Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1989/90:57 föreslagit att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,

2. lagom ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

3. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

4. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.,

5. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),

6. lag om ändring i bisjukdomslagen (1974:211),

7. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,

8. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),

9. lag om ändring i ädellövskogslagen (1984:119).
Propositionen innebär att regeringen befrias från sin nuvarande

befattning med vissa ärenden om överklagande inom jordbruksdepartementets ansvarsområde. Enligt förslaget skall regeringen inte heller vara första instans i vissa ärenden som rör häradsallmänningar och allmänningsskogar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Lagförslagen redovisas i bilaga till detta betänkande.

Utskottet

I propositionen föreslås ändringar i ett antal lagar som bl.a. innebär att regeringen befrias från sin nuvarande befettning med vissa ärenden om överklagande inom jordbruksdepartementets ansvarsområde. 1 stället föreslås att beslut enligt de berörda lagarna får överklagas till kammarrätten. I ett inledande kapitel i propositionen hänvisas till de av riksdagen beslutade riktlinjerna för en systematisk översyn av möjligheterna att överklaga myndighetsbeslut till regeringen (prop. 1983/84:120, KU23, rskr. 250). Syftet med översynen skulle bl.a. vara att begränsa antalet överklaganden hos regeringen.

Vidare hänvisas till lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut som syftar till att säkerställa att svensk rätt motsvarar Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

1 Riksdagen 1989/90. 16 saml. Nr 13

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda lagförslagen. 1989/90:JoU13

När det gäller frågor om fastställelse och ändring av reglemente m.m. för häradsallmänning hänvisas i propositionen till ett uttalande i förarbetena till 1952 års lagstiftning i ämnet (prop. 1952:15). Genom denna lagstiftning bedömdes reglementena få ökad vikt, och det ansågs angeläget att fastställelseprövningen skedde efter enhetliga principer. 1 den nu aktuella propositionen (s. 19) framhålls att de skäl som tidigare anfördes för regeringsprövning numera torde sakna aktualitet. Utskottet har från jordbruksdepartementet erfarit att ärenden angående reglementen för häradsallmänningar är ytterligt sällsynta. Utskottet utgår emellertid från att det även framdeles kan finnas ett behov av enhetliga principer för fastställelseprövningen. Det bör i så fall finnas möjlighet att tillgodose detta behov genom någon typ av samråd eller remissförfarande med t.ex. Sveriges häradsallmänningsförbund eller annan lämplig organisation.

Propositionen föranleder i övrigt inga uttalanden från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

4. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.,

5. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i växt-skyddslagen (1972:318),

6. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i bisjukdomslagen (1974:211),

7. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,

8. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),

9. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i ädellövskogslagen (1984:119).

Stockholm den 8 februari 1990 På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olssson

41 §'

Nuvarande lydelse Om besvär m.m.

Länsstyrelsens beslut i sådana ärenden som avses i 24, 28 eller 29 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Fiskenämndens beslut i sådant ärende som avses i 30 § får överklagas hos fiskeristyrelsen genom besvär. Fiskeristyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Då ett beslut som en myndighet många att en avskrift av beslutet inte dem, skall delgivning ske enligt 17 §

Beslut, som avses i 28 och 29 §§, skall gälla utan hinder av att det har överklagats, om inte annat jörord-nas.Om det finns särskilda skäl, får ixsktnämndtn forordna att även sådant beslut, som avses i 30 §, skall gälla med omedelbar verkan.

Föreslagen lydelse Om överklagande m. m.

Länsstyrelsens beslut i sådana ärenden som avses i 24, 28 eller 29 § får överklagas hos kammarrätten.

Fiskenämndens beslut i sådana ärenden som avses i 30 § får överklagas hos fiskeristyrelsen. Fiskeristyrelsens beslut /' sådana ärenden får överklagas hos kammarrätten.

meddelar enligt denna lag angår så lämpligen kan tillställas var och en av delgivningslagen (1970:428).

Beslut, som avses i 28 och 29 §§, gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Om det finns särskilda skäl, får fiskenämnden bestämma att även ett sådant beslut, som avses i 30 §, skall gälla omedelbart.

Ledamot av allmänningsstyrelse skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, om inte regeringen för ett särskilt fall medger annat. Ledamot får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräld-rabalken.

Ledamot av allmänningsstyrelse må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av all-männingsstämman.

.4vår styrelseledamot innan den tid för vilken han blivit vald gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående tiden. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsstäm-ma, såframt styrelsen är beslulför med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Ledamöterna i en allmänningsstyrelse skall vara här i landet bosatta svenska medborgare, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-balken.

Om en alhnänningsstämma beslutar det, får en ledamot av en allmänningsstyrelse skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått ut.

Om en styrelseledamot avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter genast se till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen ändå är beslutför och om det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp till nästa ordinarie allmännings-stämma.

Förslag till reglemente skall uppgöras av delägarna samt underställas regeringen för prövning och fastställelse. Regeringen prövar förslagels överensstämmelse med lag och dess ändamålsenlighet saml äger vidtaga de ändringar däri som må finnas påkallade.

Delägarna skall upprätta förslag till reglemente. Förslaget skall underställas länsstyrelsen för prövning och fastställelse. Länsstyrelsen skall pröva om förslaget är lagenligt och lämpligt. Länsstyrelsen får göra de ändringar i förslaget som behövs.

41 r

2 mom.

En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

Talan mot beslut, som länsstyrelse meddelat i fall som avses i 1 mom. eller enligt 8, 17, 37 eller 38 §, föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan hos regeringen genom besvär.

Beträffande förvaltningen av fond som bildats av inkomst från besparingsskogama inom Venjans socken eller från Lima eller Tran-strands sockens besparingsskog äger regeringen utan hinder av vad i denna lag stadgas efter vederbörande delägares hörande meddela särskilda bestämmelser.

Länsstyrelsen får meddela särskilda bestämmelser om förvaltningen av sådana fonder som har bildats av inkomster från besparingsskogama inom Venjans socken eller från Lima eller Tran-strands sockens besparingsskog. Innan sådana bestämmelser meddelas skall delägarna höras.

Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, om inte regeringen för ett särskilt fall medger annat. Ledamot får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedde] gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem som utsett honom.

Avgår styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit utsedd gått tillända och finnes ej suppleant, skall, där den avgångne valts av delägarna, på föranstaltande av allmänningsstyrelsen val av ny ledamot för återstående tiden ofördröjligen hållas samt, om den avgångne utsetts av länsstyrelsen, anmälan om avgången genast göras hos denna myndighet för utseende av ny ledamot JÖr samma tid. Ulan hinder av vad nu stadgats må dock

Ledamöterna i en allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara här i landet bosatta svenska medborgare, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om den som har utsett en ledamot ( en allmänningsstyrelse eller ( en ekonominämnd beslutar det, får ledamoten skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått ut.

Om en styrelse- eller nämndledamot som är vald av delägarna avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant, skall allmänningsstyrelsen genast se till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen eller nämnden ändå är beslutför och om del inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp till nästa ordinarie all-männingsslämma. Om ledamoten har utsetts av länsstyrelsen skall all-

Förslag till reglemente skall uppgöras av delägarna. Förslaget insändes till länsstyrelsen, som med eget yttrande överlämnar förslaget till regeringen för prövning och fastställelse. Regeringen prövar förslagets överensstämmelse med lag och dess ändamålsenlighet samt äger vidtaga de ändringar däri som må finnas påkallade.

Delägarna skall upprätta förslag till reglemente. Förslaget skall underställas länsstyrelsen för prövning och fastställelse. Länsstyrelsen skall pröva omförslaget är lagenligt och lämpligt. Länsstyrelsen får göra de ändringar iförslaget som behövs.

Ändring av fastställt reglemente må efter förslag av länsstyrelsen, delägarna eller den minoritet av dem, som bestämts i reglementet, medgivas av Konungen. Väckes förslag om sådan ändring av delägarna eller av minoritet som nyss sagts, skall om behandling av förslaget gälla vad i 39 § stadgats; dock skall länsstyrelsen innan utlåtande över minoritetsförslag avgives bereda delägarna tillfälle att yttra sig. Delägarna skola ock höras över ändringsförslag som väckts av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får medge att ett fastställt reglemente ändras. Framställning om ändring av reglementet får göras av delägarna eller den minoritet av dem, som bestämts i reglementet. Om en framställning har gjorts av en minoritet, skall delägarna få tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Länsstyrelsen får, efter att ha låtit delägarna yttra sig, ändra ett reglemente även utan att någon framställning har gjorts.

Mot annat beslut av länsstyrelse 1989/90:JoU13

enligt denna lagföres talan hos Ko- ' Bilaga

nungen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

Frågor, som enligt bestämmelser i reglementen skall prövas av regeringen, skall i stället prövas av länsstyrelsen.

Den som, utan att vara behörig att utöva veterinäryrket, mot ersättning undersöker djurs hälsotillstånd eller behandlar djur för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidtaga eller föreskriva åtgärd i förebyggande, botande eller lindrande syfte må ej under utövning av denna verksamhet behandla sjukdom på vilken epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105) eller förordningen den 26 maj 1961 (nr 309) om bekämpande av salmonellainfekiion hos djur m. m. är helt eller delvis tillämplig.

Om den, som saknar behörighet att utöva veterinäryrket men förvärvat veterinärtitel eller annan titel vari ordet veterinär ingår, begagnar titeln i verksamhet som avses i första stycket, åligger det honom all därvid tydligt utmärka titelns ursprung och beskaffenhet.

I övrigt må ej den som, utan att vara behörig att utöva veterinäryrket, bedriver i första stycket avsedd verksamhet i samband därmed beteckna sig veterinär eller begagna titel eller yrkesbeteckning vari denna benämning ingår eller som ger sken av att han är legitimerad eller på annat sätt auktoriserad av myndighet eller har specialistkompetens som veterinär.

Lantbruksstyrelsen må medge undantag från bestämmelserna i denna paragraf.

Den som, utan att vara behörig att utöva veterinäryrket, mot ersättning undersöker djurs hälsotillstånd eller behandlar djur för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syftena/' inte under utövning av denna verksamhet behandla sjukdomar på vilka epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983: 738) om bekämpande av sal-monella hos djur är tillämplig.

Om någon, som saknar behörighet att utöva veterinäryrket men har förvärvat veterinärtitel eller någon annan titel vari ordet veterinär ingår, använder titeln i verksamhet som avses i första stycket, skall han tydligt utmärka titelns ursprung och beskaffenhet.

I övrigt får den som saknar behörighet att utöva veterinäryrket inte beteckna sig veterinär / samband med att han utövar verksamhet som avses i första stycket. Han får inte heller i samband med verksamheten använda en sådan titel eller yrkesbeteckning som innehåller ordet veterinär eller som ger sken av att han är legitimerad eller på annat sätt auktoriserad av en myndighet eller har specialistkompetens som veterinär.

13 §

Lantbruksstyrelsens beslut /' eU särskilt fall enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.

Talan mot lantbruksstyrelsens beslut enligt 2—5, 7 eller i .särskilt fall enligt 8 § föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot annat beslut av lantbruksstyrelsen enligt denna lag föres talan hos regeringen genom besvär

Beslut som lantbruksstyrelsen eller kammarrätten meddelar med stöd av denna lag gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

Beslut som lantbruksstyrelsen eller kammarrätten meddelar med stöd av denna lag länder till omedelbar efterrättelse, om annat ej förordnas.

Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekans-lern att söka ändring i beslut som rör återkallelse av legitimation enligt 4 § första stycket finns i 7 § lagen (1986: 765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Talan skall väckas inom fyra veckor från det beslutet har meddelats.

1989/90:JoU13 Bilaga

11§'

Nuvarande lydelse

Talan mot beslut som annan myndighet än regeringen meddelat med stöd av 5 eller 7 § föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot beslut i jråga om ersättning av .statsmedel enligt 8 § föres talan hos regeringen genom besvär.

Beslut som avses i första stycket länder omedelbart //// efterrättelse, om ej annat förordnas.

Föreslagen lydelse

Lantbruksstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

Beslut som meddelats med stöd av 5 eller 7 § gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

Mot tillsynsmans beslut enligt 3 eller 5 § föres talan hos lantbruksstyrelsen genom besvär

Talan mot beslut som annan myndighet än Kungl. Majt:t eller tillsynsman meddelat med stöd av 3 eller 5 § föres genom besvär hos kammarrätten, om beslutet meddelats i särskilt fall, och i övrigt hos Kungl. Maj: t.

Mot beslut som annan myndighet än Kungl. Maj: t meddelat enligt 6 § föres talan hos Kungl. Maj: t genom besvär.

Beslut som avses i första och andra styckena länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas.

En tillsynsmans beslut enligt denna tag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos lantbruksstyrelsen.

Annat beslut av en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

Beslut som har meddelats med stöd av 3 eller 5 § gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

7 Förslag till 1989/90:JoU13

Lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av '

jordbruksmark

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§
Talan mot lantbruksnämndens Lantbruksnämndens beslut en-
beslut enligt denna lagförs hos länt- ligt denna lag eller enligt föreskrifter
bruksstyrelsen genom besvär. Mot som har meddelats med stöd av
lantbruksstyrelsens beslut förs talan lagen får överklagas hos lantbruks-
hos regeringen genom besvär. styrelsen.

Lantbruksstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

8 Förslag till 1989/90:JoU13

Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) ''S

Härigenom föreskrivs att 29 och 30 §§ och rubriken närmast före 27 § skogsvårdslagen (1979:429) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ansvar och besvär m. m. Ansvar och överklagande m. m.

29 §

Talan mot skogsvårdsstyrelsens Skogsvårdsstyrelsens beslut en-

beslut enligt denna lag förs hos ligt denna lag eller enligt föreskrifter
skogsstyrelsen genom besvär.Mot som har meddelats med stöd av
skogsstyrelsens beslut förs talan hos lagen får överklagas hos skogssty-
regeringen genom besvär. relsen.

Skogsstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter .som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

30 §

Myndighet får förordna att dess En myndighet får bestämma att beslut skall lända Ull efterrättelse dess beslut skall gälla omedelbart, utan hinder avförd talan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Statens naturvårdsverk får överklaga länsstyrelsens beslut.

Skogsvårdsstyrelsens beslut får överklagas hos skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten. Statens naturvårdsverk får överklaga länsstyrelsens beslut.

Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.