Jordbruksutskottets betänkande
1989/90:JoU23

Tillsyn enligt djurskyddslagen, m.m.

1989/90

JoU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1989/90:118 om tillsyn enligt
djurskyddslagen (1988:534) m.m. Vidare behandlas dels ett motionsyrkande
från den allmänna motionstiden 1990, dels 23 motionsyrkanden
väckta med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker de i propositionen redovisade förslagen till
lagändringar. Med anledning av tre motionsyrkanden (m, vpk, mp)
begär utskottet att regeringen skall återkomma till riksdagen med en
utvärdering av den lokala djurskyddstillsynens utformning och innehåll.
Vidare förordar utskottet med anledning av en motion (fp) att
tillsynen av cirkusdjur inte bör avgiftsbeläggas. Utskottet avstyrker
övriga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats 12 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) föreslår i propositionen att riksdagen antar

förslagen till

1. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

2. lag om ändring i lagen (1986:99) om försöksverksamhet med
ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen
(1988:534).

Lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1989/90. 16 sami. Nr 23

1 Förslag till
Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)

1989/90:JoU23

Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534)

dels att 2, 24, 25 och 32 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

Djur, som används för ändamål
som avses i 19 § första stycket, skall
inte anses vara utsatta för onödigt
lidande eller sjukdom vid användningen,
om denna har tillstyrkts av
en djurförsöksetisk nämnd.

7a §

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får meddela föreskrifter om
skyldighet för den som yrkesmässigt
säljer sällskapsdjur att vid överlåtelsen
lämna information om djurets
skötsel.

24 §

Lantbruksstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av
denna lag och, om inte annat är angivet, av de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen. Lantbruksstyrelsen samordnar övriga tillsynsmyndigheters
verksamhet och lämnar vid behov råd och hjälp i denna
verksamhet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden
utövar tillsynen inom kommunen utövar tillsynen inom kommunen

om regeringen inte har föreskrivit om regeringen inte har föreskrivit

att tillsynen skall utövas på något att tillsynen skall utövas på något

annat sätt. annat sätt. Miljö- och hälsoskydds nämnden

skall ha tillgång till djurskyddsutbildad
personal i den omfattning
som behövs för att nämnden
skall kunna fullgöra sina uppgifter
på ett tillfredsställande sätt.

Tillsynen i övrigt skall utövas av den eller de myndigheter som rege ringen
bestämmer.

Polismyndigheten skall på begä rån lämna den hjälp som behövs vid
tillsynen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90: JoU23

25 §

Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, lantbruksstyrel- ens bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får föreskriva att det får tas ut sen får föreskriva att det får tas ut

avgift för tillsynen och i ärenden avgift för tillsynen och i ärenden

enligt denna lag. enligt denna lag. Regeringen får

överlåta åt kommunen att meddela
föreskrifter om sådana avgifter.

32 §

Utan hinder av vad i 31 § 1 föreskrivs om tillsägelse och rättelse får
länsstyrelsen, en tillsynsmyndighet eller polismyndigheten besluta att ett
djur som är utsatt för lidande omedelbart skall omhändertas om

1. det bedöms utsiktslöst att felet blir avhjälpt,

2. ägaren till djuret är okänd eller inte kan anträffas, eller

3. det i övrigt bedöms oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt.

Om beslutet har meddelats av någon annan än länsstyrelsen, skall beslutet
underställas länsstyrelsen, som snarast skall avgöra om det skall fortsätta
att gälla.

Omhändertagandet skall ske genom
polismyndighetens försorg.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2 Förslag till

1989/90:JoU23

Lag om ändring i lagen (1986:99) om försöksverksamhet
med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt
djurskyddslagen (1988:534)

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1986:99) om försöksverksamhet
med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen
(1988:534) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har samma befogenheter som enligt 29,
31 och 32 §§ djurskyddslagen (1988:534) tillkommer länsstyrelsen.

Om en miljö- och hälsoskyddsnämnd
beslutar om omhändertagande
av djur, skall nämnden tilllämpa
34§ djurskyddslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1 Senaste lydelse 1988:536.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:Jo34 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om tillägg till 2 § djurskyddslagen,

2. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen anslår 7,6 milj. krVår i fem år
för insatser vad gäller djurmiljö och djurskydd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunernas tillgång till djurskyddsutbildad personal kan tillgodoses
genom mellankommunal samverkan,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till avgiftssystem för
tillsyn enligt djurskyddslagen i enlighet med vad som i motionen
anförs,

5. att riksdagen beslutar att djurförsök skall avgiftsbeläggas i enlighet
med vad som i motionen anförs,

6. att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. till Lantbruksstyrelsen i
särskilt projektstöd till ideella organisationers verksamhet för information
och utbildning i bättre djurskydd.

1989/90:Jo35 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå regeringens proposition 1989/90:118 i den del som rör 2 §
djurskyddslagen.

1989/90:Jo36 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samverkan mellan distriktsveterinärer och miljöoch
hälsoskyddsnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer skall utökas,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad utbildning
i djurskydd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsynsavgifter.

1989/90:Jo37 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av 7 § djurskyddslagen
(1988:534),

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av 24 §
djurskyddslagen (1988:534),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrad djurskyddsutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgiftsuttag för tillsyn enligt djurskyddslagen
(1988:534),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsyn av tävlingshästar och hästtävlingar.

1* Riksdagen 1989190. 16 sami. Nr 23

1989/90:Jo38 av Anders Nordin m.fl. (nnp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå den föreslagna ändringen av 2 §,

2. att riksdagen ger regeringen till känna att krav på förteckning
över tillsynsobjekten bör införas i djurskyddslagen,

3. att 24 §, förutom propositionens förslag, kompletteras med följande:
"Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen
skall meddela föreskrifter om krav på utbildning för den personal
som sköter djurskyddstillsynen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på praktik för djurskyddsinspektörer.

1989/90:Jo39 av Jan-Erik Wikström och Bengt Rosén (båda fp) vari
yrkas att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar
att tillsyn enligt djurskyddslagen över cirkusdjur ej får avgiftsbeläggas.

1989/90:Jo40 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kompetenskrav och kommunernas självbestämmanderätt,

2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
tillsynsavgifter ej får tas ut.

Motion vackt under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Jo522 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgiftsbeläggning av djurförsök.

Uppvaktning

Utskottet har uppvaktats av en representant för Sveriges veterinärförbund,
tillika ordförande i banveterinärkommittén. En representant för
lantbruksstyrelsen har vid samma tillfälle lämnat uppgifter om vissa
tillsynsfrågor m.m.

Utskottet

Bakgrund

Våren 1988 antog riksdagen ett förslag om ny djurskyddslag (prop.
1987/88:93, JoU22, rskr. 327). Frågan om tillsynen över djurskyddet
fick emellertid inte sin slutliga lösning genom den nya lagen. I
förslaget till ny djurskyddslag betonades bl.a. betydelsen av en fungerande
djurskyddstillsyn och vidare konstaterades att djurskyddet är en
naturlig del av miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbetsuppgifter. Det
kunde därför ifrågasättas om det inte borde ankomma på varje kommun
att själv ordna tillsynen. Tillsynen skulle därmed kunna anpassas
till lokala förhållanden och behov. Samtidigt framhölls att det var

1989/90:JoU23

viktigt med en förstärkning av tillsynen. Innan slutlig ställning kunde
tas till lämpligaste sättet att åstadkomma en förstärkning av tillsynen
skulle andra möjligheter undersökas. Lantbruksstyrelsen gavs i uppdrag
att genomföra en sådan undersökning. Uppdraget har redovisats i
lantbruksstyrelsens rapport (1988:9) Tillsyn enligt djurskyddslagen.

Tillsynsmyndighet m.m.

Propositionen

Djurskyddstillsynen är enligt jordbruksministern en naturlig del av
miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbete. Nämnderna har utöver
djurskyddsfrågor även andra uppgifter som rör jordbruket eller på
annat sätt har anknytning till djurskyddet. Den lokala tillsynen bör
därför liksom hittills utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett
grundläggande krav är att tillsynen ges tillräckliga resurser genom att
personal finns tillgänglig för uppgiften. Nämnden skall ha tillgång till
djurskyddsutbildad personal i den omfattning som krävs för en tillfredsställande
tillsyn. Kraven på kommunerna i detta avseende bör
komma till uttryck i lagstiftningen.

I förslaget till ny djurskyddslag (prop. 1987/88:93) uttalades bl.a. att
det i vissa fall kan finnas skäl att lägga ansvaret för den direkta
tillsynen på någon annan myndighet än miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Lantbruksstyrelsen har i sin rapport (1988:9) Tillsyn enligt djurskyddslagen
föreslagit att särskild tillsyn skall anordnas i fråga om bl.a.
hästtävlingar. Jordbruksministern betonar betydelsen av djurskyddet
vid tävling med bl.a. hästar med hänvisning till de ekonomiska intressen
som är förenade med verksamheten. Med stöd av djurskyddslagen
kan föreskrifter meddelas om användningen av djur i sådana sammanhang.
Härigenom kan förhindras att djuren utsätts för lidande. Jordbruksministern
anser inte att det finns skäl för en sådan särskild tillsyn
av hästtävlingar som föreslagits av lantbruksstyrelsen. Banveterinärerna
utför en tillfredsställande tillsyn av själva tävlingen. Tillsyn i övrigt bör
även i fortsättningen utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnderna.
Kravet på särskilt utbildad personal vid nämnderna tillgodoser behovet
av kompetent tillsyn.

Regeringen föreslår vidare att djurskyddslagen förtydligas i fråga om
användningen av försöksdjur. Av lagen skall framgå att om ett djurförsök
har tillstyrkts vid den etiska prövningen skall djuret, såvitt avser
försöket, inte anses vara utsatt för onödigt lidande eller sjukdom.

Motionerna

I motion Jo34 (vpk) yrkande 3 framhålls att många kommuner har
knappa resurser till sitt förfogande för miljöarbetet. Djurskyddstillsynen
är bara en av många angelägna arbetsuppgifter som miljö- och
hälsoskyddsnämnderna har att utföra. Möjligheterna till samordning
mellan kommunerna får därför stor betydelse och detta bör enligt
motionärerna tydliggöras i riksdagens beslut. Det av regeringen föreslagna
tillägget till 24 § djurskyddslagen (1988:534) är enligt motionä -

1989/90: JoU23

rerna i motion Jo37 (m) yrkande 2 onödigt. I och med att kommunerna
har tillsynsansvaret är de givetvis skyldiga att ha för uppgiften
lämplig personal. Förslaget till ändring i djurskyddslagen kommer inte
att lösa några problem. De brister som i dag finns kan troligen endast
lösas med förbättrad utbildning. I miljöpartiets motion Jo38 yrkande 3
framförs krav på att 24 § djurskyddslagen utöver regeringens förslag
skall kompletteras med följande tillägg. "Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande lantbruksstyrelsen skall meddela föreskrifter om
krav på utbildning för djurskyddstillsynen." Enligt motionärerna finns
det risk för att lagändringen inte kommer att leda till någon kompetensförstärkning
hos kommunerna utan ett tillägg av ifrågavarande
slag. I motion Jo40 (fp) yrkande 1 framhålls att det ankommer på
kommunerna att själva avgöra vilken kompetens tillsynspersonalen
skall besitta och att förevarande förslag bör avslås. Förslaget innebär att
för bevakning av miljö- och hälsoskyddsförhållanden som påverkar
människor krävs i princip ingen formell kompetens alls men för
djurskyddet införs särskilda krav. Om det är statens uppfattning att
kommunerna saknar kompetens för den uppgiften bör de enligt motionären
inte heller anförtros ansvaret som tillsynsmyndighet.

I motion Jo37 (m) framförs krav på en särskilt anordnad tillsyn för
tävlingshästar och hästtävlingar (yrkande 7). I likhet med lantbruksstyrelsen
anser motionärerna att tillsynen av tävlingshästar och hästtävlingar
är eftersatt. Det finns skäl som talar för en förbättrad tillsyn.
Den organisation som lantbruksstyrelsen förespråkar behöver dock
inte vara den mest ändamålsenliga. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med ett förslag om hur tillsynen av tävlingshästar och
hästtävlingar skall kunna förbättras.

I flera motioner yrkas att det i propositionen föreslagna tillägget till 2
§ djurskyddslagen skall avvisas. Kravet framförs således i motionerna
Jo34 (vpk) yrkande 1, Jo35 (c) och Jo38 (mp) yrkande 1. Motionärerna
anför bl.a. att förslaget innebär en klar försämring av skyddet för
försöksdjuren. En instans med beslutsbefogenhet och sanktionsmöjligheter
får ge vika för en rådgivande instans utan sanktionsmöjlighet.

Utskottets överväganden

Enligt nu gällande djurskyddslag utövas den lokala tillsynen av miljöoch
hälsoskyddsnämnden. Lagen innehåller dock ett bemyndigande för
regeringen att föreskriva att tillsynen skall utövas på något annat sätt.
Som redovisats i lantbruksstyrelsens rapport varierar ambitionsnivån
och kvaliteten när det gäller tillsynen avsevärt mellan kommunerna.
En kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd har omfattande tillsynsuppgifter
enligt flera olika lagar. Djurskyddet är bara en del av det
som faller inom nämndens ansvarsområde. Den otillräckliga djurskyddstillsynen
är enligt lantbruksstyrelsen till stor del beroende på att
nämnderna ger den tillsynen låg prioritet. Detta har medfört att
otillräckliga resurser avsatts för tillsynen och att i vissa fall kompetensen
hos den inspekterande personalen är bristfällig.

1989/90:JoU23

Utskottet anser att en effektiv och ändamålsenlig tillsyn och kontroll
av djurskyddslagens efterlevnad är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt
djurskyddsarbete. Tillsynen måste planeras och prioriteras
med hänsyn härtill. En kraftig satsning på tillsynen och ett effektivt
tillsynsarbete från myndigheternas sida ger bättre förutsättningar för ett
djurskyddsarbete som leder till förbättrad djurhållning. I likhet med
jordbruksministern anser utskottet att djurskyddstillsynen måste anses
vara en naturlig del av miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbete. Det
är därför lämpligt att den lokala tillsynen utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden
även i fortsättningen. Ett grundläggande krav är då att
tillsynen ges tillräckliga resurser och att personal finns tillgänglig för
uppgiften. En fungerande djurskyddstillsyn förutsätter dessutom att de
kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna har tillgång till välutbildad
och i övrigt kompetent personal. Kravet på en god tillsyn
uppfylls i första hand genom utbildning och information. Utskottet
anser att behovet av kompetent personal även kan tillgodoses genom
olika samverkansformer. Tillsynsarbetet kan utföras av uppdragstagare
eller konsulter och möjligheterna till samverkan mellan kommunerna
bör också tas till vara. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla
betydelsen av lantbrukstyrelsens tillsynsansvar. Utskottet anser mot
bakgrund av det anförda att exempelvis tävlingsverksamhet med hästar
inte bör undantas från den kommunala tillsyn som följer av djurskyddslagen.
Ett samlat kommunalt ansvar för djurskyddstillsynen är
att föredra. Genom banveterinärerna sker en tillfredsställande tillsyn
av den egentliga tävlingsverksamheten. Tillsyn i övrigt beträffande
tävlingshästar och därmed sammanhängande verksamhet bör även i
fortsättningen utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Behovet av
kompetens bör i detta avseende tillgodoses genom att kommunerna
exempelvis anlitar veterinärer för tillsynen. Eventuell kostnad härför
bör kommunerna kunna täcka genom den i propositionen föreslagna
tillsynsavgiften (Se närmare härom i det följande). Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag om att låta kraven beträffande de personella
tillsynsresurserna komma till uttryck i lagstiftningen. Det är mycket
angeläget att en fungerande djurskyddstillsyn kommer till stånd och att
fortsatta brister i detta hänseende blir avhjälpta. Enligt utskottets
mening bör djurskyddstillsynens utformning och innehåll inom två år
utvärderas. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en
redogörelse för hur den lokala djurskyddstillsynen anordnats och vid
behov lämna förslag om de ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo34 yrkande

3, Jo37 yrkande 7 och Jo38 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå de krav på avslag på regeringens
förslag till ändring av 24 § djurskyddslagen som förs fram i
motionerna Jo37 yrkande 2 och Jo40 yrkande 1. Motionerna avstyrks i
berörda delar.

1989/90:JoU23

Enligt 2 § djurskyddslagen får djur inte utsättas för onödigt lidande
och sjukdom. Användningen av försöksdjur skall enligt djurskyddsla -

gen prövas från etisk synpunkt innan försöket påbörjas. Prövningen
görs av särskilda djurförsöksetiska nämnder. Nämndernas uppgift är att
göra en ingående och allsidig bedömning av nödvändigheten av ett
djurförsök och de etiska problemen kring försöket. För att klara denna
uppgift har nämnderna getts en särskild sammansättning med lekmän,
forskare och försöksdjurspersonal representerade. Bland lekmännen
finns såväl allmänintressena som djurskyddsorganisationerna företrädda.
Vid prövningen gäller enligt djurskyddsförordningen att nämnden
skall ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan
lidandet för djuret.

I likhet med jordbruksministern anser utskottet att den etiska prövningen
bl.a. tillgodoser kravet på att djur inte onödigtvis utsätts för
lidande och sjukdom. Avsikten med gällande bestämmelser är givetvis
att den bedömning av angelägenheten av forskningen som görs av de
djurförsöksetiska nämnderna skall vara bindande för tillsynsmyndigheterna.
I annat fall förlorar den etiska prövningen en del av sitt värde.
Miljö- och hälsoskyddsnämnderna har att se till att försöket utförs i
enlighet med den tillstyrkta ansökningen och att djurens vård och
förvaring i samband med försöksverksamheten är tillfredställande från
djurskyddssynpunkt. Det bör därför klarare framgå av djurskyddslagen
att om ett djurförsök har tillstyrkts vid den etiska prövningen skall
djuret, såvitt avser försöket, inte anses vara utsatt för onödigt lidande
eller sjukdom. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
om att lagen i detta avseende förtydligas. Utskottet avstyrker därmed
motionerna Jo34 yrkande 1, Jo35 och Jo38 yrkande 1.

Utbildning i djurskyddsfrågor
Propositionen

Mot bakgrund bl.a. av det ökade behovet av personal för miljöskydd
beslutade regeringen i april 1989 att ge universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i uppdrag att göra en översyn av utbildningen inom
miljö- och hälsoskyddsområdet. Enligt vad jordbruksministern har
erfarit kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå regeringen
att utvidga uppdraget till att även omfatta bl.a. djurskyddsfrågorna
i utbildningen. Uppdraget skall redovisas under hösten 1990.

1 propositionen framhålls att skäl finns för att även se över innehållet
i och omfattningen av vidareutbildningen i djurskydd. Sveriges
lantbruksuniversitet bör ges i uppdrag att utarbeta kurser. Jordbruksministern
har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag i
den delen. I regeringens proposition 1989/90:90 om forskning har
medel reserverats för denna utbildningsinsats under nionde huvudtitelns
anslag Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder.

1989/90:JoU23

Motionerna

Enligt motion Jo36 (c) är det en stor brist att regeringen inte lägger
fram något förslag om hur utbildningen i djurskydd skall förbättras.
Både grund- och vidareutbildning är underdimensionerad. Riksdagen
bör enligt motionärerna slå fast att utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer
måste utökas (yrkande 2). Regeringen bör snarast
återkomma med förslag till riksdagen om den totala utbildningen i
djurskyddsfrågor (yrkande 3). I motion Jo37 (m) framhålls att den
bristfälliga djurskyddstillsynen i många kommuner ofta beror på att
miljö- och hälsoskyddsnämnderna inte har tillgång till djurskyddsutbildad
personal. I dag råder brist på sådan personal. Motionärerna
förutsätter att den översyn av utbildningen som skall redovisas av
UHÄ under hösten 1990 resulterar i nödvändiga förbättringar på
miljö- och hälsoskyddsområdet. Djurskyddsutbildningen måste härvid
ges en större tyngd (yrkande 5). Miljöpartiet kräver i motion Jo38 att
någon form av praktik skall ingå i djurskyddsutbildningen (yrkande 4).
Enligt motionärerna är det viktigt att djurskyddsinspektörerna har
vana vid att handskas med djur. Utbildningen måste ge inspektörerna
möjligheter att lösa fel och brister vid exempelvis ett jordbruk på ett
smidigt och serviceinriktat sätt.

Utskottets överväganden

Tillsynen över djurskyddet sköts i flertalet kommuner av miljö- och
hälsoskyddsinspektörer. Sedan år 1977 utbildas inspektörerna i Umeå
vid institutionen för miljö- och hälsoskydd. Miljö- och hälsoskyddslinjen
omfattar sammanlagt 120 poäng. Utbildningen i djurskydd ingår i
en kurs på sammanlagt nio poäng i livsmedelshygien och djurskydd.
Tyngdpunkten är förlagd på livsmedelshygien. Fort- och vidareutbildning
för yrkesverksamma anordnas inom miljö- och hälsoskydd. Utbildningsprogrammet
omfattar bl.a. en kurs på fem poäng i djurskydd.
En viss vidareutbildning sker även i Kommunförbundets regi.

En förutsättning för en meningsfull tillsyn är självfallet att den som
utövar tillsynen har tillräckliga kunskaper för sin uppgift. Praktiska
erfarenheter kan i detta sammanhang givetvis ha stor betydelse för en
meningsfull tillsyn. I tillsynen ingår inte enbart kontroll av att gällande
föreskrifter följs. Den som utövar tillsynen måste kunna göra en
självständig bedömning av djurens förhållanden. Tillsynsarbetet innefattar
även information och råd om djurhållning. Skall den som utövar
tillsynen kunna utföra sitt arbete på rätt sätt och få gehör för sina
åsikter och synpunkter fordras givetvis att han också besitter sådana
kunskaper på området att hans yrkesutövning respekteras. I likhet med
jordbruksministern anser utskottet att dagens utbildning i djurskydd är
otillräcklig. Enligt utskottets mening bör dock resultatet av de aviserade
uppdragen till universitets- och högskoleämbetet samt Sveriges
lantbruksuniversitet inte föregripas. Det anförda innebär enligt utskottets
mening att motionerna Jo36 yrkandena 2 och 3 och Jo37 yrkande
5 kan anses tillgodosedda. Vad utskottet anfört bör även kunna tillgodose
syftet med motion Jo38 yrkande 4.

1989/90:JoU23

Tillsynsverksamheten

1989/90:JoU23

Propositionen

Jordbruksministern konstaterar att tillsynen över djurskyddet inom
bl.a. animalieproduktionen bör ges en ny huvudinriktning. Ökade
insatser bör göras i fråga om riktad tillsyn och projektverksamhet. Det
är av stor betydelse att nämnden har en förteckning över viktigare
tillsynsobjekt för att möjliggöra en effektiv verksamhetsplanering. Riktad
tillsyn bygger på en verksamhetsplanering som utgår från de
förtecknade tillsynsobjekten. Projektinriktad tillsyn koncentrerar sig på
speciella djurhållningsmetoder. Upptäckta missförhållanden handläggs
enligt ordinarie rutiner. För att tillsynen skall kunna bedrivas på det
sätt som förordats krävs en planering av verksamheten också på central
nivå. Lantbruksstyrelsen måste göra insatser för att styra och påverka
arbetet. Styrelsen skall bl.a. utarbeta en handbok för miljö- och hälsoskyddsnämndernas
tillsynsverksamhet. Jordbruksministern framhåller
att den allt mer komplicerade djurskyddslagstiftningen ställer ökade
krav på sakkunskap. Kommunerna bör därför i vissa fall anlita veterinär.
Kommunernas möjligheter att göra detta ökar om en avgift för
denna tillsyn tas ut.

Motionerna

I motion Jo38 (mp) yrkas att kravet på en förteckning över tillsynsobjekten
skall införas i lagtexten. En förteckning är enligt motionärerna
mycket betydelsefull för en fungerande verksamhetsplanering och för
allmänhetens insyn.

I vpk:s motion Jo34 framhålls att lantbruksstyrelsen under en femårsperiod
har begärt 6,9 milj. kr. för utökad djurskyddsverksamhet.
Medel bör enligt motionärerna anslås till lantbruksstyrelsen i enlighet
med styrelsens begäran med det undantaget att anslaget för utbildning
av personal vid kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar
utökas till en milj. kr. (yrkande 2). Vidare yrkas att 5 milj. kr. anslås
till lantbruksstyrelsen i särskilt projektstöd till ideella organisationers
verksamhet för information och utbildning i bättre djurskydd (yrkande
6).

I motion Jo36 (c) yrkande 1 framhålls att det är viktigt att den
kunskap och erfarenhet av djurens hälsa som finns inom distriktsveterinärkåren
tas till vara. Anlitandet av veterinärer som rådgivare förbättrar
tillsynen. Vidare bör värdefulla initiativ såsom lantbruksorganisationernas
djurskydds- och djuromsorgsprogram beaktas i detta sammanhang.
Det är viktigt med ett förtroendefullt samarbete mellan
tillsynsmyndigheter och branschernas organ för djurskyddsfrågor.

Utskottets överväganden

I propositionen framhålls att en fungerande tillsyn förutsätter att
verksamheten bedrivs på ett rationellt sätt. Tillsynsarbetet måste därför
organiseras och planeras mera noggrant än hittills. I likhet med
jordbruksministern anser utskottet att tillsynen över djurskyddet inom
bl.a. animalieproduktionen bör ges en ny huvudinriktning. Det är av
stor betydelse att miljö- och hälsoskyddsnämnderna då har tillgång till
en förteckning över viktigare tillsynsobjekt. Utan en sådan förteckning
saknas det underlag som behövs för en effektiv verksamhetsplanering.
De i propositionen redovisade verksamhetsformerna bör enligt utskottets
mening kunna bidra till en förbättrad djurskyddstillsyn. Lantbruksstyrelsens
planering av verksamheten på central nivå utgör en
annan nödvändig förutsättning för att tillsynen skall fungera. Lantbruksstyrelsens
handbok för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsverksamhet
bör kunna påverka arbetet så att det får den önskvärda
inriktningen. Tillsynsarbetets komplexitet innebär ökande krav på
sakkunskap. Som utskottet tidigare anfört beträffande tillsynsmyndighetens
verksamhet bör kommunerna vid behov anlita veterinär. Veterinär
sakkunskap bör även anlitas vid verksamhetsplaneringen. Kommunernas
möjligheter att i särskilda fall anlita särskild sakkunskap bör
som framhålls i propositionen öka om kommunerna får ta ut avgift för
tillsynen. Med det anförda synes syftet med motion Jo36 yrkande 1 i
allt väsentligt kunna tillgodoses. Motionen avstyrks i berörd del.

Tillämpningsföreskrifter av det slag som avses i motion Jo38 yrkande
2 bör enligt utskottets mening inte tas in i djurskyddslagen, som
närmast har karaktären av ramlagstiftning. De har snarare sin naturliga
plats i en av regeringen utfärdad förordning eller i lantbruksstyrelsens
detaljföreskrifter. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i
denna del.

Utskottet avstyrker även motion Jo34 yrkandena 2 och 6.

Tillsynsavgifter m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att kommunerna skall få besluta om avgifter
för tillsynen enligt djurskyddslagen. Avgiftsbemyndigandet i 25 § djurskyddslagen
bör därför utvidgas så att regeringen kan överlåta åt
kommunerna att meddela föreskrifter om avgifter. Enligt jordbruksministern
är det rimligt att kommunerna vid en satsning på en förstärkt
och förbättrad tillsyn också får en möjlighet att ta ut viss avgift för
tillsynen. Möjligheten att ta ut sådan avgift för tillsynen får betydelse
för kommuner som måste skaffa sig särskild kompetens för komplicerad
och resurskrävande tillsyn. Vidare framhålls att avgifterna inte får
täcka mer än kostnaden för tillsynen. Avgiften skall enligt förslaget
utformas så att den som betalar avgiften erhåller motsvarande prestation
från myndigheternas sida. Kommunerna skall själva fastställa
avgiftens storlek. Avgiftsbemyndigandet bör enligt jordbruksministern
inte bara gälla avgifter för tillsynen utan också i ärenden enligt lagen.

1989/9ftJoU23

Beträffande överlåtelse av sällskapsdjur föreslås att regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen får meddela föreskrifter
om skyldighet för den som yrkesmässigt säljer sällskapsdjur att
vid överlåtelsen lämna information om djurens skötsel.

Motionerna

Enligt motionärerna i motion Jo34 (vpk) bör för tillsynen enligt
djurskyddslagen gälla att man skiljer på servicefunktion och kontrollfunktion.
Servicefunktionen kan indelas i en allmän och en objektinriktad
del. För den allmänna servicefunktionen — exempelvis information
om lagar och regler — bör ingen avgift tas ut. Allmänheten
skall kunna ringa till myndigheten och få enklare frågor besvarade.
Allmänt informationsmaterial skall tillhandahållas av myndigheten.
För den objektinriktade servicen skall avgift tas ut. Även kontrollfunktionen
kan indelas i en mer allmän och en specialinriktad tillsyn. Den
allmänna tillsynen bör vara avgiftsfri. Om förhållanden upptäcks vid
ordinarie tillsyn, som kräver ytterligare åtgärder, bör dessa avgiftsbeläggas.
Avgiftsbeläggning för tillsyn av cirkusdjur avvisas av motionärerna.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett mer utvecklat förslag
till avgiftssystem i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande
4). I motion Jo36 (c) yrkande 4 framhålls att de avgifter som kan bli
aktuella måste samordnas så att det inte blir för stora skillnader mellan
de olika kommunerna. Tillsynen av djurförsök och cirkusdjur bör
enligt motionärerna avgiftsbeläggas. I de fall besiktningen påvisar missförhållanden
skall djurägaren bekosta tillsynen. Övrig tillsyn bör vara
avgiftsfri och finansieras via medel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.
Motionärerna i motion Jo37 (m) yrkande 6 avvisar
regeringens förslag om kommunalt avgiftsuttag. Den nuvarande
lagstiftningen ger möjlighet till visst avgiftsuttag men har aldrig utnyttjats.
Mot denna bakgrund är det omotiverat att införa ett kommunalt
avgiftsuttag. I sammanhanget bör enligt motionärernas mening även
påpekas att kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har ett
lagstadgat tillsynsansvar. Denna tillsyn är en typ av myndighetskontroll
som inte bör avgiftsläggas. Däremot kan det vara befogat med avgiftsuttag
vid återkontroller eller då extra stora kontrollinsatser behövs. Den
nuvarande lagstiftningen ger enligt motionärerna möjlighet till denna
typ av avgiftsuttag. I motion Jo39 (fp) yrkas att tillsynen av cirkusdjur
skall undantas från avgiftsbeläggning. I folkparti motionen Jo40 yrkas
avslag på regeringens förslag att avgiftsbelägga tillsynen enligt djurskyddslagen
(yrkande 2).

I motion Jo34 (vpk) yrkas att djurförsök beläggs med en avgift per
försöksdjur (yrkande 5). En sådan avgift skall medverka till att minska
antalet försöksdjur. 1 centerpartiets motion Jo522 yrkas att djurförsöken
avgiftsbeläggs (yrkande 2). Motionärerna framhåller bl.a. att en
avgift både bör kunna skapa erforderliga resurser för tillsynen och
medverka till att antalet försöksdjur minskar. Avgiften bör tas ut för
varje djur som används i försöken.

1989/90:JoU23

I motion Jo37 (m) framhålls att problemen med djurägare som inte
kan sköta sina sällskapsdjur på ett tilfredsstäl lande sätt oftast beror på
bristande personligt ansvar och inte på uteblivna skötselinstruktioner.
Regeringens förslag i förevarande hänseende lär enligt motionärernas
mening knappast avhjälpa sådana brister. Riksdagen bör därför awisa
regeringens förslag om krav på skötselinstruktioner vid yrkesmässig
försäljning av sällskapsdjur (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Med stöd av 25 § djurskyddslagen i nu gällande lydelse kan regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen föreskriva att
avgift skall tas ut för bl.a. tillsynen enligt lagen.

I propositionen med förslag om ny djurskyddslag (prop. 1987/88:93)
framhölls att avsikten med förslaget om avgiftsbemyndigande inte var
att avgiftsbelägga tillsynen annat än då tillsynen ställer särskilda krav
på sakkunskap eller om det annars finns särskilda skäl. I likhet med
jordbruksministern anser utskottet att kommunerna vid en satsning på
en förstärkt och förbättrad tillsyn också skall få möjlighet att ta ut viss
avgift för tillsynen. Möjligheten att ta ut en sådan avgift får betydelse
för kommuner som måste skaffa sig särskild kompetens för komplicerad
och resurskrävande tillsyn. Vidare kan en möjlighet till avgiftsfinansiering
få betydelse när det gäller den projektinriktade tillsynen.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att utgångspunkten för
införandet av tillsynsavgifter av ifrågavarande slag är att avgiften inte
får täcka mer än kostnaderna för tillsynen. Avgiften skall även vara
utformad på ett sådant sätt att den som betalar avgiften erhåller en
motsvarande prestation från myndigheternas sida. En förstärkt tillsyn
med ökade insatser från kommunens sida både vad gäller resurser och
ökad sakkunskap bör också kunna tillföra djurägaren ny och värdefull
kunskap och information. Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till ändring i 25 § djurskyddslagen med bemyndigande
för regeringen att överlåta åt kommunen att meddela föreskrifter om
avgift för tillsynen och i ärenden enligt lagen. Motionerna Jo37 yrkande
6 och Jo40 yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Utskottet avstyrker även motionerna Jo34 yrkande 4 och Jo36
yrkande 4 i motsvarande del.

Riksdagen har vid flera tillfållen uttalat sitt stöd till cirkuskonsten.
Senast hösten 1986 framhöll riksdagen bl.a. betydelsen av att insatser
görs för att främja cirkuskonstens fortlevnad i Sverige och att alla
möjligheter tas till vara för att på olika sätt underlätta cirkusverksamheten.
Vidare betonades betydelsen av att bestämmelser för cirkusföreställningar
såvitt möjligt fick en likartad utformning över hela landet
(KrU 1986/87:4).

I propositionen framhåller jordbruksministern bl.a. att kommunerna
genom att ta ut en avgift för tillsynen kan skaffa sig särskild
kompetens för komplicerad och resurskrävande tillsyn. Utskottet har
anslutit sig till föreliggande förslag men anser att den kommunala

1989/90: Jo U23

tillsynen av cirkusdjur inte bör avgiftsbeläggas. Ett sådant ställningstagande
torde också stå i överensstämmelse med riksdagens tidigare
uttalanden om att underlätta cirkuskonstens fortlevnad. I likhet med
motionärerna i motion Jo39 anser utskottet således att lokal tillsyn av
cirkusdjur bör undantas från tillsynsavgift. Vad utskottet anfört med
anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. I enlighet härmed avstyrks motion Jo36 yrkande 4 i
motsvarande del.

Frågan om att avgiftsbelägga djurförsök var under våren 1989 föremål
för utskottets prövning i samband med behandlingen av ett antal
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden samma år om djurskydd
m.m. Utskottet har inte funnit anledning att frångå sitt ställningstagande,
som redovisas i betänkandet 1988/89:JoU17. Motionerna
Jo34 yrkande 5 och Jo522 yrkande 2 avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen skall få meddela
föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt säljer sällskapsdjur
att vid överlåtelse lämna information om djurets skötsel.
Med anledning härav avstyrks motion Jo37 yrkande 1.

De i propositionen framlagda lagförslagen som inte särskilt berörts i
det föregående tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en vidareutvecklad djurskyddstillsyn

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo34 yrkande
3, 1989/90:Jo37 yrkande 7 och 1989/90:Jo38 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
särskild redovisning i ämnet m.m.,

2. beträffande lagförslag om den lokala djurskyddstillsynen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Jo37 yrkande 2
och 1989/90:Jo40 yrkande 1 antar förslaget till lag om ändring i
djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 §,

res. 1 (m)

3. beträffande lagförslag om förtydligande av djurskyddslagen
vad avser försöksdjur

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Jo34 yrkande 1,
1989/90:Jo35 och 1989/90:Jo38 yrkande 1 antar förslaget till lag
om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 2 §,

res. 2 (c, vpk, mp)

4. beträffande utbildning i djurskyddsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo36 yrkandena 2 och 3,
1989/90:Jo37 yrkande 5 och 1989/90:Jo38 yrkande 4,

res. 3 (m)
res. 4 (c)
res. 5 (mp)

1989/90:JoU23

5. beträffande samverkan i tillsynsverksamheten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo36 yrkande 1,

6. beträffande lagstiftning om förteckning över tillsynsobjekt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo38 yrkande 2,

res. 6 (mp)

7. beträffande ytterligare medel till lantbruksstyrelsen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo34 yrkandena 2 och 6,

res. 7 (vpk)

8. beträffande lagstiftning om kommunal tillsynsavgift

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Jo37 yrkande 6
och 1989/90:Jo40 yrkande 2 antar förslaget till lag om ändring i
djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 25 §,

res. 8 (m)

9. beträffande utformning av avgiftssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo34 yrkande 4 och
1989/90:Jo36 yrkande 4 i motsvarande del,

res. 9 (c)
res. 10 (vpk)

10. beträffande avgiftsbefrielse vid tillsyn över cirkusdjur

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo39 och med
avslag på motion Jo36 yrkande 4 i återstående del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande avgiftsbeläggning av djurförsök

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo34 yrkande 5 och
1989/90:Jo522 yrkande 2,

res. 11 (vpk)

12. beträffande överlåtelse av sällskapsdjur

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Jo37 yrkande 1
antar förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)
såvitt avser 7 a §,

res. 12 (m)

13. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen
(1988:534) i de delar som ej omfettas av utskottets
hemställan ovan,

14. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1986:99) om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter
vid tillsyn enligt djurskyddslagen (1988:534).

Stockholm den 10 maj 1990
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

1989/90: JoU23

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad o(s), Martin
Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg

(s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (vpk), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Anders
Castberger (fp) och Anders Nordin (mp).

Reservationer

1. Lagförslag om den lokala djurskyddstillsynen
(mom. 2)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
är" och slutar med "berörda delar." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det av regeringen föreslagna tillägget till 24 §
djurskyddslagen (1988:534) är onödigt. I och med att kommunerna har
tillsynsansvaret är de givetvis skyldiga att ha för uppgiften lämplig
personal. Förslaget till ändring i djurskyddslagen kommer inte att lösa
några problem. De brister som i dag finns kan troligen endast lösas
med förbättrad utbildning. Utskottet ansluter sig således till yrkande 2

i motion Jo37 om avslag på regeringens förslag till ändring av 24 §
djurskyddslagen. Motion Jo40 yrkande 1 avstyrks i den mån den inte
kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslag om den lokala djurskyddstillsynen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Jo37 yrkande 2 och
med avslag på motion 1989/90:Jo40 yrkande 1 avslår förslaget
till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser

24 §,

2. Lagförslag om förtydligande av djurskyddslagen
vad avser försöksdjur (mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk)
och Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "1
likhet" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna sköter tillsynen även av försöksdjur.
Detta har i några fell medfört att genomförandet av djurförsök,
som godkänts av djurförsöksetisk nämnd, har förbjudits. Besluten
har varit föremål för prövning i högre instans. Därvid har konstaterats
att miljö- och hälsoskyddsnämnden har rätt att meddela sådant förbud.
Regeringens förslag om ett förtydligande i djurskyddslagen beträffande
försöksdjuren innebär enligt utskottets mening en klar försämring av
skyddet för försöksdjuren och bör avslås. Förslaget innebär att en
instans med beslutsbefogenhet och sanktionsmöjligheter får ge vika för

1989/90:JoU23

en enbart rådgivande instans. Utskottet ansluter sig således till de krav
på avslag på regeringens förslag till ändring av 2 § djurskyddslagen
som framförs i motionerna Jo34 yrkande 1, Jo35 och Jo38 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagförslag om förtydligande av djurskyddslagen
vad avser försöksdjur

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Jo34 yrkande 1,
1989/90:Jo35 och 1989/90:Jo38 yrkande 1 avslår förslaget till lag
om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 2 §,

3. Utbildning i djurskyddsfrågor (mom. 4)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "En
förutsättning" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

En förutsättning — — — ( = utskottet) — — — yrkesutövning
respekteras. Den bristfälliga djurskyddstillsynen i många kommuner
beror ofta på att miljö- och hälsoskyddsnämnderna inte har tillgång till
djurskyddsutbildad personal. 1 dag råder brist på sådan personal.
Utskottet förutsätter att den översyn av utbildningen som skall redovisas
av UHÄ under hösten 1990 resulterar i nödvändiga förbättringar på
miljö- och hälsoskyddsområdet. Djurskyddsutbildningen måste härvid
ges en större tyngd. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo37 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna Jo36 yrkandena 2 och 3 samt Jo38 yrkande 4
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildning i djurskyddsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo37 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1989/90:Jo36 yrkandena 2 och 3
samt 1989/90:Jo38 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Utbildning i djurskyddsfrågor (mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "En
förutsättning" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

En förutsättning — — — (= utskottet) — — — yrkesutövning
respekteras. En stor brist i propositionen är att regeringen inte lägger
fram något förslag till hur utbildningen i djurskydd skall förbättras.
Utbildningen är underdimensionerad, vilket också riksdagens utbildningsutskott
har påtalat. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte nu
har ett färdigt förslag att presentera riksdagen utan endast konstaterar
det som riksdagen redan för två år sedan hade klart för sig. Riksdagen
bör slå fest att utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer

1989/90:JoU23

måste utökas samt att regeringen snarast återkommer med förslag om
den totala utbildningen i djurskyddsfrågor. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo36 yrkandena 2 och 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär enligt utskottets
mening att motion Jo37 yrkande 5 kan anses tillgodosedd. Vad utskottet
anfört bör även kunna tillgodose syftet med motion Jo38 yrkande

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildning i djurskyddsfrägor
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo36 yrkandena

2 och 3 och med avslag på motionerna 1989/90:Jo37 yrkande 5
samt 1989/90:Jo38 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Utbildning i djurskyddsfrågor (mom. 4)

Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "En
förutsättning" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

En förutsättning — — — ( = utskottet) — — — anses tillgodosedda.
Beträffande utbildningskraven vill utskottet härutöver framhålla nödvändigheten
av praktik som en viktig del i utbildningen. Djurskyddsinspektörerna
bör ha vana vid att handskas med djur, och utbildningen
måste främja förmågan till smidig och serviceinriktad problemlösning.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo38 yrkande 4
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna
Jo36 yrkandena 2 och 3 samt Jo37 yrkande 5 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildning i djurskyddsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo38 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1989/90:Jo36 yrkandena 2 och 3
samt 1989/90:Jo37 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Lagstiftning om förteckning över tillsynsobjekt
(mom. 6)

Anders Nordin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Tillämpningsföreskrifter av" och slutar med "denna del." bort ha
följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo38 yrkande 2 anser utskottet
att en förteckning över tillsynsobjekten är av stor betydelse för en
effektiv djurskyddsverksamhet. Kravet på sådan förteckning bör därför
införas i djurskyddslagstiftningen. Vad utskottet anfört med anledning
av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:JoU23

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lagstiftning om förteckning över tillsynsobjekt

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo38 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ytterligare medel till lantbruksstyrelsen (mom. 7)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "2 och 6." bort ha följande
lydelse:

Lantbruksstyrelsen har under en femårsperiod begärt 6,9 milj. kr.
för utökad djurskyddsverksamhet. Medel bör enligt utskottets mening
anslås till lantbruksstyrelsen i enlighet med styrelsens begäran med det
undantaget att anslaget för utbildning av personal vid kommunernas
miljö- och hälsoskyddsförvaltningar höjs med 700 000 kr. Vidare anser
utskottet att 5 milj. kr. bör anslås till lantbruksstyrelsen i särskilt
projektstöd till ideella organisationers verksamhet för information och
utbildning i bättre djurskydd. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo34 yrkandena 2 och 6 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ytterligare medel till lantbruksstyrelsen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo34 yrkandena

2 och 6 till lantbruksstyrelsen — utöver tidigare anvisat anslag —
för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på 12 600 000 kr.
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Lagstiftning om kommunal tillsynsavgift (mom. 8)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "I
propositionen" och slutar med "utskottet anfört." bort ha följande
lydelse:

Den nuvarande lagstiftningen ger möjlighet till visst avgiftsuttag men
har aldrig utnyttjats. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets
mening omotiverat att införa en möjlighet till ett kommunalt avgiftsuttag.
I sammanhanget bör även påpekas att kommunernas miljö- och
hälsoskyddsnämnder har ett lagstadgat tillsynsansvar. Denna tillsyn är
en typ av myndighetskontroll som inte bör avgiftsläggas. Däremot kan
det vara befogat med avgiftsuttag vid återkontroller eller då extra stora
kontrollinsatser behövs. Den nuvarande lagstiftningen ger möjlighet
till denna typ av avgiftsuttag. Utskottet avisar således i likhet med
motionärerna i motion Jo37 yrkande 6 regeringens förslag om kommunalt
avgiftsuttag. Motion Jo40 yrkande 2 avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

1989/90:JoU23

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande lagstiftning om kommunal tillsynsavgift

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Jo37 yrkande 6 och
med avslag på motion 1989/90:Jo40 yrkande 2 avslår förslaget
till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser

25 §,

9. Utformning av avgiftssystemet (mom. 9)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med

"Utskottet avstyrker" och slutar med "motsvarande del." bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo36 yrkande 4 i motsvarande del måste de

avgifter som kan bli aktuella samordnas så att det inte blir för stora

skillnader mellan de olika kommunerna. I de fall besiktningen är
påkallad av missförhållanden skall djurägaren bekosta tillsynen. Övrig
tillsyn bör vara avgiftsfri och finansieras via medel från handelsgödseloch
bekämpningsmedelsavgifter. Vad utskottet anfört med anledning
av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motion Jo34 yrkande 4 avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utformning av avgiftssystemet

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo36 yrkande 4 i
motsvarande del och med avslag på motion 1989/90:Jo34 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Utformning av avgiftssystemet (mom. 9)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "motsvarande del." bort ha
följande lydelse:

För tillsynen enligt djurskyddslagen bör gälla att man skiljer på
servicefunktion och kontrollfunktion. Servicefunktionen kan indelas i
en allmän och en objektinriktad del. För den allmänna servicefunktionen
— exempelvis information om lagar och regler — bör ingen avgift
tas ut. Allmänheten skall kunna ringa till myndigheten och få enklare
frågor besvarade. Allmänt informationsmaterial skall tillhandahållas av
myndigheten. För den objektinriktade servicen skall avgift tas ut. Även
kontrollfunktionen kan indelas i en mer allmän och en mer specialinriktad
tillsyn. Den allmänna tillsynen bör vara avgiftsfri. Om förhållanden
upptäcks vid ordinarie tillsyn som kräver ytterligare åtgärder
bör dessa avgiftsbeläggas. I likhet med motionärerna i motion Jo34
yrkande 4 förordar utskottet att regeringen återkommer till riksdagen

1989/90:JoU23

med ett mer utvecklat förslag till avgiftssystem. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motion Jo36 yrkande 4 i motsvarande del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utformning av avgiftssystemet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo34 yrkande 4
och med avslag på motion 1989/90:Jo36 yrkande 4 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Avgiftsbeläggning av djurförsök (mom. 11)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Frågan
om" och slutar med "2 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Djurförsök bör enligt utskottets mening beläggas med en avgift per
försöksdjur. En sådan avgift medverkar både till att skapa erforderliga
resurser för tillsynen och till att antalet försöksdjur minskar. Avgiften
bör tas ut för varje djur som används i försöken. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo34 yrkande 5 och Jo522 yrkande 2
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avgiftsbeläggning av djurförsök

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo34 yrkande
5 och 1989/90:Jo522 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Överlåtelse av sällskapsdjur (mom. 12)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Problemen med djurägare som inte kan sköta sina sällskapsdjur på
ett tillfredsställande sätt beror oftast på bristande personligt ansvar och
inte på uteblivna skötselinstruktioner. Regeringens förslag i förevarande
hänseende lär enligt utskottets mening knappast avhjälpa sådana
brister. Med bifall till motion Jo37 yrkande 1 bör riksdagen därför
avvisa regeringens förslag om krav på skötselinstruktioner vid yrkesmässig
försäljning av sällskapsdjur.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande överlåtelse av sällskapsdjur

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Jo37 yrkande 1
avslår förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)
såvitt avser 7 a §.

1989/90:JoU23

Särskilt yttrande

1989/90: JoU23

En vidareutvecklad djurskyddstillsyn (mom. 1)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m),
Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anför:

Djurskyddstillsynen av tävlingshästar är mer komplicerad än annan
djurskyddstillsyn. Mot den bakgrunden har lantbruksstyrelsen föreslagit
en särskild organisation för denna tillsyn. Enligt förslaget skall
speciella veterinärer sköta tillsynen av tävlingshästar och hästtävlingar.
Veterinärerna skall vara anställda direkt av lantbruksstyrelsen och ha
ansvaret för djurskyddstillsynen både under tävling och träning. En
sådan organisation kan på ett bättre sätt än den av regeringen föreslagna
kontrollera att djuren behandlas väl och inte drivs för hårt. Det
gäller både under tävling och träning. Dopingkontroller skulle kunna
bli effektivare än vad som är möjligt med den nuvarande organisationen.
Enligt vår mening borde riksdagen redan nu beslutat att djurskyddstillsynen
för tävlingshästar skall skötas av för detta speciellt
anställda veterinärer, organiserade på det sätt som lantbruksstyrelsen
föreslår. Den utvärdering som utskottet föreslår måste bli grundlig och
de synpunkter vi här fört fram bör också finnas med i bedömningen.

gotab 96730, Stockholm 1990