Försvarsutskottets betänkande
1989/90:FöU3

Arméns utveckling och totalförsvarets
planeringssystem, m.m.

I betänkandet behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson — har förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets
planeringssystem, m.m. I betänkandet behandlas också 27 motioner
som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till riktlinjer för
förändringar i arméns grundorganisation. Riktlinjerna innebär att de
brigadproducerande regementena I 3/Fo 51 i Örebro, I 11/Fo 16/18 i
Växjö och I 17 i Uddevalla läggs ned samt att P 6:s anläggning i
Kristianstad avvecklas. Beträffande specialtruppslagen innebär riktlinjerna
att Lv 7 omlokaliseras till Boden, Ing 1 i Södertälje samlokaliseras
med P 10/Fo 43 i Strängnäs. T 3 i Sollefteå och T 4 i Hässleholm
läggs ned men en underhållsenhet bibehålls på dessa orter och ingår i
myndigheterna I 21/Fo 23 resp. P 2. Vidare överförs en del av den
utbildning som nu bedrivs vid Ing 3 i Boden till Sollefteå. Riktlinjerna
medför även en omstrukturering av arméns skolorganisation.

I Kalmar, Västerås, Växjö och Örebro organiseras försvarsområdesmyndigheter
för resp. län.

Mellersta militärområdets stab och ledningsenheterna för militärområdesförvaltningarna
lokaliseras till Strängnäs.

I ett särskilt avsnitt behandlas arméns utbildning och förbandsomsättning.
Utskottet godtar en utveckling som bl.a. innebär att grundoch
repetitionsutbildningen differentieras ytterligare i förhållande till
dagens system. Förbandsomsättningen görs mer flexibel än enligt nuvarande
system.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till två lagändringar.
Det ena innebär att grundutbildningstiderna förlängs för vissa värnpliktiga
inom kustartilleriet och förkortas till 7,5 månader för alla
depåvärnpliktiga vid marinen och flygvapnet. Enligt det andra kan s.k.
förlängt familjebidrag utgå även till värnpliktiga som omfattas av
försök med förkortad grundutbildning.

Slutligen behandlas totalförsvarets planeringssystem i ett avsnitt.

1989/90

FÖU3

1 Riksdagen 1989/90. 10 sami. Nr 3

25 reservationer och 3 särskilda yttranden har lämnats till betänkandet.
Flera av reservationerna — m, fp, c, mp — vänder sig mot
förslagen rörande arméns grundorganisation och därmed förknippade
fö r ba ndsned läggn i ngar.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet har angett för
förändringar i arméns grundorganisation (avsnitt 4) och för operativ
ledning (avsnitt 5),

2. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i
värnpliktslagen (1941:967),

3. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1989:402) om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att

4. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om arméns
utbildning och förbandsomsättning (avsnitt 3), personalkonsekvenser
(avsnitt 6), marinens och flygvapnets utbildning (avsnitt 8) och totalförsvarets
planeringssystem (avsnitt 9).

Motionerna

1989/90:Föl av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
avslår förslaget om en nedläggning av Kronobergs regemente I 11.

1989/90:Fö2 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m, fp, c)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de nya myndigheterna MF M och VF M,
som till stora delar avses bygga på de i Enköping belägna myndigheterna
MF Ö och VF Ö, förläggs till Enköping,

2. att riksdagen, om ovanstående yrkande ej skulle bifallas, beslutar
att frågan frikopplas från förslagen i övrigt och avgörandet överlämnas
till överbefälhavaren.

1989/90:FÖ3 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Mellersta militärområdets materielförvaltning och verkstadsförvaltning
lokaliseras till Enköping.

1989/90:FÖ4 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
avslår förslaget om nedläggning av Livregementets grenadjärer, I 3, i
Örebro.

1989/90:FÖ5 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om nedläggning av I 11 i Växjö.

1989/90:FöU3

2

1989/90:FÖ6 av Helge Hagberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om behovet av
en analys kring frågor om en ny arméorganisation byggd på mindre
enheter spridda över hela landet.

1989/90:FÖ7 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen med avslag på propositionen i denna del, beslutar att lokaliseringsort
för ledningen för Mellersta militärområdets materielförvaltning
och Mellersta militärområdets verkstadsförvaltning skall vara
Karlstad.

1989/90:Fö8 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen i forsta hand avslår förslaget om nedläggning av I 3 i
Örebro,

2. att riksdagen i andra hand, om yrkande 1 inte vinner riksdagens
gehör, uppskjuter frågan om regementsnedläggningen till försvarsbeslutet
1991.

1989/90:FÖ9 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i de delar som gäller det
militära centret Almnäs i Södertälje,

2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av förslag om vilka
ytterligare verksamheter som kan förläggas till Södertälje så att den
moderna anläggningen utnyttjas till full kapacitet.

1989/90:FÖ10 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om försöksverksamhet med utbildningstidens längd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att förbandsproduktionen skall ske vid s.k. enbrigadregementen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om bevarandet av Närke-, Kronobergs-, Bohus- och
Kristianstadbrigaden och därmed deras regementen 1 3, I 11, I 17 och
P 6,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utvärdering och kostnadsberäkningar av samlokaliseringar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att ej inrätta nya försvarsområdesmyndigheter i
Växjö och Örebro för det fall riksdagen beslutar att bevara regementena
I 11 resp. I 3,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om betydelsen av närbelägna regementen för frivilligorganisationernas
verksamhet.

1989/90:Föll av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlokalisering av P 6 och A 3,

1989/90:FöU3

3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut
om T 4:s myndighetsstatus skall anstå till det slutliga ställningstagandet
till den framtida milounderhållstjänstens organisation.

1989/90:FÖ12 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall
(båda fp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om en nedläggning av
Kronobergs regemente lil.

1989/90:FÖ13 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
lokalisera de nya myndigheterna Mellersta militärområdets materielförvaltning
och Mellersta militärområdets verkstadsförvaltning till
Karlstad.

1989/90:FÖ14 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nedre Norrlands militärområdes utbildningsvolym
skall bibehållas,

2. att riksdagen beslutar att T 3 i Sollefteå skall behållas som egen
utbildningsmyndighet,

3. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt skall komma med
förslag till lokalisering av luftvärnsutbildning till nedre Norrlands
militärområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs beträffande Sollefteå kommuns uppenbara risk för
arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem.

1989/90:FÖ15 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i den del den behandlar
förändringar i arméns grundorganisation godkänner de riktlinjer
för utveckling av det militära försvaret som angivits i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning av värnpliktiga läkare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
territorialförsvarsvärnpliktiga fortsättningsvis skall utbildas jämväl
inom marinen och flygvapnet samt att marinen och flygvapnet parallellt
med detta efter hand skall överta det organisatoriska ansvaret för
territorialförsvarsförbanden inom de fast kustförsvarade områdena, vid
baser samt vid andra marin- eller flygvapenanläggningar.

1989/90:FÖ16 av Lennart Nilsson m.fl. (s, m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen avslår förslaget om en nedläggning av I 17 i avvaktan på
1991 års försvarsbeslut.

1989/90.FÖ17 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att armén
skall ges en grundorganisation som kan möta även icke-militära hot,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
allmän värntjänst bör införas för både män och kvinnor,

1989/90: Fö U 3

4

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljövärnsförband skall inrättas vid sju regementen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Livregementets grenadjärer i Orebro skall fa i uppdrag att utveckla
metoder för och utbilda i civilmotstånd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
styrka för internationell räddningstjänst skall upprättas vid Kronobergs
regemente,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samtliga kärnkraftverk skall tilldelas stående skyddsstyrkor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samtliga specialtruppslagsregementen skall avvecklas med undantag av
ett pansarregemente i Skåne,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
truppslagscentrum skall inrättas för vardera luftvärn, artilleri, ingenjörstjänst,
underhållstjänst och signaltjänst,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två
truppslagscentra skall inrättas för jägartjänst,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
truppslagscentrum för underhållstjänst (trängcentrum) skall inrättas i
varje militärområde (fem stycken),

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
pansartrupperna skall begränsas till en brigad i Skåne och en bataljon
i Strängnäs,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samtliga stridsskolor skall avvecklas och att verksamheten skall överföras
till resp. truppslagscentrum,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

arméns officershögskolor skall sammanföras till en skola i Karlstad

med specialkurser vid resp. truppslagscentrum,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

arméns uppgift gentemot en fientlig invasion skall vara: möta, hejda,
svälta ut.

1989/90:Föl8 av Eva Björne och Martin Olsson (m, c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att frågan om arméns fredsorganisation skall
uppskjutas till år 1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att T 3 även framgent skall utgöra ett regemente
som produktionsleds av militärbefälhavaren i Milo NN vid en eventuell
flyttning av T 3 till I 21.

1989/90:FÖ19 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, vpk) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget om nedläggning av landskapsregementet
I 3 i Orebro.

1989/90:FÖ20 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren (båda m) vari
yrkas att riksdagen avslår proposition 1989/90:9 såvitt avser nedläggning
av Norrlands trängregemente (T 3) och Skånska trängregemente!
(T 4).

1989/90: FÖU3

5

1989/90:Fö21 av Margareta Hemmingsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att experimentet med 5 månaders utbildning bör
utvärderas innan planeringsförutsättningarna fastställs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att hela 5-månadersutbildningen bör innehålla
utbildning.

1989/90:FÖ22 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staben
för Mellersta militärområdet skall förläggas till Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
materielförvaltningen (ledningen) och verkstadsförvaltningen (ledningen)
skall förläggas till Karlstad.

1989/90:Fö23 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:9 arméns utveckling och
totalförsvarets planeringssystem m.m.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om förbandsomsättningssystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om grundutbildningens längd m.m.,

4. att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar
att bevara landskapsregementena I 3 i Örebro, lili Växjö och I 17 i
Uddevalla,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om P 6:s i Kristianstad framtid,

6. att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar
att inrätta försvarsområdesmyndigheter för Kalmar försvarsområde i
Kalmar och för Västmanlands försvarsområde i Västerås,

7. att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar
att lokalisera ledningen av Mellersta militärområdets materiel- och
verkstadsförvaltning till Karlstad.

1989/90:Fö24 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om nedläggning av P 6:s anläggningar
i Kristianstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om P 6:s myndighetsstatus,

3. att riksdagen, med avslag på propositionen i denna del, beslutar
att trängregementenas myndighetsstatus och nuvarande lokaliseringsorter
skall bibehållas.

1989/90:FÖ25 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag om nedläggning av I 11 i Växjö.

1989/90:Fö26 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder
för att minska de olägenheter som uppstår för värnpliktiga om I 17
läggs ned.

1989/90:FöU3

6

1989/90:FÖ27 av Lars Werner m.fl. (vpk.) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skall inrätta ett parlamentariskt
sammansatt organ med anledning av försöksverksamheten med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga,

2. att riksdagen beslutar att myndigheterna MB M, MF M (ledningen)
och VP M (ledningen) skall lokaliseras till Karlstad.

Bakgrund

Riksdagen beslutade i samband med 1987 års försvarsbeslut (prop.
1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) att ytterligare undertag rörande arméns
utveckling borde tas fram och redovisas under 1988, för riksdagsbeslut
1989.

I mars 1987 fick överbefälhavaren av regeringen i uppdrag att
genomföra kompletterande utredningar rörande arméns långsiktiga
utveckling, främst utbildningssystem och fredsorganisation, utvecklingen
av den operativa ledningen och produktionssystemet inom försvarsmakten
samt konsekvenserna härav för marinen, flygvapnet och de s.k.
huvudprogram 5-myndigheterna.

Överbefälhavaren redovisade sitt uppdrag i september 1988 genom
att för regeringen framlägga resultatet av ett omfattande utredningsarbete,
försvarsmaktsutredningen 1988 (FU 88).

Sedan försvarsministern i december 1988 tillkallat en ny försvarskommitté,
1988 års försvarskommitté (FK 88), fick denna till uppgift
att i ett första skede granska av överbefälhavaren i FU 88 lämnade
förslag samt, med redovisning den 15 juni 1989, överväga och lämna
förslag rörande frågor om dels arméns freds- och grundorganisation,
utbildningssystem, m.m., dels totalförsvarets planeringssystem.

I juni 1989 redovisade FK 88 resultatet av sina överväganden i ett
delbetänkande om arméns utveckling och försvarets planeringssystem
(SOU 1989:46). Kommitténs förslag har utan remissbehandling legat
till grund för regeringens förslag i proposition 1989/90:9.

Utskottet har under beredningen av nämnda proposition och väckta
motioner inhämtat synpunkter från statssekreteraren i försvarsdepartementet,
överbefälhavaren och chefen för armén. Utskottet har också
tagit emot uppvaktningar av företrädare för myndigheter och personalorganisationer
m.fl. som berörs av förslagen i propositionen. De uppvaktande
har framfört kritiska synpunkter på regeringens förslag rörande
arméns grundorganisation, bl.a. såsom talesmän för starka lokala
opinioner, och samstämmigt förordat en senareläggning av beslutet.

1989/90:FöU3

7

Vissa övergripande frågor

1989/90:FöU3

Utskottet behandlar inledningsvis några motionsyrkanden som tar upp
vissa övergripande frågor. Det gäller dels yrkande 1 i centerpartiets
kommittémotion FÖ23 om avslag på propositionen i dess helhet, dels
en rad förslag i miljöpartiet de grönas partimotion FÖ17 som syftar till
grundläggande förändringar av försvarsmaktens uppgifter och organisation.

Som motiv till det i motion FÖ23 framförda förslaget om avslag på
propositionen hänvisas till det enligt motionärerna bristfälliga underlaget
för regeringens förslag. 1988 års försvarskommitté borde enligt
deras mening ha fått i uppdrag att först bedöma krigsorganisationens
behov utifrån en grundläggande säkerhetspolitisk bedömning av situationen
i vår omvärld innan den tog ställning till hur arméns grundorganisation
borde utformas. De pekar på att centerpartiet såväl inför
kommitténs tillsättande som under kommittéarbetet har framfört denna
anmärkning mot utredningsarbetets uppläggning. Motionärerna
vänder sig också mot att försvarskommitténs delbetänkande inte varit
föremål för remissbehandling. Det är, framhåller de, utomordentligt
ovanligt att riksdagen har att behandla förslag som varit föremål för
offentlig utredning men inte remissbehandlats. Riksdagen har, anser
de, rätt och skyldighet att ställa krav på ett fullgott underlag före
riksdagens beslut.

Utskottet vill inledningsvis peka på att några av de frågor som
behandlas i propositionen saknar samband med det i motionen kritiserade
utredningsarbetet. Detta gäller t.ex. den föreslagna ändringen av
lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.
Detsamma är fallet med vissa av de i propositionen behandlade
frågorna rörande marinens och flygvapnets utbildning. I motion
FÖ23 framförs inte heller någon erinran mot vad försvarsministern på
grundval av försvarskommitténs översyn har anfört om planeringssystemet.
Motionärernas invändningar synes främst gälla regeringens begäran
om riksdagens godkännande av de förändringar i arméns grundorganisation
som redovisas i propositionen. Utskottet har inte heller i
övrigt funnit skäl att avvisa hela regeringsförslaget. Riksdagen bör
därför inte bifalla yrkande 1 i motion FÖ23. Till frågan om avslag på
vissa delar av propositionen, bl.a. rörande arméns grundorganisation,
återkommer utskottet i det följande.

Mot bakgrund av en hotbild där miljöförstörelsen intar en framskjuten
plats föreslår miljöpartiet de gröna i sin partimotion FÖ17 genomgripande
förändringar av arméns uppgifter och organisation. De ser
värnpliktsarmén och välorganiserade regementen inte bara som en
resurs för invasionsförsvaret utan också som en tillgång i kampen mot
den hotande miljöförstöringen och den stora sårbarheten på olika
områden. Den allmänna värnplikten för män föreslår motionärerna
omvandlad till en allmän värntjänst (samhällstjänst) för både män och
kvinnor med uppgift att inte bara värna gränserna med vapen utan
även människor och natur. Motionärerna skissar mot denna bakgrund
regementsvis en i vissa avseenden helt ny arméorganisation.

Utskottet anser det inte vara möjligt att inom ramen för beredningen
av den nu aktuella propositionen ta ställning till förslagen i miljöpartiet
de grönas partimotion FÖ17. Dessa syftar till en grundläggande
förändring av försvarsmaktens uppgifter med utgångspunkt i en hotbild
som delvis är sammansatt av andra komponenter än de som ligger
till grund för den gällande säkerhetspolitiken. Enligt utskottets mening
är de i motionen väckta förslagen av sådan karaktär att de måste
övervägas i ett annat och vidare sammanhang, t.ex. inom ramen för det
utredningsarbete som föregår ett försvarsbeslut. Motion Fö 17 bör därför
avslås av riksdagen.

Arméns utbildning och förbandsomsättning

1 detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet har
anfört om arméns utbildning och förbandsomsättning (s. 10—19).
Vidare behandlas motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 1 (m), FÖ15 yrkandena
2 och 3 (fp), FÖ21 (s), FÖ23 yrkandena 2 och 3 (c) samt FÖ27
yrkande 1 (vpk).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern framhåller inledningsvis att allmän värnplikt även
fortsättningsvis bör utgöra grunden för försvarsmaktens personalförsörjning.
Härigenom ges det militära försvaret en fast folklig förankring.
Värnpliktstjänstgöringen indelas i grundtjänstgöring och fortsättningstjänstgöring.
Huvudsyftet med grund- och repetitionsutbildningen
skall vara att skapa och vidmakthålla krigsförband, fastslår försvarsministern.
Beredskapstjänstgöring är dock en nödvändig del av denna
utbildning. Försvarsministern redovisar vidare överbefälhavarens förslag
till förändringar av målen för olika förbandstyper.

Försvarsministern behandlar därefter utbildnings- och förbandsomsåttningssystemet.
Enligt hans mening bör förbandsomsättningen göras
mer flexibel än i nuvarande system så att förbandens förmåga att lösa
krigsuppgifterna och de lokala produktionsförutsättningarna i högre
grad än för närvarande blir styrande när förbanden skall omsättas. De
främsta skälen för försvarsministerns bedömning är att överföringen av
personal från filtförbanden till territorialförsvaret i dagens system sker
efter ett givet antal år. Emellertid bör det i högre grad vara den
värnpliktiges förmåga som skall styra omsättningstidpunkten. Krigsförbandscheferna
skall dessutom ges större ansvar för utvecklingen av
sina förband. Strävan är vidare att grundutbilda i hela bataljoner,
främst vad gäller infanteri- och norrlandsbrigadernas skyttebataljoner.
Ett system med kort förbandsomsättning kräver enligt försvarsministern
mer resurser än ett system med en längre omsättningstid.

Beträffande grundutbildningen är det försvarsministerns bedömning
att denna bör differentieras ytterligare i förhållande till dagens system.
Värnpliktiga bör grundrekryteras och direktutbildas för vissa territorialförsvarsförband.
För brigaderna och de grundrekryterade stödför -

1989/90-.FÖU3

9

banden anger försvarsministern oförändrade grundutbildningstider
med en kortaste tid om 7,5 månader. Ett antal värnpliktiga kan
grundrekryteras och direktutbildas för territorialförsvarsförbanden.
Försvarsministern bedömer att grundutbildningen för vissa av dessa
förband bör kunna genomföras på en kortaste tid av ca 5 månader för
meniga, 7,5 månader för gruppchefer samt 12 månader för plutonchefer.
Försök pågår med förkortad grundutbildning, varför försvarsministern
avser att återkomma i denna fråga. Försvarsministern anser vidare
att förråds- och verkstadsorganisationen kan förbättras, främst genom
att värnpliktiga grundrekryteras. Försök bör genomföras innan utbildningstiden
bestäms. Dessa försök kan genomföras utan ändringar i
värnpliktslagstiftni ngen.

Angående den årliga värnpliktskontingenten uppger försvarsministern
att den s.k. värnpliktspuckeln i dag uppgår till ca 40 000 värnpliktiga.
Den önskvärda balansen i det s. k. kvarståendeläget kan uppnås först i
början på 2000-talet. Detta är dock enligt försvarsministern, en avsevärd
förbättring jämfört med tidigare. Om 5 månaders grundutbildning
införs för vissa, ökar det antal värnpliktiga som årligen kan utbildas,
vilket skulle medföra att kvarståendeläget förbättras.

Försvarsministern tar även upp frågan om utbildningsalternativ för
grundutbildningen. Enligt honom finns det ett behov av tre utbildningsalternativ.
De främsta skälen till detta är kraven på förbandsutbildning
i rätt miljö och behovet av övningstrupp till skolor.

Beträffande utbildning av värnpliktiga läkare i den militära sjukvårdsorganisationen
är det försvarsministerns bedömning att dessa bör
göra sin grundutbildning i en följd och vara befälsuttagna. Kompletterande
militärmedicinsk utbildning ges efter genomförda medicinska
studier. Detta ryms inom nuvarande lagstiftning. De främsta skälen för
försvarsministerns bedömning är att den nuvarande utbildningen inte
ger tillräckliga allmänmilitära kunskaper och medför otillräcklig ledarskapsutbildning.

Enligt försvarsministern bör omfattningen och frekvensen av repetitionsutbtidningen
differentieras i förhållande till nuvarande system. Repetitionsutbildningen
har, anser han, under senare år urholkats på ett
icke acceptabelt sätt. Genom en differentiering blir det möjligt att
uppnå förbättringar.

Försvarsministern anför att beredskap bör upprätthållas främst genom
att ianspråkta sådana värnpliktiga som grundutbildas för territorialförsvarsförband.
Mot bakgrund av den korta utbildningstiden för
fältförbanden med deras viktiga uppgifter bör man så långt möjligt
undvika att ta i anspråk värnpliktiga som utbildas för dessa, anser
försvarsministern. Frågan om en eventuellt ökad beredskap med luftvärnsförband
samt frågan om utbildning av territorialförsvarsförband
inom Kalix försvarsområde (Fo 67) bör bli föremål för ytterligare
prövning.

1989/90: FÖU3

10

Utskottet

1989/90:FöU3

Utskottet har i olika sammanhang understrukit det värdefulla i att vårt
militära forsvar är grundat på principen om allmän värnplikt för män.
Inte minst gäller detta, såsom försvarsministern inledningsvis påpekar,
dess betydelse för försvarsmaktens personalförsörjning. För att denna
personalresurs skall tillvaratas på ett effektivt sätt ställs stora krav på
värnpliktsutbildningen. Målet bör vara, såsom anges i propositionen,
att ge de värnpliktiga den utbildning som krävs för att de skall kunna
lösa uppgifter i försvarsmaktens krigsorganisation och för att i fred och
under neutralitet kunna bidra till att upprätthålla beredskapen.

Utifrån denna grundinställning övergår utskottet till att behandla
yrkande 2 i folkpartiets partimotion Fö 15 där motionärerna föreslår en
direktrekrytering av värnpliktiga även till civilförsvaret. Dessa skulle,
enligt motionärerna, kunna ges utbildning vid den nya totalförsvarets
skyddsskola eller vid räddningsverkets skolor, för krigsplacering inom
civilförsvaret. En sådan åtgärd innebär en angelägen föryngring och
kvalitetsförstärkning av civilförsvaret och skulle bidra till en snabbare
avveckling av kvarståendeläget beträffande värnpliktiga, anser folkpartiet.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från
folkpartiet rörande direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret i
syfte att föryngra civilförsvarets organisation (FöU 1985/86:8 s. 35).
Utskottet ansåg då att frågan borde behandlas i det utredningsarbete
som pågick inför 1987 års försvarsbeslut. Totalförsvarets personalförsörjning
kom sedan att behandlas i försvarsbeslutet år 1987. Riksdagen
lämnade därvid utan erinran föredragande statsrådets uppfattning att
civilförsvarets personalförsörjning borde inriktas på att föryngra organisationen.
Vidare godtas att bl.a. vapenfria tjänstepliktiga i ökad
omfattning borde utbildas och krigsplaceras inom bl.a. civilförsvaret på
befattningar som kräver längre utbildning, exempelvis personal inom
området skydd mot ABC-stridsmedel.

Utskottet konstaterar att motion FÖ15 yrkande 2, i och för sig ligger
i linje med det i 1987 års försvarsbeslut dokumenterade behovet av
föryngring av civilförsvaret samtidigt som det innebär en inte oväsentlig
förändring av de grundläggande principerna för totalförsvarets
personalförsörjning enligt detta beslut. Utskottet anser dock att det
finns skäl att överväga olika åtgärder som kan bidra till en reducering
av den icke önskvärda delen av kvarståendeläget för värnpliktiga, varav
en direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret kan vara en.
Enligt utskottets mening bör dessa frågor sättas in i ett större sammanhang
och ges en samlad bedömning i ett säkerhets- och försvarspolitiskt
perspektiv. Detta bör enligt utskottets mening göras av den nu
arbetande försvarskommittén. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
detta till känna.

Beträffande förbandsomsättningssystemet redovisar centerpartiet i sin
kommittémotion FÖ23 yrkande 2, en positiv inställning till en kortare
förbandsomsättningstid. Bl.a. anser motionärerna att fältförbandens
kvalitet och stridsförmåga skulle höjas med ett sådant system. Enligt

deras mening har emellertid frågan om omsättningstidens längd inte
belysts på ett tillfredsställande sätt. De beräkningar som presenteras
har, framhåller de, haft betydande skillnader i utfallet, varför det inte
går att i dag av dem dra några säkra slutsatser. Frågan bör därför,
menar motionärerna, ges en noggrann genomlysning och prövas i 1991
års försvarsbeslut.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en kort förbandsomsättningstid
har flera fördelar. Utskottet konstaterar emellertid att
föredragande statsrådet i likhet med försvarskommittén anser att en
kort förbandsomsättning är mer resurskrävande än ett system med en
längre omsättningsperiod, bl.a. genom att ett större antal värnpliktiga
skulle behöva ges minst 7,5 månaders grundutbildning. Vidare medför
en kort förbandsomsättningstid ökade övnings- och underhållskostnader
samt ett större befälsbehov för att klara den ökade utbildning som
följer av ett sådant system. En kort förbandsomsättningsperiod skulle
vidare, generellt tillämpad, medföra en ökad förslitning på brigadernas
materiel, eftersom denna skulle behöva utnyttjas i utbildningen med
tätare intervall. Speciellt gäller detta för de mekaniserade förbanden.
Såsom försvarsministern anför medger ett system med en långsammare
förbandsomsättning, upp till tio—tolv år, också att två brigader kan
utbildas vid ett och samma regemente. Utskottet delar sålunda försvarsministerns
uppfattning att det utöver ekonomiska skäl också finns en
rad andra motiv som talar för att man inte generellt bör tillämpa
principen med kort förbandsomsättning. Riksdagen föreslås därför
avslå motion FÖ23 yrkande 2 (c).

Fyra motioner tar upp frågan om försök med förkortad grundutbildning.

Moderata samlingspartiet framför i sin partimotion Fö 10 yrkande 1,
vissa farhågor rörande försvarsministerns förordande av att 5 månaders
grundutbildning får ligga till grund för planeringen av territorialförsvarsförbandens
utbildning. Detta kan enligt motionärerna tolkas som
att den förkortade utbildningen nu permanentas. De anser att försöksverksamheten,
såsom angavs i riksdagens beslut, skall genomföras
under två år, varefter den utvärderas.

Även i motion FÖ21 yrkande 1 (s), anförs att försöken med utbildningstidens
längd måste utvärderas innan de kan läggas till grund för
planeringen.

I centerpartiets kommittémotion FÖ23 yrkande 3, avvisas uppfattningen
att grundutbildningen skall differentieras ytterligare. Motionärerna
anser att det inte finns något underlag som motiverar en förändrad
principiell inställning till grundutbildningens omfattning eller
längd. Ett minimikrav är, anser de, att nu pågående försöksverksamhet
noggrant utvärderas.

Utskottet vill inledningsvis peka på att riksdagen, när den nyligen
behandlade frågan om förkortad grundutbildning (1988/89:FöU14),
inte hade någon erinran mot att en sådan försöksverksamhet genomfördes
i avvaktan på nästa försvarsbeslut. Försöksresultaten kommer,
erfar utskottet, att lämnas till försvarskommittén inför dess slutliga
ställningstagande i denna fråga. Med hänsyn till den framförhållning

1989/90:FöU3

12

som planeringsmässigt erfordras inför t.ex. inskrivning och uttagning
av värnpliktiga förordar försvarsministern att 5 månaders grundutbildning
för territorialförsvarsförband får ligga till grund för den fortsatta
planeringen av dessa förband.

Utskottet har, med hänvisning till vad som sålunda inhämtats, ingen
erinran mot vad föredragande statsrådet anfört om förkortad grundutbildning
av värnpliktiga. Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen
bör avslå motionerna FölO yrkande 1 (m), FÖ21 yrkande 1 (s)
och FÖ23 yrkande 3 (c).

Motion FÖ21, yrkande 2 (s), tar upp frågan om en förkortad grundutbildnings
innehåll. Motionären bedömer att grundutbildningstiden för
territorialförsvarsförband i realiteten kommer att bli kortare än 5
månader, eftersom dessa avses användas till beredskapsuppgifter. För
att slå vakt om utbildningsinnehållet anser hon att den i försöket
fastlagda 5-månaderstjänstgöringen uteslutande bör innehålla utbildning.

Utskottet anser att det är viktigt för upprätthållandet av vår beredskap
att ett antal förband under grundutbildning kan vara disponibla
för olika beredskapsuppgifter. Dessa bör, såsom försvarsministern
framhåller, i första hand åläggas försvarsområdesförband inom ramen
för den tillämpade utbildningen under den senare delen av grundutbildningen.
Enligt utskottet förutsätter detta en rationell och effektiv
utbildning som medger att beredskapstjänstgöring kan integreras i
utbildningen på ett lämpligt sätt. Utskottet utgår ifrån att detta beaktas
vid det slutliga ställningstagandet om grundutbildningstidens längd.
Motion FÖ21 yrkande 2 (s), bör därför avslås av riksdagen.

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fö27 yrkande 1, gäller
uppföljning av försöken med förkortad grundutbildning. I motionen
uppmärksammas den ökande differentieringen av grundutbildningens
längd. Även om en differentiering till viss del måste anses nödvändig,
finns enligt motionärerna en gräns för hur långt denna kan drivas. En
skillnad på 10 månader mellan längsta och kortaste grundutbildning
medför svårigheter att kompensera dem som går igenom den längre
utbildningen. Motionärerna anser att kraven från samhällets sida på
den enskilde måste uppfattas som rättvisa. De föreslår därför att
riksdagen begär att regeringen skall inrätta ett parlamentariskt sammansatt
organ för att kontinuerligt följa försöksverksamheten med
förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Utskottei erinrar om att den nu arbetande försvarskommittén, som
bl.a. har att ta ställning till resultat och erfarenheter från försöken med
förkortad utbildning, är parlamentariskt sammansatt. Därmed är enligt
utskottets uppfattning motionens syfte att skapa en parlamentarisk
insyn i försöksverksamheten tillgodosett. Motion FÖ27 yrkande 1
(vpk), bör därför avslås.

Utbildningen av värnpliktiga läkare tas upp i ett yrkande i folkpartiets
partimotion Fö 15 (yrkande 3). Motionärerna betonar att det är
utomordentligt angeläget att sjukvården kan utnyttja personalen så
effektivt som möjligt efter beredskap. Fördelningen av sjukvårdspersonal
mellan militär och civil sjukvård måste ägnas stor uppmärksamhet.

1989/90:FöU3

13

Bara det antal läkare som oundgängligen behövs inom den militära
sjukvårdsorganisationen bör få undantas från civil sjukvård vid mobilisering,
anser man. Motionärerna kan mot denna bakgrund godta att
läkare för försvarsmakten väljs ut bland befålsuttagna värnpliktiga som
genomgått grundutbildning. Folkpartiet anser dock att möjligheten till
delad utbildning bör finnas kvar i den mån inte behovet täcks den
första vägen.

Utskottet har tidigare i flera sammanhang behandlat frågor rörande
hälso- och sjukvården i krig och därvid betonat dess utomordentligt
stora betydelse för totalförsvaret som helhet. Utskottet vill därför, i
likhet med motionen, peka på betydelsen av att läkare och övrig
sjukvårdspersonal krigsplaceras och utnyttjas inom totalförsvaret på ett
så effektivt sätt som möjligt.

Utbildningen av värnpliktiga läkare sker i dag på två olika sätt. De
värnpliktiga som vid inskrivningen uppger att de avser utbilda sig till
läkare tas ut till en tjänstgöring som innebär grundutbildning uppdelad
på tre eller flera tjänstgöringsperioder under pågående civilmedicinsk
utbildning. Huvuddelen, ca 75 %, av de värnpliktiga läkarna för
krigsorganisationen tas ut efter genomförd civilmedicinsk utbildning.
Dessa har dessförinnan genomfört "ordinarie" grundutbildning. Kompletterande
militärmedicinsk utbildning ges vid försvarets sjukvårdshögskola.

Utskottet kan konstatera att försvarskommittén och föredragande
statsrådet redovisat flera negativa effekter av dagens system. Som en
fördel kan emellertid anföras den höga grad av flexibilitet som systemet
innebär.

Det av försvarsministern redovisade nya systemet för utbildning
medför att uttagningen av värnpliktiga läkare sker efter genomförd
militär grundutbildning som befälsuttagen värnpliktig och genomförda
medicinska studier.

Utskottet förutsätter att berörda myndigheter följer och utvärderar
det nya systemet för utbildning av värnpliktiga läkare samt noga
överväger alla möjligheter att säkerställa totalförsvarets behov av läkare
i krigsorganisationen. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i
folkpartimotionen FÖ15, yrkande 3.

Utskottet har inget att erinra mot vad försvarsministern i övrigt har
anfört om arméns utbildning och förbandsomsättning.

Arméns grundorganisation

Under denna rubrik behandlar utskottet regeringens förslag om förändringar
i arméns grundorganisation (s. 19—34) uppdelat i delavsnitt.
Vidare behandlas motionerna 1989/90:Föl (c), FÖ4 (s), FÖ5 (s), FÖ6
(s), Fö8 (fp), FÖ9 (fp), FölO yrkandena 2—6 (m), Föll (fp), FÖ12 (fp),
FÖ14 (fp), FÖ15 yrkande 1 (fp), Fölö (s, m, fp, c, vpk, mp), FÖ18 (m,
c), FÖ19 (c, vpk), FÖ20 (m), FÖ23 yrkandena 4—6 (c), FÖ24 (c) och
FÖ25 (m).

1989/90:FöU3

14

Utskottet

1989/90:FöU3

Övergripande ställningstaganden

Utskottet behandlar inledningsvis tre motionsyrkanden som gäller
övergripande ställningstaganden rörande de i propositionen föreslagna
riktlinjerna för förändringarna i arméns grundorganisation. Två (FÖ15
yrkande 1 och FÖ18 yrkande 1), rör behandlingen av propositionens
förslag till förändringar av arméns grundorganisation i dess helhet. I
en tredje motion (FÖ6) föreslås att försvarskommittén genomför en
analys av den framtida försvarsorganisationen.

I motion FÖ18 yrkande 1 (m, c), föreslår motionärerna att riksdagen
beslutar att frågan om arméns grundorganisation skall uppskjutas till år
1991 och då behandlas i det planerade försvarsbeslutet. Som motiv
härför pekar motionärerna på att regeringen föreslår en genomgripande
förändring av arméns fredsorganisation innan beslut fettats om
försvarsmaktens övergripande målsättning och ställning tagits till hur
krigsorganisationen skall se ut. De anser att arbetsgången borde vara
att först utreda det säkerhetspolitiska läget och därefter totalförsvarets
och därmed försvarsmaktens uppgifter, målsättning och storlek.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i 1987 års försvarsbeslut
konstaterades att underlaget rörande fredsorganisationens utveckling
inom armén var otillräckligt och därför skyndsamt måste tas fram för
ett riksdagsbeslut under år 1989. Det nu behandlade regeringsförslaget
rörande arméns grundorganisation har sin grund i detta riksdagens
ställningstagande och bör sålunda ses som en senarelagd del av 1987
års försvarsbeslut. Utskottet anser mot denna bakgrund att det är
angeläget att riksdagen snarast tar ställning i denna organisationsfråga,
bl.a. för att därigenom åstadkomma bättre förutsättningar för främst
arméns utbildning samt till en förbättrad balans mellan uppgifter och
resurser. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till de beräkningsgrunder
som föredragande statsrådet har redovisat i propositionen (s.
32—34). Av denna redovisning framgår bl.a. att kostnadsreduceringar
föranledda av de föreslagna strukturförändringarna i arméns grundorganisation
uppgår till ca 4,3 miljarder kronor under perioden
1991/92—2011/12. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion FÖ18 yrkande 1 (m, c).

I motion FÖ15 yrkande 1, hemställer folkpartiet att riksdagen avslår
regeringens förslag om förändringar i arméns grundorganisation och
godkänner i motionen redovisade riktlinjer för utveckling av det militära
försvaret. Grundtanken i riktlinjerna är att vårt land i första hand
bör satsa på förband och system som tidigt och uthålligt kan ge stor
effekt. Folkpartiets syn på hur försvarsmakten bör utvecklas in i nästa
sekel överensstämmer i stort med den som överbefälhavaren redovisar
i den nyligen framlagda perspektivplanen. Denna innebär bl.a. en
annan avvägning mellan numerär och kvalitet till förmån för kvaliteten.
Motionärerna framhåller det som oroväckande att driftkostnaderna
ligger dramatiskt högre än vad som angavs av myndigheterna inför
1987 års försvarsbeslut. Man anser därför att försvaret måste tillföras

ytterligare resurser och att behovet av rationaliseringar och effektiviseringar
i driften nu blir större än vad man tidigare räknat med.
Folkpartiet anser vidare liksom överbefälhavaren att den moderniserade
fältarmén bör innefatta omkring 20 brigader med tillräcklig kvalitet
och fler mekaniserade förband än i dag. För att uppnå detta mål krävs
enligt folkpartiet en ökad differentiering av utbildningstiderna och
ytterligare omstruktureringar inom armén. De redovisade bristerna i
arméns nuvarande förband visar också enligt motionärerna att det är
helt nödvändigt med ekonomiska förstärkningar om de övriga reformerna
skall bli trovärdiga. Motionärerna är vidare kritiska mot att
regeringen inte redovisar sin syn på vilket antal brigader som skall
ingå i en framtida krigsorganisation och inte heller anger en rimlig
kvalitet för krigsförbanden. Med folkpartiets utgångspunkt finns enligt
motionärerna inte behov av att djupare penetrera eller att nu ta
ställning till vilka förband som bör behållas eftersom regeringen bara
till en begränsad del godtar överbefälhavarens sammanhängande förslag
i FU 88 (försvarsmaktsutredningen).

Utskottet konstaterar att motion FÖ15 (fp) redovisar en positiv inställning
till en strukturomvandling av arméns grundorganisation. Man
vill i detta avseende gå ett steg längre än vad regeringen föreslår. Bl.a.
anser motionärerna att försök bör genomföras med en kortaste utbildningstid
om 2,5 månader. Utskottet vill beträffande denna uppfattning
erinra om sin behandling av frågan om förkortad grundutbildning i
det föregående. Därav framgår att det för närvarande pågår försök med
5 månaders grundutbildning för ett begränsat antal värnpliktiga i syfte
att ta fram underlag för en framtida inriktning i 1991 års försvarsbeslut.
Utskottet anser att riksdagen inte bör godkänna en inriktning som
ändrar förutsättningarna för dessa försök.

När det gäller det av motionärerna påtalade behovet av resursförstärkning
vill utskottet peka på att riksdagen nyligen efter förslag från
regeringen har beslutat om särskilda resursförstärkningar till det militära
försvaret (1988/89:FöU14, rskr. 294). Behovet av att i framtiden
tillföra resurser för att höja krigsförbandens kvalitet utreds för närvarande
av 1988 års försvarskommitté. Mot denna bakgrund kan utskottet
inte heller stödja motionärerna på denna punkt.

Motion FÖ15 yrkande 1, om avslag på regeringens förslag rörande
arméns grundorganisation — med ett samtidigt godkännande av vissa i
motionen angivna riktlinjer — bör sålunda inte bifallas av riksdagen.

I motion FÖ6 (s) föreslår motionären att försvarskommittén får i
uppdrag att genomföra en förutsättningslös analys av en framtida organisation.
Denna skulle bygga på mindre enheter, klarare profil och
renodlade resultatenheter med såväl verksamhetsansvar som ekonomiskt
ansvar.

Utskottet anser att både överbefälhavaren och försvarskommittén
noga analyserat förutsättningarna för och ingående behandlat inriktningen
av bl.a. utvecklingen av arméns grundorganisation. Kommittén
arbetar, erfar utskottet, för närvarande bl.a. med att föreslå inriktning

1989/90: FÖU3

16

och omfattning av den framtida försvarsorganisationen. Enligt utskottets
mening bör därför riksdagen inte uttala sig i enlighet med motionens
förslag. Motion Fö6 bör avslås.

Brigadproducerande regementen

Försvarsministern anger (s. 19—24) riktlinjer för förändringar beträffande
de brigadproducerande regementena inom armén. Hans förslag
överensstämmer i princip med försvarskommitténs förslag. Försvarsministerns
förslag innebär att följande regementen läggs ned:
-Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) i Örebro,

-Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) i Växjö och
-Bohusläns regemente (I 17) i Uddevalla.

-Dessutom föreslås att P 6:s anläggning i Kristianstad avvecklas.

Förslagen om nedläggning medför att försvarsområdesmyndigheter bör
bildas i Örebro och Växjö.

De överväganden som försvarsministern gör sker mot bakgrund av
kravet på handlingsfrihet vad avser såväl antal som typ av brigader.
Dessutom anser han liksom försvarskommittén att alla möjligheter till
besparingar måste tas till vara. Försvarsministern redovisar därefter ett
omfattande uteslutningsresonemang som mynnar ut i det förslag som
redovisats ovan.

Ett stort antal motionsyrkanden rör de nyss nämnda regementena.

Motionerna FÖ4 (s), FÖ8 (fp), FölO yrkande 3 (m), FÖ19 (c, vpk)
och FÖ23 yrkande 4 (c), innehåller yrkanden om avslag på eller
uppskov med beslut om nedläggning av / 3/Fo 51.

Motionerna Föl (c), FÖ5 (s), FölO yrkande 3 (m), FÖ12 (fp), FÖ23
yrkande 4 (c) och FÖ25 (m) syftar samtliga till avslag på regeringens
förslag om nedläggning av / 11/Fo 16/18.

Motionerna FölO yrkande 3 (m), Fölö (s, m, fp, c, vpk, mp) och
FÖ23 yrkande 4 (c), innehåller förslag mot nedläggning av / 17.

Motion FÖ24 yrkande 1 (c), innebär att förslaget om nedläggning av
P 6 avslås. Motionären anser vidare i yrkande 2, att P 6 skall ha kvar
sin myndighetsstatus. Även i motion FÖ23 yrkande 5 (c), anser motionärerna
att det är angeläget att bevara förbandets självständiga myndighetsstatus.
De anser emellertid att det är rimligt att frågan om en
avveckling av P 6:s anläggningar underställs riksdagen för beslut. I
motionerna FölO yrkande 3 (m) och Föll yrkande 1 (fp) godtas
förslaget om avveckling av P 6:s anläggning för att genom samlokalisering
uppnå effektiviseringar och besparingar. Motionärerna anser dock
samtidigt att P 6 skall bevara sin ställning som regemente.

Utskottet har vid sina överväganden rörande nedläggning av vissa
brigadproducerande regementen haft vissa grundläggande utgångspunkter.
Vid val av de brigadproducerande regementen som bör läggas
ned har utskottet fäst stor vikt vid möjligheterna att på ett rationellt,
effektivt och kostnadsbesparande sätt utbilda och vidmakthålla krigsförband.
Utskottet har dessutom tagit stor hänsyn till behovet av

1989/90: FÖU3

17

2 Riksdagen 1989190. 10 sami. Nr 3

samträning och samövning för brigaderna. Vidare har utskottet sökt
väga in dels operativa krav, dels miljökrav i utbildningen. Varje
förband behandlas i det följande för sig.

Beträffande 1 3/Fo 51 har utskottets överväganden lett till uppfattningen
att riksdagen bör godkänna propositionens riktlinjer beträffande
nedläggning av detta förband. Detta innebär att riksdagen bör
avslå motionerna FÖ4 (s), FÖ8 (fp), FölO yrkande 3 (m) i denna del,
FÖ19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande 4 i nu behandlad del.

Utskottet har på motsvarande sätt vid en sammanvägning av de i
propositionen och motionerna framförda motiven för och emot en
nedläggning av / lllFo 16/18 funnit att övervägande skäl talar för att
detta regemente bör läggas ned. Därav följer att motionerna Föl (c),
FÖ5 (c), FölO yrkande 3 (m) i här berörd del, FÖ12 (fp) och FÖ23
yrkande 4 till den del det rör I 11, samt FÖ25 (m) bör avslås av
riksdagen.

I sina slutliga överväganden i fråga om de brigadproducerande
regementenas inriktning har utskottet funnit att även I 17 bör läggas
ned. Därmed bör motion FölO yrkande 3 i nu berörd del (m), Fölö (s,
m, fp, c, vpk, mp) och FÖ23 yrkande 4 (c) såvitt nu är i fråga, inte
bifallas.

Beträffande P 6 har utskottet funnit att riksdagen bör godkänna
föreslagna riktlinjer i fråga om en avveckling av förbandets anläggning
i Kristianstad. Vidare förordar utskottet, i enlighet med försvarsministern,
att om det i samband med nästa försvarsbeslut bedöms att
Kristianstadsbrigaden skall bevaras, så bör P 6 och A 3 samlokaliseras
i Norra Åsum. Riksdagen bör därför avslå motionerna FölO yrkande 3
(m) i denna del, Föll yrkande 1 (fp), Fö23 yrkande 5 (c) och FÖ24
yrkandena 1 och 2 (c).

Utskottet övergår till att avslutningsvis behandla två yrkanden i
moderata samlingspartiets motion FölO (yrkandena 2 och 6). Enligt
motionärernas uppfattning (yrkande 2) bör förbandsproduktionen ske
vid enbrigadregementen. Ett sådant system underlättar bl.a., enligt deras
mening, en integrering av specialtruppslagen med utbildningen av
brigadens övriga delar. Vidare pekar motionärerna på att förutsättningarna
för frivilligverksamheten kommer att radikalt förändras (yrkande
6). De anser att konsekvenserna för denna verksamhet inte har beaktats
tillräckligt i propositionen.

Utskottet erinrar om att intill riksdagens beslut (1988/89:FÖU14,
rskr. 294) om avveckling av de äldre infanteribrigaderna (IB 66), så
utbildades 8 av brigaderna vid s.k. dubbelbrigadregementen. Utskottet
anser att möjligheterna till utbildning av flera brigader vid samma
regemente bör kunna tillvaratas vid de regementen där förutsättningarna
finns. Det kan inte anses lämpligt att nu besluta om principen "ett
regemente en brigad" och därigenom föregripa försvarskommitténs
arbete och det kommande försvarsbeslutet. Motion FölO yrkande 2
(m), bör därför avslås.

Beträffande frivilligverksamheten har utskottet anledning att betona
dess betydelse för det svenska totalförsvarets trovärdighet och förmåga.
Insatserna av frivilliga utgör ett bidrag till det svenska försvarets

1989/90:FöU3

18

folkliga förankring som inte kan överskattas, och det är därför angeläget
med en väl fungerande frivilligverksamhet. Utskottet konstaterar att
de nu föreslagna förbandsnedläggningarna kommer att ändra villkoren
för frivilligförsvaret i de berörda länen. Utskottet utgår ifrån att
behovet av stöd till detta kommer att tillgodoses av berörda myndigheter
vid den förestående omstruktureringen av brigadmyndigheterna.
Något uttalande av riksdagen enligt FölO yrkande 6 (m) erfordras
därför inte.

Specialtruppslag

Försvarsministern anger (s. 24—27) riktlinjer för förändringar beträffande
arméns specialtruppslag. Hans förslag överensstämmer i huvudsak
med vad försvarskommittén har förordat. Riktlinjerna innebär
- för luftvärnet att Luleå luftvärnsregemente (Lv 7) omlokaliseras till
Boden

-för ingenjörtrupperna att Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje
flyttas till Strängnäs och där samlokaliseras med Södermanlands
regemente (P 10/Fo 43) samt att Västernorrlands regemente
(I 21/Fo 23) i Sollefteå tar över en del av den utbildning som nu
bedrivs vid Bodens ingenjörregemente (Ing 3)

-för trängtrupperna att Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå
och Skånska trängregementet (T 4) i Hässleholm läggs ned samt att
I 21/Fo 23 och något av arméförbanden i Boden resp. Skånska
dragonregementet (P 2) i Hässleholm tar över delar av den utbildning
som nu bedrivs vid T 3 och T 4.

Till grund för förslagen redovisar försvarsministern sin principiella
syn på specialtruppslagens lokalisering i landet. Utbildningen av krigsorganisationens
stödförband bör enligt hans mening spridas till fler
regioner än i nuläget. Försvarsministern kommenterar utbildningen
inom varje truppslag och tar sedan upp frågan huruvida de förband
inom specialtruppslagen som berörs av organisationsändringar skall
fortsätta att vara självständiga myndigheter när ändringarna har genomförts.
Endast i fråga om berörda trängförband anser han det
möjligt att redan nu ta ställning för en nedläggning och till att föra
över utbildningsansvaret till andra myndigheter.

Enligt försvarsministern bör frågan om arméns hela myndighetsstruktur
(organisation, ledningsförhållanden m.m.) prövas inom ramen
för den fortsatta utvecklingen av produktionsledningssystemet. Han
betonar att bl.a. hans ställningstagande i fråga om specialtruppslagens
myndighetsställning inte får ses som definitivt.

Moderata samlingspartiet har i motion FölO ett yrkande att riksdagen
skall uttala sig beträffande samlokalisering av förband. Enligt
motionen bör redan gjorda samlokaliseringar utvärderas noga. Eftersom
de ofta kräver betydande investeringar bör de verkliga kapitalkostnaderna
beräknas för olika alternativ.

Utskottet anser att samlokalisering av militär verksamhet kan komma
i fråga både för att ta vara på besparingsmöjligheter och som led i
en strävan att effektivisera verksamheter. Ofta finns båda dessa motiv.

1989/90: FÖU3

19

Investeringar är många gånger nödvändiga för att genomföra ändringar.
Kostnaderna för investeringar m.m. i samband med omlokalisering
av värnpliktsutbildning och annan militär verksamhet bör självfallet
beräknas på bästa tänkbara underlag och med beaktande av gjorda
erfarenheter.

Utskottet har inte någon invändning mot att kostnaderna beräknas
med samma metoder som vid tidigare förändringar i grundorganisationen.
Något uttalande av riksdagen med anledning av det nu aktuella
motionsyrkandet vill utskottet inte tillstyrka.

Beträffande utbildningen inom luftvärnet yrkas i motion Fö 14 (fp)
att riksdagen skall efterlysa förslag av regeringen om lokalisering av
luftvärnsutbildning i Nedre Norrlands militärområde. Motionären hänvisar
till att överbefälhavaren förordade sådan lokalisering i försvarsmaktsutredning
1988 och att såväl försvarskommittén som försvarsministern
har uttalat att luftvärnsutbildningen har en lämplig spridning
till olika regioner utom när det gäller nedre Norrland. Försvarskommittén
avser att i sitt slutbetänkande åter aktualisera frågan om att
lokalisera luftvärnsutbildning till nedre Norrland.

Utskottet konstaterar att 1988 års försvarskommitté bl.a. har att
pröva behovet av ytterligare luftvärnsrobotförband i krigsorganisationen.
Beroende på senare beslut i denna fråga kan det bli aktuellt att av
beredskapsskäl bedriva luftvärnsutbildning även inom Nedre Norrlands
militärområde. Frågan torde komma upp i samband med nästa
långsiktiga försvarsbeslut. Motionsyrkandet bör inte bifallas.

Förslaget att flytta Ing 1 till Strängnäs bör avslås, hävdas i motion
FÖ9 (fp). Den moderna anläggningen i Almnäs, Södertälje, föreslås i
stället tillföras ytterligare verksamheter så att den utnyttjas till full
kapacitet. Motionären hänvisar till

-att Ing l:s anläggning vid invigningen 1970 betecknades som en av
de mest påkostade utbildningsanstalterna i hela världen
-att Ing l:s nuvarande lokalisering har stor betydelse för försvaret av
Stockholm

-att en flyttning av förbandet får svåra personalkonsekvenser samt
-att de ekonomiska kalkylerna för omflyttningen är osäkra och
diskutabla.

Operativa skäl och beredskapsskäl talar för att allsidigt sammansatta
förband kan mobilisera i varje militärområde. I detta syfte planeras
överföring av viss ingenjörutbildning från Östra militärområdet
(Ing 1) till Nedre Norrlands militärområde. Utbildningsvolymen minskar
härigenom vid Ing 1. Det är mot den bakgrunden försvarskommittén
har funnit det försvarsekonomiskt lönsamt att samlokalisera Ing 1
med P 10 i Strängnäs. Till skillnad från motionären godtar utskottet denna
inriktning. Motionen bör avslås.

Beträffande T 3 i Sollefteå finns yrkanden i fyra motioner. I Fö 14
(fp) hävdas att utbildningsvolymen i Nedre Norrlands militärområde
bör behållas och att — i konsekvens därmed — T 3 bör bevaras som
egen myndighet, med samma utbildningsnumerär som nu. Motionären
förutser många olösta problem om T 3 läggs ned. Aven i motionerna
FÖ20 (m) och FÖ24 (c) finns yrkanden som innebär att förändringar

1989/90: FÖU3

20

nu inte skall ske i fråga om T 3. Härvid anförs bl.a. att beslut om
underhållstjänstens grundorganisation bör anstå till dess man tagit
slutlig ställning till dess framtida krigsorganisation. Vidare hävdas att
trängregementena har en nyckelposition och att det är angeläget att slå
vakt om deras självständighet. I motion FÖ18 (m, c) yrkas att T 3 skall
förbli ett regemente. Motionärerna pekar på nedre Norrlands betydelse
för försvaret av övre Norrland och hänvisar till att chefen för armén
förordat att T 3 bör förbli ett regemente.

När det gäller T 4 i Hässleholm yrkas i motioner dels att riksdagen
inte skall godkänna någon förändring — FÖ20 (m) och FÖ24 (c)
— dels att T 4 skall förbli ett regemente om det samlokaliseras med
P 2 — Föll (fp). I sistnämnda motion pekas på svårigheter att inom
samma organisation leda vitt skilda verksamheter. Eventuell ekonomisk
besparing vinns enligt motionären till priset av flera stora nackdelar.

Utskottet har inte några invändningar mot den i propositionen angivna
inriktningen av underhållsfunktionen. Samtidigt har utskottet
förståelse för att man på flera håll önskar bevara T 3 och T 4 som
självständiga utbildningsmyndigheter. Mot detta talar emellertid att
underhållsfunktionen omstruktureras med beredskapssyftet att tillämpa
krigsorganisationens ledningsstruktur även i grundorganisationen.

Bakom brigader och försvarsområdesgrupper med egna underhållsresurser
avses i varje militärområde under militärbefälhavaren finnas
en underhållsledning (milounderhållsregemente). 1 syfte att säkerställa
tidigt understöd vid ett krigsutbrott skall denna bygga på fredstida
verksamhet vid militärområdets båda förvaltningsledningar och vid
försvarsområdesförband. Etappregementsstaberna utgår. En allsidig och
kvalificerad underhållsutbildning organiseras i varje militärområde.
Utbildningen av vissa underhållsförband för brigaderna överförs till
brigadregementena.

De planerade åtgärderna avses stärka brigadchefernas ansvar men
också ge militärbefälhavaren möjlighet att samordna utbildningen av
underhållsförband för militärområdet. Åtgärderna medför överföring
av utbildningsansvar inom och mellan militärområden.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör godta de
föreslagna riktlinjerna såvitt gäller T 3 och T 4. Riksdagen bör avslå
ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern i övrigt
har anfört om specialtruppslagen.

Skolor m.m.

Försvarsministern anger (s. 28—31) riktlinjer för förändringar beträffande
skolor inom armén, m.m. Hans förslag överensstämmer i princip
med vad försvarskommittén har förordat. Riktlinjerna innebär att
truppslagscenter bildas genom att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar
i arméstaben slås samman med arméns strids- och
skjutskolor samt övriga truppslagsskolor. Berörda skolor läggs ned.

Följande orter berörs av nedläggning:

1989/90: Fö U 3

21

- Halmstad (infanteriets officershögskola)

-Umeå (infanteriets och kavalleriets officershögskola)

-Skövde (pansartruppernas stridsskola)

-Älvdalen (artilleriskjutskolan)

-Stockholm (artilleri- och ingenjörshögskolan)

-Göteborg (luftvärnets officershögskola och tekniska skola)

- Södertälje (fältarbetsskolan)

-Skövde (arméns underhållsskola)

- Strängnäs (arméns motorskola)

- Enköping (arméns stabs- och sambandsskola).

Nya trupps lagscen ter lokaliseras till

-Motala (Kvarn) för infanteriet och kavalleriet
-Skövde för pansar- och trängtrupperna

- Kristinehamn för artilleriet

- Norrtälje för luftvärnet

- Eksjö för ingenjörtrupperna

- Enköping för signaltrupperna.

En ny stridsskola för norrlandsförband bör enligt försvarsministern
organiseras i Umeå. Skolan avses i första hand för befälsutbildning.

Försvarets FN-skola, som nu utgör en enhet vid Ing 1, omlokaliseras
till Upplands-Bro (Kungsängen) och slås samman med FN-avdelningen
hos chefen för armén (arméstaben) till ett FN-center på I 1/Fo 44:s
område.

Utskottet har inte funnit anledning att invända mot vad försvarsministern
har anfört i denna del. Riksdagen bör godkänna de föreslagna
riktlinjerna för förändringar beträffande arméns skolor m.m.

Försvarsområdesmyndigheter

Regeringen föreslår att försvarsområdesmyndigheter organiseras för
Kalmar försvarsområde i Kalmar, för Västmanlands försvrsområde i
Västerås, för Kronobergs försvarsområde i Växjö och föi jrebro försvarsområde
i Örebro.

Utskottet erinrar om att principen ett län—ett försvarsområde lades
fast i 1987 års försvarsbeslut. Vidare konstaterar utskottet beträffande
försvarsområdesmyndigheter i Kalmar och Västerås att försvarsministern
nu anser att möjligheterna till bemanning har förbättrats. Utskottets
ställningstagande i det föregående att myndigheterna I 3/Fo 51 och
I 11/Fo 16/18 bör läggas ned innebär att försvarsområdesmyndigheter
bör bildas i Örebro och Växjö.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det ovan anförda att riksdagen
godkänner regeringens förslag till organisation och lokalisering av vissa
försvarsområdesmyndigheter.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär vidare att riksdagen
bör avslå motionerna FölO yrkande 5 (m), vari yrkas att
riksdagen beslutar att ej inrätta nya försvarsområdesmyndigheter i
Växjö och Örebro för det fall riksdagen beslutar att bevara regementena
I 11 resp. I 3 samt FÖ23 yrkande 6 (c), vari yrkas att riksdagen med

1989/90:FöU3

22

avslag på propositionen i denna del beslutar att inrätta försvarsområdesmyndigheter
för Kalmar försvarsområde i Kalmar och för Västmanlands
försvarsområde i Västerås.

Regionalpolitiska konsekvenser

Enligt försvarsministern kommer propositionsförslagen endast i ett
fatal fall att medföra regional- och arbetsmarknadspolitiska problem av
någon mera betydande omfattning. Han bedömer att de beräknade
sysselsättningseffekterna av förslagen inte är av sådan storlek att det är
påkallat med särskilda regionalpolitiska insatser.

Motion FÖ14 (fp) tar upp risken för arbetsmarknads- och regionalpolitiska
problem i Sollefteå. Om T 3 inte bevaras som egen myndighet
med samma utbildningsnumerär som nu bör riksdagen enligt
motionären uppdra åt regeringen att kompensera kommunen genom
lokalisering dit av annan verksamhet.

Utskottet konstaterar att den militära verksamheten ändras i Sollefteå.
Enligt riksdagens tidigare beslut att avveckla äldre infanteribrigader
kommer utbildningsvolymen att minska vid I 21/Fo 23. De nu
aktuella förändringarna i arméns grundorganisation innebär bl.a. att
en del av nuvarande utbildning vid T 3 flyttas från Sollefteå. Till
skillnad från överbefälhavarens och försvarskommitténs förslag blir
viss sjukvårdsutbildning kvar där. En del av den nuvarande utbildningen
av ingenjörförband flyttas till Sollefteå. Nettoresultatet blir en
minskning av värnpliktsutbildningen i Sollefteå.

Sollefteå kommun är av berörda kommuner den känsligaste från
arbetsmarknadssynpunkt. Varje minskning av statlig eller annan verksamhet
medför ökade problem. Utskottet förutsätter därför att regeringen
uppmärksamt följer sysselsättningsutvecklingen och vid behov
vidtar nödvändiga åtgärder. Något särskilt uttalande av riksdagen utöver
vad utskottet anfört erfordras ej.

Övrigt

Utskottet har i det föregående förordat att riksdagen godkänner de
riktlinjer som föredragande statsrådet i olika avseenden har angett
rörande förändringar i arméns grundorganisation. Utskottet föreslår att
riksdagen även i övrigt godkänner vad föredragande statsrådet har
angett som riktlinjer.

Utskottet vill slutligen beröra bevarandet av de traditioner som är
knutna till förbanden som föreslås läggas ned. På många håll framstår
detta som en betydelsefull fråga, inte minst när det gäller traditionsrika
bygderegementen med djup förankring i den bygd där de verkar. Mot
denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att man
eftersträvar lösningar som gör det möjligt att föra förbandens traditioner
vidare med nära anknytning till den bygd där de hör hemma.
Utskottet har erfarit att man i det arbete rörande traditionsfrågorna
som för närvarande pågår inom försvarets traditionsnämnd kommer
att beakta sådana synpunkter.

1989/90:FöU3

23

Operativ ledning

Under denna rubrik behandlar utskottet de riktlinjer för förändringar
beträffande huvudprogrammet Operativ ledning som försvarsministern
har angett (s. 34—35) och som regeringen har föreslagit riksdagen att
godkänna. Vidare behandlas motionerna 1989/90:Fö2 (m, fp, c), FÖ3
(s), FÖ7 (c), Fö 13 (fp), FÖ22 (m), FÖ23 yrkande 7 (c) och FÖ27
yrkande 2 (vpk).

Föredragande statsrådet

Riksdagen (prop. 1988/89:80, FÖU14, rskr. 294) har godkänt riktlinjer
för en ny indelning i civil- och militärområden. Riktlinjerna innebär
att Östra militärområdet och Bergslagens militärområde slås samman
till Mellersta militärområdet och att motsvarande förändring görs
beträffande civilområdena.

Försvarsministern uttalar att den nya indelningen bör gälla fr.o.m.
den 1 juli 1991 och att motsvarande organisatoriska ändringar bör
göras vid samma tidpunkt. Beträffande civilbefälhavarkansliet i Mellersta
civilområdet avser han återkomma vid sin anmälan till 1990 års
budgetproposition.

Med hänvisning till ledningsförhållandena och kostnadsaspekten bör
den nya militärområdesstaben enligt försvarsministern lokaliseras till
Strängnäs. Han anser vidare att ledningsenheterna för militärområdesförvaltningarna
i Mellersta militärområdet bör samlokaliseras med
militärområdesstaben.

Utskottet

Beträffande den nya militärområdesstaben finns två motionsyrkanden
att staben i stället skall lokaliseras till Karlstad. Enligt vänsterpartiet
kommunisternas motion FÖ27 finns det goda erfarenheter av utlokaliseringar
dit. En lokalisering till Karlstad kan enligt motionärerna ha
militära fördelar om man ser på behovet av säker och uthållig ledning.
I motion FÖ22 (m) anges en rad faktorer som enligt motionärernas
mening stöder alternativet Karlstad. De anser att Karlstad har ett lika
centralt läge i det nya militärområdet som Strängnäs och är mer
rekryteringsvänligt. Från beredskapssynpunkt betecknas Karlstad som
säkrare än Strängnäs. Karlstadalternativet blir heller inte dyrare, menar
de, och åberopar särskilt att militär personal i Karlstad pendlar till
Stockholm i mindre omfattning än sådan personal i Strängnäs.

Utskottet konstaterar att de nuvarande militärområdesstaberna för
Östra militärområdet och för Bergslagens militärområde är belägna i
Strängnäs resp. Karlstad. Liksom överbefälhavaren och försvarskommittén
anser försvarsministern att den nya militärområdesstaben för
Mellersta militärområdet bör lokaliseras till Strängnäs. Även utskottet
finner att övervägande skäl talar för en lokalisering till Strängnäs.
Motionsyrkandena bör avslås.

Militärområdenas förvaltningar utgörs i varje militärområde av en
materielförvaltning och en verkstadsförvaltning. Varje materielförvalt -

1989/90: Fö U3

24

ning består av en ledningsdel och en förrådsdel, varje verkstadsförvaltning
av en ledningsdel och en verkstadsdel. I förrådsdelen finns förråd
på olika platser i militärområdet och detsamma gäller verkstadsdelens
verkstäder.

Nuvarande Östra militärområdets båda förvaltningar har sina ledningsdelar
belägna i Enköping medan förvaltningarna i Bergslagens
militärområde har ledningsdelarna i Karlstad. På grundval av riksdagsbeslutet
att bilda Mellersta militärområdet föreslår regeringen nu att av
de fyra berörda militärområdesförvaltningarna bildas två nya: Mellersta
militärområdets materielförvaltning (MF M) och Mellersta militärområdets
verkstadsförvaltning (VF M). Ledningarna för båda föreslås
lokaliserade till Strängnäs. Förslaget omfattar alltså inte förråd och
verkstäder, med huvuddelen av förvaltningarnas personal, lokaler och
övriga resurser. Ledningsdelarna för MF M och VF M kommer att
bestå av sammanlagt 55—60 personer.

I två motioner yrkas att ifrågavarande ledningsenheter skall lokaliseras
till Enköping. Kostnadsskäl och personalhänsyn åberopas till stöd
för detta. I både Fö2 (m, fp, c) och Fö3 (s) hänvisar motionärerna till
att överbefälhavaren i skrivelse till regeringen i maj 1989 förordade
Enköping av funktionella och ekonomiska skäl.

En lokalisering av ledningsdelarna till Karlstad föreslås i fem motioner:
FÖ7 (c), FÖ13 (fp), FÖ22 yrkande 2 (m), FÖ23 yrkande 7 (c) och
FÖ27 yrkande 2 (vpk). Operativa, personalpolitiska och regionalpolitiska
skäl åberopas i motionerna. Beträffande den ekonomiska aspekten
anförs (Fö7) att Karlstad och Strängnäs är jämförbara samt (FÖ27) att
de ekonomiska nackdelarna med alternativet Karlstad torde vara överkomliga
och uppvägas av andra fördelar.

Utskottet vill till en början ta ställning för att förvaltningarnas
ledningsdelar lokaliseras i närheten av militärområdesstaben. För detta
talar särskilt de förändringar inom underhållsfunktionen som utskottet
har berört tidigare. Alternativet Karlstad bör därför inte väljas.

I valet mellan Strängnäs och Enköping stannar utskottet för det
alternativ som på lång sikt torde vara den bästa lösningen. Inriktningen
bör vara att lokalisera ledningsenheterna till Strängnäs.

Utskottet har inte något att invända mot de riktlinjer i övrigt som
försvarsministern har ange» för förändringar beträffande operativ ledning.

Personalkonsekvenser

Utskottet tar under denna rubrik upp till behandling vad föredragande
statsrådet i propositionen (s. 36—37) har anfört om personalkonsekvenser.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion FÖ26
(s) som syftar till åtgärder för att minska de olägenheter som motionären
befarar kommer att uppstå för värnpliktiga om Bohusläns regemente
(I 17) avvecklas.

1989/90:FöU3

25

Föredragande statsrådet

Försvarsministern anser det vara väsentligt att sådana åtgärder vidtas
som bidrar till att myndigheternas personalbehov tillgodoses samtidigt
som personalens krav och önskemål i största möjliga utsträckning
beaktas. Av betydelse i detta sammanhang är enligt försvarsministern
ett principavtal den 15 juni 1989 om vissa förmåner för arbetstagare
som berörs av eventuella beslut om omorganisation av försvarsmakten.
Enligt detta avtal kan den som omstationeras och med sitt hushåll
flyttar till den nya stationeringsorten under vissa förutsättningar få
omlokaliseringsstöd i form av ett engångsbelopp och ersättning för de
faktiska flyttkostnaderna. Myndigheterna ges också möjlighet att vidta
åtgärder för att medflyttande maka/make eller sambo skall kunna få
arbete på den nya orten.

De organisationsförändringar som föreslås i den nu behandlade
propositionen kommer att på ett eller annat sätt beröra all personal
inom armén. Direkt berörda är de anställda vid de myndigheter som
är föremål för de föreslagna omstruktureringarna. Dessa har i en
redovisning av försvarets personalnämnd uppgivits uppgå till ca 1 600
militära och ca 1 100 civila.

Försvarsministern konstaterar vidare att utöver de föreslagna förändringarna
av grundorganisationen har även förändringar i utbildningssystemet
och det nya ledningssystemet m.m. konsekvenser för de anställda.

Utskottet

Utskottet anser nu liksom i samband med tidigare organisationsförändringar
att det är mycket angeläget att åtgärder vidtas för att minska
olägenheterna för den personal som direkt berörs av organisationsförändringar.
Försvarsministern redovisar också en rad åtgärder som
planeras i detta syfte. Ett nytt betydelsefullt instrument i detta sammanhang
är, såsom försvarsministern framhåller, det principavtal som
har slutits mellan berörda parter om förmåner till arbetstagare som
berörs av omorganisationer inom försvarsmakten. Utskottet räknar
med att tillämpningen av detta avtal och vidtagandet av andra i
propositionen redovisade åtgärder kommer att underlätta lösandet av
uppkomna personalproblem såväl när det gäller anställd som värnpliktig
personal. Utskottet utgår också från att regering och berörda
myndigheter noga följer utvecklingen och vidtar de ytterligare åtgärder
som kan visa sig behövas för att klara de personalförsörjnings- och
avvecklingsproblem som är förknippade med den föreslagna omstruktureringen.
Utskottet vill också peka på försvarets personalnämnds
viktiga roll i sammanhanget. Utskottet har ingen erinran mot vad
föredragande statsrådet har anfört om personalkonsekvenser.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motion FÖ26 (s) till behandling.
I motionen framhålls som angeläget att det vidtas åtgärder som
motverkar att nedläggningen av I 17 medför att värnpliktiga i västra
Sverige får förlängda väntetider när det gäller fullgörandet av grundutbildningen
(det s.k. kvarståendeläget).

1989/90:FöU3

26

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i det föregående har
föreslagit att riksdagen som sin mening bl.a. bör uttala att försvarskommittén
skall överväga olika åtgärder som kan bidra till en reducering
av den icke önskvärda delen av kvarståendeläget för värnpliktiga.
Utskottet vill vidare erinra om att, såsom också har framgått av
redogörelsen i det föregående, försöksverksamheten med förkortad
grundutbildning kommer att medföra att ett ökat antal värnpliktiga
årligen kan utbildas. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något uttalande om åtgärder av det slag som föreslås i
motion FÖ26 (s). Motionen bör inte bifallas av riksdagen.

Vissa utbildningsfrågor inom marinen och
flygvapnet

Under denna rubrik behandlar utskottet regeringens förslag om ändringar
i värnpliktslagen samt vad föredragande statsrådet i propositionen
(s. 38—40) har anfört om marinens utbildningssystem, marinens
utbildningskapacitet och flygvapnets utbildning av territorialförsvarsvärnpliktiga
m.m. Vidare behandlas motion 1989/90:FÖ15, yrkande 4
(fp).

Utskottet

På grundval av förslag från överbefälhavaren förordar försvarsministern
att utbildningstiderna ändras för vissa kategorier värnpliktiga
inom marinen och flygvapnet. Ett genomförande av förslagen kräver
ändringar i 27 § 1 mom. värnpliktslagen. Utskottet har inte något att
invända mot vad försvarsministern har anfört i denna del och tillstyrker
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1989:403) om ändring i värnpliktslagen (1941:967). Lagförslaget fogas
till detta betänkande som bilaga 1.

Försvarsministern föreslår också att viss utbildning av värnpliktiga
för territorialförsvarsförband skall överföras från armén till marinen
och flygvapnet. Överföringen gäller för marinen minst 500 värnpliktiga
per år. Härigenom utnyttjas marinens utbildningskapacitet bättre.
För flygvapnet gäller det utbildning av värnpliktiga vid värnförband ur
armén vid flygbaser och stridsledningsanläggningar. Enligt försvarsministern
bör flygvapnets myndigheter ta över ansvaret för utbildningen
av dessa territorialförsvarsvärnpliktiga för att säkerställa att de får
samträning och miljökunskap.

Utskottet ser positivt på den angivna överföringen av värnpliktsutbildning
från armén till marinen och flygvapnet. Förändringen bör
lämnas utan erinran av riksdagen.

I folkpartiets motion FÖ15 yrkas att riksdagen skall uttala sig för att
marinen och flygvapnet efter hand också bör ta över det organisatoriska
ansvaret för territorialförsvarsförband vid dessa försvarsgrenars anläggningar.
Enligt överbefälhavarens nyligen utfärdade planeringsdirek -

1989/90:FöU3

27

tiv skall myndigheterna förutsätta ett sådant övertagande. Utskottet
anser att denna inriktning bör fullföljas. Åtgärden kräver inte något
ställningstagande av riksdagen.

Vissa förmåner till värnpliktiga

Utskottet behandlar under denna rubrik det förslag till lag om ändring
i lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga
som regeringen har föreslagit riksdagen att anta.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern erinrar om att värnpliktiga som får familjepenning
eller bostadsbidrag under grundutbildning enligt 16 § familjebidragslagen
(1978:520) åtnjuter dessa bidrag ytterligare 30 dagar efter utryckningen
om tjänstgöringen har pågått minst 180 dagar.

Försvarsministern anser att motsvarande bestämmelser bör gälla
värnpliktiga som omfattas av försöken med förkortad grundutbildning.
Han förordar därför att denna kategori värnpliktiga vid utryckningen
får förlängt familjebidrag i 30 dagar om tjänstgöringen har pågått minst
135 dagar i följd.

Utskottet

Utskottet anser det vara naturligt att även värnpliktiga som omfattas av
försöken med förkortad utbildning under vissa förutsättningar får
uppbära familjebidrag och bostadsbidrag 30 dagar efter utryckningen.
Därför bör, såsom föreslås i propositionen, lagen om försök med
förkortad utbildning ändras så att 16 § familjebidragslagen med viss
anpassning blir tillämplig även på värnpliktig som deltar i dessa
försök. Riksdagen bör sålunda anta det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring av lagen (1989:402) om försök med
förkortad grundutbildning. Lagförslaget är fogat till detta betänkande
som bilaga 2.

Granskning av planeringssystemet

I detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i propositionen
(s. 30—44) har anfört om totalförsvarets planeringssystem.
Något motionsyrkande finns inte i denna del.

Bakgrund

1988 års försvarskommitté har haft i uppgift att tidigt i sitt arbete
granska totalförsvarets planeringssystem. Den skulle särskilt belysa de
mekanismer som medförde att underlaget till 1987 års försvarsbeslut
var så bristfälligt, främst för det militära försvaret. Enligt direktiven

1989/90:FöU3

28

borde kommittén utifrån sin analys lämna förslag till förändringar i
planeringssystemets utformning och även föreslå andra åtgärder för att
öka säkerheten och stabiliteten i planeringen.

Försvarskommitténs granskning av planeringssystemet redovisas i
dess första delbetänkande (SOU 1989:46). Endast förhållanden som har
direkt betydelse för planering och styrning på statsmakternas nivå har
behandlats. Å andra sidan har granskningen inte begränsats till de
formella delarna i planeringssystemet utan även gällt förhållanden som
organisation, ansvar, institutionella intressen och kompetens.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar i propositionen hur försvarskommittén
har diskuterat orsakerna till bristerna i försvarsplaneringen och återger
(s. 41—42) tio punkter med förslag till åtgärder som kommittén har
angett. Han förklarar sig i huvudsak instämma i dess bedömningar och
förslag till åtgärder.

Enligt försvarsministern kräver kommitténs förslag till fortsatt utveckling
av planeringssystemet inte några ställningstaganden eller beslut
av riksdagen. Han anser att det bör vara en uppgift för regeringen
att förbättra planeringen, främst genom att tydligare ange mål, klarlägga
ansvar och lägga ökad vikt vid uppföljning och analys av i vilken
utsträckning målen nåtts.

Utskottet

Utskottet har vid många tillfållen haft anledning att behandla försvarets
planerings- och ekonomisystem (jfr FöU 1983/84:6). Även riksdagens
revisorer har ägnat uppmärksamhet åt metoderna för totalförsvarets
planering. Redan erfarenheterna från försvarsbesluten 1972 och
1977 ansågs motivera en ökad uppmärksamhet på faktorer som påverkar
stabiliteten i försvarsplaneringen och därmed de långsiktiga planernas
ekonomiska hållbarhet. Riksdagens roll i försvarsplaneringen har
behandlats bl.a. i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet har inte funnit något att invända mot vad försvarsministern
har anfört. Det är angeläget att på alla nivåer vara tydlig i fråga
om målen för totalförsvarets verksamhet. En effektiv målstyrning förutsätter
att man i någon mening kan mäta måluppfyllelsen. Utvärdering
och kontroll kan ge en lika styrande effekt som de fastställda
målen.

När det gäller en förbättrad uppföljning av hur man har nått målen
för totalförsvarets verksamhet vill utskottet påminna om att riksdagen
genom utskottet kommer att särskilt följa viktiga problemkomplex
(FöU 1986/87:11 s. 13-14, rskr. 310 och prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU
lis. 4—7, rskr. 346). Som ett led i detta avser utskottet att under det
nu pågående riksmötet anordna en offentlig utskottsutfrågning om
JAS-projektet.

1989/90: Fö U3

29

Hemställan

Utskottet hemställer

Vissa övergripande frågor

1. beträffande avslag på regeringens förslag i propositionen på
grund av brister i underlaget

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ23 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande ny inriktning av arméns uppgifter och organisation att

riksdagen avslår motion 1989/90:Föl7,

res. 2 (mp)

Arméns utbildning och förbandsomsättning

3. beträffande direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Föl5 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

4. beträffande förbandsomsättningssystemet

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:FÖ23 yrkande 2
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

res. 3 (m, c)

5. beträffande försök med förkortad grundutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 1,
1989/90:FÖ21 yrkande 1 och 1989/90:FÖ23 yrkande 3 lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

res. 4 (m, c)

6. beträffande en förkortad grundutbildnings innehåll
att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ21 yrkande 2,

7. beträffande uppföljning av försöken med förkortad grundutbildning att

riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ27 yrkande 1,

res. 5 (vpk)

8. beträffande utbildningen av värnpliktiga läkare

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:Föl5 yrkande 3
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

9. beträffande arméns utbildning och förbandsomsättning i övrigt att

riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört.

Arméns grundorganisation

10. beträffande uppskjutande av besluten rörande arméns grundorganisation att

riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ18 yrkande 1,

res. 6 (m, c)
res. 7 (mp)

11. beträffande avslag på propositionens förslag om arméns
grundorganisation och godkännande av vissa riktlinjer

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ15 yrkande 1,

res. S (fp)

1989/90:FöU3

30

12. beträffande analys av en framtida arméorganisation
att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ6,

res. 9 (m, c) — motiv.

13. beträffande nedläggning av Livregementets grenadjärer
l 3/Fo 51 i Örebro

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:FÖ4, 1989/90:FÖ8, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i
denna del, 1989/90:FÖ19 och 1989/90:Fö23 yrkande 4 i denna
del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande
statsrådet har angett,

res. 10 (m, c) — villk. res. 6
res. 11 (mp) — villk. res. 7

14. beträffande nedläggning av Kronobergs regemente
l 11/Fo 16/18 i Växjö

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Föl, 1989/90:Fö5, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i
denna del, 1989/90:Föl2, 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del
och 1989/90:Fö25 godkänner de riktlinjer för förändringar som
föredragande statsrådet har angett,

res. 12 (m, c) — villk. res. 6
res. 13 (mp) — villk. res. 7

15. beträffande nedläggning av Bohusläns regemente I 17 i
Uddevalla

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:FÖ16
och 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del godkänner de riktlinjer
för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 14 (m, c) — villk. res. 6
res. 15 (mp) — villk. res. 7

16. beträffande avveckling av P 6 anläggningar i Kristianstad
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föll
yrkande 1, 1989/90:Fö23 yrkande 5 och 1989/90:FÖ24 yrkandena
1 och 2 godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande
statsrådet har angett,

res. 16 (m, c) — villk. res. 6

17. beträffande enbrigadregementen

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ10 yrkande 2,

res. 17 (m, c) — villk. res. 6

18. beträffande konsekvenserna för frivilligverksamheten
att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ10 yrkande 6,

19. beträffande kostnadsberäkningar av samlokaliseringar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:FÖ10 yrkande 4 godkänner de riktlinjer för
förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 18 (m) — villk. res. 6

1989/90:FöU3

31

20. beträffande lokalisering av luftvärnsutbildning i Nedre Norrlands
militärområde

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:FÖ14 yrkande 3 godkänner de riktlinjer för
förändringar som föredragande statsrådet har angett,

21. beträffande flyttning av Svea ingenjörregemente till Strängnäs att

riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:Fö9 godkänner de riktlinjer för förändringar
som föredragande statsrådet har angett,

res. 19 (mp) — villk. res. 7

22. beträffande nedläggning av Norrlands trängregemente

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:FÖ14 yrkandena 1 och 2, 1989/90:FÖ18 yrkande
2, 1989/90:FÖ20 i denna del och 1989/90:FÖ24 yrkande 3 i
denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande
statsrådet har angett,

res. 20 (mp) — res. 7

23. beträffande nedläggning av Skånska trängregemente

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Föll yrkande 2, 1989/90:Fö20 i denna del
och 1989/90:FÖ24 yrkande 3 i denna del godkänner de riktlinjer
för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 20 (mp) — villk. res. 7

24. beträffande arméns skolor m.m.

att riksdagen godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande
statsrådet har angett,

25. beträffande vissa försvarsområdesmyndigheter

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:FÖ10 yrkande 5 och 1989/90:FÖ23 yrkande 6
godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande statsrådet
har angett,

res. 21 (m, c) — villk. 10
och 12

res. 22 (mp) — villk. res. 11
och 13

26. beträffande regionalpolitiska konsekvenser

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1989/90:FÖ14 yrkande 4 godkänner de riktlinjer för
förändringar som föredragande statsrådet har angett,

27. beträffande riktlinjer för förändringar i arméns grundorganisation
i övrigt

att riksdagen godkänner de riktlinjer för förändringar som föredragande
statsrådet har angett,

1989/90: Fö U 3

32

Operativ ledning

28. beträffande lokalisering till Strängnäs av militärområdesstaben
i Mellersta militärområdet

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna 1989/90:Fö22 yrkande 1 och 1989/90:Fö27 yrkande
2 i denna del godkänner de riktlinjer för förändringar som
föredragande statsrådet har angett,

res. 23 (vpk)

29. beträffande lokalisering till Strängnäs av militärområdesförvaltningarnas
ledningsenheter i Mellersta militärområdet

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna 1989/90:FÖ2, 1989/90:FÖ3, 1989/90:FÖ7,

1989/90:FÖ13, 1989/90:Fö22 yrkande 2, 1989/90:Fö23 yrkande 7
och 1989/90:Fö27 yrkande 2 i denna del godkänner de riktlinjer
för förändringar som föredragande statsrådet har angett,

res. 24 (vpk) — villk. res.

23

res. 25 (c)

Vissa utbildningsfrågor inom marinen och flygvapnet

30. beträffande lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i
värnpliktslagen (1941:967)

att riksdagen antar regeringens förslag,

31. beträffande vissa utbildningsfrågor inom marinen och flygvapnet
i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

32. beträffande det organisatoriska ansvaret för vissa territorialförsvarsförband att

riksdagen avslår motion 1989/90:Föl5 yrkande 4,

33. beträffande konsekvenser för värnpliktiga av nedläggningen
av 117

att riksdagen avslår motion 1989/90:FÖ26,

34. beträffande personalkonsekvenser i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

Vissa förmåner till värnpliktiga

35. beträffande lag om ändring i lagen (1989:402) om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga

att riksdagen antar regeringens förslag,

Totalförsvarets planeringssystem

36. beträffande totalförsvarets planeringssystem

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört.

1989/90:FöU3

33

3 Riksdagen 1989190. 10 sami. Nr 3

Stockholm den 28 november 1989
På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s),
Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild
Bohlander (c), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg
(s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (vpk), Britt Bohlin (s), Alf
Egnerfors (s) och Inger Schörling (mp).

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) har inte deltagit i beslutet
vid momenten 12—27 i utskottets hemställan.

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag i propositionen på
grund av brister i underlaget (mom. 1)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 8 börjar med
''Utskottet vill" och slutar med "det följande" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med motionärerna i centerpartiets kommittémotion
Fö23 att förslagen i den nu behandlade propositionen vilar
på ett bristfälligt underlag. Huvuddelen av de synpunkter och förslag
som där framförs bygger på resultatet av första etappen av 1988 års
försvarskommittés arbete. Centerpartiet har i olika sammanhang kritiserat
att kommittén i detta utredningsarbete har haft att ta ställning till
arméns grundorganisation utan att först ha övervägt krigsorganisationens
behov utifrån en grundläggande säkerhetspolitisk bedömning. Det
är också enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt att resultatet av
detta utredningsarbete inte blivit remissbehandlat innan regeringen
med detta som grund utarbetade sin proposition. Med hänvisning till
det anförda anser utskottet att propositionen i sin helhet bör avslås av
riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag pä regeringens förslag i propositionen på
grund av brister i underlaget

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ23 yrkande 1
avslår regeringens förslag i propositionen,

2. Ny inriktning av arméns uppgifter och organisation
(mom. 2)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den fortgående miljöförstöringen,
samhällets ökade sårbarhet och de politiska förändringarna
i vår omvärld nu nått därhän att vi står inför en radikalt förändrad
hotbild. Det är därför angeläget att armén ges en grundorganisation
som är funktionell mot dessa skilda hotbilder och som tar fasta på en
situation där hotbilden blir allt mindre militär. Regementena skall,
förutom att ge en beredskap inför framtida militära hot — som
mycket väl kan utlösas av ekologiska katastrofer —, även kunna
nyttiggöras för beredskap och aktioner mot miljökatastrofer och långsiktig
miljöförstöring. Den organisation som föreslås av miljöpartiet de
gröna innebär bl.a. att nuvarande landskapsregementen skall behållas
med breddade uppgifter. Miljöpartiets förslag till organisation innebär
också enligt utskottets mening en konkret möjlighet att långsiktigt
behålla försvarets folkliga förankring. Totalförsvaret skall vara uppbyggt
så att det är hela folkets angelägenhet.

Om den positiva tendensen till internationell nedrustning fortsätter
kommer allt färre av våra värnpliktiga att behövas för vapentjänst.
Däremot behövs alla för att värna om vårt samhälle, om människor
och natur. Den i motion Fö 17 föreslagna modellen med allmän
värntjänst och miljövärn bör införas för både män och kvinnor. Stora
delar av nuvarande militära resurser i form av kvalificerade lärare
(officerare), organisationskompetens, kasernområden, fordon, övningsfält
osv. kan användas för miljövärn och civilt försvar.

Arméns grundorganisation bör utformas enligt principen att varje
försvarsområde utbildar de förband som behövs för områdets totalförsvar
samt förband som är lätt flyttbara över landet. Försvarskommittén
bör enligt utskottets mening genom tilläggsdirektiv ges i uppgift att
särskilt utreda en arméorganisation med den inriktning som anges i
motion FÖ17.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ny inriktning av arméns uppgifter och organisation att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Föl7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

1989/90:FöU3

35

3. Förbandsomsättningssystemet (mom. 4)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 12 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2 (c)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en kort förbandsomsättningstid
har flera fördelar som sammantaget överstiger de nackdelar,
främst kostnadsökningar, som redovisats. Den hämsta fördelen är
naturligtvis de avsevärda effektökningar i krigsorganisationen som en
kort omsättningstid medför. Detta utan att stora investeringar erfordras.
Både försvarskommitténs majoritet och försvarsministern anför
just den ekonomiska aspekten som argument för att förkasta kort
förbandsomsättning. Utskottet anser att även om en viss kostnadsökning
kan förutses, har denna inte tidigare på ett relevant sätt ställts
mot de påtagliga kvalitetsförbättringar och effektökningar i krigsorganisationen
som blir den naturliga följden. Utskottet anser att frågan
om omsättningstidens längd inte har belysts på ett tillfredsställande sätt
och att försvarskommittén i sitt fortsatta arbete bör ägna frågan särskilt
intresse. Därvid bör de kvalitativa fördelarna med kortare förbandsomsättningstider
beaktas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
detta till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förbandsomsättningssystemet
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1989/90:Fö23 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

4. Försök med förkortad grundutbildning (mom. 5)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 13 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 3 (c)" bort ha följande
lydelse:

Det är inte möjligt att förutse resultatet av dessa försök. Försöksresultaten
kan visa att utbildningstiden behöver förlängas eller förändras
på annat sätt. Om planeringsförutsättningar erfordras för myndigheterna
borde även sådana grunder vägas in vid planeringen. I annat fall
kan en ensidig planeringsgrund anses föregripa ett kommande beslut.
Utskottet vill betona att försöksverksamhet inte i högre grad än vad
som är oundgängligen nödvändigt läggs till grund för den fortsatta
planeringen och instämmer därmed med motionärerna i motionerna
FölO yrkande 1 (m), FÖ21 yrkande 1 (s) och FÖ23 yrkande 3 (c).

1989/90:FöU3

36

dels att utskottets hemställan i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försök med förkortad grundutbildning
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 1, 1989/90:F521 yrkande 1
och 1989/90:FÖ23 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

5. Uppföljning av försöken med förkortad
grundutbildning (mom. 7)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 13 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "därför avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har funnit flera anledningar att ta fasta på vad motionärerna
har anfört och anser att ett parlamentariskt organ snarast bör
inrättas för att kontinuerligt följa försöken med förkortad grundutbildning.
Försvarskommittén kan med hänsyn till sin huvuduppgift och
till tiden begränsade uppdrag inte ägna denna fråga tillräcklig uppmärksamhet.
Det nya organet bör naturligtvis hålla försvarskommittén
noga underrättad om sina iakttagelser.

dels att utskottets hemställan i moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande uppföljning av försöken med förkortad grundutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ27 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Uppskjutande av besluten rörande arméns
grundorganisation (mom. 10)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1 (m, c)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag innebär,
som motionärerna i motion FÖ18 påpekar, beslut om en genomgripande
förändring av armén och detta innan riksdagen ges möjlighet att
fatta beslut om försvarsmaktens uppgifter, målsättning och storlek.
Risken är uppenbar att handlingsfriheten i det kommande försvarsbeslutet
att välja en annan inriktning därigenom kommer att beskäras.
Utskottet anser således, i enlighet med motion FÖ18 yrkande 1 (m, c),
att arbetsgången i stället bör vara att först klarlägga det säkerhetspolitiska
läget och därefter lägga fast totalförsvarets och därmed försvarsmaktens
uppgifter m.m. innan grundorganisationen kan dimensioneras och
fastställas. Utskottet vill inför det fortsatta arbetet också framhålla att
de av försvarsministern redovisade beräkningsgrunderna (s. 32—34)
har många brister. Bl.a. har inte tillbörligt beaktats att de föreslagna

1989/90:FöU3

37

grundorganisationsförändringarna medför stora investeringar i närtid.
Särskilt oroande finner utskottet det förhållandet vara att investeringar
föranledda av omflyttningar också skall inrymmas inom befintlig ekonomisk
ram. Detta kommer att medföra ytterligare begränsningar vad
avser såväl materielinköp som förbandsproduktion under de närmaste
fem åren. Beräkningsgrunderna kan därför inte utan vidare läggas till
grund för det fortsatta arbetet. Vägledande bör i stället vara de synpunkter
på de ekonomiska beräkningar som har anförts i moderata
samlingspartiets motion FölO och centerpartiets kommittémotion FÖ23
samt vad utskottet i övrigt har anfört.

dels att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande uppskjutande av besluten rörande arméns grundorganisation att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ18 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Uppskjutande av besluten rörande arméns
grundorganisation (mom. 10)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1 (m, c)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det säkerhetspolitiska läget måste klarläggas innan
ställning kan tas om det framtida totalförsvaret vad gäller försvarsuppgifter
och dimension. Regeringens förslag innebär att arméns grundorganisation
läggs fast innan riksdagen getts möjlighet att fetta beslut om
säkerhetspolitiken. Med tanke på de senaste månadernas händelseutveckling
i Europa framstår detta som orimligt. Handlingsfriheten för
kommande försvarsbeslut får inte begränsas och utskottet anser därför,
i enlighet med motion Fö 18 yrkande 1, att besluten rörande arméns
grundorganisation måste uppskjutas.

dels att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande uppskjutande av besluten rörande arméns grundorganisation att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:FÖ18 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Avslag på propositionens förslag om arméns
grundorganisation och godkännande av vissa
riktlinjer (mom. 11)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i den av folkpartiet i motion FÖ15 redovisade
grundsynen på försvarsmaktens utveckling. Utskottet anser att de för -

1989/90:FöU3

38

ändringar i arméns grundorganisation som nu erfordras bör utgå ifrån
1987 års försvarsbesluts inriktning med syfte att öka försvarets kvalitet
och förmåga. För att nå detta mål är emellertid regeringens förslag inte
tillräckliga. Det erfordras åtgärder av den omfattning som framgår av
folkpartiets partimotion såsom bl.a. en ökad differentiering av utbildningstider
och ytterligare omstrukturering inom armén. Eftersom det i
dag finns stora brister i arméns nuvarande förband behövs det samtidigt
ekonomisk förstärkning för att göra reformerna trovärdiga. Utskottet
anser det därför inte möjligt eller ens lämpligt att nu ta
ställning till enskildheter i regeringens förslag, som enbart tillgodoser
ett begränsat behov av åtgärder. Regeringen bör därför snarast till
riksdagen återkomma med kompletterande förslag i enlighet med de
riktlinjer som framgår av motion Fö 15, yrkande l (fp).

dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avslag på propositionens förslag om arméns
grundorganisation och godkännande av vissa riktlinjer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Föl5 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Analys av en framtida arméorganisation (mom. 12)

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "bör avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har förståelse för motionärens förslag rörande behovet av
en analys av möjligheterna till en framtida arméorganisation. Härmed
är det angeläget att koncentration till storregementen vägs mot fördelen
av mera "spridd" arméorganisation.

Som påtalas i motion 1989/90:Fö6 kan en koncentration av militär
utbildning ofördelaktigt påverka den allmänna försvarsviljan i värnpliktssystemet
och frivilligorganisationernas förutsättningar. Kostnadsutvecklingens
påverkan på svensk försvarsindustri bör vidare belysas i
analysen. Inriktningen bör enligt utskottets mening i stort utgå från
dagens organisation med nuvarande storlek på de brigadproducerande
regementena.

dels att utskottets hemställan i moment 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande analys av en framtida arméorganisation

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:FÖ6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Nedläggning av Livregementets grenadjärer
I 3/Fo 51 i Örebro (mom. 13)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

1989/90:FöU3

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

39

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med
"Beträffande I 3/Fo 51" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:

Beträffande l 3IFo 51 har utskottets överväganden lett till uppfattningen
att riksdagen inte bör godkänna propositionens riktlinjer beträffande
nedläggning av detta förband. Utskottet vill därvid främst
peka på det olämpliga i den föreslagna beslutsordningen samt de
negativa konsekvenser en nedläggning skulle medföra för stödet till
frivilligverksamheten. En nedläggning som enligt många är omotiverad
riskerar också medföra att förståelsen för den allmänna värnplikten
minskar. Den redovisade ekonomiska beräkning som enligt propositionen
motiverar en nedläggning finner utskottet inte heller övertygande.
Detta innebär att riksdagen i enlighet med motionerna FÖ4 (s), Fö8
(fp), FölO yrkande 3 (m) i denna del, FÖ19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande
4 (c) i nu behandlad del bör ge regeringen till känna att regementet
skall behållas.

dels att utskottets hemställan i moment 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande nedläggning av Livregementets grenadjärer
[ 3IFo 51 i Örebro

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motionerna 1989/90:FÖ4, 1989/90:FÖ8, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i
denna del, 1989/90:Föl9 och 1989/90:Fö23 yrkande 4 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om att regementet skall behållas,

11. Nedläggning av Livregementets grenadjärer
I 3/Fo 51 i Örebro (mom. 13)

Under förutsättning av avslag på reservation 7
Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med
"Beträffande / 3/Fo 51" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att försvarsområdesregementena har och i en framtida
grundorganisation kommer att ha en central och viktig funktion, i
enlighet med miljöpartiet de grönas partimotion FÖ17. Mot denna
bakgrund bör riksdagen ej godta regeringens förslag om nedläggning av
I 3/Fo 51. Motionerna FÖ4 (s), FÖ8 (fp), FölO yrkande 3 (m) i denna
del, FÖ19 (c, vpk) och FÖ23 yrkande 4 (c) i nu behandlad del bör
bifallas av riksdagen till den del de förordar ett bibehållande av
regementet.

1989/90: FöU3

40

dels att utskottets hemställan i moment 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande nedläggning av Livregementets grenadjärer

l 3/Fo 51 i Örebro

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av
motionerna 1989/90:FÖ4, 1989/90:FÖ8, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i
denna del, 1989/90:Föl9 och 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna
del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om att regementet skall behållas,

12. Nedläggning av Kronobergs regemente
I 11/Fo 16/18 i Växjö (mom. 14)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid en sammanvägning av de i propositionen, motionerna
och uppvaktningarna framförda motiven för och emot en nedläggning
av 1 11/Fo 16/18 funnit att övervägande skäl talar för att detta
regemente inte bör läggas ned. Utskottet vill därvid främst peka på det
olämpliga i den föreslagna beslutsordningen samt de negativa konsekvenser
en nedläggning skulle medföra för stödet till frivilligverksamheten.
En nedläggning som enligt många är omotiverad riskerar också
medföra att förståelsen för den allmänna värnplikten minskar. Den
redovisade ekonomiska beräkning som enligt propositionen motiverar
en nedläggning finner utskottet inte heller övertygande. Därav följer
att motionerna Föl (c), FÖ5 (c), FölO yrkande 3 (m) i här berörd del,
FÖ12 (fp) och FÖ23 yrkande 4 till den del det rör I 11 samt FÖ25 (m)
bör tillstyrkas och att riksdagen bör ge regeringen till känna att
regementet skall behållas.

dels att utskottets hemställan i moment 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande nedläggning av Kronobergs regemente
1 11/Fo 16118 i Växjö

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motionerna 1989/90:Föl, 1989/90:FÖ5, 1989/90:Föl0 yrkande 3 i
denna del, 1989/90:Föl2, 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del
och 1989/90:Fö25 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

13. Nedläggning av Kronobergs regemente
I 11/Fo 16/18 i Växjö (mom. 14)

Under förutsättning av avslag på reservation 7
Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

1989/90:FöU3

41

4 Riksdagen 1989/90. 10 sami. Nr 3

Utskottet anser att försvarsområdesregementena har och i en framtida
grundorganisation kommer att ha en central och viktig funktion, i
enlighet med miljöpartiet de grönas partimotion FÖ17. Mot denna
bakgrund bör riksdagen ej godta regeringens förslag om nedläggning av
I 11/Fo 16/18. Motionerna Föl (c), FÖ5 (c), FölO yrkande 3 (m) i här
berörd del, Fö 12 (fp) och FÖ23 yrkande 4 till den del det rör 1 11 samt
FÖ25 (m) bör bifallas av riksdagen till den del de förordar ett bibehållande
av regementet.

dels att utskottets hemställan i moment 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande nedläggning av Kronobergs regemente
l 11/Fo 16/18 i Växjö

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av
motionerna 1989/90:Föl, 1989/90:FÖ5, 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i
denna del, 1989/90:FÖ12, 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del
och 1989/90:Fö25 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om att regementet skall behållas,

14. Nedläggning av Bohusläns regemente I 17 i
Uddevalla (mom. 15)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "1
sina" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

I sina slutliga överväganden i fråga om de brigadproducerande
regementenas inriktning har utskottet funnit att I 17 bör behållas.
Utskottet vill därvid främst peka på det olämpliga i den föreslagna
beslutsordningen samt de negativa konsekvenser en nedläggning skulle
medföra för stödet till frivilligverksamheten. En nedläggning som
enligt många är omotiverad riskerar också medföra att förståelsen för
den allmänna värnplikten minskar. Den redovisade ekonomiska beräkning
som enligt propositionen motiverar en nedläggning finner utskottet
inte heller övertygande. Därmed bör motion FölO yrkande 3 i nu
berörd del (m), FÖ16 (s, m, fp, c, vpk, mp) och FÖ23 yrkande 4 i nu
berörd del (c) bifallas och riksdagen bör ge regeringen till känna att
regementet skall behållas.

dels att utskottets hemställan i moment 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande nedläggning av Bohusläns regemente l 17 i
Uddevalla

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:FÖ16
och 1989/90:FÖ23 yrkande 4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet
skall behållas,

1989/90:FöU3

42

15. Nedläggning av Bohusläns regemente I 17 i
Uddevalla (mom. 15)

Under förutsättning av avslag på reservation 7
Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "I
sina" och slutar med "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att brigadproducerande regementen har och i en
framtida grundorganisation kommer att ha en central och viktig funktion,
i enlighet med miljöpartiet de grönas partimotion Fö 17. Mot
denna bakgrund bör riksdagen ej godta regeringens förslag om nedläggning
av I 17. Motionerna FölO yrkande 3 i denna del (m), Fölö
(s, m, fp, c, vpk, mp) och FÖ23 yrkande 4 i denna del (c) bör bifallas
av riksdagen till den del de förordar ett bibehållande av regementet.

dels att utskottets hemställan i moment 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande nedläggning av Bohusläns regemente I 17 i
Uddevalla

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av
motionerna 1989/90:Föl0 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föl6
och 1989/90:Fö23 yrkande 4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om att regementet
skall behållas,

16. Avveckling av P 6 anläggningar i Kristianstad
m.m. (mom. 16)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med
"Beträffande P 6 " och slutar med "och 2 (c)" bort ha följande
lydelse:

Beträffande P 6 har utskottet funnit att riksdagen bör godkänna
föreslagna riktlinjer beträffande en avveckling av anläggningen i Kristianstad
med det tillägget att P 6 bör bevara sin ställning som regemente
och samlokaliseras i Norra Åsum med A 3. Riksdagen bör därför avslå
motion FÖ24 yrkande 1 (c). Motionerna FölO yrkande 3 (m) i denna
del, Föll yrkande 1 (fp), FÖ23 yrkande 5 (c) och FÖ24 yrkande 2 (c)
överensstämmer med utskottets uppfattning och bör bifallas.

dels att utskottets hemställan i moment 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande avveckling av P 6 anläggningar i Kristianstad,
m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 3 i denna del, 1989/90:Föll
yrkande 1, 1989/90:Fö23 yrkande 5, 1989/90:FÖ24 yrkande 2
samt med avslag på motion 1989/90:FÖ24 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

1989/90:FöU3

43

17. Enbrigadregementen (mom. 17)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "därför avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att det finns flera skäl som talar för att redan
nu slå fast systemet med enbrigadregementen. Erfarenheterna visar att
vid ett dubbelbrigadsregemente så kommer den ena brigaden att bli
nerprioriterad i flera avseenden. Vidare skapas vid ett enbrigadregemente,
till skillnad från vid dubbelbrigadregementet, förutsättningar
för ett rationellt utnyttjande av yrkesofficerarna eftersom behoven i
freds- och krigsorganisationen nära överensstämmer. Motion Fö 10
yrkande 2 (m) bör därför bifallas.

dels att utskottets hemställan i moment 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande enbrigadregementen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Föl0 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. Kostnadsberäkningar av samlokaliseringar
(mom. 19)

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Arne Andersson i Ljung, Göran Allmér och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "inte tillstyrka" bort ha följande
lydelse:

Den sammantagna effekten av en samlokalisering av förband kan
inte värderas förrän det har gått åtskilliga år efter förändringen. Många
faktorer påverkar efterkalkylen. Det är en grundläggande brist att
investeringskostnader inte värderas annorlunda än som engångsbelopp
i statsbudgeten. Som påpekas i motion Fö 10 (m) ger en direktavskrivning
av investeringar inte en rättvisande bild av de faktiska kostnaderna
för att ta i anspråk fasta resurser.

Enligt utskottets mening är det påkallat att noga utvärdera de samlokaliseringar
av förband som har genomförts sedan 1970. Ekonomiska
beräkningar bör genomföras med redovisning enligt skilda beräkningsmetoder
i fråga om kapitalkostnader. Resultaten av en sådan studie bör
ligga till grund för eventuella kommande förslag om samlokalisering
av militär verksamhet. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med
bifall till motion Fö 10 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.

1989/90: Fö U 3

44

dels att utskottets hemställan i moment 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande kostnadsberäkningar av samlokaliseringar
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1989/90:FÖ10 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om kostnadsberäkningar för
samlokalisering av militär verksamhet,

19. Flyttning av Svea ingenjörregemente till
Strängnäs (mom. 21)

Under förutsättning av avslag på reservation 7
Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar med
"Operativa skäl" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Operativa skäl och beredskapsskäl talar för att allsidigt sammansatta
förband kan mobilisera i varje militärområde. Ing 1 i Södertälje har ett
modernt etablissemang och goda utbildningsbetingelser. I överensstämmelse
med motiveringarna till motion FÖ17 från miljöpartiet de gröna
anser utskottet att Ing 1 i nuvarande etablissemang bör omvandlas till
ett centrum för ingenjörutbildning. Någon flyttning till Strängnäs bör
alltså inte ske. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan i moment 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande flyttning av Svea ingenjörregemente till Strängnäs att

riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1989/90:FÖ9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

20. Nedläggning av Norrlands trängregemente och
Skånska trängregementet (mom. 22 och 23)

Under förutsättning av avslag på reservation 7
Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar med "Mot
denna" och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden" bort ha
följande lydelse:

I överensstämmelse med motiveringarna till motion FÖ17 från miljöpartiet
de gröna anser utskottet att underhållsfunktionen har så stor
betydelse för landets totalförsvar att det behövs ett trängcentrum i varje
militärområde. I Södra militärområdet och Nedre Norrlands militärområde
bör finnas trängcentrum i Hässleholm resp. Sollefteå. T 3 och
T 4 bör därför på nuvarande lokaliseringsorter behållas som självständiga
enheter och ges delvis ändrade uppgifter. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 22 och 23 bort ha följande
lydelse:

1989/90:FöU3

45

22. beträffande nedläggning av Norrlands trängregemente

att riksdagen med avslag på propositionen samt med bifall till
motionerna 1989/90:Föl4 yrkandena 1 och 2, 1989/90:F518 yrkande
2, 1989/90:Fö20 i denna del och 1989/90:Fö24 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

23. beträffande nedläggning av Skånska trängregementet

att riksdagen med avslag på propositionen samt med bifall till
motionerna 1989/90:Föll yrkande 2, 1989/90:F520 i denna del
och 1989/90:FÖ24 yrkande 3 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

21. Vissa försvarsområdesmyndigheter (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 12

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med
"Utskottets ställningstagande" och på s. 23 slutar med "i Västerås" bort
ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande i det föregående att
I 3/Fo 51 och I 11/Fo 16/18 skall bevaras följer att regeringens förslag
om inrättande av försvarsområdesstaber i Växjö och Örebro kan avslås.
En sådan åtgärd blir inte nödvändig om riksdagen följer utskottet.
Däremot bör propositionens förslag om upprättande av nya försvarsområdesstaber
i Kalmar och Västerås fullföljas. Detta i enlighet med
motionerna FölO yrkande 5 (m) och FÖ23 yrkande 6 (c).

dels att utskottets hemställan i moment 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande vissa försvarsområdesmyndigheter
att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motionerna 1989/90:FÖ10 yrkande 5 och 1989/90:FÖ23 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

22. Vissa försvarsområdesmyndigheter (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11 och 13
Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med
"Utskottets ställningstagande" och på s. 23 slutar med "i Västerås" bort
ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående att I 3/Fo 51 och
I 11/Fo 16/18 skall bevaras, med den inriktning som framgår av miljöpartiet
de grönas partimotion Fö 17, innebär att regeringens förslag om
inrättande av försvarsområdesstaber i Växjö och Örebro bör avslås. En
sådan åtgärd behöver inte vidtas om riksdagen följer utskottet. Däremot
bör propositionens förslag om upprättande av nya försvarsområ -

1989/90:FöU3

46

desstaber i Kalmar och Västerås fullföljas med den inriktning som
finns uttalad i partimotionen FÖ17. Motionerna FölO yrkande 5 (m)
och FÖ23 yrkande 6 (c), bör därför bifallas till den del som de
omfattar upprättande av försvarsområdesstaber i Växjö och Örebro.

dels att utskottets hemställan i moment 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande vissa försvarsområdesmyndigheter
att riksdagen med avslag på propositionen samt med anledning
av motionerna 1989/90:Föl0 yrkande 5 och 1989/90:FÖ23 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

23. Lokalisering till Strängnäs av
militärområdesstaben i Mellersta militärområdet
(mom. 28)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "bör avslås" bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att de nuvarande militärområdesstaberna för
Östra militärområdet och för Bergslagens militärområde är belägna i
Strängnäs resp. Karlstad. I valet mellan lokaliseringsorter för den nya
militärområdesstaben i Mellersta militärområdet anser utskottet att
goda skäl talar för Karlstad. Skälen har utvecklats i partimotion FÖ27
(vpk) och i motion FÖ22 (m). Genom en lokalisering till Karlstad
uppnås enligt utskottets mening både operativa och personalmässiga
fördelar. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande lokalisering lill Strängnäs av militärområdesstaben
i Mellersta militärområdet

att riksdagen med avslag på propositionen samt med bifall till
motionerna 1989/90:FÖ22 yrkande 1 och 1989/90:FÖ27 yrkande
2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om lokalisering till Karlstad,

24. Lokalisering till Strängnäs av
militärområdesförvaltningarnas ledningsenheter i
Mellersta militärområdet (mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservation 23
Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "till Strängnäs" bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att förvaltningarnas ledningsdelar bör lokaliseras i
närheten av militärområdesstaben. För detta talar särskilt de föränd -

1989/90:FöU3

47

ringar inom underhållsfunktionen som utskottet har berört tidigare.
Utskottet förordar därför alternativet Karlstad. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande lokalisering till Strängnäs av militärområdesförvaltningarnas
ledningsenheter i Mellersta militärområdet
att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna
1989/90:FÖ2 och 1989/90:FÖ3 samt med bifall till motionerna
1989/90:FÖ7, 1989/90:FÖ13, 1989/90:FÖ22 yrkande 2,

1989/90:Fö23 yrkande 7 och 1989/90:Fö27 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om lokalisering till Karlstad,

25. Lokalisering till Strängnäs av
militärområdesförvaltningarnas ledningsenheter i
Mellersta militärområdet (mom. 29)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "till Strängnäs" bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att ifrågavarande förvaltningsledningar inte behöver
lokaliseras i närheten av militärområdesstaben. Om staben i enlighet
med regeringens förslag lokaliseras till Strängnäs talar operativa skäl
starkt för att ledningsenheterna lokaliseras till Karlstad. Enligt utskottets
mening ökar därigenom uthålligheten i kris och krig. Även från
personalpolitisk synpunkt är valet av Karlstad en fördel. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande lokalisering till Strängnäs av militärområdesförvaltningarnas
ledningsenheter i Mellersta militärområdet
att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna
1989/90:FÖ2 och 1989/90:FÖ3 samt med bifall till motionerna
1989/90:Fö7, 1989/90:Föl3, 1989/90:FÖ22 yrkande 2,

1989/90:FÖ23 yrkande 7 och 1989/90:FÖ27 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om lokalisering till Karlstad,

Särskilda yttranden

1. Frivilligverksamheten

Arne Andersson i Ljung (m), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér
(m), Ivar Virgin (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Vi vill framhålla att förutsättningar för den viktiga frivilligverksamheten
kommer att radikalt försämras genom den föreslagna omstrukture -

1989/90:FöU3

48

ringen av arméns grundorganisation. Särskilt kommer nedläggningen
av bygderegementena att ha mycket negativa följder för frivilligverksamheten
i berörda län. Med hänsyn till bl.a. detta har vi i reservationer
föreslagit att dessa regementen skall behållas.

Moderata samlingspartiets och centerpartiets positiva syn på frivilligverksamheten
framgår av motion FölO (m) och Fö23 (c). Utskottets
uttalande om betydelsen av de frivilliga insatserna i det svenska totalförsvaret
ligger väl i linje med denna uppfattning.

2. Regionalpolitiska konsekvenser i Sollefteå

Inger Schörling (mp) anför:

Sollefteå kommun är känslig från arbetsmarknadssynpunkt. Som utskottet
har anfört kan en minskning av statlig eller annan verksamhet
medföra problem. Den grundorganisation som föreslås i motion FÖ17
från miljöpartiet de gröna innebär att Sollefteå, så vitt jag kan se,
tilldelas en utökad försvarsverksamhet genom att det inrättas ett trängcentrum
för Nedre Norrland.

Jag räknar med att försvarsbeslutet 1991 kommer att påverka arméns
grundorganisation i den riktning som förordas i motion FÖ17
från miljöpartiet de gröna. I Sollefteå kommer — utöver ett integrerat
försvarsområdesregemente — att finnas ett trängcentrum med verksamhet
av stor betydelse för totalförsvaret i Nedre Norrland.

3. Förändringar beträffande arméns skolor

Inger Schörling (mp) anför:

Den sammantagna hotbilden för Sverige är sådan att den bör påverka
bl.a. formerna för plikttjänstgöring och arméns grundorganisation. Det
förändrade militära hotet och det starkt uppväxande hotet mot människornas
livsmiljö bör — som närmare utvecklas i motion Fö 17 från
miljöpartiet de gröna — också inverka på arméns skolorganisation.
Miljövärn bör utvecklas, läras ut och bedrivas vid militära enheter,
bl.a. vid ett flertal av arméns skolor. Med tanke på samverkan med
statens räddningsverk, kemikalieinspektionen m.fl. synes det lämpligt
att lokalisera en arméns officersskola till Karlstad. Jag räknar med att
försvarsbeslutet 1991 kommer att bejaka en sådan inriktning.

1989/90:FöU3

49

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i
värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) i momentets
lydelse enligt lagen (1989:403) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

1. De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt
kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefal minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning
som omfattar för

1. menig kategori G minst 385 och högst 425 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högst 455 dagar,

3. menig kategori E minst 505 och högst 525 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 455 dagar,

5. plutonsbefäl minst 410 och högst 525 dagar eller, om den värnpliktige
har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 455
dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefal samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 1. menig kategori G eller F minst

225 och högst 250 dagar, 240 och högst 265 dagar,

2. menig kategori E minst 290 2. menig kategori E minst 400 och

och högst 315 dagar, högst 425 dagar eller, i befattning i

kust jägar förband, minst 290 och
högst 315 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefal minst 380 och 4. plutonsbefäl minst 410 och

högst 405 dagar, högst 435 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

1989/90:FöU3

Bilaga 1

50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i
underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4. plutonsbefal minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefal samma tid som för plutonsbefal samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda
befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

6. tekniker, vid armén minst 320 6. tekniker vid armén minst 320

och högst 345 dagar och vid kustar- och högst 345 dagar,

tilleriet minst 380 och högst 405 dagar,

7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till be- Värnpliktig, som uttagits till bevaknings-
eller depåtjänst, skall vaknings- eller depåtjänst, skall

fullgöra grundutbildning som om- fullgöra grundutbildning som omfattar
vid fattar minst 220 och högst 245 da gar.

1. armén minst 220 och högst
245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310
dagar,

3. kustartilleriet minst 285 och
högst 310 dagar,

4. flygvapnet minst 310 och högst
335 dagar.

B. Värnpliktig vid armén, kustar- B. Värnpliktig skall fullgöra

tilleriet och flygvapnet skall full- vid armén och flygvapnet högst fem,

göra högst fem och vid flottan högst vid flottan högst två och vid kustar två

krigsförbandsövningar. tilleriet högst fyra krigsförbandsöv ningar.

Krigsförbandsövning skall vid Krigsförbandsövning skall vid

armén och kustartilleriet omfatta armén omfatta för värnpliktig i be för

värnpliktig i befattning för fattning för

1. menig högst 21 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst
25 dagar,

2. gruppbefäl högst 25 dagar,

3. plutons- eller kompanibefal högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid Krigsförbandsövning skall vid

flottan omfatta för värnpliktig i be- marinen omfatta för värnpliktig i

fattning för befattning för

1. menig högst 15 eller, i särskilt 1. menig högst 15 eller, i särskilt

1989/90: Fö U3

Bilaga 1

51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kvalificerad befattning för menig, kvalificerad befattning för menig

högst 20 dagar, eller i befattning för menig kategori

E i kustjägarförband, högst 20 dagar,

2. gruppbefäl högst 20 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning
för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl,
högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare
kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst
två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar
om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar
för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning Tiden för en krigsförbandsövning

får tagas i anspråk för en facköv- får tagas i anspråk för en fackövning.
En krigsförbandsövning för ning.

värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg
vid flottan får uppdelas i
högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig
i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan
åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen
samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst
åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den
värnpliktige medger det.

1989/90:FöU3

Bilaga 1

52

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga

Härigenom föreskrivs att lagen (1989:402) om försök med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) får försöksvis
grundutbildningen för vissa värnpliktiga som är inkallade eller skall kallas
in till grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31 augusti
1991 omfatta minst 150 dagar och högst 227 dagar för meniga kategori G,
F och E vid armén och kategori G och F vid marinen.

Försöken får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500
värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår.

Värnpliktiga som omfattas av försöken
med förkortad grundutbildning
och tjänstgör kortare tid än
180 dagar skall ha rätt till familjepenning
eller bostadsbidrag enligt
bestämmelserna i 16§ familjebidragslagen
(1978:520). Därvid skall
vad som i dessa bestämmelser sägs
om 180 dagar i stället avse 135 dagar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90:FöU3

Bilaga 2

53

Innehållsförteckning

1989/90: FÖU3

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Bakgrund 7

Vissa övergripande frågor 8

Arméns utbildning och förbandsomsättning 9

Föredragande statsrådet 9

Utskottet 11

Arméns grundorganisation 14

Utskottet 15

Övergripande ställningstaganden 15

Brigadproducerande regementen 17

Specialtruppslag 19

Skolor m.m 21

Försvarsområdesmyndigheter 22

Regionalpolitiska konsekvenser 23

Övrigt 23

Operativ ledning 24

Föredragande statsrådet 24

Utskottet 24

Personalkonsekvenser 25

Föredragande statsrådet 26

Utskottet 26

Vissa utbildningsfrågor inom marinen och flygvapnet 27

Utskottet 27

Vissa förmåner till värnpliktiga 28

Föredragande statsrådet 28

Utskottet 28

Granskning av planeringssystemet 28

Bakgrund 28

Föredragande statsrådet 29

Utskottet 29

Hemställan 30

Reservationer 34

Särskilda yttranden 48

Bilaga 1 Lag om ändring i lagen (1989:403) om ändring i

värnpliktslagen (1941:967) 50

Bilaga 2 Lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med
förkortad grundutbildning av värnpliktiga 53

54