Jordbruksutskottets betänkande
1989/90: JoU2

Fiske

1989/90

JoU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner som väckts i
januari 1989 och som rör fiske och fiskeripolitiken.

Utskottet upprepar sitt tidigare ställningstagande att regeringen bör
särskilt prioritera de krav som ställs på ökad forskning och undersökningsverksamhet
för att bättre klarlägga förutsättningarna för ett aktivt
fiske i Östersjön. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande av denna
innebörd. Därmed tillgodoses en motion (m).

Med anledning av ett par motioner (fp) föreslås ett riksdagsuttalande
angående försäljningen av kräftor. Nuvarande saluförbud bör upphävas,
under förutsättning att så kan ske utan förfång för det svenska
kraft beståndet.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.

Till betänkandet är fogat 16 reservationer (m, fp, c, vpk, mp) och 3
särskilda yttranden (m, mp).

Motioner

1988/89:Jo260 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning angående fiskenäringen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89^440.

1988/89:Jo261 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

S. att riksdagen som sin mening begär att en utredning tillsätts med
syfte att skapa ett permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn.

1988/89:Jo268 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om laxfondens framtida verksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89-.A464.

1988/89:Jo313 av Eva Goés och Hans Leghammar (båda mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för yrkesfisket.

1 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 2

Rättelse: S. 24 raderna 7-8 Står: ”1 motivering” Rättat till: ”Utskottet icke

S. 28 rad 2 nedifrån Står: 415 Rättat till: 413

1988/89:Jo403 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen får i
uppdrag att undersöka möjligheterna att till Simrishamn lokalisera ett
"branschinstitut" för befrämjande av marknads- och produktutveckling
av sillbaserade livsmedel för att stödja svenskt Östersjöfiske av sill.

1988/89:Jo404 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
om förbud för fiske med drivlinor och -garn under tiden den 15
september till den 31 december.

1988/89:Jo405 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till inskränkningar i laxfisket i enlighet med vad i
motionen anförts.

1988/89:Jo407 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att nyetablering av fiskodlingar i kasse förbjuds fram till dess att
effektiva reningsmetoder har utvecklats.

1988/89:Jo408 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att upphäva förbudet att sälja kräftor under vissa delar av året.

1988/89:Jo409 av Rune Jonsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett förbud mot torsktrålfiske i norra Bottenhavet.

1988/89:Jo410 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd för "fiskens barnkammare",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undersökning m.fl. åtgärder beträffande torskfisket
i Bottenhavet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om laxfisket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bl.a. ett handlingsprogram för insjöfisket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäljningsförbudet för djupfrysta kräftor.

1988/89:Jo412 av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
någon begränsning vid tilldelning av fiskelicenser inte får förekomma
beträffande det kustnära fisket.

1988/89:Jo413 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införandet av en allmän fiskevårdsavgift.

1988/89:Jo415 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder och bestämmelser för att avveckla
olämpligt trålfiske i Vänern.

1989/90:JoU2

1988/89:Jo419 av Lars Norberg och Carl Frick (båda mp) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om
tillstånd för kassodling av fisk.

1988/89:Jo420 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser
för att främja yrkesfisket efter Norrlandskusten.

1988/89:Jo422 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskeflottan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anpassningsavtalet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beståndsvård,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyddszon kring yrkesfiskeredskap,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskeövervakning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning för skador på yrkesfiskeredskap.

1988/89:Jo423 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
stöd för laxfonden för Vänern.

1988/89:Jo424 av Jens Eriksson och Hans Dau (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fisket skall hållas skadeslöst för de skador som oljeutvinning
kan åstadkomma.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N456.

1988/89:Jo426 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ortsbefolkningen ges rätten till fiske i närliggande sjöar oavsett ägarskap.

1988/89:Jo427 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till de yrkesfiskare längs Norrlandskusten
som ekonomiskt drabbats av utfiskningen av torsk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att skydda torskfisket längs Norrlandskusten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förläggning av torskodlingsanläggning i Västernorrlands
län.

1989/90:JoU2

1* Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 2

1988/89:Jo428 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
begränsning av fiske med vissa rörliga redskap i nära anslutning till
fiskodling.

1988/89:Jo432 av Göthe Knutson m.fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till finansiering av laxfond för Vänern
samt de fiskevårdande och andra åtgärder som behövs för det angelägna
fiske- och turistprojektets genomförande.

1988/89:Jo433 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om regler för bakteriologisk provtagning i fiskodlingar.

1988/89:Jo435 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till allmän fiskevårdsavgjft
enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om restriktioner mot rotenonbehandling av sjöar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att naturliga arter, raser och varianter av fisk bör
gynnas och användas vid utplanteringar,

5. att riksdagen beslutar att generellt fiskeförbud skall råda i tre års
tid efter varje utplantering av fisk i insjöar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begränsningar av näringsutsläpp från fiskeodlingar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkta fiskekvoter med hänsyn till biologiska
förutsättningar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
trålningsgränsen bör flyttas längre ut från kusten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
biologiska trålningsgränser snarast bör inrättas,

10. att riksdagen beslutar att fiskemetoder som ödelägger havsbottnen
inte skall användas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
maskvidden för torsktrålar inte bör understiga 10 cm,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att större
hänsyn bör tas till ekologiskt känsliga områden enligt vad som anförs i
motionen vid anläggande av festa anläggningar som fritidshamnar,
vindkraft m.m.

1988/89:Jo436 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de bofesta skärgårdsbornas rätt till såväl fiske
med handredskap som till nätfiske i egna och allmänna fiskevatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det "fria fiskets" skador på flora och feuna i
naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar och på grund härav
nödvändiga åtgärder,

1989/90; JoU2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt anförts i motionen.

Vissa nyligen framlagda utredningsförslag

1989 års fiskeriutredning har på regeringens uppdrag utvärderat prisregleringen
på fisk. I uppdraget har även ingått en genomgång av den
statliga administrationen på fiskets område i syfte att anpassa den till
de förändringar som bl.a. översynen av prisregleringen motiverar. I
betänkandet Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen (SOU
1989:56) redovisar utredningen sin analys och presenterar sina förslag.
Man kan enligt fiskeriutredningen ifrågasätta om fiskeripolitiken, och
därmed hela fiskenäringen, numera bedrivs på ett sätt som står i
överensstämmelse med riksdagens beslut från år 1978. Utredningen
erinrar vidare om att EFTA:s statsministrar vid möte i Oslo i mars
1989 beslutat liberalisera handeln med fisk och marina produkter från
den 1 juli 1990. Därigenom kommer fiskets konkurrensförhållanden
att avsevärt ändras under de närmaste åren, och överenskommelsen
begränsar även möjliga stödformer till fisket liksom dess finansiering.
Utredningen föreslår att prisregleringssystemet avvecklas och ersätts av
ett nytt lägstaprissystem. Detta bör administreras av fiskeristyrelsen och
en producentorganisation. En viss minskning av det svenska yrkesfisket
förutses. Detta kommer att främst drabba mindre och omoderna
fiskefartyg. Utredningen föreslår därför dels ökning av skrotningspremierna,
dels ökat stöd till det kustnära fisket. Havsfiskelaboratoriets
centrala roll betonas. Ansvaret för fritidsfisket bör inte längre ligga på
staten utan föreslås bli överfört till kommunerna. Fiskenämnderna kan
dras in, och statens insatser för sötvattensfisket koncentreras till sötvattenslaboratoriet
som tillsammans med fiskeristyrelsens regionala utredningskontor
bildar en väl avgränsad enhet inom fiskeristyrelsen, föreslår
utredningen. Utredningen remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden utgår den 20 november.

Enligt proposition 1988/89:154 om en ny regional statlig förvaltning
skall — i den mån det inom den framtida fiskeadministrationen finns
en länsanknytning — den nya länsstyrelsen svara för verksamheten.
Dock kan det tänkas att den pågående översynen av fiskprisregleringen
får till följd att organisationen på det fiskeadministrativa området bör
utformas på ett annat sätt än i dag, framhåller civilministern. —
Propositionen kommer att behandlas av riksdagen under innevarande
riksmöte.

I juni 1988 överlämnade fiskeristyrelsen i skrivelse till regeringen en
rapport kallad Färre och enklare fiskebestämmelser. I rapporten har
det delvis komplicerade sambandet mellan de olika författningar som
tillsammans utgör fiskerilagstiftningen klargjorts. Behovet av en helhetssyn
på frågekomplexet understryks. Bl.a. framhåller styrelsen att
fisket i främst vissa kustvatten är ohållbart stort och att begränsningar i
användningen av redskap därför kan bli nödvändiga. Det är svårt att
undvika att sådana begränsningar blir fångstfördelande. Möjligheterna

1989/90:JoU2

att meddela sådana föreskrifter bör ökas, anser fiskeristyrelsen. Med
hänvisning till rapporten föreslår fiskeristyrelsen erforderliga ändringar
i fiskeriförordningen (1982:126) m.fl. författningar.

Rapporten har remissbehandlats och bereds i regeringens kansli.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motioner från allmänna
motionstiden 1989 om fiske, fiskeripolitik och närbesläktade frågor.

Fiskelagstiftningen

Motioner

I några motioner tas upp frågan om rätten till fiske i olika fall. Enligt
motion Jo422 (m) bör gällande förbud mot krokfiske i omedelbar
närhet (100 m) till fasta redskap utvidgas så att en skyddszon inrättas
till alla yrkesfiskeredskap, alltså även rörliga redskap (yrkande 5).
Förslaget är föranlett av att införandet av det fria handredskapsfisket
längs södra ostkusten (prop. 1984/85:107, JoU26) enligt motionärerna
medfört allvarliga störningar, merkostnader och inkomstbortfall genom
ökade skador på utestående fiskeredskap, skador i form av
förstörda och raserade fiskebyggnader, söndertrasade nät m.m. Enligt
motion Jo436 (m) bör en omprövning av 1985 års beslut om fritt fiske
med handredskap komma till stånd för att trygga de bofasta skärgårdsbornas
rätt till såväl fiske med handredskap som till nätfiske i egna
och allmänna fiskevatten (yrkande 1). Riksdagen bör vidare uttala att
det "fria fiskets" omfattning omgående omprövas med hänsyn till de
skador på flora och fiauna som anställts i naturreservat och andra
ömtåliga utskärgårdar (yrkande 2) samt ge till känna vad som i övrigt
anförts i motionen (yrkande 4).

Enligt motion Jo426 (s) bör ortsbefolkningen ges rätten till fiske i
närliggande sjöar oavsett ägarskap.

Utskottets överväganden

Utskottet har inhämtat att ett förslag om ändring av fiskelagens bestämmelser
i den riktning som anvisas i motion Jo422 övervägts inom
regeringskansliet. Förslaget har dock inte föranlett någon åtgärd. Utskottet
är icke berett tillstyrka motionen i denna del (yrkande 5).

Utskottet avstyrker även motion Jo436 i berörda delar. Som kommentar
till yrkande 1 i motionen får utskottet erinra om att fisket på
allmänt vatten och frifiskevatten av hävd är fritt för varje svensk
medborgare. Riksdagen lämnade våren 1985 utan erinran ett uttalande
av jordbruksministern att fisket på allmänt vatten och frifiskevatten
skall vara fritt för var och en i samma utsträckning som tidigare, om
tillgången på fisk så medger. Om begränsningar skall ske bör de i
första hand vara av generell natur. I det fell visst utrymme ändå finns

1989/90: JoU2

för fiske med fångstintensiva redskap och det är fråga om allmänt
vatten skall sådant fiske i första hand förbehållas yrkesfiskare och
andra för vars försörjning fisket har väsentlig betydelse. Till den
sistnämnda kategorin räknas sådana i t.ex. kust- och skärgårdsområdena
boende människor som måste ha fisket som komplement till andra
areella näringar för att kunna tjäna sitt uppehälle (prop. 1984/85:143,
JoU32). Vad så gäller frifiskerättens inverkan på flora och fauna i
känsliga skärgårdsområden får utskottet erinra om de möjliga åtgärder
som står till buds, nämligen inrättande av naturreservat, naturskyddsområden
eller djurskyddsområden (det senare vanligen i form av
fågelskyddsområde med beträdnadsförbud under viss tid). En rad naturskyddade
områden finns längs den södra ostkusten. Utskottet har
erfarit att naturvårdsverket och länsstyrelserna genom sina ombud
kontinuerligt noga följer utvecklingen efter det fria handredskapsfiskets
införande. Under de två första åren inträffade en del fell med
betydande skadegörelse men läget uppges numera vara under kontroll.
Någon anledning för riksdagen att vidta ytterligare åtgärd med anledning
av motionsyrkandena föreligger således icke.

Motioner om utökat frifiske i sjöar har avslagits av riksdagen flera
gånger och senast för ett år sedan (1988/89:JoU2). Utskottet har icke
ändrat mening och avstyrker motion Jo426.

Havsmiljön, forskning
Motioner

I några motioner framförs yrkanden om havsmiljöns och fiskforskningens
betydelse för fisket. Enligt kommittémotion Jo410 (fp) är
lagskyddet för, "fiskens barnkammare" otillräckligt. Fiskens lekplatser
får inte försvinna genom sandsugning eller i en hög av tippade
muddermassor, framhåller motionärerna och yrkar på ett tillkännagivande
av riksdagen (yrkande 2). Enligt motion Jo435 (mp) bör riksdagen
uttala att större hänsyn bör tas till ekologiskt känsliga områden vid
anläggande av festa anläggningar som fritidshamnar, vindkraft m.m.
(yrkande 13). I kommittémotion Jo422 (m) begärs ett tillkännagivande
om miljön (yrkande 3). Det behövs ökad forskning, framhåller motionärerna.
En filial till havsfiskelaboratoriet bör förläggas till Östersjön.
I motion Jo424 (m) uttalas oro över att en kommande oljeutvinning
till havs i Östersjön som är ett innanhav med låg vattenomsättning kan
få negativa följder för vattenmiljön. Enligt motionen bör riksdagen
uttala att fisket skall hållas skadeslöst för de skador som oljeutvinning
kan åstadkomma.

Bakgrund

Riksdagen har flera gånger (senast 1988/89:JoU2) lämnat utan åtgärd
yrkanden som rör förändring av lagstiftningen till skydd för grunda
havsvikar vilka är viktiga för fiskens reproduktion. Utskottet har
därvid konstaterat att exploateringsföretag som rör förändring av grun -

1989/90:JoU2

1** Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 2

da vikar skall prövas av vattendomstol, och fiskeristyrelsen skall då ges
tillfälle att yttra sig. Dessutom har länsstyrelsen möjlighet att tillämpa
naturvårdslagen i dylika £all.

De frågor som hör samman med forskning kring havsmiljön och
undersökningsverksamhet rörande nedsmutsningens inverkan på fisket
har under senare år varit föremål för upprepade överväganden från
riksdagens sida.

Riksdagen fattade våren 1987 ett principbeslut att den marina naturvetenskapliga
forskningen skall koncentreras och att ansvaret för denna
forskning, inkl. baslaboratoriernas hela verksamhet inom resp.
geografiska områden, bör knytas till universiteten i Stockholm, Göteborg
och Umeå (prop. 1986/87:80, UbU26). Vissa tilläggsmedel har
sedermera anvisats laboratorierna, och frågan torde vidare komma upp
till behandling i 1990 års forskningsproposition.

Fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium har att på vetenskaplig
grund bl.a. göra prognoser om fiskefångster, ge biologiska råd om fisk
och fiske samt bedöma faktorer i miljön som påverkar fisket. Verksamheten
är till stor del styrd av arbetet med att ta fram underlag för
internationella förhandlingar om fiskekvoten. Våren 1985 godkände
riksdagen regeringens förslag att någon omlokalisering av havsfiskelaboratoriet
från Lysekil till Karlskrona, vilket föreslagits av en utredning,
icke borde ske (prop. 1984/85:143, JoU32). Havsfiskelaboratoriet
har därefter genomgått en omfattande ombyggnad och har i dag god
kapacitet. Laboratoriet disponerar över ett undersökningsfartyg Argos
för att genomföra sin undersökningsverksamhet och sina beståndsuppskattningar.

Hösten 1987 riktades på jordbruksutskottets förslag ett tillkännagivande
till regeringen av innebörd att frågan om inrättande av ett
Östersjölaboratorium utreds med inriktning i första hand på forskning
och undersökningar av kustvattenmiljön och det kustnära fisket (JoU
1987/88:4, rskr. 13). Däremot ansåg sig utskottet icke böra ta ställning
till förslag om lokalisering.

I samband med behandlingen av regeringens aktionsplan mot havsföroreningar
våren 1988 uttalade riksdagen på jordbruksutskottets förslag
att miljösituationen i södra Östersjön är så allvarlig att ytterligare
ansträngningar bör göras för att stärka forskningsresurserna (prop.
1987/88:85, JoU23, rskr. 373). — Hösten 1988 anvisade riksdagen 5,5
milj. kr. till den marina grundforskningen som ett led i de åtgärder
som då vidtogs med anledning av algblomning och säldöd (prop.
1988/89:10, JoU6). Med hänsyn till att frågan om laboratorierna låg
under beredning inom regeringskansliet avslogs motionsyrkanden om
bl.a. inrättande av ett Östersjölaboratorium. — Vid budgetbehandlingen
våren 1989 anvisade riksdagen på förslag av jordbruksutskottet 5
milj. kr. — utöver regeringens förslag om 1,5 milj. kr. — till SJFR:s
och fiskeristyrelsens samlade program för fiskforskning och utvecklingsverksamhet
på fiskets område. Utskottet framhöll därvid särskilt
det kustnära fiskets problem och erinrade om att fråga uppkommit om
projektering av ett nytt fiskforskningsfartyg (prop. 1988/89:100 bil.11,
JoU12, rskr. 156).

1989/90:JoU2

I sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 har fiskeristyrelsen
begärt medel för projektering av ännu ett undersökningsfartyg avsett
att användas nära kusterna. Samtidigt begär styrelsen medel att starta
en filial i Karlskrona till havsfiskelaboratoriet.

Utskottets överväganden

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna Jo410 och
Jo435 att stor hänsyn bör tas till behovet av att fiskens lekplatser
skyddas liksom att miljöhänsynen över huvud noga beaktas vid tillståndsgivning
till sandsugning, muddring av grunda vikar, anordnande
av hamnar för fritidsbåtar m.m. Enligt utskottets mening bör sådana
hänsyn kunna tillgodoses genom vattenlagens bestämmelse att fiskeristyrelsen
yttrar sig i dessa vattenmål. Fiskeristyrelsen har genom sina
fiskenämnder möjlighet att bedöma varje enskilt fall. Som nämnts i
bakgrundsredovisningen har även länsstyrelsen genom sin naturvårdsenhet
möjlighet att ingripa till skydd av naturvärden. Utskottet utgår
från att myndigheterna bevakar sina sektorsintressen i sådana mål.
Med hänsyn härtill synes motionerna Jo410 yrkande 2 och Jo435
yrkande 13 icke påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Utskottet delar även den mening som anförs i motion Jo422, att
arbetet för en renare havsmiljö måste fortsätta. Som framgår av bakgrundsredovisningen
har ett stort arbete redan lagts ned på området,
och en fortsatt aktivitet har aviserats. Utskottet upprepar sitt tidigare
ställningstagande, att regeringen särskilt bör prioritera de krav som
ställs på ökad forskning och undersökningsverksamhet för att bättre
klarlägga förutsättningarna för ett fortsatt aktivt fiske i Östersjön. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen i berörd del (yrkande 3)
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo424 att det är
nödvändigt att planera en oljeutvinning i Östersjön så att den känsliga
vattenmiljön skyddas. Utskottet är dock icke berett att på nuvarande
stadium biträda motionärernas yrkande om ersättning till fiskare för
eventuellt kommande förluster vars orsak kan hänföras till oljeutvinning.
Motionen avstyrks således.

Yrkesfisket

Allmänt

Under denna rubrik behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden
utan inbördes sammanhang. De behandlas därför vart för sig eller i
mindre grupper.

Fiskenäringens problem i Skåne uppmärksammas i flera motioner. I
motion Jo260 (fp) yrkas på en utredning angående fiskenäringen
varvid Simrishamns ställning som stor fiskehamn bör beaktas (yrkande

2). I motion Jo261 (fp) begärs utredning med syfte att skapa ett
permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn (yrkande S).
Enligt motion Jo403 (c) bör fiskeristyrelsen få i uppdrag att undersöka

1989/90: JoU2

möjligheterna att till Simrishamn lokalisera ett bransch institut för att
främja marknads- och produktutveckling av sillbaserade livsmedel till
stöd för det svenska Östersjöfisket av sill.

Utskottet erinrar om att regeringen i proposition 1988/89:154 om en
ny regional statlig förvaltning föreslagit att fiskenämnderna inordnas i
länsstyrelsen. Civilministern framhåller emellertid i propositionen att
den anpassning som i dag finns till länen inte är självklar och att den
pågående översynen av fiskprisregleringen och den statliga administrationen
på fiskets område kan fä till resultat att organisationen på det
fiskeadministrativa området bör utformas på ett annat sätt än i dag.
Som framgår av den inledande översikten har översynen numera
avslutats och resulterat i ett förslag att fiskenämnderna avskaffas. Med
hänsyn till att frågan om den regionala förvaltningens och fiskenämndernas
framtid således kommer att behandlas i annat sammanhang
avstyrker utskottet motionerna Jo260 yrkande 2 och Jo261 yrkande 5.

En motion om ett branschinstitut i Simrishamn avslogs för ett år
sedan av riksdagen (1988/89:JoU2). Utskottet framhöll då att hela
näringen måste medverka till att söka nya avsättningsmöjligheter för
den svenskfångade sillen men var icke berett föreslå att fiskeristyrelsen
ges ett konkret uppdrag i enlighet med motionen. Utskottet vidhåller
denna uppfattning och avstyrker motion Jo403.

I motion Jo313 (mp) yrkas att riksdagen gör ett uttalande om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för yrkesfisket. Motionen bör ses mot
bakgrund av den nedgång i Hallandsfisket som skedde hösten 1988
efter den häftiga algblomningen under året. Enligt motion Jo427 (c)
yrkande 1 bör statsmakterna ge rimlig ersättning till de yrkesfiskare
som helt oförskyllt drabbats genom andras utfiskning av torsken vid
Norrlandskusten (jfr nedan s. 13 ff).

I samband med budgetbehandlingen våren 1989 avslog riksdagen
motioner om särskilt stöd till fiskare som drabbats av minskad produktion
till följd av miljöproblem. Utskottet anförde då att erforderligt
stöd bör kunna ges inom ramen för rådande system. Utskottet var
således icke berett att föreslå riksdagen att inrätta någon ny stödform
(1988/89:JoU12). Utskottet avstyrker nu berörda motionsyrkanden med
motsvarande motivering.

I kommittémotion Jo410 (fp) anförs att det torde finnas möjlighet
att bygga ut yrkesfisket i flera insjöar. Det är angeläget att insjöfiskets
framtid ägnas större intresse från statsmakternas sida, framhåller motionärerna
och yrkar att fiskeristyrelsen får ett uppdrag att utarbeta ett
handlingsprogram för hur insjöfisket kan utvecklas (yrkande 5).

Utskottet erinrar om att det ingår i fiskeristyrelsens uppgift att följa
och stödja insjöfisket. Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom
fiskeristyrelsen ett handlingsprogram av det slag som efterlyses i motionen.
Utskottet utgår från att detta arbete bedrivs så aktivt som resurserna
medger. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionen i denna del påkallas således icke.

Enligt motion Jo412 (m) bör någon begränsning vid tilldelning av
fiskelicenser inte få förekomma beträffande det kustnära fisket. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att yrkesfiskelicens icke är

1989/90: JoU2

obligatorisk. Men utan licens kan en yrkesfiskare icke erhålla stöd
enligt stödförordningen och ej heller tillstånd till trålning mm. Enligt
gällande ordning skall man vid prövning av licensansökan särskilt
beakta (1) tillgången på fisk, (2) förutsättningarna i övrigt att bedriva
ett rationellt fiske, (3) möjligheterna att avsätta fångsterna och (4)
förutsättningarna för företaget att S en sådan inkomst av enbart fisket
att den ensam eller tillsammmans med någon annan varaktig inkomstmöjlighet
ger företagaren en tillfredsställande försörjning. 1989 års
fiskeriutredning har föreslagit att fiskelicenserna skall avskaffas medan
fiskeristyrelsen i sina överväganden om laxfisket (varom mer i den
följande framställningen) föreslagit att särskilda laxfiskelicenser införs.
Utskottet är icke berett stödja motionärernas yrkande och avstyrker
motionen.

Enligt kommittémotion Jo422 (m) bör riksdagen göra ett uttalande
om fiskeflottan av innebörd att kondemneringsbidrag bör kunna utgå
även om fartyget säljs som fritidsbåt (yrkande 1). Riksdagen bör även
uttala att det s.k. anpassningsavtalet med EG bör omförhandlas (yrkande
2). Vidare yrkar motionärerna att riksdagen gör ett tillkännagivande
om fiskeövervakning av innebörd att kustbevakningen får medel att
hyra in fartyg för skärpt övervakning av den f.d. vita zonen i Östersjön
under högsäsong för torsk- och laxfisket (yrkande 6). Slutligen begärs
att det skall bli möjligt att ersätta skador på yrkesfiskeredskap som
uppkommer till följd av det fria handredskapsfisket (yrkande 7).

Utskottet erinrar om att skrotningspremie enligt gällande regler får
lämnas när ett äldre fiskefartyg skrotas eller, om det finns särskilda
skäl, avförs från verksamhet med fiske som kan konkurrera med
svenskt yrkesfiske. Om det finns särskilda skäl kan således även fiskare
som säljer sitt fartyg som fritidsbåt erhålla skrotningspremie. Som
framhållits i det föregående har vidare 1989 års fiskeriutredning föreslagit
utvidgning av skrotningspremierna. Någon ändring av reglerna i
detta avseende bör enligt utskottets mening inte företas för närvarande.
Yrkande 1 i motionen avstyrks.

Utskottet delar motionärernas åsikt att handeln mellan Sverige och
EG med fisk och fiskprodukter i princip bör ske på lika villkor.
Frihandelsavtalet med EG omfattar dock ännu inte handeln med fiskoch
jordbruksprodukter. Enligt vad utskottet erfarit anses inom regeringskansliet
den svenska fiskerinäringens ställning inte ha försämrats
genom det s.k. anpassningsavtalet som slöts med EG 1986 med anledning
av Spaniens och Portugals EG-anslutning, jämfört med 1972 års
EG-avtal. Utskottet är för sin del icke berett förorda något riksdagsuttalande
med anledning av motionens yrkande 2.

Riksdagen har för ett år sedan avslagit motionsyrkanden motsvarande
yrkande 6 i motion Jo422 om intensivare övervakning av fisket i
den svenska fiskezonen under torsk- och laxfiskesäsongen
(1988/89:JoU2). Som utskottet då framhöll har kustbevakningen anvisats
medel för byggande av ett nytt övervakningsfartyg avsett för detta
ändamål. Utskottet är med hänsyn härtill icke berett tillstyrka yrkandet.

1989/90: Jo U2

Frågan om ersättning för inkomstförluster till följd av frisläppandet
av handredskapsfisket vid södra ostkusten m.fl. områden torde nu
komma att aktualiseras sedan Europarådets kommission för de mänskliga
rättigheterna i mars 1989 avvisat ett antal fiskerättsinnehavares
klagomål över 1985 års riksdagsbeslut om ändring av fiskelagen. Ersättningsfrågorna
regleras i lagen (1985:139) om ersättning för intrång i
enskild fiskerätt. Utskottet är icke berett medverka till ytterligare
ersättning, utöver vad som kan beviljas enligt nämnda lag, och avstyrker
således motion Jo422 yrkande 7.

I motion Jo435 (mp) framförs en rad förslag som rör reglerna för
yrkesfiskets bedrivande till havs. Enligt motionen bör riksdagen göra
ett uttalande om sänkta fiskekvoter med hänsyn till biologiska förutsättningar
(yrkande 7). Trålningsgränsen bör flyttas längre ut från
kusten (yrkande 8). Biologiska trålningsgränser bör snarast inrättas
(yrkande 9). Fiskemetoder som ödelägger havsbottnen skall inte användas
(yrkande 10). Maskvidden för torsktrålar bör inte understiga 10 cm
(yrkande 11).

Utskottet får anföra följande med anledning av motionen i nu
berörd del.

Ett fiskeripolitiskt mål är att inom de gränser som ges av en
ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna bör fisket bedrivas så
effektivt som möjligt. Fiskeristyrelsen leder de statliga åtgärderna på
fiskets område, bedriver genom havsfiskelaboratoriet en omfattande
undersökningsverksamhet och samarbetar bl.a. med det internationella
havsforskn i ngsrådet (ICES). Fiskeribiologemas rekommendationer
vägs mot mer kortsiktiga ekonomiska och nationella intressen vid de
internationella förhandlingar inom ramen för Gdanskkonventionen
som förs varje år och som leder till fastställande av fiskekvoter i
Östersjöområdet. Fiskeristyrelsen utfärdar kungörelser om fisket i Sveriges
havsområden om bl.a. trålningens omfattning, maskstorlek m.m.

Enligt fiskeriförordningen är fiske med sprängämnen m.m. förbjudet.

Som framgår av det anförda torde motionens syfte i väsentlig del
kunna tillgodoses inom ramen för gällande system. 1989 års fiskeriutredning
har även föreslagit att trålningsgränserna flyttas längre ut från
kusten. Utskottet utgår från att regeringen och ansvariga myndigheter
utnyttjar de möjligheter som finns för att nå fram till en internationell
reglering av havsfisket som tillgodoser den fiskeripolitiska målsättningen.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av här berörda
yrkanden i motionen påkallas således icke.

Fisket i Norrland

Bakgrund

Under fiskesäsongerna 1987 och 1988 genomfördes ett intensivt trålfiske
i Bottenhavet sedan man i mitten av maj 1987 upptäckt stora
koncentrationer av torsk i havet på djupområdena 10—20 sjömil från
baslinjen. I fisket deltog ett stort antal trålare från hela landet och även

1989/90: JoU2

från Finland. Från norrländskt fiskarhåll restes protester och krav att
fisket skulle regleras. Denna fråga togs även upp i riksdagen. Utskottet
behandlade den i sitt fiskebetänkande 1988/89:JoU2. Det aktuella
torskbeståndet föreföll då i stort sett utfiskat. Sett från beståndsvårdande
synpunkt torde det skedda inte innebära någon skada, framhöll
utskottet, eftersom torsken inte fortplantar sig i de aktuella vattnen.
Annorlunda tedde sig saken för de lokala fiskarena vid Norrlandskusten
vilka icke haft möjlighet att konkurrera med de större fartyg som
bärgat huvuddelen av den aktuella fisken. Med hänsyn till att frågan
följdes av den ansvariga myndigheten avstod riksdagen från att göra
något särskilt uttalande med anledning av motionerna.

Motioner

Frågan om torskfisket i Bottenhavet har tagits upp i flera motioner i
januari 1989. I motionerna Jo409 (s) krävs förbud mot torsktrålfiske i
norra Bottenhavet. Enligt kommittémotion Jo410 (fp) bör riksdagen
begära en undersökning m.fl. åtgärder beträffande detta torskfiske
(yrkande 3). I motion Jo420 (m) efterlyses insatser för att främja
yrkesfisket efter Norrlandskusten och i motion Jo427 (c) yrkas på
åtgärder för att skydda torskfisket längs Norrlandskusten (yrkande 2). I
sistnämnda motion yrkas även att riksdagen skall göra ett uttalande om
förläggning av torskodlingsanläggning till Västernorrlands län (yrkande

3).

Utskottets överväganden

Enligt vad utskottet erfarit har fiskeristyrelsen i januari 1989 utvärderat
Norrlandsfisket på torsk.

Av styrelsens rapport framgår att man även under år 1988 kunde
redovisa ett rekordstort torskfiske i Bottenhavet, såväl för trålarna från
Sydsverige och Västkusten som för det norrländska fisket. En viss
nedgång kan dock noteras jämfört med 1987 års fångster. Bottenhavet
håller ett större bestånd torsk än vad vi tidigare vetat om och är stort
nog för ett större fiske än vi traditionellt haft, anför fiskeristyrelsen.
Från biologisk synpunkt spelar uttaget ur Bottenhavet ingen roll
eftersom torskens lek inte leder till någon överlevnad. Hela beståndet
rekryteras från Östersjön. Denna resurs bör kunna tjäna som en
vitamininjektion för det norrländska fisket eftersom dessa fiskare har
fisken på sin hemmaplan. Södra Sveriges trålare får högre kostnader
vid fiske i Bottenhavet jämfört med fiske i södra Östersjön. För att
kompensera detta fordras att fångsterna är högre, framhåller styrelsen.

I sammanhanget nämns att antalet trålare i de fyra nordligaste länen
ökat med elva enheter sedan 1984, varav flertalet är hemmahörande i
Norrbottens län. Fiskeristyrelsen räknade i januari med att fångsterna
under 1989 skulle sjunka något jämfört med 1988. Enligt vad utskottet
erfarit har torskfisket under året varit mycket svagt i de aktuella
vattnen. Undersökningsfartyget Argos har rapporterat att den ansam -

1989/90:JoU2

ling av torsk, som fanns för ett par år sedan i djuphålor utanför Höga
kusten i stort sett försvunnit. Man räknar emellertid med att en
förnyad invandring kommer att ske efter hand.

Det finns enligt fiskeristyrelsens bedömning i januari 1989 ingenting
i det statistiska eller biologiska materialet som talar för att ett trålfiskeförbud
skall införas. Styrelsen har därför inte vidtagit några åtgärder i
Bottenhavets torskfiske för innevarande år. Styrelsen följer den vidare
utvecklingen, och frågan om eventuell inskränkning av trålfisket torde
åter komma upp till bedömning efter årsskiftet.

Utskottet vill för egen del framhålla vikten av att torskbeståndets
utveckling i hela Östersjöområdet noggrant följs av näring, myndigheter
och forskare samt att fisketrycket anpassas efter bedömningar av
utvecklingen på sikt och med hänsyn tagen till regionala förhållanden.
Med hänvisning till fiskeristyrelsens utvärdering föreligger enligt utskottets
bedömning icke för närvarande någon anledning för riksdagen
att vidta ytterligare åtgärd med anledning av motionerna Jo409, Jo410
yrkande 3 och Jo427 yrkande 2.

När det gäller motion Jo420 med yrkande om utredning får utskottet
erinra om att 1989 års fiskeripolitiska utredning föreslagit ökat stöd
till det kustnära fisket. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av motionen påkallas inte med hänsyn härtill.

Med anledning av motionsyrkandet om torskodling har utskottet
inhämtat att det vid Stockholms universitet sedan någon tid pågår
försök med befruktning och kläckning av torskägg. Avsikten är att
man med tiden skall kunna plantera ut torskyngel i norra Östersjön
och framför allt i Bottniska viken. Enligt vederbörande forskare är
försöken synnerligen problemfyllda men hoppingivande. Försöken finansieras
med medel från Nordiska rådet och drivs på Askölaboratoriets
kräftodlingsstation i Ar på Gotland. Försök med torskodling
bedrivs även vid fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium.

Utskottet finner för sin del att det vore värdefullt om försöken att
odla torskungar kunde föras till framgångsrikt resultat. Det skulle då
vara möjligt att sätta ut torskungar i Bottenhavet där salthalten — och
temperaturen — är så låg att äggen icke överlever medan å andra sidan
ungtorsk visat sig trivas väl och växa i dessa vatten. Som framgår av det
anförda har försök inletts som syftar till att möjliggöra utsättning av
torskungar i norra Östersjön och Bottenhavet. Motionens syfte kommer
därigenom att i väsentlig mån tillgodoses. Någon anledning att på
nuvarande stadium förlägga en torskodlingsanläggning till Västernorrlands
län synes icke föreligga. Utskottet avstyrker således motion Jo427
yrkande 3.

1989/90: JoU2

Laxfisket

1989/90:JoU2

Motioner

Flera motioner handlar helt eller delvis om laxfisket. I två motioner
uttalas oro för laxens reproduktion i de norrländska älvarna. I motionerna
Jo404 (m) och Jo405 (fp) framhålls att fiskebiologer och sakkunniga
är på det klara med att orsakerna till de allt sämre laxfångsterna
i Norrlandsälvarna delvis är fisket med drivlinor och -garn i
Bottenviken. Motionärerna yrkar mot den bakgrunden på inskränkningar
i laxfisket och förbud för fiske med drivlinor och -gam under
tiden den 15 september till den 31 december. Enligt kommittémotion
Jo410 (fp) bör riksdagen göra ett tillkännagivande om laxfisket (yrkande
4), och i kommittémotion Jo422 (m) yrkas ett tillkännagivande om
beståndsvård (yrkande 4). Enligt motion Jo410 krävs kraftfulla åtgärder
för den naturproducerande laxen, och i motion Jo422 framhålls att
en grundläggande princip bör vara att bibehålla så många naturliga
lekplatser som möjligt och att tillse att ett tillräckligt stort antal
lekmogna individer kan nå dessa.

• Utskottets överväganden

Utskottet har erfarit att fiskeristyrelsen nyligen antagit ett principprogram
som innefattar åtgärder för att bevara det genetiska materialet
och stärka laxstammarna i hela Östersjön. Enligt programmet skall
styrelsen begära hos regeringen att inom ramen för det internationella
samarbetet på fiskets område verka för reduktion av havsfisket, bl.a.
genom minskat totalt uttag (TAC) och restriktioner för drivlinefisket
m.m. Vidare föreslår fiskeristyrelsen införande av obligatorisk laxfiskelicens
för yrkesfiskare samt att den sedan några år bedrivna försöksverksamheten
med fördröjd utsättning av lax institutionaliseras. Enligt
programmet bör fiskeristyrelsens kungörelser ändras så att fiske med
festa redskap förbjuds i Ålands hav och Bottniska viken under vissa
vår- och höstmånader medan drivnäts- och drivlinefiske förbjuds i hela
den svenska fiskezonen under 40 dagar kring årsskiftet.

Utskottet finner för egen del angeläget att åtgärder vidtas för att
bevara den vilda laxens fortlevnad. Förekomsten av självreproducerande
laxstammar anses, som utskottet vid upprepade tillfällen framhållit,
utgöra förutsättningen för ett uthålligt laxfiske i Östersjön. Som framgår
av den lämnade redogörelsen följer den ansvariga myndigheten
noga situationen och har även framlagt förslag till åtgärder. Genomförandet
av dessa kräver till viss del överenskommelser med andra
nationer. Utskottet utgår från att ansträngningarna att säkra ett uthålligt
laxfiske fortsätter och att de åtgärder vidtas som är möjliga. Med
det anförda kan syftet med här berörda motioner anses tillgodosett. De
påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Vattenbruk

1989/90: JoU2

Motioner

I flera motioner framställs yrkanden om vattenbruk. I motion Jo407
(s) yrkas att nyetablering av fiskodlingar i kasse förbjuds fram till dess
att effektiva reningsmetoder har utvecklats. Enligt motion Jo419 (mp)
bör givna tillstånd till kassodling av fisk omprövas. Några nya tillstånd
till kassodling bör icke beviljas. I motion Jo433 (c) efterlyses regler för
bakteriologisk provtagning i fiskodlingar och i motion Jo435 (mp)
yrkas på begränsningar av näringsutsläpp från fiskodlingar. Enligt
motion Jo428 (s) bör fiske med vissa rörliga redskap i nära anslutning
till fiskodling begränsas.

Utskottet

Utskottet har erfarit att fiskeristyrelsen nyligen antagit ett handlingsprogram
för utvecklingen av vattenbruket i Sverige. Flertalet hithörande
motionsyrkanden avser frågor som hör till styrelsens ansvarsområde
och innefattas av handlingsprogrammet. Någon ytterligare riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna Jo407, Jo419, Jo433 och Jo435
yrkande 6 påkallas således icke.

En motion av samma innehåll som motion Jo428 avslogs hösten
1988 av riksdagen med hänvisning till att en frizon av avsett slag kan
införas av länsstyrelsen (1988/89:JoU2). Motionen avstyrks.

Sportfiske

Motioner

I några motioner yrkas att riksdagen gör uttalanden om laxfonden för
Vänern. Yrkanden härom framställs i motionerna Jo268 (s) yrkande 2,
Jo423 (fjp) och Jo432 (m, c). I motion Jo415 (m) begärs åtgärder och
bestämmelser för att avveckla olämpligt trålfiske i Vänern.

I motionerna Jo413 (s) och Jo435 (mp) yrkande 2 föreslås införandet
av en allmän fiskevårdsavgift. Enligt sistnämnda motion bör riksdagen
även uttala sig för restriktioner mot rotenonbehandling av sjöar
(yrkande 3) och för att naturliga arter, raser och varianter av fisk bör
gynnas och användas vid utplanteringar (yrkande 4). Slutligen bör
enligt motionen generellt fiskeförbud råda i tre års tid efter varje
utplantering av fisk i insjöar (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Laxfonden för Vänern behandlades senast av riksdagen våren 1986
(1985/86:JoU19). Utskottet uttalade då sin tillfredsställelse över den
samlade insats som görs för att åstadkomma bättre fångstmöjligheter.
Frågan om lokalisering av sättfiskanläggningar bör lämpligen bedömas
av fiskeristyrelsen som har att meddela föreskrifter om laxfiskets vård
och bedrivande och som även har ansvaret för erforderliga åtgärder för
att bevara naturreproducerande fiskstammar, anförde utskottet. Enligt

vad utskottet erfarit bedrivs det fortsatta arbetet på regional nivå. Något
riksdagsuttalande i frågan synes icke påkallat. Utskottet avstyrker således
motionerna Jo268 yrkande 2, Jo423 och Jo432.

Utskottet avstyrker även motion Jo415. Motsvarande motion avslogs
hösten 1988 med hänvisning till att tillstånd till trålfiske tillhör fiskeristyrelsens
kompetensområde.

Utskottet är heller icke berett att biträda motionerna Jo413 och
Jo435 om fiskevårdsavgift. Förslag i samma riktning har under en följd
av år avslagits av riksdagen (senast 1988/89:JoU2).

När det gäller förslagen i motion Jo435 yrkandena 3—5 får utskottet
anföra följande.

Fiske med bedövande eller dödande ämnen är förbjudna enligt
fiskeriförordningen men dispensmöjligheter finns. Fiskeristyrelsen har
utfärdat en särskild kungörelse (FiFS 1988:11) om rotenonfiske. Fiskenämnden
prövar ansökan och beslutar efter samråd med länsstyrelsen
och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Utskottet har erfarit att rotenonfiske
numera förekommer blott helt sällan. Det anses dock vara
befogat i vissa fall.

Enligt fiskeriförordningen fordras tillstånd för att plantera ut fisk.

• Prövningen sker för att förebygga och begränsa spridningen dels av
olämpliga arter och stammar av fisk, dels av smittsamma fisksjukdomar.
Fiskeristyrelsen har utfärdat en särskild kungörelse (FiFS
1988:10) med föreskrifter och allmänna råd om utplantering och
flyttning av fisk. För landet främmande arter — dvs. arter som inte
finns i landet eller som har införts hit efter år 1880 — får inte
planteras ut. Dock får regnbåge, bäckröding, Kanadaröding, splejk
(korsning mellan Kanadaröding och bäckröding), gräskarp och signalkräfta
planteras ut efter tillståndsprövning. Vid utplantering av lax i ett
vattensystem eller i mynningsområdet utanför vattensystemet får endast
användas laxstam som härstammar från vattensystemet eller närmast
angränsande system.

I sammanhanget må anmärkas att man på den finska sidan sätter ut
snabbväxande och kortvandrande Nevalax i Bottenhavet — men inte i
Bottenviken. Enligt fiskeristyrelsen har utsättningarna hittills icke skett
i sådan omfattning att denna lax i nämnvärd grad blandat sig med
laxen i de svenska älvarna. Däremot kan ett ökat fisketryck i området
inverka på framför allt den vilda Torneälvslaxen som helst vandrar på
den finska sidan av Bottenhavet.

Utsättningarnas karaktär skiftar, och generellt fiskeförbud enligt
yrkande 5 i motionen vore olyckligt. Enskild vattenägare och fiskevårdsområdesförening
kan själv besluta om eventuellt fiskeförbud.

Som framgår av vad som anförts får motionärernas syfte till väsentlig
del anses ha tillgodosetts genom gällande regler. Utskottet avstyrker
mot den bakgrunden berörda yrkanden.

1989/90:JoU2

Kräftor

1989/90:JoU2

Motioner

Enligt kommittémotion Jo410 (fp) yrkande 6 bör riksdagen göra ett
uttalande om försäljningsförbudet för djupfrysta kräftor av innebörd
att förbudet att sälja djupfrysta kräftor under en stor del av året bör
utan ytterligare utredning avskaffas. Ett motsvarande yrkande återfinns
i motion Jo408 (fp).

Bakgrund

Enligt fiskeriförordningen (1982:126) får kräfta inte säljas i detaljhandeln
när kräftfiskeförbud råder, nämligen under tiden den 1 januari —
den andra onsdagen i augusti. Någon åtskillnad görs därvid inte på
färska och djupfrysta kräftor. Kräftfiskeförbudet är av gammalt datum
och infördes år 1932 för att skydda kräftstammen sedan delar av de
svenska vattnen drabbats av kräftpest.

Under de senaste åren har en snabb utveckling av kräftodlingar
inletts i Sverige. Stora förhoppningar knyts till denna verksamhet som
innefattar både odling i dammar och utsättning i sjöar och vattendrag.
Omkring en tredjedel av de odlade kräftorna är flodkräftor medan
resten är signalkräftor vilka icke påverkas negativt av kräftpesten. En
mycket stor del av de svenska kräftorna saluförs privat, vid sidan av
den etablerade detaljhandeln. Kvalitetsmässigt anses de svenska kräftorna
överlägsna flertalet importerade djur. Under åren som kommer kan
man enligt vad utskottet erfarit förvänta en stark ökning av utbudet. I
konkurrenshänseende handikappas dock de svenska kräftorna av att
fiskeförbudet gäller ända fram till den stund försäljningsförbudet hävs.
Kräftor från länder som inte tillämpar samma förbudsgränser kan
importeras kokta och därför ligga färdiga på diskarna vid kräftsäsongens
start medan svenska leverantörer kan ha svårt att få fram produkterna
i tillräckliga kvantiteter under säsongens första dagar. Under
innevarande år har fiskeristyrelsen dock försöksvis meddelat dispens
från fiskeförbudet.

Utskottets överväganden

Utskottet delar motionärernas mening att det finns anledning att häva
saluförbudet för kräftor. Utskottet utgår därvid från att det är möjligt
att ändra fiskeriförordningen i detta avseende utan att skyddet för det
svenska kräftbeståndet eftersatts. Vad utskottet anfört med anledning av
här berörda motionsyrkanden bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Hemställan

1989/90: Jo U2

Utskottet hemställer

1. beträffande skyddszon

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo422 yrkande 5,

2. beträffande frifiskevatten

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo436 yrkande 1,

3. beträffande skador på flora och fauna m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo436 yrkandena 2 och 4,

4. beträffande rätt till fiske i närliggande sjöar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo426,

5. beträffande fiskens barnkammare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo410 yrkande 2,

6. beträffande ekologiskt känsliga områden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo435 yrkande 13,

7. beträffande forskning och undersökningsverksamhet i Östersjön att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo422 yrkande
3,

8. beträffande ersättning på grund av oljespill
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo424,

9. beträffande fiskerinäringen i Skäne

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo260 yrkande 2 och
1988/89:Jo261 yrkande 5,

10. beträffande branschinstitut

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo403,

11. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo313,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo427 yrkande 1,

12. beträffande handlingsprogram för insjöfisket

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo410 yrkande 5,

13. beträffande fiskelicenser

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo412,

14. beträffande fiskeflottan m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo422 yrkande 1,

15. beträffande anpassningsavtalet med EG

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo422 yrkande 2,

16. beträffande skärpt övervakning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo422 yrkande 6,

17. beträffande skadeersättning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo422 yrkande 7,

18. beträffande sänkta fiskekvoter m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo435 yrkandena 7—11,

19. beträffande torskfisket i Bottenhavet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo409, 1988/89:Jo410
yrkande 3 och 1988/89:Jo427 yrkande 2,

20. beträffande stöd till Norrlandsfisket
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo420,

21. beträffande torskodling

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo427 yrkande 3,

22. beträffande inskränkningar i laxfisket

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo404 och
1988/89:Jo405,

23. beträffande tillkännagivande om laxfisket

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo410 yrkande 4,

24. beträffande beståndsvård

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo422 yrkande 4,

25. beträffande nyetablering av fiskodlingar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo407,

26. beträffande kassodling

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo419,

27. beträffande provtagning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo433,

28. beträffande näringsutsläpp

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo435 yrkande 6,

29. beträffande begränsning av fiske

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo428,

30. beträffande laxfondens framtida verksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo268 yrkande 2,

31. beträffande stöd för laxfonden för Vänern
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo423,

32. beträffande finansiering

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo432,

33. beträffande trålfiske i Vänern

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo415,

34. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo413 och
1988/89:Jo435 yrkande 2,

35. beträffande rotenonbehandling m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo435 yrkandena 3—5,

36. beträffande kräftor

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo408
och 1988/89:Jo410 yrkande 6.

Stockholm den 5 oktober 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

1989/90: JoU2

Närvarande: Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe
Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson
(m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Bengt Rosén (fp), Len -

nart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge 1989/90:JoU2

Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Berndt Ekholm

(s).

Reservationer

1. Skyddszon (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo422 har det fria handredskapsfisket medfört
allvarliga störningar, merkostnader och inkomstbortfall genom
ökade skador på utestående fiskeredskap, skador i form av förstörda
och raserade fiskebyggnader, söndertrasade nät m.m. Utskottet biträder
mot den bakgrunden motionärernas yrkande att det bör finnas möjlighet
att utlysa en skyddszon kring alla typer av fiskeredskap, alltså även
kring rörliga redskap. Riksdagen bör med anledning av yrkande 5 i
motionen göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skyddszon
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo422 yrkande
5,

2. Fiskens barnkammare (mom. 5)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar folkpartiets mening att lagskyddet av "fiskens barnkammare"
är otillräckligt. Fiskenämnderna i de län där arbete med
sandsugning eller tippning av muddermassor planeras bör alltid ges
tillfälle att yttra sig innan arbetet påbörjas. Riksdagen bör med anledning
av motion Jo410 göra ett uttalande av denna innebörd. Däremot
bör motion Jo435 yrkande 13 icke föranleda någon särskild åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande "fiskens barnkammare"
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo410 yrkande
2,

3. Ekologiskt känsliga områden (morn. 6)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo435 att större
hänsyn bör tas till de marina organismernas krav vid samhällsplaneringen.
Sand- och grustäkt i ekologiskt känsliga områden i havet skall
förbjudas och stor hänsyn bör tas till ekologiskt känsliga områden när
det gäller vindkraftverk, fritidsbåtshamnar och andra fasta anläggningar.
Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 13 i motionen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses
även motion Jo410 yrkande 2 angående skydd för fiskens barnkammare.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ekologiskt känsliga områden
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo435 yrkande
13,

4. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. lia)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "sålunda icke" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som uttrycks i motion
Jo313, att yrkesfiskare som på grund av uteblivna fångster sammanhängande
med miljökatastrofer bör kompenseras under en övergångsperiod,
exempelvis genom att de garanteras en lön från samhället. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Därmed tillgodoses även motion Jo427 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under lia bort ha följande lydelse:

11. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder
a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort med anledning av motion 1988/89:Jo313,

5. Handlingsprogram för insjöfisket (mom. 12)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "således icke" bort ha följande
lydelse:

Utskottet erinrar — — — ( = utskottet) — — — i motionen. Utskottet
anser att detta arbete bör särskilt prioriteras. Riksdagen bör med
anledning av motionsyrkandet göra ett särskilt uttalande av denna
innebörd.

1989/90: JoU2

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande handlingsprogram för insjöfisket
att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo410 yrkande
5,

6. Fiskeflottan (mom. 14)

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp).
Jens Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c) och Carl
G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet erinrar — — — ( = utskottet) — — — svenskt yrkesfiske.
Enligt vad utskottet har sig bekant tolkas denna regel synnerligen
restriktivt, och det har ej kunnat beläggas att kondemneringsbidrag
någonsin betalats till skeppare som sålt sitt fartyg för att konverteras
till fritidsbåt. Utskottet delar motionärernas uppfattning att vi i Sverige
— i likhet med vad som gäller i Danmark — bör ha rätt att försälja
fiskefartyg som tas ur yrkesmässig fiskproduktion till fritidsbåt och
ändå erhålla skrotningsersättning. Garanti måste dock ges att inte
fiskefartyget på nytt insattes i yrkesfiske. Vad utskottet anfört med
anledning av förevarande motionsyrkande bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande fiskeflottan

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo422 yrkande
1,

7. Anpassningsavtalet med EG (mom. 15)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m),
Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas krav att avtalet mellan Sverige och
EG vad avser bytet av fiskerättigheter mot tullättnader bör omförhandlas.
Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande anpassningsavtalet med EG

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo422 yrkande
2,

1989/90:JoU2

8. Skadeersättning (mom. 17)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkandet i motion Jo422 att det bör bli möjligt att
ersätta skador på yrkesfiskeredskap som uppkommer till följd av det
fria handredskapsfisket. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande av
denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande skadeersättning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo422 yrkande
7,

9. Sänkta fiskekvoter m.m. (mom. 18)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Som
framgår" och slutar med "således icke" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att fiskekvoterna måste sänkas
till vad naturen faktiskt tål. Fiskemetoder som "dammsuger" havet
måste begränsas starkt. Varsammare fiskemetoder måste gynnas, särskilt
i det kustnära fisket. Trålgränsen bör flyttas längre ut från kusten,
och biologiska trålgränser bör snarast upprättas. Bottentrålning och
andra fiskemetoder som ödelägger havsbottnen måste upphöra. Maskvidden
på trål för torskfiske bör inte få understiga 10 cm så att
småfisken kan slippa igenom. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion Jo435 yrkandena 7—11 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande sänkta fiskekvoter m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo435 yrkandena
7—11,

10. Torskfisket i Bottenhavet (mom. 19)

Lars Emestam (fp), Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa
Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas oro för utvecklingen av torskfisket i
Bottenhavet. Det finns därför anledning att regeringen snarast låter
utföra en undersökning av hur uthålligt torskfiske skall bedrivas i hela
Östersjön. Särskilt kan torskfisket längs Norrlandskusten behöva

1989/90:JoU2

skydd. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo409,
Jo410 yrkande 3 och Jo427 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande torskfisket i Bottenhavet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo409,
1988/89:Jo410 yrkande 3 och 1988/89:Jo427 yrkande 2,

11. Tillkännagivande om laxfisket (mom. 23)

Lars Emes tam (fp), Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa
Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. IS börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner — — — ( = utskottet) — — — i Östersjön. Som
framhålls i motion Jo410 kan risken inte uteslutas att kraven på en
vattenkrafitsutbyggnad av laxälvarna åter aktualiseras om inte de förutsättningar
som älvarna har som laxproducenter utnyttjas. Utskottet
avvisar bestämt en utbyggnad av de orörda älvarna. Vad utskottet
anfört med anledning av yrkande 4 i motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Däremot synes motionerna Jo404, Jo405 och Jo422 kunna tillgodoses
med de åtgärder som redovisats i det föregående.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande tillkännagivande om laxfisket
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo410 yrkande
4,

12. Beståndsvård (mom. 24)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner — — — (= utskottet) — — — i Östersjön. En
grundläggande princip för det fortsatta arbetet bör vara att bibehålla så
många naturliga lekplatser som möjligt och tillse att tillräckligt stort
antal lekmogna individer kan nå dessa. Ett bibehållande av naturreproducerad
lax är nödvändigt för att garantera en genetiskt god och
bred bas vid odling av lax. Utsättning av främmande arter, exempelvis
Nevalax, som sker i stor omfattning i Finland, bör stoppas.

I samverkan med övriga länder runt Östersjön bör Sverige arbeta för
en minskning av laxfisket i laxens uppväxtområden. En överenskommelse
om totalt uttag (TAC) behöver komma till stånd och Sverige
måste arbeta för detta. Fördelningen av TAC skall ske på ett rättvist

1989/90: JoU2

sätt där reproduktion och vattenareal fir den tyngd de förtjänar och
där traditionellt fiske inte är den avgörande faktorn. Det är även
viktigt att bildandet av fiskevårdsområden inte avstannar i brist på
medel till statsbidrag.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo422 yrkande 4 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo404,
Jo405 och Jo410 yrkande 4 påkallar mot den bakgrunden icke något
särskilt uttalande från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande beståndsvård
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo422 yrkande
4,

13. Näringsutsläpp (mom. 28)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "således icke" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo435. Krav på
rening måste införas i större fiskodlingar. Näringsläckaget från fiskodlingarna
måste drastiskt minskas. Särskilt angeläget är det därför att
utveckla landbaserade fiskodlingar med reningsverk. Vad utskottet
anfört med anledning av yrkande 6 i motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses i viss mån även
motionerna Jo407, Jo419 och Jo433. Dessa motioner påkallar således
ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande näringsutsläpp
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo435 yrkande
6,

14. Trålfiske i Vänern (mom. 33)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "fiskeristyrelsens kompetensområde"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo415, att det
trålfiske som bedrivs i Vänern under viss tid av året är olämpligt. Som
motionärerna föreslår bör fiskeristyrelsen nu avisera en successiv avveckling
av trålfisket att genomföras under en period av tre till fem år.
Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande av denna innebörd.

1989/90: JoU2

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande trålfiske i Vänern

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo415,

15. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 34)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "1988/89:JoU2" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionerna Jo413 och Jo435 yrkande 2 om
införande av en allmän fiskevårdsavgift. Som motionärerna framhåller
har fritidsfisket stadigt ökat i betydelse och är i dag en viktig fritidssysselsättning.
Det finns anledning att slå vakt om detta fiske och därtill
att utveckla och restaurera fisket genom aktiva fiskevårdsinsatser. För
att finansiera arbetet bör en allmän fiskevårdsavgift införas. Riksdagen
bör särskilt uttala sig härför.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo413
och 1988/89:Jo435 yrkande 2,

16. Rotenonbehandling m.m. (mom. 35)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Fiske
med" och slutar med "berörda yrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att fiskevårdsarbetet främst
bör bedrivas med de naturliga arterna, raserna och varianterna av fisk.
Inplantering av främmande arter bör undvikas, och bör tillåtas enbart
då de naturliga fiskbestånden inte hotas. Det är av stor betydelse att de
genetiska resurserna, vilka de naturliga och lokala fiskbestånden representerar,
inte utarmas. Rotenonbehandling av sjöar, då hela det naturliga
fiskbeståndet, liksom en del andra vattenorganismer, slås ut, bör
därför i det längsta undvikas.

När utplantering har gjorts måste fisken få tid att etablera sig och
bilda en ekologiskt balanserad och livskraftig population. Utskottet
förordar därför att en regel införs om generellt fiskeförbud i tre år
efter varje inplantering av fisk i naturliga vatten. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen i nu berörd del (yrkandena 3—5) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande rotenonbehandling m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1988/89:Jo435 yrkandena
3—5.

1989/90:JoU2

Särskilda yttranden

1989/90: JoU2

1. Forskning och undersökningsverksamhet i
Östersjön (mom. 7)

Åsa Domeij (mp) anför:

Jag delar motionärens synpunkter om att det behövs ökad forskning på
havsmiljöområdet. Däremot kan jag inte låsa mig vid motionärens
förslag att just havsförskningslaboratoriet i Lysekil skall få en filial.

2. Ersättning på grund av oljespill (mom. 8)

Åsa Domeij (mp) anför:

Jag anser att varken prospektering eller utvinning av olja i Östersjön
skall S förekomma. Utvinning av olja kan orsaka oacceptabla miljöskador
i ett känsligt innanhav som Östersjön. I dag sker över huvud
taget ingen prövning enligt miljöskyddslagen av oljeutvinning.

3. Skärpt övervakning (mom. 16)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (m) anför:

Genom de bilaterala avtal Sverige har med andra stater kan mer än
300 utländska fiskefartyg samtidigt uppehålla sig i den svenska fiskezonen.
Sverige har en mycket bristfällig övervakning av sin fiskezon. I
synnerhet har detta blivit märkbart genom delningen av den vita
zonen där Sverige erhållit fiskrika vatten med reproduceringsplatser
för torsk och uppväxtområden för lax. Det skulle vara möjligt att till
rimlig kostnad under högfiskesäsong hyra in fiskefartyg på samma sätt
och villkor som marinen utnyttjar fiskeflottan. Det skulle i hög grad
befrämja beståndsvården i svensk zon genom att olaga fiske förhindras.