Justitieutskottets betänkande
1989/90:JuU34

Övervakningskameror m.m.

1989/90

JuU34

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om en ny
lag om övervakningskameror m.m. som skall ersätta 1977 års lag om
TV-övervakning samt tre motioner med anknytning till förslaget. Utskottet
ansluter sig — med en jämkning av övergångsbestämmelserna
— till regeringens förslag och avstyrker bifall till motionerna.

Propositionen m.m.

I proposition 1989/90:119 har regeringen (justitiedepartementet) efter
hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta genom propositionen
framlagda förslag till

1. lag om övervakningskameror m.m.,

2. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 9.

I samband med propositionen behandlar utskottet de med anledning
av propositionen väckta motionerna 1989/90:Ju32 av Britta Bjelle m.fl.
(fp), 1989/90:Ju33 av Lars Werner m.fl. (vpk) och 1989/90:Ju34 av
Kent Lundgren m.fl. (mp). Motionsyrkandena redovisas på s. 8.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1989190. 7 sami. Nr 34

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om övervakningskameror m. m.
Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Med övervakningskameror avses i denna lag TV-kameror, andra
optisk-elektroniska instrument och därmed jämförbara utrustningar som
är uppsatta så att de, utan att manövreras på platsen, kan användas för
personövervakning. Vad som i lagen sägs om övervakningskameror gäller i
tillämpliga delar även för separata tekniska anordningar som är avsedda
att användas för att behandla eller bevara bilder som tas upp av en
övervakningskamera.

2 § En övervakningskamera skall användas med tillbörlig hänsyn till
enskildas personliga integritet.

Upplysningsplikt

3 § Upplysning om en övervakningskamera skall lämnas genom tydlig
skyltning eller på något annat verksamt sätt.

Är övervakningskameran avsedd för skydd av en anläggning eller ett
område som enligt 4 § 2 — 5 eller 5§ lagen (1990:000) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. har förklarats utgöra skyddsobjekt,
behöver dock sådan upplysning inte lämnas. Detsamma gäller i fråga om
en övervakningskamera som används av en polismyndighet vid automatisk
hastighetsövervakning.

Länsstyrelsen får efter skriftlig ansökan medge undantag från upplysningsplikten,
om det finns synnerliga skäl för det. I ansökningsärendet
tillämpas 8 § andra stycket och, om kameran skall kunna riktas mot en
plats dit allmänheten har tillträde, 9 § första meningen. Länsstyrelsen skall

i ett beslut om undantag meddela de villkor som behövs.

Tillstånd m. m.

4 § Tillstånd att använda en övervakningskamera krävs för att en sådan
kamera skall få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten
har tillträde. Detta gäller dock inte en övervakningskamera som

1. av trafiksäkerhetsskäl eller för säkerheten i arbetsmiljön är uppsatt på
fordon, maskin eller liknande för att förbättra sikten för föraren eller
användaren,

2. är avsedd för skydd av en anläggning eller ett område som enligt 4 §

2 — 5 eller 5 § lagen (1990:000) om skydd för samhällsviktiga anläggningar
m. m. har förklarats utgöra skyddsobjekt,

3. används av en polismyndighet vid automatisk hastighetsövervakning.

En polismyndighet eller den som är räddningsledare enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102) får under viss tid, högst fjorton dagar, ha en
övervakningskamera uppsatt så som sägs i första stycket utan att söka
tillstånd, om användning av kameran är oundgängligen nödvändig vid

1989/90: JuU34

olyckshändelse eller överhängande fara för en sådan eller för att upprätthålla
allmän ordning och säkerhet. Under förutsättning att ansökan om
tillstånd görs inom fjorton dagar får kameran vara uppsatt utan tillstånd
även för tid därefter, så länge användningen är oundgängligen nödvändig
för ändamålet och länsstyrelsen inte har prövat ansökningen.

5 § Tillstånd får meddelas endast om sökanden kan anses ha ett
befogat intresse av att få använda övervakningskameran och detta
intresse inte lika väl kan tillgodoses på något annat sätt.

Under den förutsättning som anges i första stycket skall tillstånd meddelas,
om den information som kan förmedlas genom kameran och den rätt
att behandla eller bevara upptagna bilder som kan komma att förenas med
tillståndet vid tillämpning av 6 § kan antas vara av ringa betydelse för
enskildas personliga integritet med hänsyn till den utrustning som skall
användas, det område som skall övervakas och övriga omständigheter.

I andra fall än som avses i andra stycket skall tillstånd meddelas bara om
intresset av att tillgodose det avsedda ändamålet med övervakningen är så
starkt att det skall ges företräde framför intresset av att värna enskildas
personliga integritet.

6 § I fall som avses i 5 § andra stycket och i sådana andra fall där
övervakningskameran är avsedd att användas för att förebygga brott,
förhindra olyckor eller tillgodose något annat därmed jämförligt ändamål
får ett tillstånd förenas med rätt att med någon teknisk anordning behandla
eller bevara bilder, som tas upp av kameran, om sökanden av särskilda
skäl har behov av detta.

7 § Frågan om tillstånd prövas av länsstyrelsen efter skriftlig ansökan av
den som avser att ha övervakningskameran uppsatt så att den kan riktas
mot en plats dit allmänheten har tillträde.

8 § I en ansökan om tillstånd skall anges de omständigheter som är av
betydelse för prövningen av ärendet. Ansökan skall alltid innehålla uppgift
om och beskrivning av

1. det ändamål som övervakningskameran är avsedd att användas för,

2. den utrustning som skall användas vid övervakningen,

3. den plats där utrustningen skall placeras och det område som kan
övervakas.

Om kameran är avsedd att kunna riktas mot en arbetsplats, skall till
ansökan vara fogat ett yttrande från skyddsombud, skyddskommitté eller
organisation som företräder de anställda.

9 § Innan länsstyrelsen meddelar tillstånd, skall yttrande inhämtas från
den kommun där den plats finns dit övervakningskameran skall kunna
riktas. Sådant yttrande behöver inte inhämtas i fall som avses i 5 § andra
stycket under förutsättning att ansökningen inte avser också rätt att behandla
eller bevara upptagna bilder.

10 § Ett tillstånd skall innehålla uppgifter om hur övervakningen får
anordnas. Dessa skall avse övervakningens ändamål, den utrustning som
får användas och det område som får övervakas.

Länsstyrelsen skall meddela också de övriga villkor som behövs för
tillståndet. Sådana villkor kan avse upplysning om kameran, upptagning.

1989/90:JuU34

användning, behandling eller bevaring av bilder samt andra förhållanden
av betydelse för att skydda enskildas personliga integritet.

Tillstånd får meddelas för en begränsad tid.

Tillsyn

11 § Länsstyrelsen skall se till att

1. upplysning enligt 3§ lämnas om en övervakningskamera som kan
riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde,

2. bestämmelserna i 4 § följs,

3. bearbetning eller bevaring av upptagna bilder inte sker utan sådan rätt
som avses i 6 § samt att

4. villkor som har meddelats enligt 3 § tredje stycket sista meningen,

10 § eller 13 § iakttas.

12 § Finner länsstyrelsen det behövligt för sin tillsyn, har länsstyrelsen
rätt att få tillträde till kontrollrum och andra delar av en övervakningsanläggning.
Länsstyrelsen får också begära upplysningar från den som innehar
eller använder en övervakningskamera samt granska bevarat bildmaterial.

Återkallelse av tillstånd m. m.

13 § Ändras förutsättningarna för ett tillstånd får länsstyrelsen meddela
nya villkor eller, om det inte längre finns förutsättningar för att ge tillstånd,
återkalla tillståndet. Detsamma gäller undantag enligt 3 § tredje
stycket från upplysningsplikten och sådan rätt att behandla eller bevara
upptagna bilder som avses i 6 §.

Iakttas inte meddelade villkor, får länsstyrelsen förelägga tillståndshavaren
eller den som har medgetts undantag att inom viss tid vidta rättelse.
Sådant föreläggande skall delges. Om föreläggandet inte följs, får länsstyrelsen
återkalla tillståndet, undantagsmedgivandet eller rätten att behandla
eller bevara upptagna bilder.

Tystnadsplikt

14 § Den som tar befattning med uppgift som har inhämtats genom
användning av en övervakningskamera, som är uppsatt så att det krävs
tillstånd att använda den, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han
till följd därav fått veta om någon enskilds personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

Straff m. m.

15 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

1. bryter mot upplysningsplikten enligt 3 §,

2. bryter mot tillståndskravet enligt 4 §,

3. inte iakttar ett villkor som har meddelats enligt 3 § tredje
stycket sista meningen, 10 § eller 13 §,

4. behandlar eller bevarar upptagna bilder utan sådan rätt som avses i 6 §.

I ringa fall döms inte till ansvar.

1989/90: Ju U34

16 § Övervakningsutrustning som har använts vid brott enligt denna lag
skall förklaras förverkad, om det inte är oskäligt.

17 § Om den som innehar eller använder en övervakningskamera underlåter
att i enlighet med 12 § ge tillträde elier lämna upplysningar eller hålla
tillhanda bevarat bildmaterial, får länsstyrelsen förelägga vite. För att
bereda sig tillträde får länsstyrelsen vid behov anlita polishandräckning.

överklagande m. m.

18 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten.
Justitiekanslern får föra talan för att tillvarata allmänna intressen. Beslut
om tillstånd att använda en övervakningskamera och om undantag
enligt 3 § tredje stycket från upplysningsplikten får överklagas även av den
kommun där den plats finns dit övervakningskameran skall kunna riktas
och, om kameran skall kunna riktas mot en arbetsplats, av en organisation
som företräder de anställda.

19 § Regeringen får föreskriva om avgift för länsstyrelsens handläggning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 då lagen (1977:20) om TVövervakning
upphör att gälla. Bestämmelserna i 3 § andra stycket första
meningen och 4 § första stycket andra meningen 2 i den nya lagen träder
dock i kraft först den 1 januari 1991. Under tiden från och med den 1 juli
till och med den 31 december 1990 gäller att övervakningskameror som är
avsedda för skydd av en lokal, ett förvaringsutrymme eller någon annan
anläggning av betydelse från totalförsvarssynpunkt skall vara undantagna
från upplysningsplikten och tillståndskravet enligt 3 och 4 §§.

2. Beslut om tillstånd eller föreskrift som har meddelats med stöd av
bestämmelser i den gamla lagen skall anses ha meddelats med stöd av
motsvarande bestämmelser i den nya lagen.

3. Den som vid den nya lagens ikraftträdande har en övervakningskamera
uppsatt så som anges i 4 § första stycket första meningen, utan att det
enligt den gamla lagen krävs tillstånd att använda kameran, får fortsätta
att ha kameran uppsatt på angivet sätt till utgången av december 1990. Har
före nämnda tidpunkt en ansökan enligt den nya lagen gjorts om tillstånd
till fortsatt användning av kameran får den vara uppsatt på angivet sätt
även efter denna tidpunkt men, om tillstånd inte ges, inte längre än en
månad från den dag då beslutet vann laga kraft.

4. Den gamla lagens bestämmelser gäller i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats av länsstyrelsen före den nya lagens ikraftträdande.

1989/90:JuU34

1* Riksdagen 1989)90. 7 sami Nr 34
Rättelse: S. 16 rad 32 tillkommit: att 1990"

2 Förslag till

Lag om ändring i forvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs att 35 § forvaltningsprocesslagen (1971:291) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §'

Besvär över kammarrättens beslut i ett mål som har anhängiggjorts hos
kammarrätten genom överklagande eller underställning prövas av regeringsrätten
endast om regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd.

Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. Erinran
därom skall intagas i regeringsrättens beslut.

Vad som sägs i första stycket gäl- Vad som sägs i första stycket gäl ler

ej talan i mål om utlämnande av ler ej

allmän handling samt talan som 1. talan i mål om utlämnande av

riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern
för i mål om disciplinansvar
eller om återkallelse eller begränsning
av behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården,
tandvården eller detaljhandeln med
läkemedel eller om återkallelse av
behörighet att utöva veterinäryrket.

allmän handling,

2. talan som riksdagens ombudsmän
eller justitiekanslern för i mål
om disciplinansvar eller om återkallelse
eller begränsning av behörighet
att utöva yrke inom hälsooch
sjukvården, tandvården eller
detaljhandeln med läkemedel eller
om återkallelse av behörighet att
utöva veterinäryrket,

i. talan som justitiekanslern för i
mål enligt lagen (1990:000) om
övervakningskameror

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90: Ju U34

1 Senaste lydelse 1987:999.

3 Förslag till

1989/90: JuU34

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)' skall införas
en ny paragraf. 7 kap. 32 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

32 §

Sekretess gäller för sådan uppgift
om enskilds personliga förhållanden
som har inhämtats med övervakningskamera
som avses i lagen
(1990:000) om övervakningskameror
m. m., om det kan antas att den
som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider men om uppgiften
röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst sjuttio
år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1 Lagen omtryckt 1989:713.

Motionerna

1989/90:JuU34

1989/90:Ju32 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att
integritetsingripande tillstånd endast skall ges för uttryckligen reglerade
skyddsändamål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillståndsmyndighetens bedömning av ringa ingrepp
i den enskildes integritet,

3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att den
enskilde arbetstagaren skall ha subsidiär klagorätt när tillståndsbeslutet
gäller övervakningskamera på arbetsplats.

1989/90:Ju33 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:119,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till lag om övervakningskameror
i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

1989/90:Ju34 av Kent Lundgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgad lag om
övervakningskameror vilken även omfattar enskilt område och rörlig
kamera,

2. att riksdagen i stället för uttrycket "befogat intresse" i 5 §
lagförslaget antar uttrycket "betydande intresse",

3. att riksdagen beslutar att samrådsförfarande skall äga rum med de
anställda som kan komma att beröras av en övervakningskamera och
att till ansökan skall fogas protokoll eller annan handling från samrådsförfarande!
med angivande av de synpunkter som framförts från de
anställda,

4. att riksdagen beslutar att en ansökan skall kungöras på bekostnad
av sökanden,

5. att riksdagen beslutar att tillstånd inte får ges för längre tid än två
år,

6. att riksdagen beslutar att upplysning om tillståndstiden skall
lämnas på skylt eller annan lämplig anordning i anslutning till kameran,

7. att riksdagen avslår förslaget om att inte döma till ansvar i ringa
fell,

8. att riksdagen beslutar att tillstånd att använda övervakningskamera
skall få överklagas av den som framfört synpunkter på ansökan till
länsstyrelsen,

9. att riksdagen beslutar att anställd som berörs av ett tillståndsbeslut
har rätt att överklaga beslutet.

Utskottet

Inledning

Den nu gällande lagen (1977:20) om TV-övervakning trädde i kraft
den 1 juli 1977 (prop. 1975/76:194, JuU 1976/77:14, rskr. 93). Lagen
tillkom för att förstärka den enskildes skydd mot integritetskränkningar
i samband med övervakning och bevakning som sker med TVapparatur.
Ytterligare föreskrifter på området finns i förordningen
(1977:21) om TV-övervakning.

År 1985 gav riksdagen med anledning av flera motioner i frågan
regeringen till känna att en samlad översyn av lagen om TV-övervakning
borde komma till stånd. Under riksdagsbehandlingen uttalades
bl.a. (JuU 1984/85:24 s. 10) att ett viktigt led i utredningsarbetet borde
vara att utvärdera tillämpningen av lagen och att pröva anpassningen
av lagens regelsystem till ny teknik; härvidlag borde särskilt uppmärksammas
de ökade riskerna för integritetskränkningar. I detta hänseende
betonades vikten av framförhållning i arbetet. Vidare uttalades att
det alltmer utbredda bruket av TV-övervakning borde uppmärksammas
under utredningsarbetet. Det framhölls dessutom att utskottet
redan i samband med lagens tillkomst hade uttalat sig för en restriktiv
användning av TV-övervakning i samhället. En grundlig kartläggning
av den dittillsvarande tillståndsgivningen ansågs nödvändig som underlag
för övervägandena.

Chefen för justitiedepartementet tillkallade efter regeringens bemyndigande
i augusti 1985 en särskild utredare för att göra den av
riksdagen begärda översynen. Utredaren, som antog namnet utredningen
om TV-övervakning m.m., redovisade uppdraget i januari 1988 i
betänkandet (SOU 1987:74) Optisk-elektronisk övervakning.

I betänkandet föreslog utredningen att lagen om TV-övervakning
skall ersättas med en ny lag om optisk-elektronisk övervakning. Den
nya lagen skall enligt förslaget omfatta all personövervakning med
TV-kamera eller något annat optiskt-elektroniskt instrument som inte
manövreras på den plats där instrumentet finns.

Propositionen bygger på betänkandet och remissbehandlingen av
det.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om övervakningskameror m.m. vars
främsta syfte är att anpassa den rättsliga regleringen av användningen
av optisk-elektronisk övervakningsutrustning till den tekniska utvecklingen
och att hålla ett tillfredsställande skydd mot integritetskränkningar
i samband med användningen av sådan utrustning. Vid sidan
om TV-kameror, som den nuvarande lagen omfattar, skall den nya
lagen gälla även andra optisk-elektroniska instrument och därmed
jämförbara utrustningar som är uppsatta så att de, utan att manövreras
på platsen, kan användas för personövervakning; sådana anordningar

1989/90:JuU34

utgör enligt lagen övervakningskameror. Även apparatur som används
för att behandla eller bevara bilder som tas upp av sådana instrument
och utrustningar omfattas av den nya lagen.

Den nya lagen är tillämplig på alla övervakningskameror. Detta
medför att användningen även av sådana kameror som i lagen undantas
från upplysningsplikt eller tillståndskrav skall ske med iakttagande
av det generella kravet att en övervakningskamera skall användas med
tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet.

Flera av förslagen syftar till att stärka integritetsskyddet för den
enskilde. Bl.a. föreslås ett utvidgat tillståndskrav, regler om sekretess
och en skärpning av det straffrättsliga sanktionssystemet.

Enligt förslaget skall länsstyrelsen även i fortsättningen vara tillstånds-
och tillsynsmyndighet. För att öka möjligheterna för länsstyrelserna
att koncentrera sina resurser till prövningen av integritetskänsliga
ärenden och till tillsynsverksamheten föreslås vissa förenklingar;
handläggningsförferandet skall bli enklare i ärenden där risken för
integritetsintrång vid användning av en övervakningskamera är liten.

Beslut av länsstyrelsen skall få överklagas till kammarrätt i stället för
som nu till regeringen. Ett beslut om tillstånd skall få överklagas bl.a.
av justitiekanslern och vederbörande kommun. I vissa fell har också
en arbetstagarorganisation rätt att överklaga tillståndsbeslut.

Lagförslagen föreslås — med vissa övergångsanordningar — träda i
kraft den 1 juli 1990.

Utskottets överväganden
Avslag på propositionen

Frågan om en översyn av lagen om TV-övervakning aktualiserades av
riksdagen år 1985. Utskottet ser med tillfredsställelse att det då inledda
arbetet nu mynnat ut i ett förslag till ny lagstiftning som innebär en
förstärkning av den enskildes integritetsskydd samtidigt som hänsyn tas
till den snabba tekniska utvecklingen på området.

Utskottet kan inte finna att de omständigheter som anförs i motion
Ju33 utgör skäl att avslå regeringsförslaget, och utskottet är således
redan här berett att i huvudsak ställa sig bakom förslaget i propositionen.
Till vissa enskilda frågor återkommer utskottet i det följande.

Vad nu sagts innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandena i
motion Ju33 om avslag på propositionen och om ett uppdrag till
regeringen att för riksdagen lägga fram ett nytt förslag enligt de
riktlinjer som anges i motionen.

Förutsättningarna för tillstånd

För att erhålla tillstånd att använda en övervakningskamera fordras
enligt 5 § första stycket i den föreslagna lagen att sökanden kan anses
ha ett befogat intresse av att få använda övervakningskameran och att
detta intresse inte lika väl kan tillgodoses på något annat sätt. I sådana
fall skall tillstånd lämnas under förutsättning att den information som
kan förmedlas genom kameran kan antas vara av ringa betydelse för

1989/90:JuU34

enskildas personliga integritet med hänsyn till den utrustning som
skall användas, det område som skall övervakas och övriga omständigheter.
Är risken för integritetsintrång större, krävs för tillstånd att
sökandens intresse av att fa använda kameran är så starkt att det skall
ges företräde framför integritetsintresset.

I motion Ju32 yrkas att tillstånd till användande av övervakningskameror,
när fråga är om mer betydande integritetskränkningar, endast
skall ges för uttryckligen reglerade skyddsändamål.

I motion Ju34 yrkas att uttrycket "befogat intresse" skall ersättas av
"betydande intresse". Motionärerna anser att användningen av övervakningskameror
av integritetsskäl bör vara tillåten endast i undantagsfall.

Enligt regeringsförslaget är det ett grundläggande villkor för tillstånd
att sökanden skall ha ett befogat intresse av att fa använda övervakningskameran.
Men även om det föreligger ett befogat intresse fordras,
för att tillstånd över huvud taget skall kunna komma i fråga, att detta
intresse inte lika väl kan tillgodoses på något annat sätt. En bedömning
skall ske med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.

För tillstånd krävs härutöver enligt 5 § andra stycket att den
information som kan förmedlas genom övervakningskameran och den
rätt att behandla eller bevara upptagna bilder som kan komma att
förenas med tillståndet kan antas vara av ringa betydelse för enskildas
personliga integritet. Denna bedömning skall göras med hänsyn till
den utrustning som skall användas, det område som skall övervakas
och övriga omständigheter. I 5 § tredje stycket regleras de fall där
riskerna för integritetsintrång är större. För att tillstånd skall meddelas i
dessa fall krävs att intresset av att tillgodose det avsedda ändamålet med
övervakningen är så starkt att det skall ha företräde framför intresset
att värna enskildas personliga integritet.

En avsikt med den nya regleringen är att det skall kunna ske en
mer rutinartad prövning i olika typsituationer där risken för integritetsintrång
generellt sett får anses vara liten, medan en grundlig
prövning skall göras i de fall där det finns risk för mer betydande
integritetsintrång.

Departementschefen lämnar i propositionen (s. 46 ff) en fyllig
redogörelse för situationer där enligt hennes bedömning risken för
integritetsintrång i allmänhet får antas vara så begränsad att tillstånd
enligt andra stycket kan beviljas samt för fall där riskbedömningen är
den motsatta. I sistnämnda hänseende anför hon (s. 48 0 bl.a. att det
för tillstånd krävs att intresset av att tillgodose det avsedda ändamålet
är så starkt att det skall ha företräde framför integritetsintresset.
Karaktären hos och styrkan av sökandens behov av övervakningen får
sålunda här betydelse för tillståndsprövningen. 1 linje med vad som
gäller enligt den nuvarande lagen skall det ske en avvägning mellan de
motstående intressena, där naturligtvis även styrkan i enskildas personliga
integritet har väsentlig betydelse. När det gäller karaktären hos
ändamålet med övervakningen är avsikten, fortsätter departementschefen,
att den praxis som har utbildats i fråga om vilka ändamål som
anses vara så angelägna att de med nuvarande reglering kan väga över

1989/90:JuU34

integritetsintressena i huvudsak skall kunna läggas till grund för
tillämpningen även i fortsättningen. Det är här fråga om intresset att
förebygga brott eller att förhindra olyckor eller andra syften som kan
jämföras med dessa intressen. Även andra ändamål än dessa kan tänkas
vara av sådan karaktär att intresseavvägningen enligt den nu aktuella
bestämmelsen leder till att tillstånd skall beviljas.

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom de överväganden som görs
i propositionen om förutsättningarna för att bevilja tillstånd såväl i fall
där risken för integritetsintrång är ringa som i övriga fall. Utskottet
konstaterar vidare att den reglering som föreslås tillgodoser högt ställda
krav på hänsynstagande till integritetsintresset. I anslutning till önskemålet
i motion Ju32 om en uttrycklig reglering av övervakningsändamål
vill utskottet härutöver endast peka på det omöjliga i uppgiften att
konkret räkna upp och beskriva alla tänkbara skyddsvärda ändamål;
redan genom omnämnandet av intresset att förebygga brott eller förhindra
olycka har givits en anvisning om att sökandens intresse måste
ligga på en viss, hög nivå. Utskottet avstyrker bifall till motionerna
Ju32 och Ju34 i här behandlade delar.

Enskildas inflytande och talerätt

Till en ansökan om tillstånd att använda en övervakningskamera som
är avsedd att kunna riktas mot en arbetsplats skall enligt 8 § andra
stycket fogas ett yttrande från skyddsombud, skyddskommitté eller
organisation som företräder de anställda. I motion Ju34 framförs
invändningar mot detta förfarande. Motionärerna menar att samråd
skall ske direkt med de anställda.

Utskottet finner för sin del inte anledning att frångå den ordning
som normalt gäller på arbetsmarknaden i fråga om de anställdas
möjligheter att påverka förhållandena på sin arbetsplats. Utskottet
avstyrker bifall till motionen i denna del.

Utskottet finner inte heller anledning att tillstyrka yrkandena i
motion Ju32 och Ju34 om talerätt för en anställd när det gäller
tillstånd beträffande en övervakningskamera på en arbetsplats. I stället
bör som föreslås i propositionen talerätten tillkomma organisation som
företräder de anställda. Aven i övrigt anser utskottet att regleringen i

18 § i förslaget innebär en ändamålsenlig avvägning av möjligheterna
att överklaga beslut av här aktuellt slag. Som framgår av förslaget, får
även justitiekanslern och i vissa fall en berörd kommun överklaga
tillståndsbeslut. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju34 även i den
del den avser talerätt för vissa enskilda.

1989/90: JuU34

Enligt 9 § i den föreslagna lagen om övervaknings kameror m.m.
skall länsstyrelsen, innan tillstånd meddelas, inhämta yttrande från den
kommun där den plats finns dit en övervakningskamera skall kunna
riktas. Ett sådant yttrande behövs dock inte i de fall då den information
som kan förmedlas genom övervakningskameran kan antas vara
av ringa betydelse för enskildas personliga integritet, förutsatt att
tillståndet inte skall förenas med rätt att behandla eller bevara upptagna
bilder.

I motion Ju34 begärs att denna ordning skall kompletteras med ett
kungörelseförfarande genom vilket allmänheten bereds tillfälle att inkomma
med synpunkter före beslutet.

Enligt utskottets mening bör ett enklare ansökningsförferande, såsom
föreslås i propositionen, kunna tillämpas i de fall då den information
som kan förmedlas av övervakningskameran kan antas vara av
liten betydelse från integritetssynpunkt. Något yttrande från kommunen
bör i dessa fall inte erfordras, och utskottet anser det uteslutet att
komplicera beslutsprocessen med ett kungörelseförferande.

I andra fell, när det är fråga om tillstånd för övervakningskamera
som kan vara integritetskränkande, skall yttrande alltså inhämtas från
kommunen. Avsikten är, som framgår av propositionen, att de lokala
synpunkterna skall ta sikte på integritetsintressena; syftet med yttrandet
är att inhämta lokala synpunkter för den intresseavvägning som skall
ske vid tillståndsprövningen. Utskottet finner det för sin del naturligt
att allmänhetens intressen tas till vara genom de lokala politiska
företrädarna, och i likhet med departementschefen vill utskottet understryka
vikten av att de lokala synpunkterna beaktas vid beslutet.
Utskottets bedömning är att den föreslagna ordningen på ett ändamålsenligt
sätt tillgodoser behovet av möjligheterna att framföra lokala
synpunkter i ett tillståndsärende. Utskottet finner således inte heller i
nu behandlade fell anledning att tillstyrka yrkandet om ett kungörelseförferande.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju34 i här behandlade delar.
Tillståndstiden m.m.

I motion Ju34 framförs krav på att tillstånd inte skall få ges för längre
tid än två år. Vidare vill motionärerna att det skall bli obligatoriskt att
i anslutning till en kamera lämna upplysning om tillståndstiden.

Enligt regeringsförslaget (10 §) skall ett tillstånd att använda en
övervakningskamera innehålla uppgifter om bl.a. hur övervakningen
får anordnas. Tillstånd får meddelas för en begränsad tid. Möjligheten
att begränsa tillståndstiden skall enligt propositionen kunna användas
dels när det redan i ansökningen anges att övervakningsbehovet är
begränsat till viss tid, dels när övervakningen är så integritetskänslig att
det finns skäl att göra en återkommande prövning. En annan situation
som nämns är den att övervakningen kräver speciell utrustning vars
användning bör utvärderas efter viss tid.

Utskottet som finner övervägandena i propositionen innefatta en
lämplig ordning vill tillägga att en tidsbegränsning i enlighet med

1989/90:JuU34

motionärernas förslag skulle motverka ett av syftena med den nya
regleringen. Ett sådant syfte är nämligen att förenkla förfarandet vid
handläggningen av den grupp ärenden där risken för integritetsintrång
bedöms vara ringa för att härigenom skapa ett ökat utrymme för
länsstyrelserna att ägna sig åt integritetskänsliga ärenden och tillsynsverksamhet.
Denna möjlighet går förlorad om länsstyrelserna måste
ägna sig åt omprövningar av rutinärenden. Utskottet kan således inte
förorda införandet av en generell tidsbegränsning. Enligt utskottets
uppfattning saknas också anledning att införa ett krav på att det i
anslutning till en kamera skall lämnas upplysning om tillståndstiden.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju34 i dessa delar.

Ansvar

De föreslagna straffbestämmelserna i 15 § innehåller, till skillnad från
vad som gäller för närvarande, även fängelse i straffskalan. Enligt
paragrafen skall den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
bl.a. upplysningsplikten eller tillståndskravet dömas till böter eller
fängelse i högst ett år. Ringa fall är undantagna från straffansvar.

I motion Ju34 yrkas avslag på regeringsförslaget såvitt avser ansvarsfrihet
i ringa fall.

Som exempel på fall som bör bedömas som ringa nämns i propositionen
underlåtenhet att ansöka om tillstånd som beror på uppenbart
förbiseende eller att upplysningsplikten tidigare har fullgjorts men att
en uppsatt skylt fallit ned eller tagits bort av någon annan och att viss
tid förflyter innan detta upptäcks och åtgärdas. Ett annat exempel som
nämns i propositionen är åsidosättande av upplysningsplikten i rent
privata sammanhang, t.ex. i en bostad där utomstående sällan eller
aldrig kan tänkas uppehålla sig.

Utskottet, som inte har något att erinra mot utformningen av
straffbestämmelsen, avstyrker bifall till motion Ju34.

Övergångsbestämmelser

De i propositionen upptagna lagförslagen föreslås i huvudsak träda i
kraft den 1 juli 1990. Bestämmelserna i 3 § andra stycket första
meningen och 4 § första stycket andra meningen 2 i lagen om
övervakningskameror m.m. föreslås enligt övergångsbestämmelserna
punkt 1 träda i kraft först den 1 januari 1991. Dessa bestämmelser har
samband med den i proposition 1989/90:54 föreslagna lagen om skydd
för samhällsviktiga anläggningar m.m. som också har föreslagits träda i
kraft den 1 januari 1991. Riksdagen har på förslag av försvarsutskottet
(1989/90:FöU6, rskr. 227) beslutat att denna lag skall träda i kraft först
den 1 april 1991. Detta bör föranleda följdändringar i nyssnämnda
övergångsbestämmelser på sätt framgår av utskottets hemställan.

1989/90:JuU34

Utvidgad lagstiftning

1989/90: Ju U34

Tillstånd att använda en övervakningskamera krävs enligt 4 § för att en
sådan kamera skall fa vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit
allmänheten har tillträde. Från kravet på tillstånd medges enligt förslaget
undantag i fyra fall.

I motion Ju34 föreslås att regeringen skall lägga fram ett förslag till
en utvidgad lag som omfattar även enskilt område och rörlig kamera.
Motionärerna vänder sig mot att tillstånd enligt regeringsförslaget inte
krävs för en övervakningskamera som är monterad på en arbetsplats
dit allmänheten inte har tillräde. Vidare anser motionärerna att det
inte bör vara helt fritt att använda en rörlig (flyttbar) kamera i
övervakningssyfte.

Frågan om användning av övervakningskamera på arbetsplats som
inte är allmän plats är i dag överlämnad till parterna på arbetsmarknaden
att lösa förhandlingsvägen. Departementschefen, som inte funnit
det nödvändigt med någon ändring i detta förfarande, uttalar att vad
som framkommit i det aktuella lagstiftningsärendet inte utgör underlag
för att påstå att förhandlingsmodellen inte skulle fungera. Systemet
med att inhämta de fackliga synpunkterna på övervakning som skall
anordnas på en arbetsplats skall behållas, fortsätter hon. Utskottet, som
instämmer i vad departementschefen anfört, avstyrker bifall till motion
Ju34 i denna del.

Enligt regeringsförslaget gäller lagen om övervakningskameror m.m.
inte kameror som manövreras på platsen; som exempel på sådan
kamera kan nämnas en bärbar videokamera. Denna ordning gäller
även enligt den nuvarande regleringen. Utskottet kan inte se någon
anledning till att, som föreslås i motion Ju34, utsträcka lagens tillämpningsområde
till att omfatta även sådana kameror. Utskottet avstyrker
bifall till motion Ju34 även i denna del.

Övrigt

Utöver vad som redovisats i det föregående har utskottet inte något att
anföra med anledning av propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju33,

res. 1 (vpk)

2. beträffande förutsättningarna för tillstånd

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju32 yrkande 1 och
motion 1989/90:Ju34 yrkande 2 antar det i proposition
1989/90:119 framlagda förslaget till lag om övervakningskameror
m.m. såvitt avser 5 §,

res. 2 (m, fp)
res. 3 (mp)

3. beträffande uppföljning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju32 yrkande 2,

res. 4 (m, fp)

4. beträffande de anställdas inflytande m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju34 yrkande 3
antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 8 § andra
stycket,

res. 5 (mp)

5. beträffande talerätt

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju32 yrkande 3 och
motion 1989/90:34 yrkandena 8 och 9 antar det i moment 2
nämnda lagförslaget såvitt avser 18 §,

res. 6 (m, fp)
res. 7 (mp)

6. beträffande kungörelse

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju34 yrkande 4
antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 9 §,

res. 8 (mp)

7. beträffande tillståndstid m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju34 yrkandena 5
och 6 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 10
§,

res. 9 (mp)

8. beträffande ansvar

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju34 yrkande 7
antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 15 § andra
stycket,

res. 10 (mp)

9. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen beträffande punkt 1 i övergångsbestämmelserna till
det i moment 2 nämnda lagförslaget beslutar att uttrycket "den 1
januari 1991" skall bytas ut mot "den 1 april 1991", att uttrycket
"den 1 juli" skall bytas ut mot "den 1 juli 1990" och att
uttrycket "den 31 december 1990" skall bytas ut mot "den 31
mars 1991",

10. beträffande förslaget till lag om övervakningskameror m.m. i
övrigt

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

11. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lagom ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

b. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

12. beträffande utvidgad lagstiftning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ju34 yrkande 1.

res. 11 (mp)

1989/90: JuU34

Stockholm den 15 maj 1990
På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),
Göran Magnusson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (vpk), Inger Schörling
(mp), Sigrid Bolkéus (s), Birgit Henriksson (m), Gunilla André (c)
och Kent Carlsson (s).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Berith Eriksson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Frågan
om" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:

Frågan om en översyn av lagen om TV-övervakning aktualiserades
av riksdagen år 1985. Riksdagens uppdrag innebar att förslag borde
framläggas som förstärkte den enskildes integritetsskydd samtidigt som
hänsyn tas till den snabba utvecklingen på området. Det nu framlagda
förslaget motsvarar emellertid enligt utskottets mening inte aktuella
fordringar i dessa hänseenden. Användandet av övervakningskameror
är förenat med så stora risker ur integritetssynpunkt att vissa betydande
invändningar kan riktas mot den föreslagna lagen. De i förslagets 5
§ beskrivna förutsättningarna för tillstånd att använda en övervakningskamera
kan enligt utskottets mening inte godtas i en lagreglering av
frågor med stor betydelse för enskildas personliga integritet. Detsamma
gäller också bl.a. vad som föreslås om undantag från upplysningsplikt.
Vidare anser utskottet att frågan om användning av övervakningskameror
på arbetsplatser, som inte samtidigt utgör allmän plats, inte blivit
löst på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets mening bör i sådana
fall som det nyss beskrivna en facklig vetorätt införas mot användande
av övervakningskamera. Beträffande frågan om det kommunala inflytandet
i tillståndsärendet anser utskottet att det, för att en demokratisk
kontroll av utvecklingen på området skall kunna möjliggöras, bör
införas en kommunal vetorätt beträffande tillstånd att använda en
övervakningskamera.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringsförslaget inte bör
genomföras. Regeringen bör i stället få i uppdrag att för riksdagen
lägga fram ett nytt lagförslag i enlighet med de riktlinjer som anges i
motion Ju33.

1989/90:JuU34

Vad nu sagts innebär att utskottet med bifall till motion Ju33
avstyrker bifall till proposition 1989/90:119.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju33 dels avslår
proposition 1989/90:119, dels hos regeringen begär nytt förslag
till lag om övervakningskameror i enlighet med de riktlinjer
som angivits i motionen.

2. Förutsättningarna för tillstånd (mom. 2)

Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom de överväganden som görs
i propositionen om förutsättningarna för att bevilja tillstånd i de fall
där risken för integritetsintrång är ringa. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion Ju34 i denna del. Däremot anser utskottet att den
föreslagna regleringen såvitt avser fall där riskerna för integritetsintrång
är större är otillräcklig med hänsyn till att kameraövervakning i
de flesta fall är en synnerligen integritetsingripande åtgärd. Utskottet
kan därför för sin del ställa sig bakom önskemålet i motion Ju32 att
tillstånd att använda en övervakningskamera skall fa ges endast för
uttryckligen reglerade skyddsändamål när det kan antas att risken för
integritetsintrång är av annat än ringa betydelse. Det bör ankomma på
regeringen att skyndsamt utarbeta och lägga fram lagförslag som tillgodoser
det sagda. I avbidan härpå får den nu framlagda regeringsförslaget
i denna del godtas.

Vad utskottet med anledning av motion Ju32 anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förutsättningarna för tillstånd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju32 yrkande 1
och med avslag på motion 1989/90:Ju34 yrkande 2 dels antar det
i proposition 1989/90:119 framlagda förslaget till lag om övervakningskameror
m.m. såvitt avser 5 §, deb som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om nytt lagförslag.

3. Förutsättningar för tillstånd (mom. 2)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "i här behandlade delar" bort ha
följande lydelse:

Som utskottet anfört i det föregående föreslår regeringen som ett
grundläggande villkor för tillstånd att sökanden skall ha ett befogat

1989/90:JuU34

intresse av att få använda en övervakningskamera. Detta innebär enligt
utskottet en alltför vid möjlighet att meddela tillstånd. Enligt utskottets
mening bör "befogat intresse" ersättas med "betydande intresse" vilket
bör medföra att användningen av övervakningskameror blir tillåten
endast i undantagsfall. För att tillstånd skall meddelas bör det föreligga
ett ansenligt eller viktigt skyddsintresse. Utskottets ställningstagande
innebär att utskottet inte kan ansluta sig till synpunkterna i motion
Ju32 i denna del men tillstyrker bifall till motion Ju34 i här behandlad
del.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förutsättningar för tillstånd

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju34 yrkande 2
och med avslag på motion 1989/90:Ju32 yrkande 1 antar det i
proposition 1989/90:119 framlagda förslaget till lag om övervakningskameror
m.m. såvitt avser 5 §, dock med den ändringen att
uttrycket "befogat" i lagrummets första stycke utbyts mot "betydande".

4. Uppföljning (mom. 3)

Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Departementschefen uttalar" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:

I motion Ju32 framförs önskemål om en uppföljning av tillämpningen
av bestämmelsen om tillstånd i de fall risken för integritetsintrånget
anses ringa.

Departementschefen uttalar i propositionen att hon finner det angeläget
att noga följa tillämpningen av den nya regleringen i förhållande
till den praxis som utbildats med stöd av den nuvarande lagen; hon
anser att någon form av utvärdering av lagstiftningen bör ske. Utskottet
instämmer i denna bedömning. Utöver vad nu sagts bör enligt utskottets
mening regeringen noga loija tillämpningen av bestämmelsen i 5 §
andra stycket som reglerar förutsättningarna för tillstånd i de fall
risken för integritetsintrång är ringa. Enligt utskottets mening kan
nämligen lämpligheten av den i förevarande hänseende föreslagna
prövningsgrunden ifrågasättas eftersom den bygger på en objektiv
bedömning och inte på en bedömning där den enskildes intresse avgör
om intrånget är ringa eller inte. Uppdagas brister i integritetsskyddet
får det ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder med
anledning därav. Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uppföljning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju32 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: Ju U34

5. De anställdas inflytande (moni. 4)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 sorn börjar med
"Utskottet finner för" och slutar med "i denna del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet som instämmer i vad som anförts i motion Ju34 anser att
hänsynen till de anställda som kan beröras av en övervakningskamera
väger så tungt att det bör var obligatoriskt med ett samrådsförfarande
mellan sökanden och de anställda. Resultatet härav bör manifesteras i
ett protokoll som fogas till ansökan. Av protokollet skall framgå de
anställdas synpunkter. Det bör ankomma på regeringen att snarast
lägga fram ett förslag härom för riksdagen. I avvaktan härpå får
regleringen i 8 § godtas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de anställdas inflytande m.m.
att riksdagen dels antar det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 8 § andra stycket, dels med anledning av motion
1989/90:Ju34 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

6. Talerätt (morn. 5)

Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet finner inte" och slutar med "vissa enskilda" bort ha följande
lydelse:

Enligt 18 § i den föreslagna lagen får ett beslut om tillstånd att
använda en övervakningskamera som kan riktas mot en arbetsplats
överklagas av en organisation som företräder anställda. I motionerna
Ju32 och Ju34 yrkas att talerätt även skall tillkomma en anställd när
det gäller en övervakningskamera på en arbetsplats. Med hänsyn till att
arbetstagarorganisationen kanske inte gör samma bedömning av integritetsintrånget
som den enskilde bör talerätten utsträckas till att avse
även den enskilde arbetstagaren som ju för övrigt är den som närmast
berörs. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till lagreglering
härutinnan. I avbidan härpå får regeringsförslaget i denna del godtas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Ju32 och
Ju34 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad avser regleringen i övrigt i 18 § anser utskottet att förslaget
innebär en ändamålsenlig avvägning av möjligheterna att överklaga
beslut av här aktuellt slag. Som framgår av förslaget får även justitiekanslern
och i vissa fell en berörd kommun överklaga tillståndsbeslut.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion Ju34 i den del den avser
talerätt för vissa enskilda.

1989/90:JuU34

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande talerätt
att rikdagen dels antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt
avser 18 §, dels med anledning av motion 1989/90:Ju32 yrkande

3 och motion 1989/90:Ju34 yrkande 9 och med avslag på motion
1989/90:Ju34 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om talerätt för arbetstagare.

7. Talerätt (mom. 5)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet finner inte" och slutar med "vissa enskilda" bort ha följande
lydelse:

I motionerna Ju32 och Ju34 framförs krav på att talerätt skall
tillkomma en anställd när det gäller tillstånd beträffande en övervakningskamera
på en arbetsplats. Vidare vill motionärerna bakom motion
Ju34 att ett beslut att använda en övervakningskamera skall få
överklagas av den som framfört synpunkter på ansökan till länsstyrelsen.
Utskottet instämmer i motionärernas förslag. Aven enligt utskottets
mening bör sålunda dels en anställd som berörs av ett tillstånd,
dels en person som framfört synpunkter på en ansökan tillerkännas
rätten att överklaga ett tillståndsbeslut. Regeringen bör snarast lägga
fram lagförslag som tillgodoser utskottets uppfattning. I avbidan härpå
får regeringsförslaget i denna del godtas. Vad utskottet nu uttalat bör
riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande talerätt
att riksdagen dels antar det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 18 §, dels med anledning av motion 1989/90:Ju32
yrkande 3 och motion 1989/90:Ju34 yrkandena 8 och 9 § som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Kungörelse (mom. 6)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "i här behandlade delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en ansökan om tillstånd
att använda en övervakningskamera mot en plats dit allmänheten
har tillträde bör genom ett kungörelseförfarande delges allmänheten i
berörd kommun. Genom att kungöra ansökan kan kommunmedlem
eller annan som kan anses berörd av övervakningskameran beredas
möjlighet att inkomma med synpunkter på ansökan. Ett dylikt kungörelseförfarande
bör dessutom bekostas av sökanden. Regeringen bör

1989/90:JuU34

snarast föranstalta om de författningsändringar som påkallas av det
sagda. Vad utskottet nu anfört om kungörelseförfarande bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kungörelse

att riksdagen dels antar det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 9 §, dels med anledning av motion 1989/90:Ju34
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

9. Tillståndstid (mom. 7)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på som s. 13 börjar med
"Utskottet som" och på s. 14 slutar med "i dessa delar" bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner för sin del i motsats till vad som föreslagits i
propositionen att tillstånd endast bör få meddelas för begränsad tid.
Enligt utskottets uppfattning är två år en lämplig längsta tidsrymd.
Information om hur länge ett tillstånd gäller bör lämnas i anslutning
till den upplysning om en övervakningskamera som skall lämnas
enligt 3 § första stycket i den föreslagna lagen. Regeringen bör utarbeta
förslag till ändring i lagen i enlighet med vad utskottet uttalat samt
återkomma därom till riksdagen snarast möjligt. I avbidan härpå får
propositionen i denna del godtas.

Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande tillståndstid m.m.

att riksdagen dels antar det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 10 §, dels med anledning av motion 1989/90:Ju34
yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

10. Ansvar (mom. 8)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Som
exempel" och slutar med "motion Ju34" bort ha följande lydelse:

Lika med motionärerna bakom motion Ju34 anser utskottet att
ansvar bör kunna ådömas även i ringa fall. Lagrummet bör jämkas i
enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ansvar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju34 yrkande 7
avslår det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 15 §
andra stycket.

1989/90:JuU34

11. Utvidgad lagstiftning (mom. 12)

1989/90: Ju U34

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Frågan
om" och slutar med "även i denna del" bort ha följande lydelse:

Frågan om användning av övervakningskamera på arbetsplats som
inte är allmän plats är i dag överlämnad till parterna på arbetsmarknaden
att lösa förhandlingsvägen. Departementschefen uttalar att vad som
framkommit i det aktuella lagstiftningsärendet inte utgör underlag för
att påstå att förhandlingsmodellen inte skulle fungera. Utskottet kan
inte dela denna uppfattning. Enligt utskottets mening bör ett tillståndskrav
i princip omfatta även arbetsplatser dit allmänheten inte har
tillträde.

Enligt regeringsförslaget gäller lagen om övervakningskameror m.m.
inte kameror som manövreras på platsen. Det är enligt utskottets
uppfattning otillfredsställande att inte användningen av sådana kameror
omfattas av den föreslagna lagen.

Enligt utskottets mening bör såväl frågan om användning av en
övervakningskamera på arbetsplats som frågan om användning av
övervakningskameror som manövreras på platsen regleras i lagen. Det
bör ankomma på regeringen att snarast för riksdagen presentera ett
lagförslag i enlighet med vad utskottet anfört. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande utvidgad lagstiftning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Ju34 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

gotab 96736. Stockholm 1990