Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU4

Samordnad länsförvaltning (prop.

1988/89:154) 1989/90

BoU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag om en ny statlig
regional förvaltning. Förslaget innebär att en ny länsstyrelse bildas av
de verksamheter som i dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden,
lantbruksnämnden samt den nuvarande länsstyrelsen. Viss del av
länsbostadsnämndens verksamhet föreslås också ingå i den nya länsstyrelsen,
som i övrigt får vidgade befogenheter i vad avser kommunikationsområdet,
skogsvården och trafiksäkerheten. På vissa andra områden
föreslås ett utvidgat samrådsförfarande.

Utskottet gör fem tillkännagivanden till regeringen. Det gäller
nämndorganisationen i Stockholms län och Gotlands län, betydelsen
av att det allmänna skolväsendet (år en stark inriktning mot utvärdering
och tillsyn/inspektion, vissa länsbostadsnämndsfrågor, ändrad benämning
på den föreslagna utbildningsnämnden och vissa personalpolitiska
frågor.

28 reservationer har avgivits bl.a. om avslag på propositionen (c,
mp) till förmån för ett s.k. länsdemokratiskt alternativ. Reservation
(m, fp) har avgivits om de nationella målens genomslagskraft. I en
reservation (c, vpk) föreslås att landstingen skall välja samtliga ledamöter
i de nämnder som föreslås finnas vid sidan av länsstyrelsens
styrelse.

Åtta särskilda yttranden har avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:154 föreslagit riksdagen att

1. anta ett vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt giltighet
av lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning,

2. godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för en
reform av den statliga regionala förvaltningen.

1 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 4

Motionerna

1989/90: Bo U4

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1989/90:Bol av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
regionala organisationen av fiskefrågorna.

1989/90:Bo2 av Stina Gustavsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:154 om ny regional statlig
förvaltning,

2. att riksdagen, därest yrkande 1 ej vinner bifall, beslutar att

samtliga ledamöter, inkl. ordföranden, i de nya nämnderna utses av

landstingen.

1989/90:Bo3 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handläggningen och organisationen av fiskefrågorna.

1989/90:Bo4 av Anita Persson och Olle Svensson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den regionala organisationen av fiskefrågorna.

1989/90:Bo5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla
nämndledamöter bör väljas av landstinget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

nämndernas ordförande bör väljas av landstinget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

nämnd- och styrelseledamöter bör fa initiativrätt och att detta skrivs in
i en ny länsstyrelseinstruktion,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunikationsnämnd/vägförvaltning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lantmäteriet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Stockholms län och Gotlands län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genomförandet.

1989/90:Bo6 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utseende
av förtroendemän i länsstyrelsens styrelse.

1989/90:Bo7 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibehållande av de regionala fiskenämnderna i
den statliga regionala förvaltningen.

1989/90:Bo8 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fiskeriadministrationens organisation på regional nivå.

1989/90:Bo9 av Åke Wictorsson och Sören Lekberg (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de i
proposition 1988/89:154 föreslagna fem obligatoriska nämnderna i
Stockholms län skall utgå och ersättas med en möjlighet för regeringen
att efter framställning från länsstyrelsens styrelse besluta om inrättande
av särskild/särskilda nämnd/nämnder för specifika ämnesområden.

1989/90:Bol0 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att fiskefrågor av regional karaktär
även fortsättningsvis skall handläggas på länsnivå.

1989/90:Boll av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional
kompetens och sakkunskap vad gäller fiskefrågor inom de nya länsstyrelserna.

1989/90:Bol2 av Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lantmäteriverkets organisation och ledning.

1989/90:Bol3 av Rune Backlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att regionala fiskefrågor även fortsättningsvis
skall handläggas på länsnivå,

2. att riksdagen beslutar att fiskenämndernas nuvarande kompetens
och resurser inordnas i den nya länsstyrelsen från den 1 juli 1991,

3. att riksdagen beslutar att länsstyrelsen i Jönköpings län får ansvaret
för samordnande uppgifter vad gäller fisket i Vättern.

1989/90:Bol4 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkning av den sociala funktionen inom länsstyrelserna.

1989/90:Bol5 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
fiskefrågor även fortsättningsvis skall handläggas på länsnivå och att
fiskenämndernas samtliga resurser och kompetens skall inordnas i de
nya länsstyrelserna.

1989/90:Bol6 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regionala fiskefrågor även fortsättningsvis bör handläggas på länsnivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

fiskenämnderna bör inordnas i de nya länsstyrelserna från den 1 juli
1991,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

länsstyrelserna i Jönköpings och Kronobergs län bör få ansvaret för
samordnande uppgifter vad gäller fiske i Vättern resp. Bolmen.

1989/90:Bol7 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en tydligare ansvarsfördelning mellan
de statliga och kommunala huvudmännen,

1989/90: Bo U4

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den oklara ansvarsfördelningen mellan de nya
länsstyrelserna och de centrala ämbetsverken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsarbetsnämnderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att ytterligare se över länsbostadsnämndernas
kvarvarande uppgifter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fiskefrågorna i samband med reformgenomförandet
bör ingå i de nya länsstyrelserna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningsfrågorna,

7. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibilitet
i länsstyrelsernas beslutsorgan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
länsstyrelsen själv bör ges rätt att besluta om den interna beslutsorganisationen
och att tillsätta ledamöterna i de nämnder eller beredningsorgan
som den beslutat att inrätta,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av juridisk kompetens vid länsstyrelserna.

1989/90:Bol8 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
den regionala organisationen av fiskefrågorna.

1989/90:Bol9 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
organisationen av den nya regionala statliga förvaltningen.

1989/90:Bo20 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
regionala organisationen av fiskefrågorna.

1989/90:Bo21 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:154 om en ny regional
statlig förvaltning och hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts med direktiv att utarbeta förslag i enlighet med vad
som anförts i motion 1989/90:Bo30,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den regionala statliga förvaltningen i avvaktan på
en länsdemokratisk reform,

3. att riksdagen — därest yrkandena 1 och 2 ej vinner riksdagens
bifall — som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om val och sammansättning av de obligatoriska nämnderna.

1989/90: Bo U4

1989/90:Bo22 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att fiskefrågor av regional karaktär
även fortsättningsvis skall handläggas på länsnivå och att fiskenämnderna
skall inordnas i de nya länsstyrelserna.

1989/90:Bo23 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgångspunkter för organisatoriska förändringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsskolnämnderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunikationer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lantbruksnämnderna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skogsvårdsstyrelserna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överlantmätaren,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskenämnderna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsbostadsnämnderna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förtroendemannainflytandet i den nya länsstyrelsen.

1989/90:Bo24 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:154,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om stärkt regionalt självstyre i form av direktvalda regionala parlament
enligt vad som anförts i motionen utreds.

1989/90:Bo25 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen om ny regional statlig förvaltning,

2. att riksdagen — därest yrkande 1 ej vinner riksdagens bifall

— som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lantbruksnämnderna,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den framtida
trädgårdsrådgivningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fiskefrågor av regional karaktär även fortsättningsvis skall handläggas
på länsnivå.

1989/90:Bo26 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de sociala funktionernas roll i den nya organisationen.

1989/90: Bo U4

1989/90:Bo27 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en statlig skolinspektion.

1989/90:Bo28 av Jan Fransson och Lars Svensson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att länsstyrelsen själv beslutar om vem som skall vara
ordförande i resp. nämnd.

1989/90:Bo29 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
den regionala organisationen av fiskefrågorna.

1989/90:Bo30 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:154 om ny regional statlig
förvaltning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts, med direktiv att utarbeta förslag om införande av länsdemokrati
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Bo31 av Pär Granstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:154 om en ny statlig
förvaltning,

2. att riksdagen — därest yrkande 1 ej vinner riksdagens bifall

— avslår proposition 1988/89:154 såvitt avser förslag om införande av
fem obligatoriska nämnder vid sidan av länsstyrelsen i enlighet med
vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för att stärka förtroendemannainflytandet
på länsnivå innebärande att länsstyrelsens styrelse skall ha möjlighet
att vid behov inrätta nämnder eller andra politiskt sammansatta
organ.

dels de från konstitutionsutskottet till bostadsutskottet överlämnade
motionerna

1988/89:K229 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att regionala parlament skall inrättas och att
dessa skall ersätta nuvarande landsting och länsstyrelser,

2. att riksdagen beslutar att de i yrkande 1 föreslagna parlamenten
skall väljas i direkta, allmänna val vart fjärde år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
förslag om hur regionala parlament, enligt vad i motionen anförts skall
införas i hela landet, skall föreläggas riksdagen senast 1992.

1988/89:K247 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om länsdemokrati
i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:K504 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förtroendemannainflytande över miljövårdsfrågorna på
länsnivå.

1989/90:BoU4

Yttranden m.m.

1989/90: BoU4

Bostadsutskottet har berett konstitutionsutskottet, finansutskottet, socialutskottet,
utbildningsutskottet, trafikutskottet, jordbruksutskottet och
arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och
motionerna. Finansutskottet och trafikutskottet har avstått från att
yttra sig. Övriga utskottsyttranden har som bilagor fogats till detta
betänkande.

Företrädare för plan- och bostadsverket och Svenska samernas riksförbund
har inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

Sveriges skolledarförbund har inkommit med en skrivelse.

Uppgifter i anslutning till förslagen i
propositionen

Bakgrund

I propositionen redovisas hur den nuvarande statliga länsförvaltningen
utformades under 1940- och 1950-talet. Bl.a. inrättades då en rad
länsnämnder vid sidan av länsstyrelsen. 1960- och 1970-talets utveckling
innebar bl.a. en betoning av länsförvaltningens roll i samhällsbyggande!.
1971 års beslut om länsförvaltningens organisation syftade bl.a.
till att främja den regionala utvecklingen. Särskilt betonades länsstyrelsens
roll inom samhällsbyggandet. Länsstyrelsen gavs genom detta
beslut ett ansvar för att också kommunal och statlig verksamhet
samordnades.

Under 1970- och 1980-talet accentuerades behovet av samverkan
mellan olika statliga regionala organ. Olika åtgärder har också vidtagits
i syfte att öka samordningen inom länsförvaltningen.

Nya verksamheter av övergripande karaktär har lagts på länsstyrelserna.
Det gäller t.ex. det regionala ansvaret för miljövården, den
fysiska planeringen och kulturmiljövården.

I mitten och slutet av 1980-talet har regeringen i skilda sammanhang
aktualiserat frågan om en översyn av den statliga regionala
förvaltningen.

Försöksverksamhet med och utredningar om
samordnad länsförvaltning m.m.

För att få underlag för eventuella beslut om en ny statlig regional
förvaltning beslöt riksdagen i december 1985 att en försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning skulle genomföras i Norrbottens län.
Under försöksperioden som startade den 1 juli 1986 och avsågs pågå i
tre år ingår flera länsorgan som enheter i länsstyrelsen. Riksdagen har
sedermera beslutat förlänga försöksperioden med ett år, dvs. till utgången
av juni 1990.

För att bereda frågor om en samordnad länsförvaltning tillsattes i
juni 1986 inom civildepartementet en särskild arbetsgrupp. Arbets -

gruppen vars resultat bl.a. byggde på ett flertal sektorsstudier presenterade
i september 1987 sina överväganden i rapporten Samordnad
länsförvaltning — förslag (Ds C 1987:10).

För att avsluta utredningsarbetet om en samordnad länsförvaltning
tillsatte regeringen i mars 1988 en parlamentarisk kommitté. Utredningen
avgav i januari 1989 sitt betänkande (SOU 1989:5—6) Samordnad
länsförvaltning.

Vidare har statskontoret på regeringens uppdrag utarbetat ett organisationsförslag
för en ny länsstyrelse i Stockholms län. Uppdraget har
avrapporterats i rapporten (1989:31) Samordnad länsförvaltning i
Stockholms län.

I sammanhanget bör också erinras om att en särskild utredare haft i
uppgift att utreda uppgifter och arbetssätt vid länsstyrelsernas sociala
funktioner. I betänkandet (Ds 1989:9) Länsstyrelsernas sociala funktioner
redovisas utredningsuppdraget.

Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.

I propositionen anges riktlinjerna för en reform av den statliga förvaltningen.
Förslaget innebär att länsstyrelserna omorganiseras. Den nya
länsstyrelsens ansvarsområde föreslås omfatta de verksamheter som i
dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden
samt den nuvarande länsstyrelsen. Dessutom föreslås att ansvarsområdet
även omfattar den del av länsbostadsnämndens verksamhet som
avser bostadsförsörjning och annan samhällsplanering. I den mån en
länsanknytning blir aktuell för fiskefrågorna föreslås den nya länsstyrelsen
ansvara för dessa frågor.

Den nya länsstyrelsen föreslås vidare bl.a. få vidgade befogenheter
vad avser kommunikationsområdet, skogsvården och trafiksäkerheten.
Därutöver föreslås ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör
arbetsmarknaden.

Den nya länsstyrelsen föreslås fa ett starkt förtroendemannainflytande
genom inrättande av fem obligatoriska nämnder vid sidan av
länsstyrelsens styrelse, nämligen utbildningsnämnd, nämnd för fysisk
planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd och miljönämnd.
Nämnderna skall vid sidan av att vara rådgivande organ även ha
beslutsbefogenheter. De föreslås ha elva ledamöter. Landshövdingen
föreslås i normalfallet vara ordförande i nämnderna. Av övriga ledamöter
föreslås fem utses av landstinget och fem av regeringen.

Ledamöterna i den nya länsstyrelsens styrelse skall väljas på samma
sätt som i dag, dvs. av landstinget.

Vid den nya länsstyrelsen kommer särskilda tjänster som länsexperter
att finnas.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. För att förbereda
genomförandet föreslås att en central organisationskommitté inrättas,
vilken bör biträdas av bl.a. länsstyrelsernas organisationsnämnd, statskontoret
och berörda centrala verk. Vidare föreslås att en regional

1989/90: Bo U4

organisationskommitté bildas i varje län. Departementschefen avser att
senare föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till
ändringar i berörda lagar samt i fråga om medelstilldelning m.m.

Lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning
föreslås förlängd med ett år, dvs. till utgången av juni 1991.

Utskottet

Motiv för en reformering av den regionala
statsförvaltningen

I propositionen görs den bedömningen att en genomgripande reformering
av den regionala statsförvaltningen krävs för att den skall kunna
leva upp till de krav som ställs i dag och framgent kommer att ställas.
Reformen bör bl.a. bygga på att en ny länsstyrelse med bredare
verksamhet än dagens bildas. Bedömningen i propositionen stämmer i
denna del överens med förslaget i betänkandet Samordnad länsförvaltning.
Utöver de motiv som utredningen framför pekar civilministern
på den omständigheten att den statliga sektorn i takt med att den åtagit
sig uppgifter inom alltfler samhällsområden också sektoriserats något
som i sin tur lett till att staten på länsplanet finns representerad genom
flera fristående myndigheter med ett eget strikt ansvar. Sektoriseringen
har enligt hans uppfattning i viss mån skett på bekostnad av regional
överblick, samordning och samlad slagkraft.

Avslag på propositionen yrkas i motionerna Bo2 (c) yrkande 1,
Bo21 (c) yrkande 1, miljöpartiet de grönas partimotion Bo24 yrkande
1, Bo25 (c) yrkande 1, centerpartiets partimotion Bo30 yrkande 1 samt
Bo31 (c) yrkande 1.

I centerpartiets partimotion Bo30 riktas kritik mot propositionen.
Motionärerna anför att syftet med reformen inte är klart. De konstaterar
att propositionen i allt väsentligt går emot centerpartiets förslag om
regional förvaltning och att regeringsförslaget inte innebär någon länsdemokrati
i verklig mening. Förslaget banar enligt deras uppfattning
inte heller väg för ökat medborgarinflytande. I motionen begärs,
förutom att propositionen skall avslås, att en parlamentarisk utredning
skall tillsättas med direktiv att utarbeta ett nytt förslag om införande av
länsdemokrati (yrkande 2). Målsättningen bör enligt motionen vara att
länsstyrelserna avvecklas och att landstingen får vidgade uppgifter och
utvecklas till länsparlament. Ett motsvarande yrkande framställs i
motion 1988/89:K247 (c). I de båda motionerna lämnas en utförlig
redogörelse för hur centerpartiet anser att länsdemokratin skall kunna
vidgas, bl.a. genom att landstingen får utökade befogenheter, och för
de viktigaste utredningsfrågor som den av motionärerna förordade
utredningen bör behandla. I motion Bo21 (c) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om att den nuvarande organisationen med länsstyrelser
och länsnämnder skall bibehållas i avvaktan på att en reformering
enligt förslaget i partimotionen genomförs (yrkande 2).

1989/90:BoU4

I miljöpartiets partimotion Bo24 anges bl.a. följande. Propositionen
innebär en fortsatt stark statlig reglering på regional nivå. Enligt
motionärerna förvärrar förslaget den redan i dag från demokratisk
synpunkt otillfredsställande situationen, bl.a. genom att landshövdingens
makt förstärks. I stället för den reform som regeringen föreslår bör
inrättas en form av direktvalda regionala parlament. Dessa skall överta
de uppgifter som de nuvarande landstingen och länsstyrelserna har
samt väsentliga delar av den centrala förvaltningens uppgifter. Härigenom
skulle det regionala självstyret avsevärt stärkas. I motionen begärs,
förutom att riksdagen skall avslå propositionen (yrkande 1), att frågan
om regionalt självstyre i form av direktvalda regionala parlament skall
utredas (yrkande 2). Ett liknande yrkande framställs i motion
1988/89:K229 (mp). 1 motionen hemställs således att riksdagen beslutar
att regionala parlament skall inrättas och att dessa skall ersätta nuvarande
landsting och länsstyrelser (yrkande 1). Vidare hemställs att
riksdagen beslutar att de föreslagna parlamenten skall väljas i direkta,
allmänna val vart fjärde år (yrkande 2). Riksdagen bör enligt motionen
som sin mening ge regeringen till känna att riksdagen senast år 1992
skall förelägga riksdagen ett förslag om hur regionala parlament skall
införas i hela landet (yrkande 3).

Propositionen innehåller, som framgått ovan, en redogörelse för
bakgrunden och motiven för den föreslagna reformen. De av regeringen
nu framförda förslagen bygger på ett omfettande utredningsarbete
och på erfarenheter av den försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning
som bedrivits i Norrbottens län sedan den 1 juli 1986.
Bostadsutskottet har ovan i sammanfattning redovisat detta utredningsarbete.

Syftet med försöksverksamheten och den utredningsverksamhet som
bedrivits i anslutning härtill har bl.a. varit att söka finna en bättre
samordning av den regionala statliga förvaltningen, särskilt beträffande
frågor som berör länens utveckling och framtid. I försöksverksamheten
har den statliga länsförvaltningens arbetsformer och organisation utvecklats
i syfte att söka fa klarlagt hur en samordnad länsförvaltning
kan bli effektivare än den nuvarande. Försöksverksamheten har bl.a.
inneburit att flertalet statliga uppgifter som rör länets utveckling och
framtid samlats i en myndighet — länsstyrelsen. För att behålla ett
starkt förtroendemannainflytande har vid sidan av styrelsen särskilda
funktionsstyrelser (delegationer) inrättats.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat den pågående försöksverksamheten
(se BoU 1985/86:3, BoU 1987/88:1 och BoU 1987/88:17).

Efter att ha redovisat det förberedelsearbete som föregått det nu
behandlade regeringsförslaget anför konstitutionsutskottet följande.

Utskottet anser för sin del att de överväganden som gjorts i propositionen
om behovet av en samordning av den statliga länsförvaltningen
efter de huvudlinjer som Norrbottenförsöket baserats på är välgrundade.
Utskottet anser således att ett integrerande av vissa statliga länsmyndigheter
i länsstyrelsen bl.a. bör kunna förstärka statens möjligheter att
på ett allsidigt och kompetent sätt väga olika sektoriella intressen mot
varandra och — inom ramen för gällande lagstiftning — ta hänsyn till
regionala förhållanden. Till detta kommer att en reformering bör

1989/90: Bo U4

medföra positiva rationaliserings- och besparingseffekter. Med hänvisning
till det anförda förordar utskottet att det pågående arbetet i syfte
att åstadkomma en ny regional statlig förvaltning bör fortsätta. Utskottet
anser således att de motionsyrkanden vari hemställs om avslag på
propositionen skall avslås av riksdagen.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom motionerna 1988/89:K229
(mp), 1988/89:K247 (c), Bo21 (c) yrkande 2, miljöpartiets partimotion
Bo24 yrkande 2 och centerpartiets partimotion Bo30 yrkande 2 vari
bl.a. förordats att den regionala demokratin stärks.

Med hänvisning till det anförda föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen
avslår motionerna 1988/89:K229 (mp), 1988/89:K247 (c), Bo2 (c)
yrkande 1, Bo21 (c) yrkandena 1 och 2, miljöpartiets partimotion
Bo24, motion Bo25 (c) yrkande 1, centerpartiets partimotion Bo30 (c)
samt motion Bo31 (c) yrkande 1.

Bostadsutskottet delar konstitutionsutskotttets uppfattning. En reformering
av den statliga regionala administrationen får anses nödvändig.
Inte minst de senaste årens utveckling på samhällsplaneringens område
gör det motiverat att förstärka och samordna denna administration. Ett
genomförande av regeringsförslaget bör, som anförs i propositionen,
motverka den sektorisering som kunnat förmärkas och ge bättre möjligheter
än för närvarande för de nya länsstyrelserna att beakta frågor
om regional överblick, samordning och samlad slagkraft. Utskottet
ställer sig sålunda bakom uttalandena i propositionen om att en ny
myndighet bör bildas som bättre än dagens svarar mot nuvarande och
framtida krav och som bygger vidare på de tankar som låg bakom 1971
års beslut om en partiell omorganisation; ett beslut som bl.a. förstärkte
länsstyrelsernas befattning med frågor av regionalpolitisk karaktär och
frågor om samhällsplanering i vid mening. Frågan om en förnyelse av
den statliga regionala administrationen enligt riktlinjer som brukar
benämnas en länsdemokratisk ordning eller genom reformer i huvudsak
genom förändringar inom dagens statliga regionala organisation ger
bostadsutskottet anledning uttala att den demokratiska processen inom
ramen för dagens länsförvaltning i allt väsentligt får anses acceptabel.
Det bör dock framhållas att de demokratiska beslutsformerna bl.a.
genom ett utökat förtroendemannainflytande kommer att fördjupas i
de nya länsstyrelserna som kommer att skapas vid ett riksdagens bifall
till den nu behandlade propositionen. Bostadsutskottet behandlar, med
anledning av förslag i propositionen och i motioner, nedan vissa frågor
om bl.a. hur inflytande skall komma till uttryck i den nya länsstyrelsen.

Bostadsutskottet föreslår, med hänvisning till det nu anförda och till
konstitutionsutskottets ställningstagande, att riksdagen avslår de nu
behandlade motionerna om avslag på propositionen. Det gäller alltså
partimotionerna från miljöpartiet och centerpartiet Bo24 resp. Bo30
samt motionerna Bo2 (c) yrkande 1, Bo21 (c) yrkandena 1 och 2,
Bo25 (c) yrkande 1, Bo31 (c) yrkande 1, 1988/89:K229 (mp) och
1988/89:K247 (c).

1989/90: Bo U4

Ansvarsfördelningen mellan centrala, regionala och
kommunala myndigheter m.m.

I vissa motioner tas upp frågor av innebörd att vissa principiella
huvudfrågor blivit otillräckligt analyserade och belysta i propositionen.

I motion Bo 17 (fp) yrkande 1 kritiseras regeringsförslaget för att det
inte innehåller någon närmare analys av ansvarsfördelningen mellan
statlig resp. kommunal verksamhet. Enligt motionärerna har utgångspunkten
helt enkelt varit den att det som i dag utförs av staten även i
framtiden skall ha ett statligt huvudmannaskap. Motionärerna anser att
det varit naturligt att en entydig målbeskrivning lämnats angående
ansvarsfördelningen mellan statliga resp. kommunala uppgifter. I motion
Bo23 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga riktas kritik mot
propositionen för att tyngdpunkten lagts på de organisatoriska frågorna
utan att någon egentlig analys gjorts av vilka uppgifter som behöver
utföras.

Konstitutionsutskottet erinrar om att Norrbottenförsöket och de i
anslutning härtill gjorda utredningarna har varit begränsade till att
gälla förändringar av verksamheten inom den regionala statliga förvaltningen.
Med anledning av vad som anförts i m-motionen framhåller
utskottet att målet för reformarbetet varit att uppnå förändringar när
det gäller samordningen och organisationen av regionala statliga uppgifter.
Beträffande den i motion Bol7 (fp) upptagna frågan anser
utskottet att det inte varit påkallat att ange några riktlinjer i fråga om
eventuella förändringar i ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala
uppgifter. Utskottet utgår emellertid ifrån att regeringen i det
fortsatta arbetet — i anslutning till den diskussion som fortlöpande
pågår i detta hänseende — har uppmärksamheten riktad på detta
problemkomplex. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida
till regeringen anser utskottet därför inte erforderligt.

Bostadsutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning. Enligt bostadsutskottets
mening får det anses både naturligt och motiverat att de
av motionärerna aktualiserade frågorna om ansvarsfördelningen mellan
statliga och kommunala organ m.m. kommer att övervägas även i det
fortsatta arbetet. Motionerna Bol7 (fp) yrkande 1 och Bo23 (m)
yrkande 1 detta yrkande såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning
till konstitionsutskottets ställningstagande och till vad bostadsutskottet
nu anfört.

I motion Bo 17 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga tas vidare upp
frågan om relationerna mellan de nya länsstyrelserna och de centrala
ämbetsverken. Motionärerna befarar att förslaget om att i de nya
länsstyrelserna inkorporera vissa länsnämnder kan medföra att de
olika sakområdena inom länsstyrelserna får en oklar hemvist och blir
föremål för kommando dels från de centrala verken, dels från länsstyrelserna.
Enligt motionen kan denna oklarhet leda till ineffektivitet
och skapa förvirring. Liknande synpunkter framförs i motion Bo23
(m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

Beträffande denna fråga anför konstitutionsutskottet följande.

1989/90:BoU4

Som framhållits i propositionen får en genomgripande förändring av
den regionala statliga nivån också konsekvenser för de centrala myndigheterna.
En starkare regional nivå — i propositionen framhålls det
angelägna i att den nya länsstyrelsen garanteras arbets- och beslutsformer
som gör det möjligt för myndigheten att tillvarata regionala mål
inom de ramar som lagstiftningen medger — gör det möjligt för de
centrala myndigheterna att i högre grad än hittills kunna använda sig
av övergripande styrsystem i stället för att i detalj reglera verksamhetens
inriktning och verkställande. Det bör också vara möjligt att i
högre grad delegera uppgifter till regional nivå. Om det i det fortsatta
arbetet visar sig att en tydligare ansvarsfördelning behövs mellan
myndigheter på central och regional nivå utgår utskottet ifrån att
regeringen vidtar erforderliga åtgärder. Inte heller på denna punkt
anser utskottet att något särskilt tillkännagivande till regeringen är
nödvändigt.

Bostadsutskottet delar konstitutionsutskottets mening. Det får, som
konstitutionsutskottet framhåller, förutsättas att även dessa frågor kommer
att övervägas bl.a. i det fortsatta arbetet i regeringens kansli i det
fortsatta arbetet på en reform avseende samordnad länsförvaltning. Om
så befinns erforderligt utgår bostadsutskottet från att regeringen återkommer
till riksdagen i frågan. Vad i motionerna Bol7 (fp) yrkande 2
och Bo23 (m) yrkande 1 båda yrkandena såvitt nu är i fråga förordats
om ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna och de centrala
ämbetsverken avstyrks sålunda av bostadsutskottet.

I motion Bol7 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga erinras också om
att de centrala myndigheterna under senare tid fått allt större betydelse
beträffande uppföljning och utvärdering av de nationella målens genomslag
och effekter. Enligt motionärerna kan det oklara förhållandet
mellan de nya länsstyrelserna och de centrala verken försvåra möjligheten
att nå de nationella målen inom sakområdena. Enligt motionen
måste denna oklarhet ges en speciell uppmärksamhet i det fortsatta
reformarbetet, eventuellt bör frågan lösas med klara instruktioner.

I propositionen anförs att de centrala myndigheterna som en allt
viktigare uppgift i sitt arbete har att följa upp och utvärdera de
nationella målens genomslag och effekter. I detta arbete är det av
grundläggande betydelse att en nära kontakt hålls mellan alla berörda
nivåer. Vidare framhålls den ökade betydelsen av att centrala verk
svarar för kompetensutveckling och kunskapsförmedling inom sitt
ansvarsområde. Enligt propositionen har utvärderingen av Norrbottenförsöket
visat att kontakterna mellan berörda centrala verk och den
nya länsstyrelsen inte förändrats på något mer principiellt sätt. Dock
understryks vikten av att samverkan mellan central och regional nivå
även framgent måste fungera väl och att det är såväl de centrala
verkens som länsförvaltningarnas ansvar att se till att detta samarbete
fungerar. I propositionen görs den bedömningen att de uppställda
målen kan garanteras genom det sätt på vilket förtroendemannaorganisationen
utformas och genom att sektorsansvariga verk, liksom i dag,
medverkar vid tillsättningen av s.k. länsexperter. Sammanfattningsvis
anser departementschefen att det går att skapa garantier för att de
nationella målen skall fa genomslag. I propositionen pekas vid genomgången
av de olika sektorerna på de metoder som har särskild betydel -

1989/90: Bo U4

se för det specifika verksamhetsområdet. Utgångspunkten är därvid att
föreslagna metoder inte behöver avvika från dem som centrala myndigheter
i dag tillämpar gentemot länsstyrelserna och att särlösningar i
möjligaste mån skall undvikas.

Konstitutionsutskottet hänvisar till uttalandena i propositionen på
denna punkt. Utskottet förutsätter att saken beaktas i det fortsatta
arbetet med att genomföra reformen. Något särskilt tillkännagivande
från riksdagens sida till regeringen med anledning av motion Bol7 (fp)
yrkande 2 såvitt nu är i fråga anser sålunda utskottet inte motiverat.

Inte heller bostadsutskottet finner det motiverat med något tillkännagivande.
Förslaget i motion Bol7 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga
om utvärdering av de nationella målens genomslag m.m. avstyrks med
hänvisning till det nu anförda.

Reformens omfattning

Sorn framgått ovan innebär regeringens förslag att länsstyrelserna
omorganiseras. Den nya länsstyrelsens ansvarsområde föreslås omfatta
de verksamheter som i dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden,
lantbruksnämnden samt den nuvarande länsstyrelsen. Dessutom
föreslås att ansvarsområdet även omfattar den del av länsbostadsnämndens
verksamhet som avser bostadsförsörjning och annan samhällsplanering.
I den mån en länsanknytning blir aktuell för fiskefrågorna
föreslås den nya länsstyrelsen ansvara för dessa frågor. I detta avsnitt
behandlar bostadsutskottet vad i propositionen och motionerna föreslagits
om reformens omfattning.

1 Utbildning

I propositionen anförs att de uppgifter som länsskolnämnden ansvarar
för i dag skall utföras inom den nya länsstyrelsen. Det nationella
skolsystemets krav på rikstäckande tillsyn, uppföljning och utvärdering
gör att vissa särskilda lösningar måste genomföras beträffande utbildningsfrågorna
i den nya länsstyrelsen.

I fråga om högskoleutbildningen skall den nya länsstyrelsen ha till
uppgift att bidra med planeringsunderlag som kan användas av högskolemyndigheterna
i deras arbete.

Den nya länsstyrelsens roll på arbetsmarknadsutbildningens område
vidgas och förtydligas genom ett reglerat och utvecklat samrådsförfarande.

I motion Bol7 (fp) yrkande 6 erinras om att den nya länsstyrelsen
enligt propositionen skall ges en roll inom högskoleutbildning och
arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund understryker motionärerna
vikten av att den nya länsstyrelsens resurser och intresse inte
styrs från det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning till dessa utbildningsområden.

Utbildningsutskottet, som yttrat sig i ärendet, hänvisar till civilministerns
uppfattning att vissa särlösningar måste göras inom skolans
område i syfte att garantera resurser för tillsyn, uppföljning och
utvärdering av skolväsendet. Utskottet erinrar om att skolöverstyrelsen

1989/90: BoU4

(SÖ) i sitt remissvar över betänkandet (SOU 1989:5) om samordnad
länsförvaltning inte motsatt sig ett inordnande av länssko Inämnden i
den nya länsstyrelsen under en bestämd förutsättning, nämligen att
garantier tillskapas för att det nationella ansvaret och de nationella
uppgifterna inom SÖ:s område ges ett konkret genomslag i den nya
länsstyrelseorganisationen och för att sambandet mellan central och
regional nivå inom vad som i dag är den statliga skoladministrationen
bevaras.

Utbildningsutskottet ansluter sig till regeringens bedömning i dessa
frågor. Syftet med motionärernas yrkande är härmed tillgodosett, varför
utbildningsutskottet föreslår att bostadsutskottet avstyrker motion
1989/90:Bol7 yrkande 6.

Bostadsutskottet delar utbildningsutskottets bedömning. Enligt bostadsutskottets
mening finns inte anledning föreslå riksdagen göra det i
motion Bol7 (fp) yrkande 6 föreslagna tillkännagivandet om behandlingen
i den nya länsstyrelsen av utbildningsfrågorna.

I motion 1989/90:Bo23 (m) anförs att förutsättningarna för länsstyrelsernas
verksamhet är olika i skilda delar av vårt land. Motionärerna
förordar för den regionala statliga verksamheten ett system med mindre
byråkrati och centralstyrning. När det gäller skolområdet skulle ett
nytt finansieringssystem, som huvudsakligen styrs av elevernas val, ge
elever och föräldrar möjlighet att påverka såväl utbildningens inriktning
som utformning. Samtidigt skulle en stor del av länsskolnämndernas
nuvarande arbetsuppgifter bortfalla. I motionen tas bl.a. frågan om
en statlig skolinspektion upp. Motionärerna föreslår att länsskolnämnden
blir ett oberoende utvärderingsorgan — en fristående "statens
skolinspektion" — som inte inordnas i den nya länsstyrelsen (yrkande
2). Liknande tankegångar framförs i motion 1989/90:Bo27 (m, fp, c).
Motionärerna hänvisar bl.a. till vad som anförs i proposition 1988/89:4
om skolans utveckling och styrning i vad gäller en förändrad roll för
SÖ och länsskolnämnderna. Riksdagen bör fatta beslut om en statlig
skolinspektion utan lekmän men med egen expertis, företrädesvis
gymnasieinspektörer.

Efter att ha erinrat om vad i proposition 1988/89:4 anförts om
skolans utveckling och styrning samt om sitt eget ställningstagande i
betänkandet 1988/89:UbU7 och om vad i årets kompletteringsproposition
(1988/89:150, bil. 7) anförts bl.a. om utvecklingen av ungdomsskolan
anför utbildningsutskottet följande.

Utskottet kan för sin del tänka sig att den nya länsstyrelsens funktion
när det gäller det allmänna skolväsendet får en stark inriktning mot
utvärdering och tillsyn/inspektion. När det gäller inspektion av såväl
den obligatoriska skolan som gymnasieskolan finns det sedan tidigare
förebilder för en sådan. Utbildningsutskottet föreslår att bostadsutskottet
med hänvisning till vad som här anförts avstyrker motionerna
1989/90:Bo23 yrkande 2 och 1989/90:Bo27.

Det finns enligt bostadsutskottets mening anledning för riksdagen att
genom ett tillkännagivande till regeringen ytterligare ge eftertryck åt
vad utbildningsutskottet anfört bl.a. om betydelsen av att det allmänna

1989/90: Bo U4

skolväsendet får en stark inriktning mot utvärdering och tillsyn/inspektion
vid beredning av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen.

Bostadsutskottet är emellertid inte berett tillmötesgå förslagen i
motionerna Bo23 (m) yrkande 2 och 27 (m, fp, c) om inrättande av en
fristående statlig skolinspektion m.m. En sådan ordning skulle innebära
att de samordningssträvanden som är en av utgångspunkterna för
regeringens förslag på utbildningsområdet till stor del skulle få uppges.
Bostadsutskottet vill inte medverka till att så sker.

Förslaget i motion Bo 19 (s) såvitt nu är i fråga om att även
vuxenutbildningsnämnderna skulle ingå i den nya länsstyrelsen avstyrks
av bostadsutskottet. Utskottet finner att reformen fått en lämplig
avgränsning när det gäller utbildningsfrågorna.

2 Kommunikationer

Enligt regeringens förslag får den nya länsstyrelsen ett vidgat ansvar
inom kommunikationsområdet i vid mening. Den skall ha ett sammanhållet
ansvar för såväl beredning som beslut som rör investeringar
i regionala trafikanläggningar.

Länsvägnämndens uppgifter skall ingå i den nya länsstyrelsen som
också får ett ökat ansvar inom trafiksäkerhetens område.

Bland de expertfunktioner som, enligt civilministern, skall finnas
företrädda inom länsstyrelsen kommer också att finnas expertis på
kommunikationsområdet.

I tre motioner behandlas frågor som rör kommunikationsområdet. I
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande 4 föreslås
riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationsnämnd/vägförvaltning.
Motionärerna anför att vägförvaltningen
kan bantas och koncentrera sig på att underhålla vägar. De framhåller
betydelsen av att en kommunikationsnämnd skapas för samordning
av alla slag av kommunikationer i ett län. Länsstyrelsen måste
också förstärkas på tjänstemannasidan med expertis i trafikfrågor i vid
bemärkelse.

1 motion Bo 19 (s) såvitt nu är i fråga föreslås att vägförvaltningen
skall ingå i den nya länsstyrelsen.

I motion Bo23 (m) yrkande 3 görs invändningar mot ett uttalande i
propositionen om (s. 21) att den nya länsstyrelsens roll inom kommunikationsområdet
skall kunna omfatta också frågor om post- och
telekommunikationer.

Bostadsutskottet delar uppfattningen i propositionen om att länsstyrelsen
på kommunikationsområdet måste ha en central roll i vid
mening. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 framhålls
betydelsen av att en kommunikationsnämnd tillskapas. Utskottet behandlar
nedan bl.a. frågan om nämnderna skall vara obligatoriska.
Såvitt rör den i partimotionen och i motion Bol9 (s) aktualiserade
frågan om vägförvalmingens roll kan utskottet inte tillstyrka motionerna.
Förslaget i propositionen får i denna del anses väl avvägt. Vad i
övrigt anförts i partimotionen såvitt rör kommunikationsområdet låter

1989/90:BoU4

sig i allt väsentligt förenas med regeringens förslag. Ett tillkännagivande
skulle därför enligt bostadsutskottets mening inte tjäna något reellt
syfte.

Inte heller kan utskottet ansluta sig till förslaget i motion Bo23 (m)
yrkande 3 om ett riksdagens tillkännagivande om länstyrelsernas roll i
vissa ärenden som rör post- och telekommunikationer. Även om det
naturligen 6nns inslag av affärsmässig natur beträffande dessa frågor
kan det mycket väl tänkas att de också inrymmer överväganden som
det bör ankomma på den nya länsstyrelsen att ta befattning med.
Motionsyrkandet avstyrks.

3 De areella näringarna

3.1 Lantbruket och skogsbruket m.m.

Enligt propositionen skall lantbruksnämndens nuvarande uppgifter
ingå i den nya länsstyrelsen. Verksamhetens inriktning och omfattning
kommer att läggas fast i den till våren aviserade livsmedelspolitiska
propositionen. Bl.a. framhålls att lantbruksnämndernas verksamhet fett
allt större anknytning till länsstyrelsernas. Stora vinster kan enligt
föredraganden göras genom att ge en ny länsstyrelse möjlighet att mer
samlat arbeta för landsbygdens utveckling. Det finns också andra
kopplingar mellan dagens länsstyrelse och lantbruksnämnden som
motiverar att de förs samman i en och samma organisation. En viktig
uppgift för den framtida länsstyrelsen blir t.ex. att ha ansvaret för en
ändamålsenlig markanvändning i länet med beaktande av de mål som
statsmakterna ställt upp. I anslutning till uppgifterna om den proposition
om en ny livsmedelspolitik som kommer att föreläggas riksdagen
under våren 1990 anför föredraganden bl.a. att den regionala nivån
kommer att ha en nyckelroll för möjligheten att genomföra den
nationella livsmedelspolitiken. Under omställningsperioden bör dessa
frågor ges en särställning inom den nya länsstyrelsen.

I fråga om skogsvårdsstyrelserna föreligger enligt propositionen inte
skäl att föreslå att dessa eller någon del av deras verksamhet förs in i
länsstyrelsen. För att den skogliga kompetensen ändå skall tillgodogöras
föreslås att länsstyrelsen får besluta i viktiga övergripande skogliga
frågor som rör markanvändning och naturvård samt att länsjägmästaren
skall föredra dessa ärenden i länsstyrelsens styrelse.

I motion Bo23 (m) yrkandena 4 och 5 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
av vad i motionen anförts om en sammanslagning av lantbruksnämnderna
och skogsvårdsstyrelserna. Jord- och skogsbruket bör
avregleras så mycket att verksamheten närmar sig ordinär myndighetsutövning.
T.ex. bör förvärvslagstiftningen ändras så att prövningen helt
avskaffas för fysiska personer. Den affärsmässiga verksamhet som i dag
bedrivs av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser bör kunna överföras
till andra huvudmän, liksom den rena rådgivningsverksamheten.
Kvarvarande myndighetsutövning skulle kunna inordnas i den nya
länsstyrelsen.

1989/90: BoU4

2 Riksdagen 1989190. 19 sami Nr 4

Också i motion Bo25 (c) yrkande 2 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om lantbruksnämndernas roll i den nya länsstyrelsen. Motionärerna
understryker lantbruksnämndernas viktiga roll i samband med
den omläggning av jordbrukspolitiken som nu förbereds med inriktning
mot ett riksdagsbeslut under våren 1990. Nämndernas rådgivning
kommer att vara betydelsefull i denna omställning. Den regionala
nivån kommer att vara en viktig utgångspunkt i arbetet för att förverkliga
den nya jordbrukspolitiken. Förslaget i propositionen att ge lantbruksnämnderna
en särställning under en övergångsperiod är enligt
motionen ingen bra lösning. Lantbruksnämnderna bör ges möjlighet
att fortsätta sitt arbete med att stödja nya företag och människors
initiativ i övrigt för att främja en levande landsbygd.

I motion Bol9 (s) såvitt nu är i fråga föreslås att också skogsvårdsstyrelserna
skall ingå i den nya länsstyrelsen.

Jordbruksutskottet har yttrat sig över propositionen och motionerna
såvitt rör de areella näringarna. Utskottet anför följande om lantbruket
och skogsbruket.

Utskottet instämmer i allt väsentligt i vad som anförs i propositionen
(s. 22—23) beträffande skälen för en ändrad organisation av den
regionala förvaltningen inom nu berörda sektorer. Som föredragande
departementschefen anfört är lantbruket och landsbygdens utveckling
av stor betydelse för länen. Med nuvarande inriktning av lantbruksnämndernas
verksamhet har denna fått allt större anknytning till
länsstyrelsernas verksamhet på bl.a. det regionalpolitiska området. Enligt
utskottets bedömning kommer denna anknytning att behöva ytterligare
förstärkas. Lantbruket befinner sig för närvarande i en situation
där viktiga förändringar kan väntas inom en snar framtid och där
behovet av samordnade och enhetliga lösningar är stort när det gäller
t.ex. frågor om lantbruk och landsbygdsutveckling, omställning av
jordbruksmark, landskapsvård samt miljö- och regionalpolitiska insatser.
Aven andra sektorer av samhället än de areella näringarna kommer
att beröras av dessa förändringar. Enligt utskottets mening innebär
regeringens förslag att möjligheterna till samordnade och effektiva
insatser inom dessa verksamhetsområden förbättras. I sammanhanget
vill utskottet särskilt understryka det angelägna i att den nya länsstyrelsen
får en hög kompetens i frågor som berör de areella näringarna.
Med det anförda tillstyrker utskottet för sin del regeringens förslag och
överväganden i avsnitten rörande lantbruket och skogsbruket.

Bostadsutskottet kan i allt väsentligt instämma i jordbruksutskottets
bedömning av lantbruksnäringens regionalpolitiska betydelse. Det får
sålunda, i avvaktan bl.a. på att en ny livsmedelspolitik genomförs,
anses vara lämpligt att ge hithörande frågor en viss särställning. Utskottet
delar inte uppfattningen i motion Bo25 (c) att en sådan i tiden
begränsad särställning skulle innebära sådana nackdelar så att reformen
i denna del i övrigt inte nu bör genomföras. Med det anförda
avstyrker bostadsutskottet således yrkandet 2 i motionen om att en
temporär särställning för lantbruksnämnderna skulle innebära sådana
problem med dubbelkommando att det därför inte skulle genomföras.

I anslutning till synpunkterna i motion Bo23 (m) erinrar jordbruksutskottet
om att riksdagen vid flera tillfällen behandlat organisationsfrågor
m.m. inom skogsbruket. I samband med budgetberedningen

1989/90: Bo U4

våren 1989 tillstyrkte utskottet ett förslag om skogsvårdsorganisationens
basorganisation som framlagts av riksdagens revisorer (se
1988/89:JoU12 s. 32 f.). Vidare bör nämnas att en utredning med
förslag till långtgående ändringar i jordförvärvslagen nyligen framlagts,
något som närmare redovisas i utskottets betänkande 1989/90:JöUl om
jordförvärvslagen.

Vad jordbruksutskottet enhälligt anfört finner bostadsutskottet inte
anledning ifrågasätta. Motion Bo23 (m) yrkandena 4 och 5 om sammanslagning
av lantbruksnämnd och skogsvårdsstyrelse m.m. avstyrks
med hänvisning till det nu anförda.

På de grunder som angivits i propositionen avstyrker bostadsutskottet
också motion Bo 19 (s) såvitt nu är i fråga om skogsfrågornas
ställning i den nya länsstyrelsen.

Bostadsutskottet har noterat att regeringsförslaget också innebär att
för de nordligaste länens del även rennäringsfrågorna kommer att
handhas av den nya länsstyrelsen. Dessa frågor har stor regional
betydelse, inte minst när det gäller markanvändningen. Särskilda rennäringsnämnder
föreslås inrättas vid länsstyrelserna i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. I dessa nämnder måste enligt
propositionen finnas samisk representation. Att dessa frågor skall
handläggas inom särskilda nämnder och med samisk representation får
anses naturligt. Bostadsutskottet hälsar med tillfredsställelse att så sker.

3.2 Fisket

I propositionen anförs bl.a. att fiskefrågorna har många kopplingar till
de verksamheter som länsstyrelsen ansvarar för. Det är därför i och för
sig naturligt att fiskenämnderna ingår i den nya länsstyrelsen. I den
pågående översynen av fiskprisregleringen kan emellertid komma att
föreslås betydande förändringar i prisregleringen av fisket. Som en
följd av översynen kan det därför enligt propositionen tänkas att
organisationen på det fiskeadministrativa området bör utformas på ett
annat sätt än i dag. En ökad kommunalisering av uppgifterna kan inte
uteslutas, och vissa frågor kan eventuellt föras till central nivå. Den
anknytning som i dag finns till länen är således enligt regeringsförslaget
inte självklar. I den mån en sådan länsanknytning blir aktuell bör
den nya länsstyrelsen ansvara för uppgifterna.

I sammanlagt 17 motioner (s, m, fp, c) behandlas övervägandena i
propositionen i detta avsnitt. I flertalet av dessa motioner föreligger en
betydande samstämmighet i fråga om behovet av en länsanknuten
kompetens i fiskefrågor. Motionärerna understryker i sina motiveringar
bl.a. yrkesfiskets, vattenbrukets och fiskevårdens stora betydelse från
olika synpunkter. De motioner i vilka sådana förslag förs fram är Bol
(s), Bo3 (s), Bo4 (s), Bo7 (c), Bo8 (s), BolO (m), Bo 11 (s), Bol3 (c),
Bol5 (fp), Bolö (m), Bol7 (fp) yrkande 5, Bol8 (s), Bo20 (s), Bo22
(m), Bo23 (m) yrkande 7, Bo25 (c) yrkande 4 och Bo29 (s). 1 några
motioner, främst Bo3, Boll och Bolö, koncentreras intresset till
sportfisket och fritidsfisket. Fisketurismens betydelse från ekonomisk
och regionalpolitisk synpunkt framhålls bl.a. i motion Bo29. Enligt

1989/90:BoU4

motion Bo25 är planering och prioritering av kalkningsinsatser i
försurade sjöar exempel på viktiga arbetsuppgifter i länen. I motionerna
Bol3 och Bolö tas dessutom upp specificerade samordningsfrågor
såvitt avser ansvaret för fisket i Vättern resp. Bolmen.

Jordbruksutskottet erinrar i sitt yttrande om att 1989 års fiskeriutredning
i augusti 1989 avlämnat ett betänkande med titeln Fiskprisregleringen
och fiskeriadministrationen (SOU 1989:56). Betänkandet innehåller
bl.a. förslag till ändringar i den statliga fiskeriadministrationen
(s. 159 f.). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Remisstiden
utgår den 20 november i år.

I likhet med föredragande departementschefen konstaterar jordbruksutskottet
att fiskefrågorna har många kopplingar till de verksamheter
som länsstyrelsen ansvarar för. Utskottet instämmer också till
stor del i de synpunkter som motionärerna anfört angående fiskefrågornas
betydelse för ekonomi, sysselsättning, turism och rekreation.
Fiskenämndernas verksamhet är för närvarande uppdelad på tre huvudområden,
nämligen fiskerinäringen (yrkesfiske och vattenbruk),
fritidsfiske och fiskevård. Fiskeristyrelsen har beräknat att antalet
ärenden för närvarande, bl.a. genom en ökad delegering, är ca 8 000
om året. Det kan t.ex. noteras att antalet miljöskyddsärenden ökat.
Enligt jordbruksutskottets mening är det viktigt att fiskenämndernas
kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Så till vida
ansluter sig utskottet till de synpunkter som framförts i flertalet
motioner.

I övrigt går jordbruksutskottet nu inte närmare in på frågan hur den
statliga fiskeriadministrationen bör organiseras. Den fortsatta beredningen
av fiskeri utred ningens betänkande bör kunna ge underlag för
mera preciserade ställningstaganden härvidlag. Det anförda innebär att
jordbruksutskottet avstyrker de ifrågavarande motionerna i den mån
dessa ej tillgodoses genom utskottets uttalande om kompetensen m.m. i
fiskefrågor.

Enligt jordbruksutskottet finns det heller inte anledning för riksdagen
att göra något uttalande i enlighet med de motionsyrkanden som
berör specificerade samordnings- och organisationsfrågor angående vissa
insjöar. Det får förutsättas att dessa frågor kan lösas i samband med
den fortsatta beredningen av fiskeriutredningens betänkande. Med det
anförda avstyrks motionerna Bol3 yrkande 3 och Bolö yrkande 3.

Bostadsutskottet får med anledning av förslaget i propositionen och i
motionerna samt med beaktande av vad jordbruksutskottet uttalat
anföra följande.

Motionerna om fiskets regionala organisation innebär i korthet att
beslut bör fattas redan nu om att nämnderna skall ingå i den nya
länsstyrelsen. Utredningen om samordnad länsförvaltning föreslog
(SOU 1989:5, s. 91) att fiskenämnderna borde ingå i den nya länsstyrelsen.
Att nämnderna var samlokaliserade med lantbruksnämnderna
underlättade deras samgående med länsstyrelserna. Bostadsutskottet har
ovan anslutit sig till förslaget i propositionen om att lantbruksnämnderna
skall ingå i den nya länsstyrelsen. Bostadsutskottet vill understryka
vad civilministern anfört om att fiskefrågorna har många kopp -

1989/90: BoU4

lingar till de verksamheter som länsstyrelserna ansvarar för och att det
därför är naturligt att nämnderna ingår i den nya länsstyrelsen. Liknande
synpunkter förs fram i flera av motionerna. Det finns därför
enligt bostadsutskottets mening goda motiv för uppfattningen i propositionen
att den framtida fiskeriadministrationen på regional nivå skall
ha en länsanknytning. Jordbruksutskottet har, som ovan framgått,
uttryckt det så, att det är viktigt att fiskenämndernas kompetens och
lokalkännedom tillvaratas på länsnivå.

Bostadsutskottet har emellertid liksom jordbruksutskottet den uppfattningen
att det kan finnas skäl avvakta remissbehandlingen av fiskeriutredningens
betänkande och regeringens beredning av frågan. Bostadsutskottets
ställningstagande bygger på förutsättningen att riksdagen
under våren 1990 kommer att föreläggas förslag om fiskeriadministrationens
organisation. Om riksdagen vid behandlingen av detta förslag
så beslutar finns möjlighet att låta fiskenämnderna ingå i de nya
länsstyrelserna fr.o.m. halvårsskiftet 1991, dvs. vid den tidpunkt då
regeringen förutsätter att reformen skall träda i kraft. En anslutning
till vad bostadsutskottet nu anfört innebär alltså att riksdagen efter det
pågående beredningsarbetets avslutning återigen kommer att överväga
frågan.

Sammanfattningsvis och under de förutsättningar bostadsutskottet
nu angivit finner sig utskottet kunna godta den i propositionen föreslagna
ordningen avseende fortsatta överväganden om den regionala
statliga fiskeriadministrationens framtida organisation. Liksom jordbruksutskottet
avstyrker bostadsutskottet bifall till de nu behandlade
motionerna.

3:3 Trädgårdsnäringen

När det gäller trädgårdsnäringen påpekas i motion Bo25 (c) att
näringen inte berörs i propositionen och att man därmed utelämnar
en viktig del av länsförvaltningens arbete för en levande landsbygd.
Riksdagen bör, enligt motionärerna, av regeringen begära ett närmare
klargörande om trädgårdsnäringens inriktning. Enligt deras mening
bör en utredning studera olika alternativa möjligheter till rådgivning.
Ett förslag härom förs fram i motionens yrkande 3.

Vad beträffar trädgårdsnäringens situation anför jordbruksutskottet
att det kan nämnas att riksdagen vid flera tillfällen framhållit vikten av
att den svenska trädgårdsnäringen och dess internationella konkurrenskraft
bevaras. Yrkanden om en utredning eller utvärdering av näringens
situation har emellertid avstyrkts med hänvisning bl.a. till olika
faktorer som inverkat gynnsamt på den svenska odlingen (se t.ex.
1988/89:JoU20). Jordbruksutskottet har inte funnit anledning att i
detta sammanhang föreslå några särskilda åtgärder i fråga om trädgårdsnäringen.

Bostadsutskottet har inte heller beträffande denna fråga anledning
frångå jordbruksutskottets bedömning. Motion Bo25 (c) yrkande 3 om
en utredning om trädgårdsnäringen avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts.

1989/90: Bo U4

4 Fysisk planering och hushållning med naturresurser

1989/90: Bo U4

4.1 Fysisk planering och bostadsförsörjning

I propositionen anförs sammanfattningsvis att länsstyrelsen har stora
uppgifter i frågor om samhällsbyggande och om användning av mark
och vatten. Den nya länsstyrelsen föreslås få ansvar för frågor som
länsbostadsnämnden i dag ansvarar för och som rör de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen och annan samhällsplanering. Länsbostadsnämnderna
i övrigt föreslås inte ingå i de nya länsstyrelserna.

I tre motioner tas upp frågor om länsbostadsnämnderna. I motion
Bol9 (s) såvitt nu är i fråga föreslås att även länsbostadsnämnderna
skall ingå i de nya länsstyrelserna. Att länsbostadsnämnderna skall
avvecklas föreslås i motion Bo23 (m) yrkande 8. Förslaget i motion
Bo 17 (fp) yrkande 4 innebär att det i det fortsatta förändringsarbetet
bör studeras var länsbostadsnämndernas kvarvarande uppgifter skall
hanteras.

Bostadsutskottet har flera gånger tidigare behandlat motioner i vilka
föreslagits att länsbostadsnämnderna skall avvecklas. Sådana förslag har
alltid avslagits av riksdagen. Med anledning av nu föreliggande förslag
vill utskottet anföra följande. Utskottet finner det väsentligt att länsbostadsnämnderna
även fortsättningsvis består som självständiga myndigheter.
De har redan nu och kommer att få ett stort ansvar för att på
regional nivå föra ut den sociala bostadspolitiken. Detta är en mycket
viktig uppgift; en uppgift som kan väntas bli än viktigare om de stora
förändringar i det statliga bostadsfinansieringssystemet som nu övervägs
inom regeringens kansli kommer att genomföras. Utskottet kan således
inte dela det förslag om avveckling av länsbostadsnämnderna som förs
fram i motion Bo23 (m) yrkande 8.

Vad utskottet nu anfört om vikten av att nämnderna kvarstår som
självständiga myndigheter låter sig inte förenas med förslaget i motion
Bol9 (s) såvitt nu är i fråga. Vad i denna motion förordats om
länsbostadsnämndernas anknytning till den nya länsstyrelsen avstyrks
alltså.

Ytterligare två frågor som hänger samman med länsbostadsnämndernas
verksamhet vill utskottet aktualisera. Under utskottets beredning
av nu föreliggande ärende har utskottet kommit till slutsatsen att det
inte är möjligt att från nämnderna tillföra de nya länsstyrelserna
personella resurser i och med att frågor som hänger samman med
bostadsförsörjningsprogrammen nu flyttas från nämnderna om nämnderna
skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Den i propositionen föreslagna förändringen är nämligen personellt
inte särskilt omfettande. Några personella resurser, som kan tas i
anspråk av de nya länsstyrelserna, kommer därför inte att finnas vid en
sådan ändrad uppgiftsfördelning mellan länsstyrelsen och länsbostadsnämnden
som förordas i propositionen.

Bostadsutskottets förslag innebär, om det accepteras av riksdagen,
beträffande Norrbottens län att länsbostadsnämnden där som under
försöksverksamheten ingår i länsstyrelsen åter kommer att bli en

självständig myndighet när försöksverksamheten avslutas. Det är viktigt
att länsbostadsnämnden i länet därefter har de personella och andra
resurser som erfordras för att nämnderna skall kunna fullgöra sin
arbetsuppgifter. Det kan därför inte anses acceptabelt att länsbostadsnämnden
i Norrbottens län "återuppstår" med väsentligt mindre resurser
än vad som med tanke på länets struktur och storlek kan anses
motiverat. En bedömning av nämndens resurser bör lämpligen kunna
göras med utgångspunkt från de resurser länsbostadsnämnden hade när
försöksverksamheten inleddes.

Vad bostadsutskottet nu anfört om resurserna vid Länsstyrelserna vid
överflyttning av vissa arbetsuppgifter till de nya länsstyrelserna och om
resurserna vid länsbostadsnämnden i Norrbottens län bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Bo 17 (fp) yrkande
4. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om behovet att ytterligare
se över handläggningen av länsbostadsnämndernas kvarvarande
uppgifter. Att frågor som rör bostadsförsörjningsprogrammen flyttas
från nämnderna innebär, som framgått ovan, att nämnderna påverkas
endast marginellt. I stort kommer nämndernas uppgifter att bestå
oförändrade eller förmodligen utökas om nämndernas verksamhet bl.a.
avseende bostadspolitiken kommer att intensifieras. Det kan i vart fall
inte nu anses erforderligt med något tillkännagivande i enlighet med
motionärernas förslag.

4.2 Lantmäieriei

I propositionen anges att det endast är en mindre del av den verksamhet
som bedrivs av länsstyrelsens lantmäterienhet som har betydelse
för den nya länsstyrelsens roll, framför allt inom den fysiska planeringen.
Denna del kan enligt propositionen uppskattas till betydligt mindre
än hälften av dagens lantmäterienhet och omfattar främst bevakning
av allmänintresset i fastighetsbildningsförrättningar och initiativ till
förrättningar samt att biträda med lantmäterikunskap i länsstyrelsens
verksamhet. Dessa uppgifter föreslås ligga kvar i länsstyrelsen. Däremot
bör den statliga fastighetsregistreringen flyttas till lantmäteriets
överlantmätarmyndighet.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Genom bl.a. detta förslag
uppnås en klarare ansvarsfördelning mellan den nya länsstyrelsen och
lantmäteriet. Utskottets uppfattning innebär att utskottet inte kan ställa
sig bakom förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5
yrkande 5 om att den nya länsstyrelsen bör innefatta lantmäteri och
fastighetsregistrering i sin helhet.

I motion Bo23 (m) yrkande 6 föreslås att det bör övervägas att ge
överlantmätaren en sådan koppling till den nya länsstyrelsen att han
inte endast kallas som föredragande utan också bereds möjlighet att
följa den del av länsstyrelsens verksamhet som berör lantmäteriet.

I propositionen anförs att länsstyrelsen bör kunna anlita överlantmätaren
som föredragande och att länsstyrelsen kan köpa tjänster från
lantmäteriet. Det anförda bör innebära att vad i motionen föreslås i

1989/90: Bo U4

allt väsentligt kommer att förverkligas om regeringens förslag i denna
del genomförs. Ett tillkännagivande beträffande överlantmätarens arbetsuppgifter
i den nya länsstyrelsen är vid en sådan uppfattning inte
erforderlig. Motion Bo23 (m) yrkande 6 avstyrks med hänvisning till
det anförda.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion Bol2 (s). Yrkandet
i motionen går ut på att riksdagen inte nu bör ta ställning till
lantmäteriverkets regionala organisation. Motionären invänder mot ett
uttalande i propositionen om att det i varje län skall finnas en under
lantmäteriverket ansvarig chef med ansvar bl.a. för den lokala lantmäteriverksamheten
i länet.

Bostadsutskottet har erfarit att frågor om organisationen av den
regionala och lokala lantmäteriverksamheten övervägs för närvarande.
Utskottet förutsätter att resultatet av dessa överväganden i lämpligt
sammanhang redovisas för riksdagen. Med hänvisning till det nu
anförda avstyrker utskottet motion Bol2 (s).

Dock vill bostadsutskottet i likhet med vad som anförts i propositionen
( s. 27) betona att det i varje län skall finnas en under lantmäteriverket
direkt ansvarig chef med uppgift att ansvara för den lokala
lantmäteriverksamheten i länet och att verka för samordning mellan
lantmäteriets verksamhet och andra verksamheter i länet.

5 Arbetsmarknadsfrågor

Som framgått av utskottets redogörelse av propositionens huvudsakliga
innehåll föreslås ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör
arbetsmarknaden.

Länsarbetsnämnden skall enligt förslaget i propositionen ligga utanför
den nya länsstyrelsen.

1 motion Bol7 (fp) påtalas det förhållandet att arbetsmarknadsfrågorna
lämnas utanför den föreslagna samordningen. Arbetsmarknadsfrågorna
har en mycket central betydelse för den regionala planeringen
och samordningen. Det är därför enligt motionärerna inkonsekvent att
länsarbetsnämnden i sin helhet lämnas utanför. Målsättningen bör vara
att inlemma de planeringsfrågor som rör sysselsättningsutvecklingen i
de nya länsstyrelsernas verksamhet. Arbetsförmedlingsverksamheten
kan därefter ges en mer lokal förankring i arbetsförmedlingsnämnderna.
Ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
länsarbetsnämnderna föreslås i yrkande 3.

Arbetsmarknadsutskottet, som yttrat sig i ärendet, delar uppfattningen
att länsarbetsnämnden inte bör inordnas i den nya länsstyrelsen.
Det föreslagna vidgade samarbetet mellan den nya länsstyrelsen och
länsarbetsnämnden inom såväl arbetsmarknadsutbildningen som beredskapsarbeten
och vissa andra frågor som hör till länsarbetsnämndens
område ger, enligt utskottets uppfattning, länsstyrelsen ett tillfredsställande
inflytande över den regionala planeringen.

Utskottet föreslår därför att motion Bol7 (fp) i nu behandlad del
avstyrks.

1989/90: Bo U4

Bostadsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning om arbetsmarknadsfrågornas
organisation på regional nivå. Motion Bo 17 (fp)
yrkande 3 avstyrks således.

6 Social omvårdnad

Civilministern anför i propositionen att han anser att det är viktigt att
den sociala sektorn behandlas likvärdigt med övriga sektorintressen.
För området social omvårdnad föreslås därför att en särskild tjänst som
länsexpert inrättas, i likhet med vad som föreslås beträffande en rad
andra expertområden.

I propositionen anges vidare att flertalet av de frågor som behandlats
i utredningen om länsstyrelsernas social funktioner kommer att beredas
vidare i andra sammanhang. Enligt vad socialutskottet anför i sitt
yttrande kommer frågan om ytterligare resurser till länsstyrelsernas
sociala funktioner att övervägas i det pågående arbetet med budgetpropositionen
1990.

Såväl motion Bo 14 (fp) som Bo26 (s) tar upp sociala frågor. I motion
Bol4 hemställs att regeringen ges till känna vad som i motionen
anförts om förstärkning av den sociala funktionen inom länsstyrelserna.
Motionären pekar på att länsstyrelsernas sociala funktion har fått
ökade arbetsuppgifter under 1980-talet. Socialtjänstlagen förutsätter
bl.a. att den sociala funktionen aktivt deltar i samhällsplaneringen och
fullgör de skyldigheter som länsstyrelsen har i egenskap av regionalt
tillsynsorgan. Efter år 1984 har länsstyrelserna, enligt motionären, fått
en väsentligt ökad arbetsbelastning genom bl.a. sin befattning med
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

Även i motion Bo26 (s) betonas vikten av att de sociala funktionerna
tillförs tillräckliga resurser. Vidare framhålls vikten av att de sociala
funktionerna får en tydlig roll i organisationen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande med detta innehåll.

I likhet med motionärerna understryker socialutskottet i sitt yttrande
att den sociala sektorn inom den nya länsstyrelsen måste tillföras de
resurser som krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras
på ett tillfredsställande sätt. Utskottet förutsätter att dessa resursbehov
beaktas i det pågående budgetarbetet.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning och förutsätter att de i
motionerna aktualiserade frågorna om resurserna vid länsstyrelsernas
sociala funktioner beaktas i det pågående budgetarbetet. Med hänvisning
härtill avstyrker bostadsutskottet motionerna Bol4 (fp) och Bo26
(s).

1989/90: Bo U 4

Förtroendemannamedverkan

1989/90: BoU4

1 Nämnderna

I propositionen anförs att det är viktigt att den nya länsstyrelsen får ett
starkt förtroendemannainflytande. Detta säkras, enligt regeringsförslaget,
om det vid sidan av länsstyrelsens styrelse finns obligatoriska
nämnder. Dessa föreslås vara: utbildningsnämnd, nämnd för fysisk
planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd och miljönämnd.
Nämnderna föreslås fa elva ledamöter. Landshövdingen föreslås i normalfallet
vara ordförande. Av övriga ledamöter utses fem av landstinget
och fem av regeringen.

I ett flertal motioner tas upp förslaget att vid sidan av länsstyrelsens
styrelse inrätta fem obligatoriska nämnder. I motionerna Bo 17 (fp)
yrkande 7, Bol9 (s), Bo23 (m) yrkande 9 dessa två yrkanden såvitt nu
är i fråga och Bo31 (c) yrkande 2 yrkas avslag på förslaget om
obligatoriska nämnder. I motionerna anges bl.a. följande motivering
härför.

I motion Bo 17 (fp) hänvisas till rådande variationer i de olika länen.
Enligt motionärerna är det opraktiskt att först besluta om ett antal
obligatoriska nämnder och därefter bli tvungen att tillåta en del
undantag.

I motion Bol9 (s) anges att en ordning med obligatoriska nämnder
förstärker sektoriseringen jämfört med vad som gäller i dag och
minskar styrelsens samordnande möjligheter. Ett genomförande av
förslaget anges medföra en otydlig ansvarsfördelning. Förslaget medför
enligt motionen vidare en obalans mellan antalet förtroendevalda i
nämnderna och länsstyrelsens styrelse. Motionärerna pekar också på
att landshövdingen, som föreslås få bli ordförande i nämnderna, kommer
att bindas i återkommande interna sammanträden, dels i form av
nämndsammanträden, dels i form av förberedelser för dessa.

I motion Bo23 (m) pekas på att förutsättningarna för länsstyrelsernas
verksamhet är olika i skilda delar av landet, något som talar för att
länsstyrelsernas organisation skall ges flexibilitet. Det bör därför enligt
motionärerna inte vara obligatoriskt att inrätta nämnder.

I tre motioner behandlas nämndorganisationen i vissa län. Det gäller
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 samt motionerna Bo9
(s) och Bo31 (c).

I motion Bo31 (c) hänvisas till de skilda förhållanden som råder i
de olika länen, något som särskilt gäller storstadslänen. Motionären
hänvisar till den särskilda utredning om samordnad länsförvaltning i
Stockholms län som regeringen låtit statskontoret utföra. Enligt motionären
har regeringen inte i sitt förslag beaktat statskontorets slutsatser.
I motionen pekas på olika regionala organ i Stockholms län som den i
propositionen föreslagna lösningen inte passar för. Motionärerna anger
att motsvarande problem kan finnas även i Göteborgs- och Malmöområdena.

I motion Bo9 (s) hemställs att de i propositionen föreslagna fem
obligatoriska nämnderna, såvitt gäller Stockholms län, skall utgå.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande 6 hemställs
att Stockholms län samt Gotlands län skall undantas från nämndobligatoriet.
Enligt motionärerna har dessa båda län så speciella förutsättningar
att särlösningar fordras.

I de motioner vari yrkats avslag på förslaget lämnas vidare synpunkter
på vad som bör gälla om nämndobligatoriet inte genomförs. Motionerna
går i allmänhet ut på att länsstyrelsernas styrelser själva skall äga
rätt att besluta om inrättande av de besluts- och beredningsorgan de
anser sig behöva. Sådana synpunkter förs fram i motionerna Bol7 (fp)
yrkande 8, Bo 19 (s), Bo23 (m) yrkande 9 dessa tre yrkanden såvitt nu
är i fråga och i Bo31 (c) yrkande 3. 1 de motioner som godtagit
nämndobligatoriet med vissa undantag hemställs i motion Bo9 (s) att
nämndobligatoriet i Stockholms län ersätts med en möjlighet för
regeringen att efter framställning från länsstyrelsens styrelse besluta om
inrättande av särskild nämnd/särskilda nämnder för specifika ämnesområden
och i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 att
regeringen, såvitt gäller Stockholms län, återkommer med ett nytt
förslag till nämndorganisation efter det att storstadskommitténs förslag
har remissbehandlats.

I motion 1988/89:K504 (s) erinras om att det saknas ett utvecklat
förtroendemannainflytande på länsnivå över miljövårdsfrågorna. Motionärerna
anser det angeläget, mot bakgrund av den prioritering som
miljöpolitiken nu fått, att de förtroendevalda bättre engageras i miljöarbetet
på länsnivå och att regeringen prövar på vilket sätt ett sådant
förtroendemannainflytande kan organiseras. I motionen begärs att det
anförda ges regeringen till känna.

Konstitutionsutskottet som yttrat sig över propositionen och motionerna
såvitt rör inrättande av nämnder anför bl.a. följande.

Enligt utskottet har i propositionen anförts övertygande skäl för den
föreslagna ordningen med obligatoriska nämnder vid sidan av länsstyrelsens
styrelse. Som inledningsvis nämnts ingår utskottet inte i en
bedömning av de olika sektorsområden som den nya länsstyrelsen
föreslås ansvara för och avstår sålunda från att ta ställning till vilka
nämnder som nämndobligatoriet bör avse. Utskottet kan konstatera att
om den föreslagna miljönämnden kommer till stånd innebär detta att
de i motion 1988/89:K504 (s) framförda önskemålen tillgodoses. Av
utskottets ställningstagande följer vidare att det inte finns anledning för
utskottet att ingå i överväganden av de förslag som framförts i vissa
motioner i fråga om vad som bör gälla om nämndobligatoriet helt
slopas. Med anledning av vad som i något fall anförts beträffande
länsstyrelses rätt att själv besluta om inrättande av beredningsorgan vill
utskottet dock erinra om att förslaget inte innebär några förändringar
beträffande den rätt som länsstyrelserna i dag har att inrätta beredningsgrupper
och rådgivande organ utan beslutsansvar.

Det ovan anförda innebär sammanfattningsvis att konstitutionsutskottet
föreslår att propositionens riktlinjer såvitt nu är i fråga godkänns,
dvs. avslag på motionerna Bo 17 (fp) yrkandena 7 och 8 såvitt
nu är i fråga, Bo 19 (s) såvitt nu är i fråga, Bo23 (m) yrkande 9 såvitt
nu är i fråga och Bo31 (c) yrkandena 2 och 3.

Konstitutionsutskottet övergår härefter till de i motionerna Bo5
(vpk) och Bo9 (s) upptagna frågorna om undantag från nämndobligatoriet
för Stockholms län samt Gotlands län. Propositionen innehåller

1989/90: BoU4

i denna del bl.a. följande. I fråga om Gotlands län föreslås — mot
bakgrund av att länet i dag saknar en länsbostadsnämnd — att den nya
länsstyrelsens styrelse skall fatta de beslut som i andra län skall
ankomma på den föreslagna nämnden för fysisk planering. Enligt
propositionen kan det finnas skäl att även i andra avseenden tillåta
annan nämndorganisation för länsstyrelsen i Gotlands län. Vidare
framhålls i propositionen att det även för andra län i några fall kan
vara tänkbart att tillåta annan nämndorganisation. Enligt propositionen
bör dessa frågor belysas under arbetet inför genomförandet av
reformen och i lämplig form redovisas för riksdagen. I den i motionerna
Bo9 (s) och Bo31 (c) åberopade rapporten av statskontoret — Samordnad
länsförvaltning i Stockholms län (1989:31) — anges sammanfattningsvis
bl.a. följande. Det är av stor vikt att de tillkommande
förtroendemannaaorganen inte bidrar till att öka komplexiteten i den
offentliga sektorn i Stockholms län. Det föreslås därför att den s.k.
storstadsutredningens (SB 1988:01) förslag avvaktas — utredningen har
enligt dir. 1988:64 att utarbeta förslag till åtgärder för att förbättra
livsmiljön i storstäderna — innan förtroendemannaorganisationen i
Stockholms läns länsstyrelse slutligt fastställs. Därefter bör länsstyrelsens
styrelse, alternativt en regional organisationskommitté, efter hörande
av styrelsen, kunna lämna förslag om närmare utformning av
förtroendevalda organ inom länsstyrelsen till regeringen.

Konstitutionsutskottet får för egen del anföra följande. I propositionen
har angivits att visst utrymme skall finnas för att på grund av ett
läns särskilda förhållanden medge avvikelser från det föreslagna
nämndobligatoriet. Detta ter sig enligt utskottet särskilt naturligt med
tanke på de speciella förhållanden som råder i t.ex. Stockholms och
Gotlands län. Med det anförda får motionerna Bo9 (s) och Bo5
yrkande 6 (vpk) anses tillgodosedda och därmed besvarade.

Bostadsutskottet vill med anledning av förslaget i propositionen och i
motionerna anföra följande.

Bostadsutskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom de överväganden
som väglett regeringens förslag när det gäller att till länsstyrelsen
knyta en nämndorganisation. Som framgått av den ovan redovisade
sammanställningen av motionernas motiv har, med något undantag,
tanken på att nämnder i och för sig kan behöva knytas till länsstyrelserna
vunnit gehör. Vad motionärerna kritiserat är förslaget i propositionen
att det i princip skall vara obligatoriskt att inrätta vissa nämnder.
Motionärernas uppfattning är, som framgått av redovisningen
ovan, att den enskilda länsstyrelsen bör kunna besluta om och i så fall
vilka nämnder som kan behöva inrättas. Synpunkter av denna innebörd
förs fram t.ex. i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5,
i motion Bo 17 (fp), i motion Bo23 (m) och i motion Bo31 (c); låt vara
att i den förstnämnda och sistnämnda motionen frågan begränsats till
att avse nämndorganisationen endast i vissa län.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att det kan vara
lämpligt att nämnder kan knytas till den nya länsstyrelsen. Bl.a. blir
det då möjligt att etablera och bibehålla ett breddat förtroendemannainflytande
i viktiga frågor av regional karaktär. Utskottet finnér det
väsentligt att en ökad förtroendemannamedverkan kan komma till
stånd. Vad det närmast då gäller är att kanalisera denna medverkan.
Förslaget i propositionen innebär alltså att fem obligatoriska nämnder
bör inrättas. I sammanhanget vill utskottet erinra om vad i propositio -

1989/90: BoU4

nen anförs (s. 32) om att det i Gotlands län och även för andra län
kan vara tänkbart att tillåta en annan nämndorganisation. I propositionen
anförs vidare att dessa frågor bör belysas inför genomförandet av
reformen och i lämplig form redovisas för riksdagen.

Det synsätt som präglar regeringens förslag om inrättandet av nämnder
innebär sålunda att frågan kommer att övervägas ytterligare. Utskottet
förutsätter att regeringen vid dessa överväganden kommer att ta
hänsyn till de skiftande förhållandena som finns i olika län och att
övervägandena görs med beaktande av behovet att tillåta viss flexibilitet
i nämndorganisationen; dock under den förutsättningen att goda möjligheter
måste skapas för en fördjupad och breddad förtroendemannamedverkan.

Vad utskottet nu anfört om nämndorganisationen såvitt inte avser
länsstyrelserna i Stockholmns län och Gotlands län ligger väl i linje
med vad i motionerna anförts i frågan. Efter ytterligare överväganden
avser regeringen således att i lämplig form redovisa sin syn på frågan.
Det finns mot bakgrund härav inte anledning för riksdagen att nu göra
något tillkännagivande i frågan. Med det anförda avstyrker bostadsutskottet
motionerna Bo 17 (fp) yrkandena 7 och 8, Bo 19 (s) och Bo23
(m) yrkande 9 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga om
nämndorganisationen såvitt inte avser länstyrelserna i Stockholms län och
Gotlands län.

Vad därefter angår nämndorganisationen vid länsstyrelserna i Stockholms
län och Gotlands län finns inte tillräckliga skäl hävda att i dessa
län ovillkorligen skall finnas fem nämnder med den inriktning som
föreslås i propositionen. Som där anförs är förhållandena i dessa län
speciella. Utskottet vill erinra om att länsstyrelsen i Stockholms län
redan i dag har en organisation som avviker från andra länsstyrelsers.
Vidare har landstinget i länet vissa uppgifter; uppgifter som i andra län
inte sällan handhas av länsstyrelsen och/eller handläggs på kommunal
nivå. Även för länsstyrelsen i Gotlands län föreligger så speciella
förhållanden att en från förslaget i propositionen avvikande nämndorganisation
kan behöva skapas.

Med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5
yrkande 6 och motionerna Bo9 (s), Bo 17 (fp) yrkandena 7 och 8, Bo
19 (s), Bo23 (m) yrkande 9 de fyra sistnämnda yrkandena såvitt nu är i
fråga samt Bo31 (c) yrkandena 2 och 3 och med hänvisning till det nu
anförda föreslår bostadsutskottet att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad nu förordats om nämndorganisationen vid
länsstyrelserna i Stockholms län och Gotlands län.

Förslaget i motion 1988/89:K504 (s) om ett stärkt förtroendemannainflytande
i miljöfrågor får anses tillgodosett om miljönämnder, som
föreslås i propositionen, kommer att inrättas. Ett tillkännagivande
enligt motionärernas förslag kan således inte anses erforderligt. Motionen
avstyrks.

I propositionen har föreslagits att en av de obligatoriska nämnderna
bör benämnas utbildningsnämnd. Utan att nu gå in på nämndfrågan
som sådan tar bostadsutskottet med anledning av vad utbildningsutskottet
anfört upp frågan om det lämpliga i att ge nämnden denna

1989/90: BoU4

benämning. Utbildningsutskottet anser att om benämningen utbildningsnämnd
behålls förväxlingar kan ske mellan denna nämnd och
landstingets utbildningsnämnd.

Bostadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning. Den i propositionen
föreslagna nämnden för utbildningsfrågor bör ges annan
benämning. Frågan bör övervägas i det fortsatta arbetet. Utan att ta
ställning i sak bör därvid övervägas om inte benämningen skolnämnd
vore lämpligare. Vad bostadsutskottet nu anfört om annan benämning
på utbildningsnämnden bör ges regeringen till känna.

1 detta avsnitt behandlar utskottet också vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo5 yrkande 3 vari yrkas att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att nämnd- och styrelseledamöter
bör få initiativrätt och att detta skrivs in i en ny länsstyrelseinstruktion.
Konstitutionsutskottet anför följande i frågan.

I 21—23 §§ förordningen (1988:971) med länsstyrelseinstruktion anges
länsstyrelses styrelses ansvar och uppgifter. Styrelsen skall, utöver vad
som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) — där föreskrivs bl.a.
att styrelse skall besluta om sådana föreskrifter som riktar sig till
enskilda, kommuner eller landstingskommuner — besluta om viktigare
frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser eller
andra för länets utveckling betydelsefulla åtgärder, viktigare frågor om
polisverksamheten, viktigare frågor om länsstyrelsens organisation, arbetsordning
eller verksamhetsinriktning samt viktigare frågor i övrigt
inom länsstyrelsens verksamhetsområden. Länsstyrelseinstruktionen innehåller
inte någon motsvarighet till den i den tidigare gällande
länsstyrelseinstruktionen (1986:1122) intagna bestämmelsen (23 § p. 7)
enligt vilken landshövdingen gavs möjlighet att till styrelsen hänskjuta
andra frågor än de i instruktionen särskilt angivna. — Enligt särskild
bestämmelse i den nya länsstyrelseinstruktionen skall verksförordningen
tillämpas på länsstyrelserna. Detta innebär bl.a. att styrelsen skall
ges tillfälle att yttra sig innan myndighetens chef (landshövdingen)
avgör viktigare ärenden (22 § första stycket verksförordningen).

I länsstyrelseinstruktionen (1988:971) anges inte närmare i vilken
ordning frågor eller ärenden skall föreläggas styrelsen för beslut. Beredningen
härav sker normalt inom länsstyrelsens kansli i samråd med
landshövdingen. Det är dock naturligtvis inget hinder för andra ledamöter
av styrelsen att ta upp frågor som vederbörande anser att
styrelsen bör behandla. Styrelsen får då ta ställning till om den anser
att frågan skall tas upp till handläggning eller ej. Ledamot har alltså på
sätt nu angivits redan enligt gällande ordning möjlighet att ta upp
frågor som han finner vara av vikt. Mot angiven bakgrund saknas det
enligt utskottet anledning att ta det i motionen begärda initiativet. Med
det anförda får motion Bo5 (vpk) yrkande 3 anses tillgodosedd.

Bostadsutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet anfört men
vill för sin del tillägga att frågan om initiativrätten för ledamöterna i
de nämnder som kan komma att inrättas bör, i den mån nämndverksamheten
kommer att regleras i författning, kunna utformas med
länsstyrelseinstruktionen som förebild. Bostadsutskottet förutsätter att
även denna fråga övervägs i det fortsatta arbetet. Därvid är det angeläget
att initiativrätten på ett starkare sätt kommer till uttryck såväl för

1989/90: BoU4

styrelsen som för nämnderna. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande

3 om initiativrätt för ledamöterna i länsstyrelsens styrelse m.m.

2 Val av ledamöter i nämnderna m.m.

Enligt förslaget i propositionen skall nämnderna bestå av elva ledamöter,
normalt med landshövdingen som ordförande. Av övriga tio ledamöter
föreslås fem utses av landstinget och fem av regeringen. Förslaget
skiljer sig från utredningens. Utredningen föreslog att nämnderna
skulle bestå av nio ledamöter inkl. landshövdingen. De skulle väljas av
landstinget. När det gäller länsstyrelsernas styrelse föreslås ingen ändring
i nu gällande ordning.

I motion Bo2 (c) yrkande 2, i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo5 yrkandena 1 och 2 och i motion Bo21 (c) yrkande 3 såvitt
nu är i fråga föreslås att ledamöterna, inkl. ordföranden, i de obligatoriska
nämnderna skall utses av landstinget. Till stöd för yrkandena
åberopas bl.a. länsdemokratiska skäl. Frågan har också aktualiserats i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 och då i anslutning
till frågan om sättet för val av ledamöter till nämnderna.

I motionerna Bo21 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och Bo28 (s)
tas upp frågan om vem som skall vara ordförande i nämnderna. Enligt
förstnämnda motion bör någon knytning av ordförandeskapet till
landshövdingen inte förekomma. Motionärerna menar principiellt att
landshövdingen inte bör vara uppbunden av nämndernas beslut. Enligt
motionen bör sektorssamordningen kunna klaras genom kontinuerliga
ordförande- och chefesamråd. I den andra motionen förordas att länsstyrelsen
själv beslutar vem som skall vara ordförande i resp. nämnd.
Enligt motionärerna bör det normala vara att ordföranden hämtas
bland de förtroendevalda i nämnden, något som skulle stärka förtroendemannainflytandet.
Motionärerna anser att landshövdingen inte bör
vara uppbunden av nämndarbetet och involverad i nämndbesluten.

I motion Bo6 (s) begärs att den ordning som föreslås i propositionen
för val till de obligatoriska nämnderna även skall gälla vid val av
länsstyrelses styrelse. Enligt motionärerna skapas härigenom en god
balans mellan olika intressen som finns representerade i länsstyrelsens
styrelse.

Departementschefen uttalar bl.a. följande i nu berörda avseenden
(prop. s. 34):

Jag anser emellertid inte att motsvarande system bör införas för
nämnderna. Deras verksamhet blir inte av samma övergripande art
som styrelsens. Nämnderna skall i stor utsträckning tillämpa generell
lagstiftning, tillse att nationellt fastställda mål följs upp och utvärdera
verksamheter. Motsvarande inriktning gäller för flertalet av nuvarande
länsnämnder. Detta återspeglas i sättet att välja länsnämnderna. Både
den centrala och den regionala nivån medverkar i de flesta fall.

1989/90: BoU4

vid valet av ledamöter. Även landstinget bör som valkorporation och
representant för länsintresset utse ledamöter. För att få en lämplig
avvägning bör nämnderna bestå av tio valda ledamöter. Hälften av
dessa bör utses av regeringen och hälften av landstinget — och i
förekommande fall de kommuner som fullgör landstingsuppgifter.
Genom ett sådant valsätt uppnås enligt min mening en lämplig och
praktisk avvägning mellan nationella mål och regionala intressen.

Konstitutionsutskottet ansluter sig i allt väsentligt till uttalandena i
propositionen. Utskottet framhåller särskilt att de föreslagna nämnderna
i första hand skall behandla frågor som rör speciell lagstiftning. Det
ankommer således inte på nämnderna att göra några mera allmänpolitiska
avvägningar. Deras uppgift är att i sin verksamhet beakta av
statsmakterna fastställda nationella mål. I den mån utrymme för regionala
bedömningar finns får de självfallet göra sådana. Mot denna
bakgrund är det enligt konstitutionsutskottets mening lämpligt att
ledamöterna utses utifrån såväl centrala som regionala synpunkter.
Den avvägning som föreslås i propositionen finner utskottet lämplig.

Bostadsutskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att frångå regeringens
förslag avseende sättet för val av ledamöter till nämnderna.
Motionerna Bo2 (c) yrkande 2 och Bo21 (c) yrkande 3 detta yrkande
såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo5 yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Beträffande den i några motioner upptagna frågan om ordförandeskapet
i nämnderna anges i propositionen bl.a. följande.

Landshövdingen har att ansvara för länsstyrelsens verksamhet inför
regeringen. Eftersom ansvar och befogenheter bör vara nära kopplade
till varandra är det enligt propositionen rimligt att landshövdingen har
ett betydande inflytande även i sådana ärenden där han eller hon inte
beslutar självständigt. Detta motiverar att landshövdingen inte bara
ingår i styrelsen och nämnderna utan också är deras ordförande.
Enligt propositionen kan det emellertid i något fall vara lämpligt att
annan än landshövdingen är ordförande i en nämnd. Det föreslås
därför att regeringen — om länsstyrelsen så begär — kan förordna
annan än landshövdingen att vara ordförande.

Konstitutionsutskottet finner med hänvisning till det anförda att det
inte finns anledning att på denna punkt frångå propositionens synsätt.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Motionerna Bo21 (c) yrkande
3 såvitt nu är i fråga och Bo28 (s) om ordförandeskapet i
nämnderna avstyrks sålunda.

I motionerna Bo 17 yrkande 8 såvitt nu är i fråga (fp) och Bo23
yrkande 9 såvitt nu är i fråga (m), vari yrkats avslag på förslaget om
inrättande av obligatoriska nämnder, lämnas förslag till hur ledamöterna
skall utses i de organ som motionärerna anser bör finnas vid sidan
av länsstyrelsernas styrelser. I motionerna föreslås att länsstyrelserna
bör välja ledamöter i de nämnder de anser behövas. Med hänvisning
till vad bostadsutskottet anfört ovan om fortsatta överväganden i
nämndfrågan avstyrker utskottet förslagen i motionerna. Enligt utskottets
uppfattning får det anses naturligt att i dessa överväganden också

1989/90: BoU4

behandla den i motionerna behandlade frågan om val av ledamöter i
vissa nämnder m.m. Utskottet föreslår således att även dessa motionsyrkanden
avstyrks.

Bostadsutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning beträffande
den bedömning som gjorts i propositionen att det inte finns skäl att nu
föreslå någon ändring av sättet att välja ledamöterna i länsstyrelsens
styrelse. Detta innebär alltså att bostadsutskottet föreslår att riksdagen
avslår motion Bo6 (s), vari som tidigare framgått begärts att
ordningen som föreslagits i propositionen för val till de obligatoriska
nämnderna även skall gälla vid val av länsstyrelses styrelse.

Lagförslaget m.m.

Regeringens förslag innebär att reformen bör träda i kraft den 1 juli
1991. Förslaget innebär också en förlängning av lagen (1985:1073) om
försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning med ett år, dvs.
till och med utgången av juni månad 1991.

Bostadsutskottet föreslår riksdagen att anta förslaget. Det har som
bilaga 1 fogats till detta betänkande.

För att förbereda genomförandet av reformen avse regeringen inrätta
en central organisationskommitté. Inom varje län bör en regional
organisationskommitté bildas.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 yrkande 7 föreslås
ett riksdagens tillkännagivande till regeringen av innebörd att i samband
med genomförandet alla möjligheter tas till vara att förverkliga
personalutvecklingsåtgärder, jämställdhet och en progressiv personalpolitik.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning. För att ge uttryck
åt den vikt som bör tillmätas dessa frågor bör riksdagen med anledning
av partimotionen som sin mening ge regeringen till känna att de
personalpolitiska frågorna i vid mening beaktas vid genomförandet av
reformen.

I motion Bol7 (fp) yrkande 9 tas upp länsstyrelsernas juridiska
kompetens. Motionärerna anför att inom länsstyrelserna handläggs
många frågor som kräver kvalificerad juridisk kompetens. Inom varje
länsstyrelse bör denna kompetens samlas inom en enhet.

Bostadsutskottet, som delar motionärernas uppfattning om länsstyrelsernas
behov av kvalificerade jurister, finner det dock inte lämpligt
att i nu förevarande sammanhang föreslå riksdagen att göra det förordade
tillkännagivandet. I den mån den blir aktuell under förberedelsearbetet
förutsätter utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen.

Inte heller finner bostadsutskottet det motiverat att riksdagen nu gör
ett uttalande om efter vilka riktlinjer statens anslag m.m. skall tillföras
länsstyrelserna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bol9 (s)
såvitt nu är i fråga om länsstyrelsernas ekonomiadministration
m.m. Även denna fråga hör naturligen hemma i det kommande organisationsarbetet.

1989/90: BoU4

3 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 4

Vad i propositionen i övrigt anförts om riktlinjer för en reform av
den regionala statliga förvaltningen har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 1,
!989/90:Bo21 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Bo24, 1989/90:Bo25
yrkande 1, 1989/90:Bo30, 1989/90:Bo31 yrkande 1, 1988/89:K229
och 1988/89:K247,

res. I (c. mp)

2. beträffande ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala
organ

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 1 och
1989/90:Bo23 yrkande 1 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

res. 2 (m. fp)

3. beträffande ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 2 och
1989/90:Bo23 yrkande 1 de båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

res. 3 (m. fp)

4. beträffande utvärdering av de nationella målens genomslag
m.m.

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga,

res. 4 (m, fp)

5. beträffande behandlingen i de nya länsstyrelserna av utbildningsfrågorna att

riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 6,

6. beträffande utvärdering och tillsyn/inspektion vid beredningen
av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen samt inrättande
av en fristående statlig skolinspektion m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo23 yrkande 2 och
1989/90:Bo27 och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 5 (m)

7. beträffande vuxenutbildningsnämnderna

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

res. 6 (m) - motiv

1989/90: BoU4

8. beträffande vägförvaltningens roll

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 4 och
1989/90:Bol9 denna motion såvitt nu är i fråga,

res. 7 (vpk)

9. beträffande länsstyrelsernas roll i vissa ärenden som rör postoch
telekommunikationer

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo23 yrkande 3,

res. 8 (m)

10. beträffande särställning för lantbruksnämnderna(

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo25 yrkande 2,

res. 9 (c)

11. beträffande sammanslagning av lantbruksnämnd och skogsvårdsstyrelse
m.m.

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo23 yrkandena 4 och 5,

res. 10 (m)

12. beträffande skogsfrågornas ställning i den nya länsstyrelsen
att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

13. beträffande den regionala statliga fiskeriadministrationens
framtida organisation

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol, 1989/90:Bo3,
1989/90:Bo4, !989/90:Bo7, 1989/90:Bo8, 1989/90:Bol0,

1989/90:Bol 1, 1989/90:Bol3, 1989/90:Bol5, 1989/90:Bol6,

1989/90:Bol7 yrkande 5, 1989/90:Bol8, 1989/90:Bo20,

1989/90:Bo22, 1989/90:Bo23 yrkande 7, 1989/90:Bo25 yrkande 4
och 1989/90:Bo29,

14. beträffande en utredning om trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo25 yrkande 3,

res. II (c)

15. beträffande avveckling av länsbostadsnämnderna
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo23 yrkande 8,

res. 12 (m)

16. beträffande länsbostadsnämndernas anknytning till den nya
länsstyrelsen

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

res. 13 (m) - motiv, villk. res. 12

17. beträffande resurserna vid länsbostadsnämnderna vid överflyttning
av vissa arbetsuppgifter till de nya länsstyrelserna och om
resurserna vid länsbostadsnämnden i Norrbottens län

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 14 (m) - villk. res. 12

1989/90:BoU4

18. beträffande handläggningen av länsbostadsnämndernas kvarvarande
uppgifter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 4,

res. 15 (m) - motiv, villk. res. 12
res. 16 (fp)

19. beträffande lantmäteri och fastighetsregistrering

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo5 yrkande 5,

res. 17 (vpk)

20. beträffande överlantmätarens uppgifter i den nya länsstyrelsen att

riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo23 yrkande 6,

21. beträffande organisationen av den regionala och lokala
lantmäteriverksamheten

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol2,

res. IS (vpk) - motiv

22. beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional
nivå

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 3,

res. 19 (fp)

23. beträffande resurserna vid länsstyrelsernas sociala funktioner att

riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol4 och
1989/90: Bo26,

res. 20 (c. mp)

24. beträffande nämndorganisationen såvitt inte avser länsstyrelserna
i Stockholms län och Gotlands län

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bol7 yrkandena 7
och 8, 1989/90:Bol9 och 1989/90:Bo23 yrkande 9 samtliga motionsyrkanden
såvitt nu är i fråga,

res. 21 (m. fp)

25. beträffande nämndorganisationen i Stockholms län och Gotlands
län

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 6,
1989/90:Bo9, 1989/90:Bol7 yrkandena 7 och 8, 1989/90:Bol9,
1989/90:Bo23 yrkande 9 de fyra sistnämnda såvitt nu är i fråga
och 1989/90:Bo31 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande förtroendemannainflytande i miljöfrågor

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1988/89:K504,

res. 22 (m. fp) - motiv, villk. res. 21

1989/90: BoU4

27. beträffande benämning på utbildningsnämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

28. beträffande initiativrätt för ledamöterna i länsstyrelsens styrelse
m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo5 yrkande 3,

29. beträffande sättet för val av ledamöter till nämnderna

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2,
1989/90:Bo5 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Bo21 yrkande 3
detta yrkande såvitt nu är i fråga,

res. 23 (m, fp) - villk. res. 21
res. 24 (c. vpk. mp)

30. beträffande ordförandeskapet i nämnderna

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motionerna 1989/90:Bo21 yrkande 3
såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo28,

res. 25 (c. vpk. mp)

res. 26 (m) - motiv, villk. res 21

31. beträffande val av ledamöter i vissa nämnder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 8 och
1989/90:Bo23 yrkande 9 båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

res. 27 (m.fp) - villk. res. 21

32. beträffande ordningen för val till länsstyrelsens styrelse

att riksdagen med godkännande av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga avslår motion 1989/90:Bo6,

33. beträffande förlängning av lagen (1985:1073) om försöksverksamhet
med en samordnad länsförvaltning

att riksdagen med bifall till förslaget i proposition 1988/89:154
antar det i propositionen intagna och som bilaga 1 till detta
betänkande fogade förslaget,

res. 28 (c. mp) - villk. res. 1

34. beträffande de personalpolitiska frågorna

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och med anledning av motion 1989/90:Bo5 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. beträffande länsstyrelsernas juridiska kompetens
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol7 yrkande 9,

36. beträffande länsstyrelsernas ekonomiadministration m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bol9 såvitt nu är i fråga,

37. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen godkänner de i proposition 1988/89:154 förordade
riktlinjerna för en reform av den statliga förvaltningen.

Stockholm den 7 november 1989

1989/90: BoU4

På bostadsutskottets vägnar

1989/90: BoU4

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans
Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson
(s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c),
Jan Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. I)1

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar(med "Efter
att" och på s. 11 slutar med "1988/89:K247 (c)" bort ha följande
lydelse:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I vissa"
och på s. 14 slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:

Som anförs i avvikande meningar (c) och (mp) till konstitutionsutskottets
yttrande 1989/90:KUly bör propositionen avslås. Såsom angivits
i motion Bo30 (c), framgår det inte klart av propositionen vad
syftet med reformen är. Förslagen är i allmänhet bristfälligt analyserade.
Ansvars- och ledningsfrågorna har således inte utretts ordentligt.
Reformen bygger vidare på en bristfällig analys av beslutsansvaret.
Risken för dubbelkommandon är därför stor. Om reformen genomförs
är kompetenskonflikter att vänta mellan framför allt de olika föreslagna
länsstyrelseorganen. Det framstår som högst tveksamt om reformen
verkligen skulle innebära de i propositionen utlovade samordningsoch
rationaliseringsfördelarna. Vad som däremot står fullständigt klart
är — såsom framgår av angivna motion — att ett genomförande av
förslagen skulle leda till en central styrning av den statliga regionala
förvaltningen som i allt väsentligt går emot de förslag till decentralisering
av uppgifterna på länsplanet som är nödvändiga bl.a. för att
uppnå ökad länsdemokrati.

Liknande tankegångar förs fram i motion Bo24 (mp), vari alltså
också yrkats avslag på propositionen. Som anförs i motionen innebär
propositionens förslag en ökad central styrning av uppgifterna på den
regionala länsnivån, som inte kan godtas främst från länsdemokratiska

1 Vid bifall till denna reservation förfaller utskottets hemställan under
mom. 2-6. 8-13. 16-17. 19-27. 29-30 och 32-34.

synpunkter. Redan det nuvarande systemet är enligt utskottet bristfälligt
från demokratiska synpunkter. Det föreliggande förslaget innebär
sålunda ytterligare försämringar. Utskottet syftar då bl.a. på de föreslagna
obligatoriska nämndernas sammansättning. Det ligger i sakens
natur att sådana förändringar kan utgöra hot mot mångfalden och
kvaliteten i det regionala beslutsfattandet. Enligt utskottets mening
kommer ett genomförande av förslaget att verka mot de uppställda
målen om att demokratins idéer skall bli vägledande inom samhällets
alla områden.

När det gäller det fortsatta reformarbetet bör detta på sätt angivits i
motioner från centerpartiet och miljöpartiet inriktas mot att begränsa
den centraliserade förvaltningen och att decentralisera uppgifterna
inom detta område så långt det är möjligt till regionala och lokala
organ. I det fortsatta reformarbetet är av vikt att förtroendemannainflytandet
i länen stärks. Utskottet föreslår att en parlamentarisk utredning
snarast tillsätts, vilken bör få i uppdrag att behandla bl.a. följande
frågor:

-förutsättningarna för omvandling av landstinget till ett länsparlament,

-gränserna för landstingets kompetens i förhållande till staten och
den legala utformningen av kompetensfördelningen,

-länsstyrelsernas avveckling och tillskapandet av endast ett folkvalt
regionalt beslutsorgan,

-den närmare utformningen av beslutsordningen, möjligheterna att
utkräva ansvar av beslutsfattare och lekmannainflytandet på regional
nivå,

- länsnämndernas inordnande i den nya landstingsorganisationen,
-vilka uppgifter som lämpar sig att föra över från statlig till regional
och kommunal nivå samt uppgiftsfördelningen mellan landsting
och kommuner,

-sättet för val till länsparlamenten.

Den nu förordade utredningen bör arbeta i sådan takt att ett förslag
i frågan kan föreläggas riksdagen senast år 1992.

Vad bostadsutskottet nu anfört innebär sammanfattningsvis att riksdagen
bör avslå proposition 1988/89:154 om en ny regional statlig
förvaltning. Detta innebär en anslutning till partimotionerna från
miljöpartiet de gröna och centerpartiet dvs. motionerna Bo24 resp.
Bo30 samt till motionerna Bo2 (c) yrkande 1, Bo21 (c) yrkandena 1
och 2, Bo25 (c) yrkande 1 och Bo31 (c) yrkande 1.

Riksdagen bör vidare med anledning av dessa motioner och motionerna
1988/89:K229 (mp) och 1988/89:K247 (c) som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet nu anfört om det fortsatta reformarbetet
avseende den regionala förvaltningen.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till förslag i motion
Bo21 (c) om att den nuvarande organisationen med länsstyrelse och
länsnämnder skall bibehållas i avvaktan på att en reformering enligt
motionsförslagen ovan har genomförts.

1989/90:BoU4

Övriga motioner i vilka vissa enskildheter i regeringsförslaget aktualiseras
avstyrks.

dels att momenten 1—6, 8—13, 16—17, 19 —27, 29—30 och 32—34 i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1-6, 8-13, 16-17, 19-27, 29-30 och 32 -34 beträffande
avslag på propositionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo2 yrkande
1, 1989/90:Bo21 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Bo24,

1989/90:Bo25 yrkande 1, 1989/90:Bo30, 1989/90:Bo31 yrkande 1,
1988/89:K229 och 1988/89:K247 inte godkänner proposition
1988/89:154 såvitt nu är i fråga och avslår motionerna
1989/90:Bol, 1989/90:Bo2 yrkande 2, 1989/90:Bo3, 1989/90:Bo4,
1989/90:Bo5 yrkandena 1, 2 och 4-7, 1989/90:Bo6, 1989/90:Bo7,
1989/90:Bo8, 1989/90:Bo9, 1989/90:Bol0, 1989/90:Boll,

1989/90:Bol2, 1989/90:Bol3, 1989/90:Bol4, 1989/90:Bol5,

1989/90:Bol6, 1989/90:Bol7 yrkandena 1 — 3 och 5 — 7 samt 8
detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bol8, 1989/90:Bol9
denna motion såvitt nu är i fråga, !989/90:Bo20, 1989/90:Bo21
yrkande 3, 1989/90:Bo22, 1989/90:Bo23 yrkandena 1 — 7 och 9
detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo25 yrkandena 2 och

4, 1989/90:Bo26, 1989/90:Bo27, 1989/90:Bo28, 1989/90:Bo29,
1989/90:Bo31 yrkandena 2 och 3 och 1988/89:K504 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det
fortsatta reformarbetet avseende den regionala förvaltningen,

2. Ansvarsfördelningen mellan statliga och
kommunala organ (mom. 2)

Knut Billing (m). Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Konstitutionsutskottet erinrar" och slutar med "nu anfört" bort ha
följande lydelse:

Med anledning av vad i motionerna Bol7 (fp) och Bo23 (m)
föreslagits om ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala
organ anförs i en avikande mening (m, fp) till konstitutionsutskottets
yttrande 1989/90:KUly följande.

Enligt utskottets mening är det en väsentlig brist att propositionen inte
innehåller någon närmare utredning och analys av rådande ansvarsfördelning
mellan statlig resp. kommunal verksamhet samt några överväganden
i frågan om eventuella förändringar i detta hänseende bör
företas i samband med förevarande reform. Utskottet anser det angeläget
att regeringen i det fortsatta arbetet med reformen tillser att en
sådan komplettering kommer till stånd. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 1 (fp) och
1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m) bör ges regeringen till känna.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Riksdagen bör med anledning
av de båda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till
känna vad nu anförts. Propositionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

1989/90:BoU4

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala
organ

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkande
1 och motionerna 1989/90:Bo23 yrkande 1 detta yrkande
såvitt nu är i fråga inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken (mom. 3)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Beträffande denna" och på s. 13 slutar med "av bostadsutskottet" bort
ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna
Bol7 (fp) och Bo23 (m) och i en avvikande mening (m, fp) till
konstitutionsutskottets yttrande att propositionen inte med erforderlig
tydlighet klarlagt relationerna mellan de nya länsstyrelserna och de
centrala ämbetsverken. För att undvika problem rörande ansvars- och
uppgiftsfördelningen mellan dessa organ är det angeläget att regeringen
i det fortsatta arbetet med reformen har sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga och vidtar erforderliga åtgärder. Vad bostadsutskottet nu
anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen till känna.
Propositionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkande
2 och 1989/90:Bo23 yrkande 1 de båda yrkandena såvitt nu är
i fråga inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i
fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Utvärdering av de nationella målens genomslag
m.m. (mom. 4)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Konstitutionsutskottet hänvisar" och slutar med "nu anförda" bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet delar de i motion Bo 17 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i
fråga framförda farhågorna för att reformen, om inte förtydliganden
vidtas i fråga om ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala verken, kan komma att innebära att möjligheterna att

1989/90: BoU4

inom berörda sakområden få genomslag för uppställda nationella mål
försvåras. Utskottet anser att denna fråga i det fortsatta arbetet med
reformen måste bli föremål för ytterligare överväganden. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till
känna. Propositionen avstyrks i motsvarande del.

Vad bostadsutskottet nu anfört ligger i allt väsentligt i linje med vad
i en avvikande mening (m, fp) till konstitutionsutskottets yttrande
framhållits.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande utvärdering av de nationella målens genomslag
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bol7 yrkande 2
såvitt nu är i fråga inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt
nu är i fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort,

5. Utvärdering och tillsyn/inspektion vid beredningen
av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen
samt inrättande av en fristående statlig skolinspektion
m.m. (mom. 6)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Efter
att" och på s. 16 slutar med "så sker" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (m) till utbildningsutskottets yttrande
1989/90:UbUly anförs följande:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att tillsyn och utvärdering
av skolan skall utföras av ett från skolmyndigheterna fristående organ.
Utskottet vill erinra om att ett antal uppgifter inom skolområdet som
tidigare huvudsakligen har legat inom länsskolnämndens ansvarsområde
i dag är kommunala angelägenheter. När det gäller länsskolnämndens
handläggning av ärenden enligt särskilda föreskrifter har sådana
ärenden genom en fortgående decentralisering likaså reducerats under
de senaste åren. Ett nytt finansieringssystem för skolan, i vilket elevernas
val av skola skulle utgöra grunden för resursfördelningen, skulle
ytterligare minska länsskolnämndens administrativa uppgifter. Mot
denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning nu förutsättningar
att göra länsskolnämnden till ett oberoende utvärderingsorgan,
en "statens skolinspektion". Ett sådant organ bör således inte inordnas
i den nya länsstyrelsen. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Bo23 yrkande 2 och med anledning av motion 1989/90:Bo27
som sin mening ge regeringen till känna.

Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annat ställningstagande.
Propositionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

1989/90: BoU4

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande utvärdering och tillsyn!inspektion vid beredningen
av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen samt inrättande
av en fristående statlig skolinspektion m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo23 yrkande
2 och 1989/90:Bo27 inte godkänner proposition 1988/89:154
såvitt nu är i fråga och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Vuxenutbildningsnämnderna (mom. 7,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Förslaget i"
och slutar med "gäller utbildningsfrågorna" bort ha följande lydelse:

Utskottets principiella ståndpunkt är att en fortgående decentralisering
av länsskolnämndernas uppgifter har skapat förutsättningar för att
nämnderna skall kunna göras om till oberoende utvärderingsorgan,
"en statens skolinspektion". Länsstyrelsen bör besluta om särskilda
vuxenutbildningsnämnder behövs. Förslaget i motion Bo 19 (s) såvitt
nu är i fråga om att vuxenutbildningsnämnderna skulle ingå i den nya
länsstyrelsen avstyrks med hänvisning härtill.

7. Vägförvaltningens roll (mom. 8)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Bostadsutskottet delar" och på s. 17 slutar med "reellt syfte" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 är det
viktigt att en kommunikationsnämnd knyts till länsstyrelsen. Att så
sker bör fa stor betydelse för utvecklingen och samordningen av alla
slag av kommunikationer i ett län. Hittills har vägförvaltningens roll
bl.a. i investeringssammanhang m.m. varit alltför dominant. Kommunikationsnämnden
bör i samarbete med miljönämnden och länstrafiken
bidra till att bättre beslutsunderlag för olika regionalpolitiska
trafikbeslut kommer fram och att trafikfrågorna i vid mening ges
bättre genomlysning. Vägförvaltningen kan då bantas och koncentrera
sig på att bygga och underhålla vägar. Av vikt är också att de nya
länsstyrelserna kommer att ha expertis i trafikfrågor.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo5 yrkande 4 anfört om vägförvaltningens roll
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Bo 19
(s) såvitt nu är i fråga kan till inte ringa del anses tillgodosedd med vad
nu anförts. Propositionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

1989/90: Bo U 4

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande vägförvaltningens roll

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo5 yrkande
4 och 1989/90:Bol9 denna motion såvitt nu är i fråga inte
godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i fråga och som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Länsstyrelsernas roll i vissa ärenden som rör postoch
telekommunikationer (mom. 9)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte
heller" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Bo23 (m) förefaller det ändamålsenligt att
beredningsansvaret beträffande vägar och trafiksäkerhet blir en angelägenhet
för de nya länsstyrelserna. Däremot kan utskottet inte dela
uppfattningen i propositionen om att länsstyrelserna skulle få en ny
roll också när det gäller post- och telekommunikationer. Denna verksamhet
är inte av myndighetsnatur. Den bör bedrivas affärsmässigt och
helt fristående från länsstyrelsen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionen
och med avslag på propositionen såvitt nu är i fråga som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande länsstyrelsernas roll i vissa ärenden som rör postoch
telekommunikationer

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo23 yrkande 3
inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i fråga och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Särställning för lantbruksnämnderna (mom. 10)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Jordbruksutskottet har" slutar med "skulle genomföras" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion Bo25 (c) har lantbruksnämnderna en nyckelposition
i arbetet med att bibehålla en levande landsbygd och stärka
sambandet mellan ägande, boende och brukande. Lantbruksnämnderna
bör ges möjlighet att fortsätta arbetet med att stödja nya företag och
människors initiativ på landsbygden. När riksdagen under våren 1990
beslutar om en ny jordbrukspolitik är det viktigt att omläggningen går
effektivt och omställningen fungerar över hela landet. Lantbruksnämndernas
rådgivning kommer att vara viktig i denna omställning. Den
regionala nivån kommer att spela en stor roll för att förverkliga den
nya politiken. Det är naturligt att lantbruksnämnderna har ett huvudansvar
för detta arbete. Propositionens förslag om att vissa frågor skall

1989/90: BoU4

ges en särställning i avvaktan på riksdagsbeslutet år 1990 om en ny
livsmedelspolitik är ingen bra lösning. Det kan dessutom leda till
problem för lantbruksnämnderna i form av "dubbelkommandon", dvs.
styrning från såväl länsstyrelse som lantbruksstyrelse. Den nuvarande
ordningen med en fristående lantbruksnämnd bör övergångsvis bestå.
Bostadsutskottet delar vad i motionen och i den avvikande meningen
(c) till jordbruksutskottets yttrande 1989/90:JoUly anförts i frågan. Vad
nu anförts om lantbruksnämndernas ansvar m.m. bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Propositionen avstyrks såvitt nu
är i fråga.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande särställning för lantbruksnämnderna

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo25 yrkande 2
inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i fråga och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Sammanslagning av lantbruksnämnd och
skogsvårdsstyrelse m.m. (mom. 11)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "1
anslutning" och på s. 19 slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:

Lantbruksnämnden tar sällan befattning med övergripande frågor på
det sätt andra sektorsorgan gör. De arbetar ofta med en enskild persons
jord eller skog. De sysslar också i stor utsträckning med avgiftsfinansierad
verksamhet. Denna verksamhet är inte lämpad att lägga in i ett
allmänt omfattande länsplaneringssystem. Detsamma gäller i viss mån
skogsvårdsstyrelserna. Däremot bör övervägas att slå ihop dessa myndigheter
och deras motsvarighet på den centrala nivån. Jord- och
skogsbruket bör också avregleras så att den kvarvarande verksamheten
närmar sig ordinär myndighetsutövning. Dessa kvarvarande frågor bör
kunna inordnas i den nya länsstyrelsen.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo23 (m) anfört bör
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna. Propositionen bör
avslås såvitt nu är i fråga.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande sammanslagning av lantbruksnämnd och skogsvårdsstyrelse
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo23 yrkandena

4 och 5 inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i
fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1989/90: BoU4

11. En utredning om trädgårdsnäringen (mom. 14)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Vad
beträffar" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna anför har trädgårdsnäringen en stor betydelse för
vissa regioner men berörs trots detta inte i propositionen. Härigenom
utelämnas en viktig del av länsförvaltningens arbete för en levande
landsbygd. Förutsättningarna för rådgivningen till den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen och till jordbruket är väsentligt skilda och kräver
skilda beslut om hur denna verksamhet skall ordnas i framtiden.
Riksdagen bör i enlighet med en avvikande mening (c) i jordbruksutskottets
yttrande begära ett klarläggande av regeringen angående trädgårdsnäringens
inriktning och genomförande. En utredning bör studera
olika alternativa möjligheter till rådgivning.

Det anförda innebär en anslutning till förslaget i motion Bo25
yrkande 3.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande en utredning om trädgårdsnäringen

att riksdagen med anledning av motion !989/90:Bo25 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Avveckling av länsbostadsnämnderna (mom. 15)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Bostadsutskottet har" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande
lydelse:

I motioner från moderata samlingspartiet har tidigare föreslagits ett
helt nytt lånesystem avseende finansieringen av bostäder innebärande
bl.a. att låneadministrationen läggs ut på bankerna. Också den s.k.
övergripande planeringen som länsbostadsnämnderna i dag ägnar sig åt
är enligt utskottets mening onödig och överflödig. Övrig verksamhet
som i dag handläggs på nämnderna bör avvecklas eller handläggas på
central eller lokal nivå.

Vad utskottet nu anfört, med instämmande av vad i motion Bo23
(m) yrkande 8 föreslagits, om att nämnderna bör avvecklas bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande avveckling av länsbostadsnämnderna

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo23 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU4

13. Länsbostadsnämndernas anknytning till den nya
länsstyrelsen (mom. 16, motiveringen)

Vid bifall till reservation 12

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Vad utskottet"
och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan föreslagit att länsbostadsnämnderna bör avvecklas.
Skäl saknas därför att i sak pröva förslaget i motion Bol9 såvitt nu
är i fråga om att nämnderna skall ingå i de nya länsstyrelserna.
Motionen avstyrks således i denna del.

14. Resurserna vid länsbostadsnämnderna vid
överflyttning av vissa arbetsuppgifter till de nya
länsstyrelserna och om resurserna vid
länsbostadsnämnden i Norrbottens län (mom. 17)

Vid bifall till reservation 12

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Ytterligare två" och på s. 23 slutar med "till känna" bort utgå,

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort utgå.

15. Handläggningen av länsbostadsnämndernas
kvarvarande uppgifter (mom. 18, motiveringen)

Vid bifall till reservation 12

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Slutligen
behandlar" och slutar med "motionärernas förslag" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till motion Bo23 (m) i vilken föreslås
att länsbostadsnämnderna skall avvecklas. I motionen har också redovisats
hur de uppgifter som nämnderna har i dag och som oundgängligen
är myndighetsuppgifter bör handläggas när nämndernas verksamhet
upphört. En anslutning till denna motion innebär att det inte finns
tillräckliga skäl tillstyrka förslaget i den nu behandlade motionen Bo 17
(fp). Förslaget i denna motion, såsom utskottet uppfattat det, är att
nämnderna bör vara kvar men med något förändrad verksamhet.
Denna uppfattning delas alltså inte av utskottet. Yrkande 4 i motionen
avstyrks med hänvisning till det anförda.

1989/90:BoU4

16. Handläggningen av länsbostadsnämndernas
kvarvarande uppgifter (morn. 18)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Slutligen behandlar" och slutar med "motionärernas förslag" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion Bol7 (fp) finns anledning att i det fortsatta
arbetet studera var länsbostadsnämndernas kvarvarande uppgifter bör
handläggas när de frågor som hänger sammman med bostadsförsörjningsprogrammen
flyttas över till den nya länsstyrelsen. Ett skäl för en
sådan studie är också att det, i vart fall på några års sikt, kan bli
aktuellt för statens bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att i egen
regi ta över förvaltningen av bostadslånen. Denna förvaltning administreras
i dag av nämnderna på uppdrag av bolaget.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande handläggningen av länsbostadsnämndernas kvarvarande
uppgifter

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bol7 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Lantmäteri och fastighetsregistrering (mom. 19)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Bostadsutskottet delar" och slutar med "sin helhet" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo5 är
ansvarsfördelningen mellan länslantmäteriet och länsstyrelsens lantmäterienhet
obegriplig för dem som inte är involverade i verksamheten.
Förslaget i propositionen innebär ingen lösning på problemet. Liksom
motionärerna anser utskottet att den nya länsstyrelsen bör handlägga
frågor om länets lantmäteri och fastighetsregistrering i sin helhet.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande lantmäteri och fastighetsregistrering

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo5 yrkande 5
inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i fråga och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Organisationen av den regionala och lokala
lantmäteriverksamheten (mom. 21, motiveringen)

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s.
24 börjar med "Dock vill" och slutar med "i länet" bort utgå.

1989/90: Bo U4

19. Arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional
nivå (mom. 22)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet, sorn" och på s. 25 slutar med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:

I den avvikande meningen (fp) till arbetsmarknadsutskottets yttrande
1989/90:ly anförs följande.

Som anförs i motion Bo 17 är det inkonsekvent att arbetsmarknadsfrågorna
lämnas helt utanför den föreslagna samordningen. Arbetsmarknadsfrågorna
har en mycket central betydelse för den regionala planeringen
och samordningen. Av den anledningen bör målsättningen
enligt utskottets uppfattning vara att inlemma de planeringsfrågor som
rör sysselsättningsutvecklingen i de nya länsstyrelsernas verksamhet.
Arbetsförmedlingsverksamheten kan därefter ges en mer lokal förankring
i arbetsförmedlingsnämnderna.

Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motion Bol7 (yrkande 3).

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det fortsatta arbetet med
reformen bör utformas så att förslaget i motion Bo 17 (fp) tillgodoses.
Riksdagen bör därefter föreläggas förslag i frågan. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande arbetsmarknadsfrågornas organisation på regional
nivå

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bol7 yrkande 3
inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu är i fråga och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Resurserna vid länsstyrelsernas sociala funktioner
(mom. 23)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I
likhet" och slutar med "och Bo26 (s)" bort ha följande lydelse:

Som framgått av partimotioner från miljöpartiet och centerpartiet,
motionerna Bo24 resp. Bo30, bör demokratin på länsnivå fördjupas
och få ett helt annat innehåll än i dag. I reservation 1 (c, mp) till detta
betänkande har också givits uttryck för denna uppfattning.

I avvaktan på att den regionala förvaltningen reformeras enligt vad i
dessa motioner föreslagits bör de sociala enheterna vid de nuvarande
länsstyrelserna tillföras de resurser som krävs för att den sociala
funktionen skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt. Utskottet
förordar att detta ges regeringen till känna.

1989/90: Bo U4

4 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 4

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande resurserna vid länsstyrelsernas sociala
funktioner

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bol4 och
1989/90:Bo26 inte godkänner proposition 1988/89:154 såvitt nu
är i fråga och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. Nämndorganisationen såvitt inte avser
länsstyrelserna i Stockholms län och Gotlands län
(mom. 24)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med

"Konstitutionsutskottet som" och på s. 29 slutar med "Gotlands län"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i en avvikande mening (m, fp) till konstitutionsutskottets
yttrande 1989/90:KUly är förutsättningarna för länsstyrelsernas

verksamheter på grund av de skilda förhållandena i länen i många fall

så olikartade att en enhetlig lösning med obligatoriska nämnder inte
innebär en lämplig lösning. I stället bör såsom framhållits i flertalet
motioner varje länsstyrelse själv ges rätt att inrätta de beslutsorgan som
de anser sig behöva. Vad i den avvikande meningen anförts bör
riksdagen med anledning av motionerna Bol7 (fp), Bol9 (s) och Bo23
(m) enligt bostadsutskottets uppfattning som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande nämndorganisationen såvitt inte avser länsstyrelserna
i Stockholms län och Gotlands län

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkandena
7 och 8, 1989/90:Bol9, och 1989/90:Bo23 yrkande 9 samtliga
yrkanden såvitt nu är i fråga inte godkänner proposition
1988/89:154 såvitt nu är i fråga och som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

22. Förtroendemannainflytande i miljöfrågor (mom.
26, motiveringen)

Vid bifall till reservation 21

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Förslaget i" och slutar
med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt motioner (m) och (fp) om att
nämndorganisationens utformning bör beslutas av den enskilda länsstyrelsen.
Det finns goda skäl anta att i flertalet län miljönämnder
kommer att inrättas. Vid en sådan uppfattning saknas skäl för riksda -

1989/90: BoU4

gen att enligt förslaget i motion 1988/89:K504 (s) göra ett uttalande om
förtroendemannainflytandet i miljöfrågor. Detta inflytande kommer att
kanaliseras genom de nämnder som kommer att inrättas.

23. Sättet för val av ledamöter till nämnderna (mom.
29)

Vid bifall till reservation 21

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Konstitutionsutskottet ansluter" och slutar med "och 2 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner (m) och (fp) om att nämndorganisationen
bör beslutas av den enskilda länsstyrelsen. Det finns då
inte skäl för riksdagen att i sak pröva förslaget i propositionen och i
vissa motioner om hur valet till nämnderna bör ske. Sättet för val till
nämnderna behandlar utskottet ytterligare nedan.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande sättet för val av ledamöter till nämnderna
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2,
1989/90:Bo5 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Bo21 yrkande 3
detta yrkande såvitt nu är i fråga inte godkänner proposition
1988/89:154 såvitt nu är i fråga,

24. Sättet för val av ledamöter till nämnderna (mom.
29)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Konstitutionsutskottet ansluter" och slutar med "och 2 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet får anföra följande. Om riksdagen i huvudfrågan beslutar
att en ny statlig regional organisation skall skapas får förslaget till ökat
förtroendemannainflytande genom inrättande av obligatoriska nämnder
vid sidan av länsstyrelsens styrelse anses vara en viktig del av
reformen. När det gäller val av ledamöter till dessa nämnder anser
utskottet emellertid inte att de skäl som anförts i propositionen för att
frångå det utredningsförslag som propositionen i övrigt till stor del
baseras på är hållbara. Enligt utskottet talar tvärtom länsdemokratiska
skäl starkt för att samtliga förtroendemän i nämnderna, såsom utredningen
föreslagit, skall utses av de direktvalda politiska församlingarna
i landstingen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo5 och motionerna Bo2 (c)
samt Bo21 (c) bör ges regeringen till känna. Propositionen avstyrks
såvitt nu är i fråga.

1989/90: Bo U4

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande sättet för val av ledamöter till nämnderna

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo2 yrkande
2, 1989/90:Bo5 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Bo21 yrkande
3 detta yrkande såvitt nu är i fråga inte godkänner proposition
1988/89:154 såvitt nu är i fråga och som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

25. Ordförandeskapet i nämnderna (mom. 30)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Bostadsutskottet delar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har ovan ansett att landstinget bör utse ledamöterna i de
nämnder som kommer att knytas till länsstyrelsen. De främst länsdemokratiska
motiv som anförts för en sådan uppfattning gäller också
när det gäller val av ordförande i nämnderna. Utskottet anser att
riksdagen med anledning av motionerna Bo21 (c) och Bo28 (s) som
sin mening bör ge regeringen detta till känna. Propositionen avstyrks
såvitt nu är i fråga.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande ordförandeskapet i nämnderna

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo21 yrkande
3 såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo28 inte godkänner
proposition 1988/89:154 såvitt nu är i fråga och som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Ordförandeskapet i nämnderna (mom. 30,
motiveringen)

Vid bifall till reservation 21

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Bostadsutskottet
delar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt bostadsutskottets mening bör det ankomma på den enskilda
länsstyrelsen att besluta om nämndorganisationen. Härigenom skapas
förutsättningar för att denna skall fa en med utgångspunkt i förhållandena
i länet lämplig utformning. Mot bakgrund härav bör det ankomma
på den enskilda länsstyrelsen att också bestämma hur ordförandeposterna
skall besättas. Motionerna Bo21 (c) yrkande 3 såvitt nu är i
fråga och Bo28 (s) avstyrks sålunda.

1989/90: Bo U 4

27. Val av ledamöter i vissa nämnder (morn. 31)

Vid bifall till reservation 21

Knut Billing (m). Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I
motionerna" och på s. 33 slutar med "motionsyrkanden avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslag i motioner (m) och (fp) om att
det bör avgöras av den enskilda länsstyrelsen om nämnder skall
inrättas. Det bör också överlåtas åt länsstyrelsen att avgöra hur valet
till nämnderna skall ske. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande val av ledamöter i vissa nämnder
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkande
8 och 1989/90:Bo23 yrkande 9 båda yrkandena såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

28. Förlängning av lagen (1985:1073) om
försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning
(mom. 33)

Vid bifall till reservation 1

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Bostadsutskottet föreslår" och slutar med "detta betänkande" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner (c) och (mp) om en reformering
av länsförvaltningen i enlighet med länsdemokratiska principer.
Skäl saknas därför att förlänga lagen (1985:1073) om försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning med ett år, dvs. till utgången av
juni månad 1991.

Regeringens förslag avstyrks följaktligen av utskottet. Försöksverksamheten
kommer, vid ett riksdagens bifall till detta förslag, att avslutas
vid utgången av juni månad 1990.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande förlängning av lagen (1985:1073) om försöksverksamhet
med en samordnad länsförvaltning
att riksdagen inte antar det vid proposition 1988/89:154 fogade
lagförslaget.

1989/90: Bo U4

Särskilda yttranden

1989/90: BoU4

1. Behandlingsfråga

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:

Vi har anslutit oss till regeringens förslag om att en ny länsstyrelse bör
bildas. Vi har dock, bl.a. i motion Bo23 (m) och i reservationer,
redovisat vissa avvikelser från förslaget i propositionen.

I huvudfrågan har vi om än med viss tvekan kunnat ansluta oss till
bostadsutskottets betänkande. Emellertid anser vi att utskottet uttryckt
sig alltför positivt om den kommande reformens betydelse för de
statliga regionala frågorna. En mera nyanserad beskrivning hade bättre
svarat mot den tvekan som onekligen finns om det hittillsvarande
arbetets uppläggning och om den nya länsstyrelsens möjligheter att
rationellt och smidigt lösa de uppgifter den kommer att få sig förelagda
och att ta de initiativ som rimligen måste prägla den regionala förvaltningen.

Som framgått av propositionen och av utskottets betänkande kommer
riksdagen ånyo att i vissa delar fa anledning att ta ställning till den
regionala statliga administrationens utformning m.m. Vi kommer då,
om så befinns erforderligt, att aktualisera vissa av de förslag som vi
anser bör genomföras så att de intentioner som bör vägleda kan
förverkligas.

2. Behandlingsfråga

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anför:

I reservation 1 (c, mp) har yrkats avslag på propositionen. Enligt vad
där föreslagits bör sålunda propositionen i sin helhet avslås och en
parlamentarisk utredning tillsättas med uppdrag att utarbeta ett helt
nytt förslag där kraven på länsdemokrati tillgodoses. Den nuvarande
ordningen bör bestå till dess ett sådant förslag framlagts. Om reservationen
inte bifalls har vi bl.a. följande synpunkter beträffande det
framlagda förslaget.

När det gäller det föreslagna nämndobligatoriet skall enligt propositionen
finnas visst utrymme för avvikelser på grund av ett läns
särskilda förhållanden. Enligt vår uppfattning står det redan nu klart
att Stockholms län och Gotlands län har så speciella förutsättningar att
dessa län bör undantas från nämndobligatoriet. Som angivits i bl.a.
motionerna Bo21 (c) och Bo30 (c) är det vidare angeläget att man inte
går ifrån det utredningsförslag om val av ledamöter i de obligatoriska
nämnderna som propositionen grundas på, nämligen att landstinget
skall välja samtliga ledamöter i dessa nämnder inkl. ordförande.

Vi har dock vid ett riksdagens beslut i huvudfrågan, om att en ny
statlig organisation i huvudsak enligt regeringens förslag bör skapas,

kunnat i andra hand ansluta oss till vad bostadsutskottet bl.a. anfört
under avsnittet Fysisk planering och bostadsförsörjning samt om fortsatta
överväganden avseende fiskenämnderna.

I övrigt framgår våra ställningstaganden av de reservationer som vi
avgivit till betänkandet.

3. Behandlingsfråga

Jan Strömdahl (vpk) anför:

Jag uppfattar förslaget till ny länsstyrelse med kraftigt utökat förtroendeinflytande
som ett steg på vägen mot verklig länsdemokrati. Det
finns därför ingen anledning att av länsdemokratiska skäl vara negativ
till förändringen. Dock förutsätter jag att reformen i ett senare skede
fullföljs på så sätt att länsparlamentet, dvs. landstinget, utser styrelse
och nämnder — inkl. ordföranden. Det innebär att landshövdingeämbetet
kan avskaffas i sin nuvarande och historiska tappning.

4. Inrättandet av en fristående statlig skolinspektion
m.m.

Erling Bager (fp) anför:

I motion Boll (m, fp, c) tas upp frågan om en statlig skolinspektion. I
motionen föreslås bl.a. att en sådan inspektion inrättas. Bostadsutskottet
har i betänkandet föreslagit ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om betydelsen av att utvärdering och tillsyn/inspektion får
en stark ställning inom den nya länsstyrelsen. Det får anses naturligt
att, i det fortsatta beredningsarbetet, även den i motionen aktualiserade
frågan därvid kommer att aktualiseras.

5. Rennäringens ställning

Kjell Dahlström (mp) anför:

Rennäringens och samernas minoritetsställning avses i propositionen
tillgodosedd genom att rennäringsnämnder inrättas i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län. Dessa nämnder föreslås få samisk representation.
I propositionen anges inte exakt hur denna representation
skall tillföras nämnderna.

Jag anser att samernas och rennäringens problem varken har belysts
eller lösts på ett tillfredsställande sätt i föreliggande förslag.

1 samerättsutredningen (SOU 1989:41) är ett huvudförslag inrättande
av ett sameting, vilket skulle vara en parallell till förhållandena i
Finland och Norge. Ett sameting skulle ändamålsenligt kunna behandla
rennäringsfrågorna inom ramen för den lagstiftning som utbildats
för rennäringen och den samiska minoriteten. Samernas riksförbund
har i remissvar på utredningen framfört detta förslag. Företrädare för
förbundet har också inför bostadsutskottet aktualiserat förslaget.

1989/90: BoU4

Vad nu anförts ligger väl i linje med miljöpartiets krav på ökat
regionalt självstyre. Jag förutsätter att regeringen i de fortsatta övervägandena
ytterligare belyser rennäringsfrågorna och hur dessa skall
administreras i den nya länsstyrelsen.

6. Fiskeriadministrationens organisation

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anför:

Frågan om den framtida fiskeriadministrationen på regional nivå är
den fråga som mött störst intresse i det nu behandlade ärendet såvitt
gäller antalet motioner. I inte mindre än 17 motioner behandlas
frågan. Som framgått ovan föreligger i motionerna en samstämmighet
när det gäller behovet av en länsanknuten kompetens i fiskefrågor.

Regeringen tycks dela denna uppfattning. I propositionen anförs
nämligen att fiskefrågorna har många kopplingar till de verksamheter
som länsstyrelsen ansvarar för och att det därför i och för sig är
naturligt att fiskenämnderna ingår i den nya länsstyrelsen.

Det bör också noteras att det enligt jordbruksutskottets uppfattning
är viktigt att fiskenämndens kompetens och lokalkännedom tillvaratas
på länsnivå. Det bör också erinras om att fiskeristyrelsen i sitt remissvar
på utredningen Samordnad länsförvaltning (SOU 1989:5 och
6) uttalat att, om en samordnad länsförvaltning genomförs, det är
viktigt att fiskefrågorna handhas inom den nya organisationen och att
fiskets intressen inte underordnas lantbrukets.

Som utskottet anfört kommer riksdagen våren 1990 att föreläggas ett
förslag om fiskeriadministrationens organisation. Det finns anledning
att stryka under vad utskottet anfört om att det då ånyo kommer att bli
tillfälle att behandla frågan och, om riksdagen så beslutar, inordna
fiskenämnderna i de nya länsstyrelserna fr.o.m. halvårsskiftet 1991,
dvs. vid den tidpunkt då reformen i övrigt avses träda i kraft.

7. En utredning om trädgårdsnäringen

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anför:

Trädgårdsnäringen är en för Sverige viktig näringsgren som naturligtvis
måste ges nödvändiga betingelser för att kunna bestå och utvecklas.
Det finns skäl att med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen
inom näringen och vidta åtgärder för att trygga en nödvändig inhemsk
produktion. I första hand gäller det åtgärder av jordbruks- och näringspolitisk
natur. Vi har också i andra sammanhang fört fram en rad
förslag med denna inriktning. Det är vår avsikt att även framdeles
bevaka dessa frågor.

Eftersom frågan om trädgårdsnäringen inte särskilt behandlas i
föreliggande proposition har vi avstått från nu att föra fram krav med
denna innebörd.

1989/90: BoU4

8. Länsstyrelsernas juridiska kompetens

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Inom länsstyrelserna handläggs många frågor som kräver kvalificerad
juridisk kompetens bl.a. i ärenden om tillståndsprövning och i
besvärsärenden. Det bör, som anförs i motion Bol7 (fp), övervägas i
det fortsatta arbetet om det är lämpligt att samla denna kompetens i en
enhet. Vi förutsätter att så kommer att ske.

1989/90: Bo U4

Regeringens av bostadsutskottet tillstyrkta
Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1985:1073) om
försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning

Härigenom föreskrivs att lagen (1985:1073) om försöksverksamhet
med en samordnad länsförvaltning, som gäller till utgången av juni
1990 1 , skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1991.

' Lagens giltighetstid förlängd senast 1988:974.

1989/90: Bo U4

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90:KUly

En ny regional statlig förvaltning
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande
över proposition 1988/89:154 om en ny regional statlig förvaltning
samt de 31 motioner som väckts med anledning av propositionen.

Konstitutionsutskottet överlämnar samtidigt med eget yttrande till
bostadsutskottet tre under den allmänna motionstiden 1989 till utskottet
remitterade motioner — 1988/89:K229 (mp), 1988/89:K247 (c) och
1988/89:K504 (s) — i vilka tas upp frågor som har samband med
propositionens förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den nya länsstyrelsen föreslås få ett starkt förtroendemannainflytande
genom inrättande av fem obligatoriska nämnder vid sidan av
länsstyrelsens styrelse, nämligen utbildningsnämnd, nämnd för fysisk
planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd och miljönämnd.
Nämnderna skall vid sidan av att vara rådgivande organ även ha
beslutsbefogenheter.

Ledamöterna i nya länsstyrelsens styrelse skall väljas på samma sätt
som i dag, dvs. av landstinget.

De nya nämnderna föreslås ha elva ledamöter. Landshövdingen bör
vara ordförande i nämnderna. Av övriga ledamöter bör fem utses av
landstinget och fem av regeringen.

Vid den nya länsstyrelsen kommer särskilda tjänster som länsexperter
att finnas.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. För att förbereda
genomförandet föreslås inrättandet av en central organisationskommitté,
vilken bör biträdas av bl.a. länsstyrelsernas organisationsnämnd,
statskontoret och berörda centrala verk. Vidare föreslås att en regional
organisationskommitté bildas i varje län. Departementschefen avser att
senare föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till
ändringar i berörda lagar samt i fråga om medelstilldelning m.m.

I hemställan föreslås att riksdagen

1. antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1985:1073)
om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning,

2. godkänner de av departementschefen förordade riktlinjerna för en
reform av den statliga regionala förvaltningen.

Allmänt om motionerna i ärendet

De i ärendet föreliggande motionerna avser i huvudsak följande.

I några av motionerna yrkas avslag på propositionen. I vissa av dessa
motioner förordas en ändrad regional förvaltning, bl.a. innebärande att
landstingens roll stärks.

Några av motionerna innehåller kritik mot propositionen för att
den otillräckligt analyserat och klarlagt vissa principiella huvudfrågor.

I dessa motioner föreslås att regeringen i det fortsatta reformarbetet
beaktar de i motionerna framförda synpunkterna.

Ett flertal motioner innehåller mera detaljerade synpunkter i fråga
om reformens omfattning, och då i första hand frågan vilka sektorsområden/uppgifter
som den nya länsstyrelsen bör ansvara för.

Frågan om inrättande av fem obligatoriska nämnder tas upp i flera
motioner. Detsamma gäller frågan om val av ledamöter i dessa nämnder.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de delar av propositionen
och motionerna som har att göra med huvudlinjerna i regeringens
förslag. Detta innebär bl.a. att utskottet inte ingår i närmare
överväganden rörande de särskilda avsnitt i propositionen (avsnitten
8—12) — och de i anslutning därtill väckta motionerna — vari närmare
behandlas de särskilda sektorsområden/uppgifter som den nya
länsstyrelsen föreslås ansvara för. Yttranden över dessa delar av ärendet
torde komma att avges av de riksdagsutskott vars beredningsområden
omfattar de angivna frågorna. Utskottet tar därför i sitt yttrande inte
upp motionerna 1989/90:Bol, 1989/90:Bo3-4, 1989/90:Bo5

yrkandena 4, 5 och 7, 1989/90:Bo7 och 8, 1989/90:Bo 10—16,

1989/90:Bol7 yrkandena 3-6 och 9, 1989/90:Bol8, 1989/90:Bol9 (delvis),
1989/90:Bo20, 1989/90:Bo22, 1989/90:Bo23 yrkandena 2-8,
1989/90:Bo25 yrkandena 2-4, 1989/90:Bo26-27 samt 1989/90:Bo29.

Avslag på propositionen yrkas i motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 1
av Stina Gustavsson och Jan Hyttring (båda c), 1989/90:Bo21
yrkande 1 av Agne Hansson m.fl. (c), 1989/90:Bo24 yrkande 1 av

1989/90: BoU4

Bilaga 2

Inger Schörling m.fl. (mp), 1989/90:Bo25 yrkande 1 av Karl-Erik
Olsson m.fl. (c), 1989/90:Bo30 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c)
samt 1989/90:Bo31 yrkande 1 av Pär Granstedt (c).

I motion 1989/90:Bo30 (c) riktas kritik mot den föreliggande propositionen
för att syftet med reformen inte är klart. Motionärerna konstaterar
att propositionen i allt väsentligt går emot centerpartiets förslag
om regional förvaltning och att det inte innebär någon länsdemokrati i
verklig mening. Förslaget banar enligt motionärerna inte heller väg för
ökat medborgarinflytande. I motionen begärs, förutom att propositionen
skall avslås, att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med
direktiv att utarbeta ett nytt förslag om införande av länsdemokrati
(yrkande 2). Målsättningen bör enligt motionen vara att länsstyrelserna
avvecklas och att landstingen får vidgade uppgifter och utvecklas
till länsparlament. Ett motsvarande yrkande framställs i motion
1988/89:K247 av Bengt Kindbom m.fl. (c). I de båda motionerna
lämnas en utförlig redogörelse för hur centerpartiet anser att länsdemokratin
skall kunna vidgas, bl.a. genom att landstingen får utökade
befogenheter, och för de viktigaste utredningsfrågor som den av motionärerna
förordade utredningen bör behandla. I motion 1989/90:Bo21
(c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att den nuvarande
organisationen med länsstyrelser och länsnämnder skall bibehållas i
avvaktan på att en reformering av i motion 1989/90:Bo30 angivet slag
kan genomföras (yrkande 2).

I motion 1989/90:Bo24 (mp) anges bl.a. följande. Propositionen
innebär en fortsatt stark statlig reglering på regional nivå. Enligt
motionärerna förvärrar förslaget den redan i dag från demokratisk
synpunkt otillfredsställande situationen, bl.a. genom att landshövdingens
makt förstärks. Enligt motionärerna bör i stället inrättas en form
av direktvalda regionala parlament, vilka parlament skall överta de
uppgifter som de nuvarande landstingen och länsstyrelserna har samt
väsentliga delar av den centrala' förvaltningens uppgifter. Härigenom
skulle det regionala självstyret avsevärt stärkas. — 1 motionen begärs,
förutom att riksdagen skall avslå propositionen (yrkande 1), att frågan
om regionalt självstyre i form av direktvalda regionala parlament skall
utredas (yrkande 2). Ett liknande yrkande framställs i motion
1988/89:K229 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp). I motionen
hemställs således att riksdagen beslutar att regionala parlament skall
inrättas och att dessa skall ersätta nuvarande landsting och länsstyrelser
(yrkande 1). Vidare hemställs att riksdagen beslutar att de föreslagna
parlamenten skall väljas i direkta, allmänna val vart fjärde år
(yrkande 2) samt att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att den senast år 1992 skall förelägga riksdagen ett förslag om
hur regionala parlament skall införas i hela landet (yrkande 3).

Utskottet får anföra följande. Propositionen innehåller en utförlig
redogörelse för bakgrunden och motiven för den föreslagna reformen.
De i propositionen framförda förslagen bygger på erfarenheter av den
försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning som bedrivits i
Norrbottens län sedan den 1 juli 1986 och som föregicks av statskontorets
rapport i början av år 1985 med förslag till sådan fö rsöks verksam -

1989/90: BoU4

Bilaga 2

het, rapporten (Ds C 1987:10) Samordnad länsförvaltning avgiven i
oktober 1987 av en särskild arbetsgrupp i civildepartementet, betänkandet
(SOU 1989:5—6) Samordnad länsförvaltning avgivet i januari
1989 av utredningen (C 1988:02) om samordnad länsförvaltning, betänkandet
(Ds 1989:9) Länsstyrelsernas sociala funktioner avgivet i
januari 1989 av utredaren, f.d. landshövdingen Osborne Bartley samt
statskontorets rapport (1989:31) Samordnad länsförvaltning i Stockholms
län.

Syftet med försöksverksamheten och den utredningsverksamhet som
bedrivits i anslutning härtill har bl.a. varit att söka finna en bättre
samordning av den regionala statliga förvaltningen, särskilt beträffande
frågor som berör länens utveckling och framtid. I försöksverksamheten
har den statliga länsförvaltningens arbetsformer och organisation utvecklats
i syfte att söka fä klarlagt hur en samordnad länsförvaltning
kan bli effektivare än den nuvarande. Försöksverksamheten har bl.a.
inneburit att flertalet statliga uppgifter som rör länets utveckling och
framtid samlats i en myndighet — länsstyrelsen. För att behålla ett
starkt förtroendemannainflytande har vid sidan av styrelsen särskilda
funktionsstyrelser (delegationer) inrättats.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat den pågående försöksverksamheten,
se BoU 1985/86:3, rskr. 64, BoU 1987/88:1, rskr. 29
och BoU 1987/88:17, rskr. 342.

Enligt propositionen talar erfarenheterna från försöket, som bl.a.
redovisats i det ovannämnda betänkandet (SOU 1989:5—6) Samordnad
länsförvaltning, för att reformarbetet bör fortsätta. Utskottet anser för
sin del att de överväganden som gjorts i propositionen om behovet av
en samordning av den statliga länsförvaltningen efter de huvudlinjer
som Norrbottenförsöket baserats på är välgrundade. Utskottet anser
således att ett integrerande av vissa statliga länsmyndigheter i länsstyrelsen
bl.a. bör kunna förstärka statens möjligheter att på ett allsidigt
och kompetent sätt väga olika sektoriella intressen mot varandra och

— inom ramen för gällande lagstiftning — ta hänsyn till regionala
förhållanden. Till detta kommer att en reformering bör medföra
positiva rationaliserings- och besparingseffekter. Med hänvisning till
det anförda förordar utskottet att det pågående arbetet i syfte att
åstadkomma en ny regional statlig förvaltning bör fortsätta. Utskottet
anser således att de motionsyrkanden vari hemställs om avslag på
proposition skall avslås av riksdagen. Det anförda innebär vidare att
utskottet inte kan biträda motionerna 1989/90:Bol9 (delvis) av RosaLill
Wåhlstedt m.fl. (s) och 1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) av Knut
Billing m.fl. (m) vari förordats, i den förstnämnda motionen att de nya
länsstyrelserna skall tillföras en rad ytterligare uppgifter och i den
andra motionen att förslaget skall begränsas eftersom detta skulle
komma att innebära en alltför omfattande statlig maktutövning. Inte
heller kan utskottet ställa sig bakom motionerna 1988/89:K229 (mp),
1988/89:K247 (c), 1989/90:Bo21 yrkande 2 (c), 1989/90:Bo24

yrkande 2 (mp) och 1989/90:Bo30 yrkande 2 (c) vari bl.a. förordats att
den regionala demokratin stärks.

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet således avslag på
motionerna 1988/89:K229 (mp), 1988/89:K247 (c), 1989/90:Bo2 yrkande
1 (c), 1989/90:Bol9 (delvis) (s), 1989/90:Bo21 yrkandena 1 och 2
(c), 1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m), 1989/90:Bo24 yrkandena 1
och 2 (mp), 1989/90:Bo25 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo30 yrkandena 1
och 2 (c) samt 1989/90:Bo31 yrkande 1 (c).

Utskottet övergår härefter till de motioner som innehåller kritik av
innebörd att vissa principiella huvudfrågor blivit otillräckligt analyserade
och klarlagda i propositionen.

I motion 1989/90:Bol7 yrkande 1 av Erling Bager m.fl. (fp) kritiseras
förslaget för att det inte innehåller någon närmare analys av
ansvarsfördelningen mellan statlig resp. kommunal verksamhet. Enligt
motionärerna har utgångspunkten helt enkelt varit den att det som i
dag utförs av staten även i framtiden skall ha ett statligt huvudmannaskap.
Motionärerna anser att det varit naturligt att en entydig målbeskrivning
lämnats angående ansvarsfördelningen mellan statliga resp.
kommunala uppgifter. — I motion 1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis)
(m) riktas kritik mot propositionen för att tyngdpunkten lagts på de
organisatoriska frågorna utan att någon egentlig analys gjorts av vilka
uppgifter som behöver utföras.

Utskottet får i denna del erinra om att Norrbottenförsöket och de i
anslutning härtill gjorda utredningarna har varit begränsade till att
gälla förändringar av verksamheten inom den regionala statliga förvaltningen.
Med anledning av vad som anförts i motion 1989/90:Bo23 (m)
vill utskottet framhålla att målet för reformarbetet varit att uppnå
förändringar när det gäller samordningen och organisationen av regionala
statliga uppgifter. Beträffande den i motion 1989/90:Bol7 (fp)
upptagna frågan anser utskottet att det inte varit påkallat att ange några
riktlinjer i fråga om eventuella förändringar i ansvarsfördelningen
mellan statliga och kommunala uppgifter. Utskottet utgår emellertid
ifrån att regeringen i det fortsatta arbetet — i anslutning till den
diskussion som fortlöpande pågår i detta hänseende — har uppmärksamheten
riktad på detta problemkomplex. Något särskilt tillkännagivande
från riksdagens sida till regeringen anser utskottet därför inte
erforderligt.

I motion 1989/90:Bol7 yrkande 2 (delvis) (fp) tas vidare upp frågan
om relationerna mellan de nya länsstyrelserna och de centrala ämbetsverken.
Motionärerna befarar att förslaget om att i de nya länsstyrelserna
inkorporera vissa länsnämnder — vilka för närvarande har de
centrala verken som överordnade organ — kan medföra att de olika
sakområdena inom länsstyrelserna får en oklar hemvist och blir föremål
för dubbeikommando. Enligt motionen kan denna oklarhet leda
till ineffektivitet och skapa förvirring. Liknande synpunkter framförs i
motion 1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m).

Utskottet får anföra följande. Som framhållits i propositionen får en
genomgripande förändring av den regionala statliga nivån också konsekvenser
för de centrala myndigheterna. En starkare regional nivå — i
propositionen framhålls det angelägna i att den nya länsstyrelsen
garanteras arbets- och beslutsformer som gör det möjligt för myndighe -

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

ten att tillvarata regionala mål inom de ramar som lagstiftningen
medger — gör det möjligt för de centrala myndigheterna att i högre
grad än hittills kunna använda sig av övergripande styrsystem i stället
för att i detalj reglera verksamhetens inriktning och verkställande. Det
bör också vara möjligt att i högre grad delegera uppgifter till regional
nivå. Om det i det fortsatta arbetet visar sig att en tydligare ansvarsfördelning
behövs mellan myndigheter på central och regional nivå utgår
utskottet ifrån att regeringen vidtar erforderliga åtgärder. Inte heller på
denna punkt anser utskottet att något särskilt tillkännagivande till
regeringen är nödvändigt.

1 motion 1989/90:Bol7 yrkande 2 (delvis) (fp) erinras vidare om att
de centrala myndigheterna under senare tid fått allt större betydelse
beträffande uppföljning och utvärdering av de nationella målens genomslag
och effekter. Enligt motionärerna kan det oklara förhållandet
mellan de nya länsstyrelserna och de centrala verken försvåra möjligheten
att nå de nationella målen inom sakområdena. Enligt motionen
måste denna oklarhet ges en speciell uppmärksamhet i det fortsatta
reformarbetet, eventuellt bör frågan lösas med klara instruktioner.

I propositionen erinras om att de centrala myndigheterna som en
allt viktigare uppgift i sitt arbete har att följa upp och utvärdera de
nationella målens genomslag och effekter. Enligt propositionen är det i
detta arbete av grundläggande betydelse att en nära kontakt hålls
mellan alla berörda nivåer. Vidare framhålls den ökade betydelsen av
att centrala verk svarar för kompetensutveckling och kunskapsförmedling
inom sitt ansvarsområde. Enligt propositionen har utvärderingen
av Norrbottenförsöket visat att kontakterna mellan berörda centrala
verk och den nya länsstyrelsen inte förändrats på något mer principiellt
sätt. Dock understryks vikten av att samverkan mellan central
och regional nivå även framgent måste fungera väl och att det är såväl
de centrala verkens som länsförvaltningarnas ansvar att se till att detta
samarbete fungerar. 1 propositionen görs den bedömningen att de
uppställda målen kan garanteras genom det sätt på vilket förtroendemannaorganisationen
utformas och genom att sektoransvariga verk,
liksom i dag, medverkar vid tillsättningen av s.k. länsexperter. Sammanfattningsvis
anser departementschefen att det går att skapa garantier
för att de nationella målen skall fa genomslag. I propositionen
pekas vid genomgången av de olika sektorerna på de metoder som har
särskild betydelse för det specifika verksamhetsområdet. Utgångspunkten
är därvid att föreslagna metoder inte behöver avvika från dem som
centrala myndigheter i dag tillämpar gentemot länsstyrelserna och att
särlösningar i möjligaste mån skall undvikas.

Utskottet vill med anledning av kravet i motion 1989/90:Bol7 yrkande
2 (delvis) (fp) om att i det fortsatta arbetet skall ägnas speciell
uppmärksamhet åt det oklara förhållandet mellan den nya länsstyrelsen
och de centrala verken och de negativa konsekvenser detta skulle
kunna fa hänvisa till uttalandena i propositionen på denna punkt.
Utskottet förutsätter att saken beaktas i det fortsatta arbetet med att
genomföra reformen. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens
sida till regeringen anser utskottet inte motiverat.

1989/90: BoU4

Bilaga 2

Ett flertal motioner tar upp förslaget att vid sidan av länsstyrelsens
styrelse inrätta fem obligatoriska nämnder utbildningsnämnd, nämnd
för fysisk planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd och
miljönämnd). I motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 7 (fp),

1989/90:Bol9 (delvis) (s), 1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis) (m) och
1989/90:Bo31 yrkande 2 (c) yrkas avslag på förslaget. 1 motionerna
anges bl.a. följande motivering härför.

I motion 1989/90:Bol7 (fp) hänvisas till rådande variationer i de
olika länen. Enligt motionärerna är det opraktiskt att först besluta om
ett antal obligatoriska nämnder och därefter bli tvungen att tillåta en
del undantag.

I motion 1989/90:Bol9 (s) anges att en ordning med obligatoriska
nämnder förstärker sektoriseringen jämfört med vad som gäller i dag
och minskar styrelsens samordnande möjligheter. Ett genomförande av
förslaget anges medföra en otydlig ansvarsfördelning. Förslaget medför
enligt motionen vidare en obalans mellan antalet förtroendevalda i
nämnderna och länsstyrelsens styrelse — ca 120 — och antalet tjänstemän
i en normal länsstyrelse (ca 200). Motionärerna pekar också på
att landshövdingen, som föreslås fa bli ordförande i nämnderna, kommer
att bindas i återkommande interna sammanträden, dels i form av
nämndsammanträden, dels i form av förberedelser för dessa.

I motion 1989/90:Bo23 (m) pekas på att förutsättningarna för länsstyrelsernas
verksamhet är olika i skilda delar av landet, något som
talar för att länsstyrelsernas organisation skall ges flexibilitet. Det bör
därför enligt motionärerna inte vara obligatoriskt att inrätta nämnder.

I motion 1989/90:Bo31 (c) hänvisas till de skilda förhållanden som
råder i de olika länen, något som särskilt gäller storstadslänen. Motionärerna
hänför sig i sistnämnda del till den särskilda utredning om
samordnad länsförvaltning i Stockholms län som regeringen låtit statskontoret
utföra. Enligt motionärerna har regeringen inte i sitt förslag
beaktat statskontorets slutsatser. I motionen pekas på olika regionala
organ i Stockholms län som den i propositionen föreslagna lösningen
inte passar för. Motionärerna anger att motsvarande problem kan
finnas även i Göteborgs- och Malmöområdena.

I motion 1989/90:Bo9 av Åke Wictorsson och Sören Lekberg (båda
s) hemställs att de i propositionen föreslagna fem obligatoriska nämnderna,
såvitt gäller Stockholms län, skall utgå.

I motion 1989/90:Bo5 yrkande 6 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs
att Stockholms län samt Gotlands län skall undantas från nämndobligatoriet.
Enligt motionärerna har dessa båda län så speciella förutsättningar
att särlösningar fordras.

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

5 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 4

nämndobligatoriet i Stockholms län ersätts med en möjlighet för
regeringen att efter framställning från länsstyrelsens styrelse besluta om
inrättande av särskild nämnd/särskilda nämnder för specifika ämnesområden
och i motion 1989/90:Bo5 (vpk) att regeringen, såvitt gäller
Stockholms län, återkommer med ett nytt förslag till nämndorganisation
efter det att storstadskommitténs förslag har remissbehandlats.

I motion 1988/89:K504 av Bo Holmberg m.fl. (s) erinras om att det
saknas ett utvecklat förtroendemannainflytande på länsnivå över miljövårdsfrågorna.
Motionärerna anser det angeläget, mot bakgrund av den
prioritering som miljöpolitiken nu fått, att de förtroendevalda bättre
engageras i miljöarbetet på länsnivå och att regeringen prövar på vilket
sätt ett sådant förtroendemannainflytande kan organiseras. I motionen
begärs att det anförda ges regeringen till känna.

Utskottet får anföra följande. Förslaget om införande av obligatoriska
nämnder vid sidan av länsstyrelsens styrelse motiveras i första hand
av önskemålet att den nya länsstyrelsen skall få ett starkt förtroendemannainflytande.
Förslaget grundas på försöksverksamheten i Norrbottens
län där den breddade förtroendemannamedverkan — i form av
funktionsstyrelser (delegationer) — enligt propositionen utfallit väl. I
propositionen redovisas översiktligt vilka uppgifter och beslutsbefogenheter
som länsstyrelsens styrelse resp. nämnderna skall ha liksom
relationerna mellan dessa organ. Beslutsbefogenheterna bör anges i
myndighetens instruktioner.

Det ovan anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet föreslår
att propositionens riktlinjer såvitt nu är i fråga godkänns, dvs. avslag
på motionerna 1989/90:Bol7 yrkandena 7 och 8 (delvis) (fp),
1989/90:Bol9 (delvis) (s), 1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis) (m) och
1989/90:Bo31 yrkandena 2 och 3 (c).

Utskottet övergår härefter till de i motionerna !989/90:Bo5 (vpk)
och 1989/90:Bo9 (s) upptagna frågorna om undantag från nämndobligatoriet
för Stockholms län samt Gotlands län. Propositionen innehåller
i denna del bl.a. följande. I fråga om Gotlands län föreslås — mot
bakgrund av att länet i dag saknar en länsbostadsnämnd — att den nya

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

länsstyrelsens styrelse skall fatta de beslut som i andra län skall
ankomma på den föreslagna nämnden för fysisk planering. Enligt
propositionen kan det finnas skäl att även i andra avseenden tillåta
annan nämndorganisation för länsstyrelsen i Gotlands län. Vidare
framhålls i propositionen att det även för andra län i några fall kan
vara tänkbart att tillåta annan nämndorganisation. Enligt propositionen
bör dessa frågor belysas under arbetet inför genomförandet av
reformen och i lämplig form redovisas för riksdagen. I den i motionerna
1989/90:Bo9 (s) och 1989/90:Bo31 (c) åberopade rapporten av
statskontoret — Samordnad länsförvaltning i Stockholms län (1989:31)

— anges sammanfattningsvis bl.a. följande. Det är av stor vikt att de
tillkommande förtroendemannaaorganen inte bidrar till att öka komplexiteten
i den offentliga sektorn i Stockholms län. Det föreslås därför
att den s.k. storstadsutredningens (SB 1988:01) förslag avvaktas — utredningen
har enligt dir. 1988:64 att utarbeta förslag till åtgärder för att
förbättra livsmiljön i storstäderna — innan förtroendemannaorganisationen
i Stockholms läns länsstyrelse slutligt fastställs. Därefter bör
länsstyrelsens styrelse, alternativt en regional organisationskommitté,
efter hörande av styrelsen, kunna lämna förslag om närmare utformning
av förtroendevalda organ inom länsstyrelsen till regeringen.

Utskottet får för egen del anföra följande. I propositionen har
angivits att visst utrymme skall finnas för att på grund av ett läns
särskilda förhållanden medge avvikelser från det föreslagna nämndobligatoriet.
Detta ter sig enligt utskottet särskilt naturligt med tanke på de
speciella förhållanden som råder i t.ex. Stockholms och Gotlands län.
Med det anförda får motionerna 1989/90:Bo9 (s) och 1989/90:Bo5
yrkande 6 (vpk) anses tillgodosedda och därmed besvarade.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion 1989/90:Bo5
yrkande 3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att nämnd- och styrelseledamöter
bör få initiativrätt och att detta skrivs in i en ny länsstyrelseinstruktion.
Utskottet får här anföra följande.

I 21—23 §§ förordningen (1988:971) med länsstyrelseinstruktion
anges länsstyrelses styrelses ansvar och uppgifter. Styrelsen skall, utöver
vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) — där
föreskrivs bl.a. att styrelse skall besluta om sådana föreskrifter som
riktar sig till enskilda, kommuner eller landstingskommuner — besluta
om viktigare frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser
eller andra för länets utveckling betydelsefulla åtgärder, viktigare
frågor om polisverksamheten, viktigare frågor om länsstyrelsens
organisation, arbetsordning eller verksamhetsinriktning samt viktigare
frågor i övrigt inom länsstyrelsens verksamhetsområden. Länsstyrelseinstruktionen
innehåller inte någon motsvarighet till den i den
tidigare gällande länsstyrelseinstruktionen (1986:1122) intagna bestämmelsen
(23 § p. 7) enligt vilken landshövdingen gavs möjlighet att till
styrelsen hänskjuta andra frågor än de i instruktionen särskilt angivna.

— Enligt särskild bestämmelse i den nya länsstyrelseinstruktionen
skall verksförordningen tillämpas på länsstyrelserna. Detta innebär

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

bl.a. att styrelsen skall ges tillfälle att yttra sig innan myndighetens chef
(landshövdingen) avgör viktigare ärenden (22 § första stycket verks förordningen).

I länsstyrelseinstruktionen (1988:971) anges inte närmare i vilken
ordning frågor eller ärenden skall föreläggas styrelsen för beslut. Beredningen
härav sker normalt inom länsstyrelsens kansli i samråd med
landshövdingen. Det är dock naturligtvis inget hinder för andra ledamöter
av styrelsen att ta upp frågor som vederbörande anser att
styrelsen bör behandla. Styrelsen får då ta ställning till om den anser
att frågan skall tas upp tili handläggning eller ej. Ledamot har alltså på
sätt nu angivits redan enligt gällande ordning möjlighet att ta upp
frågor som han finner vara av vikt. Mot angiven bakgrund saknas det
enligt utskottet anledning att ta det i motionen begärda initiativet. Med
det anförda får motion 1989/90:Bo5 yrkande 3 (vpk) anses tillgodosedd.

Utskottet övergår härefter till frågan om val av ledamöter i de
obligatoriska nämnderna m.m. Enligt förslaget skall de obligatoriska
nämnderna bestå av elva ledamöter, normalt med landshövdingen som
ordförande. Av övriga tio ledamöter föreslås fem utses av landstinget
och fem av regeringen. Förslaget innebär ett frångående av det utredningsförslag
som föregåttt propositionen, vari föreslagits att nämnderna
skulle bestå av nio ledamöter vilka skall väljas av landstinget. När det
gäller länsstyrelsernas styrelse föreslås ingen ändring i nu gällande
ordning.

I motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2 (c), 1989/90:Bo5 yrkandena 1
och 2 (vpk) och 1989/90:Bo21 yrkande 3 (delvis) (c) föreslås att ledamöterna,
inkl. ordföranden, i de obligatoriska nämnderna skall utses
av landstinget. Till stöd för yrkandena åberopas bl.a. länsdemokratiska
skäl.

I motionerna 1989/90:Bo21 yrkande 3 (delvis) (c) och 1989/90:Bo28
av Jan Fransson och Lars Svensson (båda s) tas upp frågan om vem
som skall vara ordförande i nämnderna. Enligt förstnämnda motion
bör någon knytning av ordförandeskapet till landshövdingen inte förekomma.
Motionärerna menar principiellt att landshövdingen inte bör
vara uppbunden av nämndernas beslut. Enligt motionen bör sektorssamordningen
kunna klaras genom kontinuerliga ordförande- och
chefcsamråd. I den andra motionen förordas att länsstyrelsen själv
beslutar vem som skall vara ordförande i resp. nämnd. Enligt motionärerna
bör det normala vara att ordföranden hämtas bland de förtroendevalda
i nämnden, något som skulle stärka förtroendemannainflytandet.

I motion 1989/90:Bo6 av Olle Östrand m.fl. (s) begärs att den
ordning som föreslås i propositionen för val till de obligatoriska
nämnderna även skall gälla vid val av länsstyrelses styrelse. Enligt
motionärerna skapas härigenom en god balans mellan olika intressen
som finns representerade i länsstyrelsens styrelse.

Departementschefen uttalar bl.a. följande i nu berörda avseenden
(prop. s. 34):

1989/90: BoU4

Bilaga 2

Jag anser således att nämndernas karaktär motiverar ett annat valsätt
än det som utredningen föreslagit. Reglerna för hur nämnderna skall
utses bör allmänt grundas på det viktiga samspelet mellan politisk
förankring och sakkunskap inom sektorsområdena. För att markera
den nya länsstyrelsens roll i förvaltningen bör regeringen medverka
vid valet av ledamöter. Även landstinget bör som valkorporation och
representant för länsintresset utse ledamöter. För att få en lämplig
avvägning bör nämnderna bestå av tio valda ledamöter. Hälften av
dessa bör utses av regeringen och hälften av landstinget — och i
förekommande fall de kommuner som fullgör landstingsuppgifter.
Genom ett sådant valsätt uppnås enligt min mening en lämplig och
praktisk avvägning mellan nationella mål och regionala intressen.

Utskottet, som i allt väsentligt kan ansluta sig till dessa uttalanden, vill
särskilt framhålla att de föreslagna nämnderna i första hand skall
behandla frågor som rör speciell lagstiftning. Det ankommer således
inte på nämnderna att göra några mera allmänpolitiska avvägningar.
Deras uppgift är att i sin verksamhet beakta av statsmakterna fastställda
nationella mål. I den mån utrymme för regionala bedömningar finns
får de självfallet göra sådana. Mot denna bakgrund är det enligt
utskottets mening lämpligt att ledamöterna utses utifrån såväl centrala
som regionala synpunkter. Den avvägning som föreslås i propositionen
finner utskottet lämplig. I sammanhanget vill utskottet erinra om att
val av de fem ledamöter som landstinget utser sker med stöd av lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige
m.m. Lagen medger inte möjlighet att frångå proportionellt
val för att tillgodose småpartier. Självfallet föreligger emellertid
inte hinder för regeringen att ta sådana hänsyn i fråga om de nämndledamöter
som den utser.

Beträffande den i några motioner upptagna frågan om ordförandeskapet
i nämnderna anges i propositionen bl.a. följande. Landshövdingen
har att ansvara för länsstyrelsens verksamhet inför regeringen.
Eftersom ansvar och befogenheter bör vara nära kopplade till varandra
är det enligt propositionen rimligt att landshövdingen har ett betydande
inflytande även i sådana ärenden där han eller hon inte beslutar
självständigt. Detta motiverar att landshövdingen inte bara ingår i
styrelsen och nämnderna utan också är deras ordförande. Enligt propositionen
kan det emellertid i något fall vara lämpligt att annan än
landshövdingen är ordförande i en nämnd. Det föreslås därför att
regeringen — om länsstyrelsen så begär — kan förordna annan än
landshövdingen att vara ordförande.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda att det inte finns
anledning att på denna punkt frångå propositionens synsätt.

1 motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 8 (delvis) (fp) och 1989/90:Bo23
yrkande 9 (delvis) (m), vari yrkats avslag på förslaget om inrättande av

1989/90:BoU4

Bilaga 2

obligatoriska nämnder, lämnas förslag till hur ledamöterna skall utses i
de organ som motionärerna anser bör finnas vid sidan av länsstyrelsernas
styrelser. Med hänsyn till utskottets i det föregående redovisade
ställningstaganden saknas det anledning för utskottet att ingå i bedömning
av dessa förslag. Utskottet föreslår således att även dessa motionsyrkanden
avstyrks.

Utskottets ovannämnda ställningstaganden innebär att utskottet föreslår
att propositionens riktlinjer såvitt nu är i fråga godkänns, dvs.
avslag på motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2 (c), 1989/90:Bo5 yrkandena
1 och 2 (vpk), 1989/90:Bol7 yrkande 8 (delvis) (fp),
1989/90:Bo21 yrkande 3 (c), 1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis) (m) samt
1989/90:Bo28 (s).

I likhet med den bedömning som gjorts i propositionen finner
utskottet slutligen att det inte finns skäl att i förevarande sammanhang
föreslå någon ändring av sättet att välja ledamöterna i länsstyrelsens
styrelse. Detta innebär alltså att utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1989/90:Bo6 (s), vari som tidigare framgått begärts att den
ordning som föreslagits i propositionen för val till de obligatoriska
nämnderna även skall gälla vid val av länsstyrelses styrelse.

Konstitutionsutskottet beslutar att med detta yttrande överlämna
motionerna 1988/89:K229 (mp), 1988/89:K247 (c) och 1988/89:K504 (s)
till bostadsutskottet.

Stockholm den 24 oktober 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s)*, Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s),
Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Bo Hammar (vpk), Hans
Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Ingela Mårtensson (fp) och
Hugo Andersson (c).

*Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande meningar

1. av Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) vilka anser att den
del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Enligt propositionen"
och på s. slutar med "yrkande 1 (c)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening framgår inte, såsom angivits i motion
1989/90:Bo30 (c), klart av propositionen vad syftet med reformen är.
Förslagen är i allmänhet bristfälligt analyserade. Ansvars- och ledningsfrågorna
har således inte utretts ordentligt. Reformen bygger vidare på
en bristfällig analys av beslutsansvaret. Risken för dubbelkommandon

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

är därför stor. Om reformen genomförs är kompetenskonflikter att
vänta mellan framför allt de olika föreslagna länsstyrelseorganen. Det
framstår som högst tveksamt om reformen verkligen skulle innebära
de i propositionen utlovade samordnings- och rationaliseringsfördelarna.
Vad som däremot står fullständigt klart är — såsom framgår av
angivna motion — att ett genomförande av förslagen skulle leda till en
central styrning av den statliga regionala förvaltningen som i allt
väsentligt går emot de förslag till decentralisering av uppgifterna på
länsplanet som centerpartiet under lång tid verkat för i syfte bl.a. att
uppnå ökad länsdemokrati. Utskottet får med hänvisning till det
anförda föreslå avslag på propositionen, dvs. bifall till motionerna
1989/90:Bo2 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo21 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo24
yrkande 1 (mp), 1989/90:Bo25 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo30 yrkande 1
(c) och 1989/90:Bo31 yrkande 1 (c). Ställningstagandet innebär att
utskottet inte kan biträda motionerna 1989/90:Bol9 (delvis) (s) och
1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m) i vilka propositionsförslaget i
väsentliga delar godtagits.

När det gäller det fortsatta reformarbetet bör detta på sätt angivits i
motionerna 1988/89:K247 (c) och 1989/90:Bo30 (c) inriktas mot att
begränsa den centraliserade förvaltningen och att decentralisera uppgifterna
inom detta område så långt det är möjligt till regionala och
lokala organ. I det fortsatta reformarbetet är av vikt att förtroendemannainflytandet
i länen stärks, något som bl.a. bör ske ske genom att
landstingen får nya uppgifter och utökade befogenheter. Utskottet får
med hänvisning till vad som anförts i de båda nyssnämnda motionerna
föreslå att en parlamentarisk utredning snarast tillsätts, vilken bör få i
uppdrag att behandla bl.a. följande frågor:

-förutsättningarna för omvandling av landstinget till ett länsparlament,

-gränserna för landstingets kompetens i förhållande till staten och
den legala utformningen av kompetensfördelningen,

-länsstyrelsernas avveckling och tillskapandet av endast ett folkvalt
regionalt beslutsorgan,

-den närmare utformningen av beslutsordningen, möjligheterna att
utkräva ansvar av beslutsfattare och lekmannainflytandet på regional
nivå,

I avvaktan på att den här förordade reformeringen kommer till stånd
bör — såsom förordats i motion 1989/90:Bo21 yrkande 2 av Agne
Hansson m.fl. (c) — den nuvarande organisationen med länsstyrelser
och länsnämnder bibehållas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionerna 1988/89:K247 (c), 1989/90:Bo21 yrkande 2 (c) och
1989/90:Bo30 yrkande 2 (c) bör ges regeringen till känna. Med det

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

anförda får motionerna 1988/89:K229 (mp) och 1989/90:Bo24
yrkande 2 (mp) anses tillgodosedda och därmed besvarade.

2. av Hans Leghammar (mp) som anser att den del av utskottets
yttrande som på s. börjar med "Enligt propositionen" och på s. slutar
med "yrkande 1 (c)" bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion 1989/90:Bo24 (mp), vari yrkats avslag på
propositionen, innebär propositionens förslag en ökad central styrning
av uppgifterna på den regionala länsnivån, som inte kan godtas främst
från länsdemokratiska synpunkter. Redan det nuvarande systemet är
enligt utskottet oacceptabelt från demokratiska synpunkter. Det föreliggande
förslaget innebär sålunda ytterligare försämringar. Utskottet
syftar då bl.a. på den förstärkning av landshövdingens roll som föreslås
och på de föreslagna obligatoriska nämndernas sammansättning. Det
ligger i sakens natur att sådana förändringar kan utgöra hot mot
mångfalden och kvaliteten i det regionala beslutsfattandet. Enligt utskottets
mening kommer ett genomförande av förslaget att verka mot
de uppställda målen om att demokratins idéer skall bli vägledande
inom samhällets alla områden. Utskottet får med hänvisning till det
anförda föreslå avslag på propositionen, dvs. bifall till motionerna
1989/90:Bo2 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo21 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo24
yrkande 1 (mp), 1989/90:Bo25 yrkande 1 (c), 1989/90:Bo30 yrkande 1
(c) och 1989/90:Bo31 yrkande 1 (c). Ställningstagandet innebär att
utskottet inte kan biträda motionerna 1989/90:Bol9 (delvis) (s) och
1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m) i vilka propositionsförslaget i
väsentliga delar godtagits.

Utskottet övergår härefter till frågan om det fortsatta reformarbetet.
Utskottet anser i enlighet med vad som begärts i motion 1989/90:Bo24
yrkande 2 (mp) att det bör uppdras åt regeringen att tillsätta en
utredning med uppgift att utreda frågan om stärkt regionalt självstyre.
På sätt angivits i nyssnämnda motion och i motion 1988/89:K229 (mp)
bör en sådan reform bl.a. innebära att regionala parlament — valda i
direkta, allmänna val vart fjärde år — inrättas, vilka skall ersätta
nuvarande landsting och länsstyrelser, att dessa parlament även övertar
väsentliga delar av den centrala förvaltningens uppgifter samt att parlamenten
skall ha viss beskattningsrätt. Enligt utskottet bör regeringen
senast under år 1992 förelägga riksdagen ett förslag i enlighet med det
anförda. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
1988/89:K229 (mp) och 1989/90:Bo24 yrkande 2 (mp) bör ges regeringen
till känna. Med det anförda får motionerna 1988/89:K247 (c),
1989/90:Bo21 yrkande 2 (c) och 1989/90:Bo30 yrkande 2 (c) anses
tillgodosedda och därmed besvarade.

3. av Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp). Hans Nyhage (m),

Elisabeth Fleetwood (m) och Ingela Mårtensson (fp) vilka anser att

den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet får i"
och slutar med "inte erforderligt" bort ha följande lydelse:

1989/90: BoU4

Bilaga 2

Utskottet får i anslutning till de i det föregående redovisade synpunkterna
i motionerna 1989/90:Bol7 (fp) och 1989/90:Bo23 (m)
framhålla följande. Enligt utskottets mening är det en väsentlig brist att
propositionen inte innehåller någon närmare utredning och analys av
rådande ansvarsfördelning mellan statlig resp. kommunal verksamhet
samt några överväganden i frågan om eventuella förändringar i detta
hänseende bör företas i samband med förevarande reform. Utskottet
anser det angeläget att regeringen i det fortsatta arbetet med reformen
tillser att en sådan komplettering kommer till stånd. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 1
(fp) och 1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m) bör ges regeringen till
känna.

4. av Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp). Hans Nyhage (m),
Elisabeth Fleetwood (m) och Ingela Mårtensson (fp) vilka anser att
den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet får
anföra" och slutar med "är nödvändigt" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna
1939/90:Bol7 (fp) och 1989/90:Bo23 (m) att propositionen inte med
erforderlig tydlighet klarlagt relationerna mellan de nya länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken. För att undvika problem rörande
ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan dessa organ är det angeläget
att regeringen i det fortsatta arbetet med reformen har sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga och vidtar erforderliga åtgärder. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1989/90:Bol7
yrkande 2 (delvis) (fp) och 1989/90:Bo23 yrkande 1 (delvis) (m) bör
ges regeringen till känna.

5. av Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m),
Elisabeth Fleetwood (m) och Ingela Mårtensson (fp) vilka anser att
den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet vill"
och slutar med "inte motiverat" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de i motion 1989/90:Bol7 yrkande 2 (delvis) (fp)
framförda farhågorna för att reformen, om inte förtydliganden vidtas i
fråga om ansvarsfördelningen mellan de nya länsstyrelserna och de
centrala verken, kan komma att innebära att möjligheterna att inom
berörda sakområden få genomslag för uppställda nationella mål försvåras.
Utskottet anser därför — i anslutning till vad utskottet tidigare
ovan anfört — att denna fråga i det fortsatta arbetet med reformen
måste bli föremål för ytterligare överväganden. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion 1989/90:Bol7 yrkande 2 (delvis) (fp)
bör ges regeringen till känna.

6. av Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m),

Elisabeth Fleetwood (m) och Ingela Mårtensson (fp) vilka anser att
den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Enligt utskottet"
och på s. slutar med "därmed besvarade" bort ha följande lydelse:

1989/90: Bo U 4

Bilaga 2

Enligt utskottet är förutsättningarna för länsstyrelsernas verksamheter
på grund av de skilda förhållandena i länen i många fall så
olikartade att en enhetlig lösning med obligatoriska nämnder inte
innebär en lämplig lösning. I stället bör — såsom framhållits i flertalet
motioner i förevarande avsnitt — varje länsstyrelse själv ges rätt att
inrätta de beslutsorgan som de anser sig behöva. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna 1989/90:Bol7 yrkandena 7 och 8
(delvis) (fp), 1989/90:Bol9 (delvis) (s), 1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis)
(m) samt 1989/90:Bo31 yrkandena 2 och 3 (c) bör ges regeringen till
känna. Det anförda innebär alltså att utskottet dels inte kan ställa sig
bakom förslagen i motionerna 1989/90:Bo5 yrkande 6 (vpk) och
1989/90:Bo9 (s), dels föreslår att propositionen i här behandlade delar
avslås.

7. av Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m),
Elisabeth Fleetwood (m) och Ingela Mårtensson (fp) vilka anser att
den del av utskottets yttrande som på s. börjar med "Utskottet, som"
och på s. slutar med "1989/90:Bo28 (s)11 bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (se avvikande mening 6) avvisat
förslaget om inrättande av obligatoriska nämnder och i stället begärt
att varje länsstyrelse själv ges rätt att inrätta de beslutsorgan som den
anser sig behöva. Som förordats i motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 8
(delvis) (fp) och 1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis) (m) bör det ankomma
på länsstyrelses styrelse att själv välja ledamöter till de organ som
styrelsen inrättat. Det anförda innebär att utskottet anser att riksdagen

— med avslag på motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2 (c), 1989/90:Bo5
yrkandena 1 och 2 (vpk), 1989/90:Bo21 yrkande 3 (c) samt

l989/90:Bo28 (s) och på propositionen i här behandlad del — som sin
mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 8 (delvis) (fp) och
1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis) (m).

8. av Bo Hammar (vpk) som anser att den del av utskottets yttrande
som på s. börjar med "Utskottet, som" och på s. slutar med
"1989/90:Bo28 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet får anföra följande. Förslaget till ökande förtroendemannainflytande
genom inrättande av obligatoriska nämnder vid sidan av
länsstyrelsens styrelse är, som utskottet redan framhållit, en viktig del
av reformen. När det gäller val av ledamöter till dessa nämnder anser
utskottet emellertid inte att de skäl som anförts i propositionen för att

frångå det utredningsförslag som propositionen baseras på är hållbara.
Enligt utskottet talar tvärtom länsdemokratiska skäl starkt för att

samtliga förtroendemän i nämnderna, såsom utredningen föreslagit,
skall utses av de direktvalda politiska församlingarna i landstingen. Av
samma skäl bör detta valsätt tillämpas när det gäller utseende av
ordförande i nämnderna. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionerna 1989/90:Bo2 yrkande 2 (c), 1989/90:Bo5 yrkandena 1
och 2 (vpk) samt 1989/90:Bo21 yrkande 3 (c) bör ges regeringen till

1989/90: Bo U4

Bilaga 2

känna. Med det anförda får motion 1989/90:Bo28 (s) anses tillgodosedd 1989/90:BoU4

och därmed besvarad. Motionerna 1989/90:Bol7 yrkande 8 (delvis) Bilaga 2

(fp) och 1989/90:Bo23 yrkande 9 (delvis) (m) avstyrks.

Särskilda yttranden

1. Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) anför:

I en avvikande mening 1 har centerpartiets huvudinvändningar mot
propositionens förslag angetts. Enligt vår mening bör sålunda propositionen
i sin helhet avslås och en parlamentarisk utredning tillsättas
med uppdrag att utarbeta ett helt nytt förslag där kraven på länsdemokrati
tillgodoses. Om avslagsyrkandet inte bifalls har vi bl.a. följande
synpunkter beträffande det framlagda förslaget. Som angivits i den
avvikande meningen grundas propositionen på en bristfällig analys av
flera viktiga huvudfrågor. Sålunda har olika ansvars-, lednings- och
beslutsfrågor inte tillräckligt utretts och övervägts. Ett genomförande
av reformen efter de riktlinjer som läggs fram i propositionen kommer
sannolikt att bl.a. leda till kompetenskonflikter mellan i första hand de
olika föreslagna länsstyrelseorganen. Det är därför nödvändigt att regeringen
ytterligare överväger de angivna frågorna innan ett slutgiltigt
förslag läggs fram. När det gäller det föreslagna nämndobligatoriet skall
enligt propositionen finnas visst utrymme för avvikelser på grund av
ett läns särskilda förhållanden. Enligt vår uppfattning står det redan nu
klart att Stockholms län och Gotlands län har så speciella förutsättningar
att dessa län bör undantas från nämndobligatoriet. Som angivits
i bl.a. motion 1989/90:Bo30 (c) är det vidare angeläget att man inte går
ifrån det utredningsförslag om val av ledamöter i de obligatoriska
nämnderna som propositionen grundas på, nämligen att landstinget
skall välja samtliga ledamöter i dessa nämnder.

2. Hans Leghammar (mp) anför:

I en avvikande mening 2 har miljöpartiets huvudkrav angetts. Dessa
innebär att propositionen i sin helhet bör avslås samt att en utredning
bör tillsättas med uppgift att utreda frågan om regionalt självstyre. Ett
avslag på avslagsyrkandet innebär inte att miljöpartiet vid den slutliga
behandlingen av ärendet kommer att avstå från att ta ställning till de
olika delarna av propositionen. I det läget kommer partiet självfallet
att agera för att försöka åstadkomma förbättringar av regeringens
framlagda förslag.

Socialutskottets yttrande

1989/90:SoUly

En ny regional statlig förvaltning
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1988/89:154 En ny regional statlig förvaltning. Med anledning
av propositionen har väckts motionerna 1989/90:Bol-31.

Utskottet

.Socialutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som direkt berör
utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Bol4 och 26
och motsvarande avsnitt i propositionen.

I propositionen lämnas förslag om en ny regional statlig förvaltning.
Förslaget innebär bl.a. att en ny länsstyrelse bildas. Den nya länsstyrelsen
föreslås fa ett starkt förtroendemannainflytande genom att det vid
sidan av länsstyrelsens styrelse skall finnas fem obligatoriska nämnder:
utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd
och miljönämnd. Särskilda expertfunktioner föreslås
finnas vid den nya länsstyrelsen. Reformen föreslås bli genomförd
den 1 juli 1991. Lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en
samordnad länsförvaltning, det s.k. Norrbottenförsöket, föreslås samtidigt
få förlängd giltighet.

Till grund för propositionens förslag har legat betänkandet (SOU
1989:5-6) Samordnad länsförvaltning. En särskild utredare, f.d. landshövdingen
Osborne Bartley, har utrett uppgifter och arbetssätt vid
länsstyrelsernas sociala funktioner. Utredaren har redovisat uppdraget i
promemorian Länsstyrelsernas sociala funktioner (Ds 1989:9). Enligt
utredaren bör den sociala funktionen inom länsstyrelsen utgöra en
egen enhet. Alkoholfrågorna bör integreras med övriga frågor inom
den sociala funktionen. Utredaren anser vidare att det krävs ett ordentligt
resurstillskott för att länsstyrelsernas sociala funktioner skall kunna
fullgöra sina uppgifter. Huvudskälet till detta är enligt utredaren att
de tillsyns- och samhällsplaneringsuppgifter som länsstyrelserna ålades
genom socialtjänstpropositionen under senare år har ökat i betydelse.
Enligt utredaren har länsstyrelsen ingen möjlighet att hålla en tillsyn
på den nivå som förutsades i 1981 års beslut om socialtjänstlagen på
grund av den ökade tidsåtgången för individärenden, i första hand
enligt LVM.

Civilministern anför i propositionen (s.29) att han anser att det är
viktigt att den sociala sektorn behandlas likvärdigt med övriga sektor -

intressen. För området social omvårdnad föreslås därför att en särskild
tjänst som länsexpert inrättas, i likhet med vad som föreslås beträffande
en rad andra viktiga expertområden (s.36). Civilministern är
däremot inte beredd att föreslå en särskild socialtjänstnämnd.

I propositionen uppges vidare att flertalet av de frågor den särskilde
utredaren behandlat kommer att beredas vidare i andra sammanhang.
Enligt vad utskottet erfar kommer frågan om ytterligare resurser till
länsstyrelsernas sociala funktioner att övervägas i det pågående arbetet
med budgetpropositionen 1990.

Såväl motion Bo 14 som Bo26 tar upp sociala frågor./ motion Bo 14 av
Barbro Westerholm (fp) hemställs att regeringen ges till känna vad som
i motionen anförts om förstärkning av den sociala funktionen inom
länsstyrelserna. Motionären pekar på att länsstyrelsernas sociala funktion
har fått ökade arbetsuppgifter under 1980-talet. Socialtjänstlagen
förutsätter bl.a. att den sociala funktionen aktivt deltar i samhällsplaneringen
och fullgör de skyldigheter som länsstyrelsen har i egenskap
av regionalt tillsynsorgan. Efter år 1984 har länsstyrelserna, enligt
motionären, fått en väsentligt ökad arbetsbelastning genom LVM, lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fell, och dess föregångare
lagen (1981:1243). För att länsstyrelserna skall kunna leva upp till de
krav som lagstiftaren ställer inom socialtjänsten, måste den sociala
funktionen få ett resurstillskott, anser motionären.

Aven i motion Bo26 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad båda
(s) betonas vikten av att de sociala funktionerna tillförs tillräckliga
resurser. Vidare framhålls att de sociala funktionerna måste få en
tydlig roll i organisationen. Motionärerna begär ett tillkännagivande
med detta innehåll. Motionärerna framhåller att ytterligare uppgifter
kommer att tillföras de sociala funktionerna inom de närmaste åren
och att innehållet också kommer att behandlas i andra sammanhang.
Vid organisationsförändringen bör hänsyn tas till hur den totala verksamheten
kommer att bli.

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att den sociala
sektorn inom den nya länsstyrelsen måste tillföras de resurser som
krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett
tillfredsställande sätt. Utskottet förutsätter att dessa resursbehov beaktas
i det pågående budgetarbetet.

Stockholm den 17 oktober 1989

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s).
Aina Westin (s). Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck
(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund
(s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa
Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp). Jan Andersson
(s) och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m).

1989/90: Bo U4

Bilaga 3

Avvikande meningar

1. En ny regional statlig förvaltning

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. börjar med "Utskottet vill" och slutar med "budgetarbetet"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att demokratin på länsnivå måste fördjupas och fa ett
helt annat innehåll än vad som skisseras i den nu aktuella propositionen.
Såsom föreslås i motion Bo30 (c) bör de nuvarande länsstyrelserna
avvecklas och huvudparten av deras uppgifter överföras till landstingen.
De folkvalda landstingen bör ges rollen som länsparlament.
Propositionen bör alltså avslås och regeringen bör tillsätta en parlamentarisk
utredning med direktiv att utarbeta förslag till utvidgad
länsdemokrati i enlighet med vad som anförts i motion Bo30 (c). I
avvaktan på att länsdemokratin reformeras på ovan angivet sätt bör de
sociala enheterna vid den nuvarande länsstyrelsen tillföras de resurser
som krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett
tillfredsställande sätt. Utskottet förordar att detta ges regeringen till
känna.

2. En ny regional statlig förvaltning

Anita Stenberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s.
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "budgetarbetet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande formen av regional förvaltning
bör vitaliseras och demokratiseras. Propositionens förslag är emellertid
ägnat att förvärra nuvarande läge ytterligare. I stället för propositionens
förslag till ny länsstyrelse bör en form av direktvalda regionala
parlament inrättas på det sätt som föreslås i motion Bo24 (mp). Dessa
parlament bör överta nuvarande landstings, länsstyrelsers och väsentliga
delar av den centrala förvaltningens uppgifter. Utskottet anser alltså
att propositionen bör avslås och att regeringen bör utreda frågan om
stärkt regionalt självstyre i form av direktvalda regionala parlament i
enlighet med vad som anförts i motion Bo24. I avvaktan på att en ny
regional förvaltning införs enligt motionärernas förslag bör de sociala
enheterna vid den nuvarande länsstyrelsen tillföras de resurser som
krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett
tillfredsställande sätt. Utskottet förordar att detta ges regeringen till
känna.

1989/90: BoU4

Bilaga 3

Utbildningsutskottets yttrande

1989/90:UbUly

En ny regional statlig förvaltning (prop. 1988/89:154)
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 7 september 1989 beslutat att bereda utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:154 om en
ny regional statlig förvaltning jämte motioner såvitt propositionen och
motionerna rör utbildningsutskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till propositionens kap. 8
Utbildning. I anslutning härtill behandlar utskottet motionerna
1989/90:Bol7 yrkande 6, 1989/90:Bo23 yrkande 2 och 1989/90:Bo27.

I propositionen lägger regeringen fram förslag om en ny regional
statlig förvaltning. Förslaget innebär att en ny länsstyrelse bildas. Den
nya länsstyrelsens ansvarsområde föreslås omfatta bl.a. den verksamhet
som i dag bedrivs av länsskolnämnden. Vid sidan av länsstyrelsens
styrelse skall finnas ett antal obligatoriska nämnder, bl.a. en utbildningsnämnd.

Enligt föredragande statsrådets uppfattning har de samlade utbildningsresurserna
blivit ett allt viktigare instrument i den regionala
utvecklingen. Inom utbildningsområdet föreslås den nya länsstyrelsens
verksamhet omfatta frågor inom dels det allmänna skolväsendet, dels
högskolan, dels arbetsmarknadsutbildningen. I propositionen anförs att
den nya ordningen kommer att skapa bättre möjligheter till en inomregional
samordning inom skolområdet, främst i vad gäller den del av
den nuvarande länsskolnämndens ansvar som omfattar planering, dimensionering
och lokalisering. När det gäller de nationella målen för
verksamheten i skolan har utredningen om en samordnad länsförvaltning
i sitt betänkande (SOU 1989:5) Samordnad länsförvaltning föreslagit
att med hänsyn till den speciella situationen inom skolans
område bör en miniminivå av förvaltningsanslaget för tillsyn, uppföljning
och utvärdering anges i regleringsbrevet för den nya länsstyrelsen.
Föredragande statsrådet delar utredningens bedömning att en sådan
lösning kan vara motiverad och avser återkomma till regeringen i
dessa frågor. När det gäller högskoleutbildningen bör den nya länsstyrelsen
ha till uppgift att bidra med planeringsunderlag som kan
användas av högskolemyndigheterna i deras arbete. Det bör vidare
finnas en koppling mellan arbetsmarknadsutbildning och det övriga
skolväsendet. Ett reglerat samrådsförfarande bör därför ske beträffande
sådan arbetsmarknadsutbildning som är av mer långsiktig karaktär

eller som på annat sätt är av betydelse. Detta samråd bör ske med
deltagande av bl.a. länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och regionala
AMU-myndigheten.

I motion 1989/90:Bol7 (fp) yrkande 6 erinras om att den nya länsstyrelsen
enligt propositionen skall ges en roll inom högskoleutbildning
och arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund understryker motionärerna
vikten av att den nya länsstyrelsens resurser och intresse
inte styrs från det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och
kommunal vuxenutbildning till dessa utbildningsområden.

Utskottet vill hänvisa till föredragande statsrådets uppfattning att
vissa särlösningar måste göras inom skolans område i syfte att garantera
resurser för tillsyn, uppföljning och utvärdering av skolväsendet.
Utskottet erinrar även om att skolöverstyrelsen (SÖ) i sitt remissvar
över betänkandet (SOU 1989:5) om samordnad länsförvaltning inte
motsatt sig ett inordnande av länsskolnämnden i den nya länsstyrelsen
under en bestämd förutsättning, nämligen att garantier tillskapas för
att det nationella ansvaret och de nationella uppgifterna inom SÖ:s
område ges ett konkret genomslag i den nya länsstyrelseorganisationen
och för att sambandet mellan central och regional nivå inom vad som
i dag är den statliga skoladministrationen bevaras.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i dessa frågor.
Syftet med motionärernas yrkande är härmed tillgodosett, varför utbildningsutskottet
föreslår att bostadsutskottet avstyrker motion
1989/90:Bol7 yrkande 6.

Utskottet konstaterar att ifrågavarande motionsyrkanden tar sin utgångspunkt
i att länsskolnämndens roll skall förändras. Utskottet vill
erinra om vad som anförs i denna fråga i proposition 1988/89:4 om
skolans utveckling och styrning (s. 28 f): "En av länsskolnämndernas
viktigaste uppgifter bör vara att utöva tillsyn över skolväsendet. Denna
tillsyn bör innebära att kontrollera att verksamheten i skolan och
vuxenutbildningen bedrivs i enlighet med fastställda mål, riktlinjer och

1989/90: Bo U4

Bilaga 4

regler. I flera sammanhang har påtalats behovet av att precisera innebörden
av begreppet tillsyn. Detta är för närvarande ett mycket vitt
begrepp när det gäller skolväsendet. Det innefattar såväl råd och stöd
som kontroll, utvärdering, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Jag
finner det väsentligt att man skiljer mellan å ena sidan kontroll och å
andra sidan stöd i syfte att främja skolutvecklingen. Med tillsyn avser
jag kontroll av att verksamheten i skolväsendet bedrivs i enlighet med
fastställda mål och riktlinjer inom givna ramar. Tillsynen innefattar
också att avvikelser i dessa avseenden påtalas och/eller att föreskrivna
möjligheter till sanktioner aktualiseras. Den bör enligt min mening
också omfatta att bevaka att lokala beslut inte äventyrar principen om
ett enhetligt skolväsende och en likvärdig utbildningsstandard."

Utskottet vill vidare erinra om sitt eget ställningstagande i denna
fråga i betänkandet 1988/89:UbU7 (s. 21): "När det gäller länsskolnämndernas
tillsyn kan det finnas goda skäl för en förstärkning med
ämnessakkunniga specialister. Enligt vad utskottet erfarit har vissa
länsskolnämnder under den senaste treårsperioden byggt upp en informell
samarbetsorganisation när det gäller ämnesexperter för att inom
ett större regionalt verksamhetsområde kunna anordna särskilda inspektioner.
"

I årets kompletteringsproposition (1988/89:150, bil. 7) behandlades
bl.a. utvecklingen av ungdomsskolan (s. 1—4). Föredragande statsrådet
slog fast att genom riksdagens beslut om skolans utveckling och
styrning har grunden lagts för en ytterligare decentralisering av ansvar
och beslutanderätt från central till lokal nivå. I propositionen framhölls
att en väsentlig del i uppföljningen av nyssnämnda riksdagsbeslut
är förändringar när det gäller SÖ och länsskolnämnderna. En minskad
detaljreglering, ökad målstyrning och ökad lokal frihet gör det möjligt
att helt eller delvis avveckla vissa arbetsuppgifter. Därav följer att SO:s
och länsskolnämndernas roller och uppgifter ändrar inriktning mot
ökade insatser för stöd, utvärdering och tillsyn. Enligt föredragande
statsrådet är utvärdering en väsentlig förutsättning för att ett styrsystem
för skolan som bygger på ökat lokalt ansvarstagande inte skall leda till
minskad kvalitet och likvärdighet. Utvärderingen måste bli en naturlig
del av det dagliga arbetet i skolan. Som komplement till en löpande
intern utvärdering bör enligt föredragande statsrådet extern utvärdering
också göras.

Utskottet kan för sin del tänka sig att den nya länsstyrelsens funktion
när det gäller det allmänna skolväsendet får en stark inriktning
mot utvärdering och tillsyn/inspektion. När det gäller inspektion av
såväl den obligatoriska skolan som gymnasieskolan finns det sedan
tidigare förebilder för en sådan. Utbildningsutskottet föreslår att bostadsutskottet
med hänvisning till vad som här anförts avstyrker motionerna
1989/90:Bo23 yrkande 2 och 1989/90:Bo27.

Utskottet vill tillägga följande avslutningsvis. Den obligatoriska
nämnd, som enligt propositionen skall finnas vid sidan av länsstyrelsens
styrelse och som skall behandla utbildningsfrågor, föreslås i propositionen
kallas utbildningsnämnd. Utskottet anser att förväxlingar
lätt kan komma att uppstå mellan denna nämnd och landstingets

1989/90: BoU4

Bilaga 4

6 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 4

utbildningsnämnd (skollagen 2 kap. 5 §). Det är därför enligt utskottets
mening angeläget att regeringen ger någon av nämnderna en
annan benämning, så att de kan särskiljas.

Utbildningsutskottet föreslår att bostadsutskottet med beaktande av vad
som anförts tillstyrker proposition 1988/89:154 i den del (kap. 8) som
avser utbildning.

Stockholm den 19 oktober 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger
Hagård (m), Marianne Andersson (c), Eva Goes (mp), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren
(fp) och Ylva Johansson (vpk).

Avvikande mening

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet konstaterar"
och slutar med "och 1989/90:Bo27" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att tillsyn och utvärdering
av skolan skall utföras av ett från skolmyndigheterna fristående
organ. Utskottet vill erinra om att ett antal uppgifter inom skolområdet
som tidigare huvudsakligen har legat inom länsskolnämndens
ansvarsområde i dag är kommunala angelägenheter. När det gäller
länsskolnämndens handläggning av ärenden enligt särskilda föreskrifter
har sådana ärenden genom en fortgående decentralisering likaså reducerats
under de senaste åren. Ett nytt finansieringssystem för skolan, i
vilket elevernas val av skola skulle utgöra grunden för resursfördelningen,
skulle ytterligare minska länsskolnämndens administrativa
uppgifter. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning
nu förutsättningar att göra länsskolnämnden till ett oberoende utvärderingsorgan,
en "statens skolinspektion". Ett sådant organ bör således
inte inordnas i den nya länsstyrelsen. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Bo23 yrkande 2 och med anledning av motion
1989/90:Bo27 som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: BoU4

Bilaga 4

Särskilda yttranden

1. Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Centerpartiet anser att demokratin på länsnivå måste fördjupas och fa
ett helt annat innehåll än vad som föreslås i proposition 1988/89:154
om en ny regional statlig förvaltning. Vi hänvisar till vår partimotion
1989/90:Bo30 i dessa frågor.

2. Eva Goés (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det befintliga systemet för regional
förvaltning från demokratisk synpunkt är otillfredsställande och bör
revideras från(grunden. Jag hänvisar till miljöpartiets motion
1989/90:Bo24 i dessa frågor.

1989/90: Bo U4

Bilaga 4

Jordbruksutskottets yttrande

1989/90:JoUly

En ny regional statlig förvaltning
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 7 september 1989 berett jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1988/89:154 om en ny
regional statlig förvaltning, jämte motioner.

Propositionen

I propositionen lämnas förslag om en ny regional statlig förvaltning.
Förslaget innebär att en ny länsstyrelse bildas. Dessutom föreslås att
formerna för den nya länsstyrelsens samverkan med i första hand den
regionala statliga förvaltningen i övrigt utvecklas.

Den nya länsstyrelsens ansvarsområde föreslås omfatta de verksamheter
som i dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden
samt den nuvarande länsstyrelsen. Dessutom föreslås
att ansvarsområdet även omfattar den del av länsbostadsnämndens
verksamhet som avser bostadsförsörjning och annan samhällsplanering.

1 den mån en länsanknytning blir aktuell för fiskefrågorna föreslås den
nya länsstyrelsen ansvara för dessa frågor.

I övrigt föreslås att den nya länsstyrelsen får vidgade befogenheter
vad avser kommunikationsområdet, skogsvården och trafiksäkerheten.
Därutöver föreslås ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör
arbetsmarknaden.

Vissa särlösningar föreslås för utbildningsfrågorna i den nya myndigheten
för att tillgodose det nationella skolsystemets krav på rikstäckande
tillsyn, uppföljning och utvärdering.

Inriktningen och omfattningen av den nya länsstyrelsens verksamhet
på lantbruksområdet kommer att närmare läggas fast i den till våren
1990 aviserade livsmedelspolitiska propositionen.

Den nya länsstyrelsen föreslås få ett starkt förtroendemannainflytande
genom att det vid sidan av länsstyrelsens styrelse finns fem obligatoriska
nämnder: utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd,
kommunikationsnämnd och miljönämnd. Nämnderna
föreslås ha elva ledamöter. Ordförande bör vara landshövdingen. Av
övriga ledamöter bör fem utses av landstinget och fem av regeringen.

Vid den nya länsstyrelsen kommer särskilda tjänster som länsexperter
att finnas. Berörda centrala myndigheter bör medverka vid tillsättningen
av dessa tjänster.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

En central organisationskommitté samt en organisationskommitté i
varje län skall inrättas enligt förslaget.

Lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning
föreslås fa förlängd giltighetstid.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta yttrande i första hand de avsnitt av propositionen
som berör de areella näringarna och motsvarande följdmotioner,
dvs. motionerna Bol, Bo3, Bo4, Bo7, Bo8, BolO, Boll, Bol3,
Bol5, Bolö, Bol7, Bol8, Bo20, Bo22, Bo23 yrkandena 4, 5 och 7,
Bo25 yrkandena 2 —4 och Bo29.

Vad beträffar huvudförslagen i propositionen om en ny statlig
regional förvaltning noterar utskottet att yrkanden om avslag på propositionen
framförts i motionerna Bo24 (mp), Bo25 (c) och Bo30 (c).
I mp-motionen yrkas dessutom att riksdagen beslutar att frågan om
stärkt regionalt självstyre i form av direktvalda regionala parlament
utreds. I c-motionen Bo30 yrkas att en parlamentarisk utredning
tillsätts med direktiv att utarbeta förslag om införande av länsdemokrati
enligt de grunder som anges i motionen.

Vid sin behandling av avsnitten om de areella näringarna har
utskottet för sin del ställt sig bakom propositionens förslag om de
grundläggande principerna för en ny statlig regional förvaltning, vilket
innebär att utskottet avstyrker motionsyrkandena om avslag på propositionen
och viss utredning. Utskottet går dock inte närmare in på de
förvaltningsrättsiiga frågor m.m. som aktualiseras i propositionen och
hithörande motioner.

Lantbruket och skogsbruket

Enligt propositionen skall lantbruksnämndens nuvarande uppgifter
ingå i den nya länsstyrelsen. Verksamhetens inriktning och omfattning
läggs närmare fast i den till våren aviserade livsmedelspolitiska propositionen.
Skälen för regeringens ställningstagande i fråga om lantbruket
utvecklas närmare på s. 22—23 i propositionen. Bl.a. framhålls att
lantbruksnämndernas verksamhet fått allt större anknytning till länsstyrelsernas.
Stora vinster kan enligt föredraganden göras genom att ge
en ny länsstyrelse möjlighet att mer samlat arbeta för landsbygdens
utveckling. Det finns också andra kopplingar mellan dagens länsstyrelse
och lantbruksnämnden som motiverar att de förs samman i en och
samma organisation. En viktig uppgift för den framtida länsstyrelsen
blir t.ex. att ha ansvaret för en ändamålsenlig markanvändning i länet
med beaktande av de mål som statsmakterna ställt upp. I anslutning
till uppgifterna om den proposition om en ny livsmedelspolitik som
kommer att föreläggas riksdagen under våren 1990 anför föredragan -

1989/90: BoU4

Bilaga 5

den bl.a. att den regionala nivån kommer att ha en nyckelroll för
möjligheten att genomföra den nationella livsmedelspolitiken. Under
omställningsperioden bör dessa frågor ges en särställning inom den nya
länsstyrelsen.

Förslaget innebär vidare för de nordligaste länens del att även
rennäringsfrågorna kommer att handhas av den nya länsstyrelsen.
Dessa frågor har stor regional betydelse, inte minst när det gäller
markanvändningen.

I motion Bo23 av Knut Billing m.fl. (m) anförs under rubriken De
areella näringarna olika skäl för en sammanslagning av lantbruksnämnderna
och skogsvårdsstyrelserna. Jord- och skogsbruket bör också
avregleras så mycket att verksamheten närmar sig ordinär myndighetsutövning.
T.ex. bör forvärvslagstiftningen ändras så att prövningen helt
avskaffas för fysiska personer. Den affärsmässiga verksamhet som i dag
bedrivs av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser bör kunna överföras
till andra huvudmän, liksom den rena rådgivningsverksamheten.
Kvarvarande myndighetsutövning skulle kunna inordnas i den nya
länsstyrelsen.

I motion Bo25 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) understryks lantbruksnämndernas
viktiga roll i samband med den omläggning av jordbrukspolitiken
som nu förbereds med inriktning mot ett riksdagsbeslut
under våren 1990. Nämndernas rådgivning kommer att vara viktig i
denna omställning. Den regionala nivån kommer att vara en viktig
utgångspunkt i arbetet för att förverkliga den nya jordbrukspolitiken.
Förslaget i propositionen att ge lantbruksnämnderna en särställning
under en övergångsperiod är enligt motionen ingen bra lösning. Lantbruksnämnderna
bör ges möjlighet att fortsätta sitt arbete med att
stödja nya företag och människors initiativ i övrigt för att främja en
levande landsbygd. När det gäller trädgårdsnäringen påpekas att denna
inte berörs i propositionen och att man därmed utelämnar en viktig
del av länsförvaltningens arbete för en levande landsbygd. Riksdagen
bör av regeringen begära ett närmare klargörande av trädgårdsnäringens
inriktning och genomförande, och en utredning bör studera olika
alternativa möjligheter till rådgivning.

1989/90:BoU4

Bilaga 5

ligare förstärkas. Lantbruket befinner sig för närvarande i en situation
där viktiga förändringar kan väntas inom en snar framtid och där
behovet av samordnade och enhetliga lösningar är stort när det gäller
t.ex. frågor om lantbruk och landsbygdsutveckling, omställning av
jordbruksmark, landskapsvård samt miljö- och regionalpolitiska insatser.
Även andra sektorer av samhället än de areella näringarna kommer
att beröras av dessa förändringar. Enligt utskottets mening innebär
regeringens förslag att möjligheterna till samordnade och effektiva
insatser inom dessa verksamhetsområden förbättras. I sammanhanget
vill utskottet särskilt understryka det angelägna i att den nya länsstyrelsen
får en hög kompetens i frågor som berör de areella näringarna.
Med det anförda tillstyrker utskottet för sin del regeringens förslag och
överväganden i avsnitten rörande lantbruket och skogsbruket.

I anslutning till synpunkterna i motion Bo23 vill utskottet erinra
om att riksdagen vid flera tillfällen behandlat organisationsfrågor m.m.
inom skogsbruket. I samband med budgetberedningen våren 1989
tillstyrkte utskottet ett förslag om skogsvårdsorganisationens basorganisation
som framlagts av riksdagens revisorer (se 1988/89:JoU12 s. 32
f.). Vidare bör nämnas att en utredning med förslag till långtgående
ändringar i jordförvärvslagen nyligen framlagts, något som närmare
redovisas i utskottets betänkande 1989/90:JoUl om jordförvärvslagen.

Vad särskilt beträffar trädgårdsnäringens situation kan nämnas att
riksdagen vid flera tillfällen framhållit vikten av att den svenska
trädgårdsnäringen och dess internationella konkurrenskraft bevaras.
Yrkanden om en utredning eller utvärdering av näringens situation
har emellertid avstyrkts med hänvisning bl.a. till olika faktorer som
inverkat gynnsamt på den svenska odlingen (se t.ex. 1988/89:JoU20).
Utskottet har inte funnit anledning att i detta sammanhang föreslå
några särskilda åtgärder i fråga om trädgårdsnäringen.

Utskottet föreslår således att bostadsutskottet avstyrker motion Bo23
yrkandena 4 och 5 samt motion Bo25 yrkandena 2 och 3, i den mån
motionärernas synpunkter inte kan anses tillgodosedda med vad som
anförts i propositionen och i utskottets yttrande.

Fisket

I propositionen anförs bl.a. att fiskefrågorna har många kopplingar till
de verksamheter som länsstyrelsen ansvarar för. Det är därför i och för
sig naturligt att fiskenämnderna ingår i den nya länsstyrelsen. Den
pågående översynen av fiskprisregleringen kan emellertid komma att
föreslå betydande förändringar i prisregleringen av fisket. Som en följd
av den översynen kan det därför tänkas att organisationen på det
fiskeadministrativa området bör utformas på ett annat sätt än i dag. En
ökad kommunalisering av uppgifterna kan inte uteslutas, och vissa
frågor kan eventuellt föras till central nivå. Den anknytning som i dag
finns till länen är således inte självklar. I den mån en sådan länsanknytning
blir aktuell bör den nya länsstyrelsen ansvara för uppgifterna.

1989/90: Bo U4

Bilaga 5

I sammanlagt 17 motioner (s, m, fp, c) anförs synpunkter på
propositionens överväganden i detta avsnitt. I flertalet av dessa motioner
föreligger en betydande samstämmighet i fråga om behovet av en
länsanknuten kompetens i fiskefrågor. Motionärerna understryker i sin
motivering bl.a. yrkesfiskets, vattenbrukets och fiskevårdens stora betydelse
från olika synpunkter (Bol, Bo4, Bo7, Bo8, BolO, Bol3, Bol5,
Bol7, B0I8, Bo20, Bo22, Bo23, Bo25 och Bo29). 1 några motioner,
främst Bo3, Boll och Bolö, koncentreras intresset till sportfisket och
fritidsfisket. Fisketurismens betydelse från ekonomisk och regionalpolitisk
synpunkt framhålls bl.a. i motion Bo29. Enligt motion Bo25 är
planering och prioritering av kalkningsinsatser i försurade sjöar exempel
på viktiga arbetsuppgifter i länen. I motionerna Bol3 och B0I6 tas
dessutom upp specificerade samordningsfrågor såvitt avser ansvaret för
fisket i Vättern resp. Bolmen.

Mer konkreta förslag rörande den administrativa lösningen framförs
bl.a. i motion B08 av Håkan Strömberg m.fl. (s). Enligt motionen bör
beslut redan nu fattas om att fiskenämnderna skall ingå i den nya
länsstyrelsen. Detta innebär att dagens nämnder "lyfts in" som en
självständig enhet i de länsstyrelser som kommer att inrättas vid ett
riksdagens bifall till propositionen. Medel för detta bör ställas till
förfogande genom omfördelning från anslag under jordbruksdepartementets
huvudtitel.

Utskottet erinrar inledningsvis om att 1989 års fiskeriutredning i
augusti 1989 avlämnat ett betänkande med titeln Fiskprisregleringen
och fiskeriadministrationen (SOU 1989:56). Betänkandet innehåller
bl.a. förslag till ändringar i den statliga fiskeriadministrationen (s. 159
f.). Betänkandet remissbehandlas för närvarande i jordbruksdepartementet.
Remisstiden utgår den 20 november i år.

I likhet med föredragande departementschefen kan utskottet konstatera
att fiskefrågorna har många kopplingar till de verksamheter som
länsstyrelsen ansvarar för. Utskottet instämmer också till stor del i de
synpunkter som motionärerna anfört angående fiskefrågornas betydelse
för ekonomi, sysselsättning, turism och rekreation. Fiskenämndernas
verksamhet är för närvarande uppdelad på tre huvudområden, nämligen
fiskerinäringen (yrkesfiske och vattenbruk), fritidsfiske och fiskevård.
Fiskeristyrelsen har beräknat att antalet ärenden för närvarande,
bl.a. genom en ökad delegering, är ca 8 000 om året. Det kan t.ex.
noteras att antalet miljöskyddsärenden ökat. Enligt utskottets mening
är det viktigt att fiskenämndernas kompetens och lokalkännedom
tillvaratas på länsnivå. Så till vida ansluter sig utskottet till de synpunkter
som framförts i flertalet motioner.

I övrigt går utskottet nu inte närmare in på frågan hur den statliga
fiskeriadministrationen bör organiseras. Den fortsatta beredningen av
fiskeriutredningens betänkande bör kunna ge underlag för mera preciserade
ställningstaganden härvidlag.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker de ifrågavarande motionerna
i den mån dessa ej tillgodoses genom utskottets uttalande om
kompetensen m.m. i fiskefrågor.

1989/90: Bo U4

Bilaga 5

Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra
något uttalande i enlighet med de motionsyrkanden som berör specificerade
samordnings- och organisationsfrågor angående vissa insjöar.
Det får förutsättas att dessa frågor kan lösas i samband med den
fortsatta beredningen av fiskeriutredningens betänkande. Med det anförda
avstyrks motionerna Bol3 yrkande 3 och B0I6 yrkande 3.

Stockholm den 19 oktober 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt
(s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar
Eriksson (m), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson
(s), Carl G Nilsson (m), Karin Starrin (c), Ivar Virgin (m) och Anders
Castberger (fp).

Avvikande mening

Karl Erik Olsson och Karin Starrin (båda c) inför:

Enligt vår mening hade utskottet bort tillstyrka yrkandena i motionerna
Bo25 och Bo30 om avslag på propositionen och tillsättande av en
parlamentarisk utredning med direktiv att utarbeta förslag om införande
av länsdemokrati enligt de grunder som närmare utvecklas i den
sistnämnda motionen.

I andra hand anser vi att utskottet bort tillstyrka yrkandena 2 och 3
i motion Bo25. Som anförs i motionen har lantbruksnämnderna en
nyckelposition i arbetet med att bibehålla en levande landsbygd och
stärka sambandet mellan ägande, boende och brukande. Lantbruksnämnderna
bör ges möjlighet att fortsätta arbetet med att stödja nya
företag och människors initiativ på landsbygden. När riksdagen under
våren 1990 beslutar om en ny jordbrukspolitik är det viktigt att
omläggningen går effektivt och omställningen fungerar över hela landet.
Lantbruksnämndernas rådgivning kommer att vara viktig i denna
omställning. Den regionala nivån kommer att spela en stor roll för att
förverkliga den nya politiken. Det är naturligt att lantbruksnämnderna
har ett huvudansvar för detta arbete. Propositionens förslag i dessa
frågor är ingen bra lösning. Det kan dessutom leda till problem för
lantbruksnämnderna i form av "dubbelkommandon", dvs. styrning
från såväl länsstyrelse som lantbruksstyrelse.

1989/90: BoU4

Bilaga 5

enlighet med yrkande 3 i motionen begära ett klarläggande av regeringen
angående trädgårdsnäringens inriktning och genomförande. En
utredning bör studera olika alternativa möjligheter till rådgivning.

1989/90: BoU4
Bilaga 5

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1989/90:AUly

En ny regional statlig förvaltning
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1988/89:154 om en ny regional statlig förvaltning
samt motion 1989/90:Bol7 av Erling Bager m.fl. (fp).

Arbetsmarknadsutskottet begränsar sitt yttrande till de delar av propositionen
och berörd motion som hör till utskottets ansvarsområde.

I propositionen föreslås att en ny länsstyrelse bildas och att formerna
för den nya länsstyrelsens samverkan med i första hand den
regionala statliga förvaltningen i övrigt utvecklas.

Den nya länsstyrelsens ansvarsområde föreslås omfatta de verksamheter
som i dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden
samt den nuvarande länsstyrelsen. Även viss del av
länsbostadsnämndens verksamhet föreslås ingå liksom fiskenämnderna
i den mån länsanknytning blir aktuell. Dessutom föreslås att den nya
länsstyrelsen får vidgade befogenheter vad avser kommunikationsområdet,
skogsvården och trafiksäkerheten.

Utöver ovan upptagna förslag om vad som bör ingå i den nya
länsstyrelsen föreslås ett utvecklat samrådsförfarande vad gäller arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbeten och vissa andra frågor som rör
arbetsmarknaden.

Länsarbetsnämnden skall således enligt ovan redovisade förslag ligga
utanför den nya länsstyrelsen.

I motion 1989/90:Bol7 påtalas det förhållandet att arbetsmarknadsfrågorna
lämnas utanför den föreslagna samordningen. Arbetsmarknadsfrågorna
har en mycket central betydelse för den regionala planeringen
och samordningen. Det är därför enligt motionärerna inkonsekvent
att länsarbetsnämnden i sin helhet lämnas utanför. Målsättningen
bör vara att inlemma de planeringsfrågor som rör sysselsättningsutvecklingen
i de nya länsstyrelsernas verksamhet. Arbetsförmedlingsverksamheten
kan därefter ges en mer lokal förankring i arbetsförmedlingsnämnderna.

Utskottet delar uppfattningen att länsarbetsnämnden inte bör inordnas
i den nya länsstyrelsen. Det föreslagna vidgade samarbetet mellan
den nya länsstyrelsen och länsarbetsnämnden inom såväl arbetsmarknadsutbildningen
som beredskapsarbeten och vissa andra frågor som
hör till länsarbetsnämndens område ger, enligt utskottets uppfattning,
länsstyrelsen ett tillfredsställande inflytande över den regionala planeringen.

1989/90: BoU4

Bilaga 6

Stockholm den 10 oktober 1989
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Lahja Exner (s), Anders G Högmark
(m), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Mona Saint Cyr (m),
Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien
(mp), Mona Sahlin (s), Monica Öhman (s), Eivor Husing (s), Erik
Holmkvist (m), Britt Bohlin (s), Kjell-Arne Welin (fp), Göran Engström
(c) och Karl-Erik Persson (vpk).

Avvikande mening

Charlotte Branting och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Utskottet delar" och slutar med
"del avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo 17 är det inkonsekvent att arbetsmarknadsfrågorna
lämnas helt utanför den föreslagna samordningen. Arbetsmarknadsfrågorna
har en mycket central betydelse för den regionala
planeringen och samordningen. Av den anledningen bör målsättningen
enligt utskottets uppfattning vara att inlemma de planeringsfrågor
som rör sysselsättningsutvecklingen i de nya länsstyrelsernas verksamhet.
Arbetsförmedlingsverksamheten kan därefter ges en mer lokal
förankring i arbetsförmedlingsnämnderna.

Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motion Bo 17 (yrkande 3).

Utskottet föreslår därför att motion 1989/90:Bol7 i nu behandlad del
avstyrks.

Vad i övrigt föreslås i propositionen och motionen ger inte anledning
till något uttalande från utskottets sida.

Särskilda yttranden

1. Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anför:

Vi vill hänvisa till de synpunkter på den regionala statliga verksamheten
som redovisas i moderata samlingspartiets kommittémotion Bo23.
Där påpekas bl.a. att förhållandena i vårt land varierar mellan olika
regioner och län. Vad som i ett län har avgörande betydelse kan vara
underordnat i ett annat. Det är därför väsentligt att den regionala
organisationen utformas så att den medger stor flexibilitet, både vad
gäller beslutsstruktur och administration. På så sätt kan de skiftande
förutsättningarna i länen bäst tas till vara.

2. Kersti Johansson (c). Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran
Engström (c) anför:

Vi vill hänvisa till våra resp. partimotioner Bo30 (c) och Bo24 (mp)
där vi föreslår att propositionen om en ny statlig förvaltning avslås. Vi
anser sålunda att den nya länsstyrelsen inte bör bildas. I stället bör en
reformering av den statliga länsförvaltningen utgå från en länsdemokratisk
modell.

mmmwm

IS!i