Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU28

Forskning (prop. 1989/90:90 och

1989/90:100 bil. 15) 1989/90

FiU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de delar av proposition 90 om
forskning som avser finansdepartementets verksamhetsområde och den
del av civildepartementets verksamhetsområde som berör forskningen
om den offentliga sektorn jämte motioner. Utskottet tillstyrker förslaget
i propositionen att avsätta 17,5 milj.kr. till ett treårigt forskningsprogram
om den offentliga sektorn. Vidare tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning under Civildepartementets utredningsanslag
A 2. Samtliga motioner avstyrks av utskottet.

I reservationer från miljöpartiet och centerpartiet begärs ytterligare
medel till forskning om den offentliga sektorn, medan moderata samlingspartiet
och folkpartiet avstyrker forskningspropositionens förslag
om ett treårigt forskningsprogram.

Propositionerna

I proposition 1989190:100 bilaga 15 (civildepartementet) har regeringen
under punkt A 2 (s. 5) föreslagit riksdagen att till Utredningar m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 26 261 000 kr.

I proposition 1989/90:90 om forskning föreslår regeringen i avsnitt 22
(civildepartementet)

1. att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m.m. under
trettonde huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 500 000 kr. utöver
vad som föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 15.

Motionerna

1989/90:Fi34 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsanslaget
Utredningar m.m. under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisa 500 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop.
1989/90:100 bil. 15,

1 Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 28

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om formerna för stöd till forskning om den offentliga
sektorn.

1989/90:Fi35 av Anne Wibble och Jan-Erik Wikström (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta ett kollektivforskningsinstitut
för kvalitetsutveckling,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsanslaget
Utredningar m.m. under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1990/91 anvisa 500 000 kr. utöver vad regeringen tidigare föreslagit.

1989/90:Fi36 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om samhällsekonomiska kalkyler,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om regional ekonomi,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om kommunal ekonomi,

4. att riksdagen beslutar att till riksskatteverket anvisa medel för
forskning om skattereformens fördelningseffekter i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1989/90:Fi37 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1989/90:Ubl25 — yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kommuners och landstings medverkan i sektorsforskning.

1989/90:Fi38 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1989/90:Ubl49 — yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SCB:s
forskningsstatistik.

1989/90:Fi39 av Göthe Knutson (m) vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1989/90:Ubl37 — yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att statistiska centralbyrån bör förbjudas
att disponera anslag för s.k. opinionsannonser i forskningsdebatten.

1989/90:Fi40 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1989/90:Ubl39 — yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoperspektiv
på forskningen om skatteomläggningens konsekvenser.

1989/90:Fi41 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1989/90:Ubl41 — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett Naturekonomiskt råd
inrättas med sammansättning enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående medlen för de kungliga slottens förnyelse.

1989/90:Fi720 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att profilering till förmån för
den offentliga sektorn görs inom FoU-området,

1989/90:FiU28

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
projektet Samhällsbyggarstaden utvidgas och inkluderar FoU av den
offentliga sektorn.

Utskottet

Proposition 90 om forskning är utformad så att i propositionens första
del redovisas svensk forsknings situation i dag och i anslutning härtill
forslås allmänna riktlinjer för forskningspolitiken under de närmaste
åren. I propositionens andra del ges en mer detaljerad redovisning av
regeringens förslag. Redovisningen följer den gällande indelningen i
olika departementsområden. För finansutskottets del är det forskningsfrågor
inom finans- och civildepartementens verksamhetsområden som
är av intresse. Vad gäller civildepartementet är det främst forskningen
om den offentliga sektorns utveckling och förnyelse som har anknytning
till finansutskottets ansvarsområde. I detta sammanhang tar utskottet
även ställning till i budgetpropositionen begärda medel till
civildepartementets anslag A 2. Utredningar m.m. Därutöver behandlar
utskottet vissa frågor rörande forskning och statistik som tagits upp
i några motioner.

Finansdepartementets verksamhetsområde

1 propositionen ges en allmän översikt av forskningens inriktning
inom detta område. Något ställningstagande från riksdagens sida begärs
inte i denna del.

Inom finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande
viss forskning vid konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa
forsknings- och utvecklingsinsatser av ekonomiska rådet, nordiska skattevetenskapliga
rådet samt inom ramen för långtidsutredningarna. I
propositionen framhålls att det erfordras ett utvecklat forsknings- och
utvecklingsarbete för byggnadsvården av slottsfastigheterna. Detta arbete
kommer att ledas av byggnadsstyrelsen.

1 anslutning till detta verksamhetsområde behandlar utskottet följande
motioner.

I motion Fi36 yrkande 1 av Gunnar Björk m.fl. (c) anförs att
samhällsekonomiska kalkyler bör utnyttjas i ökad utsträckning vid
bl.a. industrilokaliseringar och infrastrukturella investeringar för att
kunna värdera effekten av exempelvis en minskad livskvalitet.

I yrkande 2 i samma motion framhålls vikten av en ökad forskning
inom det regionalpolitiska området. Särskilt betonas vikten av att
skilda regionalpolitiska förhållanden kommer till bättre uttryck i systemet
för nationalräkenskaper.

I motion Fi41 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begärs att ett naturekonomiskt
råd inrättas. Motionärerna menar att riksdagen bör avslå
regeringens förslag att satsa forskningsmedel på byggnadsvården av
kungliga slotten. Dessa medel bör i stället tillföras det föreslagna
naturekonomiska rådet.

1989/90:FiU28

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

I motion Fi36 (c) föreslås att riksdagen ger regeringen till känna att
vissa analysmetoder — samhällsekonomiska kalkyler och utnyttjande av
ett system med nationalräkenskaper — bör utnyttjas mer frekvent i
exempelvis utredningar där bl.a. effekter av industrilokaliseringar eller
regionalpolitiska åtgärder skall analyseras. Samhällsekonomiska kalkyler
är alltsedan mitten av 1960-talet en allmänt accepterad och utnyttjad
analysmetod. Utskottet kan inte se det meningsfulla i att riksdagen
skall göra ett uttalande att sådana kalkyler skall användas i ökad
utsträckning. Värdet av sådana kalkyler måste självfallet bedömas från
fell till fell.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi36 yrkande 1.

Aven uttalandet i motion Fi36 (c) om behovet av ökad regionalekonomisk
forskning är mycket allmänt hållet. En löpande redovisning av
regionala räkenskaper skulle kräva betydande resurser för metodutveckling
och regjonalisering av basstatistiken. Det finns betydande
svårigheter att anpassa regionala indelningar till regionala nationalräkenskaper.
Samtidigt är existerande statistiska basdata otillräckliga för
att kunna upprätta ett heltäckande system som håller en tillfredsställande
detaljeringsgrad och kvalitet. Uppgiftslämnande från bl.a. företagen
måste byggas ut i icke oväsentlig utsträckning. Finansutskottet är
inte berett att tillstyrka en så betydande resursförstärkning som krävs
för att upprätta de av motionärerna föreslagna regionala nationalräkenskaperna.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion Fi36 yrkande 2.

När det gäller det i motion Fi41 (mp) föreslagna naturekonomiska
rådet vill utskottet framhålla att de uppgifter som motionärerna anser
att detta råd skall utföra måste till del anses ingå i de uppgifter som
åligger några av de institutioner som återfinns inom finansdepartementets
verksamhetsområde. Flera av de forskningsuppgifter för rådet som
nämns i motionen hör till andra departementsområden som exempelvis
miljödepartementets. Som utskottet ser det innebär inte den indelning
i verksamhetsområden som görs i propositionen att några vattentäta
skott skall upprättas mellan de olika forskningsområdena. Tvärtom
är det naturligtvis så att den tvärvetenskapliga forskningen har en hög
prioritet. Detta gäller i synnerhet det miljöpolitiska området.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi41 yrkande 1.

1 yrkande 2 i motion Fi41 (mp) föreslås att de 140 milj.kr. som
enligt budgetpropositionen bör avsättas för vissa underhållsåtgärder vid
de kungliga slotten i stället bör finansiera verksamheten inom det av
motionärerna föreslagna rådet. Såvitt utskottet förstår har motionärerna
på denna punkt missförstått propositionens text. De i proposition
100 bilaga 9 under litt. C nämnda 140 milj.kr. är avsedda för att
bevara det kulturarv som de kungliga slotten representerar. Avsikten
är att de skall utnyttjas under en tjugoårsperiod. Ca 3 % eller
4 milj.kr. av dessa medel, som härrör från byggnadsstyrelsens hyresintäkter,
avses komma att användas för forskning om bl.a. byggteknik
och material från gångna tider.

1989/90:FiU28

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi41
yrkande 2.

I två motioner tas frågor upp om krav på forskning om skattereformens
fördelningseffekter.

I motion Fi36 (c) yrkande 4 anförs att skattereformen måste följas
upp med analyser av fördelningspolitiska effekter. Riksskatteverket
bör, menar motionärerna, utöver vad regeringen föreslagit, tillställas
ytterligare 1 milj.kr. för denna forskning.

I motion Fi40 av Lars Werner m.fl. (vpk) framhålls att alla studier
som gjorts i samband med skatteomläggningen pekar mot att det i
första hand är kvinnorna som drabbas av de negativa effekterna.
Riksdagen bör därför, menar motionärerna, ge regeringen till känna
att dessa frågor utgör ett angeläget forskningsområde.

Det förslag till reformering av skattesystemet som nyligen lagts fram
är synnerligen genomgripande. Reformen kommer att förändra förutsättningarna
för ekonomins funktionssätt och påverka beteendet hos de
ekonomiska aktörerna. Utskottet delar motionärernas synpunkt att en
ananlys av skatteomläggningens effekter därför är ett angeläget forskningsområde.
I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 9)
har regeringen föreslagit att skattereformen skall utvärderas. I denna
utvärdering ingår vissa forskningsuppdrag och av de 5 milj.kr. som
regeringen beräknat för utvärderingen under budgetåret 1990/91 under
anslaget Riksskatteverket kan ca 1 milj.kr. beräknas avse forskningsuppgifter.

Det är utskottets uppfattning att det i dagsläget inte är nödvändigt att
anslå medel utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker därför
motion Fi36 yrkande 4.

I motion Fi40 (vpk) framhålls vikten av att kvinnornas ekonomiska
situation ägnas särskild uppmärksamhet vid genomförandet av skattereformen.
Utskottet tar för givet att denna fråga kommer att ha hög
prioritet vid den kommande utvärderingen av reformen. Något särskilt
uttalande från riksdagens sida i denna fråga är därför inte motiverat.
Utskottet avstyrker motion Fi40.

Civildepartementets verksamhetsområde

I propositionen sammanfattas resurserna vad avser forskningen inom
civildepartementets verksamhetsområde enligt följande tabell. I tabellen
redovisas endast förändringar. Till dessa förändringar kommer för
budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även
för de kommande budgetåren kommer anslagen att omräknas för prisoch
löneförändringar.

Som framgår av tabellen över forskningsanslagen inom civildepartementets
område kommer forskningen om den offentliga sektorn att få
de största tillskotten under de kommande tre åren.

1989/90: FiU28

	Anvi sat 1989/90	Förslag 1990/91	Beräknat 1991/92	Beräknat 1992/93
Forskning om off. sektor	1,7*	»0,5	+7,0	+ 10,0
Konsument forskning	.	+2,0	.	-
Ungdoms förskn ing**	-	+2,5	+0,5	+ 1,0
Jäms tälIdhet sforskn.**»	2,6	-	+ 1,0	■

‘Medlen till delegationen för forskning om offentlig sektor upphör i och
med innevarande ar.

**Medlen för de kommande åren avser forskningsrådsnämnden.

***Medlen för jämställdhetsforskning avses föras över till utbildningsdepartementet
fr.o.m. budgetåret 1991/92.

I budgetpropositionen begärs för civildepartementets utredningsverksamhet
26 261 000 kr. för budgetåret 1990/91 (prop. 1989/90:100
bil. 15 punkt A 2). En del av dessa medel avser forsknings- och
utvecklingsarbetet kring jämställdhetsfrågor. Utskottet har ingen erinran
mot detta och tillstyrker därför att medel anvisas härför.

I forskningspropositionen föreslås att forskningen om den offentliga
sektorn därutöver tillförs 17,5 milj.kr. under de kommande tre åren. 1
propositionen framhålls att om den offentliga sektorns samlade FoUverksamhet
skall bli effektiv behövs inte bara ett ökat utvecklingsarbete.
Även grundforskningen bör, enligt föredraganden, ges en större
omfattning. Regeringen avser därför att under budgetåret 1990/91 låta
utföra ett programarbete avseende forskning om den offentliga sektorn.
För att bekosta programarbetet bör enligt föredraganden det i betänkandet
tidigare nämnda anslaget A 2 Utredningar m.m. ökas med 0,5
milj.kr. utöver regeringens förslag i årets budgetproposition. För projektfinansieringen
föreslås för budgetåret 1991/92 7 milj.kr. och för
budgetåret 1992/93 ytterligare 10 milj.kr.

I motion Fi34 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkas avslag på det ytterligare
tillskottet av medel till anslaget A 2 som föreslås i propositionen.
I motionens yrkande 2 understryks att regeringen väljer fel inriktning
av stödformerna till forskningen om den offentliga sektorn. Denna
forskning skall, menar motionärerna, företrädesvis stödjas via humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, forskningsrådsnämnden
och Riksbankens Jubileumsfond.

Även i motion Fi37 av Carl Bildt m.fl. (m) framhålls att det är fel
att föra in flera styrfaktorer i forskningen genom att låta exempelvis
kommuner uppträda som renodlade sektorsorgan. Enligt motionärernas
uppfattning är det högskoleorganen som själva skall precisera
forskningsverksamhetens omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna Fi34 (m) och Fi37 (m)
anföra följande.

I propositionen föreslås att delegationen för forskning om den
offentliga sektorn skall upphöra den 1 juli 1990. Utskottet delar
föredragandens uppfattning att det omfattande förändrings- och förnyelsearbete
som pågår inom den offentliga sektorn emellertid måste
främjas med forskning och utvecklingsarbete av större omfattning och
bredd än den nuvarande. Enligt utskottets mening är detta ett avgörande
motiv för att anvisa medel av den storleksordning som föreslås i

1989/90: FiU28

propositionen. Trots att man i här aktuella motioner i likhet med vad
som sägs i propositionen understryker att forskningen om den offentliga
sektorn alltjämt är ett eftersatt område är man inte villig att
tillskjuta resurser för en ökad forskning. Utskottet tolkar motionärerna
så att detta forskningsområde i stället kan prioriteras genom en omfördelning
av de resurser som står till högskolornas och forskningsrådens
förfogande.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att något speciellt
programarbete inte behövs. Som föreslås i propositionen bör en utredare
få i uppdrag att genomfora det föreslagna programarbetet. Utredaren
skall bl.a. föreslå hur stor andel av dessa resurser som bör fördelas
via forskningsråd. Utredaren skall föreslå vilket eller vilka forskningsråd
som skall fördela medlen samt hur samarbetet med andra berörda
forskningsfinanseriande organ kan organiseras. Motionerna Fi34 yrkande
2 och Fi37 avstyrks av utskottet.

Utskottet tillstyrker med det anförda det i propositionen framförda
förslaget om ett program för forskning om den offentliga sektorn. Det
innebär sålunda att utskottet även tillstyrker förslaget i forskningspropositionen
att för budgetåret 1990/91, utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen, anvisa ytterligare 0,5 milj.kr. avsedda för ett
inledande programarbete. Utskottet avstyrker motionerna Fi34 yrkande
1 och Fi35 yrkande 2.

Av motion Fi35 av Anne Wibble och Jan-Erik Wikström (båda fp)
framgår att motionärerna av propositionen bibringats den uppfattningen
att de 17,5 milj.kr. avseende ett program för forskning om den
offentliga sektorn skall användas för upprättandet av ett kollektivforskningsinstitut
för kvalitetsforskning om offentliga sektorns tjänster. Motionärerna
yrkar avslag på förslaget att inrätta ett sådant institut.

Såvitt utskottet förstår har motionärerna missförstått vad som i
propositionen anförs om detta institut. Det föreslagna institutet skall
ha som uppgift att bedriva forskning om kvalitetsfrågor rörande alla
delar av det svenska samhället och är ett samarbetsprojekt mellan
företrädare för näringslivet och staten. Näringslivet skall vara huvudfinansiär
av institutet. Institutet kommer främst att behandla kvalitetsfrågor
rörande varor och tjänster producerade av näringslivet. Detta
framgår emellertid inte helt klart i det avsnitt som behandlar forskningen
om den offentliga sektorn.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi35 yrkande 1.

I två motioner begärs ytterligare medel till forskning om den offentliga
sektorn.

I motion Fi36 (c) yrkande 3 krävs ökade forskningsinsatser inom det
kommunalekonomiska området.

Som utskottet ser det tillgodoses motionärernas önskemål genom det
i propositionen föreslagna programmet för forskning om den offentliga
sektorn. Utskottet avstyrker sålunda motion Fi36 yrkande 3.

Även i motion Fi720 av Inger Schörling m.fl. (mp) krävs en förstärkning
av resurserna till forskningen om den offentliga sektorn.

1989/90:FiU28

Samtidigt begärs i motionen att riksdagen skall ge regeringen till
känna att ett specifikt projekt i Gävleborgs län — projektet Samhällsbyggarstaden
i Gävle — bör tillföras särskilda medel.

När det gäller förslaget i motionen att öka resurserna till forskningen
om den offentliga sektorn vill utskottet även här hänvisa till
ställningstagandet till motsvarande förslag i propositionen som innebär
en betydande ökning av dessa resurser. Det är enligt utskottets uppfattning
inte riksdagens uppgift att, som föreslås i motion Fi720 yrkande

2, fördela medlen mellan olika forskningsprojekt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi720.

Statistikfrågor

I motion Fi38 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att i den förändring
av statistiken som SCB planerar bör ingå möjligheten att redovisa
kvinnliga forskares insatser både kvantitativt och kvalitativt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle vara av stort
värde med en statistisk redovisning av kvinnliga forskares insatser.
SCB uppger att betydande metodologiska svårigheter föreligger att
tillgodose den kvalitativa aspekten. Däremot är det möjligt att göra en
kvantitativ könsuppdelning av pågående forskning inom universitetssektorn.
Drygt 75 % av all forsknings- och utvecklingsverksamhet äger
emellertid rum i företagssektorn. De uppgifter om denna verksamhet
som samlas in från företagen möjliggör emellertid inte en könsuppdelning
av materialet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Fi38.

I motion Fi39 av Göthe Knutson (m) föreslås att riksdagen ger
regeringen till känna att SCB bör förbjudas att disponera anslag för
s.k. opinionsannonser i forskningsdebatten.

Motionären motiverar sitt motionsyrkande med att SCB, som i
annons hävdade att gällande lagar följts vad gällde det s.k. Metropolitprojektet,
genom sitt agerande har skadat myndigheten.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

SCB har till sin verksamhet knutit ett vetenskapligt råd. Rådets
uppgift är att genom diskussioner, information och seminarier medverka
till en utveckling av vår statistik i metodologisk och kvalitativ
mening. Rådet disponerar medel för sin verksamhet som anvisats av
SCB. Dessa medel kan rådet utnyttja för olika verkamheter utan att
höra SCB. År 1985 utnyttjade rådet 69 000 kr. för den i motionen
nämnda annonseringen. Det är sålunda inte, som motionären hävdar,
SCB som myndighet som utnyttjat anslagsmedel för detta ändamål.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi39.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samhällsekonomiska kalkyler
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi36 yrkande 1,

res. I (c)

1989/90:FiU28

2. beträffande regional ekonomi

att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi36 yrkande 2,

res. 2 (c)

3. beträffande inrättande av ett natur ekonomiskt råd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi41 yrkandena 1 och 2,

res. 3 (mp)

4. beträffande skattereformens effekter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi36 yrkande 4 och
1989/90:Fi40,

res. 4 (c, vpk, mp)

5. beträffande stöd till forskning om den offentliga sektorn

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi34 yrkande 2 och
1989/90:Fi37,

res. 5 (m)
res. 6 (fp)

6. beträffande ett kollektivt forskningsinstitut för kvalitetsforskning att

riksdagen avslår motion 1989/90:Fi35 yrkande 1,

res. 7 (fp)

7. beträffande ytterligare medel till forskning om den offentliga
sektorn

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi36 yrkande 3 och

1989/90:Fi720,

res. 8 (c, mp)
res. 9 (m) — motiv.

8. beträffande anslag till utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till propositionerna 1989/90:100 bilaga
15 punkt A 2 och 1989/90:90 avsnitt 22 mom. 1 samt med
avslag på motionerna 1989/90:Fi34 yrkande 1 och 1989/90:Fi35
yrkande 2 till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
26 761 000 kr.,

res. 10 (fp, m)

9. beträffande SCB:s forskningsstatistik
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi38,

res. 11 (fp)

10. beträffande SCB.s opinionsannonser
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi39.

Stockholm den 26 april 1990
På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

1989/90:FiU28

Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson
(m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof
Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s),

Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar
Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Reservationer

1. Samhällsekonomiska kalkyler (mom. 1)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "I
motion" och slutar "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den ökande miljöförstöringen och den minskande
naturbasen finns skäl att utöka studierna om sambandet miljö och
ekonomi, där bl.a. begreppet ekonomisk tillväxt bör fokuseras.

I anslutning till detta vill utskottet i likhet med vad som uttalas i
motion Fi36 förorda att samhällsekonomiska överväganden i högre
grad skall beaktas i all samhällsplanering. Företagsekonomiska hänsyn
kan inte vara helt styrande. Detta gäller t.ex. vid utredningar och
beslut om industrilokaliseringar och infrastrukturella investeringar.

S.k. samhällsekonomiska kalkyler bör, enligt utskottet, användas i
ökad utsträckning. Därigenom kan de totala och långsiktiga effekterna
för samhället, inkl. miljö- och välfärdsförluster i form av minskad
livskvalitet, beaktas i ökad utsträckning. För detta krävs ökade forskningsinsatser.
Vad utskottet anfört om behovet av samhällsekonomiska
kalkyler och om behovet av ökad forskning om detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande samhällsekonomiska kalkyler
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi36 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
samhällsekonomiska kalkyler,

2. Regional ekonomi (mom. 2)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Även
uttalandet" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet är av samma mening som motionärerna att ett tillvaratagande
av hela landets förmåga att lämna bidrag till den ekonomiska
utvecklingen är ett vitalt samhällsekonomiskt intresse. För att kunna
följa utvecklingen och utnyttja den regionala potentialen krävs en
förbättrad regional statistik och förbättrad statistik från AMS. Senaste
tillgängliga statistik från AMS om t.ex. kommunernas sysselsättning är
1 år gammal. Det innebär enligt utskottets uppfattning att en ökad
forskning måste bedrivas inom det regionalekonomiska området. Skil -

1989/90:FiU28

da regionala förhållanden bör komma till bättre uttryck i systemet för
nationalräkenskaper. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande regional ekonomi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi36 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
regionalekonomisk forskning och regionala nationalräkenskaper,

3. Inrättande av ett naturekonomiskt råd (mom. 3)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "När
det" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion Fi41 (mp) yrkande 1 anföra
följande.

För de flesta människor har det nu blivit alltmer uppenbart att
kunskapen om ekonomiska förlopp och deras påverkan på samhället
och dess utveckling är ytterst bristfällig. Vi lever i ett samhälle där den
ekonomiskt starkes rätt gäller i umgänget både mellan länder och
inom vårt eget land. Den forskning som den ekonomiska vetenskapen
nu ägnar sig åt är i stor utsträckning avsedd att studera och förbättra
de metoder som de ekonomiska krafterna har för att utveckla sina
maktmonopol. Detta är inte endast till fara för den enskilda människan,
det riskerar också att ytterligare störa den ekologiska balansen.

Det är nödvändigt att finna andra vägar än marknadsekonomi eller
planekonomi för att en ekologiskt hållbar balans skall kunna uppnås.
Detta borde vara en utmaning för den ekonomiska forskningen. Intrycket
är emellertid att den ekonomiska forskningen studerar existerande
ekonomi i stället för att försöka förstå drivkrafterna i våra
ekonomier och försöka finna vägar att styra dessa för att kunna
bemästra vår tids största problem.

Enligt utskottets uppfattning borde det inom finansdepartementets
ram bedrivas forskning om de ekonomiska och ekologiska förhållandena
i Europa som underlag för ett ekonomiskt samarbete inom hela
Europa. Forskningsuppgifter måste också läggas ut som belyser det
samlade Europas ansvar för och påverkan på tredje världens länder.

De ovan beskrivna forskningsuppgifterna torde vara omöjliga att
utföra inom ramen för existerande ekonomiska forskningsorgan, i
vilka konventionella prioriteringar används. Utskottet föreslår därför
inrättandet av ett speciellt naturekonomiskt råd, i vilket företrädare för
ekologiska vetenskaper samt representanter för miljörörelsen har majoritetsinflytande.
En av rådets centrala uppgifter bör vara att fördela
anslag till olika forskningsprojekt.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande inrättande av ett naturekonomiskt råd

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi41 yrkande 1 och

1989/90:FiU28

med avslag på motion 1989/90:Fi41 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av
ett naturekonomiskt råd,

4. Skattereformens effekter (moni. 4)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl
Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Det
förslag" och slutar med "motion Fi40" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionerna Fi36 (c) yrkande 4 och
Fi40 (vpk) anföra följande.

Flera fördelningspolitiska studier har gjorts för att belysa skatteutredningarnas
förslag. De resultat som framkommit i flera av studierna
pekar på att stora delar av befolkningen skulle förlora på skattereformen.
Resultaten visar att det fördelningspolitiska målet ej uppnås att
låg- och medelinkomsttagare ej skall betala höginkomsttagarnas skattesänkningar.

Beslutet om första delen av skattereformen som genomförs år 1990
borde enligt utskottets uppfattning ha föregåtts av omfattande fördelningspolitiska
studier. Sådana studier borde också göras innan beslut
tas om den andra delen som är tänkt att genomföras 1991. Analysen
borde omfatta såväl individer som hushåll och regioner. Särskild vikt
borde, inte minst mot bakgrund av det höjda ränteläget, läggas vid de
förändringar som föreslås beträffande boendet och det ökade bidragsbehov
dessa medför. I detta sammanhang är det också viktigt att kvinnornas
situation särskilt uppmärksammas.

Skattereformen måste emellertid kontinuerligt följas upp under de
efterföljande åren med analyser av dess faktiska fördelningspolitiska
effekter. Forskningsinsatser behövs för detta arbete. Mot bakgrund av
den noggranna utformning som utvärderingen bör ges anser utskottet
att ytterligare medel bör avsättas för forskningsuppgifter rörande detta.
Det är utskottets bestämda mening att riksskatteverket, utöver vad
regeringen föreslagit, bör tillföras ytterligare 1 milj. kr. för forskning
om skattereformens fördelningseffekter.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skattereformens effekter
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi36 yrkande 4 och
med anledning av motion 1989/90:Fi40 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare medel
till forskning om skattereformens fördelningseffekter.

1989/90:FiU28

5. Stöd till forskning om den offentliga sektorn
(mom. 5)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I
propositionen" och på s. 7 slutar med "av utskottet" bort ha följande
lydelse:

I likhet med regeringen anser utskottet att forskningen om den
offentliga sektorn är ett eftersatt område. Att föra in fler styrfaktorer i
forskningen genom att t.ex. kommunerna börjar uppträda som renodlade
sektororgan är, enligt utskottets mening och som också framhålls i
motion Fi37 (m), ett felaktigt sätt att styra forskningen inom detta
område. Som anförs i motion Fi34 yrkande 2 bör detta i stället ske via
forskningsråden, företrädesvis humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
forskningsrådsnämnden och Riksbankens Jubileumsfond.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande stöd till forskning om den offentliga sektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Fi34 yrkande 2
och 1989/90:Fi37 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Stöd till forskning om den offentliga sektorn
(mom. 5)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I
propositionen" och på s. 7 slutar med "av utskottet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med regeringen att forskning om den statliga
sektorn är angelägen. Utskottet finner det däremot inte motiverat att
inrätta ett särskild forskningsprogram för detta ändamål finansierat
med ett särskilt anslag över civildepartementet. Den angelägna uppgiften
att förbättra innehållet i de offentliga tjänsterna bör i huvudsak
ombesörjas av konsumenterna. Detta bör ske genom att konsumenterna
erbjuds valfrihet och mångfald i tjänsteutbudet, varvid deras aktiva
val borgar för att de tjänster som bäst tillgodoser medborgarnas preferenser
kommer till utförande. Så länge regeringen inte är beredd att
medge sådan valfrihet anser utskottet det obefogat att inrätta ett särskilt
forskningsprogram. Vad utskottet här anfört innebär att motionerna
Fi34 yrkande 2 och Fi37 delvis blir tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande stöd till forskning om den offentliga sektorn
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi34 yrkande
2 och 1989/90:Fi37 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1989/90:FiU28

7. Ett kollektivt forskningsinstitut för
kvalitetsforskning (mom. 6)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Såvitt
utskottet" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den i propositionen anförda motiveringen för det
begärda treåriga anslaget på totalt 17,5 milj. kr. är bristfällig och i vissa
avseenden missvisande. Såvitt utskottet nu kan förstå har det i propositionen
nämnda institutet för kvalitetsforskning endast ett begränsat
samband med det begärda anslaget. Detta institut skall huvudsakligen
ha andra uppgifter.

Vad som avses och föreslås i avsnitt 22 i propositionen är att det
skall utredas huruvida en mindre del av det här nämnda anslaget skall
utnyttjas för kvalitetsutveckling rörande den offentliga sektorns produktionsutbud.

Utskottet kan inte se det meningsfulla i att bedriva en kvalitetsforskning
om den offentliga sektorns produkter. Denna tjänsteproduktion
är i dag praktiskt taget helt monopoliserad. Den enskilde konsumenten
saknar därför möjligheter att påverka utformningen av dessa tjänster.
Vad utskottet här anfört om nämnda kvalitetsforskning bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett kollektivt forskningsinstitut för kvalitetsforskning att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Fi35 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om kvalitetsforskning om den offentliga sektorns tjänsteproduktion,

8. Ytterligare medel till forskning om den offentliga
sektorn (mom. 7)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Som
utskottet" och slutar med "yrkande 3" bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "När
det" och på s. 8 slutar med "motion Fi720" bort ha följande lydelse:
Forsknings- och utvecklingsarbetet om den offentliga sektorn är i
dag ett eftersatt område. Angelägna forskningsprojekt pågår, som exempelvis
Gävleprojektet Samhällsbyggarstaden, men de tillgängliga resurserna
inom detta forskningsområde är alltför begränsade. Detta gäller
särskilt frågor med anknytning till det kommunalekonomiska området.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Fi36 och
Fi720 att denna del av den samhällsvetenskapliga forskningen är i
starkt behov av en resursförstärkning. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

1989/90: FiU 28

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ytterligare medel till forskning om den offentliga
sektorn

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi36 yrkande
3 och 1989/90:Fi720 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. Ytterligare medel till forskning om den offentliga
sektorn (mom. 7, motiveringen)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Som utskottet"
och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

I motion Fi36 (c) yrkande 3 och motion Fi720 sägs allmänt att det
finns stora behov av ökad forskning inom det kommunalekonomiska
området och vad gäller den offentliga sektorn i stort. I motionerna
ställs inga explicita krav på ytterligare resurser till denna forskning.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till att det åvilar
berörda forskningsråd och högskolorna att göra prioriteringar inom
det samhällsvetenskapliga området.

10. Anslag till utredningar m.m. (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 5 eller 6

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som utskottet ser det behövs det inte något speciellt forskningsprogram
om den offentliga sektorn enligt de riktlinjer som anges i
propositionen. Utskottet motsätter sig därför de föreslagna förstärkningarna
av anslaget Utredningar m.m. med 500 000 kr. för budgetåret
1990/91 liksom de föreslagna tillskotten på 7 000 000 kr. för 1991/92
och 10 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, dvs. en total bas om
17 500 000 kr. vid periodens slut.

Utskottet tillstyrker sålunda motionerna Fi34 yrkande 1 och Fi35
yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslag till utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 15
punkt A 2 och motionerna 1989/90:Fi34 yrkande 1 och
1989/90:Fi35 yrkande 2 samt med avslag på proposition
1989/90:90 avsnitt 22 mom. 1 till Utredningar m.m. för budget -

1989/90:FiU28

året 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservations- 1989/90:FiU28
anslag på 26 261 000 kr.,

11. SCB:s forskningsstatistik (mom. 9)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "motion Fi38" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle vara av stort
värde med en statistisk redovisning av kvinnliga forskares insatser.
SCB uppger att betydande metodologiska svårigheter föreligger att
tillgodose den kvalitativa aspekten. Kvantitativt är det möjligt och
relativt enkelt för SCB att göra en könsuppdelning när det gäller att
redovisa pågående forskning inom universitetssektorn. Däremot möjliggör
inte den från företagssektorn insamlade statistiken en sådan
uppdelning.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att den i motion Fi38 efterfrågade
kvantitativa statistiken redovisas av SCB för universitetssektorn.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande SCB:s forskningsstatistik
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Fi38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om SCB:s
forskningsstatistik,

gotab 96786, Stockholm 1990