Konstitutionsutskottets betänkande
1989/90: KU 11

Ordensfrågor m.m.

1989/90

KU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner som berör ordensväsendet,
flagglagen och de allmänna flaggdagarna, svenska kyrkans
vapen och landskapsvapen. Reservationer (m) har avgetts rörande
flagglagen och de allmänna flaggdagarna. Ett särskilt yttrande (m)
föreligger i fråga om ordensväsendet.

Motionerna

1988/89:K802 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om
behovet av skärpta bestämmelser i flagglagen,

1988/89:K803 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om ordensväsendet i framtiden,

1988/89:K809 av Bertil Danielsson och Sten Svensson (båda m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om författningsreglering
av vapenföringen inom svenska kyrkan,

1988/89:K820 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om författningsreglering av rikets historiska
landskapsindelning med särskilt vapen för Norrbotten.

1988/89:K821 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
Europadagen, den 5 maj, fastställs som allmän flaggdag.

1 Riksdagen 1989/90. 4 sami. Nr 11

Utskottet

1989/90: KU 11

1. Flagglagen
Motionerna

I motion 1988/89:K802 av Birger Hagård (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts
om behovet av skärpta bestämmelser i flagglagen. Motionären,
som erinrar om gällande regler i flagglagen om svenska flaggans
proportioner och färgnyanser, anser att det är otillfredsställande att en
blå vimpel med gult kors med icke lagenliga proportioner börjat
saluföras. Stiftelsen Sveriges Nationaldag och Svenska Flaggans Dag
har i sin handbok Flaggan och Fanan också tagit avstånd från denna
s.k. korsvimpel. Det är enligt motionären av vikt att goda traditioner
bibehålls och stärks. Frågan bör närmare beredas av statsheraldikern
hos riksarkivet, som därvid bör överväga en skärpning av gällande
bestämmelser genom ett tillägg till flagglagen.

I motion 1988/89:K821 av Jan Sandberg (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om att Europadagen den 5 maj fastställs som allmän flaggdag. Motionären
erinrar om att den 5 maj firas Europadagen i övriga Europa.
Med hänvisning till att vår historiska bakgrund är intimt sammankopplad
med det övriga Europa bör detta lämpligen manifesteras genom
att Europadagen blir en allmän flaggdag.

Bakgrund, m.m.

Den nya flagglagen (1982:269) trädde i kraft den 1 januari 1983.
Sveriges flagga är blå med ett gult kors. Den är tvärskuren eller
tretungad. I lagen finns bestämmelser om flaggans proportioner. Närmare
föreskrifter om färgnyanserna meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Statschefen och med dennes
tillstånd andra medlemmar av det kungliga huset får använda tretungad
flagga med eller utan riksvapnet. Inom försvarsmakten används den
tretungade flaggan som örlogsflagga. Den kan då förses med befålstecken
i övre inre fältet. Någon reglering av vimplar ges inte i flagglagen.
Vid lagens tillkomst uttalades att straffsanktioner inte bedömdes erforderliga.

I anslutning till tillkomsten av den nya flagglagen beslöts att de
allmänna flaggdagarna skall fastställas officiellt genom en av regeringen
beslutad förordning (SFS 1982:270). I förhållande till vad som tidigare
tillämpades innebar den nya ordningen att antalet allmänna flaggdagar
utökades med två, nämligen dagen för riksdagsval och FN-dagen. Fråga
om den s.k. Europadagen har inte övervägts i det tidigare utredningsarbetet.

Utskottet

1989/90: KU 11

Som nyss redovisats har Stiftelsen Sveriges Nationaldag och Svenska
Flaggans Dag i sina anvisningar rörande bia. vimplar särskilt understrukit
att vimpel ej skall ha gult kors. Man kan enligt utskottets
mening utgå ifrån att de nämnda anvisningarna bör ha viss genomslagskraft
hos allmänheten. Mot bakgrund bl.a. av att frågor om
Sveriges flagga tämligen nyligen varit föremål för utredning anser
utskottet att det inte är påkallat att nu begära utredning på sätt som
förordas i motion K802 som sålunda avstyrks.

Vad gäller frågan om den s.k. Europadagen vill utskottet erinra om att
frågor om de allmänna flaggdagarna för relativt kort tid sedan varit
föremål för utredning. De regleras numera officiellt genom en av
regeringen beslutad ordning. Utskottet får under hänvisning härtill
avstyrka motion K821.

2. Ordensväsendet

Motionen

I motion 1988/89:K803 av Birger Hagård (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om ordensväsendet i framtiden.
Motionären anför i motiveringen att ordensväsendet är en gammal,
historiskt betingad institution av betydande intresse ur kulturhistorisk
och personhistorisk synpunkt. Det sammanhänger med en internationell
sedvänja som accepteras i de flesta länder i världen. Motionären
anser att det finns anledning till formella invändningar mot 1973 års
beslut som innebar att utdelandet av utmärkelser inom de svenska
riddarordnarna till svenska medborgare skulle upphävas fr.o.m. den
1 januari 1975. Det föregående utredningsarbetet betecknas av motionären
som otillfredsställande från saklig synpunkt, bl.a. låg frågan
under Konungen och inte under Kungl. Maj:t enligt den gamla regeringsformen.
Under hänvisning bl.a. till utvecklingen på det internationella
planet och den tilltagande användningen av belöningar genom
medaljer bör en utredning komma till stånd av ordensväsendet i
framtiden.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Riksdagen har vid ett antal tillfållen under senare år behandlat och
avslagit motioner om utredning av frågor om det officiella belöningssystemet,
senast hösten 1988 (1988/89:KU13). Utskottet har under erinran
om statsmakternas beslut 1973 om ändring i systemet med utdelandet
av ordnar och medaljer inte funnit skäl överväga några ändringar i
nuvarande ordning.

Utskottet

1989/90:KU11

Utskottet får med anledning av det nu aktuella motionsförslaget erinra
om statsmakternas beslut 1973 och riksdagens tidigare ställningstaganden.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion K803.

3. Svenska kyrkans vapen
Motionen

I motion 1988/89:K809 av Bertil Danielsson och Sten Svensson
(båda m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om
författningsreglering av vapenföringen inom svenska kyrkan. I motiveringen
erinras om att man i Finland 1986 antagit en lag om den
evangeliskt-lutherska kyrkans vapen. Däri regleras såväl kyrkans som
olika stifts vapen. Motionärerna anser att det är naturligt att de
grundläggande reglerna för svenska kyrkans vapen återfinns i författningssamlingen.
Riksdagen stiftar ju lag om rikets vapen. Därför bör
en reglering komma till stånd genom lag eller regeringsförordning.

Bakgrund

Enligt lag 1982:942 om svenska kyrkan får kyrkomötet genom kyrklig
kungörelse meddela föreskrifter (7 §) inom vissa angivna områden,
däribland frågor om verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.
Det kyrkliga vapnet som utgörs av ett rött kors på gul sköld med
en krona i korsets mitt togs fram i samverkan mellan ärkebiskopen
och statsheraldikern i mitten av 1970-talet och har därefter kommit att
användas i centrala kyrkliga sammanhang. Någon författningsmässig
reglering av vapnet finns inte.

Utskottet

Utskottet anser att förhållanden rörande svenska kyrkans vapen är en
fråga som bör kunna behandlas av kyrkomötet och svenska kyrkans
centralstyrelse. Utskottet avstyrker motion K809.

4. Landskapsvapen
Motionen

I motion 1988/89:K820 av Erik Holmkvist (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om författningsreglering av rikets historiska
landskapsindelning med särskilt vapen för Norrbotten. Motionären
erinrar om att någon sammanfattande författning om de historiska
landskapsvapnen inte finns i Sverige i motsats till Finland. Motionären
fäster också uppmärksamheten på att det i den i Norrbottens län
ingående norra delen av landskapet Västerbotten börjat betraktas som
ett separat "landskap" benämnt Norrbotten samt att tankar på en egen

flagga (gult kors på grön duk) lanserats och att tankar på ett nytt
"landskapsvapen" diskuterats. Enligt motionären vore det lämpligt att
genom lag eller regeringsförordning reglera förhållandena.

Statsheraldikern

Enligt uppgifter från statsheraldikern är länsstyrelserna att anse som
huvudmän för landskapsvapnen. Landskapen är att anse som traditionella
historiska enheter. Inget hindrar att länsstyrelsen i Luleå tar
eventuella initiativ i fråga om särskilt vapen som åsyftas i motionen.
Det brukliga är att statsheraldikern konsulteras av t.ex. kommuner och
län i frågor om vapen.

Utskottet

Utskottet anser att förhållanden rörande landskapsvapen främst är en
fråga som bör behandlas av länsstyrelserna i samverkan med statsheraldikern.
Utskottet finnér inte skäl förorda utredning om eventuell
författningsreglering på sätt som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker
motion K820.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flagglagen såvitt avser vimplar
att riksdagen avslår motion 1988/89:K802,

res. I (m)

2. beträffande flagglagen såvitt avser Europadagen
att riksdagen avslår motion 1988/89:K821,

res. 2 (m/

3. beträffande ordensväsendet

att riksdagen avslår motion 1988/89:K803,

4. beträffande svenska kyrkans vapen

att riksdagen avslår motion 1988/89:K809,

5. beträffande landskapsvapen

att riksdagen avslår motion 1988/89:K820.

Stockholm den 17 oktober 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Bo Hammar (vpk),
Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s),
Stig Bertilsson (m), Ingela Mårtensson (fp), Lars Sundin (fp) och Hugo
Andersson.

1989/90: KU 11

Reservationer

1989/90: KU 11

1. Flagglagen — vimplar (mom. 1)

Anders Björck, Hans Nyhage och Stig Bertilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Som
nyss" och slutar med "sålunda avstyrks" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som redovisats i motionen om ett tilltagande
bruk under senare år av s.k. korsvimplar finns skäl att nu pröva
förutsättningarna för skärpta bestämmelser i flagglagen. Det är inte
godtagbart att flaggor med icke lagenliga proportioner börjat saluföras.
I de regler och anvisningar som Stiftelsen Sveriges Nationaldag och
Svenska Flaggans Dag gett ut rörande flaggan noteras att vimpel ej
skall ha gult kors. Mycket talar för att stiftelsens anvisningar kan ha
viss genomslagskraft, men med hänsyn till att bestämmelser om flaggan
ges i lag bör frågan om skärpta bestämmelser i flagglagen övervägas.
Utskottet tillstyrker därför motion K802.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande flagglagen såvitt avser vimplar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K802 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om flagglagen.

2. Flagglagen — Europadagen (mom. 2)

Anders Björck, Hans Nyhage och Stig Bertilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Vad
gäller" och slutar med "motion K821" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionären anser utskottet att det vore naturligt för oss
i Sverige att manifestera vår tillhörighet till Europa genom att göra
Europadagen den 5 maj till en allmän flaggdag. I samband med att de
allmänna flaggdagarna fick sin nuvarande reglering 1982 infördes
valdagen och FN-dagen som nya flaggdagar. Det finns enligt utskottet
särskild anledning att Europadagen högtidlighålls som flaggdag. Regeringen
bör därför komplettera förordningen om allmänna flaggdagar i
enlighet härmed.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande flagglagen såvitt avser Europadagen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K821 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Europadagen.

Särskilt yttrande (mom. 3)

1989/90: KU 11

Anders Björck, Hans Nyhage och Stig Bertilsson (alla m) anför:

Ordensväsendet är en gammal historiskt betingad institution. Användningen
av ordnar som belöning för samhällsinsatser är mycket vanlig i
de flesta länder.

När statsmakterna 1973 utan ordentlig genomlysning av frågan beslöt
att i praktiken stoppa utdelandet av ordnar och till dessa hörande
medaljer har detta medfört att svenska ordnar inte längre kan tilldelas
svenska medborgare men väl utländska.

Vi anser att erfarenheterna sedan 1973 talar för att det är dags för
statsmakterna att tillsammans med Kungl. Maj:ts Orden överväga hur
ett utvidgat användande av ordnar och medaljer kan utformas. Regeringen
har i tilltagande utsträckning börjat använda medaljer, t.ex. lilis
Ouorum för belöning av framträdande samhällsinsatser. Ett reformerat
ordensväsende bör kunna bli ett värdefullt inslag då det gäller att från
statschef och regering belöna samhällsinsatser av vitt skilda slag.

I likhet med vad utskottet uttalade hösten 1986 (KU 1986/87:16) kan
det tills vidare ankomma på regeringen och Kungl. Maj:ts Orden att
bedöma frågan om ett utvidgat användande av medaljer som belöning
åt förtroendemän m.fl. Frågorna bör bli föremål för närmare utredning
genom regeringens försorg.

99138. Stockholm 1989