Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU3

Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

(förs. 1988/89:18) 1989/90

FiU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett förslag från riksdagens revisorer
om Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten samt sex motioner som
väckts i ärendet. Revisorerna har satt i fråga det direkta stöd som
Tipstjänst lämnar till idrotten eftersom det enligt deras mening inte är
förenligt med de föreskrifter som reglerar bolagets verksamhet.

Utskottet konstaterar att gällande regler inte ger Tipstjänst utrymme
för direkt stöd till svensk idrott och att stödet därför inte kan godtas i
sin nuvarande form. Enligt utskottets mening är det dock rimligt att
Tipstjänst ges möjlighet att på olika sätt stödja idrotten eftersom den är
en förutsättning för att bolaget skall kunna bedriva sin verksamhet.
Utskottet föreslår att regeringen ges i uppdrag att utforma riktlinjer för
Tipstjänst idrottsstödjande verksamhet. Det stöd som därvid bör kunna
komma i fråga behöver enligt utskottets mening inte vara snävt kommersiellt
avgränsat utan bör kunna omfatta även satsningar av mer
allmän goodwillnatur. Ett förslag i frågan bör snarast underställas
riksdagen för beslut.

Utskottet föreslår också att regeringen skall lämna riksdagen en
redovisning av det samlade statliga stödet till idrotten.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer, en av moderata samlingspartiet,
två av centern och en gemensam av vänsterpartiet kommunisterna
och miljöpartiet de gröna.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels riksdagens revisorers förslag angående Aktiebolaget Tipstjänsts
stöd till idrotten (förs. 1988/89:18),

dels de med anledning av förslaget väckta motionerna

1988/89:Fi43— 48.

Utskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet.
Yttrandet (1988/89:KrU5y) återfinns som bilaga till betänkandet.

Tipstjänst styrelseordförande Walter Slunge och bolagets verkställande
direktör Richard Frigren har inför utskottet lämnat upplysningar i
ärendet.

1 Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 3

Förslaget

1989/90:FiU3

I förslag 1988/89:18 har riksdagens revisorer hemställt

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
form av stödverksamhet som Aktiebolaget Tipstjänst för närvarande
bedriver fortsättningsvis inte bör få förekomma,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast tar ställning till omfattningen
av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställer riksdagen frågan för godkännande.

•

Motionerna

1988/89:Fi43 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen snarast tar ställning till omfattningen
av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande samt att detta innefattar stöd till Föreningen Spelberoende
med 2 milj. kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att etiska
regler bör ställas på spelreklam samt att reklamutbudet minskar.

1988/89:Fi44 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari jrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad -i motionen anförts om
behovet av och riktlinjerna för en utredning om hur en viss del av AB
Tipstjänsts överskott skall kunna ställas till idrottens förfogande.

1988/89:Fi45 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
riksdagens revisorers förslag 1988/89:18.

1988/89:Fi46 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen avslår
riksdagens revisorers förslag 1988/89:18.

1988/89:Fi47 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den av
revisorerna ifrågasatta stödverksamheten snarast bör upphöra,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att denna i
budgetpropositionen 1989/90 bör ge riksdagen en samlad och fullständig
bild av hur stort belopp det totala statliga stödet till idrotten
uppgår till.

1988/89:Fi48 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet
till idrotten via statens intäkter av spel och lotterier samt AB Tipstjänsts
resp. regeringens ansvar i sammanhanget.

Utskottet

1989/90:FiU3

Riksdagens revisorer har granskat det helstatliga Aktiebolaget Tipstjänsts
kostnader för reklam och stöd till olika ändamål inom den
svenska idrotten. Vad beträffar de egentliga reklamkostnaderna har
revisorerna inte funnit anledning att göra något uttalande. Däremot
ifrågasätter de det direkta stöd som Tipstjänst lämnat till idrottsrörelsen.
Enligt revisorerna är ett sådant stöd inte förenligt med de föreskrifter
som reglerar bolagets verksamhet. Revisorerna anser också att
regeringen saknat stöd av riksdagsbeslut när Tipstjänst givits rätt att
fördela överskotten från vissa tipsveckor till olika idrottsändamål.

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Revisorernas
granskning har i huvudsak avsett verksamhetsåret 1987. Av Tipstjänsts
verksamhetsberättelse framgår att bolaget detta år stödde idrotten med
sammanlagt 59 milj. kr. Härav utgjorde 18,3 milj. kr. ersättningar i
samband med affärsöverenskommelser, sponsring m.m. medan resterande
40,7 milj. kr. i verksamhetsberättelsen betecknats som antingen
"rent stöd" eller "direkt stöd". Av det sistnämnda beloppet hänför sig i
sin tur 14,8 milj. kr. till överskottet från den s.k. Stora Tipsveckan; ett
belopp som Tipstjänst fördelat efter bemyndigande av regeringen.
Resterande 25,9 milj. kr. av det direkta stödet har bolaget fördelat på
eget ansvar.

En motsvarande åtskillnad mellan kommersiellt betingat stöd och
direkt stöd görs också i bolagets resultaträkning. Där har sålunda
ersättningar i samband med affärsöverenskommelser, sponsring m.m.
redovisats som en del av den egna rörelsens kostnader. Det direkta
stödet till idrotten däremot har tagits upp som en post vilken belastar
rörelseresultatet först efter finansiella intäkter och kostnader.

Enligt Tipstjänsts bolagsordning får högst 5 % av tillgängliga vinstmedel
användas för utdelning till aktieägarna. Återstående årsvinst
skall disponeras på det sätt som regeringen föreskriver. Sådana föreskrifter
har lämnats i det lotteritillstånd som regeringen har meddelat
för Tipstjänsts verksamhet. Där anges att bolaget får ta i anspråk del av
insatserna för att bestrida sina kostnader. Bolagets vinstmedel skall på
visst närmare angivet sätt betalas in till staten. Såsom riksdagens
revisorer och kulturutskottet framhållit ger det för Tipstjänst gällande
tillståndet inte något utrymme för bolaget att lämna direkt stöd till
idrotten.

I sitt yttrande till finansutskottet konstaterar kulturutskottet att det
stöd som Tipstjänst beslutat om på eget ansvar inte utgör någon
kostnad för bolagets verksamhet. Detta framgår av bolagets egen entydiga
redovisning. Enligt kulturutskottets uppfattning kan vad Tipstjänst
anfört med anledning av revisorernas granskning inte föranleda att det
stöd som bolaget beslutat om nu bedöms på annat sätt än vad bolagets
egen redovisning ger uttryck för.

1 * Riksdagen 1989/90.5 sami. Nr 3

Med hänvisning härtill anser kulturutskottet att finansutskottet skall 1989/'90:FiU3
föreslå riksdagen att med anledning av revisorernas förslag som sin
mening ge regeringen till känna att det med gällande regler i fortsättningen
inte bör förekomma att Tipstjänst lämnar direkt stöd till svensk
idrott.

AB Tipstjänst har för sin del framhållit att de kostnader som
revisorerna ifrågasatt ej är att betrakta som direkt stöd, i betydelsen
gåva, till idrotten utan har en klart kommersiell inriktning. De ekonomiska
uppgörelser som Tipstjänst på detta sätt träffar med idrottsrörelsen
utgör naturligtvis ett stöd i dess verksamhet men är alltid förenade
med en motprestation från idrotten. Effekten av bolagets insatser är
understundom inte direkt mätbar och inträffar ibland på sikt.

AB Tipstjänst har vidare hävdat att bolaget härvidlag arbetar på
samma sätt som andra fristående statliga aktiebolag och måste även
framgent göra de bedömningar av olika marknadsföringsåtgärder och
produktutveckling som främjar bolagets omsättning och vinst samt
tillgodoser kundernas krav på service.

I motionerna Fi45 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Fi46 av Göran
Ericsson (m) yrkas avslag på riksdagens revisorers förslag. I motion
Fi45 sägs visserligen att revisorernas genomgång visat att medel anslagits
för viss verksamhet, vars innehåll är sådant att det kan ifrågasättas
om det ligger inom ramen för Tipstjänsts befogenheter att helt eller
delvis bekosta denna. Bolaget måste därför, anser motionärerna, i
framtiden vinnlägga sig om en striktare prövning av de projekt som
erhåller stöd. Motionärerna hävdar emellertid samtidigt att stödet till
helt övervägande del är kostnader som har samband med tipsverksamheten.
De anser därför att Tipstjänsts åtaganden "som helhet" inte
strider mot de regler som gäller.

1 motion Fi47 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs att riksdagen
skall uttala att den av revisorerna ifrågasatta stödverksamheten snarast
bör upphöra.

Av vad utskottet nyss anfört framgår att gällande lotteritillstånd inte
ger Tipstjänst utrymme för direkt stöd till svensk idrott och att det
därför inte kan godtas i sin nuvarande form. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna Fi45 och Fi46. Något ytterligare initiativ
med anledning av motion Fi47 yrkande 1 är inte motiverat varför
motionen bör avslås av riksdagen.

Regeringens rätt att besluta om stöd till svensk idrott har enligt
kulturutskottet samband med den rätt som regeringen kan ha att enligt
lotterilagen medge att överskott från bolagets spelverksamhet får användas
för idrottsändamål. Enligt kulturutskottets uppfattning torde
regeringens beslut att låta idrottsrörelsen få del av överskottet från en
viss spelomgång inte stå i strid med bestämmelserna i lotterilagen.

Finansutskottet är i denna fråga inte av någon annan mening än 1989/90:FiU3
kulturutskottet. Finansutskottet kan därför inte ansluta sig till det
klander som i denna fråga riktas mot regeringen i motion Fi48 av
Gunnar Björk m.fl. (c). Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall
till motion Fi48 i berörd del.

Liksom andra kommersiellt inriktade företag har Tipstjänst behov av
att kunna marknadsföra och skapa goda produktionsvillkor för sina
produkter. Bred enighet råder härom och självklart finns det inget att
erinra mot att medel tas i anspråk för detta ändamål. Revisorernas
granskning och Tipstjänsts yttrande i frågan visar emellertid att gränsen
mellan vad som kan betraktas som kommersiellt betingade kostnader
för marknadsföring m.m. och rena gåvor till idrotten är flytande.

Riksdagens revisorer har mot denna bakgrund föreslagit att regeringen
snarast skall ta ställning till omfattningen av behovet av stöd till
idrotten för vadhållningsverksamhetens bedrivande och underställa riksdagen
ett förslag för godkännande.

Av intresse i sammanhanget är också att det, som kulturutskottet
påpekar, inte finns något entydigt synsätt från statsmakternas sida i
fråga om dispositionen av Tipstjänsts vinstmedel. A ena sidan har
nämligen riksdagen hittills avvisat krav på beslut om specialdestinering
av Tipstjänsts vinstmedel. A andra sidan har regeringen medgett att
sådana vinstmedel i viss, begränsad utsträckning får tillföras idrottsrörelsen.
Kulturutskottet har mot denna bakgrund ansett att det finns
skäl att överväga om huruvida stöd av det slag som regeringen beslutat
om kan vara motiverat av hänsyn till vadhållningsverksamheten.

Det är enligt kulturutskottet också naturligt att man i det sammanhanget
närmare undersöker frågor om regeringens roll och om Tipstjänsts
roll när det gäller beslut om allmänna insatser av marknadsföringsnatur.
Resultatet av sådana överväganden bör bli avgörande för
frågan om det är påkallat att lotterilagen ändras.

Mot denna bakgrund anser kulturutskottet att finansutskottet skall
föreslå att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
som sin mening ger regeringen till känna att regeringen snarast bör ta
ställning till omfattningen av behovet av stöd för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställa frågan riksdagens ställningstagande.

I motion Fi44 av Anne Wibble m.fl. (fp) föreslås att man skall
utreda hur en viss del av Tipstjänsts överskott skall kunna ställas till
idrottens förfogande. Motionärerna anger två sätt på vilka detta kan
ske. Antingen bemyndigar riksdagen Tipstjänst att direkt fördela en
viss del av sitt överskott, som annars skulle levereras in till staten, till
stöd för svensk idrott. Eller också beslutar riksdagen att viss andel av
Tipstjänsts inlevererade överskott direkt skall tillfalla idrotten.

Även i motion Fi48 av Gunnar Björk m.fl. (c) biträds revisorernas
förslag om en undersökning av vilket idrottsstöd som erfordras för
vadhållningsverksamheten. Motionärerna erinrar också om sitt i annat
sammanhang framförda förslag om en kultur- och folkrörelsefond
uppbyggd med en andel av statens intäkter från spel och lotterier.

Finansutskottet får med anledning av dessa förslag anföra följande.
Idrottsrörelsen är en förutsättning för att Tipstjänst skall kunna bedriva
sin verksamhet. Det är därför rimligt att Tipstjänst ges möjlighet att
på olika sätt stödja idrotten för att därigenom skapa goda relationer
och säkerställa fortsatta spelmöjligheter. Ett sådant stöd behöver emellertid
inte vara snävt kommersiellt avgränsat utan bör kunna omfatta
även satsningar av mer allmän goodwillnatur. I motion Fi44 (fp)
diskuteras hur ett sådant mer generellt idrottsstöd kan utformas för
Tipstjänsts vidkommande. Utskottet föreslår att regeringen ges i uppdrag
att i överensstämmelse med detta synsätt pröva vilka riktlinjer
som bör ligga till grund för Tipstjänst idrottsstödjande verksamhet. Ett
förslag i frågan bör snarast underställas riksdagen för beslut. Vad
utskottet här anfört med anledning av riksdagens revisorers förslag
samt motionerna Fi44 (fp) och Fi48 (c) i berörd del bör riksdagen ge
till känna för regeringen.

I motion Fi47 av Inger Schörling m.fl. (mp) föreslås att regeringen i
budgetpropositionen 1989/90 bör ge riksdagen en samlad och fullständig
bild av hur stort belopp det totala statliga stödet till idrotten uppgår
till. En sådan redovisning framstår enligt finansutskottets mening
som angelägen. Utskottet biträder därför förslaget. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Fi47 yrkande 2 bör riksdagen som sin
mening ge till känna för regeringen.

I motion Fi43 av Karin Israelsson (c) aktualiseras också frågan om
behovet av sociala insatser mot spelberoendet. Motionären anser att
etiska regler bör ställas på spelreklam. Hon begär också att reklamutbudet
skall minska samt att 2 milj. kr. av utgående stöd skall avdelas till
Föreningen Spelberoende. Finansutskottet delar motionärens oro för
de problem som ett omfattande spelberoende kan föra med sig och vill
i likhet med kulturutskottet ifrågasätta om det i motionen redovisade
exemplet på direktreklam rörande Tipstjänsts spel är förenligt med det
särskilda ansvar som utgör grunden för att spel med penningvinster i
huvudsak är förbehållna staten. Finansutskottet förutsätter emellertid
att Tipstjänst med stor uppmärksamhet följer dessa frågor och anpassar
sitt reklamutbud till vad som kan anses vara förenligt med bolagets
samhällsansvar utan att etiska regler ställs upp. Något särskilt riksdagsuttalande
i denna fråga synes därför inte vara påkallat. Vad beträffar
frågan om stöd till Föreningen Spelberoende ger, som framgått ovan,
nuvarande regler inte utrymme för Tipstjänst att lämna sådant stöd.
Utskottet har begärt en översyn av de regler som bör gälla för
Tipstjänsts stöd. Utgångspunkten härför är att Tipstjänst skall ges rätt
att besluta om eventuellt stöd utan riksdagens eller regeringens direkta
medverkan. Riksdagen bör därför inte ge Tipstjänst bindande direktiv
om specifika stödobjekt. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Fi43.

1989/90:FiU3

Hemställan

1989/90:FiU3

Utskottet hemställer

1. beträffande Aktiebolaget Tipstjänsts nuvarande stöd till idrotten att

riksdagen med anledning av förslag 1988/89:18 mom. 1 samt
med avslag på motionerna 1988/89:Fi45, 1988/89:Fi46,

1988/89:Fi47 yrkande 1 och 1988/89:Fi48 i berörd del som sin
mening ger regeringen till känna att det med gällande regler inte
bör förekomma att Aktiebolaget Tipstjänst lämnar direkt stöd
till svensk idrott,

res. I (m)

res. 2 (c)

2. beträffande behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande

att riksdagen med anledning av förslag 1988/89:18 mom. 2 samt
motionerna 1988/89:Fi44 och 1988/89:Fi48 i berörd del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av Aktiebolaget Tipstjänsts möjligheter att lämna stöd
till olika idrottsaktiviteter,

res. 3 (vpk. mp)

3. beträffande en samlad bild av del statliga stödet till idrotten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Fi47 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en samlad redovisning av det statliga stödet till idrotten,

4. beträffande etiska regler för spelreklam
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi43.

res. 4 {c)

Stockholm den 24 oktober 1989
På finansutskottets vägnar

Anna-Gretci Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof
Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl
Frick (mp). Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s)
och Inger René (m).

Reservationer

1989/90:FiU3

1. Aktiebolaget Tipstjänsts nuvarande stöd till
idrotten (mom. 1)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Inger René (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Av vad"
och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Av vad utskottet nyss anfört framgår att gällande lotteritillstånd inte
ger Tipstjänst utrymme att lämna direkt stöd till svensk idrott. Bolaget
har valt att låta en del av kostnaderna för idrottsstödet belasta rörelseresultatet
efter Finansiella intäkter och kostnader. Därigenom kan man
av redovisningen missledas att tro att denna del av stödet utgör en
direkt gåva till idrottsrörelsen och således står i strid med gällande
föreskrifter. Såsom Tipstjänst framhållit har emellertid även denna del
av stödet en klart kommersiell inriktning och utgör därmed i praktiken,
om än inte i formellt hänseende, en del av rörelsens kostnader.
Sett utifrån ett snävt formalistiskt synsätt har således riksdagens revisorer
rätt i sin kritik, men insatt i ett större sammanhang kan knappast
något klander riktas mot det stöd som Tipstjänst lämnat. Tipstjänst
måste i detta avseende ha möjlighet att arbeta på samma villkor som
andra fristående statliga aktiebolag. Riksdagens revisorers förslag bör
således avslås i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande Aktiebolaget Tipstjänsts nuvarande stöd till idrotten att

riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fi45 och
1988/89:Fi46 avslår förslag 1988/89:18 mom. 1 samt motionerna
1988/89:Fi47 yrkande 1 och 1988/89:Fi48 i berörd del,

2. Aktiebolaget Tipstjänsts nuvarande stöd till
idrotten (mom. 1)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Av vad"
och på s. 5 slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Sett utifrån ett snävt formalistiskt synsätt har således riksdagens revisorer
rätt i sin kritik, men insatt i ett större sammanhang kan knappast
något klander riktas mot det stöd som Tipstjänst lämnat. Tipstjänst
måste i detta avseende ha möjlighet att arbeta på samma villkor som
andra fristående statliga aktiebolag. Riksdagens revisorers förslag bör
således avslås i denna del.

Riksdagens revisorer hävdar också att regeringen saknar stöd av
riksdagsbeslut när Tipstjänst givits rätt att fördela överskotten från vissa
tipsveckor till olika idrottsändamål. Utskottet delar revisorernas uppfattning
i denna fråga. Enligt utskottets uppfattning borde regeringen
ha underställt riksdagen frågan för beslut. Så har inte skett och
regeringen kan därför inte undgå kritik för sitt agerande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande Aktiebolaget Tipstjänsts nuvarande stöd till idrotten att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi48 i berörd del
och med anledning av förslag 1988/89:18 mom. 1 samt motionerna
1988/89:Fi45 och 1988/89:Fi46 samt med avslag på motion
1988/89:Fi47 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Behovet av stöd till idrotten för
vadhållningsverksamhetens bedrivande (mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Finansutskottet
får" och slutar med "bör riksdagen ge till känna för regeringen"
bort ha följande lydelse:

Finansutskottet får med anledning av dessa förslag anföra följande.
Sponsringsverksamhet och stöd av det slag som riksdagens revisorer
har satt i fråga bidrar till att styra de ekonomiska resurserna till
elitidrott vars huvudsyfte är underhållning. Den för folkhälsan så
viktiga breddidrotten kommer därmed på undantag.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att Tipstjänsts överskott
skall kunna utnyttjas som stöd för breddidrotten. I motion Fi44 (fp)
diskuteras hur ett generellt idrottsstöd kan utformas. Utskottet föreslår
att regeringen ges i uppdrag att i överensstämmelse med detta synsätt
pröva vilka riktlinjer som bör ligga till grund för hur Tipstjänsts
överskott skall kunna användas till idrottsstödjande verksamhet. Ett
förslag i frågan bör snarast underställas riksdagen för beslut. Vad
utskottet här anfört med anledning av riksdagens revisorers förslag
samt motionerna Fi44 (fp) och Fi48 (c) i berörd del bör riksdagen som
sin mening ge till känna för regeringen.

1989/90 :FiU3

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande

att riksdagen med anledning av förslag 1988/89:18 mom. 2 samt
motionerna 1988/89:Fi44 och 1988/89:Fi48 i berörd del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av hur Aktiebolaget Tipstjänsts överskott skall användas
till idrottsstödjande verksamhet,

4. Etiska regler för spelreklam (mom. 4)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "I motion
Fi47" och slutar med "motion Fi43" bort ha följande lydelse:

I motion Fi43 av Karin Israelsson (c) aktualiseras också frågan om
behovet av sociala insatser mot spelberoendet. Motionären anser att
etiska regler bör ställas på spelreklam. Hon begär också att reklamutbudet
skall minska samt att 2 milj. kr. av utgående stöd skall avdelas till
Föreningen Spelberoende. Finansutskottet delar motionärens oro för
de problem som ett omfattande spelberoende kan föra med sig och vill
i likhet med kulturutskottet ifrågasätta om det i motionen redovisade
exemplet på direktreklam rörande Tipstjänsts produkter är förenligt
med det särskilda ansvar som utgör grunden för att spel med penningvinster
i huvudsak är förbehållna staten. Enligt utskottets mening bör
etiska regler ställas på spelreklamen. Det bör ankomma på regeringen
att lägga fram ett förslag om sådana regler. Vad beträffar frågan om
stöd till Föreningen Spelberoende ger, som framgått ovan, nuvarande
regler inte utrymme för Tipstjänst att lämna sådant stöd. Utskottet har
emellertid i det tidigare föreslagit att regeringen skall ges i uppdrag att
pröva vilka riktlinjer som bör ligga till grund för Tipstjänsts idrottsstödjande
verksamhet. Detta förslag bör enligt utskottets mening också
innefatta ett årligt stöd på 2 milj. kr. till Föreningen Spelberoende.
Vad utskottet här anfört om etiska regler för spelreklam och stöd till
Föreningen Spelberoende bör riksdagen som sin mening ge till känna
för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande etiska regler för spelreklam
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi43 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om etiska
regler för spelreklam och bidrag till Föreningen Spelberoende.

1989/90:FiU3

Särskilt yttrande

1989/90:FiU3

Behovet av stöd till idrotten för
vadhållningsverksamhetens bedrivande (mom. 2)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anför:

Vi anser att svensk idrott i hög grad förtjänar samhällets stöd. Statens
intäkter av överskott från spelverksamhet uppgår för budgetåret
1989/90 till ca 2,5 miljarder kronor. En betydande del av dessa medel
är sådana som indirekt undandragits idrottsföreningarna genom att
deras utrymme för intäkter från spel och lotterier har krympt till följd
av statens spelverksamhet. Centern har med anledning av detta vid
flera tillfällen föreslagit en kultur- och folkrörelsefond, vilken skall
byggas upp med en andel av statens intäkter från spel och lotterier. Vi
anser att detta är en lämplig form för att stödja även idrotten.

Kulturutskottets yttrande
1988/89 :KrU5y

Riksdagens revisorers förslag angående
Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 9 mars 1989 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över riksdagens revisorers förslag 1988/89:18 angående Aktiebolaget
Tipstjänsts stöd till idrotten jämte motionerna 1988/89:Fi43 (c),
1988/89:Fi44 (fp), 1988/89:Fi45 (m), 1988/89:Fi46 (m), 1988/89:Fi47 (mp)
och 1988/89:Fi48 (c).

I förslaget redovisar revisorerna en granskning av Tipstjänsts redovisning
avseende verksamhetsåret 1987. Vid granskningen har revisorerna funnit att
bolaget lämnat vissa föreningar och organisationer på idrottsområdet stöd
som inte kan anses vara erforderligt för bolagets löpande vadhållningsverksamhet
utan måste anses som ett allmänt direkt stöd till idrotten. Det
sammanlagda beloppet av sådant stöd uppgår till 40,7 milj. kr. Regeringen
har gett bolaget tillstånd att lämna idrottsorganisationer och idrottsföreningar
bidrag med 14,8 milj. kr. Detta har skett genom att regeringen gett
Tipstjänst tillstånd att som bidrag till idrotten lämna överskottet av en viss
spelomgång, aktiviteten Stora tipsveckan. Beslut om övriga bidrag har
bolaget fattat på eget ansvar. Enligt fördelning i årsredovisningen avser
sådant stöd bl.a. 20 milj. kr. bidrag till hallar och arenor, 3 milj. kr. bidrag till
Riksidrottsförbundet och 2 milj. kr. till en idrottsprofessur.

Revisorerna har i sin granskningsrapport satt i fråga om Tipstjänst har rätt
att ge detta stöd till idrotten av bolagets överskott på vadhållningsverksamheten.
Revisorerna är även tveksamma till regeringens rätt att utan
riksdagens medgivande lämna stöd av det här slaget.

I sitt förslag har revisorerna hemställt dels att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den form av stödverksamhet som Tipstjänst för
närvarande bedriver i fortsättningen inte bör få förekomma, dels att
riksdagen begär att regeringen snarast tar ställning till omfattningen av
behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens bedrivande och
underställer riksdagen frågan för godkännande.

Avslag på revisorernas förslag yrkas i motionerna Fi45 och Fi46. Motionärerna
bakom motion Fi45 menar visserligen att Tipstjänst i framtiden måste
vinnlägga sig om en striktare prövning av de projekt till vilka bolaget bidrar
med finansieringen. I båda motionerna ges emellertid uttryck för uppfattningen
att bolagets agerande är framsprunget ur dess uppgift som kommersiellt
bolag och att bolagets agerande - i vart fall som helhet betraktat - inte
strider mot de regler som gäller. Frågan om ett överförande av en andel av

1989/90:FiU 3

Bilaga

Tipstjänsts överskott till idrottsrörelsen bör enligt vad som framhålls i motion
Fi45 bli föremål för utredning.

Enligt vad som anförs i motion Fi44 visar vad som framkommit vid
revisorernas granskning att det finns behov av tydligare av riksdagen
fastlagda riktlinjer för vad Tipstjänst får göra i form av stödverksamhet.
Motionärerna bakom denna motion vill också de att en utredning kommer till
stånd om hur en andel av Tipstjänsts överskott kan överföras till idrottsrörelsen.
De pekar på två möjligheter att få till stånd en sådan överföring;
antingen, menar de, bemyndigar riksdagen Tipstjänst att direkt förmedla en
viss del av sitt överskott till stöd för svensk idrott, eller också beslutar
riksdagen att en viss andel av Tipstjänst vinst skall tillfalla idrotten.
Motionärerna förklarar sig inte vara främmande för att Tipstjänst i viss
omfattning förmedlar stöd till idrotten.

Även motionärerna bakom motion Fi48 är av uppfattningen att de
kostnader som revisorerna ifrågasatt är kommersiellt betingade. Någon
kritik kan därför enligt dem inte riktas mot Tipstjänst. Däremot borde,
menar de, regeringen ha hört riksdagen i fråga om tillåtande av stöd i
samband med aktiviteten Stora tipsveckan. Motionärerna - som samtidigt
erinrar om centerpartiets förslag, senast i motion 1988/89:Kr205, att en
kultur- och folkrörelsefond byggs upp med en andel av statens intäkter från
spel och lotterier - tillstyrker revisorernas yrkande om att regeringen snarast
tar ställning till omfattningen av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställer riksdagen frågan för godkännande.
Samma inställning har motionären bakom motion Fi43. Motionären
bakom sistnämnda motion vänder sig samtidigt mot det sätt på vilket
Tipstjänst marknadsför sina spel. Med hänvisning till ett i motionen närmare
redovisat exempel på direktreklam till ungdomar vill hon att etiska regler
ställs på spelreklam och att reklamutbudet minskar. Hon begär också att ett
stöd införs till föreningen Spelberoende med 2 milj. kr.

Helt bifall till revisorernas förslag yrkas i motion Fi47. Motionärerna
bakom denna motion vill att regeringen i nästa års budgetproposition ger
riksdagen en samlad och fullständig bild av hur stort det totala statliga stödet
till idrotten är.

Utskottet

Lotterier och spel med penningvinster har sedan länge huvudsakligen varit
förbehållna staten. Detta har sin grund i spelens attraktivitet. Det har
nämligen ansetts att det vid spel med penningvinster kan finnas särskild risk
för sociala skadeverkningar. Det har förutsatts att samhället vid utformning
av statliga spel och lotterier beaktar dessa risker. Likaså har det ansetts
kunna förutsättas att statliga lotterier och spel utformas så att lottköparnas
och spelarnas berättigade intressen tillgodoses.

I enlighet med det anförda får enligt lotterilagen lotteri om pengar eller
pengars värde inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas
för allmänheten i andra fall eller annnan ordning än som anges i lagen. Sedan
den 1 januari 1989 medger lotterilagen i fråga om lotterier som ordnas av
ideell förening med allmännyttigt ändamål att penningvinster får förekomma

1989/90:FiU 3

Bilaga

i andra lotterier än rikslotterier. Högsta vinsten i pengar skall dock i andra 1989/90:FiU 3
lotterier än bingospel inte få uppgå till mer än 500 kr. För bingospel gäller att Bilaga
penningvinster får uppgå till ett värde motsvarande ett halvt basbelopp, eller
således för närvarande 13 950 kr. I övrigt är de möjligheter att ordna lotterier
om pengar som lagen medger starkt begränsade.

Regeringen har meddelat tillstånd till vissa lotterier med penningvinster,
nämligen i första hand lotterier som ordnas av de statliga bolagen Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt totalisatorvadhållning vid
hästtävling, som ordnas av AB Trav och Galopp. Sådan vadhållning är att
anse som lotteri i lotterilagens mening. Banker har också fått tillstånd att
ordna lotterier med penningvinster. Syftet med dessa lotterier är att främja
sparandet.

I det för Penninglotteriet meddelade tillståndet har angivits bl.a. det antal
lotterier av skilda slag som bolaget får anordna under ett år. Enligt tillståndet
får Penninglotteriet bl.a. ordna ett lotteri om året till förmån för konst, teater
och andra kulturella ändamål (kulturlotteriet). I det tillstånd som regeringen
har meddelat för Tipstjänst har föreskrifter givits om vadhållningen och den
lotteriverksamhet i övrigt som bolaget får ordna. Någon reglering motsvarande
den som gäller för Penninglotteriet av antalet spelomgångar har dock
inte gjorts i tillståndet. Regeringen har emellertid efter framställning från
Tipstjänst sedan år 1979 vissa år beslutat bemyndiga bolaget att till
idrottsrörelsen överlämna hela eller del av överskottet från en eller flera
tipsomgångar. Tipstjänsts vinst har således minskat i motsvarande mån. I de
olika regeringsbesluten har angivits till vilka ändamål medlen skall användas.

Sådana har varit exempelvis stöd till handikappidrotten, stipendier till
elitidrottsmän, bidrag till Riksidrottsförbundets anläggning i Vålådalen och
bidrag till en kampanj av Korporationsidrottsförbundet. Av det som direkt
stöd till svensk idrott i Tipstjänsts redovisning angivna beloppet avser som
revisorerna angivit 14,8 milj. kr. överskott av en viss spelomgång som
regeringen bemyndigat Tipstjänst att på visst närmare angivet sätt tillställa
idrottsrörelsen.

I enlighet med vad revisorerna redovisat har riksdagen efter förslag av
kulturutskottet under en följd av år avvisat motionskrav om att Tipstjänsts
överskott eller en del därav skall ställas till förfogande för idrottsrörelsen.

Under den allmänna motionstiden i år har väckts motioner som innehåller
likartade krav. De skäl som utskottet anfört för sitt tidigare ställningstagande
i frågan har utförligt redovisats av revisorerna. Det finns anledning att i
anslutning till det anförda framhålla att riksdagens ställningstagande i här
aktuellt avseende inte inneburit att riksdagen gjort någon ändring i lotterilagen
som begränsat eller ändrat regeringens rätt att ge tillstånd till lotterier.

Inte heller i annat sammanhang har lagen ändrats i aktuell del.

Enligt det för Tipstjänst gällande lotteritillståndet får bolaget ta i anspråk
del av insatserna för att bestrida sina kostnader. Bolagets vinstmedel skall på
visst närmare angivet sätt betalas in till staten. Det för Tipstjänst gällande
tillståndet ger således inte något utrymme för bolaget att lämna direkt stöd
till idrotten.

De av revisorerna kritiserade utbetalningarna har i Tipstjänsts årsredovisning
tagits upp under rubriken Stöd till svensk idrott. I resultaträkningen har

uppgift om stödet och dess belopp upptagits först efter redovisningen av
resultat efter avskrivningar och finansiella poster. I en särskild not har stödet
specificerats och angivits utgöra direkt stöd till svensk idrott.

Det stöd som bolaget beslutat om på eget ansvar utgör således - enligt
bolagets egen entydiga redovisning - inte någon kostnad för bolagets
verksamhet. Enligt utskottets uppfattning kan vad Tipstjänst anfört med
anledning av revisorernas granskning inte föranleda att det stöd som bolaget
beslutat om nu bedöms på annat sätt än vad bolagets egen redovisning ger
uttryck för.

Utskottet vill här anmärka att det direkta stöd som på det angivna sättet
under en följd av år tagits upp i bolagets årsredovisningar såvitt känt inte har
föranlett någon erinran från statens företrädare i samband med den årliga
bolagsstämman.

Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att finansutskottet
skall föreslå riksdagen att med anledning av revisorernas förslag som sin,
mening ge regeringen till känna att det med gällande regler i fortsättningen
inte bör få förekomma att Tipstjänst lämnar direkt stöd till svensk idrott.

Utskottet kan i anslutning till det nu gjorda ställningstagandet inte
underlåta att som anmärkningsvärt notera att bolagets egna revisorer
numera hänvisar bl.a. till att formuleringen i årsredovisningen måhända är
olycklig och ett uttryck för marknadsavdelningens inom Tipstjänst
önskemål.

Ytterligare bör framhållas att det självfallet inte finns något att erinra mot
att Tipstjänst tar i anspråk medel för marknadsföringsinsatser av skilda slag.
Det finns i sammanhanget anledning att erinra om att näringsutskottet i
betänkandet 1988/89:NU14 nyligen redovisat uppgifter från fem statliga
affärsverk och tre statsägda aktiebolag om deras sponsringsverksamhet
under de senaste åren. Av redovisningen framgår bl.a. att televerket under
åren 1985-1987 som sponsring betalat ut ca 12 milj. kr. om året till
idrottsändamål.

Även frågan om regeringens rätt att besluta om stöd till svensk idrott har
aktualiserats av riksdagens revisorer. Kulturutskottet noterar att denna
frågeställning gäller den rätt som regeringen kan ha att enligt lotterilagen
medge att överskott från bolagets spelverksamhet får användas för idrottsändamål.

Enligt utskottets uppfattning torde - som delvis framgått av det föregående
- regeringens beslut att låta överskottet från viss spelomgång gå till
idrottsrörelsen inte stå i strid med bestämmelserna i lotterilagen.

Vid bedömandet av frågan om någon åtgärd likväl bör vidtas med
anledning av revisorernas förslag i denna del bör emellertid beaktas följande.
Å ena sidan har, som angetts i det föregående, riksdagen hittills avvisat krav
på beslut av riksdagen om specialdestinering av Tipstjänsts vinstmedel. Å
andra sidan har regeringen medgett att sådana vinstmedel i viss, begränsad
utsträckning tillförs idrottsrörelsen.

Det anförda kan med fog sägas innebära att det inte finns ett entydigt
synsätt från statsmakternas sida i fråga om dispositionen av Tipstjänsts
vinstmedel. Enligt utskottets uppfattning finns det därför skäl att man
överväger frågan om huruvida stöd av det slag som regeringen beslutat om

1989/90:FiU 3

Bilaga

kan vara motiverat av hänsyn till vadhållningsverksamheten.

Det är också naturligt att - i samband med överväganden av nämnda slag -frågor om regeringens roll och om Tipstjänsts roll när det gäller beslut om
allmänna insatser av marknadsföringsnatur blir föremål för en närmare
belysning. Resultatet av sådana överväganden bör bli avgörande för frågan
om det är påkallat att lotterilagen ändras.

Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att finansutskottet
skall föreslå att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag som
sin mening ger regeringen till känna att regeringen snarast bör ta ställning till
omfattningen av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställa frågan riksdagens ställningstagande.

Som delvis berörts i det föregående har utskottet att ta ställning till ett antal
motionsyrkanden av innehåll att statens inkomster av lotterier och spel helt
eller delvis skall ställas till kulturens och/eller folkrörelsernas, främst
idrottens, förfogande. Utskottets ställningstaganden kommer att redovisas i
ett betänkande som avges i början av 1989/90 års riksmöte. Utskottet vill
påpeka att innehållet i betänkandet kan få betydelse för bedömningen av de
frågor som tas upp i detta yttrande. I betänkandet kommer utskottet att
behandla bl.a. samma fråga som behandlas i motion Fi47, nämligen frågan
om huruvida det är motiverat att begära att regeringen i budgetpropositionen
skall ge riksdagen en samlad och fullständig bild av hur stort belopp det totala
statliga stödet till idrotten är.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motion Fi43 om behovet
av sociala insatser mot spelberoende hänvisa till vad socialutskottet nyligen
anfört vid sin behandling av motioner som rör sådana frågor (1988/89:SoU20
s. 14). När det gäller frågan om etiska regler för spelreklam vill kulturutskottet
starkt ifrågasätta om det i motionen redovisade exemplet på direktreklam
till ungdomar rörande Tipstjänsts spel är förenligt med det särskilda ansvar
som utgör grunden för att spel med penningvinster i huvudsak är förbehållna
staten.

Enligt utskottets uppfattning bör det dock ankomma på finansutskottet att
ta ställning till det yrkande som motionären framställer rörande spelreklam.

Stockholm den 30 maj 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),
Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark
(m), Sylvia Pettersson (s). Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s) och Ulla
Samuelsson (s).

1989/90:FiU 3

Bilaga

Avvikande mening

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 4 börjar med ”Det stöd” och slutar med ”till idrottsändamål”
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning visar utredningen att Tipstjänsts motiv för de
ifrågasatta kostnaderna torde bl.a. vara marknadsföring, goodwill och att
såväl på kort som på lång sikt tillförsäkra bolaget goda förutsättningar för
spelverksamheten. Kostnaderna har således - oaktat det sätt på vilket de
redovisats - varit kommersiellt motiverade. Någon kritik kan därför inte
riktas mot bolaget.

Med hänvisning till det anförda föreslår kulturutskottet att finansutskottet
avstyrker bifall till revisorernas yrkande i här aktuell del.

Utskottet förutsätter att Tipstjänst i fortsättningen kommer att redovisa
sina kostnader på ett sådant sätt att deras reella innebörd framgår.

Särskilda yttranden

1. Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Enligt vår uppfattning visar den av revisorerna företagna granskningen hur
viktigt det är att den utredning om alternativa finansieringsformer för
idrotten som folkpartiet föreslagit i motion 1988/89: Kr501 kommer till stånd.
En sådan utredning bör bl.a. undersöka hur en stor del av det överskott som
tipsverksamheten ger kan ställas direkt och varaktigt till idrottens förfogande.

Som anmärkts i yttrandet kommer emellertid detta förslag och ett antal
motionsyrkanden av liknande innebörd att behandlas i ett betänkande som
utskottet avger i början av 1989/90 års riksmöte. Vi vill emellertid redan nu
framhålla att vi för vår del inte är främmande för att Tipstjänst i viss
omfattning skulle kunna fördela stöd till idrotten och att det finns skäl att låta
olika organ fördela de statliga anslagen till idrotten.

2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Enligt vår uppfattning är det angeläget att uppmärksamma att regeringen
agerat utan riksdagens hörande då det gäller beslut om att låta överskottet
från viss spelverksamhet gå till idrottsrörelsen (Stora tipsveckan). För detta
kan regeringen inte undgå kritik. Vi vill följaktligen understryka att
regeringen borde ha efterhört riksdagens åsikt i frågan.

3. Kaj Nilsson (mp) anför:

Enligt min uppfattning har det visat sig att sponsringsverksamhet och stöd av
det slag som revisorerna kritiserat övar ett negativt inflytande på idrottens
utveckling: en beroendeställning skapas som hotar idrottens frihet och styr
de ekonomiska resurserna till idrottsverksamhet vars huvudsyfte är underhållning.
Mot den bakgrunden bör diskuteras hur Tipstjänsts ekonomiska
bidrag till idrotten bör minskas. Den för folkhälsan så viktiga breddidrotten
borde enligt min uppfattning stödjas av staten snarare än av kommersiella
intressen.

1989/90:FiU 3

Bilaga

En redovisning som ger en samlad och fullständig bild av hur stort belopp
det totala statliga stödet till idrotten uppgår till bör ligga till grund för
överväganden av hur stort stöd som skall lämnas till, å ena sidan, motionsidrott
och annan breddidrott samt, å andra sidan, sådan idrott vars egentliga
huvudsyfte är underhållning. Med hänsyn till att utskottet i ett kommande
betänkande kommer att ta upp frågan om en sådan redovisning har jag
avstått från att i detta sammanhang förorda att finansutskottet tillstyrker det i
motion Fi47 framställda yrkandet härom.

1989/90:FiU 3

Bilaga