Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Finansutskottets betänkande 1989/90:FiU9

Ny prisregleringslag (prop. 1989/90:21)

Sammanfattning

Förslaget till ny prisregleringslag är utformat som en beredskapslag. Lagen är avsedd att tillämpas i första hand i krigs- och krissituationer. Den nya lagen, som skall ersätta allmänna prisregleringslagen (1956:236), bygger i sina huvuddrag i sak på den gamla lagen. Den nya lagen skall emellertid till skillnad mot tidigare lagstiftning möjliggöra reglering av hyror och avgifter som fastställs av statliga myndigheter. En utvidgning föreslås av möjligheten att prisreglera avgiftsbelagd kommunal verksamhet. Därutöver föreslås att en föreskrift om högst­pris, prisstopp eller förhandsanmälningsskyldighet skall gälla även avtal som ingåtts innan föreskriften trädde i kraft, om varan levereras eller tjänsten utförs efteråt.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ny prisregleringslag.

1 en gemensam reservation från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet föreslås att prisregleringslagen utformas så att den endast kan tillämpas vid krig eller krigsfara eller vid varuknapphet till följd av annan utomordentlig händelse. I samma fråga reserverar sig vänsterpartiet kommunisterna som kräver att lagen skall användas som ett mer aktivt instrument i den ekonomiska politiken för att dämpa prisökningar. Miljöpartiet anser att det klart skall framgå att lagen skall kunna sättas i tillämpning vid varubrist på grund av ekologiska störningar eller katastrofer.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

deb proposition 1989/90:21 om en ny prisregleringslag,

deb de med anledning av propositionen väckta motionerna l989/90:Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c), l989/90:Fi8 av Lars Tobisson m.fl. (m), l989/90:Fi9 av Carl Frick (mp), l989/90:FilO av Bengt Rosén (fp), l989/90:FiIl av Anne Wibble m.fl. (fp) och l989/90:Fil2 av Urs Werner m.fl. (vpk).

1 Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 9

1989/90 FiU9

Utskottet har berett näringsutskottet och bostadsutskottet tillfälle att          1989/90:FiU9

yttra sig i ärendet. Yttrandena återfinns i bilaga 2 (1989/90:NU4y) och bilaga 3 (1989/90:BoUly).

Propositionen

I proposition 1989/90:21 (civildepartementet) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Margot Wallström — föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till

1.   prisregleringslag,

2.   lag om ändring i förfogande lagen (1978:262).

Lagförslagen återfinns i bilaga I till betänkandet.

Motionerna

Förslaget till ny prisregleringslag

1989/90:Fi9 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1.    att riksdagen avslår regering.ens proposition 1989/90:21.

1989/90:FilO av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

2.  att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, avslår regeringens förslag till ny prisregleringslag,

3.  att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till prisregle­ringslag enligt vad som anförts i motionen, i berörd del.

Prisregleringslagens tillämpning

1989/90:Fi8 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår 8 och 9 §§ i regeringens förslag till ny prisregleringslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Fi9 av Carl Frick (mp) vari yrkas

2.    att riksdagen av regeringen begär en ny prisregleringslag som innebär att lagtexten i väsentliga delar är kongruent med lagens motivdel,

3.    att riksdagen av regeringen begär en ny prisregleringslag som innebär att den föreslagna 8 § kompletteras med att risk för eller förekomst av ekologiska skador och katastrofer kan föranleda införan­de av prisreglerande åtgärder.

1989/90:FilO av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen bestämmer lagens tillämpningsområde till vad som anförts i motionen, i berörd del.

I989/90:Fill av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:21 i vad avser tillämpning av prisreglering i fredstid.

 

2.  att  riksdagen  beslutar att  prisregleringslagens tillämpning skall 1989/90:FiU9

bestämmas till sådana situationer som angivits i motionen.

1989/90:Fil2 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om sådan utformning av den nya prisregle­
ringslagen att den skall kunna nyttjas offensivt som ett mer reguljärt
inslag i den ekonomiska politiken i fredstid än vad regeringen föreslår
i propositionen.

Hyresstopp

1989/90:Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beträffande prisreglering på hyresmarknaden avslår proposition 1989/90:21 i denna del i enlighet med det anförda.

1989/90:Fil0 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till prisregle­
ringslag enligt vad som anförts i motionen, i berörd del.

1989/90:Fil2 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i lagens 35 § att hyresstopp skall
vara tidsbegränsat till högst sex månader.

Avtal med prisjusteringsklausul och andra avtal som ingåtts före ett beslut om prisreglering

1989/90:Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beträffande avtal med prisjusteringsklausul och andra avtal som ingåtts före ett beslut om prisreglering avslår proposi­tion 1989/90:21 i denna del i enlighet med det anförda.

1989/90:Fil0 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till prisregle­
ringslag enligt vad som anförts i motionen, i berörd del.

1989/90:Fill av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att prisföreskrifter ej skall få tillämpas på
sådana avtal som ingåtts innan föreskriften om prisreglering trädde i
kraft.

Reglering av marginaler m.m.

l989/90:FilO av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till prisregle­ringslag enligt vad som anförts i motionen, i berörd del.

Nyttjanderätt till varor m.m.

1989/90:Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beträffande nyttjanderätt till varor m.m. avslår
proposition 1989/90:21 i denna del i enlighet med det anförda.

 

Försäljning till och frän utlandet                          l989/90:FiU9

1989/90:Fi9 av Carl Frick (mp) vari yrkas

4. att riksdagen av regeringen begär en prisregleringslag som klargör
hur det skall vara möjligt att i framtiden kunna särskilja vad som är
svenskproducerade resp. importerade varor där detta inte klart framgår
av varans art.

Tillägg till prisregleringslagens inledande bestämmelser

1989/90:Fill av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar om sådan lydelse av prisregleringslagens inledande bestämmelser att den vars rätt beröres icke lider större förfång än som är nödvändigt.

Redovisningen av lagförslaget i propositionen

1989/90:Fi9 av Carl Frick (mp) vari yrkas

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har framförts om jämlörelsemöjligheter mellan gamla lagar
och ett nytt lagförslag.

Utskottet

Förslaget till ny prisregleringslag är utformat som en beredskapslag avsedd att tillämpas i första hand i krigs- och krissituationer. Den nya lagen, som skall ersätta allmänna prisregleringslagen (1956:236), bygger i sina huvuddrag i sak på den gamla lagen.

Den nya lagen skall emellertid till skillnad mot tidigare lagstiftning möjliggöra reglering av hyror och avgifter som fastställs av statliga myndigheter. Vidare föreslås en utvidgning av möjligheten att prisre­glera avgiftsbelagd kommunal verksamhet.

Vidare föreslås att en föreskrift om prisstopp skall gälla även avtal som ingåtts innan föreskriften trädde i kraft, om varan levereras eller tjänsten utförs efteråt. Detsamma gäller även för högstpris och för­handsanmälan. En föreskrift om hyresstopp skall enligt förslaget också gälla utan hinder av att högre hyra tidigare har bestämts för den tid som omfattas av hyresstoppet.

En prisreglering föreslås även kunna avse marginaler och andra i priset ingående delar. Föreskrifterna far också begränsas till att gälla en viss del av landet.

Prisregleringar av andra orsaker än krig eller krigsfara skall enligt förslaget inte omfatta sådan enskitd verksamhet som inte utgör närings­verksamhet.

 

Förslaget till ny prisregleringslag                         i989/90:FiU9

Det finns en bred enighet om att det även i framtiden behövs en lagstiftning för prisregleringar i extraordinära krissituationer såsom krig, krigsfara och avspärrning. Den i dag gällande allmänna prisregle­ringslagen är från 1956. Det finns enligt utskottets mening ett behov av en modernisering och reformering av lagstiftningen. Det är utskottets uppfattning att det nu framlagda förslaget tjänar dessa syften. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom förslaget i motionerna Fi9 (mp) yrkande 1 och FilO yrkande 2 om att propositionen skall avvisas i sin helhet. Motionsyrkandena bör således avstyrkas av riksda­gen.

I motion FilO av Bengt Rosén (fp) föreslås vidare att om riksdagen skulle godkänna att en ny prisregleringslag skall kunna utnyttjas i fredstid så bör I .;en delas upp i två lagar — en lag för fredsförhållan­den och en lag tor krig och krigsfara och andra krissituationer med varuknapphet.

I propositionen framhålls att en uppdelning av lagstiftningen på två olika lagar för skilda typer av situationer inte kan ske med utgångs­punkt i begreppen krig och fred. Gränsen måste i stället dras mellan situationer med varuknapphet och andra situationer med risk för en kraftig inflation. Man skulle då kunna fa två olika lagar, som båda kunde bli aktuella att tillämpa under fredsförhållanden beroende på orsaken till de inträdda eller befarade prisstegringarna. Mot den bak­grunden delar utskottet den uppfattning som framförs i propositionen att det är mindre lämpligt att arbeta med skilda fullmaktslagar för olika typer av situationer. Bestämmelser om prisreglering bör därför hållas samman i en gemensam lag för både krissituationer och freds­förhållanden.

Utskottet avstyrker med det anförda yrkande 3 i här berörd del i motion FilO.

Prisregleringslagens tillämpning

I motionerna Fi8 av Lars Tobisson m.fl. (m), Fill av Anne Wibble m.fl. (fp) och FilO av Bengt Rosén (fp) föreslås en omarbetning av lagen innebärande en mer restriktiv utformning av förutsättningarna för att tillgripa en prisreglering. Motionärernas motivering är att det starkt måste ifrågasättas om prisreglering kan vara ändamålsenlig som ekonomisk-politiskt medel i någon fredstida situation. All erfarenhet visar enligt motionärerna att en prisreglering aldrig kan hejda en inflation. Snarare blir effekten den motsatta. Mot den bakgrunden föreslås i motion Fi8 (m) att prisregleringslagen skall vara en bered­skapslag som endast skall utnyttjas i krig eller vid krigsfara. I motio­nerna Fill (fp) och FilO (fp) förordas att lagen även bör kunna tillämpas om det vid extraordinära situationer uppkommer svår varu­brist eller betydande fara för varubrist för folkiörsörjningen eller totalförsvaret.

1 motsats till de krav på en mer restriktiv tillämpning av prisregle-                    5

ringslagen som framförs i  motionerna från  moderata samlingspartiet

 

och   folkpartiet   föreslås   i   motionerna   Fi9 av  Carl   Frick   (mp)  och       r989/90:FiU9

Fil2 av Lars Werner m.fl. (vpk) en breddning av tillämpningsområdet. I motion Fi9 framförs kravet att den föreslagna 8 §, som anger vilka delar av prisregleringslagen som skall sättas i tillämpning vid "annan orsak än krig eller krigsfara", bör kompletteras med att risk för eller förekomst av ekologiska skador och katastrofer kan föranleda införan­de av prisreglerande åtgärder. I motion Fil2 (vpk) uttalas att lagen bör utformas på ett sådant sätt att den kan utnyttjas offensivt och som ett mer reguljärt inslag i den ekonomiska politiken än vad som förutses i propositionen.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

1 motionerna Fi8 (m), Fill (fj)) och FilO (fp) krävs ändringar i den föreslagna lagen som innebär en kraftig begränsning av möjligheterna att sätta prisregleringslagen i tillämpning. Utskottet delar motionärer­nas uppfattning i så måtto att lagen i första hand bör vara avsedd för Krigs- och andra krissituationer.

Som utskottet ser det måste emellertid prisregleringslagen under en begränsad period och i kombination med andra ekonomisk-politiska åtgärder kunna användas i stabiliseringspolitiskt syfte. Som framhålls i propositionen bör lagen dock endast undantagsvis användas i fredstid och då med stor urskiljning och försiktighet.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi8 (m), Fill (fp) yrkandena I och 2 samt FilO (fp) yrkande 1.

Av vad utskottet anfört följer att utskottet inte kan ställa sig bakom en utformning av en ny prisregleringslag som innebär att prisregleran­de åtgärder tenderar till att bli ett permanent inslag i den ekonomiska politiken. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi9 (mp) yrkandena 2 och 3 samt Fil2 (vpk) yrkande 2.

Områden för prisreglering

Hyresstopp

Det framlagda förslaget i propositionen innebär bl.a. att regeringen skall ges befogenhet att meddela föreskrifter om hyresstopp — en typ av föreskrifter som i dag endast kan meddelas av riksdagen genom lag. Enligt föredragande statsrådets mening torde i och för sig de s.k. bruksvärdesreglerna och bestämmelserna om förhandlingsordning m.m. åtminstone under normala förhållanden utgöra en garanti mot från samhällssynpunkt skadliga hyreshöjningar när det gäller bostads­hyror. Samtidigt är det enligt statsrådet inte uteslutet att statsmakterna under vissa förhållanden kan finna ett hyresstopp motiverat av stabili­seringspolitiska skäl. En förutsättning för att ett hyresstopp skall kunna användas som ett medel i detla syfte anges vara att de aktuella föreskrifterna kan meddelas av regeringen i samma ordning som andra prisreglerande åtgärder.

Enligt förslaget bör bestämmelserna om hyresstopp omfatta hyror
för   såväl   bostadslägenheter   som   lokaler.   Ett   hyresstopp   föreslås       

således — förutom vid krig eller krigsfara — endast kunna förekom-

 

ma  när  inträdda eller befarade  hyresstegringar  hotar att rubba den          1989/90:FiU9

samhällsekonomiska balansen. Om en reglering av hyrorna under fredsförhållanden skulle anses nödvändig av andra skäl, t.ex. som ett inslag i bostadspolitiken, bör detta enligt förslaget liksom hittills kräva särskild lagstiftning av riksdagen.

I motion Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c) instämmer man i regering­ens bedömning att det under extraordinära förhållanden som krig eller krigsfara bör finnas en möjlighet att via en fullmaktslag ingripa på hyresmarknaden med ett hyresstopp. Däremot anser motionärerna inte att lagen skall göras tillämplig på denna marknad under fredstida förhållanden. Dessutom måste enligt motionärernas mening tas i beak­tande att den ordning för hyressättning och förhandling som gäller på hyresmarknaden minskar riskerna för att hyresstopp skall behöva tillgripas. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 1 att regeringsförslaget skall avslås i vad avser prisreglering på hyresmarkna­den under andra förhållanden än krig och krigsfara. Ett yrkande med i princip samma innebörd förs också fram i motion FilO av Bengt Rosén (fp).

I motion Fil2 av Lars Werner m.fl. (vpk) ställer sig motionärerna positiva till att den föreslagna prisregleringslagen även omfattar hyres­stopp för bostäder och lokaler. Däremot bör det enligt deras mening inte finnas någon längsta tid för ett hyresstopp såsom föreslås i lagför­slagets 35 §. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande I att förslaget avslås i denna del och att det aktuella lagrummet utgår.

I sitt yttrande till finansutskottet framhåller bostadsutskottet (l989/90:BoUly) att förslaget till ny prisregleringslag är väl avvägt vad gäller förutsättningar för lagens tillämpning på hyresområdet. Bostads­utskottet avstyrker därför för sin del de aktuella motionsyrkandena. Finansutskottet vill understryka att vid svåra samhällsekonomiska stör­ningar måste en regering kunna ingripa snabbt även på hyresmarkna­den och inte behöva avvakta att en särskild lag utarbetas och antas. Utskottet är sålunda inte berett att förorda en begränsning av den nya lagens tillämpning att enbart avse krissituationer vid krig eller krigsfa­ra såsom föreslås i motionerna Fi7 (c) och FilO (fp). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi7 (c) yrkande 1 och FilO (fp) yrkande 3 i berörd del.

När det gäller frågan om tiden för ett hyresstopp vill utskottet anföra följande.

En föreskrift om stopphyra får enligt 35 § i den föreslagna lagen
inte avse längre tid än högst sex månader. Däremot är det, som
bostadsutskottet också framhåller i sitt yttrande till finansutskottet,
möjligt för regeringen att under den tid bestämmelserna om hyres­
stopp äger tillämpning fatta beslut om stopphyra vid mer än ett tillfalle
och därmed också för en period som sammantaget överstiger sex
månader. Vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil2 (vpk)
yrkande 1 förordats om att en föreskrift om stopphyra inte skall
tidsbegränsas är därmed i praktiken tillgodosett vid ett riksdagens bifall
till det nu föreliggande lagförslaget.                                                                   7

 

Avtal med prisjusteringsklausul och andra avtal som ingåtts           1989/90:FiU9

före ett beslut om prisreglering

I den nuvarande prisregleringslagen har inte frågan om prisreglering­ars effekt på ingångna avtal reglerats. Vid den praktiska tillämpningen av lagen har åtskillnad gjorts mellan å ena sidan avtal där framtida prishöjningar har varit till beloppet fastställda vid införandet av pris­regleringen och å andra sidan avtal med prisjusteringsklausuler. Vid prisstopp har de förstnämnda avtalen fått fullföljas, medan de sist­nämnda har fått tillämpas såvitt gäller indexförändringar fram till tidpunkten då prisstoppet infördes (med vissa olika lösningar). I pro­positionen föreslås dels att denna fråga skall tas in i den nya lagen, dels att båda typerna av avtal skall omfattas vid beslut om prisreglering.

Regeringens förslag möter kritik i motionerna FilO av Bengt Rosén (fp), Fill av Anne Wibble m.fl. (fp) och Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c). Avtal om prishöjningar, som har ingåtts innan en beslutad prisre­glering träder i kraft, bör inte beröras av denna reglering, anser motionärerna. Som främsta motiv anger motionärerna att en sådan lagstiftning strider mot allmänt tillämpade rättsgrundsatser.

I likhet med näringsutskottet (l989/90:NU4y) ansluter sig finansut­skottet till propositionen i denna del. Om en prisreglering införs bör de prisreglerande åtgärderna träffa aktuella näringsidkare i olika led så likformigt som möjligt. Näringsutskottet nämner som exempel att under ett prisstopp på elkraft skulle råkraftsproducenterna med motio­närernas förslag kunna höja priserna på högspänd elkraft eftersom de normalt justeras enligt avtal med indexklausuler, medan eldistributö­rerna skulle vara förhindrade art genomföra motsvarande prisföränd­ringar. Om de här beskrivna prisavtalen — både de med och utan indexklausuler — undantogs från möjlighet till prisreglering skulle betydande negativa effekter från prisregleringssynpunkt kunna upp­komma. Lagrådet, som konstaterar att dessa bestämmelser saknar mot­svarighet i gällande lag, avstyrker inte förslaget. Inte heller finansut­skottet finner att förslaget innebär ett otillåtet avsteg från allmänt tillämpade rättsgrundsatser.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi7 (c) yrkande 3, FilO (fp) yrkande 3 i berörd del och Fill (fp) yrkande 4.

Reglering av marginaler m.m.

Enligt förslaget i propositionen skall den nya prisregleringslagen möj­
liggöra reglering av marginaler och andra i priset "ingående delar".
Förutom marginalerna på produkterna skall även företagens priskalky-
lering kunna regleras. Nya varor som tillförs marknaden under gällan­
de prisreglering omfattas inte av denna. På områden med snabbt
skiftande varusortiment — t.ex. inom sko- och textilområdena — har
en prisreglerande åtgärd därför effekt endast till dess att varusortimen­
tet byts ut. På sådana områden, siigs det i propositionen, skulle bara en
prisreglering i form av marginalstopp eller andra regleringar av kalky-
leringsförfarandet ha möjlighet alt förhindra en allvarlig prisstegring. 1             g

propositionen framhålls emellertid att det är förenat med stora praktis-

 

ka svårigheter   — såväl  för  företagen  som  för  berörda  myndigheter       I989/90:FiU9

— att genomföra en marginalreglering. Även om så är fallet bör man dock enligt regeringen inte frånhända sig möjligheten att för vissa speciella fall kunna ingripa med denna åtgärd.

I motion FilO av Bengt Rosén (fp) framförs invändningar emot den föreslagna bestämmelsen (32 §). Innebörden av denna är oklar, fram­hålls det. Att utan närmare definition föra in begreppen "marginal" och "i priset ingående delar" i en lag som djupt kan ingripa i enskildas rätt är inte acceptabelt, anser motionären. Förslaget godtas emellertid såvitt gäller en lagstiftning för krissituationer med varuknapphet.

Utskottet instämmer i regeringens och näringsutskottets bedömning att den nya prisregleringslagen bör innefatta en bestämmelse som möjliggör reglering av marginaler m.m. En sådan reglering kan behöva tillgripas i vissa speciella fall. Det går dock inte, som också anförs i propositionen, att i förväg fastställa hur denna reglering praktiskt skall utformas i alla möjliga situationer. Det måste avgöras i det särskilda fallet beroende på vad som är mest ändamålsenligt med avseende på det berörda området. Lösningen av de olika tekniska frågor som kan uppkomma vid en marginalreglering måste därför anförtros åt rege­ringen och de tillämpande myndigheterna. I likhet med regeringen och näringsutskottet anser finansutskottet att det är väsentligt att den berörda regleringen utformas på ett sådant sätt att den hämmar kon­kurrensen så litet som möjligt. Med det anförda avstyrks yrkande 3 i berörd del av motion FilO (fp).

Nyttjanderätt till varor m.m.

Förutom tillhandahållande av varor och tjänster föreslås den nya prisregleringslagen omfatta vissa upplåtelser. Sålunda skall upplåtelser av rätt att på fastighet avverka skog eller där ta torv, lera, grus, sten och annat omfattas. Detsamma skall gälla i fråga om överlåtelser och upplåtelser av immateriella förmögenhetsrättigheter såsom upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk, patenträtt m.m. Förslaget innebär i huvudsak ingen förändring jämfört med nuvarande förhållanden. Dock gäller att prisregleringar på dessa områden har visat sig vara svåra att genomföra i praktiken. Anledningen till detta är svårigheten att för upplåtelsen fastställa ett s.k. stoppris, dvs. det pris som tillämpa­des vid tidpunkten för införandet av prisregleringen. För t.ex. en skogsawerkningsrätt kan kvalitetsskillnader, awerkningstrakternas oli­ka belägenhet, etc, försvåra fastställandet av ett stoppris. Sedan år 1984 har därför skogsavverkningsrätt undantagits från tillämpningen av all­männa prisstopp. Motsvarande undantag har gjorts beträffande imma­teriella förmögenhetsrättigheter. Dessa undantag motiverar dock inte enligt regeringen att det görs undantag i den nya lagen för berörda upplåtelser. Former för prissättning kan, sägs det i propositionen, komma fram som gör det möjligt att i framtiden tillämpa prisregle­ringar också på dessa områden (s. 26). De angivna upplåtelserna bör därför tas med i lagen, anser regeringen.

 

Den   motsatta  slutsatsen   borde  dras,  anförs  det   i  motion  Fi? av         1989/90:FiU9

Gunnar Björk m.fl. (c). Så länge det inte finns praktiska möjligheter att tillämpa prisreglerande åtgärder på nämnda områden bör dessa inte omfattas av lagen, anser motioniirerna och föreslår att propositionen avslås i denna del.

I likhet med näringsutskottet anser finansutskottet att motionärernas yrkande inte bör föranleda någon ändring i det framlagda lagförslaget. Det ligger i sakens natur att prisregleringarnas effektivitet ökar om de, när de behöver tillämpas, blir så heltäckande som möjligt. Liksom för närvarande får det ankomma på regeringen eller den administrativa myndigheten att pröva från fall till fall om och i vilken utsträckning en föreskrift om t.ex. allmänt prisstopp skall tillämpas för berörda upplåtelser.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Fi7 (c) yrkande 2.

Försäljning till och från utlandet

I likhet med vad som gäller för n,ärvarande föreslås i propositionen att prisregleringar skall kunna omfatta endast försäljningar på den in­hemska marknaden. Den nya lagen skall sålunda inte avse import- och exporthandeln.

Lagförslaget beaktar inte, anförs det i motion Fi9 av Carl Frick (mp), det faktum att många komplicerade produkter är sammansatta av såväl svenskproducerade som importerade detaljer. Det är utomor­dentligt lätt, sägs det vidare, att låta en vara förpassas till Danmark och sedan importeras till Sverige, varefter varan inte skulle beröras av en beslutad prisreglering. Motionärens resonemang utmynnar i ett yrkan­de om att riksdagen av regeringen borde begära en komplettering av lagförslaget så att det klargörs hur det skall vara möjligt att i framtiden särskilja vad som är svenskproducerade resp. importerade varor.

Yrkandet torde ha sin grund i ett missförstånd. Såväl den nuvarande prisregleringslagen som den föreslagna omfattar vidareförsäljning inom landet av en importerad vara. Motsvarande gäller för en försäljning av en vara inom landet från en tillverkare till en exportör. Det är alltså bara försäljningen till och från landet som inte berörs av en prisregle­ring. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi9 (mp) yrkande 4.

Tillägg till prisregleringslagens inledande bestämmelser

Enligt en inledande bestämmelse (5 §) i ransoneringslagen (1978:268) skall man vid tillämpningen av denna lag tillse "att den vars rätt beröres icke lider större förfång än som är nödvändigt". I motion Fil 1 av Anne Wibble m.fl. (fp) krävs att en motsvarande bestämmelse skall tas in i den nya prisregleringslagen.

Önskemålet  i   motionerna om att  näringslivet skall  förorsakas så
liten skada som möjligt av en prisreglering, när sådan anses nödvändig,
är inte kontroversiellt. I likhet med vad som framhålls i näringsutskot­
tets yttrande delar finansutskottet motionärernas uppfattning att det är        10
väsentligt att det vid beslut om prisreglerande åtgärder tillförsäkras att

 

åtgärderna inte ges en större omfattning eller görs mera ingripande än        1989/90:FiU9

vad som oundgängligen betingas av den aktuella situationen. Samma inställning har också redovisats i propositionen. Utskottet anser inte att det föreligger något skäl för att i prisregleringslagen införa en bestäm­melse motsvarande ransoneringslagens 5 §. Utskottet avstyrker motion Fill (fp) yrkande 3.

Prisregleringslagen i övrigt samt lag om ändring i förfogandelagen

övriga delar av den nya prisregleringslagen liksom förslaget till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262), som blir en konsekvens av genomförandet av en ny prisregleringslag, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Redovisningen av lagförslag i propositioner

I motion Fi9 av Carl Frick (mp) framhålls att det är otillfredsställande att en presentation av ett lagförslag, som innebär en ändring av en existerande lag, inte innehåller den gamla lagtexten parallellt med den nya. Med tanke på den korta tid som står till oppositionspartiernas förfogande är en sådan jämförelsemöjlighet av stort värde. I motionen föreslås att riksdagen gör ett uttalande att lagförslag i proposition fortsättningsvis skall redovisas på det sätt som anges i motionen.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande framhålla att den redovisningsteknik som begärs i motionen alltid utnyttjas när förslag till ändringar i en lag presenteras för riksdagen. Detta kan av naturliga skäl inte ske vid förslag till ny lagstiftning. Även om förelig­gande förslag till lag till sin innebörd utgår ifrån gällande prisregle­ringslag är den i jämförelse med den nuvarande lagen helt omarbetad. Den redovisning som begärs i motion Fi9 (mp) blir mot den bakgrun­den mindre meningsfull. Med hänvisning till det anförda avstyrksyr-kande 5 i motion Fi9 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen och begäran om ett nytt förslag

att   riksdagen   avslår   motionerna   1989/90:Fi9  yrkande   1   och 1989/90:FiI0 yrkande 2 och yrkande 3 i berörd del,

res. I (mp)

res. 2 (m. fp. c) - motiv.

11

 

2. beträffande prisregleringslagens tillämpning                     1989/90:FiU9
att  riksdagen  med avslag på  motionerna   1989/90:Fi8 i  berörd

del, l989/90:Fi9 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Fil0 yrkande 1, 1989/90:Fill yrkandena L och 2 i berörda delar och 1989/90:Fil2 yrkande 2 antar det i proposition 1989/90:21 mom. 1   framlagda   förslaget   till   prisregleringslag såvitt avser  7  och

8 §§,

res. 3 (m, fp. c) res. 4 (vpk) res. 5 (mp)

3.    beträffande hyresstopp

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Fi7 yrkande 1, 1989/90:Fi8 i berörd del, l989/90:FilO yrkande 3 i berörd del och 1989/90:Fill yrkandena 1 och 2 i berörda delar antar 9, 34 och 36—38 §§ i regeringens förslag till prisregleringslag,

res. 6 (m, fp. c)

4.    beträffande hyresstoppets längd

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Fil2 yrkande 1 antar 35 § i regeringens förslag till prisregleringslag,

5. beträffande avtal med prbjusteringsklausul och andra avtal
som ingåtts före ett beslut ont prbreglering

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Fi7 yrkande 3, 1989/90:FilO yrkande 3 i berörd del och 1989/90:FiIl yrkande 4 antar 16, 21 och 33 §§ i regeringens förslag till prisregleringslag,

res. 7 (c)

6.    beträffande reglering av marginaler m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:FilO yrkande 3 i berörd del antar 32 § i regeringens förslag till prisregleringslag,

7.    beträffande nyttjanderätt till varor m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Fi7 yrkande 2 antar 3 § i regeringens förslag till prisregleringslag,

res. S (c, mp)

8.   beträffande försäljning ull och från utlandet att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi9 yrkande 4,

9.   beträffande tillägg till prbregleringslagens inledande bestäm­meber

att riksdagen avslår motion 1989/90:FiIl yrkande 3,

res. 9 (m, fp. c)

10.    beträffande prbregleringslagen i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till prisregleringslag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1 — 9,

11.    beträffande lag om ändring i förfogandelagen

att riksdagen antar det i proposition 1989/90:21 mom. 2 framlag­da förslaget till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

12. beträffande redovbningen av lagförslag i propositioner
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi9 yrkande 5.

12

 

Stockholm den 28 november 1989 På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

1989/90:FiU9

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfeson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Reservationer

1. Avslag på propositionen och begäran om ett nytt förslag (mom. 1)

Carl Frick (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Det finns" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening behövs, som framhålls i motion Fi9 (mp), en fungerande prisregleringslag. Denna lag bör dock inte ges den restriktiva och begränsande utformning som det nu föreliggande lag­förslaget har fått. Även om förslaget i förhållande till nu gällande lagstiftning bl.a. innehåller den förbättringen att hyressektorn ingår i tillämpningsområdet är förslaget som helhet betraktat behäftat med allvarliga brister. En sådan mycket påtaglig brist är att det helt domi­nerande framtida hotet — den pågående och starkt ökande miljöför­störingen — inte har beaktats när det gäller tillämpningen av lagen. Det kan vara av avgörande betydelse att prisregleringslagen kan använ­das när vi står inför ekologiska katastrofer eller svåra störningar i de ekologiska systemen. Det framlagda förslaget bör sålunda avvisas. Det bör uppdras åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag med den inriktning som förordats i motion Fi9 (mp) yrkande 1. Även i motion FilO yrkande 2 föreslås att propositionen skall avvisas i sin helhet.

deb att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträfiande avslag på propositionen och begäran om ett nytt förslag att riksdagen

deb med   bifall   till   motion   l989/90:Fi9  yrkande   1   och   med
anledning av motion  1989/90:Fil0 yrkande 2 avslår proposition                      ,,

1989/90:21,

 

deb med bifall till vad som anförts i motion  1989/90:Fi9 och           1989/90:FiU9

med avslag på motion 1989/90:FilO yrkande 3 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om framläggande av ett nytt förslag till prisregleringslag.

2. Avslag på propositionen och begäran om ett nytt förslag (mom. 1, motiveringen)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfeson (m), Lars De Geer (fp) och Ivar Franzén (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Det finns" och slutar med "motion FilO" bort ha följande lydelse:

Det föreligger enligt utskottets mening ett starkt behov av en refor­mering och modernisering av gällande prisregleringsiag. Den nya lagen bör på samma sätt som den nuvarande lagen från år 1956 vara en beredskapslag men det måste klart framgå av lagtexten att den endast kan sättas i tillämpning vid krig, krigsfara eller vid varuknapphet till följd av annan utomordentlig händelse. Den i propositionen föreslagna lagtexten kan tjäna som utgångspunkt för en omarbetning av gällande lag. Utskottet är sålunda inte berett att ställa sig bakom förslaget i motionerna Fi9 (mp) yrkande 1 och FilO yrkande 2 om att propositio­nen skall avvisas i sin helhet.

I motion FilO av Bengt Rosén (fp) föreslås att om riksdagen skulle godkänna att en ny prisregleringslag skall kunna utnyttjas i fredstid så bör lagen delas upp i två lagar — en lag för fredsförhållanden och en lag för krig och krigsfara och andra krissituationer med varuknapphet.

Som framgått av vad utskottet anfört bör inte prisreglering utnyttjas i någon fredstida situation. Utskottet avstyrker följaktligen motion FilO yrkande 3 i berörd del.

3. Prisregleringslagens tillämpning (mom. 2)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfeson (m), Lars De Geer (fp) och Ivar Franzén (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "I motionerna" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

När det gäller lagens tillämpning i krig eller lägen av krigsfara har utskottet i huvudsak ingen invändning mot de förslag som regeringen lagt fram. Utskottet är emellertid av den uppfattningen att förutsätt­ningarna för att sätta kristidslagens regleringsbestämmelser i tillämp­ning bör anpassas till vad som gäller i 1978 års ransoneringslag (1978:268). Det bör ske genom en ändring av 7 § i lagförslaget. Det innebär att prisreglering bör kunna tillgripas, förutom i händelse av krig eller av krigsfara,  "om det till följd av krig eller krigsfara vari

14

 

riket  befunnit sig eller av annan  utomordentlig  händelse föreligger 1989/90:FiU9

knapphet eller betydande fara för knapphet inom riket på förnödenhet av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen".

Enligt utskottets mening måste det emellertid starkt ifrågasättas om prisreglering kan vara ändamålsenlig som ekonomisk-politiskt medel i någon fredstida situation.

Svenska och internationella undersökningar visar att prisreglerande åtgärder praktiskt taget alltid har negativa verkningar på det marknads­ekonomiska systemets funktionssätt och aldrig varaktigt kan hålla tillbaka prisstegringen. Genom att störa marknadsprisbildningen ver­kar prisregleringar snarare långsiktigt uppdrivande på inflationstakten.

Mot denna bakgrund är det förvånande att förslaget till ny prisregle­ringslag ger regeringen möjlighet att i fredstid på samma lösa grunder som gäller i dag tillgripa prisstopp och omfattande prisreglerande åtgärder. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt som den mycket knapphändiga redogörelsen för remissyttrandena över prislagsutred-ningens betänkande (Ds Fi 1987:5) ändå visar att en majoritet av remissinstanserna förordat en mer restriktiv utformning av förutsätt­ningarna för att tillgripa prisreglering i fredstid.

I stället för att begränsa möjligheterna till ingrepp i den fria pris­bildningen innebär propositionen i själva verket en utvidgning av rätten att sätta in prisreglerande åtgärder. Som exempel kan nämnas att de enligt lagförslaget skall kunna riktas mot bostads- och lokalhy­ror. Som flertalet remissinstanser invänder är detta så mycket mera egendomligt som hyressättningen redan är hårt reglerad enligt den s.k. bruksvärdesprincipen.

För att den av regeringen föreslagna lagen endast skall kunna tillämpas vid krig eller krigsfara eller då en svår allmän varubrist på grund av annan utomordentlig händelse uppstått måste vissa ändringar göras i lagtexten. Det kan ske genom att 7 § ändras i enlighet med vad utskottet här anfört och att 8 § utgår med åtföljande konsekvensänd­ringar för numreringen av efterföljande paragrafer.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi8 (m) i berörd del, Fill (fp) yrkandena I och 2 i berörda delar och FilO (fp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande prbregleringslagens tillämpning att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi8 i berörd del, 1989/90:FilO yrkande 1 och 1989/90:Fill yrkandena 1 och 2 i  berörda delar samt   med  avslag  på  motionerna   1989/90:Fi9 yrkandena 2 och 3 och 1989/90:Fil2 yrkande 2 deb avslår det i proposition  1989/90:21 mom. 1 framlagda för­slaget till prisregleringslag såvitt avser 8 §,

deb beslutar om den ändring av paragrafnumreringen i rege­ringens lagförslag som föranleds härav,

15

deb som  sin   mening ger  regeringen  till  känna vad  utskottet anfört, deb antar det i propositionen framlagda förslaget till 7 § med

 

den ändringen att paragrafen erhåller följande som Reservanter-  1989/90:FiU9

nas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag                     Reservanternas förslag

1 §
Om Sverige är i krigsfara, far Om Sverige är i krigsfara eller
regeringen föreskriva att en eller om det till följd av krig eller krigs­
flera av bestämmelserna i 13, 14, fara vari riket befunnit sig eller av
19, 22—26, 28, 29 och 34 §§ annan utomordentlig händebe före­
ställ tillämpas.                             ligger   knapphet   eller   betydande

fara för knapphet inom riket på förnödenhet av vikt för totalförsva­ret eller folkförsörjningen, får re­geringen föreskriva att en eller flera av bestämmelserna i 12, 13, 18, 21-25, 27, 28 och 33 §§ skall tillämpas.

4. Prisregleringslagens tillämpning (mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "I motionerna" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Den alltmer fortgående maktkoncentrationen, kartell- och monopol­bildningarna medför ofta en obefogad överprissättning som det skall finnas möjlighet att möta med prisreglerande åtgärder. Det är nödvän­digt att i situationer med en hög prisutvecklingstakt kunna slå till bromsarna. Motiveringarna är därvid inte, som anges i propositionen, enbart stabiliseringspolitiska utan främst fördelningspolitiska. Utskottet anser därför att prisregleringslagen, i enlighet med vad som framförs i motion Fil2 (vpk) yrkande 2, sl;all kunna användas betydligt mer offensivt än vad som anges i propositionen; inte bara främst i krigssi­tuationer och undantagsvis i fredstid.

Förutsättningarna för lagens tillämpning bör alltså inte begränsas till krig eller krigsfara. Lagen bör tillämpas när hot eller tecken tyder på att priserna eller hyrorna tenderar att öka. Även efter en uppgång i priser eller hyror bör lagen kunna användas för att sätta stopp för ytterligare höjningar.

Vad som här anförts om en offensiv tillämpning av prisregleringsla­gen innefattar även sådana situationer som avses i motion Fi9 (mp).

Vad utskottet här anfört om förutsättningarna för att sätta den nya prisregleringslagen i tillämpning bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I motionerna Fi8 (m), Fill (fp) och FilO (fp) krävs ändringar i den föreslagna lagen som innebär en kraftig begränsning av möjligheterna att sätta lagen i tillämpning. Som framgått av vad utskottet anfört kan utskottet inte ställa sig bakom ett sådant krav.

 

deb att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:     1989/90:FiU9

2. beträffande prbregleringslagens tillämpning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fil2 yrkande 2 och med anledning av motion 1989/90:Fi9 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1989/90:Fi8 i berörd del, 1989/90:FilO yrkande 1, 1989/90:FiIl yrkandena 1 och 2 i berörda delar deb antar det i proposition 1989/90:21 mom. 1 framlagda försla­get till prisregleringslag såvitt avser 7 och 8 §§, deb som  sin   mening ger   regeringen  till  känna  vad   utskottet anfört om en mer offensiv tillämpning av prisregleringslagen.

5. Prisregleringslagens tillämpning (mom. 2)

Carl Frick (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "I motionerna" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening framgår det klart att de i propositionen angivna motiven för lagen och hur den skall tillämpas är väsentligt mer restriktiva än vad som anges i lagtexten.

Av motiveringarna till den i propositionen föreslagna lagtexten framgår att med "någon annan orsak än krig eller krigsfara" menas problem som hotar rubba den samhällsekonomiska balansen. Det innebär att prisregleringslagen endast bör sättas i tillämpning i fredstid om de klassiska stabiliseringspolitiska problemen blir så stora att de inte kan hanteras med de traditionella ekonomisk-politiska medlen. Enligt utskottets mening är detta ett alltför begränsat synsätt. Lagskri­varen har helt glömt de dominerande hoten i vår framtid, nämligen den pågående och starkt ökande miljöförstöringen. Den kommer att leda till olika former av ekologiska katastrofer, som leder till knapphet för rader av viktiga varor. Ransoneringar och kvoteringar men också prisregleringar blir de logiska svaren på dessa problem om man i ett samhälle vill tillförsäkra folkflertalet en rimlig fördelning av livsviktiga varor.

Mot denna bakgrund måste, enligt utskottets uppfattning, lagen kunna sättas i tillämpning i samband med ekologiska störningar och katastrofer. Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi9 (mp) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion FiI2 (vpk) föreslås att prisregleringen skall kunna utnyttjas som ett reguljärt inslag i den ekonomiska politiken och då främst som medel i fördelnings- och stabiliseringspolitiken. Utskottet delar inte denna uppfattning och avstyrker sålunda motion Fil2 (vpk) yrkande 2.

deb att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande prbregleringslagens tillämpning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi9 yrkandena 2 och 3  samt   med  avslag  på  motionerna   1989/90:Fi8  i  berörd  del, 1989/90:Fil0  yrkande   1,   1989/90:FilI   yrkandena   1   och   2   i berörda delar och 1989/90:Fil2 yrkande 2

17

2 Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 9

deb antar det i proposition 1989/90:21 mom. I framlagda förslå-    1989/90:FiU9

get till prisregleringslag såvitt avser 7 och 8 §§, deb som  sin   mening ger  regeringen  till  känna  vad   utskottet anfört om prisregleringslagens tillämpning i samband med eko­logiska störningar och katastrofer.

6. Hyresstopp (mom. 3)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfeson (m), Lars De Geer (fp) och Ivar Franzén (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "I sitt" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör prisregleringslagen inte kunna utnyttjas i fredstid. Inte heller hyror bör därför kunna regleras med prisregle­ringslagen i fredstid. 9 § bör således utgå ur lagförslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi7 (c) yrkande 1, Fi8 (m) i berörd del och Fill (fp) yrkandena 1 och 2 i berörda delar.

I motion FilO yrkande 3 föreslås att bestämmelser om hyresstopp inte skall omfattas av lagen. Utskottet delar inte denna uppfattning. Yrkande 3 i motion FilO avstyrks.

deb att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande hyresstopp att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Fi7 yrkande 1, 1989/90:Fi8 i berörd del och 1989/90:Fill yrkandena 1 och 2 i berörda delar samt med avslag på motion 1989/90:Fil0 yrkande 3 i berörd del

deb antar 34 och 36—38 §§ i regeringens förslag till prisregle­ringslag,

deb avslår  regeringens förslag till  prisregleringslag såvitt avser 9 §,

deb beslutar om den ändring av paragrafnumreringen  i  rege­ringens lagförslag som föranleds härav,

deb som  sin   mening ger  regeringen  till  känna  vad  utskottet anfört.

7. Avtal med prisjusteringsklausul och andra avtal som ingåtts före ett beslut om prisreglering (mom. 5)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

deb att  den  del  av  utskottets yttrande  på s.  8 som  börjar  med  "I likhet" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i avvikande mening i näringsutskottets yttrande ansluter sig finansutskottet till motionärernas förslag. En allmänt vedertagen och normalt tillämpad rättsgrundsats är att lagstift­ning  inte  skall   kunna  få  retroaktiv verkan.  De skäl som anförs  i

 

propositionen för att de berörda prisavtalen skall omfattas av prisregle-       1989/90:FiU9

ring har inte, anser utskottet, sådan styrka att man bör göra avsteg från denna grundsats. Utskottets ställningstagande innebär att 16, 21 och 33 §§ bör utgå i den i propositionen föreslagna lagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi7 (c) yrkande 3, FilO (fp) yrkande 3 i berörd del och Fill (fp) yrkande 4.

deb att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande avtal med prbjusteringsklausul och andra avtal som ingåtts före ett beslut om prbreglering

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Fi7 yrkande 3, l989/90:FilO yrkande 3 i berörd del och 1989/90:Fill yrkande 4 deb avslår det i propositionen framlagda förslaget till prisregle­ringslag såvitt avser 16, 21 och 33 §§,

deb beslutar om den ändring av paragrafnumreringen i rege­ringens lagförslag som föranleds härav.

8. Nyttjanderätt till varor m.m. (mom. 7)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c) och Carl Frick (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I likhet med näringsutskottet" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att överlåtelser och upp­låtelser av immateriella förmögenhetsrättigheter och upplåtelser av skogsawerkningsrätt m.m. inte bör beröras av den nya prisregleringsla­gen. Det kan nämnas att dessa områden undantagits vid tillämpningen av allmänna prisstopp under senare år av just de skäl som anges i motion Fi7 (c).

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi7 (c) yrkande 2. Detta ställningstagande innebär att i den föreslagna lagen utgår mo­menten 2 och 3 i 3 §.

deb att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande nyttjanderätt till varor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi7 yrkande 2 antar 3 § i regeringens förslag till prisregleringslag med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Reservanternas förslag beteck­nade lydelse:

19

 

1989/90:FiU9

Regeringens förslag                     Reservanternas förslag

3§

Med vara avses i denna lag lösa Med vara avses i denna lag lösa
saker, gas, elektrisk kraft och vat- saker, gas, elektrisk kraft och vat­
ten. Vid tillämpningen av lagen ten. Vid tillämpningen av lagen
likställs med försäljning av en likställs med försäljning av en
vara                                            vara upplåtelse av utnyttjanderätt

/. upplåtelse av  utnyttjanderätt     till en vara. till en vara,

2.    upplåtebe och överlåtebe av förmögenhetsrättighet av immate­riell art,

3.    upplåtebe av sådan särskild nyttjanderätt till fast egendom som avses i 7 kap. 3 § jordabalken.

9. Tillägg till prisregleringslagens inledande bestämmelser (mom. 9)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfeson (m), Lars De Geer (fp) och Ivar Franzén (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Önskemålet i" och på s. 11 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

De prisregleringar som tillämpats sedan början av 1970-talet har för berörda företag inneburit inte bara intäktsbortfall till följd av att man under prisstopp inte har kunnat kompensera sig för inträffade kost­nadsökningar eller administrativt merarbete och därmed förenade kost­nader. Med en prisreglerande åtgärd har alltid följt omfattande kontak­ter och diskussioner med den administrativa myndigheten — nuvaran­de statens pris- och konkurrensverk (SPK). Detta har särskilt gällt vid krav på förhandsanmälningsskyldighet, då företagen har haft att för SPK redovisa planerade prishöjningar och skälen för dessa. Inte sällan har SPK härvid krävt förnyade redovisningar med ingående specifika­tioner av orsakerna till de planerade prisstegringarna. Företagen har också drabbats av merkostnader på grund av omtryckning av prislistor och meddelanden till kunder, m.m. Utskottet anser därför att det finns uppenbara skäl för att i prisregleringslagen införa en bestämmelse liknande den i ransoneringslagens 5 § i enlighet med kravet i motion Fill (fp) yrkande 3.

deb att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tillägg till prbregleringslagens inledande bestäm­meber

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fill yrkande 3
deb beslutar att i regeringens förslag till prisregleringslag skall
införas en  ny paragraf, 3 §, med  följande som Reservanternas                      20

förslag betecknade lydelse.

 

deb beslutar om den ändring av paragrafnumreringen  i rege-        1989/90:FiU9 ringens lagförslag som föranleds härav.

Regeringens förslag                     Reservanternas förslag

3§

Vid tillämpning av denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter skall tilbes au den vars rätt beröres icke lider större förfång än som är nödvändigt.

Särskilda yttranden

1. Områden för prisreglering

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfe­son (m) och Lars De Geer (fp) anför:

I flera motioner behandlas inslag i den föreslagna lagstiftningen röran­de bl.a. nyttjanderätt till varor m.m., reglering av marginaler och avtal som ingåtts före beslut om prisreglering. Motionärernas avslagsyrkan­den motiveras huvudsakligen med att lagtexten i dessa avseenden är alltför ospecificerad och att den innebär ett alltför stort intrång i den enskildes angelägenheter under fredstida förhållanden. Vår principiella inställning är att en prisregleringslag inte skall tillämpas under fredsti­da förhållanden. Med detta ställningstagande saknar här uppmärksam­made motionsyrkanden aktualitet.

2. Försäljning till och från utlandet (mom. 8)

Carl Frick (mp) anför:

I ett avsnitt om hur utrikeshandeln skall behandlas vid en prisregle­ring används i propositionen begreppet "importhandel" på ett sådant sätt att texten blir obegriplig. 1 näringsutskottets yttrande till finansut­skottet ges en uttömmande förklaring till vad som avses i proposition­stexten.

Jag kan ha full förståelse för att det för en lagskrivare ibland kan vara svårt att skriva så att texten blir begriplig även för en icke jurist. Det är emellertid min mening att det från allmän demokratisk syn­punkt är viktigt att regering och departement vinnlägger sig om att i lagtexter och motiveringar använda ett språk som kan läsas och tolkas av envar.

21

 

Propositionens lagförslag                         i989/90:FiU9

1 Förslag till                                                     "'§

Prisregleringslag Härigenom föreskrivs följande.

Lagens innehåll

1 §   I denna lag finns föreskrifter om

-     lagens tillämpningsområde (2 §),

-     definitioner m. m. (3 - 5 §§),

-     när lagen skall tillämpas m.m. (6-11 §§),

-     hur lagen upphör att tillämpas efter krig eller krigsfara (12 §),

-     högstpris (13 §), -prisstopp (14-18 §§),

-     förhandsanmälningsskyldighet (19 —21 §§),

-     utfästelsepris (22 §),

-     prisocker (23 §),

-     försäljningsförbud (24 §),

-     tvångskartellering(25§),

-     nyetableringsförbud och auktorisationstvång (26 och 27 §§),

-     anslag med prisuppgifter m. m. (28 §),

-     varustandardisering m. m. (29 §),

-     gemensamma bestämmelser om prisreglering (30-33 §§), -hyresstopp (34-38 §§),

-     ansvar m. m. (39-47 §§),

-     överklagande m. m. (48 §).

Lagens tillämpningsområde

2 §   Denna lag gäller för varor och tjänster, om de tillhandahålls mot er­sättning. Lagen gäller också för hyra av bostadslägenheter och lokaler. Lagen gäller dock inte

1. vad som tillhandahålls mot ersättning i form av taxor och avgifter som
regeringen beslutar om,

2.  försäljning enligt utsökningsbalken eller konkurslagen (1987:672),

3.  förfogande enligt förfogandelagen (1978:262) eller ransoneringslagen (1978:268).

Definitioner m. m.

3 §   Med vara avses i denna lag lösa saker, gas, elektrisk kraft och vatten.
Vid tillämpningen av lagen likställs med försäljning av en vara

1.   upplåtelse av nyttjanderätt till en vara,

2.    upplåtelse och överlåtelse av förmögenhetsrättighet av immateriell art,

3.    upplåtelse av sådan särskild nyttjanderätt till fast egendom som avses i 7 kap. 3 § jordabalken.

4 §   Med tjänst avses i denna lag verksamhet som någon utför självständigt
för annans räkning.

Vid tillämpningen av lagen hänförs till tjänst utövande av sådan hotell-
och pensionatsrörelse för vilken det fordras tillstånd av en myndighet.    22

 

5 §   Vad som i denna lag sägs om försäljningaven vara eller utförande av       1989/90:FiU9 en tjänst skall också tillämpas, när ersättningen skall ges ut i något annat än       Bilaga 1 pengar.

När lagen skall tillämpas m. m.

6    § OmSverigekommerikrig, skall 13, 14, 19, 22-26, 28, 29och34§§ tillämpas.

7    § Om Sverige är i krigsfara, får regeringen föreskriva att en eller flera av bestämmelserna i 13, 14, 19, 22-26, 28, 29 och 34 §§ skall tillämpas.

8    § Om det av någon annan orsak än krig eller krigsfara finns risk för en allvarlig prisstegring inom landet på en eller flera viktiga varor eller tjäns­ter, får regeringen föreskriva att en eller flera av

 

1.  bestämmelserna i 13, 14, 19, 22 — 26, 28 och 29 §§ skall tillämpas på varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet,

2.  bestämmelserna i 13, 14 och 19 §§ skall tillämpas på avgifter som tas ut i annan verksamhet hos staten än näringsverksamhet,

3.  bestämmelserna i 13, 14 och 19 §§ skall tillämpas på avgifter som tas ut i annan verksamhet hos kommunerna än näringsverksamhet enligt före­skrifter i

 

—lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

—renhållningslagen (1979:596),

—lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem,

—räddningstjänstlagen (1986:1102),

—plan-och bygglagen (1987; 10).

9 § Om det av någon annan orsak än krig eller krigsfara finns risk för en
allvarlig stegring av hyrorna inom landet för bostadslägenheter och loka­
ler, får regeringen föreskriva att 34 § skall tillämpas på hyror för bostads­
lägenheter och lokaler som tillhandahålls i näringsverksamhet.

10    § Av föreskrifter enligt 7, 8 eller 9 § skall framgå från vilken tid­punkt bestämmelserna skall tillämpas. En föreskrift enligt 8 eller 9 § skall avse en viss tid, högst ett år.

11    § En föreskrift med stöd av 7, 8 eller 9 § skall underställas riksdagen för prövning inom en månad från del att den utfärdades. Om riksmöte inte pågår, skall föreskriften underställas riksdagen inom en månad från början av närmast följande riksmöte.

Föreskriften upphör att gälla, om

—den inte underställs riksdagen inom föreskriven tid, eller

—riksdagen inte godkänner föreskriften inom två månader från det att den underställdes.

Hur lagen upphör att tillämpas efter krig eller krigsfara

12 § Regeringen skall föreskriva att 13, 14, 19, 22-26, 28, 29 och 34 §§
inte längre skall tillämpas, om Sverige upphör att vara i

—krig, eller

—krigsfara som har föranlett föreskrifter enligt 7§.

Om det finns förutsättningar för det, kan dock regeringen i stället före­
skriva att en eller flera av bestämmelserna skall tillämpas med stöd av 8 eller
9§.                                                                                            23

 

Högstpris                                                                       1989/90:FiU9

13 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får      Bilaga 1 föreskriva att ett visst skäligt pris skall gälla som högstpris vid försäljning av en viss vara eller utförande av en viss tjänst.

Högstpriset får inte överskridas utan tillstånd. Den som har fastställt högstpriset bestämmer vilken myndighet som prövar frågor om tillstånd.

Prisstopp

Stoppris

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att den som säljer en viss vara eller utför en viss tjänst inte utan
tillstånd får överskrida det pris (5/oppn'.y) som han tillämpade för leverans av
varan eller utförande av tjänsten den dag som anges i föreskriften (pris-
stoppsdagen).

Den som har meddelat föreskriften bestämmer vilken myndighet som prövar frågor om tillstånd att överskrida stoppriset.

15 § För den som på prisstoppsdagen inte tillämpade något pris för leve­
rans av varan eller utförande av tjänsten skall som stoppris i stället gälla det
pris som var att anse som gängse pris pä prisstoppsdagen.

Om varan eller tjänsten inte hade något gängse pris på prisstoppsdagen, skall i stället gälla det pris som den som säljer varan eller utför tjänsten senast tillämpade före prisstoppsdagen.

Stoppris vid avtal med prisjusteringsklausul

16 § Om den som säljer varan eller utför tjänsten före prisstoppsdagen har träffat ett avtal med prisjusteringsldausul, skall stoppriset för honom vara det avtalade grundpriset med det tillägg eller avdrag som enligt avtalet gäller för tiden till och med prisstoppsdagen och som den dagen var allmänt känt.

Sänkning av stoppris

17 § Om stoppris gäller för en viss vara eller tjänst och om priset är högre än vad som kan anses skäligt, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att priset skall sänkas.

Under samma förutsättningar får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att en viss person som tillhandahåller varan eller tjänsten, skall sänka priset.

Det fastställda priset får inte överskridas utan tillstånd av den myndig­het som regeringen bestämmer.

Prisstoppets längd m. m.

18 §   En föreskrift om stoppris skall meddelas att gälla för en viss tid, högst sex månader.

En föreskrift eller ett beslut enligt 17 § gäller under samma tid som
stoppriset.                                                                                 


 

Förhandsanmälningsskyldighet                                            1989/90:FiU9

Utgångspris                                                                    ''aga 1

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att den som säljer en viss vara eller utför en viss tjänst inte utan
tillstånd får höja det pris (utgångspris) som han tillämpade för leverans av
varan eller utförande av tjänsten den dag som anges i föreskriften (utgångs-
dagen) förrän en viss tid efter det att han har gjort anmälan om prishöj­
ningen och skälen för den.

Tiden får bestämmas till högst en månad.

Den som har meddelat en sådan föreskrift bestämmer

—hos vilken myndighet anmälan skall göras, och

—vilken myndighet som prövar frågor om tillstånd att höja priset trots föreskriften.

20 § För den som på utgångsdagen inte tillämpade något pris för leverans
av varan eller utförande av tjänsten skall som utgångspris i stället gälla det
pris som han senast tillämpade före utgångsdagen.

Utgångspris vid avtal med prisjusteringsklausul

21 §   Om den som säljer varan eller utför tjänsten före utgångsdagen har

träffat ett avtal med prisjusteringsklausul, skall utgångspriset för honom

vara det avtalade grundpriset med det tillägg eller avdrag som enligt avtalet

gäller för tiden till och med utgångsdagen och som den dagen var allmänt

känt.

Utfästelsepris

22 § Regeringen får föreskriva att den som gör en viss utfästelse till den myndighet som regeringen bestämmer inte får frångå den utfästelsen utan tillstånd av myndigheten, om utfästelsen avser

—det högsta pris som denne skall tillämpa på en viss vara eller tjänst, eller

—hur försäljningen av en viss vara eller utförandet av en viss tjänst skall ordnas.

Prisocker

23 §   Regeringen får föreskriva att den som tillhandahåller en vara eller en tjänst inte får begära eller ta emot en ersättning

—som väsentligt överstiger det gängse priset, eller

—som annars är att anse som oskälig med hänsyn till självkostnaden och de grunder i övrigt som allmänt tillämpas vid prissättningen av liknan-. de varor eller tjänster.

Försäljningsförbud

24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att en viss vara eller tjänst inte får tillhandahållas, om inte högst­pris eller stoppris gäller för varan eller tjänsten.

Ett sådant förbud får också meddelas att gälla endast en viss person som
tillhandahåller varan eller tjänsten.                                                  --

 

Tvångskartellering                                                            1989/90:FiU9

25 § Regeringenfår, om det finns synnerliga skäl för det, föreskriva att en Bilaga 1 viss vara får yrkesmässigt köpas eller säljas eller att en viss tjänst får yrkes­mässigt utnyttjas eller utföras endast av den som är medlem i en viss sam­manslutning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får därvid föreskriva de villkor som skall gälla för medlemmarna vid köp eller försäljning av varan eller utnyttjande eller utförande av tjänsten.

Om det inte finns särskilda skäl till något annat, får dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även ge någon som inte är medlem i sammanslutningen tillstånd att köpa eller sälja varan eller att utnyttja eller utföra tjänsten,om denne förbinder sig att följa de villkor som gäller för medlemmarna.

Nyetableringsförbud och auktorisationstvång

26 § Regeringenfår, om det finns synnerliga skäl för det, föreskriva att en
viss vara får yrkesmässigt köpas eller säljas eller att en viss tjänst får yrkes­
mässigt utnyttjas eller utföras endast av den som

1.     före en viss dag har yrkesmässigt köpt eller sålt varan eller utnyttjat eller
utfört tjänsten, eller

2.     av regeringen eller den myndifet som regeringen bestämmer har fått
tillstånd att driva yrkesmässig verksamhet av visst slag.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva de villkor som skall gälla vid köp eller försäljning av varan eller
utnyttjande eller utförande av tjänsten enligt 26 §.

Anslag med prisuppgifter m. m.

28 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får beträffande yrkesmässig försäljning av en viss vara meddela

1.  föreskrifter om skyldighet att på försäljningsstället ha anslag med prisuppgifter av ett visst slag,

2.  föreskrifter om skyldighet att sälja varan efter mått eller vikt eller, där varan säljs förpackad, i förpackningar märkta på ett visst sätt, eller

3.  andra liknande föreskrifter som behövs för att motverka oskälig prisstegring eller för att ordna tillförsel, saluhållande eller förbrukning av varan.

Denna paragraf skall tillämpas också på yrkesmässigt utförande av en viss tjänst.

Varustandardisering m. m.

29 § Om det behövs för att en prisreglering skall kunna genomföras, får regeringen föreskriva att en viss vara får yrkesmässigt tillhandahållas endast i ett visst utförande, till en viss mängd, i en viss förpackning eller liknande.

Gemensamma bestämmelser om prisreglering

Kombinationsavtal

30 § Om ett visst pris på en vara eller en tjänst inte får överskridas utan
tillstånd, får det inte heller utan tillstånd ställas som villkor för försäljning
av varan eller utförande av tjänsten att                                          


 

1.  även en annan vara köps eller en annan tjänst utnyttjas, eller  1989/90:FiU9

2.  avtal ingås eller förbindelse avges om annat än den vara eller den tjänst        Bilaga 1 som är i fråga.

Frågor om tillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Begränsning och differentiering av en prisreglering m. m.

31 § En föreskrift om högstpris, prisstopp eller förhandsanmälningsskyl­
dighet får avse hela eller en viss del av landet. En sådan föreskrift får också
begränsas till att gälla endast ett visst eller vissa säljled.

Ett högstpris får bestämmas olika för skilda delar av landet och för skilda slag av handel.

32 § Föreskrifterna i 13 - 21 §§ om priset på en vara eller en tjänst
tillämpas också pä marginaler och andra i priset ingående delar.

Avtal som ingåtts före en prisreglering

33 §   En föreskrift om högstpris, prisstopp eller förhandsanmälningsskyl­dighet gäller även sådana avtal om försäljning av varor eller utförande av tjänster som har ingåtts innan föreskriften trädde i kraft, men där varorna levereras eller tjänsterna utförs efter ikraftträdandet. Detta gäller dock inte, om

1.     betalning har skett eller enligt avtalet skulle ha skett innan föreskriften
trädde i kraft, eller

2.     varan eller tjänsten enligt avtalet skulle ha levererats eller utförts
innan föreskriften trädde i kraft och dröjsmålet beror på den som köper
varan eller utnyttjar tjänsten.

Hyresstopp

Stopphyra

34   § Regeringen får föreskriva att den som hyr ut en bostadslägenhet eller en lokal inte utan tillstånd får ta ut en högre hyra för bostadslägenheten eller lokalen än som tillämpades för denna en viss i föreskriften angiven dag (stopphyrä).

35    § En föreskrift om stopphyra skall avse hyran för en viss tid, högst sex månader.

36    § Frågor om tillstånd att överskrida stopphyran prövas av den myn­dighet som regeringen bestämmer.

Hyra som har bestämts före ett hyresstopp

37 §   En föreskrift om hyresstopp gäller även om högre hyra för den tid

föreskriften avser har bestämts innan föreskriften trädde i kraft.

Begränsning av ett hyresstopp

38 §   En föreskrift om hyresstopp får avse hela eller en viss del av landet.      27

 

Ansvar m.m.                                                                    1989/90:FiU9

Straff                                                                            B"g 1

39 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som
uppsåtligen

1.     begär eller tar emot ersättning efter ett högre pris än som är medgivet i
en föreskrift, ett tillstånd eller ett beslut som avses i 13—17 §§,

2.     betalar eller erbjuder sig att betala ett sådant högre pris som avses i 1
för en vara eller en tjänst som han avser att

—mot ersättning överlåta till någon annan, eller

—utnyttja i yrkesmässig förvärvsverksamhet,

 

3.  bryter mot en föreskrift, en utfästelse, ett villkor eller ett beslut som avses i 19 — 27 eller 29 §, eller

4.  bryter mot bestämmelserna i 30 §.

Denna paragraf gäller inte om gärningen är belagd med straff i brottsbal­ken.

40    § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen tar ut en högre hyra än som är medgivet i en föreskrift eller ett tillstånd enligt 34 §,om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken eller i 12 kap. 65 § jordabalken.

41    § Om ett brott som avses i 39 eller 40 § är att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken eller i 12 kap. 65 § jordabalken.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om

—gärningsmannen har avsett att bereda sig otillbörlig vinst av betydande storlek,

—gärningsmannen har använt vilseledande bokföring, eller

—gärningen annars är av särskilt farlig art.

42 § Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i 39 eller 40 §
skali dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

43    § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som avses i 28 § skall dömas till böter.

44    § En näringsidkare ansvarar för en gärning som avses i 39 —43 §§, om den har begåtts i hans rörelse och han har haft eller borde ha haft vetskap om gärningen.

45    § En köpare eller någon åt vilken en tjänst har utförts som i annat fall än som anges i 39 § första stycket 2 uppsåtligen har förlett en säljare eller den som har tillhandahållit tjänsten att begå en gärning som avses i 39 § första stycket 1, 3 eller 4 skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Motsvarande skall gälla

—en hyresgäst som på samma sätt har medverkat till en gärning som avses i 40 §, eller

—en säljare eller den som har tillhandahållit tjänsten som på samma sätt har medverkat till att en köpare eller den som har utnyttjat tjänsten överträtt en föreskrift eller ett villkor som avses i 25 —27 §§.

28

 

Förverkande                                                                  1989/90: FiU9

46 §   Värdet av ersättning eller hyra som avtalats eller tagits emot vid brott   Bilaga I
mot 39 § första stycket 1, 3 eller 4 eller 40 — 42 §§ skall förklaras förverkat,
om det inte är uppenbart oskäligt.

Allmänt åtal

47 §   Allmänt åtal för brott som avses i 39 — 42 eller 45 § får väckas
endast efter medgivande av den myndighet som regeringen bestämmer.

överklagande m. m.

48 §   Ett beslut enligt denna lag av annan myndighet än domstol får över­
klagas hos regeringen, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter.

Ett sådant beslut gäller omedelbart, om myndigheten inte bestämmer något annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, då allmänna prisreglerings­lagen (1956:236) skall upphöra att gälla.

29

 

2 Förslag till                                                                  1989/90:FiU9

Lag om ändring i forfogandelagen (1978:262)                '

Härigenom föreskrivs att 34§ förfogandelagen (1978:262) skall ha föl­jande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

34

Pris som har föreskrivits med stöd Ett pris som har föreskrivits med

av   allmänna   prisregleringslagen stöd av prisregleringslagen (0000:

(1956:236) gäller vid tillämpning 000) gäller vid tillämpning av för-

av förfogandelagen som taxepris. fogandelagen som taxepris.

Om riksvärderingsnämnden på grund av särskilda omständigheter finner en tillämpning av taxepris vara i visst fall obillig för den ersättnings-berättigade, får nämnden bestämma ersättningen till högre belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

30

 

1989/90:FiU9 Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande 1989/90:NU4y

Ny prisregleringslag

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfalle att avge yttrande över proposition 1989/90:21 om ny prisregleringslag och de motioner som har väckts med anledning av propositionen. Näringsutskottet behandlar propositionen och motionerna såvitt de rör näringsutskot­tets beredningsområde.

Enligt regeringens förslag skall den nu gällande allmänna prisregle­ringslagen (1956:236) ersättas den 1 januari 1990 av en ny prisregle­ringslag. Denna bygger i sina huvuddrag på den nuvarande lagen men inrymmer också vissa sakliga förändringar. Bestämmelser om prisregle­ring skall enligt lagförslaget kunna sättas i tillämpning dels vid krig eller krigsfara, dels om det av någon annan orsak finns risk för en allvarlig prisstegring inom landet på en eller flera viktiga varor eller tjänster. FÖr tillämpningen av den nuvarande lagen gäller liknande förutsättningar. Frågan om i vilka situationer prisregleringar skall kunna tillgripas har tagits upp i fem av de sex motioner som har väckts med anledning av propositionen. I motionerna 1989/90:Fi8 (m), 1989/90:Fil0 (fp) och 1989/90:FiII (fp) föreslås att prisregleringar skall kunna införas endast vid krig eller krigsfara och, såvitt gäller de två sistnämnda motionerna, i vissa extraordinära situationer under freds­förhållanden. Vänsterpartiet kommunisterna pläderar i motion 1989/90:Fil2 för att prisregleringsinstrumentet skall kunna utgöra ett mer reguljärt inslag i den ekonomiska politiken än vad som har avsetts i propositionen. I motion 1989/90:Fi9 (mp), slutligen, argumenteras för att det skall kunna beslutas om prisreglerande åtgärder i samband med ekologiska störningar och katastrofer som kan förorsaka allvarliga prisstegringar. Då den ekonomisk-politiska frågan huruvida prisregle­ringar skall kunna tillgripas i olika situationer inte ligger inom nä­ringsutskottets område behandlas de nu refererade motionsyrkandena inte ytterligare i det följande.

Enligt en inledande bestämmebe (5 §) i ransoneringslagen (1978:268) skall man vid tillämpningen av denna lag tillse "att den vars rätt beröres icke lider större förfång än som är nödvändigt". I motion l989/90:Fill (fp) krävs att en motsvarande bestämmelse skall tas in i den nya prisregleringslagen. En liknande begäran framförs i motion 1989/90:Fil0(fp).

I ransoneringslagen finns bestämmelser om reglering av handel med
förnödenheter vid krig. Lagen får också sättas i tillämpning vid krigsfa-          31

 

ra eller om det av annan utomordentlig händelse föreligger knapphet           1989/90:FiU9

eller betydande fara för knapphet inom riket på förnödenhet av vikt  Bilaga 2

för totalförsvaret eller folkförsörjningen.

Önskemålet i motionerna om att näringslivet skall förorsakas så liten skada som möjligt av en prisreglering, när sådan anses nödvändig, är inte kontroversiellt. I likhet med motionärerna anser näringsutskot­tet att det är väsentligt att det skapas garanti för att vid beslut om prisreglerande åtgärder dessa inte ges en större omfattning eller görs mera ingripande än vad som oundgängligen betingas av den aktuella situationen.

Samma inställning redovisas också i propositionen (s. 18). Något skäl för att en bestämmelse av denna innebörd skall införas i prisregle­ringslagen finns dock inte, menar näringsutskottet.

I den nuvarande prisregieringslagen har inte frågan om prbregleringars effekt på ingångna avtal om prishöjningar reglerats. Vid den praktiska tillämpningen av lagen har gjorts åtskillnad mellan å ena sidan avtal där framtida prishöjningar har varit till beloppet fastställda vid infö­randet av prisregleringen och å andra sidan avtal med prisjusterings­klausuler. Vid prisstopp har de förstnämnda avtalen fått fullföljas, medan de sistnämnda har fått tillämpas såvitt gäller indexförändringar fram till den tidpunkt då prisstoppet infördes (med vissa olika lösning­ar). Nu föreslås i propositionen dels att bestämmelser i denna fråga skall tas in i den nya lagen, dels att båda typerna av avtal skall omfattas vid beslut om prisreglering.

Regeringens förslag möter kritik i motionerna 1989/90:FilO (fp), 1989/90:Fill (fp) och 1989/90:Fi7 (c). Avtal om prishöjningar som har ingåtts innan en beslutad prisreglering träder i kraft bör inte beröras av denna, anser motionärerna. Detta borde gälla vare sig avtalen är förenade med prisjusteringsklausuler eller inte. I sistnämnda motion sägs att förslaget i propositionen strider mot allmänt tillämpade rätts­grundsatser.

Regeringen medger i propositionen (s. 33) att dessa rättsgrundsatser kan tala för att alla avtal där prisfrågan har fått en civilrättsligt bindande reglering bör få fullföljas utan hinder av senare beslutad prisreglering. En sådan ordning skulle dock enligt regeringen möta invändningar från prispolitisk och regleringsteknisk synpunkt. Det skulle framstå som otillfredsställande om vissa säljare under ett pris­stopp tilläts höja sina priser i enlighet med avtal, medan köparna av berörda varor och tjänster inte hade möjlighet att kompensera sig för dessa prishöjningar. När det gäller de civilrättsliga konsekvenserna av förslaget anför regeringen (s. 35) att det är en fråga som domstolarna ytterst får avgöra enligt vanliga köprättsliga regler. Samma inställning, framgår det av propositionen (s. 101), har lagrådet kommit fram till vid sin prövning av förslaget. Lagrådet konstaterar att de föreslagna bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande lag men avstyrker dock inte förslaget.

Näringsutskottet ansluter sig till regeringens förslag i denna del. Om en prisreglering införs bör de prisreglerande åtgärderna träffa aktuella

 

näringsidkare i olika led så likformigt som möjligt.  Under gällande  1989/90:FiU9

prisstopp på t.ex. elkraft skulle råkraftsproducenterna med motionärer-        Bilaga 2

nas förslag kunna höja priserna på högspänd elkraft, vilka normalt justeras enligt avtal med indexkJausuler, medan eldistributörerna skul­le vara förhindrade att genomföra motsvarande prisförändringar. Även andra sådana otillfredsställande konsekvenser skulle kunna uppstå om lagen utformas enligt motionärernas tankegångar.

Självfallet bör ambitionen vid lagstiftning vara att det inte införs lagbestämmelser som kan få retroaktiv verkan. Om de här beskrivna prisavtalen — både de med och de utan indexklausuler — undantogs från möjlighet till prisreglering skulle emellertid, som har visats, betydande negativa effekter från prisregleringssynpunkt kunna upp­komma. Näringsutskottet avstyrker sålunda de tre motionerna i berör­da delar.

Enligt regeringens förslag skall den nya prisregleringslagen möjliggöra reglering av marginaler och andra i priset "ingående delar". Förutom marginalerna på produkterna skall även företagens priskalkylering kunna regleras. Nya varor som tillförs marknaden under gällande prisreglering omfattas inte av denna. På områden med snabbt skiftande varusortiment — t.ex. inom sko- och textilområdena — har en pris­reglerande åtgärd därför effekt endast till dess att varusortimentet byts ut. På sådana områden, sägs det i propositionen (s. 36), skulle bara en prisreglering i form av marginalstopp eller andra regleringar av kalky-leringsförfarandet ha möjlighet att förhindra en allvarlig prisstegring. Regeringen är medveten om att det skulle vara förenat med stora praktiska svårigheter — såväl för företagen som för berörda myndighe­ter — att genomföra en marginal reglering. Även om så är fallet bör man enligt regeringen inte frånhända sig möjligheten att för vissa speciella fall kunna ingripa med denna åtgärd.

I motion 1989/90:FilO (fp) framförs invändningar emot den föreslag­na bestämmelsen (32 §). Innebörden av denna är oklar, anmärks det. Att utan närmare definition föra in begreppen marginal och "i priset ingående delar" i en lag som djupt kan ingripa i enskildas rätt är inte acceptabelt, anser motionären. Han kan dock godta förslaget om marginalreglering såvitt gäller en lagstiftning för krissituationer med varuknapphet.

Som tidigare har nämnts går näringsutskottet inte in på frågan om i vilka situationer prisregleringar skall kunna tillgripas.

33

Näringsutskottet instämmer emellertid i regeringens bedömning att den nya prisregleringslagen bör innefatta en bestämmelse som möjlig­gör reglering av marginaler m.m. En sådan reglering kan behöva tillgripas i vissa speciella fall. Det går dock inte, som också anförs i propositionen, att i förväg fastställa hur en sådan reglering praktiskt skall utformas i alla möjliga situationer. Detta måste avgöras i det särskilda fallet beroende på vad som är mest ändamålsenligt med avseende på det berörda området. Lösningen av de olika tekniska frågor som kan uppkomma vid en marginalreglering måste därför anförtros åt  regeringen och de  tillämpande  myndigheterna.  I  likhet

3 Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 9

 

med   regeringen  anser   näringsutskottet  att det är  väsentligt att  den     1989/90:FiU9

berörda regleringen utformas på ett sådant sätt att den hämmar kon-          Bilaga 2

kurrensen så litet som möjligt. Den nu berörda delen av motion 1989/90:FilO (fp) bör inte, menar näringsutskottet, föranleda någon ändring i lagförslaget.

1 likhet med vad som gäller för närvarande föreslås i propositionen att prisregleringar inte skall kunna omfatta annat än försäljningar på den inhemska marknaden. Den nya lagen skall sålunda inte avse import-och exporthandel.

Lagförslaget beaktar inte, anförs det i motion 1989/90:Fi9 (mp), det faktum att många komplicerade produkter är sammansatta av såväl svenskproducerade som importerade detaljer. Motionärens resonemang utmynnar i ett yrkande om att riksdagen av regeringen skall begära en komplettering av lagförslaget så att det klargörs hur det skall vara möjligt att i framtiden särskilja vad som är svenskproducerade resp. importerade varor.

Yrkandet torde ha sin grund i ett missförstånd. Såväl den nuvarande prisregleringslagen som den föreslagna omfattar vidareförsäljning inom landet av en importerad vara. Motsvarande gäller för en försäljning av en vara inom landet från en tillverkare till en exportör. Det är alltså bara försäljningen till och från landet som inte berörs av en prisregle­ring. Det finns också anledning att erinra om att en inhemsk tillverka­re, som i sin produktion av en vara utnyttjar importerade detaljer, under gällande prisstopp inte utan särskilt tillstånd kan höja priset på varan till följd av inträffade prisstegringar på insatsvarorna oavsett om dessa är svensktillverkade eller importerade. Mot bakgrund av det sagda bör det aktuella yrkandet i motion 1989/90:Fi9 (mp) avslås av riksdagen.

Förutom tillhandahållande av varor och tjänster föreslås den nya prisregleringslagen omfatta vbsa upplåteber. Sålunda skall upplåtelser av rätt att på fastighet avverka skog eller där ta torv, lera, grus, sten och annat omfattas. Detsamma skall gälla i fråga om överlåtelser och upplåtelser av immateriella förmögenhetsrättigheter, såsom upphovs­rätt till litterära eller konstnärliga verk, patenträtt m.m.

Förslaget innebär i huvudsak ingen förändring jämfört med nuva­
rande förhållanden. De aktuella upplåtelserna har omfattats av lagstift­
ningen på prisregleringsområdet sedan år 1945. Dock gäller att prisreg­
leringar på dessa områden har visat sig vara svåra att genomföra i
praktiken. Anledningen till detta är svårigheten att för upplåtelsen
fastställa ett s.k. stoppris, dvs. det pris som tillämpades vid tidpunkten
för införandet av prisregleringen. För t.ex. en skogsavverkningsrätt kan
kvalitetsskillnader, awerkningstrakternas olika belägenhet, etc. försvå­
ra fastställandet av ett stoppris. Sedan år 1984 har därför skogsawerk­
ningsrätt undantagits från tillämpningen av allmänna prisstopp. Mot­
svarande undantag har gjorts beträffande immateriella förmögenhets­
rättigheter. Dessa undantag motiverar dock inte enligt regeringen att
det görs undantag i den nya lagen för berörda upplåtelser. Former för           34

prissättning  kan   komma  fram  som  gör det  möjligt att  i  framtiden

 

tillämpa prisregleringar också på dessa områden, sägs det i propositio-        1989/90:FiU9

nen (s. 26). De angivna upplåtelserna bör därför tas med i lagen, anser       Bilaga 2

regeringen.

Den motsatta slutsatsen borde dras, anförs det i motion 1989/90:Fi7 (c). Så länge det inte finns praktiska möjligheter att tillämpa prisregle­rande åtgärder på nämnda områden bör dessa inte omfattas av lagen, anser motionärerna och föreslår att propositionen avslås i denna del.

När de berörda upplåtelserna infördes i prisregleringslagstiftningen år 1945 motiverades det med att det förelåg behov av priskontroll i fråga om bl.a. förlagsrätt till film och s.k. rotköp av ved (se prop. 1945:17 s. 51 f).

Liknande behov kan uppkomma i framtiden beträffande dessa eller andra upplåtelser. Enligt näringsutskottets mening bör motionärernas yrkande inte föranleda någon ändring i det framlagda lagförslaget. Liksom för närvarande får det ankomma på regeringen eller den administrativa myndigheten att från fall till fall pröva om och i vilken utsträckning en föreskrift om t.ex. allmänt prisstopp skall tillämpas för berörda upplåtelser.

Stockholm den 23 november 1989 På näringsutskottets vägnar

Rune Jonsson

Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Reynoidh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Äke Nygårds (s), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson (c) och Barbro Andersson (s).

Avvikande meningar 1. Inledande bestämmelse

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gud­run Norberg (fp) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Samma inställning" och slutar med "menar närings­utskottet" bort ha följande lydelse:

De prisregleringar som har tillämpats sedan början av 1970-talet har
emellertid för berörda företag inneburit inte bara intäktsbortfall till
följd av att man under prisstopp inte har kunnat kompensera sig för
inträffade kostnadsökningar utan också administrativt merarbete och
därmed förenade kostnader. Med en prisreglerande åtgärd har alltid
följt omfattande  kontakter och diskussioner med den administrativa              "55

myndigheten  —  nuvarande statens pris- och  konkurrensverk (SPK).

 

Detta har särskilt gällt vid krav på förhandsanmälningsskyldighet, då            1989/90:FiU9

företagen  har  haft att för SPK redovisa planerade prishöjningar och            Bilaga 2

skälen för dessa. Inte sällan har SPK härvid krävt förnyade redovis­ningar med ingående specifikationer av orsakerna till de planerade prisstegringarna. Företagen har också drabbats av merkostnader på grund av omtryckning av prislistor och meddelanden till kunder, m.m. Näringsutskottet anser därför att det finns uppenbara skäl för att i prisregleringslagen skall införas en bestämmelse liknande den i ranso­neringslagen i enlighet med kraven i motionerna 1989/90:FilO (fp) och 1989/90:Fill (fp).

2. Prisregleringars effekt på ingångna avtal

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig lill motionärernas forslag. En allmänt vedertagen och normalt tillämpad rättsgrundsals är att lagstiftning inte skall kunna få retroaktiv verkan. De skäl som anförs i propositionen för att de berörda prisavtalen skall omfattas av prisreglering har inte, anser näringsutskottet, sådan styrka att man bör göra avsteg från denna grundsats. Finansutskottet bör utarbeta erforderliga ändringar i lagför­slaget i enlighet med kraven i motionerna 1989/90:Fil0 (fp), 1989/90:FilI (fp) och 1989/90:Fi7 (c).

3. Reglering av marginaler

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gud­run Norberg (fp) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet instämmer" och slutar med "i lagförslaget" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer emellertid i vad som anförs i motion 1989/90:FiI0 (fp) om att grunden för och den praktiska utformningen av den föreslagna regleringen av marginaler m.m. är bristfålligt redovi­sad i propositionen. Att en bestämmelse som till sin innebörd är oklar införs i lagen kan inte utan mycket starka skäl godtas — särskilt inte när den enskildes rätt berörs. Ett sådant starkt skäl föreligger om bestämmelsen tar sikte på förhållanden som kan uppstå vid krig eller krissituationer. Näringsutskottet anser därför att det i propositionen framlagda förslaget om reglering av marginaler m.m. kan accepteras endast vid sådana situationer.

4. Vissa Upplåtelser

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Isa
Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet
som börjar med "Liknande behov" och slutar med "berörda upplåtel­
ser" bort ha följande lydelse:                                                                                i

 

Näringsutskottet  delar   motionärernas  uppfattning  att  överlåtelser          1989/90:FiU9

och upplåtelser av immateriella förmögenhetsrättigheter och upplåtet-         Bilaga 2

ser av skogsawerkningsrätt m.m. inte bör beröras av den nya prisregle­ringslagen. Som redan nämnts har dessa områden undantagits vid tillämpningen av allmänna prisstopp under senare år. Med bifall till det nu aktuella yrkandet i motion 1989/90:Fi7 (c) bör riksdagen avslå propositionen såvitt här är i fråga.

37

 

Bostadsutskottets yttrande 1989/90:BoUly

Ny prisregleringslag

1989/90: FiU9 Bilaga 3

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 7 november 1989 bereda bostadsutskottet tillfålle att yttra sig över proposition 1989/90:21 om en ny prisregle­ringslag jämte de motioner som kunde komma att väckas med anled­ning av propositionen. Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande förslaget i vad avser frågor om hyresstopp jämte motioner med anknyt­ning härtill.

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker förslaget till ny prisregleringslag i vad avser frågor med anknytning till hyresområdet. Motionsyrkanden (m), (fp) och (c) om att lagen på detta område inte skall vara tillämplig i fredstid, liksom ett motionsyrkande (vpk) om att tillämpningsområdet skall utsträckas ytterligare, avstyrks av utskottet. Även övriga motions­yrkanden avstyrks av utskottet.

Avvikande meningar har avgivits bl.a. till förmån för motionsförslag om avslag på propositionen samt förutsättningarna för lagens tillämp­ning.

Propositionen

I proposition  1989/90:21 föreslås riksdagen anta ett förslag till prisre­gleringslag.

Den nya lagen skall ersatta den nu gällande allmänna prisreglerings­lagen (1956:236). I förhållande till dagens lagstiftning innebär den nya lagen bl.a. att möjligheter skall finnas att införa hyresstopp för bostads-och lokalhyror under i princip samma förutsättningar söm gäller för övrig prisreglering.

Modonerna

I detta yttrande behandlas följande motioner väckta med anledning av proposition 1989/90:21.

1989/90:Fi7 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beträffande prisreglering på hyresmarknaden avslår proposition 1989/90:21 i denna det i enlighet med det anförda.

38

 

1989/90:Fi8 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår 8        1989/90:FiU9

och 9 §§ regeringens förslag till ny prisregleringslag i enlighet med vad        Bilaga 3

som ovan anförts,

1989/90:Fi9 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1989/90:21,

1989/90:FilO av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen bestämmer lagens tillämpningsområde till vad som anförts i motionen,

1989/90:Fill av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i vad avser tillämpning av prisreglering i fredstid,

1989/90:Fil2 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen avslår förslaget i lagens 35 § att hyresstopp skall vara tidsbegränsat till högst sex månader,

2.  att riksdagen beslutar om sådan utformning av den nya prisregle­ringslagen att den skall kunna utnyttjas offensivt som ett mer reguljärt inslag i den ekonomiska politiken i fredstid än vad regeringen föreslår i propositionen.

Utskottet

Den av regeringen föreslagna nya prisregleringslagen är utformad som en beredskapslag avsedd att tillämpas i första hand i krigs- och krissi­tuationer. Den innebär också att en framtida tillämpning kan göras mer enhetlig och omfatta i stort sett alla verksamheter som är av betydelse för samhällsekonomin. I detta yttrande behandlas proposition och motioner såvitt rör frågan om möjligheten att med stöd av lagen införa hyresstopp för bostäder och lokaler m.m.

Det framlagda förslaget innebär bl.a. att regeringen skall ges befo­genhet att meddela föreskrifter om hyresstopp — en typ av föreskrifter som i dag endast kan meddelas av riksdagen genom lag. Enligt före­dragande statsrådets mening torde i och för sig de s.k. bruksvärdesre­glerna och bestämmelserna om förhandlingsordning m.m. åtminstone under normala förhållanden utgöra en garanti mot från samhällssyn­punkt skadliga hyreshöjningar när det gäller bostadshyror. Samtidigt är det enligt statsrådet inte uteslutet att statsmakterna under vissa förhål­landen kan finna ett hyresstopp motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. En förutsättning för att ett hyresstopp skall kunna användas som ett medel i detta syfte anges vara att de aktuella föreskrifterna kan meddelas av regeringen i samma ordning som andra prisreglerande åtgärder.

Enligt förslaget bör bestämmelserna om hyresstopp omfatta hyror
för såväl bostadslägenheter som lokaler och kunna sättas i tillämpning
dels om landet är i krig eller i krigsfara, dels om det av någon annan
orsak finns risk för en allvarlig stegring av hyrorna. Den sist angivna              n

förutsättningen  ansluter  till  förutsättningarna för att  i  fred  tillämpa

 

övriga bestämmelser om prisreglerande åtgärder i lagförslaget. Hyres-         1989/90:FiU9

stopp  föreslås således  — förutom  vid   krig eller  krigsfara   — endast        Bilaga 3

kunna förekomma när inträdda eller befarade hyresstegringar hotar att

rubba den samhällsekonomiska balansen. Om en reglering av hyrorna

under fredsförhållanden skulle anses nödvändig av andra skäl, t.ex.

som  ett  inslag  i  bostadspolitiken, bör  detta enligt  förslaget  liksom

hittills kräva särskild lagstiftning av riksdagen.

De föreslagna bestämmelserna om hyresstopp innebär i korthet följande. Regeringen ges rätt att under de ovan angivna förutsättningar­na meddela föreskrifter om hyre:>stopp. Härvid får den som hyr ut en lägenhet eller en lokal inte utan tillstånd ta ut en högre hyra för lägenheten än den som tillämpades en viss angiven dag — stopphyra (34 §). En föreskrift om stopphyra skall avse hyran för en viss bestämd tid, dock högst sex månader (35 §). Även om en högre hyra har bestämts för den tid hyresstoppet avser innan stoppet trädde i kraft skall föreskriften om hyresstopp gälla (37 §). Om så erfordras kan ett hyresstopp omfatta hela eller del av landet (38 §).

Förslaget om införande av en ny prisregleringslag avvisas i sin helhet i motion Fi9 (mp). Det behövs enligt motionären en fungeran­de prisregleringslag. Enligt honom är det också bra att lagen föreslås utvidgad till att omfatta bl.a. hyror. Däremot innehåller det framlagda lagförslaget enligt hans mening ett antal svåra brister och osäkerheter som måste rättas till. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande I att regeringsförslaget skall avslås och att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.

Frågor som ur olika aspekter tar upp prisregleringslagens tillämp­ning på hyresområdet m.m. tas upp i sju motionsyrkanden.

Motionärerna i motion Fi7 (c) instämmer i regeringens bedömning att det under extraordinära förhållanden som krig eller krigsfara bör finnas en möjlighet att via en fullmaktslag ingripa på hyresmarknaden med ett hyresstopp. Däremot anser de inte att lagen skall göras tillämplig på denna marknad under fredstida förhållanden. Dessutom måste enligt motionärernas mening tas i beaktande att den ordning för hyressättning och förhandling sorn gäller på hyresmarknaden minskar riskerna för att hyresstopp skall behöva tillgripas. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 1 att regeringsförslaget skall avslås i vad avser prisreglering på hyresmarknaden under andra förhål­landen än krig och krigsfara. Yrkanden med i princip samma inne­börd förs också fram i motionerna Fi8 (m), FilO (fp) yrkande 1 samt Fill (fp) yrkande 1,

Sverige behöver enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Fil2 en enhetlig och heltäckande prisregleringslag. Enligt motionärer­
nas mening är det nödvändigt att i situationer med en hög prisutveck­
lingstakt kunna slå till bromsarna. Med hänvisning härtill hemställs i
motionens yrkande 2 att prisregleringslagen skall kunna användas
betydligt mer offensivt. Förutsättningarna för lagens tillämpning bör
enligt motionärernas mening därför inte begränsas till krig eller krigs­
fara. Lagen bör kunna tillämpas när det finns hot om eller tecken på               40
att priserna eller hyrorna tenderar att öka.

 

Motionärerna ställer sig positiva till att den föreslagna prisreglerings-           1989/90:FiU9

lagen även omfattar hyresstopp för bostäder och lokaler. Däremot bör         Bilaga 3

det enligt deras mening inte finnas någon längsta tid för ett hyresstopp såsom föreslås i lagförslagets 35 §. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 1 att förslaget avslås i denna del och att det aktuella lagrummet utgår.

Utskottet behandlar först förslaget i motion Fi9 (mp) om avslag på propositionen.

Det finns en bred enighet om att det även i framtiden behövs en lagstiftning för prisregleringar i extraordinära krissituationer såsom krig, krigsfara och avspärrning. Den i dag gällande allmänna prisregle­ringslagen är från 1956. Det finns enligt utskottets mening bl.a. mot bakgrund härav och med hänsyn till att ett så viktigt område som hyresområdet inte omfattas av lagen ett behov av en modernisering och reformering av lagstiftningen. Enligt utskottets mening tjänar det nu framlagda förslaget dessa syften. Bostadsutskottet är sålunda inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion Fi9 (mp) yrkande 1 om att propositionen skall avvisas i sin helhet. Motionsyrkandet bör såle­des avstyrkas av riksdagen. Frågan om förutsättningarna för den nya lagens tillämpning m.m. behandlar utskottet i det följande.

Beträffande förutsättningarna för lagens tillämpning på hyresområdet vill bostadsutskottet anföra följande.

Som framhålls i regeringsförslaget är den nya prisregleringslagen utformad som en beredskapslag avsedd att i första hand tillämpas i • krigs- och krissituationer. Det är enligt utskottets mening närmast en självklarhet att prisreglerande åtgärder måste kunna tillgripas i de nu nämnda situationerna. Detta kommer också till uttryck bl.a. genom att lagen föreslås automatiskt träda i tillämpning när landet kommer i krig. Naturligtvis måste bestämmelserna i denna del omfatta också hyresområdet. Samtidigt finns det enligt utskottets mening andra för landet allvarliga situationer där prisregleringar på hyresområdet i form av hyresstopp bör kunna förekomma. Det gäller situationer där den ekonomiska balansen av någon annan orsak än de tidigare nämnda är rubbad eller hotad. Som framhålls i propositionen kan det här vara fråga om situationer av mycket olika slag. Gemensamt för dessa situationer är dock att det skall föreligga en risk för att de inträdda eller befarade prisstegringarna eller hyreshöjningarna till följd härav är sådana att de hotar att rubba den samhällsekonomiska balansen. Där­emot bör, som framgår av regeringsförslaget, en reglering av hyrorna av andra skäl, t.ex. på bostadspolitiska grunder, liksom hittills kräva särskild lagstiftning. I dessa fall skall sålunda prisregleringslagen inte vara tillämplig.

Sammanfattningsvis finner bostadsutskottet förslaget till ny prisregle­
ringslag väl awägt vad gäller förutsättningarna för lagens tillämpning
på hyresområdet. Utskottet är sålunda inte berett att förorda en be­
gränsning av den nya lagens tillämpning i detta avseende till att enbart
avse krissituationer vid krig eller krigsfara såsom föreslås i motionerna
Fi7 (c), Fi8 (m), FilO (fp) samt  Fill  (fp).  Utskottet är inte  heller                         41

 

berett att ställa sig bakom förslaget i vänsterpartiet kommunisternas           1989/90:FiU9

partimotion om att lagens tillämpningsområde skall vidgas i förhållan-        Bilaga 3 de till regeringsförslaget.

När det gäller frågan om tiden för ett hyresstopp vill utskottet anföra följande.

Av lagförslaget framgår att en föreskrift om prisreglering eller hyres­stopp skall avse en viss tid, dock högst ett år varje gång. Vid utgången av denna tid upphör föreskriften automatiskt att gälla om regeringen inte dessförinnan har meddelat en föreskrift om förlängning. Regering­ens beslut att sätta lagen i kraft eller förlänga tillämpningen av den skall underställas riksdagen inom en månad från det att föreskriften utSrdats. En föreskrift om stopphyra får emellertid inte avse längre tid än högst sex månader. Däremot är det möjligt för regeringen att under den tid bestämmelserna om hyresstopp äger tillämpning fatta beslut om stopphyra vid mer än ett tillfälle och därmed också för en period som sammantaget överstiger sex månader. Vad i vänsterpartiet kommu­nisternas partimotion FiI2 (vpk) yrkande 1 förordats om att en före­skrift om stopphyra inte skall tidsbegränsas är därmed i praktiken tillgodosett vid ett riksdagens bifall till det nu föreliggande lagsförsla­get. En tillstyrkan till motionen i denna del kan därmed inte anses fylla något reellt syfte.

Stockholm den 21 november 1989 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evens­son (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp) och Britta Sundin (s).

Avvikande meningar 1, Avslag på propositionen

Kjell Dahlström (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Det finns" och slutar med "det följande" bort ha följande lydelse:

Det behövs, som framhålls i motion Fi9 (mp), en fungerande
prisregleringslag. Denna lag bör dock inte ges den restriktiva och
begränsade utformning som det nu föreliggande lagförslaget har fått.
Även om förslaget i förhållande till dagens lagstiftning bl.a. innehåller
den förbättringen att hyressektorn ingår i tillämpningsområdet är
förslaget som helhet betraktat behäftat med allvarliga brister. En sådan        42

mycket   påtaglig   brist   är  att  det   helt   dominerande   framtida   hotet

 

— den   pågående  och   starkt  ökande   miljöförstöringen   — inte   har       1989/90:FiU9

beaktats när det gäller tillämpningen av lagen. Förslaget bör sålunda        Bilaga 3 avvisas, och det bör uppdras åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag med den inriktning som förordats i motion Fi9 (mp).

2. Förutsättningarna för lagens tillämpning

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Daniels­son (m), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp) och Birger Andersson (c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Som framhålls" och slutar med "till regeringsförslaget" bort ha följande lydelse;

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det under extraor­dinära omständigheter som krig eller krigsfara bör finnas möjlighet att via en fullmaktslag ingripa på hyresmarknaden med ett hyresstopp. De skäl som kan motivera så långtgående hyresreglerande åtgärder i dessa situationer gör sig dock inte gällande under fredstida förhållanden. Inom den genomreglerade sektor som hyresområdet utgör finns det enligt utskottets mening inte något utrymme för ytterligare reglerande åtgärder av den typ som förslaget till prisregleringslag innefattar. Det kan enligt utskottets mening starkt ifrågasättas om en prisreglering kan vara ändamålsenlig som ekonomiskt-politiskt medel i någon enda fredstida situation. De hittillsvarande erfarenheterna av åtgärder med denna inriktning tyder på att prisregleringar inte i något läge är adekvata medel i stabiliseringspolitiken. Vad som erfordras är i stället en riktigt utformad generell ekonomisk politik som ger en väl funge­rande marknad med en effektiv konkurrens.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening den nya prisregleringslagen i vad avser hyresområdet begränsas till att avse krissituationer vid krig eller krigsfara i enlighet med förslagen i motionerna Fi7 (c), Fi8 (m), FilO (fp) samt Fill (fp). Regeringens förslag i denna del bör sålunda avvisas av riksdagen liksom förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion.

3. Förutsättningarna för lagens tillämpning

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Som framhålls" och slutar med "till regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening behöver Sverige en enhetlig och heltäckan­de prisregleringslag. Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion medför den fortgående maktkoncentrationen bl.a. till följd av kartell- och monopolbildningar ofta en obefogad överprissättning. Det måste därför finnas möjligheter för statsmakterna att möta denna utveckling med effektiva prisreglerande åtgärder. Detta krav gör sig naturligtvis inte bara gällande i krigssituationer utan även under fredstida förhållanden. Inte minst utvecklingen på hyresområdet visar på behovet av att kunna vidta åtgärder med denna inriktning.

Bostadsutskottet delar mot bakgrund av det nu anförda förslaget i                "3

vänsterpartiet  kommunisternas partimotion om att förutsättningarna

 

för prisregleringslagens tillämpning inte bör begränsas till krig eller   1989/90:FiU9

krigsfara. Lagen bör i stället ges en utformning som gör den till ett offensivt och mera reguljärt inslag i den ekonomiska politiken. För att prisregleringslagen skall kunna användas på det nu förordade sättet bör den kunna tillämpas redan när det föreligger hot om eller tecken på ökande priser eller hyror. Genom att i lagen inrymma denna möjlighet till ingripanden mot bl.a. hyreshöjningar kommer den enligt utskottets mening att verka återhållande på hyresutvecklingen.

Vad utskottet med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas partimotion FiI2 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag anfört om förutsättningarna för prisregleringslagens tillämpning bör enligt utskottets mening ligga till grund för den fortsatta beredningen av förslaget. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motio­nerna Fi7 (c), Fi8 (m), FilO (fp) samt Fill (fp) bör avvisas av riksdagen.

4. Tiden för ett hyresstopp

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Daniels­son (m), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp) och Birger Andersson (c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Av lagörslaget" och slutar med "reellt syfte" bort ha följande lydelse:

Utskottets principiella inställning är att prisregleringslagen endast bör vara tillämplig i krissituationer vid krig eller krigsfara. Vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion föreslagits beträffande ti­den för ett prisstopp under fredstida förhållanden saknar därmed aktualitet. Motionsyrkandet bör därför avvisas av riksdagen.

44

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................................... ........... 1

Inledning.................................................................... ........... 1

Propositionen............................................................. ........... 2

Motionerna    ............................................................. ........... 2

Utskottet   ..................................................................             4

Förslaget till ny prisregleringslag   .............................             5

Prisregleringslagens tillämpning   ..............................             5

Områden för prisreglering   ........................................             6

Hyresstopp.................................................................             6

Avtal   med  prisjusteringsklausul och andra avtal

som ingåtts före ett beslut om prisreglering...............             8

Reglering av marginaler m.m...................................... ........... 8

Nyttjanderätt till varor m.m......................................... ........... 9

Försäljning till och från utlandet..................................           10

Tillägg till prisregleringslagens inledande bestämmelser  .    10
Prisregleringslagen   i   övrigt   samt   lag  om   ändring   i

förfogandelagen.........................................................           11

Redovisningen av lagförslag i propositioner   ............             II

Hemställan..................................................................           11

Reservationer............................................................. ......... 13

1.       Avslag på  propositionen och  begäran om ett nytt

förslag (mom. 1) (mp)................................................. ......... 13

2.       Avslag på propositionen och begäran om ett nytt

förslag (mom. 1, motiveringen) (m, fp, c).................... ......... 14

3.  Prisregleringslagens tillämpning (mom 2) (m, fp, c) . .        14

4.  Prisregleringslagens tillämpning (mom. 2) (vpk)......           16

5.  Prisregleringslagens tillämpning (mom. 2) (mp).......           17

6.  Hyresstopp (mom. 3) (m, fp, c).................................           18

7.  Avtal med prisjusteringsklausul och andra avtal som

ingåtts före ett beslut om prisreglering (mom. 5) (c) ... .       18

8.  Nyttjanderätt till varor m.m. (mom 7) (c, mp)   ........           19

9.  Tillägg till prisregleringslagens inledande bestämmel­ser (mom. 9) (m, fp, c)                        20

Särskilda yttranden.....................................................           21

1.   Områden för prisreglering (m, fp)   .........................           21

2.   Försäljning till och från utlandet (mom. 8) (mp)   ....           21

Bilaga 1 Propositionens lagförslag   ...........................           22

Bilaga 2 Näringsutskottets yttrande 1989/90:NU4y.... ......... 31

Bilaga 3 Bostadsutskottets yttrande 1989/90:BoUly   .............           38

1989/90:FiU9

45