Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU22

Statistikfrågor (prop. 1989/90:100 bil. 15)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till statistiska centralbyrån
och till folk- och bostadsräkningar. Utskottet tillstyrker anslagen
i propositionen.

I betänkandet behandlas 22 motioner om bl.a. företagens uppgiftslämnande,
om krav på tioåriga intervall i folk- och bostadsräkningarna
och om en utvidgad statistikproduktion inom en mängd områden.
Samtliga motioner avstyrks.

Utskottet behandlar även motioner i vilka föreslås att nationalräkenskaperna
skall kompletteras med räkenskaper över miljö- och naturresurser.
Motionerna avstyrks med motiveringen att regeringen redan
påbörjat detta arbete. Under våren kommer en utredning om en
komplettering av nationalräkenskaperna med miljö- och naturresursräkenskaper
att tillsättas.

Följande reservationer har avlämnats:

-Gröna nationalräkenskaper och ett nytt tillväxtbegrepp (c, vpk, mp)
-Konsumentprisindex (c, vpk, mp)

- Regional välfärdsstatistik (vpk, mp)

-Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mp och Gunilla André,
c)

- Jämställdhetsstatistik (mp)

-Statistik över kooperativ verksamhet (c, vpk, mp)

- Företagens uppgiftslämnande (m, fp, c), (mp)

-Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag (m), (fp, mp)

- Intervall för framtida folk- och bostadsräkningar (m, fp, mp)

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1989/90:100 bilaga 15 Civildepartementet, i vad avser
Litt. C Personalpolitik, statistik m.m. i vad avser punkterna C 2, C 3
och C 17,

1989/90

FiU22

1 Riksdagen 1989/90. 5 sami Nr 22

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1989/90:Fi212 yrkande 12, 1989/90:Fi213 yrkande 4, 1989/90:Fi401,
1989/90:Fi402, 1989/90:Fi403, 1989/90:Fi404, 1989/90:Fi405 yrkande 1,
1989/90:Fi406, 1989/90:Fi407, 1989/90:Fi411 yrkandena 1-4, 1989/90:
Fi413, 1989/90:Fi414 yrkandena 1-2, 1989/90:Fi415, 1989/90:Fi417,
1989/90:Fi418, 1989/90:Fi419, 1989/90:Fi420, 1989/90:Fi507, 1989/90:
Fi520 yrkande 1, 1989/90:Fi704 yrkande 2, 1989/90:Fi707 och 1989/90:
Fi726 yrkande 1.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet) dels

under punkt C 2 (s. 33—43)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på 371 238 000 kr.,

dels under punkt C 3 (s. 43—44)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt C 17 (s. 59)

att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 61 159 000 kr.

Motionerna

Gröna nationalräkenskaper och ett nytt
tillväxtbegrepp

1989/90:Fi212 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett socialt och
ekologiskt inriktat "BNP"-mått enligt vad i motionen anförts.

1989/90:Fi213 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.

1989/90:Fi401 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mått
på välståndsutvecklingen som tar hänsyn till naturresurser och förändringar
i miljön.

1989/90:Fi411 av Kent Lundgren och Krister Skånberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillväxt skall redovisas i reella tal av ett
framräknat basvärde av BNP med omgående verkan,

1989/90:FiU22

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning vars
första uppgift skall vara att ta fram förslag till beräkning av NNP enligt
motionens anda,

3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att ta fram "gröna räkenskaper" i form av en samhällelig
balansräkning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att via internationella förhandlingar sprida de
framtagna beräkningsmetoderna.

1989/90:Fi414 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts för att ta fram ett nytt tillväxtbegrepp,

2. att riksdagen hos regeringen begär att direktiven innehåller att
delrapporter publiceras så att en kontinuerlig debatt kan föras såväl
inom som utom utredningen.

1989/90:Fi726 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1989/90:Jo822 — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.

Konsumentprisindex

1989/90:Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari — med
hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:So312 — yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett konsumentprisindex rensat från tobakspriserna.

1989/90:Fi419 av Evert Svensson (s) vari — med hänvisning till vad
som anförts i motion 1989/90:Sk692 — yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inleda
överläggningar med berörda parter för att skapa ett nytt prisindexsystem
där inte alkoholpriser ingår.

1989/90:Fi420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari

— med hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:So538 —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exkludering av tobakspriser i prisindex.

1989/90:Fi507 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1989/90:So434 — yrkas att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att utarbeta direktiv för att tobak inte skall vara
inkluderat i prisindex för att inte prishöjningen skall vara inflationsdrivande.

1989/90:Fi707 av Eva Goés och Ragnhild Pohanka (mp) vari — med
hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:So219 — yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alkohol inte skall vara inkluderad i prisindex.

1989/90: FiU22

Regional välfärdsstatistik

1989/90:FiU22

1989/90:Fi415 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal
och regional välfärdsstatistik.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

1989/90:Fi417 av Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värdet
av det obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna.

Jämställdhetsstatistik

1989/90:Fi402 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att vid prioritering av SCB:s verksamhet beakta statistik
rörande jämställdheten inom näringslivet.

Statistik över kooperativ verksamhet

1989/90:Fi407 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av åtgärder för att utveckla statistik över kooperativ verksamhet.

Företagens uppgiftslämnande

1989/90:Fi404 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående en precisering i lagar och förordningar av de uppgifter
myndigheter har rätt att samla in.

1989/90:Fi406 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1989/90:N223 — yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
återinförande av en delegation för att begränsa krångel och byråkrati.

1989/90:Fi520 av Anders Björck m.fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion I989/90:K434 — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en delegation i
syfte att föreslå minskningar av uppgiftslämnandet i enlighet med vad i
motionen anförts.

1989/90:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i motion 1989/90:Sk320 — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående myndigheters krav på uppgiftslämnande
från företag.

Partisympatiundersökningar

1989/90:FiU22

1989/90:Fi403 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
under anslaget C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1990/91 anslår 368 534 000 kr.

1989/90:Fi413 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att statistiska centralbyrån ges i uppdrag att inom
ramen för sitt anslag genomföra en partisympatiundersökning även
under februari 1991.

Folk- och bostadsräkningar (FoB)

1989/90:Fi405 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1989/90:K410 — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tioåriga, enkätbaserade folk- och bostadsräkningar.

Utskottet

Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB)
verksamhet

I propositionen föreslås att den av SCB föreslagna inriktningen i
enlighet med huvudförslaget i SCB:s anslagsframställning läggs till
grund för en treårig budgetram. Inom ramen för detta förslag har SCB
gjort vissa neddragningar men även utbyggnader och förbättringar av
statistiken. Därutöver föreslås i propositionen att medel ställs till
förfogande för särskilt prioriterade områden som rör
-ekonomi, bl.a. innebärande en förbättring av nationalräkenskaperna,
-fördelningspolitik, bl.a. innebärande en förbättring av statistiken och
en utveckling av en modell för att analysera skattereformernas
fördelningseffekter,

- miljöområdet, bl.a. medelsförstärkning för framtagning av statistik
över avfall, utsläpp och naturresurser,

- EG-integration, bl.a. innebärande en EG-anpassning av den svenska
transportstatistiken.

Dessa reformkrav finansieras främst genom att det rationaliseringskrav
(5 %) som enligt huvudförslaget ålagts SCB för den kommande treårsperioden
minskas till 0,5 % per år.

För att åstadkomma en bättre anpassning av statistiken till nya
statistikbehov är det enligt föredraganden nödvändigt att vidareutveckla
SCB:s beslutsmodell i riktning mot ökat användaransvar och bättre
samordning av tvärsektoriella statistikbehov. Modellen måste kunna ge
bättre möjlighet till omprioriteringar mellan delprogrammen. Den bör
också kunna överväga strukturella förändringar av statistikproduktionen.
Civilministern avser därför att återkomma till regeringen med

1* Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 22

Rättelse-, S. 20 råd 19 Står: Wibble (mp) Rättat till: Wibble (båda fp) Rad 31

Står: att av Rättat till: att övrigt till

förslag om en utredning med uppdrag att vidareutveckla beslutsmodellen
i denna riktning. Samtidigt bör även vissa styr- och finansieringsfrågor
ses över, bl.a. avvägning mellan anslag och uppdrag, redovisningsfrågor
samt principer för avgiftssättning, m.m.

I det följande behandlas 17 motioner i vilka framläggs förslag till
utvidgningar eller förbättringar av nuvarande statistikproduktion. Därefter
behandlas fem motioner där åtgärder föreslås för att begränsa
uppgiftslämnandet.

Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av statistikproduktionen,
som förs fram i här aktuella motioner, så att motionärerna vill att den
begärda statistiken skall finansieras över SCB:s anslag C 2. Allmänt
kan sägas att det med några fa undantag inte föreligger några svårlösbara
statistiska eller tekniska hinder att ta fram den i motionerna
efterfrågade statistiken. Det finns därför möjligheter för organisationer
eller företag att om så önskas från SCB mot ersättning beställa dessa
uppgifter.

Gröna nationalräkenskaper och ett nytt
tillväxtbegrepp

I motionerna Fi212 av Lars Werner m.fl. (vpk), Fi213 och Fi726 av
Olof Johansson m.fl. (c), Fi401 av Gunnar Björk m.fl. (c), Fi41l av
Kent Lundgren och Krister Skånberg (båda mp) och FL414 av Carl
Frick m.fl. (mp) krävs att regeringen tar initiativ till att arbetet med att
upprätta nationalräkenskaper som inkluderar miljö- och naturresurser
utan dröjsmål påbörjas. Vidare föreslås i motionerna att ett med
utgångspunkt i dessa gröna nationalräkenskaper nytt ekologiskt inriktat
BNP-mått eller tillväxtbegrepp införs i statistiken som ersättning för
eller som komplement till de traditionella nationalräkenskapernas
BNP-begrepp.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är väsentligt att
kunna följa hur de samlade resurserna i ekonomi inkl. miljö- och
naturresurser utvecklas. Naturresursernas värde ligger bl.a. i deras
möjligheter att i framtiden generera inkomster. De i dag gällande
nationalräkenskaperna inkluderar inte miljö- och naturresurser. Det
innebär att dessa tillgångar inte behandlas som produktiva tillgångar,
vilket i sin tur innebär risker för att miljöaspekterna inte beaktas i
tillräcklig utsträckning.

Möjligheterna och svårigheterna att komplettera de nuvarande nationalräkenskaperna
med miljö- och naturresursräkenskaperna belystes
ingående vid en offentlig utfrågning som utskottet anordnade den
30 januari i år. Till denna utfrågning hade utskottet inbjudit ekonomer
och miljöexperter som i sitt arbete varit sysselsatta med hithörande
problem.

I anslutning till utfrågningen aviserades att regeringen avser att
tillsätta en utredning som skall överväga möjligheterna att komplettera
de nuvarande nationalräkenskaperna med miljö- och naturresursräkenskaper.
Syftet med att upprätta dessa räkenskaper skall bl.a. vara att

1989/90: FiU22

registrera forändringar i naturen i fysiska termer men också att försöka
värdera dessa förändringar i ekonomiska termer. Avsikten är att utredningen
skall redovisa resultatet av sitt arbete våren 1991.

Utskottet vill i detta sammanhang göra den kommentaren att erfarenheterna
i de länder där resursräkenskaper upprättats inte är odelat
positiva. Svårigheterna att redovisa miljö- och naturräkenskaperna i
monetära termer är betydande. Ett ekologiskt korrigerat BNP-mått kan
vara av stor vikt när det gäller att fästa uppmärksamheten på de
växande miljöproblemen men det är inte självklart att ett utvidgat
nationalräkenskapssystem på kort sikt förbättrar underlaget för beslutsfattandet
i miljöfrågor. Sverige har i dag en väl utvecklad miljöstatistik
i förhållande till de flesta andra länder. För att kunna förbättra och
införa nya styrinstrument i miljöpolitiken måste emellertid denna
statistik vidareutvecklas. Utskottet förutsätter därför att de resurser som
krävs för att upprätta ett nationalräkenskapssystem som inkluderar
miljö- och naturresurser inte inkräktar på de resurser som är avsedda
för att producera övrig miljöstatistik.

Enligt utskottets uppfattning innebär den av regeringen aviserade
utredningen om komplettering av det gällande nationalräkenskapssystemet
att här aktuella motioner till stor del är tillgodosedda. Utskottet
avstyrker därför motionerna Fi212 yrkande 12, Fi213 yrkande 4,
Fi401, Fi411, Fi414 och Fi726 yrkande 1.

Konsumentprisindex

I fern motioner tar man upp frågan om konsumentprisindex (KPI)
konstruktion. I motionerna Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson
(båda c), F1420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp)
och Fi507 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslås att ett särskilt KPI,
som rensats från tobaksprisernas utveckling, redovisas.

I motionerna Fi419 av Evert Svensson (s) och Fi707 av Eva Goés
jch Ragnhild Pohanka (båda mp) anförs att man bör överväga att
exkludera alkoholvaror från underlaget för KPI.

Finansutskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988 och våren

1989, behandlat motioner med liknande innehåll som i här berörda
motioner. Utskottet framhöll i sitt betänkande FiU 1983/84:4 att det
redan finns ett index (nettoprisindex) som inte påverkas av förändringar
i alkoholbeskattningen.

Utskottet vill i övrigt göra den kommentaren att sammansättningen
av KPI måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar
och av vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som konsumtion.
Den exakta sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexen
omprövas löpande av den s.k. indexnämnden. Kraven på att kunna
göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär
emellertid att nämnden i sitt översynsarbete följer den internationella
överenskommelse som ger en övergripande definition av KPI (ILORecommendation
No. 170).

Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.

1989/90: FiU22

Regional välfärdsstatistik

I motion Fi415 av Bo Holmberg m.fl. (s) anförs att SCB behöver
signaler och resurser för att utveckla en lokal och regional välfärdsstatistik.
Detta bör ske i samarbete mellan stat, landsting och kommun.
Motionärerna föreslår att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag
att belysa behovet av lokal och regional välfärdsstatistik.

Utskottet vill med anledning av motion Fi415 anföra följande.

SCB har genom de årliga undersökningarna av levnadsförhållandena
(ULF) ett instrument för regionala välfärdsanalyser. Dessa riksundersökningar
är emellertid inte i första hand avsedda för redovisning på
lokal nivå. Materialet tillåter för närvarande en redovisning av storstadsregionerna,
de större residensstäderna och flertalet av de större
länen. En redovisning som omfattar även de mindre länen kräver en
utökning av urvalen i ULF. Kostnaden för en sådan större undersökning
uppgår till ca 0,65 milj. kr Vår.

SCB har också på uppdragsbasis genomfört en levnadsnivåundersökning
i Västerviks kommun.

Det kan i detta sammanhang även nämnas att diskussioner pågår om
att tillfälligt ersätta SCB:s undersökning om levnadsförhållanden med
en levnadsnivåundersökning för att bl.a. få ett bättre underlag för
social och ekonomisk forskning och därigenom bättre kunna utvärdera
skattereformen.

Att, som motionärerna föreslår, nu tillsätta en utredning skulle inte
tjäna något syfte. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi415.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

I motion Fi417 av Gunilla André (c) anförs att det är hög tid att mäta
och värdera det obetalda arbetet. I motionen understryks att SCB:s
pågående tidsanvändningsstudie ges tillräckliga resurser så underlagsmaterialet
för vidarebearbetning kan hålla hög kvalitet. Motionären
förslår att när tidsanvändningsstudien är avslutad bör arbetet med att
sätta värde på det obetalda arbetet omedelbart börja. Därefter kan det
obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att det
obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor, måste göras
synligt. Tidsanvändningsstudier är, som också framhålls i SCB:s program
för jämställdhetsstatistik, ett nödvändigt underlag för att bl.a.
analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och
män och för att studera den ekonomiska betydelsen av arbetet i
hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet blir det
också möjligt att studera förskjutningar mellan den formella och
informella ekonomin. I motsats till motionären anser emellertid utskottet
att den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att
analysera här angivna frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet
med vad som förordas i motionen blir på grund av svårigheterna
att värdera det obetalda arbetet i kronor mycket svårtolkad.

Som utskottet ser det är det angeläget att SCB ges möjligheter att
genomföra en intermittent tidsanvändningsundersökning. Utskottet ut -

1989/90:FiU22

går ifrån att SCB mot bakgrund av erfarenheterna från den pågående
tidsanvändningsundersökningen kommer att undersöka möjligheterna
att till en rimlig kostnad genomföra intermittenta undersökningar. Det
kan nämnas att den nu pågående undersökningen, som är mycket
resurskrävande, har en beräknad kostnad på mer än 5 milj. kr.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi417.

Jämställdhetsstatistik

I motion Fi402 av Ulla Pettersson m.fl. (s) framhålls att de krav på
konkreta jämställdhetsfrämjande insatser som ställs på den offentliga
sektorn också måste ställas på det privata näringslivet bl.a. för att
undvika ytterligare tendenser till separata arbetsmarknader för män
och kvinnor. En förutsättning för detta är att vederhäftig statistik om
jämställdheten inom näringslivet finns att tillgå. Vid prioritering av
SCB:s verksamhet bör, menar motionären, hänsyn tas till detta.

I propositionen framhålls att den ökade medvetenheten i samhället
om jämställdhetsfrågorna ställer stora krav på statistik inom detta
område. SCB har under innevarande budgetår avsatt 1 milj. kr. för att
belysa utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män. Inom
ramen för kommande budgetårs anslag föreslås i propositionen att 0,3
milj. kr. omprioriteras från delprogrammet "gemensamma frågor" till
jämställdhetsstatistiken. Utskottet delar föredragandens uppfattning att
detta statistikområde bör förstärkas.

Den i propositionen föreslagna omprioriteringen är bl.a. motiverad
av att ge SCB ökade möjligheter att påbörja uppbyggandet av den
statistik som motionärerna efterfrågar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi402.

Statistik över kooperativ verksamhet

1 motion Fi407 av Nils T Svensson m.fl. (s) framhålls att behovet av en
väl utvecklad kooperativ statistik har understrukits genom de senaste
årens kooperativa lösningar inom en rad olika samhällsområden. Enligt
motionärerna föreligger det ett behov av en systematiskt uppbyggd
faktasammanställning över kooperativ verksamhet, gärna i form av en
årligen utkommande kooperativ statistiksamling.

Utskottet behandlade våren 1989 en motion med delvis motsvarande
innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB t.o.m. år 1967 redovisade
omsättningsstatistik för detaljhandeln fördelad på bl.a. konsumentkooperativ
handel. Därefter redovisas omsättningsstatistiken enligt
en ny internationellt anpassad branschkod. I den årliga företagsstatistiken
redovisas i ett särskilt appendix företag med minst 50 anställda
efter ägarkategori, bl.a. konsumentkooperativa företag och producentkooperativa
företag fördelade branschvis. Fram t.o.m. år 1967 redovisades
vidare viss statistik rörande kooperationen i en särskild publikation
som finansierades bl.a. av Kooperativa förbundet. Publikationen
lades ned när förbundet upphörde med sitt stöd.

De krav på statistiken som ställs i motionen innebär bl.a. att
näringslivet skall kunna beskrivas och uppdelas efter ägarkategori. För

1989/90:FiU22

närvarande kan detta ske för företag med minst 20 anställda med
hänsyn till befintlig urvalsstorlek. Denna storleksavgränsning medför
emellertid att nya intressanta kooperativa aktiviteter som nämns i
motionerna — t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda företag
— inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist behöver dels nya
register byggas upp, dels statistikinsamling genomföras för aktuella
kategorier av företag. Kostnaden för att i statistiken kunna redovisa
företag med mindre än 20 anställda enligt vad som ovan anförts kan
beräknas till 0,2 milj. kr. per år.

Kostnaderna för att årligen redovisa kooperativ statistik som efterfrågas
i motionen är betydande. Med en grov uppskattning skulle exempelvis
kostnaderna för ett återupptagande av den kooperativa statistiken
som redovisades fram till år 1968 uppgå till ca 1 milj. kr.

Med det anförda avstyrks motion Fi407.

Företagens uppgiftslämnande

I motionerna Fi406 (fp) och Fi704 (m) yrkande 2 krävs att företagens
uppgiftslämnande begränsas. I detta sammanhang uppmärksammas särskilt
småföretagens problem.

I motion Fi404 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c) framhålls att den
bästa möjligheten att skydda företagen mot en ökad myndighetsiver att
samla in uppgifter är att det i en lag eller i en förordning som ger
myndigheter rätt att samla in uppgifter specificeras vilka uppgifter som
får resp. inte får hämtas in.

I motion Fi520 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås att en delegation
tillsätts med syfte att föreslå minskningar av uppgiftslämnandet.

Utskottet behandlade våren 1989 motioner med likartat innehåll
(1988/89:FiU22). Utskottet konstaterade då att det måste vara en självklar
utgångspunkt för myndigheternas uppgiftsinhämtning att undvika
att onödiga uppgifter samlas in. Vidare erinrades om att regeringen har
utfärdat en förordning om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter
från näringsidkare och kommuner (SFS 1982:688). Enligt denna
skall de uppgifter som skall lämnas vara utvalda och definierade, så att
uppgiftslämnandet begränsas till den information som behövs med
hänsyn till ändamålet, och uppgiftslämnandet underlättas så långt
möjligt. Myndigheten har också skyldighet att samråda med organisation
eller annan, som kan anses företräda uppgiftslämnarna. 1 detta
sammanhang kan också nämnas att det i SCB:s delprogram Civildepartementet
ingår att kontinuerligt se över företagens uppgiftslämnande.

Utskottet vill också framhålla att civilministern i februari 1988
tillkallade en särskild utredare med uppgift att från formella utgångspunkter
se över föreskrifterna på det statliga statistikområdet och
utarbeta förslag till ett förenklat regelsystem för produktionen av
statistik. Härvid kommer också uppgiftslämnarfrågorna att ingående
behandlas. Utredningen kommer att presentera sina förslag våren

1990.

1989/90:FiU22

Utskottet anser, i likhet med den bedömning som gjordes våren
1989, att det inte finns anledning att vidta några särskilda åtgärder till
följd av det som anförs i motionerna Fi404, Fi406, Fi520 yrkande 1
och Fi704 yrkande 2. Motionerna avstyrks därför.

SCB:s partisympatiundersökningar

I motion Fi403 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås att SCB:s partisympatiundersökningar
läggs ned. Enligt motionärerna genomför fristående
institut motsvarande undersökningar som fyller de krav som kan
ställas på nödvändig information om opinionsbildningen i landet och
det utan att belasta statsbudgeten.

I motion Fi413 av Daniel Tarschys (fp) framhålls att SCB:s partisympatiundersökningar
står i en klass för sig bland opinionsmätningar.
Motionären anser att det är värdefullt om SCB kan genomföra en extra
undersökning i februari under valåret 1991. Undersökningen bör
kunna finansieras genom omprioriteringar inom SCB:s anslag.

Utskottet har våren 1986, våren 1987, våren 1988 och våren 1989
behandlat motioner med samma innehåll som i motion Fi403. Utskottet
framhöll därvid följande. Partisympatiundersökningarna återupptogs
av SCB under år 1985 på initiativ av utskottet (FiU 1983/84:35).
Utskottet ansåg att det med hänsyn till mångfalden är värdefullt att
dessa undersökningar genomförs. Det relativt sett stora urvalet gör det
möjligt att med vissa begränsningar ange väljarsympatier även på
regional nivå. Dessa undersökningar görs, till skillnad från andra
opinionsundersökningar, med full insyn i materialet. Undersökningarna
bör enligt utskottets mening genomföras enligt planerna. Riksdagen
avslog på utskottets förslag motionerna. Utskottet ser ingen anledning
att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därför motion
Fi403.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi413 att
SCB:s opinionsmätningar är av mycket hög kvalitet. Utskottet anser
emellertid inte att SCB nu bör föra över resurser från andra delprogram
för att finansiera den sedvanliga partisympatiundersökningen
som SCB brukar genomföra i februari under valår. Det kan nämnas
att kostnaden för den i motion Fi413 begärda undersökningen uppgår
till ca 750 000 kr. Utskottet avstyrker därför motion Fi413.

Medelstilldelningen (anslagen C 2 och C 3)

Utskottet har inget att erinra mot de tillägg till statistikprogrammen
som föreslås i propositionen och tillstyrker därför de begärda medlen
till SCB:s anslag rörande statistik, register och prognoser.

I propositionen föreslås att anslaget för uppdragsverksamheten förs
upp i statsbudgeten med ett formellt belopp av 1 000 kr. Vidare
föreslås att SCB:s rörliga kredit tas upp till oförändrat belopp om
15 milj. kr. Utskottet har inget att erinra mot dessa förslag.

1989/90:FiU22

Folk- och bostadsräkningar (FoB)

1989/90:FiU22

I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade statistikområdena,
som är knutna till olika delprogram inom SCB, finansieras folkoch
bostadsräkningarna över ett särskilt anslag. 1 proposition
1988/89:91 redovisades den beräknade kostnaden i 1988 års prisnivå
för FoB 90 till 180 milj. kr. fördelat på budgetåren 1989/90—1991/93.
För budgetåret 1990/91 vill regeringen anvisa ett reservationsanslag
(C 17) uppgående till något mer än 61 milj. kr.

I en kommittémotion Fi405 (fp) föreslås att folk- och bostadsräkningar
endast skall genomföras vart tionde år.

Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt statistikkommission
för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen skall bl.a.
utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå till tioårsintervall
mellan räkningarna. I avvaktan på kommissionens förslag avstyrker
utskottet motion Fi405 yrkande 1.

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1990/91 för
folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gröna nationalräkenskaper och ett nytt tillväxtbegrepp att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi212 yrkande 12,
1989/90:Fi213 yrkande 4, 1989/90:Fi401, 1989/90:Fi411, 1989/90:
Fi414 och 1989/90:Fi726 yrkande 1,

res. 1 (c, vpk, mp)

2. beträffande konsumentprisindex

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi418, 1989/90:Fi419,
1989/90:Fi420, 1989/90:Fi507 och 1989/90:Fi707,

res. 2 (c, vpk, mp)

3. beträffande regional välfärdsstatistik
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi415,

res. 3 (vpk, mp)

4. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi417,

res. 4 (mp och Gunilla André, c)

5. beträffande jämställdhetsstatistik

att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi402,

res. 5 (mp)

6. beträffande statistik över kooperativ verksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi407,

res. 6 (c, vpk, mp)

7. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi404, 1989/90:Fi406,
1989/90:Fi520 yrkande 1 och 1989/90:Fi704 yrkande 2,

res. 7 (m, fp, c)
res. 8 (mp)

8. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB.s partisympatiundersökningar

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 15
punkt C 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Fi403 och
1989/90:Fi413 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på

371 238 000 kr.,

res. 9 (m)

res. 10 (fp, mp)

res. 11 (vpk, mp) - villk. 6

9. beträffande statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 15
punkt C 3 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

10. beträffande folk- och bostadsräkningar

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 15
punkt C 17 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 61 159 000 kr.,

11. beträffande intervall för framtida folk- och bostadsräkningar att

riksdagen avslår motion 1989/90:Fi405 yrkande 1.

res. 12 (m, fp, mp)

Stockholm den 20 mars 1990
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Per Olof
Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp). Ivar Franzén (c), Marianne Carlström (s),
Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m), Gunilla André (c), Maggi
Mikaelsson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Gröna nationalräkenskaper och ett nytt
tillväxtbegrepp (mom. 1)

Ivar Franzén (c), Gunilla André (c), Maggi Mikaelsson (vpk) och Claes
Roxbergh (mp) anser

1989/90:FiU22

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I
anslutning" och på s. 7 slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Världskommissionen för miljö och utveckling, under ledning av den
dåvarande norska statsministern Gro Harlem Brundtland, lade 1987
fram en rapport, på svenska betitlad Vår gemensamma framtid (Prisma/Tiden
1988). Kommissionens arbete har betytt mycket för att på
nytt sätta fart på debatten kring de globala miljö- och resurshushållningsfrågorna.

Kommissionen inför begreppet "En hållbar utveckling". Man definierar
detta som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina
behov" (s. 57). Målen för ekonomisk och social utveckling i alla
länder måste definieras i termer av hållbarhet.

Kommissionen vill ändra tillväxtens kvalitet så att även kostnader
för miljöförstöring och naturresursförbrukning ingår i tillväxtbegreppet.
En förnyad tillväxt och förändring av tillväxtens kvalitet är, enligt
kommissionen, en förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling.
Kommissionen menar också att det inte är tillräckligt att man breddar
det antal ekonomiska variabler som man tar hänsyn till. "Om förhållandena
skall betraktas som hållbara krävs en syn på människors
behov och välfärd som innefattar också sådana icke-ekonomiska värden
som utbildning och hälsa, vilka värderas för sin egen skull på
samma sätt som rent vatten, ren luft och skydd av naturens skönhet"
(s. 68).

Utskottets uppfattning överensstämmer i stor utsträckning med kommissionens
sådan den kommer till uttryck i rapporten. Slutsatsen blir
att det krävs en förändrad syn på utveckling. Ett nej till ett ekologiskt
känsligt projekt, t.ex. en motorväg, kan, utifrån synsättet "hållbar
utveckling", vara ett tecken på framsteg och inte ett hinder för
utvecklingen. Utvecklingen i Sverige måste stå i överensstämmelse med
den globala situationen. Ekonomisk tillväxt är nödvändig i utvecklingsländerna.
Människorna i utvecklingsländerna kan inte förvägras
att sträva efter att komma ur sin fattigdom. Minskad fattigdom är ett
stöd för en minskad miljöförstöring, en bromsning av den alltför
snabba befolkningsutvecklingen etc. och därmed en hållbar utveckling.
Utvecklingen i såväl i- som u-länder måste bedrivas i enlighet med
hållbarhetskriteriet. Utskottet vill också betona att det inte enbart
handlar om att i en global skala skapa nya resurser via en hållbar
utveckling, utan också om att omfördela och omskapa de befintliga
resurserna.

Sverige bör ha alla möjligheter att ta fram såväl ett grönt tillväxtbegrepp
som naturresursräkenskaper. Utskottet vill förorda följande inriktning
av det svenska arbetet med gröna nationalräkenskaper.

1. Det gröna tillväxtbegreppet bör enligt utskottets mening utformas
så att BNP kompletteras med värdering i monetära enheter av förändringar
i naturresurserna och förändringar i miljön. Man kan därvid
utgå från ett miljövårdsprogram som talar om hur mycket det kostar
att återställa naturen. Det kan utgöra underlag för en avskrivningskalkyl.
Därmed kan en grön nettonationalprodukt (NNP) räknas fram.
Redan i dag beräknas en nettonationalprodukt där hänsyn tas till
avskrivningar. Detta borde kunna fås att inkludera också förändringar

1989/90:FiU22

i miljö- och naturresursbasen. Den konventionella BNP-n bör tills
vidare finnas kvar eftersom de gröna nationalräkenskaperna ännu inte
har en tillräckligt bred internationell användning. Tolkningen av BNP
måste dock revideras avsevärt. BNP måste ses enbart som ett mått på
ekonomins produktionsförmåga, inte som ett universellt välfärdsmått.

2. Arbetet med att ta fram naturresursräkenskaper bör lämpligen ske
med det norska systemet som modell. De svenska naturresursräkenskaperna
bör i inledningsskedet omfatta energi, vatten, luft, malm och
skog.

3. Arbetet med att ta fram ett grönt BNP-begrepp och naturresursräkenskaper
i enlighet med vad som ovan sagts bör utföras av statistiska
centralbyrån.

4. Sverige måste trycka på i internationella fora för att användningen
av gröna nationalräkenskaper skall bli en global företeelse. Detta
gäller inte minst i samband med den kommande världsmiljökonferensen
i Brasilien.

Utskottet vill betona att det inte räcker att ta fram gröna nationalräkenskaper.
Förekomsten av dessa måste också sätta spår i de beslut
som fattas så att miljö- och naturresursaspekter blir grundläggande i all
samhällsplanering.

Termen ekonomisk tillväxt bör, liksom BNP-begreppet, inskränkas
till att användas för att uttrycka produktionsförmågan. Det vidare
begreppet "hållbar utveckling" bör i enlighet med Världskommissionens
förslag bli den ledstjärna som samhällsekonomin strävar efter.

I regeringskansliet pågår ett arbete med att utarbeta direktiv till en
utredning om en komplettering av nationalräkenskaperna med miljöoch
resursräkenskaper. Vad som här anförts bör riksdagen mot bl.a.
denna bakgrund som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande gröna nationalräkenskaper och ett nytt tillvåxtbegrepp att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi212 yrkande
12, 1989/90:Fi213 yrkande 4, 1989/90:Fi401, 1989/90:
Fi411, 1989/90:Fi414 och 1989/90:Fi726 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konsumentprisindex (mom. 2)

Ivar Franzén (c), Gunilla André (c), Maggi Mikaelsson (vpk) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Finansutskottet
har" och slutar med "aktuella motioner" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Alkohol- och tobakskonsumtionen har stora skadeverkningar.

Ett effektivt sätt att sänka alkoholkonsumtionen och minska tobaksrökandet
är att bedriva en skattepolitik som medför att priset på

1989/90:FiU22

alkohol och tobak följer kostnadsutvecklingen. Det finns därför starka
skäl, exempelvis vid justering av basbeioppsanknutna förmåner, för att
använda ett särskilt konsumentprisindex som är rensat från alkoholoch
tobakspriser.

Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning att index rensat
från alkohol- och tobakspriser bör redovisas. Det här förordade konsumentprisindexet
skall emellertid publiceras jämsides med det traditionella
konsumentprisindexet (KPI). Utskottet vill understryka att KPI är
ett nödvändigt och viktigt mått i den ekonomiska analysen. Att ta bort
vissa varor ur underlaget för KPI skulle enligt utskottets mening ge en
vilseledande bild av den faktiska prisutvecklingen.

Vad utskottet här anfört om ett särskilt konsumentprisindex med
anledning av här aktuella motioner bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande konsumentprisindex
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi418,
1989/90:Fi419, 1989/90:Fi420, 1989/90:Fi507 och 1989/90:Fi707
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om att SCB jämsides med det officiella konsumentprisindexet
skall publicera ett motsvarande index rensat från alkohol- och
tobaksprisernas inverkan och att detta index skall utgöra underlaget
för att beräkna basbeloppets utveckling,

3. Regional välfärdsstatistik (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Det
kan" och slutar med "motion Fi415" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att dagens välfärdsstatistik
har allvarliga brister. Det är uppenbart att det finns ett stort intresse
och behov i stat, landsting och kommuner att få tillgång till grundläggande
basdata med god kvalitet om hur välfården i olika bemärkelser
fördelas och förändras.

Regeringen bör mot denna bakgrund överväga hur välfärdsstatistiken
skall förbättras. Ett samarbete bör etableras mellan stat och
kommun. Axbetet bör ta sikte på att lösa hur centrala basdata om
servicenivåer, kvalitet, prestationer, kostnader, intäkter etc. skall insamlas,
bearbetas och utformas. Ambitionerna måste höjas och SCB
måste få resurser att utveckla en heltäckande lokal och regional
välfärdsstatistik. En utredning bör därför tillsättas där företrädare för
staten, landstingen och regeringen ingår. Det är angeläget att detta
utredningsarbete snarast kommer till stånd.

Vad utskottet här anfört om att tillsätta en utredning med uppgift att
förbättra välfärdsstatistiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker sålunda motion Fi415.

1989/90: FiU 22

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande regional välfärdsstatistik

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi415 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
(mom. 4)

Gunilla André (c) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
delar" och på s. 9 slutar med "motion Fi417" bort ha följande
lydelse:

Utskottet är av samma uppfattning som motionären att det nu är
hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet. Det obetalda arbetet
måste prissättas. Detta är angeläget bl.a. från den synpunkten att vi
måste kunna se hela sanningen om kvinnors bidrag till den totala
ekonomin. Har vi en uppfattning om omfattningen av det obetalda
arbetet och värdet av detta, får vi också ett "satellit"-mått till BNP, dvs.
ett mått på det obetalda arbetet som i sin konstruktion tillåter en
jämförelse med BNP-måttet.

Mot denna bakgrund är det av stor vikt att SCB:s pågående tidsanvändningsstudie
ges tillräckliga resurser så att underlagsmaterialet för
vidarebearbetning håller hög kvalitet. När tidsanvändningsstudien är
klar bör ett arbete med att sätta värde på det obetalda arbetet omedelbart
börja. I detta arbete bör forskare och politiker ingå. Det är
önskvärt att också få till stånd en bred allmän debatt kring dessa
frågor.

Efter det att detta arbete är avslutat kan värdet av det obetalda
arbetet tas med i nationalräkenskaperna. Utskottet vill i detta sammanhang
understryka vikten av att det obetalda arbetet redovisas återkommande.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi417.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi417 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Jämställdhetsstatistik (mom. 5)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Den i"
och slutar med "motion Fi402" bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att krav ställs på den offentliga sektorn att kvinnorna
representeras på alla nivåer i relation till deras andel av befolkningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det också är viktigt att
motsvarande krav på konkreta jämställdhetsfrämjande insatser ställs på

1989/90:FiU22

det privata näringslivet, bl.a. för att undvika ytterligare tendenser till
separata arbetsmarknader för män och kvinnor. En förutsättning för
att följa denna utveckling är att vederhäftig statistik finns att tillgå.

Riksdagen bör mot denna bakgrund uttala att de 0,3 milj. kr. som
omprioriterats till jämställdhetsstatistiken öronmärks för den statistik
som efterfrågas i motionen.

Utskottet tillstyrker motion Fi402.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande jämställdhetsstatistik

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi402 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 6)

Ivar Franzén (c), Gunilla André (c), Maggi Mikaelsson (vpk) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Med
det" och slutar med "motion Fi407" bort ha följande lydelse:

Som utskottet ser det är det angeläget att redovisa de kooperativa
verksamheterna i den officiella statistiken på det sätt som utskottet här
angett. Arbetet med att ta fram denna statistik bör inledas under
budgetåret 1989/90, vilket innebär att delprogram 11. Industridepartementet
bör tilldelas erforderliga medel. Utskottet återkommer till detta
i anslutning till SCB:s förvaltningsanslag.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi407 angående
återinförande av kooperativ statistik bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande statistik över kooperativ verksamhet

att utskottet med anledning av motion 1989/90:Fi407 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Företagens uppgiftslämnande (mom. 7)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp), Ivar Franzén (c), Ing-Britt Nygren (m) och Gunilla André
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet behandlade" och på s. 11 slutar med "avstyrks därför" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt uppgjftsinsamlande
måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från de små företagen
men också de enskilda medborgarnas uppgiftslämnande. Myndigheterna
bör därför bl.a. mer noggrant pröva frekvensen av olika
undersökningar. I många fall behöver uppgifter inte samlas in varje
månad eller varje år, utan det kan ske med längre intervall. Dessutom
måste myndigheterna mer kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall

1989/9ftFiU22

pröva om de uppgifter som inhämtas verkligen behövs. Vidare måste
myndigheternas arbete i större utsträckning präglas av servicekänsla
och en positiv attityd mot företagen. Vad utskottet anfört med anledning
av de här aktuella motionerna bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande företagens uppgiftslåmnande
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi404,
1989/90:Fi406, 1989/90:Fi520 yrkande 1 och 1989/90:Fi704 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 7)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet behandlade" och på s. 11 slutar med "avstyrks därför" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt uppgiftsinsamlande
måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från de små företagen
men också de enskilda medborgarnas uppgiftslämnande. Myndigheterna
bör därför bl.a. mer noggrant pröva frekvensen av olika
undersökningar. I många fall behöver uppgifter inte samlas in varje
månad eller varje år, utan det kan ske med längre intervall. Dessutom
måste myndigheterna mer kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall
pröva om de uppgifter som inhämtas verkligen behövs. De insamlade
individbaserade uppgifterna bör dessutom gallras bort när de använts
för sitt ursprungliga syfte. Vidare måste myndigheternas arbete i större
utsträckning präglas av servicekänsla och en positiv attityd mot företagen.
Vad utskottet anfört med anledning av de aktuella motionerna
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

9. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB:s partisympatiundersökningar (mom. 8)

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och lng-Britt Nygren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "och prognoser" bort ha följande
lydelse:

1989/90:FiU22

Sodan mänga år genomför olika fristående institut opinions- och
partisympatiundersökningar. Utskottet finner därför inga skäl till att
anslå budgetmedel till sådana undersökningar.

Utskottet tillstyrker motion Fi403, vilket innebär att anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser minskas med 2,7
milj. kr.

Av det anförda följer att motion Fi413 om ett utökat antal partisympatiundersökningar
avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB.s partisympatiundersökningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi403 och med
avslag på motion 1989/90:Fi413 samt med anledning av proposition
1989/90:100 bilaga 15 punkt C 2 till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret 1989/90 anvisar ett
ramanslag på 368 534 000 kr.,

10. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB:s partisympatiundersökningar (mom. 8)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "motion Fi413" bort ha följande
lydelse:

SCB:s partisympatiundersökningar är av mycket hög kvalitet. I likhet
med motionären anser utskottet att det är värdefullt om SCB även
kan genomföra en undersökning i februari under valåret 1991. Finansieringen
av denna undersökning bör ske genom omprioriteringar
inom SCB:s anslag.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB.s partisympatiundersökningar
att riksdagen

dels med bifall till motion 1989/90:Fi413 hos regeringen begär
att statistiska centralbyrån får i uppdrag att inom ramen för sitt
anslag genomföra en partisympatiundersökning även under februari
1991,

dels med avslag på motion 1989/90:Fi403 och med bifall i övrigt
till proposition 1989/90:100 bilaga 15 punkt C 2 till Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret
1989/90 anvisar ett ramanslag på 371 238 000 kr.,

1989/90:FiU22

gotab 96846, Stockholm 1990

11. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB:s partisympatiundersökningar (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Maggi Mikaelsson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Utskottet har" och slutar med "och prognoser" bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av att utskottet med anledning av motion Fi407
förordar att kooperativ statistik bör återinföras i SCB:s löpande produktion
bör anslaget C 2 Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser tillföras 1 milj. kr. utöver vad som föreslås i propositionen.
För budgetåret 1990/91 föreslår sålunda utskottet att till detta anslag
anvisas ett ramanslag på 372 238 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och
SCB.s partisympatiundersökningar

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
15 punkt C 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Fi403 och
1989/90:Fi413 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på

372 238 000 kr.,

12. Intervall för framtida folk- och bostadsräkningar
(mom. 11)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De
Geer (fp), Ing-Britt Nygren (m) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Regeringen tillsatte" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Som utskottet ser det är folkbokföringen så väl utbyggd att något
direkt behov av att genomföra folk- och bostadsräkningar vart femte år
inte föreligger. Riksdagen bör därför med anledning av motion Fi405
uttala att folk- och bostadsräkningar fortsättningsvis bör genomföras
vart tionde år.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande intervall för framtida folk.- och bostadsräkningar att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi405 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:FiU22

Innehåll

1989/90:FiU22

Sammanfattning 1

Inledning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 5

Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet
5

Gröna nationalräkenskaper och ett nytt tillväxtbegrepp . 6

Konsumentprisindex 7

Regional välfärdsstatistik 8

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 8

Jämställdhetsstatistik 9

Statistik över kooperativ verksamhet 9

Företagens uppgiftslämnande 10

SCB:s partisympatiundersökningar 11

Medelstilldelningen (anslagen C 2 och C 3) 11

Folk- och bostadsräkningar (FoB) 12

Hemställan 12

Reservationer

1. Gröna nationalräkenskaper och ett nytt tillväxtbegrepp

(mom. 1) (c, vpk, mp) 13

2. Konsumentprisindex (mom. 2) (c, vpk, mp) 15

3. Regional välfärdsstatistik (mom. 3) (vpk, mp) 16

4. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 4)

(c, mp) 17

5. Jämställdhetsstatistik (mom. 5) (mp) 17

6. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 6)

(c, vpk, mp) 18

7. Företagens uppgiftslämnande (mom. 7) (m, fp, c,) 18

8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 7) (mp) 19

9. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och SCB:s
partisympatiundersökningar (mom. 8) (m) 19

10. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och SCB:s
partisympatiundersökningar (mom. 8) (fp, mp) 20

11. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag och SCB:s
partisympatiundersökningar (mom. 8) (vpk, mp) 21

12. Intervall för framtida folk- och bostadsräkningar

(mom. 11) (m, fp, mp) 21