Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU25

Förändrad finansieringsmodell för vissa
investeringar

Sammanfattning

Utskottet godkänner i betänkandet ändrade principer för finansiering
av vissa investeringar. Investeringar som enligt nuvarande ordning
finansieras över myndigheternas förvaltningsanslag skall finansieras vid
sidan av budgeten genom att myndigheterna får ta upp lån direkt i
riksgäldskontoret. Lånen skall ges till myndigheterna på marknadsmässiga
villkor. Det är fern myndigheter som under budgetåret 1990/91 på
försök skall finansiera investeringar i ADB-utrustning och andra kommunikationssystem
med lån i riksgäldskontoret.

Propositionen

I proposition 1989/90:100 bilaga 1 Finansplanen föreslår regeringen —
efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt —

3. att riksdagen godkänner de principer som redovisats angående en
förändrad finansieringsmodell för vissa investeringar,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att uppdra åt riksgäldskontoret
att för budgetåret 1990/91 ta upp lån för investeringar i ADButrustning
m.m. intill ett sammanlagt belopp på 90 000 000 kr.

Motionen

1989/90:Fi715 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bil. 1
yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrade krav på redovisning och investeringskalkyler
i samband med ändrade upplåningsrutiner vid finansiering av
ADB- och annan kommunikationsutrustning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om ändrade
regler för affärsverkens finansiering av investeringar i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1989/90

FiU25

1 Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 25

Utskottet

1989/90:FiU25

I propositionen föreslås att den typ av investeringar som enligt nuvarande
ordning finansieras över myndigheternas förvaltningskostnadsanslag
eller genom särskilda investeringslån på sikt skall finansieras vid
sidan av statsbudgeten genom att myndigheterna får ta upp lån direkt i
riksgäldskontoret. Lånen skall ges till myndigheterna på marknadsmässiga
villkor. Samtidigt utvecklas en ny redovisningsmodell som i princip
innebär att samtliga statsmyndigheter på sikt lämnar en fullständig
tillgångsredovisning.

Som ett första steg i denna omläggning föreslås att en försöksverksamhet
påbörjas som omfattar investeringar i ADB-utrustning och
kommunikationssystem vid ett mindre antal myndigheter. Om erfarenheterna
visar sig goda kommer den föreslagna finansieringsmetoden att
införas för investeringar vid samtliga myndigheter, som inte disponerar
särskilda investeringsanslag. Med den nya finansieringsmetod som nu
föreslås anvisas medel för de årliga amorteringarna och ränteutgifterna
som svarar mot planerade investeringar även fortsättningsvis på myndigheternas
förvaltningskostnadsanslag. Däremot anvisas inte investeringsmedlen
över statsbudgeten. Behovet av ett särskilt investeringsanslag
kommer därmed på sikt att upphöra. För budgetåret 1990/91
föreslås fem myndigheter ingå i försöksverksamheten, nämligen flygtekniska
försöksanstalten, byggnadsstyrelsen, riksgäldskontoret, statens
lantmäteriverk och statistiska centralbyrån. Det samlade investeringsbehovet
har för desa myndigheter beräknats till ca 90 milj. kr. under
budgetåret 1990/91.

I motion Fi7l5 av Lars Tobisson m.fl. (m) framförs inga invändningar
mot förslaget om förändrad finansiering av dessa investeringar. Däremot
anser man att den nya finansieringsmetoden skulle kompletteras
med bättre och mer utvecklade metoder och rutiner för investeringskalkyler
samt en fullständig redovisning av tillgångar ooch skulder i
form av en balansräkning. På dessa områden behövs en betydande
metodutveckling, anför motionärerna.

Utskottet vill i sammanhanget understryka att behovet av väl underbyggda
investeringskalkyler är stort oavsett vilken finansieringsform
som används. För att samtliga myndigheter skall kunna redovisa sina
investeringar i enlighet med den föreslagna finansieringsmetoden krävs
vissa förändringar i myndigheternas redovisningsmetoder. Som framgår
av propositionen har riksrevisionsverket (RRV) under våren 1989 fått i
uppdrag att utreda och lämna förslag till hur det statliga ekonomiadministrativa
systemet bör vara utformat i framtiden. Som ett led i detta
arbete utvecklas även en ny redovisningsmodell som innebär att statsmyndigheternas
redovisningsmetoder anpassas till de metoder som är
vedertagna inom övriga samhällssektorer. Detta innebär bl.a. att även
förvaltningsmyndigheter kommer att lämna en fullständig tillgångsredovisning.
På sikt innebär detta en förbättrad kapitalredovisning. De
myndigheter som skall ingå i försöksverksamheten, om man undantar

riksgäldskontoret, redovisar redan i dag sina anläggningstillgångar i en
balansräkning, varför inga ändringar i nuvarande redovisningsmetoder
behövs för att kunna genomfora försöksverksamheten.

Med det anförda avstyrks motion Fi715 yrkande 1.

I samma motion, Fi715 (m), begärs även förslag om ändrade regler
för affärsverkens finansiering av investeringar. Förslagen i motionen
överensstämmer till viss del med förslagen i riksgäldskommitténs förslag
Riksgäldskontoret — en finansförvaltning i staten (SOU 1989:95).
Remisstiden för betänkandet har nyligen gått ut och förslagen är under
beredning i regeringskansliet. Enligt den reviderade propositionsförteckningen
kommer ett förslag i dessa frågor att föreläggas riksdagen
senare i vår. Riksdagsbehandlingen väntas ske någon gång under
hösten 1990. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att nu
tillstyrka förslagen i motion Fi715. Motionens yrkande 2 avstyrks
därför av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förändrad finansieringsmodell för vissa investeringar att

riksdagen med avslag på motion 1989/90:Fi715 yrkande 1
godkänner de i proposition 1989/90:100 bilaga 1 mom. 3 redovisade
principerna angående en förändrad finansieringsmodell för
vissa investeringar,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande bemyndigande om lån för investeringar i ADButrustning
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 1
mom. 4 bemyndigar regeringen att uppdra åt riksgäldskontoret
att för budgetåret 1990/91 ta upp lån för investeringar i ADButrustning
m.m. intill ett sammanlagt belopp på 90 000 000 kr.,

3. beträffande regler för finansiering av affärsverkens investeringar att

riksdagen avslår motion 1989/90:Fi715 yrkande 2.

res. 2 (m, fp)

Stockholm den 20 mars 1990
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Per Olof
Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Marianne Carlström (s),

1989/90:FiU25

Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m), Gunilla André (c) och Claes
Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Förändrad finansieringsmodell för vissa
investeringar (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 2 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 3 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om förändrad
finansiering av ADB-investeringar m.m. Däremot anser utskottet i
likhet med vad som anförs i motion Fi715 (m) att regeringen samtidigt
skulle ha föreslagit att den nya finansieringsmetoden skulle kompletteras
med bättre och mer utvecklade metoder och rutiner för investeringskalkyler
samt en fullständig redovisning av tillgångar och skulder
i förm av en balansräkning. På dessa områden krävs betydande
metodutveckling.

1 propositionen konstateras helt riktigt att myndigheterna i alltför
stor utsträckning beaktar endast anskaffningskostnaden, utgiften, och
inte analyserar kostnaden för kapitalutnyttjandet. Finns det alternativanvändning
för statliga investeringar — och det gör det i många fall
när det gäller byggnader, mark, data- och kommunikationsutrustning,
vägmaskiner etc. — bör också enligt utskottets mening vid jämna
tidsintervall övervägas om den statliga verksamheten skulle gagnas
bättre av att tillgången hyrdes ut eller såldes så att de influtna medlen
kunde användas för andra ändamål.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi715 (m) yrkande 1
om ändrade krav på redovisning och investeringskalkyler i samband
med ändrade former för finansiering av statliga investeringar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förändrad finansieringsmodell för vissa investeringar att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi715 yrkande 1
godkänner de i proposition 1989/90:100 bilaga 1 mom. 3 redovisade
principerna angående en förändrad finansieringsmodell för
vissa investeringar samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:FiU25

2. Regler för finansiering av affärsverkens
investeringar (mom. 3)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "I
samma" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang också ta upp frågan om finansieringen
av affärsverkens investeringar. Konkurrens har visat sig främja
effektiviteten på alla områden, inte minst finansområdet. Affärsverkskoncernerna
tillhör de större svenska "företagen" och har därför
kapacitet att själva handha sin finanshantering. Huvudregeln bör därför
enligt utskottets mening och som föreslås i motion Fi715 (m) vara
att affärsverken självständigt skall 3 ta upp lån på svensk samt utländsk
kapitalmarknad.

Samtidigt bör staten främja användningen av den kompetens som
finns inom riksgäldskontoret. Det kan därför vara lämpligt att föreskriva
att affärsverken skall begära in offert därifrån, när de går ut på
lånemarknaden. I de fall en offert från riksgäldskontoret förkastats, bör
information lämnas om skälen härför. På så sätt erhålls en god balans
mellan kontrollkraven från statens finansorgan och den fria kapitalmarknadens
konkurrensfördelar.

Rätt att låna externt skulle betyda en väsentlig frigörelse för vissa
verk, t.ex. luftfartsverket och sjöfartsverket, som i dag är helt hänvisade
till riksgäldskontoret. Även televerkets affärsmöjligheter okar med
detta förslag, eftersom televerkets internbank, Teleinvest, kan utveckla
en betydligt mera aktiv finansverksamhet i tävlan med riksgäldskontoret
om övriga affärsverks kreditaffärer. På så sätt skapas ytterligare
moment av konkurrens.

Affärsverkens upplåning med bortseende från vissa kortfristiga krediter
har uteslutande varit i svensk valuta. I och med valutaregleringens
avskaffande håller inte denna princip. Affärsverken bör i framtiden
ha rätt att låna i främmande valuta. För att regeringen i viss
utsträckning skall kunna styra denna upplåning bör en fast låneram i
utländsk valuta anvisas.

I och med frigörelsen av verkens och verkskoncernernas upplåning
bör staten utfärda nya instruktioner om hur denna verksamhet skall
handhas. Rätten att lämna borgen bör regleras.

Slutligen bör rutinerna för hur statsskulden beräknas anpassas till de
ändrade reglerna för affärsverkens upplåning i svensk och utländsk
valuta.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi71S yrkande 2 om
ändrade regler för finansiering av affärsverkens investeringar bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

1989/90:FiU25

3. beträffande regler för finansiering av affärsverkens investeringar att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi715 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:FiU25

■