Konstitutionsutskottets betänkande
1989/90: KU31

Reformerat presstöd

1989/90

KU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlas propositionen 1989/90:78 om reformerat
presstöd samt budgetpropositionens förslag till stöd till taltidningar och
till utgivningen av lättläst nyhetsinformation och litteratur. De senare
liksom förslaget till anslag för presstödsnämnden och taltidningsnämnden
tillstyrks i sin helhet.

Förslaget till omläggning av presstödet som innebär att driftsstödet
skall beräknas på grundval av upplaga och utgivningsffekvens, och inte
som hittills pappersförbrukning, tillstyrks i sina huvuddrag av utskottet.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om regler för
reduktion av driftsstödet i vissa fall. Propositionens förslag till förändring
av reglerna för att invandrartidningar skall få presstöd avstyrks.

I betänkandet behandlas också tre motioner från allmänna motionstiden
1990. Samtliga avstyrks.

Till betänkandet har fogats 12 reservationer.

Propositionerna

1989/90:78 vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad som förordats om definition av en
dagstidning (avsnitt 4.1),

2. att riksdagen godkänner vad som förordats om principerna för
hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas (avsnitt 4.2),

3. att riksdagen godkänner vad som förordats om principerna för
driftsstöd (avsnitten 5 och 8.1),

4. att riksdagen godkänner vad som förordats om principerna för
utvecklingsstöd m.m. (avsnitten 6 och 8.2),

5. att riksdagen godkänner vad som förordats om principerna för
distributionsstöd (avsnitten 7.1 och 8.3),

6. att riksdagen föreslår att till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden
för budgetåret 1990/91 anvisas ett förslagsanslag på
4 170 000 kr.,

7. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 433 700 000 kr.,

1

1 Riksdagen 1989190. 4 sami Nr 31

8. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 35 800 000 kr.,

9. att riksdagen fastställer en engagemangsram för statlig kreditgaranti
för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma tryckerianläggningar
på 300 000 000 kr. (avsnitt 6.3),

10. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti
till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

11. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 79 500 000 kr.

1989/90:100 bilaga 10 H 4 vari yrkas

5. att riksdagen — i avvaktan på särskild proposition i ämnet — till
Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1990/91 beräknar
ett förslagsanslag på 3 960 000 kr.

1989/90:100 bilaga 10 H 5 vari yrkas

6. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd
till dagspressen för budgetåret 1990/91 beräknar ett förslagsanslag på
476 300 000 kr.

1989/90:100 bilaga 10 H 6 vari yrkas

7. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lån
till dagspressen för budgetåret 1990/91 beräknar ett reservationsanslag
på 25 000 000 kr.

1989/90:100 bilaga 10 H 8 vari yrkas

9. att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 57 991 000 kr.

1989/90:100 bilaga 10 H 9 vari yrkas

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att avsätta ett belopp på
500 000 kr. som tillsammans med redan avsatt kapital om 100 000 kr.
skall utgöra stiftelsekapitalet för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom avtal med stiftelsen
ikläda staten ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad i propositionen
förordats,

12. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 7 569 000 kr.

Motionerna

1989/90:K9 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
tidningar som inte deltar i systemet för samdistributionsrabatt ej skall
äga rätt till indirekt stöd såsom momsbefrielse och lägre reklamskatt,

1989/90: KU31

2

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna att
tidningar skall kunna få samverkansstöd för tryckerianläggningar även
i de fell då den konkurrerande tidningen vägrar sådan samverkan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samverkansstöd skall kunna utgå även inom en koncern om konkurrent
avvisat trycksamarbete.

1989/90:K10 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 347 milj.kr.,

2. att riksdagen beslutar att anslagen Utvecklingsstöd till dagspressen
och Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen inte
inrättas,

3. att riksdagen beslutar att bibehålla anslaget Lån till dagspressen,

4. att riksdagen — under förutsättning att yrkande 3 vinner bifall —
till Lån till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 25 milj.kr.

1989/90:K11 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att presstödsnämnden får möjlighet att
bevilja begränsat driftstöd till Skövde Nyheter i enlighet med vad som i
propositionen angetts för tidningar som utges i Gotlands, Mörbylånga,
Laholms och Haparanda kommuner,

2. att riksdagen, om yrkandet ovart avstyrks, beslutar att avtrapp ningstiden

festställs till fem år för Skövde Nyheter med en femtedel

per år fr.o.m. kalenderåret 1991,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om presstödsnämndens möjlighet att öppna för samdistribution
redan efter en preliminär bedömning av en nyetablerad
dagstidning.

1989/90:K12 av Martin Olsson och Eva Björne (c, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att presstödsnämnden i enlighet med tidigare praxis kan
göra framställning om ytterligare medel för investeringar och utvecklingsstöd
när presspolitiskt intressanta projekt presenteras för nämnden.

1989/90:K13 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 59 500 000 kr. för distributionsstöd till

dagspressen,

2. att riksdagen utöver regeringens förslag anslår ytterligare
20 000 000 kr. för driftsstöd till lågfrekventa tidningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningar för att dagstidningar skall beviljas
reducerad reklamskatt.

1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om

a) principerna för driftsstöd (avsnitten 5 och 8.1),

b) principerna för utvecklingsstöd m.m. (avsnitten 6 och 8.2),

1* Riksdagen 1989/90. 4 sami. Nr 31

Rättelse: S. 28 rad 13 nedifrån S. 29 rad 31. S. 30 rad 12. S. 31 rad 14. 44. S. 32 rad 3. 26. S. 33

råd 3 och 33 Tillkommit: under åttonde huvudtiteln, S. 33 rad 5 Står: och anser

Rättat till: fcT anser

1989/90: KU31

3

c) principerna för distributionsstöd (avsnitten 7 och 8.3),

2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 335,7 milj.kr.,

3. att riksdagen till en lånefond för dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 milj.kr.,

4. att riksdagen fastställer en engagemangsram för statlig kreditgaranti
för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma tryckerianläggningar
på 200 milj.kr. (avsnitt 6.3),

5. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 91 milj.kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en successiv nedtrappning av det statliga presstödet.

1989/90:K15 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att
samma avtrappningsregler skall gälla för Laholms Tidning som för
övriga tidningar, vars driftstöd blir mer än 5 % lägre än det produktionsbidrag
som utgått 1989.

1989/90:K415 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utgivningen av radio- och kassettidningar samt betydelsen av läns- och
kommuntidningar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

1989/90:K814 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen till anslaget H 9, Bidrag till stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur, för budgetåret 1990/91 anslår
1 230 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
8 799 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So315.

1989/90:K815 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att det måste utformas ett nytt presstödssystem.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.

Utskottet

1. Stöd till dagspressen

1.1. Allmänt om propositionen

I proposition 1989/90:78 föreslås vissa förändringar i det direkta
presstödet. Enligt förslaget skall detta i fortsättningen omfatta tre
stödformer: driftsstöd, utvecklingsstöd och distributionsstöd. Kostnaderna
för presstödet beräknas för budgetåret 1990/91 uppgå till
550 milj.kr.

1989/90: KU31

4

Dagstidningskommittén föreslog en ändring i definitionen av vilka
tidningar som kan komma i fråga för presstöd och föreslog benämningen
allmän nyhetstidning på denna kategori.

Enligt propositionen bör dock samma definition av dagstidningsbegreppet
som gäller för det nuvarande presstödet tillämpas. Enligt
denna skall med dagstidning avses allmän nyhetstidning och publikation
av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmän
politisk opinionsbildning.

En dagstidning skall normalt komma ut med minst ett nummer
varje vecka. Den skall också ha ett innehåll som i huvudsak är skrivet
på svenska, och den skall i huvudsak distribueras inom landet.

Presstöd skall dock inte lämnas till publikationer som utges i statlig
eller kommunal regi.

Dagstidningskommittén föreslog också nya regler för hur stödberättigade
tidningar skulle kunna särskiljas, s.k. editionsregler. Enligt propositionen
skall det dock som hittills gälla att en tidnings namn i
pressstödssammanhang skall avgöra dess identitet. Två editioner av
samma tidning kan enligt propositionen betraktas som två separata
tidningar om innehållet i tillräcklig omfattning skiljer dem åt. För att
en tidning skall vara berättigad till driftsstöd skall den ha en andel eget
redaktionellt material som överstiger 55 % av det totala redaktionella
materialet.

Utskottets bedömning

Utskottet biträder propositionens förslag till definition av dagstidningsbegreppet
samt till principer för hur stödberättigade dagstidningar
skall kunna särskiljas.

1.2. Driftsstöd

Stödformens allmänna inriktning
Propositionen

Enligt propositionen skall driftsstöd få lämnas till sådana dagstidningar
som har ett konkurrensmässigt underläge till följd av låg spridning
bland hushållen på utgivningsorten och därmed är mindre attraktiva
på annonsmarknaden.

Dagstidningarna indelas enligt förslaget i tre grupper efter utgivningsfrekvens,
nämligen högfrekventa (6—7 nummer per vecka), medelfrekventa
(3—5 nummer per vecka) och lågfrekventa (1 — 2 nummer
per vecka). Bland de högfrekventa behandlas vissa storstadstidningar
för sig, och bland de lågfrekventa görs åtskillnad mellan tidningar
med riksspridning och övriga tidningar.

Den beräkningsmetod som föreslås baseras enbart på upplaga och
utgivningsfrekvens. Detta skulle emellertid enligt propositionen kunna
medföra att nytillkommande tidningar i gruppen högfrekventa storstadstidningar
får ett oskäligt högt stödbelopp om inte en viss ytterligare
precisering av kategoribegreppen införs. Föredragande statsrådet

1989/90:KU31

5

föreslår därför att det för att en dagstidning skall räknas in i gruppen
högffekventa storstadstidningar även bör gälla att tidningen under två
år före det kalenderår stödet avser utgivits med ett redaktionellt
textomfång motsvarande mer än 30 000 spaltmeter per år.

Motionsyrkande

I motion 1989/90:K815 av Inger Schörling m.fl. (mp) hävdas att då
dagstidningarna i mycket har utvecklats till statsbidragsberättigade annonsblad
är det dags att förändra presstödssystemet så att det stödjer
det som det skall stödja, nämligen informationsfriheten och yttrandemöjligheterna.
I motionen begärs en utredning om ett nytt presstödssystem
som inte är baserat på pappersförbrukning och i vilket stöd inte
utgår för de delar av tidningarna som innehåller kommersiell reklam.

I motionen föreslås att eftertextannonser i dagstidningar och liknande
publikationer skall betraktas som produktinformation. De bör därför
kunna ingå i underlaget för presstödet och bör därutöver befrias från
den nya reklamskatt som motionärerna föreslår i annat sammanhang.
Även denna fråga bör enligt motionen behandlas i en ny presstödsutredning.

Driftsstödets storlek
Propositionen

Dagstidningskommittén beräknade att driftsstödet enligt dess förslag för
det tänkta ikraftträdandet skulle uppgå till ca 402 milj.kr. Denna nivå
lades fast för ett och ett halvt år sedan. De ekonomiska förutsättningarna
har enligt propositionen försämrats sedan dess både vad gäller
annonsintäkter och kostnadsutveckling. Dessa försämringar är tydligast
hos lågtäckningstidningar. I propositionen föreslås därför en generell
uppräkning av bidragssatser och maximital med ca 10 % i förhållande
till kommittéförslaget för högfrekventa storstadstidningar och för lågfrekventa
tidningar. För övriga föreslås en nivåhöjning med 16 %. Det
sammanlagda utfallet av driftsstödet för år 1990 beräknas preliminärt
uppgå till ca 434 milj.kr.

Motionerna

I motion 1989/90:K9 av Anders Björck m.fl. (m) anförs att det inte är
rimligt att i en ansträngd samhällsekonomi öka kostnaderna för
presstödet. Motionärerna föreslår en reduktion av driftsstödet med
20 % i förhållande till propositionens förslag. I motion 1989/90:K14
av Birgit Friggebo m.fl. (fp) sägs att man kan acceptera de förändringar
i principerna för presstödets fördelning som föreslås. Motionärerna
kan dock inte biträda den höjning av presstödet som föreslås för alla
kategorier av stödmottagande tidningar. De föreslår en sänkning av
driftsstödet. Förslaget är specificerat för olika tidningskategorier och
redovisas här i resp. avsnitt. I motionen yrkas också att bestämda steg
tas mot en successiv nedtrappning av det statliga presstödet.

1989/90-.KU31

6

En höjning av driftsstödet med 20 milj.kr. för ökat stöd till de
lågfrekventa tidningarna föreslås i motion 1989/90:KU13 av Lars Werner
m.fl. (vpk).

Hög- och medelfrekventa tidningar
Propositionen

I propositionen föreslås att huvudregeln skall vara att för att en högeller
medelfrekvent dagstidning skall vara berättigad till driftsstöd skall
den abonnerade upplagan uppgå till minst 2 000 exemplar och täckningsgraden
på utgivningsorten vara högst 40 %. Tidningens totala
upplaga skall i huvudsak vara abonnerad. Tidningens abonnemangspris
skall inte vara uppenbart lägre än vad som i allmänhet tas ut av
tidningar i motsvarande kategori.

En dagstidning som skulle vara berättigad till driftsstöd skall ändå
kunna uteslutas från stöd, eller fa stödet minskat, om det med hänsyn
till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart
att täckningstalet ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga
på annonsmarknaden.

Driftsstödet skall enligt propositionen i fortsättningen beräknas genom
en metod som bygger på en tidnings upplaga. Stödbeloppet skall
räknas ut genom att den aktuella tidningens volym uttryckt i tusental
exemplar och antal nummer per vecka multipliceras med en generellt
gällande bidragssats. En maximigräns skall enligt förslaget sättas för
möjlig bidragsnivå.

I propositionen föreslås också att presstödsnämnden skall ges rätt att
fastställa vilka uppgifter som skall ingå i underlag för ansökan om
driftsstöd.

För högfrekventa storstadstidningar föreslås bidragssatsen vara
225 000 kr. Maximibeloppet föreslås sättas till 49,5 milj.kr.

För andra högfrekventa dagstidningar än storstadstidningar och för
samtliga medelfrekventa dagstidningar föreslås att bidragssatsen skall
vara 162 000 kr. Maximibeloppet föreslås för dessa tidningar sättas till
11,6 milj.kr.

Motionsyrkande

Enligt motion 1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. är det ytterst
uppseendeväckande att regeringen föreslår att presstödet nu höjs inte
bara till den nivå som dagstidningskommitténs majoritet föreslog utan
dessutom ytterligare med betydande belopp. Motionärerna motsätter
sig inte att det kompensationsbidrag som vissa förstatidningar, Gefle
Dagblad, Falukuriren och Eskilstuna-Kuriren, erhållit tas bort. Bidraget
har utgått för att andratidningarna, Arbetarbladet, Dala-Demokraten
och Folket, trots begränsade upplageskillnader erhållit betydande
presstöd. Det är dock enligt motionen oacceptabelt att samtidigt som
kompensationsbidraget tas bort höja konkurrenttidningarnas presstöd
mycket kraftigt.

1989/90: KU31

7

I motionen föreslås att för storstadstidningarna bidragssatsen sätts till
160 000 och maximibeloppet till 40 milj.kr. För de medelfrekventa
landsortstidningarna föreslås bidragssatsen 120 000 kr. och maximibidraget
9,0 milj.kr.

Lågfrekventa tidningar
Propositionen

Enligt propositionen skall för att en lågfrekvent tidning skall vara
berättigad till driftsstöd den abonnerade upplagan vara minst

2 000 exemplar. Täckningsgraden på utgivningsorten får enligt förslaget
vara högst 25 %. Den totala upplagan bör till övervägande del vara
abonnerad. Abonnemangspriset för helår får inte understiga ett belopp
som presstödsnämnden festställer. Det redaktionella innehållets omfång
skall enligt förslaget uppgå till minst 1 000 spaltmeter per kalenderår.
Det betalda annonsutrymmet under ett år får maximalt uppgå
till 50 % av en tidnings hela omfång.

Driftsstödet för de lågfrekventa dagstidningarna föreslås beviljas med
årsvis beräknade schablonbelopp. Beloppen bör enligt propositionen i
likhet med nu gällande ordning vara högre för tidningar med riksspridning
än för övriga tidningar.

För att en tidning skall klassificeras som lågfrekvent rikstidning
skall enligt förslaget utöver de generella villkoren krävas att tidningen
avsätter huvuddelen av sin upplaga i minst hälften av blockregionerna
utanför utgivningsorten och i olika delar av landet. För att en sådan
tidning skall få fullt stöd skall enligt propositionen krävas en abonnerad
upplaga på minst 10 000 exemplar. Om upplagan är mellan 9 999
och 7 000 exemplar föreslås att bidrag beviljas med stegvis minskade
belopp.

I propositionen föreslås två skilda bidragsskalor för riksspridda
lågfrekventa tidningar, en för endagstidningar och en för tvådagarstidningar.

För endagstidningar gäller att det högsta föreslagna bidraget är

3 050 000 kr. som skall utgå vid minst 10 000 abonnerade exemplar.
För tidningar med mindre upplaga sker en avtrappning för varje
tusental abonnerade. Lägsta upplagenivån för att bidrag skall utgå är
7 000 abonnerade exemplar. Bidraget föreslås då bli 2 090 000 kr.

Motsvarande bidragsskala för tvådagarstidningarna är så utformad att
bidraget blir som högst 3 400 000 kr. vid minst 10 000 abonnerade
exemplar och som lägst 2 400 000 kr. vid minst 7 000 abonnerade
exemplar.

För lågfrekventa tidningar med lokal och regional spridning skall
enligt propositionen driftsstödet vara 1 540 000 kr.

1989/90:KU31

8

Motionerna

I motion 1988/89:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) föreslås ett stöd vid
minst 10 000 exemplar abonnerad upplaga av 2,4 milj. kr. för riksspridda
endagstidningar och 2,7 milj.kr. för tvådagarstidningarna. I
motionen förordas den avtrappningsregel som föreslogs av dagstidningskommittén.
Denna innebar att stödbeloppet minskades med
300 000 kr. för varje tusental exemplar som upplagegränsen 10 000
exemplar underskreds. Lägsta upplagegräns för bidrag är även enligt
detta förslag 7 000 abonnerade exemplar.

Som nämnts föreslås i motion 1989/90:K13 av Lars Werner m.fl.
(vpk) att stödet till de lågfrekventa tidningarna ökas med 20 milj. i
förhållande till propositionens förslag.

Begränsat driftsstöd.

Propositionen

I undantagsfall skall ett begränsat driftsstöd enligt propositionen få
beviljas även för dagstidningar vars täckningstal överstiger 40 % och
som ges ut i vissa glesbygdsområden som kännetecknas av en extraordinär
marknadsstruktur där var och en av tidningarna fyller en särskild
funktion för mångfalden inom dagspressen. De områden som åsyftas är
Gotland, Öland och Laholmsområdet.

Enligt propositionen bör även ett begränsat driftsstöd kunna beviljas
till dagstidningar i Tornedalen som till väsentlig men inte övervägande
del är skrivna på finska även om tidningarnas täckningstal överstiger
40 %. Andelen finsk text bör uppgå till minst 25 %.

Presstödsnämnden bör enligt propositionen fastställa driftsstödets
storlek enligt dessa särregler mot bakgrund av de särskilda villkor som
råder på resp. utgivningsort. Bidrag skall enligt förslaget högst fa uppgå
till den beloppsgräns (1,54 milj.kr.) som gäller för lågfrekventa tidningar
med lokal och regional spridning.

Motionsyrkande

I motion 1989/90:K11 yrkande 1 av Bengt Kindbom (c) hävdas att det
även i Skövdeområdet råder sådana geografiska eller befolkningsmässiga
förhållanden att den till viss procentandel beräknade hushållstäckningen
inte ger en rättvisande bild av tidningarnas konkurrenssituation.
Motionären föreslår därför att presstödsnämnden får möjlighet
bevilja begränsat driftsstöd till Skövde Nyheter.

Driftsstöd i särskilda fall

Propositionen

Driftsstöd skall enligt propositionen också få beviljas två andra tidni
ngskategorier även om de inte uppfyller samtliga villkor för att vara
dagstidning. I den ena kategorin ingår tidningar som huvudsakligen är
skrivna på annat språk än svenska och som vänder sig till en språklig
minoritetsgrupp i landet. En tidning som tillhör denna kategori skall

1989/90: KU31

9

enligt förslaget få uppbära driftsstöd, om den till övervägande del
innehåller nyheter, annan information och debatt, som rör förhållanden
i Sverige och om tidningen har sin huvudredaktion här i landet.
Kvalifikations- och beräkningsnormer i övrigt skall enligt förslaget
vara desamma som för dagstidningar med allmänt driftsstöd och motsvarande
utgivningstäthet.

Den andra kategorin utgörs av tidningar som i huvudsak distribueras
till svenska medborgare utomlands. En sådan tidning skall enligt
förslaget få uppbära driftsstöd om den behöver detta för att kunna
fortsätta med sin utgivning. Kvalifikationskraven i övrigt skall vara
desamma som för andra dagstidningar med motsvarande utgivningstäthet.
Stödbeloppet föreslås fastställas av presstödsnämnden och få högst
uppgå till den beloppsgräns som gäller för lågfrekventa tidningar med
lokal och regional spridning.

Propositionen skiljer sig vad gäller tidningar på annat språk än
svenska från dagstidningskommitténs förslag. Enligt detta skulle som
hittills gälla att sådana tidningar skulle vara berättigade till stöd om de
"till övervägande del innehåller nyheter, annan information och debatt,
som rör förhållanden i Sverige eller är av allmänt intresse".

Bakgrund

Stödet till tidningar på andra språk än svenska behandlades i utskottet
(KU 1985/86:23) med anledning av proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken.
I den propositionen föreslogs borttagande av det särskilda
stöd som tidigare utgick till sådana tidningar. I stället föreslogs att de
tidningar på utländskt språk som samtidigt var allmänna nyhetstidningar
skulle ges möjlighet att söka fullt produktionsbidrag inom
stödet till dagspressen.

Det föreslogs att tidningar på utländskt språk för att erhålla presstöd
till övervägande delen borde innehålla nyheter och annan information
samt debatt om förhållandena i Sverige. Därutöver uppställdes vissa
andra krav som att tidningarna skulle rikta sig till invandrare och
språkliga minoriteter i Sverige, att de skulle ha sin huvudredaktion i
Sverige samt att minst 90 % av upplagan skulle vara spridd i Sverige.

Utskottet ville för sin del understryka vikten av att allmänna nyhetstidningar
på annat språk än svenska även fortsättningsvis fick presstöd.
Utskottet erinrade om att en tidning som uppfyller presstödskraven
rörande abonnerad upplaga och periodicitet representerar ett stort
ekonomiskt åtagande, att en sådan tidning också riktar sig till en större
krets och har en bredare inriktning än andra typer av tidskrifter samt
att dess roll i den demokratiska processen också är av en helt annan
betydelse.

I princip borde enligt utskottets mening samma regler som för
svenska nyhetstidningar gälla för stöd till nyhetstidningar på främmande
språk som, liksom svenska tidningar, riktar sig till människor som
lever i vårt land. Motivet för att särregler ändå ansetts behövas var
intresset av att stöd endast skulle utgå till tidningar som riktade sig till
denna kategori. Detta var enligt utskottet ett viktigt skäl. Statsbidrag

1989/90: KU31

10

borde inte utgå för annat än det som tjänade stödets huvudsyfte,
nämligen att skapa bättre förutsättningar för information, debatt och
opinionsbildning bland invandrare i Sverige.

Mot denna bakgrund ansåg utskottet inte att några invändningar
kunde riktas mot kraven på att tidningens text i huvudsak skulle vara
skriven på annat språk än svenska, att tidningen borde vända sig till
invandrare och språkliga minoriteter i Sverige och att den borde ha
sin huvudredaktion i Sverige.

Utskottet konstaterade att kravet på att invandrartidningar för att fa
statsbidrag till övervägande del skall innehålla nyheter och information
samt debatt om förhållandena i Sverige i propositionen främst motiverats
med att stöd inte skulle kunna utgå till tidningar som ensidigt var
inriktade på ett eller flera länders förhållanden. Utskottet ansåg att
detta var ett bärande skäl och att man därför liksom hittills måste
godta ett stödvillkor som i någon mån tog sikte på innehållet i
tidningen. Med hänsyn till att invandrartidningarna självfallet också
borde innehålla information av internationell karaktär, t.ex. världsnyheter
och debatter i stora internationella frågor, ansåg utskottet emellertid
att den valda formuleringen av villkoret var väl snäv. Enligt
utskottets mening tillgodosågs syftet med bestämmelsen klarare med en
formulering av innehåll att tidningen till övervägande del borde innehålla
nyheter, annan information och debatt, som rör förhållandena i
Sverige eller är av allmänt intresse.

Anledningen till att det i den nu föreliggande propositionen föreslås
en förändring av bestämmelserna på denna punkt är att presstödsnämnden
påtalat att villkoret "eller är av allmänt intresse" i praktiken
har tolkats så att tidningar på annat språk än svenska ändå till endast
obetydlig del har kunnat handla om svenska förhållanden utan att
bryta mot särregeln.

Två av de tre tidningar på utländska språk som för närvarande
erhåller presstöd har i skrivelser till utskottet uttalat sin oro över den
föreslagna förändringen av villkoren för denna typ av tidningar.

Veckotidningen L1BERACION som är skriven på spanska utkommer
sedan 1981. Tidningen har sedan fem år tillbaka fatt presstöd. I en
skrivelse till utskottet uppger tidningen att dess syfte är att sprida
information mest om Latinamerika men också om Sverige och information
av allmänt intresse. Ett borttagande av begreppet "allmänt
intresse" skulle, hävdar man, tvinga tidningen att kraftigt minska
informationen om Latinamerika. Man befarar att prenumeranterna då
inte längre skulle ha intresse av veckotidningen då man ser det som
omöjligt att konkurrera med de stora svenska massmedierna.

Liknande synpunkter har framförts i skrivelsen från Estniska Dagbladet.
I skrivelsen sägs att propositionens förslag på denna punkt i
praktiken innebär att man får inskränka på de nyheter som läsarna
söker just i den egna tidningen. Det skall ersättas med material som
läsarna till följd av de skilda pressläggningstiderna redan tagit del av i
annan press och som de inte har något intresse av längre. Estniska

1** Riksdagen 1989190. 4sami Nr31

1989/90:KU31

11

Rättelse: S. 25 rad 9 nedifrån Står: Vid kreditgaranti Rättat till: vid statlig kreditgaranti
S. 26 rad lOStår: (c) Rättat till: (c,mp) Rad 13 Står: H7 Rättat till: H14

S. 25 rad 16,37, S. 26 rad 2,14 och 31 Tillkommit: under åttonde huvudtiteln

Dagbladet pekar också på de praktiska problem som skulle uppstå i
tidningsarbetet till följd av den föreslagna förändringen i villkoren för
stöd.

Motionen

I motion 1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) uppmärksammas
propositionens förslag till förändrade krav på innehållet i tidning på
utländskt språk för att denna skall vara berättigad till stöd. Motionärerna
utgår ifrån att propositionen inte syftar till någon förändring av
stöd möjligheterna för en tidning som Estniska Dagbladet.

Avveckling av driftsstöd
Propositionen

I propositionen föreslås en avtrappningsregel så att en tidning som
uppburit oreducerat produktionsstöd enligt den nuvarande ordningen
men som inte längre uppfyller kvalifikationskraven skall, under det
första året efter det att tidningen upphört att vara stödberättigad enligt
huvudreglerna, få stöd motsvarande två tredjedelar av senast erhållna
oreducerade belopp och under det därpå följande året en tredjedel av
detta belopp. Skulle förhållandena ändras så att tidningen enligt huvudregeln
åter blir kvalificerad för oreducerat stöd skall enligt förslaget
denna avtrappningsregel inte längre tillämpas.

Om en hög- eller medelfrekvent dagstidning övergår till att bli en
lågfrekvent tidning bör enligt propositionen driftsstöd övergångsvis
kunna beviljas med en motsvarande avtrappning.

Enligt propositionen bör regler också införas för avtrappning eller
borttagande av stöd för företag som uppvisar särskilt goda resultat, för
företag som beslutar om vinstutdelning till aktieägarna eller för tidningar
som sätter framtida, ännu inte beviljat driftsstöd i pant. Det
föreslås också att det skall finnas en möjlighet att hålla inne beviljat
driftsstöd om det finns anledning att anta att utgivningen av en
stödberättigad tidning kommer att upphöra.

Motionsyrkande

I motion 1989/90.K14 föreslås att avtrappningstiden för dagstidning
som inte längre uppfyller kraven för oreducerat driftsstöd skall utsträckas
till att omfatta tre år. En sådan tidning skulle enligt förslaget under
det första året få tre fjärdedelar av senast erhållna oreducerade belopp,
andra året två fjärdedelar och tredje året en fjärdedel.

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen att driftsstödets allmänna inriktning bör
vara att stöd liksom tidigare lämnas till lågtäckningstidningar. Den
beräkningsmetod som föreslås baseras, i enlighet med vad dagstidningskommittén
föreslagit, endast på upplaga och utgivningsfrekvens. Metoden
är enligt utskottet att föredra framför den tidigare som baserades
på pappersförbrukning. Propositionens förslag tillgodoser huvudsyftet

1989/90:KU31

12

med motion K815. Dagstidningskommittén har i sitt betänkande även
behandlat frågan om reklamskatt på dagstidningar. Enligt utskottet
föreligger därför inget behov av en ny utredning av det slag som
föreslås i motionen. Motionen avstyrks.

Tidnings AB Dagen har i en skrivelse fäst utskottets uppmärksamhet
på att propositionens förslag innebär att tidningen Dagen inte kan
komma i fråga för stöd enligt de regler som gäller för storstadstidningar.

Tidningen har för närvarande femdagarsutgivning och faller av
denna anledning utanför kategorin storstadstidningar. Skulle utgivningen
ändras till sex dagar i veckan skulle Dagen till följd av de
föreslagna reglerna för nytillkomna storstadstidningar ändå inte komma
att tillhöra denna kategori.

Enligt utskottet är det berättigat att som föreslås i propositionen
införa en precisering av begreppet storstadstidning i form av ett krav på
det redaktionella textomfånget. De föreslagna reglerna för under hur
lång tid en tidning skall ha haft det stipulerade omfånget för att kunna
klassificeras som storstadstidning innebär emellertid att olika förutsättningar
kommer att gälla för en nystartad tidning och en existerande
tidning som ökar sitt omfång. Detta är olyckligt. Enligt utskottet bör
därför gälla att tidningar som fyller övriga kvalifikationskrav inräknas i
gruppen högfrekventa storstadstidningar om de under året före det år
stödet avser har utgivits med ett redaktionellt textomfång på mer än
30 000 spaltmeter.

Förenade Landsortstidningar (FLT) har i en skrivelse till utskottet
bl.a. framhållit att man anser det vara felaktigt att i en pressad
statsfinansiell situation höja presstödet, så att det i den nya tappningen
snedvrider konkurrensen. I skrivelsen påpekas att samtidigt som FLTtidningar
tappar sitt marginella stöd ökar stödet för konkurrerande
A-presstidningar med 16 %. Stödet driver enligt FLT upp kostnadsnivån
för båda tidningarna på en konkurrensort. FLT pekar i sin
skrivelse också på det problem man menar ligger i att tidningar med
presstöd obehindrat kan använda dessa medel för att starta annonsblad
och därmed totalt förändra konkurrenssituationen på en ort.

Som påpekas i propositionen har de ekonomiska förutsättningarna
för tidningsproduktionen ändrats sedan dagstidningskommittén presenterade
sitt förslag. Enligt utskottet är det därför berättigat med en
höjning av anslaget i förhållande till kommitténs förslag. Den föreslagna
höjningen med drygt 6 % i jämförelse med innevarande budgetårs
anvisade medel för produktionsbidrag är enligt utskottet väl motiverad,
liksom förslagen till bidragssatser för det allmänna driftsstödet för de
olika kategorierna av stödberättigade tidningar. Propositionens anslagsförslag
tillstyrks liksom dess förslag till principer för allmänt driftsstöd.
Även de i propositionen föreslagna avtrappningsreglerna för företag
som uppburit oreducerat produktionsstöd enligt den nuvarande ordningen
men som inte längre uppfyller kvalifikationskraven tillstyrks.
Motionerna K10 yrkande 1, K14 yrkandena 1 såvitt nu är i fråga, 2
och 6 samt K13 yrkande 2 avstyrks.

1989/90: KU 31

13

Propositionens förslag vad gäller begränsat driftsstöd till dagstidningar
vars täckningstal överstiger 40 % och som ges ut i områden
med extraordinär marknadsstruktur överensstämmer med dagstidningskommitténs.
Utskottet tillstyrker förslaget i denna del. Det är dock
viktigt att de grundläggande principerna för driftsstödet bryts i så liten
utsträckning som möjligt. Förslaget i motion Kil yrkande 1 att begränsat
driftsstöd också skulle kunna utgå till Skövde Nyheter avstyrks
därför.

Beträffande förslagen till regler för driftsstöd i särskilda fall vill
utskottet liksom när frågan senast behandlades (KU 1985/86:23) understryka
vikten av att allmänna nyhetstidningar på annat språk än
svenska även fortsättningsvis får presstöd. Dessa tidningar spelar en
viktig roll för att invandrare och språkliga minoriteter i Sverige skall
få ökade möjligheter att informera sig om och delta i samhällsdebatten.
Det är därför viktigt att de tidningar som erhåller stöd riktar sig just
till dessa grupper.

Enligt utskottet bör det därför som tidigare gälla att dessa tidningar
för att erhålla stöd skall rikta sig till invandrare och språkliga minoriteter
i Sverige, att de skall ha sin huvudredaktion i Sverige samt att de
i huvudsak skall distribueras i Sverige.

Mångfald och konkurrens är enligt dagstidningskommittén två nyckelbegrepp
för presspolitiken. Det ligger i sakens natur att ett av de
främsta "konkurrensmedlen" för en invandrartidning eller en tidning
på ett minoritetsspråk är att bättre än andra kunna förmedla information
från de länder med vilka de har en särskild samhörighet. Självfallet
bör också invandrartidningarna, liksom för övrigt de tidningar som
är skrivna på svenska, innehålla information och debatt om förhållanden
i andra länder och om det internationella skeendet. Enligt utskottet
får det dock inte, om de skall fylla sitt huvudsyfte att ge invandrarna
bättre möjligheter att delta i samhällsdebatten, betyda att de ensidigt
är inriktade mot ett eller flera länders förhållanden. De bör också i
betydande utsträckning innehålla nyheter och information samt debatt
om förhållandena i Sverige.

Det är därför rimligt att det även fortsättningsvis för denna kategori
tidningar, till skillnad från vad som gäller för stödberättigade tidningar
i övrigt, finns en regel rörande det redaktionella innehållet. Utskottet
finner dock som tidigare att den i propositionen föreslagna formuleringen
är väl snäv. Enligt utskottet bör därför tidningar på annat språk
än svenska som vänder sig till en språklig minoritetsgrupp i Sverige,
och som "till övervägande delen innehåller nyheter, annan information
och debatt som rör förhållandena i Sverige eller är av allmänt
intresse", kunna uppbära presstöd. Enligt utskottet bör regeringen
uppdra åt presstödsnämnden att följa utvecklingen och rapportera om
det skulle visa sig att stödet till tidningar på annat språk än svenska
utnyttjas på ett icke avsett sätt. Motion K14 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga tillstyrks.

Det är enligt utskottet av stor vikt att så goda garantier som möjligt
skapas för att de medel som utdelas i form av driftsstöd verkligen
kommer tidningsutgivningen till godo. Möjligheter bör därför finnas

1989/90: KU 31

14

för att som föreslås i propositionen reducera stödbeloppet i särskilda
fall. Sålunda tillstyrker utskottet propositionens förslag om möjlighet
till reduktion vid pantförskrivning av framtida stödbelopp.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att avsikten med
presstödet inte är att bevilja bidrag till tidningar som på egen hand
lyckas uppnå en vinst av viss storlek i förhållande till driftsstödet. Det
kan som framhålls i propositionen heller inte vara rimligt att en
dagstidning som uppbär presstöd skall kunna använda härigenom
frigjorda ekonomiska resurser så att de i stället för den egentliga
tidningsutgivningen kommer utomstående parter till godo. Enligt utskottets
mening kan det därför vara befogat med regler som möjliggör
en reduktion av stödbeloppet också i sådana fall.

En stor fördel med de föreslagna reglerna om när allmänt driftsstöd
skall utgå är dock att de endast tar sikte på hushållstäckning och
utgivningsfrekvens och att inga överväganden behöver göras om tidningsföretagens
ekonomi och bokföringsmässiga dispositioner. De föreslagna
reglerna för reduktion av stödbeloppet för företag med särskilt
goda resultat och företag som ger utdelning till sina aktieägare bryter
denna princip.

Den regel som föreslås i propositionen rörande företag med särskilt
goda resultat är dessutom endast utformad för det som anses vara
normalfallet, att ett tidningsföretag enbart ägnar sig åt tidningsutgivning.
Enligt förslaget bör det ankomma på presstödsnämnden att
meddela föreskrifter i detta avseende vid avvikelser från normalfallet.

Enligt utskottet torde det i ett stort antal fall gälla att tidningsföretagen
utöver utgivningen av en stödberättigad tidning också bedriver
andra verksamheter. För många av dem gäller också att de ingår i
koncerner. Detta leder till stora problem vid tillämpningen av de
föreslagna reduktionsreglerna. Genom koncernbidrag eller förändrade
internpriser i relationerna mellan ett företags eller en koncerns olika
verksamhetsgrenar kan ett företags uppvisade rörelseresultat kraftigt
förändras. Detta problem berörs i propositionen bara på så sätt att det
förutsätts att presstödsnämnden följer utvecklingen och underrättar
regeringen om exempelvis koncernbidrag eller liknande åtgärder förefaller
utnyttjas på ett sätt som strider mot presstödets syfte.

För presstödsnämnden skulle en tillämpning av de föreslagna reglerna
innebära att man för att bedöma om reduktion av stödbeloppet
borde ske tvingades utföra kvalificerade analyser av tidningarnas och
de tidningsägande företagens ekonomiska redovisning.

Utskottet är av nämnda skäl i dag inte berett att ta ställning till
förslaget i denna del. Regeringen bör enligt utskottet återkomma till
riksdagen med förslag i berört hänseende. Detta bör ges regeringen till
känna.

1989/90: KU31

15

1.3. Utvecklingsstöd

1989/90: KU31

Allmänt
Propositionen

I propositionen föreslås inrättande av ett nytt utvecklingsstöd för
tidningar med svag ekonomi för att stimulera investeringar i förpressledet
och tryckeriledet.

Stöd till lågfrekventa tidningar skall enligt förslaget även kunna utgå
på grundval av en grupp tidningars gemensamt redovisade projektplaner.
Rätt till beviljat utvecklingsstöd föreslås upphöra om stödförutsättningarna
inte längre föreligger. I propositionen föreslås också regler
till skydd mot pantförskrivning av ännu ej utbetalt stödbelopp.

Bakgrund

Enligt den ordning som gällt sedan 1976 finns möjlighet för tidningsföretag
att erhålla ett särskilt samverkansbidrag för samverkan i teknisk
produktion eller i annonsförsäljning. Bidrag har också lämnats för
större samverkan på branschnivå. Därutöver finns möjlighet till lån ur
pressens lånefond. Lånen skall enligt gällande regler företrädesvis gå
till projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan.
Propositionens förslag innebär att de hittillsvarande stödformerna och
lånemöjligheterna ersätts av ett nytt utvecklingsstöd.

FLT har i sin skrivelse till utskottet i denna del föreslagit att
pressens lånefond bibehålls och att förslaget om utvecklingsstöd avförs.
Förslaget är enligt FLT utomordentligt anmärkningsvärt och innebär
ett hot mot dagspressens integritet. FLT hävdar att det är en felaktig
tanke att presstödsnämnden samtidigt skall fungera som rådgivare och
som beslutsorgan vad gäller bidrag.

Motioner

I motion 1989/90:K10 av Anders Björck m.fl. (m) påpekas att förslaget
innebär att bidragen villkoras med långtgående kontroll, varvid framför
allt presstödsnämnden förutsätts spela en framträdande roll, såväl
vid planeringen som genomförandet av de olika investeringarna och
organisationsändringarna. Enligt motionen är innebörden av detta att
det skulle utvecklas en omfattande myndighetskontroll över de olika
tidningarnas dispositioner — något som enligt motionärerna ter sig
mycket främmande för den fria svenska pressens traditioner. Förslaget
innebär enligt motionärerna vidare klara risker för att en oproportionerligt
stor del av stödet kan gå till viss grupp av tidningar. Förslaget
till utvecklingsstöd avvisas i motionen. I stället föreslås (yrkande 3) att
pressens lånefond bibehålls. Anslaget till denna föreslås (yrkande 4)
bli 25 milj.kr. I motion 1988/89:K14 yrkande 4 av Birgit Friggebo m.fl.
(fp) föreslås ett anslag på 30 milj.kr. till pressens lånefond.

I motion 1989/90:K12 av Martin Olsson och Eva Björne (c, m)
erinras om att inom Västernorrlands län verkar KommunikationsVetenskapligt
Centrum, KVC, som är en fristående organisation med

främst företag, kommuner och organisationer som medlemmar. KVC
har nyligen i samarbete med berörda tidningsföretag presenterat ett
stort projekt rörande etablering av en tidnings fabrik, där fyra av länets
tidningar tillsammans med Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter
skulle gå samman.

Presstöd krävs för att genomföra detta projekt. Det i propositionen
föreslagna presstödet är på 35,8 milj.kr. per år. Motionärerna föreslår
att riksdagen uttalar att det förutsätts att presstödsnämnden kan göra
framställningar om ytterligare medel när presspolitiskt viktiga och
intressanta stora projekt presenteras.

Stöd till för pressinvesteringar
Propositionen

Presstödsnämnden skall enligt propositionen kunna bevilja utvecklingsstöd
till sådana förpressinvesteringar som är presspolitiskt och
företagsekonomiskt befogade, dvs. bidrar till fortlevnad och förbättrat
kostnadsläge för en tidning i konkurrensmässigt underläge.

Berättigade att söka stöd skall vara tidningar som uppbär allmänt
driftsstöd eller sådana tidningar vars marknads- och konkurrenssituation
gör det presspolitiskt motiverat med en särskild insats.

Motionsyrkande

Enligt motion 1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) är vad som
sägs i propositionen om förpresstöd direkt uppseendeväckande, såväl
vad gäller villkoren som i fråga om motiveringen. I motionen pekas
särskilt på att presstödsnämnden skall pröva ansökningar om s.k.
förpresstöd och att denna stödform skall komma i fråga för investeringar
som är "presspolitiskt och företagsekonomiskt befogade och som
kan bidra till ett förbättrat kostnadsläge för en tidning i konkurrensmässigt
underläge". Motiveringen ger enligt motionärerna utrymme
för mycket godtycke inom presstödsnämnden. Sådant utvecklingsstöd
som det här är fråga om bör därför inte utgå som direkta bidrag utan
inrymmas i ett kreditsystem.

Stöd till trycksamverkan
Propositionen

Presstödsnämnden skall enligt propositionen också kunna bevilja utvecklingsstöd
till gemensamma tryckeriinvesteringar i form av räntebidrag
till lån som tas på den allmänna kreditmarknaden. Nämnden bör
enligt förslaget också inom en bestämd ekonomisk ram kunna besluta
om statlig kreditgaranti för tagna lån.

För att ett sådant utvecklingsstöd skall kunna beviljas skall minst en
av de deltagande tidningarna i projektet ha allmänt driftsstöd. Vidare
bör det normalt inom ett stödberättigat projekt råda balans mellan
tidningar med driftsstöd och övriga i projektet ingående tidningar.

1989/90: KU31

17

Stöd bör enligt propositionen inte beviljas för samverkansprojekt
där medverkande tidningar har samma ägare eller ingår i samma
koncern.

Om tidningar med allmänt driftsstöd ansöker om utvecklingsstöd till
gemensamma tryckeriinvesteringar och projektet framstår som särskilt
värdefullt i presspolitiskt avseende får presstödsnämnden lämna stöd
även om villkoren inte är uppfyllda på samtliga punkter.

Motionerna

Enligt motion 1989/90:K9 av Åke Gustavsson m.fl. (s) krävs ett förtydligande
vad avser stöd för samverkan genom gemensamma investeringar
i tryckerianläggningar. Det bör enligt motionärerna klart uttalas att
stöd till tryckeriinvesteringar även kan lämnas till en tidning i de fall
samarbete avvisats av en eller flera konkurrenter. Av samma skäl bör
det även ges möjlighet till stöd för tryckerisamarbete inom en och
samma koncern i de fall då det är följden av att konkurrenter avvisat
samarbete.

I motion 1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) erinras om det
lån som tidigare getts till Aftonbladets och Svenska Dagbladets gemensamma
tryckerianläggning i Kista. Det påpekas i motionen dels att
samverkansmomentet i detta fall ansetts ta över i förhållande till den
klara föreskriften i presstödsförordningen att lån inte skulle kunna
beviljas när upplåning skulle kunna ske på den öppna marknaden,
dels att samverkan blev begränsad till två företag trots att fyra var
intresserade av att delta. Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna
viktigt att reglerna för denna typ av presstöd ägnas omsorgsfulla
överväganden. I motionen föreslås också en begränsning av den äskade
ramen till 200 milj.kr.

Övrigt utvecklingsstöd
Propositionen

I propositionen föreslås att presstödsnämnden skall kunna bevilja stöd
till samverkan genom legoproduktion av dagstidningar. Stödet bör
enligt förslaget bidra till minskade tryckkostnader för både den säljande
och den köpande partnern och därför normalt utbetalas till båda
parter.

Enligt propositionen bör utvecklingsstöd även kunna lämnas för
särskilda rationaliseringsprojekt som är avsedda att på längre sikt
förbättra ett tidningsföretags ekonomi.

Som en engångsinsats bör enligt propositionen medel inom ramen
för utvecklingsstödet avsättas för utveckling av utbildning i tidningsledning
vid universitetet i Göteborg. Efter introduktionsskedet tillförs
enligt förslaget inte några ytterligare medel ur presstödet. Tidningsbranschen
förutsätts liksom hittills bekosta eventuella utbildningsinsatser.

1989/90: KU31

18

Motionerna

1989/90: KU31

Förslaget om ett särskilt stöd för legotryck tillstyrks i motion
1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp). Det särskilda bidraget för
utbildning av tidningsledare avstyrks däremot i samma motion. Motionärerna
anser att utbildningen bör kunna ske genom branschorganisationerna,
utan bidrag av skattebetalarna.

Den särskilda engångsinsatsen för utbildning avvisas även i motion
1989/90:K10. Motionärerna anser det ligga i tidningsföretagens eget
intresse att se till att företagsledningen har en rimlig kompetens för
sina uppgifter.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker att ett nytt utvecklingsstöd med den inriktning och
av den omfattning som föreslås i propositionen inrättas och ersätter
såväl de nuvarande formerna av samverkansstöd som möjligheterna till
lån ur pressens lånefond. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att det föreslagna utvecklingsstödet har förutsättningar att
fungera mer flexibelt och anpassat till de konkurrensutsatta tidningarnas
situation än vad motsvarande stödformer kan göra i dag. Utskottet
biträder också förslaget till stöd för förpressinvesteringar. Genom detta
stöd kan ekonomiskt svaga tidningar finansiera investeringar på ett sätt
som annars inte skulle vara möjligt att klara med de villkor sådana
tidningar kan erhålla på den allmänna marknaden.

Motionerna K10 yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt yrkandena 3 och 4
samt K14 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 3 avstyrks.

Utskottet tillstyrker att det inom en engagemangsram på
300 milj.kr. lämnas stöd till samverkan vid gemensamma investeringar
i tryckerianläggningar i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
Motion K14 yrkande 4 avslås.

Som påpekas i motion 1989/90:K9 av Åke Gustavsson m.fl. är enligt
förslaget ett villkor för att stöd till tryckeriinvesteringar skall kunna
utgå att investeringarna avser anläggningar som är gemensamma för
flera tidningar som inte ingår i samma koncern. I propositionen sägs
dock också följande beträffande villkoren för denna stödform.

Hänsyn bör också tas till om en föreslagen samverkan på en ort inte
kan komma till stånd till följd av att exempelvis en tidning är negativt
inställd till sådan samverkan. Om tidningar med allmänt driftsstöd
ansöker om utvecklingsstöd och projektet framstår som särskilt värdefullt
i presspolitiskt avseende bör stöd kunna beviljas även om villkoren
inte är uppfyllda på samtliga punkter.

Enligt utskottets mening innebär detta att stöd för gemensamma tryckeriinvesteringar
kan lämnas vid samverkan mellan flera tidningar
inom samma koncern om projektet framstår som särskilt värdefullt i
presspolitiskt avseende. Vidare bör stöd för tryckeriinvesteringar även
kunna utgå till en tidning vars erbjudande om tryckerisamverkan
avvisats av en konkurrerande tidning. Motion K9 yrkandena 2 och 3
föranleder därför inte utskottet att föreslå någon åtgärd.

Presstödsnämnden har enligt utskottet möjlighet att redovisa behov
av eventuella budgetförstärkningar om presspolitiskt intressanta förslag
av den typ som nämns i motion K12 presenteras för nämnden. Inte
heller denna motion föranleder förslag till åtgärd.

Vad gäller propositionens förslag till övrigt utvecklingsstöd tillstyrker
utskottet att möjligheter till samverkan genom legoproduktion inrättas
och att möjlighet ges till stöd för särskilda rationaliseringsprojekt.

Behoven av en utbildning i tidningsledning är som framgår av
dagstidningskommitténs betänkande väl dokumenterade. Branschorganisationerna
har också visat ett starkt intresse för att en sådan utbildning
kommer till stånd. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att en sådan utbildning varaktigt bör finansieras på annat sätt
än genom presstödet, men tillstyrker att som en engångsinsats medel
avsätts för att möjliggöra att verksamheten kommer i gång. Motion
K10 yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt K14 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga avstyrks.

1.4. Distributionsstöd

Propositionen

I propositionen föreslås att ett distributionsstöd motsvarande nu gällande
samdistributionsrabatt även fortsättningsvis skall ingå i presstödet.
En fyrgradig bidragsskala föreslås införd. I övrigt föreslås bidragsvillkoren
vara oförändrade.

Motionerna

I motion 1989/90:K9 påpekas att en tidning genom att avstå från
samdistribution kan göra det omöjligt för andra tidningar att konkurrera.
Riksdagen bör enligt motionärerna därför göra en kraftig markering
om att det indirekta stödet till tidningsbranschen inte saknar
samband med det direkta. När en tidning anser sig så ekonomiskt stark
att den är beredd att avvika från den presstödspolitik som är allmänt
vedertagen, bör den enligt motionärerna heller inte komma i åtnjutande
av samhällets stöd i form av lägre reklamskatt och momsbefrielse.

De speciella svårigheterna för nya tidningar att komma med i
samdistributionssystemet behandlas i motion 1989/90:K11 av Bengt
Kindbom (c). En tidning får inte vara med i samdistributionen förrän
den konstaterats vara en dagstidning. Samtidigt kan den inte vara
dagstidning om den inte finns tillgänglig för läsarna. Motionären
föreslår att presstödsnämnden får möjlighet att göra en preliminär
bedömning om en ny tidning är dagstidning och skall få komma med i
samdistributionen tidigare än efter de sex månader som skall förflyta
innan frågan om driftsstöd kan prövas.

Enligt motion 1989/90:K13 av Lars Werner m.fl. (vpk) är den
föreslagna höjningen av stödet till samdistributionen bortkastad. Riksdagen
bör enligt motionärerna i stället besluta att systemet med reducerad
reklamskatt endast skall gälla de tidningar som deltar i samdistributionssystemet.
Tidningar som lämnar systemet borde åläggas att

1989/90:KU31

20

betala full reklamskatt. Det föreslagna anslaget till distributionsstöd
borde enligt motionen minskas med 20 milj.kr. och utgå med totalt
59,5 milj.kr.

I motion 1989/90:K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) sägs att den
föreslagna ökningen av anslaget för samdistribution är ett steg i rätt
riktning. Enligt motionärerna är det emellertid tveksamt om det är
tillräckligt för att garantera rabattsystemets överlevnad. De föreslår
användning av dagstidningskommitténs alternativ 5, vilket innebär en
ökning av antalet nivåer och att utfallet för de olika tidningarna får en
mera regressiv karaktär till de mindre tidningarnas förmån. Vidare
föreslås att ett tak sätts i form av ett maximibelopp för enskild tidning
och att detta tak sätts till 4 milj.kr.

Utskottets bedömning

Dagstidningskommittén framhöll att samdistributionssystemets grundläggande
betydelse ligger i att det stimulerar till införandet över hela
landet av organiserad samordnad utbärning av alla inom ett visst
område spridda, abonnerade dagstidningar. Enligt kommittén har härigenom
distributionen kunnat neutraliseras som konkurrensmedel tidningarna
emellan och medborgarnas tidningsval i större utsträckning
kunnat företas med utgångspunkt i de enskilda tidningarnas framtoning
och redaktionella innehåll.

FLT har i sin skrivelse i denna del som sin mening framfört att
samdistributionsrabatten kan upphöra. Det är, sägs det i skrivelsen, i
stället möjligheterna att lokalt och regionalt anpassa organisationsstruktur
och affårsvillkor som är avgörande om samdistributionen av
dagstidningar kan överleva på sikt. Detta innebär enligt FLT att de
flesta lokaltidningar kommer att samdistribueras utan statliga medel.

Utskottet delar dagstidningskommitténs uppfattning om samdistributionens
stora betydelse för att ge medborgarna ökade möjligheter till
tidningsval. Utskottet har därför liksom kommittén med viss oro
noterat antydningar om att det i vissa områden finns risk för att
samdistributionssystemet kan komma att upphöra.

Enligt vad utskottet inhämtat kan en av anledningarna till att vissa
högtäckningstidningar överväger att lämna systemet vara att den kostnadsfördelning
baserad på s.k. viktkoefficienter som för närvarande
tillämpas uppfattas som felaktig. Det bör ankomma på presstödsnämnden
att tillsammans med tidnings- och distributionsföretagen diskutera
vilka förändringar som bör vidtas härvidlag och för att åstadkomma ett
så rationellt, kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt distributionssystem
som möjligt. Som dagstidningskommittén framhöll bör det också
tillhöra nämndens ansvar att löpande följa utvecklingen på samdistributionsområdet
och till regeringen snarast rapportera om anledning
finns till inskridande i någon form. Några åtgärder av det slag som
föreslås i motionerna K9 yrkande 1 samt K13 är enligt utskottet inte
motiverade för närvarande. Motionerna avstyrks.

Det finns enligt utskottet inget i nuvarande regler eller i propositionens
förslag som förhindrar presstödsnämnden att öppna möjlighe -

1989/90: KU31

21

ter till samdistribution redan efter en preliminär bedömning av en
nyetablerad tidning. Syftet med motion Kil yrkande 3 är därmed
tillgodosett. Motionen föranleder ingen särskild åtgärd från utskottets
sida.

Propositionens förslag till principer för distributionsstödet tillstyrks
liksom förslaget till anslag till distributionsstöd till dagspressen. Motion
K14 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 5 avstyrks.

1.5 Övergångsbestämmelser

Propositionen

De nya formerna för stöd till dagspressen föreslås träda i kraft den
1 juli 1990. I propositionen föreslås vissa övergångsbestämmelser. De
omfattar vad gäller driftsstödet avtrappningsregler för tidningar som
tidigare uppburit produktionsbidrag men som genom de ändrade bidragsbestämmelserna
får ett minskat bidrag eller inte får något bidrag
alls.

Särskilda övergångsbestämmelser föreslås också för tidningsföretag
som beviljats samverkansbidrag eller lån ur pressens lånefond enligt
hittillsvarande ordning.

Motionerna

I motion 1989/90:K11 av Bengt Kindbom (c) yrkande 2 föreslås att om
yrkandet om begränsat driftsstöd till Skövde Nyheter avslås avtrappningstiden
för tidningen sätts till fern år fr.o.m. kalenderåret 1991 i
stället för de tre år som propositionen föreslår.

Enligt propositionen behövs inte några övergångsbestämmelser för
tidningar som fortsättningsvis erhåller begränsat driftsstöd. Maximeringen
av stödet till 1 540 000 kr. innebär enligt motion 1989/90:K15
av Ivar Franzén att Laholms tidning får sitt stöd minskat med 33 %. I
motionen föreslås att samma avtrappningsregler skall gälla för Laholms
Tidning som för övriga tidningar vars driftsstöd blir mer än 5 % lägre
än det tidigare produktionsstödet.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet finns inga särskilda skäl som talar för att andra
avtrappningsregler bör gälla för Skövde Tidning än för andra tidningar
som jämfört med det tidigare produktionsbidraget får minskat bidrag
eller inget bidrag alls. Motion Kli avstyrks.

Det begränsade driftsstöd som föreslås utgå för högtäckningstidningar
som ges ut i vissa glesbygdsområden som kännetecknas av en
extraordinär marknadsstruktur innebär i sig ett stort avsteg från de
allmänna kvalifikationskraven för driftsstöd. Redan därigenom har de
berörda tidningarna fått en positiv särbehandling. Enligt utskottet finns
det inga bärande skäl för att det för denna grupp tidningar därutöver
också skall gälla särskilda avtrappningsregler i förhållande till det
produktionsstöd de tidigare erhållit. Motion K 15 avstyrks.

1989/90: KU31

22

2. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

1989/90: KU31

Förslaget till förändrat presstöd föranleder enligt föredragande statsrådet
inga förslag till förändringar av presstödsnämndens organisation.
För budgetåret 1990/91 föreslås för nämndens verksamhet ett förslagsanslag
på 4 170 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet biträder propositionens förslag.

3. Stöd till radio- och kassettidningar
Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (prop. 1989/90:100, bil. 10) erinras om vad
utskottet (KU 1987/88:39) uttalat om att 50 tidningar som utkommer
som taltidningar endast skall ses som ett delmål som bör uppnås så
snart som möjligt. Det redovisas att taltidningsnämnden fattat beslut
om ersättning till 42 tidningar och att 38 av dessa startat sin verksamhet.
Det innebär att 28 flerdagarstidningar nu utkommer som radiotidning
och att 4 flerdagarstidningar resp. 5 fjdagarstidningar utkommer
som kassettidning. Härutöver har ansökan från ytterligare 2 tidningar
inkommit, och 22 tidningar har anmält intresse för taltidningsutgivning.
Det är enligt propositionen således troligt att målet att minst 50
dagstidningar skall ges ut som taltidning kommer att nås under innevarande
budgetår.

Det är enligt propositionen glädjande att utgivningen av taltidningar
så snabbt kunnat nå en så betydande omfattning. Samtidigt konstateras
att framgången när det gäller att nå ut till de synskadade med denna
tjänst inte varit lika stor. Det är enligt föredragande statsrådet viktigt
att ett så omfattande stöd från staten som det här gäller följs av ett
rimligt brett utnyttjande inom målgruppen.

Enligt propositionen bör bidragsgivningen nu övergå till att bli mera
författningsstyrd än den är i dag.

Bidraget till utgivningsverksamheten föreslås för budgetåret 1990/91
beräknas till 57 450 000 kr.

Motionen

I motion 1989/90:K415 av Sten Svensson m.fl. (m) sägs att förutom den
nödvändiga utbyggnaden av dagstidningar på kassett, som motionärerna
anser måste fortsätta, behöver de synskadade den informationskanal
som läns- och kommunaltidningarna utgör. Det påpekas att dessa
tidningar görs med särskild hänyn till att målgruppen utgörs av
synskadade läsare. De har till uppgift att dels ersätta den information
synskadade går miste om på grund av att den tryckta informationen
inte görs tillgänglig för synskadade, dels förmedla handikappinformation.
Motionärerna anser att riksdagen bör uttala betydelsen av att
utbyggnaden av radio- och kassettidningarna fortsätter och att den
resurs som läns- och kommunaltidningarna utgör uppmärksammas.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar med tillfredsställelse att utbyggnaden av radio- och
kassettidningar gått så snabbt att det uppsatta målet om 50 dagstidningar
som utkommer som taltidningar kan nås redan under innevarande
år. Utskottet har tidigare uttalat att 50 taltidningar endast utgör ett
delmål och att utbyggnaden bör fortsätta. Utskottet finner det därför
inte befogat med något särskilt uttalande av det slag som föreslås i
motion K415.

4. Bidrag till stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur

Budgetpropositionen

LL-stiftelsens verksamhet regleras i stiftelsens stadgar och i ett avtal
mellan stiftelsen och staten, som gäller t.o.m. den 30 juni 1990. Enligt
budgetpropositionen bör ett nytt treårigt avtal för tiden fr.o.m. den
1 juli 1990 nu träffes. Enligt propositionen bör regeringen bemyndigas
ingå avtalet för statens räkning.

Stiftelsekapitalet föreslås i budgetpropositionen höjt till 600 000 kr.
För kostnadsutvecklingen i den grafiska branschen beräknas en höjning
av medelsbehovet om sammanlagt 685 000 kr.

Motionen

Enligt motion 1989/90:K814 av Lars Werner m.fl. (vpk) är i jämförelse
med vad som står andra till buds utvecklingsstörda utarmade när det
gäller information och kultur. De ansträngningar som kan göras när
det gäller att förändra detta bör också göras. Motionärerna anser att
LL-stiftelsen bör erhålla begärda medel, dvs. 1 230 000 kr. utöver
regeringens förslag.

Utskottets bedömning

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den föreslagna
höjningen av anslaget till LL-stiftelsen är tillräcklig. Motion K814
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande dagstidningsbegreppet

att riksdagen godkänner vad som förordas i proposition

1989/90:78 om definition av en dagstidning,

2. beträffande editionsregler

att riksdagen godkänner vad som förordas i proposition

1989/90:78 om principerna för hur stödberättigade dagstidningar
skall särskiljas,

3. beträffande utredning om presstödet
att riksdagen avslår motion 1989/90:K815,

res. 1 (mp)

1989/90: KU 31

24

4. beträffande Skövde Nyheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:K11 yrkande 1,

res. 2 (c)

5. beträffande reduktion av driftsstödet

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:78 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reduktionsregler
vid vinstutdelning och för företag med särskilt goda
resultat.

6. beträffande driftsstödet i övrigt

att riksdagen med anledning av propositionerna 1989/90:78 och
1989/90:100 bilaga 10 H5 samt motion 1989/90:K14 yrkande 1
så vitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1989/90:K10
yrkande 1, 1989/90:K13 yrkande 2 samt 1989/90:K14 yrkandena
2 och 6 godkänner vad utskottet anfört om principerna för
driftsstödet i övrigt och till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 433 700 000 kr.,

res. 3 (m)
res. 4 (fp)
res. 5 (vpk)

7. beträffande tryckeriinvesteringar

att riksdagen lämnar motionerna 1989/90:K9 yrkande 2 och 3
samt 1989/90:K12 utan åtgärd,

8. beträffande utbildning i tidnings ledning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:K10 yrkande 2
så vitt nu är i fråga och 1989/90:K14 yrkande 1 så vitt nu är i
fråga godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:78 om
utbildning i tidningsledning,

res. 6 (m, fp, mp)

9. beträffande Utvecklingsstöd till dagspressen i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:78 och med
anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 H6 samt med
avslag på motionerna 1989/90:K10 yrkandena 2 så vitt nu är i
fråga, 3 och 4 samt 1989/90:K14 yrkandena 1 så vitt nu är i
fråga, 3 och 4 dels godkänner vad som förordas i proposition
1989/90:78 om principerna för utvecklingsstöd, dels till Utvecklingsstöd
till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 35 800 000 kr., dels fastställer vad som förordats
i proposition 1989/90:78 om en engagemangsram för statlig
kreditgaranti för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma
tryckerianläggningar på 300 000 000 kr., dels ock till Täckande
av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett föslagsanslag på 1000 kr.,

res. 7 (m)
res. 8 (fp)

10. beträffande distributionsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:78 och med
avslag på motionerna 1989/90:K9 yrkande 1, 1989/90:K11 yrkande
3, 1989/90:K13 yrkandena 1 och 3 samt 1989/90:K14 yrkandena
1 så vitt nu är i fråga och 5 godkänner vad som förordas i

1989/90: KU31

25

proposition 1989/90:78 om principerna för distributionsstöd och
till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 79 500 000 kr.,

res. 9 (fp)
res. 10 (vpk)

11. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:K11 yrkande 2
och 1989/90:K15 godkänner vad sorn förordats i proposition
1989/90:78 beträffande övergångbestämmelser,

res. 11 (c, mp)

12. beträffande Presstödsnåmnden

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:78 och med
anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 H4 till Presstödsnämnden
och taltidningsnämnden för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 4 170 000 kr.,

13. beträffande radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 10
H8 och med avslag på motion 1989/90:K415 till Stöd till radiooch
kassettidningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 57 991 000 kr.,

14. beträffande kapital till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 10
H9 bemyndigar regeringen att avsätta ett belopp på 500 000 kr.
som tillsammans med redan avsatt kapital om 100 000 kr. skall
utgöra stiftelsekapital för Stiftelsen lättläst nyhetsinformation
och litteratur,

15. beträffande ansvar för LL-stiftelsen

att riksdagen i enlighet med vad som förordats i proposition
1989/90:1990 bilaga 10 H9 bemyndigar regeringen att genom
avtal med stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
ikläda staten ekonomiska förpliktelser,

16. beträffande anslag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga
10 H9 och med avslag på motion 1989/90:K814 till Bidrag till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7 569 000 kr.

res. 12 (vpk)

Stockholm den 17 maj 1990
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svertsson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s),
Torgny Larsson (s)*, Elisabeth Fleetwood (m)*, Ylva Annerstedt (fp),

gotab 96848, Stockholm 1990

1989/90: KU31

26

Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla
Pettersson (s)*

*ej närvarande vid justeringen

Reservationer

1. Utredning om presstödet (mom. 3)

Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "Motionerna avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att driftsstödets allmänna inriktning bör
vara att stöd liksom tidigare lämnas till lågtäckningstidningar. Den
beräkningsmetod som föreslås baseras, i enlighet med vad dagstidningskommittén
föreslagit, endast på upplaga och utgivningsfrekvens. Enligt
utskottet är detta en klar förbättring i förhållande till det tidigare som
baserades på pappersförbrukning och därmed direkt uppmanade till
resursslöseri och miljöförstörelse.

Presstödssystemet borde dock också utformas så att det medverkade
till en nödvändig reduktion av reklamvolymen i dagstidningarna.
Presstödet bör utformas så att det stöder informationsfriheten och
yttrandemöjligheterna men motverkar den kommersiella reklamen.
För att detta skall bli möjligt krävs inte bara en förändring av reglerna
för det direkta presstödet utan också av det omfattande indirekta stöd
som ges till hela dagspressen i form av reklamskattebefrielse.

Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas med uppgift att
föreslå en omläggning av presstödssystemet i enlighet med vad utskottet
anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning om presstödet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K815 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Skövde Nyheter (mom 4.)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Propositionens förslag" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:

Propositionens förslag vad gäller begränsat driftsstöd till dagstidningar
vars täckningstal överstiger 40 % och som ges ut i områden
med extraordinär marknadsstruktur överensstämmer med dagstidningskommitténs.

Förslaget motiveras med att i de berörda områdena, Gotlands, Mörbylånga,
Borgholms och Laholms kommuner råder sådana geografiska

1989/90:KU31

27

eller befolkningsmässiga förhållanden att den till visst procentandel
beräknade hushållstäckningen inte ger en rättvisande bild av vederbörande
tidnings faktiska konkurrenssituation. Enligt utskottet borde
med åberopande av samma skäl presstödsnämnden också få möjlighet
att bevilja bidrag till Skövde Nyheter med utgivning i Skövde kommun.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande Skövde Nyheter
att utskottet med bifall till motion 1989/90:K11 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort om
driftsstöd till Skövde Nyheter.

3. Driftsstödet i övrigt (mom. 6)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som
påpekas " och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Propositionens förslag innebär att anslaget till driftsstödet höjs med
drygt 6 % i jämförelse med innevarande års anvisade medel för
produktionsbidrag. Enligt utskottet är det viktigt att besparingar sker
också i presstödet. I en ansträngd samhällsekonomi är det inte rimligt
att öka kostnaderna för detta. Anslaget till driftsstöd bör enligt utskottet
reduceras med 20 % av det i propositionen föreslagna beloppet.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande driftsstödet i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K10 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1989/90:78 samt motion
1989/90:K14 yrkande 1 så vitt nu är i fråga samt med avslag på
proposition 1989/90:100 bilaga 10 H5 och motionerna
1989/90:K13 yrkande 2 samt 1989/90:K14 yrkandena 2 och 6
godkänner vad utskottet anfört om principerna för driftsstödet i
övrigt och till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91
under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
347 000 000 kr.

4. Driftsstödet i övrigt (mom. 6)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som
påpekas " och slutar med "yrkande 2 avstyrks " bort ha följande
lydelse:

Den uppseendeväckande höjning som propositionen föreslår är oacceptabel,
speciellt som den är förenad med att vissa förstatidningar helt
mister sitt stöd eller får det avtrappat till noll under några år. Med en
minskning av stödet för förstatidningarna i fråga med 1 milj.kr. och

1989/90: KU31

28

med en ökning med 1,5 milj.kr. för andratidningarna förändras det
relativa konkurrensläget i ett slag på ett dramatiskt och enligt utskottets
mening oacceptabelt sätt.

Inte minst mot bakgrund av det kärva ekonomiska läget bör alla
vägar utnyttjas för att reducera statsutgifterna. Presstödets löpande
bidrag bör trappas ned samtidigt som olika åtgärder vidtas för att
stimulera vidgad teknisk samverkan i syfte att bättre tillvarata de
tekniska resurser som finns inom branschen.

Enligt utskottet bör följande gälla för bidrag till de olika tidningskategorierna: Gruppen

storstadstidningar bör fa bidrag efter en bidragssats på 160
000 kr. och ett maximibidrag på 40 milj.kr. För övriga högfrekventa
och medelfrekventa tidningar bör bidragssatsen vara 120 000 och
maximibidraget 9 milj. kr. För riksspridda tvådagarstidningar bör
bidraget vara 2,7 milj.kr och för endagarstidningarna 2,4 milj. kr. De
lågfrekventa tidningarna bör erhålla 1,25 milj. kr. Enligt utskottet bör
den avtrappning av stödet som görs för de tidningar som tidigare
uppburit oreducerat driftsstöd men som inte längre uppfyller kraven
omfatta 3 år, varigenom tidningen under det första året får 3/4 av
senast erhållna oreducerade belopp, andra året halva beloppet och
tredje året 1/4.

Enligt utskottet bör ytterligare steg tas mot en successiv nedtrappning
av det statliga presstödet. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande driftsstödet i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90.K14 yrkandena 1 så
vitt nu är i fråga, 2 och 6 och med anledning av proposition
1989/90:78 och 1989/90:100 bilaga 10 H5 samt med avslag på
motionerna 1989/90:K10 yrkande 1 och 1989/90:K13 yrkande 2
dels godkänner vad utskottet anfört om principerna för driftsstödet
i övrigt, dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om behovet av en nedtrappning av det statliga
presstödet, dels ock till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
335 700 000 kr.

5. Driftsstödet i övrigt (mom. 6)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som
påpekas" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som påpekas i propositionen har de ekonomiska förutsättningarna
för tidningsproduktionen ändrats sedan dagstidningskommittén presenterade
sitt förslag. Enligt utskottet är det därför berättigat med en
höjning av anslaget i förhållande till dagstidningskommittén. Förslaget
innebär vad gäller del allmänna driftsstödet en höjning för alla kategorier
av tidningar. Enligt utskottet bör ytterligare 20 milj. kr. utöver
propositionens förslag utgå till de lågfrekventa tidningarna. Många av

1989/90: KU31

29

dessa tidningar arbetar under ytterst bekymmersamma ekonomiska
förhållanden. Som framhålls i propositionen spelar de en betydande
roll för mångfalden i pressen. Propositionens anslagsförslag i övrigt
liksom dess förslag till principer för det allmänna driftsstödet tillstyrks.
Aven de i propositionen föreslagna avtrappningsreglerna för företag
som uppburit oreducerat produktionsstöd enligt den nuvarande ordningen
men som inte längre uppfyller kvalifikationskraven tillstyrks.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande driftsstödet i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K13 yrkande 2 samt
med anledning av propositionerna 1989/90:78 och 1989/90:100
bilaga 10 H5 samt motion 1989/90:K14 yrkande 1 så vitt nu är i
fråga och med avslag på motionerna 1989/90:K10 yrkande 1
samt 1989/90:K14 yrkande 2 och 6 godkänner vad utskottet
anfört om principerna för driftsstödet i övrigt och till Driftsstöd
till dagspressen för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 453 700 000 kr.

6. Utbildning i tidningsledning (morn. 8)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m), Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Behoven av" och slutar med "fråga avstyrks " bort ha följande
lydelse:

Utskottet avstyrker förslaget om ett särskilt bidrag för utbildning av
tidningsledare, eftersom utbildningen bör kunna ske genom branschorganisationerna
utan statliga bidrag.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande utbildning i tidningsledning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K10 yrkande 2
så vitt nu är i fråga och 1989/90:K14 yrkande 1 så vitt nu är i
fråga samt med avslag på proposition 1989/90:78 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utbildning i
tidningsledning.

7. Utvecklingsstöd till dagspressen i övrigt (mom. 9)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

I propositionen föreslås att en ny stödform — utvecklingsstöd —
skall införas. Detta förslag innebär att bidragen — inte lån — villkoras
med långtgående kontroll, varvid framför allt presstödsnämnden förutsätts
spela en framträdande roll, såväl vid planeringen som genomförandet
av de olika investeringarna och organisationsförändringarna.
Innebörden av detta är enligt utskottet att det skulle utvecklas en

1989/90: KU31

30

omfettande myndighetskontroll över de olika tidningarnas dispositioner
— något som ter sig mycket främmande för den fria svenska
pressens traditioner. Förslaget avstyrks.

Pressens lånefond bör bibehållas. Härigenom ges möjlighet för presstödsnämnden
att bevilja lån på fördelaktiga villkor till investeringar
som inte kan finansieras via den vanliga kreditmarknaden och som
bedöms önskvärda från presspolitisk synpunkt. Ett belopp på 25
milj.kr. bör liksom föregående budgetår tas upp.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande Utvecklingsstöd till dagspressen i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K10 yrkandena 2 så
vitt nu är i fråga, 3 och 4 samt med anledning av proposition
1989/90:100 bilaga 10 H6 och motion 1989/90:K14 yrkandena 1
så vitt nu är i fråga och 3 och med avslag på proposition
1989/90:78 samt motion 1989/90:K14 yrkande 4 godkänner vad
utskottet anfört om principerna för utvecklingsstöd i övrigt och
till Lån till dagspressen för budgetåret 1990/91 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25 000 0000 kr.

8. Utvecklingsstöd till dagspressen i övrigt (mom. 9)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "3 och 4 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Den nya typ av utvecklingsstöd som föreslås innebär ett i förhållande
till dagstidningskommitténs förslag starkt begränsat direkt utvecklingsstöd.
I den del som avser s.k. förpresstöd ger det utrymme för
mycket godtycke inom presstödsnämnden. Sådant utvecklingsstöd bör
enligt utskottet inte utgå som direkta bidrag utan rymmas inom ett
kreditsystem. En lånefond som hittills bör alltså finnas för att också
bereda möjlighet för olika typer av tidningar att få hjälp med krediter i
mån av behov. Enligt utskottet bör 30 milj. kr. anslås till lånefonden.

Presstödsnämnden föreslås även kunna beviljas utvecklingstöd för
gemensamma tryckerianläggningar i form av räntebidrag till lån som
tagits på den allmänna kreditmarknaden. Denna form av utvecklingsstöd
bör enligt utskottet kunna bidra till ökad samverkan mellan
tidningarna. Det är viktigt att villkoren för att erhålla denna typ av
utvecklingstöd blir klart och entydigt fastslagna. Utskotter tillstyrker
förslaget i motion 1989/90:K14 att den äskade låneramen begränsas till
200 000 000 kr.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K14 yrkandena
1 så vitt nu är i fråga, 3 och 4 samt 1989/90:K10 yrkande 3 och
med anledning av propositionerna 1989/90:78 och 1989/90:100
bilaga 10 H6 samt motion 1989/90:K10 yrkande 2 så vitt nu är i
fråga och 4, dels godkänner vad utskottet anför om principerna

1989/90: KU31

31

för utvecklingsstödet, dels till Lån till dagspressen för budgetåret
1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 30 000 000 kr., dels fastställer en engagemangsram för statlig
kreditgaranti för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma
tryckerianläggningar på 200 000 000 kr., dels
ock till Täckande av förluster vid kreditgaranti till dagspressen för
budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

9. Distributionsstöd (mom. 10)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Propositionens förslag " och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Goda skäl föreligger enligt utskottet för att öka samdistributionsstödet
ytterligare något utöver vad som föreslås i propositionen. Utskottet
förordar tillämpning av dagstidningskommitténs alternativ 5, vilket
innebär en ökning av antalet nivåer och att utfallet för de olika
tidningarna får en mera regressiv karaktär till de mindre tidningarnas
förmån. Vidare föreslås att maximibeloppet för enskild tidning sätts till
4 milj.kr. För distributionsstödets totalbelopp innebär detta en ökning
med ca 33 milj.kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande distributionsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K14 yrkandena 1 så
vitt nu är i fråga och 5 samt med anledning av proposition
1989/90:78 och med avslag på motionerna 1989/90:K9 yrkande 1,
1989/90:K11 yrkande 3 samt 1989/90:K13 yrkandena 1 och 3
godkänner vad utskottet anfört om principerna för distributionsstöd
och till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
91 000 000 kr.

10. Distributionsstöd (mom. 10)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Propositionens förslag " och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

För att rädda samdistributionen föreslås i propositionen en höjning
av stödet med cirka 20 milj. kr. Huvuddelen av pengarna kommer att
tillfalla redan väletablerade förstatidningar. Enligt utskottet bör i stället
systemet med reducerad reklamskatt ändras så att det endast kommer
att gälla de tidningar som deltar i samdistributionssystemet. Det föreslagna
anlaget till distributionsstöd bör enligt utskottet minskas med 20
milj. kr.

1989/90: KU31

32

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande distributionsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K13 yrkandena 1
och 3 och med anledning av proposition 1989/90:78 samt motion
1989/90:K9 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1989/90:K11 yrkande 3 samt 1989/90:K14 yrkandena 1 så vitt nu
är i fråga och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt till Distributionsstöd till dagspressen för
budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 59 500 000 kr.

11. Övergångsbestämmelser (mom. 11)

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Det
begränsade" och slutar med "K15 avstyrks " bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör övergångsbestämmelserna gälla samtliga tidningar
vilka fortsättningsvis skall uppbära någon form av driftsstöd. Avtrappningsregler
motsvarande de som gäller för tidningar med allmänt
driftstöd bör därför tillämpas även för Laholms Tidning.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande övergångsbestämmelser
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K15 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Anslag till LL-stiftelsen (mom. 16)

Bo Hammar anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet delar " och slutar med "är tillräcklig" bort ha följande
lydelse:

Den grupp som i dag är särskilt missgynnad när det gäller att delta i
demokratiska beslutsprocesser är utvecklingstörda. För många utvecklingsstörda
är det emellertid möjligt att förstå även komplicerade
förhållanden, om de uttrycks på rätt sätt. Detta visar det LL-material
som under senare tid utgivits i samband med valen, liksom LL-littertur
och nyhetstidningen 8 sidor. Verksamheten på detta område måste
enligt utskottet utvecklas och vidgas

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande anslag till LL-stiftelsen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K814 och med
anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 10 H9 till Bidrag till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret
1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 8 799 000 kr.

1989/90:KU31

33

gotab 96754, Stockholm 1990