Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU26

Statlig lokalförsörjning

(prop. 1989/90:100 bil. 9) 1989/90

FiU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens
bilaga 9 Finansdepartementet.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigande för byggnadsstyrelsen
att ta upp lån för att finansiera byggnadsinvesteringar
och godkänner med ett undantag förslaget till treårsplan för byggnads -projekt för civila myndigheter. En motion i vilken krav ställs på en
förändring av formerna för den statliga lokalförsörjningen avstyrks av
utskottet.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet avlämnar en
gemensam reservation angående en effektivare förvaltning av statens
fastigheter.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1989/90:100 bilaga 9 i vad avser litt. C Statlig lokalförsörjning,

dels den under allmänna motionstiden väckta motionen
1989/90:Fi410 av Lars Tobisson m.fl. (m).

Yttranden har inhämtats från utrikesutskottet och kulturutskottet över
treårsplanen för byggnadsstyrelsens investeringar. Yttrandena
(1989/90:UU2y och 1989/90:KrU5y) har fogats som bilaga I resp. bilaga
2 till betänkandet.

SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Odd Engström — under litt. C
Statlig lokalförsörjning (s. 28 — 38)

1 Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 26

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om byggnadsvården vid de kungliga slotten,

2. (C 1) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

3. föreslagit riksdagen att godkänna treårsplanen för investeringar
m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

4. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om att
byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar
m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

5. (C 2) föreslagit riksdagen att till Inredning och utrustning m.m.
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 23 000 000 kr.

Motionen

1989/90:Fi410 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en effektivisering av statens lokalförsörjning
och fastighetsförvaltning i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Utskottet

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om lokalförsörjning
för civila statliga myndigheter och förvaltning av statliga
fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att svara för myndigheternas lokalförsörjning,
att förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning,
att efter uppdrag projektera, bygga och inreda
byggnader för statens räkning samt att verka för besparingar i fråga om
byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Intäkterna består till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna.
Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda lokaler samt
administration. Kostnaderna för de statsägda lokalerna består av drift
och underhåll m.m. samt kapitalkostnader. Överskottet inlevereras till
statsverket. I statsbudgeten för nästa budgetår förs endast upp ett
formellt anslag på 1 000 kr.

Med utgångspunkt från ett antagande om intäkter på nära 6,7
miljarder kronor, som fastställts vid regeringens budgetering av lokalkostnaderna
m.m., ställs för budgetåret 1990/91 ett resultatkrav på
byggnadsstyrelsen på 910 milj. kr.

I propositionen ges även en ingående beskrivning av underhållssituationen
och vården av de kungliga slotten.

Sammanfattningsvis framhålls därvid att byggnadsvården vid de
kungliga slotten bör bedrivas med målsättningen att bevara och vårda
byggnaderna och anläggningarna, både upplevelsemässigt och material -

1989/90:FiU26

tekniskt, sorn uttryck lör byggnadskonst i gångna tider. Byggnadsvården
bör ges långsiktiga ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling,
planering och genomförande. 1 det fortsatta arbetet måste
lämpliga metoder utarbetas för fortlöpande underhåll och för att säkra
tillgången på relevanta byggnadsmaterial. Under en tjugoårsperiod bör
ytterligare 140 milj. kr. tillföras för underhåll. Insatserna avses bli
finansierade med hyresintäkter som byggnadsstyrelsen disponerar.

Utskottet har inget att erinra mot de förslag till verksamhet för
budgetåret 1990/91, som redovisas i propositionen. Utskottet delar
också den uppfattning som framförs av föredraganden rörande behovet
av medel för byggnadsvården vid de kungliga slotten.

I motion Fi410 av Lars Tobisson m.fl. (m) konstateras att marknadsvärdet
på enbart de statsägda fastigheter som byggnadsstyrelsen förvaltar
kan uppskattas till ca 50 miljarder kronor, vilket nästan motsvarar
värdet av fastighetsbeståndet hos samtliga försäkringsbolag. Med nuvarande
ordning har byggnadsstyrelsen en monopolställning. En effektivare
fastighetsförvaltning borde enligt motionärerna kunna ge miljardvinster
varje år. Som motionärerna ser det kan en effektiv och kundvänlig
ordning av statens lokalförsörjning endast ske om byggnadsstyrelsens
byggnadsinnehav överförs till fristående fastighetsbolag som får
verka i konkurrens med andra sådana företag på marknaden. I motionen
framhålls att de föreslagna fastighetsbolagen efter bildandet kan
introduceras på börsen. Dessa fastighetsbolag kan sedan efter hand
privatiseras, vilket bl.a. bör leda till att kapitalmarknaden kan utnyttjas
för investeringar. Därigenom minskas det statliga kapitalbehovet.

Med anledning av motion Fi410 vill utskottet anföra följande.

Våren 1989 behandlade utskottet (1988/89:FiU26, rskr. 245) en
motion med i stort sett samma innehåll som i motion Fi410. Utskottet
framhöll vid detta tillfälle att utskottet inte delade uppfattningen att
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning skulle bli effektivare om den
delades upp på flera fastighetsbolag. De ökade kraven på statsförvaltningen
när det gäller planering, samråd, angelägenhetsgradering och
besparing tillgodoses både enklare och effektivare, om förvaltningen är
samlad under en enhet. Detta hindrar naturligvis inte att byggnadsstyrelsen
som ett led i en effektiv fastighetsförvaltning i vissa fall bör
överväga försäljning av fastigheter. Det kan vara motiverat antingen av
att lokalerna är obehövliga eller att inhyrning av lokaler är fördelaktigare
ur kostnadssynpunkt. Utskottet underströk även att en viktig
innebörd av de allmänna riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen
måste vara att årskostnaden skall vara avgörande vid myndigheternas
val av lokaler. Eget statligt byggande eller ägande av fastigheter
skall inte vara ett självändamål för den statliga lokalförsörjningen.

Utskottet finner inte anledning att ändra sitt ställningstagande till
förslaget i motion Fi410 och avstyrker sålunda motionen.

Det kan i detta sammanhang nämnas att regeringen avser att tillsätta
en särskild utredning om statens fastighetsförvaltning. Utredningens
uppgift blir bl.a. att belysa statens roll som fastighets- och förmögenhetsförvaltare
och vilka åtgärder som kan vidtas för att nå en effektivare
och aktivare ekonomisk hantering av fastighetsfrågor. Utredningen

1989/90:FiU26

1* Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 26

skall vidare klarlägga på vilket sätt mål kan göras tydligare för fastighetsförvaltande
myndigheter och hur ansvarsfördelningen kan preciseras.
Utredningsdirektiven kommer att presenteras under våren.

Investeringar inom byggnadsstyrelsens
lokalhållningsområde

Investeringsbehovet för perioden 1990/91 — 1992/93 beräknas av föredraganden
till ca 4,2 miljarder kronor. En bedömning av investeringarnas
fördelning på resp. budgetår framgår av följande tabell. Beloppen
för de sista åren bör betraktas som preliminära.

Tabell 1. Investeringar i prisläget 1989-01-01
Milj. kr.

Treårsplan	1990/91	1991/92	1992/93
Pågående/bes 1utade	1 280	1 120	700
Nya investeringar m.m.	120	280	700
Sunma investeringar	1 400	1 400	1 400

Inom ramen för treårsplanen bör följande större byggnadsobjekt över
50 milj. kr. kunna påbörjas under perioden 1990—1993. Objekten
redovisas i prioriteringsordning inom resp. huvudtitel.

Tabell 2. Planerade byggnadsobjekt över 50 milj. kr. 1990—1993
Milj. kr.

Departement	Byggnadsprojekt	Kos tnåd
Utrikes-	Byggnadsprojekt Washington. Kansli	110
	New York. Kans 1 i	110
	Bonn. Kansli	50*
Fi nans -	Stockholm. Ombyggnad i kv. Brunkhalsen	151
	Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes St.	105
	Östersund. Förvaltningsbyggnad	80*
U t b iIdnings-	Stockholm. Kungl, biblioteket, Stockholm. Om och t i 11 byggnad vid	213
	naturhistoriska riksmuseet	96*
	Stockholm. Kl. Mikrobiologi Uppsala. Om- och nybyggnad för lands-	124
	ark i vet	81
	Göteborg. CTH. Matematiskt centrum Stockholm. Nybyggnad för geologi	103
	vid universitetet	100
Civil-	Huddinge. Förval tingsbyggnad	170
	Karlskrona. Förvaltningsbyggnad	105
	Örebro. Förvaltningsbyggnad	117*

* Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen

1989/90:FiU26

Utrikesutskottet (1989/90:UU2y) och kulturutskottet (1989/90:KrU5y)
har yttrat sig till finansutskottet angående planerade byggnadsprojekt
över 50 milj. kr.

I utrikesutskottets yttrande framhålls att ambassadens kanslilokaler i
Bonn är inrymda i förhyrda lokaler. Hyreskontraktet löper ut 1991.
Den tyska federala administrationen önskar överta lokalerna, vilka
kommit att bli otillräckliga för ambassadens behov. Mot bakgrund av
utvecklingen i de båda tyska staterna kan enligt utrikesutskottet i
dagsläget beslut emellertid inte fattas om förvärv av tomt för nytt
kansli i Bonn.

Kulturutskottet noterar i sitt yttrande att regeringen i årets treårsplan
flyttat den planerade om- och nybyggnaden av landsarkivet i
Uppsala så att den nu är placerad efter nybyggnaden för mikrobiologi
vid Karolinska institutet i Stockholm. I propositionens bilaga 9 finns
inte någon kommentar till detta förhållande. I bilaga 10 däremot har
regeringen uttalat att om- och nybyggnaden för landsarkivet skall
kunna påbörjas budgetåret 1990/91. Kulturutskottet förutsätter därför
att så sker. Detta har utskottet också uttalat i sitt av riksdagens
godkända betänkande 1989/90:KrU22 (rskr. 146).

Finansutskottet har ingen annan uppfattning om byggnadsstyrelsens
planerade byggnadsprojekt än den som angivits i här redovisade yttranden.
Finansutskottet tillstyrker sålunda treårsplanen för byggnadsinvesteringarna
med den ändring som föranleds av utrikesutskottets yttrande.
Detta bör ges regeringen till känna.

I likhet med föredraganden vill finansutskottet här framhålla att
regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att hålla tillbaka
efterfrågan på byggsektorns tjänster, bereda resurser för nybyggandet av
bostäder och på sikt dämpa prisutvecklingen inom byggandet. Bostadsbyggandet
har nu ökat betydligt. Prisutvecklingen är dock fortfarande
besvärande. Efterfrågan i den svenska ekonomin är fortfarande hög.
Överefterfrågan och knapphet på resurser i storstadsområdena råder
fortfarande i byggandets alla led. Detta påverkar möjligheterna att
genomföra treårsplanen, framför allt vad gäller aktuella projekt i
Stockholmsområdet. För närvarande råder i praktiken byggstopp för
statliga byggnadsprojekt i Stockholmsregionen. Länsarbetsnämnden har
ännnu inte beviljat byggnadstillstånd för följande byggnadsobjekt i
gällande treårsplan: ombyggnader för regeringskansliet i kv. Johannes
Större och kv. Brunkhalsen, nybyggnad för mikrobiologi vid Karolinska
institutet, nybyggnad för geologi vid universitetet, om- och tillbyggnad
av kungl, biblioteket, tillbyggnaden för riksmuseet, ombyggnad för
polisen i Solna eller för ny byggnad för polis m.m. i Huddinge.
Regeringen har ett stort åtagande i Stockholmsområdet inom ramen
för gällande treårsplan, sammanlagt ca 1 miljard kronor. Med hänsyn
till de rådande begränsningarna av byggnadsverksamheten inom Stockholmsområdet
samt den ogynnsamma kostnadsutvecklingen på byggmarknaden
förs sålunda inte några nya byggnadsprojekt inom Stockholmsområdet
upp i den i tabell 2 redovisade treårsplanen för
1990-1993.

1989/90:FiU26

I motsats till tidigare år skall byggnadsstyrelsens investeringar inte
längre finansieras över statsbudgeten. Regeringen begär i stället riksdagens
bemyndigande att få besluta att byggnadsstyrelsen Sr ta upp lån i
riksgäldskontoret för att finansiera byggnadsinvesteringar. Lånen bör
tillhandahållas på marknadsmässiga villkor. Av praktiska skäl bör en
ram för upplåningen sättas något högre än det i dagsläget beräknade
medelsbehovet på ca 1,7 miljarder kronor, eftersom det erfarenhetsmässigt
kan inträffa förändringar i de olika byggprojekten. I propositionen
föreslås därför att byggnadsstyrelsens ram för upplåning fastställs
till 2 000 000 000 kr. Det bör vidare få ankomma på regeringen
att vid oförutsedda händelser eller större förändringar kunna justera
ramen i erforderlig omfattning.

Utskottet har ingen erinran mot det i propositionen begärda bemyndigandet.

Inredning och utrustning m.m.

I propositionen beräknas anslagsbehovet för inredning och utrustning
m.m. för nästa budgetår till 23 milj. kr. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till byggnadsstyrelsen

att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

2. beträffande byggnadsvården av de kungliga slotten

att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1989/90:100 bilaga 9 under litt. C. Statlig lokalförsörjning anförts
om byggnadsvården vid de kungliga slotten,

3. beträffande en effektivare fastighetsförvaltning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi410,

res. (m, fp, c)

4. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 9
litt. C, avsnittet Investeringar m.m., mom. 1 godkänner vad
utskottet anfört om treårsplanen för investeringar m.m. och som
sin mening ger regeringen detta till känna,

5. beträffande investeringar m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1990/91
besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret
för Investeringar m.m. i enlighet med vad som förordats i
proposition 1989/90:100 bilaga 9,

6. beträffande inredning och utrustning m.m.

att riksdagen till Inredning och utrustning m.m för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 23 000 000 kr.

1989/90:FiU26

Stockholm den 26 april 1990
På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson
(m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof
Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s),
Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar
Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Reservation

En effektivare fastighetsförvaltning (mom. 3)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén
(m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Ivar Franzén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Våren
1989" och på s. 4 slutar med "under våren" bort ha följande lydelse:

Behovet av mer långtgående åtgärder vad gäller statens lokalförsörjning
framgår tydligt bl.a. av en under år 1988 offentliggjord förstudie
av riksrevisionsverket (RRV) om statens markinnehav, vilken bekräftar
att det finns stora brister i statens sätt att sköta fastighetsfrågor.
Kontrasten är stor mot det enskilda näringslivet, där en rationell
hantering av fastighetskapitalet under senare år har framstått som en
allt viktigare uppgift. Många stora företag har överlåtit sina fastigheter
på särskilda dotterbolag inom koncernen, för att sedan i flera fall sälja
dem. Andra varu- och tjänsteproducerande företag föredrar att hyra
lokaler av specialiserade fastighetsbolag. I växande utsträckning förekommer
det också att företag säljer sina fastigheter med återköpsrätt
efter viss tid för att under mellantiden hyra dem.

Sedan mitten av 1970-talet har den privata fastighetsmarknaden i allt
större utsträckning blivit en integrerad del av kapitalmarknaden. Fastigheter
är ett viktigt placeringsalternativ för bl.a. försäkringsbolag och
pensionsstiftelser, och ett stort antal fastighetsbolag har introducerats
på fondbörsen. Denna utveckling har entydigt lett till att fastigheter
betraktas som realkapital och att avkastningskraven mäts mot någon
form av marknadsvärde.

Liknande resonemang har även förts för Vattenfall, som enligt ett
regeringsbeslut nyligen skall ge en marknadsmässig avkastning på hela
förmögenhetsmassan inkl. dolda reserver, dvs. beräknat på kraftverkens
och fallrättigheternas marknadsvärde. Överförs resonemanget på

1989/90:FiU26

byggnadsstyrelsen, innebär det att avkastningskraven ger en intern
hyressättning som kan jämföras med marknadshyror. Detta ger dels en
möjlighet till jämförelser mellan olika konkurrerande alternativ, dels
ett incitament till rationell förvaltning och effektivt lokalutnyttjande.

Marknadsvärdet på enbart de statsägda fastigheter som byggnadsstyrelsen
förvaltar uppskattas enligt budgetpropositionen till
35 000—40 000 milj. kr. Med en lokalyta på ca 6 miljoner m2 innebär
detta ett genomsnittsvärde på 6 000 kr. per m2. Denna nivå
förefaller mycket försiktigt beräknad med hänsyn till att stora delar av
beståndet utgörs av mycket välbelägna kontorslokaler (t.ex. förvaltningsbyggnaderna
i centrala Stockholm, länsstyrelser, universitet och
högskolor). Bara nyproduktionskostnaden uppgår till nästan det dubbla,
och i Stockholms city noteras överlåtelsepriser för kontorslokaler
på upp till 60 000 kr. per m2. Det är därför fullt realistiskt att beräkna
marknadsvärdet till omkring 50 000 milj. kr. Detta motsvarar nästan
fastighetsbeståndet hos samtliga försäkringsbolag eller — med en annan
jämförelse — tre gånger Skanskas fastighetsinnehav. Till detta kan
sedan läggas statliga fastigheter hos affärsverken och försvaret. Uppenbarligen
skulle en effektivare förvaltning kunna ge miljardvinster varje
år.

Det finns flera modeller för att uppnå en mer decentraliserad och
därmed effektivare lokalförsörjning och fastighetsförvaltning inom den
statliga sektorn. Staten skulle kunna dela upp byggnadsstyrelsen på
flera statligt ägda men självständiga bolag eller också anförtro lokalförsörjningen
åt fastighetsbolag som även förfogar över privat kapital. En
tredje modell är att staten hyr lokaler av privata bolag. Möjligheter
finns alltså att pröva olika vägar liksom att helt låta de olika myndigheterna
själva få bestämma över lokalanskaffningen. Varför kan t.ex.
inte ett stort universitet självt få ha hand om sin byggnads- och
fastighetsförsörjning? Kompetensen finns och verksamheten är tillräckligt
stor för att bli rationell.

Med nuvarande ordning har byggnadsstyrelsen en monopolställning.
Därmed är det svårt att bedöma verksamhetens effektivitet. De skillnader
i redovisningssystem som föreligger mellan byggnadsstyrelsen och
på marknaden verksamma fastighetsbolag gör det svårt att exakt fastställa
vidden av olikheter i lönsamhet och avkastning i förhållande till
förmögenhetsmassa och insatta administrativa resurser.

Vad som dock vid en snabb jämförelse frapperar är den stora
serviceorganisationen hos byggnadsstyrelsen. I stället för att köpa
utrednings- och projekteringstjänster, inredningsrådgivning m.m., som
många enskilda fastighetsbolag gör, har man dessa funktioner inbyggda
i den egna organisationen. Fluktuationer i behovet av tjänster kan
därmed inte snabbt avspeglas i kostnadsanpassningar på dessa områden.

Vad som behövs är konkurrens. Enligt utskottets mening bör byggnadsstyrelsens
förvaltande verksamhet överföras till två eller flera fastighetsaktiebolag.
En väg kan vara att göra indelningen på geografisk
grund, ungefär i överensstämmelse med nuvarande regionala indel -

1989/90:FiU26

ning. En annan väg kan vara att dela upp fastighetsbeståndet i två
fastighetsbolag med så likartad sammansättning av fastighetsbeståndet
som möjligt och låta dem arbeta vid sidan av varandra på marknaden.

För statliga myndigheter med behov av nya lokaler skall det vara
naturligt att vända sig — förutom till de statliga fastighetsbolagen —
även till privata företag och inhämta offert på bästa och billigaste
alternativ. De statliga fastighetsbolagen Sr också som naturliga inslag i
sin verksamhet ompröva och omförhandla nuvarande hyressättning
samt se över fastighetsinnehavet, varvid såväl inköp som försäljningar
kan aktualiseras, allt i syfte att uppnå så god avkastningsförmåga som
möjligt på insatt kapital.

Fastighetsbolagen kan efter bildandet introduceras på börsen i likhet
med andra fastighetsbolag. Staten kan även direkt vända sig till fjärde
AP-fonden, SPP och andra enskilda kapitalförvaltare med erbjudande
om försäljning av delar av fastighetsbolagen.

Genom en överföring av statens fastighetsinnehav till fastighetsbolag
kan kapitalmarknaden direkt tas i anspråk för investeringar, varigenom
bl.a. den fördelen uppnås att den statliga budgeten ej belastas. En
privatisering av delar av statens fastighetsinnehav skulle minska den
offentliga sektorns omfattning, samtidigt som en ökad konkurrens
skulle erhållas på fastighetsmarknaden. Vad utskottet här anfört innebär
att utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi410 att
byggnadsstyrelsens förvaltande verksamhet bör överföras till två eller
flera fastighetsbolag. Sammanfattningsvis kan konstateras att en överföring
av statens fastighetsinnehav till flera fastighetsbolag, som efter
hand kan privatiseras, rimligtvis måste leda till bl.a.

1. att fastighetskapitalet förvaltas på ett mer effektivt sätt,

2. att fastighetsbyten och -försäljningar underlättas,

3. att statliga myndigheter stimuleras att välja den för verksamheten
mest ändamålsenliga formen av lokalförsörjning,

4. att kapitalmarknaden utnyttjas för att finansiera investeringar,
varigenom det statliga upplåningsbehovet minskar samt

5. att försäljningen av aktier ger intäkter, som kan användas för att
minska statsskulden och därmed sammanhängande räntekostnader.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi410.

I anslutning till utskottets behandling av de statliga lokalförsörjningsfrågorna
förra året meddelade regeringen att en särskild utredning
om statens fastighetsförvaltning skulle tillsättas. Regeringen har
ännu inte kunnat prestera några direktiv för nämnda utredning. Utskottet
finner denna ordning otillfredsställande, vilket bör av riksdagen
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande en effektivare fastighetsförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi410 hos regeringen
begär förslag om en översyn av byggnadsstyrelsens status och
organisation enligt de riktlinjer som angetts av utskottet,

1989/90:FiU26

Utrikesutskottets yttrande
1989/90:UU2y

Förvärv av tomt för nytt kansli i Bonn
Till finansutskottet

Finansutskottet har den 6 mars beslutat bereda utrikesutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1989/90:100 bilaga 9 om treårsplanen för
byggnadsstyrelsens investeringar m.m.

I treårsplanen föreslås en kostnadsram om 50 milj.kr. för nybyggnad
av kansli i Bonn. Ambassadens nuvarande lokaler är inrymda i förhyrda
lokaler. Hyreskontraktet löper ut 1991. Den tyska federala administrationen
önskar överta lokalerna, vilka kommit att bli otillräckliga
för ambassadens behov.

Utskottet får anföra att med anledning av utvecklingen i de båda
tyska staterna kan i dagsläget beslut inte fattas om förvärv av tomt för
nytt kansli i Bonn.

Samtidigt kan utvecklingen medföra att beslut behöver fattas under
budgetåret 1990/91.

Stockholm den 5 april 1990
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Maj
Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel
Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina
Svensson (s), Eva Björne (m), Håkan Holmberg (fp), Bengt Hurtig
(vpk) och Marianne Samuelsson (mp).

1989/90:FiU26

Bilaga 1

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrU5y

Treårsplanen för byggnadsstyrelsens investeringar
m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 6 mars 1990 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:100 bilaga 9 (s.
33—37) om godkännande av treårsplanen för investeringar m.m.

Utskottet

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas
i form av en rullande treårsplan. Regeringen har riksdagens bemyndigande
att själv besluta om utförande av byggnadsobjekt upp till 50
milj.kr. Medel för samtliga departements investeringar beräknas under
ett gemensamt anslag (prop. 1988/89:100, bet. FiU26, rskr. 245).

I budgetpropositionen (bilaga 9) redovisas de byggnadsobjekt över 50
milj.kr. som regeringen bedömer bör kunna påbörjas under den kommande
treårsperioden. Objekten redovisas departementsvis och i prioriteringsordning
inom varje departements verksamhetsområde.

Under utbildningsdepartementet finns på andra plats — efter kungl,
biblioteket — uppsatt om- och tillbyggnad vid naturhistoriska riksmuseet
i Stockholm i enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet
1988/89 (bet. 1988/89:KrU19, rskr. 185).

Kulturutskottet har i sitt betänkande 1989/90:KrU22 (rskr. 146)
erinrat om att riksdagen vid föregående riksmöte uttalade att om- och
tillbyggnaden vid naturhistoriska riksmuseet borde inrymmas under
den treårsperiod som började budgetåret 1989/90. I nämnda betänkande
har utskottet vidare redovisat att länsarbetsnämnden den 23 februari
1990 gett igångsättningstillstånd för start under mars månad. Utskottet
förutsatte därför att regeringen snarast skulle ge byggnadsstyrelsen
utförandeuppdrag. Sedan riksdagen den 21 mars bifallit vad utskottet
hemställt, har regeringen den 22 mars beslutat om sådant uppdrag till
byggnadsstyrelsen. Utskottet kan således konstatera att detta angelägna
byggnadsobjekt nu startas i enlighet med den höga prioritering det
givits både av riksdagen vid föregående riksmöte och i regeringens nu
framlagda treårsplan.

I sammanställningen över byggnadsobjekt över 50 milj.kr. finns
också medtaget om- och nybyggnad för landsarkivet i Uppsala. Detta
objekt Janns medtaget redan i föregående treårsplan men har ännu inte
igångsatts.

1989/90:FiU26

Bilaga 2

Kulturutskottet noterar att regeringen i årets treårsplan flyttat denna
om- och nybyggnad av landsarkivet i Uppsala så att den nu är placerad
efter nybyggnaden för mikrobiologi vid Karolinska institutet i Stockholm.
I propositionens bilaga 9 finns inte någon kommentar till detta
förhållande. I bilaga 10 däremot har regeringen uttalat att om- och
nybyggnaden för landsarkivet skall kunna påbörjas budgetåret 1990/91.
Utskottet förutsätter därför att så sker. Detta har utskottet också uttalat
i sitt betänkande 1989/90:KrU22.

Med hänvisning till vad kulturutskottet här anfört föreslår utskottet
att finansutskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna treårsplanen
för investeringar m.m. i vad gäller byggnadsobjekt inom kulturutskottets
verksamhetsområde.

Stockholm den 5 april 1990
På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

Närvarande: Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m),
Sylvia Pettersson (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Göran Åstrand (m) och
Ingrid Andersson (s).

1989/90:FiU26

Bilaga 2

gotmb 96587, Stockholm 1990