Justitieutskottets betänkande
1989/90:JuU23
Anslag till åklagarväsendet
1989/90
JuU23
ANDRA HUVUDTITELN
o
Åklagarväsendet
Riksåklagaren
Regeringsförslag
I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 till Riksåklagaren
anvisa ett ramanslag på 17 530 000 kr. (punkt C 1, s. 51 och 52).
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Åklagarmyndigheterna
Regeringsförslag
I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1990/91 anvisa ett ramanslag
på 404 269 000 kr.
Motioner
1988/89:Ju621 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att
förbättra rättsskyddet vid barnolycksfall.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So251.
1989/90:Ju202 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ytterligare och fördjupad miljöutbildning för polis och åklagare.
1989/90:Ju239 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att förbättra rättsskyddet
vid barnolycksfall.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So625.
1 Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr 23
1989/90:Ju241 av Görel Thurdin och Karin Söder (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning till poliser, åklagare, domare och nämndemän.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So327.
1989/90:Ju301 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning i miljörätt för polis, åklagare och
domare,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till införande
av en särskild statsåklagare för miljömål.
1989/90:Ju406 av Elisabeth Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder i enlighet med vad i motionen anförts för att
förbättra åklagar- och domstolsväsendets kompetens vad beträffar problematiken
i samband med sexuella övergrepp mot barn.
1989/90:Ju407 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domarutbildning
i miljöfrågor.
1989/90:Ju607 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om större restriktivitet vid beviljande av rapporteftergift
och åtalsunderlåtelser.
1989/90:Ju617 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskad användning av åtalsunderlåtelse vid
narkotikabrott.
1989/90:Ju632 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att föreläggande av
ordningsbot skall få utfärdas för snatteri i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rapporteftergift,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtalsunderlåtelse,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gränsen mellan snatteri och stöld.
1989/90:Ju633 av Jerry Martinger m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att föreläggande av
ordningsbot skall få utfärdas för snatteri i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rapporteftergift,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtalsunderlåtelse,
1989/90: JuU23
2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beloppsgränsen mellan snatteri och stöld.
1989/90:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskad användning av åtalsunderlåtelse och
rapporteftergift.
1989/90:Ju803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om sådana ändringar av rättegångsbalken
och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare att
reglerna om åtalsunderlåtelse och förundersökning skall återgå till den
lydelse de hade före den 1 april 1985, dock ej såvitt avser de ändringar
som genomförts genom SFS 1988:822.
1989/90:Ju804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag, enligt vad i motion
anförts, om återgång till reglerna om åtalsunderlåtelse i den lydelse
som gällde före den 1 april 1985, dock med undantag för de ändringar
som skett genom SFS 1988:822,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillämpningen av åtalsunderlåtelse och rapporteftergift.
1989/90:Ju809 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åklagarväsendet inför tillsättandet av en åklagarutredning.
1989/90:Ju810 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler om villkorad
åtalseftergift enligt vad i motionen anförts.
1989/90:Ju813 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rapport- och åtalseftergift,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
ordningsbot för snatterier enligt vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N257.
1989/90:Ju814 av Jerry Martinger m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskad användning av åtalsunderlåtelse och
rapporteftergift.
1989/90:Ju829 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortbildning för polis, åklagare,
domare och nämndemän i frågor som rör sexualvåld mot kvinnor.
1989/90:JuU23
3
Utskottet
Medelsanvisningen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Översyn
Regeringen har, som framgår av budgetpropositionen (1989/90:100, bil.
4, s. 12), inlett en översyn av åklagarväsendet. Möjligheterna att
renodla åklagarnas arbetsuppgifter skall undersökas. Vidare skall frågor
om ett effektivare förundersökningsförforande, ökad användning av
ordningsbot och strafföreläggande samt avkriminalisering av vissa förseelser
övervägas.
1 motion Ju809 framförs synpunkter på vissa frågor som bör tas upp
i översynsarbetet.
Utskottet, som ser positivt på den i budgetpropositionen skisserade
översynen, kan konstatera att de frågor som motionärerna tar upp
redan varit föremål för överväganden i olika sammanhang. Detta gäller
bl.a. notarietjänstgöringen hos åklagarmyndighet (se budgetprop. bil. 4,
s. 66 f), sammanslagning av åklagardistrikt (se JuU 1987/88:28 s. 4 f)
och juristutbildning i Norrland (se budgetprop. bil. 4, s. 50 och bil. 10,
s. 242 f). Utskottet noterar med tillfredsställelse de möjligheter till
förbättrad rekrytering till åklagarbanan och andra juristyrken i Norrland
som satsningen på juristutbildningen onekligen innebär.
Mot den angivna bakgrunden saknas enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att göra sådana uttalanden som efterlyses i motionen.
Utskottet avstyrker därför bifall till den.
Miljöfrågor
I motionerna Ju202 och Ju301 betonas vikten av en utökad utbildning
i miljörätt för polis, åklagare och domare. Dessutom framförs i motion
Ju301 krav på en särskild statsåklagare i miljömål. Vidare begärs i
motion Ju407 att en utredning om utbildning i miljörätt för domare
tillsätts.
Som utskottet anförde förra året (se 1988/89:JuU14 s. 3) är det en
förutsättning för ett effektivt beivrande av miljöbrottsligheten att poliser,
åklagare och domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Utskottet
har inhämtat att utbildning i miljörätt skett och fortlöpande sker för
poliser och åklagare. Även för domarnas del har utbildningsinsatser
inletts. Med hänsyn härtill anser utskottet inte att det finns anledning
till något uttalande från riksdagens sida beträffande utbildning i miljörätt.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts bifall till
motionerna Ju202, Ju301 och Ju407 i här behandlade delar.
Även motionsönskemål om en särskild statsåklagare i miljömål har
utskottet tidigare behandlat (se JuU 1987/88:28 s. 6 och 1988/89:JuU14
s. 3). Utskottet uttalade förra året att utskottet då lika litet som tidigare
kunde förorda att miljökunskaper koncentrerades till en särskild miljöåklagare
utan ansåg det i stället lämpligare att, såsom redan hade
skett, förstärka den kompetens som finns hos regionåklagarmyndigheterna.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker bifall till
motion Ju301 i denna del.
Utbildning beträffande sexualbrott
I motion Ju406 begärs att åklagar- och domstolsväsendets kompetens
när det gäller sexuella övergrepp mot barn skall förbättras. Motion
Ju241 innehåller önskemål om att domstolsverket och rikspolisstyrelsen
bör fa i uppdrag att ge utbildning åt bl.a. poliser och domare i
frågor som berör sexuella övergrepp mot barn. I motion Ju829 betonas
vikten av att polis, åklagare, domare och nämndemän erhåller fortbildning
i frågor som rör sexualvåid mot kvinnor.
Utskottet behandlade under hösten 1988 motionsyrkanden om sexuella
övergrepp, särskilt sådana som riktar sig mot barn (se
1988/89:JuU6). I utskottets betänkande lämnas en fyllig redogörelse för
bl.a. brottsbalkens straffbestämmelser beträffande sexualbrott, vartill
här hänvisas. Vissa frågor om domstolsväsendets kompetens vid våldsbrott
m.m. behandlades i utskottets betänkande 1989/90:JuU5 s. 23 ff.
Ar 1985 gav regeringen (justitiedepartementet) ut en rapport Misshandel
och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. Denna hade på
regeringens uppdrag sammanställts av representanter från bl.a. rikspolisstyrelsen,
riksåklagaren och domstolsverket. Rapporten är en sammanfattande
handledning för alla som i sitt arbete kommer i kontakt
med offer för misshandel eller sexualbrott.
Sedan hösten 1985 pågår vid brottsförebyggande rådet (BRÅ) ett
forskningsprojekt om sexuella övergrepp mot barn. En andra delrapport
Sexualbrott mot barn presenterades år 1989. Denna innehåller en
systematisk framställning av det aktuella sociologiska och kriminologiska
kunskapsläget vad gäller sexuella övergrepp mot barn. En arbetsgrupp
inom projektet utarbetar för närvarande en rapport som är
avsedd att förmedla kunskap och handledning vid handläggning av
sexuella övergrepp mot barn. Målgruppen kommer främst att vara
personal inom socialtjänst, sjukvård och rättsväsende som tar del i
handläggning av sexuella brott begångna mot barn. Av årets budgetproposition
(1989/90:100 bil. 4, s. 37 f) framgår att regeringen tillsatt en
arbetsgrupp inom civildepartementet för frågor som rör våld mot
kvinnor.
Inom flera åklagardistrikt finns särskilda projekt med samordning
mellan olika myndigheter vid utredning av sexualbrott mot barn. Vid
regionåklagarmyndigheten i Stockholm finns en åklagare som särskilt
sysslar med frågor om sexualbrott mot barn. Utskottet har inhämtat att
det också inom såväl åklagarväsendet som domstolsväsendet pågår
utbildning om sexuella övergrepp mot barn.
Enligt utskottets mening är det angeläget att poliser, åklagare, domare
och nämndemän besitter goda kunskaper beträffande sexualbrott
och våldsbrott mot barn. Som ovan anförts pågår för närvarande ett
omfattande arbete med sådana frågor som aktualiseras i motionerna.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till dem.
1989/90: Ju U23
5
Utskottet intar samma inställning beträffande fortbildning i frågor
som rör sexualvåld mot kvinnor.
Barnolycksfall
I motionerna 1988/89:Ju621 och Ju239 framförs krav på ett förbättrat
rättsligt skydd för barn vid olycksfall. Motionärerna anför att befintliga
bestämmelser om skyddsanordningar åsidosatts utan att någon rättslig
prövning blivit följden. Anledningen härtill uppges ha varit att polis
och åklagare inte ansett sig ha stöd i lagen för att inleda förundersökning
varför ansvarsfrågor sällan kommit upp till prövning i domstol.
Utskottet behandlade år 1988 ett likalydande motionsyrkande (se
JuU 1987/88:30). Utskottet uttalade då (s. 29 f) att det i allmänna
ordningsstadgan (1956:617) finns bestämmelser om skyldighet bl.a. att
vidta skadeförebyggande åtgärder vid grävning, schaktning, upptagande
av vakar och liknande arbete samt om skyldighet att vidta säkerhetsåtgärder
vid brunnar. Den som bryter mot dessa bestämmelser kan
dömas till böter. Utskottet konstaterade att allmänna ordningsstadgan
nyligen hade varit föremål för en översyn av ordningsstadgeutredningen
som publicerat betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag samt att
utredningens förslag övervägdes inom justitiedepartementet. Utskottet
anförde vidare att barnmiljörådet hade påbörjat en rikstäckande kartläggning
av rättstillämpningen vid barn- och ungdomsolyckor. Utskottet
avstyrkte bifall till yrkandet under hänvisning till det pågående
arbetet.
Barnmiljörådet presenterade år 1988 en rapport Rättstillämpning
vid barnolycksfall. 1 denna anförs bl.a. att barn och ungdomar inte har
det rättsskydd som samhället genom lagstiftning erbjuder andra grupper.
I undersökningen dras den slutsatsen att gällande lagstiftning är
otillräcklig för sitt syfte. Vidare lämnas förslag till vissa författningsändringar
bl.a. i allmänna ordningsstadgan. Rapporten övervägs för
närvarande inom socialdepartementet.
Som ovan anförts bereds förslaget till ordningslag och barnmiljörådets
rapport inom regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör
enligt utskottet avvaktas innan det kan bli aktuellt för riksdagen att ta
ställning till de nu aktuella frågorna. Utskottet avstyrker därför bifall
till motionerna i dessa delar.
Ordningsbot för snatteri m.m.
Motionerna Ju632, Ju633 och Ju813 innehåller förslag om att vissa
okomplicerade fall av snatteri skall kunna beivras med ordningsbot.
Dessutom begärs i motionerna Ju632 och Ju633 en sänkning av den
beloppsgräns vid vilken snatteri bedöms som stöld.
Utskottet har i sitt — av riksdagen godkända — betänkande
1989/90:JuU16 s. 9 f avstyrkt likalydande motionsyrkanden. Till stöd
härför anförde utskottet bl.a. att resultatet av beredningen av fängelsestraffkommitténs
förslag (SOU 1986:13—15) Påföljd för brott borde
avvaktas innan det kunde bli aktuellt för riksdagen att ta ställning till
1989/90: JuU23
6
frågorna. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till
motionerna Ju632, Ju633 och Ju813 såvitt avser beivrande av snatteri
med ordningsbot.
Vad nu sagts gäller också önskemålen i Ju632 och Ju633 om en
sänkning av den beloppsgräns vid vilken snatteri bedöms som stöld.
Åtalsunderlåtelse för unga
I motion Ju810 begärs ökade möjligheter att meddela villkorad åtalsunderlåtelse
beträffande ungdomar i åldern 15—17 år. Enligt motionärerna
är den nuvarande regeln om återkallelse av beviljad åtalsunderlåtelse
alltför restriktiv.
Regler om åtalsunderlåtelse för denna ålderskategori finns i lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).
För en sammanfattande redogörelse för bestämmelserna hänvisas till
utskottets betänkande 1989/90:JuU14 s. 3 ff.
Här behöver endast nämnas att ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt
5 § LUL får återkallas om särskilda omständigheter föranleder det.
Denna regel ändrades den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:135, JuU36, rskr.
403). Ändringen innebar dels att ett krav på skötsamhet infördes, dels
att det, vid bedömningen av om återkallelse skall ske, särskilt skall
beaktas om den underårige har återfallit i brott inom sex månader från
beslutet om åtalsunderlåtelse. Utskottet uttalade i anslutning till lagändringen
bl.a. (se JuU 1987/88:36 s. 14) att kravet på skötsamhet
innebär att den unge skall avhålla sig från att begå nya brott. Ett
sådant krav borde vara sanktionerat för att framstå som allvarligt
menat och därigenom bli ett verkligt stöd för den unge. Enligt utskottets
mening tedde det sig därvid naturligt att begagna den möjlighet till
återkallelse som redan fanns i 5 § LUL. Utskottet ställde sig bakom
förslaget att ytterligare komplettera denna bestämmelse med en föreskrift
om att återfall i brott inom sex månader från den första åtalsunderlåtelsen
särskilt skall beaktas vid beslutet om återkallelse.
Utskottet har i höstas i sitt av riksdagen godkända betänkande
(1989/90:JuU14 s. 6) uttalat bl.a. att utskottet alltjämt anser att lagstiftningen
om åtalsunderlåtelse i sin nuvarande form får anses utgöra en
rimlig avvägning mellan de intressen av skilda slag som gör sig
gällande inom brottsbekämpningen. Utskottet gör återigen motsvarande
bedömning och avstyrker bifall till motion Ju810 i nu berörd del.
Rapporteftergift och åtalsunderlåtelse
I motionerna Ju802, Ju804, Ju813 och Ju814 förordas en minskad
användning av rapporteftergift och åtalsunderlåtelse. Motionerna
Ju607, Ju803 och Ju804 innehåller yrkanden om att reglerna om
åtalsunderlåtelse m.m., med undantag för de ändringar som år 1988
skedde i lagen om unga lagöverträdare, skall återgå till vad som gällde
före den 1 april 1985. Dessutom förespråkas i motionerna Ju632 och
Ju633 frågan om minskat användande av rapporteftergift och åtalsunderlåtelse
vid snatteribrott.
1989/90:JuU23
7
Samtliga dessa frågor har behandlats under detta riksmöte (se
1989/90:JuU14 s. 5 ff och 1989/90:JuU16 s. 7 ff), därvid motionsyrkanden
av samma innebörd som de nu aktuella har avstyrkts. Utskottet
finner inte anledning att ompröva sina helt nyligen av riksdagen
godkända ställningstaganden och avstyrker bifall till motionerna i nu
berörda hänseenden.
I motion Ju617 förordas att åtalsunderlåtelse i princip inte skall
beviljas vid narkotikabrott.
Riksåklagaren har i sina direktiv till åklagarmyndigheterna (se Riksåklagarens
cirkulär, RÅC 1:105) förordat en restriktiv tillämpning av
åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott. För utskottet har upplysts att det
också i tillämpningen råder en stor restriktivitet när det gäller att
meddela åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott.
Enligt utskottets uppfattning får önskemålet i motion Ju617 därmed
anses tillgodosett.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till riksåklagaren
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksåklagaren för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på
17 530 000 kr.,
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Åklagarmyndigheterna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på
404 269 000 kr.,
3. beträffande översyn
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju809 yrkande 14,
res. 1 (fp)
4. beträffande utbildning i miljörätt m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju202, motion 1989/90:
Ju301 yrkande 1 och motion 1989/90:Ju407,
res. 2 (c, mp)
5. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju301 yrkande 2,
res. 3 (c)
6. beträffande utbildning beträffande sexualbrott
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju406, motion 1989/90:
Ju241 och motion !989/90:Ju829 yrkande 1,
7. beträffande barnolycksfall
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju621 yrkande 2 och motion
1989/90: Ju239,
res. 4 (fp, c)
8. beträffande ordningsbot för snatteri
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju632 yrkande 1, motion
1989/90:Ju633 yrkande 1 och motion 1989/90:Ju813 yrkande 2,
res. 5 (m, fp, c)
1989/90: JuU23
8
9. beträffande beloppsgrånsen mellan stöld och snatteri
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju632 yrkande 4 och motion
1989/90:Ju633 yrkande 4,
res. 6 (m)
10. beträffande åtalsunderlåtelse för unga
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju810 yrkande 7,
res. 7 (fp)
11. beträffande rapporteftergift och åtalsunderlåtelse
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju607 yrkande 46, motion
1989/90:Ju802 yrkande 6, motion 1989/90:Ju803 yrkande 2, motion
1989/90:Ju804 yrkandena 6 och 7, motion 1989/90:Ju813
yrkande 1, motion 1989/90:Ju814 yrkande 1, motion 1989/90:
Ju632 yrkandena 2 och 3 och motion 1989/90:Ju633 yrkandena
2 och 3,
res. 8 (m, fp, c)
12. beträffande åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju617 yrkande 4.
res. 9 (m, fp)
Stockholm den 13 mars 1990
På justitieutskottets vägnar
Briita Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c),
Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva
Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin
(fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (vpk), Kent Lundgren (mp)
och Sigrid Bolkéus (s).
Reservationer
1. Översyn (mom. 3)
Britta Bjelle (fp) och Lars Sundin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "till den" bort ha följande lydelse:
Utskottet uttalade förra året (1988/89:JuU14 s. 1) att svårigheterna
att rekrytera tillräckligt kvalificerade åklagaraspiranter ingav oro. Utskottet
ser därför positivt på den i budgetpropositionen skisserade
översynen av åklagarväsendet. 1 samband därmed bör enligt utskottets
mening bl.a. följande åtgärder övervägas:
1989/90:JuU23
9
1. Nya rekryteringsprinciper bör införas så att åklagaraspiranter kan
anställas på den ort de önskar även om det aktuella åklagardistriktet
just då är fullt besatt.
2. Den nu återinförda möjligheten att under ett år notariemeritera
sig vid åklagarmyndighet bör behållas och utvidgas till att avse hela
notariemeriteringen.
3. Åklagardistrikten bör göras större så att sårbara eller mindre väl
fungerande två-åklagardistrikt försvinner. Detta medför ekonomiska
och andra rationaliseringsfördelar.
4. Lönens betydelse för rekryteringssituationen bör belysas. Någon
form av belöningssystem eller differentierad lön bör införas för åklagare
som tar tjänst i mindre attraktiva distrikt.
5. Möjligheten att rekrytera jurister till myndigheter på orten är
beroende av avståndet till universitetsort med juristutbildning. Satsningen
på juristutbildning i Norrland bör därför byggas ut och göras
fullständig.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju809 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande översyn
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju809 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
A
2. Utbildning i miljörätt m.m. (mom. 4)
Ingbritt Irhammar (c), Anders Svärd (c) och Kent Lundgren (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Som
utskottet" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
När det gäller motionsönskemålen om miljöutbildning vill utskottet
anföra följande.
En förutsättning för ett effektivt beivrande av miljöbrottsligheten är
att polis och åklagare har goda kunskaper såväl om lagstiftningen som
om de särskilda problem, t.ex. beträffande metodfrågor i fråga om
utredningsförfarandet, som gäller denna brottslighet. Det är givetvis av
största vikt att även domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Vidare
krävs att kunskapen är allmänt spridd bland befattningshavare som
kan komma i kontakt med miljöbrott. Härtill kommer dels att utvecklingen
är snabb inom miljöområdet, dels att lagstiftningen befinner sig
i ett skede av utveckling och förändring. Utbildningsbehovet kan
därför inte anses tillfredsställt genom de åtgärder som har vidtagits.
Tvärtom är en fortsatt kraftfull satsning på miljöutbildning nödvändig.
Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Ju202, Ju301 och
Ju407 i här behandlade delar ge regeringen till känna.
1989/90:JuU23
10
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utbildning i miljörätt m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju202, motion
1989/90:Ju301 yrkande 1 och motion 1989/90:Ju407 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av miljöutbildning för polis, åklagare och domare.
3. En särskild statsåklagare för miljömål (mom. 5)
Ingbritt Irhammar (c) och Anders Svärd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Även
motionsönskemål" och på s. 5 slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
I fråga om en särskild statsåklagare för miljömål måste utskottet
först konstatera att antalet miljömål är litet. Erfarenheterna av miljömål
är därför små på de regionala åklagarmyndigheterna. Samtidigt är
miljömålen ofta komplicerade och kräver djupa kunskaper i tekniska
och andra frågor av icke-juridisk natur. Det finns därför enligt utskottets
mening starka skäl som talar för att handläggningen av miljömål i
vart fall under en övergångstid koncentreras till en särskild statsåklagare
för miljömål. När tillräcklig erfarenhet av miljöbrottsligheten vunnits
bör den organisatoriska frågan tas upp på nytt. Därvid bör särskilt
prövas om sambandet mellan ekonomisk brottslighet och miljöbrott är
så starkt att detta i fortsättningen kan motivera en sådan organisatorisk
lösning för miljöbrottens del som gäller för den ekonomiska brottsligheten.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju301 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju301 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Barnolycksfall (mom. 7)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Anders
Svärd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Som
ovan" och slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det allmänna bör markera en allvarlig syn på fall
av vårdslöshet och underlåtenhet som leder till att barn skadas eller
dödas. Barnmiljörådets undersökning har visat att bestämmelser om
skyddsanordningar i olika författningar ofta åsidosätts utan att rättslig
prövning blir följden. Enligt utskottets mening kan det därför ifrågasättas
om lagförings- och sanktionsmöjiigheterna för närvarande utnyttjas
till fullo. Det är angeläget att det i utbildningen för polis och åklagare
1989/90: JuU23
11
ges särskilt utrymme för den rättsliga behandlingen av barnolycksfall.
Det är också angeläget att föräldrar till drabbade barn får stöd och
hjälp att driva olycksärenden vidare i det rättsliga systemet. De angivna
frågorna bör närmare övervägas av regeringen och förslag presenteras
för riksdagen i lämpligt sammanhang. Vad utskottet nu anfört om
förbättrat rättsskydd vid barnolycksfall bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande barnolycksfall
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju621 yrkande 2
och motion 1989/90:Ju239 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
5. Ordningsbot vid snatteri (mom. 8)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göthe
Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Anders Svärd
(c) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
har" och på s. 7 slutar med "med ordningsbot" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening har butikstillgreppen fått en sådan omfattning
att också nya vägar, i linje med vad som föreslås i motionerna,
måste prövas. Vad utskottet därvid särskilt vill ta festa på är förslaget i
motionerna att det nu bör närmare övervägas att införa ordningsbot
vid snatteribrott. Utskottet kan härvidlag i stort ansluta sig till de skäl
stöldutredningen anförde till förmån för ett sådant system. Sålunda bör
enligt utskottets mening särskilt framhållas att ordningsföreläggande
vid mindre snatteribrott borde kunna utgöra en både snabb och för
den enskilde tillfällighetssnattaren förhållandevis skonsam form av
lagföring. Dessutom skulle ett system med ordningsbot vid snatteri
kunna bidra till ett bättre resursutnyttjande genom att minska åklagarnas
och förenkla polisens arbete med dessa tillgreppsbrott.
Förutsättningarna för införandet av ett system med ordningsbot vid
snatteribrott bör således enligt utskottets mening bli föremål för närmare
överväganden, t.ex. i anslutning till det pågående arbetet inom
regeringskansliet med fängelsestraffkommitténs förslag. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av de nu aktuella motionerna bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande ordningsbot för snatteri
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju632 yrkande
1, motion 1989/90:Ju633 yrkande 1 och motion 1989/90:Ju813
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
1989/90: JuU23
12
6. Beloppsgränsen mellan stöld och snatteri (mom. 9)
1989/90: JuU23
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Vad nu
sagts" och slutar med "som stöld" bort ha följande lydelse:
Frågan om en viss gärning skall rubriceras som stöld eller snatteri
skall bestämmas inte bara utifrån det tillgripnas värde utan med
beaktande av samtliga omständigheter i ärendet. Förhållandena är
emellertid ofta sådana att inga särskiljande omständigheter av betydelse
utöver värdet föreligger. Med hänsyn till önskvärdheten av att en i
möjligaste mån enhetlig praxis upprätthålls har riksåklagaren med
anpassning till rådande praxis vid domstolarna rekommenderat åklagarna,
där inte andra omständigheter talar däremot, att utgå från en
värdegräns mellan stöld och snatteri på 600 kr. Som framförs i
motionerna Ju632 och Ju633 är denna gräns för hög mot bakgrund av
det samhällsproblem som snatteribrotten utgör varför den bör sänkas.
Härför torde en lagändring erfordras. Enligt utskottets uppfattning bör
sålunda en lagändring komma till stånd i syfte att begränsa det straffbara
området för snatteri och i samma mån vidga det straffbara området
för stöld. Det bör ankomma på regeringen att snarast lägga fram ett
lagförslag i enlighet med vad som nu anförts. Vad utskottet nu med
anledning av motionerna Ju632 och Ju633 uttalat bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande beloppsgränsen mellan stöld och snatteri
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju632 yrkande 4
och motion 1989/90:Ju633 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad riksdagen anfört.
°
7. Åtalsunderlåtelse för unga (mom. 10)
Britta Bjelle (fp) och Lars Sundin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
En åklagare har stora befogenheter att meddela åtalseftergift för
ungdomar i åldersgruppen 15—17 år. För att undvika att en meddelad
åtalsunderlåtelse uppfattas som om samhället inte reagerar på brott är
det av yttersta vikt att åklagarna är restriktiva i detta hänseende. En
lämplig åtgärd vore att använda villkorad åtalsunderlåtelse. Åklagarna
skulle då på ett mera entydigt sätt kunna göra klart för ungdomar att
de blir åtalade om de fortsättningsvis inte sköter sig. Visserligen finns
redan nu, som framgår av utskottets redogörelse ovan, en regel om
återkallelse av beviljad åtalsunderlåtelse. Denna möjlighet är emellertid
alltför restriktiv varför en ny betydligt mindre restriktiv regel bör
införas i LUL. Regeringen bör överväga denna sak och återkomma till
riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen med anledning av motion
Ju810 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande åtalsunderlåtelse för unga
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju810 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Rapporteftergift och åtalsunderlåtelse (mom. 11)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göthe
Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Anders Svärd
(c) anser:
dels att utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Samtliga dessa"
och slutar med "berörda hänseenden" bort ha följande lydelse:
Såvitt gäller önskemålen om en återgång till gamla regler om och
minskad användning av åtalsunderlåtelse och rapporteftergift vill utskottet
anföra följande.
Brottsligheten i samhället har ökat på ett oroande sätt. Rättsväsendets
resurser är hårt ansträngda. Reglerna om bl.a. åtalsunderlåtelse
och rapporteftergift ingår i ett regelsystem som syftar till en ändamålsenlig
resursanvändning. Häremot kan i princip inga invändningar
riktas.
Utskottet anser emellertid att möjligheterna till åtalsunderlåtelse och
rapporteftergift har kommit att uvidgas alltför mycket. Det är enligt
utskottets mening befogat att nu hävda vissa centrala straffrättsliga
principer såsom likhet inför lagen och förutsebarhet i rättskipningen.
Dessa principer är satta i fara och tilltron till rättsväsendet kan
härigenom komma att skadas allvarligt. Även rollfördelningen mellan
åklagare och domstolar har kommit att rubbas genom att åklagarna
tillförts alltmer av uppgifter som traditionellt uppfattas som renodlade
domstolsuppgifter.
Utskottet vill vidare peka på vikten av att överträdelser av straffrättsliga
bestämmelser leder till en reaktion från samhällets sida. Om
sanktionerna uteblir förlorar de uppställda reglerna sin trovärdighet
med påföljd att respekten för rättssamhället urholkas. I förlängningen
ligger här stora faror för upprätthållandet av den allmänna laglydnaden.
En sådan utveckling kan inte accepteras.
Särskilt för unga människor är det nödvändigt att samhället ger
klara normer och konsekventa handlingsmönster. Ett system som
innebär att lagöverträdelser ofta inte beivras — eller beivras inkonsekvent
och ryckvis — får en destruktiv inverkan på ungdomars ofta
ganska outvecklade rättsbegrepp. Nu gällande generösa regler för åtalsunderlåtelse
kan närmast ge ett intryck av att samhället inte ser
allvarligt på ungdomars brottslighet.
Utskottet vill sålunda förorda att en återgång till tidigare restriktivare
regler för åtalsunderlåtelse m.m. sker så snart som möjligt. Det
sagda innebär emellertid inte att utskottet anser att de skärpningar som
1989/90:JuU23
14
gjordes 1988 i fråga om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare bör
tas bort. De bör även i fortsättningen gälla i de fall åtalsunderlåtelse
kan komina i fråga.
Regeringen bör utarbeta förslag i enlighet med vad utskottet uttalat
samt återkomma till riksdagen snarast möjligt.
Vad utskottet nu med anledning av de aktuella motionerna anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande rapporteftergift och åtalsunderlåtelse
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju607 yrkande
46, motion 1989/90:Ju802 yrkande 6, motion 1989/90:803 yrkande
2, motion 1989/90:Ju804 yrkandena 6 och 7, motion 1989/90:
Ju813 yrkande 1, motion 1989/90:Ju814 yrkande 1, motion
1989/90:Ju632 yrkandena 2 och 3 och motion 1989/90:Ju633
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
9. Åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott (mom. 12)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Göran
Ericsson (m) och Lars Sundin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är ordningen med möjlighet till åtalsunderlåtelse
för narkotikabrott kriminalpolitiskt felaktigt. För att kampen
mot narkotikabrottsligheten skall tas på fullt allvar får det enligt
utskottets mening inte vara så att de som ertappas med illegal befattning
med narkotika undgår följden av sitt handlande; detta gäller
särskilt dem som första gången gör sig skyldiga till narkotikabrott. I
sådana situationer är det av särskild betydelse att gärningsmannen får
klart för sig att han gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. Med hänsyn
till det anförda bör åtalsunderlåtelse i princip inte kunna beviljas vid
narkotikabrottslighet. Vad utskottet nu uttalat med anledning av motion
Ju617 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande åtalsunderlåtelse vid narkotikabrott
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju617 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90: JuU23
15
■