Jordbruksutskottets betänkande
1989/90:JoU6

Vattenvård m.m.

1989/90

J0U6

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 103 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 1989 om vattenvård m.m. Motionerna gäller
bl.a. aktionsplan mot föroreningar i sjöar och vattendrag, nationellt
och internationellt arbete mot havsföroreningar, industri- och avloppsrening
samt regionala miljövårdsfrågor. Med anledning av två motioner
(m, c) om miljösituationen i de svensk-norska gränsvattnen framhåller
utskottet betydelsen av att Sverige i fortsättningen kraftfullt
driver kraven på miljöförbättrande åtgärder. I övrigt avstyrks motionerna
med hänvisning till bl.a. den i samband med riksdagens behandling
av miljöpolitiken inför 1990-talet fastställda åtgärdsplanen mot
havsföroreningar, miljöarbetet i internationella fora och det förslag till
reviderad plan som skall redovisas i mars 1990.

Till betänkandet har fogats 38 reservationer och sju särskilda yttranden.

Motioner

1988/89:Jo217 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande miljö- och naturvård.

1988/89:Jo293 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att industriavlopp inte bör kopplas till de kommunala
avloppsreningsverken,

14. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i
uppdrag att ta initiativ till försök med alternativ till systemet med
vattentoaletter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo410 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att rädda havs- och
vattenmiljön,

1 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 6

1988/89:Jo521 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud av industriella
utsläpp till recipienter som samtidigt är råvattentäkter,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om översyn och skärpta
regler för äldre anläggningars utsläpp,

1988/89:Jo701 av Sonja Rembo och Tom Heyman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvaret för Göta älv som dricksvattentäkt.

1988/89:Jo705 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett samlat åtgärdsprogram för Mälaren och Hjälmaren.

1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skyddet
av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner införs för kemikalieanvändning
på tillrinningsområden av särskild betydelse.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Jo729 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ till överläggningar
mellan nordsjöstaterna i syfte att förbjuda nerskräpning till havs.

1988/89:Jo732 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att
snabbt och säkert klarlägga miljöeffekterna av klorutsläppen från Ringhals
kärnkraftverk.

1988/89:Jo734 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begränsning av utsläppen i Kattegatt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade krav på rening i våra reningsverk och
utsläppen från industrierna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationella förhandlingar för att reducera
havsföroreningar na.

1988/89:Jo735 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Sundsvallsområdet ali
klassas som miljöskyddsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett program för undersökningar av Sundsvallsbukten.

1988/89:Jo741 av Jan Andersson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om snabba åtgärder för att
minska besprutningen med kemikalier nära vattendrag.

1988/89:Jo747 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma
ett permanent miljöorgan för Kattegatt.

1989/90:JoU6

1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder till skydd för den marina
miljön,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett naturvårdsverkets uppdrag att finna ersättning
för hyperklorit och andra miljögifter för rening av kylvatten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas beredskap för extrema vattenflöden
genom avloppsreningsverk,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av minskning av kväveutsläppen från
kommunala reningsverk,

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om långsiktig forskning om havets miljöpåverkan
liksom behovet av forskning för framtida vattenbruk,

1988/89:Jo750 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om såväl behovet av en ny inriktning av energi- och
miljöpolitiken som åtgärder på energi- och miljöområdet för att förbättra
naturmiljön i Malmöhus län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Malmöhus län bör förklaras som särskilt föroreningskänsligt område i
enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en handlingsplan
för miljöförbättrande åtgärder i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Jo756 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det
skall göras en plan för att snabbt komma bort från alla de utsläpp som
äventyrar Vättern som dricksvattentäkt och som uppskattat fiskevatten
och att planen måste innehålla restriktioner för utsläpparnas verksamheter,
samt att planen skall börja fa verkan senast inom ett år från
beslut och att den skall vara genomförd senast tre år efter ikraftträdande.

1988/89:Jo757 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
industrier och offentlig verksamhet som förbrukar processvatten i lag
skall åläggas att återföra detta till det egna vattenintaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
reningsmassor som uppkommer vid den interna reningen för att göra
cirkulation möjlig skall lagras av industrin så att miljöskadliga ämnen
inte kan läcka ut till omgivningen,

3. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna att det skall
utfärdas direktiv för återförande av processvatten som leder till att
detta har genomförts i landet inom en femårsperiod,

1989/90: Jo U6

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunerna skall bli befriade från tvånget att ta hand om industriers
vatten för rening såvida det inte rör sig om vatten från kök och
sanitetsan läggningar.

1988/89:Jo758 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
juridiskt ansvar för utsläpp och sanering samt om gränsvärden relaterade
till den totala utsläppsmängden i ett vattenområde.

1988/89:Jo760 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad
försöksverksamhet med tillsats av selen vid kalkning av våra sjöar och
vattendrag.

1988/89:Jo763 av Roland Larsson och Anna Wohlin-Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för skydd av Vättern.

1988/89:Jo781 av Jens Eriksson och Inger René (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöproblemen på Västkusten.

1988/89:Jo785 av Torsten Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av medel för genomförande av planerade forskningsprogram
rörande Vätterns vattenvård.

1988/89:Jo787 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljöpolitiska insatser i Gävleborgs län.

1988/89:Jo789 av Viola Claesson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär hos regeringen att naturvårdsverket ges i
uppdrag att framlägga en plan för reduktion av kväveutsläppen från
avloppsreningsverk, vars ambitionsnivå är minst 80 procents reduktion
av samtliga utsläpp från landets avloppsreningsverk,

2. att riksdagen begär hos regeringen att förslag utarbetas till statsbidragsregler
för ett statligt stöd till projekt avsedda att minska kväveutsläppen
från avloppsreningsverk.

1988/89:Jo793 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av miljöskyddsåtgärder i västra Skåne.

1988/89:Jo796 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om aktionsplan mot föroreningar i sjöar och vattendrag,

1988/89:Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om räddningsplan för Östersjön,

1989/90:JoU6

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om internationella åtgärder mot havsföroreningar,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett program för
begränsning av metallhalterna i enlighet med motionen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att avveckla klorutsläppen,

30. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att
klorutsläppen från kärnkraftverken skall upphöra,

1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket och berörda
länsstyrelser får i uppdrag att utarbeta ett program för minskning av
föroreningarna i södra Sverige,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kraftfullare svenska insatser vad gäller internationellt
samarbete om våra kusthav,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta krav på en
kvävereduktion vid reningsverken,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förklarande av Kattegatt som miljöskyddsområde,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att målet skall vara att massaindustrins utsläpp av
klorföroreningar är avvecklade vid sekelskiftet,

1988/89:Jo803 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenskt initiativ för bildande av en Nordsjökommission,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljösituationen i de svensk/norska gränsvattnen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt nordiskt
program för miljöförbättringar i Skagerrak — Kattegatt och att för
detta ändamål utnyttja den speciella låneordningen i nordiska investeringsbanken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om naturvårdsverkets aktionsplan mot havsföroreningar.

1988/89:Jo806 av Per Gahrton (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om oförenligheten av visst koncessionsbeslut med
riksdagens miljöpolitiska beslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det ursprungligen planerade ammoniakkombinatet,
bl.a. på grund av koldioxidutsläpp, skulle utgöra en allvarlig
miljöstöring och därför inte bör komma till stånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte heller ett kolkondenskraftverk kan anses
förenligt med en miljövänlig politik.

1989/90: Jo U6

1988/89:Jo810 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av miljöpolitiska åtgärder i Stockholms län.

1988/89:Jo811 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att utarbeta en handlingsplan mot föroreningar i
våra insjöar.

1988/89:Jo813 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av samordnade miljövårdsåtgärder i Vänern och Västerhavet.

1988/89:Jo815 av Birger Schlaug och Lars Norberg (mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att vattnen kring Landsort, Askö och Lacka skall
skyddas och att förbränning av radioaktivt avfall på Studsvik inte
tillåts.

1988/89:Jo847 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en särskild skyddslagstiftning för sjön Vättern som
nationalsjö.

1988/89:Jo861 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett handlingsprogram för minskat kväveläckage
och kväveutsläpp upprättas för hela Skånekusten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fasta mätstationer för övervakning av föroreningsbelastningen
i särskilt känsliga områden byggs ut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla vatten runt Skåne förklaras som särskilt
föroreningskänsligt område,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att toxiska ämnen så långt möjligt särskiljs från
kommunala reningsverk,

1988/89:Jo872 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en awecklingsplan för klorerade lösningsmedel i
enlighet med motionen.

1988/89:Jo873 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder
mot och noga analys av och forskning kring alla utsläpp som kan
skada havsmiljön.

1988/89:Jo882 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Västervattnens betydelse som dricksvattentäkt för
en betydande del av Västsveriges befolkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om allvaret och omfattningen av utsläpp, även som
resultat av olyckor och tillbud,

1989/90: JoU6

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lagstiftnings- och administrativa åtgärder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning inom ramen för projektet
"Rädda Västervattnen".

1988/89:Jo889 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett åtgärdsprogram för en räddningsaktion för Östersjön.

1988/89:Jo956 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd för Vänerns och Vätterns vatten.

1988/89:Jo958 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att miljöundersökningar i Bottniska viken kan
fortsätta,

1988/89:Jo959 av Margareta Fogelberg och andre vice talman Christer
Eirefelt (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Nordsjö-kommission,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av nya metoder för rening av fartygsmotorers
och andra förbränningsanläggningars kylsystem.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T251.

1988/89:Jo962 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar förbjuda utsläpp av klorerade organiska
förening senast 1995,

11. att riksdagen beslutar om omedelbart förbud mot tillverkning av
blekt hushålls- och toalettpapper,

1988/89:Jo965 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (mp) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

dumpning av oljeförorenat borrslam bör förbjudas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrierna i Norden bör
förbjudas senast år 1993,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

klorblekt papper inte bör fa säljas i Norden efter den 1 juli år 1990,

1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pH-justering av vatten från kommunala reningsverk,

1989/90:JoU6

1988/89:Jo968 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att naturvårdsverket ges i uppdrag att skyndsamt
utreda vilken mark kring kust och vattendrag som är lämplig att
återföra till våtmark för att minska läckaget av kväve,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återskapande av våtmarker,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet
och Östersjön bör ha infört kvävereduktion motsvarande minst 60
% senast den 1 juli år 1991,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet
och Östersjön bör ha infört kvävereduktion motsvarande minst 75
% senast den 1 juli år 1995,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunala avloppsreningsverk vid kusten
norr om Östersjön och i inlandet bör ha infört en kvävereduktion
motsvarande minst 50 % senast den 1 juli år 1991,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att målsättningen bör vara att utsläppen av fosfor

skall ha halverats senast den 1 juli år 1993,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att varje enskilt avloppsreningsverk bör ha en
fosfatreningsgrad på minst 95 % senast den 1 juli år 1993,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrin
bör ha upphört senast år 1993,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
klorblekt papper inte bör få säljas i Sverige efter den 1 juli år 1990,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samtliga industriutsläpp av giftiga metaller och halogenerade organiska
föreningar bör kartläggas i syfte att ompröva koncessioner och därmed
krafigt reducera utsläppen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kartläggningen enligt yrkande 10 används som grund för införande av
utsläppss katter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör upphöra
senast den 1 januari år 1991,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
oljelaster som fraktas på fartyg bör märkas i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att förlägga ett marint miljöcentrum
till Lyseki Isområdet,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.

1989/90:JoU6

1988/89:Jo972 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta internationella regler för miljöfarliga
föroreningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder mot oljeutsläpp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen skall vara att klorutsläppen skall vara avvecklade till år
1995,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för att minska kvävetillförseln från
jordbruk och reningsverk,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av PMK.

Utskottet

Inledning

Mångå av de frågor och krav beträffande vattenvård och regional
miljövård som förs fram i de motioner som behandlas i detta betänkande
var föremål för utskottets överväganden i samband med riksdagens
behandling under våren 1988 av miljöpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373).

Huvudpunkterna i en treårig aktionsplan mot havsföroreningar biträddes
i nämnda sammanhang av riksdagen. Planen inriktades på en
begränsning av utsläpp av de mest miljöfarliga ämnena, uppföljning av
åtgärdernas effekt, fortsatt forskning om marin miljö samt fortsatt
aktivt arbete i internationella organ för att minska föroreningarna i
våra angränsande hav. En utvärdering skulle göras efter två år, och
resultatet skulle sedan ligga till grund för en ny åtgärdsplan mot
havsföroreningar.

Under hösten 1988 tog riksdagen ytterligare beslut beträffande havsmiljön
vid behandlingen av regeringens proposition om särskilda åtgärder
med anledning av algblommning och säldöd. Ytterligare 30
milj. kr. satsades på det marina miljöarbetet, och då främst till internationellt
arbete, forskning och övervakning (prop. 1988/89:10, JoU6,
rskr. 58).

Utskottet erinrar också om den parlamentariska kommitté som på
initiativ av chefen för miljö- och energidepartementet tillsatts för att
utreda hur de olika tagarna som gäller miljöskydd skall kunna bli
effektivare i arbetet för en bättre miljö (Dir. 1989:32). Bl. a. skall de
skärpta miljökraven återspeglas i lagstiftningen, och resultatet av kommitténs
arbete kommer med största sannolikhet få stor betydelse för
det fortsatta arbetet med frågor som behandlas i detta betänkande.

1989/90: Jo U6

Allmänna vattenvårdsfrågor

1989/90:JoU6

Motionerna

Utöver en successiv minskning av användningen av handelsgödsel och
bekämpningsmedel bör enligt motion Jo741 (s) åtgärder vidtas för en
snabb minskning av urlakningen. Detta kan ske genom att intensiv
besprutning av arealer längs vattendrag upphör. Dessa marker kan
användas till bete eller återställas till våtmark. Av miljöskäl borde
dessutom besprutning med handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
förbjudas inom exempelvis 20 meter från vattendrag som utmynnar
i större sjöar. Ett besprutningsförbud borde enligt motionärerna
kunna beslutas av länsstyrelsen.

Övergödning, tungmetaller och organiska ämnen förgiftar våra vatten.
Enligt motion Jo758 (s) måste målet vara att minimera utsläppen.
Därför bör strängare krav åläggas dem som i dag släpper ut miljöförstörande
ämnen i våra vatten. Ett juridiskt ansvar bör utkrävas vid
skador på vattenmiljön. Industrins avgifter för anslutning till kommunala
avloppsreningsverk bör sättas i proportion till hur miljöfarliga
utsläppen är. Ansvar för sanering bör åläggas dem som genom utsläpp
skadar miljön. Detta borde stimulera industrin till mindre utsläpp och
mer egen rening. Med hänsyn till dagens otillräckliga gränsvärden bör
miljöutsläpp i större utsträckning relateras till produktionsmängd, tid
för utsläpp och maximiutsläpp. Vidare bör olika utsläpp inom ett
vattenområde bedömas tillsammans för att erhålla relevanta gränsvärden
i regionen. Det anförda motiverar enligt motionärerna en översyn
av miljöskyddslagen.

Enligt motion Jo760 (fp) når kvicksilverföreningarna våra sjöar och
vattendrag genom nedfall och utlakning från marken. Där sker en
omvandling av föreningarna till metylkvicksilver som tas upp av fisk,
och därigenom av människan. Försök visar att tillsatser av selen
mycket snabbt och effektiv drar ut kvicksilvret ur fisken. Detta skulle
kunna innebära räddningen för många svartlistade sjöar. Det är därför
enligt motionärerna viktigt att försöksverksamheten med tillsats av
selen vid kalkning av sjöar och vattendrag utökas.

Många av våra insjöar är dricksvattenreservoarer för betydande
områden. Rapporter om föroreningssituationen är oroande. Enligt den
moderata partimotionen Jo796 yrkande 11 bör regeringen därför uppdra
åt naturvårdsverket att utarbeta en aktionsplan mot föroreningarna
i Sveriges sjöar och vattendrag. I motion J08II (m) återkommer kravet
på en sådan plan. Planen skulle möjliggöra en mer djupgående miljöanalys
av våra stora insjöar och vattendrag. Detta är enligt motionärerna
en av flera förutsättningar för att kunna prioritera fortsatta åtgärder.
1 en handlingsplan bör dessutom miljörisker i samband med sjötransporter
uppmärksammas och forskningsbehoven kartläggas. Erhållet
kunskapsunderlag kan förväntas underlätta tillämpningen av miljöskyddslagen.

Omsorgen om våra sjöar kommer till uttryck i ytterligare ett antal
motioner. I motion Jo705 (fp) framhålls att Mälaren och Hjälmaren är

Sveriges tredje resp. fjärde insjöar i storlek. De är omgärdade av
Sveriges mest tättbefolkade områden. En handlingsplan på riks- och
lokalnivå är enligt motionärerna nödvändig. Hoten mot ifrågavarande
sjöar utgörs av olje- och kemikalieutsläpp, närsalterna kväve och
fosfor, giftutsläpp och utarmning av naturen. Handlingsprogrammet
måste omfatta åtgärder inom trafiken, jordbruket, skogsbruket, industrin,
fisket och den kommunala avloppsreningsverksamheten.

En förstärkning av skyddet för Mälaren som dricksvattentäkt efterlyses
i motion Jo719 (fp) yrkande 2. Restriktioner bör enligt motionärerna
införas för kemikalieanvändningen på tillrinningsområden av särskild
betydelse.

En plan för att komma bort från hoten mot Vättern som dricksvattentäkt
och fiskevatten krävs i motion Jo756 (mp). Enligt motionären
måste de sammantagna hoten innebära att man från myndighetshåll
skall föreskriva stor återhållsamhet med verksamheter som släpper ut
miljöstörande ämnen i Vättern. Beslutet om en sådan plan måste börja
verka inom ett år från beslut och vara genomförd inom tre år.

I avvaktan på att de generella miljöförbättrande åtgärderna får effekt
bör enligt motion Jo763 (c) selektiva åtgärder vidtas för att skydda
Vättern. Förekommande klororganiska föreningar stoppas, ny vattenförorenande
verksamhet förbjuds, utsläppen av giftbemängt avloppsvatten
minskas, miljöfarliga transporter förbjuds, ekonomiska medel anslås
för vattenvård och kartläggning av förorenande utsläpp, åtgärdsplan
upprättas, hanteringen av miljöpåverkande avfall utreds och
statligt bidrag utges till täckande av åtgärdskostnaderna.

I motion Jo785 (s) yrkas att kommittén för Vätterns vattenvård
erhåller stöd i sitt arbete med att bevara sjöns kvalitet ur miljösynpunkt.
Medel erfordras bl.a. för genomförandet av ett forskningsprogram
som skall ge underlag för långsiktiga bedömningar av åtgärdsbehovet.

I motion Jo847 (fp) aktualiseras Vättern som skyddsvärt riksobjekt,
och förslag lämnas om att i särskild skyddslagstiftning beteckna Vättern
som en nationalsjö.

I folkpartimotionen Jo882 behandlas delar av Västsveriges vattenmiljöproblem.
Vattenintagen i Vänern, Göta älv och Nordre älv försörjer
en betydande del av befolkningen i Västsverige, och enligt motionen
får hinder i denna försörjning stora konsekvenser. Betydelsen av
Västervattnen som dricksvattentäkt bör därför särskilt framhållas enligt
motionen (yrkande 1). Vidare bör hoten mot och omfattningen av de
olyckor och tillbud som drabbat ifrågavarande vatten samt resultaten
därav redovisas (yrkande 2). Flera myndigheter är ansvariga för området.
Konkreta planer saknas för katastrofhändelser. Planer måste därför
utarbetas och en utredning tillsättas inom ramen för projektet "Rädda
Västervattnen"" med uppdrag att lägga fram förslag till erforderliga
lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder inom ramen för dagens
lagstiftning (yrkandena 3 och 4).

I motion Jo701 (m) betonas Göta älvs betydelse som dricksvattentäkt.
För att uppnå en samlad syn på älvens vattenområde ur mikrobiologisk
och kemisk-teknisk synpunkt krävs att området ses som en

1989/90: JoU6

helhet. Älven med tillrinningsområden måste därför betraktas som en
riksangelägenhet med en enda ansvarig myndighet. Förslag till erforderliga
lagändringar bör snarast föreläggas riksdagen.

Vätterns och även Vänerns betydelse som vattentäkter av riksbetydelse
framhålls även i motion Jo956 (c) yrkande 3. Tillstånd till
utsläpp av hälsovådliga ämnen får inte ges.

Utskottets överväganden

De i motion Jo741 efterlysta åtgärderna för att minska besprutningen
med kemikalier nära vattendrag ingår som en del i ansträngningarna
att minska den totala användningen av bekämningsmedel. I det pågående
handlingsprogrammet för en halvering av användningen av
bekämpningsmedel sker en uppföljning av bekämpningsmedelsanvändningens
inverkan på vattendrag. Utskottet vill i detta sammanhang
även erinra om de befogenheter som den lokala miljö- och hälsoskyddsnämnden
har i de fall kemikalieanvändningen innebär fara för
människor och miljö. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Föroreningssituationen i haven är allvarlig, och i likhet med vad
som anförs i motion Jo758 anser utskottet att situationen motiverar
långtgående åtgärder för att minska utsläppen. Utskottet anser även att
ansvaret för miljöfarlig verksamhet måste upprätthållas fullt ut. Utskottet
erinrar om att riksdagen i samband med behandling av miljöpolitiken
inför 1990-talet fastställde en aktionsplan mot havsföroreningar
och samtidigt genomfördes vissa ändringar i miljöskyddets
regelsystem. Aktionsplanen mot havsföroreningar innebär bl.a. att utsläppen
av de mest miljöfarliga ämnena begränsas. Den centrala och
regionala tillsynen förstärks. Samtidigt betonas att miljöhänsynen skall
ges ökad tyngd vid tillämpningen av miljöskyddslagen. Genom miljöskadelagen
(1986:225) har möjligheterna att fa ersättning för miljöskador
förbättrats. I princip föreligger skadeståndsansvar oavsett om ett
eventuellt utsläpp orsakats avsiktligt eller av vårdslöshet. Ansvaret för
återställnings- och saneringsåtgärder kvarstår även efter det att verksamheten
upphört. I sammanhanget bör även påpekas att villkoren har
fastställts för en kollektiv miljöskadeförsäkring. Försäkringen gäller
fr.o.m. den 1 juli 1989. Försäkringen är obligatorisk och omfattar all
miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd eller anmälan enligt reglerna
i miljöskyddslagen. Slutligen bör den av regeringen tillsatta parlamentariska
kommittén för en översyn av miljöskyddslagstiftningen
nämnas. Kommitténs förslag skall återspeglas i skärpta miljökrav i
lagstiftningen. Med det anförda avstyrks motionen i den mån den inte
kan anses tillgodosedd.

Utskottet har i flera sammanhang framhållit försurningen som ett av
våra allvarligaste miljöproblem. I samband med riksdagens behandling
av regeringens proposition om miljöpolitiken inför 1990-talet anslöt
sig utskottet till den allmänna inriktningen av kalkningsverksamheten.
Åtgärderna skulle således i första hand inriktas på att återställa vatten
som skadats av försurningen samt hindra att ytterligare sjöar försura -

1989/90:JoU6

des. För att optimera verksamheten och öka kunskaperna skulle medel 1989/90:JoU6
inom kalkningsanslaget omprioriteras till förmån för forskning och
uppföljning. Senast i samband med behandlingen av statsbudgeten för
innevarande budgetår konstaterade utskottet att verksamheten skulle
fortsätta med samma inriktning (1988/89:JoU13 s.15). Utskottet utgår
ifrån att naturvårdsverket fortlöpande värderar behovet av försöksverksamhet
och forskningsinsatser beträffande bl. a. selen vid den fortsatta
kalkningsverksamheten. Med det anförda avstyrks motion Jo760.

Utskottet känner i likhet med motionärerna i motionerna Jo701,

Jo796 yrkande 11 och J08II stor oro inför miljöhoten mot våra sjöar
och vattendrag. Många av våra insjöar och vattendrag är dricksvattenreservoarer
för betydande områden och kunskapen bristfällig om existerande
miljöhot. En övergripande plan för hanteringen av dessa
frågor i enlighet med förslagen i frågavarande motioner torde vara en
framkomlig väg för att trygga den framtida vattenförsörjningen. En
grundläggande förutsättning för utarbetandet av en sådan plan är dock
att erforderlig kunskap finns om aktuella miljöhot. Utskottet utgår
ifrån att ett sådant förbättrat beslutsunderlag kommer att erhållas
genom den av naturvårdsverket och länsstyrelserna genomförda kartläggningen
av de regionala miljöproblemen. Enligt vad utskottet erfarit
har en sammanställning av resultatet nyligen överlämnats till regeringen.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att
föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av motionerna. Motionerna
avstyrks således i berörda delar.

Bi a. Vänern, Vättern och Mälaren åtnjuter exploateringsskydd enligt
3 kap. 2§ lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

Dessa områden är med hänsyn till natur- och kulturvärden i sin helhet
av riksintresse. Ifrågavarande sjöar ges dessutom det indirekta skydd
som följer av att all verksamhet som kan innebära förorening av
vattendrag, sjö eller annat vattenområde är föremål för tillståndsprövning
enligt miljöskyddslagen (1969:387). Härvid bör särskilt uppmärksammas
möjligheterna för tillstånds- och tillsynsmyndigheterna att vid
bl.a. omprövning av miljöfarlig verksamhet skärpa utsläppskraven.

Möjligheterna till omprövning förbättrades avsevärt i samband med
riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1988. Enligt utskottets mening
får syftet med motionerna Jo705, Jo719 yrkande 2, Jo763, Jo785,

Jo847, Jo882 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt Jo956 yrkande 3 anses vara
tillgodosett mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan beträffande
behovet av en åtgärdsplan för våra insjöar och vattendrag samt nyss
redovisad lagstiftning.

Med det anförda avstyrks även motion Jo756.

Havsmiljö

1989/90: J0U6

Motionerna

Åtgärder mot havsföroreningarna, både övergripande och regionala,
efterlyses i flera motioner.

Övergödning ger upphov till syrebrist och döda bottnar. Föroreningar
med allvarliga biologiska skadeverkningar släpps ut i stor skala.
Enligt motionärerna i motion Jo410 (fp) yrkande 1 krävs åtgärder för
att rädda havs- och vattenmiljön och Sverige måste vara pådrivande för
ett ökat internationellt samarbete beträffande dessa frågor. Enligt motion
Jo734 (s) yrkande 1 kräver situationen i våra kustområden snabba
åtgärder för att förhindra fortsatt förstörelse och för ett återställande av
havet. Förstörelsen av havet beror till stor del på de utsläpp som sker i
våra floder och vattendrag. En begränsning fordras av utsläppen i
Kattegatt.

1 folkpartiets partimotion Jo799 yrkande 12 framförs krav på att
Kattegatt förklaras som miljöskyddsområde.

Åtgärder till skydd för känsliga marina miljöer efterfrågas i motion
Jo748 (fp) yrkande 1. De grunda mjukbottenområdena, som utgör
såväl barnkammare som skafferi åt våra bästa matfiskar, är långt ifrån
skyddade trots tillkomsten av ny plan- och bygglag samt naturresurslag.
En inventering av grundområdena är nödvändig för att skydda särskilt
värdefulla reproduktionsområden.

I motion Jo797 (c) yrkande 7 efterlyses ett program för begränsning
av tungmetallutsläpp.

I aktionsplanen mot havsföroreningar anförs bl. a. att en åtgärdsstrategi
måste utgå från att alla stabila organiska ämnen, som tillverkas av
människan och släpps ut i miljön, kan ge upphov till miljöproblem
under vissa förutsättningar. Enligt motion Jo803 (c) yrkande 5 bör
detta synsätt prägla miljövårdsarbetet. Det fortsatta arbetet måste, mer
än i aktionsplanen, knytas till föroreningarnas direkta betydelse för
inverkan på fisk och skaldjur. Åtgärderna mot de persistenta (stabila)
ämnena anläggs i ett alltför långt tidsperspektiv.

För att minska kvävebelastningen på Västerhavet förutsätts enligt
motion Jo813 (s) att miljövårdsåtgärderna samordnas i Vänern och
Västerhavet. För att uppnå uppsatta mål för miljövården krävs i dessa
sammanhang en strategi liknande den som användes vid utarbetandet
av aktionsplanen mot havsföroreningar.

Krav på ett nationellt åtgärdsprogram för att rädda Östersjön förs
fram i motion Jo889 (c). Programmet omfattar bl.a. en omställning av
energisystemet, begränsning av kväveutsläpp, reducering av klorutsläpp,
minskning av närsaltläckage, ökade resurser till PMK och ökade
forskningsanslag.

1 miljöpartiets motion Jo968 framförs önskemål om att naturvårdsverket
ges i uppdrag att skyndsamt utreda vilken mark längs kuster
och vattendrag som kan återföras till våtmark för att minska kväveläckaget
(yrkande 1). Återskapandet av våtmarkerna är en viktig förutsätt -

ning för att kunna binda kväve och rena vatten genom denitrifikation.
Staten bör därför köpa upp mark i kustnära områden och längs
vattendrag (yrkande 2).

Det internationella arbetet mot havsföroreningarna har föranlett yrkanden
i en rad motioner. I motion Jo729 (fp) framförs önskemål om
att regeringen tar initiativ till överläggningar mellan nordsjöstaterna i
syfte att förbjuda nedskräpning till havs. I motion Jo734 (s) yrkande 4
framhålls behovet av fortsatta förhandlingar på det internationella
området för att begränsa miljöutsläppen. En stor del av förstörelsen
beror på utsläpp från andra länder och detta kräver ökade insatser.

Behovet av långtgående samhällsinsatser betonas i motion Jo747 (m)
för att nå en snabb och varaktig förbättring av Kattegatts miljösituation.
Med hänsyn till behovet av samordning mellan berörda länder
för att påverka miljösituationen bör enligt motionären ett permanent
organ inrättas för utbyte av information och för gemensam övervakning
av Kattegatt. 1 motion Jo797 (c) framhålls vikten av internationella
åtgärder mot havsföroreningarna (yrkande 6), och enligt motionärerna
bör Sverige ta initiativ till en internationell räddningsplan för
Östersjön och östersjöstaternas miljö (yrkande 5). Även i motion Jo799
(fp) yrkande 10 understryks betydelsen av kraftfulla svenska insatser
vad gäller internationellt samarbete om våra hav, och då särskilt
kusthaven. Sverige bör inom ramen för Helsingforskonventionen agera
för att minska hotet mot Östersjön. Regionala konventioner är enligt
motionärerna ett viktigt redskap i det internationella miljöarbetet.
Detta redskap bör också användas för att angripa den allvarliga föroreningssituationen
i Nordsjön. Regeringen bör ta initiativ till ett ministermöte
med övriga konventionsstater i Nordsjösamarbetet för bildandet
av en Nordsjökommission. Aven i motionerna Jo803 yrkande 1
och Jo959 yrkande 2 framförs krav på att initiativ tas för bildandet av
en Nordsjökommission.

Miljösituationen i de svensk-norska gränsvattnen motiverar enligt
motion Jo803 (c) att Sverige med större kraft agerar för att fl Norge att
vidta erforderliga åtgärder för att minska utsläppen (yrkande 3). Motionärerna
efterlyser även initiativ från Sveriges sida för ett gemensamt
nordiskt program för miljöförbättringar i Skagerrak och Kattegatt. För
ändamålet skall den speciella låneordningen i nordiska investeringsbanken
kunna utnyttjas (yrkande 4). I den moderata motionen Jo781
uppmärksammas miljöproblemen på västkusten som utsätts för allt
svårare föroreningar, föroreningar som enligt motionärerna till stor del
har sitt ursprung i Norge. Den svenska regeringen bör kräva av Norge
att reningsåtgärder genomförs och att miljön i den norra delen av
Bohuslän återställs. Frågan om havsmiljön måste även drivas med
större kraft internationellt för att stoppa alla de utsläpp som i hög grad
påverkar miljön i Kattegatt och längs Bohuskusten. De som drabbas av
havets förstörelse skall hållas skadeslösa.

Föroreningar orsakade av oljeborrning och fartyg samt åtgärder
däremot är föremål för yrkanden i tre motioner. I motion Jo965 (mp)
framhålls bl.a. att dumpningen av den vid oljeborrning överblivna

1989/90: Jo U6

blandningen av bottenmaterial och olja tvingar yrkesfiskarena allt
längre bort från oljeletningsområdena för fiske. Det är därför viktigt
att de nordiska länderna slår fast att utsläppen av oljeförorenad borrmassa
förbjuds före utgången av år 1989 (yrkande 2). Oljeutsläpp, både
kontinuerliga och tillfälliga från fartyg som fraktar olja, är allvarliga
miljöproblem.

För att kunna veta från vilket fartyg som utsläppt olja kommer
föreslås i motion Jo968 (mp) yrkande 13 att oljelaster märks. Därigenom
kan den som är ansvarig för eventuella utsläpp identifieras.
Sverige bör i internationella sammanhang verka för att ett system för
märkning utvecklas. Skärpta regler för oljeutsläpp efterlyses i motion
Jo972 (c) yrkande 2. De största oljeutsläppen i Östersjön och Västerhavet
har enligt motionärerna ägt rum i samband med grundstötningar
och andra fartygsolyckor. Fortfarande händer det dessutom att man
mer eller mindre avsiktligt släpper ut olja i samband med rengöringen
av fartygens oljetankar. För att begränsa oljeskadorna måste ingripandena
i samband med oljeutsläpp påskyndas. Som ett led i detta arbete
borde alla fartyg som trafikerar svenska vatten tvingas att medföra
utrustning och utbildad personal för oljebekämpning. Sverige bör
dessutom verka för att internationella överenskommelser nås om sådan
utrustning. Särskilt viktigt är det att Östersjöstaterna kan nå samstämmighet
i dessa frågor. Även oljeutsläpp i samband med normal fartygstrafik
och oljeutvinning måste enligt motionärerna uppmärksammas.
Regeringen bör även i dessa sammanhang vid internationella överläggningar
skärpa insatserna. I motionen (yrkande 1) framhålls vidare att
flera överenskommelser som träffades i samband med Nordsjökonferensen
1988 är så vaga i sina formuleringar att det är osäkert vad de
leder till. Sverige måste mot bakgrund härav få till stånd skärpningar
av bl. a. klassificeringen av miljöfarliga ämnen och verka för att
awecklingsplanerna för dessa ämnen klart anges. Förbudet mot havsförbränning
måste tidigareläggas.

Motionärerna i motion Jo748 yrkande 11 är inte tillfreds med de
resurser som regeringen ställt till förfogande för havsforskningen. Det
kan bara spekuleras i om föroreningar och förgiftning av havsmiljön
haft betydelse för bl.a. sälepidemin i Västerhavet. De faktiska sambanden
måste undersökas, och härför krävs långsiktig forskning om havets
miljöpåverkan. I motion Jo873 (c) framställs krav på åtgärder mot och
noga analys av och forskning kring alla utsläpp som kan skada
havsmiljön. Frågan om ett miljöcentrum i Lysekilsområdet aktualiseras

i motion Jo971 (fp) yrkande 2. Satsningen på ett havslaboratorium i
Lysekil är enligt motionärerna en början. I Kristineberg och Lysekil
har underlag för ett styrkebälte i den svenska marina forskningen
skapats som bör fullföljas. I motion Jo972 (c) yrkas att programmet för
miljökvalitet, PMK, tilldelas tillräckliga resurser för att kunna bygga ut
sin övervakning på västkusten (yrkande 7).

1989/90:JoU6

Utskottets överväganden

1989/90: Jo U6

Utskottet vill med anledning av motionerna Jo410 yrkande 1, Jo734
yrkande 1, Jo799 yrkande 12, Jo803 yrkande 5, Jo813 och Jo889
anföra följande.

Nuvarande riktlinjer för det fortsatta arbetet mot havsföroreningarna
lades fast av riksdagen i samband med behandlingen av miljöpolitiken
inför 1990-talet. Med hänsyn till den allvarliga föroreningssituationen i
haven redovisades en rad långtgående åtgärder för att minska utsläppen.
Den föreslagna aktionsplanen inriktades på begränsning av utsläppen
av de mest miljöfarliga ämnena, uppföljning av åtgärdernas effekt,
fortsatt forskning om marin miljö och fortsatt aktivt arbete i internationella
organ för att minska föroreningarna i våra angränsande hav.

Utsläppsbegränsningarna omfattar framfor allt stabila organiska föreningar
och närsalter. Åtgärder för att minska utsläppen av organiska
klorföreningar till en nivå av 1,5 kg TOC1 per ton massa skulle
påbörjas vid samtliga fabriker före utgången av år 1992. Utsläppen av
stabila organiska ämnen från den kemiska industrin skulle kartläggas
av naturvårdsverket och länsstyrelserna. Nödvändig omprövning av
villkor eller andra åtgärder för att minska utsläppen skulle initieras
löpande så snart mer betydande källor identifierades. Naturvårdsverkets
och kemikalieinspektionens genomgång av kemikalieanvändningen
inom industrin med syfte att få till stånd ett utbyte av miljöfarliga
kemikalier mot mindre miljöfarliga skulle fortsätta.

1 aktionsplanen ingår en halvering av utsläppen av kvicksilver och
kadmium från år 1985 till år 1995. Utsläppen av övriga metaller skall
begränsas kraftigt.

I sammanhanget bör erinras om den av chefen för miljö- och
energidepartementet tillkallade miljöavgiftsutredningen (Dir. 1988:44)
som har att senast den 1 juli 1990 redovisa sitt slutbetänkande med en
analys av förutsättningarna för att i ökad omfattning använda ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken och lämna förslag om hur sådana
styrmedel bör utformas och införas. I delbetänkandet SOU 1989:21 har
utredningen lämnat förslag till miljöavgifter på svavel och kior.

Utskottet erinrar även om riksdagens beslut våren 1988 om omfattande
åtgärder för att minska jordbrukets negativa inverkan på miljön
(prop. 1987/88:128, JoU24, rskr. 374). Bl.a. uppställdes som mål att
kväveförbrukningen i handelsgödsel skulle minskas med 20% till
sekelskiftet. Nya regler antogs för djurhållning, lagring och spridning
av stallgödsel. Beslut fattades om åtgärder för att öka andelen bevuxen
åkermark, växtodling och gödselplanering samt åtgärder för att minska
användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Miljöavgiften
på handelsgödsel fördubblades. Utsläppen av närsalter behandlas nedan
under avsnittet industri- och avloppsrening.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den av riksdagen våren 1988
fastställda aktionsplanen mot havsföroreningar och de samtidigt beslutade
miljöförbättrande åtgärderna i jordbruket utgjort ett betydelsefullt
steg på vägen mot en varaktig omläggning av samhället i miljövänlig
riktning. Det fortsatta arbetet måste bedrivas på lång sikt, och därför

2 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 6

kan ytterligare åtgärder för att förbättra havsmiljön väntas efter det att
regeringen lagt fram de förslag som naturvårdsverkets reviderade aktionsplan
mot havsföroreningar kan föranleda. Utskottet anser således
att riksdagen inte bör föregripa den reviderade aktionsplanen, som
skall presenteras senast den 30 mars 1990. Med det anförda avstyrks
motionerna Jo803 yrkande 5 och Jo889.

Vidare avstyrks motionerna Jo410 yrkande 1, Jo734 yrkande 1 och
Jo799 yrkande 12.

Frågan om samordnade åtgärder i Vänern och Västerhavet är också
beroende av kommande överväganden om havsföroreningarna. Utskottet
avstyrker således motion Jo813.

Med samma motivering avstyrks även motion Jo797 yrkande 7.

Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo748 yrkande 1
med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således
ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte nu funnit anledning att frångå tidigare ställningstagande
beträffande återförande av jordbruksmark till våtmark, som
redovisas i betänkandet 1988/89:JoU6. Utskottet vill i detta sammanhang
fästa uppmärksamheten på regeringens beslut våren 1989 att
avsätta 30 milj. kr. av delansvaret för spannmålsöverskottet till åtgärder
för utökad variationsrikedom i landskapet, och då framför allt i
slättbygder. Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp med representanter
från lantbruksstyrelsen, naturvårdsverket, Lantbrukarnas
Riksförbund och riksantikvarieämbetet med anledning av regeringsbeslutet
utarbetat ett förslag till bidrag för nya inslag i landskapet
(NILA). Arbetet med anläggandet av bl.a. våtmarker skall kunna
stödjas med ett sådant bidrag. Motion Jo968 yrkande 1 avstyrks.

Med det anförda avstyrks även motion Jo968 yrkande 2.

Det internationella samarbetet på havsmiljöområdet är mycket omfattande
och ständigt föremål för nya avtal och överenskommelser. Arbetet
kan sammanfattningsvis redovisas enligt följande.

Helsingforskonventionen omfattar det s.k. Östersjöområdet, som inkluderar
Bottniska viken, Öresund. Bälten och Västerhavet upp till en
linje från Skagen till Göteborg. Konventionen, som etablerades år 1974
och formellt trädde i kraft år 1980, behandlar främst föroreningar från
landbaserade källor, långväga transport av luftföroreningar samt sjöfarts-
och bekämpningsfrågor. Dumpning är förbjuden inom konventionsområdet.
Ett arbete med förstärkning av tidigare antagna rekommendationer
har påbörjats. I februari 1988 hölls ett möte inom konventionens
ram där man bl.a. kom överens om begränsningar av
utsläppen från landbaserade källor, samordning av fortsatt mät- och
utvärderingsverksamhet och förbättrat samarbete om bekämpning av
havsföroreningar. Överenskommelsen innebär att utsläppen skall
minskas med cirka 50% för vissa viktiga ämnesgrupper före år 1995.
Därmed fastställdes samma mål för utsläppen som antagits vid Nordsjökonferensen
i november 1987 (se nedan). Kommande år väntas
berörda nationer redovisa nationella åtgärdsplaner mot havsföroreningarna.

1989/90:JoU6

Pariskonventionen kom till stånd år 1974 och trädde i kraft år 1978.
Den omfattar Nordsjön och Nordostatlanten och avser utsläpp från
landbaserade källor. Inom konventionens ram arbetar man med särskilda
listor över prioriterade ämnen. Listan över särskilt farliga substanser
omfattar bl.a. kadmium, kvicksilver, vissa stabila och miljöfarliga
organiska ämnen samt stabila oljor och föroreningar av petroleumursprung.
För dessa ämnen har utarbetats rekommendationer om
utsläppsbegränsningar. Dessutom finns skyldighet att rapportera utsläpp
av dessa ämnen.

Oslokonventionen, som etablerades år 1971 och omfattar samma
geografiska område som Pariskonventionen, behandlar frågor om
dumpning och förbränning till havs. Den omfattar förbud mot havsföroreningar
genom dumpning av vissa särskilt angivna ämnen, t.ex.
klorerade organiska ämnen, cancerframkallande ämnen, kadmium och
kvicksilver. För dumpning av andra ämnen samt förbränning av
miljöfarligt avfall till havs krävs tillstånd av nationell myndighet i varje
särskilt fall.

De länder som gränsar till Nordsjön deltog i en särskild Nordsjökonferens
på ministernivå i London år 1987. Då träffades en överenskommelse
som innebär att bl.a. utsläppen av kadmium och kvicksilver
skall begränsas med 50% mellan åren 1985 och 1995. Utsläppen av
arsenik, koppar, krom, bly, nickel och zink skall begränsas så långt
som möjligt. Utsläppen av närsalter skall minskas i samma omfattning
i områden där närsalterna har orsakat eller kan orsaka miljöproblem.
Utsläppen till luft skall kartläggas och där så är möjligt begränsas.
Fr.o.m. år 1989 får avfall inte dumpas i Nordsjön utom i undantagsfall.
Förbränningen till havs skall gradvis minskas för att helt upphöra
före utgången av år 1994.

Det nordiska samarbetet på miljövårdsområdet har pågått sedan
många år tillbaka. En nordisk miljöskyddskonvention undertecknades
år 1974 av Danmark, Finland, Norge och Sverige. Konventionen har
tillkommit efter initiativ från Nordiska rådet och syftar till att i
nationell lagstiftning likställa grannländernas miljöskyddsintressen med
det egna landets. Vid Nordiska rådets extra session den 16 november
1988 godkändes ett ministerrådsförslag om en åtgärdsplan mot förorening
av den marina miljön (Dok.B86/s) med tillägg enligt ett ändringsförslag
(Dok.B86Ä/s). Åtgärdsplanen bygger på de planer för renare
vattenmiljö som utarbetats i flera av de nordiska länderna. De nordiska
ländernas huvuduppgift blir att genomföra de internationella avtal
som ingåtts beträffande havsmiljön såväl inom de egna länderna som
genom ett fortsatt internationellt arbete. En mera utförlig redogörelse
för det av Nordiska rådet godkända ändringsförslaget återfinns i utskottets
betänkande om särskilda åtgärder med anledning av algblomning
och säldöd (1988/89:JoU6). Enligt vad utskottet erfarit kommer Nordiska
rådets social- och miljöutskott att i november innevarande år
sammanträffa med de nordiska miljöministrarna i Mariehamn. På
dagordningen står bl.a. diskussioner om eventuella kompletteringar till
den i november år 1988 godkända åtgärdsplanen mot förorening av
den marina miljön.

1989/90: JoU6

Bilaterala samarbetsavtal utgör en viktig del i det internationella
samarbetet för att motverka föroreningen av haven och lösa miljöproblemen
i vår närhet. Särskilt kan omnämnas de samarbetsavtal som
träffats mellan våra nordiska grannländer. Regeringarna i Sverige och
Danmark undertecknade år 1974 en överenskommelse om att verka
för att särskilda åtgärder vidtas för att skydda Öresund mot föroreningar
och annan påverkan. Öresundskommissionen upprättades för att
samordna arbetet i denna fråga.

Ett förslag till en gemensam plan för begränsning av föroreningarna
i Kattegatt har utarbetats av det svenska naturvårdsverket och den
danska miljöstyrelsen. Planen redovisades i juni 1987. I förslaget
konstateras att de nationella planer som utarbetats visar en betydande
samsyn när det gäller ambitionsnivå och målsättningar för arbetet med
att skydda Kattegatt. En utvärdering av föreslagna åtgärder skall göras
senast efter fyra år. Under mellantiden kan resp. land genom intensifierad
övervakning och uppföljning säkerställa ett väsentligt förbättrat
beslutsunderlag för kommande utvärdering.

Sverige och Norge bildade år 1980 en gränskommitté för området
Östfold-Bohuslän. Gränskommittén syftar till ett regionalpolitisk! samarbete
och innehåller bl.a. samarbete om undersökningar avseende
gränsvattnets kvalitet och faktasammanställning för diskussion om initiativ
till åtgärder.

Myndigheterna i Sverige och Finland undertecknade år 1972 ett
samarbetsavtal angående samordning och initiering av forsknings- och
utredningsarbete om föroreningsförhållandena i Bottniska viken. Avtalet
avser även åtgärder för att minska vattenföroreningarna. En kommitté,
Kommittén för bottniska viken, har inrättats för ändamålet.

Utskottet vill framhålla att problemen med föroreningarna i haven
fordrar ett fortlöpande och aktivt arbete i olika fora för internationellt
miljösamarbete. Detta är särskilt viktigt för ett land som Sverige som
delar hav med många andra länder, och där de svenska utsläppen
utgör en mindre del av föroreningarna. Vidare bör understrykas att
stor enighet råder om att det internationella arbetet beträffande havsföroreningarna
måste föras vidare och intensifieras. Av redogörelsen
ovan framgår också enligt utskottets mening att så är fallet och att
Sverige intar en mycket aktiv roll i detta arbete. Stora framsteg har
även kunnat redovisas under senare år. Enligt utskottets mening föreligger
en betydande samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag
och regering eftersträvade ambitionsnivån i dessa frågor och å andra
sidan de krav som nu förs fram i motionerna Jo729, Jo734 yrkande 4
och Jo797 yrkande 6. Motionerna synes i allt väsentligt vara tillgodosedda
med vad utskottet anfört beträffande de insatser som görs och
kommer att göras inom tillgängliga internationella fora. Motionerna
kräver således ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Med det anförda avstyrks även motion Jo747.

Även motion Jo797 yrkande 5 synes i allt väsentligt kunna tillgodoses
med det anförda.

1989/90: Jo U6

Mot bakgrund av vad utskottet anfört beträffande det nordiska
miljösamarbetet och då det nordiska ministerrådets förslag om ett
starkare Norden bl.a. förutsätter att låneordningen i nordiska investeringsbanken
skall kunna användas för miljöinvesteringar i Norden får
motion Jo803 yrkande 4 till stor del anses tillgodosedd.

Utskottet har tidigare framhållit behovet av att effektivisera det
internationella samarbetet på havsmiljöområdet genom bildandet av en
Nordsjökommission ( 1987/88 JoU:23 s. 103). Det internationella miljösamarbetet
har under senare år nått betydande framgångar både vad
gäller deltagandet och beslutade åtgärder. Därav följer enligt utskottets
mening ett behov av fastare samarbetsformer. I sammanhanget kan
nämnas att ett förslag om en internationell konferens med uppgift att
utvärdera de internationella konventionernas och Nordsjökonferensernas
betydelse för att skapa en bättre internationell ram för arbetet mot
havsföroreningarna tillstyrktes vid Nordiska rådets internationella konferens
om havsföroreningar i Köpenhamn den 16 — 18 oktober 1989.
Enligt vad utskottet erfarit är frågan om inrättandet av en Nordsjökommission
föremål för beredning inom regeringskansliet. Utskottet
anser att skäl föreligger att avvakta resultatet av detta arbete. Med
hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo799 yrkande 10, Jo803 yrkande 1
och Jo959 yrkande 2.

Beträffande miljösituationen i de svensk-norska gränsvattnen får
utskottet anföra följande. Den av Sverige och Norge år 1980 bildade
gränskommittén för området Östfold-Bohuslän utgör ett viktigt bidrag
till det samarbete som erfordas för lösandet av ifrågavarande miljöfrågor.
Den försämrade vattenkvaliteten i norra Bohuslän kan till stor del
hänföras till utsläpp på den norska sidan, och fortsatta åtgärder tor att
reducera dessa utsläpp är nödvändiga. Utskottet vill därför understryka
betydelsen av att Sverige i fortsättningen med all kraft drver dessa
frågor vidare. Det fortsatta samarbetet måste med nödvändighet leda
till en avsevärt förbättrad miljösituation i dessa gränsvatten. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo803 yrkande 3 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda kan motion
Jo781 i allt väsentligt anses tillgodosedd.

Föroreningar som orsakas av sjöfarten eller av verksamhet som
bedrivs till havs utgör ett problemområde som till stor del är beroende
av internationella åtaganden och överenskommelser. Ett aktivt samarbete
bedrivs bl.a. inom den internationella sjöfartsorganisationen, International
Maritime Organization, IMO. IMO-konventionerna reglerar
utsläpp av olja från fartyg. En annan internationell överenskommelse
om åtgärder mot vattenförorening från fartyg är MARPOL
73/78. Överenskommelsen är global till sin karaktär och innehåller
långtgående begränsningar av utsläpp av olja och andra skadliga ämnen
från fartyg. Inom Östersjöområdet, som i MARPOL 73/78 har
ställning som specialområde, är utsläpp från fartyg av exempelvis oljeoch
kemikalierester i princip förbjudna. Enligt vad utskottet erfarit
kommer Nordsjön inom ramen för MARPOL-överenskommelsen att
förklaras som specialområde fr.o.m. februari 1991. Nordsjön kommer
därmed att i skyddshänseende likställas med Östersjön. Samordning av

1989/90:JoU6

oljebekämpning m.m. i Nordatlanten regleras i den reviderade s.k.
Bonnöverenskommelsen som trätt i kraft år 1989. Samordnade mätoch
övervakningsprogram för havsområdena finns främst inom Paris-,
Oslo- och Helsingforskonventionerna.

Av redogörelsen ovan framgår att det arbete som bedrivs inom
internationella fora i allt väsentligt är ägnat att tillgodose syftet med
motion Jo972 yrkandena 1 och 2. Med hänsyn härtill avstyrks motionen.

Med hänvisning till redovisningen ovan av det internationella miljösamarbetet
avstyrks även motion Jo965 yrkande 2.

Frågan om isotopmärkning för oljetransporter behandlas inom ramen
för MARPOL-konventionen och Helsingforskonventionen. Som
utskottet tidigare redovisat (JoU 1987/88:23 s.103) har märkningsfrågan
varit föremål för ingående diskussioner inom Östersjösamarbetet. Det
praktiska genomförandet stötte emellertid på så många problem att
frågan måste felia. Nordsjöstaternas sjöfartsmyndigheter har i stället
träffat avtal om information via ett datoriserat system för inspektion av
fartyg i hamn. Härvid finns möjlighet att för inspektion kvarhålla
fartyg som misstänks ha gjort sig skyldiga till förbjudna utsläpp.
Redovisade avtal synes i viss mån tillgodose syftet med motion Jo968
yrkande 13. Motionen avstyrks i denna del.

Aktionsplanen mot havsföroreningar innebär en fortsatt satsning på
forskning om marin miljö. Grund- och sektorsforskning skall förstärkas.
Riksdagen har sedermera haft att ta ställning till ytterligare förslag
om den marina forskningen. Sålunda tillstyrktes under hösten 1988 att
det marina miljöarbetet tillfördes ytterligare 30 milj. kr. Denna särskilda
satsning föranleddes av de allvarliga störningar som drabbade Nordsjön
och havet utanför västkusten under våren och sommaren 1988.
För innevarande budgetår förstärktes de marina forskningsresurserna
med anledning av bl.a. universitets- och högskoleämbetets förslag till
organisation av den marina forskningen (prop. 1988/89:100 bil. 16,
JoU13, rskr. 157). Redovisningen visar enligt utskottets mening att det
marina miljöforskningsarbetet byggts ut och att en fortsatt utveckling
kan förväntas. Härutöver har regeringen aviserat en samlad bedömning
av behovet av miljörelaterad marin forskning i anslutning till den
forskningspolitiska propositionen år 1990. Med det anförda avstyrks
motionerna Jo748 yrkande 11, Jo873 och Jo971 yrkande 2.

Syftet med programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK) är
att övervaka långsiktiga och storskaliga förändringar i miljön, att
utgöra referens för den lokala recipientkontrollen samt att belysa
föroreningstransport i luft, mark och vatten. Betydelsen av detta arbete
har tidigare betonats i samband med riksdagens behandling av miljöpolitiken
inför 1990-talet. Beträffande havsövervakningen framhölls
särskilt behovet av ett vidgat miljögiftsprogram som bl.a. omfattar en
förstärkt biologisk effektövervakning, satsning på sedimentövervakning
och flera kustnära stationer, som kan producera referensdata till
recipientkontrollen (JoU 1987/88:23 s.ll2f). I samband med behandlingen
av budgeten för innevarande budgetår framhölls också att det

1989/90: Jo U6

var angeläget att de sammanställningar av mätresultat och uppgifter
om miljöförändringar som PMK ger i ökad omfattning görs tillgängliga.
Dessa kan då på ett bättre sätt utnyttjas i det praktiska miljövårdsarbetet
(prop. 1988/89:100 bil. 16 s.30, JoU13 s.12). Mot bakgrund av
det anförda och i avvaktan på den kommande forskningspolitiska
propositionen avstyrks motion Jo972 yrkande 7 i den mån den inte
kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Industri- och avloppsrening — stabila organiska
ämnen

Motionerna

I motion Jo797 (c) yrkande 29 efterlyses åtgärder för att avveckla
klorutsläppen. Gällande tillstånd för massaindustrin måste omprövas
och starkare krav ställas på en övergång till miljövänlig teknik. Utsläppen
av klorerade föreningar bör enligt motionärerna i stort sett vara
avvecklade till år 1995. Även i motion Jo972 (c) yrkande 3 krävs en
avveckling av klorutsläppen med målsättningen att dessa skall ha
upphört till år 1995. Enligt motion Jo799 (fp) yrkande 13 måste
massaindustrins utsläpp i det närmaste elimineras. Målet skall vara att
utsläppen av klorföreningar upphört vid sekelskiftet. I centerpartimotionen
Jo872 framförs krav på en avvecklingsplan för klorerade lösningsmedel.
Ställs tillräckligt hårda krav kommer bra alternativ att
utvecklas. En minskad användning av sådana lösningsmedel får som
konsekvens att mängden miljöfarligt avfall reduceras samtidigt som
arbetsmiljön förbättras. I motion Jo962 (vpk) yrkande 10 begärs att
utsläpp av klorerade organiska föreningar förbjuds senast år 1995.
Miljöpartiet har i två motioner, Jo965 yrkande 3 och Jo968 yrkande 8,
framfört krav på att utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrin
både i Sverige och Norden skall avvecklas senast år 1993. Frågan
om blekt papper och behovet därav har föranlett flera yrkanden. I
motion Jo962 yrkande 11 föreslås ett omedelbart förbud mot tillverkning
av blekt hushålls- och toalettpapper. Klorblekt papper bör enligt
motionerna Jo968 yrkande 9 och Jo965 yrkande 4 inte fa säljas i
Sverige resp. Norden efter den 1 juli 1990.

Rening av kylvatten är föremål för flera motionsyrkanden. I motion
Jo732 (c) efterlyses åtgärder för att snabbt och säkert klarlägga miljöeffekterna
av klorutsläppen från Ringhals kraftverk. Med tanke på
miljösituationen i Kattegatt är det av största vikt att snarast få klarlagt
hur mycket dioxiner och andra organiska klorföreningar som bildas i
Ringhals kylvatten, och att erforderliga resurser ställs till förfogande
för detta. Arbetet bör utföras av naturvårdsverket för att garantera en
opartisk bedömning. Även i motion Jo748 (fp) yrkande 5 förordas att
naturvårdsverket ges i uppdrag att finna ersättning för natriumhypoklorit
och andra miljögifter för rening av kylvatten. Insatser för att
begränsa klorutsläppen måste enligt motion Jo797 (c) omfatta all
kloranvändning. Regeringen bör därför snarast vidta åtgärder för att
klorutsläppen från kärnkraftverken omedelbart skall upphöra (yrkan -

1989/90:JoU6

de 30). I motion Jo959 (fp) yrkande 5 framhålls också behovet av nya
metoder för rening av fartygsmotorers och andra förbränninganläggningars
kylsystem. Enligt motionärerna måste det anses vara en angelägen
uppgift för naturvårdsverket att ansvara för att klor och andra
miljögifter i dessa sammanhang ersätts med betydligt miljövänligare
förfaringssätt.

Utskottets överväganden

Vid riksdagens behandling av miljöpolitiken inför 1990-talet fastställdes
att åtgärder för att minska utsläppen av organiska klorföreningar
till en nivå av 1,5 kg TOC1 (totalt organiskt bundet klor) per ton
massa bör ha påbörjats vid samtliga massafabriker före utgången av år
1992. Målet skall på sikt vara att helt eliminiera dessa utsläpp. Dessutom
skulle den kemiska industrins utsläpp av stabila organiska ämnen
och kemikalieanvändning i allmänhet kartläggas med sikte på att
fa ner utsläppen. I naturvårdsverkets uppdrag att utarbeta förslag till
en ny åtgärdspian mot havsföroreningarna ingår att redovisa en avvecklingsplan
för utsläpp av klorerade ämnen från massaindustrin.
Även kartläggningen av övrig kemisk industris utsläpp av stabila
organiska ämnen skall redovisas i åtgärdsplanen. Som utskottet tidigare
konstaterat har massaindustrin dessutom under den senaste tioårsperioden
lyckats nå betydande utsläppsminskningar. Investeringarna i miljövänlig
teknik ökar kraftigt. Stor enighet råder om nödvändigheten av
att åstadkomma en kraftig nedskärning av utsläppen av organiska
klorföreningar, och det hittillsvarande arbetet har varit förhållandevis
framgångsrikt. Som tidigare redovisats ingår dessa utsläppsminskningar
även som delmål i det internationella arbetet. Frågan om den slutliga
avvecklingstakten bör dock enligt utskottets mening anstå till dess ovan
redovisade uppdrag har fullgjorts och ett förbättrat beslutsunderlag
gjorts tillgängligt. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo797 yrkande
29, Jo799 yrkande 13, Jo962 yrkande 10, Jo968 yrkande 8 och
Jo972 yrkande 3.

Även motion Jo965 yrkande 3 avstyrks med vad utskottet anfört.

Med samma motivering avstyrks motion Jo872.

Motionerna Jo962 yrkande 11 och Jo968 yrkande 9 rörande tillåtligheten
av kiorblekta pappersprodukter avstyrks i den mån de inte kan
anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Utskottet gör samma bedömning beträffande motion Jo965 yrkande

4. Det bör framhållas att riksdagen inte med rättslig verkan kan uttala
sig om ett försäljningsförbud för kiorblekt papper utanför Sveriges
gränser.

1 januari 1989 besvarade miljö- och energiministern en interpellation
i riksdagen angående viss klorering (1988/89:58). Av statsrådets
svar framgick bl. a. följande. Naturvårdsverket har uppmärksammat
frågan om klorering av kylvattnet vid Ringhals kärnkraftverk. Regelbunden
provtagning genomförs efter ett särskilt upprättat program. I
programmet ingår bl.a. analys av kylvattnet med avseende på dioxin.
Övriga kärnkraftverk har mekanisk rening. I likhet med miljö- och

1989/90: Jo U6

energiministern vill utskottet erinra om att det inte ankommer på
riksdag eller regering att göra bedömningar i enskilda ärenden som är
föremål för prövning hos vederbörande myndighet. Med det anförda
avstyrks motionerna Jo732, Jo748 yrkande 5 och Jo797 yrkande 30.

Sjöfartsverket har i uppdrag att redovisa åtgärder mot sjöfartens
miljöpåverkan. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att frågan om
klorering av kylvatten är föremål för vederbörande myndigheters uppmärksamhet
avstyrks motion Jo959 yrkande 5.

Industri- och avloppsrening — närsalter m.m.
Motionerna

Störningarna i havets flora och fauna orsakas till största delen av
kväveutsläppen. I motion Jo748 (fp) yrkande 7 efterlyses därför en
minskning av dessa utsläpp. Enligt motion Jo789 (vpk) bör naturvårdsverket
ges i uppdrag att redovisa en plan för kväveutsläppen från
avloppsreningsverken. Ambitionsnivån i en sådan plan skall enligt
motionärerna vara minst 80% reduktion av samtliga utsläpp från
landets alla avloppsreningsverk (yrkande 1). I samband härmed bör
förslag till statsbidragsregler utformas för åtgärder som anses ägnade att
minska ifrågavarande kväveutsläpp (yrkande 2). Skärpta krav på kvävereduktion
i reningsverken framförs även i motion Jo799 (fp) yrkande

11. I miljöpartiets motion Jo968 yrkas att kommunala avloppsreningsverk
vid Västerhavet och Östersjön bör införa kvävereduktion motsvarande
minst 60% senast den 1 juli 1991 (yrkande 3). Senast den 1 juli
1995 skall reduktionen vara 75% (yrkande 4). De kommunala avloppsreningsverken
vid kusten norr om Östersjön och i inlandet bör
enligt motionen senast den 1 juli 1991 införa en kvävereduktion
motsvarande minst 50% (yrkande 5). Som övergripande mål bör
utsläppen av fosfor halveras till den 1 juli 1993 (yrkande 6) och varje
enskilt avloppsreningsverk bör ha en fosfatreningsgrad på minst 95%
vid samma tidpunkt (yrkande 7). I motion Jo972 (c) yrkande 6 krävs
insatser för att minska kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk.
Bl.a. måste användningen av handelsgödsel begränsas, och riksdagens
beslut om en halvering av utsläppen av närsalter måste fullföljas.

Utskottets överväganden

Åtgärder för att minska utsläppen av närsalter från kommunala reningsverk
och industrier redovisades i samband med riksdagens behandling
av miljöpolitiken inför 1990-talet. Sammanfattningsvis fastställde
riksdagen följande målsättningar. Vid kustområden som är
särskilt påverkade bör reningsverkens kvävereduktion uppgå till 50%
senast år 1992. Ambitionsnivån skulle vara att uppnå en 50-procentig
kvävereduktion för övriga kustavsnitt före år 1995. Vidare konstaterades
att utsläppen av fosfor borde minskas väsentligt i särskilt påverkade
områden. För att uppnå dessa mål skulle teknisk forskning stimuleras
och naturvårdsverket skulle initiera omprövning av villkor för industrier
med stora utsläpp av närsalter. Vidare betonades det internatio -

1989/90: Jo U6

nella arbetets betydelse för att åstadkomma resultat på detta område.
Våren 1988 behandlades även en rad förslag angående miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket som var ägnade att minska utsläppen av
närsalter. Riksdagens ställningstagande därvidlag har redovisats under
avsnittet om havsmiljö. Utskottet konstaterar slutligen att naturvårdsverkets
uppdrag att utarbeta en ny åtgärdsplan mot havsföroreningarna
omfattar möjligheten till längre gående rening av de kommunala
reningsverkens utsläpp före år 1995 i de mest påverkade områdena,
och ytterligare reduktion av kväve i övriga områden upp till Stockholms
skärgård. Denna redovisning visar att ett intensivt arbete pågår
för att begränsa utsläppen av närsalter från de kommunala avloppsreningsverken.
Syftet med motionerna Jo748 yrkande 7, Jo789 yrkande
1, Jo799 yrkande II och Jo968 yrkandena 3, 4 och 5 samt Jo972
yrkande 6 delvis kan därmed i stora delar anses tillgodosett. Det bör
också framhållas att utskottet i detta sammanhang, när naturvårdsverket
ännu ej slutfört sitt arbete, inte har något underlag för att bedöma
de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ytterligare utsläppsbegränsningar.
Motionerna avstyrks.

Motion Jo789 yrkande 2 avstyrks med samma motivering.

Vidare avstyrks motion Jo968 yrkandena 6 och 7.

Med det anförda avstyrks även motion Jo972 yrkande 6 i återstående
del.

Övriga frågor beträffande industri- och avloppsrening
Motionerna

1 motion Jo293 (mp) framhålls att industrin måste klara sin egen
avfallshantering. Industriavlopp skall inte få anslutas till de kommunala
avloppsreningsnäten (yrkande 13). Enligt motionärerna står många
kommuner inför stora investeringar i avloppsnäten, och tiden kan nu
vara inne för att investera i alternativ till vattentoaletter. Regeringen
bör därför ge naturvårdsverket i uppdrag att initiera försök med
alternativ till systemet med vattentoaletter (yrkande 14).

Hälften av allt vatten som produceras av landets kommunala vattenverk
kommer från ytvattentäkter. Dessa vattentäkter fungerar även som
recipienter för olika utsläpp från såväl kommunala avloppsreningsverk
som industriell verksamhet. Detta förhållande bör enligt motionärerna
i motion Jo521 (vpk) föranleda att regeringen ges i uppdrag att
utarbeta förslag om förbud mot industriella utsläpp i recipienter som
samtidigt är råvattentäkter (yrkande 4). Samtidigt bör förslag utarbetas
för införandet av skärpta regler för äldre anläggningars utsläpp (yrkande
5).

Förstörelsen av havet beror till stor del på de utsläpp som sker
genom våra floder och bäckar. Utsläppen från reningsverk och industrier
förs vidare ut i havet. Enligt motion Jo734 (s) yrkande 3 måste
därför en rad åtgärder vidtas. Bl.a. måste våra reningsverk byggas om

1989/90:JoU6

så att miljöutsiäppen begränsas. Industrierna måste utsättas för hårdare
krav så att de inte släpper ut gifter och miljöförstörande organismer i
havet.

Enligt motion Jo748 (fp) kan störningarna i havets fauna och flora
till viss del förklaras av de stötar av bakterieinfekterat vatten som vid
kraftig nederbörd når havet när reningsverken inte klarar reningen.
Orsaken kan vara det starka flödet eller att verken bräddar över.
Ledningssystemet bör därför snarast få ett duplikatsystem som hindrar
att dagvatten och spillvatten blandas (yrkande 6).

Åtgärder mot utsläpp av processvatten från industri och offentlig
verksamhet efterlyses i motion Jo757 (mp). Industrier och offentlig
verksamhet som förbrukar processvatten skall enligt motionärerna i
lag åläggas att återföra detta till det egna vattenintaget (yrkande 1). För
att hindra miljöskadliga ämnen från att läcka ut till omgivningen skall
de reningsmassor som uppkommer vid den interna reningen lagras på
ett säkert sätt (yrkande 2). Direktiv för återförande av processvatten
måste så utformas att ett genomförande möjliggörs inom fem år
(yrkande 3). Kommunerna skall befrias från tvånget att ta hand om
industriernas vatten för rening, såvida det inte rör sig om vatten från
kök och sanitetsanläggningar (yrkande 4).

I motion J086I (fp) yrkande 4 framhålls att toxiska ämnen så långt
möjligt bör särskiljas från de kommunala reningsverken. I motion
Jo968 (mp) krävs att samtliga industriutsläpp av giftiga metaller och
halogenerade organiska föreningar bör kartläggas i syfte att ompröva
givna koncessioner och därigenom åstadkomma en reducering av
utsläppen (yrkande 10). Ifrågavarande kartläggning skall enligt motionärerna
ligga till grund för införandet av utsläppsskatter (yrkande 11).
Vidare skall kvicksilveranvändningen inom kloralkaliindustrin upphöra
senast den 1 januari 1991 (yrkande 12). I motion Jo967 (mp)
yrkande 14 framförs önskemål om att pH-värdet i de kommunala
reningsverkens vatten skall justeras.

Utskottets överväganden

Den i föregående avsnitt nämnda kartläggningen av utsläppen av
kemiska ämnen kan enligt utskottets mening förväntas ge värdefull
information om lokala utsläppsförhållanden samtidigt med en översikt
över den aktuella situationen. Resultatet av kartläggningen kommmer
att redovisas i samband med att naturvårdsverket kommande år presenterar
sitt förslag till ny åtgärdsplan mot havsföroreningar. Utskottet
vill dessutom erinra om att riksdagsbeslutet om miljöpolitiken inför
1990-talet även innebar att utsläppen av kvicksilver och kadmium
skulle halveras under tioårsperioden 1985-1995. Det långsiktiga målet
är därvid att reducera belastningen av toxiska metaller till en nivå som
motsvaras av den naturliga påverkan. I sammanhanget bör även påpekas
att prövningsmyndigheterna i samband med tillståndsprövning
enligt ML av industriell verksamhet bör göra en bedömning av om
avloppsvattnet är av sådan beskaffenhet att det är lämpligt att behandla
vattnet i ett kommunalt reningsverk eller om vattnet bör behandlas på

1989/90: Jo U6

annat sätt. Vidare bör uppmärksammas att kommunerna i egenskap av
huvudmän har möjlighet att ställa krav på anslutna industrier och
därigenom begränsa tillförseln av sådant avloppsvatten som påverkar
reningsverkets drift i negativ riktning. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna
har dessutom genom sin tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska
produkter att kontrollera att företagen inte förorenar avloppsvattnet
med kemikalieavfall. Utskottet vill med det anförda betona betydelsen
av att berörda myndigheter i de konkreta fallen utövar sin tillsynsuppgift
så att de kommunala reningsverkens effektivitet kan upprätthållas.
Utskottet utgår vidare ifrån att berörda statliga och kommunala myndigheter
följer den vidare utvecklingen med uppmärksamhet och vidtar
de åtgärder som kan anses erforderliga för en fortlöpande förbättring
av miljösituationen. Motionerna Jo293 yrkande 13, Jo757 yrkandena
1, 2, 3 och 4 och J086I yrkande 4 avstyrks.

Även motion Jo968 yrkandena 10 och 11 avstyrks med samma
motivering.

Vidare avstyrks motion Jo968 yrkande 12.

Med det anförda avstyrks även motionerna Jo521 yrkandena 4 och 5
samt Jo734 yrkande 3.

Utskottet avstyrker även motion Jo293 yrkande 14.

Med samma motivering avstyrks även motion Jo748 yrkande 6.
Utskottet förutsätter givetvis att frågan om beredskap för extrema
vattenflöden ägnas särskild uppmärksamhet.

Vid riksdagens behandling av miljöpolitiken inför 1990-talet betonades
bl.a. att kalkfällning i reningsverk skulle uppmuntras och påskyndas.
Utskottet har dessutom erfarit att statsbidrag utgår för merkostnader
i samband med ombyggnad av avloppsreningsverk till kalkfällning.
Beträffande kalkningsverksamheten i stort kan hänvisas till utskottets
senaste ställningstagande i samband med behandlingen av budgeten för
innevarande år (1988/89:JoU13 s.15). Med det anförda avstyrks motion
Jo967 yrkande 14 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Regionala miljöfrågor
Motionerna

Sundsvall—Timrå med omgivningar och vattenområden präglas i stor
utsträckning av större processindustrier som inneburit väsentliga miljöstörningar.
Mot bakgrund härav bör Sundsvallsområdet enligt motion
Jo735 (fp) klassas som miljöskyddsområde (yrkande 1). Mot
bakgrund av att berörd länsstyrelse antagit ett särskilt handlingsprogram
för ifrågavarande område i syfte att kartlägga behovet av åtgärder
understryker motionären betydelsen av att en undersökning av Sundsvallsbukten
genomförs (yrkande 2).

I motion Jo787 (s) framhålls behovet av miljöpolitiska insatser i
Gävleborgs län. Insatserna berör främst försurningen, miljögifter i fisk,
utsläppen av klorerade ämnen och kvicksilver. Miljösituationen i
Stockholms län föranleder motionärerna i motion Jo810 att föreslå en

1989/90:JoU6

rad miljöpolitiska åtgärder. Bl.a. bör kollektivtrafiken byggas ut, regionala
miljöavgifter införas, avfallsmängderna minskas, grundvattenförsörjningen
tryggas och ökade resurser ges till miljövårdsarbetet.

Askölaboratoriet utanför Trosa har forskat kring Landsort, Askö och
Lacka i över 20 år. Området utgör ett viktigt referensområde för den
marina forskningen. Enligt motion Jo815 hotas nu detta område av
utsläpp i samband med förbränning av radioaktivt avfall på Studsvik.
Bl.a. rör det sig om dioxinutsläpp. Enligt motionären måste allt som
hotar att påverka referensområdet minimeras vilket för Studsviks del
innebär nollutsläpp av dioxin. Detta innebär att vattnen kring Landsort,
Askö och Lacka skyddas och att förbränningen av radioaktivt
avfall på Studsvik förbjuds.

Betydelsen av att miljöundersökningarna i Bottniska viken fortsätter
framhålls i motion Jo958 (c) yrkande 1. Enligt motionärerna har
SMHI som ansvarat för dessa miljöundersökningar inställt provtagningarna
på grund av finansieringsproblem. Undersökningsresultaten
har utgjort ett nödvändigt referensmaterial för den regionala miljökontrollen.
Ett utökat program för övervakning av miljötillståndet i haven
står också i samklang med den av riksdagen fastställda aktionsplanen
mot havsföroreningar.

Miljösituationen i södra Sverige är föremål för flera motionsyrkanden.
I motion Jo217 (c) yrkande 2 framhålls den skånska naturens
värde för såväl de fast boende som för det rörliga friluftslivet. Enligt
motionärerna bör ökade resurser ställas till förfogande för genomförandet
av naturvårdsplanerna i Malmöhus län. Ett bevarande av de
skånska pilevallarna utgör ett allmänt intresse och deras fortbestånd
bör därför snabbutredas. I motionen framhålls vidare Skånes utsatta
läge när det gäller luftföroreningar och att nationella och internationella
åtgärder måste sättas in för att minska de försurande utsläppen.
Åtgärder måste också vidtas för att minska förorenande utsläpp i sjöar
och hav. Den skånska bokskogens betydelse framhålls och riksdagen
bör pröva vilka insatser som krävs för att öka planteringen av bok.
Speciell uppmärksamhet bör riktas mot de skånska våtmarkerna, och
behoven av inventering och ökad forskning på detta område måste
tillgodoses. För att rädda Skånes stränder undan erosion bör naturvårdsverket
ges i uppdrag att framlägga en plan för erforderliga åtgärder.
Enligt centerpartiets motion Jo750 är miljösituationen i Malmöhus
län så allvarlig att omedelbara åtgärder erfordras. Större föroreningar
från mänsklig verksamhet än vad naturen klarar av att ta emot
kan inte accepteras. Energi- och miljöpolitiken måste ges en ny
inriktning för att förbättra miljön i området (yrkande 1). Mot bakgrund
av den miljösituation som råder i Malmöhus län måste länet
enligt motionärerna klassificeras som miljöskyddsområde. Detta innebär
förutom nationella regler och gränsvärden att särskilda krav får
uppställas för all miljöfarlig verksamhet i området. En förutsättning
för det fortsatta arbetet är att de lokala myndigheternas resurser utökas
(yrkande 2). Regeringen bör återkomma till riksdagen med en handlingsplan
för miljöförbättrande åtgärder i enlighet med en av motionärerna
lämnad redovisning (yrkande 3). Krav på miljöskyddsåtgärder i

1989/90:JoU6

västra Skåne förs fram i motion Jo793 (s). Enligt motionärerna är
situationen på många områden så akut att konkreta och resoluta
åtgärder måste sättas in med omgående verkan. I motion Jo799 (fp)
yrkande 6 framförs krav på att naturvårdsverket och berörda länsstyrelser
ges i uppdrag att utarbeta ett program för minskning av föroreningarna
i södra Sverige. I motion J086I (fp) yrkas att ett handlingsprogram
för minskade kväveläckage utarbetas för hela Skånekusten
(yrkande 1). Fasta mätstationer för övervakning av föroreningsbelastningen
i särskilt känsliga områden måste byggas ut (yrkande 2), och
alla vatten runt Skåne måste förklaras som särskilt föroreningskänsligt
område (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Med anledning av motionerna Jo217 yrkande 2, Jo735 yrkandena 1
och 2, Jo750 yrkandena 1, 2 och 3, Jo787, Jo793, Jo799 yrkande 6,
J08IO, J086I yrkandena 1, 2 och 3 och Jo958 yrkande 1 får utskottet
anföra följande.

Utskottet hänvisar till sin ovan lämnade redogörelse för de åtgärder
som vidtagits både nationellt och internationellt när det gäller havsföroreningarna.
Dessutom har riksdagen fastställt en av regeringen i
samband med behandlingen av miljöpolitiken inför 1990-talet föreslagen
strategi mot luftföroreningar och försurning. Strategin innebär i
korthet utsläppsbegränsningar i Sverige samtidigt som arbetet för internationella
åtaganden om samma begränsningar intensifieras. En reviderad
åtgärdsplan mot havsföroreningarna och förslag till nytt handlingsprogram
mot luftföroreningarna skall presenteras av naturvårdsverket
senast den 31 mars 1990. Utöver dessa åtgärder har regionalt inriktade
initiativ tagits på en rad områden. Sålunda har regeringen tillsatt
ytterligare två delegationer med uppgift att utreda och samordna
åtgärder som väsentligt kan förbättra miljön. Delegationerna omfattar
områdena Sundsvall—Timrå resp. västra Skåne. I delegationernas uppgifter
ingår även att pröva om resp. område skall förklaras som
miljöskyddsområde. Delegationerna skall redovisa sina betänkanden
senast den 1 december 1990. Den i samband med behandlingen av
miljöpolitiken inför 1990-talet aviserade kartläggningen av de regionala
miljöproblemen har nyligen redovisats till regeringen. Utskottet förutsätter
att kartläggningen kommer att ingå i underlaget för kommande
förslag med anledning av de reviderade åtgärdsprogram som skall
presenteras nästkommande år. Ett omfattande arbete pågår således för
att komma till rätta med de regionala miljöproblemen, och resultatet
kan enligt utskottets mening förväntas ge utökade möjligheter att i allt
väsentligt tillgodose syftet med ifrågavarande motioner. Motionerna
avstyrks således.

Med anledning av motion Jo815 får utskottet anföra följande. Inrättandet
av naturreservat till skydd för djur och miljö ryms inom den
kompetens som i lagstiftningen tilldelats vederbörande länsstyrelse (7§
naturvårdslagen 1964:822). Utskottet vill vidare erinra om att frågan
om avfallsförbränning behandlades i samband med miljöpolitiken in -

1989/90:JoU6

för 1990-talet och att riksdagen därvid godtog regeringens förslag om
att samtliga avfallsförbränningsanläggningar före 1991 års utgång skall
ha en effektiv rening. Utskottet kan i detta sammanhang upplysa om
att regeringen i juni 1989 mot bakgrund av att Studsvik ligger intill ett
område som har stort värde som referensområde för natur- och miljövård
skärpte utsläppsvillkoren för dioxin genom att redan nu bestämma
att anläggningen inom två år skall klara samma utsläppsregler som
gäller för nya anläggningar. Med det anförda, och då det inte ankommer
på riksdagen att ta ställning till enskild verksamhet som är
föremål för berörda myndigheters tillsyn och prövning, avstyrks motion
Jo815.

Övriga frågor

Motion

I miljöpartiets motion J08O6 yrkas på att riksdagen skall uttala att
koncessionsnämndens för miljöskydds beslut angående det s.k. NEXkombinatet
i Nynäshamn icke är förenligt med den av riksdagen
fastlagda miljöpolitiken inför 1990-talet (yrkande 1). Vidare skall riksdagen
enligt motionären uttala att det ursprungliga ammoniakkombinatet
utgör en allvarlig miljöstörning på grund av koldioxidutsläpp
och därför inte bör komma till stånd (yrkande 2). Slutligen framhålls i
motionen att ett kolkondenskraftverk inte kan anses förenligt med en
miljövänlig politik, och att riksdagen som sin mening bör ge detta till
känna (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Enligt bestämmelserna i 11 kap. regeringsformen får riksdagen inte
bestämma hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i
ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller som rör tillämpning
av lag. Ett riksdagsuttalande i enlighet med yrkandena 1 och 2 i
motion J08O6 skulle enligt utskottets mening stå i strid med dessa
regler. Motionen avstyrks i denna del.

Förslag om den framtida energiförsörjningen kommer enligt vad
utskottet erfarit att föreläggas riksdagen under hösten 1990. Utskottet
anser med hänsyn härtill att behandlingen av frågan om enskilda
energiproduktionsformers miljövänlighet bör anstå. Aven yrkande 3 i
motionen avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande besprutning nära vattendrag
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo741,

2. beträffande ansvaret för miljöfarlig verksamhet m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo758,

3. beträffande selen vid kalkning av sjöar och vattendrag
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo760,

1989/90:JoU6

4. beträffande övergripande plan mot föroreningar i sjöar och
vattendrag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo701, 1988/89:Jo796
yrkande 11 och 1988/89:Jo811,

res. 1 (m, fp, mp)

5. beträffande skyddet av Vänern, Vättern m.fl. sjöar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo705, 1988/89:Jo719
yrkande 2, 1988/89: Jo763, 1988/89:Jo785, 1988/89:Jo847,

1988/89:Jo882 och 1988/89:Jo956 yrkande 3,

6. beträffande Vättern sorn dricksvattentäkt och fiskevatten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo756,

res. 2 (mp)

7. beträffande aktionsplan mot havsföroreningarna m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo803 yrkande 5 och
1988/89: Jo889,

res. 3 (c, mp)

8. beträffande Kattegatt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo410 yrkande 1,
1988/89:Jo734 yrkande 1 och 1988/89:Jo799 yrkande 12,

res. 4 (fp)

9. beträffande samordnade åtgärder i Vänern och Västerhavet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo813,

res. 5 (mp)

10. beträffande program för begränsning av tungmetallutsläpp
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo797 yrkande 7,

res. 6 (c, vpk, mp)

11. beträffande skyddet av den marina miljön

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo748 yrkande 1,

12. beträffande utredning angående våtmarksrestaurering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo968 yrkande 1,

res. 7 (fp, vpk, mp)

13. beträffande uppköp av mark för våtmarksrestaurering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo968 yrkande 2,

res. 8 (fp, mp)

14. beträffande internationellt samarbete om havsmiljön

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo729, 1988/89:Jo734
yrkande 4 och 1988/89:Jo797 yrkande 6,

res. 9 (c, vpk. mp)

15. beträffande permanent övervakningsorgan för Kattegatt
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo747,

res. 10 (m)

16. beträffande internationell räddningsplan för Östersjön m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo797 yrkande 5,

res. II (c, vpk. mp)

17. beträffande miljöinvesteringar i Norden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo803 yrkande 4,

res. 12 (c, mp)

18. beträffande Nordsjökommission

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo799 yrkande 10,
1988/89:Jo803 yrkande 1 och 1988/89:Jo959 yrkande 2,

1989/90:JoU6

19. beträffande miljösituationen i de svensk-norska
gränsvattnen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo781 och
L988/89:Jo803 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

20. beträffande skärpta internationella regler mot föroreningar
och oljeutsläpp

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo972 yrkandena 1 och 2,

res. 13 (c, vpk, mp)

21. beträffande dumpning av borrslam

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo965 yrkande 2,

res. 14 (vpk, mp)

22. beträffande isotopmärkning av oljetransporter till sjöss
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo968 yrkande 13,

res. 15 (vpk. mp)

23. beträffande marin forskning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo748 yrkande 11,
1988/89:Jo873 och 1988/89:Jo971 yrkande 2,

24. beträffande programmet för övervakning av miljökvalitet
(PMK)

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo972 yrkande 7,

res. 16 (c. vpk, mp)

25. beträffande utsläppen av klorerade organiska föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo797 yrkande 29,
1988/89:Jo799 yrkande 13, 1988/89: Jo962 yrkande 10,

1988/89:Jo968 yrkande 8 och 1988/89:Jo972 yrkande 3,

res. 17 (fp)
res. IS (c)
res. 19 (vpk)
res. 20 (mp)

26. beträffande den nordiska massaindustrins utsläpp
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo965 yrkande 3,

27. beträffande en avvecklingsplan för klorerade lösningsmedel
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo872,

res. 21 (c. mp)

28. beträffande klor blekt hushålls- och toalettpapper

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo962 yrkande 11 och
1988/89:Jo968 yrkande 9,

res. 22 (vpk)
res. 23 (mp)

29. beträffande försäljningsförbud i Sorden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo965 yrkande 4,

30. beträffande klorering av kylvatten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo732, 1988/89:Jo748
yrkande 5 och 1988/89:Jo797 yrkande 30,

res. 24 (c. vpk. mp)

31. beträffande rening av fartygsmotorers kylsystem m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo959 yrkande 5,

res. 25 (vpk. mp)

1989/90:JoU6

3 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 6

32. beträffande kvävereduktion vid kommunala avloppsreningsverk att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo748 yrkande 7,
1988/89:Jo789 yrkande 1, 1988/89:Jo799 yrkande 11,

1988/89:Jo968 yrkandena 3, 4, och 5 samt 1988/89:Jo972 yrkande
6 i motsvarande del,

res. 26 (fp, c)
res. 27 (vpk)
res. 28 (mp)

33. beträffande statsbidrag för reduktion av kväveutsläppen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo789 yrkande 2,

res. 29 (vpk)

34. beträffande utsläpp av fosfor m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo968 yrkandena 6 och 7,

res. 30 (mp)

35. beträffande kvävetillförseln från jordbruk

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo972 yrkande 6 i återstående
del,

36. beträffande industriellt avloppsvatten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo293 yrkande 13,
1988/89:Jo757 och 1988/89:Jo861 yrkande 4,

res. 31 (c, mp)

37. beträffande kartläggning av industriutsläpp m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo968 yrkandena 10 och 11,

res. 32 (mp)

38. beträffande användningen av kvicksilver

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo968 yrkande 12,

res. 33 (vpk)

39. beträffande förbud mot industriella utsläpp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo521 yrkandena 4 och

5 samt 1988/89:Jo734 yrkande 3,

res. 34 (vpk)

40. beträffande alternativ till vattentoaletter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo293 yrkande 14,

res. 35 (vpk. mp)

41. beträffande extrema vattenflöden i reningsverk
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo748 yrkande 6,

res. 36 (mp)

42. beträffande pH-justering i reningsverk

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo967 yrkande 14,

res. 37 (mp)

43. beträffande regionala miljöproblem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo217 yrkande 2,
1988/89:Jo735, 1988/89: Jo750, 1988/89:Jo787, 1988/89:Jo793,

1988/89:Jo799 yrkande 6, 1988/89:Jo810, 1988/89:Jo861 yrkandena
1, 2 och 3 samt 1988/89:Jo958 yrkande 1,

44. beträffande vattnen kring Landsort, Askö och Lacka
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo815,

res. 38 (vpk, mp)

45. beträffande uttalande om visst koncessionsbeslut

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo806 yrkandena 1 och 2,

1989/90:JoU6

46. beträffande kolkondenskraftverk
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo806 yrkande 3.

Stockholm den 7 november 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafcson (s). Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam
(fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij
(mp). Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ove Karlsson (s), Sverre Palm
(s) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Övergripande plan mot föroreningar i sjöar och
vattendrag (mom.4)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m),
Ingvar Eriksson (m), Anders Castberger (fp) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet
känner" och slutar med "berörda delar." bort ha följande lydelse:
Utskottet känner i likhet med motionärerna i motionerna Jo701,
Jo796 yrkande 11 och Jo811 stor oro inför miljöhoten mot våra sjöar
och vattendrag. Många av våra insjöar är dricksvattenreservoarer för
betydande områden, och erforderlig beredskap saknas i dag för den allt
hotfullare föroreningssituationen. En samlad syn på dessa problem
krävs, och regeringen bör därför ge naturvårdsverket i uppdrag att
utarbeta en plan mot föroreningarna i Sveriges sjöar och vattendrag.
Planen skulle bl.a. möjliggöra en mer djupgående miljöanalys av våra
insjöar och vattendrag. Detta är enligt utskottets mening en förutsättning
för att kunna prioritera fortsatta åtgärder och samordna myndighetsarbetet.
I en handlingsplan bör dessutom miljörisker i samband
med sjötransporter uppmärksammas och forskningsbehoven kartläggas.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen
till känna. Med det anförda kan även motionerna i följande stycke,
Jo705, Jo719 yrkande 2, Jo763, Jo785, Jo847, Jo882 yrkandena 1, 2, 3
och 4 samt Jo956 yrkande 3, anses tillgodosedda.

1989/90: JoU6

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande övergripande plan mot föroreningar i sjöar och
vattendrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo701,
1988/89:Jo796 yrkande 11 och 1988/89:Jo811 samt med avslag på
motion 1988/89:Jo701 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Vättern som dricksvattentäkt och fiskevatten
(mom.6)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med
det" och slutar med "motion Jo756." bort ha följande lydelse:

Vättern är en betydande vattentäkt och försörjer ett stort antal
människor med dricksvatten. Sjön har både ett kommersiellt intressant
fiske och ett stort fritidsfiske. Med hänsyn till att Vättern har en
mycket långsam vattenomsättning bör stor återhållsamhet föreskrivas
beträffande verksamheter som släpper ut miljöstörande ämnen. En
plan bör därför utarbetas för att komma bort från alla de utsläpp som
äventyrar Vätterns fortbestånd som dricksvattentäkt och fiskevatten.
Planens utformning skall möjliggöra att den börjar få verkan inom ett
år och är genomförd inom tre år efter ikraftträdandet. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo756 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Vättern som dricksvattentäkt och fiskevatten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo756 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Aktionsplan mot havsföroreningarna m.m.
(mom.7)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Sammanfattningsvis
kan" och slutar med "och Jo889." bort ha följande
lydelse:

Som utgångspunkt för det fortsatta miljövårdsarbetet bör enligt
utskottets mening gälla att alla stabila organiska ämnen som tillverkas
av människan och släpps ut i miljön kan ge upphov till miljöproblem.
Det fortsatta arbetet måste, mer än i aktionsplanen mot havsföroreningarna,
knytas till föroreningarnas direkta betydelse för inverkan på
den marina floran och faunan. Härutöver bör ett nationellt åtgärdsprogram
för att rädda Östersjön utarbetas. Programmet skall omfatta bl.a.
en omställning av energisystemet, begränsning av kväve- och klorut -

1989/90:JoU6

släpp, minskning av närsaltläckage, ökade resurser till PMK och ökade
forskningsanslag. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo803 yrkande 5 och Jo889 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande aktionsplan mot havsföroreningarna m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo803 yrkande
5 och 1988/89:Jo889 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Kattegatt (mom.8)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Vidare
avstyrks" och slutar med "yrkande 12." bort ha följande lydelse:

Övergödning ger upphov till syrebrist och döda bottnar. Föroreningar
med allvarliga biologiska skadeverkningar släpps ut i stor skala. För
att rädda havs- och vattenmiljön krävs omedelbara åtgärder för att
förhindra fortsatt förstörelse och för ett återställande av havet. Utsläppen
måste begränsas. Kattegatt bör enligt utskottets mening förklaras
som miljöskyddsområde, och Sverige måste vara pådrivande för ett
ökat internationellt samarbete beträffande dessa frågor. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo410 yrkande 1, Jo734 yrkande
1 och Jo799 yrkande 12 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Kattegatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo410 yrkande
1, 1988/89:Jo734 yrkande 1 och 1988/89:Jo799 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

5. Samordnade åtgärder i Vänern och Västerhavet
(mom.9)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Frågan
om" och slutar med "motion Jo813." bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Jo813 anser utskottet att en
minskning av kvävebelastningen på Västerhavet förutsätter samordnade
miljövårdsåtgärder i Vänern och Västerhavet. För att uppnå uppsatta
mål för miljövården krävs i dessa sammanhang bl.a. en strategi liknande
den som används vid utarbetandet av aktionsplanen mot havsföroreningarna.
Tillförseln av stabila organiska ämnen, näringsämnen och
metaller måste begränsas. Uppföljnings- och undersökningsverksamheten
kring utvecklingen i vattenmiljön bör förstärkas. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

1989/90:JoU6

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande samordnade åtgärder i Vänern och Västerhavet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo813 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Program för begränsning av tungmetallutsläpp
(mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Med
samma" och slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:

De metaller som tillförs haven samlas till slut i sedimenten. En
halvering av de svenska punktutsläppen av metaller kommer endast att
påverka miljön lokalt. Metalltillförseln till Östersjön kommer inte att
minska. Utskottet anser därför att metallbelastningen måste reduceras
till samma storleksordning som den naturliga påverkan. Naturvårdsverket
bör ges i uppdrag att utarbeta ett program för begränsning av
metallhalterna till den naturliga variationen. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo797 yrkande 7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande program för begränsning av tungmetallutsläpp
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo797 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Utredning angående våtmarksrestaurering (mom.

12)

Lennart Ernestam (fp), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och
Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 1 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Problemet med övergödning av havet är så allvarligt att åtgärder
erfordras för att återföra mark till våtmark. Härigenom binds kväve,
och vattnet renas genom denitrifikation. Naturvårdsverket bör därför
ges i uppdrag att snabbutreda vilka marker som är lämpliga att
återskapa till våtmark. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo968 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande utredning angående våtmarksrestaurering
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkande 1
som sin mening ger regeringen tili känna vad utskottet anfört,

1989/90: Jo U6

8. Uppköp av mark för våtmarksrestaurering
(mom. 13)

Lars Ernestam (fp), Åsa Domeij (mp) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening förutsätter återskapandet av våtmark att
staten köper upp mark i kustnära områden och längs vattendrag där
problemet med kväveläckage är stort. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo968 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande uppköp av mark för våtmarker turering

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:jo968 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Internationellt samarbete om havsmiljön (mom. 14)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill — — — ( = utskottet) — — — av föroreningarna.
Redovisade insatser för det internationella miljösamarbetet får enligt
utskottets mening inte innebära att man bortser från behovet av
fortsatta ansträngningar på detta område. Utskottet kan ansluta sig till
flera förslag i detta hänseende som framförs i motion Jo797 yrkande 6.
En särskild konferens om Östersjön bör således anordnas, och de
nordiska länderna bör ekonomiskt medverka till miljöförbättrande
åtgärder i östersjöstaterna. Utskottet anser dessutom att det i motionen
framförda förslaget om internationella miljöteknikmässor utgör en
framkomlig väg för att sprida kunskap om effektivaste miljöteknik.
Miljöattachéer bör utses vid strategiskt viktiga ambassader, och särskild
personal måste avdelas med kompetens för miljöbevakning. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna. Motionerna Jo729 och Jo734 yrkande
4 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande internationellt samarbete om havsmiljön

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo797 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1988/89:Jo729 och 1988/89:Jo734
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:JoU6

10. Permanent övervakningsorgan för Kattegatt m.m.
(mom.15)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Med
det" och slutar med "motion Jo747." bort ha följande lydelse:

Även om stor samstämmighet råder om ambitionsnivån i stort
beträffande det internationella miljösamarbetet är miljöproblemen i
Kattegatt av sådan akut natur att omedelbara och långtgående samhällsinsatser
erfordras. Miljön i Kattegatt påverkas bl.a. av förhållandena i
Sverige och Danmark. Insatser för att förbättra miljön löper risk att
vara verkningslösa om de inte samordnas. Utskottet anser därför i
likhet med motionären i motion Jo747 att regeringarna i Sverige och
Danmark bör inrätta ett gemensamt permanent miljöorgan för Kattegatts
miljö. Regeringen bör således vidta de åtgärder som erfordras för
att åstadkomma ett sådant miljöorgan. Vad utskottet anfört med anledning
av motionsyrkandet bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under IS bort ha följande lydelse:

15. beträffande permanent övervakningsorgan för Kattegatt
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo747 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Internationell räddningsplan för Östersjön m.m.
(mom. 16)

Karl Erik Olsson (c). Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Även
motion" och slutar med "det anförda." bort ha följande lydelse:

Miljösituationen i flera östersjöstater är mycket allvarlig. En stor del
av de förorenande utsläpp som drabbar Sverige kommer därifrån. Den
ökande tillförseln av miljögifter illustrerar enligt utskottets mening
behovet av omedelbara åtgärder. Sverige bör därför ta initiativ till en
räddningsplan för Östersjön och östersjöstaternas miljö. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo797 yrkande 5 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande internationell räddningsplan för Östersjön m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo797 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU6

12. Miljöinvesteringar i Norden (mom.17)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "anses tillgodosedd." bort ha följande lydelse: Det

nordiska miljösamarbetet har nått stora framgångar under senare
år. Även för framtiden måste fortsatta gemensamma ansträngningar
göras. I samband med den s.k. nordiska handlingsplanen för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning inrättades en särskild låneordning
i den nordiska investeringsbanken. Denna är främst avsedd för
investeringar i vägar och järnvägar. I likhet med motionärerna i
motion Jo803 yrkande 4 anser utskottet att denna låneordning även
bör kunna utnyttjas för viktiga miljöinvesteringar. Ett lämpligt område
för sådana investeringar vore Skagerrak—Kattegatt. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande miljöinvesteringar i Norden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo803 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Skärpta internationella regler mot föroreningar
och oljeutsläpp (mom.20)

Karl Erik Olsson (c). Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Av
redogörelsen" och slutar med "avstyrks motionen." bort ha följande
lydelse:

Av redogörelsen ovan framgår att ett intensivt arbete bedrivs inom
internationella fora för att begränsa förorenande utsläpp. Flera av de
överenskommelser som träffats innehåller emellertid så vaga formuleringar
att det är osäkert vad de leder till. Utskottet anser därför att
Sverige måste försöka få till stånd skärpningar av klassificeringar och
klart angivna awecklingsplaner för miljöfarliga ämnen. Förbudet mot
förbränning till havs måste tidigareläggas. Fortfarande förekommer det
i alltför stor utsträckning att fartyg förorenar havet med oljespill. Det
föreligger behov av ytterligare regler för att begränsa utsläppen och
deras skadeverkningar. Bl.a. måste möjligheterna att påskynda ingripanden
mot oljeutsläpp förbättras. Därför är det viktigt att fartygen
utrustas på ett sådant sätt att de själva kan vidta nödvändiga åtgärder.
Förutom nationell lagstiftning bör Sverige i internationella fora verka
för att alla fartyg som transporterar olja skall ha erforderlig skyddsutrustning.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo972 yrkandena
1 och 2 bör ges regeringen till känna.

1989/90: JoU6

4 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 6

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande skärpta internationella regler mot föroreningar
och oljeutsläpp

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo972 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. Dumpning av borrslam (mom.21)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

På grund av dumpning av den vid oljeborrning överblivna blandningen
av bottenmaterial och olja får fiskarena söka sig allt längre bort
från oljeletningsområdena för att fånga fisk. Som anförs i motion
Jo965 yrkande 2 är det därför viktigt att de nordiska länderna slår fest
att utsläppen av oljeförorenad borrmassa skall förbjudas. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande dumpning av borrslam

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo965 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

15. Isotopmärkning av oljetransporter till sjöss
(mom.22)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Frågan
om" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Frågan om — — — ( = utskottet) — — — inom Östersjösamarbetet.
Utskottet anser att Sverige inom tillgängliga internationella fora
återigen måste aktualisera frågan om ett gemensamt system för märkning
av oljelaster till sjöss. Därigenom erhålls en säker metod för att
identifiera den som är ansvarig för ett eventuellt utsläpp. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo968 yrkande 13 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande isotopmärkning av oljetransporter till sjöss

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1989/90: Jo U6

16. Programmet för övervakning av miljökvalitet
(PMK) (mom.24)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med "Syftet
med" och på s.23 slutar med "utskottet anfört." bort ha följande
lydelse:

Erfarenheterna från sommaren 1988 visar på behovet av marinekologisk
kunskap, och den kunskapen kan bl.a. erhållas genom övervakning
av de långsiktiga och storskaliga förändringarna i miljön. Utskottet
anser därför i likhet med vad som anförs i motion Jo972 yrkande 7
att programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK) måste få
tillräckliga resurser för att övervakningen på västkusten skall kunna
byggas ut.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande programmet för övervakning av miljökvalitet
(PMK)

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo972 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Utsläppen av klorerade organiska föreningar
(mom.25)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Vid
riksdagens" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Vid riksdagens — — — (= utskottet) — — — i åtgärdsplanen. Utskottet
anser dock i likhet med motionärerna i motion Jo799 yrkande
13 att målet redan nu måste sättas högre. Massaindustrins utsläpp
måste i det närmaste helt elimineras. Målet skall vara att detta har
skett vid sekelskiftet. Vad utskottet anfört med anledning av motionen
bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks motionerna
Jo797 yrkande 29, Jo962 yrkande 10, Jo968 yrkande 8 och Jo972
yrkande 3 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utsläppen av klorerade organiska föreningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo799 yrkande

13 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo797 yrkande 29,
1988/89:Jo962 yrkande 10, 1988/89:Jo968 yrkande 8 och

1988/89:Jo972 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90: Jo U6

18. Utsläppen av klorerade organiska föreningar
(mom. 25)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s.24 börjar med "Vid
riksdagens" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Vid riksdagens — — — ( = utskottet) — — — i åtgärdsplanen. Utskottet
anser dock i likhet med vad som anförs i motionerna Jo797
yrkande 29 och Jo972 yrkande 3 att det av regeringen satta målet att
på sikt avveckla utsläppen av klorerat organiskt material inte är
tillräckligt. Utsläppen av klorerade föreningar bör i stort sett kunna
vara avvecklade till år 1995. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks
motionerna Jo799 yrkande 13, Jo962 yrkande 10 och Jo968 yrkande 8
i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utsläppen av klorerade organiska föreningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo797 yrkande
29 och 1988/89:Jo972 yrkande 3 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Jo799 yrkande 13, 1988/89:Jo962 yrkande
10 och 1988/89:Jo968 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. Utsläppen av klorerade organiska föreningar
(mom.25)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Vid
riksdagens" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Vid riksdagens — — — ( = utskottet) — — — i åtgärdsplanen. Utskottet
anser dock i likhet med motionärerna i motion Jo962 yrkande
10 att det av regeringen satta målet att på sikt avveckla utsläppen av
klorerat organiskt material inte är tillräckligt. Klorutsläppen från den
svenska massaindustrin måste upphöra. De senaste årens snabba tekniska
utveckling gör detta fullt möjligt. Sådana utsläpp måste därför
förbjudas senast fr.o.m. år 1995. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrks
motionerna Jo797 yrkande 29. Jo799 yrkande 13, Jo968 yrkande 8 och
Jo972 yrkande 3 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utsläppen av klorerade organiska föreningar
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo962 yrkande

10 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo797 yrkande 29,
1988/89:Jo799 yrkande 13, 1988/89:Jo968 yrkande 8 och

1988/89:Jo972 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

1989/90: JoU6

20. Utsläppen av klorerade organiska föreningar
(mom.25)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Vid
riksdagens" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Vid riksdagens — — — ( = utskottet) — — — i åtgärdsplanen. Utskottet
anser dock i likhet med vad som anförs i motion Jo968
yrkande 8 att det av regeringen satta målet att på sikt avveckla
utsläppen av klorerat organiskt material inte är tillräckligt. Utsläppen
av klorhaltiga ämnen är så allvarliga att mycket stränga krav måste
ställas på industrin. Sådana utsläpp bör därför upphöra senast år 1993.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen
till känna. Med det anförda avstyrks motionerna Jo797 yrkande 29,
Jo799 yrkande 13, Jo962 yrkande 10 och Jo972 yrkande 3 i den mån
de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utsläppen av klorerade organiska föreningar
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1988/89:Jo797 yrkande 29,
1988/89:Jo799 yrkande 13, 1988/89:Jo962 yrkande 10 och

1988/89:Jo972 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

21. En awecklingsplan för klorerade lösningsmedel
(mom. 27)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Med
samma" och slutar med "motion Jo872." bort ha följande lydelse:
Klorerade lösningsmedel har flera miljöfarliga egenskaper. Dessa
lösningsmedel förekommer både inom industrin och i konsumentprodukter.
För att undvika nya miljöproblem bör ett samlat grepp tas på
användningen av dessa lösningsmedel. En minskad användning får
som konsekvens att mängden miljöfarligt avfall reduceras samtidigt
som arbetsmiljön blir bättre. Regeringen måste därför ta initiativ till
en awecklingsplan för klorerade lösningsmedel och ställa krav på en
övergång till miljövänligare alternativ. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo872 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande en awecklingsplan för klorerade lösningsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo872 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: Jo U6

22. Klorblekt hushålls- och toalettpapper (mom.28)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Motionerna
Jo962" och slutar med "utskottet anfört." bort ha följande
lydelse:

De senaste årens utveckling av teknik för rening av klorutsläpp från
massaindustrin och minskat användande av blekta pappersprodukter
gör det fullt möjligt att upphöra med utsläppen av klorerade organiska
föreningar. För att ytterligare påskynda denna utveckling bör tillverkning
av blekt hushålls- och toalettpapper omedelbart förbjudas. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo962 yrkande 11 bör ges
regeringen till känna. Motion Jo968 yrkande 9 avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande klorblekt hushålls- och toalettpapper
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo962 yrkande

11 och med avslag på motion 1988/89:Jo968 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Klorblekt hushålls- och toalettpapper (mom.28)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Motionerna
Jo962" och slutar med "utskottet anfört." bort ha följande
lydelse:

Utsläppen av klorhaltiga ämnen är ett allvarligt miljöproblem som
motiverar stränga reningskrav på industrin. För att stimulera en övergång
till icke klorblekt papper anser utskottet i likhet med motion
Jo968 yrkande 9 att försäljning av klorblekt papper i Sverige bör
förbjudas fr.o.m. den 1 juli 1990. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört. Motion Jo962 yrkande 11
avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande klorblekt hushålls- och toalettpapper
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkande 9
och med avslag på motion 1988/89:Jo962 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Klorering av kylvatten (mom. 30)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "I
januari" och slutar på s.25 med "yrkande 30." bort ha följande lydelse:
Samtidigt som kloranvändningen minskar inom cellulosaindustrin
ökar den i andra sammanhang. En mycket stor användare är kärn -

1989/90:JoU6

kraftverken som släpper ut stora mängder klorerat kylvatten. Utskottet
anser att insatserna för att begränsa klorutsläppen måste omfatta all
kloranvändning. Regeringen bör därför snarast vidta åtgärder för att
klorutsläppen från kärnkraftverken omdelbart skall upphöra. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo979 yrkande 30. Härmed tillgodoses till
stor del syftet med motionerna Jo732 och Jo748 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande klorering av kylvatten

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo797 yrkande
30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar motionerna 1988/89:Jo732 och 1988/89:Jo748 yrkande
5 utan vidare åtgärd,

25. Rening av fartygsmotorers kylsystem m.m.
(mom.31)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Sjöfartsverket
har" och slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:
Även om fartyg är jämförelsevis miljövänliga och ekonomiska transportmedel
bidrar sjöfarten bl.a. med en del miljöstörande kiorutsläpp.
Mot bakgrund härav anser utskottet det vara mycket angeläget att nya
metoder för rening av fartygsmotorers och andra förbränningsanläggningars
kylsystem utvecklas så att kloreringen av kylvatten upphör.
Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande rening av fartygsmotorers kylsystem m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo959 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Kvävereduktion vid kommunala
avloppsreningsverk (mom. 32)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp). Lennart Brunander (c) och
Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Åtgärder
för" och på s.26 slutar med "Motionerna avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagens beslut om en halvering av kväveutsläppen
från reningsverken i särskilt påverkade kustområden måste fullföljas.
Den fortsatta utvecklingen har visat att problemen med utsläppen
av närsalter ökar och att fastställda åtgärder för att reducera dessa kan
visa sig otillräckliga. Utskottet vill därför betona betydelsen av ökade
insatser för att minska kvävetillförseln från bl.a. de kommunala reningsverken
och att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om hur skärpta krav på kvävereduktion skall kunna åstadkommas.
Med det anförda har utskottet anslutit sig till de krav som förs

1989/90: JoU6

fram i motionerna Jo748 yrkande 7, Jo799 yrkande 11 och Jo972
yrkande 6 delvis, och detta bör ges regeringen till känna. Syftet med
motionerna Jo789 yrkande 1 och Jo968 yrkandena 3, 4 och 5 kan i
viss mån anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande kvävereduktion vid kommunala avloppsreningsverk att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo748 yrkande
7, 1988/89:Jo799 yrkande 11 och 1988/89:Jo972 yrkande 6
i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo789
yrkande 1 och 1988/89:Jo968 yrkandena 3, 4 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Kvävereduktion vid kommunala
avloppsreningsverk (mom. 32)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Åtgärder
för" och på s.26 slutar med "Motionerna avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Åtgärder för — — — ( = utskottet) — — — om havsmiljö. Utskottet
anser dock att ställda krav med hänsyn till den fortsatta utvecklingen
inte motsvarar föreliggande behov av åtgärder mot kväveutsläppen.
Naturvårdsverket bör därför ges i uppdrag att framlägga en plan för
reduktion av kväveutsläppen från avloppsreningsverk. Ambitionsnivån
skall vara minst 80% reduktion av samtliga utsläpp. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo789 yrkande 1 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet
syftet med motionerna Jo748 yrkande 7, Jo799 yrkande 11, Jo968
yrkandena 3, 4 och 5 samt Jo972 yrkande 6 i berörd del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande kvävereduktion vid kommunala avloppsreningsverk att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo789 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo748 yrkande 7,
1988/89:Jo799 yrkande 11, 1988/89:Jo968 yrkandena 3, 4 och 5
och 1988/89:Jo972 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Kvävereduktion vid kommunala
avloppsreningsverk (mom. 32)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Åtgärder
för" och på s.26 slutar med "Motionerna avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Åtgärder för — — — ( = utskottet) — — — om havsmiljö. Utskottet
anser dock att ställda krav med hänsyn till den fortsatta utveckling -

1989/90: Jo U6

en inte motsvarar föreliggande behov av åtgärder mot kväveutsläppen.
Kommunerna måste enligt utskottets mening ta sin del av ansvaret för
det kväve som tillförs havet. Alla kommunala reningsverk vid Västerhavet
och Östersjön bör ha infört kvävereduktion motsvarande minst
60% senast den 1 juli 1991. Reduktionen vid dessa reningsverk bör
senast den 1 juli 1995 vara minst 75%. För övriga reningsverk norr
om Östersjön och i inlandet anser utskottet att en reduktionsgrad på
minst 50% bör införas senast den 1 juli 1991. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo968 yrkandena 3, 4 och 5 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet
motionerna Jo748 yrkande 7, Jo789 yrkande 1, Jo799 yrkande 11 samt
Jo972 yrkande 6 i berörd del tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande kvävereduktion vid kommunala avloppsreningsverk att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkandena

3, 4 och 5 samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo748 yrkande
7, 1988/89:Jo789 yrkande l, 1988/89:Jo799 yrkande 11 och
1988/89:Jo972 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Statsbidrag för reduktion av kväveutsläppen
(mom.33)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Motion
Jo789" och slutar med "samma motivering." bort ha följande lydelse:
Kostnaderna för att utveckla en förbättrad kvävereduktion är omfattande.
1 likhet med motionärerna i motion Jo789 yrkande 2 anser
utskottet att förutsättningarna skulle kunna förbättras på ett avgörande
sätt om staten deltar i finansieringen av kvävereduktion i kommunal
regi. Ett förslag till statsbidragsregler för stöd till projekt avsedda att
minska kväveutsläppen från avloppsreningsverk bör utarbetas. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande statsbidrag för reduktion av kväveutsläppen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo789 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Utsläpp av fosfor m.m. (mom.34)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "Vidare
avstyrks" och slutar med "och 7." bort ha följande lydelse:

Även utsläppen av fosfor leder till övergödning och behöver därför
minskas. I likhet med vad som anförs i motion Jo968 yrkandena 6 och
7 anser utskottet att målsättningen bör vara att halvera utsläppen av

1989/90:JoU6

fosfor senast den 1 juli 1993 och att varje enskilt avloppsreningsverk
bör ha en fosfatreningsgrad på minst 95% senast den 1 juli 1993.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionen.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande utsläpp av fosfor m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkandena

6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

31. Industriellt avloppsvatten m.m. (mom.36)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27 börjar med "Den i"
och på s.28 slutar med "4 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Rötslam innehåller bl.a. tungmetaller och andra giftiga organiska
ämnen. Detta är ett stort problem både därför att slammet är ett
avfallsproblem, om det inte kan spridas på åkrarna, och därför att
växtnäringen borde återföras till jordbruket av resurshushållningsskäl.
Som framhålls i motion Jo293 yrkande 13 måste industrin klara sin
egen avfallshantering och dess avlopp separeras för att ifrågavarande
problem skall kunna lösas. Industriavlopp bör därför inte kopplas till
de kommunala avloppsreningsverken. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo293 yrkande 13. Härigenom tillgodoses i viss mån syftet i motionerna
Jo757 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt J086I yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande industriellt avloppsvatten m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo293 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar motionerna 1988/89:Jo757 och 1988/89:Jo861 yrkande
4 utan vidare åtgärd,

32. Kartläggning av industriutsläpp m.m. (mom.37)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Även
motion" och slutar med "samma motivering" bort ha följande lydelse:
Användningen av halogenerade organiska ämnen och giftiga metaller
måste minska drastiskt. I enlighet med vad som föreslås i motion
Jo968 yrkandena 10 och 11 bör därför samtliga industriutsläpp av
sådana ämnen kartläggas. Härigenom möjliggörs en omprövning av
givna koncessioner. Den genomförda kartläggningen kan sedan ligga
till grund för införandet av utsläppsskatter. Utskottet ansluter sig
således till vad som framförts i motionen, och detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:JoU6

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande kartläggning av industriutsläpp m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkandena
10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

33. Användningen av kvicksilver (morn.38)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Vidare
avstyrks" och slutar med "yrkande 12." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo968 yrkande
12 att användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör upphöra
senast den 1 januari 1991. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande användningen av kvicksilver

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo968 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

34. Förbud mot industriella utsläpp m.m. (mom. 39)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Landets dricksvattenförsörjning är till cirka tre fjärdedelar baserad
på råvatten från öppna vattendrag och sjöar. Dessa fungerar också som
recipienter för olika utsläpp från såväl kommunala avloppsreningsverk
som industriell verksamhet. Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motion Jo521 yrkande 4 att en hållbar strategi för att trygga
dricksvattenkvaliteten måste ha som utgångspunkt att utsläppen i sjöar
och vattendrag som tjänar som råvattenkällor upphör. Regeringen bör
med anledning härav återkomma till riksdagen med ett förslag om
förbud mot industriella utsläpp i recipienter som samtidigt är råvattentäkter.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Syftet med motionerna Jo521
yrkande 5 och Jo734 yrkande 3 kan anses tillgodosett med vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande förbud mot industriutsläpp m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo521 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1988/89:Jo521 yrkande 5 och
1988/89:Jo734 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90: Jo U6

35. Alternativ till vattentoaletter (mom.40)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Utskottet
avstyrker" och slutar med "yrkande 14." bort ha följande lydelse:
Många kommuner står inför stora investeringar i avloppsnäten. I
likhet med vad som anförs i motion Jo293 yrkande 14 anser utskottet
att tiden nu är mogen för att satsa på nya typer av toaletter, exempelvis
multrum. Naturvårdsverket bör därför ges i uppdrag att ta initiativ till
försöksverksamhet med alternativ till systemet med vattentoaletter. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande alternativ till vattentoaletter

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo293 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

36. Extrema vattenflöden i reningsverk (mom.41)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Med
samma" och slutar med "särskild uppmärksamhet." bort ha följande
lydelse:

Med anledning av motion Jo748 yrkande 6 om kommunernas
beredskap för extrema vattenflöden genom avloppsreningsverk vill
utskottet framhålla betydelsen av att reningsverk inte enbart projekteras
för en beräknad normalsituation med viss marginal. En utbyggnad
av duplikatsystem måste omedelbart genomföras så att dagvatten och
spillvatten inte blandas. Reningsverken måste kompletteras med utjämningsbassänger
så att inte orenat avloppsvatten bräddar. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande extrema vattenflöden i reningsverk

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo748 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. PH-justering i reningsverk (mom.42)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Vid
riksdagens" och slutar med "anses tillgodosedd." bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Jo967 yrkande 14 har avloppsvatten från
kommunala reningsverk ibland ett olämpligt pH-värde med tanke på
omgivningen. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen om att
pH-värdet vid behov justeras i reningsverken till en lämplig nivå.

1989/90: J0U6

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande pH-justering i reningsverk
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo967 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

38. Vattnen kring Landsort, Askö och Lacka
(mom.44)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.30 börjar med "Med
anledning" och på s.31 slutar med "motion Jo815" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Jo815 är området kring Landsort, Askö och
Lacka ett viktigt referensområde för den marina forskningen och bas
för vad som händer med Östersjön. Allt som hotar att påverka referensområdet
måste minimeras. Detta innebär bl.a. nollutsläpp av dioxin
från förbränningsanläggningen i Studsvik. Utskottet ansluter sig
således till motionens krav på att ifrågavarande område skyddas och att
förbränning av radioaktivt avfall på Studsvik inte tillåts. Det anförda
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande vattnen kring Landsort, Askö och Lacka
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo815 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Uppköp av mark för våtmarksrestaurering
(mom.13)

Annika Åhnberg (vpk)anför:

Vpk delar uppfattningen att det är mycket angeläget att våtmarker
restaureras och att det sker skyndsamt. Vi är dock inte övertygade om
att detta skall ske enbart genom att staten köper upp mark. Det kan
finnas andra lösningar på problemet.

2. Internationellt samarbete om havsmiljön (mom. 14)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anför:

I detta betänkande behandlas ett stort antal motionsyrkanden om
åtgärder för att uppnå en bättre vattenvård. Nära trettio av dessa
yrkanden kommer från folkpartiets partimotioner eller från enskilda
folkpartimotioner. Jordbruksutskottet har diskuterat hanteringen av de
många motionsyrkanden som utskottet har att handlägga under pågående
riksmöte. Utskottet har därvid kommit fram till att en rimlig
behandling är att hänvisa till tidigare behandling av yrkanden som

1989/90:JoU6

ställts under proposition. Folkpartiet har därför inte anfört reservation
till förmån för en rad yrkanden som tidigare behandlats. Detta innebär
givetvis inte att vi lämnar tidigare ställningstaganden, och vi redovisar
därför våra synpunkter på en rad motionsyrkanden i detta särskilda
yttrande. Samtidigt kan vi konstatera att andra partier inte följt samma
princip. Därför kommer vi vid eventuella omröstningar i anslutning
till den fortsatta riksdagsbehandlingen att ansluta oss till reservationer
från andra partier där vi delar reservanternas uppfattningar.

I anslutning till den år 1988 antagna aktionsplanen mot havsföroreningar
framförde folkpartiet krav om skärpningar. I detta sammanhang
har vi endast reserverat oss till förmån för att Kattegatt skall förklaras
som särskilt miljöskyddsområde. Övriga frågeställningar återkommer
vi till i anslutning till den reviderade aktionsplan som utlovats till år
1990.

Utskottet redovisar i betänkandet de olika kommissioner som är
verksamma för att förbättra miljön i Nordsjön. Riksdagen har bl.a. på
initiativ av folkpartiet beslutat att Sverige bör verka för bildandet av en
samlad Nordsjökommission. Av denna anledning har vi nu inte återupprepat
tidigare reservationer om kraftfullare insatser vad gäller
internationellt samarbete om våra kusthav. Vi kommer att bevaka
regeringens initiativ i dessa frågor. Detta ställningstagande gäller också
motionskrav om ökade forskningsinsatser.

3. Miljösituationen i de svensk-norska gränsvattnen
(mom.19)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp),
Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och
Anders Castberger (fp) anför:

Stora värden står på spel, om vattenkvaliteten i Glömma, Singlefjorden
och Idefjordsområdet inte förbättras. Föroreningssituationen är så allvarlig
att den hotar växt- och djurlivet i havet. Därmed hotas också
fisket och stora rekreationsvärden för många människor både i Norge
och Sverige. Det norska miljövärndepartementet skriver i sin deklaration
att departementet som målsättning har att stoppa föroreningarna
före år 1990. De löften som den norska regeringen gett den svenska
regeringen har man nu gått ifrån. Först om tre år, dvs. år 1993, har
man för avsikt att ta itu med reningen av bl.a. Saugbrugsforeningens
utsläpp i Idefjorden. Den svenska regeringen har accepterat denna
fördröjning, vilket innebär en förstörd nordbohuslänsk skärgård under
ytterligare minst tre år. Vi finner detta oacceptabelt, och den svenska
miljöministern borde ha krävt att hennes norska kollega stått fast vid
sina löften.

1989/90:JoU6

4. Den nordiska massaindustrins utsläpp m.m.
(mom.26 och 29)

Åsa Domeij (mp) anför:

Riksdagen kan inte besluta om försäljningsförbud av klorblekt papper
och upphörande av utsläpp av klorerade organiska föreningar i Norden.
Jag delar dock motionärernas uppfattning i sak och anser att
dessa frågor bör drivas inom Nordiska rådet.

5. Förbud mot industriella utsläpp (mom.39)

Åsa Domeij (mp) anför:

Vpk kräver i motionen förbud mot alla industriutsläpp till recipienter
som är råvattentäkter. Ambitionsnivån i miljöpolitiken och miljölagstiftningen
måste skärpas kraftigt. Strävan måste vara att så snabbt som
möjligt komma ned till nollutsläpp. Att i dag komma ned till nollutsläpp
för alla typer av industriutsläpp i alla recipienter som är råvattentäkter
ser jag som omöjligt. Många råvattenrecipienter är mycket
stora. Exempelvis försörjer Göta älv Göteborg med vatten, och ett
sådant krav skulle innebära en total nedläggning av industrin i stora
områden. Däremot måste industriutsläppen minskas kraftigt och bindande
kvalitetsnormer införas i miljölagstiftningen. Prövningen av
varje enskild utsläppskälla räcker inte, eftersom den sammanlagda
negativa verkan av utsläppskällorna kan bli för stor. Vid utskottsbehandlingen
av livsmedelslagstiftningen har jag tidigare reserverat mig
för ett införande av bindande gränsvärden för dricksvatten.

6. Regionala miljövårdsfrågor (mom.43)

Åsa Domeij (mp) anför:

Motionerna i detta avsnitt tar upp en rad viktiga miljöfrågor. Jag avstår
från att reservera mig för flertalet av dessa, eftersom de regionala
miljöanalyserna nyligen har sammanställts, och jag vill vänta med
förslag till lämpliga åtgärder tills jag har studerat dessa. Jag vill i
sammanhanget framhålla vikten av samarbete med Finland när det
gäller miljöfrågor i Bottniska viken och i Bottenhavet. Ett omfattande
gemensamt forsknings-, mätnings- och åtgärdsprogram bör omgående
påbörjas. Det bör också kunna omfatta restaurering och återställande
av miljöskadade områden som t.ex. Sundsvallsbukten. Särskilda problem
som kan framhållas i dessa sammanhang är klorerade organiska
ämnen, fiberbankar och giftiga metaller.

1989/90: Jo U6

7. Uttalande om visst koncessionsbeslut m.m.

(mom.44 och 45)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anför:

Vi delar motionärens uppfattning om ammoniakkombinatet och byggande
av nytt kolkondenskraftverk, men det ligger inte inom riksdagens
kompetensområde att uttala sig om enskilda koncessionsbeslut.

1989/90: JoU6

gotab 99237, Stockholm 1989