Justitieutskottets betänkande
1989/90:JuU25

Domarbanan

1989/90

JuU25

Propositionen

Genom proposition 1989/90:79 har regeringen (justitiedepartementet)
dels föreslagit att riksdagen godkänner

1. de riktlinjer för tillsättning av domartjänster efter en skicklighetsbedömning
som förordas i avsnitt 2.1 i propositionen och

2. de riktlinjer i fråga om en avkortad och sammanhållen domarutbildning
som förordas i avsnitt 4.1 i propositionen,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts i
propositionen om meritvärderingen och domarbanan.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:79

1989/90:Jul6 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänsteförslagsnämndens
sammansättning.

1989/90:Jul7 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen —
med underkännande av propositionens riktlinjer — hos regeringen
begär att den s.k. domstolskommittén ges i uppdrag att närmare utreda
förutsättningarna för ett ändrat tillsättningsförfarande för samtliga domartjänster
m.m. efter de riktlinjer som anges i motionen.

1989/90:Jul8 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättning
av domare och om domarbanan.

1989/90:Jul9 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ledigkungörande av samtliga domartjänster samt
yttrande av tjänsteförslagsnämnden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande domares yrkesskicklighet,

1 Riksdagen 1989190. 7 sami. Nr 25

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kvoteringsregler,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vård av barns meritvärde vid skicklighetsbedömningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i
tjänsteförslagsnämnden skall ingå minst en representant för allmänheten.

Motion vackt med anledning av proposition
1988/89:95

1988/89:Ju26 av Allan Ekström (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att återställa förtroendet till rättsväsendet.

Motioner väckta under allmän motionstid

1988/89:Ju401 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnämning
av domare.

1988/89:Ju406 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förbättrade anställningsvillkor för domare.

1989/90:Ju809 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen begär att regeringen ger domstolsutredningen
tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna till en ändrad karriärgång
enligt vad i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om meritvärdering och takten i domarutbildningen.

Utskottet

Inledning

Våren 1985 beslutade regeringen att ökad vikt skulle läggas vid sökandenas
skicklighet vid tillsättningen av statligt reglerade tjänster. Det
nya synsättet kom till uttryck genom en ändring i 7 a § anställningsförordningen
(1965:601). Enligt regeln i dess då erhållna lydelse skall
tjänstetillsättning ske på grundval främst av skickligheten om det inte
finns särskilda skäl för något annat. De nya reglerna trädde i kraft den
1 juli 1985.

De nya principerna lagfästes, efter ett uttalande av riksdagen, genom
en ändring i 4 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning
(LOA) med ikraftträdande den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:116, AU17,
rskr. 254).

1989/90: JuU25

Frågan om särskilda meritvärderingssystem diskuterades i samband
med 1985 års reform, och i förordningsmotiven (1985:3) konstaterades
att det inom flera myndigheter och sektorer tillämpades fasta karriärvägar
och interna system för rekrytering, utbildning, meritvärdering
m.m. Detta gällde t.ex. — och gäller alltjämt — domarbanan.

I juni 1987 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att överväga
hur de nya principerna skulle slå igenom vid tillsättning av domartjänster
(dir. 1987:36). Utredaren fick också till uppgift att göra en
förutsättningslös utredning om domarkarriären. Bakgrunden i den
delen var dels meritvärderingens samband med domarbanan, dels de
diskussioner som hade förts om domarbanans dragningskraft. Utredningen,
som antog namnet 1987 års domarutredning, överlämnade i
december 1988 sitt betänkande (SOU 1988:53) Domarbanan — Utbildning
och meritvärdering. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens
förslag och bedömningar i propositionen grundar sig på betänkandet
och remissbehandlingen av det.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vid tillsättning av statlig tjänst skall, enligt 11 kap. 9 § andra stycket
regeringsformen, avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom
förtjänst och skicklighet.

Med förtjänst förstås främst den efter hand förvärvade förtrogenheten
med tjänstens krav och rutiner. Förtjänsten mäts vanligen i tjänstgöringstid.
Skicklighetsbegreppet tar sikte på allmänna och speciella
insikter av betydelse för befattningen, såsom studiebakgrund och utbildningsmeriter,
samt lämpligheten för befattningen.

Ordinarie domartjänster tillsätts av regeringen efter — utom när det
gäller de högsta domartjänsterna — yttrande av tjänsteförslagsnämnden
för domstolsväsendet.

Hittills har förtjänsten normalt varit utslagsgivande när det gäller
tillsättning av tjänster i den s.k. rådsklassen (tjänst som hovrättsråd och
kammarrättsråd samt tjänst som rådman i tingsrätt och länsrätt). Här
tillämpas med andra ord ett turordningssystem. Övriga domartjänster
tillsätts redan nu efter en skicklighetsbedömning.

I propositionen föreslås att sökandenas skicklighet skall sättas främst
bland de sakliga grunder som skall beaktas vid all tillsättning av
ordinarie domartjänster. Skicldighetsbedömningen skall innefatta en
samlad bedömning av sökandenas teoretiska och praktiska utbildning,
yrkeserfarenhet och personliga egenskaper, och bedömningen skall
avse sökandenas lämplighet för just den sökta tjänsten. Vid lika skicklighet
skall i princip förtjänsten vara utslagsgivande, och denna bör
beräknas med utgångspunkt i all tidigare anställning och inte enbart i
tiden på domarbanan.

Vidare aviserar regeringen sin avsikt att utöka tjänsteförslagsnämnden
med en ledamot med erfarenhet av domstolsarbete. Ledamoten
skall utses efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation (TCOS).

1989/90: JuU25

1* Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr 25

Slutligen föreslås en förkortning av domarutbildningen. Liksom
hittills skall domarutbildningen bestå av tre obligatoriska moment,
nämligen aspiranttjänstgöring, underrättstjänstgöring och adjunktionstjänstgöring.
Den sammanlagda tidsåtgången föreslås bli två år och sex
månader. Det nuvarande kravet på viss tids tjänstgöring i överrätt som
fiskal tas bort, och avsikten är att domarutbildningen skall koncentreras
och fullgöras i ett sammanhang.

De nya reglerna föreslås börja tillämpas den 1 juli 1990.

Tidigare behandling

Turordningssystemet innebär dels att den som inträtt på domarbanan
och genomgått de obligatoriska moment som ingår i karriären fram till
assessorsförordnandet också så småningom skall 11 en ordinarie domartjänst,
dels att förtjänsten är avgörande vid tillsättningen. Systemet är
av gammal hävd och sattes inte allvarligt i fråga förrän år 1972 [se t.ex.
1943 års domarutrednings betänkande (SOU 1946:57) och 1955 års
domarutrednings betänkande (SOU 1959:17)|. I betänkandet (SOU
1974:96) En öppnare domarbana föreslog emellertid 1972 års domarutredning
att turordningssystemet skulle frångås.

Förslaget innebar att den som sökt sig till domarbanan skulle förlora
sin anställning inom domstolsväsendet när väl den grundläggande
domarutbildningen hade avslutats. Tanken var att den domarutbildade
skulle söka sig till andra juridiska verksamhetsområden och där förvärva
erfarenheter för att sedan återvända till domstolsväsendet och söka
ordinarie domartjänst. Utredningen föreslog också ett friare meritvärderingssystem
där turordningssystemet gavs ett mer begränsat utrymme
och riktlinjer drogs upp för jämförelsen av olika sökandes meriter.

Domarutredningens förslag mötte stark kritik under remissbehandlingen
och det kom inte att genomföras.

I en inom justitiedepartementet år 1984 upprättad promemoria
aktualiserades frågan om meritvärderingen vid tillsättning av domartjänster
på nytt, men inte heller då ledde övervägandena fram till
förslag om nya regler.

Som nämnts ovan var frågor om särskilda meritvärderingssystem
sedan aktuella i samband med 1985 års reform, och i budgetpropositionen
samma år förutskickades mer långsiktiga lösningar när det gällde
domarkarriärens utformning (prop. 1984/85:100, bil. 4, s. 86). I 1987
års budgetproposition konstaterade departementschefen att en av utgångspunkterna
för det långsiktiga arbetet med att lösa uppkomna
problem på domarbanan, såsom banans sviktande attraktionskraft, var
meritvärderingsreglerna. Han ansåg att om man på ett mera renodlat
sätt övergick till att sätta skickligheten framför förtjänsten vid domartillsättningar
torde detta få positiva återverkningar på domarbanan
(prop. 1986/87:100, bilaga 4 s. 66).

Domarbanans utformning har under senare år varit aktuell också i
andra sammanhang, bl.a. i samband med att svårigheter att rekrytera
tillräckligt kvalificerade fiskalsaspiranter till domarbanan uppmärksammats
och antalet avhopp bland yngre domare ökat. Domstolsverket

1989/90:JuU25

inledde hösten 1986 ett projekt som syftade till att analysera omfattningen
av och orsakerna till avhoppen från domarbanan samt därmed
sammanhängande frågor. Resultatet av projektet redovisades i en rapport
(DV Rapport 1987:1) som avlämnades till justitiedepartementet i
mars 1987.

Av rapporten framgick bl.a. att antalet aspirantansökningar hade
minskat med omkring 40 % mellan åren 1981 och 1986. Under
samma period fördubblades antalet avhopp. En senare uppföljning
visade att den nedåtgående trenden i fråga om antalet aspirantansökningar
fortsatte under år 1987, medan en viss minskning av antalet
avhopp registrerades detta år.

I rapporten drogs slutsatsen, på grundval av en i projektarbetet
ingående enkät till fiskaler m.fl., att det var löneförhållandena och
domarkarriärens utformning som låg bakom svårigheterna att rekrytera
och behålla domarpersonal. I rapporten konstaterades dock att
bilden var mångfasetterad och att också andra faktorer, t.ex. familjeoch
bostadssituationen, var av stor betydelse.

I juni 1987 tillsattes 1987 års domarutredning. Som redan framgått
fick utredningen i uppdrag att göra en förutsättningslös utredning om
domarkarriären.

I samband med budgetbehandlingen år 1987 kommenterade utskottet
kortfattat domstolsverkets nyssnämnda rapport och rapporten var
aktuell också år 1988. Då ville utskottet inte genom några särskilda
uttalanden föregripa arbetet i domarutredningen men fann det ändå
påkallat att — i linje med vad utskottet uttalat år 1987 — understryka
att det var angeläget att åtgärder av flera olika slag vidtogs för att stävja
den utveckling som skildrades i rapporten (se JuU 1986/87:25 s. 3 f
och JuU 1987/88:29 s. 3 f).

Överväganden

Tillsättningsförfarandet

Ordinarie domartjänster tillsätts som ovan framgått av regeringen. De
högsta domartjänsterna — bl.a. justitieråd, regeringsråd och presidenterna
i överrätterna — tillsätts direkt utan att kungöras lediga och utan
förslagsförfarande; yttrande från tjänsteförslagsnämnden inhämtas inte
heller. I dessa fall sker tillsättningen alltså efter ett kallelseförfarande.
Övriga domartjänster tillsätts efter ansökningsfiärfarande, där tjänsteförslagsnämnden
bereder tillsättningsärenden och avger förslag till regeringen.

Tillsättningsprinciperna har utvecklats så att skickligheten numera
anses utslagsgivande i fråga om alla ordinarie domartjänster utom
tjänsterna i rådsklassen. Detta innebär att bl.a. domstolschefer, lagmän
i hovrätt och kammarrätt, cheferådmän och vice ordförande på avdelning
i hovrätt och kammarrätt utnämns utifrån en skicklighetsbedömning.
Detsamma gäller naturligtvis de högsta domartjänsterna.

1989/90: JuU25

För domartjänsterna i rådsklassen har förtjänsten däremot alltjämt
avgörande betydelse, och meritvärderingen inskränker sig i stort sett
till att slå fast om sökanden är tillräckligt skicklig för att bli ordinarie
domare.

I flera motioner framförs kritik mot det här angivna systemet.
Sålunda begärs i motion Ju 17 att riksdagen skall underkänna propositionens
riktlinjer och att domstolsutredningen skall fa i uppdrag att
utreda bl.a. ett tillsättningsförfarande som går ut på att regering och
riksdag i förening skulle utnämna alla ordinarie domare. Beslutet om
tillsättning skulle, enligt motionärerna, fattas av ett av konstitutionsutskottet
utsett organ efter det att tillsättningen beretts i en nämnd som
utsetts av regeringen. Också i motionerna Jul8 och Ju401 framförs
tankar om bl.a. att genom medverkan utifrån säkerställa en så fullödig
domarkår som möjligt. Motionärerna tar särskilt sikte på förfarandet
vid tillsättningen av de högsta domartjänsterna och kräver en annan
ordning än det nuvarande kallelseförfarandet.

Utskottet vill för sin del bestämt ta avstånd från en sådan ordning
som skisseras i motionerna. Den skulle inte endast innebära ett avsteg
från regeringsformens regler om tillsättning av domartjänster. Den
skulle också enligt utskottets uppfattning oundvikligen komma att
medföra en politisering av tillsättningsförfarandet, som skulle kunna få
svåra konsekvenser för tilltron till rättsväsendet. Utskottet kan inte
heller eljest finna skäl att förorda ytterligare utredning i de hänseenden
som aktualiseras i motionerna. I denna del konstaterar utskottet
att frågan om domarbanans utformning blivit grundligt genomlyst
under ett mångårigt arbete i flera utredningar och att den nu är mogen
för avgörande. Utskottet avstyrker här behandlade motionsyrkanden.

Frågor kring tillsättningsförfarandet tas upp också i motion Jul9.
Motionärerna anser att även de högsta domartjänsterna skall tillsättas
efter ett kungörelseförfarande med förslag från tjänsteförslagsnämnden.

När liknande frågor tidigare behandlats (se JuU 1983/84:24 och
1987/88:29) har konstaterats att beredningen av ärenden om tillsättning
av domartjänster ankommer på regeringen enligt grundläggande regler
i regeringsformen, och utskottet har då inte funnit anledning tillstyrka
en ändring i beredningsförfarandet.

Utskottet har alltjämt denna inställning, och utskottet avstyrker
alltså bifall till motion Ju 19 i här behandlad del.

Skicklighetskriteriet

1 fråga om huruvida förtjänsten eller skickligheten skall väga tyngst vid
tillsättningar av alla domartjänster gör utskottet följande överväganden.

När det gäller det stora flertalet domartjänster ger det nuvarande
systemet, som justitieministern framhåller (s. 4), inte utrymme för att i
det enskilda tillsättningsärendet välja den som är lämpligast för tjänsten.
Denna ordning framstår enligt utskottets mening som förlegad och
oförenlig med det synsätt som kommit till uttryck i 1985 års reform;
nämligen att det ligger i statens och allmänhetens intresse att varje
tjänst utövas av den som är skickligast och mest lämpad för tjänsten.

1989/90:JuU25

Dessa intressen gör sig självfallet särskilt starkt gällande när det gäller
domartjänsterna. Sorn justitieministern framhåller (s. 5) måste det för
allmänheten te sig märkligt att ett så viktigt ämbete som domarens
tillsätts enligt ett turordningssystem, medan man beträffande snart sagt
alla andra arbeten inom såväl den offentliga som den den privata
sektorn söker välja den skickligaste. Utskottet kommer sålunda till
samma slutsats som justitieministern, dvs. att det nu är dags att ta
steget fullt ut och sätta skickligheten främst vid tillsättning av alla
ordinarie domartjänster. Genom detta ställningstagande blir önskemålet
i motion Ju809 i denna del tillgodosett.

I motion Ju 19 framförs synpunkter på skicklighetskriteriets innebörd
m.m. I motionen understryks att det är nödvändigt att domarnas
kunskaper om icke-juridiska problemställningar ökar. Vidare framförs
krav på kvoteringsregler i syfte att garantera en bredare domarrekrytering.
Slutligen förs i motionen fram önskemål om att ledighet för vård
av barn skall vägas in i skicklighetsbedömningen.

Utskottet vill först, i likhet med justitieministern (s. 10), konstatera
att domaryrket ställer stora krav på domarens människokännedom,
kunskaper om samhället och förmåga att föra komplicerade rättsliga
resonemang. Det är uppenbart att erfarenhet av verksamhet utanför
domstolarna kan vara berikande i dessa hänseenden. Detta gäller
naturligtvis främst erfarenhet av annat juridiskt arbete, men också
andra erfarenheter måste tillmätas betydelse. T.ex. måste det, som
utskottet ser det, vara av värde för en tingsrättsdomare att ha mer
direkt erfarenhet av t.ex. kriminalvård eller socialvård. Som justitieministern
framhåller (s. 8) skall värderingen av sökandens skicklighet
grundas på en helhetsbedömning av all erfarenhet som är av betydelse
i ärendet. Hit hör teoretisk och praktisk utbildning, personliga egenskaper
samt kunskaper och färdigheter som har förvärvats i offentlig
eller privat anställning eller i egen verksamhet.

Enligt utskottets uppfattning får motionskravet om domares kunskaper
anses tillgodosett genom vad som nu anförts, och det saknas alltså
anledning för riksdagen att göra ett sådant uttalande om domares
yrkesskicklighet som begärs i motion Jul9.

Motionsönskemålet om en bredare domarrekrytering är i och för sig
lovvärt, men utskottet måste ta avstånd från tanken på kvoteringsregler.
Sådana regler skulle direkt motverka den ordning som utskottet i
det föregående ställt sig bakom, nämligen att varje tjänst skall tillsättas
med den sökande som är mest kvalificerad för tjänsten.

När det gäller motionsönskemålet i fråga om ledighet för vård av
barn delar utskottet justitieministerns uppfattning (s. 12) att det skulle
föra för långt att låta vård av barn bli en merit i sig för en domartjänst.
En sådan ordning skulle också strida mot det skicklighetskriterium
som utskottet i det föregående ställt sig bakom. En annan sak är att
vård av barn kan utveckla omdöme och andra personliga egenskaper
som skall vägas in i skicklighetsbedömning. Den erfarenhet som en
sökande förvärvat genom vård av barn kan sålunda indirekt komma att
fa betydelse vid en tillsättning. Utskottet vill också erinra om att
ledighet för vård av barn enligt gällande regler [se förordningen

1989/90:JuU25

(1985:325) om tillgodoräknande av tid för föräldraledighet vid tillsättningen
av statligt reglerade tjänster| räknas som arbetad tid vid beräkning
av förtjänsten.

Utskottet avstyrker bifall till motion Jul9 i nu behandlade delar.

Tjänsteförslagsnämndens sammansättning

Tjänsteförslagsnämnden består av ordförande, vice ordförande och sju
andra ledamöter |2 § förordningen (1988:318) med instruktion för
tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet|. Ledamöterna utses av
regeringen för en tid av högst tre år. För varje ledamot utom ordföranden
utses också en ersättare. De ordinarie ledamöterna utgörs för
närvarande av generaldirektören i domstolsverket, som också är ordförande,
ordförandena i högsta domstolen och regeringsrätten, presidenten
i försäkringsöverdomstolen, en hovrättspresident och en kammarrättspresident
samt ytterligare tre ledamöter. Dessa tre ledamöter,
som utses efter förslag av Förbundet för jurister, samhällsvetare och
ekonomer (JUSEK) och Sveriges domareförbund, är för närvarande en
kammarrättslagman, en lagman i tingsrätt och en lagman i länsrätt.

När det gäller utseende av de nuvarande ledamöterna föreslås endast
marginella förändringar i syfte att också i fortsättningen garantera såväl
tingsrätterna som länsrätterna representation i nämnden.

Härutöver aviserar regeringen sin avsikt att utöka tjänsteförslagsnämnden
med en ledamot som skall utses efter förslag av TCO-S.

I motion Julö uttalas stöd för att en representant för TCO-S bör ges
plats i nämnden, men motionärerna tar avstånd från tanken på en
utökning av antalet ledamöter.

I motion Jul8 föreslås att ordföranden i Sveriges advokatsamfund
och en representant för de juridiska fakulteterna skall beredas plats i
nämnden i stället för en representant för TCO-S.

I motion Jul9 framförs önskemål om en ytterligare utökning av
nämnden för att bereda plats för en representant för allmänheten.

Tjänsteförslagsnämnden i sin nuvarande sammansättning har, som
justitieministern framhåller (s. 15), fungerat väl.

När det gäller frågan om en företrädare för TCO-S bör ha plats i
nämnden bör noteras att domstolsarbetet i stor utsträckning är ett
lagarbete som utförs av domare, notarier och kanslipersonal gemensamt,
och att det alltså är viktigt att domarna har ett gott samarbete
med övrig personal. Mot den bakgrunden anser utskottet, i likhet med
justitieministern, att det är motiverat att bereda TCO plats i tjänsteförslagsnämnden.
Härigenom kommer andra personalkategoriers synpunkter
på tjänstetillsättningarna att kunna tas till vara på ett bättre
sätt än för närvarande. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet
avstyrker bifall till motion Jul8 i denna del.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom tanken i motion Julö på
att den här förordade förstärkningen av nämnden skulle genomföras
utan att antalet ledamöter utökas. Enligt utskottets uppfattning är det

1989/90:JuU25

lämpligt att flertalet domstolskategorier såsom nu är fallet är representerade
i nämnden, och utskottet kan inte ställa sig bakom någon
inskränkning härvidlag. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

Inte heller kan utskottet stödja förslaget i motion Jul8 om att bl.a.
advokatsamfundets ordförande skulle ta plats i nämnden. Syftet är
enligt motionären att ytterligare befästa nämndens opartiskhet. Utskottet
anser för sin del att nämndens sammansättning är — och också i
fortsättningen kommer att vara — sådan att det inte finns risk för att
besluten skulle påverkas av andra än rent sakliga hänsynstaganden.

Av samma anledning avstyrker utskottet också bifall till yrkandet i
motion Jul9 om en representant för allmänheten. I den delen vill
utskottet, i anslutning till vad som anförs i motionen, framhålla att en
domares förmåga att t.ex. samtala med parterna och förklara vilka
regler som gäller ingår som ett naturligt led i skicklighetsbedömningen,
nämligen när det gäller om sökanden har de personliga egenskaper
som krävs av en god domare.

Domarutbildningen

Domarutbildningen och domarkarriären i de allmänna domstolarna
och de allmänna förvaltningsdomstolarna är efter 1979 års länsrättsreform
uppbyggd efter samma principer. Den som vill träda in på
domarbanan har att efter juris kandidatexamen och notariemeritering
söka tjänst som aspirant i hovrätt eller kammarrätt. Som aspiranter
antas bara sökande som förväntas klara provtjänstgöringen. Aspiranttjänstgöringen
pågår i allmänhet nio—tolv månader. Ar tjänstgöringen
godkänd förordnas aspiranten av överrätten till fiskal. Därefter tjänstgör
fiskalen ytterligare en tid i överrätten och förordnas därefter till
fiskal i en tingsrätt eller en länsrätt för att tjänstgöra där minst ett år.
För framför allt hovrättsfiskalerna blir tjänstgöringen i underrätt för
närvarande ofta betydligt längre.

Nästa obligatoriska moment är adjunktion i överrätten. Fiskalen
tjänstgör då som ledamot. Efter godkänd adjunktionstjänstgöring, vilket
innebär slutligt godkännande för domarbanan, förordnas fiskalen
till assessor. För att bli förordnad till assessor krävs att fiskalen
förutom underrättstjänstgöringen har tjänstgjort i överrätt ett år och
nio månader efter fiskalsfö rörd nandel, varav minst sex månader som
fiskal och minst nio månader som adjungerad ledamot.

De obligatoriska inslagen i domarkarriären från inträdet som aspirant
i överrätt till assessorsförordnandet tar formellt tre år och tre
månader. Ofta brukar det dock ta längre tid till assessorsförordnandet.
Framför allt gäller detta i de allmänna domstolarna, där det för
närvarande som regel dröjer sex—åtta år från börjedagen i hovrätt till
dess att adjunktion kan påbörjas.

I propositionen föreslås att domarutbildningen liksom hittills skall
innehålla de tre obligatoriska momenten aspiranttjänstgöring, underrättstjänstgöring
och adjunktionstjänstgöring. Tjänstgöringstiderna bör i
princip motsvara minimitiderna för varje obligatoriskt moment. Minimitiderna
bör vara för aspiranttjänstgöring nio månader, för under -

1989/90:JuU25

rättstjänstgöring ett år och för adjunktion nio månader. Det nuvarande
kravet på viss tid som fiskal i överrätt tas bort. Utbildningen skall
koncentreras och genomföras i ett sammanhang.

Det finns enligt utskottets uppfattning flera skäl som talar för den
ordning som föreslås i propositionen.

Inte minst är det, som framhålls i motiven till regeringsformen, av
stor betydelse att så stor del som möjligt av den dömande verksamheten
utförs av ordinarie domare. Det är alltså generellt sett angeläget att
öka andelen ordinarie domare och minska andelen övriga domare,
vilket regeringsförslaget bör leda till (se SOU 1988:53 s. 131 ff). Vidare
är det mot bakgrund av nyssnämnda uttalande självklart att en strävan
måste vara att minska andelen domare i underrätt som inte avslutat sin
domarutbildning. Det är inte heller, som justitieministern framhåller
(s. 20), tillfredsställande att den prövning av en persons lämplighet för
domaryrket som skall göras efter det sista obligatoriska momentet i
domarutbildningen kommer efter det att han eller hon redan lång tid
tjänstgjort som domare. En ytterligare viktig fördel med en koncentrerad
domarutbildning är att den förbättrar möjligheterna till en reell
prövning av domaraspirantens lämplighet. Man kan också förvänta sig
att rekryteringen underlättas om domarutbildningen är sammanhållen,
eftersom den egna personliga planeringen förenklas om de obligatoriska
momenten kan fullgöras direkt efter varandra och den sammanlagda
tjänstgöringstiden begränsas.

I motion Jul8 framförs uppfattningen att domarutbildningen blir
alltför kort. Motionären vänder sig såväl mot den sammanlagda tiden
på två och ett halvt år som mot att tjänstgöringen i underrätt kan
begränsas till ett år.

1 sistnämnda hänseende kan utskottet endast konstatera att en minimitid
om ett år gäller sedan länge — någon förändring härvidlag
föreslås sålunda inte — och utskottet delar justitieministerns uppfattning
att den normalt är tillräcklig för att ge den grundläggande träning
i att självständigt handlägga och avgöra mål och ärenden som är det
huvudsakliga syftet med underrättstjänstgöringen. Härtill kommer att
fiskalen får ytterligare erfarenhet av den dömande verksamheten under
adjunktionstjänstgöringen. Inte heller i övrigt kan utskottet instämma i
den kritik som framförs i motionen. Tvärtom vill utskottet hänvisa till
de skäl för en förkortning och koncentration av utbildningen som
utskottet anfört ovan. Utskottet vill tillägga att en avsikt med domarutbildningen
är just att förmedla utbildning och inte att ge den yrkeserfarenhet
som ett mångårigt deltagande i den dömande verksamheten
ger. Detta är något som kommer senare.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju 18 och tillstyrker bifall till
propositionen i denna del. Genom utskottets ställningstagande är kravet
på en snabbare domarutbildning i motion Ju809 tillgodosett.

I motion Ju809 föreslås att hela domarutbildningen skall förläggas
till en hovrätt eller en större tingsrätt och att denna fråga skall utredas.

Som framgått skall domarutbildningen enligt regeringsförslaget som
hittills förläggas till — när det gäller de allmänna domstolarna —
hovrätt och tingsrätt.

1989/90:JuU25

Utskottet kan i och för sig ha en viss förståelse för tankarna i
motionen. Den kringflyttning som kan bli följden av gången hovrätt—tingsrätt—hovrätt
respektive kammarrätt—länsrätt—kammarrätt
kan av främst familjesociala skäl vara besvärande och i något fall
kanske till och med medföra att en lämplig notarie över huvud taget
inte söker in på domarbanan. Emellertid kan utskottet inte ansluta sig
till tanken att domarutbildningen skulle förläggas till enbart hovrätt
eller en stor tingsrätt. Erfarenhet av domargöromål i båda slagen av
domstolen är nödvändig. Dessutom anser utskottet i likhet med justitieministern
(s. 23) att även tjänstgöring i små underrätter bör vara
möjlig och att sådan tjänstgöring många gånger kan ha stort värde ur
utbildningssynpunkt. Som justitieministern anför får det närmast bli
en fråga för domstolsverket att i samråd med överrätterna ombesörja
en lämplig dimensionering och lokalisering av fiskalstjänsterna. Inriktningen
bör vara att varje fiskal så långt det är möjligt Sr fullgöra hela
sin underrättstjänstgöring i en och samma domstol. Utskottet avstyrker
bifall till utredningskravet i motion Ju809.

Övrigt

Med utskottets i det föregående gjorda ställningstaganden anser utskottet
att yrkandet i motion Ju26 om åtgärder för att återställa allmänhetens
tilltro till rättsväsendet tillgodosetts. Utskottet vill i detta sammanhang
också hänvisa till sina i dag gjorda uttalanden i samband med
medelsanvisningen till domstolsväsendet (se 1989/90:JuU24 s. 10). Utskottet
pekar där bl.a. på att regeringens förslag om medelstilldelning,
som utskottet tillstyrker, innebär en resursökning som bl.a. medger
fortsatt höga investeringar i utbildning och på det pågående förändringsarbetet
inom domstolsväsendet. Någon anledning för riksdagen att
göra några sådana uttalanden som begärs i motionen finns alltså inte,
och utskottet avstyrker bifall till den.

När det gäller yrkandet i motion Ju406 om förbättrade anställningsvillkor
för domare måste utskottet konstatera att detta är en fråga för
arbetsmarknadens parter och inte för riksdagen. Utskottet avstyrker
bifall till motionen.

Utöver vad som anförts i det föregående har utskottet inte något att
anföra med anledning av propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ytterligare utredning om tillsåttningsförfarandet
och avslag på proposition 1989/90:79 m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju401, motion 1989/90:Jul7
och motion 1989/90:Jul8 i denna del,

res. I (m)

2. beträffande yttrande från tjånsteförslagsnämnden m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jul9 yrkande 1,

res 2 (vpk)

1989/90:JuU25

3. beträffande skicklighetskriteriet vid tillsättning av domartjänster att

riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av
motion 1989/90:Ju809 yrkande 12 i denna del godkänner de
riktlinjer som lagts fram i propositionen avsnitt 2.1,

4. beträffande domares yrkesskicklighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jul9 yrkande 2,

5. beträffande kvoteringsregler m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jul9 yrkandena 3 och 4,

res. 3 (vpk, mp)

6. beträffande en representant för TCO-S

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jul8 i denna del,

res. 4 (m)

7. beträffande oförändrat antal Ledamöter i tjänsteförslagsnämnden att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jul6,

res. 5 (fp)

8. beträffande representanter för bl.a. Sveriges advokatsamfund i
tjänsteförslagsnämnden

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jul8 i denna del,

res. 6 (m)

9. beträffande en representant för allmänheten i tjänsteförslagsnämnden att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jul9 yrkande 5,

10. beträffande domarutbildningen

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Jul8 i denna del
och med anledning av motion 1988/89:Ju809 yrkande 12 i denna
del godkänner de riktlinjer som lagts fram i propositionen
avsnitt 4.1,

res. 7 (m)

11. beträffande geografiskt sammanhållen domarutbildning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju809 yrkande 9,

res. 8 (fp)

12. beträffande förtroendet för rättsväsendet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju26 yrkande 2,

res. 9 (m)

13. beträffande domares anställningsvillkor
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju406,

res. 10 (m)

14. beträffande meritvärderingen och domarbanan i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen
i detta hänseende.

Stockholm den 20 mars 1990
På justitieutskottets vägnar

1989/90:JuU25

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark,
(s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s),
Göthe Knutson (m). Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn
Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c),
Berith Eriksson (vpk), Kent Lundgren (mp), Sigrid Bolkéus (s) och
Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Ytterligare utredning om tillsättningsförfarandet
m.m. (mom. 1)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande
lydelse:

Regeringsförslaget lämnar flera för tillsättningen av domare väsentliga
frågor obesvarade, och det gäller frågor där utskottet anser att
förändringar krävs. Utskottet anser därför att frågan om tillsättning av
domare inte kan anses färdigberedd utan att frågan om tillsättningsförfarandet
i hela dess vidd bör hänskjutas till domstolsutredningen, där
det fortsatta arbetet kan ske under parlamentarisk medverkan.

Utredningsarbetet bör bedrivas med största skyndsamhet, och en
utgångspunkt bör vara att beredningen vid tillsättningsförfarandet skall
ske med den möjlighet till insyn som skall föregå alla viktiga beslut i
ett demokratiskt samhälle.

Ett riktmärke skall vidare vara att kallelseförfarandet skall upphöra
också när det gäller de högsta domartjänsterna och att alla domartjänster
skall tillsättas efter en skicklighetsbedömning. Målet skall vara att
få till stånd ett tillsättningsförfarande som garanterar domarnas oväld
och självständighet i förhållande till såväl statsmakt som parter och
andra intressenter. Regeringen bör därför med det snaraste lägga fram
ett förslag för riksdagen.

Tillsättningsförfarandet har enligt utskottets mening så starkt samband
med domarutbildningen och andra med domarkarriären sammanhängande
frågor, som också tas upp i propositionen, att även de
sistnämnda frågorna bör hänskjutas till domstolsutredningen.

Vad utskottet anfört om utredning av tillsättningsförfarandet m.m.
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med hänvisning till vad som i det föregående anförts avstyrker
utskottet bifall till propositionen.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ytterligare utredning om tillsättningsförfarandet
och avslag på proposition 1989190:79 m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju401, motion

1989/90: JuU25

1989/90:Jul7 och motion 1989/90:Jul8 i denna del dels avslår
förslagen i propositionen i denna del, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Yttrande från tjänsteförslagsnämnden (mom. 2)

Berith Eriksson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Den hittillsvarande ordningen har emellertid nackdelar, främst att
de sökandes meriter inte blir allsidigt och offentligt belysta. Utskottet
anser därför att ett sådant tillsättningsförfarande som föreslås i motion
Ju 19 bör aktualiseras. Regeringen bör fa i uppdrag att närmare överväga
denna fråga och återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande yttrande från tjänsteförslagsnämnden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jul9 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Kvoteringsregler m.m. (mom. 5)

Berith Eriksson (vpk) och Kent Lundgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med
"Motionsönskemålet om" och på s. 8 slutar med "behandlade delar"
bort ha följande lydelse:

Enligt regeringens förslag skall erfarenheter av kvalificerad juridisk
verksamhet räknas som en merit vid sidan av domstolstjänstgöring. En
sådan ordning bör leda till en breddad domarrekrytering. Detta finner
utskottet alltigenom önskvärt. Emellertid visar hittills gjorda erfarenheter
att handfasta åtgärder krävs för en utveckling i denna riktning,
och utskottet kan ställa sig bakom kravet i motion Ju 19 på kvoteringsregler;
utan särskilda regler torde uttalandena i propositionen om
meritvärdet i fråga om kvalificerat juridiskt arbete utanför domstolsväsendet
bli verkningslösa.

När det gäller motionsönskemålet i fråga om ledighet för vård av
barn kan utskottet inte dela justitieministerns uppfattning (s. 12) att
det skulle föra för långt att låta vård av barn bli en merit i sig.
Tvärtom är det utskottets uppfattning att en annan ordning vore
diskriminerande, och utskottet anser alltså att vård av barn skall
tillgodoräknas som en merit vid skicklighetsbedömningen.

Regeringen bör i nästa års budgetproposition redovisa de åtgärder
som föranletts av riksdagens nu gjorda uttalanden beträffande kvoteringsregler
och ledighet för vård av barn. Detta bör ges regeringen till
känna.

1989/90:JuU25

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kvoteringsregler m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jul9 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

4. En representant för TCO-S (mom. 6)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "När det
gäller" och slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:

En förändring av nämndens sammansättning bör enligt utskottets
mening ske endast om den syftar till att tillföra nämnden ytterligare
kompetens när det gäller att bedöma de sökandes yrkesmässiga kvalifikationer.
Mot den bakgrunden kan utskottet inte finna skäl att tillstyrka
regeringsförslaget om en representant för TCO i nämnden. Det
sagda innebär att utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion
Jul8 i denna del. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande en representant för TCO-S

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jul8 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Oförändrat antal ledamöter i tjänsteförslagsnämnden
(mom. 7)

Britta Bjelle och Lars Sundin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
kan" och på s. 9 slutar med "till motionen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan emellertid inte tillstyrka förslaget om en utökning av
antalet ledamöter. Som framhålls i motion Julö blir arbetet i ett organ
allt otympligare ju fler som ingår i det. En breddning av de intressen
som representeras i nämnden bör därför ske inom ramen för nuvarande
antal ledamöter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande oförändrat antal ledamöter i tjänsteförslagsnämnden att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jul6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:JuU25

6. Representanter för bl.a. Sveriges advokatsamfund i
tjänsteförslagsnämnden (mom. 8)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Inte
heller" och slutar med "sakliga hänsynstaganden" bort ha följande
lydelse:

Det finns vidare, anser utskottet, anledning att som begärs i motion
Ju 18 ytterligare vidga representationen och tillföra tjänsteförslagsnämnden
företrädare för andra samhällssektorer med anknytning till
den juridiska verksamheten i stort. Detta skulle, som anförs i motion
Jul8, vara ägnat att befästa nämndens opartiskhet, och utskottet tillstyrker
förslaget i motionen om representation för bl.a. Sveriges advokatsamfund.
Det ankommer på regeringen att vidta erforderliga ändringar
i tjänsteförslagsnämndens instruktion. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande representanter för bl.a. Sveriges advokatsamfund i
tjänsteförslagsnämnden

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jul8 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Domarutbildningen (mom. 10)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I
motion Ju 18" och slutar med "Ju809 tillgodosett" bort ha följande
lydelse:

Emellertid finns det än starkare skäl som talar mot förslaget och
som överskuggar fördelarna med det. Utskottet tänker främst på vikten
av att en noggrann prövning sker innan en domaraspirant slutligen
godkänns för domarämbetet. I regeringens förslag begränsas möjligheten
till prövning till en tidsrymd om 2 år och 6 månader; en tidsrymd
som varken ger tillräckligt utrymme för de grannlaga bedömningar det
här är fråga om eller som medger den enskilde aspiranten tillräckliga
tillfallen till utveckling och mognad under prövningens gång. Utskottet
finner det särskilt betänkligt att regeringen i detta sammanhang inte
föreslår en förlängning av den obligatoriska tjänstgöringen vid underrätt,
det s.k. underrättsåret, som med den nuvarande ordningen knappast
ger tillräckligt utrymme för den grundläggande träningen i att
självständigt handlägga och avgöra mål och ärenden. Utskottet kan
alltså dela den i motion Ju 18 framförda uppfattningen att regeringens
förslag innebär att domarutbildningen blir alltför kort och att förslaget
inte bör genomföras. Det sagda innebär att utskottet tar avstånd även
från yrkandet i motion Ju809 om en snabbare domarutbildning. Regeringen
bör snarast återkomma med ett nytt förslag där utskottets
synpunkter beaktas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

1989/90: JuU25

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande domarutbildningen

att riksdagen med anledning av propositionen avsnitt 4.1, motion
1989/90:Ju809 yrkande 12 i denna del och motion
1989/90:Jul8 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

8. Geografiskt sammanhållen domarutbildning
(mom. 11)

Britta Bjelle och Lars Sundin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar "Utskottet
kan" och slutar med "motion Ju809" bort ha följande lydelse:

Resultatet av den rådande ordningen är att domaraspiranten fram
till adjunktionen tvingas föra en ambulerande tillvaro mellan olika
tingsrätter och hovrätten. Svårigheterna att t.ex. leva ett ordnat familjeliv
är uppenbara, och som framgått av den s.k. avhopparutredningen
var kringflyttandet en av de faktorer som i många fall varit avgörande
när steget att lämna domarbanan togs. Enligt utskottets uppfattning
måste en ändring i nu aktuellt hänseende komma till stånd. De
svårigheter som därvid kan uppkomma när det gäller domstolsverksamheten
i vissa delar av landet kan säkerligen bemästras. Detta synes
främst vara en organisatorisk fråga. Regeringen bör sålunda utreda
frågan och återkomma i lämpligt sammanhang och redovisa resultaten
av sina överväganden för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande geografiskt sammanhållen do mar utbildning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju809 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Förtroendet för rättsväsendet (mom. 12)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med
utskottets" och slutar med "till den" bort ha följande lydelse:

I motion Ju26 begärs åtgärder för att återställa allmänhetens tilltro
till rättsväsendet.

Utskottet delar motionärens uppfattning att åtgärder krävs i nu
berört hänseende. Förtroendet för rättsväsendet har, som motionären
antyder, sviktat betänkligt under senare år, inte minst som en följd av
ett par uppmärksammade indiciebrottmål. Den hittillsvarande inriktningen
av förändringsarbetet inom domstolsväsendet mot förenkling
och förbilligande leder, enligt utskottets uppfattning, knappast till ett
ökat förtroende. Tvärtom kan resultatet lätt bli det motsatta, nämligen
att allmänhetens skeptiska inställning till rättsväsendet befästs. Detta

1989/90: Ju U25

måste till varje pris undvikas. Regeringen bör sålunda åläggas att
återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för att stärka
allmänhetens tilltro till rättsväsendet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande förtroendet för rättsväsendet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju26 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Domares anställningsvillkor (mom. 13)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "När
det" och slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:

När det gäller yrkandet i motion Ju406 om förbättrade anställningsvillkor
för domare kan det visserligen sägas att detta är en fråga för
arbetsmarknadens parter. I dag är emellertid situationen sådan att det
är stora svårigheter att rekrytera unga jurister till domarbanan. Detta
är utan tvekan en fråga för statsmakterna — för rättsstaten är det helt
avgörande att domstolarna har förmåga att locka till sig de mest
kompetenta juristerna och att behålla dem. Den uppkomna situationen
beror enligt utskottets mening på att anställningsvillkoren, främst
lönen, inte är konkurrenskraftiga i förhållande till vad som erbjuds
inom den enskilda sektorn. Nu kan utskottet emellertid också konstatera
att den nyligen avslutade lönerörelsen gett ett positivt utfall för
domarkåren. Detta är naturligtvis i sig tillfredsställande om än långt
ifrån tillräckligt — det krävs inte endast ytterligare åtgärder på den
ekonomiska sidan utan även insatser för att öka domarbanans attraktivitet
i andra hänseenden. Regeringen bör närmare överväga dessa
frågor och redovisa resultatet av sina överväganden för riksdagen, t.ex.
i nästa års budgetproposition. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande domares anställningsvillkor

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju406 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: Ju U25

gotab 96291, Stockholm 1990