Jordbruksutskottets betänkande
1989/90: JoU14

Statsbudgeten för budgetåret 1990/91

(jordbruksdepartementet) 1989/90

JoU14

NIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel med undantag av bl.a. anslagen till prisreglerande
åtgärder, prisstöd till jordbruket i norra Sverige m.m. (punkterna
C 3—C 6) samt anslagen till utbildning och forskning (litt. G).

Förslagen under nionde huvudtiteln avser bl.a. jordbruksdepartementet,
jordbrukets rationalisering, skogsbruk, fiske och livsmedelskontroll.
Under punkt B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. föreslår utskottet ett tillkännagivande att regeringen bör
redovisa fortsatt medelsbehov och hittills uppnådda effekter i fråga om
stödet till fruktodlingen. Utskottet förordar vidare en höjning av
anslaget B 8. Främjande av rennäringen med 1 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag och föreslår ett riksdagsuttalande att reella överläggningar
bör föras om nivån på prisstödet till rennäringen (B 9).

Det s.k. 5 § 3-bidraget bör enligt utskottets mening avvecklas under
en övergångstid (punkt D 5). Regeringens förslag om medelsanvisning
för nästa budgetår biträds dock av utskottet. Anslaget till fiskeristyrelsen
(E 1) föreslås höjt med 1,4 milj. kr. utöver regeringens förslag för
att påbörja etableringen av en filial vid södra Östersjön till havsfiskelaboratoriet.

Beträffande Laxfond Vänern föreslår utskottet under punkt E 10 att
regeringen lägger fram förslag om lämpliga åtgärder för att stödja detta
projekt.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motsvarande
motioner.

Till betänkandet fogas 37 reservationer och ett särskilt yttrande.

1

1 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 14

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 11 föreslagit

A. Jordbruksdepartementet m.m.

(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 23 335 000 kr.

(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 5 226 000 kr.

(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 10 349 000 kr.

B. Jordbrukets rationalisering m.m.

(B 1) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts beträffande
avgifter för importtillstånd enligt veterinär införselkungörelse,

(B 1) 2. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 83 184 000 kr.

(B 2) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts beträffande
täckande av administrationskostnaderna för arbetet med jordfonden,

(B 2) 2. att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 262 092 000 kr.

(B 3) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
30 000 000 kr.,

(B 3) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.

(B 4) att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.

(B 5) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
15 000 000 kr.

(B 6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt
högst 7 900 000 kr.,

(B 6) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 13 000 000
kr.

1989/90:JoU 14

(B 7) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 700 000 kr.

2

(B 8) att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 8 593 000 kr.

(B 9) att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 19 033 000 kr.

(B 10) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

(C 1) att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 32 974 000 kr.

(C 2) att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 3 200 000 kr.

(C 7) att riksdagen till Statistik på jordbrukets område för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

D. Skogsbruk

(D 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret

1990/91 får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

(D 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret

1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på 262 172 000 kr.

(D 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D 4) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för

budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 23 760 000 kr.

(D 5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 236 200 000 kr. till skogsvård m.m.,

(D 5) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 239 500 000 kr.

(D 6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

(D 6) 2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.

(D 8) att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.

1989/90:JoU14

E. Fiske

1989/90:JoU14

(E 1) att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar

ett förslagsanslag på 43 472 000 kr.

(E 2) att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1990/91 anvisar

ett förslagsanslag på 10 976 000 kr.

(E 3) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7 830 000 kr.

(E 4) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E 5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000
kr.,

(E 5) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 9 400 000 kr.

(E 6) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.

(E 7) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti
till fiske för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E 8) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E 9) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

(E 10) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 324 000 kr.

F. Livsmedelskontroll m.m.

(F 1) att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 84 335 000 kr.

(F 2) att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F 3) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.

(F 4) att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 57 751 000 kr.

(F 5) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F 6) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 540 000 kr.

(F 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

7 250 000 kr.

(F 8) att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7 484 000 kr.

(F 9) att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F 10) att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 6 567 000 kr.

(F 11) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 422 000 kr.

(F 12) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

(F 13) att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 6 493 000 kr.

(F 14) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

2 132 000 kr.

H. Diverse

(H 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 31 616 000
kr.

(H 2) att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.

Motioner

1989/90:Jo224 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att ramen för röjningsstödet till fruktodlingen
skall höjas till 3,2 milj. kr. under budgetåret 1990/91 och höjning
av ramanslaget till totalt 25 milj. kr. och ytterligare + 0,8 milj. kr.
skall anvisas till främjande av trädgårdsnäringen, dvs. totalt 17 milj. kr.
till anslaget B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m.

1989/90:Jo232 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret
1990/91 anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 9 593 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omfattningen av prisstödet till rennäringen,

1989/90:JoU 14

5

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för överläggning mellan statens och
samernas företrädare om prisstödet till rennäringen och beslut därom.

1989/90:Jo234 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till främjande av rennäringen för budgetåret 1990/91
anslår 3 milj. kr. utöver regeringens förslag eller således 11 593 000
kr.,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
riksdagen om formerna för överläggningar mellan staten och rennäringen
i enlighet med det i motionen anförda,

3. att riksdagen till prisstöd för rennäringen för budgetåret 1990/91
anslår 1 milj. kr. utöver regeringens förslag eller således 20 033 000 kr.

1989/90:Jo254 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen till främjande av rennäringen för budgetåret 1990/91
anvisar 9 593 000 kr.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överläggningar med näringen om prisstödets
omfattning och eftersläpning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen snarast framlägger en samlad
same- och rennäringsproposition på grundval av förslag lämnade av
samerättsutredningen, rennäringskommittén och lantbruksstyrelsen
(rennäringsgruppen).

1989/90:Jo267 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk) vari yrkas

8. att riksdagen anslår 1 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för inrättandet
av tre tjänster för rådgivning i alternativ odling,

9. att riksdagen anslår 2 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för marknadsföringsinsatser
för alternativprodukter i enlighet med vad som i
motionen sägs,

10. att riksdagen anslår 2 milj. kr. till lantbruksstyrelsen att fördela
till de organisationer som företräder alternativ odling,

1989/90:Jo270 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

8. att riksdagen till anslaget Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1990/91 anslår 24 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslår för
stimulans av ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som i motionen

anförs,

10. att riksdagen till anslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
för budgetåret 1990/91 anslår 20 000 000 kr., 7 500 000 kr. mer
än vad regeringen föreslår, för stöd till fruktodlingen,

12. att riksdagen till anslaget för livsmedelskontroll för budgetåret
1990/91 anslår 1 750 000 kr. till arbete med förbättrad importkontroll
i länder Sverige importerar ifrån i enlighet med vad som i motionen
anförs,

13. att riksdagen till anslaget för livsmedelskontroll för budgetåret
1990/91 anslår 1 000 000 kr., 500 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår, till arbete med skärpta importregler,

1989/90:JoU14

6

15. att riksdagen till anslaget för livsmedelskontroll för budgetåret
1990/91 anslår 5 000 000 kr., 1 500 000 kr. mer än vad regeringen
föreslår, till arbete med folkhälsokampanj i enlighet med vad som i
motionen anförs,

17. att riksdagen till nytt anslag för djurmiljöförbättrande åtgärder
för budgetåret 1990/91 anslår 60 000 000 kr. i enlighet med vad som i
motionen anförs,

22. att riksdagen reducerar anslaget för Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1990/91 med 5 000 000 kr. med anledning av att hela delanslaget
för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet flyttas till anslaget för
bidrag till miljöarbete,

1989/90:Jo274 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskning av jordfonden,

10. att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 197 092 000 kr.,

15. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det särskilda stödet till fruktodlingen,

1989/90:Jo302 av Börje Hörnlund och Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
att riksdagen till byggande av skogsvägar för budgetåret 1990/91 anslår
20 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 80 milj. kr.

1989/90:Jo304 av Birger Andersson och Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas med ett belopp av 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit
som bidragsram eller högst 85 milj. kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar anvisar ett
förslagsanslag på 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
således 85 milj. kr.

1989/90:Jo305 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får
utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika skötselåtgärder
förändra produktionen till en renodlad ädellövskogsproduktion,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får
utnyttjas vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med exempelvis
gran.

1989/90:Jo308 av Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser i skogsbruket i Jämtlands län.

1989/90:Jo309 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av nuvarande
bidragsregler för plantering av ädellövskog i enlighet med vad som i
motionen anförts,

1989/90:JoU 14

7

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagets användning för ökat stöd till stängsel
m.m. av ädellövhagmarker.

1989/90:Jo310 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statsbidrag inte bör utgå till ändamål som
strider mot starka naturvårdsintressen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. 5:3-bidraget dvs. bidraget
till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m.,

5. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar om en ram på 15
milj. kr. för naturvårdsinriktade åtgärder av det slag som avses bli
finansierade via anslaget för Bidrag till skogsvård m.m.,

6. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till Bidrag för skogsvård
m.m. anslår 85 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således
154 500 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skogsbilvägarna och en utvärdering av bidragsgivningen
från miljösynpunkt,

1989/90:Jo311 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att 5 § tredje stycket i skogsvårdslagen utgår,

1989/90:Jo312 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 18 260 000 kr.,

7. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 123 200 000 kr. till skogsvård m.m.

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till stöd till byggande av
skogsvägar för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
60 000 000 kr.

1989/90:Jo313 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning
av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen till förändrade
behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen
och omfördelning av anslag härtill,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om borttagande av anslag till lågproducerande bestånd,
s.k. 5:3-skogar.

1989/90:Jo315 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser mot försurningen i skogen genom bl.a.
vitaliseringskalkning.

1989/90:JoU14

8

7. att riksdagen beslutar att bidragsformerna 2 och 5 under D 5.
Bidrag till skogsvård m.m. avvecklas från den 1 juli 1990,

8. att riksdagen beslutar anslå 79,2 milj. kr. under anslaget D 5.
Bidrag till skogsvård m.m.,

1989/90:Jo316 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försökskalkning av skogsmark bör förläggas till bl.a. Hallands län.

1989/90:Jo319 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar anslå 1 500 000 kr. till skogsstyrelsen för
"Säkerhetsdagar i skogsbruket".

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A292.

1989/90:Jo320 av Rolf Kenneryd m.fl. (c,m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att slopa de statliga bidragen till skogsbruket fr.o.m. årsskiftet
1990-1991.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sk448.

1989/90:Jo321 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upphörande av bidrag till blandskog och trashuggna
skogar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det statliga bidraget för skogsbilvägar,

1989/90:Jo401 av Elving Andersson och Sven-Olof Petersson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar anslå 60 000 000 kr. till fiskerilån för
budgetåret 1990/91.

1989/90:Jo402 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till fisketillsyn.

1989/90:Jo403 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen får i uppdrag
att inrätta ett särskilt Östersjölaboratorium,

2. att riksdagen till detta ändamål för budgetåret 1990/91 anslår 1,4
milj. kr. till fiskeristyrelsen utöver vad regeringen har föreslagit,

3. att riksdagen beslutar att laboratoriet förläggs till Karlskrona
kommun.

1989/90:Jo404 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Laxfond Vänern.

1989/90:Jo405 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till Laxfond Vänern,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det ekonomiska stödet till fisketillsyn,

1989/90: JoU 14

9

8. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till fiskeriundersökningar i
Östersjön till fiskerisyrelsen anslår 1,4 milj. kr. mer än regeringen
föreslagit,

9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutbildning till fiskeristyrelsen för
budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. mer än regeringen föreslagit,

10. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget E 10. Bidrag
till fiskevård m.m. för budgetåret 1990/91 anslår 1 milj. kr. mer än
regeringen föreslagit, dvs. 6 324 000 kr.

1989/90:Jo406 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildande av och statsbidrag till fiskevårdsområden,

5. att riksdagen till Lån för fiskerinäringen för budgetåret 1990/91
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag på 50 000 000 kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en bättre fiskeövervakning,

7. att riksdagen beslutar att upp till 500 000 kr. av anslaget Bidrag
till fiskets rationalisering m.m. får tas i anspråk för fraktstöd på det sätt
som i motionen angivits.

1989/90:Jo409 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
etablering av ett Östersjölaboratorium i Blekinge.

1989/90:Jo410 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om driftkostnaders
täckande för fiskvårdsanläggningen för att rädda Gullspångslaxen.

1989/90:Jo413 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
lokalisera ett Östersjöns havsfiskelaboratorium till Simrishamn.

1989/90:Jo414 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av ett katastrofckydd för fiskenäringen,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 5 milj. kr. som ett nytt
förslagsanslag till katastrofskyddet under E 5 Bidrag till fiskets rationalisering
m.m.,

3. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår ett med 20 milj. kr.
förhöjt belopp under E 6. Lån till fiskenäringen,

4. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj. kr. till ett
Östersjölaboratorium och 5 milj. kr. till projektering och drift av
fartyg; alltså totalt 50,472 milj. kr. under E 1. Fiskeristyrelsen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av tiden för bildande av fiskevårdsom
råde.

1989/90: JoU 14

10

1989/90:Jo416 av Göthe Knutson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till finansiering av Laxfond Vänern
samt de fiskevårdande och andra åtgärder som behövs för det angelägna
fiske- och turistprojektets genomförande.

1989/90:Jo417 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt
stöd till Laxfond Vänern.

1989/90:Jo422 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 6 milj. kr. till Laxfond Vänern för
budgetåret 1990/91,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppbyggnad av en kapitalfond.

1989/90:Jo423 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av ett marint undersökningslaboratorium med huvudsaklig
inriktning på fisket i Karlskrona.

1989/90:Jo424 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1990/91 anslår

3 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen till Fiskenämnden för budgetåret 1990/91 anslår
1 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1990/91
anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

5. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1990/91
anslår 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:Jo523 av Stina Gustavsson och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att, med avslag på proposition 1989/90:100,
bilaga 11, anslag F 1, tillstyrka att Hushållningssällskapens hemkonsulentverksamhet
för budgetåret 1990/91 beviljas ett anslag om 3,5 milj.
kr. för kost- och hälsoupplysning enligt det av expertgruppen framlagda
förslaget.

1989/90:Jo7l9 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av skogsmarkskalkning i Blekinge län
och södra Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med ett
skogskalkningsprojekt i enlighet med vad i motionen anförts igångsätts
i Blekinge län,

1989/90:Jo808 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, B 1, anvisar 300 000 kr. mer
än vad regeringen föreslagit, dvs. 83 484 000 kr. för ytterligare tjänst
till arbete med utrotningshotade djur,

2. att riksdagen till Lantbruksnämnderna, B 2 anvisar 4 000 000 kr.
mer än vad regeringen föreslagit, dvs. 297 092 000 kr. för att utvidga
rådgivningen i ekologiskt lantbruk,

1989/90: Jo U14

11

3. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m., D 5 anslår
96 000 000 kr. mindre till "skogsodling efter lågproducerande bestånd
m.m." och till en ny post "aktiva natur- och kulturvårdsåtgärder" 20

000 000 kr. mer än regeringen, dvs. 163 500 000 kr.,

4. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1989/90:100 om medel
till Stöd till byggande av skogsvägar, D 6.

1989/90:Jo873 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att se över bidraget till skogsbilvägar enligt de riktlinjer som
anges i motionen,

8. att riksdagen beslutar slopa 5 § punkt 3 i skogsvårdslagen,

9. att riksdagen beslutar avslå det bidrag som benämns "skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m." i proposition
1989/90:100 bil. 11.

1989/90:A12 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av inrättande av laboratorium för forskning
och undersökning av havsmiljö och fiske med lokalisering till
sydöstra Sverige.

Hearings, uppvaktningar m.m.

Utskottet har mottagit skrivelser från landshövdingarna i Jämtlands län
och Norrbottens län med synpunkter på statsbidragen till skogsvård.
Representanter för skogsstyrelsen och fiskeristyrelsen har inför utskottet
lämnat redogörelser i anslutning till vissa delar av budgetförslagen.
Sveriges fiskares riksförbund och alternativodlarnas riksförbund har
gjort uppvaktningar hos utskottet.

Utskottet

1. Jordbruksdepartementet m.m. (A 1 —A 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1—A 3 (s.
11-12).

2. Lantbruksstyrelsen (B 1)

Propositionen

Regeringens förslag innebär i korthet att innevarande treåriga ramanslagsperiod
förlängs med ett år. För budgetåret 1990/91 beräknas
utgifterna till 83 184 000 kr. Jordbruksministern har härvid räknat
med en viss ökning av resurserna för miljöinriktad verksamhet.

En avgift föreslås införd för att täcka lantbruksstyrelsens kostnader
för arbete med tillstånd enligt veterinära införselkungörelsen.

1989/90:JoU14

12

För miljöåtgärder inom växtodlingen räknas med en utökning med
1,4 milj. kr., varav 400 000 kr. för åtgärder i syfte att minska växtnäringsläckage
samt 1 milj. kr. till alternativodlingsrådgjvning och informations-
och utvecklingsinsatser för att främja avsättningen av alternativodlade
produkter.

Lantbruksstyrelsen har under ett nytt anslag — Djurmiljöförbättrande
åtgärder i jordbruket — föreslagit 5 milj. kr. till djurmiljöinriktad
rådgivning, 50 milj. kr. per år till statsbidrag till förbättring av djurmiljön
och 3 milj. kr. per år för forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt.

Jordbruksministern anför i anslutning härtill att han för innevarande
budgetår beaktat behovet av fortbildning av den personal som har
hand om tillsynen enligt djurskyddslagen. Ökade resurser för ändamålet
för budgetåret 1990/91 bör finansieras genom omprioriteringar.
Vidare anförs att jordbruksnämnden fatt i uppdrag att utreda möjligheterna
att identifiera och registrera kostnads- och intäktsändringar för
jordbruket till följd av den nya djurskyddslagen och beslutet om
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m. Lantbruksstyrelsen har i
uppdrag att årligen i sina anslagsframställningar redovisa vidtagna
åtgärder och effekter av den nya lagstiftningen. Det är enligt jordbruksministern
av stor vikt att de förändringar i djurhållningen som den
nya djurskyddslagen kräver så snart som möjligt kan genomföras.
Lantbruksverket bör därför ge hög prioritet åt rådgivningen på detta
område och främja en bred försöksverksamhet. Jordbruksministern
avser återkomma till frågan om medel för forsknings-, försöks- och
utvecklingsprojekt för djurmiljöförbättrande åtgärder i jordbruket i de
kommande förslagen till åtgärder på forskningens område.

Motionerna

Enligt motion Jo267 (vpk) blir efterfrågan på alternativa produkter allt
större i takt med att människors miljömedvetenhet ökar. Den alternativa
odlingen har också utvecklats snabbt. Resurserna för rådgivning hos
lantbruksnämnderna i alternativ odling är alltför små. Därför bör 1
milj. kr. anvisas för att inrätta tre rådgivartjänster hos lantbruksstyrelsen.
Det är också nödvändigt att samhället bidrar med insatser för
ökad marknadsföring och med stöd till de ideella organisationernas
arbete. För vartdera av dessa ändamål föreslås ett belopp om 2 milj. kr.
(yrkandena 8— 10).

1 motion Jo270 (vpk) yrkande 8 föreslås en ökad satsning på
ekologiskt lantbruk med 24 milj. kr. utöver regeringens förslag. Medlen
skall användas för rådgivning, marknadsföring och stöd till de
ideella organisationerna, dvs. samma ändamål som förordas i motion
Jo267.

Enligt yrkande 17 i ovannämnda motion bör riksdagen anslå 60
milj. kr. till statsbidrag till djurmiljöförbättrande åtgärder. Bidraget bör
utgå i samband med ombyggnad till åtgärder som väsentligt förbättrar
djurmiljön. Enligt yrkande 22 i samma motion bör anslaget till lant -

1989/'90:JoU14

13

bruksstyrelsen reduceras med 5 milj. kr. i samband med att hela
anslaget för s.k. NOLA-åtgärder samlas under miljödepartementets
budget enligt yrkande 21 i motionen (jfr 1989/90:JoU15 mom. 8).

I motion J08O8 (mp) yrkas att lantbruksstyrelsen tilldelas en tjänst
för arbete med hotade arter och tillsyn av att Washingtonkonventionen
efterlevs i handeln med utrotningshotade arter. För detta ändamål
beräknar motionärerna ett belopp om 300 000 kr.

Utskottets överväganden

Som framgår av redovisningen ovan innebär regeringens förslag att
särskilda resurser avsätts även för budgetåret 1990/91 med avseende på
rådgivning i alternativ odling och insatser för att främja avsättningen
av alternativodlade produkter. Vidare finns sedan den l mars 1989
möjlighet att erhålla stöd enligt förordningen (1989:11) om stöd till
alternativ odling, under förutsättning av anmälan till lantbruksstyrelsen
senast den 28 april 1989. I proposition 1989/90:90 om forskning
redovisas ett avtal mellan Skogs- och jordbrukets forskningsråd och
Stiftelsen svensk lantbruksforskning om finansiering av forskning och
utveckling som kan bidra till alternativt utnyttjande av jordbruksmarken
samt alternativodling. SJFR har för ändamålet ett årligt anslag om

2 milj. kr. och har dessutom erhållit ett engångsanslag om 53,3 milj.
kr. Stiftelsen skall i princip ställa motsvarande summa till förfogande.
Vidare finansierar SJFR ett program för utveckling av alternativa
produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen, som omfattar

17 milj. kr. om året varav cirka 8 milj. kr. till alternativ odling. Till
detta är kopplat ett program för livsmedelsforskning om ca 8 milj. kr.
årligen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Jo267 yrkande 8 och Jo270 yrkande 8 i motsvarande del.

Med samma motivering avstyrks motionerna Jo267 yrkandena 9 och
10 och Jo270 yrkande 8 i återstående del.

I avbidan på resultatet av den verksamhet som nämns i propositionen
såvitt avser djurmiljöförbättrande åtgärder avstyrks motion Jo270
yrkande 17. Det kan tilläggas att regeringen nyligen i forskningspropositionen
lagt fram förslag om förstärkta resurser till forskning, försök
och utveckling för att skapa en bättre djurmiljö (prop. 90 s. 359).

Vad beträffar anslaget till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet får
utskottet erinra om att medel för detta ändamål under nionde huvudtiteln
anvisas under anslaget B 11 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Detta anslag kommer, som framgår av propositionen, att behandlas
i ett senare sammanhang (prop. s. 29). Utskottet avstyrker således
yrkande 22 i motion Jo270.

Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen kan fullgöra sin verksamhet
i de avseenden som anges i motion J08O8 utan att särskilda medel
avdelas för detta ändamål. Utskottet avstyrker därför motion J08O8
yrkande 1.

Regeringens förslag i övrigt föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

1989/90:JoU14

14

3. Lantbruksnämnderna (B 2)

1989/90:JoU14

Propositionen

Lantbruksnämndernas förvaltningskostnader bör enligt propositionen
anvisas som en förlängning av nuvarande treåriga ramanslagsperiod
med en real minskning av anslagsbelastningen med 8,5 milj. kr.
Lantbruksnämnderna bör få möjlighet att täcka en del av sina kostnader
för administrationen av jordfonden genom att ta en särskild avgift
av köpare av jordfondsfastigheter. För budgetåret 1990/91 beräknas
nettoutgifterna till 262 092 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo274 (m) bör, med hänsyn till den liberaliserade
jordförvärvslagstiftningen, den del av jordfondens fastighetsinnehav
som ej behövs för strukturomvandling avvecklas. Genom detta beräknar
motionärerna att 65 milj. kr. kan tillföras statskassan. Anslaget till
lantbruksnämnderna kan minskas med motsvarande belopp (yrkande
10).

I motion J08O8 (mp) anförs att den ekologiskt odlade arealen ökat
kraftigt på grund av omställningsstödet. Detta ökar ytterligare behovet
av rådgivning, vilket är störst i omställningsfasen. Enligt motionen bör
lantbruksnämndernas anslag höjas med 4 milj. kr. för att kraftigt öka
antalet rådgivningstjänster (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I punkt 5 nedan avstyrker utskottet yrkandet i motion Jo274 (m) om
utförsäljning av mark från jordfonden. I enlighet härmed avstyrker
utskottet även yrkande 10 i motionen om minskning av anslaget till
lantbruksnämnderna.

I enlighet med utskottets ställningstagande under punkt 2 ovan
avstyrks även motion J08O8 yrkande 2.

4, Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m. (B 3)
Propositionen

Under detta anslag föreslås oförändrade bidragsramar för yttre och inre
rationalisering inom jordbruket. Dessa uppgår nu till 12 milj. kr. resp.

18 milj. kr. Anslaget för utbetalningar beräknas till 40 milj. kr.

Motionen

Enligt motion Jo274 (m) är det principiellt felaktigt att staten bidrar
till jordbrukets rationalisering. Bättre resultat kan uppnås på en fri
marknad utan statliga bidrag. Bidraget bör på sikt upphöra. För
budgetåret 1990/91 föreslår motionärerna att anslaget för utbetalningar
minskar med 20 milj. kr. (yrkande 15).

Utskottets överväganden

1989/90:JoU14

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden (1988/89:JoU12 p. 4)
avstyrker utskottet motion Jo274 yrkande 15. Regeringens förslag
tillstyrks.

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 4)

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden och till vad lantbruksstyrelsen
anfört om vikten av att jordfondsverksamheten kan hållas på
en hög nivå avstyrker utskottet motion Jo274 (m) yrkande 9 om
minskning av jordfondens fastighetsinnehav. Regeringens förslag tillstyrks.

6. Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti (B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 21 — 22).

7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.
(B 6)

Propositionen

En oförändrad gemensam bidragsram om 7,9 milj. kr. föreslås för
trädgårdsnäringens rationalisering resp. trädgårdsnäringens främjande.
En överföring av 300 000 kr. föreslås från rationaliseringsramen till
främjanderamen.

I fråga om stödet till fruktodlingen erinrar jordbruksministern om
den av riksdagen under våren 1989 tills vidare godtagna bidragsramen
om 12,5 milj. kr. Som lantbruksstyrelsen anfört är det ännu svårt att
närmare bedöma behovet av ytterligare medel för stöd till fruktodlingen.
Vid kontakter med företrädare för fruktodlingen har jordbruksministern
erfarit att det i början av år 1990 bör vara möjligt att göra en
säkrare bedömning av bidragsbehovet. Han avser således att återkomma
senare under innevarande budgetår om det skulle visa sig nödvändigt
att öka ramen för bidrag till fruktodlingen. Anslaget bör öka med
5,1 milj. kr. för utbetalningar till följd av den redan beslutade bidragsramen.

Motionerna

1 motion Jo224 (c) anförs att den svenska fruktodlingen av flera skäl är

i behov av stöd för strukturåtgärder. Utvecklingen har visat att den
tidigare beslutade bidragsramen är otillräcklig. Enligt yrkande 6 i
motionen bör bidragsramen höjas till totalt 25 milj. kr., innefattande
en höjning av röjningsstödet till 3,2 milj. kr. under nästkommande
budgetår. Bidraget till främjande av trädgårdsnäringen bör höjas till 2
milj. kr. Anslaget för utbetalningar bör höjas till totalt 17 milj. kr.

16

Med i huvudsak samina motivering yrkas i motion Jo270 (vpk)
yrkande 10 att stödet till fruktodlingen höjs med 7,5 milj. kr. till 20
milj. kr.

I motion Jo274 (m) yrkande 16 föreslås ett riksdagsuttalande att
regeringen bör återkomma med förslag om ytterligare medel om det
skulle visa sig nödvändigt.

Utskottets överväganden

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat sig angående vikten av att slå
vakt om den svenska trädgårdsnäringen och dess internationella konkurrenskraft.
Vid budgetbehandlingen för budgetåret 1989/90 godtog
utskottet tills vidare regeringens förslag om en särskild bidragsram om
12,5 milj. kr. under åren 1989—1991 till stöd för bl.a. strukturåtgärder
i fruktodlingen. Kostnaderna för stödet skulle genom överskridande
belasta förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89. Om ytterligare
resurser skulle visa sig nödvändiga förutsattes det att regeringen skulle
återkomma till riksdagen med förslag om höjning av bidragsramen
(1988/89:JoU12 punkt 7).

Utskottet är för närvarande inte berett att i preciserade belopp ta
ställning till behovet av ytterligare resurser i fråga om stödet till
fruktodlingen. Emellertid ansluter sig utskottet till motionärernas synpunkter
så till vida att det nu framstår som angeläget att regeringen för
riksdagen redovisar användningen och effekterna för näringen av hittills
anvisade medel och presenterar underlag för en säkrare bedömning
av bidragsbehovet. Som anförs i propositionen bör det i början av
år 1990 vgra möjligt att göra en sådan bedömning. Redovisningen bör
kunna göras i samband med kommande förslag om tilläggsbudget eller
på annat lämpligt sätt. Det anförda innebär att utskottet i stora delar
ansluter sig till synpunkterna i motion Jo274 yrkande 16. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I avbidan på en sådan redovisning är det enligt utskottets mening
inte meningsfullt att riksdagen redan nu anvisar ytterligare medel
under anslaget i enlighet med motionerna Jo224 yrkande 6 i motsvarande
del och Jo270 yrkande 10.

Vad beträffar anslag till trädgårdsnäringens främjande avstyrker utskottet
även motion Jo224 yrkande 6 i återstående del. Som framgår av
propositionen har 300 000 kr. överförts till bidragsramen för trädgårdsnäringens
främjande.

8. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 24—25).

1989/90:JoU14

2 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 14
Rättelse: S. 24 Tabellen har gjorts läslig.

17

9. Främjande av rennäringen (B 8) och Prisstöd till
rennäringen (B 9)

Propositionen

Under punkt B 8 anför jordbruksministern att åtgärder har fått vidtas
även detta budgetår för att minska cesiumhalten i renkött. Dessa
åtgärder har haft positiv effekt och tillgången på renkött är därför god.
Med hänsyn till underhållsbehovet för vissa riksgränsstängsel föreslås
att anslaget räknas upp med 1 milj. kr. Med anledning av att prisstödet
till rennäringen föreslås anvisat under ett särskilt anslag bör anslaget B

8 Prisstöd till rennäringen minskas med 19 033 000 kr. Sammanlagt
förs anslaget upp med 8 593 000 kr.

I samband med behandlingen av statsbudgeten för budgetåret
1989/90 uttalade riksdagen att det föreligger starka skäl för en återgång
till den anslagskonstruktion som gällde före budgetåret 1985/86. Med
hänvisning härtill föreslår jordbruksministern att medel för prisstöd
till rennäringen i fortsättningen anvisas över ett särskilt, nytt anslag
benämnt Prisstöd till rennäringen. Anslaget bör med hänsyn till sin
karaktär vara ett förslagsanslag. 1 likhet med vad som gällde före
budgetåret 1985/86 ankommer det på regeringen att fastställa pristilläggets
storlek och meddela de ytterligare föreskrifter som är erforderliga
för utbetalande av pristillägget. Pristillägg bör som hittills utgå med ett
fast belopp per slaktad ren som godkänts vid köttbesiktning om renen
tillhör svensk renägare. Någon höjning av pristillägget kommer ej att
föreslås.

Motionerna

I motion Jo232 (c) yrkande 1 och Jo254 (m) yrkande 1 föreslås en
höjning av anslaget till främjande av rennäringen med 1 milj. kr.
Motionärerna understryker bl.a. behovet av att stöd ges till den fortsatta
markanvändningsplaneringen och renbetesinventeringen och att
trygghetspaketet för renskötare m.fl. säkerställs. I motion Jo234 (vpk)
yrkande 1 föreslås en höjning med 3 milj. kr. med hänvisning till
lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet.

I ovannämnda motioner anförs även synpunkter på prisstödet till
rennäringen. Enligt motion Jo232 innebär inte heller den nu föreslagna
anslagskonstruktionen att näringen kan föra reella överläggningar
med staten om nivån på prisstödet. Utifrån vissa beräkningar av
slaktuttaget och ett pristillägg per ren om 220 kr. påpekar motionärerna
att det föreslagna beloppet 19 033 000 kr. inte är tillräckligt. En
höjning av stödet kan även bli motiverad för att det skall följa
utvecklingen av stödet till Norrlandsjordbruket. Över huvud taget bör
prisstödet utvecklas så att rennäringens ekonomi säkras (yrkande 2).
Enligt yrkande 3 bör riksdagen göra ett uttalande om att överläggningarna
och beslutsfattandet bör stå i överensstämmelse med riksdagens
intentioner (yrkande 3).

Enligt motion Jo234 kvarstår tidigare problem att rennäringen inte
kan föra reella överläggningar om prisstödet. Regeringen bör återkom -

1989/90:JoU14

18

ma med ett nytt förslag vari klart anges att överläggningar med
näringen skall ske och att formerna för överläggning och beslut samt
nivån på prisstödet skall ingå i förslaget. Starka skäl talar dessutom för
att en uppräkning av prisstödet görs redan nu med 1 milj. kr. (yrkandena
2 och 3).

I motion Jo254 (m) redovisas samma beräkningar av slaktuttag m.m.
som i motion Jo232. Vidare görs en jämförelse mellan prisstödet för
nötkött resp. renkött som visar att prisstödet är högre för nötkött. Med
hänsyn dessutom till effekterna av Tjernobylolyckan finns det enligt
motionen starka skäl att räkna upp prisstödet till rennäringen till
samma nivå som för nötkött. Regeringens förslag kan i denna del
prövas först efter komplettering med ett annat förslag beträffande
formerna för överläggningar med näringen om prisstödets inriktning.

Enligt yrkande 3 i motion Jo254 är det otillfredsställande att riksdagen
har att pröva regeringsförslag utan en av regeringen klart uttalad
politisk målsättning och helhetsbild. Ett grundläggande krav är att
regeringen snarast lägger fram en samlad same- och rennäringsproposition
på grundval av inte bara samerättsutredningens och lantbruksstyrelsens
förslag utan också rennäringskommitténs betänkande Rennäringens
ekonomi.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som framförs i motionerna
Jo232 yrkande 1, Jo234 yrkande 1 och Jo254 yrkande 1 angående
skälen för en höjning av anslaget till främjande av rennäringen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
Jo232 yrkande 1 och Jo254 yrkande 1 och med anledning av motion
Jo234 yrkande 1 anslår 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till
främjande av rennäringen.

Vad beträffar prisstödet till rennäringen erinrar utskottet om att
riksdagen under föregående riksmöte uttalade sig för en återgång till
den anslagskonstruktion som gällde före budgetåret 1985/86
(1988/89:JoU12 reservation 16). Regeringen har i enlighet härmed
föreslagit att medel för ändamålet i fortsättningen anvisas under ett
särskilt anslag, som bör vara ett förslagsanslag. Mot detta förslag har
utskottet inget att erinra. Vidare förutsätts i propositionen att pristillägget
i likhet med vad som gällde före budgetåret 1985/86 skall fastställas
av regeringen. Utskottet vill härvidlag understryka att de motioner som
låg till grund för riksdagsuttalandet motiverades med att en viss eftersläpning
skett i fråga om prisstödet till rennäringen jämfört med vissa
andra stödformer.

Vidare anfördes i motionerna att den dåvarande anslagskonstruktionen
inte gav rennäringens företrädare möjlighet att föra reella överläggningar
med staten om nivån på prisstödet, eftersom anslagets
totalbelopp var fastställt genom riksdagsbeslut. Utskottet anser därför
inte att det nu aktuella förslaget i alla delar tillgodoser riksdagens
intentioner. Enligt utskottets mening är det angeläget att reella överläggningar
förs om nivån på prisstödet innan beloppet fastställs genom

1989/90:JoU14

19

regeringsbeslut. I dessa överläggningar bör givetvis beaktas de förhållanden
som redovisats i motionerna Jo232, Jo234 och Jo254. Uppgift
om pristilläggets storlek bör lämnas i samband med regeringens anslagsframställning
till riksdagen. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo232 yrkandena 2 och 3, Jo234 yrkande 2 och Jo254
yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet godtar dock regeringens förslag om medelsanvisning till
prisstöd till rennäringen för budgetåret 1990/91, eftersom anslaget är
ett förslagsanslag.

Med detta ställningstagande tillgodoses även motion Jo234 yrkande

9. Utskottet anser det mot bakgrund av vad som anförts ovan om
anslagets karaktär ej nödvändigt att riksdagen anvisar ytterligare medel
till prisstöd till rennäringen. Motionen avstyrks således i denna del.

I bilaga 11 till budgetpropositionen anförs (s. 6) att jordbruksministern
avser att under år 1990 återkomma till regeringen beträffande de
förslag som överlämnats av samerättsutredningen och lantbruksstyrelsen
om rennäringen och vissa samefrågor i övrigt. Yrkande 3 i motion
Jo254 om en samlad same- och rennäringsproposition bör enligt
utskottets mening inte nu föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

10. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall
(B 10)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 10 (s. 29).

11. Statens jordbruksnämnd m. fl. anslag (C 1,
C 2, C 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1, C 2 och
C 7 (s. 30-33).

12. Skogsvårdsorganisationen och
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
(D 1 — D 2)

Propositionen

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och
chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen
särskilt att leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket.
Styrelsen har tillsyn över virkesmätningen och bedriver den skogliga
prognosverksamhet som behövs som underlag bl.a. för utformning och
tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för
att bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd samt tillgodoser
skogsbrukets behov av skogsodlingsmaterial i den mån det inte sker på
annat sätt. Skogsvårdsstyrelserna skall inom sina verksamhetsområden
följa skogsbrukets tillstånd och utveckling och vidta eller föreslå åtgärder
för att åstadkomma en ändamålsenlig utveckling av skogsnäringen.

1989/90:JoU14

20

Under anslaget D 1 tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till
skogsvårdsorganisationens (SVO) uppdragsverksamhet exkl. frö- och
plantverksamheten. På anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsorganisationen
utom frö- och plantverksamheten. Anslaget D 2 —
SVO: Myndighetsuppgifter — är enligt regeringens direktiv ett ramanslag
som för budgetåret 1990/91 skall minskas realt med 2 %. Prisomräkning
skall dock ske i vanlig ordning. Jordbruksministern erinrar
om att skogsvårdsorganisationen ingår i försöksverksamheten med treåriga
budgetramar för perioden 1989/90—1991/92. Verksamhetsinriktningen
för denna treårsperiod redovisades i budgetpropositionen 1989.
Han anför vidare:

För åtgärder i skärgårdsskogar beräknar jag 1 milj. kr. För åtgärder
mot älgskador i skog bör 1,5 milj. kr. anvisas och för inventering av
sumpskogar 3 milj. kr. För tredje och sista året i skogsvårdsorganisationens
gallringsprogram bör anvisas ytterligare 100 000 kr. För att täcka
vissa samkostnader i en basorganisation bör 3 milj. kr. anvisas. Slutligen
bör anslaget räknas upp med ytterligare 11 372 000 kr. Sammanlagt
innebär mina förslag att anslaget räknas upp med 23 200 000 kr.
Jag har därvid reserverat medel för åtgärder till skydd för de fjäll nära
skogarna. Som jag tidigare nämnt avser jag att återkomma till regeringen
i denna fråga.

I propositionen framhåller jordbruksministern även att försurningen
av skogsmark i dag är ett stort miljöproblem. Olika åtgärder behöver
vidtas för att komma till rätta med detta. Skogsstyrelsen har under
innevarande budgetår erhållit medel för att starta ett storskaligt försök
i syfte att utveckla metoder för kalkning och vitaliseringsgödsling av
skogsmark. Verksamheten finansieras dels genom att 4 milj. kr. har
ställts till skogsstyrelsens förfogande över fjortonde huvudtitelns anslag
Åtgärder mot luftföroreningar och försurning, dels med 1 milj. kr.
som skogsstyrelsen disponerar på ordinarie anslag. Verksamheten bedrivs
i samråd med naturvårdsverket och samordnas med insatser från
bl.a. skogsnäringen. Det är enligt jordbruksministern angeläget att
projektet, i den storleksordning som årets insats markerar, kan slutföras
inom en treårsperiod. För vartdera av budgetåren 1990/91 och
1991/92 bör därför 8,5 milj. kr. ställas till skogsstyrelsens förfogande
över fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till miljöarbete. Det innebär
att skogsstyrelsen sammanlagt för treårsperioden inkl. de medel styrelsen
själv frigör kommer att disponera 24 milj. kr. för projektet.

Sammanlagt föreslår regeringen ett ramanslag av 262 172 000 kr.
under D 2.

Motionerna

I motion Jo315 (c) föreslås ett tillkännagivande om insatser mot
försurningen i skogen genom bl.a. vitaliseringskalkning (yrkande 2).
Motionärerna framhåller att kalkningsbehovet i dag är stort. De hänvisar
till att centern i motionen om miljöfrågor föreslår en ökning av
kalkningsanslaget. Åtminstone 15 milj. kr. bör användas för kalkningsåtgärder
i skogsmark. Samtidigt framhålls att kalkning av skadade
områden bara är ett uppehållande försvar. På sikt är den enda lösning -

1989/90:JoU14

21

en att drastiskt minska utsläppen av försurande ämnen såväl inom som
utom landet. I motionerna Jo316 (c) yrkande 2 och Jo719 (c) yrkandena
1 och 2 begärs tillkännagivanden om behovet av skogsmarkskalkning
i Hallands resp. Blekinge län.

Enligt motion Jo319 (c) bör riksdagen anslå 1,5 milj. kr. till
skogsstyrelsen utöver regeringens förslag. Dessa medel bör användas
för "säkerhetsdagar i skogsbruket". Motionärerna erinrar om att arbetsskadorna
inom skogsbruket utgör ett stort problem. Lantbrukshälsan
har tidigare drivit ett projekt för att komma till rätta med arbetsskadesituationen
i skogen och har därvid fått stöd av bl.a. arbetsmiljöfonden.
Sedan år 1987 har dock inga medel anslagits, anför motionärerna.

Utskottets överväganden

Utskottet har självfallet ingen annan mening än den som framförs i
motion Jo319, att det är viktigt att minska olycksfrekvensen i skogsbruket.
Inte minst ligger antalet arbetsolyckor med dödlig utgång
fortfarande på en hög nivå. Som motionärerna nämner har Lantbrukshälsan,
i samarbete med skogsstyrelsen och Skogsägarnas riksförbund,
tidigare genomfort projekt kallat Säkerhetsdagar i skogsbruket. Inom
ramen för skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet för ökad avverkning
görs enligt uppgift insatser för att öka inte minst de självverksamma
skogsbrukarnas insikter om olycksfallsriskerna och erforderliga säkerhetsåtgärder.
Skogsstyrelsen följer kontinuerligt upp arbetsolyckorna i
skogsbruket. Enligt utskottets mening bör även näringen själv ta ansvar
för säkerheten i arbetet. Utskottet är med hänvisning till det anförda
icke berett att förorda någon anslagsökning med anledning av motionen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslag under
D 1 —D 2. Riksdagen bör således anvisa medel enligt förslaget.

Utskottet understryker vikten av att åtgärder vidtas mot den fortgående
försurningen av skogsmarken och de negativa effekter denna
kan få på skogstillväxten. Vid behandlingen av detta problem följer
utskottet samma disposition som regeringen. Diskussionen av det åtgärdsprogram
som framlagts av skogsstyrelsen och behandlas i jordbruksdepartementets
bilaga till budgetpropositionen förs i detta betänkande,
medan anslagsfrågan behandlas i utskottets betänkande
JoU15 om miljö- och energidepartementets budget.

Skogsstyrelsen har, enligt vad utskottet erfarit, lagt fram en projektplan
för skogsmarkskalkning.

Enligt styrelsen tyder flera forskningsresultat på att basmättnadsgraden
i marken i södra Sverige har sänkts och att surhetsgraden ökat
med upp till en pH-enhet under de senaste femtio åren. Den regionala
ökningen av försurningen i marken har ett' tydligt samband med
depositionen av surgörande luftföroreningar. Basmättnadsgraden i mineraljorden
i de mest föroreningsbelastade delarna av västra Götaland
är väsentligt lägre än i norra Sverige. Andelen skogsmark med oroväckande
lågt pH-värde (under 4,4) ökar kraftigt från norr till söder.

1989/90:JoU14

22

pH-värden under 4,4 indikerar en kritiskt låg basmättnadsgrad. Höga
halter löst oorganiskt aluminium och vissa tungmetaller förekommer
då i markvätskan. Därför betraktas detta som en nedre pH-gräns som
ej bör underskridas om man skall undvika negativa effekter på ekosystemet,
skogsproduktionen och grundvattnet.

Skogsstyrelsen erinrar vidare om den låga framstegstakten när det
gäller att minska luftföroreningarna. Depositionen av försurande ämnen
bedöms därför under en lång tid framöver förbli betydligt högre
än vad marken långsiktigt kan tåla. För att hindra en fortsatt försämring
av marktillståndet krävs kraftiga åtgärder för att skydda skogsmarken
mot försurning, motverka skogsskador och förbättra yt- och
grundvattenkvaliteten. I projektplanen rekommenderas kalkning som
en förebyggande och långsiktig skyddsåtgärd mot det sura nedfallets
effekter på skogsmarken och skogsekosystemet. För att fi beredskap för
ett framtida storskaligt kalkningsprogram startar skogsstyrelsen i år en
praktisk försöksverksamhet med skogsmarkskalkning. Därvid kommer
man att pröva och utveckla tekniska lösningar och rutiner samt följa
upp kalkningens effekter. Försöksverksamheten lokaliseras främst till
områden i sydvästra Sverige med hög belastning av sur deposition.
Under åren 1990 och 1991 planeras kalkningsåtgärder på en sammanlagd
skogsareal av 3500 ha motsvarande i genomsnitt 500 ha per län.
Verksamheten avses förlagd till Skånelänen, Hallands, Blekinge, Kronobergs,
Göteborgs och Bohus län samt Västgötalänen.

Utskottet finner för egen del att den nu igångsatta försöksverksamheten
är angelägen. På sikt bör visserligen nedfallen av försurande ämnen
minskas till en nivå som naturen tål. Då en sådan minskning ännu
icke kan skönjas krävs åtgärder som hejdar försurningen. Som skogsstyrelsen
framhåller är kalkning av skogsmark i dag den mest beprövade
åtgärden mot markförsurningen och dess effekter. Kalkningens
effekter på barrskogsekosystemen är väl dokumenterad genom ett stort
antal forskningsprojekt inom och utom Sverige. Man har även betydande
praktisk erfarenhet av storskalig kalkning i framför allt Västtyskland.
Enligt utskottets mening bör viktiga naturvårdsaspekter även
vara tillgodosedda genom att bl.a. lågproducerande skog, albestånd och
sumpskog samt bestånd med känslig fauna och flora undantas från
kalkning i det nu aktuella projektet.

Enligt vad utskottet inhämtat får den nu inledda försöksverksamheten
anses vara av tillräcklig omfattning för att ge ett meningsfullt svar
på de frågor som ställts i målangivelsen. Mot den bakgrunden torde
syftet med motion Jo315 yrkande 2 vara väsentligen tillgodosett. Utskottet
finner icke befogat att i detta sammanhang föreslå någon
utökning av skogsstyrelsens försöksprogram.

Syftet med motionerna Jo316 yrkande 2 och Jo719 yrkandena 1 och

2 har också i stor utsträckning tillgodosetts genom försöksprogrammet.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av dessa motionsyrkanden
påkallas således icke.

1989/9ftJoU14

23

13. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och
plantverksamhet (D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 3 (s. 38—39).

14. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (D 4)
Propositionen

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsorganisationens
uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.
Jordbruksministern beräknar i likhet med skogsstyrelsen

18 260 000 kr. för investeringar i frö- och plantverksamheten och i
den övriga uppdragsverksamheten. Vidare beräknar han 5,5 milj. kr.
för bidrag till anläggning av skogsfröplantager.

Motionen

Enligt motion Jo312 (m) bör anslaget minska med 5,5 milj. kr.
(yrkande 6). Motionärerna anför att det finns ingen anledning för
staten att bidra till fröplantagerna. De investeringar som görs där bör
vara motiverade av marknadsmässiga skäl.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder regeringens förslag. Motionen avstyrks i berörd del.

15. Bidrag till skogsvård (D 5)

Propositionen

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk
och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas
översiktliga skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna
finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket och i
ädellövskogsförordningen (1984:120). De föreslagna bidragsramarna
framgår av följande tablå.

Rambelopp

1. Åtgärder inom skogliga stödområdet 65,2 milj. kr.

2. Skogsodling efter avverkning av

lågproducerande bestånd 96,0 milj. kr.

3. Dikning 0,0 milj. kr.

4. Ädel lövskogsbruk 14,0 milj. kr.

5. Översiktliga skogsinventeringar 61,0 milj. kr.

Sammanlagt föreslås en bidragsram på 236,2 milj. kr. samt ett förslagsanslag
på 239,5 milj. kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen
mellan de olika ändamålen.

1989/90:JoU14

24

Enligt propositionen har kostnaderna för bidrag till anläggning av
ädellövskog ökat bl.a. som en följd av omställningsprogrammet inom
jordbruket som leder till en ökad nyplantering av ädellövskog. Ramen
för detta bidrag bör därför räknas upp med 1 milj. kr. till 14 milj. kr.

Jordbruksministern föreslår att dikningsbidraget avvecklas helt, sedan
dikning av skogsmark numera omfattas av krav på tillstånd enligt
naturvårdslagen. Det är vidare väsentligt från naturvårdssynpunkt att
vara återhållsam med dikning.

Vidare bör ramen för åtgärder i lågproducerande bestånd räknas ned
med 4 milj. kr. De regler som numera gäller för användningen av
denna bidragsram gör en bättre avvägning möjlig mellan naturvårdens
och kulturvårdens intressen å ena sidan och skogsproduktionens å den
andra. Lövskogs- och hagmarker som kan vara av stort vetenskapligt
värde är sålunda undantagna från stöd, aktiva natur- och kulturvårdsåtgärder
liksom lövskogsplantering främjas, och särskilda medel avsätts
för inventeringar i syfte att i tid registrera känsliga och värdefulla
miljöer.

För att finansiera en försöksverksamhet med inventering av s.k.
småbiotoper bör skogsstyrelsen kunna disponera 2 milj. kr. av bidrags.
ramen för åtgärder i lågproducerande bestånd.

Motionerna

Yrkanden om avslag på propositionens förslag om statsbidrag till
skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd (bidragsram
2) framställs i motioner från samtliga oppositionspartier, nämligen i
motionerna Jo310 (fp) yrkande 4, J08O8 (mp) yrkande 3 delvis, Jo312
(m) yrkande 7 delvis, Jo315 (c) yrkande 7 delvis, J08O8 yrkande 3
delvis och Jo873 (vpk) yrkande 9. 1 motionerna Jo312 och Jo315 är
detta krav sammankopplat med yrkanden om avveckling av skogsvårdsavgjften
(vilken fråga bereds av skatteutskottet). Enligt motion
Jo312 bör dessutom bidragen till översiktliga skogsinventeringar (ÖSI;
bidragsram 5) minska med 20 milj. kr. Sammanlagt bör en bidragsram
om 123,2 milj. kr. beviljas (yrkande 7 i kvarvarande del). Enligt
motion Jo315 bör riksdagen helt avslå förslaget om bidrag till ÖSI
(yrkande 7 i kvarvarande del) samt anvisa sammanlagt 79,2 milj. kr.
under anslaget (yrkande 8).

Folkpartiet, som föreslår en nedskärning av skogsvårdsavgiften från
8 %o till 5 %o, yrkar i motion Jo310 yrkande 5 att en ram om 15
milj. kr. beviljas för naturvårdsinriktade åtgärder av det slag som avses
bli finansierade via anslaget för bidrag till skogsvård m.m. Sammanlagt
föreslås ett anslag på 154,5 milj. kr. (yrkande 6). Enligt motion J08O8
(mp) yrkande 3 i kvarvarande del bör 20 milj. kr. anslås till en ny
delpost "aktiva natur- och kulturvårdsåtgärder". Sammanlagt bör

163,5 milj. kr. anvisas under anslaget. Yrkanden om slopande av
bidrag till skogsbruket framställs vidare i motionerna Jo320 (c, m),
Jo321 (s) och Jo313 (m) yrkande 4. Enligt motion Jo313 yrkande 1
bör anslagen omfördelas efter förändrade behov m.m. I motion Jo321

1989/90:JoU14

25

hävdas att det under senare år framkommit att just de trashuggna
skogarna i stora delar av Norrland ofta är de sista tillflyktsorterna för
våra hotade barrskogsdjur.

I motion Jo308 (s) begärs ett tillkännagivande om insatser i skogsbruket
i Jämtlands län. Enligt motionen borde 30,5 milj. kr. årligen
anslås under en försöksperiod av tre år.

I motionerna Jo311 (mp) yrkande 5 och Jo873 (vpk) yrkande 8
yrkas att 5 § 3 skogsvårdslagen (1979:429) upphävs.

I tre motioner framställs yrkanden om villkoren för statsbidrag till
ädellövskogsbruk. Enligt motion Jo305 (m) bör statsbidraget för ädellövskogsbruk
fa utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika
skötselåtgärder förändra produktionen till en renodlad ädellövskogsproduktion
(yrkande 1). Vidare bör statsbidraget för ädellövskogsbruk
få utnyttjas vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med exempelvis
gran. I motion Jo309 (c) begärs ändring av nuvarande bidragsregler
för plantering av ädellövskog. Bidragsnivån bör enligt motionen
höjas så att det för den enskilde brukaren inte blir sämre om han
föreläggs att plantera ädellövskog — jämfört med gran — på nedlagd
åkermark (yrkande 1). Vidare bör anslaget få användas för ökat stöd
till stängsel m.m. runt ädellövhagmarker. I motion Jo313 (m) påpekas
behovet av omfördelning av anslagen till förändrade förhållanden samt
av registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna
(yrkande 1). Vidare bör ökad satsning göras på ädellövskog och anslaget
omfördelas med hänsyn härtill (yrkande 2). Slutligen pekar motionärerna
på behovet av utbildning i ädellövskogsbruk (yrkande 3).

Enligt motion Jo310 (fp) yrkande 3 bör riksdagen uttala att statsbidrag
inte bör utgå till ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag beträffande bidragsramarna
1, 3 och 4 — särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, dikning och ädellövskogsbruk. Utskottet biträder
således förslaget att dikningsbidraget avvecklas och att bidraget till
ädellövskogsbruk ökas med 1 milj.kr. När det gäller övriga bidragsramar
får utskottet anföra följande.

Enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (SkVL 1979:429) skall ny skog anläggas
på skogsmark om skogen är så gles eller till så stor del består av för
marken olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den
tillväxt som är möjlig. Sådan åtgärd skall ske inom skälig tid.

I förarbetena till skogsvårdslagen slogs det fast att hagmarksliknande
områden i omedelbar anslutning till jordbruksbebyggelse ingår som en
naturlig del i kulturmiljön, och att de i allmänhet inte skall behöva
utnyttjas för skogsproduktion (prop. 1978/79:110 s. 23 f.). Vidare
framgår att nu berörda hänsynstaganden skall beaktas vid definitionen
av begreppet skogsmark, som anger gränserna för skogsvårdslagens
tillämpningsområde.

1989/90:JoU14

26

I samband med antagandet av skogsvårdslagen beslöt riksdagen att
bidrag kan utgå till återväxtåtgärder efter sådan avverkning som anges i
5 § 3 SkVL och till täckning av eventuell förlust därvid. Denna
bidragsform utvidgades väsentligt genom beslut hösten 1981. För att
stimulera till ökad skogsproduktion och för att stärka underlaget för
sysselsättning och service i skogsbygderna antog riksdagen då en plan
för att under en femtonårsperiod avverka de glesa skogarna och ersätta
dem med nya, mer produktiva bestånd. Redan i det sammanhanget
framhölls att de hänsyn som enligt skogsvårdslagen skall tas till naturvårdens
och andra allmänna intressen gör att den för åtgärder tillgängliga
arealen måste minskas. Enligt regeringens av riksdagen godkända
förslag skulle omkring 1 700 000 ha beröras av åtgärderna, varav två
tredjedelar belägna i Norrland. Den årliga kostnaden för åtgärdsprogrammet
beräknades uppgå till ca 200 milj. kr. (prop. 1981/82:30 bil.

5, JoU8).

Genom 1983 års skogspolitiska beslut avvecklades alla tidsbegränsade
stödformer till skogsbruket (prop. 1982/83:145, JoU34). Jordbruksministern
markerade i propositionen att stödet till avveckling av glesa
skogar icke betraktades som en tidsbegränsad stödform.

I riksdagen uppmärksammades på ett tidigt stadium att farhågor
framförts för att 15-årsprogrammet för ersättning av glesa skogar skulle
utgöra ett hot mot kulturlandskapet, innefattande hagmarker och
andra från kultur- och naturvårdssynpunkt värdefulla områden (JoU
1981/82:36 s. 13). Mot bakgrund bl.a. härav infördes efter 1983 års
skogspolitiska beslut en särskild regel om naturvårdshänsyn i förordningen
(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (numera 7 §).

Programmet för avveckling av lågproducerande skog har under de
följande åren successivt trappats ned. Parallellt har ett ökande stöd
beviljats för naturvårdande åtgärder i skogsbruket.

1984 års budgetarbete resulterade i en nedskärning av bidragsramen
för stödet till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
med 23 milj. kr. jämfört med beräkningarna. I gengäld infördes ett
ädellövskogsbidrag om — till en början — 3 milj. kr. År 1985 räknades
bidragsramen ned ytterligare för att bättre anpassas till kravet på
hänsyn till naturvården, och år 1986 beslöt riksdagen att 15-årsprogrammet
för avveckling av glesa skogar skulle förlängas i tiden. Då
hade även programmets totala areal minskat från 1,7 miljoner ha till
935 000 ha. Under de senaste åren har fjällnära skogar, lövskogar,
hagmarker och andra från naturvårdssynpunkt viktiga objekt helt
undantagits från stöd enligt programmet.

Vid den hearing som utskottet haft med skogsstyrelsen redovisades
att 380 000 ha återbeskogats med bidrag enligt 1981 års program fram
till slutet av innevarande budgetår. Enligt skogsstyrelsens beräkningar
återstår i Götaland ca 20 000 ha, i Svealand ca 50 000 ha och i
Norrland 350 000—400 000 ha att åtgärda enligt programmet. Eftersom
bidragsgivningen planeras långsiktigt är en betydande del av nästa
budgetårs bidragsram redan intecknad, framhöll skogsstyrelsens representanter.

1989/90:JoU14

27

För budgetåret 1990/91 har regeringen föreslagit en bidragsram om
96 milj. kr. Enligt skogsstyrelsens beräkningar skulle bidrag kunna
lämnas till åtgärder på 28 500 ha, vilket skulle ge en sysselsättningseffekt
av 1 100 årsverken brutto, varav 800 i Norrland, och ge en ökad
tillväxt på 1,1 miljoner m3 skog. Sysselsättningseffekten är således
betydande.

5 § 3-programmets sysselsättningseffekt liksom de långsiktiga biologiska
effekterna på tillväxten understryks även i de skrivelser som
utskottet mottagit från landshövdingarna i Jämtlands län och Norrbottens
län. Enligt sistnämnda skrivelse kommer, om bidraget försvinner,
betydande svårigheter att uppstå i länets inlandskommuner i fråga om
möjligheterna att åstadkomma produktivt skogsbruk inom viktiga områden.

Regeringens förslag innebär att en avsevärd del av bidragsramen för
åtgärder i lågproducerande skog destineras till naturvårdande åtgärder.
Skogsstyrelsen beräknar att 14,7 milj. kr. av bidragsramen bör anvisas
för stöd till naturvårdsåtgärder under nästa budgetår enligt följande:
-inventering av naturvärden 3,4 milj. kr. (1983)

- naturvårdsrådgivning 2,2 milj. kr. (1988)

-försöksverksamhet med värdefulla småbiotoper 2 milj. kr. (1990)
-stöd till aktiva natur- och kulturvårdsåtgärder 2,5 milj. kr. (1988)

- lövträdsplantering på jordbruksmark som lagts ned före år 1986

4,6 milj. kr. (1987)

(Årtalen inom parentes anger när resp. stödformer introducerades.)

I regeringsförklaringen den 7 mars 1990 uttalade statsministern att
skogspolitikens mål och medel för ökad tillväxt skall utvärderas utifrån
de förändrade krav som miljöpolitiken ställer.

Som framgår av motionsredovisningen yrkas i motioner (m, fp, c, vpk
och mp) med delvis skilda motiveringar att statsbidragen till skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd upphör. Förslagen är
i ett par fall (fp, mp) kombinerade med yrkanden om bidrag till
naturvårdande åtgärder. Vissa motionsyrkanden (m, c) är kopplade till
förslag om avveckling av skogsvårdsavgiften. Förslaget från folkpartiet
innefattar en nedskärning av skogsvårdsavgiften, medan vänsterpartiet
kommunisterna kopplar sitt förslag till ett förslag om utredning av
skogsvårdsavgiften. Yrkande om upphörande av bidrag till blandskog
och trashuggna skogar framställs även i en enskild motion (s).

Utskottet delar motionärernas mening att det torde finnas anledning
att se över strukturen av bidragsgivningen till skogsbruket. Den utvärdering
av skogspolitikens mål och medel som aviserats i regeringsförklaringen
bör därför enligt utskottets mening utnyttjas till en genomgång
även av bidragsgivningen. En principiell utgångspunkt bör därvid
vara att bidragen till skogsodling efter avveckling av lågproducerande
bestånd utmönstras till den del som icke används till naturvårdande
åtgärder. Det kan därvid finnas skäl att med hänsyn till redan gjorda
åtaganden beträffande bidragsberättigade åtgärder låta avvecklingen
fortgå stegvis under ett par års tid. Enligt utskottets mening är det

1989/90:JoU14

28

naturligt att även finansieringsfrågan genomgås i det sammanhanget.
De medel som med hänsyn till denna successiva avveckling omfördelas
bör föras över till anslaget för åtgärder inom det skogliga stödområdet.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta stycke med anledning av motionerna Jo310 yrkande 4,
Jo312 yrkande 7 i motsvarande del, Jo313 yrkande 4 i motsvarande
del, Jo315 yrkande 7 i motsvarande del, Jo320 i motsvarande del,
Jo321 yrkande 1 i motsvarande del, J08O8 yrkande 3 i motsvarande del
och Jo873 yrkande 9 i motsvarande del. Med det anförda synes även
syftet med motion Jo313 yrkande 1 tillgodosett. Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av det yrkandet påkallas således icke.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag vad avser bidragsramarna
1, 3 och 4. Utskottet biträder även förslaget under
bidragsram 5, varav följer att motionsyrkanden om neddragning resp.
avskaffande av bidragen till ÖSI avstyrks. Som framhållits i det föregående
bör medel under bidragsram 2 successivt överföras till bidragsram
1. Riksdagen bör således med bifall till propositionen medge en
sammanlagd bidragsram av 236,2 milj. kr. och anvisa 239,5 milj. kr.
till bidrag till skogsvård. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo310
yrkandena 5 och 6, Jo312 yrkande 7 i återstående del, Jo315 yrkande
7 i återstående del och yrkande 8, Jo320 i återstående del, Jo321
yrkande 1 i återstående del, Jo313 yrkande 4 i återstående del, J08O8
yrkande 3 i återstående del samt Jo873 yrkande 9 i återstående del.

Utskottet avstyrker även motion Jo308 om insatser i skogsbruket i
Jämtlands län.

Med anledning av yrkandet i motion Jo310 om statsbidrag till
ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen får utskottet erinra
om att, som anförts i det föregående, det redan 1983 infördes en regel i
stödförordningen enligt vilken hänsyn skall tas till naturvården m.m.
vid prövning av frågor om stöd. Regeln återfinns även i 4 § av
skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1988:1) om statligt
stöd till skogsbruket: "Stöd får inte beviljas till åtgärd som påtagligt
skadar särskilda värden för natur- eller kulturvården — — —. Stöd får
inte heller beviljas till återväxtåtgärd på område som före avverkning
haft karaktären av lövträdsdominerad hagmark — — —Enligt utskottets
mening är motionärernas syfte således redan tillgodosett. Motion
Jo310 yrkande 3 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Riksdagen bör avslå motionerna Jo311 yrkande 5 och Jo873 yrkande
8 om upphävande av 5 § 3 skogsvårdslagen med hänvisning till den
utvärdering som aviserats i regeringsförklaringen.

När det gäller de förslag som framförs i motionerna Jo305 (m), Jo309
(c), och Jo313 (m) yrkandena 2 och 3 om statsbidraget för ädellövskogsbruk
får utskottet anföra följande.

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i motion
Jo313 om det angelägna i att ökad satsning sker på ädellövskogen och
på utbildningen i ädellövskogsbruk. Regeringens förslag, vilket biträtts
av utskottet, innebär en höjning av bidragsramen för ädellövskogsbruk

1989/90:JoU14

29

med 1 milj. kr. Syftet med motionen i berörd del synes därigenom i
viss mån tillgodosett. Yrkandena 2 och 3 påkallar enligt utskottets
mening icke någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Yrkandena i motion Jo309 synes närmast avse ädellövskogsplantering
på nyligen nedlagd åkermark. Utskottet erinrar om att överföring
av åkermark till skog i bidragshänseende numera främst sker inom
ramen för Omställning 90. Under innevarande år utgår enligt detta
program ersättning vid lövskogsplantering med ett belopp som är 5
gånger arealstödet om planteringen sker med lövträd medan ersättningen
vid barrträdsplantering blott uppgår till 3 gånger arealstödet. Utskottet
finner icke anledning föreslå någon ändring av bidragsreglerna
i detta hänseende och avstyrker motionen.

Utskottet är heller icke berett förorda ändring av bidragsreglerna
enligt ädellövskogsförordningen med anledning av motion Jo305. Som
utskottet anförde i budgetbetänkandet 1989 med anledning av en
likartad motion föreligger icke hinder mot att ädellövskog i viss
utsträckning anläggs tillsammans med snabbare växande träd. Tvärtom
kan detta i vissa fall medföra en förbättring av ädellövskogens kvalitet
förutom de ekonomiska vinster som kan göras genom olika gallringsåtgärder.
Något gallringsbidrag bör dock inte utgå inom ädellövskogsbruket.
Med det anförda avstyrks motionen.

16. Stöd till byggande av skogsvägar (D 6)

Propositionen

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Regeringen
föreslår en sammanlagd bidragsram för skogsvägbyggnad om 60 milj.
kr. Anslaget bör utgå med samma belopp.

Motionerna

I motionerna Jo302 (c) och Jo304 (c) föreslås en anslagshöjning med
20 resp. 25 milj. kr. Enligt motion Jo310 (fp) bör bidragsgivningen
utvärderas från miljösynpunkt (yrkande 7). I motionerna Jo312 (m)
yrkande 8 och J08O8 (mp) yrkande 4 yrkas avslag på regeringens
förslag. I motion Jo321 (s) begärs ett tillkännagivande av innebörd att
bidragsgivningen till skogsvägbyggnad kan bidra till exploatering av
naturskogar som inte borde huggas. Enligt motion Jo873 (vpk) bör
bidraget till skogsbilvägar ses över. Motionärerna anvisar som en
möjlighet att bidraget slopas och ersätts av direktavdrag för vägkostnaden
(yrkande 7).

1989/90:JoU14

30

Utskottets överväganden

1989/90:JoU14

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör således
bifalla detta och avslå motionerna Jo302, Jo304, Jo312 yrkande 8 och
J08O8 yrkande 4.

Utskottet är helter icke berett biträda förslaget i motion Jo310 om
utvärdering av bidragsgivningen m.m.

Utskottet avstyrker även motion Jo321 yrkande 2.

Även motion Jo873 yrkande 7 avstyrks.

17. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare
(D 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 8 (s. 43).

18. Fiskeristyrelsen (E 1)

Propositionen

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenäringen,
fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte
ankommer på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet
för fiskenämnderna. Styrelsen skall bl.a. leda de statliga åtgärderna för
att främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården. Jordbruksministern
förordar att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt
i fiskeristyrelsens tidigare redovisade huvudförslag för tre år
med en total real minskning av utgifterna med 5 %. För nästa budgetår,
som är det andra, innebär detta ett rationaliseringsavdrag på 2 %.
Sammanlagt föreslås ett anslag på 43 472 000 kr.

Motionerna

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning bl.a. begärt medel för att
påbörja etableringen av en filial i Karlskrona till styrelsens havsfiskelaboratorium.
I motionerna Jo403 (c) yrkandena 1 och 2, Jo405 (fp)
yrkande 8, Jo414 (c) yrkande 4 i berörd del yrkas på inrättande av ett
särskilt Östersjölaboratorium i enlighet med fiskeristyrelsens äskanden
samt en anslagshöjning med 1,4 milj. kr. (Jo414: 2 milj. kr.) Ett
likartat yrkande framförs i motion A12 (c) yrkande 8. Enligt motion
Jo424 (vpk) bör anslaget höjas med 3 milj. kr. I motionerna Jo403
yrkande 3 samt i motionerna Jo409 (m) och Jo423 (s) föreslås att det
nya laboratoriet förläggs till Karlskrona. Enligt motion Jo413 (s) bör
ett havsfiskelaboratorium lokaliseras till Simrishamn och utnyttja den
forskningskompetens på det marina området som finns vid universitetet
i Lund.

I motion Jo405 (fp) yrkande 9 yrkas att 300 000 kr. anslås utöver
regeringens förslag till fiskarenas yrkesutbildning. Enligt motion Jo414
yrkande 4 i återstående del bör riksdagen anslå 5 milj. kr. till projektering
och drift av ett nytt undersökningsfartyg.

31

Utskottets överväganden

1989/90:JoU14

Med hänsyn till den tilltagande nedsmutsningen av havsmiljön och
dess negativa inverkan på fisket har riksdagen vid flera tillfällen uttalat
sig för att ökade resurser läggs ned på fiskeristyrelsens undersökningsverksamhet
och fiskforskning. I samband med budgetbehandlingen
1989 anvisade riksdagen 5 milj. kr. utöver regeringens förslag till
fiskforskning och undersökning av fisket i de kustnära vattnen (prop.
1988/89:100 bil. 11, JoU12, rskr. 156). Enligt vad utskottet erfarit
kommer en del av dessa medel att användas till ett treårsprogram för
undersökningar av fisket i Bottniska viken. I sitt av riksdagen godkända
betänkande 1989/90:JoU2 upprepade utskottet vidare sitt tidigare
ställningstagande, att regeringen särskilt bör prioritera de krav som
ställs på ökad forskning och undersökningsverksamhet för att bättre
klarlägga förutsättningarna för ett fortsatt aktivt fiske i Östersjön.
Fiskeristyrelsen framhöll i sin anslagsframställning hösten 1989 att den
anslagsminskning som pågått sedan slutet av 1970-talet har drabbat
bl.a. styrelsens möjligheter att följa och bedöma fiskbeståndens förändringar.
För att bryta denna utveckling begärde styrelsen medel för att
bl.a. etablera en filial till havsfiskelaboratoriet. En filial i Karlskrona i
kombination med ett där stationerat mindre undersökningsfartyg skulle
enligt styrelsen väsentligen effektivisera undersökningsverksamheten
i Östersjön och dess kustområde. Styrelsen har vid hearing hos utskottet
framhållit att de föreslagna medlen skulle i första hand användas
till avlöning av en fast tjänst medan övrig personal skulle anställas på
uppdragsbasis.

Som framgår av motionsredovisningen har i ett antal motioner
yrkats på inrättande av en filial i södra Östersjön till havsfiskelaboratoriet.
Utskottet delar, med hänvisning till vad som anförts i det föregående
om riksdagens tidigare ställningstaganden och fiskeristyrelsens
motivering i anslagsframställningen, motionärernas mening att medel
bör anvisas för att påbörja etableringen av ett laboratorium. Utskottet
är däremot icke berett att tillstyrka de motionsyrkanden som begär
anslagshöjningar för fiskarenas yrkesutbildning resp. för projektering
och drift av fartyg. Utskottet förordar således att riksdagen med anledning
av motionerna Jo403 yrkandena 1 och 2, Jo405 yrkande 8, Jo414
yrkande 4 i motsvarande del, Jo424 yrkande 2 och A12 yrkande 8
anvisar ett belopp som med 1,4 milj. kr. överstiger regeringens förslag.

Utskottet finner vidare att riksdagen icke bör uttala sig om till
vilken ort laboratoriefilialen bör lokaliseras. Motionerna Jo403 yrkande
3, Jo409, Jo413 och Jo423 avstyrks således.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo405 yrkande 9.

Frågan om forskningsfartyg aktualiseras i proposition 1989/90:90 om
forskning. Utskottet torde få anledning att återkomma i samband med
behandlingen av forskningspropositionen och avstyrker motion Jo414
yrkande 4 i återstående del med hänvisning härtill.

32

19. Fiskenämnderna (E 2)

1989/90:JoU14

Propositionen

Regeringen föreslår ett anslag på 10,976 milj. kr.

Motionen

I motion Jo424 (vpk) yrkande 3 föreslås att anslaget höjs med 1 milj.
kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna erinrar om att en proposition
aviserats till våren 1990 vilken berör fisket.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen bör
bifalla det och avslå motionen såvitt nu är i fråga.

20. Främjande av fiskerinäringen (E 3)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för
att betala kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet
på fiskets område. Jordbruksministern föreslår att anslaget höjs
med 34 000 kr. till 7,83 milj. kr.

Motionerna

I motionerna Jo402 (fp) och Jo405 (fp) yrkande 7 erinras om att
anslaget höjdes i samband med 1989 års budgetbehandling. Enligt
motionärerna krävs en betydande ökning av det ekonomiska stödet till
fisketillsynen. Medel bör fördelas till sådan tillsyn inom ramen för
anslaget. I motion Jo406 (m) yrkande 6 yrkas på ett tillkännagivande
om bättre fiskeövervakning. Enligt motionärerna måste det olaga fiske
som pågår av andra nationer i svensk fiskezon stävjas. Det kan endast
ske genom effektivare övervakning, särskilt under våren när torskfisket
pågår och när det gäller laxfisket speciellt öster om Gotland. Möjligheterna
att under högsäsong hyra in lämpliga fartyg för övervakning
borde undersökas. Det borde även vara möjligt att genom fiskenämndernas
försorg bevara och utveckla fisketillsynen i sjöar, vattendrag
och i skärgården, anför motionärerna.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker
således detta.

Utskottet erinrar med anledning av motionerna Jo402 och Jo405 om
att riksdagen genom den höjning av anslaget som företogs våren 1989
avsåg att finansiera de ökade insatser för fiskforskning och undersökningar
som utredningen om fiskforskning i Sverige föreslagit

3 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 14

(1988/89:JoU12 s.43). Utskottet är icke berett att förorda någon omprioritering
av användningsområdet för dessa medel och avstyrker motionerna
i berörd del.

Den civila övervakningen av det svenska territorialhavet och fiskezonen
omhänderhas av kustbevakningen. Till sitt förfogande har kustbevakningen
omkring 130 fartyg och mindre båtar, ett antal flygplan och
fasta stationer till lands. En av kustbevakningens uppgifter är fiskeövervakningen.
Kustbevakningen samarbetar med fiskeristyrelsen, disponerar
över dess datasystem och kontrollerar främmande fiskefartygs
aktiviteter inom den svenska fiskezonen. 1 samband med den uppgörelse
som träffades år 1988 med Sovjetunionen om uppdelning av den
s.k. vita zonen i Östersjön öster om Gotland anslog riksdagen medel
för byggnad av ytterligare ett övervakningsfartyg som skulle stationeras
på Gotland (jfr 1988/89:JoU2 s. 10). Detta fartyg beräknas bli sjösatt i
juni 1990. Enligt vad utskottet erfarit ger kustbevakningens ledning
hög prioritet åt fiskeövervakningen, och man anser sig ha förhållandevis
god kontroll över fisket i Östersjön. Med hänvisning till det
anförda och med hänsyn till att kustbevakningen under innevarande
år kommer att tillföras väsentligt ökade resurser när det nya fartyget
tagits i bruk saknas enligt utskottets mening anledning att tillstyrka
förslagen i motion Jo406 yrkande 6.

21. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (E 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 4 (s. 46).

22. Bidrag till fiskets rationalisering m.m. (E 5)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångstbegränsning,
vid skada på fiskeredskap samt till skrotningspremier för
äldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan, m.m. Jordbruksministern
anför att det tidigare utgående bidraget till fiskehamnar nu bör avvecklas
helt. Enligt förslaget bör det sammanlagda rambeloppet för bidrag
till fiskets rationalisering föras upp med oförändrat 8,5 milj. kr. För
utbetalning under anslaget beräknas 9,4 milj. kr.

Motionerna

Enligt motion Jo406 (m) yrkande 7 bör upp till 0,5 milj. kr. av
anslaget fa tas i anspråk för fraktstöd för de bifångster av foderfisk som
erhålls vid sill/strömmingsfiske i Östersjön när foderfisken fraktas till
fiskmjölsfabriken Ängsholmen på Orust per lastbil. 1 motion Jo414 (c)
begärs att katastrofskydd införs för fiskenäringen vilket skulle möjliggöra
ersättning för allvarliga ekonomiska förluster i samband med
miljöföroreningar av haven (yrkande 1). Riksdagen bör anslå 5 milj.
kr. för ändamålet, anför motionärerna (yrkande 2).

1989/90:JoU 14

34

Utskottets överväganden

1989/90:JoU 14

Utskottet erinrar om att sådant fraktstöd som omnämns i motion
Jo406 utgått tidigare men att det indragits efter förslag av fiskeristyrelsen.
Utskottet är icke berett att åter föreslå införande av fraktstödet
och avstyrker motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 7).

Förslag om katastrofskydd för fiskarbefolkningen har tidigare varit
föremål för överväganden i riksdagen men avvisats. Utskottet är icke
berett att med anledning av nu föreliggande motionsyrkanden förorda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen bör alltså bifalla
regeringens förslag vilket utskottet finner väl avvägt och avslå motion
Jo414 i berörd del (yrkandena 1 och 2).

23. Lån till fiskerinäringen (E 6)

Propositionen

Från anslaget beviljas fiskerilån enligt förordningen (1985:439, ändrad
1989:214) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Regeringen föreslår att
anslaget utgår med oförändrat 40 milj. kr.

Motionerna

1 flera motioner yrkas på höjning av anslaget. Enligt motionerna Jo401
(c) och Jo414 (c) yrkande 3 bör anslaget höjas med 20 milj. kr., enligt
motion Jo406 (m) yrkande 5 med 10 milj. kr. och enligt motion Jo424
(vpk) yrkande 4 med 15 milj. kr.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i anslagsfrågan.
Motionerna avstyrks således i berörda delar.

24. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske m.fl. anslag (E 7 —E 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 7—E 9
(S. 48-49).

25. Bidrag till fiskevård m.m. (E 10)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för
bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om
statsbidrag till fritidsfisket. I propositionen erinras om riksdagens beslut
våren 1981 om åtgärder för att främja fritidsfisket m.m. (prop.
1980/81:153, JoU 29). Därvid antogs en ny lag om fiskevårdsområden.
Vissa övergångsbestämmelser avseende tidigare rätt utsträcktes att gälla
fram till 1990 års utgång. Jordbruksministern anför i propositionen att
statsbidrag inte längre bör lämnas till kostnader för bildande av fiskevårdsområden.
Dock bör de som ansökt om ombildning av fiskevårds -

förening till fiskevårdsområdesförening före den 1 september 1990
medges statsbidrag även om förrättningen inte är avslutad vid utgången
av år 1990.

Motionerna

Enligt motion Jo405 (fp) yrkande 10 bör riksdagen anvisa 1 milj. kr.
utöver regeringens förslag för att möjliggöra att arbetet med att bilda
fiskevårdsområden intensifieras. I motion Jo406 (m) yrkande 3 föreslås
ett tillkännagivande av innebörd att möjligheten till såväl bildande av
fiskevårdsområden som till statsbidrag bör kvarstå. Enligt motion
Jo414 (c) yrkande 5 bör riksdagen uttala att tiden för bildande av
fiskevårdsområden bör förlängas. Enligt motion Jo424 (vpk) yrkande 5
bör riksdagen anvisa 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

I några motioner yrkas på åtgärder till stöd för projektet Laxfond
Vänern. I motion Jo422 (c) yrkas att riksdagen anslår 6 milj. kr. till
Laxfond Vänern för budgetåret 1990/91 (yrkande 1) samt gör ett
tillkännagivande om uppbyggnad av en kapitalfond (yrkande 2). I
trepartimotionen Jo416 (m, fp, c) begärs förslag till finansiering av
projektet. Enligt motionerna Jo404 (fp) och Jo417 (s) bör staten stödja
laxfonden och ställa en särskild förhandlare till förfogande. 1 motion
Jo405 (fp) yrkande 6 begärs att regeringen föreslår lämpliga åtgärder
för att stödja Laxfond Vänern.

Frågan om Gullspångslaxens bevarande omnämns i motion Jo405. I
motion Jo410 (mp) yrkas att en planerad fiskvårdsanläggning för att
rädda Gullspångslaxen får sina driftskostnader täckta så att den genetiska
mångfalden kan bevaras.

Utskottets överväganden

Riksdagens beslut våren 1981 om olika åtgärder för att främja fritidsfisket
m.m. innebar bl.a. att en ny lag (1981:533) om fiskevårdsområden
antogs. Den nya lagen skulle göra det enklare och billigare att bilda
fiskevårdsområden än vad som varit fallet enligt den tidigare gällande
lagen (1960:130) om fiskevårdsområden.

I propositionen erinrade departementschefen om att det i landet då
fanns närmare 2 000 frivilligt bildade fiskevårdsföreningar (som alltså
icke bildats enligt 1960 års lag). Dessa sålde i stor utsträckning fiskekort
som avsåg samfällt fiske. I allmänhet bestod dock föreningarna
inte av samtliga delägare i det samfällda fisket, och deras fiskekortsförsäljning
var inte sakrättsligt giltig (jfr JB 7:9). Emellertid hade tidigare,
i 24 § andra stycket fiskelagen (1950:596), funnits en särskild regel om
sådana upplåtelser. När fiskevårdsföreningarna representerat en majoritet
av delägarna i ett samfällt fiske hade de kunnat stödja sig på
denna i sin fiskekortsförsäljning. — Den särskilda regeln hade upphävts
år 1973 i samband med införandet av lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter. Enligt en övergångsbestämmelse skulle
regeln dock fortfarande gälla till dess ett fiskevårdsområde hade bildats
eller en föreningsförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter
hade anordnats, dock längst till utgången av år 1983.

1989/90:JoU14

36

Genom 1981 års beslut antogs en ny övergångsbestämmelse. Regeln
till stöd för de frivilligt bildade fiskevårdsföreningarnas rätt att sälja
fiskekort oaktat de icke representerade samtliga delägare i ett samfällt
fiske förlängdes att gälla längst till utgången av år 1990. Fristen för
ombildning av sådana föreningar utgår således vid årsskiftet 1990-1991.

— 1981 års beslut kommer till uttryck i lagen (1981:536) om ändring i
lagen (1973:1156) om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske.

Utskottet delar den mening som uttrycks i motion Jo406 att det är
angeläget att fiskevårdsområdesbildandet fortsätter. Någon tidsgräns för
bildande av sådana områden finns icke i lagen. Anledning saknas
således för riksdagen att göra något uttalande om detta.

Utskottet är däremot icke berett att biträda de förslag som syftar till
att förlänga fristen för de fiskevårdsföreningar som önskar bidrag för
ombildning till fiskevårdsområdesföreningar enligt 1981 års lag. Enligt
utskottets mening har dessa under de närmare tio år som gått sedan
bidragsreglerna infördes haft tillräckligt rådrum för att vidta erforderliga
åtgärder. Genom att sista datum för bidragsberättigad ansökan läggs
fast redan nu ges dock möjlighet för intresserade föreningar att aktivera
sig. Utskottet avstyrker således motionerna Jo406 yrkande 3 och
Jo414 yrkande 5.

Utskottet är heller icke berett att tillstyrka de förslag som lagts fram
om höjt anslag. De som uppfyller fordringarna för stöd enligt stödförordningen
och ansöker om ombildning före tidsfristens utgång bör,
som föreslås i propositionen, medges statsbidrag även om förrättningen
inte är avslutad före utgången av år 1990. Med hänvisning till det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker således
motionerna Jo405 yrkande 10 och Jo424 yrkande 5.

Laxfond för Vänern

Utskottet tar i detta sammanhang upp ett antal motioner med yrkanden
om stöd till projektet Laxfond Vänern. Riksdagen har vid flera
tidigare tillfällen behandlat motioner i samma ämne, senast hösten
1989 (1989/90:JoU2). Detta projekt som satts i gång på initiativ av
berörda länsstyrelser syftar till att utveckla kraftiga laxstammar i Vänern
vilka skall möjliggöra ett livligt sportfiske och även gynna yrkesfisket.
Utskottet har uttalat sin tillfredsställelse över den samlade insats
som görs för att åstadkomma bättre fångstmöjligheter. Därvid har
hänvisats till att såväl centrala myndigheter som fiskeristyrelsen och
Sveriges turistråd som även de olika länsorganen deltagit personellt
och finansiellt i öppningsskedet. Som framhålls i de motioner som nu
föreligger har en stiftelse Laxfond Vänern bildats under år 1989.

Enligt vad utskottet erfarit skulle en stödinsats av staten vara ägnad
att ge stiftelsen kraft att driva laxfonden under ett inledande skede.
Utskottet delar för sin del den mening som framförs i motion Jo405
att regeringen bör lägga fram förslag om lämpliga åtgärder för att
stödja Laxfond Vänern. Vad utskottet anfört med anledning av motionen
i berörd del (yrkande 6) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

1989/90:JoU 14

37

I avbidan på ett sådant förslag är utskottet inte berett att i detta
sammanhang förorda något finansiellt bistånd till laxfonden och avstyrker
således motionerna Jo404, Jo416, Jo417 och Jo422.

Utskottet har tidigare i samband med diskussionen om Laxfond
Vänern framhållit att fiskeristyrelsen har att meddela föreskrifter för
laxfiskets vård och bedrivande och att styrelsen även har ansvar för
erforderliga åtgärder för att bevara naturreproducerande fiskstammar.
Det sagda gäller inte minst Gullspångslaxen och Gullspångsöringen
som båda är i hög grad utrotningshotade.

Enligt vad utskottet erfarit skadades Gullspångsälvens botten allvarligt
som lekplats för såväl lax som öring genom älvrensningar under
åren 1970—1971. Stammarna har därefter decimerats så att numera,
enligt fiskeristyrelsens beräkningar, endast något tiotal exemplar av
vardera arten viltvandrar upp i älven för lek. I en förhandling med
fiskeristyrelsen har Gullspångs kraftbolag nyligen åtagit sig att bekosta
en renovering av lekbottnarna, och styrelsen hyser nu viss förhoppning
att kunna rädda de viltvandrande stammarna. I avtalet ingår även
finansiering av en odlingsanläggning för Gullspångslax. Kommer en
sådan anläggning väl till stånd föreligger knappast något behov av
särskilda medel för att täcka driftskostnaderna. Med det anförda synes
syftet med motion Jo410 tillgodosett. Motionen påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.

26. Statens livsmedelsverk (F 1)

Propositionen

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.
Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen.
Jordbruksministern erinrar i propositionen om att
riksdagen i maj 1989 fattade beslut om en ny förstärkt livsmedelskontroll.
Livsmedelsverkets resurser har därför förstärkts fr.o.m. innevarande
budgetår med halva det beslutade beloppet (fr.o.m. den 1 januari
1990). Fr.o.m. budgetåret 1990/91 tillförs verket hela den beslutade
resursförstärkningen. Jordbruksministern anser emellertid att det på
några områden finns anledning att ytterligare intensifiera arbetet.

Importkontrollen av kött behöver ökade samordnings- och utbildningsinsatser,
kontakter och inspektioner i de exporterande länderna.
För detta ändamål har i propositionen beräknats en ökning med
350 000 kr. Livsmedelsverkets resurser för handläggning och samordning
av ärenden rörande beredskapsplaneringeBn inom verkets ansvarsområde
är mycket begränsade. Framför allt riskerar beredskapen
på dricksvattenområdet att bli eftersatt. Därför föreslås en resursförstärkning
med 300 000 kr. för en handläggartjänst. Sammanlagt har
således beräknats 720 000 kr. för handläggning av beredskapsärenden.
Riksdagen har år 1989 fattat beslut om att livsmedel inte får behandlas
med joniserande strålning samt att bestrålade livsmedel inte får föras
in eller saluhållas i landet. Framtagning av metoder för att kontrollera

1989/90:JoU14

38

om ett livsmedel har bestrålats är därför viktig. Jordbruksministern
föreslår en tilldelning på 1,5 milj. kr. till livsmedelsverket under tre år
för detta ändamål, varav 500 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Vidare har under anslaget beräknats medel för ett kost- och hälsoprojekt
under två år. Sambandet mellan kosten och folkhälsan är en
viktig del av en samlad livsmedelspolitik. Regeringen inrättade år 1988
en folkhälsogrupp. Denna har en bred sammansättning och har bl.a.
till uppgift att konkret verka för en bättre folkhälsa. Gruppen har
nyligen lämnat förslag till åtgärder som rör kosten. Vissa av förslagen
bör följas upp inom det särskilda projekt som nyss nämnts. Jordbruksministern
föreslår här att livsmedelsverket tilldelas 7 milj. kr., varav

3,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Sammanlagt föreslår regeringen ett
anslag på 84,335 milj. kr.

Motionerna

Enligt motion Jo270 (vpk) bör ytterligare medel anslås för att skärpa
kontrollen av importerade livsmedel. Motionärerna yrkar med hänvisning
härtill en höjning av anslaget med 1,75 milj. kr. till arbete med
förbättrad importkontroll i länder Sverige importerar från (yrkande
12) samt med 0,5 milj. kr. till arbete med skärpta importregler när det
gäller andra kvalitetsaspekter än bestrålning av livsmedel. I motionen
yrkas även en höjning av anslaget med 1,5 milj. kr. till arbetet med
folkhälsokampanj (yrkande 15). Enligt motion Jo523 (c) bör riksdagen
avslå regeringens förslag om delanslag på 3,5 milj. kr. till livsmedelsverket
för arbetet med en folkhälsokampanj. I stället bör 3,5 milj. kr.
anvisas till hushållningssällskapens hemkonsulentverksamhet för kostoch
hälsoupplysning enligt förslag av en expertgrupp.

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Enligt utskottets mening
har det i motion Jo270 icke förebragts tillräckliga skäl för att
höja anslagen för importkontrollen m.m. enligt yrkandena 12 och 13.
Utskottet finnér heller icke anledning att frångå regeringens förslag om
medel till en folkhälsokampanj. Yrkande 15 i motionen avstyrks även.

Arbetet med en folkhälsokampanj bör enligt utskottets mening ledas
av livsmedelsverket vilket självfallet inte hindrar att även hushållningssällskapen
kan delta i kampanjen. Utskottet avstyrker således motion
Jo523.

Riksdagen bör således besluta i enlighet med regeringens förslag.

27. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m.m., m.fl. anslag (F 2 —F 14, H 1 —H 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 2—F 14, H 1 —H 2) (s. 53-67).

1989/90:JoU 14

39

Hemställan

1989/90: JoU 14

Utskottet hemställer

Jordbruksdepartementet m.m.

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 23 335 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 5 226 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 10 349 000 kr.,

Jordbrukets rationalisering m.m.

4. beträffande rådgivning i alternativ odling

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo267 yrkande 8 i motsvarande
del och 1989/90:Jo270 yrkande 8 i motsvarande del,

res. 1 (vpk)

5. beträffande marknadsföring av alternativodlade produkter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo267 yrkande 9 i motsvarande
del och 1989/90:Jo270 yrkande 8 i motsvarande del,

res. 2 (vpk, mp)

6. beträffande organisationsstöd lill alternativ odling

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo267 yrkande 10 i
motsvarande del och 1989/90:Jo270 yrkande 8 i motsvarande
del,

res. 2 (vpk, mp)

7. beträffande arbete med utrotningshotade arter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo808 yrkande 1 i motsvarande
del,

res. 3 (mp)

8. beträffande anslag till lantbruksstyrelsen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo267 yrkandena 8, 9 och 10,

1989/90:Jo270 yrkande 8 och 1989/90:Jo808 yrkande 1, samtliga
i återstående del, till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1990/91
anvisar ett ramanslag på 83 184 000 kr.,

res. 4 (vpk) - villk. 1 och 2
res. 5 (mp) - villk. 2 och 3

9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts beträffande
avgifter för importtillstånd enligt veterinär införselkungörelse,

10. beträffande anslag till djurmiljöförbättrande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo270 yrkande 17,

res. 6 (vpk)

11. beträffande omdisponering av NOLA-anslaget

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo270 yrkande 22,

12. beträffande anslag till lantbruksnämnderna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

40

på motionerna 1989/90:Jo274 yrkande 10 och 1989/90:Jo808
yrkande 2 till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1990/91 anvisar
ett ramanslag på 262 092 000 kr.,

res. 7 (m)
res. 8 (mp)

13. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts beträffande
täckande av administrationskostnaderna för arbetet med
jordfonden,

14. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
30 000 000 kr.,

15. beträffande anslag till jordbrukets rationalisering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo274 yrkande 15 till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 40 000 000 kr.,

res. 9 (m)

16. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 kr.,

17. beträffande minskning av jordfondens markinnehav
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo274 yrkande 9,

res. 10 (m)

18. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

15 000 000 kr.,

19. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo224 yrkande 6 i motsvarande del medger
att under budgetåret 1990/91 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7 900 000
kr.,

res. 11 (c)

20. beträffande anslag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 6 i återstående del och
1989/90:Jo270 yrkande 10 till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 13 000 000 kr.,

res. 11 (c)

21. beträffande redovisning av åtgärder och medelsbehov m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo274 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

22. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjållägenheter
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
1 700 000 kr.,

1989/90:JoU14

41

23. beträffande främjande av rennäringen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1989/90:Jo234 yrkande 1 och med bifall till motionerna
1989/90:Jo232 yrkande 1 och 1989/90:Jo254 yrkande 1 till Främjande
av rennäringen för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 9 593 000 kr.,

24. beträffande Prisstöd till rennäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo234 yrkande 3 till Prisstöd till
rennäringen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

19 033 000 kr.,

25. beträffande överläggningar om prisstödet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo232 yrkandena
2 och 3, 1989/90:Jo234 yrkande 2 och 1989/90:Jo254
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

26. beträffande en samlad same- och rennäringsproposition
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo254 yrkande 3,

27. att riksdagen till Ersättningar pä grund av radioaktivt nedfall
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.,

Jordbruksprisreglering

28. att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 32 974 000 kr.,

29. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

3 200 000 kr.,

30. att riksdagen till Statistik på jordbrukets område för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

Skogsvård

31. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret
1990/91 får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

32. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

33. beträffande Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo319 till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på
262 172 000 kr.,

34. beträffande tillkännagivande om vitaliseringskalkning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo315 yrkande 2,

res. 12 (c)

35. beträffande skogskalkning i Hallands län

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo316 yrkande 2,

36. beträffande skogskalkning i Blekinge län

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo719 yrkandena 1 och 2,

1989/90:JoU14

42

37. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

38. beträffande Skogsvårdsorganisationen: Investeringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo312 yrkande 6 till Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 23 760 000 kr.,

res. 13 (m)

39. beträffande bidrag till Skogsodling efter avveckling av lågproducerande
bestånd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1989/90:Jo310
yrkande 4, 1989/90:Jo312 yrkande 7 i motsvarande del,

1989/90:Jo313 yrkande 4 i motsvarande del, 1989/90:Jo315 yrkande
7 i motsvarande del, 1989/90:Jo320 i motsvarande del,
1989/90:Jo321 yrkande 1 i motsvarande del, 1989/90:Jo808 yrkande
3 i motsvarande del och 1989/90:Jo873 yrkande 9 i
motsvarande del samt avslår motion 1989/90:Jo313 yrkande 1,

res. 14 (mp)

40. beträffande Bidrag till skogsvård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo310 yrkandena 5 och 6, 1989/90:Jo312
yrkande 7 i återstående del, 1989/90:Jo313 yrkande 4 i återstående
del, 1989/90:Jo315 yrkande 7 i återstående del och yrkande 8,
1989/90:Jo320 i återstående del, 1989/90:Jo321 yrkande 1 i återstående
del, 1989/90:Jo808 yrkande 3 i återstående del samt
1989/90:Jo873 yrkande 9 i återstående del medger att under
budgetåret 1990/91 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
236 200 000 kr. till skogsvård m.m.,

res. 15 (m)
res. 16 (c)

res. 17 (mp) - villk. 14

41. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 239 500 000 kr.,

42. beträffande insatser i skogsbruket i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo308,

43. beträffande ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen att

riksdagen avslår motion 1989/90:Jo310 yrkande 3,

44. beträffande upphävande av 5 § 3 skogsvårdslagen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo311 yrkande 5 och
1989/90:Jo873 yrkande 8,

res. 18 (mp)

45. beträffande satsning på ädellövskog

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo313 yrkandena 2 och 3,

46. beträffande ädellövskogsplantering
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo309,

47. beträffande bidragsreglerna för ädellövskogsplantering
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo305,

1989/90:JoU14

43

48. beträffande stöd till byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo302, 1989/90:Jo304 yrkande 1,

1989/90:Jo312 yrkande 8 och 1989/90:Jo808 yrkande 4 medger
att under budgetåret 1990/91 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

res. 19 (m, mp)

49. beträffande anslaget till skogsvägbyggnad

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo304 yrkande 2 till Stöd till byggande av
skogsvägar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

60 000 000 kr.,

50. beträffande utvärdering av bidragsgivningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo310 yrkande 7,

res. 20 (fp)

51. beträffande exploatering av naturskogar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo321 yrkande 2,

52. beträffande översyn av bidraget

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo873 yrkande 7,

res. 21 (vpk)

53. att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

20 000 000 kr.,

Fiske

54. beträffande utbildning av fiskare

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo405 yrkande 9 i motsvarande
del,

res. 22 (fp)

55. beträffande undersökningsfartyg

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo414 yrkande 4 i motsvarande
del,

res. 23 (c)

56. beträffande fiskeristyrelsen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
anledning av motionerna 1989/90:Jo403 yrkandena 1 och 2,
1989/90:Jo405 yrkande 8, 1989/90:Jo414 yrkande 4 i motsvarande
del, 1989/90:Jo424 yrkande 2 och 1989/90:A12 yrkande 8
samt med avslag på motionerna 1989/90:Jo405 yrkande 9 i
återstående del och 1989/90:Jo414 yrkande 4 i återstående del till
Fiskeristyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 44 872 000 kr.,

res. 24 (fp) - villk. 22
res. 25 (c) • villk. 23

57. beträffande lokaliseringen av en laboratoriefilial

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo403 yrkande 3,
1989/90:Jo409, 1989/90:Jo413 och 1989/90:Jo423,

1989/90:JoU14

44

58. beträffande fiskenämnderna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo424 yrkande 3 till Fiskenämnderna för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 10 976 000 kr.,

res. 26 (vpk)

59. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7 830 000 kr.,

60. beträffande fisketillsyn

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo402 och 1989/90:
Jo405 yrkande 7,

61. beträffande fiskeövervakning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo406 yrkande 6,

res. 27 (m)

62. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

63. beträffande fraktstöd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo406 yrkande 7,

res. 28 (m, c)

64. att riksdagen medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst
8 500 000 kr.,

65. beträffande bidrag till fiskets rationalisering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Jo414 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till fiskets
rationalisering m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 9 400 000 kr.,

res. 29 (c, vpk, mp)

66. beträffande fiskerilån

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo401, 1989/90:Jo406 yrkande 5, 1989/90:
Jo414 yrkande 3 och 1989/90:Jo424 yrkande 4 till Lån till
fiskerinäringen för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 40 000 000 kr.,

res. 30 (m)
res. 31 (c)
res. 32 (vpk)

67. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti
till fiske för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

68. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets
område för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

69. att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 000 kr.,

70. beträffande medgivande av statsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo406 yrkande 3 och
1989/90:Jo414 yrkande 5,

res. 33 (m, fp, c)

1989/90:JoU14

45

71. beträffande bidrag till fiskevård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo405 yrkande 10 och 1989/90:Jo424
yrkande 5 till Bidrag till fiskevård nt.m. för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 5 324 000 kr.,

res. 34 (fp)
res. 35 (vpk, mp)

72. beträffande åtgärder för att stödja Laxfond Vänern

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo405 yrkande
6 samt avslår motionerna 1989/90:Jo404, 1989/90:Jo416,
1989/90:Jo417 och 1989/90:Jo422,

73. beträffande Gullspångslax

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo410,

Livsmedelskontroll m.m.

74. beträffande statens livsmedelsverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Jo270 yrkandena 12, 13 och 15 samt
1989/90:Jo523 till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 84 335 000 kr.,

res. 36 (c)
res. 37 (vpk)

75. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.,

76. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,

77. att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska
anstalt för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
57 751 000 kr.?

78. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.,

79. att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 540 000 kr.,

80. att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 7 250 000 kr.,

81. att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7
484 000 kr.,

82. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.,

83. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
6 567 000 kr.,

1989/90:JoU14

46

84. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 422 000 kr.,

85. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och
sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

86. att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 6 493 000
kr.,

87. att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

2 132 000 kr.,

Diverse

88. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
31 616 000 kr.,

89. att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp),
Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sverre Palm (s)
och Sven-Olof Petersson (c).

Reservationer

1. Rådgivning i alternativ odling (mom. 4)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse: Utskottet

delar den uppfattning som framförs i båda vpk-motionerna
att resurserna för rådgivning i alternativ odling är otillräckliga. Behovet
av sådan rådgivning är särskilt stort på grund av den snabba ökning
av alternativodlingen som nu pågår. I enlighet med förslaget i motion
Jo267 yrkande 8 bör lantbruksstyrelsen tillföras ytterligare 1 milj. kr.

1989/90:JoU 14

47

för att inrätta tre tjänster för rådgivning i alternativ odling. Härigenom
tillgodoses till viss del även vpk:s partimotion Jo270 yrkande 8 i
motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande rådgivning i alternativ odling

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo267 yrkande
8 i motsvarande del och 1989/90:Jo270 yrkande 8 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Marknadsföring av alternativodlade produkter
m.m. (mom. 5 och 6)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Med
samma" och slutar med "återstående del" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna Jo267 och Jo270 anser
utskottet att samhället måste bidra med insatser för ökad marknadsföring
av alternativodlade produkter. Vidare behöver de ideella organisationerna
i den snabba omställningsprocess som nu pågår ett statligt
stöd för att t.ex. kunna anställa någon föreningsfunktionär. Utskottet
tillstyrker således yrkandena 9 och 10 i motion Jo267 att lantbruksstyrelsen
tilldelas ytterligare 2 milj. kr. för ökad marknadsföring via
alternativodlarnas organisationer samt 2 milj. kr. att fördela till odlarnas
organisationer. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även
motion Jo270 yrkande 8 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5. beträffande marknadsföring av alternativodlade produkter

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo267 yrkande
9 i motsvarande del och 1989/90:Jo270 yrkande 8 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. beträffande organisationsstöd till alternativ odling

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo267 yrkande
10 i motsvarande del och 1989/90:Jo270 yrkande 8 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Arbete med utrotningshotade arter (mom. 7)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i mp-motionen Jo808 att en ny tjänst
bör tillsättas vid lantbruksstyrelsen för arbete med hotade arter. Det
gäller t.ex. att se till att Washingtonkonventionen, som gäller handel

1989/90:Jolil4

48

med utrotningshotade arter, efterlevs och att arbetet för bevarandet av
lantraserna fullföljs. Lantbruksstyrelsen anslag bör för detta ändamål
höjas med 300 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande arbete med utrotningshotade arter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo808 yrkande 1
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna I och 2

Annika Åhnberg (vpk) anser att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande anslag till lantbruksstyrelsen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1989/90:Jo267 yrkandena 8, 9 och 10 och 1989/90:Jo270
yrkande 8 samt med avslag på motion 1989/90:Jo808 yrkande 1,
samtliga i återstående del, till Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 88 184 000 kr.,

5. Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3

Åsa Domeij (mp) anser att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande anslag till lantbruksstyrelsen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1989/90:Jo267 yrkandena 9 och 10, 1989/90:Jo270 yrkande

8 och 1989/90:Jo808 yrkande 1 och med avslag på motion
1989/90:Jo267 yrkande 8, samtliga i återstående del, till Lantbruksstyrelsen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på
87 484 000 kr.,

6. Anslag till djurmiljöförbättrande åtgärder
(mom. 10)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I
avbidan" och slutar med "s. 359" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade år 1988 om en ny djurskyddslag. Enligt den nya
lagen skall animalieproduktionen förändras till att bli mer anpassad
till djurens naturliga behov. Lösdrift, betesdrift och utegång skall
främjas. Dessa förändringar ställer stora krav på kontroll, rådgivning
och information särskilt under de första åren som lagen gäller. Det
behövs också ett utökat forsknings- och utvecklingsarbete för att få
fram ny teknik och nya metoder, som är bättre anpassade till djurens
behov. Risken är stor att animalieproduktionen kommer att upphöra

1989/90:JoU14

49

4 Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 14

på företag där anpassningen till den nya lagen kräver stora förändringar.
Risken är särskilt stor i de bygder där lönsamheten är låg och
nyetablering sällsynt. I skogs- och mellanbygder är det av största vikt
att jordbruket lever kvar och utvecklas. Ett statsbidrag kan dels möjliggöra
anpassningen ekonomiskt, dels påskynda den. Statsbidraget bör
utgå i samband med ombyggnad till åtgärder som väsentligt förbättrar
djurmiljön. Utskottet tillstyrker således yrkande 17 i motion Jo270 om
ett anslag på 60 milj. kr. för detta ändamål.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslag lill djurmiljöförbättrande åtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo270 yrkande
17 till Djurmiljöförbättrande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 60 000 000 kr.,

7. Anslag till lantbruksnämnderna (mom. 12)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "I
punkt" och slutar med "till lantbruksnämnderna" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Jo274 är lantbruksnämndernas innehav av
fastigheter betydande. I den s.k. jordfonden ligger i dag fastigheter till
ett betydande värde. I innehavet ingår en stor del skogsmark som drivs

i egen regi. Med hänsyn till den liberaliserade jordförvärvslagstiftningen
bör den del av innehavet som inte är nödvändig från strukturomvandlingssynpunkt
avvecklas. Genom detta kan ett belopp om 65 milj.
kr. tillföras statskassan, och anslaget till lantbruksnämnderna kan
minskas med motsvarande belopp.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande anslag till lantbruksnämnderna
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1989/90:Jo274 yrkande 10 och med avslag på motion
1989/90:Jo808 yrkande 2 till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 197 092 000 kr.,

8. Anslag till lantbruksnämnderna (mom. 12)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "1
enlighet" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Rådgivningen i ekologiskt lantbruk är starkt eftersatt samtidigt som
efterfrågan på ekologiskt odlade produkter är stor bland konsumenterna.
På grund av omställningsstödet har den ekologiskt odlade arealen
ökat kraftigt. Detta ökar ytterligare behovet av rådgivning, som är
störst i omläggningsfasen. För att kraftigt kunna utöka antalet rådgivningstjänster
föreslår utskottet att anslaget till lantbruksnämnderna
räknas upp med 4 milj. kr. i enlighet med motion Jo808 yrkande 2.

1989/90:JoU14

50

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande anslag till lantbruksnämnderna
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1989/90: J08O8 yrkande 2 och med avslag på motion
1989/90:Jo274 yrkande 10 till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1990/91 anvisar ett ramanslag på 266 092 000 kr.,

9. Anslag till jordbrukets rationalisering (mom. 15)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16, punkt 4, börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är principiellt
felaktigt att staten bidrar till jordbrukets rationalisering. Bättre resultat
kan uppnås på en fri marknad utan statliga bidrag. Bidraget bör på
sikt upphöra. För nästa budgetår bör anslaget minska med 20 milj. kr.
Det får förutsättas att motsvarande minskning görs av bidragsramen.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande anslag till jordbrukets rationalisering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo274 yrkande 15 till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 20 000 000 kr.,

10. Minskning av jordfondens markinnehav
(mom. 17)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16, punkt 5, börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha
följande lydelse:

Som utskottet anfört ovan (res. 7) finns det starka skäl för en
minskning av jordfondens fastighetsinnehav. Riksdagen bör i enlighet
med motion Jo274 yrkande 9 göra ett uttalande att markinnehavet bör
minskas.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande minskning av jordfondens markinnehav
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo274 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:JoU14

51

11. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering
m.m. (mom. 19 och 20)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Vad
beträffar" och slutar med "trädgårdsnäringens främjande" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion Jo224 och i lantbruksstyrelsen anslagsframställning
är efterfrågan på bidrag till trädgårdsnäringens främjande
mycket stor. Bidragets storlek har varit oförändrad sedan 1982/83. Den
kraftiga höjning som föreslogs redan år 1982 av trädgårdsnäringsutredningen
har ej genomförts. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att den nu föreslagna höjningen med 300 000 kr. är helt otillräcklig.
Bl.a. bör framhållas att det informationsarbete som görs för den
svenska trädgårdsodlingen är av stor betydelse. Utskottet föreslår i
enlighet med motion Jo224 yrkande 6 i motsvarande del att bidragsramen
för trädgårdsnäringens främjande höjs till 2 milj. kr. I enlighet
med utskottets ovan redovisade ställningstagande får den föreslagna
bidragsramen för stöd till fruktodlingen tills vidare accepteras. Det
anförda innebär att den gemensamma bidragsramen under anslaget B 6
höjs med 800 000 kr. till 8,7 milj. kr. Anslaget för utbetalningar bör
höjas med motsvarande belopp.

dels att utskottets hemställan under 19 och 20 bort ha följande lydelse:

19. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1989/90:Jo224 yrkande 6 i motsvarande del medger att under
budgetåret 1990/91 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 8 700 000 kr.,

20. beträffande anslag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1989/90:Jo224 yrkande 6 i återstående del och med avslag på
motion 1989/90:Jo270 yrkande 10 till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 13 800 000 kr.,

12. Tillkännagivande om vitaliseringskalkning
(mom. 34)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt
vad" och slutar med "skogsstyrelsens försöksprogram" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i centerns motion Jo315
att den vitaliseringskalkning som naturvårdsverket prövat är värd att

1989/90:JoU14

52

satsas på. Som motionärerna framhållit bör kalkningsbidraget ökas
ytterligare. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande

2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande tillkännagivande om vitaliseringskalkning
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo315 yrkande
2,

13. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (mom.
38)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet biträder" och slutar med "berörd del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att investeringar till fröplantager
måste vara motiverade av marknadsmässiga skäl. Det finns därför
inte någon anledning för staten att ge bidrag till dem. Anslaget bör
således minska med 5,5 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
med bifall till motion 1989/90:Jo312 yrkande 6 till Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 18 260 000 kr.,

14. Bidrag till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd (mom. 39)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 29 slutar med "således icke" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den mening som kommer till uttryck i miljöpartiets
motion Jo808. Riksdagen bör enligt utskottets mening avskaffa anslaget
Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m. samt
införa ett nytt anslag för aktiva natur- och kulturvårdsåtgärder på 20
milj. kr. Som motionärerna anför är behovet större än så, men med
tanke på den stora satsning på naturvården som föreslagits av motionärerna
under naturvårdsverkets verksamhetsområde får det föreslagna
anslaget anses vara tillräckligt. Vidare bör den sumpskogsinventering
som skogsstyrelsen föreslår i stället utföras i naturvårdsverkets regi.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av motion J08O8 yrkande 3 i berörd del.
Därmed tillgodoses i betydande utsträckning även syftet med motionerna
Jo310 yrkande 4, Jo312 yrkande 7 i berörd del, Jo313 yrkandena 1
och 4 i berörd del, Jo315 yrkande 7 i berörd del, Jo320 i berörd del,
Jo321 yrkande 1 i berörd del samt Jo873 yrkande 9 i berörd del.

1989/90:JoU14

53

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande bidrag till Skogsodling efter avveckling av lågproducerande
bestånd

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Jo310 yrkande

4, 1989/90:Jo312 yrkande 7 i motsvarande del, 1989/90:Jo313
yrkandena 1 och 4 i motsvarande del, 1989/90:Jo315 yrkande 7 i
motsvarande del, 1989/90:Jo320 i motsvarande del,
1989/90:Jo321 yrkande 1 i motsvarande del och 1989/90:Jo873
yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motion
1989/90:J08O8 yrkande 3 i motsvarande del,

15. Bidrag till skogsvård (mom. 40)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "återstående del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag vad avser bidragsramarna
1, 3 och 4. Som framhållits i det föregående bör medel
under bidragsram 2 successivt överföras till bidragsram 1. Utskottet
biträder förslaget i moderata samlingspartiets motion Jo312 att anslaget
till ÖSI-planerna minskas med 20 milj. kr. jämfört med regeringens
förslag. Det innebär att utskottet stöder motionärernas mening om en
lägre detaljeringsgrad och förenkling av ÖSI-planerna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Bidrag lill skogsvård

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1989/90:Jo312 yrkande 7 i återstående del
samt med avslag på motionerna 1989/90:Jo310 yrkandena 5 och

6, 1989/90:Jo313 yrkande 4 i återstående del, 1989/90:Jo315
yrkande 7 i återstående del och yrkande 8, 1989/90:Jo320 i
återstående del, 1989/90:Jo321 yrkande 1 i återstående del,
1989/90:Jo808 yrkande 3 i återstående del samt 1989/90:Jo873
yrkande 9 i återstående del medger att under budgetåret 1990/91
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 216 200 000 kr. till
skogsvård m.m.,

16. Bidrag till skogsvård (mom. 40)

Lennart Brunander och Sven-OIof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "återstående del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag vad avser bidragsramarna
1,3 och 4. Som framhållits i det föregående bör medel
under bidragsram 2 successivt överföras till bidragsram 1. Utskottet
delar den mening som framförs i motion Jo315 — mot bakgrund av

1989/90:JoU 14

54

centerns krav på avskaffande av skogsvårdsavgiften — att bidraget till
OSI bör upphöra. Som motionärerna anför används OSI i praktiken i
stor utsträckning för att finansiera planläggning på sådana fastigheter
där skogsägaren inte vill eller behöver lösa ut skogsbruksplaner. Riksdagen
bör således med anledning av motion Jo315 yrkande 7 i återstående
del och yrkande 8 minska den sammanlagda bidragsramen med

61 milj. kr. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna
Jo310 yrkandena 5 och 6, Jo312 yrkande 7 i återstående del, Jo313
yrkande 4 i återstående del, Jo320 i återstående del, Jo321 yrkande 1 i
återstående del, J08O8 yrkande 3 i återstående del samt Jo873 yrkande

9 i återstående del.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Bidrag till skogsvård
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1989/90:Jo315 yrkande 7 i återstående del
och yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1989/90:Jo310
yrkandena 5 och 6, Jo312 yrkande 7 i återstående del,
1989/90:Jo313 yrkande 4 i återstående del, 1989/90:Jo320 i återstående
del, 1989/90:Jo321 yrkande 1 i återstående del,
1989/90:Jo808 yrkande 3 i återstående del samt 1989/90:Jo873
yrkande 9 i återstående del medger att under budgetåret 1990/91
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 175 200 000 kr. till
skogsvård m.m.,

17. Bidrag till skogsvård (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 14
Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "återstående del" bort ha följande
lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående (reservation
14) biträder utskottet förslaget i motion J08O8 (mp) yrkande 3 att
bidragsramen minskas med sammanlagt 76 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna
Jo310 yrkandena 5 och 6, Jo312 yrkande 7 i återstående del,
Jo313 yrkande 4 i återstående del, Jo315 yrkande 7 i motsvarande del
och yrkande 8, Jo320 i återstående del, Jo321 yrkande 1 i återstående
del samt Jo873 yrkande 9 i återstående del.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Bidrag till skogsvård
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo808 yrkande 3 i återstående del samt
med avslag på motionerna 1989/90:Jo310 yrkandena 5 och 6,
Jo312 yrkande 7 i återstående del, 1989/90:Jo313 yrkande 4 i
återstående del, 1989/90:Jo315 yrkande 7 i återstående del och
yrkande 8, 1989/90:Jo320 i återstående del, 1989/90:Jo321 yrkan -

1989/90:JoU14

55

de 1 i återstående del samt !989/90:Jo873 yrkande 9 i återstående
del medger att under budgetåret 1990/91 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 163 500 000 kr. till skogsvård m.m.,

18. Upphävande av 5 § 3 skogsvårdslagen (mom. 44)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med
"Riksdagen bör" och slutar med "i regeringsförklaringen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet biträder yrkandena i motionerna Jo311 yrkande 5 och
Jo873 yrkande 8 att 5 § 3 skogsvårdslagen bör utgå ur lagen. Regeringen
bör framlägga förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande upphävande av 5 § 3 skogsvårdslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1989/90:Jo311
yrkande 5 och 1989/90:Jo873 yrkande 8,

19. Stöd till byggande av skogsvägar (mom. 48)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Åsa Domeij (mp) och
Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Utskottet finnér" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse: Utskottet

delar moderata samlingspartiets och miljöpartiets bedömning
att bidragen till skogsvägbyggnad bör avskaffas. Riksdagen bör
således med avslag på regeringens förslag bifalla motionerna Jo312
yrkande 8 och J08O8 yrkande 4. Det anförda innebär att utskottet
avstyrker även motionerna Jo302 och Jo304 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande stöd till byggande av skogsvägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Jo312 yrkande 8
och 1989/90:Jo808 yrkande 4 samt med avslag på motionerna
1989/90:Jo302 och 1989/90:Jo304 yrkande 1 avslår regeringens
förslag om beviljande av statsbidrag under budgetåret 1990/91 till
byggande av skogsvägar,

20. Utvärdering av bidragsgivningen (mom. 50)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "bidragsgivningen m.m." bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder den mening som framförts i motion Jo310 att det
finns skäl att se över sambandet mellan statsbidragsgivning och regio -

1989/90:JoU14

56

nalpolitik. Vissa statliga bidrag till skogsvård och skogsbilvägar har
åtminstone delvis regionalpolitisk karaktär. Enligt utskottets mening
bör en sådan utvärdering ske inom ramen för den översyn av skogspolitiken
som folkpartiet begärt och som regeringen numera aviserat.
Vad utskotteet anfört med anledning av motion Jo310 yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande utvärdering av bidragsgivningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo310 yrkande
7,

21. Översyn av bidraget (mom. 52)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Även
motion" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo873 är skogsbi 1 vägssystemet i hög grad
utbyggt och en hel del av de nya vägarna anläggs i det fjällnära
området. Utskottet biträder mot den bakgrunden motionärernas förslag
att det finns anledning se över bidragssystemet även i detta avseende.
Riksdagen bör således uttala att den aviserade utredningen av skogspolitiken
även innefattar bidragsgivningen till skogsvägar.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande översyn av bidraget
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo873 yrkande
7,

22. Utbildning av fiskare (mom. 54)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Det
anförda" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo405 yrkande 9 att anslaget
bör höjas med 300 000 kr. för att möjliggöra viss yrkesutbildning av
fiskare. Som motionärerna anför har fiskeristyrelsens verksamhet i
detta avseende fatt skäras ner genom att anslaget minskats. Utskottet
delar motionärernas mening att denna utbildningsförm är angelägen.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande utbildning av fiskare
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo405 yrkande
9 i motsvarande del,

1989/90:JoU14

57

23. Undersökningsfartyg (mom. 55)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Frågan
om" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar centerns uppfattning att fiskeristyrelsen bör få i
uppdrag att påbörja projekteringen av ett nytt mindre undersökningsfartyg
samt att medel dessutom beviljas för att utöka drifttiden för
fartyget Argos till sexdagarsvecka. Riksdagen bör med bifall till motion
Jo414 yrkande 4 i motsvarande del anvisa 5 milj.kr. utöver regeringens
förslag i angivet syfte.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande undersökningsfartyg

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo414 yrkande
4 i motsvarande del,

24. Fiskeristyrelsen (mom. 56)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser att utskottets hemställan
under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande fiskeristyrelsen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning
av motionerna 1989/90:Jo403 yrkandena 1 och 2,
1989/90:Jo405 yrkande 8 och yrkande 9 i återstående del,
1989/90:Jo414 yrkande 4 i motsvarande del, 1989/90:Jo424 yrkande
2 och 1989/90:A12 yrkande 8 samt med avslag på motion
1989/90:Jo414 yrkande 4 i återstående del till Fiskeristyrelsen för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 45 172 000 kr.,

25. Fiskeristyrelsen (mom. 56)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (c) anser att utskottets
hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande fiskeristyrelsen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning
av motionerna 1989/90:Jo403 yrkandena 1 och 2,
1989/90:Jo405 yrkande 8, 1989/90:Jo414 yrkande 4 i återstående
del, 1989/90:Jo424 yrkande 2 och 1989/90:A12 yrkande 8 samt
med avslag på motion 1989/90:Jo405 yrkande 9 i återstående del
till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 49 872 000 kr.,

1989/90:JoU14

58

26. Fiskenämnderna (mom. 58)

Annika Ahnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget i motion Jo424 yrkande 3. Riksdagen bör
således anvisa ett belopp som med 1 milj. kr. överstiger regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande fiskenämnderna
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo424 yrkande 3 till Fiskenämnderna
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på

11 976 000 kr.,

27. Fiskeövervakning (mom. 61)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Den
civila" och på s. 54 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo406 (m) att
fisketillsynen i skärgården behöver förstärkas för att skydda nedfiskade
arter såsom lax, öring och hummer. Lämpliga tillsynsmän är yrkesfiskare.
För att fa en effektivare tillsyn till havs finns det anledning att
under högsäsongen hyra in lämpliga fartyg för övervakning. Dessa
möjligheter borde enligt utskottets mening närmare undersökas. Riksdagen
bör göra ett uttalande härom med anledning av yrkande 6 i
motionen.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. beträffande fiskeövervakning
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo406 yrkande
6,

28. Fraktstöd (mom. 63)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c),
Carl G Nilsson (m) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Jo406 (m) blev det fraktbidrag för foderfisk
som tidigare utgått indraget i samband med förra årets budgetbehandling.
Beslutet om indragning av bidraget fattades på delvis felaktiga
grunder, vilket också bekräftats genom ett JO-beslut. Följden av riksdagsbeslutet
blev att det inte längre finns något motiv för fiskarena att
tillvarata det avfall som sorteras ut vid strömmingsfisket i Östersjön.
Utskottet delar motionärernas mening att fraktstödet bör återinföras

1989/90:JoU14

59

till gagn för fisket, för miljön och för sysselsättningen vid fiskmjölsfabriken
på Ängsholmen. Riksdagen bör därför med anledning av yrkande
8 i motionen uttala, att upp till 500 000 kr. under anslaget E 5 bör
fa tas i anspråk för att användas till fraktstöd för de bifångster av
foderfisk som erhålls vid sill/strömmingsfisket i Östersjön när foderfisken
fraktas till Ängsholmen per lastbil.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande fraktstöd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1989/90:Jo406 yrkande
7,

29. Bidrag till fiskets rationalisering (mom. 65)

Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Förslag
om" och slutar med "och 2)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att ett ekonomiskt skydd bör införas
för dem som drabbats av allvarliga förluster orsakade genom miljöförstöring.
Ersättning bör kunna utgå till personer och företag som
drabbats av allvarliga ekonomiska förluster i samband med miljöfororeningar
av haven. Riksdagen bör således med bifall till motion Jo414
yrkandena 1 och 2 besluta om införande av ett katastrofskydd för
fiskenäringen samt anslå 5 milj. kr. för detta ändamål.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande bidrag till fiskets rationalisering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo414 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till
fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 14 400 000 kr. samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om införande av ett
katastrofskydd för fiskenäringen,

30. Fiskerilån (mom. 66)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den mening som framförts i motion Jo406 yrkande

5. Anslaget bör således höjas med 10 milj. kr. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse:

66. beträffande fiskerilån

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall tilli motion 1989/90:Jo406 yrkande 5 samt med avslag på

1989/90:JoU 14

60

motionerna 1989/90:Jo401, 1989/90:Jo414 yrkande 3

ochl989/90:Jo424 yrkande 4 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,

31. Fiskerilån (mom. 66)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den mening som framförts i motionerna Jo401 och
Jo414 yrkande 3. Anslaget bör således höjas med 20 milj. kr. Övriga
motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse:

66. beträffande fiskerilån
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1989/90:Jo401 och 1989/90:Jo414 yrkande

3 samt med avslag på motionerna 1989/90:Jo406 yrkande 5 och
1989/90:Jo424 yrkande 4 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr.,

32. Fiskerilån (mom. 66)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den mening som framförts i motion Jo424 yrkande
4. Anslaget bör således höjas med 15 milj. kr. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse:

66. beträffande fiskerilån
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo424 yrkande 4 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Jo401, 1989/90:Jo406 yrkande 5 och

1989/90:Jo414 yrkande 3 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 55 000 000 kr.,

33. Medgivande av statsbidrag (mom. 70)

Sven Erik Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m),
Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Carl G Nilsson (m) och
Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med
"Utskottet är däremot" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

1989/90:JoU14

61

Utskottet biträder även motionärernas förslag att statsbidrag även i
fortsättningen bör kunna utgå vid bildande av fiskevårdsområdesförening.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo406 yrkande 3 och

Jo414 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. beträffande medgivande av statsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo406 yrkande
3 och 1989/90:Jo414 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Bidrag till fiskevård (mom. 71)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med
"Utskottet är heller" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo405 yrkande 10 om höjning
av anslaget med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag så att arbetet
med bildande av fiskevårdsområden kan intensifieras. Därmed avstyrks
motion Jo424 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande bidrag till fiskevård

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo405 yrkande 10 samt med avslag på
motion 1989/90:Jo424 yrkande 5 till Bidrag till fiskevård
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
6 324 000 kr.,

35. Bidrag till fiskevård (mom. 71)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med
"Utskottet är heller" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo424 yrkande 5 om höjning av
anslaget med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag så att arbetet med
bildande av fiskevårdsområden kan intensifieras. Därmed tillgodoses
även motion Jo405 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande bidrag till fiskevård
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1989/90:Jo424 yrkande 5 samt med avslag på
motion 1989/90:Jo405 yrkande 10 till Bidrag till fiskevård
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

10 324 000 kr.,

1989/90:JoU 14

62

36. Statens livsmedelsverk (mom. 74)

Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med
"Arbetet med" och slutar med "motion Jo523" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den mening som uttrycks i motion Jo523, att den
kost- och hälsokampanj som enligt propositionen bör drivas av livsmedelsverket,
i stället bör överlämnas till hushållningssällskapens hemkonsulentverksamhet
för genomförande. De 3,5 milj. kr. som föreslås
anslagna bör således av livsmedelsverket överlämnas till hushållningssällskapen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande statens livsmedelsverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1989/90:Jo523 samt med avslag på motion
1989/90:Jo270 yrkandena 12, 13 och 15 till Statens

livsmedelsverk för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 84 335 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om ansvaret för kost- och hälsokampanjens
genomförande,

37. Statens livsmedelsverk (mom. 74)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "avstyrks även" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det befogat att anslå sammanlagt 7,25 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit till livsmedelsverkets budget. Utskottet delar
den mening som framförs i motion Jo270 (vpk) att kraven på kontroll
av importerade livsmedel bör skärpas. Det svenska jordbruket kommer
i en helt orimlig situation när höga krav ställs på djurskydd, miljöhänsyn
och livsmedelskvalitet om vi samtidigt tillåter import av livsmedel
som framställts utan sådana krav.

Riksdagen bör således med bifall till yrkandena 12 och 13 i motionen
anslå ytterligare 1,75 milj.kr. för arbetet med att fastlägga regler
för en utökad importkontroll samt 0,5 milj.kr. för att utveckla analysmetoder
att fastställa om livsmedel bestrålats. Utskottet biträder även
yrkande 15 i motionen med förslag om höjning av anslaget till en
folkhälsokampanj med 1,5 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande statens livsmedelsverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1989/90:Jo270 yrkandena 12, 13 och 15

1989/90:JoU14

63

samt med avslag på motion 1989/90:Jo523 till Statens livsmedels- 1989/90:JoU 14

verk för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
91 585 000 kr.

Särskilt yttrande

Bidrag till skogsvård (mom. 40)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anför:

Utskottet föreslår i moment 39 att bidraget till lågproducerande bestånd,
det s.k. 5 § 3-bidraget, skall avskaffas efter en övergångstid.
Ställningstagandet grundar sig bl.a. på motionsyrkande från folkpartiet.
Av denna anledning anför vi inte reservation beträffande anslagsbeloppet
i moment 40.

gotab 96286, Stockholm 1990

64