Jordbruksutskottets betänkande
1989/90:JoU24

Vissa ekonomiska styrmedel inom

miljöpolitiken, m.m. 1989/90

JoU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1989/90:141 med förslag om vissa
ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m.

Vidare behandlas dels motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1990, dels motioner väckta med anledning av propositionen. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a. regeringens förslag
och den till våren 1991 aviserade miljöpolitiska propositionen.

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna riktlinjerna för
användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Vidare tillstyrker
utskottet regeringens lagförslag, vilket innebär att en avgift
införs på utsläpp av kväveoxider från stora pannor som används för
energiproduktion.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till ändring i bilavgaslagen
(1986:1386) såvitt avser 6 §, vilket innebär att det särskilda tillverkaråtagandet
utvidgas när det gäller tunga fordon till att omfatta en
körsträcka av 160 000 km. Utskottet har inte något att erinra mot att
de skärpta avgasreningskraven för tunga fordon införs ett år tidigare än
planerat, dvs. fr.o.m. 1993 års modeller.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen godkänner en överenskommelse
om upprättande av ett nordiskt bolag för miljöinvesteringar i
Östeuropa.

Till betänkandet fogas 17 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1989/90:141 föreslår regeringen (miljödepartementet) att
riksdagen antar förslag till

1. lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,

2. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386).

Förslag 1 har granskats av lagrådet. Förslag 2 är sådant att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.

I Riksdagen IVSV/VO. 16 sami. Nr 2-1

Vidare föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse om
inrättandet av ett nordiskt bolag för finansiering av miljöinvesteringar i
Östeuropa.

Dessutom har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som anförts
om användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och om
ikraftträdande av nya avgasreningskrav m.m.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:Jo51 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att i ökande utsträckning införa miljöavgifter
och miljöskatter,

2. att riksdagen beslutar att en kväveoxidavgift på 40 kr/kg kväveoxider
införs för utsläpp från trafikflygplan i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att en kolväteavgift på 24 kr/kg kolväte
införs för utsläpp från trafikflygplan i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen beslutar att en kväveoxidavgift på 60 kr/kg kväveoxider
införs för utsläpp från vägtrafiken i enlighet med vad som anförts i
motionen,

5. att riksdagen beslutar att en kolväteavgift på 36 kr/kg kolväten
införs för utsläpp från vägtrafiken i enlighet med vad som anförts i
motionen,

6. att riksdagen i enlighet med motionen beslutar att en årlig
miljöavgift på 400 kr. införs för personbilar som saknar effektiv
avgasrening,

7. att riksdagen beslutar att i enlighet med motionen höja bidraget
till eftermontering av reningsutrustning till 4 000 kr. för personbilar
fr.o.m. 1983 års modell och till 1 500 kr. för äldre bilar,

8. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att skärpa avgaskraven för vägfordon så snabbt som möjligt,

9. att riksdagen beslutar att skrotningspremien för personbilar höjs
till 2 500 kr.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om differentierad bilaccis,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder mot sjöfartens kväveoxidutsläpp.

1989/90:Jo52 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att regeringen skall klarlägga energianvändningens
effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta
ett program för att minska utsläppen till vad naturen tål,

1989/90:JoU24

2. att riksdagen beslutar införa skärpta avgaskrav för lastbilar och
bussar från 1992 års modeller,

3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa utsläppen av
kväveoxider från trafiksektorn,

4. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på organiska klorföreningar
med 50 kr/kg organiskt bundet klor, i enlighet med motionen.

1989/90:Jo53 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående det globala perspektivet,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag rörande
styrmedel inom miljöpolitikens område,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till trappstegsformad
kväveoxidavgift i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även
industriprocesser skall belastas med kväveavgift,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även
små anläggningar för energiproduktion skall belastas med kväveoxidavgift,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljöavgifter skall finansiera ökade svenska insatser för miljöåtgärder i
Östeuropa,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljöavgifter skall finansiera investeringsstöd för biobränslebaserade

energisystem,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljöavgifter skall finansiera en intensiv energi- och energieffektivitetskampanj,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om förändring av 1988 års trafikpolitiska beslut,

10. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till regional miljöavgift
i enlighet med vad som i motionen anförs,

11. att riksdagen ökar differensen mellan blyad och blyfri bensin
med 10 öre/liter,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder vad gäller
arbetsmaskiners utsläpp enligt vad som sägs i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om utsläppsavgift
vad gäller fordon enligt vad som sägs i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om nödvändigheten av långsiktighet vid miljöinvesteringar
i Östeuropa,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige bör medverka till att debt-for-nature-swap-metoden kommer
till användning i det nordiska bolagets verksamhet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om styrelsen för det nordiska bolaget,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
nordiska bolagets kapital bör uppgå till 136 milj. SDR.

1989/90:JoU24

1989/90:Jo54 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med
avslag på propositionen i denna del ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om tidigareläggning av införande av skärpta avgasnormer
för tunga dieselfordon till 1992.

1989/90:Jo55 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökning av antalet avgiftsskyldiga anläggningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kontroll och utvärdering av miljöavgifter på

utsläpp av kväveoxider.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidigareläggning av införande av skärpta utsläppsnormer
för tunga dieselfordon till 1992.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.

1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att de till år 1994 beslutade avgaskraven för
tunga vägfordon skall tidigareläggas till år 1992,

7. att riksdagen beslutar att avgaskraven för tunga lastbilar och
bussar skärps ytterligare till år 1994 i enlighet med vad som angetts i
motionen,

8. att riksdagen beslutar att avgaskraven för lätta lastbilar och bussar
skärps jämfört med vad som tidigare beslutats i enlighet med vad som
anförts i motionen och att dessa skärpningar införs fr.o.m. 1992 års
modeller.

Motiveringarna återfinns i motion 1989/90:T220.

1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska styrmedel.

1989/90:Jo864 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidigareläggning av avgaskraven för lätta lastbilar
och bussar till den 1 januari 1991 och tyngre lastbilar och bussar till
den 1 januari 1992.

2. att, vid bifall till yrkande 1, riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att bidraget till rening av lastbilar och bussar bör
avvecklas.

Motiveringarna återfinns i motion 1989/90:T249.

!989/90:Jo865 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar fr.o.m.
1992 års modeller.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90.T250.

1989/90: JoU24

1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska styrmedel.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att minska utsläppen av kväveoxider föreslås att en miljöavgift
införs på utsläpp av kväveoxider från stora förbränningsanläggningar
för energiproduktion. Avgiften tas ut med 40 kr. per kg utsläppt
kväveoxid. Avgiftsmedlen återbetalas till de avgjftsskyldiga. Vid återbetalning
fördelas avgiftsmedlen i förhållande till den energi som har
producerats i de avgiftspliktiga produktionsenheterna.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Vidare behandlas de nya avgasreningskrav som kommer att införas
för tunga lastbilar och bussar. Enligt propositionen kan kraven tidigareläggas
till 1993 års modeller.

Slutligen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse om
inrättandet av ett nordiskt bolag för finansiering av miljöinvesteringar i
Östeuropa.

Ekonomiska styrmedel
Utgångspunkter

Propositionen

Ekonomiska styrmedel bör införas utöver nuvarande styrning genom
miljöskyddslagen och motsvarande reglering för att ge incitament till
företag och enskilda att begränsa utsläpp och byta ut farliga produkter
mot mindre farliga sådana.

Försurning och övergödning av mark och vatten hör liksom risken
för allvarliga klimatförändringar till de svåraste miljöproblemen. Utsläppen
av svavel- och kväveföreningar är den främsta orsaken till
försurningen. Kväveföreningarna bidrar starkt till övergödningen av
mark och vatten. Utsläppen av koldioxid är en av orsakerna till den
s.k. växthuseffekten. Riksdagen har lagt fest mål för begränsning av
dessa utsläpp. Nuvarande styrmedel behöver utökas om målen skall
nås.

Energi- och trafiksektorerna svarar för merparten av utsläppen av
svavel, kväveföreningar och koldioxid. Miljöavgifter/skatter och andra
ekonomiska styrmedel behöver utnyttjas, vid sidan av de nuvarande
styrmedlen, för att få ned dessa utsläpp.

Den kväveoxidavgift som nu föreslås och den koldioxidskatt resp.
svavelskatt som nyligen föreslagits är avsedda att ge effekter utöver den
nuvarande regleringen och påverkar inte kravnivån vid tillståndsprövningen
enligt miljöskyddslagen.

1989/90:JoU24

Det är viktigt med ett internationellt samarbete för att minska de
regionala och globala miljöstörningarna. Sverige har inom flera områden
genom att tidigt genomföra egna miljöskyddsåtgärder kunnat tjäna
som föredöme i det internationella miljöarbetet. Sverige bör kunna gå
före även med att införa ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, dock
med beaktande av den svenska industrins internationella konkurrenskraft.
Samtidigt bör samarbetet för internationella överenskommelser
ges större vikt.

Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel bör kunna användas
för att minska samhällets kostnader för uppsatta miljömål. Generellt
verkande ekonomiska styrmedel, som miljöavgifter/skatter, är speciellt
lämpade för att påverka beteendet inom områden med en stor mängd
sinsemellan oberoende aktörer.

För att t.ex. undvika ekonomiska snedvridningar eller för att främja
sådan teknikutveckling som gör det möjligt att minska miljöstörningarna
kan det i vissa fall finnas anledning att införa någon typ av
återföringssystem. I propositionen föreslås ett system för kväveoxidavgift
som innebär återföring av intäkterna.

Teoretiskt bör miljöavgifter motsvara samhällets kostnader för den
miljöstörning som uppstår av t.ex. förorenande utsläpp. I praktiken
kan det emellertid vara svårt eller omöjligt att beräkna dessa kostnader.
Avgifterna är satta så att de skall ge en önskad styreffekt med
hänsyn till riksdagens mål för utsläppsbegränsningar.

Regeringen har nyligen beslutat föreslå införandet av en svavelskatt
på 30 kr. per kg svavel i olja, kol och torv för förbränning liksom en
koldioxidskatt på 25 öre per kg koldioxid från förbränning av olja,
kol, naturgas, gasol och bensin samt på inrikes flygtrafik. Samtidigt har
en differentiering föreslagits av energiskatten på vissa oljeprodukter.
Enligt miljöministerns bedömning kommer effekterna av dessa förslag
att ge ett väsentligt bidrag till ansträngningarna att nå de av riksdagen
uppsatta målen för begränsning av utsläppen av svavel och koldioxid.

I det internationella arbetet med miljöfrågor betonas alltmer vikten
av att i det ekonomiska systemet bygga in signaler som kan styra mot
en varaktigt hållbar utveckling. Integration av ekonomiska och miljöpolitiska
beslut kommer t.ex. att vara ett prioriterat område i OECDs
miljöarbete under de närmaste åren. Miljöavgifter och andra ekonomiska
styrmedel diskuteras således inte bara i anslutning till växthusproblemet
utan också som medel att komma till rätta med försurning,
övergödning och andra miljöproblem. Det kan därför enligt miljöministern
förväntas att det även i andra länder läggs fram förslag som
liknar dem som är aktuella i Sverige.

Motionerna

I motion Jo51 yrkande 1 betonar miljöpartiet att ekonomiska styrmedel
i form av miljöavgifter och miljöskatter måste utnyttjas i långt
högre grad än vad som hittills varit fallet. Genom att sådan verksamhet
som belastar miljön blir dyrare ges incitament till effektivare lösningar,
teknikutveckling och mer rationella beteenden samtidigt som alter -

1989/90:JoU24

nativ med mindre miljöeffekter gynnas. Enligt motionens yrkande 11
bör regeringen snarast lägga fram förslag om effektiv reglering och
ekonomiska styrmedel beträffande utsläppen av kväveoxid från sjöfarten.

Centerpartiet begär i motion Jo52 yrkande 1 att regeringen skall
klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären
och utarbeta ett program för att minska utsläppen till vad naturen
tål. I motionens yrkande 3 begärs förslag om åtgärder för att begränsa
utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn.

Vpk betonar i motion Jo53 yrkande 1 det globala perspektivet. På
grund av sin miljömässiga skuldbörda bör i-länderna internationellt
bära en väsentlig del av finansieringen av miljöåtgärder. Svenska
miljöavgifter bör därför kunna användas för miljöåtgärder i andra
länder, och Sverige bör se som sin uppgift att alltid framföra dessa
aspekter i de internationella förhandlingar som rör miljöproblemen.
Enligt motionens yrkande 2 bör riksdagen i samband med slutredovisningen
av miljöavgjftsutredningens uppdrag ges tillfälle till en mer
övergripande och samlad översyn av styrmedlen inom miljöpolitiken.
En sådan översyn måste ha sin utgångspunkt i de faktiska behoven av
åtgärder för att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling. De ökade
miljöavgifter som vpk föreslår i motionen skall användas till förstärkta
insatser för miljöförbättrande åtgärder i Östeuropa (yrkande 6), statligt
investeringsstöd till biobränslebaserade energisystem (yrkande 7) och
en intensiv energispar- och energieffektivitetskampanj (yrkande 8).
1988 års trafikpolitiska beslut skall omprövas, särskilt med hänvisning
till att koldioxid- och kväveutsläppen måste minskas kraftigt
(yrkande 9). Enligt motionens yrkande 10 bör en regional miljöavgift
på storstadsbilism införas och avgifterna bör användas för intensifierade
satsningar på miljöanpassade kollektivtrafiksystem i de med avgiften
belastade regionerna. Slutligen begärs i yrkande 13 en utredning om
rörlig utsläppsavgift beträffande fordon för att stimulera anpassning av
efterfrågan, teknik- och bränsleval och teknikutveckling. Samma parti
framhåller i motion Jo879 yrkande 8 att ekonomiska styrmedel bör
vara ett komplement till övriga styrmedel i förm av lagar, kontroll och
information. Sin största effekt har miljöavgifter enligt motionärerna
när avgjfterna ges ut och inte när de tas in. Det är därför ett
oeftergivligt krav att miljöavgifter satsas på offensiva åtgärder för att
förbättra miljön, t.ex. kollektivtrafik, bioenergisystem, kemikaliekontroll,
utbildning och forsknings- och utvecklingsarbete.

Enligt partimotion Jo773 (m) yrkande 2 bör miljöavgifterna stå i
proportion till utsläppens skadeverkningar. Ett avgiftssystem bör således
utformas så att systemet får verkningsfullt styrande effekter, upplevs
som rättvist och — i möjligaste mån — omfattar alla som förorenar
miljön. Avgifterna bör därför dels inte riktas selektivt mot vissa
näringsgrenar, dels användas även för miljöförbättrande åtgärder.

1989/90:JoU24

Utskottets överväganden

1989/90:JoU24

Enligt 1988 års miljöpolitiska beslut bör ekonomiska styrmedel i ökad
omfattning införas utöver nuvarande styrmedel (prop. 1987/88:85,
JoU23, rskr. 373). I beslutet uttalades även att avgifter på förorenande
utsläpp successivt bör kunna införas där så är praktiskt möjligt och
sådana avgifter kan få avsedd effekt på miljön. I enlighet med beslutet
tillsattes en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå en lämplig
utformning av framtida system för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Utredningen (miljöavgiftsutredningen) kommer att redovisa sitt
slutbetänkande senast den 1 juli 1990 (dir. 1988:44 och 1989:03). Detta
betänkande och det av naturvårdsverkets nyligen redovisade aktionsprogrammet
mot luftföroreningar och försurning kommer att beredas i
regeringskansliet inför den till våren 1991 aviserade miljöpolitiska
propositionen.

Med anledning av motion JoSl yrkande 1 om miljöavgifter och
miljöskatter vill utskottet erinra om att liknande motionsyrkanden för
närvarande bereds av skatteutskottet i samband med detta utskotts
behandling av proposition 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt
m.m. Propositionens förslag går dessutom i flera avseenden i den
riktning som förordas i motionen. Utskottet finner således inte anledning
att gå närmare in på motionsyrkandet. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo51 yrkande 1.

Med det anförda avstyrker utskottet även motion Jo53 yrkande 2.

Med anledning av motion Jo52 yrkande 1 vill utskottet erinra om
riksdagens beslut våren 1988 med anledning av den miljöpolitiska
propositionen och motioner i anslutning till denna. Riksdagen uttalade
då bl.a. att regeringen bör klarlägga energianvändningens effekter på
koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska
utsläppen till vad naturen tål. Utskottet förutsätter att detta uttalande
kommer att beaktas av regeringen i samband med energipolitiska och
miljöpolitiska överväganden. Med det anförda finner utskottet syftet
med motion Jo52 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet
avstyrks.

I den nu aktuella propositionen betonas vikten av det internationella
samarbetet för att minska de regionala och globala miljöstörningarna.
Genom att tidigt genomföra egna miljöskyddsåtgärder har Sverige
inom flera områden kunnat tjäna som föredöme i det internationella
miljöarbetet. Som anförs av miljöministern bör det svenska exemplet
kunna utgöra vägvisare i internationella sammanhang även när det
gäller ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. I sammanhanget vill
utskottet erinra om att det s.k. miljömålet, dvs. en framsynt hushållning
med naturresurserna och omsorgen om miljön, utgör ett femte
mål för det svenska utvecklingssamarbetet. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo53 yrkande 1 i den mån motionsyrkandet inte kan
anses tillgodosett.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av avgiftssystemets
utformning och syfte i nu förevarande sammanhang. Utskottet vill
erinra om att miljöavgiftsutredningen i två delbetänkanden — Sätt

värde på miljön!, Miljöavgifter på svavel och klor (SOU 1989:21) och
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik
(SOU 1989:83) — har lagt fram synpunkter och förslag på miljöavgifter
som ekonomiska styrmedel inom olika områden. Som ovan anförts
kommer utredningen snart att framlägga sitt slutbetänkande. Därefter
kommer frågan att ges en allsidig belysning i samband med beredningen
inom regeringskansliet av den miljöpolitiska propositionen. I avvaktan
härpå avstyrker utskottet motionerna Jo53 yrkandena 6, 7 och

8, Jo773 yrkande 2 och Jo879 yrkande 8 i den mån motionsyrkandena
inte kan anses tillgodosedda. Med anledning av motion Jo53 yrkande 6
vill utskottet härutöver erinra om vad som nedan (s. 16 f.) anförs om
inrättandet av ett nordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa.

Enligt vad utskottet erfarit kommer sjöfartsverket att i början av
juni 1990 redovisa en kartläggning av sjöfartens miljöpåverkan. I
uppdraget ingår att lämna förslag till åtgärder för att minska sjöfartens
negativa effekter på miljön. Frågan tas även upp i naturvårdsverkets
nyligen framlagda aktionsprogram mot havsföroreningar, och i verkets
aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning behandlas särskilt
utsläppen av bl.a. kväveoxider från fartyg. Sjöfartens miljöpåverkan
ingår även i miljöavgiftsutredningens uppdrag och utredningen kommer
att i sitt slutbetänkande lämna förslag till åtgärder på området.
Resultatet av regeringens beredning av de samlade förslagen kommer
att framläggas i den miljöpolitiska propositionen. I avvaktan härpå
avstyrker utskottet motion Jo51 yrkande 11.

Som ovan anförts har bl.a. frågor om trafikens miljöpåverkan behandlats
av miljöavgiftsutredningen. I delbetänkandet Ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik övervägs i valet av
styrmedel bl.a. ett system med utsläppsavgift för olika typer av fordon.
Storstadsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:36) föreslagit
åtgärder som skulle möjliggöra regionala beslut beträffande storstadsområdena.
Här angivna och övriga frågor vad gäller miljöeffekter
från vägtrafiken kommer — enligt vad utskottet erfarit — att ingå i
nästa års miljöpolitiska proposition. I avvaktan härpå avstyrker utskottet
motion Jo53 yrkandena 9, 10 och 13 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Bland de åtgärder som hittills har föreslagits av miljöavgiftsutredningen
och av naturvårdsverket i aktionsprogrammet mot luftföroreningar
och försurning återfinns även förslag till åtgärder för att minska
utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn. Med hänvisning härtill
och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan finner utskottet
syftet med motion Jo52 yrkande 3 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet
avstyrks.

1989/90:JoU24

1* Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 24

Avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion

1989/90:JoU24

Propositionens förslag om avgiftssystemets syfte och avgränsning

En avgift införs på utsläpp av kväveoxider från stora pannor som
används för energiproduktion.

Avgiftsmedlen tillgodoförs årligen de avgjftsskyldiga. Det belopp som
skall tillgodoföras fördelas på varje avgiftsskyldig beroende på dennes
andel av den totala energiproduktionen hos samtliga avgiftsskyldiga.
Härigenom undviks att energiproduktionen i stora pannor, främst
inom fjärrvärmesektorn, missgynnas.

Enligt miljöministern är kväveoxidutsläpp från förbränningsanläggningar
ett miljöproblem som är lämpligt att angripa med generellt
verkande styrmedel. Vid tillståndsprövning av nya anläggningar och
vid omprövning av tillstånden för befintliga anläggningar kan man
därför förutse att skärpta krav kommer att ställas när det gäller
kväveoxidutsläpp.

Det finns flera skäl att överväga ytterligare styrmedel. En kväveoxidavgift
kan bidra till att åtgärder för att begränsa utsläppen vidtas
tidigare än om endast prövning enligt miljöskyddslagen används som
styrmedel. Vidare innebär ett miljöavgiftssystem att möjligheterna att
minska utsläppen under den nivå som gäller enligt tillståndet tillvaratas
på ett kostnadseffektivt sätt. Detta är särskilt viktigt när det gäller
kväveoxidutsläppen som till stor del är beroende av pannans skötsel.

En förutsättning för att en avgift skall kunna tas ut på grundval av
utsläppsmätningar är att mätningen utförs med tillräcklig noggrannhet.
Det anses möjligt att uppnå den nödvändiga noggrannheten om stränga
krav ställs på mätutrustningens kvalitet, om mätning och registrering
sker kontinuerligt och om auktoriserad kontroll av mätsystemen utförs.
Vid naturvårdsverket pågår för närvarande arbete med att utarbeta
föreskrifter för kontroll av stora förbränningsanläggningar. Enligt
förslaget skall kontinuerlig utsläppsmätning ske av bl.a. kväveoxider.
Samma mätutrustning kan utnyttjas även som underlag för beräkning
av kväveoxidavgiften. Det bör vara en uppgift för naturvårdsverket att i
samarbete med statens mät- och provråd utforma närmare föreskrifter
för ackreditering av laboratorier och företag.

Eftersom kostnadsskäl talar mot att införa ett avgiftssystem med krav
på att mätutrustning installeras i små och medelstora pannor bör
avgiften tas ut enbart för utsläpp från stora pannor.

Risken för en försämrad konkurrenskraft för de större pannorna
och andra snedvridande effekter gör det nödvändigt att kompensera de
pannägare som omfattas av avgiftssystemet. Utan att styreffekten av
avgifterna går förlorad skall de avgiftsskyldiga kunna kompenseras
genom att kollektivet av avgiftsskyldiga varje år tillgodoförs ett belopp
som är lika stort som de avgifter som belöper på samma år. En
lämplig grund för fördelningen av beloppet mellan de avgiftsskyldiga
är den nyttiggjorda energin i förm av el eller värme från den avgiftspliktiga
pannan. En sådan fördelningsgrund har bl.a. fördelen att den
premierar ett effektivt energiutnyttjande och en hög verkningsgrad.

En utvärdering av avgiftssystemets effekter bör företas senast två år
efter införandet.

Motionerna

Utsläpp från trafikflygplan bör enligt miljöpartiets motion Jo51 beläggas
med avgifter. För kväveoxider bör enligt motionen avgiften utgå
med 40 kr. per kg kväveoxider (yrkande 2) och för kolväten med
24 kr. per kg utsläppt kolväte (yrkande 3). För utsläpp från vägtrafiken
bör avgiften på kväveoxider vara 60 kr. per kg kväveoxider
(yrkande 4) och för kolväten 36 kr. per kg kolväten (yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Jo52 yrkande 4 en kloravgjft om 50 kr.
per kg organiskt bundet klor. För att en ytterligare skärpning av
styreffekten skall uppnås bör enligt vpk-motionen Jo53 yrkande 3
avgiften ges en trappstegsformad konstruktion och med tre års intervaller
höjas med minst 10 kr. per kg kväveoxid. I motion Jo55 (m)
framhålls som angeläget att avgiftssystemets effekter kontinuerligt följs
upp och utvärderas. En redovisning bör inom två år presenteras för
riksdagen och ligga till grund för ett ställningstagande till systemets
fortsatta utformning (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo51 yrkandena 2 och 3 om kväveoxidavgift
resp. kolväteavgift för trafikflygplan vill utskottet anföra följande.
Enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik utgår skatt
på vissa avgasutsläpp som förorsakas av den inrikes flygtrafiken. Till
grund för beskattningen ligger luftfartsverkets uppgifter om utsläppt
mängd kväveoxider och kolväten. Skatten utgör 12 kr. per kg kväveoxider
och kolväten. Enligt utskottets mening får yrkandena således
anses avse ändring i redan existerande skattelagstiftning och hör som
sådana till skatteutskottets ansvarsområde. I den mån yrkandena avser
även den internationella luftfarten vill utskottet — utöver vad som
anförts ovan — erinra om att Sveriges internationella åtaganden på
luftfartens område har ansetts lägga hinder i vägen för en miljöskatt
även för denna flygtrafik (1988/89:SkU10 och JoU3y). Enligt vad
utskottet erfarit övervägs frågan om ett system med landningsavgifter
av luftfartsverket i samband med det miljöprogram som verket skulle
ha presenterat den 15 maj 1990 men som enligt uppgift är något
försenat. Utskottet har vidare erfarit att miljöavgiftsutredningen överväger
förslag på området. Såväl luftfartsverkets miljöprogram som
utredningens slutbetänkande kommer att utgöra underlag för regeringens
ställningstaganden inför den miljöpolitiska propositionen. I avvaktan
härpå avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Förslag om ekonomiska styrmedel och andra åtgärder för minskade
utsläpp av bl.a. kväveoxider och kolväten från trafiksektorn har lagts
fram av miljöavgiftsulredningen i delbetänkandet Ekonomiska styrmedel
i miljöpolitiken. Energi och trafik (SOU 1989:83) och av naturvårdsverket
i aktionsprogrammet mot luftföroreningar och försurning.

1989/90:JoU24

Som utskottet ovan anfört kommer bl.a. dessa förslag att utgöra underlag
för regeringens miljöpolitiska proposition. I avvaktan härpå avstyrker
utskottet motion Jo51 yrkandena 4 och 5.

Miljöavgjftsutredningen har i sitt delbetänkande Sätt värde på miljön!,
Miljöavgifter på svavel och klor (SOU 1989:21) lagt fram förslag
om miljöavgift på klorerade organiska ämnen. I avvaktan på kommande
regeringsförslag i frågan avstyrker utskottet motion Jo52 yrkande 4.

Utskottet, som delar regeringens bedömning av avgiftssystemets utformning,
är inte berett att tillmötesgå kravet i motion Jo53 yrkande 3
om en trappstegsformad kväveoxidavgift. Motionsyrkandet avstyrks således.

Som anförs av miljöministern bör en utvärdering av avgiftssystemet
företas senast två år efter införandet. Med det anförda finner utskottet
syftet med motion Jo55 yrkande 2 tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Propositionens förslag om pannor som omfattas av avgiftssystemet

Avgiften tas ut på utsläpp från pannor och gasturbiner sorn används
för el- eller värmeproduktion och som har en tillförd effekt på minst
10 MW och en energiproduktion som överstiger 50 GWh per år.
Avgift tas inte ut för utsläpp från skogsindustrins sodapannor och
lutpannor eftersom dessa pannor är en integrerad del i processen för
massaframställning.

Pannor, i vilka ett medium för energiöverföring, t.ex. ånga, framställs
för byggnadsuppvärmning, elproduktion eller användning i industriella
processer, skall omfattas av avgiftssystemet. Däremot bör
utsläpp av kväveoxider från direkt processförbränning inte omfattas av
avgiftssystemet.

Av praktiska skäl bör små pannor, som i praktiken inte kan uppnå
en produktion på 50 GWh per år, generellt undantas från avgiftsplikt.
Gränsen bör dras vid pannor som har en tillförd effekt på 10 MW.
Miljöministern framhåller emellertid som angeläget att även utsläppen
från dessa pannor minskar.

Miljöavgjftsutredningen kommer att i sitt slutbetänkande behandla
frågan om ekonomiska styrmedel för att begränsa utsläpp från industriella
processer. Det kan därför finnas skäl att senare återkomma till
frågan om även de processutsläpp som nu undantas bör omfattas av
avgiftssystemet.

Motionerna

Enligt motion Jo53 (vpk) yrkande 4 bör även industriprocesser belastas
med kväveoxidavgift. Eftersom risken annars är uppenbar att
fjärrvärmeproduktion missgynnas bör enligt motionens yrkande 5
även små anläggningar belastas med kväveoxidavgift. Avgiften bör
beräknas enligt schablon och tas ut i samma ordning som energiskatten
på bränsle. Enligt motion Jo55 (m) yrkande 1 bör — så snart det
är möjligt av kostnadsskäl — även mindre anläggningar omfattas av
avgiftsuttaget.

1989/90: JoU24

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns uppfattning att kostnaden för mätning
bör stå i rimlig proportion till den vinst pannägaren kan göra genom
att begränsa utsläppen och minska miljöavgiften. Det är emellertid
enligt utskottets mening angeläget att utsläppen även från små pannor
minskar. Naturvårdsverket konstaterar i sitt aktionsprogram mot luftföroreningar
och försurning att marknadsandelen för de pannor som
uppfyller miljökraven enligt byggnormen har ökat kraftigt, vilket
enligt verket talar för att förbättrad information bör vara tillräcklig för
att de miljömässigt bättre pannorna skall komma att erövra marknaden.
Verket föreslår därför ett system med miljömärkning för villapannor
som eldas med olja och gas. När det gäller anläggningar som är
större än villapannor men inte tillräckligt stora för att prövas individuellt
enligt miljöskyddslagen eller omfattas av miljöavgift föreslås att
verket utarbetar utsläppskrav. Med det anförda och i avvaktan på den
miljöpolitiska propositionen avstyrker utskottet motion Jo55 yrkande

Beträffande yrkande 5 i motion Jo53 med förslag om schablonavgift
för mindre anläggningar ställer sig utskottet tveksamt till om denna typ
av avgift skulle få den styrande effekt som eftersträvas i motionen. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks motionsyrkandet.

Frågan om ekonomiska styrmedel för att begränsa utsläpp från
industriella processer kommer att behandlas i miljöavgjftsutredmngens
slutbetänkande. Som anförs av miljöministern kan det därefter finnas
skäl att återkomma till frågan om även dessa processer bör omfattas av
avgiftssystemet. I avvaktan på kommande ställningstagande i frågan
avstyrker utskottet motion Jo53 yrkande 4 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.

Skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar m.m.
Propositionen

Det särskilda tillverkaråtagandet enligt 6 § bilavgaslagen utvidgas när
det gäller tunga fordon till att omfatta en körsträcka av 160 000 km.

De skärpta kraven för tunga fordon bör gälla fr.o.m. 1993 års
modeller, vilket innebär att kraven införs ett år tidigare än vad som
planerats.

För att stimulera tillämpningen av kraven för lätta och tunga fordon
bör ett investeringsbidrag utbetalas till köparen av en avgasrenad lastbil
eller buss under den period då de nya kraven inte är obligatoriska.
Med hänsyn härtill bör de nya reglerna för tunga fordon träda i kraft i
sådan tid att de kan tillämpas frivilligt fr.o.m. 1992 års modeller.

När det gäller utsläpp av partiklar bör som ett första steg gälla en
begränsning som motsvarar vad nyproducerade fordon släpper ut i dag.
Naturvårdsverket har mot den bakgrunden föreslagit regeringen att det
nya gränsvärdet för partiklar bör vara 0,4 g/kWH. Övervägande skäl
talar för att detta gränsvärde bör tillämpas för samtliga tunga fordon.

1989/90: JoU24

Frågan om miljökiassindelning av fordon kommer att tas upp i
samband med behandlingen av miljöavgiftsutredningens slutbetänkande.

Motionerna

En årlig miljöavgift på 400 kr. bör enligt motion Jo51 (mp) yrkande 6
införas för personbilar som saknar effektiv avgasrening. Bidraget till
eftermontering av reningsutrustning bör enligt motionens yrkande 7
höjas till 4 000 kr. för personbilar fr.o.m. 1983 års modell och till
1 500 kr. för äldre bilar. Skrotningspremien bör höjas till 2 500 kr.
och bilaccisen för äldre bilar bör differentieras efter utsläpp av kväveoxider
och kolväten och efter bränsleförbrukning (yrkandena 9
resp. 10).

Vpk begär i motion Jo53 yrkande 11 — som yrkandet får förstås —
att bensinskatten ändras så att differensen mellan blyhaltig och blyfri
bensin ökar med 10 öre per liter. I motionens yrkande 12 begärs
förslag om åtgärder beträffande utsläppen från arbetsmaskiner.

Enligt motionerna Jo52 (c) yrkande 2, Jo54 (fp), Jo741 (fp) yrkande

2, Jo770 (mp) yrkande 6, Jo864 (mp) yrkande 1 delvis och Jo865 (c)
yrkande 1 bör de skärpta avgaskraven gälla från 1992 års modeller.
Som en konsekvens av motion Jo864 yrkande 1 bör bidraget till
rening av lastbilar och bussar avvecklas (yrkande 2). Avgaskraven för
vägfordon bör enligt motion Jo51 (mp) yrkande 8 skärpas så snart som
möjligt.

Miljöpartiet begär i motion Jo770 yrkande 7 att avgaskraven för
tunga lastbilar och bussar skärps ytterligare genom att gränsen för
kväveoxider fastställs till 7,0 g/kWh och för partiklar till 0,15 g/kWh.
Enligt motionens yrkande 8 bör avgaskraven för lätta lastbilar och
bussar fastställas i enlighet med Kalifornienkraven till år 1992 och
skärpas ytterligare till år 1994. Avgaskraven för lätta lastbilar och
bussar bör enligt motion Jo864 (mp) yrkande 1 delvis tidigareläggas till
den 1 januari 1991.

Utskottets överväganden

Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:85, JoU23, rskr. 373)
om skärpta avgaskrav för lätta lastbilar och bussar fr.o.m. 1992 års
modeller och för tunga lastbilar och bussar fr.o.m. 1994 års modeller
med frivillig tillämpning två år tidigare. Kraven borde for båda kategorierna
i stort motsvara de krav som då avsågs gälla federalt i USA for

1990 års modeller.

Som miljöministern anför har bilindustrin snabbare än väntat kunna
lösa de tekniska problem som vid tidpunkten för riksdagens beslut
förelåg beträffande avgasrening för tunga dieseldrivna fordon. De
skärpta kraven för denna fordonstyp kan därför införas ett år tidigare
än beräknat, dvs. redan fr.o.m. 1993 års modeller. För att stimulera
tillämpningen av kraven för lätta och tunga fordon bör investeringsbidrag
utbetalas till köparen av en avgasrenad lastbil eller buss under
den period då de nya kraven inte är obligatoriska. I likhet med

1989/90; JoU24

miljöministern anser utskottet därför att de nya reglerna för tunga
fordon bör träda i kraft i sådan tid att de kan tillämpas frivilligt fr.o.m.
1992 års modeller.

Mot bakgrund av de allvarliga miljöeffekterna och den oroväckande
utvecklingen av utsläppen från vägtrafiken i allmänhet och lastbilar
och bussar i synnerhet är det — vilket utskottet framhållit vid flera
tidigare tillfällen — angeläget att minska utsläppen till luften från
lastbilar och bussar så långt som möjligt och så snart som möjligt. En
tidigareläggning av de skärpta kraven med ett år ligger därför väl i
linje med utskottets principiella inställning härvidlag. Utskottet är
emellertid inte berett att tillmötesgå kraven i motionerna Jo52 yrkande

2, Jo54, Jo741 yrkande 2, Jo770 yrkande 6, Jo864 yrkandena 1 delvis
och 2 samt Jo865 yrkande 1 om införande av de skärpta bestämmelserna
fr.o.m. 1992 års modeller. Motionsyrkandena avstyrks således.

På samma grund avstyrker utskottet även motion Jo51 yrkande 8 i
den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Med anledning av motion Jo864 yrkande 1 i den del yrkandet avser
tidigareläggning av avgaskraven till den 1 januari 1991 för lätta lastbilar
och bussar vill utskottet — utöver vad som anförts ovan — anföra
följande. Enligt vad utskottet erfarit saluförs nya årsmodeller av bilar,
lastbilar och bussar fr.o.m. den 1 augusti året dessförinnan, dvs. 1991
års modeller kommer att vara tillgängliga på marknaden från den
1 augusti innevarande år. Motionsyrkandet avstyrks således även i
denna del.

I naturvårdsverkets aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning
föreslås skärpning av de generella avgaskraven, och förslag om
ekonomiska styrmedel för minskade utsläpp från trafiksektorn har
framlagts av miljöavgiftsutredningen i delbetänkandet Ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik (SOU 1989:83). Förslagen
övervägs inom regeringskansliet i samband med beredningen av den
miljöpolitiska propositionen. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion
Jo770 yrkande 7.

Med det anförda avstyrker utskottet även motionens yrkande 8.

En pålaga av det slag som avses i motion JoSl yrkande 6 måste från
statsrättslig synpunkt betecknas som en skatt. Med hänsyn härtill och
till vad utskottet anfört om miljöavgiftsutredningens arbete avstyrker
utskottet detta yrkande.

Miljöavgiftsutredningen föreslår i sitt delbetänkande Ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken att bidraget till eftermontering av reningsutrustning
höjs från nuvarande 1 000 kr. till 4 000 kr. Förslaget bereds
i regeringskansliet inför den miljöpolitiska propositionen. Utskottet
förutsätter att behovet av en höjning av bidraget kommer att beaktas
vid beredningen. I avvaktan härpå avstyrks motion Jo51 yrkande 7.

I samma delbetänkande föreslår utredningen att skrotningspremien
höjs till 2 000 kr. under ett år för bilar av 1975 års modeller eller
äldre. Förslaget bereds av regeringen. 1 sammanhanget vill utskottet
erinra om att utskottet nyligen i betänkandet om vissa avfallsfrågor
(1989/90:JoU16, rskr. 241) förutsatte att behovet av en kraftigt höjd
bilskrotningspremie kommer att beaktas i samband med pågående

1989/90:JoU24

beredning i regeringskansliet. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo51 yrkande 9 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.

Naturvårdsverket har i sitt aktionsprogram mot luftföroreningar och
försurning inte funnit det rimligt att föreslå obligatoriska åtgärder för
att minska utsläppen av kväveoxider, kolväten och partiklar från
arbetsfordon i bruk eftersom sådana åtgärder skulle kräva uppbyggnad
av ett tillsynssystem. Verket avser i stället att inleda diskussioner med
berörda verksamhetsutövare för att få till stånd frivilliga åtgärder på
området. Resultatet av diskussionerna kommer att redovisas till regeringen
i en separat skrivelse senare under innevarande år. Naturvårdsverket
utreder även behovet av och möjligheterna att minska utsläppen
från olika arbetsredskap såsom motorsågar, gräsklippare och kompressorer.
I avvaktan på resultatet av dessa samlade åtgärder avstyrker
utskottet motion Jo53 yrkande 12 i den mån motionsyrkandet inte kan
anses tillgodosett.

Ett tillmötesgående av motion Jo51 yrkande 10 om differentierad
bilaccis förutsätter ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Frågor i anslutning till denna lag tillhör skatteutskottets
beredningsområde, och liknande motionsyrkanden bereds av skatteutskottet
i samband med pågående behandling av proposition
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. Jordbruksutskottet
har således inte anledning att gå närmare in på motionens förslag i
denna del. Motionsyrkandet avstyrks.

En ökning av differensen mellan blyhaltig och blyfri bensin i
enlighet med motion Jo53 yrkande 11 kräver ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt. Även denna fråga tillhör således skatteutskottets
beredningsområde. Liknande yrkanden är föremål för skatteutskottets
behandling. Jordbruksutskottet saknar därför anledning att
närmare pröva motionen i sak. Motionsyrkandet avstyrks.

Nordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa
Propositionen

Vid sin session våren 1990 ställde sig Nordiska rådet bakom ett förslag
om inrättande av ett nordiskt miljöfinansieringsbolag för att främja
investeringar av nordiskt miljöintresse i Östeuropa. Rådet uttalade att
bolagets verksamhet borde påbörjas så fort som möjligt. Den svenska
regeringen beslutade den 1 mars 1990 att underteckna en överenskommelse
om bolaget. Den 2 mars 1990 undertecknades den av samtliga
nordiska länder. Det ankommer på riksdagen att slutligt godkänna
överenskommelsen.

Bolaget föreslås att med aktiekapital, risklån eller garantier delta i
finansieringen av s.k. joint ventures och andra samarbetsbolag som
tillverkar miljöutrustning eller tillhandahåller miljötjänster i de östeuropeiska
länderna, framför allt i Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien,
Tyska Demokratiska Republiken och Ungern. Bolagets verksam -

1989/90: JoU24

het skall drivas affärsmässigt och bolaget skall bland de kommersiellt
bärande projekten eftersträva att prioritera projekt som har stor nordisk
miljöeffekt.

Bolaget föreslås få status som en internationell organisation, vilken
regleras av överenskommelsen mellan medlemsländerna. Bolagets kapital
tillskjuts av parterna och uppgår till 36 milj. SDR (speciella
dragningsrätter) som fördelas enligt gällande nordisk fördelningsnyckel.
Förslag till användning av medel för Sveriges andel, som beräknas
till 18,4 milj. kr. per år, har lämnats i proposition 1989/90:100, bil. 5.
Ökning av kapitalet kan ske genom beslut av Nordiska ministerrådet
efter framställning från bolaget. Styrelsen för bolaget föreslås bestå av
en medlem från varje land och en suppleant för denne. Styrelsemedlemmarna
skall utses av resp. lands regering. Bolagets administration
handhas av Nordiska investeringsbanken, som i andra former redan nu
bedriver utlåning till Östeuropa.

Motionen

Vpk har inte några invändningar mot bildandet av ett nordiskt bolag
för samordnade miljöinsatser i Östeuropa men framhåller i motion
Jo53 yrkande 14 vikten av att investeringarna prövas i ett långsiktigt
perspektiv. I yrkande 15 betonas att syftet med verksamheten i första
hand skall vara miljöförbättringar i mottagarlandet och inte subventioner
till nordiska företag. I sammanhanget framhålls modellen "debtfor-nature-swaps"
som utmärkt och väl förenlig med joint ventures.
Enligt yrkande 16 bör Sverige verka för att styrelsen utökas så att även
representanter för miljörörelsen bereds tillträde. Slutligen bör bolagets
kapital höjas till 136 milj. SDR och Sveriges andel finansieras med
miljöavgifter (yrkande 17).

Utskottets överväganden

Utskottet har inte något att erinra mot att ett nordiskt bolag för
miljöinvesteringar i Östeuropa inrättas i enlighet med den av miljöministern
redovisade överenskommelsen. Några särskilda uttalanden om
inriktningen av verksamheten m.m. — utöver dem som redovisas i
propositionen — bör inte göras i detta stadium. Utskottet avstyrker
således motion Jo53 yrkandena 14, 15, 16 och 17.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöavgifter och miljöskatter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkande 1,

res. 1 (mp)

2. beträffande samlat förslag om styrmedel på miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkande 2,

res. 2 (vpk)

1989/90: JoU24

3. beträffande program för minskning av koldioxidutsläppen
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo52 yrkande 1,

4. beträffande det globala perspektivet m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkande 1,

res. 3 (vpk, mp)

5. beträffande avgiftssystemets utformning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo53 yrkandena 6, 7
och 8, 1989/90:Jo773 yrkande 2 och 1989/90:Jo879 yrkande 8,

res. 4 (m)

6. beträffande kväveoxidutsläppen från sjöfarten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkande 11,

res. 5 (mp)

7. beträffande omprövning av 1988 års trafikpolitiska beslut
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkandena 9, 10
och 13,

res. 6 (vpk)

8. beträffande kväveoxidutsläppen från trafiksektorn
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo52 yrkande 3,

res. 7 (c)

9. beträffande kväveoxidavgift och kolväteavgift på utsläpp från
trafikflygplan och motorfordon

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkandena 2, 3, 4

och 5,

res. 8 (mp)

10. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen
anförts om användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken,
allt i de delar som ej berörs av utskottets hemställan ovan,

11. beträffande miljöavgift på organiska klo rfö reningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo52 yrkande 4,

res. 9 (c, mp)

12. beträffande trappstegsformad kväveoxidavgift
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkande 3,

res. 10 (vpk)
res. 11 (mp)

13. beträffande uppföljning och utvärdering av avgiftssystemets
effekter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo55 yrkande 2,

14. beträffande miljöavgift för mindre anläggningar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo53 yrkande 5 och
1989/90:Jo55 yrkande 1,

res. 12 (m, mp)
res. 13 (vpk)

15. beträffande miljöavgift för industriprocesser

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkande 4,

16. att riksdagen antar förslaget till lag om miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,

17. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen
(1986:1386),

1989/90:JoU24

18. beträffande skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar fr.o.m.
1992 års modeller

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo51 yrkande 8,
1989/90:Jo52 yrkande 2, 1989/90:Jo54, 1989/90:Jo741 yrkande 2,
1989/90:Jo770 yrkande 6, 1989/90:Jo864 och 1989/90:Jo865 yrkande
1,

res. 14 (fp, c, vpk, mp)

19. beträffande ytterligare skärpning av avgaskraven för tunga
lastbilar och bussar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo770 yrkande 7,

res. 15 (mp)

20. beträffande avgaskraven för lätta lastbilar och bussar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo770 yrkande 8,

21. beträffande årlig miljöavgift på vissa fordon

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkande 6,

22. beträffande eftermontering av reningsutrustning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkande 7,

23. beträffande bilskrotningspremien

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkande 9,

24. beträffande utsläpp från arbetsmaskiner

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkande 12,

res. 16 (vpk, mp)

25. beträffande differentierad bilaccis

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo51 yrkande 10,

26. beträffande ökad differens mellan blyhaltig och blyfri
bensin

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkande 11,

27. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen
anförts om ikraftträdande av de nya avgasreningskraven m.m.,
allt i de delar som ej berörs av utskottets hemställan ovan,

28. beträffande nordiskt bolag för miljöinvesteringar i
Östeuropa

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo53 yrkandena 14, 15, 16
och 17,

res. 17 (vpk)

29. att riksdagen godkänner överenskommelsen om upprättande
av ett nordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa i
enlighet med vad som anförts i propositionen, allt i de delar
som ej berörs av utskottets hemställan ovan.

1989/90tJoU24

Stockholm den 22 maj 1990
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt
(s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Ingvar
Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika
Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s)
och Berndt Ekholm (s).

Reservationer

1. Miljöavgifter och miljöskatter (mom. 1)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Med
anledning" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet anser utskottet att ekonomiska styrmedel i
förm av miljöavgifter och miljöskatter måste utnyttjas i långt högre
grad än vad som hittills varit fallet. Miljöskatter bör antingen kunna
kvittas mot sänkta skatter på främst arbete eller användas till sådana
investeringar i infrastrukturen som krävs för ett miljöanpassat samhälle.
Därigenom uppnås även ett samhällsekonomiskt mer effektivt skattesystem.
Genom att verksamhet som belastar miljön görs dyrare ges
incitament till effektivare lösningar, teknikutveckling och mer rationella
beteenden samtidigt som alternativ med mindre skadliga miljöeffekter
gynnas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo51
yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöavgifter och miljöskatter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo51 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Samlat förslag om styrmedel på miljöområdet
(mom. 2)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar att den miljöavgift som nu föreslås av regeringen
har brutits ur sitt sammanhang och redovisas separat. Som anförs i
motion Jo53 hade en samlad proposition om miljöavgifter i relation

1989/90: JoU24

till övriga styrmedel varit önskvärd. I enlighet med motionens yrkande

2 bör därför riksdagen i samband med slutredovisningen av miljöavgjftsutredningens
uppdrag ges tillSIle till en mer övergripande och
samlad översyn av styrmedlen inom miljöpolitiken. En sådan översyn
bör enligt utskottets mening utgå från det faktiska behovet av åtgärder
för att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling. Vad utskottet
anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande samlat förslag om styrmedel på miljöområdet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Det globala perspektivet m.m. (mom. 4)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I den"
och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo53 har många globala miljöproblem sitt
ursprung i de högt industrialiserade ländernas överutnyttjande av
jordens resurser. På grund av sin miljömässiga skuldbörda bör därför
i-länderna i väsentlig mån bidra till finansieringen av miljöåtgärder i
internationella sammanhang. Svenska miljöavgifter bör således kunna
användas för miljöåtgärder i andra länder, och Sverige bör se som sin
uppgift att alltid framföra dessa aspekter i internationella förhandlingar
om miljöproblemen. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo53 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande det globala perspektivet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Avgiftssystemets utformning (mom. 5)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
ansluter" och på s. 9 slutar med "i Östeuropa" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Jo773 bör miljöavgifterna stå i proportion till
utsläppens skadeverkningar. Ett avgiftssystem bör således utformas så
att systemet får verkningsfullt styrande effekter, upplevs som rättvist
och — i möjligaste mån — omfattar alla som förorenar miljön.
Avgifterna bör därför dels inte riktas mot vissa näringsgrenar, dels
användas för miljöförbättrande åtgärder. I de fall — t.ex. i fråga om
koldioxidutsläpp — där miljörelaterade skatter skulle kunna vara
acceptabla skall dessa enligt utskottets mening rymmas inom ramen
för ett oförändrat skatteuttag. Vad utskottet sålunda anfört med anled -

1989/90: JoU24

ning av motion Jo773 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo53 yrkandena 6, 7 och 8
och Jo879 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande avgiftssystemets utformning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo773 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1989/90:Jo53 yrkandena 6, 7 och

8 och 1989/90:Jo879 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. Kväveoxidutsläppen från sjöfarten (mom. 6)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit är kväveoxidutsläppen från sjöfarten
betydande och utgör 10—20% av de totala utsläppen. Som anförs i
motion Jo51 är det därför mycket angeläget att snarast få till stånd en
effektiv reglering av utsläppen och att införa ekonomiska styrmedel på
området. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen kommer att
lägga fram förslag i frågan när tillräckligt vederhäftigt beslutsunderlag
finns att tillgå. Eftersom preliminära undersökningsresultat antyder att
färjetrafiken ger upphov till mycket stora kväveoxidutsläpp bör regeringen
omgående ta initiativ till förhandlingar på området dels med
våra nordiska grannländer, dels i ett bredare internationellt sammanhang.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion JoSl
yrkande 11 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kväveoxidutsläppen från sjöfarten

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo51 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Omprövning av 1988 års trafikpolitiska
beslut m.m. (mom. 7)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Som
ovan" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att trovärdiga miljöambitioner kräver en
stark politisk styrning av utvecklingen på transportområdet. Som anförs
i motion Jo53 yrkande 9 måste därför 1988 års trafikpolitiska
beslut omprövas, särskilt med hänvisning till nödvändigheten av en
kraftig minskning av koldioxid- och kväveutsläppen. Eftersom
ca 25 % av all biltrafik kan hänföras till storstadsområdena anser
utskottet — som ansluter sig till motionens yrkande 10 — det befogat
att införa en regional miljöavgift på storstadsbilism. Avgifterna bör
användas för intensifierade satsningar på miljöanpassade kollektivtrafiksystem
i de med avgiften belastade regionerna. En likformig ut -

1989/90: JoU24

släppsavgift, proportionell mot beräknade utsläpp, har enligt utskottets
mening den fördelen att avgiften ger incitament till olika slag av
efterfrågeanpassning, bl.a. stimuleras kollektivt åkande i olika former
liksom teknik- och bränsleval och teknikutveckling. Utskottet ansluter
sig således till motion Jo53 yrkande 13 och anser att en utredning bör
tillsättas med uppgift att utreda frågan om rörliga utsläppsavgifter
beträffande motorfordon. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo53 yrkandena 9, 10 och 13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande omprövning av 1988 års trafikpolitiska beslut
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkandena

9, 10 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Kväveoxidutsläppen från trafiksektorn (mom. 8)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Bland
de" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse: Miljöavgiftsutredningen

föreslår i delbetänkandet Ekonomiska styrmedel
i miljöpolitiken, Energi och trafik (SOU 1989:83), införande av
ett system med tre miljöklasser för personbilar. Klassen bestäms av
bl.a. fordonets utsläpp av kväveoxider, kolväten och koloxid. Enligt
utskottets mening kan detta system visserligen påskynda en successiv
utveckling av redan etablerad teknik men knappast satsningar på nya
motortyper och bränslen. För att uppnå detta syfte bör — som anförs i
motion Jo52 — utöver dessa tre klasser införas en "elitklass" för
fordon med ingen eller mycket liten negativ miljöpåverkan. Utskottet
ansluter sig härmed till motionens yrkande 3. Regeringen bör snarast
lägga fram förslag om miljöklasser för personbilar i enlighet med vad
utskottet anfört. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo53
yrkandena 9, 10 och 13 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kväveoxidutsläppen från trafiksektorn

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo52 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kväveoxidavgift och kolväteavgift på utsläpp från
trafikflygplan och motorfordon (mom. 9)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med
anledning" och på s. 12 slutar med "och 5" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion JoSl bör i princip lika stor miljöavgift tas ut
på en viss typ av utsläpp oavsett utsläppskällan. Det saknas därför

1989/90: JoU24

enligt utskottets mening rimlig anledning att t.ex. belasta kväveoxidutsläppen
från flygtrafiken i mindre utsträckning än motsvarande utsläpp
från större pannor. Utsläpp från trafikflygplan bör därför beläggas
med avgifter. För kväveoxider bör enligt utskottets mening avgift
utgå med 40 kr. per kg kväveoxider och för kolväten med 24 kr. per
kg utsläppt kolväte. För utsläpp från vägtrafiken bör avgiften på
kväveoxider vara 60 kr. per kg kväveoxider och för kolväten 36 kr.
per kg kolväten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo51
yrkandena 2, 3, 4 och 5 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande kväveoxidavgift och kolväteavgift på utsläpp från
trafikflygplan och motorfordon

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo51 yrkandena

2, 3, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort,

9. Miljöavgift på organiska klorföreningar (mom. 11)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Miljöavgiftsutredningen har" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att regeringen inte framlägger förslag om
kloravgjft utan hänvisar till att utsläppen har minskat snabbare än
förväntat, varför frågan enligt regeringen bör övervägas ytterligare.
Utskottet har erfarit att utsläppen från industrin visserligen minskat
mer än vad regeringen åsyftat, men detta är enligt utskottets mening
inte tillräckligt. I likhet med centerpartiet anser därför utskottet att
miljöavgift på klorutsläpp bör införas med 50 kr. per kg organiskt
bundet klor och att utsläpp understigande 0,5 kg bör undantas från
avgiften. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo52 yrkande

4 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande miljöavgift på organiska klorföreningar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo52 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Trappstegsformad kväveoxidavgift (mom. 12)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:

För att öka den föreslagna avgiftens styrande effekt bör det enligt
utskottets mening från början fastslås att avgiften kommer att höjas
successivt. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motion Jo53 att
avgiften bör ges en trappstegsformad konstruktion och med tre års

1989/90:JoU24

intervaller höjas med minst 10 kr. per kg kväveoxid. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionens yrkande 3 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande trappstegsformad kväveoxidavgift
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Trappstegsformad kväveoxidavgift (motiveringen
till mom. 12)

Åsa Domeij (mp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i allt väsentligt regeringens bedömning av avgiftssystemets
utformning men anser att avgiften bör anpassas till inflationen.
Utskottet förutsätter således att avgiftsnivån vid behov kommer att
justeras med hänsyn härtill men även till de miljöpolitiska målen vad
gäller minskning av kväveoxidutsläppen. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo53 yrkande 3 i den mån motionsyrkandet inte kan
anses tillgodosett.

12. Miljöavgift för mindre anläggningar (mom. 14)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och
Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
För att en kraftig minskning av kväveoxidutsläppen skall kunna
uppnås måste — vilket anförs i motion Jo55 — även mindre anläggningar
omfattas av miljöavgift. Som vidare anförs i motionen föreligger
med det föreslagna avgiftssystemet uppenbar risk för att nya anläggningar
konstrueras på ett sådant sätt att de inte kommer att omfattas av
systemet. På grund av tekniska och administrativa svårigheter anser
utskottet det emellertid inte möjligt att för närvarande utvidga systemet
till att omfatta mindre anläggningar. Man kan däremot förvänta sig att
kostnaderna för mätutrustningar kommer att sjunka i framtiden. Utskottet
ansluter sig därför till motionens yrkande 1 att även mindre
anläggningar skall omfattas av avgiftssystemet så snart det är möjligt av
kostnadsskäl. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet
bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo53 yrkande 5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande miljöavgift för mindre anläggningar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo55 yrkande 1
och med avslag på motion 1989/90:Jo53 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: JoU24

13. Miljöavgift för mindre anläggningar (mom. 14)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha
följande lydelse:

Eftersom risken enligt utskottets mening är uppenbar att fjärrvärmeproduktionen
kan komma att missgynnas genom regeringens förslag
bör även mindre anläggningar för energiproduktion belastas med kväveoxidavgift.
En sådan avgift bör kunna beräknas enligt schablon och
tas ut i samma ordning som energiskatten på bränsle. För större
anläggningar med mätningssystem för de faktiska utsläppen bör avgiften
reduceras med det redan inbetalda schablonbeloppet. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo53 yrkande 5 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo55 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande miljöavgift för mindre anläggningar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkande 5
och med avslag på motion 1989/90:Jo55 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar fr.o.m.
1992 års modeller (mom. 18)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Lennart
Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Som
miljöministern" och på s. 15 slutar med "anses tillgodosett" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har erfarit att tunga dieselfordon som uppfyller 1994 års
krav på avgasrening redan i dag saluförs på den svenska marknaden.
Det saknas därför enligt utskottets mening skäl att införa de nya
avgasnormerna först fr.o.m. 1993 års modeller. Utskottet ansluter sig
därför till motionerna Jo52 yrkande 2, Jo54, Jo741 yrkande 2, Jo770
yrkande 6 och Jo865 yrkande 1 och anser att de skärpta kraven för
tunga fordon bör gälla redan fr.o.m. 1992 års modeller. Vad utskottet
anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till
känna. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo51 yrkande 8
och Jo864 yrkande 1 delvis i allt väsentligt får anses tillgodosett.
Motionsyrkandena bör således inte medföra någon riksdagens vidare
åtgärd. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo864 yrkande 1 i
den del motionsyrkandet avser tidigareläggning till den 1 januari år

1991 och motionens yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar fr.o.m.
1992 års modeller

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo52 yrkande
2, 1989/90:Jo54, 1989/90:Jo741 yrkande 2, 1989/90:Jo770 yr -

1989/90:JoU24

kande 6 och 1989/90:Jo865 yrkande 1 och med avslag på motion
1989/90:Jo864 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort samt
lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1989/90:Jo51 yrkande 8
och 1989/90:Jo864 yrkande 1 i återstående del,

15. Ytterligare skärpning av avgaskraven för tunga
lastbilar och bussar (mom. 19)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "I
naturvårdsverkets" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse: I

likhet med miljöpartiet anser utskottet att avgaskraven för tunga
fordon måste skärpas kraftigt. I enlighet härmed bör till år 1994
utsläppskraven för kväveoxider fastställas till 7,0 g/kWh och för partiklar
till 0,15 g/kWh. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo770 yrkande 7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande ytterligare skärpning av avgaskraven för tunga
lastbilar och bussar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo770 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Utsläpp från arbetsmaskiner (mom. 24)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Naturvårdsverket har" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha
följande lydelse:

Enligt naturvårdsverkets bedömning uppgår utsläppen av kväveoxider
från arbetsmaskiner till ca 70 000 ton, vilket givetvis försvårar
uppnående av målsättningen att minska kväveoxidutsläppen med 30 %
till år 1995. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo53 yrkande 12
att gränser för kväveoxidutsläpp från arbetsmaskiner skall fastställas
snarast möjligt. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande utsläpp från arbetsmaskiner
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU24

17. Nordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa
(mom. 28)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "och 17" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inte några invändningar mot bildandet av ett nordiskt
bolag för samordnade miljöinsatser i Östeuropa men vill i sammanhanget
framhålla vikten av att investeringarna prövas i ett långsiktigt
perspektiv. Det bör vidare betonas att syftet med verksamheten i första
hand skall vara miljöförbättringar i mottagarlandet och inte subventioner
till nordiska företag. I sin verksamhet bör bolaget kunna tillämpa
modellen "debt-for-nature-swaps" som är en i dessa sammanhang utmärkt
metod och väl förenlig med joint ventures. Enligt utskottets
mening bör Sverige verka för att styrelsen utökas så att även representanter
för miljörörelsen bereds tillträde och att bolagets kapital höjs till
136 milj. SDR. Utskottet finner det lämpligt att Sveriges andel finansieras
med miljöavgifter. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion Jo53 yrkandena 14, 15, 16 och 17 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande nordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo53 yrkandena

14, 15, 16 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Nordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa
(mom. 28)

Åsa Domeij (mp) anför:

Utrikesutskottet har tidigare behandlat liknande förslag från miljöpartiet
om miljöinsatser i Östeuropa. I vårt förslag till statsbudget föreslog
vi dessutom att 1 miljard kronor skall anslås för en europeisk miljöfond
att användas till miljöinvesteringar i Östeuropa.

1989/90:JoU24

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

1989/90: Jo U24

Bilaga

Lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid
energiproduktion

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Miljöavgift betalas till staten enligt denna lag för utsläpp av kväveoxider
från förbränningsanläggningar för energiproduktion. Med energiproduktion
avses både el- och värmeproduktion. Avgiftsbeloppen skall
tillgodoföras de avgiftsskyldiga enligt 8 §.

2 § Avgiften beräknas för varje produktionsenhet inom en förbränningsanläggning.
Med produktionsenhet avses

1. panna i vilken varmvatten, hetvatten, ånga eller hetolja framställs för
byggnadsuppvärmning, elproduktion eller användning i industriella processer,

2. gasturbin.

Avgift tas inte ut på utsläpp från förbränning i sodapannor eller lutpannor.

3 § Avgift tas ut för produktionsenhet med en tillförd effekt av minst
10 megawatt och en uppmätt, nyttiggjord energiproduktion under redovisningsperioden
av minst 50 gigawattimmar.

4 § Avgiften skall betalas av den som framställer elektrisk kraft eller
värme. Avgiftsskyldigheten inträder när utsläpp av kväveoxider sker från
produktionsenheten.

5 § Avgift tas ut med 40 kronor per kilogram utsläppta kväveoxider,
räknat som kvävedioxid.

Den som kontinuerligt mäter och registrerar utsläppen med hjälp av en
mätutrustning, som uppfyller särskilda krav enligt föreskrifter av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer, får beräkna avgiften på
grundval av mätvärdena. Görs inte en sådan mätning skall utsläppen anses
motsvara 0,6 gram kväveoxider, räknat som kvävedioxid, per megajoule
tillfört bränsle om produktionen sker med hjälp av en gasturbin och 0,25
gram i övriga fall.

6 § När annat inte följer av denna lag tillämpas lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter utom 7 kap. Därvid är statens
naturvårdsverk beskattningsmyndighet. Den som är avgiftsskyldig skall
vara registrerad hos naturvårdsverket.

7 § Redovisningsperiod för avgiften är kalenderår.

Den som är avgiftsskyldig skall i en särskild deklaration för varje produktionsenhet
ange avgiftsbeloppet samt grunden för beräkningen av avgiften.
Deklarationen skall ha kommit in till statens naturvårdsverk senast
den 25 januari året efter redovisningsperiodens utgång.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens naturvårdsverk
föreskriver när avgiften skall betalas in.

8 § Avgiftsmedel som inte tas i anspråk för en myndighets verksamhet
enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
skall årligen tillgodoföras de avgiftsskyldiga och efter ansökan fördelas
mellan dem. Fördelningen av det belopp som skall tillgodoföras skall
grundas på varje sökandes andel av den för samtliga sökande samlade
nyttiggjorda energiproduktionen i de avgiftspliktiga produktionsenheterna.

9 § Beslut som annan myndighet än regeringen i särskilt fall meddelat i
fråga om tillgodoföring enligt 8§, får överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1989/90: JoU24

Bilaga

2 Förslag till

Lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386)

Härigenom föreskrivs att 6 § bilavgaslagen (1986:1386) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Som villkor för avgasgodkännande gäller att tillverkaren gentemot ägarna
av fordonen åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa bristerna, om fordonen
vid myndighets kontroll visar sig inte uppfylla de krav som föreskrivits
med stöd av 3 §.

Tillverkaren är inte skyldig att Tillverkaren är inte skyldig att
åta sig att avhjälpa brister på for- åta sig att avhjälpa brister på fordon
som vid tidpunkten för kon- don som är äldre än fem år och inte

trollen har körts mer än åttiotusen heller brister som beror på fordo kilometer

eller som är äldre än fem nens ägare eller brukare eller på en

år och inte heller brister som beror olyckshändelse eller därmed jäm på

fordonens ägare eller brukare el- förlig omständighet. Skyldigheten

ler på en olyckshändelse eller där- gäller inte heller fordon med en tomed
jämförlig omständighet. talvikt av högst 3500 kilogram som

har körts mer än 80000 kilometer
eller fordon med högre totalvikt som
har körts mer än 160000 kilometer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter om utformningen av tillverkarens åtagande enligt
denna paragraf.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Äldre föreskrifter skall tillämpas på fordon som vid registrerings- eller
typbesiktning betecknats som 1992 eller tidigare års modell.

1989/90:JoU24

Bilaga