Kulturutskottets betänkande 1989/90:KrU29

Arkiv m.m.

Sammanfattning

I den arkivlag som föreslås i proposition 72 lämnas grundläggande regler om statliga och kommunala myndigheters arkiv. Vidare lämnas bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv, vården av arkivet och gallring av arkiv. I arkivlagen slås fast att myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Även enskilda arkiv tillhör kulturarvet men dessa arkiv faller utanför lagens tillämpningsområde. Arkivmyndigheterna och deras tillsynsuppgifter beträffande myndigheternas arkivvård regleras också genom arkivlagen. I proposition 72 föreslås även vissa ändringar i socialtjänstlagen som rör frågor om bevarande och gallring av handlingar i socialtjänsten.

I de motioner som anknyter till regeringens förslag behandlas bl.a. frågor om arkivlagens tillämpningsområde, arkivbeskrivning, gallring av allmänna handlingar och av statistikregister, utbyggnad av landsarkivorganisationen och riksarkivets behov av förstärkta resurser samt inventering av enskilda arkiv.

Utskottet tillstyrker de i proposition 72 framlagda lagförslagen med en detaljändring av lagteknisk natur i övergångsbestämmelserna till arkivlagen.

Regeringens förslag till medelsanvisning för riksarkivet och landsarkiven tillstyrks liksom de i budgetpropositionen framlagda budgetförslagen rörande arkivområdet. En höjning av anslaget till dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv med 275 000 kr. föreslås.

Vid betänkandet har fogats 17 reservationer och två särskilda yttranden. Av innehållsförteckningen framgår vilka frågor som behandlas i dem.

Propositionerna

I proposition 1989/90:100 bilaga 10 har regeringen (utbildningsdepartementet)

dels under punkt G 24 (s. 375-377) föreslagit riksdagen att

26.  till   Dialekt-  och  ortnamnsarkiven  samt svenskt visarkiv  för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 20 582 000 kr..

Riksdagen 1989190. 13 saml. Nr 29

1989/90 KrU29

dels under punkt G 25 (s. 377-378) föreslagit riksdagen att 1989/90:KrU29

27. till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 2 683 000 kr.,

dels under punkt G 26 (s. 379—380) föreslagit riksdagen att

28. till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 6 055 000
kr.

I proposition 1989/90:72 om arkiv m.m. har regeringen (utbildningsdepartementet)

deb föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. arkivlag,

2. lag om skydd för beteckningen svenskt arkiv,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

5. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

6. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

7. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),

8. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

dels föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 108 353 000 kr.,

dels föreslagit riksdagen att till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m., anslagsposten Riksarkivet, utöver vad regeringen har föreslagit i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (G 26), anvisa ytterligare 418 000 kr.,

dels berett riksdagen tilltälle att ta del av vad som i propositionen anförts om riktlinjerna för arkivpolitiken, informationslagring och arkivlokaler, arkivens användning och tillgänglighet, enskilda arkiv samt om arkivutbildning och personalutveckling.

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Kr208 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen med stöd av vad i motionen anförts ger regeringen till känna att ett lands- eller länsarkiv placeras i Kalmar.

1989/90:Kr211 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Kalmar.

1989/90:Kr212 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin 1989/90:KrU29

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av slottsvallarna i Vadstena snarast bör komma till stånd.

1989/90:Kr223 av Ulla Tilländer och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL) far överta ansvaret för ortnamnen i samtliga sydsvenska landskap.

1989/90:Kr224 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

1989/90:Kr225 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en aktivare forskarservice vid landsarkiven.

1989/90:Kr235 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett nytt landsarkiv bör placeras i Jönköping.

1989/90:Kr242 av Lennart Brunander och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg och verksamheten inom detta område i Västsverige.

1989/90:Kr257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (G 24) för budgetåret 1990/91 anvisar 403 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1989/90:Kr274 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av verksamheten i Svensk arkivinformation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillföra Svensk arkivinformation ytterligare utvecklingsprojekt.

1989/90:Kr275 av Rune Jonsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till folkrörelsearkiven och en översyn av förutsättningarna för deras fortsatta verksamhet.

1989/90:Kr276 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en arkivarietjänst i vardera Göteborg, Lund och Umeå.

1989/90:Kr277 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur arkivfrågan i Umeå skall lösas.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad  i 1989/90:KrU29

motionen anförts om möjlighet för universitetet i Umeå att antingen förvärva de mikrokort som årligen produceras i Ramsele eller erhålla ett exemplar från Svensk arkivinformation fr.o.m. budgetåret 1990/91.

1989/90:Kr278 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.

l989/90:Kr314 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snar utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin.

1989/90:Kr315 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i Jönköping.

1989/90:Kr3l6 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett landsarkiv inrättas i Jönköping.

1989/90:Kr317 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors m.fl. (c, m, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med mer aktiv forskarservice vid landsarkiven.

1989/90:Kr318 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen till G 24. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1990/91 anvisar 600 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för tjänster som arkivarie.

1989/90:Kr358 av Martin Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av åtgärder för en positiv utveckling av verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).

1989/90:Kr359 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av landsarkivet i Härnösand.

1989/90:Kr360 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven till Ljungaverk i Ange kommun.

1989/90:Sk903 av Martin Segerstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkivalier.

Motioner väckta med anledning av proposition i989/90:KrU29

1989/90:72

1989/90:Krl3 av Birger Hagård (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § punkt 2 arkivlagen skall ha följande lydelse: "upprätta en systematisk arkivförteckning",

2. att riksdagen begär att regeringen i nästa budgetproposition framlägger en nationell plan för att möjliggöra landsarkivens grundläggande förteckningsarbete och öka landsarkivens tillgänglighet.

1989/90;Krl4 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av arkivens, särskilt landsarkivens, personalsituation.

1989/90:Krl5 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett landsarkiv till Kalmar.

1989/90:Krl6 av Lars Sundin och Margareta Fogelberg (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av tjänster som arkivlektor vid de sex landsarkiven.

1989/90:Krl7 av Birgit Friggebo och Jan-Erik Wikström (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om särbestämmelser om gallring av allmänna handlingar som skall gälla i stället för arkivlagens regler,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om gallring av statistikregister inom socialsektorn.

1989/90:Krl8 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del beslutar att arkivlagens lydelse ändras vad avser tillämpningsområde i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av den framtida landsarkivorganisationen,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del hos regeringen begär förslag om inrättande av landsarkiv för Värmlands resp. Norrbottens och Västerbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av förbättrad service och ökad tillgänglighet vid statliga arkiv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrkoarkiven,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya principer för statens bidrag till lön för föreståndare vid folkxörelsearkiven.

1. att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad  i 1989/90:KrU29 motionen anförts om utformningen av den framtida inventeringsverksamheten av enskilda arkiv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utökad service vid riksarkivet för folkrörelseorganisationer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad service till näringslivet vid uppbyggnad av företagsarkiv,

10.   att riksdagen beslutar att till riksarkivet och landsarkiven anvisa
ett i forhållande till regeringens förslag med 3 770 000 kr. förhöjt
förslagsanslag om totalt 112 123 000 kr. att fördelas i enlighet med vad
som anförts i motionen.

l989/90:Krl9 av Stina Gustavsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Stiftelsen Centerrörelsens arkiv anvisa 300 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att — därest yrkande 1 ej vinner riksdagens bifall — riksdagen med avslag på proposition 1989/90:72 i denna del beslutar att föreslagen anvisning till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv ej skall utgå utan motsvarande medel ställas till riksarkivets enskilda nämnds förfogande för stöd till enskilda arkiv i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Kr20 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att arkivbeskrivningar inte skall upprättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur landsarkiven skall kunna tillgodose kraven på grundläggande förteckningsarbete och hur landsarkivens tillgänglighet skall kunna öka.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från socialutskottet (1989/90:SoU5y). Yttrandet fogas vid betänkandet som bilaga 5.

Svenska kommunförbundet har inkommit med en skrivelse som innehåller vissa synpunkter på lagförslaget. Landstingsförbundet har instämt i synpunkterna i skrivelsen.

Arkivcheferna vid dialekt- och ortnamnsarkiven i Lund, Göteborg och Umeå har i skrivelse framfört synpunkter på tilldelning av medel för forsknings- och utvecklingsinsatser budgetåren 1990/91 — 1992/93.

Utskottet har uppvaktats av företrädare för folkrörelsearkiven.

T-._ , 11-       • uoii   , • V 1989/90:KrU29

Det huvudsakliga innehållet i proposition 1989/90:72, m.m.

I proposition 72 lägger regeringen fram förslag till en arkivlag och till vissa insatser på arkivområdet. Vidare föreslås vissa ändringar i socialtjänstlagen.

I arkivlagen ges grundläggande regler om arkiv hos såväl statliga som kommunala myndigheter samt bestämmelser om bl.a. vad som ingår i en myndighets arkiv, vården av arkivet och gallring av arkiv. Frågor om gallring behandlas ingående eftersom effektiv gallring har stor betydelse för arkivens tillgänglighet och värde.

Även med den nya arkivlagen skall speciella gallringsregler kunna ges i särskilda lagar, främst de som reglerar integritetskänsliga register. Enligt arkivlagen skall det finnas viss möjlighet att ge särbestämmelser för gallring i förordning. Vissa förenhetliganden föreslås emellertid i gallringsbestämmelserna i de lagar som innehåller särregler på det området. Dessa förslag syftar bl.a. till att göra det möjligt att bevara vissa urval av arkivmaterial.

Arkivlagen inrymmer också regler om arkivmyndigheter och deras tillsynsuppgifter när det gäller myndigheternas arkivvård.

I propositionen läggs vidare fram förslag om vilka insatser på arkivområdet som bör prioriteras. I det sammanhanget behandlas bl.a. lokalfrågor samt arkivens användning och tillgänglighet. Också arkivmyndigheternas uppgifter när det gäller enskilda arkiv berörs. Arkivsektorn föreslås få ökade resurser för dessa ändamål.

De förslag till ändringar i socialtjänstlagen som läggs fram hänger samman med den föreslagna lagregleringen i övrigt av arkivfrågorna. Ändringarna berör sålunda frågor om bevarande och gallring av handlingar i socialtjänsten.

Den föreslagna arkivlagen och de andra lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

Det läggs också fram förslag till medelsanvisning under riksarkivets och landsarkivens förvaltningsanslag samt till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m., anslagsposten Riksarkivet.

Utskottet

Förslag till lag om myndigheternas arkiv

Grunden för det offentliga arkivväsendet anges i arkivpropositionen vara principen att alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelser härom finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). I 2 kap. 1 § TF stadgas att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Vidare finns i TF grundläggande bestämmelser om vilka begränsningar som far göras i handlingsoffentligheten.   Närmare   bestämmelser   om   detta   finns   i   sekretesslagen

(1980:100). Sekretesslagen innehåller också andra bestämmelser som 1989/90:KrU29

kompletterar 2 kap. TF, bl.a. regler om skyldighet för myndigheterna att registrera allmänna handlingar och att lämna ut uppgifter till allmänheten. Genom att handlingarna arkivläggs sörjer man för att man kan få sådan tillgång till allmänna handlingar som TF stadgar.

I arkivpropositionen erinras om att det i dag inte finns några generella regler i lag om arkiv för den statliga eller kommunala sektorn. Arkivvården inom den offentliga sektorn regleras genom åtskilliga författningar, alltifrån lagar till myndighetsföreskrifter. I ett antal lagar, som reglerar register och aktmaterial där integritetsskyddsaspekterna är framträdande, har det tagits in bestämmelser om bevarande och gallring. De grundläggande föreskrifterna om arkiv hos statliga myndigheter är meddelade i författningar utSrdade av regeringen. Föreskrifter om myndigheternas skyldigheter att bevara, vårda och förteckna sina arkiv samt om arkivmyndigheternas skyldigheter och befogenheter lämnas i allmänna arkivstadgan (1961:590).

På den kommunala sidan finns i kommunallagen (1977:179) vissa bestämmelser om fullmäktiges handlingar (2 kap. 27 §) och om styrelsers handlingar (3 kap. 10 §). Inom de ramar som dessa bestämmelser ger beslutar kommuner och landsting själva om sina arkiv genom lokala föreskrifter.

För de enskilda arkivbildarna, dvs. företag, organisationer och enskilda personer, finns det inte några allmänna bestämmelser om arkivvård i författning. Datalagen (1973:289) gäller allmänt, dvs. även för de enskilda arkivbildarna. I arkivpropositionen anges att det i vissa andra författningar, som främst gäller ekonomiska förhållanden, finns bestämmelser om att vissa handlingar skall bevaras under en bestämd tid. Utvecklingen inom arkivsektorn innebär enligt arkivpropositionen att en omprövning av förutsättningarna för den offentliga arkivverksamheten är nödvändig, bl.a. mot bakgrund av följande förändringsfaktorer: -den kraftiga tillväxten av arkivhandlingar på papper som uppskattas

till ca 100 000 hyllmeter årligen -skärpta krav på effektivisering och kostnadspress inom den offentliga

sektorn - informationsteknologins och särskilt ADB-teknikens snabba utveckling -den ökade efterfrågan på arkivens tjänster och kraven på arkivens

änvändarservice -krav på begränsningar av bevarande av information bl.a. med hänsyn till ADB-teknikens effekter på skyddet för den personliga integriteten.

Mot denna bakgrund anser föredragande statsrådet — utbildningsministern — att riktlinjerna för ansvarsfördelningen rörande arkiven liksom legala förutsättningar för gallring bör läggas fast. Detta sker i det förslag till arkivlag som läggs fram i propositionen.

Förslagen i arkivpropositionen bygger på ett omfattande utrednings
arbete. 8

Utskottet tillstyrker att på sätt som föreslagits en reglering av rätts-        1989/90:KrU29 området kommer till stånd. I det följande tar utskottet upp till närmare diskussion främst de avsnitt i regeringsförslaget där ändringsförslag aktualiserats motionsvägen.

Arkivlagens tillämpningsområde m.m.

I den föreslagna arkivlagen lämnas grundläggande regler för såväl statliga som kommunala myndigheters arkivverksamhet. Enskildas arkiv bör enligt arkivpropositionen i princip förbli en sak för den enskilde arkivbildaren eller den som fått arkivet i sin vård.

Enligt förslaget till 3 § arkivlagen är myndigheternas arkiv en del av det nationella kulturarvet. Ett myndighetsarkiv i lagens mening skall bildas enbart av de allmänna handlingarna hos myndigheterna. Utbildningsministern understryker att de arkiv som bildas i skilda verksamheter kan alla betraktas som delar av vårt kulturarv. Myndigheternas arkiv skiljer sig dock i vissa hänseenden från de andra arkiven. Arkivmaterialet utgörs i allt väsentligt av allmänna handlingar och bildar en sammanhängande och detaljrik dokumentation av förhållandena i landet och av hur landet styrts. Det förhållande att myndighetsarkiv endast kan omfatta de allmänna handlingarna innebär inte något hinder för myndigheterna att bevara också annat material. Sådant arkivmaterial faller dock inte under lagen och får inte sammanblandas med det som enligt lagen utgör myndighetsarkiv.

I motion Krl8 (c) föreslås att det i en inledande portalparagraf i lagen skall anges att såväl myndigheters och andra offentliga organs arkiv som enskilda arkiv är en del i det svenska kulturarvet. Motionärerna anför att avsikten med en sådan portalparagraf är att understryka vikten av att stat, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet understryka att de enskilda arkiven självfallet ingår som en viktig del av vårt kulturarv. De enskilda arkivbildarnas verksamhet regleras i nuläget inte genom några allmänna bestämmelser om arkivvård i författning. Bestämmelserna i den föreslagna lagen omfattar heller inte dessa arkiv.

Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att det är viktigt
att den statliga arkivpolitiken omfattar en lämplig avvägning mellan
insatserna för offentliga och enskilda arkiv. De senare insatserna sker
såväl genom arkivmyndigheternas arbete med insamling och vård av
enskilda arkiv som genom statliga stöd till enskilda arkivinstitutioner,
bl.a. folkrörelsearkiven. I de riktlinjer för arkivpolitiken som anges i
arkivpropositionen ingår att enskild arkivverksamhet bör främjas. Ut
skottet behandlar denna fråga i det följande. Utskottet är dock inte
berett att, såsom förordas i motionen, lägga på det allmänna ett ansvar
för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven. Utskottet
ansluter sig till vad som anförs i arkivpropositionen om lagens tillämp
ningsområde samt om myndigheternas arkiv och godtar den föreslagna
lagtexten i här aktuella delar. Motion Krl8 avstyrks således i den del q

som angetts ovan (yrkande 1).

Målen för arkivverksamheten och arkivvården i989/90:KrU29

I förslaget till arkivlag (3 §) anges följande tre mål för arkivväsendet: -tillgodoseende av rätten att ta del av allmänna handlingar, -tillgodoseende av rättskipningens och förvaltningens behov av information, -tillgodoseende av forskningens behov.

För att uppfylla dessa mål skall myndigheternas handlingar bevaras, hållas ordnade, vårdas och gallras. Utbildningsministern ger bl.a. följande motivering till forslagen.

Rätten till insyn enligt bestämmelserna om handlingsoffentlighet kan givetvis inte tillgodoses utan ett välordnat arkiv. Redan dessa bestämmelser ger därför grunderna för en arkivreglering. De medför krav på att allmänna handlingar i princip bevaras, att de ordnas så att det går att hitta bland dem och att de vårdas så att de inte skingras eller förstörs.

Behov av att handlingar bevaras, hålls ordnade och vårdas finns också med hänsyn till rättskipningens och förvaltningens egen verksamhet. Människor har rätt att kräva att både domstolar och förvaltningsmyndigheter visar konsekvens i sin tillämpning av författningar och håller reda på de uppgifter som en gång har lämnats. För detta fordras välordnade arkiv.

Arkiven är också en viktig bas för forskning av olika slag. Sålunda är arkiven nyttiga för den professionella forskning som ger oss sådana insikter i samband och orsaker som är av omedelbar praktisk nytta för framtiden.

Han understryker också kulturarvsaspekten — det för en kulturnation självklara att bevara minnet av sin utveckling och använda detta minne för att dels belysa den historiska utvecklingen, dels nyttiggöra de erfarenheter som dras ur materialet.

I fråga om ansvaret för arkiven anges att varje myndighet skall ha ansvar för sitt arkiv (4 §) samt att särskilda arkivmyndigheter skall ha tillsyn över myndigheternas arkivverksamhet. De särskilda arkivmyndigheterna på det statliga området är riksarkivet, krigsarkivet och de under riksarkivet lydande landsarkiven. Även på den kommunala sidan finns enligt propositionen ett väl utvecklat arkivväsende. Utbildningsministern menar att det bör ankomma på kommunerna själva att inrätta arkivmyndigheter.

I propositionen anförs vidare att arkivmyndigheterna skall kunna överta arkivmaterial från andra myndigheter och därmed också ansvaret för det övertagna materialet.

Bestämmelser om myndigheternas arkivvård lämnas i förslaget till 6 §

arkivlagen enligt följande:

-arkivet skall organiseras så att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas,

-en arkivbeskrivning och en systematisk arkivförteckning skall finnas,

-arkivet skall skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,

-vid arkivläggningen skall prövas vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar.

-föreskriven gallring skall verkställas. 1989/90:KrU29

I två motioner — Kr 13 (m) och Kr20 (fp) — kritiseras förslaget att myndigheterna skall vara skyldiga att upprätta en arkivbeskrivning. I den förstnämnda motionen anförs att bestämmelsen om arkivbeskrivning saknar relevans och upplevs av landsarkiven som onödig och betungande. I motion Kr20 hävdas att de arkivförteckningar som myndigheterna redan nu upprättar är fullt tillräckliga för att tillgodose de krav som kan ställas på arkivens tillgänglighet.

I båda motionerna föreslås att bestämmelsen om myndigheternas skyldighet att upprätta en arkivbeskrivning skall utgå.

1 arkivpropositionen framhålls att en nödvändig faktor för att arkiven skall kunna fylla sina uppgifter är att det finns instrument med vilkas hjälp man kan få en uppfattning om vad arkivet har att bjuda och hur man kan finna olika dokument i det. Det finns därför sedan början av 1900-talet bestämmelser om arkivförteckningar. Arkivförteckningen skall fungera som inventarieförteckning till arkivet och ge en överblick över arkivbeståndet. Utbildningsministern menar att om arkiven skall spela en mer aktiv roll och höja servicenivån, bör arkivförteckningarna kompletteras med ytterligare ett instrument — en arkivbeskrivning. Syftet med arkivbeskrivningen är enligt propositionen att ge utomstående en överblick över vad som kan finnas att hämta i myndighetens arkiv och hur detta arkiv i huvudsak är organiserat. Arkivbeskrivningens omfattning anges enligt följande (s. 73).

För att kunna ge en överblick över myndighetens arkiv får det anses erforderligt att beskrivningen lämnar besked om myndighetens uppgifter och organisation och hur dessa har skiftat. Därav framgår vad som kommer i fråga att omhänderha i myndighetens arkiv och, i större myndigheter, hur olika ärenden kan vara fördelade på olika enheter inom myndigheten. Beskrivningen bör också ge en översikt över arkivets organisation samt över de gallringsregler som tillämpas på arkivet. Vidare bör framgå vem eller vilka som är ansvariga för arkivvården.

Utbildningsministern bedömer att det med tanke på det syfte beskrivningen skall fylla är naturligt att beskrivningen blir av olika omfattning för olika myndigheter. Den bör dock alltid vara någorlunda kortfattad för att fylla sitt syfte att ge en översikt.

Utskottet konstaterar att bestämmelsen om arkivbeskrivning syftar till att på ett relativt okomplicerat sätt öka möjligheterna till insyn i myndighetsarkiven. Den kan vara av betydelse i de fall då myndighet har ändrat organisation och uppgifter. Med hänsyn bl.a. till att arkiven i allt större grad utnyttjas av amatörforskare är det enligt utskottets mening angeläget med olika åtgärder för att öka arkivens tillgänglighet för användarna. Enligt arkivpropositionen skall det ankomma på riksarkivet att för den statliga sidan lämna närmare föreskrifter när det gäller arkivbeskrivningen och arkivförteckningen. Utskottet utgår från att riksarkivet härvid beaktar de synpunkter på beskrivningens omfattning och syfte som anges i arkivpropositionen.

11

Utskottet tillstyrker att lagtexten får den angivna lydelsen. En redak- 1989/90:KrU29

tionell ändring bör göras i övergångsbestämmelserna. Motionerna Krl3 yrkande 1 och Kr20 yrkande 1 avstyrks.

Gallring av allmänna handlingar

Enligt förslaget till 10 § arkivlagen skall allmänna handlingar få gallras. Gallring skall dock alltid ske med beaktande av att arkiven utgör en del av kulturarvet och så att det återstående arkivmaterialet fyller ändamålen med arkiven, nämligen att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, rättskipningens och förvaltningens behov av information och forskningens behov.

Speciella gallringsregler skall kunna ges i särskilda lagar, främst de som reglerar integritetskänsliga register. Vissa förenhetliganden föreslås i gallringsbestämmelserna i de lagar som innehåller särregler på det området. Dessa förslag syftar bl.a. till att göra det möjligt att bevara vissa urval av arkivmaterial.

I arkivpropositionen påpekas att det finns handlingsbestånd där bevarandefrågan måste bedömas också med särskild hänsyn till integritetsaspekten. Utbildningsministern slår fast att sådana särbestämmelser som skall ta över grundregeln för gallring som regel bör ha lagform. Med hänsyn till att det kan finnas fall då det vore en onödig åtgärd att lagreglera enbart med hänsyn till en gallringsbestämmelse anser han att en viss möjlighet bör finnas att ge avvikande bestämmelser även i förordning. Det förbehåll som då behöver fogas till grundregeln skulle därför innebära att grundregeln gäller, om det inte finns särskilda bestämmelser i annan lag eller förordning.

Förslagen om gallring tas upp i motion Kr 17 (fp). Motionärerna diskuterar lagförslagen främst med hänsyn till integritetsaspekten. De menar att forskningens behov alltid måste vägas mot nödvändigheten av att skydda medborgarnas personliga integritet. I motionen anförs bl.a. att dessa delvis motstående intressen aktualiseras framför allt vid gallring av arkiv med känsliga handlingar. Motionärerna anser att riksdagen alltid bör göra en avvägning mellan forskningens behov och integritetsaspekterna. Med hänvisning härtill föreslås i motionen (yrkande 1) att i de fall särbestämmelser om förstörande av allmänna handlingar skall finnas i stället för arkivlagens gallringsregler, skall dessa särbestämmelser ges i lagform. Särbestämmelser om gallring skall alltså inte kunna ges genom förordning.

I detta sammanhang kan nämnas att i den inledningsvis nämnda skrivelsen från Kommunförbundet, vari Landstingsförbundet instämt, förordas att — enligt hittillsvarande praxis — kommunal myndighet skall besluta om gallring av kommunens handlingar så länge bestämmelse härom inte finns i annan lag. I skrivelsen föreslås en ändring i 10 § arkivlagen av innebörd att avvikande bestämmelser om gallring inte skall kunna ges i förordning.

Utskottet kan instämma i motionärernas synpunkter om nödvändig
heten av att göra en avvägning mellan olika intressen när det gäller .~
gallring och att därvid integritetsaspekten är särskilt viktig att beakta.

Utskottet vill understryka att grundregeln för gallring är att särbestäm-        1989/90:KrU29

melser som skall ta över grundregeln bör ha lagform, vilket ju slås fast

i propositionen. Utskottet delar dock utbildninministerns bedömning

att det bör finnas möjlighet att göra undantag från huvudregeln med

tanke på att det kan finnas fall då en lagreglering enbart med hänsyn

till en gallringsbestämmelse vore onödig.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att lagtexten får den i 10 § förslaget till arkivlag angivna lydelsen. Motion Krl7 yrkande 1 avstyrks därmed.

I arkivpropositionen läggs fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen. I propositionen behandlas sålunda vissa mindre justeringar i gallringsplikten för socialnämnderna samt de undantag som bör göras i gallringsplikten. Socialutskottet, som har yttrat sig över propositionen i de frågor som direkt berör utskottets ämnesområde, lämnar en redovisning för gällande bestämmelser och för propositionens överväganden. Kulturutskottet hänvisar till denna redovisning.

Socialutskottet tar i yttrandet upp frågan om bevarande hos riksarkivet av det ADB-regjster, Socialtjänstens individinriktade insatser, som med tillstånd av datainspektionen förs hos statistiska centralbyrån (SCB). Enligt propositionen bör ett bevarande hos riksarkivet kunna innebära vissa fördelar och minska forskningens behov av uppgifter från kommunerna. Avsikten är att föredragande statsrådet — socialministern — senare skall återkomma till regeringen med de förslag till författningsåtgärder som kan bli aktuella.

I motion Kr 17 yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om gallring av statistikregister inom socialsektorn (yrkande 2). Motionärerna hänvisar till 63 § socialtjänstlagen, vari stadgas att socialnämnden skall lämna uppgifter ur sina personregister till statistiska centralbyrån. Registren skall sedan, enligt propositionens förslag, bevaras hos riksarkivet. I motionen anförs vidare följande.

Regeringen konstaterar på samma sätt som socialdatautredningen att ett sådant förfaringssätt skulle ha fördelar ur integritetssynpunkt. En avsevärd del av forskningens databehov kan tillgodoses av registren utan att man behöver gå in i de mer känsliga personakterna. Detta låter sig sägas i de fall personakterna finns bevarade hos socialnämnderna. Men såvitt vi förstår kommer detta inte att vara fallet för de flesta personakter. Akterna skall ju i princip gallras efter fem år. Således bör också statistikregistren gallras efter fem år på samma sätt som gäller för socialnämndernas personregister.

I yttrandet anför socialutskottet att utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen, nämligen att ett bevarande av förevarande register hos riksarkivet för forskningsändamål kan innebära fördelar.

Socialutskottet har inte heller någon erinran mot de i propositionen föreslagna lagändringarna. Socialutskottet förordar således att propositionen, såvitt nu är i fråga, tillstyrks samt att motionsyrkandet avstyrks.

Kulturutskottet instämmer i socialutskottets bedömning.

13

Förfarandet med arkiv då myndigheter upphör l989/90:KrU29

1 förslaget till 11 § arkivlagen föreskrivs att om en myndighet upphör och därmed också den verksamhet som myndigheten svarat för, skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat. Motsvarande föreskrifter för kommunala arkiv lämnas i 14 § lagförslaget. I specialmotiveringen till lagförslaget anförs att på samma sätt som regeringen kan medge undantag på den statliga sidan, kan kommunfullmäktige resp. landstinget medge undantag för sina myndigheter. Beslut om undantag skall tas för varje särskilt fall för sig. Kommunförbundet och Landstingsförbundet kritiserar förslaget och anför följande.

Regeringens motsvarighet i kommunerna är kommunstyrelsen och i landstingskommunerna förvaltningsutskottet. Kommunernas högsta beslutande organ skall regelmässigt inte befatta sig med rutinfrågor av här aktuellt slag. Om den föreslagna bestämmelsen stode kvar, skulle fullmäktige och landstinget på grund av bestämmelserna i kommunallagen (1:5) vara förhindrade att delegera sådana ärenden, eftersom ärenden som följer av lag (arkivlagen) inte får beslutas av styrelse eller nämnd i fullmäktiges ställe. Förbunden föreslår därför att sista satsen i lagförslagets 14 paragraf ändras till "— — —, såvida inte den kommunala arkivmyndigheten har beslutat något annat". Kommunal arkivmyndighet är enligt huvudregeln kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskottet.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som Kommunförbundet och Landstingsförbundet för fram. Utskottet vill dock framhålla att de bestämmelser om kommunernas och landstingens arkivvård som ges i 14, 15 och 16 §§ förslaget till arkivlag bygger på principen att det är fullmäktige resp. landsting som beslutar om avvikelser från lagens huvudregler. Härigenom får besluten en särskild tyngd.

Utskottet, som gör bedömningen att handläggningen inte kommer att bli alltför betungande för kommunfullmäktige och landsting, godtar den föreslagna lagtexten i här aktuell del.

Myndigheternas rätt att göra sig av med allmänna handlingar på annat sätt än genom gallring eller överlämnande till arkivmyndighet

Enligt propositionen skall myndigheter utöver sådant avhändande som sker genom gallring eller överlämnande till arkivmyndighet inte få göra sig av med allmänna handlingar utan stöd i författning eller i beslut som har fattats av politiskt ansvarigt organ. Utskottet har inget att erinra mot förslaget (12 §).

14

Vidgad tillämpning av bestämmelserna för statliga i989/90:KrU29

arkiv

De bestämmelser som gäller för statliga arkiv skall enligt förslaget i arkivpropositionen gälla också för arkiv hos kyrkokommunala myndigheter, vissa organ som jämställs med myndigheter och allmänna försäkringskassor.

Utbildningsministern erinrar om att bestämmelserna för statliga arkiv, dvs. bestämmelser i allmänna arkivstadgan (1961:590), gäller även för kyrkoarkiv och arkiv hos allmän försäkringskassa. Med kyrkoarkiv förstås såväl pastorsämbetes och kyrkas som församlings, pastorats och kyrklig samfållighets arkiv. Arkivutredningen har föreslagit att denna ordning skall fortsätta att gälla, och utbildningsministern ansluter sig till denna uppfattning.

Vidare föreslås att bestämmelserna för statliga arkiv skall tillämpas även på arkiv hos vissa organ som jämställs med myndigheter. Det gäller här arkiv hos vissa organ som i sekretesslagen jämställs med myndighet, och ytterligare en inskränkning görs genom att det inte är hela arkivet hos organet det gäller utan bara den del som bildas i den verksamhet där myndighetsutövningen sker. Vilka dessa organ är framgår av sekretesslagen.

Frågan om arkivhållningen av kyrkobokföringsarkiven tas upp i motion Kr 18 (c).

I promemorian Framtida förvaring av kyrkobokföringsarkiv har organisationskommittén för folkbokföringen (Fi 1988:2) i maj 1989 lagt fram förslag till framtida förvaring av det kyrkobokföringsmaterial som finns hos pastorsämbetena vid omorganisationen av folkbokföringen.

Kommittén föreslår att omorganisationen av folkbokföringen får till följd att kyrkobokföringshandlingarna som finns hos pastorsämbetena överförs till de statliga arkivmyndigheterna. Överförandet måste dock anstå till dess att arkivmyndigheterna har tillförts behövliga resurser, vilket bör kunna ske under en tioårsperiod. I avvaktan på resurstillskotten föreslår kommittén att kyrkobokföringshandlingarna får vara kvar på pastorsexpeditionerna.

I motionen anförs att man från statens sida har bedömt att man inte kan klara av arkivhållningen utan bett kyrkokommunerna om hjälp. Motionärerna erinrar om att de i annat sammanhang yrkat att beslutet om att flytta ansvaret för folkbokföringen till de lokala skattemyndigheterna skall rivas upp. De anför vidare.följande.

Enligt vår mening skulle ett beslut om att upphäva beslutet om en ny organisation för folkbokföringen också innebära att en bra och fungerande arkivhållning kan bibehållas.

Syftet med förslaget synes enligt utskottets mening vara att riksdagsbeslutet (prop. 1986/87:158, bet. SkU2, rskr. 2) om att den lokala folkbokföringen skall skötas av de lokala skattemyndigheterna fr.o.m. den 1 juli 1991 skall rivas upp.

Regeringen  har i  kompletteringspropositionen (prop.  1989/90:150, 15

bil. 4 s. 23) lagt fram förslag om att ett anslag på 370 milj.kr. skall

anvisas för genomförandet av folkbokföringsreformen. Detta förslag 1989/90:KrU29 kommer att behandlas av skatteutskottet. I sammanhanget kommer skatteutskottet även att ta ställning till under allmänna motionstiden 1990 väckta motioner om frågor rörande folkbokföringen. Den övergripande frågan om ansvaret för den lokala folkbokföringen kommer alltså att behandlas av skatteutskottet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Krl8 yrkande 5.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att regeringen den 26 april 1990 gett organisationskommittén (U 1989:10) för statliga arkivdepåer — som har i uppgift att utarbeta en plan för försörjningen av arkivdepåer — i uppdrag att beakta även behovet av depåer, personal och övriga resurser som följer av att kyrkobokföringsarkiven skall föras över till landsarkiven.

Svenskt arkiv

I propositionen föreslås att beteckningen "svenskt arkiv" också i fortsättningen skall skyddas och utgöra en garanti för att arkivmaterielen är typgodkända.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Informationslagring och arkivlokaler

Den kraftiga ökningen av arkivhandlingar — den årliga tillväxten uppskattas till ca 20 000 hyllmeter — innebär att staten står inför uppgiften att organisera den långsiktiga förvaringen av mycket stora volymer av handlingar. Enligt arkivutredningens beräkningar torde behovet av nya depåer för den civila statsförvaltningen motsvara en ungefårlig kostnadsökning av 10 milj.kr. per år under första delen av 1990-talet, en siffra som sedan stiger till ca 25 milj.kr. per år till decenniets slut.

Utbildningsministern konstaterar att hanteringen av arkivens depåfrågor kräver stor omsorg för att kostnaderna så långt möjligt skall kunna pressas. Arkivdepåkommittén skall bl.a. pröva förutsättningarna för att etablera nya landsarkiv. Riksarkivets depåbehov bör också ges en långsiktig lösning. I de ursprungliga direktiven (dir. U 1989:46) anges följande uppgifter för kommittén.

Kommittén skall beräkna omfattningen av de nya arkivdepåer och övriga resurser som krävs för att arkivmyndigheterna skall kunna ta emot de leveranser som statsförvaltningens myndigheter nu och under i första hand den närmaste tioårsperioden behöver göra. Kommittén bör lägga fram förslag om de nya depåernas lokalisering, organisatoriska ram, nödvändiga tidpunkter för färdigställande samt beräkna kostnaderna för statsförvaltningen. Vidare bör kommittén beakta behovet av depåer och övriga resurser för kyrkobokföringsarkiven utifrån de beslut regeringen kan komma att fatta med anledning av det förslag som har lagts fram av organisationskommittén för folkbokföringen.

Beträffande utbyggnaden av landsarkivens depåbehov skall kommit
tén pröva lämpligheten av att detta behov tillgodoses genom etablering- 16
en av nya landsarkiv. Förslagen om lokaliseringen av nya depåer skall

sammanväga behoven hos dem som använder arkiven, möjligheterna 1989/90: Kr U29

att samverka med andra arkivhuvudmän, särskilt primär- eller landstingskommuner, och kostnaderna för etableringar på de orter som aktualiseras för kommittén.

I utredningsuppdraget ingår även att göra en avvägning av omfattningen av de arkivhandlingar som kan överföras till mikrofilm, vilket i sin tur påverkar lokalbehoven. Kommittén skall också föreslå hur finansieringen av en bred investering i mikrofilmning inom statsförvaltningen skall åstadkommas.

Kommitténs förslag till utbyggnadsplan för arkivdepåer fram till år 2000 skall enligt direktiven vara kostnadsberäknat med avseende på såväl investeringar som driftskostnader och personal. Förslaget skall presenteras före utgången av oktober 1990.

Förslag om utbyggnad av landsarkivorganisationen förs fram i en rad motioner.

I motion Kr277 (fp) förordas att ett landsarkiv skall inrättas i Umeå (yrkande 1). Enligt motion Kr359 (c) bör en utbyggnad av landsarkivet i Härnösand komma till stånd. Etablering av ett nytt landsarkiv i Jönköping föreslås i motionerna Kr315 (s), Kr316 (m) och Kr235 (fp). Enligt motionerna Krl5 (fp), Kr208 (c) och Kr211 (s) bör ett landsarkiv förläggas till Kalmar. Förslagen i motionerna Kr212 (m) och Kr278 (fp, c, mp) syftar till att utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena skall fullföljas. Motionärerna hänvisar bl.a. till att landsarkivet har behov av ytterligare magasinsutrymme.

Med anledning av motionärernas synpunkter på angelägenheten av en fortsatt uppbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott vill utskottet hänvisa till sitt ställningstagande hösten 1989 i denna fråga. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:KrU9 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om en fortsatt uppbyggnad av vallarna men förutsatte att frågan kommer att övervägas av byggnadsstyrelsen när arkivdepåutredningen avslutat sitt arbete.

Som utskottet redovisat i det föregående har arkivdepåkommittén i uppdrag att utarbeta en plan för försörjningen av arkivdepåer och att pröva förutsättningarna för att etablera nya arkivdepåer.

I avvaktan på resultatet av kommitténs överväganden som är att vänta under hösten 1990 anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att göra något uttalande om utbyggnad av existerande eller etablering av nya landsarkiv. Utskottet avstyrker alltså motionerna Krl5, Kr208, Kr211, Kr212, Kr235, Kr277 yrkande 1, Kr278, Kr315, Kr316 och Kr359.

I motion Kr314 (fp) förordas att riksarkivets lokalproblem skall lösas genom en utbyggnad av bergsmagasinen. Motionärerna påpekar att en utbyggnad i en första etapp med 90 000 hyllmeter skulle innebära att flertalet av de externa depåerna skulle kunna avvecklas.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet peka på att det i
arkivdepåkommitténs uppdrag ingår att lämna förslag till en långsiktig
lösning även av riksarkivets depåbehov. Med hänvisning härtill avstyr
ker utskottet motionen. 17

2 Riksdagen 1998/90. 13 saml. Nr 29

Rättelse: S. 24 rad 9 och S. 28 rad 11 nedifrån Står: 51 078 000 Rättat till: 51 068 000,

Arkivutredningen har i betänkandet (SOU 1988:11) Öppenhet och 1989/90:KrU29

minne. Arkivens roll i samhället bl.a. föreslagit en utbyggnad av landsarkivorganisationen, grundad på länstanken samt att landsarkiv bör inrättas i Karlstad och Umeå. I motion Krl8 (c) hänvisas till utredningsförslagen som motionärerna anser bör genomföras.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om arkivdepåkommitténs arbete avstyrker utskottet yrkandena 2 och 3 i motion Krl8.

Arkivens användning och tillgänglighet

Utbildningsministern framhåller att en förutsättning för att arkiven skall kunna uppfylla de angivna verksamhetsmålen är att informationen i arkiven är lättillgänglig.

Bakom de värderingar som uttrycks i bl.a. offentlighetsprincipen ligger inte bara rätten att ta del av allmänna handlingar, utan också en insikt om att det är viktigt att den rätten också faktiskt kan utnyttjas av medborgarna.

Medvetenheten inom arkivväsendet om användarfrågornas betydelse har ökat under senare år. Enligt utbildningsministerns mening är den medvetenheten viktig för grundläggande frågor, såsom arkivinstitutionernas samverkan med forskningsinstitutioner, hur arkiven prioriterar mellan olika uppgifter och hur arkiven anpassar sina öppettider.

Det är därför nödvändigt, anser utbildningsministern, att arkivinstitutionernas änvändarservice kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla och marknadsföra arkivinformationen till användarna. I detta sammanhang diskuteras riksarkivets och landsarkivens resursbehov med hänsyn till mer traditionella hjälpmedel som handböcker och arkivguider samt publicering av viktiga och mer frekvent utnyttjade urkunder. I arkivpropositionen föreslås att särskilda resurser skall anvisas till riksarkivet för dessa ändamål. Dessa förslag behandlar utskottet i det följande i samband med förslag om medelsanvisningen till riksarkivet och landsarkiven.

Till väsentliga delar måste enligt utbildningsministern en övergång till aktiv änvändarservice inom arkivväsendet ses som en forskningspo-litisk reformfråga. I proposition 1989/90:90 om forskningspolitiken föreslås också att riksarkivet skall få resurser till att utveckla en nationell arkivdatabas — ett ADB-baserat register som skall ge översikt och tillgång till de olika delarna av landets samlade arkiv. Detta förslag behandlar utskottet i sitt betänkande 1989/90:KrU23 om forskning.

Behovet av insatser för att öka tillgängligheten i arkiven påtalas i
flera motioner. I motion Kr 13 (m) föreslås att regeringen i nästa
budgetproposition skall presentera en plan för en förstärkning av
landsarkivens resurser för att möjliggöra arkivens grundläggande för
teckningsarbete och öka deras tillgänglighet. Även i motion Kr20 (fp)
hävdas att landsarkiven saknar resurser för att utföra förteckningsarbe
tet. Motionärerna anser att landsarkiven måste få en personalförstärk-
ning. jg

Enligt motion Krl4 (c) har landsarkiven alldeles för knappa perso-        1989/90:KrU29 nella resurser för att kunna uppfylla alla de uppgifter som statsmakterna lägger på dem. Motionären förordar därför att arkivens, särskilt landsarkivens, personalsituation snarast blir föremål för översyn.

Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om arkivens änvändarservice uppmärksammas. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till att arkiven vid sidan av professionellt bedriven forskning även i ökande utsträckning utnyttjas av alla dem som vill forska i sin släkt- eller hembygdshistoria.

Utskottet kan ansluta sig till den bedömning som görs såväl i motionerna som i propositionen, nämligen att det är nödvändigt att arkivinstitutionernas änvändarservice kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla arkivinformationen till användarna. Förslag i detta syfte har också lagts fram i arkivpropositionen och i den forskningspolitiska propositionen.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet erinra om att i arkivdepåkommitténs uppdrag ingår att föreslå en utbyggnadsplan för arkivdepåer beträffande såväl investeringar som driftskostnader och personal. Utskottet utgår från att kommittén i sina överväganden härvidlag beaktar de behov som finns vid de nuvarande landsarkiven. Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Krl3 yrkande 2, Krl4 och Kr20 yrkande 2 inte är påkallad.

Enligt motionerna Kr225 (c) och Krl6 (fp) bör arkivlektorstjänster inrättas vid varje landsarkiv. I motion Kr317 (c, m, vpk) föreslås att försöksverksamhet med arkivlektorer skall bedrivas i projektform under ett år. Motionärerna lämnar följande motivering.

Arkivlektorn skulle förutom egen undervisning om olika källmaterial också kunna samla ihop och vidmakthålla det existerande kontaktnätet mellan olika typer av forskarmiljöer (släkt-, hembygds- och högskoleforskare). Genom att föra fram olila källor i relevanta sammanhang skulle arkivlektorer medverka till att landsarkivens material blev bättre utnyttjat, vilket skulle förbättra kvaliteten i forskningen och servicen åt allmänheten.

Liknande synpunkter förs fram i de två övriga motionerna.

I motion Krl8 (c) förordas att sju arkivarietjänster skall inrättas. Därigenom skulle det enligt motionärerna bli möjligt för landsarkiven att förstärka sin service till forskare och utöka sitt öppethållande på helger och kvällar.

Utskottet vill med anledning av de här aktuella motionsyrkandena erinra om att riksarkivet i årets anslagsframställning inte fört fram förslag om arkivlektors- eller arkivarietjänster. Utskottet är därför inte berett att förorda en förstärkning av landsarkivens personal som föreslås i motionerna Kr225, Kr317, Krl6 och Krl8 yrkande 4. Dessa avstyrks alltså.

I arkivpropositionen påpekas att ett sätt att sprida arkivinformation
är genom mikrokort. En omfattande konvertering av äldre kyrkohand
lingar har genomförts, och riksarkivet har föreslagit att arbetet drivs 19
vidare med i första hand handlingar ur äldre domstolsarkiv.

Riksarkivet bör enligt arkivpropositionen förfoga över medel för att        1989/90:KrU29 kunna reproducera arkivhandlingar på mikrofiche. Regeringen föreslår därför att riksarkivet skall tilldelas en engångsanvisning på drygt 2 milj.kr. för bl.a. nämnda ändamål. Detta förslag behandlar utskottet i det följande.

I detta sammmanhang tar utskottet upp förslag i tre motioner om utveckling av den verksamhet som bedrivs vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Institutet som utgör en särskild sektion inom riksarkivet permanentades år 1984. SVAR har till uppgift att göra arkivmaterial tillgängligt för forskning och undervisning, underlätta arkivens och bibliotekens service samt medverka till att säkerställa förstörelsehotat arkivmaterial av vitalt intresse.

För nästa budgetår har regeringen för verksamheten vid SVAR under anslaget beräknat 1 138 000 kr. Förslaget innebär i förhållande till innevarande budgetår en ökad medelstilldelning med 71 000 kr.

I motionerna Kr274 (s) och Kr358 (c) framhålls vikten av att SVAR tillförs medel såväl för investeringar som för driften, såatt de utvecklingsmöjligheter som verksamheten rymmer verkligen utnyttjas. Motionärerna förordar också att SVAR tillförs ytterligare utvecklingsprojekt. Vissa av de möjligheter till utveckling som motionärerna åsyftar anges närmare i motion Kr358. Utskottet hänvisar till framställningen i motionen.

När det gäller stöd till SVAR vill utskottet erinra om att SVAR såväl
1988 som 1989 erhållit vissa förstärkningar för verksamheten. .v.    • ,

En förstärkning av riksarkivets resurser för fortsatt konvertering av äldre arkivhandlingar till mikrofiche föreslås i arkivpropositionen. Detta förslag behandlar utskottet i det följande. I sammanhanget kan även nämnas att i arkivdepåkommitténs i det foregående nämnda uppdrag även ingår att lämna förslag till en plan för mikrofilmning av lämpliga delar av kyrkobokföringshandlingarna.

Som utskottet i flera sammanhang tidigare uttalat är en fortsatt positiv utveckling av verksamheten vid SVAR angelägen. De investeringsbehov som föreligger bör — i enlighet med vad som anförs i arkivpropositionen — i första hand tillgodoses genom intäkter från SVAR:s försäljningsverksamhet. Det Sr i övrigt ankomma på riksarkivet att inom ramen för arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens utvecklingsmöjligheter.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet att motionerna Kr274 och Kr358 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid Umeå universitet i november 1987 upprättad promemoria, Arkivinformation på moderna medier till forskningen och utbildningen vid rikets universitet, finns förslag om att mikrokort från SVAR skall tillhandahållas vid kungliga biblioteket och universiteten. Förslaget som har remissbehandlats avvisas i forskningspropositionen med följande motivering (s. 242).

Regeringen finner det dock inte försvarbart med en generell tilldelning

av resurser för detta ändamål. I det decentraliserade högskolesystem 20

som  råder  måste  angelägenheten  av  medelsanvändningen  för olika

ändamål alltid kunna vägas mot varandra. SVAR:s material är redan i        1989/90:KrU29 dag tillgängligt för forskare på flera sätt, dels genom inlåning eller köp, dels genom besök hos SVAIl med direkt tillgång till hela beståndet av mikrokort.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i motion Kr277 (fp) som syftar till att universitetet i Umeå skall få möjlighet att antingen förvärva de mikrokort som SVAR producerar eller fr.o.m. budgetåret 1990/91 erhålla ett s.k. friexemplar av SVAR:s produktion av mikrofilmat material.

I motionerna Kr360 (c) och Sk903 (s) förordas att en eventuell överföring av kyrkobokföringshandlingarna på mikrokort skall ske i Ljungaverk. Motionärerna lämnar en utförlig motivering härför. Utskottet hänvisar till framställningen i motionerna.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i februari 1989 i skrivelse till organisationskommittén föreslagit att en station för mikrofilmning av detta material skall etableras i Ljungaverk i Ange kommun med SVAR som huvudman.

Förslag till genomförande av mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna har även lämnats av riksarkivet och av Samhall i Kalmar.

Som utskottet redovisat i det föregående har regeringen i kompletteringspropositionen föreslagit att 370 milj.kr. skall anvisas för genomförandet av folkbokföringsreformen. I detta sammanhang tar föredragande statsrådet — finansministern — upp det förslag som organisationskommittén för folkbokföringen lagt fram om en successiv överföring av kyrkobokföringsarkiven. Han anför att han räknar med att kommitténs förslag skall följas och att det bör ankomma på arkivdepåkommittén att utreda närmare hur överföringen skall genomföras. En utgångspunkt bör enligt finansministerns mening vara att övertagandet av kyrkobokföringsarkiven skall ske inom den ram för den totala merbe-lastningen på statsbudgeten på grund av folkbokföringsreformen som lagts fast av riksdagen.

Utskottet utgår från att arkivdepåkommittén i sitt utredningsarbete beaktar de synpunkter som förs fram i motionerna Kr360 och Sk903. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna.

Enskilda arkiv

Den information som de offentliga arkiven bevarar för framtiden speglar, påpekar utbildningsministern, främst det offentliga Sverige och det offentliga Sveriges bild av samhället. Motvikten utgörs av de arkiv efter privatpersoner, organisationer och företag som samlas in och överlämnas till offentliga arkiv. En annan del av tillvaratagandet av enskilda arkiv sker genom de enskilda arkivinstitutioner som drivs av föreningar, organisationer eller företag.

Vissa riktlinjer för arkivmyndigheternas uppgifter när det gäller enskilda arkiv lämnas.

Enskilda arkiv kan, framhålls i arkivpropositionen, ha stort värde som kulturarv. De har viktiga funktioner i den arkivinsamling och

arkivvård de utför men också genom den kulturpolitiskt värdefulla 1989/90:KrLJ29 verksamhet som institutionerna kan utveckla kring arkiven. Det är därför angeläget att det yrkesmässiga kunnandet i arkivfrågor kan föras ut i form av råd och praktiska anvisningar till dem som svarar för enskilda arkiv. Utbildningsministern anser att det är viktigt att den statliga arkivpolitiken omfattar en lämplig avvägning mellan insatserna för offentliga och enskilda arkiv. De senare insatserna sker nu såväl genom arkivmyndigheternas arbete med insamling och vård av enskilda arkiv som genom statligt stöd till enskilda arkivinstitutioner, bl.a. folkrörelsearkiven.

Uppgiften att fördela statsstödet till enskilda arkivinstitutioner har riksarkivets nämnd för enskilda arkiv.

Nämnden för enskilda arkiv föreslås få en väsentlig resursförstärkning med 1 700 000 kr. för stöd till arkivväsendets enskilda sektor. Detta förslag behandlar utskottet i det följande.

Företagsarkivens värde inte bara från allmän arkivsynpunkt utan
även för regional- och lokalhistorisk forskning understryks i arkivpro
positionen. Ansvar för dessa arkiv har näringslivet självt. Olika initia
tiv har också tagits genom bildandet av näringslivsarkiv och företagsar
kiv, och på näringslivets eget initiativ har en ny förening. Näringsliv
sarkivens förening, bildats. Avsikten är att föreningen med hjälp av en
särskild stödfond skall kunna verka för uppbyggnaden av regionala
näringslivsarkiv. Utbildningsministern anför att det är en viktig uppgift
för riksarkivet och landsarkiven att kunna stimulera och med kunska-
per stödja uppbyggnaden av ett system som kan tillgodose bevarande- ....

behoven i fråga om näringslivets arkiv.

I den föreslagna resursförstärkningen till nämnden för enskilda arkiv beräknas 500 000 kr. för bevarande av företagsarkiv.

Det i propositionen föreslagna stödet till företagsarkiven hälsas med tillfredsställelse i motion Krl8 (c). Det är enligt motionärerna angeläget att riksarkivet kan utöka sin konsult- och rådgivningsverksamhet till näringslivets arkiv genom att ytterligare en tjänst inrättas.

Motionärerna förordar också att två arkivarietjänster inrättas vid riksarkivet med uppgift att svara för ordnande av folkrörelsernas arkiv samt för rådgivning i arkivfrågor till dessa arkiv.

Utskottet erinrar om att regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av stödet till arkivväsendets enskilda sektor. Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att förorda en ytterligare höjning av servicenivån från statens sida till denna sektor. Utskottet avstyrker således motionen i här aktuella delar (yrkandena 8 och 9).

I motion Krl8 föreslås att en inventering och förteckning av de enskilda arkiv som inte dokumenterats snarast skall komma till stånd (yrkande 7). Detta skall ske i form av ett landsomfattande projekt som bedrivs i nära samverkan med befintliga institutioner och organisationer. Projektet, som skall knytas till riksarkivet, beräknas i motionen under ett uppbyggnadsskede kosta ca 500 000 kr. per år. Frågan om medelsanvisning tas upp i det följande.

Som utskottet redovisat i det föregående föreslås i forskningsproposi- 22

tionen att riksarkivet skall få resurser för att utveckla en nationell

arkivdatabas.  Utskottet  utgår  från  att  behovet av  uppgifter om de        1989/90:KrU29

enskilda arkiven beaktas i samband med det projektet. Utskottet vill

vidare erinra om att riksarkivet och landsarkiven bedriver ett löpande

arbete   med  att  samla   in,   förteckna  och   vårda  sådana  arkiv.  Vid

riksarkivet finns också det s.k. nationalregistret över enskilda arkiv

som är ett förteckningsarbete som bedrivits under mycket lång tid.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet inte att det är nödvändigt att genomföra det i motionen angivna projektet. Utskottet avstyrker således motion Krl8 i här aktuell del (yrkande 7).

Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91, m.m.

Riksarkivet och landsarkiven (G 23)

Regeringen har i arkivpropositionen föreslagit att riksdagen för nästa budgetår till Riksarkivet och landsarkiven anvisar ett förslagsanslag på 108 353 000 kr.

Förslaget till medelsberäkning framgår av följande sammanställning.

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Riksarkivets nämnd För enskilda arkiv

Bidrag till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

Vissa transportkostnader m.m.

Stockholms stadsarkiv

Svensk arkivinformation i Ramsele

Summa

1989/90	Beräknad ändring
	1990/91
	Föredraganden
45 653 000	+ 5 415 000
(42 806 000)	(+ 4 286 000)
41 724 000	+ 3 640 000
2 789 000	+ 1 833 000
2 129 000	+  285 000
362 000	47 000
3 133 000	t  205 000
1 067 000	71 000
96 857 000	+11 496 000

Utskottet har i det föregående med anledning av motionsförslag diskuterat behovet av resursförstärkningar på olika områden. I den mån förslagen innebär höjning av anslaget utöver regeringens förslag redovisas de i det följande i anslutning till de olika anslagsposterna.

Beträffande anslagsposten Förvaltningskostnader föreslås en höjning med 1 milj.kr. för att myndigheten skall utveckla sin kompetens i fråga om registrering, reprografi, skrivmateriel och arkivlokaler. Samma anslagspost föreslås tillföras 600 000 kr. för insatser avsedda att öka arkivens tillgänglighet.

Utskottet har i det föregående (s. 16—18) ställt sig bakom vad som anförs i arkivpropositionen om arkivens informationslagring och arkivlokaler.

I motion Krl8 (c) föreslås en höjning av anslaget med totalt 3 770 000 kr. (yrkande 10).

Motionärerna har beräknat 2,5 milj.kr. för tio nya tjänster vid riksarkivet och landsarkiven. Av dessa tjänster är sju avsedda att förstärka landsarkivens organisation. Tre nya arkivarietjänster föreslås bli inrättade vid riksarkivet. Dessa tjänster är främst avsedda för insatser för folkrörelseorganisationerna och företagsarkiven.

23

I motionen föreslås även att ett särskilt investeringsprojekt rörande        1989/90:KrU29 enskilda arkiv skall komma till stånd. Härför beräknas — som tidigare angetts — 500 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet har i det föregående (s. 19, 22f.) avstyrkt att ytterligare tjänster inrättas och har inte kunnat förorda att ett projekt av angivet slag kommer till stånd. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet att medel beräknas för ändamålen. I enlighet med vad som föreslås av regeringen tillstyrker utskottet att det för anslagsposten beräknas 51 068 000 kr.

Inom riksarkivet finns en nämnd för enskilda arkiv som fördelar bidrag till folkrörelsearkiv samt till sju olika enskilda arkiv. I propositionen föreslås att anslagsposten — Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv — skall höjas med 1 700 000 kr. utöver pris- och löneomräk-ning till totalt 4 622 000 kr. Av den föreslagna höjningen beräknas 500 000 kr. för bidrag till ett enskilt arkiv — Tjänstemannarörelsens arkiv och museum — som under flera år fått ett bidragsbelopp av denna storlek av s.k. lotterimedel. För samverkan med näringslivet i bevarande av företagsarkiv beräknas 500 000 kr. För folkrörelsearkiven beräknas 220 000 kr. för att möjliggöra bidrag till ytterligare två föreståndarlöner vid sådana arkiv.

Den ovan angjvna anslagshöjningen om 3 770 000 kr. som föreslås i motion Krl8 innefattar 770 000 kr. för bidrag till lönerna för sju föreståndare för folkrörelsearkiv utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet anser sig inte kunna förorda att medel beräknas för bidrag till föreståndarlöner för folkrörelsearkiv utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker därför motion Krl8 även i här aktuell del och tillstyrker propositionens förslag.

Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande att utskottet avstyrker motion Krl8 yrkande 10 i dess helhet och att regeringens förslag att ett belopp om 108 353 000 kr. skall anvisas för nästa budgetår under anslaget G 23 tillstyrks.

Från anslagsposten lämnas som tidigare nämnts bidrag till fjorton folkrörelsearkiv för täckning av en del av föreståndarlönen. När bidraget infördes budgetåret 1972/73 (prop. 1972:1, bet. KrU 4, rskr. 40) var avsikten att det statliga stödet skulle enligt en speciell konstruktion täcka ca 60 % av en föreståndarlön.

I motionerna Krl8 (c) och Kr275 (s) framhålls att det statliga stödet till folkrörelsearkiven successivt har urholkats. Enligt motion Kr 18 (yrkande 6) bör möjligheter att införa ett system motsvarande det som gäller för de regionala museerna prövas. En översyn av förutsättningarna för arkivens fortsatta verksamhet bör enligt motion Kr275 komma till stånd.

Med hänsyn till de väsentliga förstärkningar av arkivområdet som förslagen i arkivpropositionen innebär är utskottet inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Krl8 yrkande 6 och motion Kr275.

Som utskottet nämnt i det föregående fördelar riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv bidrag till vissa enskilda arkiv. Ett enskilt arkiv — 24

Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv — får bidrag under en särskild an-        1989/90:KrU29 slagspost. Regeringen föreslår en höjning av detta anslag med 285 000 kr. till totalt 2 414 000 kr.

I motion Krl9 (c) föreslås att det till Centerrörelsens arkiv skall anvisas 300 000 kr. (yrkande 1). Med hänvisning till det statliga bidrag som Arbetarrörelsens arkiv erhåller anser motionärerna att det är angeläget att även politiska och fackliga organisationer kan få motsvarande stöd. I motionen redovisas att Centerrörelsens arkiv har byggts upp inom centerrörelsen. Avsikten är att detta arkiv skall ombildas och berörda organisationer kommer att bilda en stiftelse. Vidare föreslår motionärerna att om riksdagen avvisar det föreslagna bidraget till Centerrörelsens arkiv, riksdagen skall besluta att anslaget till Arbetarrörelsens arkiv bör utgå (yrkande 2). De medel som enligt regeringens förslag skall ställas till detta arkivs förfogande bör beräknas för riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Arbetarrörelsens arkiv får då i likhet med övriga folkrörelseorganisationer söka bidrag hos nämnden.

Vad avser förslaget om ett särskilt bidrag till Centerrörelsens arkiv vill utskottet erinra om att enligt riksdagens beslut våren 1989 (prop. 1988/89:100, bil. 10, bet. KrUlS) det bör ankomma på nämnden att efter beredning av ingivna ansökningar fatta beslut om bidragsfördelning. Utskottet vill erinra om att den enskilda sektorns arkivintressenter finns representerade inom nämnden. Utskottet avstyrker yrkande 1 i motion Krl9.

Vad beträfiar det i samma motion framställda yrkandet om indragning av anslagsposten Arbetarrörelsens arkiv vill utskottet hänvisa till att arkivet genom en långvarig verksamhet fått en särställning inom det enskilda arkivväsendet. Även arkivutredningen ansåg det motiverat att budgeteringen av bidraget sker direkt genom beslut av riksdag och regering. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion Kr 19.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (G 24)

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 18 950 000 kr. Regeringen föreslår i budgetpropositionen en höjning av anslaget med 1 632 000 kr. för nästa budgetår till 20 582 000 kr.

I flera motioner framhålls behovet av att dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) ges förstärkta resurser. Företrädare för folkpartiet föreslår i motion Kr257 att anslaget skall räknas upp med 403 000 kr. (yrkande 13). Motionärerna hävdar att DOVA alltid har fått arbeta med knappa resurser. De anser att det är angeläget att det ges en viss förstärkning till bl.a. arkiven i Göteborg och Umeå.

En höjning med 600 000 kr. föreslås i motion Kr318 (mp). Motionären anser att en arkivarietjänst bör inrättas vid ettvart av arkiven i Lund, Göteborg och Umeå.

Även i motion Kr276 (s) påtalas behovet av att en arkivarietjänst inrättas vid de nämnda arkiven. Motionären förordar en omfördelning av resurser från arkivet i Uppsala till Lund, Göteborg resp. Umeå.

Behovet av en personell förstärkning vid dialekt-, ortnamns- och 1989/90:KrU29

folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) påtalas i motionerna Kr224 (m) och Kr242 (c). Enligt motion Kr223 (c) bör dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL) få ett utökat ansvarsområde genom att ansvaret för att samla in, bearbeta och bevara material om ortnamn från hela Sydsverige förs över från arkivet i Uppsala till DAL.

Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet anföra följande.

En utredning av möjligheterna och formerna för att knyta verksamheten vid DOVA till högskolans organisation har genomförts av statskontoret. I rapporten (1990:10) Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Förslag om en administrativ anknytning till högskolan, som presenterats i mars 1990, föreslås bl.a. att DOVA-arkiven administrativt skall knytas till universitetet i Uppsala och att ledningsfunktionen skall förstärkas med en verkschef. I rapporten konstateras att en organisation av DOVA:s typ med få fasta tjänster är sårbar för händelser den inte kan påverka, bl.a. problemen med ersättare till sjuk- eller föräldraledig personal. Rapporten kommer att bli föremål för remissbehandling.

I avvaktan på resultatet av beredningen av frågor om DOVA-
arkivens organisation är det enligt utskottets mening angeläget att
DOVA får en viss resursförstärkning. Utskottet föreslår därför att
anslaget höjs med 275 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Härige
nom blir det möjligt att tillgodose vissa av de önskemål som motionä
rerna fört fram, bl.a. önskemålet om viss förstärkning av resurserna till - . . ,
arkivet i Göteborg. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med
motionerna Kr223, Kr224, Kr242, Kr257 yrkande 13, Kr276 och Kr318
i väsentlig mån blir tillgodosett.

Svenskt biografiskt lexikon (G 25) Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Statliga arkiv: Vissa kostnader För samlingar och materiel m.m. (G 26)

Från anslaget betalas vissa kostnader som riksarkivet och landsarkiven har för datamediekontroll m.m. samt inköp av arkivalier, böcker, konservering av arkivalier och reproduktion av arkivhandlingar. Vidare får DOVA bidrag för bl.a. inlösen av samlingar samt skydds- och säkerhetskopiering. Svenskt biografiskt lexikon föreslås få anslag för bl.a. tryckningskostnader.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ett anslag på 6 055 000 kr. för nästa budgetår. 1 arkivpropositionen har föreslagits en ytterligare medelsanvisning om 418 000 kr.

Förslaget innebär bl.a. att riksarkivet tilldelas en engångsanvisning på drygt 2 milj.kr. för dels fortsatt konvertering av äldre arkivhandlingar till mikrofiche, dels personalutveckling och utbildningsinsatser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

26

Hemställan 1989/90:KrU29

Utskottet hemställer

1.            beträffande arkivlagens tillämpningsområde

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 1 antar det i proposition 1989/90:72 framlagda förslaget till arkivlag, såvitt avser dels rubriken närmast före 1 §, dels 1 och 3 §§,

res. 1 (c)

2.            beträffande arkivbeskrivning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Krl3 yrkande 1 och 1989/90:Kr20 yrkande 1 antar 6 § i regeringens förslag till arkivlag samt punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagförslaget med den ändringen att orden "och 3" utgår ur punkt 3 i övergångsbestämmelserna,

res. 2 (m,Jp)

3.            beträffande gallring av allmänna handlingar

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Krl7 yrkande 1 antar 10 § i regeringens förslag till arkivlag,

res. 3 (fp)

4.            beträffande gallring av statistikregister

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl7 yrkande 2,

5.            beträffande kyrkoarkiven

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkande 5,

6.            beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen dels antar regeringens förslag till arkivlag i den mån det inte omfattas av vad utskottet ovan hemställt under mom. 1—3, dels antar övriga lagförslag som framlagts i proposition 1989/90:72,

7.            bstråSande riktlinjer för arkivpolitiken

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition 1989/90:72 om riktlinjer för arkivpolitiken,

8.            beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr208, 1989/90:Kr211, 1989/90:Kr212, 1989/90:Kr235, 1989/90:Kr277 yrkande 1, 1989/90:Kr278, 1989/90:Kr315, 1989/90:Kr316, 1989/90:Kr359 och 1989/90:Krl5,

9.         beträffande utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr314,

res. 4 (fp)

10.        beträffande utformningen av den framtida landsarkivorgani
sationen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkandena 2 och 3,

res. 5 (c)

11.            beträffande informationslagring och arkivlokaler

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition 1989/90:72 om informationslagring och arkivlokaler,

12.            beträffande plan för att öka landsarkivens tillgänglighet .

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Krl3 yrkande 2,
1989/90:Krl4 och 1989/90:Kr20 yrkande 2, 27

res. 6 (c)

13.   beträffande utbyggd forskarservice vid landsarkiven

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr225, 1989/90:Kr317 och 1989/90:Krl6,

res. 7 (fp)

14.   beträffande inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkande 4,

res£ (c)

15.   beträffande arkivens användning och tillgänglighet

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition 1989/90:72 i den mån det inte omfattas av vad utskottet ovan hemställt,

16.   beträffande verksamheten vid Svensk arkivinformation

att      riksdagen      avslår      motionerna      1989/90:Kr274      och

1989/90:Kr358,

res. 9 (fp, c)

17.   beträffande friexemplar av visst mikrofilmat material
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr277 yrkande 2,

18. beträffande lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokfö
ringsarkiven

att      riksdagen      avslår      motionerna      1989/90:Kr360      och

1989/90:Sk903,

res. 10 (c)

19.    beträffande riksarkivets resurser för service till vissa arkiv
att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkandena 8 och 9,

res. 11 (c)

20.   beträffande inventering av enskilda arkiv

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl8 yrkande 7,

res. 12 (c)

21.   beträffande enskilda arkiv

att riksdagen lämnar utan erinran vad söm anförts i proposition 1989/90:72 om enskilda arkiv,

22.   beträffande arkivutbildning och personalutveckling

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition 1989/90:72 om arkivutbildning och personalutveckling,

23.    beträffande beräknande av medel för anslagsposten Förvalt
ningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:72 och med avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25 skall beräknas 51 068 000 kr.,

res. 13 (c) - villk. 8,11, 12

24.    beträfiiande beräknande av medel för anslagsposten Riksarki
vets nämnd för enskilda arkiv

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:72 och med avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25 skall beräknas 4 622 000 kr.,

res. 14 (c)

25.    beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarki
ven

1989/90:KrU29

28

att riksdagen  med  bifall  till  proposition  1989/90:72 och med        1989/90: KrU29 avslag på motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 108 353 000 kr.,

res. 15 (c) • villk. 13, 14

26.           beträffande stöd till folkrörelsearkiven m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr275 och 1989/90:Krl8 yrkande 6,

27.           beträffande bidrag till Centerrörelsens arkiv

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl9 yrkande 1,

28.        beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till Arbetarrö
relsens arkiv

att riksdagen avslår motion 1989/90:Krl9 yrkande 2,

res. 16 (m, c)

29.        beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och ortnamnsar
kiven samt svenskt visarkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Kr223, 1989/90:Kr224, 1989/90:Kr242, 1989/90:Kr257 yrkande 13, 1989/90:Kr276 och 1989/90:Kr318 till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 857 000 kr.,

res. 17 (mp)

30.        beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexi
kon

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 683 000 kr.,

31.        beträffande medelsanvisningen till Statliga arkiv: Vissa kost
nader för samlingar och materiel m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall till proposition 1989/90:72 till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 473 000 kr.

Stockholm den 8 maj 1990 På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäck
ström (s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark
(m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Lola Björk- 29

quist (fp) och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. Arkivlagens tillämpningsområde (mom. 1)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "(yrkande 1) " bort ha följande lydelse:

Enligt förslaget i propositionen skall arkivlagen endast reglera statliga och kommunala myndigheters arkiwerksamhet.De enskilda arkivens verksamhet ingår alltså inte i den föreslagna arkivlagens tillämpningsområde. Utskottet kan godta att arkivlagen får det i propositionen föreslagna tillämpningsområdet. Utskottet anser dock att det är viktigt att det i arkivlagen klart anges att såväl myndigheters och andra offentliga organs arkiv som enskilda arkiv är en del av det svenska kulturarvet. Genom att en särskild bestämmelse härom införs i arkivlagen slås fast att stat, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för den verksamhet som bedrivs vid de enskilda arkiven. Med anledning av motion Kr 18 yrkande 1 bör därför en sådan lagbestämmelse införas som motionärerna förordat. Bestämmelsen bör intas i 1 § arkivlagen. I konsekvens härmed bör lagtexten i övrigt jämkas så till vida att bestämmelsen i 3 § andra stycket utgår samt att rubriken före 1 § får ett visst tillägg.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande arkivlagens tillämpningsområde att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 1 dels antar det i proposition 1989/90:72 framlagda förslaget till arkivlag, såvitt avser rubriken närmast före 1 §, samt 1 och 3 §§ med den ändringen att rubriken och paragraferna erhåller i bWa 2 som Reservanternas förslag betecknade lydelse, deij beslutar att orden "3 § tredje stycket" i 10 § i regeringens förslag till arkivlag skall bytas ut mot orden "3 § andra stycket",

2. Arkivbeskrivning (mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 12 slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ifrågasätter om det finns behov av en särskild arkivbeskrivning vid sidan om de arkivförteckningar som myndigheterna redan nu är skyldiga att upprätta. Arkivets innehåll framgår av arkivförteckningens innehållsförteckning. I arkivförteckningen finns också uppgifter om gällande gallringsbestämmelser. Det kan även diskuteras öm en kortfattad arkivbeskrivning fyller någon funktion. En omfattande arkivbeskrivning åter kräver en förhållandevis stor arbetsinsats från såväl myndighetens som den ansvariga arkivmyndighetens sida.

1989/90: KrU29

30

Utskottet delar således motionärernas uppfattning att kravet på att        1989/90:KrU29 en arkivbeskrivning skall upprättas skall utgå ur lagförslaget. Till följd härav bör en ändring i övergångsbestämmelserna göras. Motionerna Krl3 yrkande 1 och Kr20 yrkande 1 tillstyrks.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2.          beträffande arkivbeskrivning

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Kr 13 yrkande 1 och 1989/90:Kr 20 yrkande 1 antar 6 § i regeringens förslag till arkivlag samt punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagförslaget med den ändringen att paragrafen samt de nämnda punkterna i övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,

3. Gallring av allmänna handlingar (mom. 3)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet kan" och på s. 13 slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

I arkivpropositionen poängteras att ett av målen för arkivverksamheten är att tillgodose forskningens behov. Utskottet vill understryka att hänsynstagande till medborgarnas personliga integritet bör gå före tillgodoseende av forskningens behov av bevarande av handlingar. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör ankomma på riksdagen att göra en avvägning mellan forskningens behov och integritetsaspekterna. Utskottet anser att i de fall särbestämmelser om förstörande av allmänna handlingar skall finnas i stället för arkivlagens gallringsregler skall sådana särbestämmelser ges i lag. Lagtexten bör alltså jämkas så till vida att orden "eller i förordning" utgår ur lagtexten i 10 § andra stycket.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.          beträffande gallring av allmänna handlingar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl7 yrkande 1 antar 10 § i regeringens förslag till arkivlag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,

4. Utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin (mom. 9)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 med "Med anledning" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening synnerligen angeläget att en utbygg
nad av riksarkivets bergsmagasin i Marieberg snarast kommer till
stånd. En sådan utbyggnad skulle medföra att några av de depåer som
riksarkivet har utanför huvuddepån skulle kunna avvecklas och mate- 31

rialet koncentreras  till  huvuddepån.  Otvivelaktigt skulle en samlad

lösning av riksarkivets lokalproblem innebära stora fördelar för forska-        1989/90:KrU29 re och personal. Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr314 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9.         beträffande utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr314 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utformningen av den framtida
landsarkivorganisationen (mom. 10)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion Krl8" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att arkivutredningens förslag om en utbyggnad av landsarkivorganisationen med två nya landsarkiv i Karlstad och Umeå omgående bör genomföras. I fråga om dessa arkiv finns redan ett genomarbetat utredningsförslag, och det finns därför ingen anledning att avvakta resultatet av arkivdepåkommitténs arbete. I fråga om den framtida utformningen av landsarkivorganisationen bör enligt utskottets mening denna byggas upp enligt principen att det skall finnas ett landsarkiv i varje län.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Krl8 yrkandena 2 och 3 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan i bort ha följande lydelse:

10.       beträffande utformningen av den framtida landsarkivorgani
sationen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl8 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Plan för att öka landsarkivens tillgänglighet
(mom. 12)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med anledning" och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att arkivinstitutionernas änvändarservice kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla arkivinformationen till användarna. Avgörande härvidlag är landsarkivens personalsituation. För närvarande är en stor del av landsarkivens personal lönebidragsanställda. Detta är på sikt en ohållbar situation.

Enligt utskottets mening bör därför frågan om landsarkivens personalsituation bli föremål för en översyn.

32

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:KrU29

12.         beträflande plan för att öka landsarkivens tillgänglighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Krl3 yrkande 2, 1989/90:Krl4 och 1989/90:Kr20 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Utbyggd forskarservice vid landsarkiven (mom. 13)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fjp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Det är uppenbart att landsarkiven behöver få en förstärkning på personalsidan för att arkiven skall kunna ge nödvändig service till forskare och övrig användare. De förslag om inrättande av arkivlektorstjänster som förs fram i motionerna Kr225, Kr317 och Krl6 är enligt utskottets mening välgrundade. Utskottet anser alltså att riksdagen i ett uttalande till regeringen bör understryka vikten av att tjänster som arkivlektor bör inrättas vid landsarkiven.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13.         beträffande utbyggd forskarservice vid landsarkiven

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr225, 1989/90:Kr317 och 1989/90:Krl6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven
(mom. 14)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att landsarkivens möjligheter att ge service till forskare och övriga användare måste förstärkas. Förslaget i motion Kr 18 om att landsarkiven skall tillföras sju arkivarietjänster är enligt utskottets mening väl grundat.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14.       beträffande inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

33

3 Riksdagen 1989/90. 13 saml. Nr 29

Rättelse: S. 35 rad 6 nedifrån Står: 51 078 000 Rättat till: 51 068 000. S. 36 rad 4 och 11 Står: 54 078 000 Rättat till 54 068 000.

9.                                                                   Verksamheten vid Svensk arkivinformation l989/90:KrU29
(mom. 16)

Jan-Erik Wikström (fp), Stina Gustavsson (c), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid flera tillfållen tidigare framhållit att en fortsatt positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen. SVAR bör därför få utökade resurser för såväl nödvändiga investeringar som för driftskostnader. Möjligheterna att utveckla SVAR till en för hela landet gemensam resurs för mikrofilmning av arkivalier bör också övervägas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Kr274 och Kr3S8 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande verksamheten vid Svensk arkivinformation att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr274 och 1989/90:Kr358 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10.   Lokalisering av mikrofilmning av
kyrkobokföringsarkiven (mom. 18)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "utskottet motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda skäl talar för att en mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna bör förläggas till Ljungaverken. Inom kommunen finns redan nu en viss arkiv- och mikrofilmningskompetens. Projektets produktionstekniska kostnader torde därför kunna nedbringas i förhållande till de hittills gjorda beräkningarna.

Vidare skulle en lokalisering till Ljungaverken vara av stor regional-politisk betydelse.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18.  beträffande lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr360 och 1989/90:Sk903 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34

11.                                                                 Riksarkivets resurser för service till vissa arkiv 1989/90:KrU29
(mom. 19)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "(yrkandena 8 och 9)" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksarkivet får möjligheter att bygga ut sin konsult- och rådgivningsverksamhet såväl till näringslivsarkiven som till folkrörelsernas arkiv. Utskottet tillstyrker därför förslagen i motion Krl8 om att tre arkivarietjänster inrättas vid riksarkivet.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19.         beträffande riksarkivets resurser för service till vissa arkiv

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.   Inventering av enskilda arkiv (mom. 20)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Som utskottet" och slutar med "det (yrkande 7)" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att en inventering och förteckning av sådana enskilda arkiv som inte är dokumenterade kommer till stånd. I annat fall finns det risk för att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade. Förslaget i motion Krl8 om en landsomfattande inventering av enkilda arkiv bör därför snarast genomföras. Inventeringen bör bedrivas i projektform i samarbete med berörda organisationer och sammanslutningar.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse

20.         beträffande inventering av enskilda arkiv

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl8 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.   Beräknande av medel för anslagsposten
Förvaltningskostnader (mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8, 11 och 12

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet har" och slutar med "beräknas 51 078 000 kr." bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet utttalat sig för en förstärkning av
landsarkiven genom att dessa skall tillföras sju arkivarietjänster (reser
vation 8). Vidare har utskottet tillstyrkt förslagen i motion Kr 18 om att ,-
tre arkivarietjänster skall inrättas vid riksarkivet samt att ett särskilt

inventeringsprojekt  rörande  enskilda  arkiv  skall  komma  till  stånd        1989/90;KrU29 (reservationerna  11 och  12). För de angivna ändamålen bör under anslagsposten beräknas 3 milj.kr. För anslagsposten Förvaltningskostnader bör alltså beräknas totalt 54 068 000 kr.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23.       beträffande beräknande av medel för anslagsposten Förvalt
ningskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:72 och med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25 skall beräknas 54 068 000 kr.,

14.   Beräknande av medel för anslagsposten
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv (mom. 24)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "propositionens förslag" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att det statliga stödet till folkrörelsearkiven förstärks. I enlighet med vad som föreslås i motion Kr 18 bör anslaget därför räknas upp med 770 000 kr. Denna anslagshöjning medger att bidrag kan lämnas till sju föreståndarlöner.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24.       beträffande beräknande av medel för anslagsposten Riksarki
vets nämnd för enskilda arkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:72 och med bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i miotsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 25 skall beräknas 5 392 000 kr.,

15.   Medelsanvisningen till Riksarkivet och
landsarkiven (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 14

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Sammanfattningsvis innebär" och slutar med "G 23 tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker motion Kr 18 yrkande 10 i dess helhet. Ett belopp om totalt 112 123 000 kr. skall alltså anvisas för nästa budgetår under anslaget G 23.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25.       beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarki
ven 36
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:72 och med

bifall till motion 1989/90:Krl8 yrkande 10 i motsvarande del till        1989/90:KrU29 Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 112 123 000 kr.,

16.   Anslagskonstruktionen för bidraget till
Arbetarrörelsens arkiv (mom. 28)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vad beträffar" och slutar med "motion Krl9" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksarkivets enskilda nämnd fördela samtliga bidrag som staten lämnar till olika enskilda arkiv. Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning att de medel som nu anvisas till Arbetarrörelsens arkiv över en särskild anslagspost bör föras över till anslagsposten Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Detta innebär att Arbetarrörelsens arkiv i likhet med övriga folkrörelseorganisationér får söka bidrag för sin verksamhet hos nämnden som då kan göra en helhetsbedömning av de olika enskilda arkivens bidragsbehov.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28.       beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till Arbetarrö
relsens arkiv

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Krl9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.   Medelsanvisningen till Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (mom. 29)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "I avvaktan" och slutar med "blir tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att DOVA får den resursförstärkning om 600 000 kr. som föreslås i motion Kr318. Härigenom blir det möjligt att förstärka arkiven i Lund, Göteborg och Umeå med vardera en arkivarietjänst.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29.       beträ&nde medelsanvisningen till Dialekt- och ortnamnsar
kiven samt svenskt visarkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Kr223, 1989/90:Kr224, 1989/90:Kr242, 1989/90:Kr257 yrkande 13 och 1989/90:Kr276 samt med bifall till motion 1989/90:Kr318 till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1990/91 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21  182 000 kr.,

37

e-    , •, .       . 1989/90:KrU29

Särskilda yttranden

1. Kyrkoarkiven (mom. 5)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:

Vi vill erinra om att förslag om att riksdagsbeslutet om folkbokförings-reformen skall rivas upp har aktualiserats i flera motioner. Dessa förslag kommer att behandlas av skatteutskottet.

2. Anslagskonstruktionen för bidraget till
Arbetarrörelsens arkiv (mom. 28)

Jan-Erik Wikström och Lola Björkquist (båda fp) anför:

Vi anser att principerna för fördelningen av det statliga bidraget till de enskilda arkiven på sikt bör ses över. Det bör därvid övervägas om Arbetarrörelsens arkiv inom de enskilda arkiven har en sådan särställning att det är motiverat att detta arkiv även framgent får statsbidrag över en särskild anslagspost.

38

I proposition 1989/90:72 framlagda lagförslag .        giiaga i

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Arkivlag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 §  I denna lag ges bestämmelser om myndigheternas och vissa
andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.

Bestämmelserna i 3 - 6 och 10 §§ skall tillämpas också på statliga, kommunala och kyrkokommunala beslutande församlingar.

2 § Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters ar
kiv skall gälla även för arkiv hos

1. kyrkokommunala myndigheter,

2. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och

3. allmänna försäkringskassor.

Arkivbildningen och dess syften

3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 Icap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen.

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3. forskningens behov.

Arkivvården

4 §  Varje myndighet skall svara för vården av sitt arkiv, om inte en arkivmyndighet med stöd av 9 § har övertagit detta ansvar.

5 §  Som grund för arkivvården skall myndigheterna

1. vid registreringen av allmänna handlingar ta vederbörlig hänsyn till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård, och 39

2. vid framställningen av handlingar använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet.

6 §    1 arkivvården ingår att myndigheten skall 1989/90:KrU29

1. organisera arkivet på ett sådant isätt att rätten att ta del av all-       Bilaga 1 manna handlingar underlättas,

2. upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisic arkivförteckning,

3. skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,

4. avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar, och

5. verkställa föreskriven gallring I arkivet.

Arkivmyndigheterna och deras uppgifter

7 § För tillsynen av att myndigheterna fullgör sina skyldigheter
enligt 3 - 6 §§ skall det finnas arkivmyndigheter såväl inom den
statliga som den kommunala förvaltningen.

Arkivmyndigheterna skall dock inte ha tillsyn över riksdagens myndigheter, regeringen, myndigheter inom regeringens kansli eller utrikesrepresentationen.

8 § Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall fin
nas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att
sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3 -
6 §§ ankommer på de statliga arkivmyndigheterna.

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och förvaltningsutskottet i landstingskommunen, om inte kommunfullmäktige eller landstinget har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet.

9 § En arkivmyndighet har rätt att överta arkivmaterial från en
myndighet som står under dess tillsyn. Övertagande kan ske både
efter överenskommelse och på grund av ett ensidigt beslut från
arkivmyndigheten.

En arkivmyndighet övertar också arkivmaterial i sådana fall som beskrivs i 11 och 14 §§.

När en arkivmyndighet har övertagit arkivmaterial från en annan myndighet övergår hela ansvaret för det materialet till arkivmyndigheten.

Gallring

10 §   Allmänna handlingar får gallras.

Vid gallring skall dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose de ändamål som anges i 3 § tredje stycket.

Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar I annan lag eller I förordning gäller dessa bestämmelser, dock med undantag för bestämmelserna i 12 § datalagen (1973:289).

40

Särskilt om statliga arkiv 1989/90:KrU29

Bilaga 1

11 § Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet

inte har förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet'inom tre månader, såvida inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.

12 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 11 §§
får en statlig myndighet avhända sig allmänna handlingar endast
genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med
stöd av

1. lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller

2. särskilt beslut av regeringen.

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått som lån.

13 § Statliga arkivmyndigheter får ta emot arkivmaterial också
från enskilda.

Särskilt om kommunala arkiv

14 § Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan kommunal myndighet, skall myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndigheten inom tre månader, såvida inte kommunfullmäktige eller landstinget har beslutat något annat.

15 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 14 §§ får en kommunal myndighet avhända sig allmänna handlingar endast genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd av

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommunfullmäktige eller landstinget. Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått

som lån.

16 § Kommunfullmäktige eller landstinget får meddela föreskrif
ter om arkivvården inom kommunen, i den utsträckning något an
nat inte är särskilt föreskrivet.

1. Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

2. Arkivbeskrivningar skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995.

För kommunala myndigheter gäller vidare att arkivförteckningar skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995. Detsamma gäller statliga myndigheter som har medgivits undantag från skyldigheten enligt äldre bestämmelser att upprätta arkivförteckning.

41

3.  Om det föreligger särskilda skäl får regeringen medge längre        1989/90:KrU29
anstånd med upprättande av arkivbeskrivning och arkivförteck-        Bilaga 1

ning än som anges i 2 och 3 ovan, dock längst till utgången av år 2000.

4.  Säkerhetspolisen skall tills vidare inte stå under tillsyn av nå
gon arkivmyndighet.

42

2 Förslag till 1989/90:KrU29

Bilaga 1 Lag om skydd för beteckningen svenskt arkiv

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skrivmateriel och förvaringsmedel får märkas med beteck
ningen svenskt arkiv endast om de är godkända för sådan märk
ning.

Föreskrifter om vad som krävs för godkännande och om vem som får meddela godkännande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2 § Den som märker skrivmateriel eller förvaringsmedel med
orden svenskt arkiv antingen ensamma, i sammansättning eller i
förkortning trots att materielen eller förvaringsmedlen inte är god
kända skall dömas till böter, om inte gärningen är belagd med
straff i brottsbalken.

Detta gäller också för den som saluför skrivmateriel eller förvaringsmedel trots att han har kännedom om att märkningen inte är riktig.

3 § Ett varuparti som varit föremål för brott enligt denna lag
eller värdet av ett sådant parti skall förklaras förverkat, om det
inte är uppenbart oskäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Genom lagen upphävs 16 och 17 §§ kungörelsen (1964: 504) om användning av skrivmateriel i statlig verksamhet.

43

3   Förslag till 1989/90:KrU29

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäk-    ''a 1 ring

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

Allmän försäkringskassa må ej utan stöd av särskilt lagstadgånde bedriva annan verksamhet än som angives i denna lag eller i bestämmelser, som utfärdats med stöd av densamma.

I den mån regeringen så förordnar, är allmän försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan verksamhet.

Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. 2 § sägs må ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.

/ den mån regeringen så föreskriver gäller bestämmelserna om arkiv hos statlig myndighet även arkiv hos allmänna försäkringskassor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 . 44

Lagen omtryckt 1482: 120.

4 Förslag till 1989/90:KrU29

Bilaga 1

Lag om ändring i patientjournallagen (1985:562)

Härigenom  föreskrivs att 8  §  patientjournallagen  (1985:562) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ En journalhandling skall bevaras minst tre år eft€r det den sista uppgiften fördes in i handlingen. Regeringen eller den myndighet som    regeringen    bestämmer    får    föreskriva    att    vissa    slags journalhandtingar skall bevaras minst tiQ år.

Om arkivvård av patient- För journalfiandlingar som
jotirnaler i det allmännas verk- utgör allmän handling gäller,
samhet finns det särskilda be- med de undanlag som följer av
stämmelser. första       stycket,        arkivlagen

(1990:000) samt rf? bestämmelser som imddelas med stöd av arkivlagen.

Denna lag träder i kraft d§n 1 juli 1991.

45

5  Förslag till 1989/90:KrU29

Lag om ändring i   utsökningsregisterlagen (1986: 617)

Härigenom     föreskrivs    att     II     §     utsökningsregisterlagen (1986: 617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter får bevaras i utsökningsregistret till utgången av det år då full betalning skedde. Andra uppgifter som avses i 6 § 1-11 får bevaras under högst tre år. Denna tid räknas för uppgifter om betalningssäkring, kvarstad, näringsförbud och förordnande av god man från utgången av det år då åtgärden förföll eller förlorade sin verkan samt för uppgifter om konkurs och ackord från utgången av det år då förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas tiden från utgången av det år under vilket målet avslutades. Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall bevaras så länge annan uppgift om personen förekommer i registret.

Uppgift som inte längre får Uppgift som inte längre får

bevaras skall gallras ur registret bevaras med stöd av bcstämmel-

senast tre månader efter beva- serna i första stycket skall gall-

ringstidens utgång. ras, om inte regeringen eller den

Regeringen får föreskriva att myndighet  som  regeringen   be-

vissa av de uppgifter som avses i stämmer föreskriver något  an-

6 § I-Il får bevaras under högst nat.
fem år, om särskilda skäl före
ligger.

Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

46

6  Förslag till 1989/9ftKrU29

Lag om ändring i  kommunallagen (1977:179) '

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 § samt 3 kap. 1 och 10 §§ kommunallagen (1977: 179)  skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2                                    kap.

27 §

Fullmäktiges protokoll och de        I arkivlagen (1990:000) finns övriga handlingar som hör till    bestämmelser   om   fullmäktiges fullmäktiges arkiv skall  vårdas    arkiv, och     förtecknas.     Föreskrifter härom   och   om   arkivvården   i övrigt i kommunen eller landstingskommunen    meddelas    av fullmäktige, i den mån ej annat är särskilt föreskrivet.

3                                    kap.

Styrelsen skall leda förvaltningen av kommunens eller landstingskommunens angelägenheter och ha inseende över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingskommunens utveckling och ekonomiska ställning samt hos fullmäktige och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som styrelsen finner påkallade.

Det åligger vidare styrelsen

1. att bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige,

2. att handha den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta kommunens eller landstingskommunens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning ej har uppdragits åt annan nämnd, *

3. att handha medelsförvaltningen i den mån fullmäktige ej har medgivit annan nämnd att helt eller delvis handha sin medels-förvaltning,

4. att verkställa fullmäktiges beslut i den mån verkställigheten ej har uppdragits åt annan,

5. att själv eller genom ombud föra kommunens eller landstingskommunens talan i alla mål och ärenden i den mån detta ej på grund av lag eller annan författning eller fullmäktiges beslut ankommer på annan,

6. att handha kommunens eller landstingskommunens informationverksamhet i den mån fullmäktige ej har uppdragit denna åt annan nämnd.

 Senaste lydelse IWl: 165.

47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse                              1989/90:KrU29

Bilaga 1

7. att verka för sådana för- 7. att verka för sådana förenklingar i verksamheten som enklingar i verksamheten som kan underlätta enskildas kon- kan underlätta enskildas kontakter med kommunen eller takter med kommunen eller landstingskommunen, landstingskommunen, samt

8. all vårda och förteckna kommunens eller landstingskommunens arkiv i den mån dessa för sådant ändamål har överlämnats till styrelsen samt

9. att i övrigt fullgöra de 8. att i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har uppdrag som fullmäktige har överlämnat till styrelsen. överlämnat tjll styrelsen.

Styrelsen skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen.

Styrelsen får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän j kpmmunen eller landstingskommunen, när det behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

10 § När styrelsen  väljer avdelning som  avses  I   12  §  eller organ bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen för beredning av ärende som styrelsen skall handlägga tillämpas bestämmelserna ikap. 23 § om proportionellt val på motsvarande sätt-

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, fgrande av protokoll, protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och reservatlon tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22, 25 och 26 §§ om fullmäktige på motsvarande sätt för styrelsen. Protokollet får dock justeras av ordföranden och endast en ytterligare ledamot. Tillkännagivande om justering behöy§r ej införas i tidning.

Styrelsens   protokoll   och   de        I arkivlagen (1990:000) finns övriga handlingar som hör till    bestämmelser om styrelsens ar-styrelsens arkiv skall vårdas och    kiv. förtecknas enligt de föreskrifter som avses i 2 kap. 27 §,

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

48

7   Förslag till 1989/90:KrU29

Lag om ändring i församlingslagen (1988: 180)

Härigenom föreskrivs i fråga om församlingslagen (1988: 180) dels att 2 kap. 27 §, 5 kap. 3 §, 6 kap. 23 §, 7 kap. 21 §, 8 kap.

2 § och 9 kap. 7 § samt rubriken närmast före 7 kap. 21 § skall ha

följande lydelse, dels att det I lagen skall införas närmast före 2 kap. 27 § en ny

rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Arkiv 27 §

Proiokoll   och   andra   arkiv- I arkivlagen (1990:000} finns

handlingar skall förvaras i kyr- bestämmelser om kyrkofulltnäk-

koarkiv.   Om   kyrkoarkiv finns liges arkiv,
särskilda bestämtnelser.

5 kap.

3 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfälllghetens kyrkoråd.

2. Bestämmelsernayi 2 kap. 5'§ andra stycket om kyrkoherde skall avse den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfälllghetens kyrkoråd.

3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfälllghetens anslagstavla.

4. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sairimanträdet av den ordförande som anges I 4 kap. 6 § 3.

5. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta I ett sammanträde Inträder i ledamotens si.alle den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen slår i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m: Om en sådan suppleant intekan tjänstgöra, inträder den suppleant som står I tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade atf i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare' delta I sammanträdet, inträder suppleant som har utsetts för' partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst.

49

t Riksdagen 1989/90. 13 saml. Nr 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1989/90:KrU29

Bilaga 1

6. Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser.

7. Fidlmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

6 kap. 23 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 6 och 8-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfäl-lighetens anslagstavla.

3. Om suppleanten för en ledamot i fullmäktige är förhindrad. att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står I tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade att i én ledamots st.älle inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder suppleant som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.

4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har de personer som anges i 12 § andra stycket, ledamöter i stiftsstyrelsen samt ordförande i nämnd eller beredning vid handläggning av cärenden som har.beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellatlon eller fråga som har framställts till ordföranden I nämnden eller beredningen, revisor hos stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen för den . verksamhet som hans uppdrag avser samt ordförande I församlings eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfälligheten särskilt. Stiftsfullmäktige får därtill kalla tjänstemän hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1989/90:KrU29

Bilaga 1

5.  Det år dä val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum
förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir ledi
ga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde
snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar även andra val
som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av
det nämnda året.

6.   Fullmäktige får förvara
protokoll och andra arkivhand
lingar på annat sätt än i kyrko
arkiv, om regeringen eller den
myndighet som regeringen be
stämmer beslutar det.

7 kap.
Förvaring av arkivhandlingar .Arkiv

21 §

Kyrkorådets och övriga nämn- I arkivlagen (1990:000) finns

ders protokoll och andra arkiv-     bestämmelser    om    kyrkorådets handlingar skall förvaras i kyr-    och övriga nämnders arkiv, koarkiv.   Om   kyrkoarkiv  finns särskilda bestämmelser.

8                                    kap.

2§ Beträffande kyrkliga samfälligheters kyrkoråd och övriga nämnder tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 3, 4, 6-15 och   17-21  §§ samt 22 § första stycket om kyrkoråd m, m. I församling. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

2. Om samfälligheten utgörs av församlingar som tillhör fleia pastorat, förordnar domkapitlet en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfälllghetens kyrkoråd och en annan att vara dennes suppleant. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.

3. Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje församling bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.

4. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfälllghetens anslagstavla.

5. Samfälllghetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

6. Samfälllghetens kyrkoråd får, om inte samfälllghetens fullmäktige eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfälllghetens fullmäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt ci beslut blivit anvisat åt församlingen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l989/90:KrU29

Bilaga 1

7. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge
samfälllghetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.

8.  Protokoll och andra ar
kivhandlingar får förvaras på
annat sätt än i kyrkoarkiv, om
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
beslutar det.

9 kap.

7§'

Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 11-15 och 17-21 §§ samt 22 § första stycket om kyrkoråd m. m. I församling.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfäl-lighetens anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig samtälllghet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

3. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden eller hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. I stiftsstyrelsen och andra nämnder i Uppsala stift gäller detsamma också för den biträdande biskopen.

6. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

' -Senaste lydelse hWJ: W5.

52

8 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom foreskrivs att 60 och 62 §§ socialtjänstlagen (1980:620)' samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse.

1989/90: KrU29 Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

60 §

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör socialnämndens personregister skall gallras ut fem år tfter det sista anteckningen gjordes i akten. När ansvaret för socialtjänsten har gått över till en annan .socialnämnd, skall tiden for gallringsplikten räknas från den sista anteckningen i akten hos den nämnden.

Uppgifter i personregister som avses i 59 § första stycket skall gallras ul fem år efter det att de forhållanden som uppgiften avser har upphört.

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör socialnämndens personregister skall gallras fem år efter det sista anteckningen gjordes i akten. Gallring skall dock inte ske så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i personregister som avses i 59 § första stycket skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgiften avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

62 §

Originalhandlingar som rör utredning om att fastställa faderskap eller om underhållsbidrag får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 60 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva andra undantag från gall-ri ngsskyldigh et en.

Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 60 första stycket:

1. handlingar .som kommit in eller upprättals i samband med utredning om faderskap,

2. handlingar som kommit in eller upprättals i samband med utredning om adoption,

3. handlingar som kommit in eller upprättats i .samband med att en underårig har placerats eller lagils emot i ett hemför vård eller boende, i eti familjehem eller i ett annai enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom.

Handlingar .skall vidare undanias från gallring enligt bestämmelserna i 60 a av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner

Lagen om I ryckt 1988:871.

53

Nuvarande lydelse

3. Bestämmelserna i 60 § om gallring tillämpas tidigast den I juli 1991 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som avser tiden före den 1 juli 1986.

Föreslagen lydelse

beträffande ett representativt urval av personer.

3. Bestämmelserna i 60 och 62§§ om gallring tillämpas tidigast den I juli 1991 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som har tillkommit under udtn den 1 januari 1982 - den 30 juni 1986. Gallringen avseende denna lid skall vara avslutad senast under år 1992. Gall-ringsskyldighelen gäller inte i fråga om uppgifter och andra anteckningar .som har tillkommi! före den I januari 1982. Sådant äldre material får dock gallras, varvid beslämmel-serna om gallring i denna lag skall gälla i tillämpliga delar.

1989/90:KrU29 Bilaga I

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991

Lydelse enligt prop. 1989/90:93.

54

I reservation 1 framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till arkivlag

1989/90:KrU29 Bilaga 2

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

Lagens tillämpningsområde

Lagens tillämpningsområde m.m.

1 §

Myndigheternas arkiv och enskil
da arkiv är delar av det nationella
kulturarvet.
I  denna   lag ges  bestämmelser        1 denna lag ges endast bestäm-
om    myndigheternas    och    vissa     melser   om   myndigheternas   och
andra organs arkiv samt om ar-     vissa andra organs arkiv samt om
kivmyndigheterna. arkivmyndigheterna.

Bestämmelserna i 3—6 och 10 §§ skall tillämpas också på statliga, kommunala och kyrkokommunala beslutande församlingar.

3§

En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen.

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3. forskningens behov.

33

I reservation 2 framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till arkivlag

1989/90:KrU29 Bilaga 3

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

6§

1 arkivvården ingår att myndigheten skall

1.  organisera  arkivet   på  ett sådant  sätt  att  rätten  att  ta  del  av allmänna handlingar underlättas.

2.   upprätta en  systematisk  arkivförteckning.

2. upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, deb en systematisk arkivförteckning,

3. skydda  arkivet  mot  förstörelse, skada,  tillgrepp  och obehörig åtkomst,

4. avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar, och

5. verkställa föreskriven gallring i arkivet.

2. Arkivbeskrivningar skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995.

För kommunala myndigheter gäller vidare att arkivförteckningar skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995. Detsamma gäller statliga myndigheter som har medgivits undantag från skyldigheten enligt äldre bestämmelser att upprätta arkivförteckning.

3. Om det föreligger särskilda skäl får regeringen medge längre anstånd med upprättande av arkivbeskrivning och arkivförteckning än som anges i 2 och 3 ovan, dock längst till utgången av år 2000.

2. För kommunala myndigheter gäller att arkivförteckningar skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995. Detsamma gäller statliga myndigheter som har medgivits undantag från skyldigheten enligt äldre bestämmelser att upprätta arkivförteckning.

3. Om det föreligger särskilda skäl får regeringen medge längre anstånd med upprättande av arkivförteckning än som anges i 2 ovan, dock längst till utgången av år 2000.

56

j .•        T f 1     . f"     1       -11 ■■   A  ■       • 1989/90:KrU29

I reservation 3 framlagt forslag till ändring i gj,     4

regeringens förslag till arkivlag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

10 §

Allmänna handlingar får gallras.

Vid gallring skall dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose de ändamål som anges i 3 § tredje stycket.

Om det finns avvikande be- Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa stämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag allmänna handlingar i annan lag eller i förordning gäller dessa be- gäller dessa bestämmelser, dock stämmelser, dock med undantag med undantag för bestämmelserna för bestämmelserna i 12 § datala- i 12 § datalagen (1973:289). gen (1973:289).

57

„     .   ,       , . 1989/90:KrU29

Socialutskottets yttrande gj,     5

1989/90:SoU5y

Arkiv m.m.

Till kulturutskottet

Kulturutskottet  har  berett socialutskottet  tillfålle  att  yttra sig över proposition 1989/90:72 om arkiv m.m. jämte eventuella motioner.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till de fiiågor i propositionen som direkt berör utskottets ansvarsområde och till motion 1989/90:Krl7 av Birgit Friggebo och Jan-Erik Wikström (båda fp) (yrkande 2).

Utskottet Propositionen

Propositionen innehåller i bilaga 1 bl.a. förslag till en arkivlag som ger grundläggande regler om arkiv hos såväl statliga som kommunala myndigheter. I den föreslagna arkivlagen regleras bl.a. vad som ingår i en myndighets arkiv, vården av arkiv och gallring av arkiv. Frågor om gallring behandlas ingående, eftersom effektiv gallring har stor betydelse för arkivens tillgänglighet och värde, sägs det.

Även med den nya arkivlagen skall speciella gallringsregler kunna ges i särskilda lagar, främst de som reglerar integritetskänsliga register. Vissa förenhetliganden föreslås i gallringsbestämmelserna i de lagar som innehåller särregler på det området. Dessa förslag syftar bl.a. till att göra det möjligt att bevara vissa urval av arkivmaterial.

I bilaga 2 i propositionen läggs fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen. 1 propositionen behandlas sålunda vissa mindre justeringar i gallringsplikten för socialnämnderna samt de undantag som bör göras i gallringsplikten.

Den föreslagna arkivlagen och de andra lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

Motionen

I motion Kr 17 yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om gallring av statistikregister inom socialsektorn (yrkande 2). Motionärerna hänvisar till 63 § socialtjänstlagen, vari stadgas att socialnämnden skall lämna uppgifter ur sina personregister till statistiska centralbyrån. Registren skall sedan, enligt propositionens förslag, bevaras hos riksarkivet, sägs det. Propositionens konstaterande att fördelar från integritetssynpunkt kan vinnas, eftersom en avsevärd

del av forskningens databehov kan tillgodoses av dessa register utan att        l989/90:KrU29
man behöver gå in i de mer känsliga personakterna, är korrekt endast Bilaga 5

under förutsättning att personakterna finns bevarade hos socialnämnderna. Så blir inte fallet — påpekar motionärerna — utan akterna gallras i princip efter fem år. Således bör enligt motionärerna också statistikregistren gallras efter fem år på samma sätt som gäller för socialnämndernas personregister.

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 63 § socialtjänstlagen (1980:620) skall socialnämnderna, enligt vad regeringen närmare föreskriver, ur sina personregister lämna uppgifter till statistiska centralbyrån (SCB) för angelägna statistiska ändamål. Närmare föreskrifter finns i förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statbtbka uppgifter.

De individrelaterade uppgifter som årligen skall lämnas avser följande: -ekonomiskt  bistånd  som   lämnats enligt  6  §  socialtjänstlagen  och

ekonomisk hjälp i annat fall, -förordnande av kontaktperson enligt 10 § tredje stycket socialtjänstlagen, -vistelse  i  familjehem  och  i  hem  för vård eller boende samt den ersättning som utgetts av kommunen för vård och fostran av barn i familjehem, -åtgärder enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, -åtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.

Utöver dessa uppgifter skall socialnämnderna enligt 3 § lämna även andra uppgifter till SCB när uppgifter begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

I propositionen (s. 103 f.) anges att en del uppgifter lämnas till SCB på
ADB-medium och en del på blanketter. Uppgifterna sammanställs där
årligen i individrelaterad form i ADB-registret "Socialtjänstens individ-
inriktade insatser". Registret förs med tillstånd av datainspektionen
(Dl:s beslut den 16 januari 1985, dnr 2760-84). Enligt beslut av
datainspektionen den 10 januari 1990 (dnr 3822-89) skall SCB senast
den 31 december 1990 till inspektionen ge in redogörelse för hur
eventuell gallring skall ske i registret. För närvarande finns det inte
några föreskrifter från inspektionen eller i författning om gallring eller
bevarande av detta register eller av de handlingar eller ADB-media,
som lämnats till SCB av socialnämnderna. Bestämmelser om gall
ringsplikt och om undantag frän gallringsplikten (bl.a. för forskning
ens behov) i socialtjänstlagen avser endast socialnämndernas handling
ar och register. Enligt 12 § dalalagen (1973:289) skall individrelaterade
uppgifter utgå ur ett personregister, när uppgiften inte längre behövs
med hänsyn till ändamålet med registret, om inte uppgiften även
därefter skall bevaras på grund av bestämmelse i lag eller annan
författning eller enligt myndighets beslut som meddelats med stöd av
författning. 59

Enligt propositionen har socialdatautredningen (Ds S 1986:5 Gallra 1989/90:KrU29

och bevara  —  socialtjänstens personregister) konstaterat att det från Bilaga 5

forskningens sida finns ett stort intresse av att bevara de i detta sammanhang upprättade ADB-regjstren inkl. kvarvarande register som avser den äldre socialvårdsstatistiken. Utredningen föreslår att registren bevaras hos riksarkivet för forskningsändamål. Utredningen åberopar forskningsekonomiska och administrativa fördelar vid ett bevarande men fiamhåller också fördelar ftån integritetssynpunkt genom att en avsevärd del av forskningens databehov kan tillgodoses av registren utan att man, som annars, behöver gå in i de mer känsliga personakterna hos socialnämnderna.

Remissinstanserna har, sägs det i propositionen, anslutit sig till utredningens förslag. Datainspektionen har dock förordat en lagreglering av registerverksamheten. Enligt föredragandens mening bör ett bevarande hos riksarkivet kunna innebära sådana fördelar som åberopats och minska forskningens behov av uppgifter fi-ån kommunerna. Avsikten är att föredraganden senare skall återkomma till regeringen med de förslag till författningsåtgärder som kan bli aktuella, heter det vidare.

Socialutskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen, nämligen att ett bevarande av förevarande register hos riksarkivet för forskningsändamål kan innebära fördelar.

Utskottet har inte heller någon erinran mot de i propositionen föreslagna lagändringarna. Utskottet förordar således att propositionen, såvitt nu är i fi-åga, tillstyrks samt att motionsyrkandet avstyrks.

Stockholm den 5 april 1990 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Ulla Tilländer (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s), Barbro Westerholm (fp) och Alf Egnerfors (s).

60

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................................

Propositionerna  .......................................................

Motioner   .................................................................

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990 . . .

Motioner väckta med anledning av proposition

1989/90:72...............................................................

Ärendets beredning   ...............................................

Det huvudsakliga innehållet i proposition 1989/90:72, m.m.
Utskottet   ..............................................................

Förslag till lag om myndigheternas arkiv...................

Arkivlagens tillämpningsområde m.m........................

Målen för arkivverksamheten och arkivvården..........

Gallring av allmänna handlingar................................

Förfarandet med arkiv då myndigheter upphör.........

Myndigheternas rätt att göra sig av med allmänna

handlingar på annat sätt än genom gallring eller

överlämnande till arkivmyndighet..............................

Vidgad tillämpning av bestämmelserna för statliga arkiv

Svenskt arkiv.............................................................

Informationslagring och arkivlokaler   ......................

Arkivens användning och tillgänglighet   ..................

Enskilda arkiv............................................................

Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91, m.m.............

Riksarkivet och landsarkiven (G 23)..........................

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visar
kiv (G 24)  .................................................................

Svenskt biografiskt lexikon (G 25).............................

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m.m. (G 26)    ..............................................

Hemställan   .............................................................

Reservationer............................................................

1. Arkivlagens tillämpningsområde (c).......................

2. Arkivbeskrivning (m, fp)   ......................................

3. Gallring av allmänna handlingar (fjj)  ....................

4. Utbyggnad av riksarkivets bergsmagasin (fp).......

5. Utformningen av den framtida landsarkivorganisationen (c)           

6. Plan för att öka landsarkivens tillgänglighet (c)   ....

7. Utbyggd forskarservice vid landsarkiven (fp)   ......

8. Inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven (c) . .

9. Verksamheten vid Svensk arkivinformation (fp, c) . .

10. Lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven (c)         

11. Riksarkivets resurser för service till vissa arkiv (c)   .

12. Inventering av enskilda arkiv (c)..........................

13. Beräknande av medel för anslagsposten Förvaltningskostnader (c)         

1 1

2 2

5

6

7

7

7

9

10

12

14

14 15 16 16 18 21 23 23

25 26

26 27 30 30 30 31 32

32 33 33 33 34

34 35 35

35

1989/90:KrU29

61

14. Beräknande av medel för anslagsposten.............. l989/90:KrU29 Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv (c)                      36

15. Medelsanvisningen till Riksarkivet och

landsarkiven (c)   ........................................................ 36

16. Anslagskonstruktionen för bidraget till Arbetarrörelsens arkiv (m, c)         37

17. Medelsanvisningen till Dialekt- och

ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (mp).............. 37

Särskilda yttranden..................................................... 38

1. Kyrkoarkiven (c)   .................................................... 38

2. Anslagskonstruktionen för bidraget till

Arbetarrörelsens arkiv (fp)   ....................................... 38

Bilaga 1 I proposition 1989/90:72 framlagda lagförslag         39

Bilaga 2 I reservation 1 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag................................... 55

Bilaga 3 I reservation 2 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag................................... ......... 56

Bilaga 4 I reservation 3 framlagt förslag till ändring i

regeringens förslag till arkivlag................................... 57

Bilaga 5 Socialutskottets yttrande 1989/90:5y   ........ ......... 58

62