utlandserfarenheter, särskilt från Frankrike, visar entydigt riskerna
med kommersiell TV.

I vårt land sker tillvänjningsprocessen genom TV 3 som riktar sina
sändningar framför allt till barn och ungdomar. Det sker främst på
morgnarna. Varje kvart i genomsnitt förekommer våldsinslag. Det blir
också mycket stillasittande framför TV för barnen, vilket föranlett
sämre motorik och förändrat beteende i deras lekar.

1989/90: KU8

Bilaga

42

•Framtiden för satellit-TV är inte så ljus som TV-utredaren och
näringslivet vill ge sken av.

Enligt utskottets uppfattning får kommersiella krafter och teknik
inte bestämma över politiken. Det måste vara tvärtom. Sverige har en
ur västeuropeisk synvinkel unik mediesituation. Det finns all anledning
att slå vakt om den. Utskottet anser att de kulturpolitiska målen
från 1974 som också låg till grund för besluten om utformningen av
kabellagen och ansvarighetslagen alltjämt bör gälla och också nu ligga
till grund för bedömningen av satellit-TV- och kabel-TV-frågan.

Radiolagsutredningen har, som ovan angetts, ett uttryckligt uppdrag
att lägga fram förslag om sådana ändringar av lagstiftningen att regler
för vidaresändningen skall kunna tillämpas oberoende av satellitens
art.

Enligt utskottets mening måste alla satellittyper föras in under
kabellagen så att regler om reklam, våld, pornografi och rashets åter
kan tillämpas. Det regellösa tillståndet som nu råder kan inte accepteras.
Åtgärder måste vidtas omedelbart. Det finns således ingen som
helst anledning att avvakta ytterligare utredning.

Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet motion 1988/89:K418 (vpk)
yrkande 3. Motion 1987/88:K420 (c) yrkande 3 avstyrks.

Enligt utskottets mening är det viktigt att regeringen utan att avvakta
effekterna av konventionen om gränsöverskridande television arbetar
vidare mot målet att satellit- och kabelsändningar som tas emot i
Sverige skall uppfylla i allt väsentligt samma krav som nu gäller för
Sveriges Televisions sändningar. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna 1987/88:K410 (s) yrkande 1, 1987/88:K430
(vpk) yrkande 2 och 1988/89:K418 (vpk) yrkandena 1 och 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1988/89:K418 (vpk) att riksdagen
skall begära förslag i syfte att särskilja kabelnämndens uppgifter
som förvaltningsmyndighet och åklagare så att kabelnämnden blir
förvaltningsmyndighet och att den juridiska behandlingen fullgörs i
domstol (yrkande 4).

Kabelnämndens befogenheter bl.a. då det gäller att hindra vidaresändning
av satellitsändningar har berörts i ett tidigare yttrande av
utskottet (KrU 1987/88:ly). Samma eller liknande förslag som de i
yttrandet behandlade tas upp i motion 1987/88:K410 (s) yrkandena 2, 4
och 5. Yrkande 3 i samma motion har samband med yrkande 2.
Utskottet förutsätter att förslagen noga övervägs under det utredningsarbete
som görs av radiolagsutredningen. Med hänsyn härtill påkallar
yrkandena inte någon riksdagens åtgärd.

1989/90: K U8

Bilaga

43

1989/90: KU8

Bilaga

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

I anslutning till behandlingen av motioner om en reklamfinansierad
svensk TV-kanal vill vi erinra om att företrädare för centerpartiet i
olika sammanhang och senast i samband med behandlingen under
våren 1989 av frågor om Sveriges Radios verksamhet framlagt förslag
om finansiering av Sveriges Television genom reklam i en av kanalerna
som ett komplement till avgiftsfinansieringen (se bet.
1988/89:KrU21). Vårt förslag är nu i praktiken föremål för remissbehandling,
eftersom ett av de tre alternativ som lagts fram av TVutredningen
innehåller att reklam skall tillåtas i den ena eller i bägge
kanalerna i Sveriges Television (alternativ 1). Vi får anledning att i
annat sammanhang återkomma till vårt förslag.

Särskilt yttrande

Reklamfinansierade marksända svenska
televisionssändningar

gotab 99289, Stockholm 1989

44