Justitieutskottets betänkande
1989/90:JuU28

Anslag till brottsskadenämnden

1989/90

JuU28

ANDRA HUVUDTITELN
Brottsskadenämnden

Regeringsförslag

I proposition 1989/90:100, bilaga 4 (justitiedepartementet), har regeringen
föreslagit riksdagen att

till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91
anvisa ett förslagsanslag på 3 480 000 kr. (punkt G 4 s. 112—113);

till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 12 000 000 kr. (punkt
G 5 s. 113).

Motioner

1989/90:Ju607 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till brottsoffren,

26. att riksdagen till brottsofferjourverksamheten för budgetåret
1990/91 anslår 500 000 kr.,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten bör förskottera skadeståndsersättning
till brottsoffer, när gärningsmannen saknar betalningsförmåga,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda insatser för kvinnliga våldsoffer.

1989/90:Ju702 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av juridiskt biträde till Brottsofferjourernas Riksförbund.

1989/90:Ju718 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i 33 kap. 5 § rättegångsbalken att delgivning
av tredskodom skall ske genom rättens försorg i de fall som anförts i
motionen.

1 Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr 28

1989/90:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till brottsoffren.

1989/90:Ju804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett program för att förbättra situationen för
brottsoffer.

1989/90:Ju811 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
psykologhjälp till våldsoffer.

1989/90:Ju821 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
brottsoffernämnd i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska bidrag till Brottsofferjourernas Riksförbund
och kvinnojourerna.

1989/90:Ju822 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om tillsättande av en
brottsofferombudsman.

1989/90:Ju824 av Kent Lundgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etablering av jourverksamhet för brottsoffer över
hela landet med polisens medverkan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna
om målsägarbiträde i enlighet med motionens anda,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brottsoffrens ställning och ersättningsrätt samt
framtagning av bedömningsunderlag på offrets villkor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brottsoffrens ekonomiska ersättningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gärningsmäns deltagande i det sociala ansvaret
för brottsoffren samt om förskottsbetalningar via det allmänna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förskottsbetalningar via det allmänna till offret,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uttalande om samhällets skyldighet till omtanke
och löpande uppföljning av brottsoffrets situation,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brottsoffers överklagningsmöjligheter om skillnad
i utfall föreligger mellan förväntad och reell social utveckling.

1989/90:Ju826 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning med syfte att klarlägga
om staten skall förskottera skadestånd till brottsoffer på sätt som
anges i motionen,

1989/90: JuU28

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
brottsoffernämnd i enlighet med vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska bidrag till Brottsofferjourernas Riksförbund
och kvinnojourerna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrad information till brottsoffer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre uppgifter till brottsoffer om det egna
ärendet,

7. att riksdagen hos regeringen begär utredning med syfte att belysa
brottsoffers psykiska reaktioner i enlighet med vad som i motionen
anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär utredning med syfte att klarlägga
de totala kostnaderna för brott mot enskilda.

1989/90:Ju829 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att hotade kvinnor
skall få möjlighet till överfallslarm.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So320.

1989/90:Ju830 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd och stimulans till brottsofferjourer.

Utskottet

Medelsberäkningen

Förvaltningskostnader

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 3 480 000 kr.

Som framgår av budgetpropositionen (s. 112 f) har arbetsbelastningen
ökat kraftigt vid nämnden som en följd av ökad tillströmning av
framför allt personskadeärenden. Nämnden har med anledning härav
medgivits att anställa dels en extra föredragande, dels en ersättare för
en långtidssjukskriven handläggare. Regeringen har också nyligen beslutat
om en översyn av nämndens organisation och arbetsformer, bl.a.
i syfte att rationalisera ärendehandläggningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Ersättning för skador på grund av brott

Med hänsyn till ärende- och utgiftsutvecklingen under budgetåret
1988/89 föreslår regeringen ett förslagsanslag på 12 milj. kr. Förslaget
innebär en anslagsökning med 3,5 milj. kr. och det överensstämmer
med brottsskadenämndens anslagsframställning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

1989/90: JuU28

Motionerna

1989/90:JuU28

Inledning

Under senare år har frågor om våldsbrott och brottsoffer varit föremål
för stor uppmärksamhet både i den allmänna debatten och i riksdagen,
och åtgärder har vidtagits såväl för att markera den stränga synen på
våldsbrott och vissa integritetskränkande stöldbrott som för att förbättra
brottsoffrens situation.

Utskottet behandlade hithörande frågor så sent som i november
förra året (se 1989/90:JuU5). För en utförlig redogörelse för det
hittillsvarande arbetet för att förbättra stödet till brottsoffer hänvisas
till detta betänkande.

Brottsofferjourer m.m.

I motion Ju607 begärs att det för brottsofferjourverksamheten skall
anslås 500 000 kr. för budgetåret 1990/91 och också i motionerna
Ju802, Ju821, Ju826 och Ju830 framställs krav på ökat ekonomiskt
och annat stöd till brottsofferjourer m.m.

I landet finns mellan fem och tio brottsofferjourer samt centralorganisationen
Brottsofferjourernas Riksförbund. Statliga medel till brottsofferjourer
och liknande verksamhet har såväl i år som förra året
reserverats under anslaget G 5. Brottsskadenämnden: Ersättning för
skador på grund av brott. Här kan nämnas att regeringen nyligen
beslutat om ett bidrag på sammanlagt 500 000 kr. av statliga medel till
riksförbundet, varav hälften över brottsskadenämndens anslag. Vissa
jourer får också kommunalt stöd till sin verksamhet. Härtill kommer
bidrag från frivilligorganisationer. Det förekommer också att myndigheter,
t.ex. socialtjänsten och polisen, och frivilligorganisationer bidrar
med personellt stöd.

Här bör också nämnas att frågor om brottsofferjourer tas upp i
Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport (1988:1) Brottsoffer. Rapporten
har nu överlämnats till kommissionen (Dir. 1989:58) för att
motverka våldet och förbättra stödet till brottsoffren (våldskommissionen).
I dess direktiv framhåller justitieministern att tiden nu är mogen
för en mer övergripande utvärdering av de hittills vidtagna åtgärderna
(jfr. prop. 1987/88:100, bil. 4 s. 34 ff) där ett särskilt program för att
stärka brottsoffrens ställning lades fram) och att göra en inventering av
vad som ytterligare kan göras. Våldskommissionens arbete skall avslutas
under innevarande år.

Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit brottsofferjourernas
värdefulla arbete (se t.ex. 1989/90:JuU5 s. 28 f), och utskottet noterar
med tillfredsställelse att det även för nästa budgetår kommer att finnas
medel avsatta för brottsofferjourerna liksom att jourerna får stöd i sin
verksamhet från många andra organ. Frågor om samhällsstöd till
brottsofferjourer m.m. är också aktualiserade i andra sammanhang,
och någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionerna Ju607,
Ju802, Ju821, Ju826 och Ju830 i här behandlade delar krävs inte.

I motion Ju702 framförs önskemål om ett särskilt juridiskt biträde
till Brottsofferjourernas Riksförbund. Motionärens tanke är att riksförbundet
bör beredas möjlighet att anställa en person med juridiska
kunskaper, som skulle ansvara för den juridiska rådgivningen till
lokalföreningarna. Juristen skulle också svara för rådgivning i enskilda
ärenden och medverka vid utbildning av stödpersoner.

Regeringen har som nyss nämnts nyligen beslutat om ett engångsbidrag
på 500 000 kr. till Brottsofferjourernas Riksförbund. Bidraget
skall användas till utvecklingsarbete vid brottsofferjourerna, till att
starta nya jourer och till utbildning av stödpersoner.

Såvitt utskottet kan bedöma ryms den verksamhet som föreslås i
motion Ju702 i och för sig väl inom de sålunda angivna ramarna för
bidragets användning. Det ankommer emellertid inte på riksdagen att
fatta beslut om hur bidraget skall användas, och som nyss framgått
anser utskottet det inte heller för närvarande aktuellt med uttalanden
från riksdagens sida om ytterligare bidrag till brottsofferjcurer. Utskottet
avstyrker bifall till motionen.

I motion Ju824 begärs åtgärder som syftar till att fa till stånd fler
jourer i samarbete med polisen.

I detta sammanhang bör erinras om rikspolisstyrelsens rapport (RPS
rapport 1989:1) Brottsofferjourer — En handledning för polisens medverkan
i brottsofferverksamhet, som utarbetats just i syfte att främja
tillkomsten av brottsofferjourer. Där betonas bl.a. att en väsentlig
förutsättning för att en brottsofferjour skall kunna fungera är att den
har den lokala polisens stöd.

Under avsnittet Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet
gör civilministern i årets budgetproposition (bil. 15, s. 100) positiva
uttalanden om ökad omsorg om brottsoffer och om möjligheterna för
polismyndigheterna att stödja brottsofferjourer.

Utskottet ansluter sig till dessa uttalanden och vill hänvisa till
rapporten, som på ett tydligt sätt markerar rikspolisstyrelsens positiva
inställning till brottsofferjourer. Det ankommer på den lokala polisorganisationen
att disponera resurser för ändamålet. Utskottet avstyrker
bifall till motion Ju824 i här behandlad del.

1 motionerna Ju821 och Ju826 föreslås att en särskild brottsoffernämnd
skall inrättas. Nämndens främsta uppgift skulle vara att fördela
bidrag till bl.a. brottsofferjourer.

För närvarande beslutar regeringen om bidrag till brottsofferjourerna.
Bidrag utbetalas som nämnts ovan över brottsskadenämndens anslag.
Utskottet ser ingen anledning att föreslå en ändring i denna
ordning, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju821 och Ju826
i här behandlade delar.

I motion Ju822 framförs önskemål om att en särskild tjänst som
brottsofferombudsman skall inrättas. Syftet är att öka brottsoffrens
rättssäkerhet.

Här kan nämnas att det åvilar såväl polisen som åklagaren och
domstolen att på olika sätt hjälpa ett brottsoffer att ta till vara sina
intressen. T.ex. åligger det enligt särskild föreskrift i 3 § polisförordningen
(1984:730) polisen att ge hjälp och stöd till den som drabbats

1* Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr 28

1989/90:JuU28

av brott, och åklagaren har skyldighet bl.a. att hjälpa brottsoffret att
föra skadeståndstalan i brottmålet mot gärningsmannen. Även domstolen
skall på olika sätt försöka underlätta för brottsoffret. Som framgår
nedan har även bl.a. socialtjänsten ett ansvar, t.ex. i akuta situationer.
Tillsynen över myndigheternas tillämpning av lagar och andra författningar
utövas av justitieombudsmannen (se 12 kap. 6 § regeringsformen).

Utskottet har mot den angivna bakgrunden svårt att se att det skulle
finnas behov av en särskild brottsofferombudsman, och utskottet avstyrker
bifall till motion Ju822 i denna del.

Stöd till brottsoffer

I flera motioner framställs krav på ett mer individuellt inriktat stöd till
brottsoffer.

I motion Ju607 understryks sålunda betydelsen av att socialtjänsten i
kommunerna har en fungerande socialjour, något som enligt motionärerna
långt ifrån alltid är fallet. Vidare förespråkas upprättande i
landstingens regi av kris- och vårdcentrum för brottsoffer. Också i
motion Ju824 understryks särskilt socialtjänstens ansvar. Bl.a. framställs
krav på kontinuerlig uppföljning av brottsoffrets situation efter
brottet.

Utskottet har tidigare (se 1989/90:JuU5 s. 20) konstaterat att det är
självklart att ett brottsoffers behov av bl.a. personligt stöd inte alltid
kan tillgodoses genom åtgärder från polisen, åklagarna och domstolarna.
Utskottet har pekat på att brottsofferjourerna har en stor funktion
att fylla i detta sammanhang. Utskottet vill tillägga att också insatser av
andra samhällsorgan kan bli aktuella. Detta gäller särskilt åtgärder av
socialtjänsten och, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet,
kroppssjukvården och den psykiatriska vården.

Utskottet förutsätter att de samhällsorgan som har att svara för den
individuella vården organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att de
krav som rimligen kan ställas går att uppfylla. Någon anledning för
riksdagen att göra sådana uttalanden som begärs i motion Ju607 finns
inte och utskottet avstyrker bifall till motionen i denna del.

När det gäller yrkandet i motion Ju824 vill utskottet understryka att
det inte kan komma i fråga att ålägga socialtjänsten eller annan
myndighet ett obligatoriskt uppföljningsansvar när det det gäller brottsoffer.
Här som i andra sammanhang måste den enskildes integritet
respekteras och initiativet till stöd eller vård i princip tas av den
enskilde och utövas på dennes villkor. En annan sak är, som utskottet
nyss anfört, att socialtjänsten och sjukvården mer allmänt sett har en
uppgift i detta sammanhang. Utskottet avstyrker bifall till denna del av
motion Ju824.

I motionerna Ju607 och Ju829 aktualiseras särskilt utsatta kvinnors
behov av hjälp och skydd. Motionärerna pekar på att många kvinnor
tvingas leva under ständigt hot. I motionerna föreslås bl.a. installation
av trygghetslarm för att förbättra det fysiska skyddet för denna grupp.

1989/90:JuU28

Här bör forst nämnas våldskommissionen, vars arbete bl.a. innebär
att undersöka vad som kan göras för att hindra eller motverka det våld
som sker inom hemmets väggar och som främst drabbar kvinnor och
barn i form av misshandel och sexuella övergrepp.

Vidare bör nämnas att regeringen i slutet av förra året tillsatte en
arbetsgrupp för frågor om våld mot kvinnor (C 1989:A). Arbetsgruppen
skall samarbeta med våldskommissionen. I arbetsgruppens direktiv
framhålls att arbetet med att på olika sätt motverka att kvinnor utsätts
för grova övergrepp måste intensifieras. Kvinnors rätt till samhällets
stöd måste stärkas, och beredskapen hos rättsväsendet och andra —
särskilt socialtjänsten och sjukvården — att på ett ändamålsenligt sätt
skydda, stödja och hjälpa dem som utsätts för övergrepp måste förbättras.
I direktiven uppmärksammas vidare polisens viktiga roll när det
gäller det akuta skyddet av utsatta kvinnor. Det framhålls att behovet
av fysiskt skydd måste uppmärksammas även på annat sätt, bl.a. med
hjälp med skyddade bostäder m.m. Slutligen pekas i direktiven på
behovet av utveckling av metoder för stöd- och behandlingsinsatser
och på att ökade kunskaper krävs för att förebygga och förhindra våld
och andra övergrepp mot kvinnor. I detta sammanhang understryks att
ny kunskap måste sökas inte minst genom kvinno- och jämställdhetsforskningen
och att ett omfattande upplysnings- och attitydförändrande
arbete är nödvändigt.

Civilministern understryker under avsnittet Jämställdhetsfrågor i
budgetpropositionen (bil. 15, s. 157) vikten av det pågående arbetet
mot kvinnovåldet.

Utskottet kan ansluta sig till uppfattningen att särskilda åtgärder
krävs för att skydda och hjälpa de utsatta kvinnor det här är fråga om.
Utskottet vill här erinra om sitt av riksdagen godkända förslag om
straffskärpning vid överträdelse av besöksförbud och om sitt, likaledes
av riksdagen godkända, förord för en utvidgning av rätten till målsägandebiträde
(se 1989/90:JuU5 s. 13 ff och 21 f). Frågor om ytterligare
åtgärder är också som framgått föremål för ett omfattande arbete inom
regeringskansliet.

Några åtgärder med anledning av kraven i motionerna Ju607 och
Ju829 är därför inte erforderliga, och utskottet avstyrker bifall till
motionerna i här behandlade delar.

Frågan om utvidgning av rätten till målsägandebiträde tas upp i
motion Ju824.

Som just nämnts förordade utskottet i november förra året i sitt av
riksdagen godkända betänkande en utvidgning av rätten till målsägandebiträde.
Utskottet uttalade att den rätten borde gälla utan begränsningar
i mål om sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken, och att den
också borde väsentligt utvidgas när det gällde mål om misshandel.
Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet.

Någon åtgärd från riksdagens sida är alltså inte erforderlig, och
utskottet avstyrker bifall till motion Ju824 i denna del.

1989/90:JuU28

Information till brottsoffer

1989/90: JuU28

I motionerna Ju802 och Ju826 begärs ökade insatser för att förbättra
informationen till brottsoffer. Motionärerna föreslår att en myndighet
skall fa ett särskilt ansvar för information om t.ex. polisutredningen
och rättegångsförfarandet i allmänhet. I motionerna föreslås också att
målsäganden skall underrättas bl.a. om rättegången mot den som
misstänks för brottet. Utskottet behandlade utförligt liknande motionsyrkanden
i november förra året (se 1989/90:JuU5 s. 18 ff).

I fråga om information till brottsoffer om regelsystemet m.m. hänvisade
utskottet då till att en rad åtgärder under senare år vidtagits.
Utskottet pekade bl.a. på att polisen har en särskild skyldighet att
lämna brottsoffer råd och stöd, att åklagaren ålagts informationsskyldighet
i förundersökningskungörelsen (1947:948) och att domstolsverket
tagit fram ett informationsmaterial om rättegången.

Sammantaget fann utskottet att det var tillfredsställande sörjt för att
på ett enkelt sätt lämna målsäganden information om t.ex. möjligheterna
till skadestånd och ersättning enligt brottsskadelagen och om rättegångsförfarandet.
Utskottet ansåg inte några ytterligare åtgärder från
riksdagens sida erforderliga och avstyrkte bifall till ett motionsyrkande
i saken.

När det gällde ett motionsönskemål om målsägandens rätt till information
om t.ex. polisutredningen, beslut om åtal och tidpunkt för
rättegången konstaterade utskottet att åklagaren och domstolarna i
princip har skyldighet att hålla målsäganden informerad om han eller
hon begär det. Utskottet ansåg det då aktuella motionsönskemålet
tillgodosett och fann att det inte borde föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottet saknar anledning att frångå sina helt nyligen gjorda ställningstaganden
och avstyrker bifall till motionerna Ju802 och Ju826 i
här behandlade delar.

Ersättning vid brott

Frågor om skadestånd vid brott tas upp i flera motioner. Också denna
fråga behandlades utförligt av utskottet i november 1989 (se
1989/90:JuU5 s.10 ff).

Som framgår i det betänkandet regleras rätten till skadestånd i
skadeståndslagen (1972:207). Regleringen innebär sammanfattningsvis
att var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller
sakskada i princip skall ersätta skadan (2 kap. 1 §). Vid personskada
utgår ersättning för sjukvårdskostnader m.m., inkomstförlust och ideell
skada (förluster av icke-ekonomisk natur). 1 sistnämnda hänseende
utgår ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men
samt olägenheter i övrigt till följd av skadan (5 kap. 1 §). Vid brott
mot den personliga friheten och vissa andra integritetskränkande brott
föreligger det också skyldighet att utge ersättning för lidande (1 kap.
3 §). Ersättning för ren förmögenhetsskada, dvs. ekonomisk skada som
uppkommit utan samband med att någon lidit person- eller sakskada,
kan också utgå vid brott (2 kap. 4 §).

I motion Ju824 framställs krav dels på att ersättning skall utgå för
psykiskt och fysiskt lidande och för bestående men, dels på att ersättningen
skall utformas som en livränta som motsvarar skillnaden
mellan potentiella utvecklingsmöjligheter före skadan och begränsningar
efter skadan.

Utskottet konstaterar att skadeståndslagens regler i stora drag svarar
mot motionärernas yrkande i fråga om beräkningen av ersättningen.
Utskottet konstaterar vidare att ersättning kan fastställas att utgå på
olika sätt, t.ex. som ett engångsbelopp eller som livränta. Utskottet vill
tillägga att regeringen förra året tillsatte en utredning om ersättning för
ideell skada i samband med personskada (dir. 1988:76). Enligt direktiven
skall utredas bl.a. frågan om skadestånd för integritetskränkningar
på grund av brott.

Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att det här behandlade
yrkandet i motion Ju824 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Ersättning för skada på grund av brott kan utgå ur olika försäkringar,
t.ex. hemförsäkringen. I vissa fall finns möjlighet att fa ersättning av
staten enligt regleringen i brottsskadelagen (1978:413).

Ersättning enligt brottsskadelagen utgår för personskada i allmänhet
och för kränkning vid vissa integritetskränkande brott. Dessutom kan
ersättning för sakskada utgå, men när det gäller sådana skador är rätten
till ersättning begränsad och gäller i första hand s.k. rymlingsskador.
När ersättning utbetalas övertar staten motsvarande krav på gärningsmannen.

Det sagda innebär att ersättning enligt brottsskadelagen normalt
utgår för personskada m.m. och att staten i dessa fall i princip
förskotterar skadeståndet. 1 enlighet med utskottets ställningstaganden i
höstas när det gällde motsvarande motionskrav får önskemålen i motionerna
Ju802, Ju824, och Ju826 alltså anses tillgodosedda såvitt avser
förskottering av skadestånd för personskada.

Vid sakskada och ren förmögenhetsskada däremot gäller begränsningar
i rätten till brottsskadeersättning, och statens skyldighet att
förskottera skadestånd härför är i motsvarande mån inskränkt. Utskottet
fann i höstas detta vara en ändamålsenlig ordning, och utskottet
uttalade att ett generellt åtagande från statens sida att förskottera
brottsskadestånd i här aktuella fall knappast är aktuellt. Utskottet är
alltjämt av denna uppfattning, och utskottet avstyrker bifall till motionerna
Ju607, Ju802, Ju824 och Ju826 även i dessa delar.

Utskottets nu gjorda ställningstagande leder utskottet till att ta
avstånd även från tanken i motion Ju824 att brottsskadestånd skall
förskotteras av staten redan innan skadeståndsskyldigheten fastställts i
dom. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det finns möjlighet
för brottsoffer lika väl som för andra samhällsmedborgare att få bistånd
enligt socialtjänstlagen, t.ex. i en akut krissituation. Utskottet vill
tillägga att, i fråga om ersättning enligt brottsskadelagen, det inte är
nödvändigt att skadeståndsskyldigheten fastställts. Däremot måste det
stå klart att skadan orsakats genom brott och inte genom t.ex. olyckshändelse
och naturligtvis måste det finnas utredning om skadan.

1989/90:JuU28

I motion Ju824 föreslås en särskild ordning för omprövning av
brottsskadestånd. Omprövning bör, enligt vad som anförs i motionen,
ske under medverkan av socialförvaltningen.

Utskottet vill här nämna att det i vissa fall är möjligt att fa ett
skadestånd omprövat, t.ex. om förutsättningarna vid ett skadestånds
fastställande visat sig felaktiga. Utskottet tänker t.ex. på situationen där
ett till synes vanligt benbrott inte läker normalt och det alltså i
efterhand visar sig att skadan gett upphov till invaliditet. I sådana fall
är det naturligt att den skadelidande tar upp förhandlingar med
gärningsmannen eller dennes försäkringsbolag och, om rättelse inte
vinns, för saken vidare till domstol. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om möjligheten till rättshjälp och om att det också enligt
brottsskadelagens regler är möjligt att ompröva en fastställd ersättning.

Utskottet kan inte se någon anledning till ändring i denna ordning,
och utskottet avstyrker bifall till motion Ju824 såvitt avser omprövning
av skadestånd.

I motion Ju824 framställs också önskemål om att brottsoffret skall få
hjälp vid utredningen av skadans storlek.

I denna del kan utskottet konstatera dels att målsäganden har
möjlighet att med hjälp av polis och åklagare på ett enkelt sätt få sin
skadeståndstalan prövad i brottmålsrättegången (se prop. 1987/88:1,
JuU14, rskr. 81), dels att en av målsägandebiträdets — när sådant
förordnats — uppgifter är att tillvarata målsägandens intressen i nu
berört hänseende. Särskilt under förundersökningsförforandet kan det,
som departementschefen framhåller (prop. 1987/88:107 s. 23), vara
lämpligt att biträdet tar upp frågor om att väcka skadeståndstalan i
anledning av brottet och diskutera frågor om yrkanden, grunder och
bevisning i dessa delar. Vidare gäller att, om inte åklagaren åtagit sig
att förbereda och utföra målsägandens skadeståndstalan, målsägandebiträdets
behörighet att företräda målsäganden omfattar även frågor om
skadestånd som handläggs i samband med åtal för brottet. I mer
komplicerade fall kan det bli fråga om att avskilja skadeståndsdelen för
handläggning i den för tvistemål stadgade ordningen. Målsäganden
torde i sådana fall regelmässigt beviljas allmän rättshjälp. En utgångspunkt
för den rättsliga handläggningen av skadeståndskraven är att
dessa kan preciseras. Det ligger alltså i sakens natur att målsäganden
får hjälp att precisera sina krav av t.ex. åklagaren eller rättshjälpsombudet.

Utskottet, som anser att den nuvarande ordningen uppfyller högt
ställda krav när det gäller att underlätta för målsäganden, kan inte
finna att några åtgärder med anledning av det nu behandlade yrkandet
i motion Ju824 är påkallade. Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandet.

I motion Ju718 förespråkas en ändring i rättegångsbalken för att
åstadkomma en ordning där tredskodomar om skyldighet att utge
skadestånd på grund av brott alltid skall delges genom rättens försorg.
Syftet är att underlätta för brottsoffer när det gäller verkställighet av
sådana domar.

1989/90: Ju U28

Enligt 3 kap. 5 § utsökningsbalken får en tredskodom som avser
betalningsskyldighet i normalfallet verkställas genast, dvs. oberoende av
om återvinningsfristen löpt ut. Någon delgivning av domen före verkställigheten
i de fall motionären tar upp är alltså inte erforderlig.
Motionen får anses tillgodosedd redan genom gällande regler, och
utskottet avstyrker bifall till den.

Brottsofferutredning m.m.

I motion Ju804 efterlyses arbete på ett samlat program för att förbättra
stödet till brottsoffer, och i motionerna Ju802 och Ju826 begärs
utredning om brottsoffers psykiska reaktioner 1 de två sistnämnda
motionerna tas också upp frågan om en utredning om den totala
kostnaden för brott mot enskilda. Slutligen framförs i motion Ju811
förslag om en utredning syftande till ökad psykologisk hjälp till
brottsoffer.

Utskottet vill nu liksom tidigare understryka sin positiva hållning
till samlade åtgärder för att förbättra situationen för brottsoffer.

När utskottet i november 1989 (se 1989/90:JuU5 s. 29) behandlade
liknande motionsönskemål om en brottsofferutredning redovisade utskottet
mot bakgrund av det dittills gjorda arbetet tveksamhet till en
sådan utredning. Under alla omständigheter borde först avvaktas regeringens
ställningstaganden med anledning av BRÅ:s rapport Brottsoffer.
Det arbetet pågår alltjämt inom ramen för våldskommissionens
uppdrag, och det beräknas kunna slutföras under innevarande år.

I det angivna beredningsläget var utskottet inte i höstas berett att
tillstyrka kraven på en brottsofferutredning. Utskottet har alltjämt
samma inställning, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju802,
Ju804 och Ju826 i här behandlade delar.

När det gäller kravet i motion Ju811 på utredning om hur man på
bästa möjliga sätt kan hjälpa dem som har drabbats av grövre våld eller
de våldsoffer som har behov av psykiatrisk vård, utgår utskottet från
att våldskommissionen kommer att närmare granska även denna fråga.
Något uttalande från riksdagens sida erfordras alltså inte, och utskottet
avstyrker bifall till motionen.

Frågan om en utredning om den totala kostnaden för brott mot
enskilda har utskottet behandlat vid flera tillfällen, senast i december
1989 (se 1989/90:JuU16 s. 5 och där gjorda hänvisningar). Utskottet
har därvid avstyrkt bifall till liknande motionsyrkanden. Utskottet som
hänvisar till redogörelsen i decemberbetänkandet finnér inte heller nu
anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden i saken. Utskottet
avstyrker bifall till motionerna Ju802 och Ju826 i här behandlade
delar.

1989/90: Ju U28

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till brottsslcadenämnden: förvaltningskostnader att

riksdagen med bifall till regeringens förslag till Brottsskadenämnden:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 3 480 000 kr.,

2. beträffande anslag till brottsskadenämnden: ersättning för
skador på grund av brott

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Brottsskadenämnden:
Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 12 000 000 kr.,

3. beträffande stöd till brottsofferjourer m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju607 yrkande 26, motion
1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna del, motion 1989/90:Ju821
yrkande 3, motion 1989/90:Ju826 yrkande 4 och motion
1989/90:Ju830 yrkande 3,

res. I fm, fp, vpk)
res. 2 (c)

4. beträffande juridiskt biträde till Brottsofferjourernas Riksförbund att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ju702,

5. beträffande fler jourer i samarbete med polisen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju824 yrkande 1,

res. 3 (mp)

6. beträffande en brottsoffernämnd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju821 yrkande 2 och motion
1989/90:Ju826 yrkande 3,

res. 4 (m)

7. beträffande en brottsofferombudsman

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju822 yrkande 6,

res. 5 (vpk, mp)

8. beträffande socialtjänstens och sjukvårdens ansvar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju607 yrkande 25,

res. 6 (mp)

9. beträffande socialtjänstens uppföljningsansvar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju824 yrkande 7,

res. 7 (mp)

10. beträffande trygghetslarm m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju607 yrkande 28 och motion
1989/90:Ju829 yrkande 2,

res. 8 (fp, c, vpk, mp)

11. beträffande utvidgning av rätten till målsägandebiträde
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju824 yrkande 2,

res. 9 (mp)

12. beträffande information till brottsoffer

att riksdagen avslår motion 1989/90:802 yrkande 17 i denna del
samt motion 1989/90:Ju826 yrkandena 5 och 6,

res. 10 (m, fp)

1989/90: Ju U28

13. beträffande beräkningen av brottsskadestånd m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju824 yrkande 4,

res. 11 (mp)

14. beträffande förskottering av brottsskadestånd vid personskada att

riksdagen avslår motion 1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna
del, motion 1989/90:Ju824 yrkande 5 i denna del och motion
1989/90:Ju826 yrkande 1 i denna del,

res. 12 (m, mp)

15. beträffande förskottering av brottsskadestånd vid sakskada
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju607 yrkande 27, motion
1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna del, motion 1989/90:Ju824
yrkande 5 i denna del och motion 1989/90:Ju826 yrkande 1 i
denna del,

res. 13 (m, fp, c, mp)

16. beträffande förskottering av brottsskadestånd före dom
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju824 yrkande 6,

res. 14 (mp)

17. beträffande omprövning av brottsskadestånd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju824 yrkande 8,

res. 15 (mp)

18. beträffande hjälp vid utredningen om brottsskadestånd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju824 yrkande 3,

res. 16 (mp)

19. beträffande delgivning av tredskodom
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju718,

20. beträffande brottsofferutredning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna
del, motion 1989/90:Ju804 yrkande 16 och motion 1989/90:
Ju826 yrkande 7,

res. 17 (m,fp)

21. beträffande utredning om psykologstöd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju811,

22. beträffande totala kostnaden för brott mot enskilda

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna
del och motion 1989/90:Ju826 yrkande 8.

res. 18 (m)

Stockholm den 3 april 1990
På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s). Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c),
Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Göran
Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson

1989/90:JuU28

(vpk), Sigrid Bolkéus (s), Birgit Henriksson (m), Anita Stenberg (mp) 1989/90:JuU28
och Kent Carlsson (s).

Reservationer

1. Stöd till brottsofferjourer m.m. (mom. 3)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp), Berith Eriksson (vpk) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "krävs inte" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit brottsofferjourernas
värdefulla arbete (se t.ex. 1989/90:JuU5 s. 28 f), och utskottet
noterar i och för sig med tillfredsställelse att det även nästa budgetår
kommer att vara möjligt för brottsofferjourerna att fa statliga bidrag till
sin verksamhet. Detta är emellertid inte tillräckligt. Utskottet anser
sålunda att tiden nu är mogen att garantera brottsofferjourerna ekonomiskt
stöd till verksamheten. Detta bör ske genom att hittillsvarande
tillfälliga bidrag administreras över statsbudgeten genom ett särskilt
anslag för ändamålet. Härigenom blir det möjligt för brottsofferjourerna
att planera verksamheten på sikt. I avvaktan härpå åligger det
regeringen att besluta om bidrag till brottsofferjourerna. Som nyss
framgått har regeringen också nyligen beslutat om ett bidrag på
500 000 kr. till Brottsofferjourernas Riksförbund. Mot den bakgrunden
är utskottet inte nu, som begärs i motion Ju607, berett att närmare
precisera vilka bidragsbelopp som kan bli aktuella för nästa budgetår.
Ett riktmärke bör dock vara att bidraget skall uppgå till en sådan nivå
att det blir möjligt att, i linje med vad som anförs i motionerna Ju802,
Ju821, Ju826 och Ju830, fortsätta uppbyggnaden av och utvecklingsarbetet
vid brottsofferjourerna.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stöd till brottsofferjourer m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju607 yrkande 26
och med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna
del, motion 1989/90:Ju821 yrkande 3, motion 1989/90:Ju826
yrkande 4 och motion 1989/90:Ju830 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Stöd till brottsofferjourer m.m. (mom. 3)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "krävs inte" bort ha följande lydelse:

I fråga om anslagets storlek är, anser utskottet, en lämplig utgångspunkt
för nästa budgetår Brottsofferjourernas Riksförbunds hemställan
om bidrag från förra året — riksförbundet hemställde då om ett
startbidrag på 1 milj. kr. Som nyss nämnts har regeringen beslutat om
ett bidrag på 500 000 kr. Utskottet anser därför att riksdagen bör
anvisa 500 000 kr. till bidrag till Brottsofferjourernas Riksförbund för
budgetåret 1990/91. Det sagda innebär att utskottet, med anledning
även av motionerna Ju802, Ju821, Ju826 och Ju830, tillstyrker bifall
till motion Ju607 i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stöd till brottsofferjourer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju607 yrkande 26
och med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna
del, motion 1989/90:Ju821 yrkande 3, motion 1989/90:Ju826
yrkande 4 och motion 1989/90:Ju830 yrkande 3 till Bidrag till
Brottsofferjourernas Riksförbund för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 500 000 kr.

3. Fler jourer i samarbete med polisen (mom. 5)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet
ansluter" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till dessa uttalanden och vill hänvisa till
rapporten, som på ett tydligt sätt markerar rikspolisstyrelsens positiva
inställning till brottsofferjourer. Utskottet vill också peka på att den
basorganisation som har full geografisk täckning över hela landet är
polisen. Det är självklart att polisen bör vara en av länkarna i den
jourverksamhet som måste finnas överallt. Staten måste sålunda ta
ansvar för att via polisen påverka att jourverksamheten byggs upp i
hela landet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion Ju824 som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: JuU28

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fler jourer i samarbete med polisen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. En brottsoffernämnd (mom. 6)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "För
närvarande" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande
lydelse:

Det finns starka skäl för det allmänna att stödja det frivilliga arbete
till brottsoffrens förmån som bedrivs inom de aktuella organisationerna,
och stödet bör ges stadga och kontinuitet. Utskottet anser att den i
motionerna föreslagna ordningen med en särskild brottsoffernämnd
bör övervägas närmare med sikte på att en sådan nämnd skall kunna
inrättas från och med budgetåret 1991/92. Det åligger således regeringen
att i nästa års budgetproposition lägga fram ett förslag för riksdagen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande en brottsoffernämnd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju821 yrkande 2
och motion 1989/90:Ju826 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. En brottsofferombudsman (mom. 7)

Berith Eriksson (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Under senare år har emellertid utredningar och forskning givit en
bättre bild av brottsoffrens situation och det trauma det kan vara att
bli utsatt för brott. Brottsoffer behöver kvalificerad hjälp, men brister
har konstaterats när det gäller denna grupps rättssäkerhet. Åtgärder
behövs sålunda för att öka brottsoffrens rättssäkerhet, och utskottet kan
ansluta sig till kravet på en särskild brottsofferombudsman i motion
Ju822. Regeringen bör snarast låta inrätta en sådan tjänst. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande en brottsofferombudsman

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju822 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: JuU28

6. Socialtjänstens och sjukvårdens ansvar (mom. 8)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
förutsätter" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill ytterligare understryka vikten av att brottsoffer får den
hjälp och det stöd av bl.a. sociala och sjukvårdande myndigheter som
de har rätt att kräva. Det gäller därför att berörda myndigheter
organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att brottsoffrens behov
inte eftersätts. Utskottet vill mot den bakgrunden ansluta sig till kraven
i motion Ju607 och förorda att särskilda kris- och vårdcentra för
brottsoffer inrättas. Det ankommer på regeringen att ta erforderliga
initiativ härvidlag. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande socialtjänstens och sjukvårdens ansvar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju607 yrkande
25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

7. Socialtjänstens uppföljningsansvar (mom. 9)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "När
det" och slutar med "motion Ju824" bort ha följande lydelse:

När det gäller yrkandet i motion Ju824 vill utskottet understryka att
det är samhällets sak att hålla sig å jour med brottsoffrets utveckling
och sociala återhämtning. Detta bör skötas av de sociala myndigheterna.
Uppföljningen bör ske löpande under det första året efter brottet
och därefter med allt längre intervaller. Det ankommer på regeringen
att ta erforderliga initiativ i denna fråga. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande socialtjänstens uppföljningsansvar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Trygghetslarm (mom. 10)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp), Anders
Svärd (c), Berith Eriksson (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Några
åtgärder" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan emellertid inte finna att de av regeringen vidtagna
åtgärderna är tillräckliga. Det krävs i stället omedelbara konkreta
åtgärder. Utskottet anser sålunda att personer som utsatts för våldsbrott
och till vars skydd besöksförbud beslutats skall kunna fa trygghetslarm
på det allmännas bekostnad. Det sagda innebär att utskottet ansluter
sig till kraven på trygghetslarm i motionerna Ju607 och Ju829. Det

1989/90: Ju U28

ankommer på regeringen att utforma närmare regler för ifrågavarande
anordningar, och regeringen bör redovisa sina åtgärder för riksdagen
snarast. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande trygghetslarm

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju607 yrkande
28 och motion 1989/90:Ju829 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Utvidgning av rätten till målsägandebiträde
(mom. 11)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Någon
åtgärd" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att det inledda arbetet bedrivs
med största skyndsamhet. Utskottet anser det angeläget att ett förslag
läggs fram för riksdagen under innevarande år. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande utvidgning av rätten till målsägandebiträde

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Information till brottsoffer (mom. 12)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) och anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
saknar" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Aven om således vissa åtgärder under senare år vidtagits för att
förbättra informationen om utredningsförfarandet till en person som
drabbats av brott är åtgärderna enligt utskottets mening långt ifrån
tillräckliga. Polisen saknar t.ex. en informationsbroschyr, och såvitt
utskottet kunnat inhämta beror det på att medel härför inte ställts till
förfogande. Ytterligare åtgärder är således erforderliga när det gäller
informationsmaterial. Vidare bör en myndighet få det övergripande
ansvaret för all information till brottsoffer.

När det sedan gäller yrkandet om målsägandens rätt till information
om t.ex. polisutredningen, beslut om åtal och tidpunkt för rättegången
har åklagarna och domstolarna i och för sig i princip skyldighet att
hålla målsäganden informerad om han eller hon begär det. Utskottet
ställer sig dock tveksamt till om berörda myndigheter tillämpar reglerna
i praktiken. Enligt utskottets uppfattning tyder mycket på att så inte
skulle vara fallet. Även på denna punkt är således åtgärder erforderliga.
Lämpliga sådana bör initieras av regeringen.

1989/90: Ju U28

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Ju802 och Ju826
anfört bör riksdagens som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande information till brottsoffer

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande
17 i denna del och motion 1989/90:Ju826 yrkandena 5 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Beräkningen av brottsskadestånd m.m. (mom. 13)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid i linje med vad som anförs i motion
Ju824, att ersättning på grund av brott bör utgå som en medborgarlön,
som gör det möjligt för brottsoffret att köpa t.ex. den vård och
utrustning som behövs för att kompensera bortfallet av ett normalt liv.
Regeringen bör få i uppdrag att utforma regler för en sådan medborgarlön
och lägga fram ett förslag för riksdagen. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande beräkningen av brottsskadestånd m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Förskottering av brottsskadestånd vid personskada
(mom. 14)

Jerry Martinger (m), Göran Ericsson (m), Birgit Henriksson (m) och
Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Det
sagda" och slutar med "för personskada" bort ha följande lydelse:

Det sagda innebär att ersättning enligt brottsskadelagen normalt
utgår för personskada m.m. och att staten i dessa fall i princip
förskotterar skadeståndet. Utskottets uppfattning är emellertid att denna
möjlighet är okänd för den stora allmänheten och att alltså en bred
informationsinsats är nödvändig. Det framstår inte heller som rimligt
att ett brottsoffer själv måste vidta åtgärder för att fa ut ersättningen av
staten. Tvärtom borde staten automatiskt betala ut brottsskadeersättningen
i de fall det blir känt för staten, t.ex. genom dom på skadeståndsskyldighet,
att rätt till brottsskadeersättning för personskada föreligger.
Regeringen bör åläggas att lägga fram ett förslag om ändring i
brottsskadelagen i linje med vad som nu anförts och vidare bör
regeringen ta initiativ till informationsinsatser t.ex. inom ramen för

1989/90:JuU28

den av utskottet tidigare förordade landsomfattande kampanjen mot
våld m.m. (se 1989/90:JuU5 s. 9). Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande förskottering av brottsskadesiånd vid personskada att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande
17 i denna del, motion 1989/90:Ju824 yrkande 5 i denna del och
motion 1989/90:Ju826 yrkande 1 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Förskottering av brottsskadestånd vid sakskada
(mom. 15)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran
Ericsson (m), Lars Sundin (fp). Anders Svärd (c), Birgit Henriksson
(m) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Vid
sakskada" och slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse:

Vid sakskada gäller däremot begränsningar i rätten till brottsskadeersättning,
och statens skyldighet att förskottera skadestånd härför är i
motsvarande mån inskränkt. Utskottet anser att denna ordning inte är
tillfredsställande. Enligt utskottets mening borde en ordning övervägas
där staten normalt förskotterar skadestånd även för sakskada och ren
förmögenhetsskada under förutsättning att skadeståndsskyldigheten
fastställts i dom.

En utvidgning av statens ansvar för enskildas kostnader för brott i
linje med vad som här anförts bör enligt utskottets mening närmare
utredas — inte minst måste finansieringsfrågorna närmare belysas
innan ställning tas till hur ett utvidgat system med förskottering av
brottsskadestånd bör utformas. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motionerna Ju607, Ju802, Ju824 och Ju826 bör riksdagen ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande förskottering av brottsskadestånd vid sakskada
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju607 yrkande

27, motion 1989/90:Ju802 yrkande 17 i denna del, motion
1989/90:Ju824 yrkande 5 i denna del och motion 1989/90:Ju826
yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

1989/90:JuU28

14. Förskottering av brottsskadestånd före dom
(mom. 16)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottets
nu" och slutar med "om skadan" bort ha följande lydelse:

I motion Ju824 aktualiseras tanken på utbetalning av brottsskadestånd
redan innan dom fallit i skadeståndsdelen. Enligt motionärerna
bör en preliminär snabbutredning göras om brottsoffrets situation och
om möjligheterna till skadestånd och livränta, varpå a conto-utbetalningar
kan börja omgående.

Utskottet kan för sin del känna sympati för denna tanke och
utskottet anser den vara värd att överväga närmare. Regeringen bör
sålunda genast inleda ett sådant arbete. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande
lydelse:

16. beträffande förskottering av brottsskadestånd före dom

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Omprövning av brottsskadestånd (mom. 17)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "av skadestånd" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser emellertid att denna ordning ställer alltför stora krav
på brottsoffret. En bättre ordning skulle, som förordas i motion Ju824,
kunna vara att brottsoffret fick hjälp av socialförvaltningen om det
visar sig att det finns anledning att ompröva ett brottsskadestånd. Det
skulle då åligga socialförvaltningen att — om brottsoffret så önskar —
föra frågan om omprövning till domstol. Regeringen bör närmare
granska denna fråga och lägga fram förslag för riksdagen. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande omprövning av brottsskadestånd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Hjälp vid utredningen om brottsskadestånd
(mom. 18)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "till motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

1989/90:JuU28

Utskottet vill för sin del, i linje med vad som anförs i motion Ju824,
understryka att utredningen som skall ligga till grund för ersättningskraven
måste ske på brottsoffrets villkor. Därvid är att märka att
brottsoffer nästan utan undantag känner sig skändade och kränkta. De
är alltså psykiskt skadade. Detta kräver särskilda hänsynstaganden från
polisens, åklagarens och målsägandebiträdets sida. Utskottet har anledning
anta att berörda personer inte alltid har den insikt som behövs
för att rätt hantera situationen. Detta kan medföra att brottsoffrets
rättmätiga anspråk inte blir kända. Regeringen bör överväga hur
utredningen om brottsoffrets skadeståndskrav kan förbättras. Detta bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande
lydelse:

18. beträffande hjälp vid utredningen om brottsskadestånd
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju824 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Brottsofferutredning m.m. (mom. 20)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m). Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I det"
och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:

I det angivna beredningsläget var utskottet inte i höstas berett att
tillstyrka kraven på en brottsofferutredning.

Utskottet intar emellertid nu den ståndpunkten att det saknas anledning
för riksdagen att avvakta regeringens ställningstagande rörande
BRA:s rapport Brottsoffer. Tvärtom skulle detta ytterligare fördröja
erforderliga åtgärder till stöd för brottsoffren samtidigt som behovet av
kunskap om brottsoffrens situation alltjämt är mycket stort. Självklart
är sådana bakgrundsfakta, som enligt utskottets uppfattning i dag till
stor del saknas, en nödvändig förutsättning när det gäller att bedöma
vilka ytterligare åtgärder som behövs för att ge hjälp och stöd åt
brottsoffren. En sådan utredning som efterlysts i motionerna bör också
kunna ligga till grund för ett samlat program för stöd till brottsoffer.

Utskottet förordar således att en brottsofferutredning tillsätts med i
huvudsak de uppgifter som i linje med motionskraven angetts i det
föregående. Vad utskottet nyss anfört bör således ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 20 bort ha följande
lydelse:

20. beträffande brottsofferutredning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande
17 i denna del, motion 1989/90:Ju804 yrkande 16 och motion
1989/90:Ju826 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

1989/90: JuU28

18. Totala kostnaden för brott mot enskilda
(mom. 22)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Frågan
om" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Frågan om en utredning om den totala kostnaden för brott mot
enskilda aktualiseras i motionerna Ju802 och Ju826. Utskottet har vid
flera tillfällen tidigare behandlat liknande motionsyrkanden och då
avstyrkt bifall till dem (se 1989/90:JuU16 s. 5 och där gjorda hänvisningar).

Utskottet anser att en förutsättning för ett effektivt utformat stöd till
brottsoffren är kunskap om hur brott drabbar de enskilda människorna
inte minst i ekonomiskt hänseende. Utskottet vill i sammanhanget
peka på att utredningar har gjorts som belyser kostnaderna för den s.k.
ekonomiska brottsligheten medan motsvarande undersökning när det
gäller de "vanliga" brotten saknas. Utskottet är mot den bakgrunden
nu berett att tillstyrka de här aktuella utredningskraven. Utskottet vill
tillägga att en positiv sidoeffekt av utredningsarbetet blir ökad kunskap
om brottsligheten i stort. Detta kommer att öka effektiviteten i kampen
mot brottsligheten. Arbetet med en utredning om den totala
kostnaden för brott mot enskilda bör sålunda snarast inledas. Detta bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 22 bort ha följande
lydelse:

22. beträffande totala kostnaden för brott mot enskilda
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande
17 i denna del och motion 1989/90:Ju826 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Socialtjänstens och sjukvårdens ansvar (mom. 8)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anför:

Vi vill i linje med vad utskottet uttalar understryka att socialtjänsten
och sjukvården har ett ansvar när det gäller brottsoffer. Det är av stor
vikt att de olika vårdande och stödjande organen organiserar sin
verksamhet så att de krav som rimligen kan ställas på hjälp och stöd
till brottsoffer kan tillgodses. Detta gäller inte minst i akuta krissituationer.
Vi vill här särskilt peka på att den av oss förordade utbyggnaden
av brottsofferjourerna kommer att underlätta samarbetet mellan
t.ex. socialjourer, kriscentra i landstingens regi och olika organisationer,
något som är nödvändigt för att ge brottsoffer adekvat hjälp.

1989/90: JuU28