Jordbruksutskottets betänkande
1989/90: JoUl 7

Forskning

1989/90

JoU17

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1989/90:90 om
forskning, avsnitten 18, Jordbruksdepartementets verksamhetsområde,
och 23, Miljödepartementets verksamhetsområde. Vidare behandlas
motioner väckta med anledning av propositionen och ett antal under
allmänna motionstiden 1990 väckta motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag m.m. och har
ingen erinran mot vad som anförs om forskningens inriktning på
berörda områden.

Med anledning av motioner om renforskning (m, fp, c, vpk) gör
utskottet ett uttalande om det framtida behovet av ett centrum för
renforskningen. Övriga motioner avstyrks av utskottet.

Till betänkandet fogas 30 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:90 avsnitt 18 (jordbruksdepartementet)
föreslagit

(D 7) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 900 000 kr.,

(F 15) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta staten ta på sig
ansvaret för de ekonomiska förpliktelser som följer av det redovisade
avtalet om finansiering av viss djurförsöksforskning,

(F 15) 2. att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 8 578 000 kr.,
(G 1) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst
som professor i enlighet med vad som har förordats,

(G 1) 2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 562 162 000 kr.,

(G 1) 3. att riksdagen godkänner de angivna riktlinjerna för förstärkning
av basresurser till viss forskning under budgetåren 1991/92
och 1992/93,

1 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 17

(G 2) att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
254 984 000 kr.,

(G 3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. inom de kostnadsramar för budgetåren 1990/91 och
1991/92 som har förordats i propositionen,

(G 3) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 49 000 000 kr.,

(G 4) 1. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 138 930 000 kr.,
(G 4) 2. att riksdagen godkänner de angivna riktlinjerna för förstärkning
av basresurser till viss forskning under budgetåren 1991/92
och 1992/93,

(G 5) att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 47 000 000 kr.,

(G 6) att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 713 000 kr.

Regeringen har vidare i avsnitt 23 (miljö- och energidepartementet)
föreslagit

(B 4) 1. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 112 351 000 kr.,

(B 4) 2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts,

(B 13) att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle:
Avfallshantering för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 4 000 000 kr.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1989/90:Ub97 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering
av en ekologisk forskningsstation vid Laisälven.

1989/90:Ubl 13 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel i jordbruket,

2. att riksdagen beslutar att utöver vad som i proposition 1989/90:90
redovisas som anslag till jordbruksforskningen anslå ytterligare
47 milj. kr. i enlighet med vad som i motionen anges.

1989/90:Jo8 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Laxfond Vänern,

1989/90:JoU17

2

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning kring Vänern m.m.,

3. att riksdagen beslutar att till regeringens disposition ställa 10 milj.
kr. i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Jo9 av Per-Ola Eriksson och Hans Dau (c, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om behovet av att inrätta en professur i kooperation vid Sveriges
lantbruksuniversitet.

1989/90:Jol0 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande renforskning och lokalisering till Umeå/Arvidsjaur
och Sorsele.

1989/90:Joll av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till lantbruksforskning och växtförädling för
jordbruket i Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av långsiktighet i stödet till sådana
insatser.

1989/90:Jol2 av Lars Ernestam och Lennart Brunander (fp, c) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar tilldela INSTRA:s fond ett grundanslag på
20 milj. kr. för att möjliggöra att INSTRA kan börja fungera som ett
forskningsinstitut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utnyttjande av investeringsfonden för bidrag till
INSTRA:s verksamhet.

1989/90:Jol3 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
inrätta en professur i försöksdjursvetenskap med tvärvetenskaplig karaktär
och en inriktning mot djurskydd och åtgärder för att minska
användningen av djurförsök.

1989/90:Jol4 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att propositionens förslag om renforskningen
skall ses som en övergångslösning, med inriktning att
senare upprätta ett forskningscentrum för renforskning i Umeå.

1989/90:Jol5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ett nytt anslag till SLU på 5 milj. kr.
för projektverksamhet i syfte att utveckla SLU:s roll som centrum i
miljöforskningen,

2. att riksdagen till SLU anslår 5 milj. kr. för forskning och utveckling
av alternativ odling,

3. att riksdagen anslår 5 milj. kr. till SLU för forskning kring
naturresursernas betydelse ur rekreationshänseende,

4. att riksdagen anslår 4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår till
CFN för forskning kring alternativa metoder till djurförsök,

1989/90:JoU17

\

3

5. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj. kr. till SLU för forskning
och utveckling kring alternativa djurhållningssystem inom animalieproduktionen,

6. att riksdagen anslår 2,5 milj. kr. för omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster vid SLU,

7. att riksdagen beslutar överföra huvudmannaskapet för det propedeutiska
året på agronom- och jägmästarutbildningarna från skolöverstyrelsen
till SLU,

8. att riksdagen beslutar anslå 2,2 milj. kr. till SLU för att täcka
kostnaderna för det propedeutiska året,

9. att riksdagen anslår utöver vad regeringen föreslår 3 milj. kr. till
reformer inom den grundläggande utbildningen,

10. att riksdagen för forskning kring kooperation anslår 2 milj. kr.
till SLU.

1989/90:Jol6 av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk, m, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en forskningsstation
vid Vindelälvens vattensystem i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1989/90:Jol7 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelningen av de influtna medlen från avgifterna
på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

2. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 27 milj. kr., dvs. totalt
165 930 000 kr., till anslaget G 4 Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1990/91 att användas i enlighet med vad som i
motionen angivits,

3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 4 milj. kr. utöver regeringens
förslag till agronom-, hortonom- och veterinärutbildningarna för
budgetåret 1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,

4. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 3 milj. kr. utöver regeringens
förslag till forskning och utbildning inom alternativ odling för
budgetåret 1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,

5. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 5,2 milj. kr. utöver regeringens
förslag till ombildning av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
för budgetåret 1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om livsmedelsforskningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen angivits om inriktningen och finansieringen av skogsforskningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om rennäring,

9. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 1 milj. kr., dvs. totalt
1 713 000 kr., till anslaget G 6 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
för budgetåret 1990/91.

1989/90:JoU17

4

1989/90:Jol8 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett sammanhållet
forskningsprogram avseende biotekniken, i enlighet med motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om riskvärdering av forskningsprojekt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om internationell kunskapsspridning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskning kring bioteknikens miljökonsekvenser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 3 % av
de svenska anslagen till bioteknik bör avsättas till hanterandet av etiska
frågor, i enlighet med motionen.

l989/90:Jol9 av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en professur i ekonomi med särskild inriktning
på kooperation vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

1989/90:Jo20 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
motiv för och behov av ökade insatser för skogsförskning i södra
Sverige.

1989/90:Jo21 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen sägs om en forskningsstation för
lövskogen i Blekinge.

1989/90:Jo22 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår till
CFN för forskning kring alternativa metoder till djurförsök,

2. att riksdagen anslår 2,5 milj. kr. för omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster vid SLU,

3. att riksdagen beslutar överföra huvudmannaskapet för det propedeutisk^
året på agronom- och jägmästarutbildningarna från skolöverstyrelsen
till SLU,

4. att riksdagen beslutar anslå 2,2 milj. kr. till SLU för att täcka
kostnaderna för det propedeutisk^ året,

5. att riksdagen anslår utöver vad regeringen föreslår 3 milj. kr. till
reformer inom den grundläggande utbildningen,

6. att riksdagen för forskning kring kooperation anslår 2 milj. kr.
till SLU,

7. att riksdagen till SLU anslår 5 milj. kr. för forskning och utveckling
av alternativ odling,

8. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj. kr. till SLU för forskning
och utveckling kring alternativa djurhållningssystem inom animalieproduktion,

9. att riksdagen anslår 5 milj. kr. till SLU för forskning kring
naturresursernas betydelse ur rekreationshänseende.

1989/90:JoU17

5

1989/90:Jo23 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om linets utvecklingsmöjlighet i Hälsingland och
Västernorrland,

2. att riksdagen beslutar att anslå 2 milj. kr. till Sveriges Lantbruksuniversitet
att användas för forskning och utveckling omkring linet.

1989/90:Jo24 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av möjligheterna
att avveckla naturvårdsverkets forskningsnämnd och fiskeristyrelsens
befattning med forskningsinitierande verksamhet,

2. att riksdagen beslutar att den fullständiga omvandlingen av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster under den förestående treårsperioden
även skall avse Sveriges lantbruksuniversitet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om analys av Sveriges lantbruksuniversitets framtida
organisation.

1989/90:Jo25 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av naturvårdsbiologjsk forskning,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till B 4. Miljöforskning
anslår 5 milj. kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt
117 351 000 kr., att användas till naturvårdsbiologisk forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till forskning om rinnande vatten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av forskning om bullerproblem.

1989/90:Jo26 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad organisation
av forskningsverksamheten i enlighet med vad som i motionen
anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur verksamheten
vid det internationella institutet för strategiska miljöstudier (1NSTRA)
kan stödjas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om löptiden för IVL:s ramprogram,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det framtida behovet av markinventering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade insatser på skogsforskningsområdet,

6. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
med 1 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag för finansiering av verksamhet
vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i enlighet med
vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en gemensam huvudman för svensk havsforsk -

1989/90:JoU17

6

ning samt att denna nya huvudman övertar fiskeristyrelsens roll som
huvudman för den forskning som bedrivs vid havsfiskelaboratoriet i
Lysekil,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering och resurser för forskning inom
rennäringen.

1989/90:Jo27 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av havsmiljöforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av klimatforskningen,

3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 4 milj. kr. för budgetåret
1990/91 till forskning om klimatförändringar,

4. att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91 till
projektering och drift av fartyg till fiskeristyrelsen,

5. att riksdagen beslutar anslå 15 milj. kr. ytterligare till forskning
kring havsmiljön,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationellt samarbete inom miljöforskningen,
speciellt med Östeuropa,

7. att riksdagen beslutar anslå 500 000 kr. ytterligare för budgetåret
1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet för inrättande
av en professur i nationalekonomi med inriktning mot sambandet
mellan miljö och ekonomi.

1989/90:Jo28 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Sveriges lantbruksuniversitet överförs till utbildningsdepartementet
och åttonde huvudtiteln.

1989/90:Jo29 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen föreslås om forskning för framtida jordbruk och markanvändning
i Värmland.

1989/90:Jo30 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående prioritering av vissa forskningsuppgifter i
samband med jordbrukets avreglering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bioteknisk forskning,

3. att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr., 10 milj. kr. resp.
20 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåren 1990/91,
1991/92 och 1992/93 till avtallsrelaterad forskning,

4. att riksdagen beslutar anslå 5,4 milj. kr. per år för budgetåren
1990/91 — 1992/93 utöver regeringens förslag till projektområdet Storskaliga
miljöeffekter — Östersjön och Västerhavet,

5. att riksdagen beslutar anslå 4 milj. kr. per år för budgetåren
1990/91 — 1992/93 till ett nytt projektområde inriktat på miljöeffekter i
Bottenhavet och Bottenviken,

1989/90:JoU17

7

6. att riksdagen beslutar anslå 500 000 kr. per år under budgetåren
1990/91 — 1992/93 till Uppsala vattencentrum för förstärkning av basresurserna,

7. att riksdagen beslutar anslå 2 milj. kr. per år under budgetåren
1990/91—1992/93 till en forskningsstation vid Ammerån,

8. att riksdagen beslutar anslå 1,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91
till en professur i skogsmeteorologi/hydrologi vid skogshögskolan i
Umeå,

9. att riksdagen beslutar anslå 7 milj. kr. för budgetåret 1990/91,
15 milj. kr. för budgetåret 1991/92 och 20 milj. kr. för budgetåret
1992/93 till Statens naturvårdsverk för forskning inom området "klimatförändringar
och deras effekter".

1989/90:Jo31 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en professur i kooperationsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Jo266 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad forskning.

1989/90:Jo267 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och utveckling när det gäller alternativ
odling.

1989/90:Jo514 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt program
för forskning kring alternativa metoder i 1990 års forskningsproposition,

5. att riksdagen beslutar till anslaget F 15 Bidrag till djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1990/91 anslå ett med 1,5 milj. kr.
förhöjt belopp om 5 669 000 kr. för att möjliggöra motsvarande ökade
anslag till forskning om alternativ till djurförsök.

1989/90:Jo601 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fasta
forskningstjänster inom skogsnäringens område placeras vid högskolan
i Växjö.

1989/90:Jo602 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det
angelägna i att utlokalisera delar av veterinärutbildningen till Umeå.

1989/90:Jo603 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inrätta en professur i skogshistoria med placering vid skogshögskolan/SLU
i Garpenberg.

1989/90:JoU17

i

8

1989/90:Jo604 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt
forskning kring rinnande vatten.

1989/90:Jo605 av Jan Björkman m.fl. (s, m, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Sveriges lantbruksuniversitet får i uppdrag att,
som en del av den etablerade forskningsverksamheten vid Alnarp,
inrätta en försöksstation för skogsforskning i Blekinge.

1989/90:J06O6 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsutveckling
som forskningsprojekt.

1989/90:Jo608 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av veterinärutbildning vid lantbruksuniversitetet i Umeå.

1989/90:Jo609 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning för skydd av Vättern som
natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt.

1989/90:J0610 av Stina Eliasson och Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad utbildning och ökade resurser
till veterinärmedicinska fakulteten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för bättre veterinärförsörjning
i norra Sverige.

1989/90:Jo611 av Hans Dau m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
forsknings- och utvecklingsprogram för rörflen som industri- och
energigröda enligt den modell som utvecklats vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt
Röbäcksdalen.

1989/90:Jo612 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående hovslagarutbildningen.

1989/90:Jo613 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar höja driftsbidraget för Gammelkroppa skogsskola
till 900 000 kr. för budgetåret 1990/91.

1989/90:Jo614 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens
ansvar för hovslagarutbildningen.

1989/90:Jo615 av Gudrun Norberg och Bengt Rosén (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulansstöd till utbildning om bekämpningsmedel.

1989/90:JoU17

9

1989/90:Jo618 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (c) vari
yrkas att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår ytterligare 4 milj. kr.
till utbildningen vid SLU under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet
under nionde huvudtiteln.

1989/90:Jo619 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hovslagarskolan i Skara.

1989/90:Jo620 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
utökade resurser för utbildning av instruktörer och ledare inom ridsporten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en högskoleutbildning på Flyinge.

1989/90:Jo621 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt hovslagarutbildning i statlig regi i Skara.

1989/90:Jo743 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stödja forskningsprojektet i Gårdsjön.

1989/90:Jo802 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, m, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att INSTRA.s fond tilldelas ett grundanslag på
20 milj. kr., för att möjliggöra att 1NSTRA kan börja att fungera som
ett forskningsinstitut i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter till framtida kompletterande bidrag
upp till en viss nivå under förutsättningen att motsvarande stöd ges
ifrån näringslivet.

1989/90:Jo877 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildningen inom hästsektorn.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So541.

1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående ett internationellt forskningsprogram om
dikväveoxid (lustgas).

Hearing och uppvaktning

Representanter för Internationella institutet för strategiska miljöstudier
(INSTRA) och Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) har inför
utskottet lämnat redogörelser i anslutning till de motioner som berör
INSTRA:s verksamhet.

Utskottet har mottagit uppvaktning av representanter för Sveriges
förenade studentkårer angående bl.a. utbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet.

1989/90:JoU17

10

Propositionens huvudsakliga innehåll

1989/90:JoU17

Regeringens avsikt med de förslag som lämnas i denna proposition för
perioden 1990/91 — 1992/93 är att öka och förbättra den vetenskapliga
produktionen i Sverige. Regeringen vill främja vetenskapliga framsteg
och ökat vetenskapligt kunnande på alla områden — från teologi till
teknologi. Samtidigt behövs klara prioriteringar.

Statens stöd till forskning och utveckling bör i första hand avse
grundläggande forskning. Insatser för denna utgör också tyngdpunkten
i propositionen. Regeringen förutsätter att näringslivet även fortsättningsvis
står för de uppgifter företagen av hävd tagit på sig inom
tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Mot denna bakgrund blir en första prioritering att fortsätta insatserna
för att förbättra förutsättningarna för den grundläggande vetenskapliga
verksamheten vid universitet och högskolor samt utbildningen av
forskare.

Systemet med forskningsråd förstärks och byggs ut. Två nya forskningsråd
inrättas. Samtliga forskningsråd får ökade resurser. Råden
uppmanas att i större utsträckning verka interdisciplinärt och genom
koncentrerade insatser.

Utrustningssituationen förbättras dels genom ökade anslag till tyngre
vetenskaplig utrustning, dels genom en förstärkning av medlen till de
vetenskapliga biblioteken inom de humanistiska och teologiska fakulteterna.

Forskning kring folkhälsofrågor ökar, och ett antal andra departementsanknutna
sektorsforskningsuppgifter förs över till närmast berörda
myndigheter.

Ökade insatser föreslås för miljö-, naturresurs- och energirelaterad
grundläggande forskning. Syftet är att svensk FoU skall kunna
lämna bidrag till förbättringar av den svenska miljön. Detta inkluderar
frågor som aktualiseras av avvecklingen av kärnkraften. Dessutom
lägger dessa satsningar en fast grund för svenskt agerande på det
internationella planet.

Ett teknikvetenskapligt forskningsråd inrättas. Universitets- och högskolebaserade
konsortier för materialteknisk forskning får särskilda medel.
I propositionen framhålls att all teknikutveckling, och särskilt den
som finansieras med statliga medel, bör ske med hänsyn tagen till
miljön. Detta markeras genom ett särskilt forskningsprogram på miljöteknikområdet
som skall knyta samman pågående forskningsverksamhet
på en rad områden.

Regeringen fortsätter förhandlingarna om fullständigt deltagande på
ramprogramnivå i EG:s nya ramprogram för forskning och utveckling
under åren 1990—1994. Regeringen avser att återkomma om anslag för
detta ändamål. I propositionen föreslås även betydande nytillskott för
deltagande i EG:s nuvarande forskningsprogram. Medlen för vetenskapligt
samarbete med öststaterna i Europa ökas betydligt.

Regeringen avser att fatta beslut om ett antal uppdrag till olika
myndigheter m.m. som skall ge underlag för det fortsatta forskningspo -

litiska arbetet. Stor vikt kommer då att läggas vid vilket utbyte de
statligt finansierade insatserna ger såväl rent vetenskapligt som med
avseende på samhällsnytta samt effektivitet i organisation och arbete.

Regeringens förslag till riksdagen om ökade satsningar på forskning
och utveckling under perioden 1990/91 — 1992/93 innebär, utöver prisoch
löneomräkning, ett tillskott av reformmedel under de tre budgetåren
motsvarande en bashöjning av 1 miljard kronor.

Forskning för en miljöanpassad utveckling (avsnitt 7)

Regeringens ökade insatser på miljöforskning är ett led i en strävan att
skapa underlag för en fortsatt bärkraftig utveckling i vårt land. Regeringens
förslag till ökade resurser för forskning och utveckling innebär
ett stöd för såväl grundläggande som tillämpade miljö-, resurs- och
energjrelaterade forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringens prioriteringar blir tydligast om man ser miljöproblemen,
i tur och ordning, från ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv.

Den lokala yttre miljön har förbättrats avsevärt i Sverige under de
senaste årtiondena genom att kraven att minska utsläppen genom
skorstenar och avlopp successivt har skärpts. Svensk forskning har på
ett betydelsefullt sätt bidragit till denna utveckling, såväl genom grundforskning
som genom mer tillämpad forskning.

De regionala miljöproblemen, såsom försurning av marken och skador
på omgivande hav, har länge krävt stora forskningsinsatser. Våra
kunskaper på området har vidgats mycket under de två senaste decennierna
men ytterligare forskning är nödvändig framför allt för att lösa
miljöproblemen kring trafik och avfall.

Avfallsproblemet växer och avsevärt större satsningar på forskning
och utveckling är angelägna.

Under 1980-talet har de globala miljöproblemen kommit i centrum.
Ozonskiktets uttunning och de nu ökande farhågorna för en framtida
klimatförändring kräver internationell samverkan. Nya ännu icke befarade
globala förändringar av miljön kan heller inte uteslutas. Forskningen
kring de globala miljöproblemen ökar nu snabbt i världen.
Regeringen anser att Sverige bör delta i detta arbete för att ge egna
bidrag och få tillgång till ny kunskap och för att öka den svenska
beredskapen.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen
-att miljöfrågorna bör inta en central roll i all forskning och att
miljökonsekvenserna skall analyseras och redovisas,

-att stödet till den grundläggande forskningen, såväl den naturvetenskapliga
som den samhällsvetenskapliga, förstärks,

-att miljöforskningen inriktas mot att underlätta en omställning till
ett miljövänliga jord- och skogsbruk och ett avfallssnålt samhälle
samt mot att finna miljövänliga transport- och energilösningar.

1989/90:JoU17

12

Miljöforskningens omfattning och organisation

Enligt en sammanställning som initierats av statens naturvårdsverk
uppgick de sammanlagda satsningarna på miljöforskning i Sverige
budgetåret 1987/88 till ca 400 milj. kr. Till detta kommer forskning
finansierad genom fakulteternas egna medel samt FoU som finansieras
av näringslivet.

Det finns klara olikheter mellan olika universitet och högskolor i
tilldelningen av medel för miljöforskning från forskningsråd och sektorsorgan.
Sveriges lantbruksuniversitet erhåller 23 % av de totala
medlen, universitetet i Lund 22 % och universitetet i Stockholm

12 %.

Det är påfallande hur problembeskrivning och analys av miljöförändringar
och framtida risker dominerar forskningsinsatserna. Regeringen
anser mot bakgrund härav det viktigt att stärka den forskning
som krävs för att utveckla miljövänlig teknik och för att kunna initiera
väl underbyggda åtgärdsprogram.

Konsekvenser för miljön av samhällets aktiviteter måste beaktas
inom alla samhällssektorer och vara ett ansvar för alla de organ som
stöder forskning inom sektorer som energi, transport, industri, jordoch
skogsbruk osv. Ett viktigt inslag i miljöforskningen är även Sveriges
deltagande i EG:s miljöprogram STEP (Science and Technology for
Environmental Protection), till vilket medel anvisades år 1989
(prop. 1989/90:150 bil. 13).

Det är enligt regeringen viktigt att miljöproblemens komplexa karaktär
återspeglas i forskningens organisation. Regeringen bedömer det
emellertid inte vara vetenskapligt ändamålsenligt eller praktiskt genomförbart
att sammanföra detta vida spektrum av forskningsaktiviteter
under ett enda forskningsråds ansvar. Givetvis krävs samverkan
mellan olika råd och myndigheter, men denna bör utformas med
utgångspunkt i specifika problem och projekt.

Regeringen anser sålunda att nuvarande organisation för miljöforskning
bör behållas. Den bör dock kompletteras på vissa punkter. Alla
myndigheter som har ett ansvar för forskning och utveckling skall
vidare beakta och prioritera miljöfrågorna i sina forskningsprogram.

Forsknings- och utvecklingsbehov inom miljöområdet

Statens naturvårdsverk har tillsammans med sju andra sektorsforskningsorgan
utarbetat rapporten Forskning och utveckling för en bättre
miljö, som är ett försök till samlad redovisning av FoU-behovet inom
miljöområdet.

För att åstadkomma en miljöanpassad och bärkraftig utveckling av
samhället krävs omfattande strukturförändringar. För detta krävs bl.a.
forskning för att försökad definiera de ramar för samhällets utveckling
som hänsyn till miljön kommer att kräva.

Naturvårdsverket har genom sin forskningsnämnd ett centralt ansvar
för den målinriktade miljöforskningen. Den helt övervägande delen av
denna utförs vid universitet och högskolor. Verksamheten omfattar
stöd inom åtta prioriterade områden, nämligen toxikologi och hälsoef -

1989/90:JoU17

13

fekter, landmiljö, luftvård, buller, grundvatten och mark, sjöar och
vattendrag samt samhällsvetenskaplig forskning. Strategin för naturvårdsverkets
forskning har varit att kombinera breda och sökande
aktiviteter för att finga upp eller förutse nya problem med riktade
satsningar för att finna lösningar på redan identifierade problem.

Regeringen anser att naturvårdsverket även i fortsättningen bör ha
det övergripande samordningsansvaret för miljöforskningen och att
den tillämpade miljöforskningen, som stöds av forskningsnämnden vid
naturvårdsverket, bör förstärkas med 9 milj. kr. 1990/91, 12 milj. kr.
1991/92 och ytterligare 15 milj. kr. 1992/93, dvs. under treårsperioden
1990/91 — 1992/93 en sammanlagd höjning med 36 milj. kr.

Teknisk FoU har bidragit med nya metoder och teknisk utrustning
för att minska miljöförstöringen orsakad av olika produktionsprocesser.
För närvarande satsas relativt begränsade medel på forskning och
utveckling för att finna former för ett avfallssnålt samhälle. Regeringen
anser att kraftfulla förstärkningar på detta område är nödvändiga.

Regeringen anser vidare att det borde vara en självklarhet i allt
utvecklingsarbete att göra miljökonsekvensanalyser och i anslutning
härtill ha god framförhållning i nödvändig kompetensuppbyggnad.

Förslag inom sex viktiga områden

Grundläggande miljöforskning

Det finns ett omfattande behov inom miljöområdet av såväl naturvetenskaplig
som samhällsvetenskaplig grundforskning.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har sedan länge finansierat miljörelaterad
forskning, exempelvis forskning om skog och miljö, toxikologisk
grundforskning, marin miljöforskning och ett stort antal ekologiska
och hydrologiska projekt. I regeringens förslag ingår resursförstärkningar
för naturvetenskapliga forskningsrådet, som under treårsperioden
för detta ändamål föreslås få en sammanlagd höjning av
4 milj. kr.

Mot bakgrund av forskningsrådsnämndens tidigare engagemang i
frågor om naturresurser, systemanalys och tvärvetenskaplig forskning
anser regeringen det väl motiverat att nämnden ges ett ansvar för sådan
övergripande forskning. Okade medel bör ställas till forskningsrådsnämndens
förfogande för detta ändamål motsvarande t.o.m. budgetåret
1992/93 en sammanlagd bashöjning med 9 milj. kr.

Anslagsframställningarna från universitet och högskolor visar genomgående
en strävan att stärka samverkan över ämnesgränserna för
att utveckla en bättre miljövetenskaplig forskning. Centrum för miljövetenskaplig
forskning är en samarbetsorganisation mellan universitetet
i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet och försvarets forskningsanstalt.
Regeringen föreslår en förstärkning av centrets resurser med

1 milj. kr. för budgetåret 1991/92.

Regeringen föreslår också vissa ökade resurser för miljöforskning
vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Ett nytt
ekologihus föreslås byggas i Lund.

1989/90:JoU17

14

Polarforskningen blev genom 1987 års forskningsproposition ett
prioriterat område. Under de närmaste åren är det aktuellt att bygga
upp en mer samlad forskning även inom detta område. Regeringen
föreslår en höjning av anslaget för polarforskning med 4 milj. kr.
fr.o.m. budgetåret 1990/9!.

Den roll naturhistoriska riksmuseet spelar för miljöforskningen
motiverar att museets forskningsverksamhet förstärks. Museets resurser
bör ökas med 1 milj. kr. budgetåret 1990/91, 2 milj. kr. år 1991/92
och ytterligare 1 milj. kr. år 1992/93, dvs. en sammanlagd höjning
med 4 milj. kr. Förstärkningen avser såväl vården av samlingarna som
insatserna inom miljöforskningen.

Regeringen vill också betona de botaniska trädgårdarnas betydelse
för forskning och utbildning på miljöområdet. Medel bör ställas till
förfogande för förstärkning av trädgårdarnas verksamhet inom miljöområdet,
bl.a. för forskningsinformation.

Miljöförändringar innebär ett ökat behov även av miljömedicinsk
forskning. Det är önskvärt att naturvårdsverkets forskningsnämnd,
medicinska forskningsrådet och Karolinska institutet, till vilket institutet
för miljömedicin är knutet, gör en bedömning av nuvarande
forskning på området och uppnådda forskningsresultat. Myndigheterna
bör vidare belysa och precisera det fortsatta forskningsbehovet.

Regeringen anser vidare att naturvårdsverket även i fortsättningen
bör avsätta medel för den långsiktiga och grundläggande kompetensuppbyggnaden
vid universiteten genom extra forskartjänster.

Hushållning med naturresurser

Regeringen anser att det behövs ytterligare studier av långväga transporter
av luftföroreningar såsom svaveldioxid, kvävedioxider och ozon.
Klimatfrågans ökade aktualitet kräver ökad forskning om de s.k. växthusgaserna
(koldioxid, CFC, metan, m.m.) och framför allt om effekterna
av eventuella förändringar i klimatet. Eftersom klimatfrågan är
global, är det särskilt viktigt med internationell samordning av forskningsarbetet.
Detta bör vara en prioriterad verksamhet för naturvårdsverkets
forskningsnämnd. Regeringen avser att uppdra åt naturvetenskapliga
forskningsrådet att i samråd med naturvårdsverket analysera
förutsättningarna för ett fullständigt svenskt deltagande i EG:s klimatprogram
EPOCH.

Inom forskningen om vattenföroreningar ökar medvetenheten om
betydelsen av samspelet mellan atmosfärskemi och markanvändning.
Försurningen av yt- och grundvatten leder bl.a. till en ökad utlösning
av tungmetaller, vilka påverkar dricksvattnet och därigenom människors
hälsa. Naturvårdsverkets forskningsnämnd har ansvar att utveckla
forskningsprogram för dessa områden.

Miljömedicinsk forskning bör utvärderas för att ge underlag för en
precisering av det fortsatta forskningsbehovet. Behovet av samverkan
mellan naturvårdsverkets forskningsnämnd och medicinska forskningsrådet
bör därvid också belysas.

1989/90:JoU17

15

Regeringen föreslår betydande insatser för den marina naturvetenskapliga
forskningen och ökat stöd till studier av storskaliga processer i
de öppna havsområdena i Västerhavet och Östersjön. Förslaget innebär
höjningar med 6 milj. kr. år 1990/91, ytterligare 6 milj. kr. år
1991/92 och 4 milj. kr. år 1992/93 samt medel för nya byggnader vid
Askö och Kristineberg.

Den nu inledda förstärkningen av den marina forskningen har
ytterligare accentuerat behovet av att samordna och förstärka fartygsutnyttjandet
inom forskningsområdet. Regeringen avser att ge UHÄ i
uppdrag att i samråd med företrädare för kustbevakningen och de
marina centra utarbeta förslag om hur behovet av fartyg bäst skall
tillgodoses.

Ett miljövänligt jord- och skogsbruk

Att bevara mark för framtida jord- och skogsbruk är utomordentligt
angeläget. Den markförstöring som pågår bl.a. i form av försurning,
erosion och ökenutbredning måste stoppas. Regeringen anser det ytterst
viktigt att ökade resurser kan disponeras för att stärka forskningen
inom detta område genom studier av såväl Sveriges som utvecklingsländernas
problem.

En utveckling av jord- och skogsbruket mot en mer miljövänlig
inriktning kräver såväl teknikutveckling som studier och analyser av
strukturella förändringar och deras långsiktiga konsekvenser för miljön.
Det finns ett stort behov av bedömningar av jord- och skogsbrukets
miljökonsekvenser, och därför måste skogs- och jordbruksforskningen
i större utsträckning än hittills få en sådan inriktning.

Ett avfallssnålt samhälle

Avfallsproblemen växer snabbt, både i industriländer och andra länder.
En ökad forskning behövs för att åstadkomma en miljöanpassad
produktutveckling, en återvinning av restprodukter och ett fullgott
slutligt omhändertagande av det skadliga avfallet. Regeringen föreslår
en förstärkning av forskningsanslagen för detta område och inrättande
av programråd för avfallsrelaterad miljöforskning. Resurshöjningen
utgör 9 milj. kr. budgetåret 1990/91, 19 milj. kr. år 1991/92 och
22 milj. kr. år 1992/93, dvs. vid periodens slut en sammanlagd bashöjning
av 50 milj. kr.

Syftet med denna forskning är att dels identifiera de risker som en
olämplig och ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö,
dels precisera de krav som behöver ställas på produkter, hushåll och
företag samt på metoder för avfallshantering. Detta innebär att det
behövs såväl tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla
ny teknik som samhälls- och beteendevetenskaplig forskning för att
förändra beteenden m.m.

För att utveckla ett nödvändigt tvärvetenskapligt angreppssätt kommer
under ett inledningsskede att inrättas ett programråd med bred
sammansättning under industri- och miljödepartementens gemensamma
ansvar.

1989/90:JoU17

16

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

1989/90:JoU17

Forskning för de areella näringarna

Propositionen
Forskningens omfattning och organisation

Behovet av utveckling och rationalisering har under åren inte varit
mindre i de areella näringarna än inom andra sektorer i vårt samhälle.
De senaste decennierna har emellertid miljöfrågorna latt en alltmer
framträdande plats i näringarna. Detta återspeglas också i forskningen.

Den statliga finansieringen av forskning för de areella näringarna
sker till största delen över anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel.
Det gäller allt från grundläggande och tillämpad forskning till
försök och utvecklingsverksamhet. Ett utmärkande drag är emellertid
att en stor del av FoU på dessa områden är externfinansierad.

Även om forskningen sålunda är sektorsorienterad har den en
grundläggande karaktär. Det gäller inte minst FoU inom mikrobiologi,
genetik, kemi, växtbiologi och miljöforskning i vid mening som alltså
kan betecknas som ren grundforskning.

Den grundläggande forskningen bedrivs till största delen vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) med dess tre fakulteter för lantbruk,
skogsbruk och veterinärmedicin. Men även övriga universitet och
högskolor medverkar i viss utsträckning separat eller i centrumbildningar
med SLU. Tillämpad forskning, försök och utvecklingsverksamhet
bedrivs i huvudsak vid SLU och några forskningsinstitut.

SLU hade budgetåret 1988/89 en total budget som omfattade
ca 1 290 milj. kr. Härav svarade staten genom direkta anslag till SLU
för ca 742 milj. kr., varav 314 milj. kr. för FoU. Därtill kom statliga
medel för FoU via forskningsråd och myndigheter om
ca 223 milj. kr.

SLU är den största mottagaren av anslag från skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR). SJFR har ansvaret för finansiering av grundforskning
för de areella näringarna. Därtill administrerar rådet ett
antal kollektiva forskningsprogram och s.k. delkollektiv. SJFR:s anslag
till grundforskning uppgår innevarande budgetår till ca 86 milj. kr.
Härtill kommer medel för tre fleråriga tvärvetenskapliga forskningsprogram.
Ett program avser utveckling av alternativa produktionsformer
i jordbruket och trädgårdsnäringen och omfattar 17 milj. kr. om
året. Till detta är kopplat ett program för livsmedelsforskning som
omfattar ca 8 milj. kr. årligen. Ett likaså tvärvetenskapligt skogsforskningsprogram
med stark miljöanknytning omfattar årligen 29 milj. kr.,
varav 8 milj. kr. disponeras av naturvetenskapliga forskningsrådet.
Tillsammans med fiskeristyrelsen administrerar SJFR ett sammanhållet
program för FoU på fiskets område. Det rör sig för fiskeristyrelsens del
dels om anslag över statsbudgeten om 6,4 milj. kr., dels om avgifter
som utdömts i vattenmål. SJFRrs huvudsakliga ansvar är därvid grundforskning
och tillämpad forskning.

2 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 17

De kollektiva programmen för vilka staten och näringslivet i regel
svarar för hälften vardera avser växtförädling med totalt 36 milj. kr.
om året, jordbruksteknik med 6,2 milj. kr., skogsträförädling med
15 milj. kr. och skogsteknik med 28 milj. kr.

Enligt särskilt avtal mellan SJFR och Stiftelsen Svensk lantbruksforskning
(SLF) finansieras FoU som kan bidra till alternativt utnyttjande
av jordbruksmark samt alternativodling. SJFR har för ändamålet
ett årligt anslag om 2 milj. kr. och har dessutom erhållit ett engångsanslag
om 53,3 milj. kr. SLF skall i princip bidra med motsvarande
summa. En stor del av dessa medel har ställts till förfogande inom
ramen för jordbruksprisregleringen. Även lantbruksstyrelsen och centrala
försöksdjursnämnden disponerar medel för FoU inom jordbrukssektorn.
I anslutning härtill finns ett avtal med läkemedelsindustrin
om kollektiv finansiering av forskning kring försöksdjur. Statens livsmedelsverk
disponerar medel för viss livsmedelsforskning. Avgifter
inom jordbruksprisregleringen om för närvarande 26 milj. kr. som tas
ut på handelsgödsel och bekämpningsmedel återförs till forskning
m.m. inom trädgårdsnäringen och den s.k. grönytesektorn.

Skogsstyrelsen disponerar innevarande budgetår 12,9 milj. kr. av
skogsvårdsavgifterna för FoU på skogsbrukets område. Härav skall

10,9 milj. kr. användas för tillämpad skogsproduktionsforskning som
komplettering till den grundläggande forskning som SJFR stödjer.
Skogsstyrelsen har en särskild forskningsnämnd som fördelar medlen.
Avgifter som belastar skogsgödsel inom ramen för jordbruksprisregleringen
återförs kollektivt till skogsbruket via Skogsbrukets forskningsfond,
som budgetåret 1988/89 tillfördes ca 14 milj. kr. Sammanlagt
beviljades det året bidrag med ca 30 milj. kr. Medlen används för att
finansiera FoU på skogsbrukets område.

Särskilda åtgärder har vidtagits för att samordna administrationen av
forskningsfinansieringen på jordbruks- och skogsområdena genom personsamband
i de beredande organen eller genom formaliserat samrådsförfarande.

Naturvårdsverket finansierar en omfattande miljöforskning som har
anknytning till de areella näringarna. Denna forskning utförs till inte
obetydlig del vid SLU. Även statens energiverk finansierar forskning
vid SLU.

På uppdrag av regeringen administrerar naturvårdsverket ett samlat
viltforskningsprogram. Programmet finansieras med medel från jaktvårdsfonden
och viltskaderegleringsfonden och omfattar innevarande
budgetår ca 11 milj. kr. inkl. medel som anvisas direkt till Svenska
jägareförbundet.

Både SLU och SJFR är engagerade i internationellt forskningssamarbete.
Kungl, skogs- och lantbruksakademien administrerar för jordbruksdepartementets
räkning forskningssamarbete med östeuropeiska
länder.

1989/90:JoU17

18

Prioriteringar för framtiden

SLU och SJFR gör i stora drag samma bedömningar om det framtida
forskningsbehovet, och programmens handlingslinjer speglar väl utvecklingen.
Framför allt framstår en ökad betoning av den miljörelaterade
forskningen som nödvändig. Omsorgen om miljön i vidaste
mening måste genomsyra forskningen för de areella näringarna. Detta
gäller såväl naturmiljön som djurmiljön och arbetsmiljön. Konsekvensbedömningar
bör i fortsättningen ingå som ett naturligt led i varje
forskningsprojekt och program.

Kvalitetsaspekten är ett annat väsentligt inslag i den framtida forskningen
för de areella näringarna. En god livsmedelskvalitet framstår
som allt viktigare för vår hälsa och ger möjlighet att konkurrera i den
internationella handeln. Jämfört med många andra länder har Sverige
goda förutsättningar att producera högklassiga livsmedel, bl.a. beroende
på de aktiva insatser som har gjorts för forskning kring dessa frågor.
En särskild sektor utgör här alternativodlingen, för vilken regeringen
har ställt särskilda medel till förfogande. Fortsatta FoU-insatser på
detta område är viktiga. Detta gäller även insatser för en bättre
djurmiljö i animalieproduktionen som också ger förbättrad livsmedelskvalitet.

De senaste årens omfattande insatser på grundläggande cellbiologi,
molekylärbiologi och bioteknik måste fortsätta och fördjupas. Ytterligare
insatser bör kunna medverka till nya kunskaper som är väsentliga
för en balanserad utveckling av bl.a. de areella näringarna.

Inom skogsvårdsområdet är behovet stort av grundläggande kunskaper
för att utforma skogsskötseln mot ett ståndortsanpassat skogsbruk.

Ett särskilt område som bör lyftas fram i forskningen för de areella
näringarna är det ekonomiska området. En minskad statlig reglering
och en friare världshandel ger nya förutsättningar för jordbruket. I det
perspektivet behövs fördjupade kunskaper om de ekonomiska samband
som styr utvecklingen inom jordbruket.

När överskottsproduktionen inom jordbruket upphör kommer mark
som för närvarande används för livsmedelsproduktion att frigöras. Det
är angeläget att denna mark kan få en bärkraftig alternativ användning.
Det utvecklingsarbete som pågår och som syftar till att finna
alternativ användning av frigjord areal har redan tilldelats stora resurser.
Forsknings- och utvecklingsarbetet om t.ex. energigrödor och
råvaror för kemisk/teknisk industri fortsätter i nära samarbete med
företrädare för jordbruksnäringen.

För forskningen inom de areella näringarna är samarbetet med EG
väsentligt. Regeringen föreslår som tidigare har framgått (s. 11) en
förstärkning av detta samarbete.

Samarbetet inom Norden när det gäller forskning för jordbruk,
skogsbruk och fiske har utvecklats alltmer. Nya och reviderade samarbetsprogram
har tagits fram där miljöfrågorna har integrerats på ett
helt annat sätt än tidigare. Kännetecknande för programmen är också
att de förutsätter finansiell medverkan av de nationella forskningsråden
eller motsvarande. Det nordiska samarbetet har även möjliggjort ge -

1989/90:JoU17

19

mensamma insatser i biståndsarbetet, t.ex. det nordiska initiativet till
en genbank för jordbruksväxter i södra Afrika sorn underlag för
nationell växtförädling.

Genom ökade resurser som föreslås i det följande och genom
omprioriteringar bör SLU och SJFR kunna öka sina insatser för
internationellt forskarutbyte och annan samverkan med forskning i
andra länder.

Rekrytering av forskare är en framtidsfråga för forskningen, och
insatser för detta har under en följd av år gjorts för SLU:s del. I
propositionen föreslås ytterligare resurser för omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster motsvarande två tredjedelar av samtliga
utbildningsbidrag under den kommande treårsperioden. Omfördelning
av resurser och insatser för nya forskningsområden skapar
också utrymme för forskartjänster.

En viktig grund för forskarrekryteringen inom SLU är den högskoleutbildning
som bedrivs vid SLU:s tre fakulteter. De ökade kraven på
tvärvetenskapligt samarbete inom jordbruks- och skogsforskning kan
bättre tillgodoses genom en bred grundläggande utbildning. Samtidigt
måste utbildningarnas innehåll anpassas och utvecklas. Den nu inledda
förnyelsen av agronomutbildningen med inriktning mot livsmedelsfrågor
och bioteknik är ett exempel som ökar möjligheterna till forskningsanknytning
hos utbildningen. En förnyelse motiveras också av de
förändrade förutsättningarna för de areella näringarna, vilket inte
minst gäller den ökade betoningen av miljöanpassning framför ensidiga
produktionsaspekter.

Forskningsorganisationen för de areella näringarna måste i framtiden
kännetecknas av ökad flexibilitet. En ökad andel externfinansiering
via forskningsråd kan medverka i denna utveckling, som också är
möjlig att åstadkomma inom SLU. Aven den pågående översynen av
universitetet skall ses som ett led i detta arbete.

Översynen av SLU skall ligga till grund för övervägandena inför
nästa forskningsproposition. Den bedömning som här har gjorts i fråga
om prioriteringar av forskningsområden m.m. är i linje med de
utgångspunkter som gäller för översynen.

Marin FoU är ett insatsområde för framtiden. Det har behandlats
tidigare i avsnittet Forskning för en miljöanpassad utveckling (s. 12 f.)
där också frågan om forskningsfartyg för universiteten tas upp. Fiskeristyrelsen
har regeringens uppdrag att samordna användningen av landets
undersökningsfartyg. Det har emellertid visat sig svårt att förena
myndigheternas starkt schemalagda utsjöundersökningar med universitetens
mera oregelbundna verksamhet. Genom ett planerat samarbete
med kustbevakningen kan ytterligare fartygsresurser erhållas utan alltför
stora kostnader. För myndigheternas del skulle ett effektivare
resursutnyttjande kunna erhållas genom ett närmare samarbete mellan
fiskeristyrelsen och naturvårdsverket. Frågan som myndigheterna har
tagit upp om anskaffning av ett nytt undersökningsfartyg får bedömas
när ytterligare erfarenhet och underlag finns.

1989/90:JoU17

20

Forskning för miljövänligt jordbruk och skogsbruk

1989/90:JoU17

Ett viktigt led i arbetet med att öka kunskaperna om miljöfrågorna är
det forsknings- och utvecklingsarbete som sker inom jordbruks- och
skogsområdena i vid mening. Denna forskning bedrivs till största delen
inom SLU men viss verksamhet på dessa områden förekommer även
inom högskolan i övrigt.

Finansieringen av miljöforskningen inom jordbruk och skogsbruk
sker — förutom över universitetens fekultetsanslag — via SJFR, naturvårdsverket,
naturvetenskapliga forskningsrådet, skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
Lanbrukarnas riksförbund och skogsbrukets forskningsfond.
Kollektivt finansierade forskningsprogram styr medel från staten
och näringarna till projekt även inom miljövårdens område.

FoU på miljövårdens område sker inom SLU både inom specifika
projekt och som en del av projekt av annat slag. Allmänt sett är det
sålunda viktigt att miljöaspekterna beaktas av varje institution och
forskare i all FoU-verksamhet. Behovet härav blir allt starkare.

Inte minst miljöaspekterna har också accentuerat behovet av tvärvetenskaplig
samordning. I syfte att samla resurser till FoU för ett
miljövänligare jordbruk och skogsbruk startades efter riksdagens beslut
år 1986 två omfattande tvärvetenskapliga forskningsprogram
(prop. 1985/86:74, skr. 76, JoU13, rskr. 165). Det ena behandlar nya
produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen och bygger på
grundsynen att produktionsformer som syftar till att förena effektiviteten
med hänsynen till miljön förutsätter en biologisk-ekologisk helhetssyn.
Programmet administreras av SJFR och sedan starten har
17 milj. kr. anvisats varje år för dess genomförande.

Det andra programmet som beslutades år 1986 rör skog och miljö.
Det tar sikte på de globala problemen, främst de pågående avskognings-
och ökenutbredningsprocesserna i de fattiga länderna, och på
betingelserna för ett produktivt, ekologiskt balanserat skogsbruk i
Sverige. Det är ett brett, tvärvetenskapligt program som spänner över
allt från grundforskning inom traditionella discipliner till utbildning
av forskare i Sverige och u-länder. Den svenska delen av programmet
administreras av SJFR och den u-landsinriktade av styrelsen för ulandsforskning
(SAREC). För den svenska delen har sedan starten
anvisats 29 milj. kr. om året. Härav disponerar naturvetenskapliga
forskningsrådet 8 milj. kr. om året.

Behovet av miljöhänsyn i jordbruket och skogsbruket och av minskade
miljöstörningar för dessa näringar är enligt regeringen stort. Det
krävs emellertid ökade kunskaper både av grundläggande och mer
tillämpningsinriktad karaktär. Även om miljöanknuten forskning har
bedrivits under en följd av år i detta syfte är kunskapsbehovet fortfarande
stort.

De båda program som startades år 1986 och som rör miljövänligare
jordbruk och skogsbruk bör drivas vidare. Inte minst viktigt är därvid
att ta festa på de möjligheter som programmen ger att göra insatser
över institutions- och fekultetsgränserna.

Även de resurser som står till SLU:s och SJFR:s förfogande utanför
dessa program bör i ökad omfattning styras över från produktionsinriktad
forskning till miljörelaterad. Detta gäller inte minst insatserna
för jordbruksforskning. För skogsforskningens del framstår behovet av
kunskaper allt större när det gäller de funktionella sambanden i
skogsekosystemet.

Ett forskningsprogram för rennäringen

SJFR har haft regeringens uppdrag att, efter samråd med lantbruksstyrelsen,
SLU, statens veterinärmedicinska anstalt och andra berörda
organ, utarbeta ett sammanhållet program för den framtida renforskningen.
De förutsättningar som har gällt för uppdraget är bl.a. att
möjligheterna skall tas till vara för att tillgodose renforskningens
behov inom andra forskningsområden, att behovet av nordiskt samarbete
skall uppmärksammas och att programmet skall finansieras inom
ramen för tillgängliga medel för FoU på området. SJFR har redovisat
sina förslag i två rapporter. Renskriften och Sammanhållet forskningsprogram
för rennäringen. Rapporterna har remissbehandlats.

Det är nödvändigt att insatser görs för att skapa underlag för en
positiv utveckling av rennäringen så att den kan bedrivas med rimlig
ekonomisk avkastning och i samförstånd med andra markanvändare i
renskötse lo m rådet.

En förutsättning för detta är bl.a. FoU-insatser. Det finns forskningsresurser
som primärt är avsedda för andra intressen men som rätt
utnyttjade kan komma till stor nytta för renskötseln. Genom samordning
av dessa resurser kan syftet uppnås.

Med de begränsade extra resurser som finns eller kan ställas till
förfogande måste tillgänglig forskningskapacitet utnyttjas så långt möjligt.
För att detta skall kunna ske måste verksamheten vid flera
forskningsinstitutioner samordnas och målinriktas. Detta bör kunna
låta sig göras med utgångspunkt i ett program av det slag som SJFR
har redovisat. SJFR bör sålunda ges ansvaret för ett program som
samordnar FoU för rennäringens behov. De forskningsutförande organ
som i första hand kan komma i fråga för verksamheten är SLU, statens
veterinärmedicinska anstalt och universiteten i Umeå och Uppsala.

Tillgängliga resurser medger sålunda inte att det skapas ett särskilt
forskningsinstitut eller ett centrum med särskilda basresurser. I stället
bör, såsom SJFR har föreslagit, de nuvarande insatserna förstärkas med
medel som SJFR omfördelar. Därtill bör vissa ytterligare medel tillföras
programmet. Denna fråga tas upp i det följande.

Medel bör reserveras för en fältstation. Även den resursfrågan tas
upp i det följande. Frågan om vilken form den skall ges och i
anslutning till vilken sameby den skall placeras får avgöras i samråd
mellan SJFR, SLU och Svenska samernas riksförbund. När stationen
kommer till stånd bör den av praktiska skäl förvaltas av SLU. Hänsyn
härtill har tagits vid beräkning av SLU:s lokalkostnader.

Ett sätt att bredda basen för renforskningen är samarbete med
motsvarande verksamhet i Norge och Finland. Genom Nordiskt organ

1989/90:JoU17

22

för renforskning (NOR) förekommer redan visst samarbete som emellertid
är begränsat till gemensamma forskningskonferenser, forskningsstipendier
och en gemensam vetenskaplig tidskrift. Formerna för det
nordiska samarbetet på rennäringens område diskuteras för närvarande
i de olika samarbetsorgan som finns. Vad gäller forskningen kan det
därvid bli aktuellt att pröva en närmare anknytning till de nationella
forskningsråden så som fallet är i fråga om forskningen på jordbrukets,
skogsbrukets och fiskets områden.

Anslagsfrågor

D 7. Främjande av skogsvård m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 7 (s. 358).

F 15. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

Propositionen

Jordbruksministern framhåller att behovet av forskning, försök och
utveckling för att skapa en bättre djurmiljö inom animalieproduktionen
är stort. Det är nödvändigt att kraven i den nya djurskyddslagen
blir tillgodosedda. Därför bör ytterligare 3,3 milj. kr. anvisas för bl.a.
FoU på detta område. Därvid kommer även en bred försöksverksamhet
att kunna bedrivas.

Det framhålls i propositionen som angeläget att insatser görs för att
utveckla alternativa metoder till djurförsök som är effektiva och tillförlitliga.
Anslaget till centrala försöksdjursnämnden (CFN) bör mot
denna bakgrund räknas upp med 500 000 kr. Vidare bör nämndens
anslag tillföras ytterligare 400 000 kr. för att täcka ökade kostnader för
de djurförsöksetiska nämnderna.

För att främja utvecklingen av forskning med alternativa och kompletterande
metoder till djurförsök m.m. har staten och läkemedelsindustriföreningen
(LIF) gemensamt finansierat viss verksamhet enligt
ettårsavtal. Det senaste löper ut den 30 juni 1990. I likhet med vad
som gäller kollektivt finansierad forskning i övrigt inom jordbruksdepartementets
område bör det i fortsättningen träffas treåriga avtal.
Chefen för jordbruksdepartementet har sålunda för avsikt att snarast ta
initiativ till att förhandlingar tas upp med LIF om ett avtal för
perioden 1990/91 — 1992/93 som omfattar en ökad kostnadsram. Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att låta staten ta på sig ansvaret för de
ekonomiska förpliktelser som följer av ett sådant avtal. I fortsättningen
bör avtalet träffas mellan CFN och LIF och kunna förlängas utan
riksdagens medverkan om avtalet innebär att tidigare åtaganden förlängs
utan större ökning av verksamhetens omfattning.

I propositionen föreslås att anslaget sammanlagt räknas upp med
4 409 000 kr. till 8 578 000 kr. Därvid har hänsyn tagits till att
tjänstebrevsrätten för CFN upphör fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:JoU17

23

Motionerna

1989/90:JoU17

I motion Jo514 (c) begärs ett samlat och kraftfullt program för
forskning om alternativa metoder till djurförsök och ytterligare

1,5 milj. kr. till forskning på området (yrkandena 4 resp. 5). Vpk
begär i partimotionerna Jol5 yrkande 4 och Jo22 yrkande 1 ytterligare

4 milj. kr. till CFN för forskning om alternativa metoder.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Detta
innebär bl.a. dels att anslaget till CFN räknas upp med 500 000 kr.,
dels att ytterligare 400 000 kr. tillförs nämnden för täckande av ökade
kostnader för de djurförsöksetiska nämnderna. Chefen för jordbruksdepartementet
har uttalat sin avsikt att ta initiativ till förhandlingar
med LIF angående ett treårsavtal om finansiering av viss forskning
med alternativa och kompletterande metoder till djurförsök. Avtalet
omfattar en ökad kostnadsram. Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas ikläda staten de förpliktelser som följer av avtalet.

Vad utskottet sålunda anfört innebär att utskottet avstyrker motionerna
Jol5 yrkande 4, Jo22 yrkande 1 och Jo514 yrkande 5.

Med det anförda avstyrks även motion Jo514 yrkande 4.

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

SLU.s framtidsplan

Planen omfattar perioden 1990/91—1992/93.

1 sin framtidsplanering prioriterar SLU grundläggande disciplinär
kunskapsuppbyggnad och metodutveckling, forskarrekrytering och
forskarutbildning, konsekvensforskning i fråga om miljöförstöring,
fortsatt fördjupning av de för SLU specifika forskningsområdena samt
vidgad samverkan med andra universitet, de areella näringarnas företrädare
och industrin. En utveckling av det internationella samarbetet
betonas.

Bland de forskningsområden som bedöms vara i behov av nya eller
kompletterande resurser anger SLU utveckling av biosensorer, bioteknik,
bioenergi och fytokemi. Andra områden är forskning om försöksdjur
och djurhållning, populationsekologi och forskning kring hotade
växt- och djurarter. Miljörelaterad forskning betonas ytterligare, liksom
konsekvensbedömningar av ny teknik. Även i de särskilda fakultetsprogram
som har utarbetats betonas miljöfrågornas betydelse.

SLU:s förslag till omfördelning av anslagna forskningsmedel innebär
prioritering av områden som djurhållningssystem, odlingsmetoder för
ett uthålligt odlingssystem, kvalitetsfrågor och ekonomiska frågor om
livsmedel i kedjan efter primärproduktion, natur- och miljöfrågor i
anslutning till skogsproduktion, alternativa metoder för skogsskötsel
samt luftföroreningar.

24

Propositionen

1989/90:JoU17

I avvaktan på den övergripande översyn som pågår av SLU och som
skall utgöra underlag för beslut inför nästa treårsperiod,
1993/94—1995/96, bör enligt jordbruksministern insatserna för SLU
koncentreras till särskilt prioriterade områden.

SLU:s anslag för utbildning, forskning m.m. är så utformat att
statsmakterna inte binder anslagsbelopp till resp. forskning, utbildning
eller central förvaltning och inte heller till fakulteterna. Möjligheterna
att göra omfördelningar mellan institutioner, forskningsområden och
fakulteter är således mycket stora för SLU:s ledning. Det är också
möjligt att göra omfördelningar mellan utbildning och FoU. Forskning
och utbildning är dessutom starkt integrerade. Den flexibilitet som
anslagskonstruktionen medger måste tas till vara.

De nya resurser som föreslås ställas till SLU:s förfogande skall mer
än tidigare betraktas som resultat in riktade insatser. Visar en uppföljning
att området är färdigbearbetat eller att insatserna inte ger önskat
resultat skall resurserna dras in och omfördelas. Härigenom får både
fakuitetsledning och universitetets ledning möjlighet att förfoga över
en reserv för angelägna riktade insatser.

De särskilda medel som år 1989 (prop. 1988/89:100, bil. 11, JoU12,
rskr. 156) anvisades till SLU för inledning av agronomutbildningens
förnyelse med inriktning mot bioteknik och livsmedel gör en ökad
forskningsanknytning hos utbildningen möjlig. Jordbruksministern anser
att förnyelsearbetet bör fortsätta, varför ytterligare 1 milj. kr. har
beräknats för ändamålet. För att än mer stärka utbildningen har inte
något rationaliseringsavdrag gjorts. Enligt jordbruksministern bör inte
för närvarande ställning tas till förslaget om ändrat huvudmannaskap
för de propedeutiska kurserna.

Utöver de insatser som blir möjliga genom omfördelningen anser
jordbruksministern att under treårsperioden bör ytterligare

11,9 milj. kr. tillföras de prioriterade forskningsområdena. För att
förstärka insatserna på djurmiljöområdet bör professuren i husdjurshygien
som är personlig för Ingvar Ekesbo omvandlas till ordinarie med
Ekesbo som förste innehavare. För omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster bör ytterligare 3,8 milj. kr. beräknas för treårsperioden
och för att förstärka det internationella samarbetet ytterligare
1 milj. kr.

Från anslaget till SJFR bör 1,5 milj. kr. överföras till SLU för tre
tjänster samt driftmedel för skogliga bördighetsförsök. Jordbruksministern
anser vidare att den överföring av energiforskningsresurser som
genom förra forskningspropositionen gjordes för en treårsperiod nu
bör permanentas.

Sammanlagt bör anslaget till SLU för budgetåret 1990/91 räknas upp
med 48 065 000 kr. till 562 162 000 kr.

25

Motionerna

SLU:s organisation

I partimotion Jo24 (m) framhålls som konsekvent att överföra SLU till
utbildningsdepartementets ansvarsområde och att i princip en sådan
organisation bör eftersträvas som ger SLU och andra universitet största
möjliga självständighet. Regeringen bör därför enligt motionens yrkande
3 ges i uppdrag att analysera frågan om SLU:s framtida organisation.
Enligt motion Jo28 (m) bör SLU överföras till utbildningsdepartementet.
För att stärka den fria forskningen föreslås i motion Jo26
(m) yrkande 1 att organisationen av forskningsverksamheten förbättras.
Sektorsorganens roll bör tonas ned till förmån för en förstärkning
av fakulteter och forskningsråd och rollfördelningen göras tydligare.

Vissa anslagsfrågor

Vpk begär i motion Jol5 yrkande 1 att SLU på ett nytt anslag tillförs

5 milj. kr. för utveckling av universitetets roll i miljöforskningen.
Enligt motionens yrkande 3 bör 5 milj. kr. anslås för forskning om
naturresursernas betydelse i rekreationshänseende. För FoU om alternativa
djurhållningssystem i animalieproduktionen bör universitetet
enligt yrkande 5 tillföras ytterligare 2 milj. kr. Yrkandena 3 och 5
motsvaras av yrkandena 9 resp. 8 i motion Jo22 från samma parti.

Utbildningen vid SLU

Utbildningen vid SLU är föremål för ett flertal motioner. Motionärerna
i motion Jo620 (c) betonar vikten av ökade resurser för det stora
behovet av utbildning av instruktörer och ledare inom ridsporten
(yrkande 1) och anser att inrättande av en högskoleutbildning vid
Flyinge skulle kunna medföra en ytterligare höjning av kompetensen
på området (yrkande 2). Utbildningen inom hästsektorn bör enligt
vpk-motionen Jo877 skyndsamt utvärderas och en plan framläggas för
hur det stora behovet av en sådan utbildning kan tillgodoses.

Enligt motionärerna i motionerna Jo612 (c), Jo614 (s), Jo619 (c)
och Jo621 (s) är utbildningen av hovslagare en statlig uppgift och
ansvaret för utbildningen bör snarast klarläggas. Till dess en annan och
tillfredsställande lösning har utarbetats bör enligt motionerna Jo612
och Jo619 utbildningen kvarbli inom SLU.

Vpk anser att huvudmannaskapet för det propedeutiska året på
agronom- och jägmästarutbildningarna skall överföras från skolöverstyrelsen
till SLU. För ändamålet bör anslås 2,2 milj. kr. (motionerna
Jo 15 yrkandena 7 och 8 och Jo22 yrkandena 3 och 4). I motionernas
yrkanden 9 resp. 5 begärs ytterligare 3 milj. kr. till reformer, bl.a.
ökad internationalisering, inom den grundläggande utbildningen. Centerpartiet
vill enligt motion Jol7 yrkande 3 att ytterligare 4 milj. kr.
tillförs agronom-, hortonom- och veterinärutbildningarna. I motion
Jo610 (c) framhålls behovet av ökad utbildning och fler resurser till

den veterinärmedicinska fakulteten vid SLU (yrkande 1). Begäran om

2 milj. kr. till veterinärutbildningen och samma belopp till utbildning
inom bioteknik och livsmedel återfinns i motion J06I8 (c).

Behovet av åtgärder för att förbättra veterinärsituationen i norra
Sverige framhålls i motion J06IO yrkande 2. För att avhjälpa bristen
på veterinärer i norra Sverige bör enligt motionärerna i motionerna
Jo602 och J06O8 (båda fp) delar av veterinärutbildningen lokaliseras
till Umeå.

Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör enligt
motion Jo24 (m) yrkande 2 vara avslutad vid utgången av budgetåret
1995/96 och omfatta även SLU. Centerpartiet vill enligt motion Jo 17
yrkande 5 tillföra SLU ytterligare 5,2 milj. kr. till ombildning av
utbildningsbidragen och vpk begär i motionerna Jo 15 yrkande 6 och
Jo22 yrkande 2 2,5 milj. kr. för ändamålet.

Ett flertal professurer föreslås inrättade. Som förstärkning av forskningen
om den kooperativa företagsformen bör enligt motionärerna i
motionerna Jo9 (c, m) och Jo31 (c) inrättas en professur i ämnet.
Enligt motion Jol9 (s) bör professuren även omfatta ämnet ekonomi.
En professur i försöksdjursvetenskap med tvärvetenskaplig prägel och
med inriktning på djurskydd och minskad användning av djurförsök
bör inrättas enligt motion Jo 13 (c) och centerpartiet föreslår i motion
Jo27 yrkande 7 att 500 000 kr. anslås för en professur i nationalekonomi
med inriktning på sambandet mellan miljö och ekonomi. Miljöpartiet
anser att 1,5 milj. kr. bör avsättas till en professur i skogsmeteorologi/hydrologi
vid skogshögskolan/SLU i Umeå (motion Jo30 yrkande
8) och enligt motion Jo603 (m) bör en professur i skogshistoria
inrättas vid skogshögskolan/SLU i Garpenberg.

Jordbruksforskning m.m.

20 milj. kr. av de avgifter som jordbruket erlägger för handelsgödsel
och bekämpningsmedel bör enligt motionerna Jol7 yrkande 1 och
Ubll3 yrkande 1 i sin helhet komma jordbruket till del genom
omfördelning av medlen för andra ändamål. Ytterligare 47 milj. kr.
bör enligt motion Ubll3 yrkande 2 anslås till sådan forskning om nya
industriella verksamheter där främst jordbruket under kommande
decennier kan utgöra en betydande råvarubas.

Enligt motionerna Jo 15 yrkande 2 och Jo22 yrkande 7 (båda vpk)
bör SLU tillföras 5 milj. kr. för FoU om alternativ odling och i
motion Jol7 yrkande 4 begär centerpartiet ytterligare 4 milj. kr. till
forskning och utbildning om alternativ odling. I motion Jo267 (vpk)
yrkande 7 föreslås att forskning och utveckling vad gäller alternativ
odling ges såväl högre prioritet vid SLU som möjlighet att verka
tvärvetenskapligt, genom att det fristående sekretariatet för alternativ
odling återupprättas.

Inom trädgårdsnäringsområdet finns enligt vad som framförs i motion
Jo266 (c) yrkande 5 behov av såväl en fördjupad grundforskning

1989/90:JoU17

27

som en större bredd på den tillämpade forskningen. En resursförstärkning
skulle bidra till att styra svensk växtodling mot en ännu lägre
kemikalieanvändning.

Med den radikala förändring som en ny jordbruks- och energipolitik
kan komma att innebära för svensk landsbygd är det enligt motionären
i motion J06O6 (c) lämpligt att landsbygdsutvecklingen ur alla
aspekter blir föremål för ett grundläggande forskningsprojekt. Ett
sådan projekt kan enligt motionären med fördel knytas till institutionen
för temaforskning vid Linköpings universitet.

Forskning kring odling och användning av rörflen som industri- och
energigröda måste enligt motionärerna i motion J06II (m) få sådana
ekonomiska resurser att forskarna vid Röbäcksdalen i Umeå kan
genomföra de lovande försök som hittills uppnådda resultat visar.

Linodling och hantering av lin som ett värdefullt alternativ till
annan användning av åkermark framhålls av motionären i motion
Jo23 (c) som också betonar värdet av två projekt i Hälsingland och
Västernorrland om utveckling av linet och linnäringen (yrkande 1).
För forskning och utveckling beträffande linet bör 2 milj. kr. anslås
till SLU (yrkande 2).

Det fortsatta stödet till jordbruksforskningen för Norrland bör enligt
motionärerna i motion Joll (fp) ligga minst i nivå med det stöd som i
dag utgår inom ramen för åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra
Sverige. Det framhålls också som angeläget att växtförädlingen kan
bedrivas på en högre nivå än vad SJFR:s stöd medger. En förstärkning
med 1,5 milj. kr. per år och sammantaget 10 milj. kr. bör utgå som
stöd till lantbruksforskning och växtförädling för det norrländska
jordbruket. SLU och SJFR bör under budgetåret 1990/91 omfördela
medel i enlighet härmed (yrkande 1). De insatser som nu görs eller
kan komma till stånd genom ett ökat anslag bör också kunna påräkna
fortsatt statligt stöd, i första hand under budgetåren 1991/92 och
1992/93 (yrkande 2). Värmland med sina varierande produktionsförutsättningar
bör enligt motionärerna i motion Jo29 (c) i ökad omfattning
bli föremål för forskning inom jordbruksnäringen. Såväl möjligheter
till framställning av kvalitetsprodukter inom animalieproduktionen,
industriråvaror som energiproduktion bör därvid beaktas. Länet skulle
härigenom kunna få fram pilotfall, användbara även i andra delar av
Sverige.

Skogsforskning

Centerpartiet framhåller i motion Jol7 yrkande 7 som rimligt att

10.1 milj. kr. av de medel som inflyter från avgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel används för skogsforskning, vilket motsvarar
skogsbrukets andel av avgifterna. Av detta belopp bör avsättas

5.1 milj. kr. till forskning om skogsbruk inom ramen för familjejordbruket.
Härutöver bör skogsforskningen finansieras av de stora skogsägarna.
Flera skäl, bl.a. miljöskäl, talar enligt motionärerna i motionerna
Jo20 och Jo26 (båda m) yrkande 5 för ökade insatser inom
skogsforskningen, inte minst i södra Sverige. En ökad skogsforskning

1989/90:JoU17

28

med inriktning på lövskog efterlyses i motion Jo21 (vpk) och för
ändamålet bör inrättas en forskningsstation i södra Blekinge. Som en
del av den etablerade forskningsverksamheten vid Alnarp bör enligt
motionärerna i motion Jo605 (s, m, c) SLU ges i uppdrag att inrätta
en försöksstation för skogsforskning i Blekinge. För att man skall
kunna uppnå en bättre samordning mellan den teoretiska och den
praktiska skogsforskningen bör enligt motion J06OI (c) fasta forskartjänster
placeras vid högskolan i Växjö. Statligt stöd bör enligt motionärerna
i motion Jo743 (fp) yrkande 3 utgå till ett planerat forskningsprojekt
om bl.a. försurningens inverkan på skogsmark. I motion Jo613
(c) framhålls som rimligt att Gammelkroppa skogsskola erhåller statsbidrag
på samma nivå som skogshögskolan i Garpenberg. Driftsbidraget
till skolan bör därför höjas till 900 000 kr.

Kooperationsforskning

Som förstärkning av kooperationsforskningen föreslår vpk i motionerna
Jol5 yrkande 10 och Jo22 yrkande 6 att 2 milj. kr. avsätts för
ändamålet.

Bioteknikforskning

Ett sammanhållet forskningsprogram om biotekniken efterlyses av
centerpartiet i motion J0I8 yrkande 1. Programmet måste prioritera
kunskapsuppbyggnad och biologisk grundforskning samt tvärvetenskapligt
samarbete. Vid sin bedömning av forskningsprojekten är det
enligt yrkande 2 nödvändigt att de forskningsfinansierande organen
även gör en värdering av de risker som kan vara förknippade med
projekten. I yrkande 3 påtalas behovet av ett internationellt samarbete
på området och av nationell kapacitet för bedömning och värdering av
den internationella utvecklingen på området samt av resultatet av
denna utveckling. Bioteknikens miljökonsekvenser måste enligt yrkande
4 bli föremål för forskning och då främst vad avser riskvärdering av
gentekniskt modifierade organismer och det positiva utnyttjandet av
bioteknik i förädlingsarbete och vid utveckling av process- och reningstekniker.
Slutligen begärs i motionens yrkande 5 att 3 % av de
svenska anslagen till bioteknik avsätts till hanterandet av etiska frågor.

Miljöpartiet framhåller i motion Jo30 yrkande 2 risken med att
stora satsningar på bioteknikforskningen kommer att ske på bekostnad
av andra ämnesområden. Forskning inom områden som markvård,
ekologiskt jordbruk och livsmedelskontroll måste enligt motionärerna
prioriteras framför bioteknikforskningen.

Renforskning

Yrkanden om renforskningens lokalisering och resurser framförs i
motionerna JolO (fp), Jol4 (vpk), Jol7 (c) yrkande 8 och Jo26 (m)
yrkande 8. I motion JolO föreslås att ett forskningscentrum inrättas i
Umeå med filtförsöksstationer i Arvidsjaur och Sorsele. Enligt motion
Jol4 bör propositionens förslag ses som en övergångslösning och
forskningsprogrammet Umeå-Arvidsjaur ligga kvar. Inriktningen bör

1989/90:JoU17

29

dock vara att senare upprätta ett centrum för renforskning i Umeå
med egna basresurser. I motion Jo 17 framhålls som angeläget att det
på längre sikt skapas förutsättningar för ett forskningscentrum i t.ex.
Umeå. Enligt motion Jo26 bör renforskningen lokaliseras till Umeå
och Röbäcksdalen med en fältverksamhet som bygger på vissa förutsättningar.
Ett nytt förslag bör enligt motionen framläggas av regeringen
om renforskningens lokalisering och resurser.

Livsmedelsforskning

UHÄ bör enligt centerpartiets motion Jo 17 yrkande 6 finansiera
uppbyggandet av ett internationellt sekretariat för livsmedelsforskning
inom ramen för samarbetet med EG:s COMETT (Community Action
Programme in Education and Training for Technology). Den svenska
näringsforskningen bör inriktas på att forskningsresultaten på ett effektivt
sätt förs ut till konsumenterna och kan påverka deras faktiska
beteende, vilket förutsätter att livsmedelsforskningen ges en starkt
beteendevetenskaplig karaktär och att forskning om pedagogiska och
opinionspåverkande metoder prioriteras.

Utskottets överväganden
SLU:s organisation

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att föreslagna resurser
i högre grad än tidigare skall betraktas som resultatinriktade insatser,
vilket innebär att krav skall ställas på goda resultat som följd av
insatserna. Genom detta synsätt ges både fakultetsledningarna och
universitetets ledning möjligheter att förfoga över en ökad reserv för
angelägna riktade insatser. Det skapas således bl.a. bättre anpassningsförmåga
och större flexibilitet. Härigenom ökar även SLU:s möjligheter
till prioritering av sådana forskningsområden som av universitetet
bedöms som angelägna.

Utöver det ovan anförda vill utskottet erinra om pågående översyn
av SLU:s verksamhet. Arbetet skall redovisas successivt och slutredovisas
senast den 1 juli 1991 (dir. 1989:31). SLU:s funktion som sektorsforskningsuniversitet
är enligt direktiven en viktig utgångspunkt i
utredarens bedömning av forskningens kvalitet och av avvägningen av
resurstilldelningen. Som mål för förändringar av administrationen
framhålls bättre möjligheter till omfördelningar inom en fakultet,
liksom mellan fakulteter och mellan forskning och utbildning.

I avbidan på resultatet av översynen bör motion Jo26 yrkande 1 inte
föranleda någon särskild åtgärd.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att SLU även i fortsättningen
tillhör jordbruksdepartementets ansvarsområde. Dessa skäl
sammanfaller delvis med de skäl utskottet anfört i sitt yttrande
1989/90:JoU6y om SJFR:s departementstillhörighet. Utskottet avstyrker
därför motionerna Jo24 yrkande 3 och Jo28.

1989/90:JoU17

30

Vissa anslagsfrågor

1989/90:JoU17

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att
miljöfrågorna bör inta en central roll i all forskning. Härtill kan läggas
att bland de prioriteringar av forskningsverksamheten som SLU för
fram i sin framtidsplanering betonas miljörelaterad forskning och
konsekvensbedömningar av ny teknik. Även i de särskilda fakultetsprogrammen
understryks miljöfrågornas betydelse. I likhet med jordbruksministern
kan utskottet konstatera att denna inriktning framstår
som alltmer nödvändig. Sammantaget är den av SLU föreslagna omprioriteringen
och de ytterligare 11,9 milj. kr. som för den kommande
treårsperioden av regeringen föreslås för de prioriterade forskningsområdena
enligt utskottets mening väl ägnade att på ett kraftfullt sätt
förstärka forskningen på området.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om medelsanvisning
och avstyrker motionerna Jo 15 yrkandena 1, 3 och 5 och Jo22
yrkandena 8 och 9 om medelsanvisning för vissa ändamål.

Med anledning av motionerna Jol5 yrkande 5 och Jo22 yrkande 8
vill utskottet — utöver vad som ovan anförts — erinra om den
resursförstärkning om 3,3 milj. kr. som under punkt F 15 föreslås
tillföras lantbruksstyrelsen för bl.a. forskning om och utveckling av en
bättre djurmiljö inom animalieproduktionen. Syftet med motionsyrkandena
är enligt utskottets mening härigenom delvis tillgodosett.

Utbildningen vid SLU

Utskottet har vid tidigare tillfållen (se bl.a. 1987/88:JoU7) understrukit
den väsentliga betydelse som hästhållningen har både från ekonomisk
och social synpunkt och framhållit att ytterligare uppmärksamhet bör
ägnas framför allt frågor om avel och uppfödning och om utbildningsutbudet
på området. Med anledning av riksdagens beslut hösten 1987
(rskr. 21) och våren 1989 (1988/89:JoU15, rskr. 243) har regeringen i
januari i år uppdragit åt lantbruksstyrelsen att utvärdera vissa frågor
rörande hästavel och utbildning m.m. inom hästsektorn. Uppdraget
omfattar utvärdering av avelsorganisationernas hästavelsarbete samt
kartläggning och förslag till samordning av det utbildningsutbud som
finns inom området. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1991.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka sina tidigare uttalanden
om hästhållningens stora betydelse på skilda områden. Vad gäller
ridsporten bör även framhållas den betydelse sporten numera har som
fritidsaktivitet för barn och ungdomar — särskilt då flickor — och dess
allt större betydelse som handikappidrott. Behovet av kunniga och
välutbildade instruktörer och ledare är stort. Utskottet vill framhålla
vikten av att detta behov kan tillgodoses med en god grundutbildning
och med möjligheter till vidareutbildning. Utskottet förutsätter emellertid
att dessa och andra av utskottet tidigare uttalade synpunkter i
frågan kommer att beaktas av lantbruksstyrelsen i dess arbete med
ovan nämnda uppdrag. I avvaktan på resultatet av uppdraget är utskot -

31

tet inte berett att tillmötesgå önskemålen i motionerna Jo620 och
Jo877. Motionerna avstyrks således i den mån de inte kan anses
tillgodsedda med vad utskottet anfört.

Med anledning av motionerna om hovslagarutbildningen vill utskottet
anföra följande. Nuvarande utbildning av hovslagare sker vid SLU
under en 22-veckorskurs. Önskemål har emellertid framförts om förlängning
av utbildningen till ett år. Med anledning härav och eftersom
utbildningen inte anses ha högskolestatus har överläggningar inletts
om ändrat huvudmannaskap. Enligt vad utskottet erfarit beslutade
skolöverstyrelsen i november 1989 att utbildning på gymnasienivå
enligt läroplanen skulle ingå i naturbruksutbildningen. Det anses i och
för sig möjligt att för den tredje årskursen centralisera utbildningen till
vissa orter. Utskottet har vidare erfarit att länsskolnämnden i Skaraborgs
län i januari 1990 hos skolöverstyrelsen har begärt läroplan för
utbildningen som skulle kunna utformas inom ramen för komvux i
Skara. Antalet hästar i landet ökar ständigt och därmed också behovet
av kompetenta och kunniga hovslagare. Utskottet vill i detta sammanhang
betona att en god djurhälsovård svårligen kan upprätthållas utan
tillgång till en välutbildad hovslagarkår. Mot denna bakgrund framstår
som ytterst angeläget att hovslagarutbildningen bedrivs på ett sätt som
garanterar såväl ändamålsenlighet som kontinuitet och att pågående
diskussioner om ändrat huvudmannaskap inte tillåts påverka utbildningen
i negativt hänseende. Med dessa uttalanden bör motionerna
Jo612, Jo614, Jo619 och Jo621 kunna lämnas utan vidare åtgärd.

1 avbidan på resultatet av pågående översyn finner utskottet inte
anledning att tillmötesgå kravet i motionerna Jol5 yrkande 7 och Jo22
yrkande 3 om ändrat huvudmannaskap för det propedeutiska året på
agronom- och jägmästarutbildningarna. Utskottet avstyrker således
motionsyrkandena.

I enlighet härmed avstyrker utskottet även motionernas yrkanden 8
resp. 4 om medelstilldelning för ändamålet.

Under avsnittet om SLU:s organisation (s. 30) har utskottet uttalat
sig positivt om den frihet SLU har att prioritera vissa forskningsområden
och att omfördela anslagen mellan olika verksamheter. Det ankommer
således på universitetet att inom ramen för tillgängliga medel
fördela resurserna mellan forskning och utbildning eller mellan olika
inriktningar av utbildningen. Härutöver vill utskottet erinra om att
utbildningen inte omfattas av rationaliseringsavdraget, vilket — i förhållande
till den grundläggande principen för anslagsberäkning —
motsvarar en förstärkning med 3,5 milj. kr. Med det anförda avstyrker
utskottet motion J06IO yrkande 1.

Utskottet som ovan (s. 31) tillstyrkt regeringens anslagsförslag avstyrker
på den grunden även motionerna Jol5 yrkande 9, Jol7 yrkande
3, Jo22 yrkande 5 och J06I8.

Med anledning av motionerna om utlokalisering av delar av veterinärutbildningen
till SLU i Umeå vill utskottet anföra att utbildningen
måste bedrivas tillsammans med forskningsverksamhet av viss dignitet
för att en tillfredsställande kvalitet skall kunna upprätthållas. Det bör
framhållas att veterinärutbildningen är en av de dyraste och mest

1989/90:JoU17

32

resurskrävande utbildningslinjerna. En ytterligare uppdelning av utbildningen
skulle medföra betydande kostnadsökningar och risk för
kvalitetsförsämring. Enligt vad utskottet erfarit har sedan den
1 juli 1989 lönerna för veterinärer och vissa vikarier i Norrbotten och
Västerbotten höjts generellt för att avhjälpa bristen på veterinärer i
norra Sverige. Förslag föreligger om ändring av organisationen vilket
skulle innebära en ökning i båda länen av ordinarie veterinärer och
regionvikarier. Genom ändrad distriktsindelning har antalet veterinärstationer
utökats. Diskussioner om situationen har förts mellan lantbruksstyrelsen
och berörda kommuner och informationen har utökats.
Dessa åtgärder har inneburit att — i vart fall tills vidare — samtliga
tjänster är besatta med åtminstone vikarier. Utskottet har vidare erfarit
att lantbruksstyrelsen i dag bedömer situationen som tillfredsställande
men har ambitionen att åstadkomma mer permanent verkande lösningar
på problemet. Med det anförda finner utskottet syftet med
motionerna Jo602, J06O8 och J06IO yrkande 2 tillgodosett. Motionsyrkandena
bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Som anförs i propositionen bör samtliga utbildningbidrag för doktorander
successivt omvandlas till doktorandtjänster. Detta är emellertid
förknippat med stora kostnader, varför för den kommande treårsperioden
medel anvisas för omvandling av två tredjedelar av utbildningsbidragen.
Återstående utbildningsbidrag bör omvandlas till doktorandtjänster
under treårsperioden 1993/94—1995/96. Av särskilda skäl görs
undantag för de tekniska fakulteterna som kommer att bli helt tillgodosedda
under perioden. För SLU:s del innebär detta att för kommande
treårsperiod ytterligare 3,8 milj. kr. beräknas för ändamålet. Ett
frångående av regeringens förslag härvidlag skulle innebära att SLU i
detta avseende skulle komma att inta en enligt utskottets mening
omotiverad särställning i förhållande till andra universitet. Utskottet
avstyrker således motionerna Jo 15 yrkande 6, Jo 17 yrkande 5 och Jo22
yrkande 2 om ytterligare medelstilldelning för ändamålet.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo24 yrkande 2.

Inte endast omfördelning av forskningsresurser utan även omprövning
av professurer eller av ämnesinnehållet i dem är väsentlig för
förnyelse av forskningen. Detta synsätt har i stor utsträckning präglat
den omprövning som under de senaste åren har gjorts vid SLU och det
är enligt utskottets mening av vikt att denna möjlighet i framtiden tas
till vara i än större utsträckning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ytterligare förstärka insatserna
för en bättre djurmiljö genom att omvandla professuren i husdjurshygien,
som är personlig för Ingvar Ekesbo, till ordinarie med
Ekesbo som förste innehavare.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan och i avvaktan på
resultatet av pågående översyn av SLU saknar utskottet anledning att
tillmötesgå de motioner som begär inrättande av professurer i skilda
ämnen. Med det anförda avstyrker utskottet således motion Jo27
yrkande 7.

Med det anförda avstyrks även motion Jo30 yrkande 8.

1989/90:JoU17

33

3 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 17

På samma grund avstyrker utskottet motion Jo603 om inrättande av
en professur i skogshistoria. Med anledning av motionen vill emellertid
utskottet — utöver vad som ovan anförts — erinra om att ämnet
sedan flera år har uppmärksammats av Skogs- och lantbruksakademien
som nyligen har bildat ett särskilt skogshistoriskt sällskap. Denna
verksamhet får enligt utskottets mening visa om en särskild professur i
ämnet kommer att framstå som erforderlig för att tillvarata de skogshistoriska
aspekterna i forskningen.

Med anledning av motionerna om inrättande av en professur med
inriktning på kooperation vill utskottet framhålla att den kooperativa
företagsformen för vissa verksamheter framstår som ett intressant alternativ
till de mer traditionella ägarformerna och att forskning på
området är angelägen. På de grunder som anförts ovan är utskottet
emellertid inte berett att tillmötesgå kraven på inrättande av en professur
i ämnet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo9 och
Jo31.

På samma grund avstyrks även motion Jol9.

1 anslutning till motion Jol3 vill utskottet erinra om att en professur
i försöksdjursvetenskap av regeringen föreslås inrättad vid universitetet
i Uppsala (prop. s. 264). I detta sammanhang anförs att det är
angeläget att insatser görs för att utveckla alternativa metoder till
djurförsök. Denna del av propositionen bereds av utbildningsutskottet.
Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodoses genom ovannämnda
förslag.

Jordbruksforskning m.m.

De framtidsplaner för den närmaste treårsperioden som har lagts fram
av SLU och SJFR bör enligt utskottets mening kunna tillgodose syftet
med motionerna Jol7 yrkande 1 och Ubll3 om ytterligare resurser till
jordbruksforskningen. Utskottet vill även erinra om sin i annat sammanhang
uttryckta inställning att det i första hand bör ankomma på
resp. forskningsorgan att utnyttja möjligheten att inom ramen för
befintliga resurser åstadkomma lämpliga prioriteringar. I anslutning
till motion Ubll3 yrkande 2 kan utskottet konstatera att i propositionen
framhålls som angeläget att den mark, som för närvarande används
för livsmedelsproduktion och som kommer att frigöras då överskottsproduktionen
upphör, får en bärkraftig alternativ användning.
Ett uttryck för denna strävan är det utvecklingsarbete som syftar till att
finna alternativ användning av frigjord areal och som redan har
tilldelats stora resurser. Forsknings- och utvecklingsarbetet om t.ex.
energigrödor och råvaror för kemisk/teknisk industri kommer att
fortsätta i nära samarbete med företrädare för jordbruksnäringen. En
förstärkning av samarbetet med EG vad gäller forskningen inom de
areella näringarna framhålls av regeringen som väsentlig och syftet
med pågående förhandlingar på området är ett fullständigt svenskt
deltagande i EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling
under perioden 1990—1994. Med det anförda och med hänvisning till

1989/90:JoU 17

34

utskottets tidigare (s. 31) ställningstagande till anslagsfrågorna avstyrker
utskottet motionerna Jo 17 yrkande 1 och Ubll3 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.

Vid sin behandling av årets budgetproposition (prop. 1989/90:100,
bil. 11, JoU14, rskr. 194) redogjorde utskottet för de samlade insatserna
för forskning om och utveckling av den alternativa odlingen. I den
nu aktuella propositionen betonas fortsatta insatser på området som
viktiga och för ändamålet ställs särskilda medel till förfogande. Utskottet
vill även erinra om att en ökad betoning av den miljörelaterade
forskningen av regeringen bedöms som nödvändig. Som utskottet
anfört ovan är utskottet emellertid inte berett att — som föreslås i
motionerna Jol5 yrkande 2, Jol7 yrkande 4 och Jo22 yrkande 7 —
förorda ytterligare medel för ändamålet. Med det anförda och med
hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om SLU:s möjligheter till
prioritering av sina resurser avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vad gäller forskningen om den alternativa odlingen i förhållande till
annan forskning har utskottet under en följd av år hävdat att forskningen
om den alternativa odlingen i princip bör ske naturligt integrerad
i annan jordbruksforskning. Härutöver kan utskottet konstatera att
1980-talet har kommit att präglas av ett ökat tvärvetenskapligt och
internationellt samarbete på forskningens område. Detta gäller givetvis
även den forskning som bedrivs vid SLU. Det finns enligt utskottets
mening ingenting som talar för att denna utveckling inte kommer att
intensifieras. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan
finner utskottet att syftet med motion Jo267 yrkande 7 kan anses
tillgodosett utan ett tillmötesgående av motionens krav på återupprättande
av ett fristående sekretariat för alternativ odling. Motionsyrkandet
bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

De behov av såväl fördjupad grundforskning som större bredd på
den tillämpade forskningen inom trädgårdsnäringsområdet som beskrivs
i motion Jo266 yrkande 5 tillgodoses enligt utskottets mening
väl av propositionens uttalanden och förslag i frågan.

Budgetåret 1988/89 anvisades 2 milj. kr. för forskning som kan
bidra till ett alternativt arealutnyttjande och för budgetåret 1989/90
ställdes 3,3 milj. kr. till förfogande för samma ändamål. Vidare har
8 milj. kr. av det samlade belopp om 50 milj. kr. som av regeringen i
maj och juni 1988 anvisades som engångsanslag från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område av SJFR avsatts för stöd till den
alternativa odlingen. Bland de områden som SJFR har angett som
angelägna forskningsområden kan nämnas energiproduktion på jordbruksareal,
nya grödor för livsmedelsproduktionen, lin som råvara,
extensiv animalieproduktion och turism. Med det anförda finner utskottet
syftet med motion J06O6 i allt väsentligt tillgodosett. Motionen
avstyrks.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet
även motion Jo611 om betydelsen av rörflen som industri- och energigröda.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att utveckling av
bioenergi är ett av de forskningsområden som av SLU bedöms vara i
behov av nya eller kompletterande resurser. Det måste emellertid

1989/90:JoU17

35

anses ankomma på berörda forskningsorgan att enligt vetenskapliga
kriterier bedöma värdet av och kvaliteten i ett speciellt forskningsprojekt
och därefter avgöra huruvida projektet i konkurrens med andra
skall komma i åtnjutande av tillgängliga forskningsmedel. Utskottet
förutsätter att frågor om energigrödor beaktas bl.a. i samband med den
omställning som kommer att bli följden av kommande beslut om
livsmedelspolitiken. Utskottet hänvisar härvidlag till sitt betänkande
1989/90:JoU25.

Med anledning av motion Joll om fortsatt stöd m.m. till jordbruksforskningen
för Norrland vill utskottet — utöver vad som ovan anförts
— hänvisa till sina tidigare uttalanden om den självständighet som
tillkommer — och bör tillkomma — SLU och SJFR vad gäller
prioritering av forskningsområden.

Med det anförda avstyrker utskottet även motion Jo29 om Värmland
som föremål för ett forskningsprojekt på området.

På samma grund och med hänvisning till vad utskottet anfört ovan
om SJFR:s bedömning av linet som ett angeläget forskningsområde
avstyrker utskottet även motion Jo23 yrkande 1 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.

Utskottet avstyrker även motionens yrkande 2 om medel för ändamålet.

Skogsforskning

Av de kollektiva forskningsprogram för vilka staten och näringslivet i
allmänhet svarar för hälften vardera omfattar forskningen om skogsträdsförädling
15 milj. kr. per år och om skogsteknik 28 milj. kr. per
år. Skogsstyrelsen disponerar innevarande budgetår 12,9 milj. kr. av
skogsvårdsavgifterna för forskning och utveckling på skogsbrukets område.
Härav skall 10,9 milj. kr. användas för tillämpad skogsproduktionsforskning
som komplettering till den grundläggande forskning
som stöds av SJFR. En särskild forskningsnämnd vid skogsstyrelsen
fördelar medlen. Avgifter som belastar skogsgödsel inom ramen för
jordbruksprisregleringen återförs kollektivt till skogsbruket via Skogsbrukets
forskningsfond som budgetåret 1988/89 tillfördes
ca 14 milj. kr. Sammanlagt beviljades det året bidrag med
ca 30 milj. kr. som används för forskning och utveckling på skogsbrukets
område. I sin framtidsplanering betonar SJFR ökade insatser för
bl.a. miljörelaterad skogs- och jordbruksforskning.

Propositionens förslag och synpunkter, inte minst vad avser förstärkningen
av grundforskningen och av Sveriges roll i det internationella
forskningssamarbetet, är enligt utskottets mening väl ägnade att tillgodose
svensk skogsforsknings möjligheter att bibehålla sin framträdande
plats i det internationella sammanhanget. Utskottet avstyrker således
motion Jo 17 yrkande 7 om att 10,1 milj. kr. av avgiftsmedel bör
avsättas för skogsforskning. Med anledning av den del av motionsyrkandet
som avser medel till forskning om skogsbruk inom familjejordbruket
vill utskottet anföra att SLU i sin framtidsplan bedömer forskning
för privatskogsbruket som ett väsentligt nytt insatsområde. Som

1989/90:JoU17

36

/

utskottet anfort ovan under avsnittet om jordbruksforskning ankommer
det på SLU att avgöra vilka medel som bör avsättas för just detta
ändamål.

Som utskottet ovan anfört pågår redan i dag ett omfattande utvecklingsarbete
för att finna alternativ användning av areal som kommer
att frigöras som resultat av en förändrad livsmedelsproduktion. Härvid
kommer kommer lövskog och blandskog att spela en icke oväsentlig
roll bl.a. i bibehållandet av ett omväxlande landskap. Det är i detta
sammanhang av vikt att kunskaperna på området kan bibehållas och
utvecklas. Dessa synpunkter får ytterligare stöd genom de förslag som
framläggs i proposition 1989/90:146 om livsmedelspolitiken.

Med anledning av motionerna om skogsforskningen i södra delen av
landet har utskottet erfarit att skogsvetenskapliga fakulteten vid SLU i
samråd med företrädare för sydsvensk skogsnäring har beslutat inleda
ett sexårigt forskningsprogram med inriktning på södra Sverige. Programmet
omfattar tillämpad forskning inom skogsskötsel och markanvändning.
Stor vikt läggs vid forskningsinformation till det praktiska
skogsbruket. Kostnaderna för programmet beräknas till 8,9 milj. kr.
per år, varav näringslivet bidrar med 5 milj. kr. och SLU med resterande
belopp. Programmet omfattar bi a. uppbyggnad av en särskild
forskargrupp vid SLU:s anläggning i Alnarp/Lund. Bland angelägna
forskningsområden kan nämnas åtgärder för att höja produktionsutnyttjandet,
skötsel av lövskogar och blandskogar, luftföroreningarnas
effekter samt användning av nedlagd skogsmark. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna Jo20 och Jo26 yrkande 5 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionerna avstyrks således.

Som utskottet tidigare anfört måste det anses ankomma på berörda
forskningsorgan att inom givna medelsramar åstadkomma lämpliga
prioriteringar av verksamheten. Utskottet avstyrker därmed motionerna
Jo21, Jo601 och Jo605 i den mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad utskottet anfört ovan.

Även frågor om medel till särskilda projekt ankommer på berörda
forskningsorgan att bedöma. Utskottet avstyrker motion Jo743 yrkande

3.

Utskottet har inte funnit anledning att tillmötesgå kravet i motion
Jo613 om höjning av driftsbidraget till Gammelkroppa skogsskola.
Enligt vad utskottet erfarit har driftsbidraget till skolan räknats upp i
samma utsträckning som anslaget till SLU.

Kooperationsforskning

Utskottet har tidigare (s. 34) uttryckt sin positiva inställning till forskningen
om den kooperativa företagsformen men anser att det bör
ankomma på SLU att göra de prioriteringar av sin forskningsverksamhet
som universitetet finner lämpliga. Utskottet avstyrker därför motionerna
Jol5 yrkande 10 och Jo22 yrkande 6.

1989/90:JoU17

37

Bioteknikforskning

Frågor om bioteknik har nyligen behandlats utförligt av utskottet i
betänkande 1989/90:JoU9. Utskottet ser därför ingen anledning att i
detta sammanhang gå närmare in på de frågor som tas upp i motion
Jo 18. Motionen avstyrks.

Utskottet delar inte de farhågor som framförs i motion Jo30 yrkande

2 om bioteknikens dominans på bekostnad av andra forskningsområden
och anser för övrigt att prioritering av resurser inom och mellan
forskningsområden är en fråga för berörda forskningsorgan. Motionsyrkandet
avstyrks.

Renforskning

Som framhålls i propositionen är det nödvändigt att insatser görs för
att skapa underlag för en positiv utveckling av rennäringen så att den
kan bedrivas med rimlig ekonomisk avkastning och i samråd med
andra markanvändare i renskötselområdet. För att så långt möjligt
utnyttja tillgänglig forskarkapacitet måste verksamheten vid flera forskningsinstitutioner
samordnas och målinriktas. Som regeringen anför
bör detta kunna ske med utgångspunkt i ett program av det slag som
SJFR redovisat. Utskottet delar regeringens bedömning att SJFR bör
ges ansvaret för ett program om samordning av forskning och utveckling
på området. Eftersom tillgängliga resurser för närvarande inte
medger att ett särskilt forskningsinstitut eller centrum skapas bör
nuvarande insatser förstärkas med medel som SJFR omfördelar. För
ändamålet bör ytterligare 1 milj. kr. beräknas. Frågan om vilken form
stationen skall ges och var den skall placeras bör avgöras i samråd
mellan SLU, SJFR och Svenska samernas riksförbund. Utskottet delar
regeringens bedömning av behovet av en fältstation. På något längre
sikt bör ett forskningscentrum med egna basresurser för rennäringen
inrättas. När det gäller lokaliseringen av ett sådant forskningscentrum
har utskottet dock inte underlag för att nu göra något slutgiltigt
ställningstagande. Även i denna fråga bör samråd ske mellan SLU,
SJFR och Svenska samernas riksförbund. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motionerna JolO, Jol4, Jol7 yrkande 8 och Jo26
yrkande 8 bör ges regeringen till känna.

Livsmedelsforskning

En god livsmedelskvalitet framstår som allt viktigare för vår hälsa och
ger möjlighet att konkurrera i den internationella handeln. Att Sverige,
trots miljöproblem, i jämförelse med många andra länder har goda
förutsättningar att producera högklassiga livsmedel beror bl.a. på de
aktiva insatser som hittills gjorts för forskning kring dessa frågor. Även
forsknings- och utvecklingsinsatser för alternativodlingen och för en
bättre djurmiljö i animalieproduktionen bidrar till en förbättrad livsmedelskvalitet.
Under anslaget G 4 har beräknats medel för projektmedverkan
i livsmedelsprogrammet FLAIR. Som utskottet anfört under
avsnittet om jordbruksforskning (s. 34 f.) har regeringen ambitionen
att pågående förhandlingar med EG i frågan skall leda till ett

1989/90:JoU17

38

fullständigt svenskt deltagande i gemenskapernas ramprogram för
forskning och teknisk utveckling. Utskottet anser att syftet med motion
Jo 17 yrkande 6 i den del yrkandet avser utvidgat internationellt
samarbete på området kan tillgodoses utan inrättande av ett internationellt
sekretariat i enlighet med motionsyrkandet, som således avstyrks.
Aven den del av yrkandet som innehåller synpunkter på inriktningen
av svensk näringsforskning avstyrks av utskottet eftersom detta är
frågor som ankommer på berörda forskningsorgan att avgöra.

Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet m.fl.
anslag (G 2 och G 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2 och G 3
(s. 363-365).

G 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Propositionen

I likhet med andra forskningsråd har SJFR till uppgift att utifrån
vetenskapliga kriterier anvisa medel till forskningsprojekt av betydelse
för den vetenskapliga utvecklingen. Den forskning rådet finansierar
utförs vanligen inom högskolans forskningsorganisation. När ett forskningsområde,
där SJFR finansierar projekt eller forskartjänster bedöms
ha sådant vetenskapligt värde och sådan varaktighet att det bör ingå i
den fasta forskningsorganisationen, förs efter förslag från SJFR och
högskolemyndighet medel för ändamålet över från rådet till berörd
högskola. Mot bakgrund härav bör 1,5 milj. kr. överföras till SLU.
Medlen avser tre tjänster samt driftsmedel för skogliga bördighetsförsök.

Regeringen har för avsikt att senare besluta att mer än hälften av
styrelsen för SJFR i fortsättningen skall utses av en valförsamling
bestående av företrädare för olika universitetsfakulteter. SJFR:s karaktär
av grundfbrskningsråd markeras därmed tydligare.

SJFR bör enligt regeringen tillföras medel för att möjliggöra insatser
på de prioriterade områden som har redovisats i det föregående såsom
miljörelaterad skogs- och jordbruksforskning, ekonomisk forskning,
forskning inom biotekniken och forskning om dricksvattnets kvalitet.
Sammanlagt bör anslaget för dessa ändamål för perioden
1990/91 — 1992/93 räknas upp med 17,2 milj. kr., vilket innebär en
bashöjning under de tre budgetåren med resp. 5,2 milj. kr.,
7 milj. kr. och 5 milj. kr.

Som tidigare nämnts (prop. s. 58) bör beräknas ytterligare
1 milj. kr. för renforskningsprogrammet och härutöver bör medel
tillföras programmet genom omfördelning av anslaget.

2,2 milj. kr. har beräknats för deltagande i EG:s forskningsprogram
som rör bioteknik (BRIDGE) och fr.o.m. detta budgetår beräknas
medel för projektmedverkan i livsmedelsprogrammet FLAIR under
detta anslag. För båda ändamålen har dessutom beräknats medel under
åttonde huvudtiteln.

1989/90:JoU17

39

Motionerna

1989/90:JoU17

För att stimulera användningen av råvaror från jordbruket för industri-
och energiproduktion bör enligt centerpartiets motion Jol7 yrkande
2 ytterligare 27 milj. kr. tillföras SJFR för forskning och utveckling
av dessa råvaror och av nya odlingsmetoder och industrisystem.
Enligt motion Jo24 (m) yrkande 1 bör en avveckling av naturvårdsverkets
forskningsnämnd och fiskeristyrelsens forskningsinitierande
verksamhet övervägas och de medel som i dag fördelas av organen
överföras till SJFR för fördelning enligt strikt vetenskapliga kriterier.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till de riktlinjer för förstärkning av basresurser
som presenteras i propositionen och finner förslaget om medelsanvisning
väl avvägt. Härmed avstyrker utskottet motion Jol7 yrkande 2.

Det saknas enligt utskottets mening anledning till sådan omorganisation
av forskningsverksamheten som föreslås i motion Jo24 yrkande 1.
Motionsyrkandet avstyrks.

G 5. Stöd till kollektiv forskning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 5 (s. 367 f.).

G 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Propositionen

Enligt regeringens förslag bör anslaget räknas upp med 28 000 kr. till
713 000 kr.

Motionerna

Centerpartiet begär i motion Jol7 yrkande 9 ytterligare 1 milj. kr. för
akademiens verksamhet och enligt motion Jo26 (m) yrkande 6 bör
anslaget räknas upp med 1,1 milj. kr. för finansiering av de tre
forskartjänster som i dag belastar akademiens fonder.

Utskottets överväganden

Utskottet finner inte anledning frångå regeringens beräkning av medelsbehovet
och avstyrker således motionerna Jol7 yrkande 9 och
Jo26 yrkande 6.

Övrig forskning m.m.

Motionerna

Ett helhetsperspektiv på sjösystemet Vänern efterlyses i motion Jo8
(vpk). Särskilda medel måste ställas till förfogande dels för projektet
Laxfond Vänern (yrkande 1), dels för att initiera forskning i samverkansform
med bl.a. SLU kring olika för västkusten, Vänern, Klarälven

och de norska vattenföringsområdenas viktiga ekologiskt-politiska villkor
(yrkande 2). För budgetåren 1990/91 — 1992/93 beräknas i motionen
medelsbehovet till 10 milj. kr. (yrkande 3).

Enligt motion Jo615 (fp) bör visst stöd utgå till utbildning om
bekämpningsmedel och stödet finansieras av avgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel.

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo8 om bl.a. särskilda medel till projektet
Laxfond Vänern vill utskottet erinra om att i samband med riksdagens
behandling av årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 11,
JoU14, rskr. 194) beslutades att regeringen bör lägga fram förslag om
lämpliga åtgärder för att stödja fonden. I den delen finner utskottet
syftet med motionen tillgodosett. I de delar motionen avser ett helhetsperspektiv
på sjösystemet Vänern, forskningssamarbete på området och
medel för ändamålet anser utskottet att det får anses ankomma på
berörda myndigheter och forskningsorgan att inom ramen för tillgängliga
medel göra de prioriteringar man anser erforderliga. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen.

1 anslutning till motion Jo615 bör framhållas att proposition
1989/90:146 om livsmedelspolitiken innehåller förslag om åtgärder och
ytterligare medel för en utökad rådgivning och utbildning. Bl.a. anvisas
medel för olika försöks-, utvecklings- och rådgivningsinsatser i
fråga om bekämpningsmedel (prop. s. 117 och 181 f.). Syftet med
motionen bör enligt utskottets mening kunna tillgodoses inom ramen
för denna verksamhet. Motionen avstyrks således.

Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde

Inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde finansieras
miljöforskning via ett anslag som disponeras av statens naturvårdsverk.
En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som
avnämare beslutar om anslagets närmare användning. Vidare finansierar
staten s.k. kollektiv miljöforskning tillsammans med näringslivet.

Regeringen föreslår ökad forskning om miljöteknik och om avfall
och återvinning.

Miljöforskning via statens naturvårdsverk m.m.

Forskningens organisation

Anslaget till miljöforskning som disponeras av forskningsnämnden
används för miljöforskning utanför verket. Avnämare är i första hand
centrala, regionala och lokala miljömyndigheter. Forskningen utförs
till cirka tre fjärdedelar vid universitet och högskolor och resten vid
andra externa organ.

1989/90:JoU17

41

Inkomna förslag till forskningsprojekt granskas vetenskapligt av en
kommitté som består av forskare och avnämare med särskild kompetens.
Det finns för närvarande åtta vetenskapliga kommittéer. Bidrag
kan erhållas för både grundläggande och tillämpad forskning.

Naturvårdsverkets forskningsnämnd disponerar för budgetåret
1989/90 ca 98 milj. kr. för stöd till målinriktad forskningsverksamhet
inom miljövårdsområdet. Beloppet avser forskningsmedel som anvisas
dels under anslaget B 4. Miljövårdsforskning, dels under anslaget
B 1. Statens naturvårdsverk.

För att möjliggöra en mer långsiktig kompetensuppbyggnad inom
miljövårdsområdet bekostar forskningsnämnden närmare tjugo forskartjänster
på professors- eller högskolenivå med placering i första hand
vid högskolorna. Under det senaste året har nämnden börjat förhandla
med högskolorna om långsiktiga avtal om forskning inom vissa ämnesområden.

Vidare stöds s.k. kollektiv forskning inom miljöområdet. Ansvarig
för programmets genomförande är Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning (IVL) i enlighet med ett särskilt ramprogram. Nuvarande
ramprogram gäller för tiden den 1 juli 1988—den 30 juni 1991
och har en budget på ca 88,5 milj. kr. Av detta belopp svarar staten
för ca 40,8 milj. kr. och Föreningen för industriell miljövårdsforskning,
som är näringslivets part, för ca 47,7 milj. kr.

Områden som bör prioriteras

Regeringen anser att de vetenskapliga kommittéernas sökande verksamhet
är angelägen och att deras budget därför bör stärkas. Särskild
vikt bör läggas på forskningen om samhällsvetenskapliga miljöfrågor,
hälsa, den marina miljön och landmiljön.

Den satsning som nu föreslås om storskaliga processer och effekter i
de öppna havsområdena i Östersjön och Västerhavet överensstämmer
med de riktlinjer som lagts fast i tidigare propositioner (prop.
1988/89:10 och 1988/89:100, bil. 16). Denna forskning bör nu fa
förstärkning. Omfattningen av forskningen måste bedömas tillsammans
med den satsning regeringen nu föreslår på marina centra samt tillgången
till forskningsfartyg och som har behandlats under avsnitt 17
(utbildningsdepartementet).

Det framhålls som angeläget att miljöproblem inom det s.k. ekotoxikologiska
området kan upptäckas så tidigt som möjligt. Fortsatt forskning
om stabila organiska ämnen i miljön är därför betydelsefull.

Med hänsyn till den omfattande oro som finns om luftföroreningars
påverkan på jordens klimat bör ökade resurser användas för forskning
om effekter av förändrat klimat och strålning. Sådan forskning bör i
första hand inriktas på effekter av olika biologiska system till följd av
klimatförändringar. Eftersom detta är ett globalt problem är internationell
samordning av forskningen av särskild vikt.

Även om området inte är miljöspecifikt, bör resurser avsättas för
forskning om bioteknik och genteknik, i första hand sådan forskning
som syftar till att utveckla metoder för riskvärdering.

1989/90:JoU17

42

Med hänsyn till jord- och skogsbrukets stora påverkan på landskapet,
naturtyper och arter är det viktigt med forskning om miljöeffekterna
av dessa verksamheter.

Under senare år har framkommit att våtmarker kan minska jordbrukets
kvävebelastning på vattendrag och hav genom att fungera som
"kvävefälla". För att förbättra kunskapsunderlaget bör resurser avsättas
för ändamålet.

Försurningen av yt- och grundvatten leder till ökad utlösning av
metaller, vilket kan påverka dricksvattenkvaliteten och därigenom
människors hälsa. Allteftersom försurningen fortgår blir detta en allt
viktigare fråga och forskningsinsatser är därför angelägna.

Den omfattande forskning som har bedrivits om föroreningars påverkan
på miljön och människors hälsa bör nu utvärderas för att ge
underlag till det fortsatta forskningsbehovet inom området.

Naturvårdsverket bör även i fortsättningen avsätta medel för den
långsiktiga kompetensuppbyggnaden genom inrättande av forskartjänster
i form av professurer eller högskolelektorat. För närvarande finns
beslut om inrättande av 18 tjänster.

Regeringen betonar vikten av att det internationella forskningssamarbete
som stöds av naturvårdsverket kan fortsätta.

B 4. Miljöforskning

Propositionen

Eftersom miljöproblemen har en tendens att bli alltmer komplexa och
storskaliga framhålls som angeläget med särskilda satsningar på framförhållande
forskning. Detta bör ske genom att de vetenskapliga kommittéernas
budget stärks. Samtliga nya projektområden som föreslås av
naturvårdsverket har hög prioritet. Som särskilt angeläget framhålls att
projektområdena om klimatförändringar och deras effekter samt miljövärdering
av den moderna biotekniken sätts i gång snarast.

Resursförstärkningen av den marina forskningen måste fortsätta.
Projektområden som avser forskning inriktad på problem i de öppna
havsområdena, dvs. Östersjön och Västerhavet, bör ges ökade resurser.

Medel för stöd till kollektiv forskning bör även fortsättningsvis
ställas till förfogande från detta anslag. Enligt nu löpande avtal mellan
staten och Föreningen för industriell miljövårdsforskning skall för
budgetåret 1990/91 staten bidra med 14 140 000 kr. och föreningen
med 16 540 000 kr.

Anslaget till miljövårdsforskning bör fa benämningen Miljöforskning
och den medelsreservation som kan finnas kvar på anslaget vid
utgången av innevarande budgetår bör få användas under den nya
anslagsbenämningen. För nästa budgetår bör anslaget föras upp med
sammanlagt 112 351 000 kr.

1989/90:JoU17

43

Motionerna

Havsmiljöforskning

Genom bättre samordning av den svenska havsforskningen skulle
enligt motion Jo26 (m) yrkande 7 stora vinster såväl kostnads- som
arbetsmässigt kunna uppnås. Därför bör frågan om gemensam huvudman
för den forskning som rör processer i öppna havet, miljöförändringar,
fiskbestånd och djurliv utredas. Enligt centerpartiets motion
Jo27 måste havsforskningen inriktas dels på marin forskning, dels på
forskning om vattnets kretslopp. Forskning om förhållandena i de
öppna havsområdena bör prioriteras (yrkande 1). 5 milj. kr. bör anslås
för anskaffning av ett nytt forskningsfartyg och utökning av driften
av fartyget Argos (yrkande 4) och ytterligare 15 milj. kr. bör tillföras
forskningen om havsmiljön (yrkande 5). Havsmiljöforskningen bör
enligt miljöpartiets motion Jo30 (mp) stärkas kraftigt och ytterligare
5,4 milj. kr. per år under tre budgetår anslås till storskaliga processer
och miljöeffekter i Östersjön och Västerhavet (yrkande 4). 4 milj. kr.
per år bör under en treårsperiod tillföras ett nytt projektområde
inriktat på Bottenviken och Bottenhavet. Medlen bör användas så att
forskningssamarbetet med Finland främjas (yrkande 5).

Klimatforskning

I motion Jo27 (c) framhålls vikten av forskning om klimatförändringar
(yrkande 2) som bör förstärkas med 4 milj. kr. (yrkande 3). Även
miljöpartiet anser det vara av stor vikt att resurser satsas på området
och föreslår att 7 milj. kr. för budgetåret 1990/91, 15 milj. kr. för
budgetåret 1991/92 och 20 milj. kr. för budgetåret 1992/93 avsätts för
ändamålet (motion Jo30 yrkande 9). I båda motionerna betonas vikten
av ett internationellt samarbete på området. Enligt motion Jo882 (mp)
yrkande 17 bör Sverige ta initiativet till ett internationellt forskningsprogram
för att höja kunskapsnivån när det gäller dikväveoxidens
effekter på ozonskiktet.

Forskning om vattendragen m.m.

Genom uppföljning av de ekologiska effekterna av vattenkraftsutbyggnaden,
fördjupning av kunskaperna om ekologin kring naturligt rinnande
vatten och studier av förekomst och utbredning av naturvärden
i områdena skulle enligt motion Jo604 (fp) kunskaperna om Sveriges
vattendrag bevaras och förstärkas. Även enligt motionerna Ub97 (s)
och Jo25 (fp) yrkande 3 bör forskningen om vattendragen förstärkas
och för ändamålet bör inrättas en forskningsstation vid Laisälven. För
liknande ändamål bör enligt motion Jol6 (vpk, c, m) en forskningsstation
inrättas vid Vindelälven. En forskningsstation vid Ammerån
skulle enligt motion Jo30 (mp) yrkande 7 erbjuda en helt ny och
välbehövlig bas för den limnologiska forskningen och ge ett betydande
tillskott till kunskaperna om effekterna av olika miljöstörningar. För
ändamålet bör avsättas 2 milj. kr. per år under budgetåren

1990/91 — 1992/93. För en förbättrad samordning av centrets resurser
bör enligt samma motions yrkande 6 Uppsala vattencentrum erhålla
förstärkning om 500 000 kr. per år under samma period.

I motion Jo609 (fp) framhålls behovet av forskning för skydd av
Vättern som natur- och kulturområde och som dricksvattentäkt.

Övrig forskning

Den naturvårdsbiologiska forskningens betydelse framhålls av folkpartiet
i motion Jo25 yrkande 1. För ändamålet bör anslås 5 milj. kr.
(yrkande 2). Enligt motionens yrkande 4 bör forskningen om bullerproblemen
prioriteras. Miljöpartiet vill med anledning av jordbrukets
avreglering prioritera vissa forskningsuppgifter såsom våtmarker, kulturlandskapet
och det småskaliga landskapet (motion Jo30 yrkande 1).

Markundersökningar som kunskapsunderlag för mätning av t.ex.
radioaktivitet och förekomsten av miljögifter samt för andra förändringar
i markmiljön förordas i motion Jo26. Det framhålls som viktigt
att redan nu planera medelstilldelning för kommande markinventering
och i motionens yrkande 4 begärs att detta uppdrag ges åt naturvårdsverket.

Övriga frågor

Enligt motion Jo26 yrkande 3 vore det en fördel om perioden för det
särskilda ramprogrammet för den kollektiva forskningen (se ovan
s. 42) sammanföll med forskningspropositionernas perioder och att
propositionerna innehöll en kortfattad beskrivning av IVL:s insatser
och planerade forskningsprogram. Det föreslås därför att nästa ramprogram
bör vara tvåårigt och sträcka sig fram till den 30 juni 1993 för
att därefter återgå till treåriga perioder.

För att även andra länder skall kunna tillgodogöra sig den goda
kompetens som Sverige har inom forskning och utbildning på miljöområdet
bör enligt motion Jo27 (c) yrkande 6 Sverige aktivt medverka
till att exportera miljökunskap och undervisning, framför allt
genom samarbete och forskarutbyte med länderna i Östeuropa.

INSTRA, Internationella institutet för strategiska miljöstudier, bör
enligt flera motioner erhålla statligt stöd. Som ett grundanslag bör
enligt motionerna Jol2 (fp, c) yrkande 1 och Jo802 (c, m, fp, mp)
yrkande 1 institutet tillföras 20 milj. kr. och möjligheter införas för
framtida kompletterande statliga bidrag upp till en viss nivå under
förutsättning av motsvarande stöd från näringslivet (yrkande 2). Investeringsfonden
bör av företagen kunna utnyttjas för stöd till institutet
(motion Jo 12 yrkande 2). Enligt motion Jo26 (m) yrkande 2 bör
regeringen fa i uppdrag att utforma förslag om stöd till INSTRA.

1989/90:JoU17

45

Utskottets överväganden
Havsmiljöforskning

I propositionen understryks behovet av kraftigt ökade insatser inom
den marina forskningen och föreslås fortsatt förstärkning av forskningen
om storskaliga processer och effekter i de öppna havsområdena i
Östersjön och Västerhavet. Under avsnitt 17, utbildningsdepartementet,
föreslås en sammanlagd förstärkning av verksamheten vid de
marina centra med 16 milj. kr. under treårsperioden 1990/91 —
1992/93. Utöver detta kommer särskilda medel att anvisas för upprustning
av lokalerna vid fältstationerna Askö och Kristineberg. Härigenom
finner utskottet syftet med motion Jo27 yrkande 1 i stor utsträckning
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Med det anförda avstyrks även motionerna Jo27 yrkande 5 och Jo30
yrkandena 4 och 5.

Universitetens behov av fartyg för den marina forskningen tas upp i
propositionens avsnitt 17, utbildningsdepartementet (s. 275 f.). Samtliga
marina centra har påtalat värdet i att inleda samarbete med kustbevakningen
när det gäller möjligheterna till bättre utnyttjande av fartyg
för marin forskning. Regeringen kommer att uppdra åt UHÄ att i
samråd med berörda parter lämna förslag om hur behovet av fartyg
skall tillgodoses. I avsnitt 18, jordbruksdepartementet, framhålls att —
för myndigheternas del — ett effektivare resursutnyttjande skulle kunna
erhållas genom ett närmare samarbete mellan fiskeristyrelsen och
naturvårdsverket. Frågan om anskaffning av ett nytt undersökningsfartyg
får enligt jordbruksministern bedömas när ytterligare erfarenhet
och underlag finns. Utskottet delar jordbruksministerns bedömning.
Med hänvisning härtill och i avvaktan på UHÄ:s förslag avstyrker
utskottet motion Jo27 yrkande 4.

Utskottet saknar anledning tillmötesgå kravet i motion Jo26 yrkande

7 om gemensam huvudman för havsforskningen. Motionsyrkandet
avstyrks.

Klimatforskning

Enligt propositionen bör ökade resurser tillföras forskning om effekter
av förändrat klimat och strålning. Forskningen bör i första hand
inriktas på effekter på olika biologiska system till följd av klimatförändringar
och på grund av problemets art framhålls internationell
samordning av forskningen som särskilt viktig. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion Jo27 yrkande 2 i allt väsentligt tillgodosett.
Motionsyrkandet avstyrks.

I anslutning till motion Jo882 yrkande 17 vill utskottet framhålla att
det givetvis är angeläget att forskningen omfattar samtliga utsläpps- och
föroreningskällor som påverkar jordens klimat. Utskottet har dock ej
tillräckligt underlag för att särskilt framhålla dikväveoxid som ett

ämne för forskningen. Det ankommer för övrigt inte på riksdagen att
göra en sådan detaljstyrning av forskningen som motionen syftar till.
Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet har ej heller tillräckligt underlag för att föreslå särskilda
medel för viss klimatforskning i enlighet med motionerna Jo27 yrkande
3 och Jo30 yrkande 9. Dessa yrkanden bör kunna tillgodoses inom
ramen för den prioritering av miljöforskningen som förordas i propositionen.

Forskning om vattendragen m.m.

Genom naturvårdsverkets särskilda vetenskapliga kommitté för sjöar
och vattendrag finansieras ett antal projekt om vattendragen. Bland
projektområdena kan nämnas effekter på vattendragen av dikning och
markavvattning, vattendragens funktioner i det ekologiska systemet,
pesticider i vattendrag och denitrifikation.

Frågor om inrättande och lokalisering av forskningsstationer förutsätter
enligt utskottets mening en vetenskaplig bedömning av forskningsbehovet
som sådant och kunskaper om lokala förhållanden m.m.
i en omfattning som inte kan tillgodoses inom ramen för riksdagens
behandling av detta ärende. Utskottet avstyrker således motion J0I6.

Med det anförda avstyrker utskottet även motionerna Ub97 och
Jo25 yrkande 3.

På samma grund avstyrker utskottet motionerna Jo30 yrkande 7 och
Jo604.

Utskottet har ej funnit anledning att i detta sammanhang framhålla
Vättern som föremål för särskilda forskningsinsatser. Det får givetvis
förutsättas att behovet av forskning beträffande Vättern beaktas utifrån
samma bedömningsgrunder som andra angelägna forskningsprojekt.
De regeringsuppdrag som lämnats naturvårdsverket i fråga om miljökvaliteten
i ytvatten och grundvatten m.m. kommer också att få
betydelse för den fortsatta bedömningen av dessa frågor. Med det
anförda avstyrks motion Jo609.

Utskottet finner inte anledning att tillmötesgå motion Jo30 yrkande

6 om medelsförstärkning till Uppsala vattencentrum. Motionsyrkandet
avstyrks.

Övrig forskning

Utskottet, som delar regeringens bedömning av såväl forskningsverksamhetens
inriktning som prioritering av forskningsområden, finner
inte anledning att ansluta sig till motion Jo25 yrkande 1 om prioriteringen
av den naturvårdsbiologjska forskningen och yrkande 4 om
prioritering av forskningen om bullerproblem. Motionsyrkandena avstyrks.

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker motion Jo25 yrkande
2 om medelstilldelning i enlighet med motionens yrkande 1.

Med anledning av motion Jo30 yrkande 1 om prioritering av vissa
forskningsuppgifter vill utskottet erinra om att regeringen i propositionen
betonar vikten av forskning om miljöeffekterna av jord- och

1989/90:JoU17

47

skogsbrukets påverkan på landskapet, naturtyper och arter. I propositionen
föreslås att resurser avsätts för kunskapsinhämtning om våtmarker
och deras betydelse för kvävebelastningen på vattendrag och hav.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i väsentlig
mån tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Enligt utskottets mening torde syftet med motion Jo26 yrkande 4
komma att bli tillgodosett utan något tillmötesgående av motionens
begäran om ett särskilt uppdrag till naturvårdsverket. Motionsyrkandet
avstyrks.

Övriga frågor

Nuvarande ramprogram för kollektiv miljöforskning med Stiftelsen
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) som ansvarigt organ
gäller för tiden den 1 juli 1988—den 30 juni 1991. Utskottet delar
bedömningen i motion Jo26 att det kan finnas fördelar med att
ramprogrammen i tiden sammanfaller med de perioder som gäller för
propositionerna om forskning. Enligt vad utskottet erfarit innefattar
dock den av IVL finansierade forskningen mera långsiktiga projekt
som ej har samma starka anknytning till universitets- och högskolesektorn
som annan forskning på miljöområdet. Det bör enligt utskottets
mening i första hand ankomma på stiftelsen att själv bedöma fördelarna
med en sådan tidsmässig anpassning av ramprogrammen som
motionen avser. Med det anförda avstyrks motion Jo26 yrkande 3.

I propositionen betonas vikten av att det internationella forskningssamarbete
som stöds av naturvårdsverket kan försätta och framhålls att
den pågående politiska utvecklingen i Östeuropa ökar förutsättningarna
för vidareutveckling av samarbetet med de östeuropeiska staterna
vad gäller forskning och utveckling. Betydande resursförstärkningar
föreslås ställas till förfogande för bl.a. särskilda insatser för denna typ
av bilateral forskningssamverkan. Utskottet förutsätter att i denna
samverkan kommer att ingå icke obetydliga satsningar även på miljöforskningens
område och finner således syftet med motion Jo27 yrkande
6 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra
någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har i samband med en hearing erhållit upplysningar om
Internationella institutet för strategiska miljöstudier (INSTRA). Ett
forskningsinstitut med den inriktning som INSTRA erhållit kan enligt
utskottets mening väl få en viktig funktion på miljöforskningens
område. När det gäller frågan om statligt stöd till nya verksamheter på
detta område kan det finnas anledning att undvika en uppdelning av
de samlade statliga resurserna på alltför många organisationer eller
myndigheter med närliggande intresse- eller ansvarsområden. Det kan
t.ex. framhållas att statligt stöd utgår till Stockholms internationella
miljöinstitut (SEI) som bl.a. stödjer miljöforskning på olika områden.
Utskottet anser sig inte ha tillräckliga skäl att föreslå ett statligt stöd till
INSTRA. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jol2 och
Jo802.

1989/90:JoU17

48

Det anförda innebär att utskottet även avstyrker motion Jo26 yrkande
2.

B 13. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering

Propositionen

Syftet med forsknings- och utvecklingsverksamheten inom miljö- och
avfallsområdet är dels att identifiera de risker som en olämplig och
ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö, dels att precisera
de krav som behöver ställas på produktutveckling, brukare, konsumenter
och avfallshantering för att minska avfallets mängd och farlighet.
Verksamheten bör även syfta till att utveckla teknik och styrmedel
för att driva utvecklingen mot sådana behandlingsmetoder som lämpar
sig från såväl miljö- som resurshushållningssynpunkt.

Eftersom gränserna mellan olika forskningsområden av betydelse för
avfallsproblematiken är svåra att dra, är det viktigt att utveckla ett
tvärvetenskapligt helhetsperspektiv på frågorna.

I den framtida FoU-verksamheten måste de miljöpolitiska målen
sättas främst. För att kunna specificera miljömålet måste effektforskning
bedrivas och för att verksamheterna inte skall överskrida fastställda
gränser måste FoU innefatta utveckling av tekniker och system för
minskning av såväl föroreningar som avfallsmängder.

FoU-insatser behövs inom främst följande områden:

-planering för ett avfallssnålt samhälle,

-avfallssnål teknik- och produktutveckling,

-teknik och system för källsortering och insamling av avfall och
restprodukter,

-återvinning,

-energiutvinning och volymreduktion,

-deponering,

-särskilda hanterings- och behandlingssystem för miljöfarligt avfall
och riskavfall.

Det finns i dag behov av en övergripande och tvärgående funktion
för samordning mellan effektforskning, för vilken naturvårdsverket har
huvudansvaret och åtgärdsforskning och teknik- och systemforskning
som huvudsakligen är en fråga för styrelsen för teknisk utveckling
(STU).

Eftersom avfallsrelaterad forskning och delar av den miljötekniska
forskningen har många gemensamma avnämare, skulle verksamheter
av dessa slag vinna på samordning av myndighetsresurserna, samtidigt
som rollerna för berörda myndigheter klart bör särskiljas. Regeringen
anser därför — som har nämnts under anslaget F 21 (industridepartementet)
— att ett programråd bör inrättas. Rådets uppgift skall vara att
tillse att forskningen får en inriktning som stämmer med de miljöpolitiska
målen samt att forskningsinsatserna samordnas så att ett effektivt
utnyttjande av anslagen uppnås. Det bör ankomma på regeringen att
utse ledamöter i rådet.

1989/90:JoU17

49

4 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 17

Regeringen föreslår att anslaget till ökad forskning för ett avfellssnålt
samhälle fördelas på två nya anslag, dels ett anslag F 21 Miljöanpassad
produktutveckling på 5 milj. kr. under tolfte huvudtiteln, dels förevarande
anslag på 4 milj. kr.

Motionen

Miljöpartiet finner det positivt att ett programråd inrättas för den
avfallsrelaterade forskningen men anser dels att anslagsramen är för
låg, dels att det är olämpligt att koncentrera samtliga resurser till ett
enda forskningsråd. I motion Jo30 yrkande 3 föreslås därför en höjning
av anslaget med 10 milj. kr. för vardera budgetåren 1990/91 och
1991/92 och 20 milj. kr. för budgetåret 1992/93. Dessa medel bör
fördelas med hälften på det nya programrådet och hälften på det
samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till vad regeringen anfort och finner medelstilldelningen
väl avvägd. Utskottet avstyrker således motion Jo30 yrkande
3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 900 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta staten ta på sig
ansvaret för de ekonomiska förpliktelser som följer av det redovisade
avtalet om finansiering av viss djurförsöksforskning,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1989/90:Jol5 yrkande 4, 1989/90:Jo22 yrkande
1 och 1989/90:Jo514 yrkande 5 till Bidrag till djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 8 578 000 kr.,

res. I (vpk)

4. beträffande program för forskning om alternativa metoder till
djurförsök

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo514 yrkande 4,

res. 2 (c, mp)

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst
som professor i husdjurshygien i enlighet med vad som förordats
i propositionen,

6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1989/90:Ubll3 yrkande 2, 1989/90:Jol5
yrkandena 1, 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 10, 1989/90:Jol7 yrkandena 1,
3, 4 och 5, 1989/90:Jo22 yrkandena 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9,
1989/90:Jo23 yrkande 2, 1989/90:Jo27 yrkande 7, 1989/90:Jo30
yrkande 8, 1989/90:Jo613 och 1989/90:Jo618 till Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 562 162 000 kr.,

1989/90:JoU17

50

res. 3 (c)
res. 4 (vpk)

7. beträffande SLU:s organisation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo24 yrkande 3,
1989/90:Jo26 yrkande 1 och 1989/90:Jo28,

res. 5 (m)

8. beträffande utbildning inom ridsporten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo620 och
1989/90:Jo877,

9. beträffande hovslagarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo612, 1989/90:Jo614,
1989/90:Jo619 och 1989/90:Jo621,

10. beträffande huvudmannaskapet för agronom- och jägmästarutbildningarna att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jol5 yrkande 7 och
1989/90:Jo22 yrkande 3,

res. 6 (vpk, mp)

11. beträffande utbildningen vid den veterinärmedicinska fakulteten att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jo610 yrkande 1,

12. beträffande veterinärsituationen i norra Sverige m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo602, 1989/90:Jo608
och 1989/90:Jo610 yrkande 2,

13. beträffande omvandling av utbildningsbidragen till doktorandtjänster att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jo24 yrkande 2,

res. 7 (m)

14. beträffande inrättande av en professur i skogshistoria
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo603,

15. beträffande inrättande av en professur i försöksdjursvetenskap att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jol3,

16. beträffande en professur i kooperation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo9, 1989/90:Jol9 och
1989/90: Jo31,

17. beträffande användningen av avgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl 13 yrkande 1,

18. beträffande forskning om och utveckling av alternativ
odling

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo267 yrkande 7,

19. beträffande forskning inom trädgårdsnäringsområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 5,

20. beträffande forskning om landsbygdsutveckling
att riksdagen avslår motion 1989/90:J06O6,

res. 8 (c)

21. beträffande forskning om rörflen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo611,

res. 9 (vpk, mp)

1989/90:JoU17

51

22. beträffande jordbruksforskningen för Norrland
att riksdagen avslår motion 1989/90:Joll,

23. beträffande jordbruksforskning i Värmland
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo29,

24. beträffande linets utvecklingsmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo23 yrkande 1,

res. 10 (vpk, mp)

25. beträffande skogsforskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jol7 yrkande 7,

res. II (c)

26. beträffande skogsforskning i södra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo20 och 1989/90:Jo26
yrkande 5,

27. beträffande forskning om lövskog m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo21 och 1989/90:Jo605,

res. 12 (vpk, mp)

28. beträffande forskartjänster vid högskolan i Växjö
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo601,

29. beträffande stöd till forskningsprojekt om försurningen
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo743 yrkande 3,

30. beträffande forskningsprogram för bioteknik m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jol8,

res. 13 (c, vpk, mp)

31. beträffande prioritering av bioteknikforskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo30 yrkande 2,

32. beträffande forskningscentrum för rennäringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jol0,
1989/90:Jol4, 1989/90:Jol7 yrkande 8 och 1989/90:Jo26 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. beträffande livsmedelsforskning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jol7 yrkande 6,

res. 14 (c)

34. att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna
för förstärkning av basresurser till viss forskning vid
Sveriges lantbruksuniversitet under budgetåren 1991/92 och
1992/93 i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan
ovan,

35. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 254 984 000 kr.,

36. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar för budgetåren
1990/91 och 1991/92 som har förordats i propositionen,

37. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 49 000 000 kr.,

1989/90:JoU17

52

38. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1989/90:Jol7 yrkande 2 till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 138 930 000 kr.,

res. 15 (c)

39. att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna
för förstärkning av basresurser till viss forskning under
budgetåren 1991/92 och 1992/93,

40. beträffande avveckling av viss forskningsverksamhet m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo24 yrkande 1,

res. 16 (m)

41. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 47 000 000 kr.,

42. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1989/90:Jol7 yrkande 9 och 1989/90:Jo26
yrkande 6 till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 713 000 kr.,

res. 17 (m)
res. 18 (c)

43. beträffande forskningsinsatser m.m. kring Vänern
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo8,

res. 19 (vpk, mp)

44. beträffande stöd till utbildning om bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo615,

45. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1989/90:Jo25 yrkande 2, 1989/90:Jo27 yrkandena
3, 4 och 5 och 1989/90:Jo30 yrkandena 4, 5, 6 och 9 till
Miljöforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 112 351 000 kr.,

res. 20 (fp)
res. 21 (c)

46. beträffande inriktningen av havsmiljöforskningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo27 yrkande 1,

res. 22 (c)

47. beträffande gemensam huvudman för havsforskning m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo26 yrkande 7,

res. 23 (m)

48. beträffande klimatforskning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo27 yrkande 2,

res. 24 (c)

49. beträffande internationellt forskningsprogram om dikväveoxid att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jo882 yrkande 17,

res. 25 (vpk, mp)

50. beträffande forskning om vattendragen m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo604,

51. beträffande forskmngsstation vid Vindelälven
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jol6,

res. 26 (vpk)

1989/90:JoU17

53

5 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 17

52. beträffande forskningsstation vid Laisälven

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub97 och 1989/90:Jo25
yrkande 3,

res. 27 (fp)

53. beträffande forskningsstation vid Ammerån

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo30 yrkande 7,

54. beträffande forskning för skydd av Vättern
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo609,

55. beträffande naturvårdsbiologisk forskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo25 yrkandena 1 och 4,

res. 28 (fp)

56. beträffande forskning med anledning av jordbrukets avreglering att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jo30 yrkande 1,

57. beträffande markundersökningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo26 yrkande 4,

res. 29 (m)

58. beträffande ramprogrammet för den kollektiva forskningen
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo26 yrkande 3,

59. beträffande internationellt samarbete på miljöforskningsområdet att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jo27 yrkande 6,

60. beträffande stöd till INSTRA

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jol2, 1989/90:Jo26 yrkande
2 och 1989/90:Jo802,

res. 30 (m, fp, c)

61. att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna
för resursförstärkningar avseende budgetåren 1991/92
och 1992/93 i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan
ovan,

62. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1989/90:Jo30 yrkande 3 till Forskning för ett
avfallssnålt samhälle: Avfallshantering för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1990
På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

1989/90:JoU17

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s),
Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart

54

Brunander (c), Kaj Larsson (s), Ove Karlsson (s), Carl G Nilsson (m),
Anders Castberger (fp), Sven-Olof Petersson (c), Jan-Olof Ragnarsson
(vpk) och Anders Nordin (mp).

Reservationer

1. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder (mom. 3)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

I likhet med vpk anser utskottet det vara en angelägen uppgift att
utveckla forskningsmetoder som utgör alternativ till traditionella djurförsök.
Enligt vad utskottet erfarit räcker de begränsade medel som
står till centrala försöksdjursämndens förfogande endast till att stödja
en mindre del av den angelägna forskningen på området. Som anförs i
motionerna Jo 15 och Jo22 skulle en tydligare satsning från samhällets
sida på alternativa metoder till djurförsök stimulera till ytterligare
forskningsinsatser. Utskottet ansluter sig därför till motionerna och
anser att anslaget bör höjas med 4 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Det bör enligt utskottets mening vara möjligt att inom ramen för
beviljade medel finansiera en professur med inriktning på alternativa
metoder. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
Jol5 yrkande 4 och Jo22 yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Jo514 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motionerna 1989/90:Jol5 yrkande 4 och 1989/90:Jo22
yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:Jo514 yrkande 5
till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 12 578 000 kr.,

2. Program för forskning om alternativa metoder
(mom. 4)

Lennart Brunander (c), Sven-Olof Petersson (c) och Anders Nordin
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

För att en avveckling av djurförsöken inte skall medföra onödiga
risker för människans hälsa är det av vikt att alternativa metoder
utvecklas. Som anförs i motion Jo514 har emellertid de statliga satsningarna
på en sådan utveckling hittills varit mycket blygsamma. Om
ett verkligt genombrott vad gäller alternativa metoder skall kunna ske,
krävs forskningsinsatser av helt annan omfattning än de nuvarande.
Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 4 och anser att regeringen

1989/90:JoU17

55

bör utarbeta ett samlat forskningsprogram för utveckling av alternativa
metoder till djurförsök. Detta program kan lämpligen finansieras genom
en särskild avgift på djurförsök. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande program för forskning om alternativa metoder till
djurförsök

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo514 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 6)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Utskottet som" och slutar med "och J06I8" bort ha följande lydelse:
Inom agronom- och hortonomutbildningarna har SLU utvecklat två
nya inriktningar, en mot livsmedel och en mot bioteknik. Denna
förnyelse av utbildningen är betydelsefull och ger utbildningen ökad
forskningsanknytning samtidigt som den motsvarar vad arbetsmarknaden
efterfrågar. I likhet med centerpartiet anser utskottet att regeringens
förslag om 1 milj. kr. för ändamålet är otillräckligt och ansluter
sig till motionerna Jo 17 yrkande 3 och Joél8 i motsvarande delar med
begäran om 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Eftersom veterinäryrket är ett s.k. legitimationsyrke ställs höga krav
på utbildningen, inte minst i internationella sammanhang. Enligt vad
utskottet erfarit är utbildningssituationen vid SLU:s veterinärmedicinska
fakultet ansträngd, vilket bl.a. leder till att de studerande går miste
om viktiga delar av utbildningen. Utskottet finner detta allvarligt, inte
minst mot bakgrund av samhällets stora krav på djurhälsovård och
djurskydd. Utskottet ansluter sig därför till förslagen i motionerna
Jol7 yrkande 3 och J06I8 i motsvarande delar om ytterligare

2 milj. kr. för ändamålet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jol5 yrkande 9 och

22 yrkande 5.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Som
anförs" och slutar med "för ändamålet" bort ha följande lydelse:

I likhet med centerpartiet anser utskottet att omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör fullföljas under kommande
treårsperiod. Detta gäller i synnerhet forskarutbildningen vid SLU
eftersom universitetet har rekryteringssvårigheter. Utskottet ansluter
sig således till motion Jol7 yrkande 5. Som anförs i motionen bör
5,2 milj. kr. utöver regeringens förslag anslås för ändamålet. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo 15 yrkande 6 och Jo22
yrkande 2.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

1989/90:JoU17

56

Sorn anförs i motion Jo27 ger den ökande miljöförstöringen och
den minskande naturresursbasen anledning till en förstärkt forskning
om sambandet mellan miljö och ekonomi. Mot bakgrund härav bör en
särskild professur med denna inriktning inrättas. Det är enligt utskottets
mening lämpligt att professuren inrättas som två halvtidstjänster
vid Uppsala universitet resp. SLU. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionens yrkande 7 i motsvarande del bör ges regeringen
till känna. Utskottet ansluter sig även till motionsyrkandet i den del
yrkandet innebär att SLU tillförs 500 000 kr. för ändamålet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "De
framtidsplaner" och på s. 35 slutar med "utskottet motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jol7 är det rimligt att de avgifter jordbruket
erlägger för handelsgödsel och bekämpningsmedel även i full utsträckning
kommer jordbruket till del. Denna uppfattning överensstämmer
också med riksdagens beslut om avgifterna (prop. 1983/84:176, SkU47,
rskr. 383) enligt vilket dessa skulle användas till ökade insatser för
forskning, rådgivning och miljöförbättrande åtgärder på jordbrukets
område. 20 milj. kr. av de medel som anvisats för fiörsurningsprogrammet
och 10 milj. kr. från skogsfbrskningens anslag bör således
omfördelas för olika insatser inom jordbruksforskningen. Vad utskottet
anfört med anledning av motionens yrkande 1 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Ubll3 i den mån
motionen inte kan anses tillgodosedd.

I likhet med centerpartiet anser utskottet att tillfredsställande kompetens
måste byggas upp kring den nyligen inrättade professuren i
alternativ odling. Grundutbildningen på området måste därför förstärkas
och forskningen om odlingens ekonomiska förhållanden och
marknadsfrågor utvecklas. Utskottet biträder därför förslaget i motion
Jol7 yrkande 4 att SLU bör tillföras ytterligare 3 milj. kr. för ändamålet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo 15 yrkande 2
och Jo22 yrkande 7 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motionerna 1989/90:Jol7 yrkandena 1, 3, 4 och 5,
1989/90:Jo27 yrkande 7 och 1989/90:Jo618 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ubl 13 yrkande 2, 1989/90:Jol5 yrkandena
1, 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 10, 1989/90:Jo22 yrkandena 2, 4, 5, 6, 7, 8
och 9, 1989/90:Jo23 yrkande 2, 1989/90:Jo30 yrkande 8 och
1989/90:Jo613 som sin mening ger regeringen känna vad utskottet
anfört samt till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 574 862 000 kr.,

1989/90:JoU17

57

4. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 6)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "I
likhet" och slutar med "delvis tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jol5 finns inom olika samhällsområden många
goda idéer om angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt på miljöns
område, men oftast saknas de ekonomiska resurserna. Utskottet ansluter
sig därför till vad som anförs i motionen om behovet av ett forum
där de som har idéer, ekonomiska resurser och forskarkompetens kan
mötas. Enligt utskottets mening är SLU — med decentraliserad verksamhet,
väl utvecklat samarbete på många orter och med många olika
intressenter — väl lämpat att skapa denna kontaktyta. Utskottet ansluter
sig således till motionens yrkande 1 om 5 milj. kr. för ändamålet.

I likhet med vpk anser utskottet att forskning kring fritid och
rekreation borde beröra betydligt fler områden än vad som anförs i
propositionen. Den gröna miljön i tätorterna, bär- och svampplockning
och fritidsodling är bara några exempel på områden av avgörande
betydelse för många människors fritid. Enligt utskottets mening behövs
mycket forskning och försöksverksamhet kring dessa olika aspekter av
fritiden. Denna forskning måste delvis vara av tvärvetenskaplig karaktär.
I enlighet med motionerna Jol5 yrkande 3 och Jo22 yrkande 9
bör SLU tillföras 5 milj. kr. för forskning om naturresursernas betydelse
i rekreationshänseende. Som anförs i motionerna bör det inom
ramen för dessa medel även vara möjligt att vid behov utöka utbildningen
till landskapsarkitekt.

Enligt utskottets mening behövs ytterligare satsningar på den forskning
som bedrivs vid SLU om alternativa djurhållningssystem. Särskilt
brådskande är forskningen om äggproduktion. Utskottet biträder därför
förslaget i motionerna Jo 15 yrkande 5 och Jo22 yrkande 8 om
ytterligare 2 milj. kr. till SLU för forskning om och utveckling av
djurhållningssystem som förenar god djurmiljö, god arbetsmiljö och
hög produktkvalitet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I
enlighet" och slutar med "för ändamålet" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna Jo 15 och Jo22 bör huvudmannaskapet för
det propedeutiska året på agronom- och jägmästarutbildningarna överföras
från skolöverstyrelsen till SLU. 1 enlighet härmed ansluter sig
utskottet till motionerna Jo 15 yrkande 8 och Jo22 yrkande 4, vilket
innebär att 2,2 milj. kr. bör tillföras SLU för ändamålet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Utskottet som" och slutar med "och J06I8" bort ha följande lydelse:

1 enlighet med universitetets anslagsframställning anser utskottet att
SLU bör tillföras sammanlagt 3 milj. kr. för utveckling av grundutbildningen.
Av dessa medel bör 2 milj. kr. anslås för en utökning av
det internationella samarbetet, bättre studiemöjligheter för utländska
studenter och ökad satsning på utbytesprogram inom bl.a. NORDPLUS.
För ökad internationalisering av den grundläggande utbildning -

1989/90:JoU17

58

en bör avsättas 1 milj. kr. Med detta uttalande ansluter sig utskottet
till motionerna Jol5 yrkande 9 och Jo22 yrkande 5. Med det anförda
avstyrks motionerna Jo 17 yrkande 3 och J06I8.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Som
anförs" och slutar med "för ändamålet" bort ha följande lydelse:

I likhet med vpk anser utskottet att omvandlingen av utbildningsbidragen
till doktorandtjänster måste ske i snabbare takt än vad regeringen
föreslagit. Samtliga utbildningsbidrag vid SLU bör således omvandlas
till doktorandtjänster under den kommande treårsperioden. Utskottet
tillstyrker därför motionerna Jol5 yrkande 6 och Jo22 yrkande 2,
vilket även innebär att för ändamålet bör anslås 2,2 milj. kr. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Jo 17 yrkande 5 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Vid
sin" och slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motionerna Jo 15 och Jo22 har forskningen om alternativ
odling i dag alltför litet utrymme vid SLU. Utskottet förutsätter
därför att pågående översyn av universitetet skall medföra en omfördelning
av resurserna till förmån för bl.a. den alternativa odlingen. I
avvaktan härpå behövs emellertid en förstärkning av resurserna för
forskning om och utveckling av den alternativa odlingen. Utskottet
tillstyrker således de förslag om ytterligare 5 milj. kr. för ändamålet
som framförs i motionernas yrkanden 2 resp. 7. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo 17 yrkande 4.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med
"Utskottet har tidigare" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande
lydelse:

Det svenska jordbruket är i hög grad uppbyggt kring kooperativa
företagsformer. Eftersom jordbruket står inför stora förändringar behövs
ökad forskning om möjligheterna för dessa företagsformer att
möta den förändrade situationen. Behov finns även av forskning om
nykooperation och dess tillväxtmöjligheter såväl vad gäller primärproduktion
som distribution och handel. Aven för u-ländernas del är
kooperationen betydelsefull. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionerna
Jol5 yrkande 10 och Jo22 yrkande 6 i de delar yrkandena
avser inrättande av en professur i kooperationsforskning. Vad utskottet
anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till
känna. Det anförda innebär att utskottet även tillstyrker motionsyrkandena
i de delar de avser anslag för ändamålet med 2 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motionerna 1989/90:Jol5 yrkandena 1, 2, 3, 5, 6, 8, 9
och 10 och 1989/90:Jo22 yrkandena 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 och
med avslag på motionerna 1989/90:Ubll3 yrkande 2,
1989/90:Jol7 yrkandena 1, 3, 4 och 5, 1989/90:Jo23 yrkande 2,
1989/90:Jo27 yrkande 7, 1989/90:Jo30 yrkande 8, 1989/90:Jo613

1989/90:JoU17

59

och 1989/90:Jo618 som sin mening ger regeringen känna vad
utskottet anfört samt till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 591 662 000 kr.,

5. SLU:s organisation (mom. 7)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "och Jo28" bort ha följande lydelse:
Liksom andra länder behöver även Sverige en fri forskning. Den fria
forskningen skall utgå från det vetenskapliga behovet, styras främst av
inomvetenskapliga kriterier och präglas av såväl mångfald som kvalitet.
Som framhålls i motion Jo26 har vissa av de prioriteringar som görs i
forskningspropositionen tydliga politiska förtecken. Sådana prioriteringar
kan i förlängningen innebära risk för att forskningen begränsas
och blir ensidig. Det finns enligt utskottets mening även en uppenbar
fara för att den politiska styrningen resulterar i direkt felaktiga prioriteringar
som aldrig hade gjorts om forskningsverksamheten hade vilat
på en stabil vetenskaplig grund. Den politiska styrningen av forskningen
måste därför reduceras till ett minimum. För att den fria forskningen
skall kunna förstärkas bör sektorsorganens roll tonas ned till
förmån för en förstärkning av fakulteter och forskningsråd och rollfördelningen
bli tydligare. På grund av en rikhaltig flora av forskningsorgan
och därmed sammanhängande organisatoriska brister blir forskningsverksamheten
lidande. En bättre organisation hade dessutom på
ett mer effektivt sätt kunnat tillgodogöra sig de statliga medlen. Som
anförs i motion Jo24 bör den organisatoriska princip eftersträvas som
ger SLU — och andra universitet — största möjliga autonomi. Med
dessa synpunkter ansluter sig utskottet till motionens yrkande 3 och
anser att regeringen bör få i uppdrag att analysera frågan om SLU:s
framtida organisation. Vad utskottet här anfört med anledning av
motionerna Jo24 yrkande 3 och Jo26 yrkande 1 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo28 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon vidare
åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande SLU.s organisation
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo24 yrkande
3 och 1989/90:Jo26 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1989/90:Jo28
utan vidare åtgärd,

1989/90:JoU17

60

6. Huvudmannaskapet för agronom- och
jägmästarutbildningarna (mom. 10)

Jan-OIof Ragnarsson (vpk.) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I
avbidan" och slutar med "således motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motionerna Jol5 och Jo22 är det propedeutiska året på
agronom- och jägmästarutbildningarna ett mycket värdefullt år i denna
utbildning. I likhet med vpk anser därför utskottet att ansvaret för
detta utbildningsår bör föras över från skolöverstyrelsen till SLU. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jol5 yrkande 7
och Jo22 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande huvudmannaskapet för agronom- och jägmästarutbildningarna att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jol5 yrkande
7 och 1989/90:Jo22 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. Omvandling av utbildningsbidragen till
doktorandtjänster (mom. 13)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Som
anförs" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo24 bör omvandlingen av utbildningsbidragen
till doktorandtjänster under den kommande treårsperioden avslutas
även vad beträffar utbildningen vid SLU. Utskottet ansluter sig således
till motionens yrkande 2. Vad utskottet anfört med anledning av
motonsyrkandet bör ges regeringen till känna. Utskottet är emellertid
inte berett att tillmötesgå förslagen i motionerna Jol5 yrkande 6, Jol7
yrkande 5 och Jo22 yrkande 2 om ytterligare medelstilldelning för
ändamålet. Motionsyrkandena avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande omvandling av utbildningsbidragen till doktorandtjänster att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo24 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Forskning om landsbygdsutveckling (mom. 20)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Budgetåret 1988/89" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Med den radikala förändring som en ny jordbrukspolitik och en
omställning av energisystemet kan komma att innebära för svensk

1989/90:JoU17

61

6 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 17

landsbygd såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt är det — vilket
också framförs i motion J06O6 — enligt utskottets mening lämpligt att
samtliga aspekter av landsbygdsutvecklingen blir föremål för ett grundläggande
forskningsprojekt. Som motionärerna anför kan ett sådant
projekt med fördel knytas till institutionen för temaforskning vid
Linköpings universitet. Genom samverkan med den forskning som
bedrivs vid SLU skulle landsbygdsutvecklingen i sin helhet kunna
belysas. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande forskning om landsbygdsutveckling

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo606 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Forskning om rörflen (mom. 21)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Med
vad" och på s. 36 slutar med "betänkande 1989/90:JoU25" bort ha
följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit visar förberedande studier och den produktionsmodell
som har utarbetats vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt
Röbäcksdalen att rörflen har goda möjligheter att utvecklas till en
industri- och energigröda. Utförda beräkningar visar också att stora
areella resurser kan friställas i norra Sverige för fiberproduktion.
Tillgång till en ny gröda skulle bl.a. väsentligt kunna öka jordbrukets
lönsamhet och livskraft samtidigt som den skulle möjliggöra ett öppet
och varierat landskap. Ökad användning av biobränslen bidrar också
till att det fastställda målet för koldioxidutsläpp kan uppnås. I likhet
med motionärerna i motion J06II anser utskottet att ett forskningsoch
utvecklingsprogram bör utarbetas för rörflen som industri- och
energigröda enligt den modell som har utvecklats vid Röbäcksdalen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande forskning om rörflen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo611 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Linets utvecklingsmöjligheter (mom. 24)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "På
samma" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit pågår i Hälsingland och Västernorrland
två projekt om utveckling av linet och linnäringen. Utskottet har även
erfarit att Arbetsgruppen lantbruk och samhälle, den s.k. ALA-gruppen,
sedan år 1987 bedriver ett projekt vid SLU för att stimulera

1989/90:JoU17

62

utveckling av landsbygdens näringsliv. Gruppens resurser för forskning
är emellertid mycket begränsade. Som anförs i motion Jo23 är linodling
och linhantering ett värdefull alternativ för användning av åkermark.
De projekt som pågår på området bör därför ges möjlighet att
utvecklas ytterligare. Vad utskottet anfört med anledning av motionens
yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande linets utvecklingsmöjligheter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo23 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Skogsforskning m.m. (mom. 25)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med
"Propositionens förslag" och slutar med "detta ändamål" bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motion Jol7 är det skogsbruk som bedrivs inom
familjejordbrukets ram ofta miljövänligt och resurssnålt. I likhet med
centerpartiet anser utskottet att skogsforskningen bör inriktas på utveckling
av denna typ av skogsbruk. Bl.a. är det angeläget att utveckla
sådana brukningsmetoder som leder till en god arbetsmiljö. Det framstår
därför som rimligt att 5 milj. kr. av de medel som inflyter från
avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel — vilket motsvarar
skogsbrukets andel — används för skogsforskning. Enligt utskottets
mening finns det dessutom anledning att avsätta ytterligare medel för
forskning om familjejordbrukets skogsbruk. Utskottet ansluter sig därför
till motionens yrkande 7 att sammanlagt 10,1 milj. kr. bör anvisas
för forskning på dessa områden. Härutöver bör skogsforskningen finansieras
med medel från de stora skogsägarna enligt den princip som
gäller för annan forskning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande skogsforskning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jol7 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Forskning om lövskog m.m. (mom. 27)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Som
utskottet" och slutar med "anfört ovan" bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottets mening flera skäl att väsentligt öka den
skogsforskning som är inriktad på lövskog, såväl ädellövskog som
björk-, asp- och alskog. Lövskogen spelar en allt större roll i det
sydsvenska småskaliga skogsbruket. Eferfrågan och därmed priserna på
lövträdsvirke har utvecklats gynnsamt. Ståndortsanpassningen i skogsbruket
måste nödvändigtvis förbättras, vilket ytterligare understryks av

1989/90:JoU17

63

de ökande skogsskadorna på grund av luftföroreningar och försurning.
Skogsforskningen måste således förutse en framtida situation då ökad
kunskap om lövskogen behövs. 1 likhet med motionärerna i motionerna
Jo21 och Jo605 anser utskottet att SLU bör ges i uppdrag att —
som en del av den etablerade forskningsverksamheten vid Alnarp —
inrätta en försöksstation för skogsforskning i Blekinge. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande forskning om lövskog m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo21 och
1989/90:Jo605 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Forskningsprogram för bioteknik m.m. (mom. 30)

Lennart Brunander (c), Sven-Olof Petersson (c), Jan-Olof Ragnarsson
(vpk) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Frågor
om" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med många andra länder måste även Sverige utarbeta ett
forskningsprogram för bioteknik. Eftersom det är angeläget att inom
biotekniken fa till stånd en kraftig förstärkning av systemforskning och
studier inom olika forskningsfält måste ett sådant program enligt
utskottets mening prioritera kunskapsuppbyggnad och biologisk grundforskning.
Med all sannolikhet kommer bioteknikens framtida utveckling
att till mycket stor del vara beroende av fortsatta framsteg inom
delar av den biologiska grundforskningen. Det är därför angeläget att
denna forskning inriktas på områden som molekylär biologi, cellbiologi,
strukturkemi och immunologj.

Som utskottet anfört ovan förutsätter en framgångsrik bioteknisk
forskning framför allt gedigen grundforskning. I sammanhanget måste
emellertid även den tvärvetenskapliga forskningens värde betonas. Den
industriella forskningen har ökat mer än forskningen vid universitet,
högskolor och statliga forskningsinstitut, vilket har lett till dels brist på
kvalificerade forskare, dels att svenska företag till viss del bedriver
forskning utomlands eller på annat sätt hämtar sin kunskap utanför
landets gränser. Detta förhållande ställer ytterligare krav på planering
för fortsatta forskningsinsatser.

Biotekniken är inom många områden förenad med såväl stor osäkerhet
som stora risker. Enligt vad utskottet erfarit görs i dag inte
någon riskvärdering av forskningsprojekten. Det är därför nödvändigt
att de forskningsfinansierande organen vid sin bedömning av olika
projekt även gör en värdering av de risker som kan vara förknippade
med projekten.

Främst två aspekter av biotekniken är av intresse för miljövården,
nämligen riskvärdering av gentekniskt modifierade organismer och det
positiva utnyttjandet av bioteknik i förädlingsarbetet och vid utveck -

1989/90:JoU17

64

ling av process- och reningstekniker av skilda slag. Härvidlag är
miljöriskerna fortfarande till stor del okända. Det synsättet måste råda
— och gälla både djur och växter — att en modifierad organism inte
får spridas i den yttre miljön innan säkra garantier kan ges för att
organismen inte kan överleva och sprida sig eller överföra sina nya
egenskaper till vilda organismer. Inom den svenska miljöforskningen
måste därför utvecklas riskvärderingsmodeller, vilket kräver att forskningen
etablerar kontakter och ger samordnat forskningsstöd till forskare
inom vitt skilda områden.

Allt förädlingsarbete måste baseras på god tillgång till genetiskt
material. Ett alltför intensivt förädlingsarbete innebär risk för förlust
av genmaterial. Det är därför av vikt att ursprungliga genkombinationer
bevaras i vilt levande material. Inte minst mångfalden i tropikernas
fauna och flora utgör en resurs som kan utnyttjas för framtida
behov på området.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att kunskaper
och diskussioner om de etiska aspekterna på bioteknik får stort utrymme
i såväl forskarutbildningen som i undervisningen i dess helhet.
Regeringen bör därför ta sådana initiativ som stimulerar en etisk
debatt inom de biotekniska forskningsområdena. Enligt utskottets mening
bör Sverige även följa USA:s exempel och avsätta 3 procent av
forskningsmedlen inom biotekniken för åtgärder i detta syfte.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo 18 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande forskningsprogram för bioteknik m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jol8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Livsmedelsforskning (mom. 33)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "En
god" och på s. 39 slutar med "att avgöra" bort ha följande lydelse:

Den forskning på livsmedelsområdet som bedrivs av den s.k. ALAgruppen
vid SLU har vunnit internationellt erkännande och kommer i
framtiden att vara en del av COMETT:s arbete. En stor del av den
svenska livsmedelsforskningen bedrivs av SLU under jordbruksdepartementets
ansvarsområde medan de svenska kontakterna med COMETT
handhas av utbildningsdepartementet. Eftersom denna oklara ansvarsfördelning
enligt utskottets mening kan medföra risk för att livsmedelsforskningen
blir eftersatt i samarbetet inom COMETT bör — vilket
också framförs i motion Jol7 — UHÄ ges i uppdrag att inom ramen
för detta samarbete finansiera uppbyggandet av ett internationellt sekretariat
för livsmedelsforskning. Näringsforskningen måste även få en
sådan inriktning att forskningsresultaten på ett effektivt sätt kan föras
ut till konsumenterna och påverka deras beteende, vilket förutsätter att
livsmedelsforskningen måste ha ett starkt inslag av beteendevetenskap.

1989/90:JoU17

65

Särskilt forskning om pedagogiska och opinionspåverkande metoder,
avsedda att leda till ökad förståelse för sambandet kost-hälsa, bör
prioriteras. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Jo 17
yrkande 6 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande livsmedelsforskning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jol7 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (mom. 38)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med
"Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

I likhet med centerpartiet anser utskottet att 27 milj. kr. utöver
regeringens förslag bör satsas på forskning om och utveckling av nya
råvaror, odlingsmetoder och industrisystem. Medlen bör — som framhålls
i motion Jol7 yrkande 2 — tillföras SJFR att fördelas till aktuella
projekt.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
med bifall till motion 1989/90:Jol7 yrkande 2 till Skogs- och
jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 165 930 000 kr.,

16. Avveckling av viss forskningsverksamhet m.m.
(mom. 40)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Det
saknas" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Den omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs
vid sektorsorganen medför dels styrning av högskolan, dels uppkomst
av offentliga forsknings- och utvecklingsorgan utanför högskolesystemet,
vilket enligt utskottets mening är ogynnsamt. Enligt utskottets
mening skulle kvaliteten på den forskning, som bl.a. skall utgöra
beslutsunderlag för myndigheter, regering och riksdag, höjas om medel
överfördes från sektorsorganen till forskningen vid högskolans institutioner
i stället för att användas av sektorsorganen för inrättande av
egna organisationer för forskning. Regeringen bör därför redovisa
möjligheterna till avveckling av naturvårdsverkets forskningsnämnd
och fiskeristyrelsens befattning med forskningsinitierande verksamhet.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo24 yrkande 1
bör ges regeringen till känna.

1989/90:JoU17

66

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande avveckling av viss forskningsverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo24 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
(mom. 42)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse: Som

framhålls i motion Jo26 fullgör Skogs- och lantbruksakademien
en betydelsefull insats på skogs-, jordbruks- och miljöforskningens
områden. Verksamheten bestrids till största delen av akademiens
fonder och till en mindre del av statsanslag. Av akademiens fem
forskartjänster finan iserås två av statsmedel och tre av fonderna. 1
likhet med motionärerna finner utskottet det rimligt att samtliga
tjänster finansieras över statsbudgeten. Utskottet ansluter sig således till
motionens yrkande 6 och föreslår att anslaget räknas upp med
1,1 milj. kr. att användas för ovan angivet ändamål. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo 17 yrkande 9 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motion 1989/90:Jo26 yrkande 6 och med avslag på
motion 1989/90:Jol7 yrkande 9 till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 813 000 kr.,

18. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
(mom. 42)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse: Skogs-

och lantbruksakademien kan enligt utskottets mening ses
som en länk mellan å ena sidan vetenskapen och utövarna inom
sektorn, å andra sidan allmänheten. Akademien bedriver även forskarutbyte
med andra länder. Med en ny inriktning av jordbrukspolitiken
kommer akademiens betydelse att öka ytterligare. Utskottet delar den
uppfattning som kommer till uttryck i motion Jol7 yrkande 9 och
anser — i enlighet med motionsyrkandet — att akademiens anslag bör
höjas med 1 milj. kr. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo26
yrkande 6 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

1989/90:JoU17

67

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motion 1989/90:Jol7 yrkande 9 och med avslag på
motion 1989/90:Jo26 yrkande 6 till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslaganslag
på 1 713 000 kr.,

19. Forskningsinsatser m.m. kring Vänern (mom. 43)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Med
anledning" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande
lydelse:

Ett uttryck för den nya synen på Vänern som inte endast mottagare
av föroreningar utan även som en resurs, är projektet Laxfond Vänern.
Projektet kan också ses som ett exempel på nödvändigheten av samarbete,
eftersom samtliga länsstyrelser runt Vänern är engagerade i detta
fiskevårds- och näringsprojekt. Som betonas i motion Jo8 måste sjösystemet
betraktas i ett helhetsperspektiv. Särskilda medel bör anslås dels
för att garantera projektets fortlevnad, dels för att initiera forskning i
samverkansform om olika för västkusten, Vänern, Klarälven och de
norska vattenföringsområdena viktiga ekologiskt-politiska villkor. Det
är därför enligt utskottets mening naturligt att ett samarbete byggs upp
mellan Göteborgs universitet, högskolan i Karlstad, miljöforskargruppen
i Fryksta och berörda norska myndigheter och institutioner. I
detta arbete kan naturligtvis även SLU delta, eftersom universitetet
enligt utskottet besitter särskild kompetens på för verksamheten viktiga
ämnesområden. För ändamålet bör 10 milj. kr. ställas till regeringens
disposition. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo8 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande forskningsinsatser m.m. kring Vänern

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo8 till Forskning
kring Vänern m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 10 000 000 kr. samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

20. Miljöforskning (mom. 45)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Det
anförda" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo25 yrkande 1 bör bl.a. den naturvårdsbiologiska
forskningen prioriteras högre än vad som sker i dag. I enlighet
härmed ansluter sig utskottet till motionens yrkande 2 att miljöforskningen
bör tillföras 5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo27 yrkandena 3, 4 och 5 och
Jo30 yrkandena 4, 5, 6 och 9.

1989/90:JoU17

68

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motion 1989/90:Jo25 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1989/90:Jo27 yrkandena 3, 4 och 5 och 1989/90:Jo30
yrkandena 4, 5, 6 och 9 till Miljöforskning för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 117 351 000 kr.,

21. Miljöforskning (mom. 45)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkandena 4 och 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder centerpartiets förslag i motion Jo27 yrkande 5 att
15 milj. kr. utöver regeringens förslag bör satsas på havsmiljöforskning.
Utskottet ansluter sig även till motionens yrkande 4 att för
ändamålet bör anskaffas ett nytt forskningsfartyg. Fiskeristyrelsen bör
således få i uppdrag att projektera ett sådant fartyg och även utöka
driften av fartyget Argos. För dessa ändamål bör avsättas 5 milj. kr.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo30 yrkandena 4
och 5 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "i propositionen" bort ha följande
lydelse:

Det är av utomordentlig vikt att åtgärder vidtas för att förhindra
klimatförändringar. Enligt propositionen bör ökade resurser användas
för forskning om effekter av förändrat klimat och strålning. Medel för
ändamålet anvisas emellertid inte. Utskottet ansluter sig därför till
motion Jo27 yrkande 3 och föreslår att forskningen på området tillförs
en förstärkning om 4 milj. kr. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo30 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
bifall till motion 1989/90:Jo27 yrkandena 3, 4 och 5 och med
avslag på motionerna 1989/90:Jo25 yrkande 2 och 1989/90:Jo30
yrkandena 4, 5, 6 och 9 till Miljöforskning för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 136 351 000 kr.,

22. Inriktningen av havsmiljöforskningen (mom. 46)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I
propositionen" och slutar med "tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo27 måste havsmiljöforskningen inriktas dels
på marin forskning, dels på vattnets kretslopp i dess helhet. Forskning
om den marina miljön kan inte isoleras från t.ex. sötvattenkemi,
markanvändning och hydrologi. Inom havsforskningen bör förhållandena
i de öppna havsområdena och faktorer som påverkar dessa

1989/90:JoU17

69

förhållanden prioriteras. Utskottet förutsätter i detta sammanhang att
samverkan redan i ett tidigt skede kommer till stånd mellan det
btivande Östersjölaboratoriet och Stockholms marina forskningscentrum.
Det är enligt utskottets mening även angeläget att bedriva
forskning om de åtgärder som erfordras i bl.a. reningsverk och jordbruket
för att minska kvävetransporten till haven. I sammanhanget vill
utskottet betona vikten av pågående försök om våtmarker som kvävefålla.
Även forskning om organiska miljögifter och deras effekter bör
prioriteras och de försök som har inletts med odling av djuphavsfisk
uppmärksammas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
Jo27 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande inriktningen av havsmiljöforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo27 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Gemensam huvudman för havsforskning m.m.
(mom. 47)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med
"Utskottet saknar" och slutar med "havsforskningen. Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den svenska havsforskningen sträcker sig över stora geografiska
områden. Grundläggande forskning och miljöövervakning bedrivs vid
marina centra knutna till universiteten. Härutöver bedrivs havsforskning
vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil som tillhör fiskeristyrelsens
verksamhetsområde. Förutsättningarna mellan de olika områdena varierar,
varför forskningsresultaten kan vara svåra att jämföra. Som
framhålls i motion Jo26 behöver forskningen på området samordnas
och det internationella samarbetet förstärkas. En samordning av forskningsverksamheten
skulle enligt utskottets mening medföra stora vinster,
såväl kostnadsmässigt som ur arbetssynpunkt. Utskottet ansluter sig
därför till motionens yrkande 7 och anser att frågan om gemensam
huvudman för den forskning som bedrivs om processer i de öppna
haven, miljöförändringar, Fiskbestånd och djurliv bör bli föremål för
utredning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 yrkande
7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande gemensam huvudman för havsforskning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo26 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU17

70

24. Klimatforskning (morn. 48)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Enligt
propositionen" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av utomordentlig vikt att åtgärder
vidtas för att förhindra klimatförändringar. Förutom övriga åtgärder är
givetvis forskningen av grundläggande betydelse. Som framhålls i motion
Jo27 bör den forskning prioriteras som avser växthusgaser, effekter
av förändringar i strålningsklimatet för träd och vattenorganismer
samt effekter av ett förändrat klimat för skogsbruket, naturvården och
vattenkemin. Med hänsyn till problemens art är givetvis det internationella
forskningssamarbetet av särskild vikt. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo27 yrkande 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande klimatforskning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo27 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Internationellt forskningsprogram om dikväveoxid
(mom. 49)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I
anslutning till" och på s. 47 slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:

Till de kemiska ämnen som bryter ned ozonskiktet hör — förutom
bl.a. CFC-föreningar — även dikväveoxid eller lustgas. Den största
delen av lustgasen härrör sig från naturliga processer i marken, t.ex.
jordbruksmark, och — enligt vad utskottet erfarit — bidrar troligen
starkt kvävegödslad mark till ökad lustgasbildning. Biltrafiken utgör
även i detta avseende en betydande utsläppskälla. Minskad användning
av kvävegödsel i jordbruket liksom minskad bilism skulle således
kunna bidra till en reducerad bildning av lustgas. Kunskaperna om
såväl bildningen av lustgas som gasens effekter på ozonskiktet är
emellertid bristfälliga. I likhet med motionärerna i motion Jo882 anser
utskottet att Sverige bör ta initiativ till ett internationellt forskningsprogram
för att höja kunskapsnivån på området. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionens yrkande 17 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande internationellt forskningsprogram om dikväveoxid att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo882 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90:JoU17

71

26. Forskningsstation vid Vindelälven (mom. 51) 1989/90:JoU17

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Frågor
om" och slutar med "motion J0I6" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo 16 är den ekologiska forskningen om vattendrag
ett forskningsområde i stark expansion. Behov föreligger dels av
restaurering av redan förstörda vattendrag, dels av kunskaper om
effekterna i mindre påverkade vattendrag av förändrad markanvändning.
Enligt utskottets mening har i Sverige ännu inte vidtagits några
riktade åtgärder för att stärka den ekologiska forskningen kring större
vattendrag. Forskningen på området har under senare år snarare
minskat. Det framstår därför som nödvändigt att förstärka forskningen
för att åtminstone befintlig kompetens skall kunna bevaras. Eftersom
havsföroreningarna till stor del har sitt ursprung i vattendragen, behöver
den förstärkning som nyligen kommit havsforskningen till del
kompletteras med ökade resurser till forskning om vattendragen. I
enlighet med motionen anser utskottet att — som ett första led i en
förstärkt älvinriktad forskning — en forskningsstation bör etableras vid
Vindelälvens vattensystem. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande forskningsstation vid Vindelälven
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jol6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Forskningsstation vid Laisälven (mom. 52)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Med
det" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo25 är vatten en viktig naturresurs och
rinnande vatten har stor betydelse när det gäller problemen med
vattenförsörjning och energianvändning. Havsföroreningar uppstår till
stor del vid avrinning från mark och i vattendrag. Vattendragen utgör
dessutom en viktigt biotop för vattenlevande organismer och strandzonerna
kring vattendragen har stor betydelse för landfaunan. Forskningen
om vattendrag genomgår f.n. en stark internationell expansion. 1
likhet med folkpartiet anser utskottet att insatserna för den ekologiska
forskningen om vattendrag bör öka under den kommande treårsperioden.
Regeringen bör ingående undersöka möjligheterna att inrätta en
forskningsstation för den älvinriktade forskningen. Som anförs i motionen
bör stationen lämpligen lokaliseras till Laisälven i närheten av
Storlaisan och förvaltas av Umeå universitet. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion Jo25 yrkande 3 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Ub97
tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande forskningsstation vid Laisålven
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub97 och
1989/90:Jo25 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

28. Naturvårdsbiologisk forskning m.m. (mom. 55)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit bedrivs i dag naturvårdsbiologisk forskning
relaterad till biologisk mångfald och genetisk variation främst
som grundläggande populationsbiologisk forskning med stöd från
forskningsråd och statens naturvårdsverk. Frågeställningarna är generella
och berör ekologiska och genetiska problem förknippade med
biotopfragmentering, minskande populationsstorlekar och ökande isolering
mellan delpopulationer. Beroende på den aktuella frågeställningen
kan landorganismer såväl som vattenlevande växter och djur
vara lämpliga studieobjekt. I likhet med folkpartiet anser utskottet att
denna forskning skall prioriteras högre än vad som sker i dag. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo25 yrkande 1 bör ges
regeringen till känna.

Som anförs i motion Jo25 är buller ett försummat miljöproblem
som påverkar många människors hälsa och välbefinnande. Betydande
brister i kunskaperna på området kan konstateras bl.a. vad gäller
lågfrekvent buller. Mot denna bakgrund finner utskottet det otillfredsställande
att bullerproblemen berörs endast i allmänna ordalag i propositionen
och utan att regeringen ger uttryck för en bestämd ambition
härvidlag. Den ökade prioritering av forskningen om bullerproblemen
som enligt utskottets mening bör komma till stånd, bör fl
konsekvenser både för berörda sektorsorgan och för övrig forskningsverksamhet
på området. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo25 yrkande 4 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande naturvårdsbiologisk forskning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo25 yrkandena
1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

29. Markundersökningar (mom. 57)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:

1989/90:JoU17

73

Genom återkommande markinventeringar disponerar Sverige ett
unikt material för framtida undersökningar av radioaktivitet och förekomst
av miljögifter i marken inom skilda regioner och vid olika
tidpunkter. De kommande förhandlingarna om gränsöverskridande
luftföroreningar i Europa inom ramen för ECE kommer att ha sin
utgångspunkt bl.a. i kritiska belastningsgränser i olika länder. Vid
fastställandet av internationella belastningsgränser för bl.a. kväve, svavel
och tungmetaller kommer det svenska materialet från gjorda inventeringar
att vara ovärderligt. Enligt vad utskottet erfarit kommer nästa
markinventering att äga rum under åren 1993—1997. Det är därför av
vikt att planeringen av medelstilldelning för detta viktiga projekt
påbörjas redan i dag. Med det anförda ansluter sig utskottet till motion
Jo26 yrkande 4. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande markundersökningar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo26 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Stöd till INSTRA (mom. 60)

Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m). Bengt Rosén (fp), Lennart
Brunander (c), Carl G Nilsson (m), Anders Castberger (fp) och SvenOlof
Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med
"Utskottet har" och på s. 49 slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening måste miljöforskningen i dag ges en mycket
hög prioritet. Strategiska miljöbeslut måste fattas inom samhällets
alla sektorer, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Många
grupper, såsom massmedia, miljöorganisationer, myndigheter, företag,
forskare och politiska partier är i dag aktiva inom miljösektorn. Som
betonas i motionerna Jol2 och Jo802 är det emellertid angeläget att
det skapas fler oberoende organ, som så långt möjligt obundet och
opartiskt och med en helhetssyn som även inkluderar etik och internationella
kontakter, erbjuder underlag för beslutsfattandet. Vad som
erfordras är med andra ord ett organ där företrädare för flera specialområden
kan bearbeta olika miljöfrågor.

Denna funktion, som kan ges formen av ett forskningsinstitut, måste
enligt utskottets mening präglas av opartiskhet, obundenhet, vetenskaplig
bedömning av risker och hot mot miljö och människa, helhetssyn,
etik och internationell rekrytering.

Enligt vad utskottet erfarit har ett institut med denna inriktning
bildats. Institutets namn är Internationella institutet för strategiska
miljöstudier (INSTRA) och är till formen en stiftelse. För att INSTRA
långsiktigt skall kunna verka på ovan angivet sätt bör institutets fond
ha en storlek på minst 100 milj. kr. Som anförs i motionerna bör ett
grundanslag på 20 milj. kr. beviljas institutet för att INSTRA — om

1989/90:JoU17

74

än i begränsad omfattning — skall kunna påbörja sin verksamhet.
Riksdagen bör vidare uppmana företag att använda medel bundna i
investeringsfonderna för bidrag till fonden. Samtliga medel bör tilldelas
INSTRA under förutsättning att institutet uppfyller ovan angivna
krav. Enligt utskottets bedömning kommer INSTRA att fylla en viktig
funktion både i Sverige och internationellt genom att tillföra och
sammanställa kunskap om kommande risker och hot. Det är därför
enligt utskottets mening av stor vikt att såväl samhällets företrädare
som näringslivet bidrar till uppbyggandet av en fond för verksamheten
i enlighet med vad utskottet anfört.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jol2, Jo26
yrkande 2 och Jo802 bör ges regeringen till känna. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om anvisande av medel till ett
grundanslag till INSTRA i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande stöd till INSTRA
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jol2,
1989/90:Jo26 yrkande 2 och 1989/90:Jo802 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden
1. Forskning om rörflen (mom. 21)

Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anför:

Forskningen om odling och användning av rörflen måste få sådana
ekonomiska resurser att forskarna vid Röbäcksdalen i Umeå kan
genomföra de försök, som enligt hittills uppnådda resultat har visat sig
lovande.

Förberedande studier och den produktionsmodell som har utvecklats
vid Röbäcksdalen visar på rörflens stora potential som industrioch
energigröda. Utförda beräkningar visar också att stora areella
resurser i norra Sverige kan friställas för fiberproduktion.

Tillgång till en ny gröda skulle väsentligt kunna öka jordbrukets
lönsamhet och livskraft samtidigt som en öppen och varierad landskapsbild
kan göras möjlig.

Aven i de södra delarna av Sverige skulle rörflen kunna utgöra ett
intressant alternativ, då växten kan skördas två gånger per år och
därigenom ge jordbrukslandskapet en öppnare och mer naturlig prägel
än som blir fallet vid odling av vissa andra energigrödor, t.ex. salix.

Det är därför med tillfredsställelse vi kan konstatera att Röbäcksdalen
från lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens
och Västernorrlands län och LRF har erhållit ca 1,7 milj. kr. för att
bedriva förstudier på området. Vi kommer att med intresse följa
utvecklingen.

1989/90:JoU17

75

2. Forskning om lövskog m.m. (morn. 27)

1989/90:JoU17

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anför:

Det är angeläget att forskningen om den sydsvenska lövskogen och i
synnerhet om ädellövskogen okar i omfattning. Flera skäl talar för en
sådan utveckling. Bl.a. har efterfrågan på lövträdsvirke ökat de senaste
åren och ståndortsanpassad odling av t.ex. ek kan vara ett såväl
lönsamt som miljövänligt komplement till det traditionella skogsbruket.
Vid en omställning av den svenska jordbruksproduktionen är det
viktigt att de arealer som eventuellt kan komma i fråga för skogsplantering
inte planteras med enbart barrskog. Inte minst av hänsyn till
landskapsbilden är det av vikt att lövskogen ges hög prioritet.

Blekinge län med dess breda spektrum av olika lövskogstyper har i
detta avseende flera fördelar som borde utnyttjas. Det sexåriga forskningsprojekt
som den skogsvetenskapliga fakulteten vid SLU i samråd
med företrädare för sydsvensk skogsnäring har beslutat inleda, kan i
detta sammanhang ses som ett första steg i arbetet med att skapa bättre
villkor för lövskog och blandskog. Vi förutsätter att detta arbete
kommer att ge det resultat som motionärerna i motion Jo605 ser som
angeläget.

gotab 96783. Stockholm 1990

76