Justitieutskottets betänkande
1989/90:JuU27

Anslag till polisväsendet

1989/90

JuU27

TRETTONDE HUVUDTITELN
Polisväsendet

Lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.
Regeringsförslag

I proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet) har regeringen
(s. 101 — 103 och 108) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
civilministern anfört om lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.

Motioner

1989/90:Ju201 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av ett nytt polishus i Uddevalla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att byggstart av polishuset sker omgående, dock
senast under år 1991/92.

1989/90:Ju204 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
en ny förvaltningsbyggnad för polisen i Gällivare.

1989/90:Ju216 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
projektering av polishus i Södertälje och Handen.

1989/90:Ju830 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att planeringen av polishus i
Solna, Haninge och Södertälje påskyndas.

1 Riksdagen 1989190. 7 sami. Nr 27

Utskottet

1989/90:JuU27

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet. Investeringar inom
byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas i form av en rullande
treårsplan (prop. 1987/88:100, bil. 9, FiU26, rskr. 338). Inom ramen
för treårsplanen beslutar regeringen om genomförande av enskilda
byggnadsprojekt.

Sedan förstatligandet år 1965 har i landets 118 polisdistrikt, genom
om- och tillbyggnad eller nybyggnad, ställts i ordning ändamålsenliga
lokaler för polisen i 101 centralorter samt i flertalet lokalvaktområden.

I samband härmed har i flera fall även lokaler iordningställts för
häkte, åklagarmyndighet, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet.

I budgetpropositionen redovisar civilministern beträffande lokalförsörjningen
för polisväsendet att om- och tillbyggnad av en förvaltningsbyggnad
i Varberg och nybyggnad av en förvaltningsbyggnad i Finspång
inom kort färdigställs samt att ny byggnadsprojekt för närvarande
pågår i Linköping och Nyköping. Han anger vidare att byggstart
beräknas ske för förvaltningsbyggnad i Malmö (etapp I) under våren
1990.

Civilministern nämner vidare att projekt för förvaltningsbyggnad i
följande orter tidigare tillförts treårsplanen, nämligen Karlskrona,
Oskarshamn, Huddinge och Solna.

För den kommande treårsperioden anges rikspolisstyrelsen föra upp
som högt prioriterade projekt en ombyggnad för polishögskolan i
Solna samt nybyggnad av förvaltningsbyggnader dels i polisområde 3
(Södermalm) i Stockholm, dels i Uddevalla. Byggnadsstyrelsen har för
treårsperioden redovisat följande projekt som mest angelägna, nämligen
polishögskolan i Solna, Södermalm, Orebro och Kramfors. För
byggstart under tiden därefter har byggnadsstyrelsen i följande ordning
prioriterat förvaltningsbyggnader i Uddevalla, Vetlanda, Halmstad, Vänersborg
och Gällivare samt lokaler inom kvarteret Kronoberg i
Stockholm och lokaler för polisen vid Arlanda flygplats.

Civilministern anger att regeringen i september 1989 lämnat byggnadsstyrelsen
uppdrag att utföra ombyggnad för polishögskolan i Solna.
Regeringen har i december uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
projektera ett nytt polishus i Uddevalla. Civilministern uttalar också
att en förvaltningsbyggnad i Orebro bör kunna påbörjas under den
kommande treårsperioden.

I ett antal motioner förs fram önskemål om ny- eller ombyggnad av
polishus i flera orter. Det gäller Uddevalla (Ju201), Gällivare (Ju204),
Södertälje (Ju216 och Ju830), Handen (Ju216), Solna (Ju830) och
Haninge (Ju830). Yrkandena motiveras främst med att nuvarande
lokaler är otillfredsställande såväl för personalen som för den allmänhet
som kommer i kontakt med dem.

Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att det beträffande
de berörda orterna föreligger behov av nya eller renoverade
lokaler för polisen. Detta har utskottet för flertalet av orterna uttryckt
tidigare, i några fell flera gånger. Utskottet har i dessa sammanhang

också sagt att motsvarande behov föreligger beträffande andra orter i
landet och att det inte är möjligt för utskottet att prioritera ett eller
flera angelägna projekt framför andra. Detta gäller alltjämt. Härtill kan
läggas att flera av de byggnadsbehov som påtalats i motionerna har
uppmärksammats i den löpande planeringen för polisens lokalförsörjning.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till de nu behandlade
yrkandena i motionerna Ju201, Ju204, Ju216 och Ju830.

Beredskap mot terrorism m.m.

Regeringsförslag

I propositionen har regeringen (s. 103—108) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad civilministern anfört om den polisiära beredskapen
mot terrorism.

Motioner

1989/90:Ju210 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ökad satsning på polisen från
resurssynpunkt.

1989/90:Ju211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår den i proposition 1989/90:100 föreslagna
beredskapsstyrkan mot terrorism,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regional utbildning av polisen för bekämpning
av terrorism och då prioritera län med kärnkraftsanläggningar eller
andra ur säkerhetssynpunkt känsliga områden.

1989/90:Ju225 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bombskyddsgruppernas
bristfälliga utrustning.

1989/90:Ju233 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändringar i regeringsförslaget om en beredskapsstyrka samt om
fullgoda garantier för en i den ordinarie polisverksamheten integrerad
polisstyrka för terroristbekämpning.

Utskottet

Frågor om polisiär beredskap vid vissa allvarliga brottsliga angrepp har
aktualiserats i riksdagen vid olika tillfållen under senare år (se JuU
1986/87:23 s. 20 och där gjorda hänvisningar). För att möta en del av
de krav som här är aktuella finns för närvarande en grundorganisation
av piketstyrkor i de tre största polisdistrikten. I sitt nyss angivna
betänkande underströk utskottet vikten av en effektiv polisiär bered -

1989/90:JuU27

1* Riksdagen 1989190. 7 sami. Nr 27

skap mot terroristhandlingar och liknande svår brottslighet. Utskottet
gjorde också vissa uttalanden som borde vara vägledande för de fortsatta
övervägandena för att nå en sådan beredskap.

Efter regeringens bemyndigande har saken övervägts av den parlamentariska
kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme,
som redovisat sitt uppdrag i en särskild rapport (SOU 1988:18).
Rapporten har remissbehandlats.

I budgetpropositionen redogör civilministern för sina överväganden.
De grundas på bl.a. rapporten och remissbehandlingen av den.

Civilministern förordar att det organiseras en för hela landet gemensam
beredskapsstyrka. Den bör finnas i Stockholm och stå vid sidan av
piketorganisationen men under gemensam ledning. Polismän från hela
landet skall kunna komma i fråga för tjänstgöring. De måste få
professionell utbildning och träning. Verksamheten skall vara integrerad
i den ordinära polisverksamheten så långt detta är möjligt; hälften
av tjänstgöringstiden avsätts för utbildning och träning medan övrig tid
används för daglig polistjänst i ordinarie verksamhet. En utgångspunkt
för inrättandet av beredskapsstyrkan är att den bör bestå av ungefär 50
polismän för att det ständigt skall finnas två grupper till hands för
tjänstgöring.

Civilministern understryker att höga krav måste gälla vid rekrytering
och utbildning; särskilt framhålls vikten av träning på tänkbara
angreppsmål och samövning. Han framhåller också att det är av stor
vikt att beredskapsstyrkan får tillgång till tekniskt högklassig materiel
så att uppgifterna kan utföras effektivt och med minsta möjliga risk för
inblandade personer. Som ett riktmärke anges att styrkan bör vara fullt
organiserad och utrustad senast under våren 1991.

I motionerna Ju211 och Ju233 riktas invändningar mot förslaget i
propositionen. I den förstnämnda motionen erinras om utländska
erfarenheter där räddningsförsök med specialkommandon slutat i veritabla
blodbad. Motionärerna förordar att tillgängliga resurser i stället
används till utbildning av poliser som är verksamma ute i länen,
framför allt där det finns kärnkraftsanläggningar. Också i motion
Ju233 förordas en decentralisering och uttalas farhågor för en militarisering
av polisen. Samtidigt understryks vikten av att beredskapsstyrkan
är integrerad i ordinär polisverksamhet.

Utskottet finner för sin del att den organisation som civilministern
föreslår nära ansluter till vad utskottet tidigare har förordat, bl.a. så till
vida att den skall vara integrerad i den ordinära polisverksamheten
och att rekryterings- och utbildningsfrågorna måste beaktas i syfte att
nå detta mål. I sistnämnda hänseende vill utskottet i likhet med
civilministern särskilt betona de höga krav på ansvarskänsla, samarbetsförmåga,
sinnesjämvikt och tålamod som ställs på personalen. De
motionsvägen nu uttryckta farhågorna för koncentration och militarisering
kan utskottet inte ansluta sig till. Detsamma gäller motionsförslagen
om att verksamheten bör förläggas ut till länen. För att tillräcklig
effektivitet skall uppnås med de begränsade personella resurser det

1989/90:JuU27

här gäller krävs uppenbarligen en organisation med en samlad och
samövad styrka. För skydd av kärnkraftsanläggningar finns för övrigt
redan en speciell organisation.

Utskottet ansluter sig sålunda till de överväganden civilministern
gjort och avstyrker bifall till motionerna Ju211 och Ju233.

I motionerna Ju210 och Ju225 görs uttalanden om att utrustningen
för olika slag av polisverksamhet är bristfällig. I den förstnämnda
motionen ges en rad exempel på hur resursknappheten i fråga om
utrustning för kriminalpolisen lett till svåra följder, och i motion
Ju225 påtalas brister i de s.k. bombskyddsgruppernas utrustning. 1
båda motionerna förordas tillkännagivanden om vikten av modern och
tillräcklig utrustning.

Utskottet vill — i linje med vad civilministern anfört beträffande
beredskapsstyrkan mot terrorism — framhålla att det närmast är en
självklarhet att polisen skall ha effektiv och adekvat utrustning. För
närvarande pågår också anskaffning av minirobotar och skyddsdräkter
för bombskyddsgrupperna. I övrigt vill utskottet hänvisa till de satsningar
i fråga om utrustning som sker under anslagen E 5 Utrustning
m.m. för polisväsendet och E 4 Lokala polisorganisationen (se budgetpropositionen,
särskilt s. 117 f).

Mot den angivna bakgrunden saknas enligt utskottets mening skäl
för något uttalande av riksdagen med anledning av de nu behandlade
yrkandena i motionerna Ju210 och Ju225.

Rikspolisstyrelsen

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 1 (s. 109—112) föreslagit riksdagen att
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 788 005 000 kr.

Motion

1989/90:Ju607 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för intagning av ytterligare 200
polisaspiranter för budgetåret 1990/91 anslår 40 000 000 kr. i enlighet
med vad i motionen anförts.

Utskottet

Antagningen av polisaspiranter till polishögskolan uppgår för innevarande
budgetår till 600 aspiranter. Regeringens förslag till medelsanvisning
innebär bl.a. att antagningen till polishögskolan för budgetåret
1990/91 enligt civilministerns förslag ökar till 800.

Utskottet ansluter sig till detta förslag men kan inte ställa sig bakom
förslaget i motion Ju607 om ytterligare medelsanvisning för att ytterligare
200 aspiranter skall kunna antas. Som civilministern uttalar torde

1989/90:JuU27

en sådan antagning knappast vara praktiskt möjlig främst med hänsyn
till polishögskolans kapacitet. Utskottet godtar regeringens förslag till
medelsanvisning.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på att civilministern i
budgetpropositionen redovisar ett förnyelsearbete i syfte att ytterligare
rationalisera och effektivisera polisverksamheten. Ett element i detta
arbete är att åstadkomma bättre möjligheter att hantera den ökande
arbetsbelastningen och den ansträngda personalsituationen inom polisen.
Civilministern aviserar en samlad redovisning av förnyelsearbetets
inriktning i en särskild proposition under våren 1990. I den propositionen
kommer, anför han vidare, också att tas upp vissa frågor
angående utbildningen inom polisväsendet. Som ett led i detta arbete
har under förevarande anslag som en särskild anslagspost förts upp
kostnaderna för polishögskolans verksamhet. Utskottet finner detta
välbetänkt.

Säkerhetspolisen

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 2 (s. 112) föreslagit riksdagen att till
Säkerhetspolisen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
300 000 000 kr.

Motioner

1989/90:Ju231 av Per Gahrton m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som stadgar om
skyldighet för SÄPO att meddela varje person som registreras av annat
skäl än misstanke om säkerhetsbrott och bereda vederbörande tillfälle
att ta del av sitt registerinnehåll,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en medborgarkommission
tillsätts med uppdrag att gallra i befintliga SÄPO-register och förstöra
allt icke relevant material,

3. att riksdagen hos regeringen begär att samtliga riksdagspartier
skall vara företrädda i utredningsarbetet kring SÄPO,

4. att riksdagen hos regeringen begär att samtliga riksdagspartier
skall vara företrädda i organ (rikspolisstyrelsen eller annat) som utövar
den löpande kontrollen över säkerhetspolisens arbete.

1989/90:Ju805 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring i sekretesslagen i enlighet med
vad i motionen anförts för att part i personalkontrollärende alltid skall
kommuniceras alla omständigheter som läggs till grund för avgörandet.

Utskottet

Under förra riksmötet gjorde riksdagen vissa principiella ställningstaganden
om säkerhetspolisen (SÄK). De grundades på förslag av SÄPOkommittén
i delbetänkandet (SOU 1988:16) Säkerhetspolisens inriktning
och organisation samt remissbehandling av det. Riksdagens beslut

1989/90: JuU27

gällde bl.a. organisatoriskt hemvist, arbetsuppgifter och organisation,
statsmakternas styrning, säkerhetspolisens ledning och parlamentarisk
insyn (prop. 1988/89:108, JuU21, rskr. 287).

För kommittén återstår att behandla frågor om personalkontrollsystemet,
säkerhetspolisens arbetsmetoder och meddelarfriheten. Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1990.

I motionerna Ju231 och Ju805 förs fram olika önskemål rörande
personalkontrollen och kontrollen över säkerhetspolisens arbete. Det
gäller här frågor som utskottet och riksdagen tog ställning till under
förra riksmötet eller som övervägs i det snart avslutade kommittéarbetet.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionsyrkandena i dessa delar. Detsamma gäller yrkandet i motion
Ju231 om partirepresentation i kommittén.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning.

Statens kriminaltekniska laboratorium
Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 3 (s. 112—114) föreslagit riksdagen att
till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1990/91 anvisa
ett förslagsanslag på 30 001 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Lokala polisorganisationen
Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 4 (s. 114—117) föreslagit riksdagen att
till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 6 475 587 000 kr.

Motioner

1989/90:Ju203 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att beivrandet av brott med
rasistisk bakgrund blir ett prioriterat område i brottsbekämpningen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf603.

1989/90:Ju205 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
mer offensiv narkotikapolitik.

1989/90:Ju208 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående den
allvarliga personalsituationen och behovet av ökade ekonomiska resurser
vid polisen i Malmö.

1989/90:JuU27

1** Riksdagen 1989/90. 7sami. Nr 27

1989/90:Ju212 av Elver Jonsson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att förstärka trafikövervakningen på vägarna med
ett större antal polismän, så att tyngdpunkten i trafikövervakningen
förskjuts mot fler "synliga" bilpatrullerande poliser i avsikt att ge
trafikanter service och medverka till att säkra en mjuk och trafiksäker
färdrytm.

1989/90:Ju214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya poliser till trafikövervakning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T410.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre utnyttjande av polisbilar och motorcyklar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T410.

1989/90:Ju215 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en successiv förstärkning av Helsingborgs polisdistrikt.

1989/90:Ju218 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
förstärkt trafikövervakning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo743.

1989/90:Ju221 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ianspråktagande av lönemedel för polismanstjänster för att
förstärka den administrativa kapaciteten.

1989/90:Ju223 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av skärpt hastighetsövervakning.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T221.

1989/90:Ju224 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av synliga poliser i trafiken.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T424.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av bättre trafikövervakning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:7424.

1989/90:Ju227 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om två
hundförare för varje narkotikahund.

1989/90:Ju229 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande
av resurser för passkontroll till tullverket.

1989/90: JuU2 7

1989/90:Ju230 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande skärpt hastighetsövervakning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T432.

1989/90:Ju234 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om automatisk
hastighetsövervakning i trafiken.

1989/90:Ju238 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
trafikövervakningen i huvudsak bör inriktas på synlig övervakning.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.

1989/90:Ju607 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen till Personalfrämjande åtgärder inom poliskåren för
budgetåret 1990/91 anslår 5 000 000 kr.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om frigörande av poliser från administrativa uppgifter,

11. att riksdagen till Inrättande av nya administrativa tjänster inom
polisväsendet för budgetåret 1990/91 anslår 10 000 000 kr.,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om narkotikabekämpandet.

1989/90:Ju617 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om polisens resurser.

1989/90:Ju620 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om straffansvaret
för tomgångskörning med bil.

1989/90:Ju635 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkta insatser mot ekonomisk och organiserad
brottslighet.

1989/90:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens ansvar för att skydda medborgarna mot
brott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av polisväsendet med 600 administrativa
tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om polisens resurser.

1989/90:Ju808 av Kjell Ericsson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser till tull och polis för narkotikabekämpning,

1989/90:JuU27

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt anförts om narkotikabekämpandet.

1989/90:Ju814 av Jerry Martinger m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkningen av polisväsendet med 600 administrativa
tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om polisens resurser.

1989/90:Ju819 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av 600 administrativa tjänster för att
frigöra utbildade poliser från administrativa uppgifter.

1989/90:Ju821 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brottsbekämpning,

4. att riksdagen till lokala polisorganisationen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag om 6 575 587 000 kr.

Utskottet

Medelsanvisningen

Regeringens förslag till medelsanvisning innebär att anslaget till den
lokala polisorganisationen räknas upp med drygt 883 milj. kr. till i det
närmaste 6,5 miljarder kronor.

Mot bakgrund av arbetsbelastningen och personalsituationen inom
polisväsendet (totalt sett är antalet poliser mindre än antalet polistjänster)
har regeringen för innevarande budgetår beslutat att polismyndigheterna
får ta i anspråk högst 150 milj. kr. av lönemedel för vakanta
polistjänster för att förstärka den administrativa kapaciteten. Härigenom
ökas polismyndigheternas möjligheter att åt annan personal anförtro
uppgifter som inte kräver den särskilda kompetens som följer
med polisutbildningen. Detta kan bidra till effektivare polisverksamhet
och förbättringar i personal läget.

I linje med vad utskottet förespråkade vid budgetberedningen förra
året (1988/89:JuU15 s. 10) förordar civilministern nu att också under
nästa budgetår lönemedel för vakanta polismanstjänster skall övergångsvis
få tas i anspråk.

I motionerna Ju607, Ju617, Ju802, Ju814, Ju819 och Ju821 framställs
önskemål om fler administrativa tjänster i syfte att ett större antal
polismän skall kunna frigöras för rent polisiära uppgifter. För att
tillskapa nya administrativa tjänster vid polisdistrikt som saknar vakanta
tjänster föreslås i motion Ju607 en ytterligare medelsanvisning om

10 milj. kr. I motion Ju821 föreslås en ökning av anslaget med 100
milj. kr. motsvarande 600 ytterligare administrativa tjänster. I motion
Ju221 efterlyses möjligheter till ett mera flexibelt utnyttjande av va -

1989/90:JuU27

kansmedlen för utjämning mellan polisdistrikt som har vakanser och
sådana som inte har vakanser. I motion Ju607 begärs vidare en ökad
medelsanvisning om 5 milj. kr. för personalfrämjande åtgärder.

Motionsönskemålen bottnar i att det råder en bekymmersam personalsituation
i den lokala polisorganisationen, och utskottet kan så till
vida sympatisera med tankarna i motionerna att också utskottet anser
att det måste till åtgärder för att förbättra läget. I själva verket behövs
det åtgärder på både kort och lång sikt.

Åtgärder som främjar nyrekrytering och förbättringar i polisens
arbetsmiljö har inletts under innevarande budgetår och fortsätter.

Kraftiga satsningar görs på ökad antagning av polisaspiranter till
polishögskolan. (För innevarande år uppgår antagningen till 600 aspiranter,
vilket är en ökning med 240 i förhållande till föregående
budgetår. För nästa budgetår föreslås att 800 aspiranter antas.) Den
nyss beskrivna ordningen med ett fortsatt användande av lönemedel
för vakanta polismanstjänster för förstärkning av den administrativa
kapaciteten bidrar också till att förbättra läget.

När det gäller mera långsiktiga åtgärder ingår överväganden härom
— som civilministern anger i budgetpropositionen — i det förut
nämnda förnyelsearbetet för att rationalisera och effektivisera polisverksamheten.
Som framgår av det föregående blir det tillfälle för
riksdagen att återkomma till dessa frågor vid behandlingen av den
proposition som aviserats i saken.

Redan nu kan utskottet dock i anslutning till de här behandlade
motionsönskemålen om förstärkning av den administrativa kapaciteten
uttala att det enligt utskottets mening är klart att man i det fortsatta
arbetet måste söka vägar att renodla polisverksamheten och förstärka
de rekryterings- och personalfrämjande åtgärderna. Utskottet vill särskilt
framhålla att utskottet finner det angeläget att man redan inför
nästa budgetår i linje med tankarna i motion Ju221 prövar möjligheterna
till ökad utjämning mellan sådana myndigheter som inte har ett
så ansträngt personalläge och sådana där nämnvärda vakanser råder
(jfr budgetpropositionen s. 96).

Med hänsyn till de åtgärder som enligt den lämnade redovisningen
redan har vidtagits eller har förordats av utskottet eller har aviserats av
regeringen kan utskottet inte tillstyrka de förslag till ökad medelsanvisning
eller särskilda uttalanden som begärs i motionerna Ju221, Ju607,
Ju617, Ju802, Ju814, Ju819 och Ju821.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning.

Riktlinjer för resursanvändningen

Under senare år har, enligt vad statsmakterna angett varje år, narkotikabrottsligheten,
den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten
utgjort områden där polisens insatser måste prioriteras. Vidare har
det uttalats att myndigheterna samtidigt med att dessa prioriteringar
görs måste fortsätta ansträngningarna att beivra annan s.k. traditionell

1989/90:JuU27

brottslighet, i synnerhet sådan sorn drabbar enskilda människor särskilt
hårt och som berör deras personliga integritet, t.ex. bostadsinbrott (se
prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 120 och JuU15 s. 10 f).

I årets budgetproposition (s. 99) redogör civilministern för kritik
som riktats mot de nu angivna prioriteringarna. Alltför stora verksamhetsområden
har pekats ut som prioriterade och myndigheterna har
därför inte fatt en tillräcklig vägledning. Civilministern uttalar därefter
att det finns goda skäl att pröva huruvida statsmakternas prioriteringsbeslut
bör göras tydligare och mer ändamålsenliga. Frågan härom
rymmer emellertid enligt civilministern överväganden av kriminalpoiitiskt
och annat slag som lämpligen bör göras i samband med den nyss
nämnda aviserade propositionen om inriktningen av förnyelsearbetet
inom polisen.

Han tillägger dock att kampen mot våldsbrottsligheten och narkotikabrottsligheten
är så angelägna kriminalpolitiska uppgifter att polisens
resurser för dessa områden bör prioriteras också för nästa budgetår.

Civilministern understryker också att inom den ram som gäller för
trafikövervakningen kontrollen av fordonshastigheten bör ges en framskjuten
plats. Han anför vidare bl.a. att polisens brottsförebyggande
arbete fyller viktiga kriminalpolitiska funktioner och därför bör om
möjligt utvecklas ytterligare.

I ett stort antal motioner lämnas förslag om inriktningen av polisarbetet.

Uttalanden om prioritering av kampen mot narkotikabrottsligheten efterlyses
i motionerna Ju205, Ju607 och Ju808. Härtill anknyter önskemålet
i motion Ju227 om två hundförare för varje narkotikahund.

Utskottet ansluter sig till civilministerns nyss återgivna uttalande om
prioritering av kampen mot narkotikabrottsligheten. Någon särskild
åtgärd från riksdagens sida med anledning av yrkandena härom i
motionerna Ju205, Ju607 och Ju808 påkallas därför inte. Detsamma
gäller yrkandet i motion Ju227; det innefattar närmast en metodfråga
som inte i första hand ankommer på riksdagen och beträffande vilken,
enligt vad utskottet inhämtat, övervägande skäl talar för den nuvarande
ordningen med en förare för varje hund.

I motion Ju203 förordas en prioritering av resurser mot brott med
rasistisk bakgrund, och i motion Ju635 förs fram ett prioriteringsyrkande
beträffande ekonomisk och annan organiserad brottslighet.

I dessa frågor vill utskottet rent allmänt hänvisa till de bedömningar
utskottet gjorde vid budgetbehandlingen förra året, se 1988/89:JuU15,
s. 11 och 12. Med beaktande av de överväganden som får göras i
anslutning till den nyss nämnda aviserade propositionen om förnyelsearbetet
inom polisen avstyrker emellertid utskottet bifall till motionsyrkandena.

Olika prioriteringsönskemål rörande trafikövervakningen förs fram i
motionerna Ju212, Ju214, Ju218, Ju223, Ju224, Ju230, Ju234 och
Ju238. 1 motiveringarna åberopas främst behovet av en förbättrad
hastighetskontroll. I flera motioner tas avstånd från s.k. dold övervak -

1989/90:JuU27

ning och förordas en inriktning mot synlig övervakning, t.ex. så att
endast en i stället för två polismän färdas i en bil. I motion Ju234 görs
uttalanden mot försök med automatisk hastighetsövervakning.

Utskottet vill inledningsvis i anslutning till motionerna — såsom
utskottet gjort tidigare — uttrycka sin oro över den bristande regelefterlevnaden
i trafiken och framhålla att det för att minska antalet
trafikolyckor är angeläget att komma till rätta med hastighetsöverträdelserna.
Utskottet vill också hänvisa till sina överväganden i ämnet
under budgetregleringen förra året och vid behandlingen av likartade
motionsönskemål sent under hösten 1989 (1989/90:Ju4). Där redovisad
verksamhet, t.ex. med patrullering med endast en polisman i varje bil,
i syfte att öka polisens synlighet fortgår och ökas i den omfattning som
är möjlig. Den där beskrivna försöksverksamheten med automatisk
hastighetsövervakning inleds under våren 1990. Det skall understrykas
att utskottet godtog att sådan försöksverksamhet skulle få bedrivas,
eftersom det behövdes ytterligare underlag för ett slutligt ställningstagande;
bl.a. krävdes överväganden från rättssäkerhetssynpunkt. I enlighet
med vad utskottet uttalade kommer försöksverksamheten att bedrivas
utan en ordning med strikt ägaransvar.

I fråga om försöksverksamheten med automatisk hastighetsövervakning
kan här nämnas att sådana redan förekommer på sina håll
utomlands, bl.a. i Norge, Nederländerna och Förbundsrepubliken
Tyskland. Systemet bygger på att fotografier tas av de fordon som
överträder hastighetsgränsen. När kontrollen är avslutad framkallas
fotografierna och med hjälp av fordonens registreringsnummer kontaktas
ägarna. Det vanligaste sanktionssystemet i dessa länder bygger på
föraransvar, vilket dock leder till problem i de fall ägaren påstår att
fordonet förts av någon annan.

Bakom den svenska försöksverksamheten ligger bl.a. hänsynstagande
till de tekniska förutsättningarna för att genom fotografering identifiera
föraren samt till vilka andra utredningsåtgärder som kan bli nödvändiga
i de fall ägaren bestrider ansvar. Vanliga straffrättsliga och straffprocessuella
åtgärder blir alltså tillämpliga.

Som framgår av det anförda ser utskottet positivt på ökade insatser
för att höja regelefterlevnaden i trafiken. I prioriteringsfrågorna får
emellertid utskottet hänvisa till kommande överväganden i anslutning
till den nyss nämnda aviserade propositionen. I övrigt vidhåller utskottet
de ställningstaganden utskottet gjorde förra året.

Utskottet avstyrker bifall till de här behandlade motionsyrkandena.

Lokala frågor

I motionerna Ju208 och Ju215 framställs önskemål om riksdagsuttalanden
rörande ökade polisiära resurser till polisdistrikten i Malmö resp.
Helsingborg.

I detta hänseende begränsar sig utskottet till att erinra om att det
ankommer på rikspolisstyrelsen att fortlöpande göra överväganden
rörande resursfördelningen mellan myndigheterna och på regeringen

1989/90:JuU27

att besluta härom. Utskottet utgår från att därvid beaktas sådana
synpunkter som framförts i motionerna. Utskottet avstyrker bifall till
dem.

I motion Ju229 förordas överförande av polisresurser för passkontroll
vid riksgränsen mot Norge till tullverket.

Bakom motionsönskemålet ligger ett beslut av regeringen i november
1989 om medgivande för rikspolisstyrelsen att under innevarande
budgetår överskrida anslaget till lokala polisorganisationen med 12
milj. kr. Syftet var att uppnå bättre effekt i åtgärderna mot den illegala
invandringen. Huvuddelen av beloppet används för en utökad passkontroll
vid Sveriges södra gränser. Eftersom förhållandevis många
asylsökande utomnordiska medborgare inrest till Sverige från Norge
anslogs en mindre del av beloppet åt en ökad stickprovskontroll vid
gränsen mot Norge. I regeringsbeslutet angavs särskilt att samarbetet
med tullen skulle uppmärksammas. Det har för utskottet upplysts att
det här inte är fråga om någon ny permanent organisation utan enbart
en tillfällig satsning.

Utskottet kan tillägga att generaltullstyrelsen i en skrivelse den 22
januari 1990 till regeringen tagit upp bl.a. frågan om ett fördjupat
samarbete mellan polis och tull när det gäller den internordiska
passkontrollen och om vidgade polisiära uppgifter för tullen i samband
med landgränsbevakningen. Frågan övervägs i regeringskansliet.

Det är för utskottet klart att motionen inte kan tillstyrkas.

Övrigt

I motion Ju620 förs fram förslag om straffrättsligt ägaransvar vid
tomgångskörning.

Utskottet vill gärna först uttala förståelse för den tanke som bär upp
motionsyrkandet, nämligen att det är angeläget att brott mot förbud
mot tomgångskörning beivras effektivt och rationellt.

Frågan om införande av ett straffrättsligt ägaransvar vid liknande
brott mot trafikregler har utskottet prövat vid olika tillfällen under
senare år. Det har då gällt körning mot rött ljus och hastighetsöverskridande,
och utskottet har avvisat tanken (JuU 1986/87: 23 s. 19 och
1989/90:JuU4 s. 22). Utskottet har hänvisat till grundläggande straffrättsliga
principer, närmast den att påföljd bara skall drabba den som
varit i läge att kunna rätta sig efter lagen. Utskottet saknar anledning
att i detta fall inta annan ståndpunkt. Utskottet kan inte tillstyrka bifall
till motionen.

I motionerna Ju802 och Ju821 begärs uttalanden om statens ansvar
för att skydda medborgarna mot brott och om betydelsen av moderata
kriminalpolitiska förslag för en framgångsrik brottsbekämpning.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt liknande yrkanden.
Det har skett vid budgetbehandlingen tidigare år och senast i ett
motionsbetänkande i december 1989. Utskottet hänvisar till sitt av
riksdagen i februari i år godkända betänkande 1989/90:JuU16 s. 3—5.

1989/90: JuU27

Utskottet vidhåller sina där gjorda uttalanden och hänvisar i övrigt till
ställningstagandena i prioriteringsfrågor i det föregående i detta betänkande.

Utrustning m.m. för polisväsendet
Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 5 (s. 117 och 118) föreslagit riksdagen
att till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag på 208 080 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Underhåll och drift av motorfordon m.m.
Regeringsförslag

Regeringen har under punkten E 6 (s. 118 och 119) föreslagit riksdagen
att till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 150 636 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret
Kronoberg

Regeringstorslag

Regeringen har under punkten E 7 (s. 119 och 120) föreslagit riksdagen
att till Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Diverse utgifter
Regeringsförslag

Regeringen har under punkten E 8 (s. 121) föreslagit riksdagen att till
Diverse utgifter för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
6 805 000 kr.

1989/90: JuU27

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets hemställan

1989/90:JuU27

Utskottet hemställer

1. beträffande polishus i Uddevalla

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju201,

2. beträffande polishus i Gällivare

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju204,

3. beträffande polishus i Södertälje

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju216 i denna del och
motion 1989/90:Ju830 yrkande 1 i denna del,

4. beträffande polishus i Handen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju216 i denna del,

5. beträffande polishus i Solna

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju830 yrkande 1 i denna
del,

6. beträffande polishus i Haninge

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju830 yrkande 1 i denna
del,

7. beträffande lokalförsörjningen för polisväsendet i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad civilministern anfört om
lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.,

8. beträffande beredskap mot terrorism

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju211 och motion
1989/90:Ju233 lämnar utan erinran vad civilministern anfört om
den polisiära beredskapen mot terrorism,

res. 1 (vpk, mp)

9. beträffande utrustning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju210 yrkande 1 och motion
1989/90: Ju225,

res. 2 (m)

10. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju607 yrkande 7 till
Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 788 005 000 kr.,

res. 3 (c)

11. beträffande säkerhetspolisens verksamhet m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju231 och motion
1989/90:Ju805,

res. (vpk, mp)

12. beträffande anslag till säkerhetspolisen

att riksdagen till Säkerhetspolisen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 300 000 000 kr.,

13. beträffande anslag till statens kriminaltekniska laboratorium
att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 30 001 000 kr.,

14. beträffande anslag till lokala polisorganisationen, m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju221, motion
1989/90:Ju607 yrkandena 9, 10 och 11, motion 1989/90:Ju617
yrkande 5, motion 1989/90:Ju802 yrkandena 2 och 3, motion

1989/90:Ju814 yrkandena 2 och 3, motion 1989/90:Ju819 och
motion 1989/90:Ju821 yrkande 4 till Lokala polisorganisationen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
6 475 587 000 kr.,

res. 5 (m)
res. 6 (c)

15. beträffande narkotikabrottsligheten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju205, motion
1989/90:Ju227, motion 1989/90:Ju607 yrkande 15 och motion
1989/90:Ju808 yrkandena 2 och 4,

res. 7 (c)

16. beträffande brott med rasistisk bakgrund samt ekonomisk
och organiserad brottslighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju203 och motion
1989/90:Ju635 yrkande 2,

17. beträffande trafikövervakning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju212, motion
1989/90:Ju214 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:Ju218, motion
1989/90:Ju223 yrkande 1, motion 1989/90:Ju224 yrkandena
1 och 2, motion 1989/90:Ju230 yrkande 2, motion 1989/90:Ju234
och motion 1989/90:Ju238,

res. 8 (m, fp)
res. 9 (c)
res. 10 (mp)

18. beträffande resurser till polisen i Malmö och Helsingborg

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju208 och motion
1989/90:Ju215,

19. beträffande passkontroll vid riksgränsen mot Norge
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju229,

res. 11 (m, mp)

20. beträffande ägaransvar vid tomgängskörning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju620,

21. beträffande statens ansvar för skydd mot brott

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju802 yrkande 1 och motion
1989/90: Ju821 yrkande 1,

res. 12 (m)

22. beträffande anslag till utrustning m.m. för polisväsendet

att riksdagen till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 208 080 000 kr.,

23. beträffande anslag till underhåll och drift av motorfordon
m.m.

att riksdagen till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 150 636 000 kr.,

24. beträffande anslag till gemensam kontorsdrift m.m. inom
kvarteret Kronoberg

att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret
Kronoberg för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

1989/90:JuU27

25. beträffande anslag till diverse utgifter
att riksdagen till Diverse utgifter för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 6 805 000 kr.

Stockholm den 3 april 1990
På justitieutskottets vägnar

Briita Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c),
Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Göran
Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson
(vpk), Sigrid Bolkéus (s), Birgit Henriksson (m), Anita Stenberg (mp)
och Kent Carlsson (s).

Reservationer

1. Beredskap mot terrorism (mom. 8)

Berith Eriksson (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet
finner" och slutar på s. 5 med "och Ju233" bort ha följande lydelse:

Terrorism av den typ som kan bekämpas med en beredskapsstyrka
har varit sällsynt i Sverige och i Skandinavien. På 1970-talet förekom
ockupationen av den västtyska ambassaden, Bulltoftakapningen och
Norrmalmstorgsdramat som exempel på gisslansituationer. Annan typ
av terrorism som exempelvis Ustasjas mord på Jugoslaviens ambassadör
och Palmemordet är illdåd som knappast kunnat undvikas eller
påverkas av en specialstyrka. Vi kan inte heller se någon markant
ökning av terrorism i Europa. De terrorhandlingar som har förekommit
i Europa tycks inte påverkas av att det i vissa länder finns
välbeväpnade antiterroristkommandon. Exempelvis Norge har en terroristbekämpningsstyrka
som dock inte behövt användas för ändamålet.

Vi kan konstatera att en beredskapsstyrka bara kan bli användbar
vid en viss typ av terroraktioner, vid ockupation, kapningar och andra
gisslansituationer. Vid politiska mord, bombattentat och liknande aktioner
hjälper det föga med ett antiterroristkommando.

Vi anser inte att en beredskapsstyrka kan lösa en gisslansituation
bättre än vad kompetenta poliser skulle kunna göra. Utomlands har vi
sett exempel där antiterroriststyrkor har löst gisslansituationer utan
blodspillan, men det finns även många exempel där räddningsförsök
med specialkommandon slutat i veritabla blodbad. 1 de fall som

1989/90:JuU27

förevarit i Sverige har situationerna lösts med relativt liten blodsutgjutelse
och dessa erfarenheter talar för att den modell som hittills
används kan fungera väl även i framtiden.

Den debatt som förevarit kring SÄPO visar på vikten av insyn och
kontroll. Skapar man nu en beredskapsstyrka med stora befogenheter
får vi ytterligare en sluten enklav i samhället som kan bli svår att styra
och kontrollera.

I många av remissvaren pläderas för en förstärkning av den regionala
kompetensen. I stället för att satsa på en central beredskapsstyrka
borde resurserna användas till utbildning av poliser som är verksamma
ute i länen och då framför allt i de län som har kärnkraftsanläggningar
eller annan ur säkerhetssynpunkt känslig verksamhet. I den utbildningen
bör ingå kunskaper om de sociala, ekonomiska och politiska
krafter som alstrar och styr terrorism. Kunskaper i psykologi och
förhandlingsteknik är andra viktiga utbildningsinslag. Förmågan att
utan våld lösa en terroristsituation måste framhållas och alla tendenser
till våldsromantik med kraft bekämpas.

Genom att stärka kompetensen hos polispersonalen i länen skapar
man en större tillgänglighet av personal, större möjligheter att utan
våld lösa eventuella terrorsituationer samt ger förutsättningar för en
fortsatt demokratisk ledning, insyn och kontroll.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
och med avslag på vad civilministern anfört ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande beredskap mot terrorism
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju211 och motion
1989/90:Ju233 och med avslag på vad civilministern anfört
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Utrustning (mom. 9)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "och Ju225" bort ha följande lydelse:

De beskrivningar om polisens bristfälliga utrustning som lämnas i
motionerna ger enligt utskottets mening anledning till stor oro.

Sakernas nuvarande tillstånd — som bottnar i en långvarig njugghet
från statsmakternas sida och i en bristande omsorg vid resursfördelningen
— leder till att viktiga polisiära insatser vid upprepade tillfällen
måste avbrytas eller slutar med allvarliga person- eller sakskador.
Risken för ödesdigra konsekvenser för polispersonalen är uppenbar
samtidigt som polisens yrkesskicklighet äventyras. Den negativa inverkan
på den psykosociala situationen för polismännen är också betydande.

Mot denna bakgrund är det — i linje med tankarna i motionerna —
nödvändigt att frågan om en högre prioritering och bättre planering
när det gäller polisens utrustning ägnas skärpt uppmärksamhet i det

1989/90:JuU27

kommande budget- och planeringsarbetet. Liv och hälsa lar inte äventyras
på grund av brister i resurshänseende. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utrustning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju210 yrkande 1
och motion 1989/90:Ju225 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

3. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 10)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet
ansluter" och slutar på s. 6 med "till medelsanvisning" bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner det i och för sig välbetänkt att, som regeringen
föreslår, antagningen av polisaspiranter till polishögskolan ökas till
800. I linje med vad som anförs i motion Ju607 anser emellertid
utskottet att Stockholmsregionens behov av förstärkning — som rikspolisstyrelsen
anfört — är sådant att ytterligare 200 aspiranter måste
antas redan under innevarande budgetår med intagning i slutet av
våren 1990. Det ökade medelsbehovet härför kan beräknas till 40 milj.
kr. Polishögskolans utbildningskapacitet är enligt uppgift från rikspolisstyrelsen
tillräcklig för ett sådant arrangemang.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju607 yrkande 7
och med anledning av propositionen till Rikspolisstyrelsen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 828 005 000 kr.

4. Säkerhetspolisens verksamhet m.m. (mom. 11)

Berith Eriksson (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "I
motionerna" och slutar med "i kommittén" bort ha följande lydelse:

I motionerna Ju231 och Ju805 framförs ett antal från allmänt
demokratiska synpunkter mycket betydelsefulla önskemål rörande personalkontrollen
och kontrollen över säkerhetspolisens arbete.

Utskottet kan helt ställa sig bakom förslagen i motionerna. Att de
förverkligas ser utskottet som väsentligt för Sveriges anseende som
rättsstat.

I fråga om säkerhetspolisens registerföring är det sålunda angeläget
att få till stånd en lagreglering om skyldighet för polisen att underrätta
varje person som är registrerad av annat skäl än misstanke om brott
och ge den registrerade tillfälle att ta del av registeruppgifterna på sätt
föreslås i motion Ju231 liksom att det inrättas en medborgarkommis -

1989/90:JuU27

sion för att gallra i säkerhetspolisens register. På samma sätt bör ske
lagreglering av parts rätt till full kommunikation i personalkontrollärenden
som föreslås i motion Ju805.

För utskottet framstår det vidare som lika viktigt som självklart att
samtliga riksdagspartier skall beredas representation i rikspolisens styrelse
eller annat organ som utövar den löpande kontrollen över
säkerhetspolisens arbete. Detsamma gäller motionsönskemålet om partirepresentation
i SAPO-kommittén.

Det bör ankomma på regeringen att ta de initiativ som erfordras för
att tillgodose utskottets önskemål.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande
lydelse:

11 .beträffande säkerhetspolisens verksamhet mm.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju231 och motion
1989/90:Ju805 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

5. Anslag till lokala polisorganisationen, m.m.

(mom. 14)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Motionsönskemålen bottnar" och slutar med "till medelsanvisning"
bort ha följande lydelse:

Redan av vad civilministern i budgetpropositionen anför framgår att
situationen för polisen i Sverige är djupt bekymmersam. Brottslighetens
omfattning och utveckling är mycket oroande; sedan år 1950 har
antalet polisanmälda brott, med en särskilt markant uppgång under
senare år, ökat mer än fem gånger och överstiger numera en miljon
per år. Samtidigt har brottsligheten blivit allvarligare och svårare att
bekämpa. Som civilministern så riktigt konstaterar känner många
människor i dag en betydande oro och rädsla inför laglösheten i
samhället. Av propositionen kan vidare utläsas att det sedan mer än ett
år råder en obalans mellan antalet poliser och antalet polismanstjänster;
långt ifrån alla tjänster kan alltså besättas med polisutbildad
personal.

Denna skildring inger utskottet en allvarlig oro. Eftersom det här
krävs verkningsfulla omedelbara insatser från statsmakternas sida kan
denna oro alls inte stillas av de i detta sammanhang nästan försumbara
åtgärder som regeringen föreslår för nästa budgetår. Praktiskt sett
inskränker de sig till ett uttalande om att lönemedel — till okänd
storlek — för vakanta polismanstjänster övergångsvis får tas i anspråk
för nästa budgetår.

När det gäller det vardagliga polisarbetet har den skildrade utvecklingen
minskat risken för en brottsling att bli upptäckt, vilket ökat
benägenheten att begå brott. Detta är särskilt allvarligt för de många

1989/90: JuU2 7

unga lagöverträdarna, som riskerar att slutligen fastna i svår kriminalitet.
Utskottet vill särskilt peka på att nedrustningen av polisen på
senare år har lett till att de i kampen mot narkotikabrottsligheten så
viktiga gatulangningsgrupperna helt försvunnit eller blivit kraftigt underbemannade.
Samtidigt har ett stort antal kvarterspoliser dragits in
trots att de så väl behövs i människors närhet.

Som utskottet nyss konstaterat behövs omedelbara insatser för att
återskapa allmänhetens känsla av trygghet. Såsom förordas i motionerna
Ju617, Ju802, Ju814, Ju819 och Ju821 bör därför 600 administrativa
befattningshavare nyanställas inom den lokala polisorganisationen.
Många av de uppgifter som i dag utförs av polismän kan nämligen lika
väl utföras av administrativ personal, varför man kan fa fler polismän
till yttre tjänst genom att anställa administrativa tjänstemän. Och en
sådan förstärkning skulle, till skillnad från ökad antagning av aspiranter,
dessutom ge en sådan omedelbar effekt som utskottet efterlyser.
Den ökade medelsanvisningen härför kan beräknas till 100 milj. kr.

Även på sikt måste liknande och andra åtgärder vidtas för att lyfta
polisväsendet ur den nuvarande krisen. I linje med uttalanden i
motionerna måste alltså även det framtida budgetarbetet vara inriktat
på kraftiga resursförstärkningar. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Önskemålen i motionerna Ju607 och Ju221 får anses tillgodosedda
med utskottets nu gjorda ställningstaganden.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande anslag till lokala polisorganisationen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju821 yrkande 4
samt med anledning av propositionen och motion 1989/90:
Ju221, motion 1989/90:Ju607 yrkandena 9, 10 och 11, motion
1989/90:Ju617 yrkande 5, motion 1989/90:Ju802 yrkandena 2
och 3, motion 1989/90:Ju814 yrkandena 2 och 3 samt motion
1989/90:Ju819, dels till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6 575 587 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om polisens resurser.

6. Anslag till lokala polisorganisationen, m.m.

(mom. 14)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Motionsönskemålen bottnar" och slutar med "till medelsanvisning"
bort ha följande lydelse:

Av civilministerns skildring i budgetpropositionen framgår att situationen
för polisen — med hänsyn till brottslighetens allvarliga utveckling
och till den svåra personalsituationen — är mycket oroande.

1989/90:JuU27

Enligt utskottets mening krävs — utöver de marginella förbättringar
regeringen har föreslagit — omedelbara insatser för att i någon mån
råda bot på läget.

En åtgärd för att möta den även av civilministern påtalade ökningen
av antalet avgångar ur tjänst är enligt utskottets mening att — såsom
förordas i motion Ju607 — fortsätta de tidigare satsningarna på personalfrämjande
åtgärder. Det gäller här t.ex. anskaffande av personalbostäder
och parkeringsplatser och satsningar på fortbildning och vidareutbildning.
För sådana ändamål bör förevarande anslag höjas med 5
milj. kr.

En annan viktig satsning som bör ske både omedelbart och på
längre sikt är att frigöra polisiär personal från uppgifter av administrativ
natur; nya administrativa tjänster måste sålunda tillskapas och
bibehållas för att avlasta polisen även i polisdistrikt där vakanta
polismanstjänster saknas. Vad nu anförts om satsningar på sikt bör ges
regeringen till känna.

För att för nästa budgetår lösa det direkta behovet av administrativ
personal i de polisdistrikt som saknar vakanta tjänster bör — såsom
föreslås i motion Ju607 — ytterligare 10 milj. kr. anvisas under
förevarande anslag.

Utskottets ställningstaganden i det föregående innebär att utskottet
inte kan ställa sig bakom de övriga i detta avsnitt behandlade motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande anslag till lokala polisorganisationen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju607 yrkandena 9,
10 och 11, med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1989/90:Ju221, motion 1989/90:Ju617 yrkande 5, motion
1989/90:Ju802 yrkandena 2 och 3, motion 1989/90:Ju814 yrkandena
2 och 3, motion 1989/90:Ju819 och motion 1989/90:Ju821
yrkande 4, dels till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 6 490 587 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om fortsatt satsning på administrativa tjänster.

7. Narkotikabrottsligheten (mom. 15)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet ansluter" och slutar med "varje hund" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan visserligen ställa sig bakom civilministerns nyss återgivna
uttalande om prioritering av kampen mot narkotikabrottsligheten.
Det är emellertid enligt utskottets uppfattning alltför onyanserat
och måste kompletteras och skärpas i flera avseenden. Härvidlag vill
utskottet anföra följande.

1989/90:JuU27

Narkotikan är ett svårt samhällsproblem. Hanteringen av narkotika
är ofta förbunden med våld och brott och detta innebär att kampen
mot narkotikan är angelägen också för att komma till rätta med
brottsligheten. Bekämpningen måste ske i alla led; vid produktionen,
vid gränserna och framför allt i brukar- och langarleden. Genom att
försvåra för gatulangare begränsas bl.a. möjligheten att förse nyfikna
ungdomar och andra nybörjare med droger.

I det sammanhanget bör uppmärksammas att mer än varannan
prostituerad i Stockholm är intravenös narkotikamissbrukare. Dessa
kvinnor utnyttjas på ett hänsynslöst sätt. Prostitution, både manlig och
kvinnlig, är dessutom en av de allvarligaste spridningsvägarna för
HIV-smitta. Prostitutionen har i många fall blivit ett sätt att finansiera
narkotikamissbruket. Bekämpningen av narkotika måste med kraft ske
även i prostitutionsgrupperna. Det är viktigt att polisens gatulangningsgrupper
får ökade resurser. Särskilda möjligheter till detta erbjuds om
riksdagen bifaller yrkandena om ytterligare medelsanvisning i centerpartimotionen
Ju607.

Utöver vad nu sagts vill utskottet tillägga att undervisningen i lag
och rätt och framför allt antidrogundervisningen i skolorna är ett
viktigt led i det förebyggande arbetet. Polisens insatser i detta sammanhang
är viktiga och bör byggas ut. En totalundersökning av narkotikamissbruket
— jfr den s.k. Luleåundersökningen — bör också göras.

Särskilt vill utskottet understryka att det är angeläget att polisen på
sikt får tillräckliga resurser för att effektivt kunna förebygga, uppdaga
och utreda narkotikabrott samtidigt som gemensamma resurser satsas
för att uppnå ett nära och effektivt samarbete mellan tullen och
polisens narkotikarotlar.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Ju205, Ju607 och
Ju808 anfört bör ges regeringen till känna. Yrkandet i motion Ju227
kan utskottet däremot inte ställa sig bakom.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande
lydelse:

beträffande narkotikabrottsligheten
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju607 yrkande 15,
med anledning av motion 1989/90:Ju205 och motion
1989/90:Ju808 yrkandena 2 och 4 samt med avslag på motion
1989/90:Ju227 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

8. Trafikövervakning (mom. 17)

Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Som
framgår" och slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:

1989/90:JuU27

Som framgår av det anförda ser utskottet positivt på ökade insatser
för att höja regelefterlevnaden i trafiken. Detta mera allmänna uttalande
måste emellertid enligt utskottets mening nyanseras och kompletteras.

I linje med uttalandena i motionerna Ju212, Ju214, Ju218, Ju224,
Ju234 och Ju238 bör enligt utskottets mening till en början slås fast att
det är angeläget att polisen kraftigt prioriterar trafikövervakningen och
då särskilt i fråga om efterlevnaden av hastighetsreglerna. Här måste
ske en kraftig resursförstärkning på sikt och en lokal omprioritering
till skärpta punktinsatser vid olika tider och ställen. Som framhålls i
motionerna måste i dessa sammanhang metoderna inriktas på att
polisen i allt större utsträckning uppträder synligt. Detta är av avgörande
betydelse för att trafikanterna skall visa förståelse för polisens
arbete och därigenom regelefterlevnaden öka. Med bl.a. denna bakgrund
ställer sig utskottet avvisande till olika former av dold övervakning.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att det godtagande av en
försöksverksamhet med automatisk och dold hastighetsövervakning
som skedde i utskottet förra året inte var enhälligt. I en reservation
framhölls att fler frågor borde övervägas av regeringen innan försöksverksamheten
sattes i gång. Detta gäller bl.a. rättssäkerhetsfrågor och
effekterna för den personliga integriteten. Vid sitt ställningstagande i
saken nu kan utskottet konstatera att sådana överväganden inte skett,
och utskottet hyser stor tveksamhet inför lämpligheten av försöksverksamheten.
Utskottet anser därför att försöksverksamheten vid första
lämpliga tillfälle — t.ex. med utgången av innevarande budgetår —
måste avbrytas. Sådana överväganden som nyss angetts bör göras — de
är av övervägande teoretisk natur och kräver inte ytterligare tekniska
erfarenheter — och redovisas för riksdagen innan ställning tas till
frågan om fortsatt försöksverksamhet.

Vad utskottet här med anledning av de nyss nämnda motionerna
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Däremot
saknas anledning att göra några uttalanden med anledning av de
här behandlade yrkandena i motionerna Ju223 och Ju230.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande trafikövervakning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju212, motion
1989/90:Ju214 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:Ju218, motion
1989/90:Ju224 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:Ju234
och motion 1989/90:Ju238 samt med avslag på motion 1989/90:
Ju223 yrkande 1 och motion 1989/90:Ju230 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:JuU27

9. Trafikövervakning (mom. 17)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Sorn
framgår" och slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:

Som framgår av det anförda ser utskottet positivt på ökade insatser
för att höja regelefterlevnaden i trafiken. Som framhålls från centerpartiet
i motionerna 1989/90:1432 och 1989/90:Ju230 måste emellertid
skärpta åtgärder till för att riksdagens trafikpolitiska mål från år 1988
skall uppnås. Inte minst gäller detta fordonshastigheten som har stor
betydelse för trafiksäkerheten; olyckor vid höga hastigheter ger större
skador på människor och materiel. Efterlevnaden av gällande hastighetsgränser
är — som nyss sagts — dålig och måste kraftigt förbättras.
Därför måste polisens övervakning intensifieras både kontinuerligt och
genom stora punktinsatser. Detta bör utskottet ge regeringen till känna.
1 övrigt vidhåller utskottet de ställningstaganden utskottet gjorde
förra året.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande trafikövervakning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju230 yrkande 2
samt med avslag på motion 1989/90:Ju212, motion 1989/90:
Ju214 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:Ju218, motion
1989/90:Ju223 yrkande 1, motion 1989/90:Ju224 yrkandena 1
och 2, motion 1989/90:Ju234 och motion 1989/90:Ju238 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Trafikövervakning (mom. 17)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Som
framgår" och slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha
följande lydelse:

Som framgår av det anförda ser utskottet positivt på ökade insatser
för att höja regelefterlevnaden i trafiken. Som framhålls i miljöpartimotionerna
T221 och Ju223 måste emellertid skärpta åtgärder till i
fråga om fordonshastigheterna. Som där framhålls måste hastighetsövervakningen
skärpas bl.a. på det sättet att automatisk övervakning
införs över hela landet så snart den nu inledda försöksverksamheten är
tillfredsställande prövad och acceptabel ur rättssäkerhetssynpunkt. Detta
bör utskottet ge regeringen till känna. I övrigt vidhåller utskottet de
ställningstaganden utskottet gjorde förra året.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande trafikövervakning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju223 yrkande 1
samt med avslag på motion 1989/90:Ju212, motion 1989/90:

1989/90:JuU27

Ju214 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:Ju218, motion
1989/90:Ju224 yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:Ju230 yrkande
2, motion 1989/90:Ju234 och motion 1989/90:Ju238 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

11. Passkontroll vid riksgränsen mot Norge
(mom. 19)

Jerry Martinger (m), Göran Ericsson (m), Birgit Henriksson (m) och
Anita Stenberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Det
är" och slutar med "kan tillstyrkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet gör följande bedömning.

Det må vara att de åtgärder i fråga om passkontrollen vid riksgränsen
mot Norge som vidtagits har skett i syfte att kontrollera utomnordisk
invandring, att det inte är fråga om någon ny permanent organisation
och att frågorna om samarbete mellan polisen och tullen har
uppmärksammats.

Kvar står emellertid — såsom framhålls i motion Ju229 — att
satsningen varit ogenomtänkt och att polisen i berörda distrikt trots
sina mycket begränsade resurser under lång tid måste avdela erfaren
polispersonal för att stödja passkontrollanterna. Verksamheten bör
genast avbrytas och de resurser som finns inom polisverket för projektet
bör överföras till tullverket. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha följande
lydelse:

19. beträffande passkontroll vid riksgränsen mot Norge
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju229 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Statens ansvar för skydd mot brott (mom. 21)

Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med
"Utskottet har" och slutar på s. 15 med "detta betänkande" bort ha
följande lydelse:

I likhet med vad som framförs i motionerna anser utskottet att en av
statens främsta uppgifter är att värna medborgarna mot brott, och detta
skall vara ett av huvudmålen för den kriminalpolitik som skall bedrivas.
I ett rättssamhälle skall den enskildes liv, hälsa, integritet och
egendom skyddas. Samhällsmedlemmarna skall kunna känna trygghet i
sina hem och på gator och torg.

Enligt utskottets uppfattning har den allmänna inriktningen av
kriminalpolitiken under senare år inte varit ägnad att uppfylla nu
angivna mål. Utskottet vill peka på att polisväsendets betydelse i
brottsbekämpningen har underskattats och att polisens resurser har
urgröpts. Lagöverträdelser har kunnat ske utan att någon egentlig

1989/90:JuU27

reaktion inträffat genom utvidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse.
Högaktiva vanebrottslingar har erhållit "mängdrabatt" då de dömts för
brott i stället för skärpta påföljder. Vidare har föräldrarnas och skolans
ansvar när det gäller att lära unga människor att känna respekt för
andras liv och egendom undervärderats.

Det måste nu till åtgärder för att stärka statens möjligheter att
skydda medborgarna från brott. Således bör de som överträder lagar
mötas av en reaktion som visar att handlingen inte accepteras. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas unga människor för att förhindra att de
utvecklar ett kriminellt beteende. En förutsättning härför är att familjens
ställning stärks. Omfattande insatser skall göras på alla nivåer i
samhället för att motverka narkotikamissbruk, och personer som drabbas
av brott skall ges ett starkt stöd från det allmänna. Det får

ankomma på regeringen att genast vidta åtgärder i syfte att förverkliga

nyss angivna mål. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 21 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande statens ansvar för skydd mot brott
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju802 yrkande 1
och motion 1989/90:Ju821 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anslag till statens kriminaltekniska laboratorium
(mom. 13)

Anita Stenberg (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna vill uttrycka sin stora tillfredsställelse över att
statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) med regeringens förslag
tillförs medel för tre tjänster för narkotikaanalyser.

Redan vid allmänna motionstiden 1988/89 hemställde miljöpartiet
att SKL skulle tilldelas 2,5 tjänster, emedan vi ansåg bekämpningen av
narkotikan som oerhört viktig och vi fuller väl visste att SKL var en
flaskhals som bl.a. orsakade för långa häktningstider i avvaktan på
analysernas resultat. Det är glädjande att vi nu får rätt i vår bedömning.
Det är bara tråkigt att det politiska systemet är sådant att en
försening på minst ett år måste uppstå, för att förslagen kommer från
fel parti.

Förhoppningsvis kommer detta förhållande att ändras så småningom,
när sakfrågorna i medmänskliga sammanhang värderas högre än
politiska revir och poängjakt.

1989/90:JuU27

gotab 96442, Stockholm 1990