Justitieutskottets betänkande
1989/90:JuU33
Våldsdåd med internationell anknytning
1989/90
JuU33
Propositionen
I proposition 1989/90:130 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att dels godkänna ett i Montreal den 24 februari 1988
undertecknat tilläggsprotokoll till 1971 års Montrealkonvention för
bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet samt en i
Rom den 10 mars 1988 upprättad konvention för bekämpande av brott
mot sjöfartens säkerhet jämte tilläggsprotokoll om bekämpande av
brott mot säkerheten för festa plattformar på kontinentalsockeln,
dels anta genom propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
3. lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsvård i vissa brottmål.
Lagförslagen har granskats av lagrådet.
I samband med propositionen behandlar utskottet den med anledning
av propositionen väckta motionen 1989/90:Ju38 av Lars Werner
m.fl. (vpk). Motionsyrkandet redovisas på s. 7.
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr.?.?
1
Propositionens lagförslag
1989/9ftJuU33
1 Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken
dels att 2 kap. 3 § samt 13 kap. 5 a, 6, 11 och 12 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 5 b §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
3 §'
För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i
2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,
1. om brottet förövats å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest om
det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen å
sådant fartyg,
2. om brottet begåtts av någon som tillhör försvarsmakten på ett område
där en avdelning av försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon
annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål
än övning,
3. om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd
i svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst,
4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet
eller svensk allmän inrättning,
5. om brottet begåtts inom område som ej tillhör någon stat och förövats
mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller
mot utlänning med hemvist i Sverige,
6. om brottet är kapning av luft- 6. om brottet är kapning, sjö- eller
fartyg, luftfartssabotage eller folk- luftfartssabotage, flygplatssabotage,
rättsbrott eller försök till kapning av försök till sådana brott eller folkrättsluftfartyg
eller luftfartssabotage, brott, eller
eller
7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är
fängelse i fyra år eller därutöver.
13 kap.
5 a §2
Den som ombord på luftfartyg Den som genom olaga tvång bemedelst
olaga tvång bemäktigar sig mäktigar sig eller ingriper i manövfartyget
eller ingriper i dess manöv- reringen av ett luftfartyg eller ett
rering, dömes för kapning av fartyg, som används i civil yrkesluf
tf arty g till fängelse i högst fy- mässig sjöfart för befordran av gods
ra år. eller passagerare, bogsering, bärg
ning,
fiske eller annan fångst, döms
för kapning till fängelse i högst
1 Senaste lydelse 1986:645.
2 Senaste lydelse 1973:342.
2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1989/90: JuU33
fyra år. Detsamma gäller den som
genom olaga tvång bemäktigar sig
en plattform i havet som är avsedd
för verksamhet för utforskning eller
utvinning av naturtillgångar eller för
något annat ekonomiskt ändamål
Den som i annat fall
1. för stör eller allvarligt skadar
ett sådant fartyg eller en sådan plattform
som anges i första stycket eller
ett luftfartyg i trafik, eller
2. vidtar en åtgärd som år ägnad
att framkalla fara för säkerheten för
ett sådant fartyg eller en sådan plattform
som anges i första stycket eller
för ett luftfartygs säkerhet under
flygning
döms för sjö- eller luftfartssabotage
till fängelse i
högst fyra år.
Ar brott som i första eller andra stycket sägs att anse som grovt, dömes till
fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande
huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom framkallats fara
för flera människoliv eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art.
5 b§
Den som
1. använder allvarligt våld eller
hot om sådant våld mot någon som
befinner sig på en flygplats som är
öppen för internationell trafik,
2. förstör eller allvarligt skadar
en anordning, som hör till en sådan
flygplats eller som används för flygplatsens
trafik, eller ett luftfartyg,
som inte är i trafik men är uppställt
på flygplatsen, eller
3. med användande av våld eller
hot om våld omintetgör verksamhet
som bedrivs på en sådan flygplats,
döms, om gärningen är ägnad att
framkalla fara för flygplatsens
funktion eller för säkerheten vid
denna, för flygplatssabotage
till fängelse i högst fyra år.
Är brottet att anse som grovt,
döms till fängelse på viss tid, lägst
tvä och högst tio är, eller på livstid.
Vid bedömande av om brottet är
grovt skall särskilt beaktas, om
därigenom framkallats fara för flera 3
Vidtager någon eljest åtgärd som
är ägnad att framkalla fara för luftfartygs
säkerhet under flygning eller
gör någon luftfartyg i trafik oanvändbart
för flygning genom att
förstöra eller skada det, dömes för
luftfartssabotage till fängelse
i högst fyra år.
1* Riksdagen 1989190. 7 sami. Nr 33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1989/90:JuU33
människoliv eller om gärningen annars
varit av särskilt farlig art.
6 §3
Den som av oaktsamhet, genom
att umgås ovarsamt med eld eller
sprängämne eller annorledes, vållar
brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 §
sägs eller framkallar fara därför,
eller vållar skada eller hinder som i
4 § sägs eller skada som i 5 a §
andra stycket sågs, dömes för allmänfarlig
vårdslöshet till
böter eller fängelse i högst sex
månader.
Är brottet grovt, dömes till fängelse
Den som av oaktsamhet, genom
att umgås ovarsamt med eld eller
sprängämne eller på annat sätt, vållar
1. brand eller ofärd som avses i
1, 2 eller 3 § eller framkallar fara för
det,
2. skada eller hinder som avses i
4 § eller
3. skada som avses i 5 a §
andra stycket 1 eller 5 b § första
stycket 2
döms för allmänfarlig
vårdslöshet till böter eller fängelse
i högst sex månader,
i högst två år.
11 §4
Om någon som har ådragit sig
ansvar enligt 1,2, 3, 6, 7, 8, 8 a, 9
eller 10 § eller enligt 5 a § för
luftfartssabotage, frivilligt har avvärjt
en sådan fara eller verkan som
anges där innan avsevärd olägenhet
har uppkommit, får han dömas till
lindrigare straff än vad som är
föreskrivet för gärningen. Var faran
ringa och är för gärningen ej föreskrivet
svårare straff än fängelse i ett
år, skall han ej dömas till ansvar.
Om någon som har ådragit sig
ansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 8 a, 9
eller 10 § eller enligt 5 a § andra
stycket 2 eller 5 b § första stycket 2
eller 3, frivilligt har awäijt en sådan
fara eller verkan som anges där innan
avsevärd olägenhet har uppkommit,
får han dömas till lindrigare
straff än vad som är föreskrivet för
gärningen. Var faran ringa och är för
gärningen ej föreskrivet svårare
straff än fängelse i ett år, skall han ej
dömas till ansvar.
12 §5
För försök, förberedelse eller
stämpling till mordbrand, grov
mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse,
sabotage, grovt sabotage, kapning
av luftfartyg, luftfartssabotage
eller spridande av gift eller smitta
eller till förgöring, så ock för underlåtenhet
att avslöja sådant brott
dömes till ansvar enligt vad i 23 kap.
stadgas.
För försök, förberedelse eller
stämpling till mordbrand, grov
mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse,
sabotage, grovt sabotage, kapning,
sjö- eller luftfartssabotage,
flygplatssabotage eller spridande av
gift eller smitta eller till förgöring, så
ock för underlåtenhet att avslöja sådant
brott dömes till ansvar enligt
vad i 23 kap. stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
•* Senaste lydelse 1973:342
4 Senaste lydelse 1988:942
5 Senaste lydelse 1973:342
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt
Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
31 §1
Regeringen kan för visst fall förordna
om avvikelse från bestämmelserna
i 25-30 §§, om det är påkallat
med hänsyn till rikets säkerhet.
Sådant beslut får meddelas även
beträffande en viss intagen som har
dömts för brott som avses i
1. konventionen för bekämpande
av olaga besittningstagande av luftfartyg
(SÖ 1971:17),
2. konventionen för bekämpande
av brott mot den civila luftfartens
säkerhet (SÖ 1973:48),
3. konventionen om förebyggande
och bestraffning av brott mot
diplomater och andra internationellt
skyddade personer (SÖ 1975:30),
4. den europeiska konventionen
om bekämpande av terrorism (SÖ
1977:12),
5. konventionen mot tagande av
gisslan (SÖ 1980:26) eller
för annat brott som har innefattat
användande av väld, hot eller tvång
för politiska syften,
om det är påkallat med hänsyn till
risken för att den intagne medverkar
till sådan brottslig verksamhet under
verkställigheten i anstalt.
Regeringen får beträffande en
viss intagen besluta om avvikelse
från bestämmelserna i 25-30 §§,
om det är påkallat med hänsyn till
rikets säkerhet eller till risken för att
den intagne under verkställigheten i
anstalt medverkar till brott som innefattar
användande av våld, hot
eller tvång för politiska syften.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
1989/90:JuU33
1 Senaste lydelse 1988:622.
5
3 Förslag till
1989/90: JuU33
Lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §‘
Vad i denna lag stadgas skall äga tillämpning vid förundersökning
angående
brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3 brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3,
eller 5 a § brottsbalken, om brottet 5 a eller 5 b § brottsbalken, om
innefattar gärning varom i 4 § nämn- brottet innefattar gärning varom i 4 §
da kap. sägs, nämnda kap. sägs,
brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 §, 18 kap. 1, 3 eller 4 § eller 19 kap. 1,
2, 5, 6,7, 8 eller 10 § brottsbalken,
brott som avses i 3 kap. 1, 2, 5 eller 6 § eller 4 kap. 1, 2, 3 eller 4 §
brottsbalken, om gärningen innebär förgripelse mot Konungen eller annan
som är nämnd i 18 kap. 2 § samma balk, eller
försök, förberedelse eller stämpling till brott som ovan nämnts, om sådan
gärning är belagd med straff.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
1 Senaste lydelse 1977:1026.
6
Motionen
I motion 1989/90:Ju38 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
avslår förslaget till ny lydelse av 31 § lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt.
Utskottet
Inledning
Propositionen innehåller förslag bl.a. till kompletteringar av brottsbalkens
s.k. terroristbestämmelser.
Lagändringarna föranleds av att det också föreslås att Sverige skall
ratificera ett år 1988 antaget tilläggsprotokoll till 1971 års Montrealkonvention
om brott mot den civila luftfartens säkerhet samt en i
Rom samma år antagen konvention om brott mot sjöfartens säkerhet
med tilläggsprotokoll om brott mot säkerheten för fasta plattformar på
kontinentalsockeln.
Som en följd av de föreslagna ratifikationerna skall enligt propositionen
bestämmelserna i 13 kap. 5 a § brottsbalken om kapning av
luftfartyg och luftfartssabotage ändras så att de omfattar även gärningar
enligt de nya överenskommelserna. Brottsbeteckningarna föreslås ändrade
till kapning resp. sjö- eller luftfartssabotage. Vidare förordas att en
särskild bestämmelse om flygplatssabotage införs i brottsbalken.
Slutligen föreslås vissa följdändringar i bl.a. brottsbalken samt en
justering av bestämmelserna i 31 § lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt om restriktioner för en intagen i fråga om besök, telefonsamtal
och försändelser m.m.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.
Överenskommelserna
Terroristdåd med internationell anknytning fortsätter att vara ett svårartat
problem världen över. Utskottet vill här hänvisa till sitt tidigare i
år avgivna betänkande om terroristlagstiftningen (1989/90:JuU21) och
— såvitt gäller de i detta ärende aktuella internationella överenskommelserna
— till de bombdåd som förövats under 1980-talet på de
internationella flygplatserna i Wien och Rom och kapningen år 1985
av det italienska kryssningsfartyget Achille Lauro under resa mellan
Alexandria och Port Said.
Sverige tillmäter internationell samverkan mot brottslighet av detta
slag stor betydelse och har aktivt deltagit i arbetet på internationella
överenskommelser på området.
De internationella dokument som är aktuella i detta ärende har det
gemensamma syftet att bekämpa den internationella terrorismen. Detta
ändamål liksom intresset från svensk sida att medverka till att den
civila luftfartens och sjöfartens säkerhet upprätthålls talar enligt utskottets
mening starkt för att Sverige bör tillträda överenskommelserna.
1989/90:JuU33
7
Överenskommelserna är traditionellt uppbyggda och innebär att
Sverige åtar sig att se till att de gärningar som avses i dem utgör brott
som kan medföra utlämning. Däremot blir Sverige inte skyldigt att
bifalla en utlämningsansökan, men om utlämning inte sker skall det
finnas möjlighet att utöva jurisdiktion här.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner överenskommelserna.
Brottsbalken
Övervägandena i propositionen angående vilka förändringar i brottsbalken
som påkallas av ett svenskt tillträde till den nya konventionen
och de bägge protokollen utmynnar i förslag till ändringar i bl.a. 13
kap. 5 a § och 2 kap. 3 §. Härjämte föreslås en ny paragraf, 13 kap.
5 b §.
Bestämmelserna i 13 kap. 5 a § om kapning av luftfartyg och
luftfartssabotage ändras så att de kommer att omfatta även gärningar
enligt de nya överenskommelserna. Brottsbeteckningarna ändras till
kapning resp. sjö- eller luftfartssabotage. En särskild bestämmelse om
flygplatssabotage, 13 kap. 5 b §, införs.
Bestämmelsen i 2 kap. 3 § om svensk domstols behörighet i fråga
om brott som begåtts utomlands jämkas så att den täcker brotten
kapning, sjö- eller luftfartssabotage och flygplatssabotage samt försök
till dessa brott.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot förslagen till ändringar
i brottsbalken. I sammanhanget vill emellertid utskottet uttala
att utskottet ansluter sig till departémentschefens uppfattning att det på
sikt är önskvärt att de bestämmelser i brottsbalken som kan vara
tillämpliga vid terroristhandlingar ses över i ett sammanhang i syfte att
anpassa dem till utvecklingen och därigenom också motverka att
framtida överenskommelser föranleder särskild lagstiftning på samma
sätt som hitintills.
Lagen om kriminalvård i anstalt
I 31 § lagen (1974) om kriminalvård i anstalt finns föreskrifter som ger
regeringen möjlighet att i visst fall besluta om särskilda restriktioner
beträffande försändelser m.m., besök och telefonsamtal. Paragrafen
föreslås i propositionen fa en ny utformning med anledning av Sveriges
ratificering av de i ärendet aktuella överenskommelserna.
Det nuvarande första och andra stycket har enligt förslaget förts
samman, varvid samtidigt uppräkningen av konventioner i andra stycket
slopats. Beskrivningen av den brottslighet av terroristkaraktär hos
en intagen som skall utgöra grund för särskilda restriktioner överensstämmer
enligt förslaget i princip med den avgränsning som ligger till
grund för de s.k. terroristbestämmelserna, 1 § lagen (1989:530) om
åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen).
Genom att anknytningen till brott som avses i de angivna konventionerna
försvinner sker en viss begränsning i förhållande till den
nuvarande bestämmelsen, eftersom det i dessa konventioner upptas
1989/90:JuU33
8
brott som inte kan sägas innefatta "användande av våld, hot eller tvång
för politiska syften". Den nya bestämmelsen i paragrafen har emellertid
samtidigt utformats så att det inte längre krävs att den intagne har
dömts för våldsbrott av terroristkaraktär för att särskilda restriktioner
skall få beslutas av regeringen. Vad som krävs är att det är påkallat
med hänsyn till risken för att den intagne under straffverkställigheten
medverkar till något sådant brott. Den nya bestämmelsen motsvarar på
så sätt mera det som krävs för tillämpning av det nuvarande första
stycket, nämligen att det är påkallat med hänsyn till rikets säkerhet i
den aktuella situationen och inte på grund av att den intagne har
dömts för viss typ av brott i ett tidigare skede.
I motion Ju38 uttalas att det skulle vara att lämna alldeles för stort
utrymme åt subjektiva värderingar om risk för medverkan till brott av
angivet slag skulle vara tillräcklig grund för beslut om restriktioner.
Under hänvisning härtill yrkas avslag på regeringens förslag, i denna
del.
Utskottet finner — i likhet med departementschefen — att det för
den riskbedömning som avser terroristbrott självfallet har stor betydelse
om den intagne avtjänar straff för eller tidigare har dömts för ett
sådant brott. Men det står för utskottet också klart att det, även i ett
fell då den intagne inte har gjort sig skyldig till sådan brottslighet, med
hänsyn till omständigheterna kan finnas fog för att befara att han
medverkar i terroristbrottslighet. I själva verket måste riskbedömningen
av regeringen göras på samma sätt och med samma omsorg enligt
den föreslagna lydelsen av lagrummet som enligt den nuvarande.
Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Övrigt
I de delar regeringsförslagen inte berörts i det föregående föranleder de
inget särskilt uttalande från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande internationella överenskommelser
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:130 godkänner
Montrealprotokollet och Rom konventionen jämte tilläggsprotokoll,
2. beträffande brottsbalken
att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i brottsbalken,
3. beträffande lagen om kriminalvård i anstalt
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ju38 antar det
genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
res. (vpk, mp)
1989/90:JuU33
9
4. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål.
Stockholm den 8 maj 1990
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Göthe Knutson (m),
Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran
Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson
(vpk), Inger Schörling (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s)
och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).
Reservation
Lagen om kriminalvård i anstalt (mom. 3)
Berith Eriksson (vpk) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner — i likhet med motionärerna — att den föreslagna
regleringen med enbart "risk" för medverkan till brott av angivet slag
som tillräcklig grund för de ifrågavarande restriktionerna skulle lämna
alldeles för stort utrymme åt subjektiva bedömningar.
Enligt utskottets synsätt får grundläggande rättssäkerhetsgarantier
inte åsidosättas på det sätt som skulle ske om regeringsforslaget antogs.
Lagförslaget bör avslås.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lagen om kriminalvård i anstalt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ju38 avslår det
genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.
1989/90:JuU33
10
lii * « i ■ ^