Justitieutskottets betänkande
1989/90: JuU24

Anslag till domstolsväsendet

1989/90

JuU24

ANDRA HUVUDTITELN
Domstolsväsendet

Inledning

Domstolsväsendet ingår i försöket med treåriga budgetramar. För domstolsväsendets
del lades verksamhetens inriktning och medelstilldelningen
fast förra året, och det beslutet omfattar alltså treårsperioden
1989/90—1991/92. Enligt principerna för försöket bör en omprövning
av verksamheten eller medelstilldelningen under perioden ske endast
om väsentliga förändringar i personalsituationen eller arbetsläget föranleder
det.

Domstolsverket

Regeringsförslag

I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 anvisa ett ramanslag
på 56 222 000 kr. (punkt D 1, s. 71—72).

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Allmänna domstolarna m.m.

Regeringens förslag

I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 till Allmänna domstolarna
m.m. anvisa ett ramanslag på 1 368 779 000 kr. (punkt D 2,

s. 72-77).

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad justitieministern
anfört i propositionen (s. 63—69) om notariemeriteringen.

1 Riksdagen 1989190. 7 sami. Nr 24

Motionerna

1989/90:JuU24

1988/89:Ju804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överföring av vissa göromål från domare till
biträdes personal.

1988/89:Ju808 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
36. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning
av domstolsväsendet.

1988/89:Ju813 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utarbeta övergripande riktlinjer för det framtida rättsväsendet.

1989/90:Ju401 av Ewy Möller (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
de före den 1 juli 1983 gällande reglerna beträffande antalet nämndemän
i tingsrätt och länsrätt skall återinföras.

1989/90:Ju403 av Ulla-Britt Åbark och Christina Pettersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrade ersättningsregler för intresseledamöter
i hyres- och arrendenämnderna.

1989/90:Ju405 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om notariemeriteringens
längd.

1989/90:Ju410 av Kent Lundgren och Krister Skånberg (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av säkerhetssal för Svea hovrätt.

1989/90:Ju413 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
beslutsgången vid hyresnämnd och bostadsdomstolen måste bli kortare.

1989/90:Ju703 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att snarast möjligt återinföra de regler som tidigare gällt för såväl
antalet nämndemän som mandatperiodens längd.

1989/90:Ju716 av Ingbritt Irhammar och Rosa Östh (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika ersättning till nämndemän.

1989/90:Ju803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om domstolsväsendets situation.

1989/90:Ju809 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till överföring av
enklare typer av mål och ärenden till domstolarnas kanslipersonal
enligt vad i motionen anförts.

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av tekniska hjälpmedel inom domstolsväsendet.

1989/90:Ju822 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen till anslaget F 5 Vissa domstolskostnader för budgetåret
1990/91 anslår 10 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 188 021 000 kr. till att förbättra nämndemännens ersättningar,

8. att riksdagen till anslaget F 6 Diverse kostnader för rättsväsendet
för budgetåret 1990/91 anslår 100 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 17 100 000 kr. för stöd till Nämndemannaföreningens
informationsverksamhet,

9. att riksdagen till anslaget D 2 Allmänna domstolar m.m. för
budgetåret 1990/91 anslår 1 500 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 1 370 279 000 kr. för nämndemännens fortbildning.

Utskottet

Arbetsläget m.m.

Beträffande målutvecklingen i de allmänna domstolarna under år 1989
kan nämnas följande.

I tingsrätterna har antalet inkomna tvistemål minskat något, och en
obetydlig minskning föreligger också beträffande brottmålen. — Om
man emellertid undantar notariemålen och endast ser till övriga brottmål
föreligger en mindre ökning av antalet inkomna brottmål. — En
viss minskning av avverkningstakten föreligger också. Det totala antalet
balanserade mål har ökat med 6,5 %.

I hovrätterna har antalet inkomna mål ökat med 2,6 %. Detta
innebär, jämfört med år 1988 då antalet inkomna mål ökade med
7,1 %, att ökningstakten avtagit. Också antalet avgjorda mål har ökat
men inte tillräckligt för att svara mot målökningen. Antalet balanserade
mål har ökat med i det närmaste 12 %.

I högsta domstolen har antalet inkomna mål minskat med nästan
9 %. Samtidigt har antalet avgjorda mål där prövningstillstånd meddelats
ökat kraftigt — med nästan 16 % — och antalet balanserade mål
har minskat med 28 %.

Utskottet kan alltså konstatera att måltillströmningen till de allmänna
domstolarna avtagit något. Detta har emellertid inte medfört en
minskning av balanserna utan dessa har tvärtom ökat, och arbetsläget
är alltjämt ansträngt. Som justitieministern framhåller i propositionen
(s. 75) finns förklaringen att söka i det förhållandet att brottmålen och
tvistemålen generellt sett blivit svårare och mer tidskrävande att handlägga.
I detta läge är det som framhålls i motionerna Ju804 och Ju809
angeläget att alla möjligheter till rationaliseringar tas till vara och att
tekniska hjälpmedel som ADB-stöd utnyttjas inom domstolsväsendet.

I sammanhanget kan nämnas att datoriseringen av inskrivningsväsendet
fortgår och beräknas vara avslutad omkring år 1995. Vidare har

1989/90:JuU24

1* Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr 24

de stora tingsrätterna tillgång till ADB-stöd vid handläggningen av
lagsökningar och betalningsförelägganden, och s.k. kanslidatorsystem
förekommer på flera håll. Modern textbehandling blir ett allt vanligare
hjälpmedel bl.a. vid domsskrivningen, och domstolsverket räknar med
att all personal som så önskar kommer att ha tillgång härtill inom en
femårsperid.

Utskottet kan inte finna annat än att behovet av tekniska hjälpmedel
inom domstolsväsendet fortgående beaktas. En annan sak är att det tar
lång tid att genomföra ett så omfattande projekt som t.ex. datoriseringen
av inskrivningsväsendet. Också en mer allmän tillgång till textbehandling
tar sin tid att införa — det är fråga om betydande investeringar,
och det krävs att berörd personal tillägnar sig nya arbetsmetoder.
Härför måste också utbildningsresurser tas i anspråk. Enligt vad utskottet
inhämtat sker datoriseringen i den takt som är möjlig med
hänsyn till sådana faktorer. Det finns därför inte anledning för riksdagen
att göra något sådant uttalande om tekniska hjälpmedel som
efterlyses i motion Ju809.

I motionerna Ju804 och Ju809 förordas en mer omfattande delegering
till domstolsbiträden.

Utskottet har tidigare vid flera tillfållen behandlat frågan om delegering
till domstolsbiträden (se JuU 1987/88:9 och 29 jämte där gjorda
hänvisningar) och då gjort uttalanden av innebörd att delegering kan
vara en positiv rationaliseringsåtgärd som kan avlasta domarpersonalen
mer eller mindre rutinbetonade arbetsuppgifter samtidigt som biträdespersonalen
därigenom får mer ansvarsfyilda uppgifter. I dessa sammanhang
har utskottet också understrukit att en förutsättning för delegering
är att domstolarnas dömande och rättsvårdande verksamhet behålls
på hittillsvarande kvalitativt höga nivå.

Utskottet, som alltjämt har samma grundinställning, vill här nämna
att det pågår flera projekt med den inriktning mot en mer omfattande
delegering till domstolsbiträden som efterlyses i motionerna. Inom
ramen för en pågående försöksverksamhet vid Göteborgs tingsrätt får
tingsrätten t.ex. delegera till domstolsbiträden att ta emot fullföljdsinlagor
och pröva om talan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid.
Vidare får tingsrätten delegera att fetta beslut om rättshjälpsavgifter
och ersättning för personundersökning och läkarundersökning (SFS
1989:851). När det gäller t.ex. domstolsärenden och ärenden vid inskrivningsmyndighet
finns redan möjlighet att i stor utsträckning delegera
beslut till biträden [se 18 a—c §§ tingsrättsinstruktionen
(1979:572)|. De sistnämnda regeländringarna föregicks av försöksverksamhet.

Mot den angivna bakgrunden förutsätter utskottet att också erfarenheterna
av den nu pågående försöksverksamheten kommer att tas till
vara om den faller väl ut. Någon anledning för riksdagen att nu göra
ett uttalande i saken finns inte. Utskottet avstyrker bifall till motionerna
Ju804 och Ju809 i här behandlade delar.

1989/90:JuU24

Notariemeriteringen

1989/90: JuU24

I propositionen (s. 63—69) bereds riksdagen tillfälle att ta del av
planerade förändringar av notariemeriteringen.

Till grund för ändringarna ligger en inom justitiedepartementet
utarbetad promemoria (Ds 1989:17) Notariemeriteringen och remissbehandlingen
av promemorian.

Ändringarna innebär sammanfattningsvis att notariemeriteringens
längd förkortas från nuvarande två år och sex månader till två år.
Möjligheten till sex månaders utbytestjänstgöring behålls och en försöksverksamhet
med en till ett år förlängd utbytestjänstgöring vid
åklagarmyndighet inleds. Utbildningsmomentet i notariemeriteringen
ges en mer framträdande roll, och justitieministern understryker att
notarietjänstgöringen främst syftar till att ge notarien en allmän träning
i rättslig analys och metodik och inte till att ge notarien kunskaper
om de rättsliga reglerna på ett visst eller vissa områden. Ändringarna
medför vissa ändringar i behörighetsreglerna för notarier i tingsrättsinstruktionen.
Den nya ordningen planeras bli införd beträffande
tjänstgöringens längd den 1 januari 1991 och i övrigt den 1 juli 1990.

Bakom ändringarna ligger överväganden om den förändring av
domstolsarbetet som blivit ett resultat av den alltmer omfattande
delegeringen av domargöromål till domstolsbiträden och om hur en
överflyttning av den summariska processen till kronofogdemyndigheterna
kommer att påverka domstolarnas arbetsbörda (se prop.
1989/90:85 som för närvarande behandlas av riksdagen). Justitieministern
pekar vidare på att avhopp i slutet av notarietiden är vanliga och
på att domarutbildningen föreslås förkortad (se prop. 1989/90:79,
JuU25). Hon anser att det finns visst fog för argumentet att det bör
råda en rimlig proportion mellan längden på notarietjänstgöringen och
den mer omfattande domarutbildningen — den senare föreslås förkortad
till i princip två år och sex månader.

I motion Ju405 framförs kritik mot den aviserade förkortningen av
notarietjänstgöringens längd.

Utskottet vill till en början rent allmänt hänvisa till sina tidigare
uttalanden i ämnet (se JuU 1983/84:23 s. 4 ff och där gjorda hänvisningar)
och i linje härmed framhålla vikten av att utbildningsmomentet
i notariemeriteringen kommer att ges en mer framträdande roll.

Utskottet kan för sin del instämma i de överväganden som justitieministern
redovisat i propositionen, och utskottet vill understryka att
en förkortning av notarietjänstgöringen framstår som i det närmaste
nödvändig med hänsyn till de stora förändringar som domstolsarbetet
genomgått under de senaste åren, särskilt beträffande delegering till
domstolsbiträden. Ytterligare skäl för den tilltänkta förändringen innefattas
i den nyordning som planeras beträffande den summariska
processen. Det blir alltså knappast möjligt att i framtiden erbjuda
notarierna meningsfulla och för utbildningen relevanta arbetsuppgifter
under en så lång tid som två år och sex månader.

När det gäller genomförandet konstaterar utskottet att den summariska
processen kommer att överföras till kronofogdemyndigheterna

tidigast den 1 januari 1992. Utskottet förutsätter att hänsyn härtill tas
när övergångsbestämmelserna beträffande notariemeriteringen utformas.

Utskottet kan alltså ställa sig bakom de i propositionen redovisade
förändringarna av notariemeriteringen, och utskottet avstyrker bifall
till motion Ju405.

Nämnde mannafrågor
Antalet nämndemän m.m.

I motionerna Ju401 och Ju703 förordas en återgång till tidigare
gällande ordning med fem nämndemän i domför sammansättning.

Denna fråga har utskottet behandlat varje år sedan år 1983 då den
nuvarande regeln med normalt tre nämndemän i domför sammansättning
i tingsrätt infördes. Fem nämndemän erfordras dock i mål om
ansvar för vissa grova brott (se 1988/89:JuU23 s. 33 ff och där gjorda
hänvisningar). Så sent som i maj förra året avvisade utskottet således
förslag om en återgång till en ordning med fem nämndemän i alla
mål. Utskottet vidhåller alltjämt att den nuvarande ordningen är
lämplig. I anslutning till vad som anförs i motion Ju401 om antalet
nämndemän i länsrätt vill utskottet tillägga att det aldrig förekommit
en ordning med fem nämndemän där (se prop. 1978/79:86, JuU27,
rskr. 216). Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju401 och Ju703 i
här behandlade delar.

I motion Ju703 förordas också en återgång till en ordning med
sexåriga mandatperioder för nämndemän.

Mandatperiodens längd har nyligen ändrats från sex till tre år (se
prop. 1987/88:138, JuU38, rskr. 360). Vid ärendets behandling i riksdagen
anslöt sig utskottet till justitieministerns uppfattning att det är
minst lika viktigt att nämndemannakåren är allsidigt sammansatt som
att nämndemännen har lång erfarenhet av domstolsarbete och dömande
verksamhet; dock att betydelsen av erfarenhet i sammanhanget inte
fick underskattas. Utskottet pekade på att det är vanligt att nämndemän
i betydande omfattning återväljs, ofta flera gånger, och att det inte
fanns någon anledning att tro att den föreslagna ordningen skulle
föranleda någon ändring härvidlag. Man kunde alltså utgå från att det
även med treåriga mandatperioder skulle finnas nämndemän i rätten
med lång erfarenhet av det dömande arbetet. Utskottet tillstyrkte bifall
till regeringens förslag. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet prövade på nytt frågan om mandatperiodens längd i maj
1989 (1988/89:JuU23). Utskottet fann då ingen anledning till förnyade
överväganden i frågan.

Domstolsverket har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av
de nya reglerna. Av domstolsverkets rapport (DV Rapport 1989:2)
Nämndemannakårens sammansättning framgår bl.a. att inte mindre än
82 % av de nuvarande nämndemännen tidigare haft nämndemannauppdrag.

1989/90:JuU24

De farhågor för bristande erfarenhet m.m. bland nämndemännen
som kommer till uttryck i motion Ju703 vinner alltså inte något stöd,
och utskottet avstyrker bifall till motion Ju703 även i denna del.

Ersättningen

I motion Ju822 begärs en ökning av anslaget för nämndemannaersättningar
med 10 milj. kr. Motionärerna anser att ingen skall behöva
göra en ekonomisk uppoffring när han fullgör nämndemannauppdraget.

I motion Ju716 förordas en ordning där alla nämndemän får lika
ersättning, och motionärerna hänvisar till principen om lika lön för
lika arbete.

Ersättning för nämndemannauppdraget utgår per tjänstgöringsdag
med ett grundarvode på 300 kr. Om nämndemannen förlorar inkomst
vid uppdragets fullgörande utgår tilläggsarvode med högst 350 kr.

Principen för nämndemannaersättningar fastställdes år 1985 (se JuU
1984/85:25 s. 8 ff) och frågan har sedan dess behandlats av utskottet
flera gånger, senast förra året (se 1988/89:JuU14 s. 7). Utskottet fann
då, liksom tidigare (se JuU 1985/86:23 s. 6 och JuU 1987/88:29 s. 5),
att en allsidig rekrytering av nämndemän bättre främjas av ersättning
för konstaterad inkomstförlust än av en lägre generell ersättning, lika
för alla, vilket med hänsyn till de begränsade ekonomiska förutsättningarna
skulle vara alternativet.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt och avstyrker bifall till
motion Ju716.

I motion Ju822 tas frågan om nivån på nämndemannaersättning
upp. Motionärerna kritiserar särskilt det förhållandet att ersättningen i
många fall inte täcker den inkomstförlust som uppstår vid uppdragets
fullgörande och anför att ingen skall behöva göra en ekonomisk
uppoffring för detta förtroendeuppdrag. Arvodet bör enligt motionärerna
motsvara sjukförsäkringsersättningen + 10 %.

När det gäller ersättningsnivån kan utskottet forst konstatera att
ersättningen höjdes så sent som förra året. Utskottet är inte berett att
nu förorda en ytterligare höjning. Utskottet vill i sammanhanget erinra
om att ersättningen för vissa förtroendeuppdrag har granskats i fortroendeuppdragsutredningens
delbetänkande (Ds 1988:46) Pengar är
inte allt men ... I betänkandet föreslås att det skall bli en kommunal
skyldighet att ersätta de förtroendevaldas inkomstförluster fullt ut i
vanliga inkomstlägen. Betänkandet har remissbehandlats, och en proposition
kan förväntas under våren. Utskottet avstyrker bifall till
motion Ju822 i här behandlad del.

Utbildningsfrågor m.m.

I motion Ju822 framförs yrkanden om ökade anslag för information
till och fortbildning av nämndemän.

Frågor om information till och utbildning av nämndemän behandlades
av utskottet i november 1989. Utskottet underströk då i enlighet
med tidigare ställningstaganden i sitt av riksdagen godkända betänkan -

1989/90:JuU24

1** Riksdagen 1989/90. 9sami. Nr 15

Rättelse: S. 19 rad 12 Står: domstolarna för Rättat till: domstolarna m.m. för

de (1989/90:JuU5) att någon mer organiserad eller permanent verksamhet
syftande till en egentlig juridisk utbildning för nämndemännen
inte kunde anses lämplig med hänsyn till den ställning som lekmän
som nämndemännen intar inom rättskipningen. Däremot har utskottet
funnit behov av ökade informations- och utbildningsinsatser om de
regler som styr rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex.
sekretess och tystnadsplikt. Utskottet konstaterade vid frågans behandling
i november att utbildningsinsatser inom detta område nyligen
genomförts. Hösten 1988 anvisade riksdagen nämligen 5 milj. kr. på
tilläggsanslag för en bred informationsinsats för att ge nämndemännen
grundläggande kunskaper om verksamheten i domstolarna och andra
grundkunskaper för att delta i rättskipningsarbetet. En särskild utbildningsdag
har nu genomförts vid praktiskt taget alla tingsrätter, och
resultatet betraktas av justitieministern (prop. s. 76) som mycket gott.

Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov anvisas
över domstolsverkets budget. Vissa medel återstår också av 1988
års tilläggsanslag.

Flertalet nämndemän har som framgått helt nyligen fatt en grundläggande
utbildning. Enligt utskottets mening ankommer det i fortsättningen
främst på domstolarna att sörja för det grundläggande utbildningsbehovet
hos en nyvald nämndeman — så sker också i praktiken.
Det bör också nämnas att domstolsverket har tagit fram ett informationsmaterial
som riktar sig till nämndemän och som tingsrätterna kan
använda. Härtill kommer att det finns ytterligare skriftligt material
som riktar sig i första hand till allmänheten och som kan vara
lämpliga i arbetet med att orientera en nyvald nämndeman om domsto
Isförfarandet m.m.

Utskottet, som finner anledning att ånyo fästa uppmärksamheten på
att nämndemannauppdraget är ett lekmannauppdrag, anser att det finns
goda möjligheter att inom givna ekonomiska ramar tillgodose nämndemännens
utbildningsbehov liksom även att tillgodose behovet av information
om ändringar i lagstiftningen m.m.

Utskottet kan vidare konstatera att Nämndemännens riksförbund är
mycket aktivt när det gäller här aktuella frågor och att förbundet
tilldelas medel härför över domstolsverkets anslag.

Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av här behandlade
yrkanden i motion Ju822 torde inte vara erforderlig, och utskottet
avstyrker bifall till dem.

Säkerhetssal i Svea hovrätt

I motion Ju410 pekas på behovet av en s.k. säkerhetssal i Svea hovrätt.

För närvarande finns en säkerhetssal i Stockholmsområdet. Denna
ligger i Stockholms tingsrätt. Den uppfyller inte till fullo de säkerhetskrav
som bör ställas och betraktas därför som ett provisorium. Byggnadsstyrelsen
har av regeringen fatt i uppdrag att projektera en ny
säkerhetssal, även den belägen i Stockholms tingsrätt. Byggstarten är

1989/90:JuU24

beräknad till budgetåret 1993/94. Den planerade säkerhetssalen avses
enligt regeringskansliet täcka behovet inom Storstockholms- och Uppsalaområdet.

Utskottet konstaterar att frågan om en säkerhetssal som uppfyller
högt ställda säkerhetskrav redan är aktualiserad. När det gäller lokaliseringen
av säkerhetssalen saknar utskottet anledning att göra en
annan bedömning än den som kommit till uttryck i det nyss redovisade
regeringsbeslutet. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju410.

Arvodet till vissa ledamöter i hyresnämnd m.m.

I motion Ju403 förslås ändrade regler för ersättning till intresseledamöter
i hyres- och arrendenämnderna. Motionärerna anser att den nuvarande
ersättningen om 460 kr. per dag inte är i nivå med förlorad
arbetsförtjänst.

Hyresnämnd och arrendenämnd består av en lagfaren domare och
ytterligare två ledamöter — intresseledamöter. De sistnämnda skall
vara väl förtrogna med t.ex. förvaltning av hyresfastighet resp. med
bostadshyresgästers förhållanden. Intresseledamöterna utses efter förslag
från sådana riksorganisationer som kan anses väl företräda de
intressegrupper som berörs av rättskipningen på de aktuella områdena
(se Expertmedverkan och specialisering, SOU 1987:13 s. 166 ff).

Ersättningen till bl.a. intresseledamöter regleras i förordningen
(1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare
inom domstolsväsendet m.m. Ersättning utgår efter i princip två
olika system. Till t.ex. nämndemän utgår ersättning som framgått ovan
med grundarvode och tilläggsbelopp varvid tilläggsbelopp utgår endast
om nämndemannen gjort inkomstförlust vid uppdragets fullgörande. I
andra fall kan en uppdragstagare erhålla ett bestämt arvode för varje
tjänstgöringsdag, ibland kombinerat med ett särskilt arvode för förberedelsearbete.

Utskottet anser för sin del att arvoderingssystemet är utformat på ett
sådant sätt att en god rekrytering till uppdragen inom domstolsväsendet
främjas. Utskottet utgår från att dessa frågor kontinuerligt bevakas i
regeringskansliet och anser att någon åtgärd från riksdagens sida inte
är erforderlig. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju403.

I motion Ju413 krävs åtgärder för att beslutsgången vid hyresnämnd
och bostadsdomstol skall bli kortare.

Omloppstiden i hyresmål är för närvarande i hyresnämnd drygt tre
månader och i bostadsdomstolen omkring sex månader.

Det åligger hyresnämnd att behandla ärendena skyndsamt. I bostadsdomstolen
finns regler om förtursbehandling av särskilt brådskande
mål.

Den redovisade handläggningstiden är genomsnittlig, och såväl kortare
som längre handläggningstider kan alltså förkomma beroende på
omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottets uppfattning är att den
genomsnittliga handläggningstiden är acceptabel. Någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion Ju413 är alltså inte erforderlig.

1989/90:JuU24

Medelsberäkningen

1989/90:JuU24

Regeringen föreslår ett ramanslag till de allmänna domstolarna på
1 368 779 000 kr.

I motionerna Ju808 och Ju813 begärs att en parlamentarisk utredning
skall tillsättas för att se över domstolsväsendets organisation m.m.,
och i motion Ju803 uttrycks farhågor för domstolsväsendets situation i
framtiden.

Inom domstolsväsendet pågår ett omfattande utvecklings- och förnyelsearbete,
och regeringen har nyligen tillkallat en parlamentarisk
kommitté med uppgift att se över domstolarnas uppgifter, arbetssätt
och organisation — domstolsutredningen (Ju 1989:56). Härigenom
torde syftet med motionerna Ju808, Ju813 och Ju803 vara tillgodosett,
och utskottet avstyrker bifall till dem.

När det sedan gäller medelsberäkningen gör utskottet följande överväganden.

Som framgår av budgetpropositionen har regeringen på grund av det
besvärliga arbetsläget i framför allt hovrätterna och de större tingsrätterna
beslutat att för innevarande budgetår medge täckning av merutgifter
med 8 milj. kr. Beloppet avser utgifter under den senare hälften
av budgetåret. Utskottet konstaterar att regeringens förslag om anslagsökning
med 16 milj. kr. innebär att denna resursökning kan behållas
också nästa budgetår. Satsningen möjliggör också fortsatt höga investeringar
i utbildning och i ADB-utrustning.

Utskottet vill för sin del liksom tidigare år understryka att domstolarna
själva knappast har någon möjlighet att påverka verksamhetens
omfattning och att resursbehovet huvudsakligen avgörs av måltillströmningen
och målstrukturen. I detta sammanhang vill utskottet ge
uttryck för sin positiva inställning till det övergripande utredningsarbete
som regeringen beslutat om angående domstolarnas uppgifter och
organisation m.m. Olika åtgärder har också vidtagits för att förbättra
rekryteringsläget och för att öka möjligheterna att behålla domstolsväsendets
kvalificerade personal. Utskottet tänker här på satsningen på
utbildning och ADB-stöd men också t.ex. på den ovannämnda försöksverksamheten
med utökad delegering till domstolsbiträden och på
förslaget om en ny domarutbildning m.m. som utskottet har tagit
ställning till i ett annat ärende i dag (se prop. 1989/90:79, JuU25). En
omständighet av betydelse i sammanhanget är det förbättrade löneläge
för domarkåren som blivit ett resultat av den nyss avslutade lönerörelsen.

Sammantaget anser utskottet att den oro som utskottet förra året gav
uttryck för när det gällde resurserna till de allmänna domstolarna inte
längre gör sig gällande med fullt samma styrka. Detta är i någon mån
ett resultat av förändrade ekonomiska och praktiska förutsättningar.
Än större vikt härvidlag vill utskottet dock tillmäta det pågående
förändringsarbetet inom domstolsväsendet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.

Allmänna förvaltningsdomstolarna

1989/90: Ju U24

Regeringens förslag

I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 till Allmänna förvaltningsdomstolarna
anvisa ett ramanslag på 416 324 000 kr. (punkt D 3,
s. 77-80).

Motion

1989/90:Ju714 av Ingbritt Irhammar och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs om
snabbare handläggning och beslut vid skattskyldigs besvär över taxering.

Utskottet

Arbetsläget m.m.

Beträffande målutvecklingen i de allmänna förvaltningsdomstolarna
under år 1989 kan nämnas följande.

Antalet till länsrätterna inkomna skattemål visar en mindre ökning
under år 1989. Samtidigt bör anmärkas att en omläggning av besvärsordningen,
som påverkar statistiken, gjordes år 1988. Jämfört med år
1987 kan en minskning av skattemålen med knappt 10 % noteras.
Bortfallet beror, som anförs i propositionen, huvudsakligen på att
förenklingar i skattelagstiftningen medfört att många enkla mål fallit
bort. De mål som är kvar är alltså genomsnittligt sett svårare och mer
tidskrävande än tidigare. Avverkningstakten har också gått ned. Trots
dessa förhållanden har omloppstiden ändå minskat något och uppgår
nu till 20 månader.

Körkortsmålen fortsätter att öka i antal och ökningstakten har
tilltagit något. Under år 1989 ökade körkortsmålen med 10,5 % medan
det år 1988 rörde sig om en ökning med 9 %. Också avverkningstakten
har ökat men inte lika mycket. Antalet balanserade mål har
ökat med 18 %.

Också antalet övriga mål, huvudsakligen mål enligt sociallagstiftningen,
har ökat något medan avverkningstakten sjunkit. Antalet balanserade
mål har ökat med nästan 10 %.

Sammantaget är antalet balanserade mål i länsrätterna i stort sett
oförändrat.

I kammarrätterna har antalet inkomna mål minskat med nästan
8 %. En viss minskning av antalet avgjorda mål kan också noteras.
Sammantaget minskade målbalansen med drygt 6 % men de balanserade
målen har blivit äldre; detta gäller särskilt kammarrätten i Jönköping.

I regeringsrätten minskade såväl antalet inkomna som antalet avgjorda
mål. Totalt sett är balansen i stort sett oförändrad.

Utskottet finner för sin del att arbetsläget vid förvaltningsdomstolarna
alltjämt ger anledning till oro. Visserligen är målbalansen i länsrätterna
på det stora hela oförändrad jämfört med föregående år men
målens sammansättning är äldre och mer komplicerad. Utskottet tänker
här särskilt på att antalet förtursmål, dvs. mål som enligt författningsföreskrift
skall behandlas skyndsamt eller inom viss tid, ökar och
på att skattemålen blir allt svårare. I kammarrätterna har målbalansens
sammansättning trots en minskad måltillströmning ytterligare försämrats.
Detta har föranlett regeringen att tillfälligt inrätta en extra avdelning
vid kammarrätten i Jönköping, där situationen är särskilt bekymmersam.

Utskottet måste vidare konstatera att omloppstiden i skattemål i
länsrätterna är i stort sett oförändrad, något som knappast kan betecknas
som tillfredsställande med hänsyn till det av riksdagen fastslagna
målet att omloppstiden inte bör överstiga tolv månader. Utskottet vill i
sammanhanget notera att arbetsplaneringen vid länsrätterna försvåras
av att en så stor del av målen är förtursmål.

Utskottet anser emellertid inte, till skillnad från vad som anförs i
motion Ju714, att det bör föreskrivas en tidsfrist inom vilken taxeringsbesvär
normalt bör vara avgjorda. En sådan ordning skulle ytterligare
försvåra ett ändamålsenligt utnyttjande av domstolarnas resurser. Utskottet
avstyrker bifall till motionen.

Med hänsyn till de långa handläggningstiderna vill utskottet tillägga
att det kan finnas anledning för domstolarna att i större utsträckning
än hittills överväga om det inte kan vara aktuellt att avgöra ett
skattemål trots att yttrande inte inkommit från den skattskyldiges
motpart (jfr 10 § förvaltningsprocesslagen).

Utskottet vill i detta sammanhang anmärka att i regeringens nyligen
framlagda proposition om ny taxeringslag m.m. (prop. 1989/90:74)
föreslås omfattande förändringar i taxeringsförforandet som beräknas
leda till en kraftig minskning av antalet skattemål. De nya reglerna
skall tillämpas första gången vid 1991 års taxering, och de påverkar
alltså inte arbetsläget i domstolarna nu. På några års sikt bör emellertid
antalet skattemål minska. Utskottet noterar att möjligheterna att
beräkna de besparingar som reformen kan leda till för länsrätterna och
kammarrätterna präglas av stor osäkerhet (prop. s. 386). Som redan
framgått påverkas arbetssituationen av flera olika omständigheter. Försiktighet
är därför tillrådlig när det i budgetregleringen gäller att pröva
möjligheterna att ta ut framtida besparingar ur reformen.

Den allmänna fastighetstaxeringen av småhus som genomförs under
år 1990 beräknas medföra ett stort antal mål i länsrätterna. Detta
kommer att ställa ytterligare anspråk på domstolarnas resurser.

Sammantaget innebär det anförda, som justitieministern anför (s.
79), att man kan räkna med att arbetsläget för länsrätterna — med
reservation för fastighetstaxeringen — kommer att vara i stort sett
oförändrat under de närmaste två åren.

1989/90:JuU24

Medelsberäkningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på drygt 416 milj. kr. till de
allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslaget innebär att den under innevarande budgetår inledda satsningen
på ADB och utbildning fortsätter. Vidare sker en temporär
förstärkning av anslaget med 3 milj. kr. på grund av den förestående
fastighetstaxeringen.

Utskottet, som hänvisar till vad som ovan anförts om utvecklingsarbetet
inom domstolsväsendet, godtar regeringens förslag till medelsanvisning.

Försäkringsdomstolarna
Regeringens förslag

I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 till Försäkringsdomstolarna
anvisa ett ramanslag på 67 330 000 kr. (punkt D 4, s.
80-82).

Regeringen har vidare föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer
för en samordning av försäkringsrätterna med vissa kammarrätter som
justitieministern angett i propositionen (s. 55—63).

Motioner

1988/89:Ju412 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
domstolarna i övre Norrland och behovet av kammarrätt i Umeå.

1989/90:Ju402 av Gunilla André m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om samordning av försäkringsrätterna
med vissa kammarrätter.

1989/90:Ju404 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om försäkringsrätternas
organisation,

2. att riksdagen hos regeringen begär att domstolsutredningen får i
uppdrag att utreda denna fråga.

1989/90:Ju409 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en kammarrätt i Umeå för övre Norrland.

1989/90:Ju411 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen — med avslag på regeringens förslag — hos regeringen
begär förslag om att socialförsäkringsmålen fr.o.m. den 1 juli 1991
tillförs länsrätterna med fullföljd till kammarrätterna och tills vidare
försäkringsöverdomstolen,

2. att, för det fall ovanstående yrkande (1) inte vinner bifall, riksdagen
— med avslag på regeringens förslag — beslutar att frågan om

1989/90: Ju U24

integration av försäkringsdomstolarna i de allmänna förvaltningsdomstolarna
skall överlämnas till utredningen som skall se över domstolarnas
uppgifter m.m. för fortsatt övervägande.

Utskottet

Arbetsläget

I försäkringsrätterna har antalet inkomna mål under år 1989 ökat med
drygt 21 %. En viss ökning har skett också beträffande antalet avgjorda
mål. Balansen har ökat med 17 %. I förhållande till år 1987 har
antalet inkomna mål ökat med sammanlagt 85 %.

1 försäkringsöverdomstolen har antalet inkomna mål i förhållande
till år 1988 ökat med 26 % medan antalet avgjorda mål är i stort sett
oförändrat. Resultatet är en balansökning om drygt 15 %.

En viktig anledning till målökningen i försäkringsrätterna torde,
som utskottet konstaterade redan förra året, vara att socialförsäkringsnämnderna
sedan den 1 januari 1988 inte skall ompröva sina egna
beslut innan de översänds till försäkringsrätten (se prop. 1985/86:73,
SfU12, rskr. 142). Regeringen har nu som framgår av propositionen (s.
82) gett riksförsäkringsverket och domstolsverket i uppdrag att utvärdera
bl.a. denna regel och lägga fram de förslag till författningsändringar
som anses påkallade. Uppdraget har nyligen redovisats och överväganden
pågår nu i regeringskansliet.

Den genomsnittliga handläggningstiden i de tre försäkringsrätterna
varierar mellan 13 och 20 månader. Handläggningstiden är längst vid
försäkringsrätten för Norra Sverige, och domstolsverket anser att det
bör övervägas att flytta 1 000 mål därifrån till försäkringsrätten för
Södra Sverige.

På grund av arbetsläget har regeringen beslutat inrätta dels en ny
tjänst som domare i försäkringsöverdomstolen, dels en extra avdelning
vid försäkringsrätten för Mellansverige under tiden den 1 januari—den
30 juni 1990.

Försäkringsrätternas organisation

Försäkringsrätternas organisation m.m. regleras i lagen (1978:28) om
försäkringsdomstolar.

Försäkringsöverdomstolen är högsta försäkringsdomstol i mål som
fullföljs dit från försäkringsrätt eller från arbetsmarknadsstyrelsen eller
som arbetsmarknadsstyrelsen underställer försäkringsöverdomstolens
prövning.

Försäkringsöverdomstolen prövar mål där prövningstillstånd beviljats.
Prövningstillstånd kommer i fråga om det är av vikt för rättstillämpningen
att talan prövas av försäkringsöverdomstolen (prejudikatsdispens)
eller om det finns anledning att ändra det slut som
försäkringsrätten kommit till (ändringsdispens). Regleringen finns i
35 § — 37 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

1989/90:JuU24

Försäkringsrätt är domstol närmast under försäkringsöverdomstolen
i mål som fullföljs dit från allmän försäkringskassa eller från riksförsäkringsverket.
Det finns tre försäkringsrätter för resp. norra Sverige,
Mellansverige och södra Sverige.

Försäkringsrätternas organisation har varit föremål för överväganden
sedan år 1988 (se prop. 1987/88:100 bilaga 4 s. 79). Bakgrunden var att
det fanns betydande svårigheter bl.a. att rekrytera och behålla domare
och föredragande. Domstolsverket fick i uppdrag att analysera förutsättningarna
för att på sikt samordna försäkringsrätterna med de allmänna
förvaltningsdomstolarna.

Frågan om försäkringsrätternas organisation har också varit föremål
för behandling i utskottet med anledning av en motion i ämnet.
Utskottet uttalade då (JuU 1987/88:29 s. 14) att domstolsverket borde
överväga inte endast försäkringsrätternas utan även försäkringsöverdomstolens
ställning.

Domstolsverket har redovisat sitt uppdrag i rapporten (DV Rapport
1988:5) Försäkringsdomstolar och allmänna förvaltningsdomstolar.

Frågan om försäkringsrätternas ställning har också behandlats i
justitiedepartementets promemoria (Ds 1989:2) Domstolarna i framtiden
— en idéskiss.

Under ärendets beredning i riksdagen har representanter för kammarrätterna
och försäkringsrätterna beretts tillfälle att till utskottet
framföra synpunkter i organisationsfrågan m.m.

Domstolsverkets förslag innebar att socialförsäkringsmålen under en
övergångsperiod skulle avgöras i fem länsrätter i särskild sammansättning
och överprövas av försäkringsöverdomstolen med bibehållande av
möjligheten till ändringsdispens. Få sikt — vid mitten av 1990-talet —
skulle försäkringsöverdomstolen ersättas av kammarrätterna och regeringsrätten,
och instansordningen i socialförsäkringsmålen skulle sålunda
bli densamma som i flertalet förvaltningsmål. Förslaget innebar
att möjligheten till ändringsdispens skulle upphöra när regeringsrätten
blev högsta instans.

Förslaget i idéskissen innebär att socialförsäkringsmålen skall föras
över till kammarrätterna och där, åtminstone till en början, avgöras på
specialavdelning. Något förslag om ändrad ställning för försäkringsöverdomstolen
har inte lagts fram.

Remissbehandlingen av rapporten och idéskissen har skett gemensamt.

Sammanfattningsvis innebär remissinstansernas ställningstaganden
att flertalet är positiva till en integrering mellan de allmänna förvaltningsdomstolarna
och försäkringsrätterna. Däremot föreligger oenighet
när det gäller på vilket sätt en sådan integrering bör ske; nämligen om
försäkringsrätterna skall integreras med kammarrätterna eller med
länsrätterna. Remissinstansernas ställningstagande i denna del synes
åtminstone delvis ha samband med deras syn på försäkringsöverdomstolens
fortsatta verksamhet. De remissinstanser som förordar att försäkringsöverdomstolens
uppgifter tas över av regeringsrätten synes som

1989/90: JuU24

regel också förorda att försäkringsrätterna integreras med länsrätterna
medan de remissinstanser som utgått från att försäkringsöverdomstolen
skall vara kvar förordar en integrering med kammarrätterna.

I sina överväganden (s. 60—63) stannar justitieministern för en
lösning som innebär att försäkringsrätterna integreras med kammarrätterna
och att försäkringsöverdomstolen i vart fall tills vidare behålls
som högsta instans inom socialförsäkringsområdet. Någon förändring
av försäkringsöverdomstolens uppgifter föreslås inte. Den nya ordningen
beräknas träda i kraft den 1 juli 1991.

I motion Ju412 förordas att försäkringsrätterna integreras med kammarrätterna,
vilket i sin tur enligt motionärerna bör medföra att en ny
kammarrätt för övre Norrland tillskapas; ett krav som också framförs i
motion Ju409. I motion Ju411 däremot förordas en integrering med
länsrätterna eller, i andra hand, som även begärs i motion Ju404, att
frågan om försäkringsrätternas organisation skall hänskjutas till domstolsutredningen.
I motion Ju402 yrkas avslag på regeringsförslaget
med hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

Som har framgått i det föregående har försäkringsrätterna kommit
in i en utveckling med växande balanser. Härtill kommer mycket stora
rekryteringssvårigheter. Utskottet delar justitieministerns uppfattning
att anledningen till rekryteringssvårigheterna står att finna i försäkringsrätternas
snäva målområde och den relativt slutna och begränsade
domarkarriären där. Försäkringsrätterna närmar sig nu en situation
där det inte längre går att undvika att genom organisatoriska förändringar
försöka förbättra rekryteringsläget. Utskottet kan bl.a. av den
anledningen inte ställa sig bakom kravet på ytterligare granskning i
domstolsutredningen. Härtill kommer som framgått ovan att försäkringsrätternas
organisation varit föremål för utredning i särskild ordning.
Även hänsynen till berörd personal talar starkt för att frågan inte
bör hållas öppen längre. Utskottet kan således inte stödja motionskraven
på ytterligare utredning m.m. och avstyrker alltså bifall till motionerna
Ju402 och Ju404.

I denna del återstår det att ta ställning till om försäkringsrätterna
skall integreras med kammarrätterna eller med länsrätterna.

Utskottet anser för sin del att övervägande skäl talar för kammarrättsalternativet.
Utskottet grundar i likhet med justitieministern sin
uppfattning på att det så länge försäkringsöverdomstolen kan bevilja
ändringsdispens inte är befogat med prövning i mer än en underinstans.
Också den organisationen ger den rättssökande möjlighet till
sakprövning i två instanser. Härtill kommer som justitieministern
anför att försäkringsrätterna har kammarrätterna som förebild i såväl
organisatoriskt som processuellt hänseende. Behovet av kvalificerade
föredragande kan också, som justitieministern anför, lättare tillgodoses
inom kammarrätterna än inom länsrätterna. Utskottet kan således inte
stödja länsrättsalternativet som förs fram i motion Ju411. Det i motionen
i andra hand framförda yrkandet om hänvisning av organisationsfrågan
till domstolsutredningen har utskottet redan ovan prövat i sak.
Utskottet avstyrker bifall också till detta yrkande.

1989/90:JuU24

Utskottets ställningstaganden i det föregående innebär att utskottet
godkänner de riktlinjer för en samordning av försäkringsrätterna med
vissa kammarrätter som lagts fram i propositionen. Härigenom är
yrkandet i motion Ju412 om överföring av försäkringsrätterna till
kammarrättsorganisationen tillgodosett.

När det slutligen gäller yrkandena i motionerna Ju412 och Ju409
om en kammarrätt i Umeå vill utskottet först konstatera att avsikten är
att försäkringsrätten för Norra Sverige, som är belägen i Umeå, skall
bli kvar där men som en specialavdelning till kammarrätten i Sundsvall.
Utskottet vill vidare hänvisa till att justitieministern i propositionen
(s. 62) uttalat att det på längre sikt, när konsekvenserna av det
första samordningssteget kan överblickas och när mera säkra prognoser
om antalet socialförsäkringsmål och skattemål i framtiden kan göras,
kan finnas skäl att närmare studera resultatet av integreringen och från
då vunna erfarenheter överväga frågor om bl.a. kammarrätternas antal,
lokalisering och domkretsar. Utskottet, som tidigare prövat och då inte
avvisat tanken på att förlägga en kammarrätt till Umeå (se JuU
1987/88:29 s. 14), vill också erinra om att under uppbyggandet av
kammarrättsorganisationen i början av 1970-talet två avdelningar av
kammarrätten i Stockholm tjänstgjorde i Sundsvall. En liknande utveckling
när det gäller den kammarrättsavdelning som vid omorganisationen
förläggs till Umeå kan enligt utskottets mening bli aktuell i en
framtid. Med dessa ord avstyrker utskottet bifall till här behandlade
yrkanden i motionerna Ju412 och Ju409.

Utskottet vill mera allmänt tillägga att den omorganisation som
förestår innebär stora påfrestningar för både den berörda personalen
och de administrativa organen. Utskottet utgår dock ifrån att svårigheterna
kan minimeras i ett gott samarbete mellan de berörda; inte minst
de fackliga organisationerna och domstolsverket.

Medelsberäkningen

Regeringen föreslår ett ramanslag på drygt 67 milj. kr.

Regeringens förslag innebär att den under innevarande budgetår
gjorda förstärkningen av anslaget med 3,5 milj. kr. kommer att utgå
också nästa budgetår.

Den kraftiga måltillströmningen till försäkringsrätterna innebär en
belastning på befintliga resurser. Samtidigt gör rekryteringsproblemen
det svårt att utnyttja resurserna på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet
anser att de åtgärder regeringen vidtagit är ändamålsenliga — utskottet
tänker då främst på översynen av omprövningsreglerna och på den
organisationsförändring som utskottet nyss ställt sig bakom — och
utskottet anser det inte i det nu aktuella läget aktuellt att överväga
resursförstärkningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.

1989/90: JuU24

Utrustning till domstolar m.m.

1989/90:JuU24

Regeringens förslag

I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 till Utrustning till
domstolar m.m. anvisa ett reservationsanslag på 33 000 000 kr. (punkt
D 5, s. 83).

Utskottet

Medelsberäkningen

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsberäkning.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till domstolsverket

att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret 1990/91 anvisar
ett ramanslag på 56 222 000 kr.,

2. beträffande tekniska hjälpmedel i domstolsväsendet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju809 yrkande 13,

res. 1 (fp)

3. beträffande delegering till domstolsbiträden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju804 yrkande 3 och motion
1989/90:Ju809 yrkande 10,

res. 2 (fp)

4. beträffande notariemeriteringen

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju405 lämnar utan
erinran vad justitieministern anfört i proposition 1989/90:100
bilaga 4, s. 63—69,

res. 3 (m)

5. beträffande antalet nämndemän i domför sammansättning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju401 och motion
1989/90:Ju703 i denna del,

res. 4 (m)

6. beträffande mandattidens längd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju703 i denna del,

res. 5 (m)

7. beträffande principen för nämnde mannaersättning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju716,

res. 6 (c)

8. beträffande resurser till nämndemannaersättningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju822 yrkande 7,

res. 7 (vpk)

9. beträffande resurser till nämndemannautbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju822 yrkandena 8 och 9,

res. 8 (vpk)

10. beträffande säkerhetssal i Svea hovrätt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju410,

res. 9 (mp)

11. beträffande arvodet till vissa ledamöter i hyresnämnd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju403,

12. beträffande handläggningstiden i hyresnämnd m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju413,

13. beträffande en parlamentarisk utredning m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju808 yrkande 36, motion
1988/89:Ju813 yrkande 1 och motion 1989/90:Ju803 yrkande 3,

14. beträffande anslag till allmänna domstolarna

att riksdagen till Allmänna domstolarna m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 1 368 779 000 kr.,

15. beträffande handläggningstiden i skattemål
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju714,

res. 10 (m, fp, c, mp)

16. beträffande anslag till allmänna förvaltningsdomstolarna

att riksdagen till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 416 324 000 kr.,

17. beträffande försäkringsrätternas organisation

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju412 i denna
del och med avslag på motion 1989/90:Ju402 yrkande 1, motion
1989/90:Ju404 och motion 1989/90:Ju411 godkänner de riktlinjer
för en samordning av försäkringsrätterna med vissa kammarrätter
som justitieministern angett i propositionen,

res. 11 (fp, c)
res. 12 (m)

18. beträffande en kammarrätt i Umeå

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju412 i denna del och
motion 1989/90: Ju409,

19. beträffande anslag till försäkringsdomstolarna

att riksdagen till Försäkringsdomstolarna för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 67 330 000 kr.,

20. beträffande anslag till utrustning till domstolar m.m.

att riksdagen till Utrustning till domstolar m.m. anvisar ett reservationsanslag
på 33 000 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1990
På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s),
Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn
Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c),

1989/90:JuU24

Berith Eriksson (vpk), Kent Lundgren (mp), Sigrid Bolkéus (s) och
Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Tekniska hjälpmedel i domstolsväsendet (mom. 2)

Britta Bjelle och Lars Sundin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet
kan" och på s. 4 slutar med "motion Ju809" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill först konstatera att det är självklart att det tar tid att
genomföra så stora projekt som t.ex. datoriseringen av inskrivningsväsendet.
Kritik kan knappast riktas mot tidsåtgången härvidlag. Utskottet
anser emellertid att utvecklingen i andra hänseenden bör skyndas
på. Detta gäller främst tillgången till utrustning för textbehandling. En
allmän tillgång till sådan utrustning skulle verka kvalitetsbefrämjande
på flera sätt och dessutom befria kanslipersonalen från vissa arbetsuppgifter
med ett stort inslag av återkommande moment, t.ex. renskrivning
av vissa stadardiserade domar. Att arbetsplatsen är utrustad med
modern och ändamålsenlig utrustning underlättar också med säkerhet
rekryteringen. Det blir också lättare att uppfylla allmänhetens krav på
service. Utskottet anser således att tillräckliga medel måste avsättas för
införande av textbehandling och annan modern teknik och för följdinvesteringar
bl.a. i utbildning för berörd personal. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tekniska hjälpmedel i domstolsväsendet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju809 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Delegering till domstolsbiträden (mom. 3)

Britta Bjelle och Lars Sundin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Mot
den" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att erfarenheterna från pågående försöksverksamheter
kommer att tas till vara i förnyelsearbetet inom domstolsväsendet.
Utskottet vill också redan nu ge uttryck för sin uppfattning att
det är dags att fortsätta på den inslagna vägen. Utskottet anser sålunda,
i linje med vad som anförs i motionerna Ju405 och Ju809, att inte
endast enstaka beslut bör kunna delegeras till biträdespersonal utan att
sådan personal även bör kunna anförtros att på eget ansvar avgöra
vissa enklare typer av mål och ärenden som t.ex. mål om äktenskaps -

1989/90:JuU24

skillnad. En försöksverksamhet med den här angivna inriktningen bör
snarast inledas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande delegering till domstolsbitråden

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju804 yrkande 3
och motion 1989/90:Ju809 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Notariemeriteringen (mom. 4)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
kan" och på s. 6 slutar med "motion Ju405" bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Ju405 anser utskottet att
frågan om tingsmeriteringens längd är för tidigt väckt. I princip hade
behandlingen av hithörande frågor bort anstå till dess att domstolsutredningens
arbete avslutats och det alltså stod klart hur domstolsväsendet
i stort kommer att gestalta sig i framtiden. I det läge saken nu
befinner sig vill utskottet emellertid, i linje med vad som anförs i
motion Ju405, slå fast att regeringsförslaget om en avkortning av
notarietiden inte kan godtas. Tingsmeriteringens betydelse kan nämligen,
enligt utskottets uppfattning, inte överskattas. Genom den ges
unga jurister en grundläggande skolning och erfarenhet av rättstillämpning
och dömande verksamhet som är av stort värde oavsett om de
senare kommer att verka i näringslivet, inom domstolsväsendet eller
eljest inom offentlig förvaltning. Notariemeriteringen bör självfallet
inte göras alltför kort, och utskottet finner den föreslagna möjligheten
till utbytestjänstgöring hos åklagare, som innebär endast ett års tjänstgöring
vid tingsrätt, särskilt olycklig. När det gäller notariemeriteringens
längd och försöksverksamheten med utbytestjänstgöring hos åklagarmyndighet
bör regeringens förslag alltså inte genomföras. I övrigt
kan utskottet ansluta sig till förslaget.

Vad utskottet anfört med anledning av regeringsförslaget och motion
Ju405 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande notariemeriteringen

att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1989/90:Ju405 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Antalet nämndemän i domför sammansättning
(mom. 5)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Denna
fråga" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:

1989/90:JuU24

Från såväl allmänt demokratiska synpunkter som av rättssäkerhetsskäl
är det angeläget att den i ett mål medverkande nämndemannagruppen
har en så allsidig sammansättning och bred förankring i
samhället som möjligt. Den minskning av antalet nämndemän från
fern till normalt tre som genomfördes år 1983 har medfört att den
önskvärda allsidigheten och bredden har försämrats inom den del av
rättskipningen, där tyngdpunkten i praktiken ligger i flertalet fall.
Utskottet anser för sin del att de skäl som i 1983 års ärende anfördes
för den nuvarande ordningen med fem nämndemän i mål om särskilt
svåra brott med samma styrka talar för denna sammansättning även i
övriga mål, där nämndemän medverkar. Utskottet vill sålunda förorda
en återgång till den ordning som gällde före år 1983 då antalet
nämndemän i tingsrätt var fem i alla mål där nämndemän deltog.
Regeringen bör utarbeta och förelägga riksdagen ett förslag i detta
syfte. Vad utskottet nu anfört med anledning av här behandlade delar
av motionerna Ju401 och Ju703 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande antalet nämndemän i domför sammansättning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju401 och motion
1989/90:Ju703 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Mandattidens längd (morn. 6)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "De
farhågor" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Även om det alltså förefaller som om de farhågor om bristande
erfarenhet m.m. som kommer till uttryck i motion Ju703 inte vinner
stöd i den hittillsvarande utvecklingen anser utskottet att motionskravet
är befogat. Utskottet anser det vara av väsentlig betydelse för
rättssäkerheten att nämndemännen besitter tillräcklig erfarenhet av
den dömande verksamheten — en erfarenhet som knappast hinner
förvärvas på så kort tid som tre år. Regelsystemet bör vara anpassat till
den ordning som eftersträvas, och det får inte vara en tillfällighet —
beroende av t.ex. de väljande organens vilja till omval av nämndemän
— om nämndemannagruppen inom sig bevarar nödvändig erfarenhet
8V domstolsarbetet. Utskottet vill alltså förorda en återgång till sexåriga
mandatperioder, och regeringen bör snarast lägga fram ett förslag
h8rom för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande mandattidens längd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju703 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1989/90:JuU24

6. Principen för nämndemannaersättning (mom. 7)

1989/90:JuU24

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
intar" och slutar med "motion Ju716" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tiden nu är mogen för ett ersättningssystem som
har som utgångspunkt att alla nämndemän ersätts lika. Arbetsinsatsen i
domstolen är nämligen oberoende av vilken inkomst nämndemannen
har i sitt ordinarie yrke, och även i detta sammanhang bör den
allmänt vedertagna principen om lika lön för lika arbete gälla. Regeringen
bör sålunda snarast för riksdagen redovisa ett nytt ersättningssystem
som bygger på den av utskottet förordade principen om lika
ersättning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande principen för nämndemannaersättning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju716 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Resurser till nämndemannaersättningar (mom. 8)

Berith Eriksson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "När
det" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att var och en som är valbar till nämndeman
är skyldig att åta sig uppdraget. Utskottet anser för sin del det
självklart att en nämndeman inte bör drabbas av inkomstförlust på
grund av uppdraget. Annars finns det, som utskottet ser det, stor risk
för bristande representativitet i nämndemannakåren. Principen för
nämndemannaersättningen bör vara att arvodet skall motsvara sjukförsäkringsersättningen
ökad med 10 %. För att möjliggöra en höjning av
nämndemannaersättningen i linje med vad utskottet anfört bör anslås
ytterligare 10 000 000 kr. för detta ändamål. Beloppet bör tillföras
anslaget till domstolsverket.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande resurser till nämndemannaersättningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju822 yrkande 7 till
Domstolsverket utöver vad som skett under moment 1 ovan
anvisar ytterligare 10 000 000 kr. för detta ändamål.

8. Resurser till nämndemannautbildning m.m.
(mom. 9)

Berith Eriksson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
som" och slutar med "till dem" bort ha följande lydelse:

Detta är emellertid långt ifrån tillräckligt, och utskottet kan ställa sig
bakom kravet i motion Ju822 på en ökad medelstilldelning såväl till

utbildning av nämndemän inom domstolsväsendet som till Nämndemännens
riksförbund. I förstnämnda hänseende anser utskottet att den
förra året gjorda satsningen på fortbildning av nämndemän bör permanentas,
och när det gäller medel till riksförbundet vill utskottet särskilt
peka på den studieverksamhet som bedrivs i nämndemannaföreningarnas
regi. Utskottet har också erfarit att riksförbundet brottas med stora
ekonomiska svårigheter. 1 det läget måste det vara en uppgift för staten
att säkerställa den utbildnings- och informationsverksamhet som bedrivs
av riksförbundet. Utskottet anser i enlighet med kraven i motion
Ju822 att ytterligare 1 600 000 kr. bör avsättas för utbildnings- och
fortbildningsverksamhet bland nämndemän. Medlen bör fördelas med
1 500 000 kr. att användas inom domstolsväsendet och 100 000 kr. att
användas inom riksförbundet. Medlen bör tillföras anslaget till domstolsverket.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande resurser till nämnde mannautbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju822 yrkandena 8
och 9 till Domstolsverket utöver vad som skett under moment 1
ovan anvisar ytterligare 1 600 000 kr. för detta ändamål.

9. Säkerhetssal i Svea hovrätt (mom. 10)

Kent Lundgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "motion Ju410" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan alltså konstatera att frågan om en säkerhetssal som
uppfyller högt ställda säkerhetskrav redan är aktualiserad. Detta är
emellertid av flera skäl inte tillräckligt. Utskottet anser det således
tveksamt om en säkerhetssal kan täcka hela behovet inom regionen.
Härtill kommer att det ur hovrättens synpunkt sett ter sig krångligt
och på flera sätt orationellt att bli hänvisad till en säkerhetssal i
Stockholms tingsrätt. Slutligen är hovrätten så trångbodd att ytterligare
sessionssalar under alla omständigheter behövs. Mot den bakgrunden
ter det sig naturligt att inrätta en säkerhetssal för hovrättens behov på
Riddarholmen. Regeringen bör sålunda snarast låta påbörja projekteringen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande säkerhetssal i Svea hovrätt

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju410 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:JuU24

10. Handläggningstiden i skattemål (mom. 15)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran
Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Kent Lundgren (mp)
och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "till motionen" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning krävs nu åtgärder för att radikalt minska
handläggningstiden i skattemålen. Det kan väl i och för sig inte
uteslutas att den pågående översynen av domstolsorganisationen och de
planerade förändringarna i taxeringsförfarandet kan komma att leda
till en förbättring i arbetsläget och till kortare handläggningstider.
Detta är emellertid fråga om en utveckling på sikt som enligt utskottets
mening knappast kan avvaktas. Utskottet anser sålunda tiden nu vara
mogen att föreskriva en tidsfrist inom vilken taxeringsbesvär senast
skall vara avgjorda. Denna tidsfrist bör enligt utskottets mening bestämmas
så att beslut i länsrätten skall fattas senast andra året efter
taxeringsåret. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i
saken. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande handläggningstiden i skattemål
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju714 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Försäkringsrätternas organisation (mom. 17)

Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Anders
Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som
har" och på s. 17 slutar med "kammarrättsorganisationen tillgodosett"
bort ha följande lydelse:

Som nämnts i det föregående innefattar domstolsutredningens uppdrag
en översyn av domstolarnas organisation. I direktiven framhålls
bl.a. att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans.
Domstolsutredningen skall därför utreda om vissa måltyper, där den
första domstolsprövningen nu sker i hovrätt eller kammarrätt, i stället
kan handläggas av tingsrätt eller länsrätt som första domstolsinstans.
En annan uppgift för utredningen är att se till att måltyperna är så
ändamålsenligt fördelade mellan domstolsorganisationerna och domstolarna
som möjligt.

Frågan om socialförsäkringsmålen undantas från utredningens arbete.
Utskottet anser för sin del att den avgränsningen inte är ändamålsenlig.
Det står ju redan klart att en integrering av försäkringsrätterna
med de allmänna förvaltningsdomstolarna — något som utskottet i och
för sig inte avvisar — skulle komma att fa långtgående konsekvenser

1989/90:JuU24

för de senare i just sådana hänseenden som är föremål för överväganden
i utredningen. Utskottet anser sålunda att frågan om försäkringsrätternas
organisation bör hänvisas till domstolsutredningen.

I sammanhanget vill utskottet understryka att de långa väntetiderna
för socialförsäkringsmålen gör att en lösning av organisationsfrågan
brådskar. I avvaktan härpå bör det ankomma på regeringen att vidta
åtgärder för att säkerställa verksamheten vid försäkringsrätterna.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att utskottet tillstyrker
bifall till utredningskraven i motionerna Ju402 och Ju404 och, som en
konsekvens härav, att utskottet avstyrker bifall dels såväl till regeringens
förslag som till förslaget i motion Ju412 om överföring av försäkringsrätterna
till kammarrättsorganisationen, dels till det i motion
Ju411 framförda länsrättsalternativet.

Vad utskottet nu anfört med anledning av försäkringsrätternas organisation
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande försäkringsrätternas organisation
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju402 yrkande 1
och motion 1989/90:Ju404 och med avslag på dels de i propositionen
föreslagna riktlinjerna, dels motion 1988/89:Ju412 i denna
del och motion 1989/90:Ju411 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

12. Försäkringsrätternas organisation (mom. 17)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som
har" och på s. 17 slutar med "kammarrättsorganisationen tillgodosett"
bort ha följande lydelse:

Som har framgått i det föregående har försäkringsrätterna kommit
in i en utveckling med växande balanser. Härtill kommer mycket stora
rekryteringssvårigheter. Utskottet delar justitieministerns uppfattning
att anledningen till rekryteringssvårigheterna står att finna i försäkringsrätternas
snäva målområde och den relativt snäva och begränsade
domarkarriären där. Försäkringsrätterna närmar sig nu en situation
där det inte längre går att undvika att genom organisatoriska förändringar
försöka förbättra rekryteringsläget. Utskottet kan bl.a. av den
anledningen inte ställa sig bakom kravet på ytterligare granskning i
domstolsutredningen. Härtill kommer som framgått ovan att försäkringsrätternas
organisation varit föremål för utredning i särskild ordning.
Även hänsynen till berörd personal talar starkt för att frågan inte
bör hållas öppen längre. Utskottet kan således inte stödja motionskraven
på ytterligare utredning m.m. och avstyrker alltså bifall till motionerna
Ju402 och Ju404.

I denna del återstår det att ta ställning till om försäkringsrätterna
skall integreras med kammarrätterna eller med länsrätterna.

1989/90:JuU24

Enligt utskottets mening bör, sorn också föreslås i propositionen,
försäkringsrätterna integreras med förvaltningsdomstolarna. Integreringen
bör emellertid ske med länsrätterna och inte, som föreslås i
propositionen, med kammarrätterna.

För utskottets ställningstagande talar flera skäl av såväl principiell
som mer praktisk natur. Främst anser utskottet det viktigt att upprätthålla
instansordningsprincipen. Prövningen i första instans bör sålunda
ske i länsrätt och länsrättens beslut överprövas av kammarrätt. Kammarrättsorganisationen
är för övrigt inte anpassad till handläggning i
första instans, och sådan handläggning där skulle bli betydligt dyrare
än i länsrätt. Härtill kommer att en integrering med kammarrätt nu
och en senare ytterligare omorganisation som omfattar länsrätterna —
ett alternativ som det lämnas öppet för i propositionen — skulle
medföra nya svåra omställningar för berörd personal. Enligt utskottets
mening bör den omorganisation som nu företas syfta till en permanent
lösning för försäkringsrätternas del.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att utskottet tillstyrker
bifall till det i motion Ju411 förordade länsrättsalternativet och, som
en konsekvens härav, att utskottet avstyrker bifall såväl till regeringens
förslag som till förslaget i motion Ju412 om överföring av försäkringsrätterna
till kammarrättsorganisationen. Vad utskottet nu anfört med
anledning av motion Ju411 beträffande försäkringsrätternas organisation
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande försäkringsrätternas organisation
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju411 och med
avslag på dels de i propositionen föreslagna riktlinjerna, dels motion
1988/89:Ju412 i denna del, motion 1989/90:Ju402 yrkande 1
och motion 1989/90:Ju404 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Handläggningstiden i hyresnämnd m.m. (mom. 12)

Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anför:

Vi delar uppfattningen i motionen att så långa handläggningstider som
det var fråga om (nio månader från den första förhandlingen inför
hyresnämnden till dess att avflyttning skedde) inte skall behöva accepteras.
Tvärtom måste det vara möjligt att på ett snabbt och enkelt sätt
bli av med en hyresgäst som bryter mot det ingångna hyresavtalet på
väsentliga punkter. Vår slutsats blir att det krävs ändringar i hyreslagstiftningen.
Vi återkommer härtill i annat sammanhang.

1989/90: Ju U24