Jordbruksutskottets betänkande
1989/90:JoU18

Rågvete

1989/90

J0UI8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas, helt eiler delvis, fem motioner vari begärs
åtgärder mot osund import av spannmålsslaget rågvete. Utskottet konstaterar
att en ny situation inträtt genom att en tidigare föga spridd
spannmålsvariant, som betraktats som ointressant och därför varit
befriad från importskydd på den i övrigt genomreglerade svenska
jordbruksproduktmarknaden, på sistone kommit att importeras i relativt
betydande mängd.

Enligt utskottets mening bör Sverige i enlighet med GATT-reglerna
göra en omförhandling för att upphäva den s.k. O-bindningen under
det aktuella tulltaxenumret. Utskottet utgår från att regeringen, som
låtit kommerskollegium och statens jordbruksnämnd utreda frågan,
snarast vidtar de åtgärder som är möjliga för att införa rågvete under
jordbruksregleringen. I avvaktan härpå påkallas icke något särskilt
uttalande från riksdagens sida.

Motionerna

1989/90:Jo231 av Sven-Olof Petersson och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om importavgifter på rågvete.

1989/90:Jo240 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införselavgifter på rågvete.

1989/90:Jo246 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av införselavgift på rågvete.

1989/90:Jo263 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att införselavgift införs även för spannmålsslaget
rågvete.

1989/90:Jo270 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
20. att riksdagen beslutar förbjuda import av rågvete.

1 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 18

Bakgrund

1989/90:JoU18

Det — relativt — nya spann målsslaget rågvete har framtagits genom
korsning mellan vete och råg. Arten förenar två kromosomuppsättningar
(28 kromosomer) från vete med rågens uppsättning (14 kromosomer).
Om man korsar durumvete med råg kan man få fram rågvete
av s.k. hexploid typ. Aila i dag odlade rågveten är av denna typ. Två
tredjedelar av den ärftliga sammansättningen är identiska hos brödvete
och rågvete.

Rågvete anses vara en god fodervara med ungefår samma näringsinnehåll
som korn. Även från miljösynpunkt är rågvete en bra gröda
eftersom den sås på hösten vilket medför att marken är bevuxen under
en längre period än vid odling av vårsäd. En svensk rågveteodling
anses sålunda positiv av olika skäl. Ett utvecklingsarbete pågår hos
såväl Svalöf som Weibulls för att få fram frosthärdigt utsäde.

Under senare år har en relativt omfattande odling av rågvete kommit
i gång i bl.a. Polen, Frankrike och Västtyskland. Importen till
Sverige har tidigare varit obetydlig och främst avsedd för växtförädlingsändamål.
Under hösten 1989 infördes emellertid 18 400 ton rågvete
från Polen för användning som fodersäd. Importen har skett till priser
som varit lägre än vad svensk spannmål skulle ha kostat, och givit
vinster om — enligt uppgift — upp till 50 öre per kg. Denna import
har möjliggjorts av att Sveriges gränsskydd för närvarande inte omfattar
rågvete. Denna icke avsedda lucka i gränsskyddet innebär att
rågvete kan importeras utan att någon införselavgift behöver betalas.
Genom detta uppstår problem, eftersom billigt rågvete kan importeras
och konkurrera ut inhemskt producerad spannmål.

I tullhänseende behandlas rågvete som ett särskilt spannmålsslag. I
tulltaxelagen ges allmänna bestämmelser om hur blandningar och
korsningar skall hanteras. Sverige har biträtt den konvention som
ligger till grund för de allmänna bestämmelserna. Däri utsägs att "den
beståndsdel som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär" fåller
utslaget (normalt den som har störst andel i blandningen). Om oklarheter
föreligger skall det tulltaxenummer som står sist i det relevanta
kapitlet tillämpas. Under kapitel 10, Spannmål, som är det i sammanhanget
aktuella, står det nu tillämpade numret för rågvete sist, d.v.s.
10.08 "Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål". Denna position
är sedan Kennedyrundan 1967 bunden vid tullfrihet i GATT. Varan
kan därför införas utan tull eller annan avgift.

Tidigare har man enligt vad utskottet inhämtat diskuterat att eventuellt
lägga rågvetet i någon av klasserna vete eller råg (10.01 eller
10.02). Sådana omklassificeringar görs i Customs Co-operation Council
(CCC). Där är för närvarande en ny omklassificering förhandlad och
träder i kraft år 1993. Nästa omklassificeringsomgång där rågvete
eventuellt skulle komma med kommer inte att träda i kraft förrän år
1996.

Den import av rågvete som kommit i gång har givit upphov till
starka protester från svenska spannmålsodlare, och Lantbrukarnas

Riksförbund (LRF) har begärt att jordbruksprisregleringen skall utvidgas
till att omfatta även rågvete. Därigenom skulle det bli möjligt att
avgiftsbelägga även denna vara.

Spörsmålet har även varit föremål för frågedebatter i riksdagen. Den
16 januari 1990 sade jordbruksministern sig vara medveten om de
problem som en rågveteimport kan förorsaka. Enligt hans mening
borde ett gränsskydd upprättas även för rågvete. Samtidigt framhöll
han att deltagarländerna i de nu pågående handelsförhandlingarna i
GATT har åtagit sig att under det förhandlingarna pågår undvika
handelspolitiska åtgärder som strider mot GATT-avtalet.

Regeringen har uppdragit åt kommerskollegium och statens jordbruksnämnd
att utreda frågan om möjliga åtgärder för att komma till
rätta med rågveteimporten. Kommerskollegium har nyligen redovisat
utredningen till regeringen.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet motionerna Jo231 (c), Jo240 (c),
Jo246 (c) yrkande 13 och Jo263 (m) med yrkanden att införselavgift
införs för sädesslaget rågvete samt motion Jo270 (vpk) yrkande 20 vari
yrkas att import av rågvete förbjuds.

I motionerna erinras om att rågvete m.m. kan importeras till Sverige
utan importavgifter. Dessa varor har blivit ett hot mot den svenska
vegetabilieproduktionen som redan dras med stora spannmålsöverskott,
anser motionärerna. Framför allt har rågveteodlingen i Östeuropa
expanderat under senare år. Importen till Sverige har etablerats
under år 1989. Den har blivit intressant för importörerna genom
frånvaron av införselavgift. I motionerna uttrycks också farhågor för
att ogräsfrön, bl.a. av flyghavre, skall spridas genom rågveteimporten.
Enligt motion Jo270 är rågvete ett nytt spannmål. Det är otillfredsställande
att det kan importeras innan vi vet hur det på längre sikt beter
sig i den svenska omgivningen, framhåller motionärerna.

Utskottet får först erinra om att det åligger berörda myndigheter att
kontrollera att importerade partier håller den kvalitet som krävs enligt
svensk lagstiftning. Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksstyrelsen i
ett par partier importerat rågvete konstaterat höga halter av flyghavre.
Ärendena har överlämnats till åklagare med stöd av flyghavrelagen
(1970:299). Motionerna påkallar således icke i nu berört avseende
någon särskild riksdagens åtgärd.

När det så gäller frågan om gränsskydd för rågvete får utskottet
hänvisa till den bakgrundsredovisning som lämnats i det föregående. I
syfte att främja frihandeln har Sverige medgivit tullfrihet för "annan
spannmål". Till denna varugrupp har hänförts rågvete, en korsning
mellan vete och råg, vilken fram till helt nyligen importerats i blott
obetydlig skala. Rågvete har emellertid visat sig vara en god fodergröda.
På sistone har en relativt omfattande import av polskt rågvete

1989/90:JoU18

3

kommit till stånd. Importen har blivit lönsam genom att gränsskydd
saknas. Den tränger emellertid undan motsvarande kvantitet svensk
spannmål som måste exporteras till subventionerat pris.

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna att den
aktuella importen kan få negativa effekter för den inhemska odlingen
och att rågvete bör inordnas i ett system för gränsskydd. Det är enligt
utskottets mening angeläget att åtgärder vidtas snarast möjligt i enlighet
härmed.

Enligt vad utskottet inhämtat från växtförädlingshåll borde rågvete
enligt vedertagna regler icke betraktas som ett särskilt sädesslag då dess
kromosomuppsättning till två tredjedelar består av vete och en tredjedel
av råg. Om rågvete klassificeras som vete skulle varan automatiskt
falla under den svenska jordbruksprisregleringen. Inom det internationella
tullklassificeringsrådet (CCC) har emellertid överenskommelse
träffats att rågvete skall hänföras till gruppen "annan spannmål"
(10.08). Någon ändring härvidlag kan icke förväntas inom de närmaste
åren.

Utskottet finner därför angeläget att Sverige gentemot GATT återtar
den s.k. O-bindningen av annan spannmål, och i vart fall vad avser
rågvete. Sådant återtagande kan enligt vad utskottet erfarit ske genom
omförhandling (enligt GATT art. XXVIII) varvid dock andra länder
som anser sig förfördelade av återtagandet kan ställa motfbrdran om
kompensation. Vidare finns i GATT (art. XIX) en skyddsklausul enligt
vilken medlemsländerna kan införa restriktioner för att hindra oförutsedd
import i stora kvantiteter som kan förorsaka allvarliga skador.
Denna regel betraktas emellertid som en utpräglad undantagsklausul
och har hittills aldrig åberopats av Sverige. En möjlighet till återtagande
anses också kunna öppna sig i slutskedet av den nu pågående
Uruguayrundan som ett led i en s.k. ombalansering av gränsskyddet.
Enligt utskottets bedömning synes i första hand en omförhandling
enligt GATT art. XXVIII böra aktualiseras.

Jordbruksministern har i riksdagen förklarat sig beredd att låta vidta
åtgärder för att upprätta ett gränsskydd för rågvete. Frågan har numera
på regeringens uppdrag utretts av statens jordbruksnämnd och kommerskollegium
som enligt vad utskottet erfarit numera redovisat uppdraget.
Utskottet utgår med hänvisning till det anförda från att regeringen
utan dröjsmål föranstaltar om lämpliga åtgärder för att täppa
till den lucka i gränsskyddet som legat till grund för den snabbt
växande importen. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna synes icke påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionerna 1989/90:Jo231, 1989/90:
Jo240, 1989/90:Jo246 yrkande 13, 1989/90:Jo263 och 1989/90:
Jo270 yrkande 20 utan ytterligare åtgärd.

1989/90:JoU18

4

Stockholm den 15 mars 1990
På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Ingvar Eriksson
(m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Ahnberg (vpk),
Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Sverre Palm (s)
och Sven-Olof Petersson (c).

1989/90:JoU18

5

■

gotab 96230, Stockholm 1990