Bostadsutskottets betänkande
1989/90: Bo U21

Räntebidrag och bostadsbidrag för år

1991, m.m. 1989/90

BoU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om räntebidrag och bostadsbidrag
för år 1991. Med anledning av ett motionsyrkande från vpk
föreslår utskottet ett tillägg till lagen om bostadsbidrag av innebörden
att bidragstagare utan barn och äldre än 28 år skall kunna få bostadsbidrag
enligt reglerna för ungdomsbostadsbidrag under förutsättning att
bidragstagaren eller dennes make uppbär studiemedel under bidragsåret.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att förvärvslån till
stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem behålls samt att lånen
för gatukostnadsersättning avvecklas.

Övriga motioner samt ett förslag från riksdagens revisorer om 1983
års bostadsförbättringsprogram avstyrks.

Till betänkandet har fogats 55 reservationer och 2 särskilda yttranden.

ELFTE HUVUDTITELN
Propositionerna

Regeringen har, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, i proposition
1989/90:100 bilaga 13 föreslagit riksdagen att till Räntebidrag
m.m. för budgetåret 1990/91 beräkna ett förslagsanslag på
17 700 000 000 kr.

Regeringen har därefter i proposition 1989/90:144 föreslagit riksdagen
dels att

1. anta ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1988:786) om bostadsbidrag,

dels att godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om

2. räntebidrag vid ny- och ombyggnad,

3. räntestöd vid förbättring av bostadshus,

4. stöd till flerbarnsfamiljer vid köp av egnahem,

5. avveckling av systemet med lån m.m. för gatukostnadsersättning,

1 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 21

dels att

6. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 22 550 000 000 kr.

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har i förslag 1989/90:13 hemställt att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna föreslagit
angående översyn av stödet för bostadsförbättringsåtgärder och om
forskning på bostadsförbättringsområdet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna

1989/90:Bo201 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c) vari
yrkas (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för statliga lån till egnahem i enlighet med de synpunkter som
framförts i motionen.

1989/90:Bo206 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ett konkret förslag om skattejämkning i
stället för bostadsbidrag enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

1989/90:Bo210 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
upprustning av vissa bostadsområden.

1989/90:Bo212 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
bostäder med likvärdig standard bör ha likvärdiga boendekostnader,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
lån och bidrag till upprustningen av miljonprogramsområdena.

1989/90:Bo228 av Sverre Palm och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omprövning av bostadsbidrag då inkomstminskningen beror
på tillfällig förvärvsverksamhet.

1989/90:Bo233 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag som innebär att bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt minskar och att en plan framläggs enligt vilken
bostadsbidragen stegvis och så långt möjligt ersätts med grundavdrag
för barn, lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So633.

1989/90: BoU21

1989/90:Bo236 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

l.e) att riksdagen beslutar att bidragsgivning till räntebidrag för
underhållslån i vissa fell upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

1.f) att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem upphör fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:Bo237 av Anneli Hulthén och Kent Carlsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att
undersöka effekterna av ungdomsbostadsbidraget och det låga utnyttjandet
av detsamma.

1989/90:Bo248 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att boverket utreder förutsättningarna för bostadsbidrag
till båda föräldrarna vid en skilsmässa.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So324.

1989/90:Bo249 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sänkning av den
garanterade räntan för statliga ombyggnadslån fr.o.m. den 1 januari
1991 i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utformningen av metoden för beräkning av
låneunderlag och pantvärde vid nybyggnad,

12. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del
till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1990/91 beslutar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 329 000 000 kr. minskat anslag
om totalt 17 371 000 000 kr.,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bostadsbidragen och de sociala målen i bostads politiken,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
utbetalning av bostadsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Bo403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att låne- och finansieringsreglerna skall vara lika
för alla fastigheter oavsett vem som äger dem,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett bostadsfinansieringssystem
lika för alla upplåtelseformer byggt på s.k. enhetslån,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
nuvarande ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare
att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder.

1989/90:Bo419 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder så att hyresgäster även i privatägda
fastigheter ges ett ökat inflytande.

1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att bostadsrättsinnehavare, vid ansökan om
bostadsbidrag, även får medräkna 50 % av kapitalkostnaden.

1989/90: BoU21

1989/90:Bo423 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

26. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med lån till förvärv av
egnahem fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:Bo544 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om villkor för lån vid ombyggnad för att nå effektivare
energianvändning.

1989/90:Bo557 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet för den bofasta befolkningen i attraktiva
kustområden att erhålla statliga bostadslån vid köp av permanentbostäder.

dels de med anledning av proposition 1989/90:144 väckta motionerna

1989/90:Bo62 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av ett nytt
bostadsbidrag för hushåll utan barn,

2. att riksdagen beslutar att bidragsgjvning för ungdomsbostadsstöd
upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om nya regler för bostadsbidragen
för barnfamiljer och begär nytt förslag inom nuvarande
kostnadsram, innebärande att bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt minskar och att en plan framläggs enligt vilken bostadsbidragen
stegvis och så långt möjligt ersätts med grundavdrag för barn, lägre
skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem upphör fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:Bo63 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en återhållsam beskattning av boendet som förutsättning för en
fördelningspolitiskt rättvis profil av skatteomläggningen,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvenserna
för grundtryggheten i boendet och möjligheterna att uppfylla
fastlagda sociala mål för bostadspolitiken med den av regeringen
föreslagna utformningen av skatteomläggningens finansiering,

3. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande
av investeringsbidrag som kompensation för slopad reducering av
mervärdeskatt vid bostadsproduktion,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:144 i denna del
beslutar om upptrappning av den garanterade räntan i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1989/90: BoU21

5. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:144 i denna del
beslutar att till Räntebidrag anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 185 000 000 kr. minskat förslagsanslag om totalt
22 365 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:144 i denna del
beslutar om beloppsgränser för bostadsbidrag i enlighet med vad som
anförts i motionen och, därest centerpartiets förslag till förändringar av
finansieringen av skatteomläggningen (mot. 1989/90:Sk96 och 1989/90:
Sk 113) ej vinner riksdagens bifall, beslutar om ytterligare höjning av
beloppsgränserna för bostadsbidrag i enlighet med vad som förordas i
motionen,

7. att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för bostadsbidrag i enlighet
med vad som förordas i motionen.

1989/90:Bo64 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med
avslag på propositionen i denna del beslutar att nya stöd till flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem inte skall beviljas.

1989/90:Bo65 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om utveckling av bostadsbidraget till ett
bastillägg enligt ovan,

2. att riksdagen beslutar att statligt stöd även skall utgå till flerbarnsfamiljer
för köp av bostadsrätt med hembud.

1989/90:Bo66 av Karin Wegestål (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bristande tillämpning av gällande bostadsbidragslagstiftning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att boverket får i uppdrag att
meddela tillämpningsanvisningar som överensstämmer med gällande
lagstiftning.

1989/90:Bo67 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grunderna för ett nytt bostadsfinansieringssystem,

2. att riksdagen avslår förslaget att 1991 bibehålla och skärpa räntebidragstrappan,

3. att riksdagen avslår förslaget att försämra räntestödet vid förbättring
av bostadshus,

4. att riksdagen avslår förslaget att 1991 höja den garanterade räntan
för hyres- och bostadsrättshus,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av bostadsbidragssystemet,

6. att riksdagen beslutar att bostadsbidragsberättigade hushåll utan
barn 1991 får tillämpa fördelaktigaste beräkningsmetod oberoende av
ålder,

7. att riksdagen beslutar att hela bostadsbidragsfördyringen 1991
belastar statsbudgeten,

1989/90: BoU 21

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en långsiktig lösning vad gäller kostnaden för
bostadsbidrag.

1989/90:Bo68 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1991 avskaffa
räntebidragen för hyres- och bostadsrättsradhus byggda före 1975,

2. att riksdagen beslutar att den garanterade räntan för hyres- och
bostadsrättsradhus skall trappas upp med 0,35 % fr.o.m. den 1 januari
1991,

3. att riksdagen beslutar att småhus med hyres- och bostadsrätt skall
ha en ingående garanterad ränta på 4,9 % fr.o.m. den 1 januari 1991,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egna hem upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
nuvarande ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare
att fr.o.m. den 1 januari 1991 göra skattefria avsättningar till
reparationsfonder,

6. att riksdagen beslutar att bidragsgivning till räntebidrag för vissa
underhållslån upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

7. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för ungdomsbostadsstöd
upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

8. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för nybyggnadsbidrag
upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

9. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för återflyttningsbidrag
upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

10. att riksdagen beslutar att bidrag för hyresrabatter upphör fr.o.m.
den 1 juli 1990.

1989/90:Bo69 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regeringen bör företa en förnyad översyn av flerbarnsfamiljernas ekonomi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

remissinstanserna då bör utökas med företrädare för familjerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att

bostadsbidraget bör kompenseras för de nedskärningar som är föreslag na

vad beträffar flerbarnstillägget för familjer med fyra barn eller fler.

dels de med anledning av förslag 1989/90:13 väckta motionerna

1989/90:Bo53 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att nuvarande ROT-finansieringsregler
bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria
avsättningar till reparationsfonder.

1989/90:Bo54 av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bostadsförbättringsprogrammet.

1989/90:BoU21

1989/90:Bo55 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatta åtgärder på bostadsförbättringsområdet.

Skrivelser m.m.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Sveriges fastighetsägareförbund,
Skattebetalarnas förening, Hyresgästernas riksförbund och Sveriges allmännyttiga
bostadsorganisation, SABO.

Företrädare för de tre förstnämnda organisationerna har inför utskottet
lämnat synpunkter i ärendet.

Utskottet

Inledning

I vissa av de motioner som behandlas i detta betänkande tas upp frågor
av övergripande karaktär om bostadsfinansieringssystemets utformning
och inriktning. De flesta av dessa motioner väcktes under allmänna
motionstiden 1990.

Sådana förslag förs fram i moderata samlingspartiets partimotion
Bo403 yrkande 14. I detta yrkande föreslås riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna bl.a. att ett bostadsfinansieringssystem byggt på
s.k. enhetslån bör utformas. Yrkande 10 i motion Bo249 (c) har i
princip samma innebörd. I motiveringen till detta yrkande anförs bl.a.
att räntebidrag skall utgå motsvarande 100 % av en schabloniserad
kostnad upp till en maximal övre ytgräns för en s.k. normalbostad. I
den moderata partimotionens yrkande 12 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
av innebörden att låne- och finansieringsreglerna skall
vara lika för alla fastigheter oavsett vem som äger dem. I motion
Bo212 (s) yrkande 4 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om att
bostäder med likvärdig standard bör ha likvärdiga boendekostnader.
Kapitalkostnaderna mellan nya och äldre bostäder bör enligt motionärerna
utjämnas på ett effektivare sätt.

Även i vissa motioner väckta med anledning av den i detta betänkande
behandlade propositionen 1989/90:144 tas upp frågor om grunderna
för bostadsfinansieringssystemet. Det gäller motion Bo63 (c)
yrkandena 1, 2 och 3. I dessa yrkanden föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om vad som anförts om en återhållsam beskattning av
boendet m.m. (yrkande 1), om grundtryggheten i boendet och om de
bostadssociala målen (yrkande 2) samt om att ett investeringsbidrag
inte bör införas (yrkande 3). I vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo67 yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om grunderna
för ett nytt bostadsfinansieringssystem. Aven i denna motion
anförs att ett nytt sådant system bör konstrueras utifrån principen om
bostaden som en social rättighet.

1989/90: BoU21

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen enligt vad som
anges i den nu behandlade propositionen (s. 7) senare under 1990
kommer att föreläggas förslag om ett nytt bostadsfinansieringssystem.

Utskottet kommer sålunda senare under år 1990 att i ett större
sammanhang behandla frågan om bostadsfinansieringssystemets utformning
m.m. De förslag som förs fram i moderata samlingspartiets
partimotion Bo403 yrkandena 12 och 14 samt i motionerna Bo212 (s)
yrkande 4 och Bo249 (c) yrkande 10 om grunderna för bostadsfinansieringssystemet
m.m. bör inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Yrkandena avstyrks.

Vad rör förslagen i motion Bo63 (c) yrkande 2 och i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo67 yrkande 1 om att de bostadssociala
målen skall vägleda även det kommande regeringsförslaget vill utskottet
erinra om att utskottet vid åtskilliga tillfällen uttalat sig i den av
motionärerna förordade riktningen. Senast behandlade uskottet frågan
hösten 1989 i ett yttrande (1989/90:BoU2y s. 3) till skatteutskottet.
Utskottet framhöll då vikten av att det framtida skattesystemet och
systemet för finansiering av bostäder utformades så att de fördelningspolitiska
effekterna blev godtagbara.

Det kan inte beträffande de nu behandlade motionsförslagen anses
nödvändigt eller motiverat att riksdagen upprepar och delger regeringen
sin syn på frågan om vikten av de bostadssociala målen. Det kan
enligt utskottets mening inte råda någon tvekan om riksdagens uppfattning
härvidlag. Ett tillkännagivande kan sålunda inte anses tjäna något
reellt syfte. Motion Bo63 (c) yrkande 2 och vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo67 yrkande 1 avstyrks sålunda.

Vad rör förslaget i motion Bo63 (c) yrkande 1 om en återhållsam
beskattning av boendet har utskottet nyligen (maj 1990) i ett yttrande
till skatteutskottet (1989/90:BoU8y) anslutit sig till propositionerna
1989/90:110 om ett reformerat inkomstskattesystem m.m. och
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. såvitt avser bostadsutskottets
beredningsområde. I den mån vad i motionen föreslagits om
en återhållsam beskattning av boendet inte kan anses tillgodosett genom
vad utskottet i yttrandet anfört avstyrks det.

Förslaget i motion Bo63 (c) yrkande 3 om ett riksdagens tillkännagivande
om att ett investeringsbidrag som kompensation för höjningen av
mervärdeskatten på byggande inte bör införas avstyrks med hänvisning
till vad i propositionen anförts om att ett regeringsförslag om ett sådant
bidrag kommer att läggas fram för riksdagen senare i år. Motstående
förslag bör lämpligen behandlas i detta sammanhang.

Räntebidrag för år 1991
Räntebidrag vid ny- och ombyggnad

Ett riksdagens godkännande av ett reformerat skattesystem i enlighet
med förslagen i proposition 1989/90:110 innebär att marginalskatterna
sänks. Detta medför, enligt propositionen, bl.a. att hushållens disponibla
inkomster ökar men också att underskottsavdragens värde mins -

1989/90: BoU21

kar vilket ökar kostnaderna i egnahem. Av neutralitetsskäl bör därför,
fortfarande enligt propositionen, räntebidragen vid ny- och ombyggnad
av hyres- och bostadsrättshus begränsas. En strävan bör därvid vara att
fördela begränsningarna så att pariteten i fråga om kapitalutgifter för
hus av olika ålder förbättras. Hänsyn bör enligt propositionen tas till
ändrade regler för statlig fastighetsskatt som i fråga om bostadshus bl.a.
innebär att fastighetsskatt år 1991 inte betalas för hyreshusenheter
färdigställda 1977 eller senare samt att halv fastighetsskatt år 1991
betalas för hyreshusenheter färdigställda 1973—1976.

Med dessa utgångspunkter förordas i propositionen, i de tall bostadslånet
har betalats ut före utgången av år 1990, att de garanterade
räntesatserna for beräkning av räntebidrag for hus färdigställda eller
ombyggda under åren 1973—1990 höjs på följande sätt den 1 januari
1991, utöver vad som foijer av gällande regler.

Hus färdigställda eller ombyggda år	Höjning av den garanterade räntesatsen, procentenheter
1973-1979	0,90
1980-1987	0,70
1988-1990	0,30

Med hänsyn till kravet på neutralitet mellan upplåtelseformerna föreslås
vidare att den garanterade räntan höjs i ärenden i vilka bostadslån
för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus betalas ut fr.o.m. den 1
januari 1991. Med utgångspunkt i att den garanterade räntan för
egnahem bör vara oförändrad, 4,9 %, föreslås att den garanterade
räntan för hyres- och bostadsrättshus bestäms till 70 % av denna nivå,
dvs. till 3,4 %. Samma höjning föreslås för sådana ombyggnader av
hyres- och bostadsrättshus som nu har samma garanterade ränta som
nybyggnad.

Räntebidrag till kostnaden för ränta för lån inom 110—125 % av
låneunderlaget för bostäder, den s.k. räntebidragstrappan, föreslås samtidigt
med anledning av de förändrade reglerna för inkomstbeskattningen
minskas från 50 % till 30 %. Minskningen föreslås avse alla
hus som har sådant räntebidrag.

Regeringens förslag till ändringar av skattesatserna for fastighetsskatt
innebär for hyreshusenheter att fastighetsskattesatsen blir enhetlig för
alla fastighetsägarkategorier och upplåtelseformer. Om förslaget genomförs
bör enligt propositionen den nuvarande skillnaden mellan de
garanterade räntesatserna for hyreshus beroende på ägarkategori slopas.
Det innebär att den garanterade räntesatsen för hyreshus som ägs av
juridisk eller fysisk person som är konventionellt beskattad för inkomst
av fastighet — utöver vad som följer av förslagen i det föregående
— föreslås höjas till samma nivå som gäller för schablonbeskattade
företag, dvs. i flertalet fell med 0,25 procentenheter den 1 januari
1991.

I vissa med anledning av propositionen väckta motioner behandlas
de nu refererade förslagen om räntebidrag för år 1991. I motion Bo63
(c) yrkande 4 föreslås att riksdagen med avslag på propositionen i

1989/90:BoU21

denna del beslutar att räntebidraget skall avskaffas för hus färdigställda
år 1970 och tidigare, att räntan för hus färdigställda 1971—1972
trappas upp med 1,4 %, för hus färdigställda 1973—1979 med 1,0 %,
för hus Srdigställda 1980—1985 med 0,6 %, för hus färdigställda
1986—1987 med 0,3 % och för hus färdigställda 1988—1990 med
0,2 %. Dessutom föreslås att nybyggnadslåneräntan fastställts till
3,0 %. I avsikt att öka ombyggnadsverksamheten föreslås i motion
Bo249 (c) yrkande 2 att den garanterade räntan sänks när nybyggandet
tenderar att avmattas, f motion Bo544 (c) yrkande 2 föreslås att lån för
ombyggnad för att nå effektivare energianvändning bör få samma
garanterade ränta som för nybyggnad.

Tre yrkanden i motion Bo68 (m) bör behandlas i detta avsnitt. Det
gäller yrkandena 1, 2 och 3 i motionen. I yrkande 1 föreslås riksdagen
besluta att fr.o.m. den 1 januari 1991 avskaffa räntebidragen för hyresoch
bostadsrättshus byggda före år 1975. I yrkande 2 föreslås att den
årliga upptrappningen av den garanterade räntan för hyres- och bostadsrättshus
skall vara 0,35 % fr.o.m. den 1 januari 1991. Förslaget i
motionens yrkande 3 innebär att riksdagen bör besluta att småhus med
hyres- och bostadsrätt skall ha en ingående garanterad ränta på 4,9 %
fr.o.m. den 1 januari 1991. I motionens yrkande 6 samt i motion
Bo236 (m) yrkande 1 e föreslås att räntebidraget till vissa underhållslån
avskaffas.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67 yrkande 1 föreslås
riksdagen avslå regeringens förslag om att år 1991 bibehålla och
skärpa räntebidragstrappan. I yrkande 4 i samma motion föreslås
riksdagen avslå regeringens förslag om att för år 1991 höja den
garanterade räntan för hyres- och bostadsrättshus.

Utskottet behandlar först frågan om räntebidrag vid ny- och ombyggnad.
Som framgått ovan i detta betänkande har utskottet nyligen i
yttrandet 1989/90:BoU8y ställt sig bakom regeringsförslagen om förändringar
av inkomstbeskattningen och de ändrade reglerna för statlig
fastighetsskatt. De i den nu behandlade propositionen framlagda förslagen
om räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991 har förts fram
mot bakgrund av föreslagna förändringar av inkomstbeskattning och
fastighetsskatten. Med hänvisning till utskottets ställningstagande i dessa
frågor i yttrandet 1989/90:BoU8y och mot bakgrund av utskottets
uppfattning om det samband som föreligger mellan förändringar av
skattesystemet och bostadsfinansieringssystemet godtar utskottet förslaget
i propositionen i denna del. Förslagen i motionerna från m, c och
vpk utgår alla från delvis andra uppfattningar om inkomstbeskattningens
och fastighetsbeskattningens roll i det reformerade skattesystemet.
Motionerna Bo63 (c) yrkande 4, Bo68 (m) yrkandena 1, 2 och 3 samt
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67 yrkandena 2 och 4
avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Utskottet är inte berett tillstyrka motionerna Bo249 (c) yrkande 2
och Bo544 (c) yrkande 2 om sänkning av den garanterade räntan vid
ombyggnad. Utskottet behandlade hösten 1988 ingående den garanterade
räntan vid ombyggnad. Därvid föreslog utskottet att denna ränta vid

1989/90: BoU21

vissa typer av ombyggnad skulle vara lika med nybyggnadslåneräntan.
Några förändringar av detta beslut i den av motionärerna förordade
riktningen bör inte nu göras.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet
motionerna B068 (m) yrkande 6 och Bo236 (m) yrkande 1 e om att
räntebidrag till vissa underhållslån inte bör utgå efter den 30 juni 1990.
Vid sin behandling av motsvarande yrkanden tidigare har utskottet
anfört att staten bör fullfölja sina åtaganden och att räntebidrag bör
lämnas. Utskottet vidhåller sin uppsättning.

Räntestöd vid förbättring av bostadshus

För hyres- och bostadsrättshus lämnas räntebidrag för annat underhåll
än lägenhetsunderhåll samt för reparationer och energisparåtgärder.
Räntebidraget beräknas på grundval av ett räntebidragsunderlag och en
räntesats som är 0,4 % högre än statslåneräntan. Bl.a. för allmännyttiga
bostadsföretag och bostadsrättsföreningar lämnas räntebidrag med ett
belopp som motsvarar produkten av räntebidragsunderlaget och 40 %
av denna räntesats. Till andra fastighetsägare lämnas ett räntebidrag
som är 2 % lägre än det som tillämpas för allmännyttan m.fl. Privata
fastighetsägare kan välja mellan räntestöd eller direkta skatteavdrag.

I propositionen föreslås att räntebidrag skall beräknas på 30 % av
den i föregående stycke beskrivna räntesatsen. Detta förslag har uttryckligen
vunnit stöd i motion Bo63 (c).

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget om ändringen av räntestöd vid
förbättring av bostadshus och avstyrker förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo67 yrkande 3 om avslag på propositionen i
denna del.

Bostadsbidrag för år 1991

Bostadsbidrag till barnfamiljer

I propositionen erinras om det mål som riksdagen ställde upp år 1987
(prop. 1986/87:48, BoU20) och som innebär att bostadsbidragen till
hushåll med barn på sikt skall byggas ut så att även familjer som är
beroende av bostadsbidrag skall kunna hålla varje barn med eget rum.
I enlighet med denna målsättning har i nyare bostäder de kostnadsgränser
inom vilka bostadbidrag lämnas höjts väsentligt under senare
år.

I nu föreliggande proposition föreslås bl.a. att bostadsbidragen till
barnfamiljerna byggs ut väsentligt i högre bostadskostnadslägen samt
att gränsen för inkomstprövning av bidragen höjs. Mot bakgrund av
vad nu redovisats och med hänvisning till hushållens ökade utbyte av
arbetsinkomsten samt de fördelningspolitiska effekterna av ett reformerat
inkomstskattesystem föreslås att bidragsandelen i det nedre bostadskostnadsläget
sänks från 80 till 75 % och i det övre från 60 till 50 %.
Det icke bostadsanknutna bostadsbidraget föreslås utgå med 1 000 kr. i
månaden till hushåll med barn oavsett bostadskostnad och antalet
barn.

1989/90: BoU21

Beroende på bostadskostnad och antalet barn föreslås i propositionen
bostadsbidrag därutöver utgå inom de gränser och med de andelar
av bostadskostnaden som framgår av följande sammanställning.

Fami1 jer med	Lägsta bidrags- Bidrag med 75 % grundande upp till en bostadskostnad bostadskostnad (kr./män.) av (kr./mån.)	Bidrag med 50 % upp till en bostadskostnad av (kr./mån.)
1 barn	1 800	2 400	3 500
2 barn	I 500	2 800	4 000
3 eller	1 200	3 200	4 500
flera barn

Bostadsbidragets maximala belopp blir härigenom följande.
Familjer med	Bostadsbidrag	Ändring från
	år 1991 (kr./år)	år 1990 (kr./år)
t barn	24 000	+ 5 940
2 barn	30 900	+ 7 500
3 barn	37 800	« 8 580
4 barn	37 800	+ 8 040
5 el ler flera barn	37 800	+ 9 360

Inkomstprövningen för nu utgående bidrag grundas på 1987 års inkomster.
De bostadsbidrag som lämnas under 1991 kommer att grundas
på 1989 års inkomster. Mellan 1987 och 1989 ökade enligt propositionen
lönerna med ca 15 % för "medelbidragshushållet" med barn
vilket betyder ca 18 000 kr. Mot bakgrund härav föreslås att gränsen
för oreducerat bidrag höjs från 63 000 kr. per år till 81 000. För
inkomster över denna gräns föreslås att bidraget liksom nu reduceras
med 20 % av den överskjutande inkomsten. Den samlade marginaleffekten
av skatter och bidrag uppgår därmed enligt propositionen under
1991 till högst ca 50 % för flertalet hushåll. För det mindre antal
hushåll där hela inkomsten är samlad på en person kan dock marginaleffekten
uppgå till ca 70 %. Slutligen föreslås, med anledning bl.a.
av de nya taxeringsvärdena och skattereformen, vissa förändringar i
reglerna när förvärvsinkomsten skall föranleda ändringar i den bidragsgrundande
inkomsten.

I motion Bo62 (m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen
hos regeringen begära förslag som innebär att bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt minskar och att en plan läggs fram enligt
vilken bidragen stegvis och så långt möjligt ersätts med grundavdrag
för barn, lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg. Samma yrkande
förs fram i den under allmänna motionstiden väckta motionen
Bo233 (m). I den förstnämnda motionen föreslås också att riksdagen
bör avslå regeringens förslag om bostadsbidrag till barnfamiljerna för
år 1991.

Ett tillkännagivande om bostadsbidragen och de sociala målen förs
fram i motion Bo249 (c) yrkande 13. Även denna motion väcktes
under allmänna motionstiden. Bostadssektorn bör enligt motionärerna
finansiellt inte svara för så stor andel av skattereformen som regeringen
anser.

1989/90:BoU21

Förslaget i motion Bo65 (mp) yrkande 1 går ut på att bostadsbidraget
skall utvecklas till ett bastillägg. Därigenom skulle enligt motionärerna
valfriheten öka för de boende att eventuellt välja ett billigare
bostadsalternativ.

I ytterligare två motioner tas upp frågan om utformningen av
bostadsbidragen till barnfamiljer. I motion Bo63 (c) yrkande 6 såvitt
nu är i fråga förs fram som ett andrahandsyrkande ett förslag om att
bostadsbidragen bör höjas med 35 % av den i propositionen föreslagna
höjningen. Motionsförslaget bygger på att centerpartiets förslag om
skatteomläggningens utformning accepteras av riksdagen. Om riksdagen
däremot accepterar regeringens förslag till finansiering av skatteomläggningen
accepterar motionärerna propositionen i vad avser
bostadsbidragen.

I motion Bo69 (mp) behandlas flerbarnsfamiljernas ekonomi och
föreslås en översyn i frågan. Bl.a. föreslås riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att bostadsbidraget bör kompensera för de nedskärningar
som regeringen föreslår vad beträffar flerbarnstillägget för
familjer med fyra barn eller fler.

Frågan om åtgärder inom skattesystemet som alternativ till bostadsbidragen
tas upp i motionerna Bo62 (m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga
och i Bo233 (m). Utskottet vill med anledning av motionerna anföra
följande. Motionsförslagen utgår från en i grunden annan syn på
skattesystemets utformning, inriktning och omfattning. Dessa förslag är
enligt utskottets mening inte förenliga med den utformning som detta
system har i dag och inte heller med den utformning det kan väntas få.
Utan att nu mera specifikt gå in på frågan om skattesystemets uppbyggnad
— en fråga som utskottet nyligen behandlat i yttrande
1989/90:BoU8y och såvitt nu är i fråga ställt sig bakom — anser
utskottet att en tillstyrkan till motionerna skulle innebära en så
genomgripande förändring av detta system att motionerna inte kan
läggas till grund för ett riksdagens tillkännagivande till regeringen.
Därmed är den grundläggande förutsättningen för förslaget i motionerna
inte längre relevant. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker
utskottet motionerna Bo62 (m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och
Bo233 (m) om reformer inom familjebeskattningen som alternativ till
bostadsbidragen.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande om skattereformens
inriktning och omfattning avstyrker utskottet också motion Bo249 (c)
yrkande 13 om bostadsbidragen och de sociala målen. Såvitt angår de
bostadssociala målen delar utskottet som framgått ovan motionärernas
uppfattning. Beträffande finansieringen av skattereformen i den mån
denna rör utformningen av bostadsbidragen föreligger enligt utskottets
mening inte tillräckliga skäl tillstyrka motionsyrkandet.

Förslaget i motion Bo65 (mp) yrkande 1 om att bostadsbidragen
skall utveckJas till ett bastillägg avstyrks. Enligt utskottets mening finns
inte tillräcklig anledning för riksdagen att stödja ett förslag som på ett
så grundläggande sätt som motionärernas skulle innebära en reformering
av bostadsbidragssystemet utan att något i sak skulle stå att vinna.

1989/90: Bo U21

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt förslaget i propositionen
om bostadsbidrag till hushåll med barn samt motionerna Bo62 (m)
yrkande 3, Bo63 (c) yrkande 6 båda motionerna såvitt nu är i fråga
samt Bo69 (mp).

I m-motionen yrkas, som framgått ovan, avslag på regeringens
förslag om bostadsbidragen för år 1991 till hushåll med barn. I
c-motionen, som framgått ovan, har yrkandet formulerats så att det i
sak blir relevant vid en riksdagens anslutning till centerpartiets förslag
om förändringar av skattesystemet. Om riksdagen inte accepterar centerns
förslag om skattesystemets utformning accepteras i c-motionen
propositionen i vad avser bostadsbidragen.

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt redovisat motiven för
regeringens nu diskuterade förslag om utformningen av bostadsbidragen
till hushåll med barn. Sammanfattningsvis utgår förslagen från
riksdagens målsättning om den utrymmesstandard som bör gälla för
bidragsgjvningen samt från regeringens förslag om omläggningen av
skattesystemet. Även enligt utskottets mening bör förslagen grundas på
dessa omständigheter. Under utskottets behandling av regeringsförslaget
om bostadsbidrag till barnfamiljer har inte i motioner eller på
annat sätt framförts alternativa förslag av sådan styrka att regeringens
förslag om bostadsbidragen inte bör genomföras. Förslaget i c-motionen
kan inte längre anses relevant om riksdagen godtar utskottets
förslag till omläggning av skattesystemet. Det i propositionen intagna
lagförslaget tillstyrks såvitt nu är i fråga. Motionerna Bo62 (m) yrkande
3 och Bo63 (c) yrkande 6 båda yrkandena såvitt nu är i fråga
avstyrks.

I motion Bo69 (mp) behandlas frågan om en översyn av flerbarnsfamiljernas
situation och det faktum att dessa familjer, enligt regeringens
förslag i proposition 1989/90:140, fr.o.m. den 1 januari 1991 inte i
samma utsträckning som för närvarande kommer att erhålla flerbarnstillägg
inom barnbidragssystemets ram. Utskottet vill erinra om att vid
en sammanvägning av ökningen av den bostadsanknutna delen avseende
bostadsbidragen och det faktum att flerbarnstillägget inom barnbidragssystemet
inte ökar som barnbidragen i övrigt för fyrbarnsfamiljerna
innebär att dessa förändringar i stort sett tar ut varandra. För
familjer med fem eller flera barn innebär sammanvägningen av dessa
förändringar att sådana familjer får en icke oväsentlig förbättring.
Utskottet anser det inte motiverat att nu föreslå att en översyn av
flerbarnsfamiljernas ekonomi görs. Motion Bo69 (mp) avstyrks med
hänvisning till vad nu anförts.

Beträffande den bidragsgrundande bostadskostnaden föreslås i propositionen
den förändringen att kostnader för räntor på lån som tagits
upp för förvärv av bostadsrättslägenhet, under vissa förutsättningar,
skall få räknas in i bostadskostnaden.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen Bo420 (m)
yrkande 5 föreslås riksdagen besluta att bostadsrättshavare vid ansökan
om bostadsbidrag får medräkna 50 % av kapitalkostnaden. Förslaget i
motionen torde ta sikte endast på bostadsbidrag till hushåll med barn.

1989/90: BoU21

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att kostnaden för
räntor på lån för förvärv av bostadsrätt i vissa fell skall få räknas in i
bostadskostnaden när bostadsbidraget bestäms. Utskottet föreslår att
riksdagen antar det i propositionen intagna och som bilaga till detta
betänkande fogade lagförslaget såvitt nu är i fråga. Förslaget i motionen
får anses väl tillgodosett.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn

Regeringens förslag om bostadsbidrag till hushåll utan barn innebär att
de särskilda bidragen till ungdomar under 29 år behålls och inkomstoch
bostadskostnadsgränserna anpassas till löne- och prisutvecklingen.

Bostadsbidrag föreslås införas också för andra hushåll utan barn.
Bidraget föreslås avvägt så att det i huvudsak kompenserar de ökade
bostadskostnader som följer av skatteomläggningen. Mot denna bakgrund
föreslås i propositionen att bostadsbidrag skall lämnas med
30 % av bostadsutgifterna mellan 1 600 och 3 500 kr. i månaden och
lämnas med oreducerat belopp upp till en bidragsgrundande inkomst
på högst 66 000 kr. per år. Över denna inkomst föreslås att bidragen
reduceras med 10 % av den överskjutande inkomsten.

Beträffande den bidragsgrundande inkomsten föreslås att den beräknas
på samma sätt som i propositionen förordats i fråga om bostadsbidrag
till barnfamiljerna.

Slutligen föreslås i propositionen i denna del att den som har rätt
till ungdomsbostadsbidrag i stället bör kunna få bostadsbidrag enligt de
föreslagna reglerna avseende bostadsbidrag till andra hushåll utan barn
för det fell dessa regler blir förmånligare.

I motion Bo62 (m) hemställs i yrkande 1 att riksdagen avslår
förslaget i propositionen om införande av ett nytt bostadsbidrag till
hushåll utan barn samt i yrkande 2, som utskottet uppfattat förslaget,
att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för ungdomsbostadsbidragen
upphör fr.o.m. den 1 juli 1990.

På motsvarande sätt som beträffande bostadsbidrag till hushåll med
barn föreslås i motion Bo63 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga att
bostadsbidragen höjs med 35 % av den i propositionen föreslagna
nivån under förutsättning att riksdagen accepterar centerpartiets förslag
om utformningen av skatteomläggningen. Om riksdagen godkänner
regeringens förslag om skatteomläggningen bör enligt motionärerna
också regeringens förslag om förändringar i bostadsbidragssystemet
genomföras.

Utskottet behandlar inledningsvis förslaget i propositionen om ungdomsbostadsbidragens
utformning och motion Bo62 (m) yrkande 2 om
att dessa bidrag skall upphöra. Alltsedan dessa bidrag infördes för
några år sedan har i motioner krävts att de skall avskaffas. Utskottet är
lika litet nu som tidigare berett att tillstyrka motionsförslag om att
bidragen bör avskaffas. Vid behandlingen av motsvarande förslag tidigare
år (se bl.a. betänkande 1988/89:BoU7 s. 77) har utskottet anfört
att bostadsbidrag borde kunna utgå också till ungdomar eftersom dessa
hushåll ofta har låga inkomster och inte sällan är hänvisade till

1989/90: BoU21

nyproduktionen av bostäder. Ungdomarna får därmed ofta använda en
större del av sin disponibla inkomst för att täcka sina boendekostnader
än andra hushåll. Utskottet som vidhåller sin uppfattning avstyrker
med det anförda bifall till motion Bo62 (m) yrkande 2 om ungdomsbostadsbidragen
och tillstyrker regeringens förslag. Utskottet föreslår riksdagen
att anta det i propositionen intagna och som bilaga till detta
betänkande fogade lagförslaget såvitt nu är i fråga.

Utskottet har i yttrande 1989/90:BoU8y ställt sig bakom regeringens
förslag om utformningen m.m. av skatteomläggningen såvitt rör utskottets
beredningsområde. Med hänvisning till detta ställningstagande är
det inte meningsfullt att i sak pröva förslaget i motion Bo63 (c)
yrkande 6 såvitt nu är i fråga om ungdomsbostadsbidragen. Detta
motionsförslag är nämligen, som framgått ovan, villkorat på så sätt att
det förutsätter att centerpartiets förslag om skatteomläggningens omfattning
och inriktning förverkligas.

Som framgår av propositionen har riksdagen givit regeringen tillkänna
att bostadsbidrag till hushåll utan barn för tiden efter år 1990
borde kunna lämnas till dessa hushåll utan begränsning till bidragstagarens
ålder. I den nu föreliggande propositionen läggs fram ett sådant
förslag. På de grunder som där anförts tillstyrker utskottet förslaget och
avstyrker motion Bo62 (m) yrkande 1 om avslag på propositionen i
denna del. Riksdagen bör anta det i propositionen intagna och vid
detta betänkande som bilaga fogade lagförslaget såvitt nu är i fråga.

Utskottet avstyrker, med hänvisning till vad ovan anförts om ungdomsbostadsbidragen,
också motion Bo63 (c) yrkande 6 såvitt nu är i
fråga om bostadskostnadsgränser m.m. avseende bostadsbidrag till hushåll
utan barn utan begränsning av bidragstagarens ålder.

Som framgått ovan föreslås i propositionen att den som uppbär
ungdomsbostadsbidrag skall kunna få bostadsbidrag enligt de regler
som kommer att gälla för bostadsbidrag till andra hushåll utan barn,
om det är förmånligare. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo67 yrkande 6 föreslås att också det omvända förhållandet skall gälla
nämligen att "andra" hushåll utan barn skall få tillämpa ungdomsbostadsbidragsreglerna
om dessa ger ett fördelaktigare utfall för bidragstagaren.

Beträffande den i motionen aktualiserade frågan om inte också det
omvända förhållandet bör gälla nämligen att hushåll utan barn med
någon bidragstagare äldre än 28 år skall kunna få bidrag enligt
ungdomsbostadsbidragsreglerna vill utskottet anföra följande. Det kan
finnas visst fog för uppfattningen i motionen. Enligt utskottets mening
bör riksdagen sålunda besluta att bostadsbidrag enligt ungdomsbostadsbidragsreglerna
skall kunna lämnas även till hushåll utan barn om den
bidragssökande eller dennes make fyllt 29 år eller om någon av dem
uppnår denna ålder under bidragsåret och under förutsättning att
någon av dem uppbär studiemedel under bidragsåret. En ytterligare
förutsättning är att rätt att uppbära bostadsbidrag enligt huvudregeln
skall föreligga. Med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo67 yrkande 6 föreslår utskottet att riksdagen beslutar om ett
tillägg till 14 § lagen om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

1989/90: BoU21

Det föreslagna tillägget bör tas in som ett fjärde stycke i paragrafen.
Dessutom bör i 27 § tas in en ny fjärde punkt avseende upplysningsskyldighet
till kommunen i de nu aktuella fallen och i 29 § en ny
femte punkt om när bostadsbidragen i dessa fall skall omprövas.

Utskottet anser slutligen att ett förtydligande bör göras också i första
och andra styckena i 14 § så att det redan av denna paragraf framgår
vilka delar av 21 § som blir tillämpliga i resp. fall.

I bilaga till betänkandet har tagits in ett förslag till ändringar i lagen
om bostadsbidrag i enlighet med vad i de två senaste styckena förordats.
Utskottet föreslår att riksdagen antar detta förslag.

Hela kostnaden för bostadsbidrag^rdyringen för år 1991 bör belasta
statsbudgeten enligt förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo67 yrkande 7.

Den nuvarande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
avseende bostadsbidragen för år 1991 bör inte förändras. Som ytterligare
framgår nedan kommer en parlamentarisk kommitté att ges i
uppdrag att utreda principerna för kostnadsfördelningen mellan staten
och kommunerna. Resultatet av denna utredning bör avvaktas. Motionen
avstyrks.

I den under allmänna motionstiden 1990 väckta motionen Bo237 (s)
föreslås att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om en undersökning av effekterna av ungdomsbostadsbidragen
och orsaken till att dessa bidrag utnyttjas endast i låg
omfattning.

Av boverkets anslagsframställning för budgetåret 1990/91 framgår att
antalet bidragstagare i gruppen hushåll utan barn i maj 1989 var 11
500. Motionärerna anser antalet bidragstagare vara lågt. De förmodar
att flera skäl bidrar härtill. Bl.a. anges att kunskapen om bidragen kan
vara för dålig. Utskottet vill erinra om att bidrag?möjligheten endast
funnits i drygt två år. Utskottet utgår från att boverket på olika sätt
sprider information om möjligheten också för hushåll utan barn att
erhålla bostadsbidrag. Det får närmast anses vara en instruktionsenlig
uppgift för verket. Utskottet förutsätter att verket tar de initiativ som
kan anses erforderliga för att öka kunskapen om dessa bostadsbidrag.
Något riksdagens tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo237 (s)
om information om ungdomsbostadsbidragen kan inte nu anses erforderligt.
Det finns enligt utskottets mening dessutom anledning att
avvakta bidragsgivningens omfattning under det kommande bidragsåret.

Övriga frågor om bostadsbidrag

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67 yrkande 5 föreslås
ett riksdagens tillkännagivande om att bostadsbidragssystemet bör utformas
så att nya bidrag anpassade till de reella boendekostnader kan
utgå från år 1992.

I propositionen anförs (s. 16) att förändrade beräkningsgrunder
måste införas inför bidragsåret 1992 bl.a. mot bakgrund av förändringarna
i skattesystemet. Bostadsministern avser föreslå regeringen att

1989/90: BoU21

2 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 21

uppdra åt boverket att i anslutning till anslagsframställningen för
budgetåret 1991/92 och inom en oförändrad finansiell ram lämna
förslag till förändringar av inkomstprövningen och den bidragsgrundande
bostadskostnaden.

Vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67 yrkande 5
föreslagits om översyn av bostadsbidragen inför 1992 torde i allt väsentligt
komma att tillgodoses inom ramen för boverkets uppdrag. Motionen
avstyrks med hänvisning till det anförda.

I samma motion föreslås i yrkande 8 ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen av vad i motionen anförts om en långsiktig lösning av
kostnaden för bostadsbidrag.

Nyligen har beslut fattats om direktiv till en parlamentarisk kommitté
om statsbidragen och kommunernas finansiering. I detta sammanhang
blir det naturligt att också överväga den av motionärerna
aktualiserade frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
avseende bostadsbidragen på längre sikt. Mot bakgrund av det nu
anförda kan det inte anses erforderligt föreslå riksdagen göra det i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67 yrkande 8 föreslagna
tillkännagivandet.

I partimotionen Bo248 från vänsterpartiet kommunisterna föreslås
riksdagen hos regeringen begära en utredning om förutsättningarna för
bostadsbidrag vid skilsmässa.

Om föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad
om barnet tillfaller den icke bostadsanknutna delen av bostadsbidraget
den av föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos. Den delen som
varierar med bostadskostnaden tillfaller båda föräldrarna för deras
resp. bostad om förutsättningarna för bostadsbidrag i övrigt är uppfyllda.

Utskottet finner gällande regler lämpligt utformade. Det bör dock
påpekas att för det fall föräldrarna inte har gemensam vårdnad om
barnet det för den förälder hos vilken barnet inte stadigvarande bor
kommer att finnas ökade möjligheter att få bostadsbidrag enligt reglerna
för bidrag till hushåll utan barn; detta vid ett riksdagens bifall till
vad utskottet ovan anfört. Utskottet anser inte att det finns tillräckliga
skäl att föreslå riksdagen att rikta den begäran till regeringen om
reglerna för bostadsbidrag vid skilsmässa som föreslås i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo248.

Frågan om när omprövning av bostadsbidragen bör ske tas upp i
motion Bo228 (s). Motionärerna anför att någon omprövning av
bostadsbidraget inte sker då inkomstminskningen beror på tillfällig
verksamhet men att däremot en omprövning i vissa fall görs om
inkomstminskningen beror av att inkomsten av förvärvsarbete minskat.

De nu refererade reglerna får enligt utskottets mening anses vara
lämpligt utformade. Motion Bo228 (s) avstyrks.

I motion Bo66 (s) föreslås riksdagen hos regeringen begära klarläggande
av vissa tillämpningsföreskrifter som rör bostadsbidragen. Motionären
erinrar om att riksdagen (1989/90:BoU5) beslutat anta en lag
med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990. Av denna

1989/90: BoU21

lag framgår att bostadsbidrag för år 1990 i princip skall utgå med
samma belopp som för december 1989. Vissa regler om när bostadsbidrag
skall omprövas finns dock i lagen. Motionären hävdar dock att
exempel finns på när en omprövning skett utan stöd i lagen.

Utskottet har erfarit att boverket uppmärksammat den i motionen
behandlade frågan. Några ytterligare tillämpningsanvisningar till bostadsbidragslagen
kan inte anses erforderliga. Inte heller kan det anses
nödvändigt med ett riksdagens tillkännagivande om tillämpningen av
lagen. Syftet med motion B066 (s) får anses tillgodosett varför den
avstyrks.

I motionerna Bo63 (c) yrkande 7, Bo206 (c) och Bo249 (c) yrkande
14 föreslår motionärerna ändrade regler för utbetalning av bostadsbidrag
m.m. I motionerna föreslås sam manfattningsvis att bostadsbidragen
bör samordnas med det jämkningsförfarande som finns i skattesystemet.

Motsvarande yrkanden har utskottet behandlat flera gånger tidigare
och senast år 1989. Utskottet anförde då, med hänvisning till tidigare
ställningstaganden, att det inte kunde anses lämpligt att lägga uppgifter
på skatteadministrationen av den karaktär motionärerna förordat samt
att det fick anses olämpligt att tillskapa stora administrativa system för
i grunden olikartade uppgifter. Utskottet vidhåller sin uppfattning.
Motionerna Bo63 (c) yrkande 7, Bo206 (c) och Bo249 (c) yrkande 14
om bostadsbidrag och skattejämkning avstyrks med hänvisning till det
nu anförda.

Såvitt lagförslaget inte behandlats ovan tillstyrks det. Utskottet föreslår
att riksdagen antar lagförslaget i övrigt med den lydelse som
framgår av bilaga till detta betänkande.

Stöd för fastighetsförvärv m.m.

Stöd till barnfamiljer för köp av egnahem — förvärvslån

Under vissa förutsättningar kan det till barnfamiljer utgå lån för köp
av äldre egnahem, s.k. förvärvslån. Lån lämnas till familjer med minst
två barn och med sådana inkomster att familjen beräknas kunna få
bostadsbidrag efter köpet. Sorn ytterligare förutsättningar gäller att
huset inte är nybyggt och att kommunen åtagit sig ett visst förlustansvar.
Till lånen är kopplade räntebidrag.

Stödformen trädde i kraft den 1 juli 1987 och gäller under en
försöksperiod på tre år, dvs. t.o.m. den 30 juni 1990. En utvärdering
av stödformen förutsattes som underlag för en ny prövning av stödet
vid försöksperiodens utgång. Boverket har också genomfört och till
regeringen redovisat en sådan utvärdering.

I propositionen framhåller bostadsministern att det även i fortsättningen
behövs en stödform som gör det möjligt för flerbarnshushåll att
få en tillräcklig utrymmesstandard, varför förvärvslånen bör behållas.
Enligt hans mening aktualiserar dock erfarenheterna från lånens hittillsvarande
tillämpning vissa förändringar.

1989/90: BoU21

Enligt bostadsministern är kommunens ståndpunkt när det gäller
borgensfrågan av avgörande betydelse lör att förvärvslån skall kunna
lämnas. I en del fall har det visat sig att kommunerna har lämnat
borgen för hus med fukt- eller mögelskador. Med hänvisning härtill
förordas att det skall ställas ett uttryckligt krav på kommunal besiktning
för att stöd skall få lämnas.

Vid boverkets utvärdering av förvärvslånen har olika synpunkter
framkommit när det gäller inkomstprövningen för lånen med hjälp av
reglerna för bostadsbidrag. Enligt propositionen bör dock den nuvarande
inkomstprövningen behållas tills vidare. I sammanhanget förordas
att lån till familjer som före förvärvet bor i ett egnahem eller i en
bostadsrättslägenhet i fortsättningen begränsas till att avse den del av
köpeskillingen som återstår sedan överskottet av försäljningen av familjens
förutvarande bostad räknats av.

Förslag om en avveckling av förvärvslånen läggs fram dels i två
motioner från den allmänna motionstiden, dels i tre motioner väckta
med anledning av propositionen.

I motion Bo236 (m) yrkande 1 f föreslås att förvärvslånen skall
avvecklas — detta med hänvisning till att de dels är prisdrivande, dels
ofta medför stora marginaleffekter. Enligt motionärerna bör regeringen
i stället återkomma med förslag som bättre uppnår syftet att förbättra
barnfamiljernas valfrihet i boendet. Även i de båda motionerna Bo62
(m) yrkande 4 och B068 (m) yrkande 4 förordas att förvärvslånen
avvecklas av samma skäl. Enligt den sistnämnda motionen bör lånen
ersättas av generella insatser som kommer alla barnfamiljer till godo.

Enligt motion Bo423 (fp) yrkande 26 bör förvärvslånen avvecklas av
besparingsskäl. Med hänvisning bl.a. till riskerna för priseffekter på
småhusmarknaden föreslås i motion Bo64 (fp) att lånen avvecklas.
Enligt motionärerna bör strävan i stället vara att skapa ett ekonomiskt
utrymme för barnfamiljer så att de av egen kraft kan skaffa sig en
lämplig bostad.

Med hänvisning bl.a. till att det bör råda neutralitet mellan olika
upplåtelseformer föreslås i motion Bo65 (mp) yrkande 2 att förvärvslån
skall kunna utgå också för köp av bostadsrätt. En förutsättning
härför skall dock vara att den förvärvade bostadsrätten omfattas av
hembud.

Utskottet behandlar först frågan om en fortsatt förvärvslångivning efter
försöksperiodens utgång och förutsättningarna för denna långivning.

Bakom tillkomsten av förvärvslånen låg en strävan att ge barnfamiljer
med låga inkomster möjlighet att efterfråga och få tillgång till
större bostäder. Beslutet om att lånen skulle införas innebar dock att
långivningen skulle omprövas på grundval av de erfarenheter som en
utvärdering kunde ge efter en försöksperiod på tre år. Denna utvärdering
har nu genomförts. Som framgår av regeringens förslag visar
utvärderingen att lånen har fyllt sitt avsedda syfte, dvs. de har hjälpt
barnfamiljer med flera barn och låga inkomster att förbättra sitt
boende. Enligt bostadsministern har sålunda stödformen, med vissa

1989/90:BoU21

undantag, kommit rätt målgrupp till del. Bostadsutskottet delar uppfattningen
att de aktuella lånen även fortsättningsvis behövs för att ge
flerbamshushåll möjlighet att få en tillräcklig utrymmesstandard.

Utskottet delar även vad som i regeringsförslaget anförts om behovet
av förändringar i vad avser förutsättningarna för förvärvslånen. I
enlighet med förslaget bör sålunda en kommunal besiktning av den
aktuella fastigheten utgöra en förutsättning för lån och lånen till
familjer som före förvärvet bor i ett egnahem eller i en bostadsrättslägenhet
begränsas till att avse den del av köpeskillingen som återstår
sedan överskottet av försäljningen av familjens förutvarande bostad
räknats av.

Vad utskottet nu anfört om den fortsatta förvärvslångivningen innebär
att regeringens förslag tillstyrks. Motionerna Bo62 (m) yrkande 4,
Bo64 (fp), B068 (m) yrkande 4, Bo236 (m) yrkande 1 f och Bo423 (fp)
yrkande 26 med förslag om en avveckling av långivningen avstyrks
sålunda.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt frågan om förvärvslån
vid förvärv av bostadsrätt.

De skäl som föranlett införandet av lån för förvärv av småhus —
dvs. att ge flerbarnfamiljer med låga inkomster möjlighet att efterfråga
och S tillgång till större bostäder — gör sig enligt utskottet mening
inte gällande i samma utsträckning när det gäller bostadsrätter. Utskottet
är inte nu berett förorda att förvärvslånen utsträcks till att omfatta
också denna typ av bostäder. Motion B06S (mp) yrkande 2 avstyrks
med hänvisning härtill.

Stöd till förvärv av småhus i övrigt

I motion Bo201 (c) såvitt nu är i fråga framhålls att det är angeläget att
finna ett system som som skapar större rättvisa mellan dem som bygger
nytt och dem som väljer att satsa på ett äldre hus och sedan förbättra
det. Med hänvisning härtill förordas att statliga lån vid förvärv av äldre
småhus skall kunna utgå.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen (senast
1988/89:BoU7 s. 67) avvisat motsvarande motionsyrkande med hänvisning
till möjligheterna att på den allmänna kreditmarknaden erhålla
långfristiga lån för ändamålet. Utskottets ställningstagande i denna del
står fast. Situationen på kreditmarknaden är fortsatt sådan att det inte
föreligger något behov av en statligt reglerad långivning för förvärv av
småhus. Motion Bo201 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks.

För att bl.a. underlätta permanntboende i områden med stor efterfrågan
på fritidshus föreslås i motion Bo557 (m) yrkande 10 att den
bofasta befolkningen på vissa orter skall kunna få statliga lån vid köp
av permanentbostäder.

Även i detta fall har utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen
behandlat motsvarande motionsyrkande (senast 1988/89:BoU7 s. 67).
Utskottet har härvid anslutit sig till motionärernas principiella uppfattning
om vikten av att samhället medverkar till att permanentbostäder
inte omvandlas till fritidsbostäder i områden där det råder brist på

1989/90: BoU21

sådana bostäder — en uppfattning som utskottet vidhåller. Samhället
bör även fortsättningsvis på olika sätt verka för att bevara permanentboende
i områden med stora fritidsvärden. I anslutning härtill vill
utskottet också peka på de möjligheter till kommunalt förköp av
fastigheter som behövs för permanentboende som förköpslagen medger.
Till denna förköpsrätt har dessutom kopplats särskilda förvärvslån.
Inom regeringskansliet bereds dessutom ett förslag till lag om förvärv
av bostadsfastigheter på vissa orter. Utskottet är inte berett förorda att
lån skall kunna utgå i enlighet med vad som i motion Bo557 (m)
yrkande 10 förordats. Motionen avstyrks sålunda.

Lån m.m. för gatukostnadsersättning

I vissa fall kan lån och räntebidrag lämnas för gatukostnadersättning.
Lånen lämnas till egnahemsägare och beräknas på samma sätt som lån
och räntebidrag för ombyggnad.

1 regeringens förslag framhålls att stödet tillkom i en situation där
det var angeläget att husägare garanterades lån på rimliga villkor för
ändamålet. Med hänvisning till att efterfrågan på stödet är mycket
begränsad förordas att stödet avvecklas. Enligt förslaget bör det ankomma
på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för att så
snart som möjligt avveckla stödformen.

Förslaget om en avveckling av lånen för gatukostnadsersättning, som
inte mött genmäle i motioner, tillstyrks av utskottet.

Vissa temporära stödformer m.m.

Hyresrabatter, återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag

För att bl.a. stimulera produktionen av bostäder har sedan år 1982
flera olika temporära stödformer tillkommit. Det gäller bl.a. de år
1982 införda hyresrabatterna och de år 1986 införda återflyttningsbidragen
och nybyggnadsbidragen.

Med hänvisning till att andra och mer offensiva insatser bör prioriteras
för att bl.a. lösa ungdomens bostadssituation föreslås i motion
Bo63 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga att medel skall frigöras från
andra och mindre angelägna områden genom att hyresrabatterna,
återflyttningsbidragen och nybyggnadsbidragen avskaffas.

I motion Bo68 (m) yrkandena 8—10 föreslås att hyresrabatterna,
återflyttningsbidragen och nybyggnadsbidragen skall avskaffas — detta
med hänvisning till tidigare förslag om en avveckling av dessa stödformer.

Gemensamt för de nu aktuella stödformerna är att det inte längre
utgår några ny bidrag eller rabatter. I takt med att tidigare beslutade
stöd trappas av kommer därmed utbetalningarna att upphöra helt
inom några få år. Utskottet vidhåller med hänvisning härtill sin
tidigare uttryckta uppfattning (senast 1989/90:BoU13 s. 45 f.) att det
måste anses rimligt att statsmakterna står fast vid gjorda utfästelser och
att de aktuella stöden därför skall kunna utgå under den trots allt
begränsade tidsperiod som ursprungligen avsetts. Utskottet avstyrker

1989/90: BoU21

med hänvisning till det nu anförda förslagen i motionerna Bo63 (c)
yrkande 5 såvitt nu är i fråga och B068 (m) yrkandena 8—10 om en
avveckling av hyresrabatterna, återflyttningsbidragen och nybyggnadsbidragen.

Ungdomsbostadsstöd

Som ett medel för att förbättra ungdomens bostadssituation infördes
våren 1987 (BoU 1986/87:16) ett särskilt ungdomsbostadsstöd. Stödet
utgår i form av ett särskilt bidrag till kommuner med brist på bostäder
för ungdomar, enligt regeringens bestämmande. En förutsättning for
stöd är att kommunen eller av kommunen utsett organ förmedlar
genomgångsbostäder for ungdomar.

Krav på en avveckling av ungdomsbostadsstödet fors fram i två
motioner.

I motion B068 (m) yrkande 7 föreslås ungdomsbostadsstödet avvecklat
med hänvisning till tidigare förslag om att stödet skall avskaffas.

Även i motion Bo63 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga föreslås
ungdomsbostadsstödet avvecklat — detta med hänvisning till att det är
andra och mer offensiva insatser som i stället bör prioriteras for att
bl.a. lösa ungdomens bostadssituation.

Utskottet har tidigare under våren 1990 haft att ta ställning till
motionsforslag om en avveckling av ungdomsbostadsstödet. Vad utskottet
därvid anfort (1989/90:BoU13 s. 48) om behovet av ett fortsatt
ungdomsbostadsstöd står fast. Bostadssituationen på många orter är
fortfarande sådan att ett stöd är motiverat. Med avseende på att stödet
tillkom år 1987 måste det för att kunna få sin avsedda effekt få vara i
kraft under en så lång tid att kommuner och fastighetsägare hinner
genomfora erforderliga planerings- och byggnadsåtgärder m.m. Utskottet
avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo63 (c)
yrkande 5 såvitt nu är i fråga och B068 (m) yrkande 7.

Ersättning enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse

Enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre
bestämmelser har en kommun rätt att under vissa förutsättningar få
ersättning av statsmedel for att täcka en förlust som har uppstått vid
förvaltning av hus som tillhör ett allmännyttigt bostadsföretag. Sedan
den 1 juli 1986 gäller dock som förutsättning för bostadslån vid
ombyggnad att kommunen och bostadsföretaget, beträffande det hus
för vilket bostadslån beviljas, medger att ersättning av statsmedel enligt
den nu aktuella 33 § inte skall lämnas för förluster som uppkommer
efter ombyggnaden.

Med hänvisning till att medel måste frigöras för att bl.a. möjliggöra
mera offensiva insatser föreslås i motion Bo63 (c) yrkande 5 såvitt nu
är i fråga att den s.k. § 33-ersättningen avskaffas.

Utskottet har vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande
tidigare i vår (1989/90:BoU 13 s. 32) anfört att det förlustansvar som
staten påtagit sig genom de nu aktuella bestämmelserna har uppkommit
genom ett civilrättsligt avtal mellan staten och låntagaren och att

1989/9ftBoU21

det mot bakgrund härav inte är möjligt för staten att ensidigt frånsäga
sig detta ansvar. Denna utskottets uppfattning står feist. Motion Bo63
(c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda. Däremot kan
naturligtvis överenskommelse träffas mellan långivare och låntagare
om att förlustansvaret skall upphöra. Bostadsutskottet och riksdagen
(Boll 1985/86:13 s. 47) har också medverkat till att underlätta att
överenskommelser med denna innebörd kan träffias genom att ställa sig
bakom de ovan redovisade bestämmelserna i fråga om förlustansvaret i
samband med ombyggnadslångivningen.

Boendemiljöbidrag m.m.

Under tiden den 1 juli 1986—den 30 juni 1989 har statsbidrag för
förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden kunnat utgå — det s.k. förnyelsebidraget.
Bidraget lämnades till sådana åtgärder i allmännyttiga
bostadsföretags flerbostadshusområden som syftade till att minska antalet
outhyrda lägenheter och/eller förbättra den sociala miljön i området.
En förutsättning för bidrag var att bostadsföretaget och kommunen
hade upprättat ett gemensamt åtgärdsprogram för området som även
omfattade sociala åtgärder. Vidare ställdes krav på att kommunen
lämnade ett bidrag som motsvarade minst hälften av det statliga
bidraget.

I samband med beslutet om en avveckling av förnyelsebidragen
uttalade bostadsutskottet och riksdagen bl .a. att behovet av olika åtgärder
i syfte att förbättra både den fysiska och sociala miljön kvarstod i
många bostadsområden. Enligt utskottets mening borde mot denna
bakgrund formerna för samhällets fortsatta stöd till bostadsområden
med bl.a. sociala problem ses över i syfte att finna en lämplig ersättning
för förnyelsebidragen och att det borde ankomma på regeringen
att återkomma med förslag med denna inriktning.

I motion Bo210 (s) anförs att det finns anledning för riksdagen att
ånyo aktualisera frågan om ett statligt stöd till boendemiljön i vissa av
våra bostadsområden och då inte minst i storstädernas förorter. Det
finns enligt motionärernas mening goda skäl hävda att staten återigen
bör ställa medel till förfogande för upprustning av bostadsområden i
vilka den sociala miljön behöver förbättras. I första hand föreslås det
förordade stödet riktat till de allmännnyttiga bostadsföretagen.

För att rätta till de problem som finns i de s.k. miljonprogramsområdena
krävs det enligt motion Bo212 (s) yrkande 8 en rad åtgärder.
Enligt motionärerna handlar det bl.a. om förbättringar av den fysiska
miljön och en mer varierad bostadsmiljö. En förutsättning för förnyelsen
av dessa områden anges dock vara att staten ger ett sådant stöd
härför att förnyelsen inte drabbar kommuner och hyresgäster på ett
oskäligt sätt.

Bostadsutskottet delar motionärernas principiella uppfattning om
behovet av ett stöd för förnyelsen av bl.a. miljonprogrammets bostadsområden.
Som framgår av den kortfattade framställningen ovan har
också utskottet givit uttryck härför redan i samband med beslutet om
en avveckling av förnyelsebidragen. Mot bakgrund av riksdagens till -

1989/90; BoU21

kännagivande år 1989 aviserar bostadsministern i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 39) att han avser att återkomma till frågan under våren 1990.
Enligt utskottets mening bör vidare ställningstaganden om boendemiljöbidrag
m.m. anstå i avvaktan härpå. Motionerna Bo210 (s) och
Bo212 (s) yrkande 8 bör därför inte nu föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Anslag till räntebidrag

Med utgångspunkt i tidigare beslutade begränsningar av räntebidragen
för år 1990 (prop. 1989/90:49, BoU8, rskr. 101) och med hänsyn tagen
till de förslag till begränsningar som lämnas i den nu föreliggande
propositionen samt till höjningen av ränteläget förordar bostadsministern
att anslaget till räntebidrag för budgetåret 1990/90 skall föras upp
med 22 550 000 000 kr.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen Bo249 (c)
yrkande 12 föreslås att anslaget till räntebidrag skall minskas med 329
milj. kr. i förhållande till det förslag som läggs fram i budgetpropositionen
i avvaktan på särskild proposition i ämnet.

Med hänvisning till i samma motion framlagda förslag om en
avveckling av vissa temporära stödformer m.m. föreslås i motion Bo63
(c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga att räntebidragsanslaget skall minskas
med 185 milj. kr. i förhållande till regeringens nu föreliggande förslag.

Utskottet har avstyrkt de motionsförslag som grundar anslagsberäkningarna
i motionerna Bo249 (c) yrkande 12 samt Bo63 (c) yrkande 5
såvitt nu är i fråga. Förutsättningar saknas därmed att beräkna anslaget
till räntebidrag i enlighet med motionsförslagen, varför de avstyrks.
Regeringens förslag till anslag tillstyrks.

1983 års bostadsförbättringsprogram m.m.

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har granskat genomförandet av 1983 års bostadsförbättringsprogram,
det s.k. ROT-programmet. I revisorernas förslag
till riksdagen 1989/90:13 redovisas resultatet av denna granskning samt
lämnas vissa förslag till förändringar i programmet m.m. Tre motioner
har väckts med anledning av revisorernas förslag. I detta avsnitt
behandlas även yrkanden i två motioner från den allmänna motionstiden
samt i en motion väckt med anledning av den i detta betänkande
behandlade propositionen.

Revisorerna har vid sin granskning funnit att ROT-programmet har
bidragit till att förnyelsearbetet på bostadsområdet intensifierats och att
delar av bostadsbeståndet har förbättrats och förnyats. De anser dock
att möjligheterna till ett effektivt genomförande av programmet påverkats
i negativ riktning av ryckigheter i genomförandet föranledda av
åtgärder i syfte att främja nybyggandet av bostäder. Revisorerna anser
att det även fortsättningsvis behövs statligt stöd i olika former till
bostadsförbättringsåtgärder och lägger fram förslag om vissa förändringar
i bl.a. handläggningen av stödet.

1989/90: BoU21

Vad gäller frågan om ryckigheten i genomförandet av ROT-programmet
hänvisas till olika beslut om förändringar av stödvillkor m.m.
Man pekar i första hand på de förändringar som beslutades av regeringen
och riksdagen hösten 1988 då rambegränsningar för ombyggnadsverksamheten
infördes för hela landet och den garanterade räntan
för vissa ombyggnadslån höjdes. Dessa förändringar anses ha förorsakat
problem för många ombyggnadsprojekt.

Revisorerna hävdar att den nuvarande handläggningen av bostadsförbättringsstödet
är omständlig och föga rationell. För att bl.a. förbättra
handläggningen föreslås att förnyelsearbetet i större utsträckning skall
styras av de enskilda kommunerna. Lån och bidrag föreslås lämnas
direkt av kommunerna. Detta skulle enligt revisorerna även möjliggöra
en bättre samordning mellan bygglovprövning och låneprövning.

I revisorernas rapport finns ett antal förslag till förändringar i det
administrativa förfarandet som revisorerna anser bör aktualiseras oavsett
om kommunerna får ökade befogenheter eller inte. Handläggningsordningen
för ombyggnadslån föreslås göras om så att standardkraven
enligt plan- och bygglagen (PBL) inte skall behöva prövas även
för lånebesluten. Vidare anförs att det är tveksamt om det behövs
särskilda tillämpningsföreskrifter till PBL när det gäller ombyggnadsfall.
Bland de övriga synpunkter som redovisas angående det administrativa
förfarandet kan nämnas att revisorerna förespråkar en precisering
av gränsen mellan underhåll och ombyggnad samt att formerna
för ett lagstadgat underhåll bör utvecklas.

Revisorerna påtalar avslutningsvis behovet av ett bättre kunskapsunderlag
i frågor av betydelse för bostadsförbättringsverksamheten. Det
framhålls att forskningen avseende underhåll, förnyelse och ombyggnad
inte får försummas. För det fortsatta arbetet med bostadsförbättringar
bör det senast vid programtidens slut år 1993 finnas en samlad
bild av huvudproblemen inom bostadsförbättringsområdet. Statens råd
för byggnadsforskning (BFR) föreslås i samarbete med boverket få i
uppdrag att initiera forskningsprojekt och praktiska fullskaleexperiment
på strategiska områden.

Med stöd av vad som anförts i förslaget till riksdagen och med
utgångspunkt i uppfattningen att ett bostadsförbättringsprogram bör
finnas även efter år 1993 föreslår revisorerna att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna dels att systemet för bostadsförbättringsåtgärder
bör ses över i de avseenden revisorerna förordat, dels att
BFR bör ges i uppdrag att i samarbete med boverket initiera den
forskning på bostadsförbättringsområdet som förordats av revisorerna.

Motionerna

I motion Bo53 (m) anför motionärerna att de liksom revisorerna är
kritiska till det nuvarande bostadsförbättringsprogrammet. Till skillnad
från revisorerna anser de att programmet bör avvecklas. I stället
förordas att ett system byggs upp som kan ge större långsiktighet vid
förnyelsearbetet. Det nuvarande låne- och bidragssystemet föreslås ersättas
med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria avsättningar till

1989/90:BoU21

reparationsfonder. Fonderna skall vara fastighetsanknutna och medel
skall endast kunna lyftas för renovering och modernisering av fastigheten.

Motsvarande förslag har också lagts fram i moderata samlingspartiets
partimotion Bo403 yrkande 16 från allmänna motionstiden samt i
motion B068 (m) yrkande 5 väckt med anledning av propositionen. I
den sistnämnda motionen preciseras tidpunkten för införandet av det
nya systemet till den 1 januari 1991.

Förslag om skattebefriade reparationsfonder läggs även fram i motion
Bo419 (c) yrkande 2 från allmänna motionstiden. Motionärerna
framhåller att hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll i dag med få undantag
endast förekommer hos de allmännyttiga bostadsföretagen. För att alla
hyresgäster skall kunna ges möjlighet att utöva större inflytande över
sitt boende föreslås skattereglerna ändras så att privata fastighetsägare
ges rätten att fondera medel till underhåll av lägenheterna skattefritt.
Fondmedlen skall sedan följa resp. lägenhet och hyresgästen ges möjlighet
till inflytande över lägenhetsunderhållet.

I ytterligare en motion — Bo55 (fp) — förordas att ett system med
skattebefriade reparationsfonder utvecklas. I motionen riktas kritik i
olika avseenden mot det hittillsvarande bostadsförbättringsprogrammet,
bl.a. instämmer motionärerna i revisorernas kritik mot ryckigheten i
den förda politiken. I motionen hänvisas till förslag som folkpartiet i
andra sammanhang fört fram angående bostadsförbättringsverksamheten;
om hyresgästernas ställning, om att ombyggnadsverksamheten inte
skall styras av rambegränsningar och om att räntestöd inte skall kunna
utgå till miljonprogrammets årgångar. En översyn av systemet för
bostadsförbättringsåtgärder föreslås genomföras utifrån den principiella
inriktning som förordats i motionen.

Viss kritik mot riksdagens revisorers granskning av bostadsförbättringsprogrammet
förs fram i motion Bo54 (vpk). Revisorerna anses ha
utgått från ett alltför ensidigt producentperspektiv i sin granskning. En
mer komplett översyn av bostadsförbättringsstödet anser motionärerna
att boverket har presenterat i sin rapport Bostadsförnyelse på 90-talet. I
motionen framhålls vidare att de boende ofta har upplevt genomgripande
ombyggnader som hotfulla och onödigt hyresuppdrivande. Motionärerna
anser därför att bostadsförbättringsprogrammet behöver
ändras och att man i detta arbete kan utgå från boverkets förslag. Det
fortsatta programmet bör tydligt inriktas mot underhåll och varsam
upprustning. Den i revisorernas granskning efterfrågade samordningen
mellan bygglovprövning och låneprövning samt en ökad kommunal
medverkan anses enkelt kunna tillgodoses genom att bygglovplikten
utsträcks till alla subventionerade åtgärder. Slutligen instämmer motionärerna
i revisorernas förslag om en precisering av gränsen mellan
underhåll och ombyggnad samt en utveckling av formerna för ett
lagstadgat underhåll. I motionens hemställan begärs ett tillkännagivande
om vad som i motionen anförts.

1989/90:BoU21

Utskottets överväganden

1989/90: BoU21

Bostadsutskottet gör följande överväganden i de frågor om bostadsförbättringsprogrammet
sorn har aktualiserats med anledning av revisorernas
förslag samt de redovisade motionerna.

Det kan inledningsvis konstateras att revisorerna anser att granskningen
har visat att bostadsförbättringsprogrammet till stor del bidragit
till att ombyggnadsverksamheten intensifierats och att åtgärder som var
välbehövliga av bostadssociala skäl har genomförts. Även utskottet har
för sin del vid flera tillfållen framhållit att erfarenheterna från det s.k.
ROT-programmet i huvudsak har varit goda och att programmet
sammantaget väl fyllt sin tilltänkta uppgift. Revisorerna riktar emellertid
även kritik mot vad man kallar ryckighet i genomförandet av
bostadsförbättringsprogrammet. Utskottet anser det inte uteslutet att
vissa av dessa synpunkter, sett ur det perspektiv som kan anläggas i
efterhand, kan ha visst fog för sig. Det bör dock framhållas att de
förändringar av stödvillkor m.m. som har beslutats av regering och
riksdag givetvis har skett efter avvägningar mellan behovet av långsiktighet
i förnyelsesammanhangen och t.ex. krav på ett ökat nybyggande
av bostäder.

I detta sammanhang bör erinras om att de statliga insatserna för att
uppnå en god bostadsförsörjning framfor allt består i att ställa resurser
till förfogande för produktion och förnyelse av bostadsbeståndet samt i
övrigt fastlägga ramarna för ansvarsfördelningen mellan de olika parterna
på bostadsmarknaden. Själva genomförandet av bostadspolitiken
åvilar kommunerna, bostadsföretagen och de boende. Denna ansvarsfördelning
medför att de medel som står till statsmakternas förfogande
när t.ex. obalanser på bostadsmarknaden uppstår är av den typ som
användes hösten 1988 för att bl.a. stimulera en ökad nyproduktion av
bostäder.

Det statliga stödsystemet till bostadssektorn kan givetvis inte heller
betraktas som statiskt och för alltid givet. Vissa stödformer har redan
från början varit begränsade till en viss tidsperiod och syftat till att 3 i
gång en viss verksamhet. För andra former av stöd har villkoren
behövt anpassas till förändrade förhållanden på bostadsmarknaden och
olika politiska beslut på andra områden. Sammantaget måste en sådan
utveckling ses som en naturlig del av den statliga bostadspolitiken.

Ett av revisorernas huvudförslag till förändringar av bostadsförbättringsstödet
är att förnyelsearbetet i högre utsträckning än i dag skall
styras av de enskilda kommunerna. Bl.a. föreslås lån och bidrag till
bostadsförbättring lämnas av kommunerna. Frågan om handläggningen
av olika stöd till bostadssektorn och var besluten om stöd skall fattas
har under det senaste årtiondet i ett flertal sammanhang varit föremål
för olika överväganden. Vad gäller exempelvis bostadsanpassningsbidraget
har beslutanderätten helt flyttats över till kommunerna. Inom
ramen för frikommunförsöket har dessutom ett antal kommuner givits
möjlighet att fatta beslut även i sådana ärenden som normalt beslutas
av länsbostadsnämnden. Försöksverksamheten omfattar även stödfor -

mer som ingår i bostadsförbättringsprogrammet, bl.a. det statliga räntestödet
vid förbättring av bostadshus. Frikommunförsöket är avsett att
pågå till utgången av år 1991.

Det bör framhållas att en aktiv medverkan från kommunens sida är
en förutsättning även i den handläggningsordning som i dag gäller
flertalet stödformer. Som revisorerna anför bör givetvis också eventuella
samordningsvinster mellan bygglovprövningen och låneprövningen
inom kommunen tas till vara. Det kan sammanfattningsvis konstateras
att frågan om formerna för den kommunala medverkan i handläggningen
av stödet till bl.a. bostadsförnyelsen löpande är föremål för
uppmärksamhet och dessutom för närvarande omfattas av en försöksverksamhet.
Utskottet är inte berett att för närvarande förorda någon
förändrad arbetsfördelning mellan kommunerna och länsbostadsnämnderna.

Revisorerna anser att den administrativa ordningen for genomförande
av bostadsförbättringar är orationell och handläggningsrutinerna vid
länsbostadsnämnderna i en del fall är föråldrade. Även denna fråga har
varit föremål för ett omfattande förändringsarbete under senare år.
Bl.a. har nyligen en förenklad metod för beräkning av låneunderlag
och pantvärde införts. Utskottet instämmer dock i revisorernas bedömning
att åtskilligt återstår att göra på detta område. Förslag om en
förenklad handläggning av bostadslån m.m. presenterades under hösten
1989 av en utredare som regeringen tillkallat (SOU 1989:96). Denna
fråga har även ett starkt samband med vilka möjligheter till förenklingar
som ett nytt bostadsfinansieringssystem medger. Innan förslaget på
detta område har presenterats är det enligt utskottets mening inte
lämpligt att utifrån nuvarande bostadsfinansieringssystem fatta beslut
om större förändringar i olika handläggningsrutiner. Det bör dock
påpekas att boverket har som löpande uppgift att genomföra förenklingar
i låneföreskrifterna.

De övriga frågor som revisorerna tar upp i avsnittet om förändringar
i det administrativa förfarandet är även dessa till stor del beroende av
de kommande besluten avseende förändringar i bostadsfinansieringssystemet.
Boverkets utredning om bostadsförnyelsen på 90-talet innehåller
också överväganden och förslag på detta område.

Vad gäller den av revisorerna aktualiserade frågan om de särskilda
tillämpningsföreskrifterna till PBL i ombyggnadsfallen bör understrykas
att lagstiftningens uppbyggnad förutsätter att, liksom beträffande
nybyggande, även vad som skall gälla vid ombyggnad kräver preciseringar
genom tillämpningsföreskrifter (se t.ex. prop. 1985/86:1 s. 237
ff.). Dessa tillämpningsföreskrifter skall givetvis utformas så att en
varsam ombyggnad underlättas och så att utrymme ges för att ta till
vara den enskilda byggnadens förutsättningar. Arbetet med ombyggnadsföreskrifterna
pågår för närvarande vid boverket.

Revisorerna framhåller i sitt förslag till riksdagen behovet av en
forskning avseende underhåll, förnyelse och ombyggnad. Vidare understryker
revisorerna att det är angeläget att samlade redovisningar av
huvudproblemen inom bostadsförbättringsområdet tas fram. Bostadsutskottet
delar dessa synpunkter och har i olika sammanhang betonat

1989/90:BoU21

vikten av FoU-insatser på områden med betydelse för bostadsförnyelsen.
Utskottet anser att detta forskningsområde är högt prioriterat vid
byggnadsforskningens olika organ. Exempelvis innefattar i princip
samtliga prioriterade insatsområden vid BFR även frågeställningar med
betydelse för bostadsförnyelsen. Ett flertal forskningsprojekt har dessutom
avsett de samlade konsekvenserna av olika typer av förnyelse och
resulterat i att BFR förordar varsamhet i förnyelsearbetet. Vad gäller
behovet av att en samlad bild redovisas av bostadsförnyelsens huvudproblem
framhålls i BFRs remissyttrande över revisorernas rapport att
flera kunskapsöversikter kommer att presenteras under de närmaste
åren. Utskottet anser mot denna bakgrund att något tillkännagivande
från riksdagens sida om behovet av att BFR initierar forskning på
bostadsförbättringsområdet inte är nödvändigt.

Med hänvisning till vad ovan anförts beträffande flera av de frågor
som aktualiserats i riksdagens revisorers förslag finner utskottet det inte
erforderligt att föreslå riksdagen göra det i förslaget förordade tillkännagivandet.
Vissa av de av revisorerna aktualiserade frågorna har också
anknytning till den aviserade propositionen om ett nytt bostadsfinansieringssystem.

Bostadsutskottet är inte heller berett att stödja den ordning som
förordats i motion Bo54 (vpk) i syfte att uppnå en ökad kommunal
medverkan, dvs. förslaget om att alla subventionerade åtgärder skall
omfattas av bygglovplikt. En sådan lösning skulle vara onödigt omständlig
och betungande för såväl den enskilde fastighetsägaren som för
kommunerna. Vad som i övrigt i motionen anförts och föreslagits om
bostadsförnyelsen torde till stor del komma att övervägas vid den
fortsatta behandlingen av boverkets rapport. Ett tillkännagivande enligt
motionärernas förslag kan enligt utskottets mening därför undvaras.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsförslagen om olika
system för skattebefriade reparationsfonder.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare haft att ta ställning till
motsvarande förslag som nu läggs fram (se t.ex. 1988/89:BoU7 s. 51).
Vad gäller motionsförslagen (m) om att helt avskaffa det nuvarande
ROT-finansieringssystemet och ersätta detta med en rätt för fastighetsägare
att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder har utskottet
vid dessa tillSllen avstyrkt förslagen med hänvisning till att erfarenheterna
från ROT-programmet i huvudsak varit goda och programmet
sammantaget väl fyllt sin tilltänkta uppgift. Riksdagens revisorer har i
sin granskning visserligen haft vissa synpunkter på genomförandet av
ROT-programmet men redovisar samtidigt som sin uppfattning att ett
statligt bostadsförbättringsprogram bör finnas kvar efter nuvarande
programtids utgång år 1993. Även bostadsutskottet utgår från att olika
former av statliga insatser också fortsättningsvis kommer att krävas för
att stödja förnyelsen av vårt bostadsbestånd. Som utskottet flera gånger
framhållit kommer dock villkoren m.m. för detta stöd att behöva
övervägas vid införandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem.

Även möjligheterna att tillgodose utgångspunkten för förslaget om
underhållsfonder i syfte att bl.a. underlätta ett hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll
kommer sannolikt att bättre kunna bedömas när reformar -

1989/90:BoU21

betet med ett nytt bostadsfinansieringssystem redovisats för riksdagen
senare under år 1990. Som anförs i motion Bo419 (c) är det angeläget
att finna former för hur hyresgästerna även i det privata fastighetsbeståndet
skall kunna ges möjlighet att utöva inflytande över sitt boende
på motsvarande sätt som man i större delen av det allmännyttiga
beståndet genom överenskommelser redan uppnått. Vad gäller den
lösning som föreslås i den aktuella motionen (c) för att uppnå detta
syfte bör dock framhållas att en av grundtankarna bakom föreliggande
förslag om en reformerad företagsbeskattning är att förenkla den
skattetekniska uppbyggnaden. Som ett inslag i denna strävan föreslås
att fonderingssystemen på vissa andra områden slopas. Utskottet ställer
sig mot denna bakgrund mycket tveksamt till att på bostadsförvaltningens
område gå motsatt väg och införa en ny form av uppskovsinstitut.

Mot bakgrund av vad som anförts om skattebefriade reparationsfonder
avstyrker utskottet motionerna B068 (m) yrkande 5, Bo53 (m),
Bo55 (fp) detta yrkande såvitt nu är i fråga, Bo403 (m) yrkande 16 och
Bo419 (c) yrkande 2.

Synpunkter som förs fram i motion Bo55 (fp) om medgivande från
de boende för ombyggnad i lägenhet m.m. har utskottet behandlat flera
gånger tidigare. Någon omprövning av dessa ställningstaganden är inte
nu aktuell. Förslagen i motion Bo55 (fp) såvitt nu är i fråga om
formerna för stödet till bostadsförbättring avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grunderna för bostadsfinansieringssystemet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 4,
1989/90:Bo249 yrkande 10 och 1989/90:Bo403 yrkandena 12 och

14,

res. I (m)
res. 2 (c)

2. beträffande de bostadssociala målen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo63 yrkande 2 och
1989/90:Bo67 yrkande 1,

res. 3 (m) - motiv,
res. 4 (c)
res. 5 (vpk)

3. beträffande beskattning av boendet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo63 yrkande 1,

res. 6 (m) - motiv,
res. 7 (c)

4. beträffande investeringsbidrag

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo63 yrkande 3,

res. 8 (m) - motiv,
res. 9 (c)

5. beträffande räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 2
avslår motionerna 1989/90:Bo63 yrkande 4, 1989/90:Bo67 yrkandena
2 och 4 samt 1989/90:Bo68 yrkandena 1, 2 och 3,

res. 10 (m)

1989/90:BoU21

res. 11 (c)
res. 12 (vpk)

6. beträffande den garanterade räntan vid ombyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo249 yrkande 2 och
1989/90:Bo544 yrkande 2,

res. 13 (c, mp)

7. beträffande räntebidrag till vissa underhåUslån

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo68 yrkande 6 och
1989/90:Bo236 yrkande 1 e,

res. 14 (m)

8. beträffande räntestöd vid förbättring av bostadshus

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 3
avslår motion 1989/90:Bo67 yrkande 3,

res. 15 (vpk)

9. beträffande reformer inom familjebeskattningen som alternativ
till bostadsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo62 yrkande 3 såvitt
nu är i fråga och 1989/90:Bo233,

res. 16 (m)

10. beträffande bostadsbidragen och de sociala målen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo249 yrkande 13,

res. 17 (m) - motiv,
res. 18 (c)

11. beträffande bas tillägg

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo65 yrkande 1,

res. 19 (mp)

12. beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 1
såvitt nu är i fråga antar som bilaga till detta betänkande fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag i
motsvarande del och avslår motionerna 1989/90:Bo62 yrkande 3
och 1989/90:Bo63 yrkande 6 båda motionsyrkandena såvitt nu är
i fråga,

res. 20 (m)
res. 21 (c)

13. beträffande översyn av flerbarnsfamiljernas ekonomi
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo69,

res. 22 (m) - motiv,
res. 23 (mp)

14. beträffande kostnaden för räntor på lån för förvärv av
bostadsrätt

res. 24 (m)

15. beträffande ungdomsbostadsbidragen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo62 yrkande 2,

res. 25 (m)
res. 26 (c) - motiv.

1989/90: BoU21

16. beträffande skatteomläggningen och ungdomsbostadsbidrag- 1989/90:BoU21

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo63 yrkande 6 såvitt nu är
i fråga,

res. 27 (m) - motiv,
res. 28 (c)

17. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn utan begränsning
till bidragstagarens ålder

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 1
såvitt nu är i fråga antar som bilaga till detta betänkande fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag i
motsvarande del och avslår motionerna 1989/90:Bo62 yrkande 1
samt 1989/90:Bo63 yrkande 6, detta yrkande såvitt nu är i fråga,

res. 29 (m)
res. 30 (c)

18. beträffande bostadsbidrag enligt ungdomsbostadsbidragsreglerna att

riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 yrkande
1 såvitt nu är i fråga och motion 1989/90:Bo67 yrkande 6 antar
som bilaga till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring
i lagen (1988:786) om bostadsbidrag i motsvarande del,

res. 31 (m)

19. beträffande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
avseende bostadsbidragen år 1991

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo67 yrkande 7,

res. 32 (vpk)

20. beträffande information om ungdomsbostadsbidragen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo237,

res. 33 (m) - motiv.

21. beträffande bostadsbidragen inför 1992

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo67 yrkande 5,

res. 34 (m) - motiv.

22. beträffande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
avseende bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo67 yrkande 8,

res. 35 (vpk)

23. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo248,

24. beträffande omprövning av bostadsbidragen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo228,

25. beträffande tillämpningsanvisningar till bostadsbidragslagen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo66,

26. beträffande bostadsbidrag och skattejämkning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo63 yrkande 7,

1989/90:Bo206 och 1989/90:Bo249 yrkande 14,

res. 36 (c)

27. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 1

3 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 21

såvitt nu är i fråga antar som bilaga till detta betänkande fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
såvitt förslaget inte behandlats ovan,

28. beträffande en fortsatt förvärvslångivning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 4
avslår motionerna 1989/90:Bo62 yrkande 4, 1989/90:Bo64,
1989/90:Bo68 yrkande 4, 1989/90:Bo236 yrkande 1 f och
1989/90:Bo423 yrkande 26,

res. 37 (m, fp)

29. beträffande förvärvslån vid förvärv av bostadsrätt
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo65 yrkande 2,

res. 38 (m, fp) - motiv,
res. 39 (vpk, mp)

30. beträffande statliga lån vid förvärv av äldre småhus

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo201 såvitt nu är i fråga,

31. beträffande statliga lån vid köp av permanentbostäder
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo557 yrkande 10,

res. 40 (m)

32. beträffande avveckling av lånen för gatukostnadsersättning
att riksdagen bifaller proposition 1989/90:144 yrkande 5,

33. beträffande avveckling av hyresrabatterna, återflyttningsbidragen
och nybyggnadsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo63 yrkande 5 såvitt
nu är i fråga och 1989/90:Bo68 yrkandena 8—10,

res. 41 (m, fp, c)

34. beträffande avveckling av ungdomsbostadsstödet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo63 yrkande 5, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, och 1989/90:Bo68 yrkande 7,

res. 42 (m, fp, c)

35. beträffande den s.k. § 33-ersättningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo63 yrkande 5 såvitt nu är
i fråga,

res. 43 (c)

36. beträffande boendemiljöbidrag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo210 och
1989/90:Bo212 yrkande 8,

res. 44 (m) - motiv,
res. 45 (vpk)

37. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:144 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1989/90:Bo63 yrkande 5, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, och 1989/90:Bo249 yrkande 12 till
Räntebidrag m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 22 550 000 000 kr.,

res. 46 (m) - villk. 10, 14, 37, 41 och
42

res. 47 (c) - villk. 37, 41, 42 och 43

38. beträffande riksdagens revisorers förslag

att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1989/90:13 samt
motion 1989/90:Bo54,

res. 48 (m) - motiv.

1989/90: BoU21

res. 49 (fp) - mottv.
res. 50 (c)
res. 51 (vpk)
res. 52 (mp)

39. beträffande skattebefriade reparationsfonder

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo53, 1989/90:Bo55,
detta yTkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo68 yrkande 5,
1989/90:Bo403 yrkande 16 och 1989/90:Bo419 yrkande 2,

res. 53 (fp, c)
res. 54 (m)

40. beträffande formerna för stödet till bostadsförbättring
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo55 såvitt nu är i fråga.

res. 55 (fp, c)

Stockholm den 22 maj 1990
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s) momenten 1 — 14,
Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling
Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh
(s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) och Eva Goés (mp).

1. Grunderna för bostadsfinansieringssystemet m.m.
(mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis i detta betänkande redovisa sin syn på
det nuvarande bostadsfinansieringssystemet och vilka riktlinjer som
bör bilda utgångspunkt för ett reformerat system.

Den svenska bostadsmarknaden befinner sig i stark obalans. Det har
blivit alltmer uppenbart att såväl gällande lånevillkor som olika skatteregler
medfört att grundförutsättningarna för en väl fungerande bostadsmarknad
inte föreligger. Neutraliteten mellan upplåtelseförmerna
är satt ur spel och ägandet av en egen bostad försvåras på olika sätt. De
nuvarande lånevillkoren inom bostadssektorn är liksom nybyggnadsreglerna
dessutom kostnadsdrivande, samtidigt som de hindrar konsumenternas
önskemål från att slå igenom på bostadsmarknaden. Resultatet
har blivit höga bostadskostnader som dessutom ökar snabbt.

Enligt utskottets mening är det uppenbart att gällande lånesystem
måste förändras i grunden. Utgångspunkten bör vara att konsumenterna
skall kunna tillgodose sina önskemål om utformning, standard och

1989/90: BoU21

utrustning utan att bli styrda av olika låne- och skattevillkor. Det är
också angeläget att finansieringssystemet ges en enkel utformning och
att den nuvarande lånebyråkratin kan avskaffas.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo403 redovisas vissa riktlinjer
för ett reformerat bostadslånesystem som utskottet kan ställa sig
bakom. Det nya låne- och bostadsfinansieringssystemet bör således i
huvudsak utformas så att räntebidragsberättigade bostadslån utgår som
enhetslån per m2 bostadsyta, neutralt mellan alla byggherrar och
upplåtelseformer. Beräkningen bör göras från en lägenhet med given
storlek, exempelvis 75 m2 . För mindre lägenheter reduceras lånet och
för större ökas det upp till en viss största lägenhetsyta. Om lägenheten
är större eller kostar mer än vad som täcks av enhetslånet får denna
kostnad täckas med tilläggslån till marknadsränta.

Lånesystemet kommer att leda till att den byggande får stor frihet att
anpassa sitt bygge efter konsumenternas önskemål. Det innebär också
att styrningen av det svenska bostadsbyggandet i grunden förändras. I
stort sett hela den hantering som i dag ligger på boverket, länsbostadsnämnderna
och de kommunala förmedlingsorganen i fråga om prövning
av olika byggobjekts kostnader mot en rad schabloner eller s.k.
produktionskostnad m.m. kan upphöra och ersättas av sedvanlig kreditriskprövning.

Härmed öppnas möjligheten att helt avskaffa boverkets befattning
med denna långivning. De vanliga kreditinstituten kan överta denna
roll. Banker och andra kreditinstitut bör göra den slutliga kreditprövningen
vid bedömningen av hur stort eventuellt topplån som kan
beviljas. Statens medverkan bör inskränka sig till att fastställa regler
för enhetslånet och därmed sammanhängande statlig borgen. Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, kan avskaffas.

För att den eftersträvade neutraliteten skall uppnås är det även
nödvändigt att ett flertal skatteregler ändras samtidigt som det nya
bostadsfinansieringssystemet införs. Bl.a. bör schablonbeskattningen av
de allmännyttiga bostadsföretagen avskaffas och ersättas med konventionell
beskattning.

Enligt utskottets mening bör riksdagen föreslå regeringen att ett nytt
lånesystem enligt de riktlinjer som ovan förordats utarbetas och att
förslag i frågan snarast underställs riksdagen. Vad utskottet nu anfört
med anledning av moderata samlingspartiets partimotion Bo403 yrkandena
12 och 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Även vad som i motion Bo249 (c) yrkande 10 förordats om
enhetliga låneregler kan till stora delar anses vara tillgodosett genom
utskottets ställningstagande. Motion Bo212 (s) yrkande 4 avstyrks.
Förslaget i denna motion skulle innebära en ytterligare reglering av
bostadsmarknaden, något som utskottet givetvis inte vill medverka till.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande grunderna för bostadsfinansieringssystemet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo249 yr -

1989/90: BoU21

kande 10 och 1989/90:Bo403 yrkandena 12 och 14 samt med
avslag på motion 1989/90:Bo212 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Grunderna för bostadsfinansieringssystemet m.m.
(mom. 1)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vad som i motion Bo249 (c) anförts om behovet av
förenklingar av lånereglerna. De nya regler för beräkning av låneunderlaget
för bostadslån som trädde i kraft den 1 oktober 1989 har inte
inneburit några avgörande förbättringar i lånehanteringen. Det krävs
enligt utskottets mening mer omfattande förenklingar för att minska
krånglet och öka inflytandet för den enskilde husbyggaren. Förenklingar
av låneberäkningsmetoden är också nödvändiga för att motverka
lånearkitektur som syftar till att maximera låneunderlaget i stället för
att åstadkomma välanpassade och praktiska lösningar.

I den aktuella c-motionen skisseras vissa utgångspunkter för en ny
metod för beräkning av låneunderlaget som utskottet anser bör vara
vägledande för de förändringar som snarast bör genomföras. Räntebidrag
bör således utgå för 100 % av en schabloniserad byggkostnad,
baserad på yta och genomsnittskostnad upp till en maximal övre
ytgräns för en s.k. normalbostad. Reglerna bör utformas så att låneunderlaget
påverkas av bostadens kvalitet och funktion. De statliga lånen
skall kunna utgå även om yta och standard resulterar i en dyrare
lösning. Merkostnaden Sr då finansieras på annat sätt än genom
statliga lån.

De ovan skisserade enhetliga lånereglerna skulle enligt utskottets
mening bli mer kostnadskänsliga än dagens regler och stimulera till att
reducera byggkostnaderna. Vad utskottet anfört i denna fråga med
anledning av motion Bo249 (c) yrkande 10 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Regeringen bör återkomma med
förslag till förändrade låneregler. Förslagen i motion Bo403 (m) yrkandena
12 och 14 kan i viss mån anses tillgodosedda genom utskottets
ställningstagande. I övrigt avstyrks dessa yrkanden. De frågor som tas
upp i motion Bo212 (s) har till stor del behandlats av utskottet i andra
sammanhang, bl.a. i ett nyligen avgivet yttrande om bostadsbeskattningen,
och bör inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen
avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande grunderna för bostadsfinansieringssystemet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo249 yrkande
10 och 1989/90:Bo403 yrkandena 12 och 14 samt med
avslag på motion 1989/90:Bo212 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU21

3. De bostadssociala målen (mom. 2, motiveringen) l989/90:BoU2l

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad rör" och
slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

I motion Bo63 (c) riktas kritik mot det sätt på vilket de föreliggande
regeringsförslagen om skatterna och bostadsfinansieringen arbetats
fram. Vidare framförs vissa synpunkter angående behovet av grundtrygghet
i boendet m.m. Även utskottet är kritiskt mot det arbete som
föregått regeringsförslagen. Utgångspunkten för förändringsarbetet på
de områden som berör bostadssektorn borde ha varit behovet av
avreglering och av revideringar av de olika regler som snedvrider
neutraliteten mellan olika upplåtelse- och företagsformer. Sådana förändringar
skulle också påtagligt förbättra det som motionärerna benämner
grundtryggheten i boendet. Något behov av ett tillkännagivande
i enlighet med vad som anförts i motionen föreligger inte eftersom
utskottet i betänkandet redovisar sina ställningstaganden i olika konkreta
frågor.

I partimotionen Bo67 yrkande 1 redovisar vänsterpartiet kommunisterna
sin principiella syn på bostadsfinansieringen. Denna syn bygger
på att ytterligare regleringar och förbud införs i bostadssektorn. Motionen
avstyrks.

4. De bostadssociala målen (mom. 2)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad
rör" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening borde det av regeringen framlagda skatteförslaget
liksom de i detta betänkande behandlade förslagen om minskade
räntebidrag m.m. ha föregåtts av en bedömning av hur stora
kostnadshöjningar som bostadssektorn kan tåla utan att de bostadssociala
målen äventyras. Som anförs i motion Bo63 (c) riskerar den av
regeringen föreslagna finansieringen av skatteomläggningen att få
orimliga konsekvenser för grundtryggheten i boendet. Ett bifall till
regeringens förslag i skatte- och bostadsfinansieringsfrågorna skulle
skapa osäkerhet bland stora grupper boende och dessutom riskera att
stå i strid med fastlagda bostadssociala mål. Detta bör ges regeringen
till känna.

Utskottets fortsatta bedömning av de enskilda förslagen i propositionen
och i motioner kommer sålunda att ske utifrån den nu redovisade
grundsynen på vilka förändringar som är möjliga att genomföra inom
bostadssektorn. Motion Bo67 (vpk) yrkande 1 avstyrks till den del den
inte kan anses vara tillgodosedd genom det av utskottet redovisade
ställningstagandet.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande de bostadssociala målen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo63 yrkande 2
och med avslag på motion 1989/90:Bo67 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. De bostadssociala målen (mom. 2)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad
rör" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom de utgångspunkter för ett socialt rättvist
bostadsfinansieringssystem som redovisas i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo67 yrkande 1. Bostaden är en social rättighet
jämförbar med utbildning och vård. Den kan därför inte ses som en
handelsvara som fritt kan köpas och säljas utan måste till stor del
finansieras via den gemensamma ekonomin. Det är således angeläget
att i största möjliga utsträckning befria bostadsmarknaden från spekulationsinslag.
Detta kan bl.a. ske genom att hembud och priskontroll
införs för alla bostadsrätter.

Ett nytt bostadsfinansieringssystem bör konstrueras utifrån principen
om bostaden som en social rättighet. Bostadssubventionerna bör koncentreras
till det spekulationsfria boendet. Alltför stora eller lyxiga
bostäder skall inte subventioneras. En socialt acceptabel bostadskostnad
bör slås fast och ställas i relation till hushållets inkomst. En
lämplig sådan regel är att hyran för en nybyggd tvårumslägenhet inte
får överstiga 15 % av en normal industriarbetares löneinkomst.

De principer för den fortsatta bostadsfinansieringen som utskottet
ovan redovisat innebär att stora delar av de förslag på skatte- och
bostadsfinansieringsområdet som regeringen nyligen lagt fram inte kan
anses vara acceptabla utifrån ett bostadssocialt perspektiv. Som anförs i
både vänsterpartiet kommunisternas partimotion och i motion Bo63
(c) yrkande 2 har i dessa förslag boendet fått bära en alltför hög andel
av skatteomläggningens finansiering. För att slå vakt om grundtryggheten
inom boendet bör ett nytt bostadsfinansieringssystem utarbetas med
den inriktning som utskottet ovan förordat.

Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande de bostadssociala målen
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo63 yrkande
2 och 1989/90:Bo67 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:BoU21

6. Beskattning av boendet (mom. 3, motiveringen)

1989/90: BoU21

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad rör" och
slutar med "avstyrks det" bort ha följande lydelse:

Vad gäller det som i motion Bo63 (c) yrkande 1 anförs om en
återhållsam beskattning av boendet är utskottets principiella inställning
att bostadsskatterna successivt bör reduceras. Målet bör vara att beskattningen
av boendet helt skall avskaffas. Med den behandlingsordning
som gäller inom riksdagen är det skatteutskottet som har att
bereda dessa frågor inför kammarbehandlingen. Bostadsutskottet har
redan i ett yttrande redovisat sin syn på bostadsbeskattningen. Ett
tillkännagivande med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet
skulle således inte tjäna något reellt syfte.

7. Beskattning av boendet (mom. 3)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad
rör" och slutar med "avstyrks det" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo63 (c) yrkande 1 är en återhållsam beskattning
av boendet en förutsättning för att en skatteomläggning med en
fördelningspolitiskt rättvis profil skall kunna genomföras. En skatteomläggning
är visserligen nödvändig, men den får inte ske till priset
av att låginkomsttagarna drabbas. Beskattningen av den nödvändiga
konsumtionen, som mat och boende, måste därför vara återhållsam.

Enligt utskottets mening kännetecknas inte de föreliggande propositionerna
om skatterna och bostadsfinansieringen av denna nödvändiga
återhållsamhet. Bostadssektorn har fått bära en alltför stor del av
skattereformens finansiering. Detta har medfört behov av ökade bostadsbidrag
som bl.a. leder till att marginaleffekterna inom boendet
flyttas över från de rika till de fattiga.

Utskottets redovisade uppfattning om inriktningen av beskattningen
av boendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande beskattning av boendet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo63 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Investeringsbidrag (mom. 4, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Förslaget i" och
slutar med "detta sammanhang" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser inte att byggmomsen bör höjas som regeringen
föreslagit i sin skatteproposition. Denna proposition behandlas för
närvarande av skatteutskottet. Vid ett riksdagsbeslut med den inriktning
som utskottet nu förordar kommer inget behov att föreligga av
investeringsbidrag för att kompensera en höjd mervärdeskatt. Det kan

därför inte anses vara meningsfullt att som föreslås i motion Bo63 (c)
yrkande 3 nu göra ett tillkännagivande till regeringen angående investeringsbidrag.

9. Investeringsbidrag (mom. 4)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Förslaget
i" och slutar med "detta sammanhang" bort ha följande lydelse:

I den nu aktuella propositionen aviseras ett förslag om ett investeringsbidrag
för att kompensera den höjda byggmomsen som föreslås i
regeringens proposition om skatterna. Utskottet anser att förslaget att
först belägga bostadsbyggandet med en högre momssats och därefter
återbetala hela eller delar av höjningen med ett bidrag leder fram till
en onödig och orationell process. Momsnivån för byggandet bör därför
behållas. Något behov av ett förslag om investeringsbidrag föreligger
inte med en sådan lösning.

Vad utskottet i denna fråga anfört med anledning av motion Bo63
(c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande investeringsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo63 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
(mom. 5)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet behandlar" och slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill inledningsvis invända mot påståendet i propositionen
att boendekostnaderna i egnahem ökar som ett resultat av sänkta
marginalskatter. Sänkta marginalskatter påverkar det skattemässiga värdet
av underskottsavdragen. Låntagarens kapitalkostnader förändras
däremot inte och därmed inte heller boendekostnaderna.

Utskottet har ovan redogjort för sin mera principiella syn på hur
bostadsfinansieringen bör ordnas och därvid anslutit sig till moderata
samlingspartiets partimotion Bo403. I avvaktan på att ett finansieringssystem
i enlighet med vad där förordats kan börja tillämpas anser
utskottet att räntebidragen vid ny- och ombyggnad av bostäder för år
1991 bör utformas i enlighet med vad i motion Bo68 (m) yrkandena
1—3 föreslagits. Sålunda bör riksdagen besluta att fr.o.m. den 1 januari
1991 avskaffa räntebidragen för hyres- och bostadsrättshus byggda före
år 1975. Den årliga upptrappningen av den garanterade räntan för
hyres- och bostadsrättshus skall vara 0,35 % fr.o.m. den 1 januari

1989/90:BoU21

1991. Slutligen bör riksdagen i detta sammanhang besluta att småhus
med hyres- och bostadsrätt skall ha en ingående garanterad ränta på
4,9 % fr.o.m. den 1 januari 1991.

En tillstyrkan till motionsförslagen skulle innebära en väsentligt
bättre paritet mellan olika årgångar av hus och en bättre neutralitet
mellan de olika upplåtelseformerna. För nästa budgetår skulle dessutom
en besparing uppnås i förhållande till regeringens förslag. Aven
om hushållen därmed kommer att få vidkännas vissa kostnadsökningar
kompenseras de mer än väl av moderata samlingspartiets förslag inom
skatteområdet.

Utskottet tillstyrker med det anförda m-motionen. Propositionen
samt c-motionen är därmed till viss del tillgodosedda. Förslaget i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67 yrkandena 2 och 4
avstyrks.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo68 yrkandena 1, 2
och 3 och med anledning av proposition 1989/90:144 yrkande 2
och motion 1989/90:Bo63 yrkande 4 samt med avslag på motion
1989/90:Bo67 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. Räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
(mom. 5)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet behandlar" och slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Bo63 (c) innebär förslaget i propositionen, om
det genomförs, mycket kraftiga höjningar av boendekostnaderna i
relativt nya hus. Upptrappningen bör därför ändras så att kapitalkostnaderna
i dessa hus kan hållas tillbaka. Det finns heller inte tillräcklig
anledning att längre ha kvar de äldsta årgångarna bostadshus som nu
får räntebidrag i systemet.

Utskottets i det följande presenterade förslag utgår från att centerpartiets
förslag om skattesystemets reformering genomförs.

Förslaget i c-motionen innebär att räntebidraget avskaffas för hus
färdigställda år 1970 och tidigare, att räntan för hus färdigställda
1971 — 1972 trappas upp med 1,4 %, för hus färdigställda 1973—1979
med 1,0 %, för hus färdigställda 1980—1985 med 0,6 %, för hus
färdigställda 1986—1987 med 0,3 % och för hus färdigställda
1988—1990 med 0,2 %. Dessutom föreslås att nybyggnadslåneräntan
fastställs till 3,0 %.

Inte minst viktigt är att nybyggnadslåneräntan sänks i förhållande
till regeringens förslag. Annars finns stor risk att nyproduktionen av
bostäder mer eller mindre avstannar. Vad utskottet nu med anledning
av c-motionen anfört bör riksdagen som sin mening ger regeringen till

1989/90: BoU21

känna. Regeringsförslaget samt förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo67 avstyrks. Vad i m-motionen B068 föreslagits har
delvis tillgodosetts med vad nu anförts. I övrigt avstyrks den.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo63 yrkande 4,
med anledning av motion 1989/90:Bo68 yrkande 1 samt med
avslag på proposition 1989/90:144 yrkande 2, motionerna
1989/90:Bo67 yrkandena 2 och 4 och 1989/90:Bo68 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
(mom. 5)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet behandlar" och slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo67 om att det inte finns motiv för uppfattningen att "rättvisa"
skapas om räntestödet till hyres- och bostadsrätts hus försämras av
det skälet att egnahemsägarna ges minskade avdragsmöjligheter. Det
finns heller inga skäl att skärpa räntebidragstrappan. Denna bör tvärtom
avskaffas.

Den kritiken kan också riktas mot regeringens förslag att det helt
saknas analys av kostnadskonsekvenserna för de boende. Under sin
beredning av ärendet har utskottet i skrivelser från Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, SABO, och Hyresgästernas riksförbund erhållit
uppgifter som visar att kostnadsökningarna vid ett genomförande av
regeringens förslag för en lägenhet om ca 75 m2 för år 1991 kommer
att uppgå till ca 450 kr. per månad. Därtill skall läggas de boendekostnadsökningar
som kan väntas bli följden av de s.k. allmänna kostnadsökningarna.
Dessa uppgår till ca 200 kr. per månad för år 1991.

Sammantaget innebär vad nu anförts att det inte finns möjligheter
att lägga på de boende ytterligare kostnader. De har tidigare fått
"betala" en alltför stor del av kostnaderna för den s.k. skattereformen.

Med det anförda tillstyrks vänsterpartiet kommunisternas partimotion.
Regeringsförslaget samt m- och c-motionerna avstyrks.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo67 yrkandena 2
och 4 avslår proposition 1989/90:144 yrkande 2 samt motionerna
1989/90:Bo63 yrkande 4 och 1989/90:Bo68 yrkandena 1, 2 och 3
och som sin mening ger regeringen till känna om oförändrade
räntebidrag vid ny- och ombyggnad för år 1991,

1989/90:BoU21

13. Den garanterade räntan vid ombyggnad (morn. 6)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet är" och på s. 11 slutar med "nu göras" bort ha följande
lydelse:

Förslagen i de båda c-motionerna Bo249 yrkande 2 och Bo544
yrkande 2 om sänkning av den garanterade räntan vid ombyggnad
tillstyrks. Som i den förstnämnda motionen anförs bör denna ränta
sänkas när nybyggandet tenderar att avmattas. Därigenom blir det
lättare att växla över från nybyggande till ombyggande.

Vad rör förslaget i den sistnämnda motionen bör lån till ombyggnad
för att nå effektivare energianvändning få samma garanterade ränta
som för nybyggnad. I en avvikande mening (c, mp) till yttrandet
1989/90:BoU8y har givits uttryck för denna uppfattning. Där framhålls
bl.a. att det finns en rad energisparåtgärder som är samhällsekonomiskt
lönsamma men där den privatekonomiska lönsamheten är liten eller
obefintlig.

Slopandet av energisparmålen och avskaffandet av allt stöd till
energisparåtgärder har skapat ett intryck av att staten inte längre ser
energihushållningen i bostadsbebyggelsen som viktig. Till detta kommer
de negativa effekterna i form av högre taxeringsvärden genom den
pågående fastighetstaxeringen för de småhusägare som genomfört energisparåtgärder.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks de nu behandlade cmotionerna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande den garanterade räntan vid ombyggnad
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo249 yrkande
2 och 1989/90:Bo544 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Räntebidrag till vissa underhållslån (mom. 7)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med
hänvisning" och på slutar med "sin uppfattning" bort ha följande
lydelse:

Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna Bo68 (m) och Bo236
(m) yrkande 1 e om att räntebidragen till vissa underhållslån inte skall
utgå efter den 30 juni 1990. Dessa räntebidrag kommer enligt propositionen
att belasta räntebidragsanslaget med 10 milj.kr. nästa budgetår.
De kan avskaffas utan att de boende kommer att få nämnvärt ökade
kostnader.

1989/90: BoU21

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande räntebidrag till vissa underhållslån

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo68 yrkande
6 och 1989/90:Bo236 yrkande 1 e som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Räntestöd vid förbättring av bostadshus (mom. 8)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:

Vid behandlingen av ett motsvarande motionsförslag hösten 1989
anfördes i en vpk-reservation till betänkandet 1989/90:BoU8 följande:

Även förslaget om att försämra räntestödet vid underhåll och reparationer
av hyres- och bostadsrättshus är baserat på den missriktade
rättviseiver som innebär att hyresrättsboende med automatik skall
fördyras när värdet av villaägarnas underskottsavdrag minskar till följd
av skattelättnader. I likhet med motionärerna i motion Bo40 (vpk)
motsätter sig utskottet denna mekaniska koppling mellan sänkta skatter
och ökade kostnader för de hyres- och bostadsrättsboende. Förslaget
bör därför avvisas redan av detta skäl.

Redan med dagens villkor är det klart fördelaktigare för en privat
fastighetsägare att välja att göra skatteavdrag i stället för att utnyttja det
s.k. RBF-stödet för underhålls- och reparationsåtgärder. Detta förhållande
talar naturligtvis mot att, som det uttrycks i regeringsförslaget, av
"rättviseskäl", ytterligare försämra räntestödets omfattning. Vad som
erfordras är sålunda inte försämringar utan förbättringar av räntestödet.

Vad i den nu refererade reservationen anfördes äger fortsatt giltighet.
Motiven för att inte försämra räntestödet till förbättring av bostadshus
har snarare fått ökad aktualitet genom de långtgående förslag till
förändringar avseende bostadsfinansieringen som regeringen nu förelagt
riksdagen; förslag som i många fall kommer att innebära stora
ökningar av boendekostnaderna för många, något som bl.a. redogjorts
för i skrivelser till utskottet från Hyresgästernas riksförbund och
SABO.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo67 yrkande 3 och avstyrker proposition
1989/90:144 yrkande 3.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande räntestöd vid förbättring av bostadshus

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo67 yrkande 3
avslår proposition 1989/90:144 yrkande 3 och som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:BoU21

16. Reformer inom familjebeskattningen som
alternativ till bostadsbidragen (mom. 9)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Frågan
om" och slutar med "till bostadsbidragen" bort ha följande lydelse:

De inkomstprövade bostadsbidragen har en viss betydelse för i
ekonomiskt hänseende hårt drabbade familjer. Emellertid innebär
höjningarna av dessa bidrag att det blir svårare för de flesta barnfamiljer
att själva kunna förbättra sin ekonomi. Detta beror på de marginaleffekter
som finns inbyggda i systemet. Denna effekt drabbar också
familjeekonomin när en hemarbetande make tar förvärvsarbete. Ju
flera barn det finns i familjen, desto mindre blir i allmänhet behållningen
av detta förvärvsarbete sedan skatt och värdet av minskade
bostadsbidrag räknats bort.

En plan bör utarbetas för hur bostadsbidragen för merparten av
bidragstagarna successivt skall ersättas med andra åtgärder så att barnfamiljer
som betalar skatt normalt inte skall behöva uppbära inkomstprövade
bostadsbidrag. Av störst betydelse är en skattereform
som radikalt sänker inkomstskatterna och därmed undanröjer de stora
marginaleffekter som bl.a. bostadsbidragssystemet ger upphov till.

Vad ovan anförts bör riksdagen med anledning av motionerna Bo62
(m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och Bo233 (m) som sin mening ge
regeringen till känna. En plan bör alltså utarbetas i vilken bostadsbidragen
stegvis ersätts med grundavdrag för barn, lägre skattetryck i
övrigt samt flerbarnstillägg.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande reformer inom familjebeskattningen som alternativ
till bostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo62 yrkande
3 såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo233 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Bostadsbidragen och de sociala målen (mom. 10,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med hänvisning"
och slutar med "tillstyrka motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

Det finns inte anledning för utskottet att göra det i motion Bo249
(c) yrkande 13 förordade tillkännagivandet om bostadsbidragen och de
sociala målen. Utskottet har ovan givit uttryck för sin syn på att
bostadsfinansieringen bör utformas utifrån ett mera marknadsanpassat
perspektiv. De bostadsbidrag som kan behövas i sammanhanget bör,
som också framgått ovan, utformas utifrån detta synsätt. Motionen
avstyrks.

1989/90: BoU21

18. Bostadsbidragen och de sociala målen (mom. 10)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 13 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "tillstyrka motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo249 (c) yrkande 13 att
man när ett nytt bostadsfinansieringssystem och bostadsbidragssystem
tillskapas bör utforma systemen så att de bostadssociala målen även
fortsättningvis kommer att vägleda reformverksamheten. Bakom dessa
mål står en övervägande del av riksdagens ledamöter. Bostadssektorn
bör, som anförs i motionen, finansiellt inte svara för så stor andel av
skattereformen som regeringen anser. Nu föreliggande förslag kommer,
om det genomförs, att allvarligt rubba de sociala målen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande bostadsbidragen och de sociala målen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo249 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

19. Bastillägg (mom. 11)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Förslaget i" och slutar med "att vinna" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo65 (mp) innebär bostadsbidragens konstruktion
inte sällan en viss inlåsningseffekt, något som i sin tur innebär att
hushållen kan välja att bo i en större lägenhet även om deras utrymmesbehov
i och för sig skulle kunna sänkas. En bättre ordning vore ett
mera allmänt utformat bastillägg. Ett sådant tillägg skulle ge de boende
en reell valfrihet att välja ett billigare boendealternativ. Förslaget i
motionen innebär att ett fast belopp utgår per hushåll oberoende av
bostadskostnaden. Detta belopp varierar däremot med hänsyn till antalet
barn i familjen. För bostadskostnader över 2 500 kr. per månad
ökar tillägget med 50 % av bostadskostnaden upp till samma övre
hyresgränser som föreslås i propositionen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till bastillägg
som alternativ till bostadsbidragen. I avvaktan på att så sker kan
utskottet godta propositionen i denna del avseende utformningen av
bostadsbidragen till barnfamiljerna för år 1991.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo65 (mp)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande bas tillägg

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo65 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:BoU21

20. Bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 12)

1989/90.BoU21

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 14 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Regeringens förslag till förändring av bostadsbidragen för barnfamiljer
innebär att ytterligare bortåt 50 000 barnfamiljer skulle bli beroende
av bostadsbidrag. Det medför att ytterligare bortemot 100 000
småbarnsföräldrar utöver marginalskatt skulle åsamkas med 20 %
avtrappade bostadsbidrag vid en inkomstökning. Detta skulle inte
minst drabba kvinnorna. 1 många fall skulle de inte bara få behålla
mindre av en inkomstökning än i dag utan t.o.m. kunna få mindre
behållning totalt av sitt förvärvsarbete än i dag.

Tvåbarnsfamiljer skall enligt förslaget kunna lyfta bostadsbidrag
ända upp till hushållsinkomster på 19S 000 kr. (mot nu ca 172 000
kr.), trebarnsfamiljer upp till 264 000 kr. (mot nu ca 228 000 kr.) och
fyra- och fembarnsfamiljer upp till 264 000 kr. (mot nu ca 205 000
kr).

Alla de nuvarande och föreslagna olika reglerna för underlag, inkomstprövning
och avtrappning som gäller för bostadsbidragen innebär
ett alltmer svåröverskådligt och svårgenomträngligt system vid en
tidpunkt där kravet på enkelhet och begriplighet växer sig allt starkare.
Det medför också växande risker för rättsförluster hos just de hushåll
som har det största behovet av särskilt stöd.

Utskottet motsätter sig förslagen i propositionen. En skatteomläggning
till lägre och arbetsvänligare skatter bör i stället utformas så att
beroendet av bidrag minskar och fler kan leva på sin lön.

Anledningen till regeringens förslag är bl.a. de betydande höjningar
av fastighetsskatterna och mervärdebeskattningen som särskilt hårt
drabbar boendet.

I partimotioner från moderata samlingspartiet med anledning av
regeringens propositioner om inkomst- och företagsbeskattningen resp.
mervärdebeskattningen yrkas avslag på förslagen om införande av
moms på fastighetsförvaltning m.m. samt den i stort sett fördubblade
momsen på byggande och reparationer. I stället för att dramatiskt höja
fastighetsskatterna bör dessa frysas på nuvarande nivå i kronor räknat.
På sikt bör dessa skatter slopas.

De i förhållande till regeringens förslag försumbara höjningar av
boendekostnaderna som blir resultatet vid genomförandet av de moderata
förslagen kompenseras mer än väl med skattesänkningar. Aven
barnfamiljer och låginkomsttagare får i stället bättre möjligheter än i
dag att klara sig på sin inkomst efter skatt.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet motion Bo62 (m) yrkande 3
och avstyrker med det anförda regeringens förslag om ändringar av
bostadsbidragen för barnfamiljer fr.o.m. 1991 och motion Bo63 (c),
samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo62 yrkande 3
och med avslag på proposition 1989/90:144 yrkande 1 samt
motion 1989/90:Bo63 yrkande 6, samtliga yrkanden såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

21. Bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 12)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Centerpartiets förslag till finansiering av skatteomläggningen innebär
som bl.a. framgår av yttrande 1989/90:BoU8y att bostadssektorn belastas
betydligt mindre än i regeringens och folkpartiets framlagda alternativ.
Därmed bortfaller av fördelningspolitiska skäl behovet av att
som följd av skatteomläggningen föreslå kraftigt höjda bostadsbidrag.
Däremot behöver bostadsbidragen — i likhet med vad centerpartiet
föreslagit tidigare år — justeras för att de boende skall kunna bära de
höga kostnaderna i nyproduktionen.

Av ovan angivna skäl föreslår utskottet att bostadsbidragen höjs med
35 % av den i propositionen föreslagna höjningen. Det innebär bl.a.
en justering av bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn i förhållande
till propositionens förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Bo63 (c) yrkande 6 om
ändring av reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljerna. Förslaget i
propositionen har därmed delvis tillgodosetts. Motion Bo62 (m) yrkande
3 om oförändrade bostadsbidrag avstyrks. Detta förslag bygger på ett
helt annat skattesystem, ett förslag som utskottet avstyrkt i det ovannämnda
yttrandet.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 yrkande
1 samt motion 1989/90:Bo63 yrkande 6 avslår motion
1989/90:Bo62 yrkande 3, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga,
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

22. Översyn av flerbarnsfamiljernas ekonomi (mom.

13, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I motion" och
slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

I motion Bo69 (mp) behandlas flerbarnsfamiljernas ekonomi och
begärs en översyn av frågan. Utskottet har tillstyrkt motioner från
moderata samlingspartiet om reformer inom familjebeskattningen som

1989/90: BoU21

4 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 21

alternativ till bostadsbidragen. Ett genomförande av dessa motionsförslag
innebär stora lättnader inte minst för flerbarnsfamiljerna. Det i
motion Bo69 (mp) framförda förslaget tjänar därför inget verkligt syfte
varför motionen avstyrks.

23. Översyn av flerbarnsfamiljernas ekonomi
(mom. 13;

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I
motion" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Sammantaget innebär förslagen om ändrade bostadsbidrag och flerbarnstillägget
inom barnbidragssystemet så stora förändringar för flerbarnsfamiljerna
att en översyn av dessa familjers ekonomi bör göras.
Som anförs i motion Bo69 (mp) får det faktum att dessa familjer inte
har samma standard i boendet inte tas som intäkt för en slutsats att
högre ekonomiskt stöd ej behövs med stigande antal barn i en familj.

Med anledning av motionen föreslår utskottet att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn
av flerbarnsfamiljernas situation.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande översyn av flerbarnsfamiljernas ekonomi
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo69 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Kostnaden för räntor på lån för förvärv av
bostadsrätt (mom. 14)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. IS börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "väl tillgodosett" bort ha följande
lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att kostnaden för
räntor på lån för förvärv av bostadsrätt i vissa fall skall få räknas in i
bostadskostnaden när bostadsbidraget bestäms. Med anledning av motion
Bo420 (m) yrkande S anser utskottet att sådana kostnader skall få
räknas med inte bara vid ett direkt förvärv av bostadsrätten utan även
när en bostadsrätt, t.ex. i samband med skilsmässa, övertas av ena
parten. Vad nu anförts om övertagande mellan makar gäller även
sambor m.fl.

Lagen bör kompletteras i denna riktning. Riksdagen bör skyndsamt
föreläggas ett förslag i enlighet med vad nu anförts. Detta bör riksdagen
med anledning av den nu behandlade m-motionen som sin mening
ge regeringen till känna. I avvaktan på att denna komplettering
kommer till stånd kan utskottet alltså acceptera regeringens förslag
såvitt nu är i fråga.

1989/90: BoU21

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande kostnaden för räntor på lån för förvärv av
bostadsrätt

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:144 yrkande
1 såvitt nu är i fråga och motion 1989/90:Bo420 yrkande 5 antar
som bilaga till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring
i lagen (1988:786) om bostadsbidrag i motsvarande del och som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Ungdomsbostadsbidragen (mom. 15)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet behandlar" och på s. 16 slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion Bo62 (m) kommer ett bifall till moderata
samlingspartiets partimotioner i skattefrågan att minska bidragsberoendet.
Detta innebär bl.a. att det nuvarande ungdomsbostadsbidraget kan
avecklas vid årsskiftet 1990-1991. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionen som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande ungdomsbostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo62 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Ungdomsbostadsbidragen (mom. 15,
motiveringen)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet behandlar" och
på s. 16 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Den hittills förda socialdemokratiska bostadspolitiken har lett till
stora kostnadsökningar i boendet samtidigt som bostadsbidragens värde
successivt har urholkats. Det finns sålunda ett ackumulerat behov av
att anpassa bostadsbidragen till de faktiska bostadskostnader som i dag
finns. Även om vissa invändningar kan resas mot ungdomsbostadsbidragen
tvingas utskottet mot bakgrund av den uppkomna situationen
konstatera att det inte nu är möjligt att avveckla dessa bidrag. I
enlighet med förslaget i motion Bo63 (c) bör de i stället räknas upp
med avseende på hyresutvecklingen m.m. Till denna fråga återkommer
utskottet nedan. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
förslaget i motion Bo62 (m) yrkande 2 om att ungdomsbostadsbidragen
skall avvecklas.

1989/90: BoU21

27. Skatteomläggningen och ungdomsbostadsbidragen
(mom. 16, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har"
och slutar med "inriktning förverkligas" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen bifalla motion Bo62 (m) om
att ungdomsbostadsbidragen bör avvecklas. Anledning saknas därför att
i sak ta ställning till förslaget i motion Bo63 (c) yrkande 6 såvitt nu är
i fråga om skatteomläggningen och bostadsbidragen. Motionen avstyrks.

28. Skatteomläggningen och ungdomsbostadsbidragen
(mom. 16)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "inriktning förverkligas" bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo63 (c) blir det vid ett riksdagens bifall till
centerpartiets partimotioner i skattefrågan inte erforderligt att förändra
ungdomsbostadsbidragen i så stor omfattning som förordas i propositionen.
Som anförs i den angivna motionen är det rimligt och motiverat
att dessa bidrag höjs med 35 % av den i propositionen föreslagna
höjningen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionens
yrkande 6 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen
detta till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande skatteomläggningen och ungdomsbostadsbidragen att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo63 yrkande 6
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

29. Bostadsbidrag till hushåll utan barn utan
begränsning till bidragstagarens ålder (mom. 17)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som
framgår" och slutar med "bidragstagarens ålder" bort ha följande
lydelse:

Som framgått tidigare i detta betänkande blir det vid ett bifall till
moderata samlingspartiets partimotioner i skattefrågan inte erforderligt
att införa bostadsbidrag till hushåll utan barn utan begränsning till
bidragstagarens ålder. Ett ökat bidragsberoende blir följden av regeringsförslaget.
En bättre ordning är att skattesystemet utformas så att
bidragsberoendet minskar.

1989/90:BoU21

Med hänvisning till vad nu och ovan i detta betänkande anförts
tillstyrker utskottet motion Bo62 (m) yrkande 2 och avstyrker propositionens
yrkande 1 och motion Bo63 (c) yrkande 6 de två sistnämnda
yrkandena såvitt nu är i fråga.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn utan begränsning
till bidragstagarens ålder

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo62 yrkande 1
avslår proposition 1989/90:144 yrkande 1 och motion
1989/90:Bo63 yrkande 6, de två sistnämnda yrkandena såvitt nu
är i fråga,

30. Bostadsbidrag till hushåll utan barn utan
begränsning till bidragstagarens ålder (mom. 17)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Som
framgår" och slutar med "bidragstagarens ålder" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Bo63 (c) och som framgått ovan blir det vid
ett riksdagens bifall till centerpartiets partimotioner i skattefrågan inte
erforderligt att förändra bostadsbidragen i så stor omfattning som
förordas i propositionen. Som anförs i den angivna motionen är det
rimligt och motiverat att dessa bidrag höjs med 35 % av den i
propositionen föreslagna höjningen.

Det nu anförda gäller även bostadsbidrag till hushåll utan barn utan
begränsning till bidragstagarens ålder. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av motionens yrkande 6 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad nu anförts om omfattningen av
dessa bostadsbidrag.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn utan begränsning
till bidragstagarens ålder

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo63 yrkande 6,
med anledning av proposition 1989/90:144 yrkande 1 och med
avslag på motion 1989/90:Bo62 yrkande 1, de två förstnämnda
yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

31. Bostadsbidrag enligt
ungdomsbostadsbidragsreglerna (mom. 18)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Beträffande den" och på s. 17 slutar med "detta förslag" bort ha
följande lydelse:

1989/90: BoU21

Vid ett bitall till motion Bo62 (m) saknas anledning att överväga om
bostadsbidrag till ungdomar utan barn skall kunna beräknas enligt
"äldrereglema" och vice versa. Enligt utskottets mening skall bostadsbidrag
till hushåll utan barn inte utgå efter utgången av år 1990.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande bostadsbidrag enligt ungdomsbostadsbidragsreglerna att

riksdagen avslår proposition 1989/90:144 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga och motion 1989/90:Bo67 yrkande 6,

32. Kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna avseende bostadsbidragen år 1991
(mom. 19)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Den
nuvarande1' och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Det förslag till bostadsbidrag för år 1991 som nu lagts fram måste
enligt utskottets mening betraktas som ett provisorium i avvaktan på
att nya bostadsbidrag anpassade till de verkliga bostadskostnaderna kan
börja utgå år 1992. I anslutning härtill bör även kostnadsfördelningen
för bostadsbidragen mellan stat och kommun ses över. Utgångspunkter
bör härvid vara att staten på sikt skall stå för hela bostadsbidragskostnaden.
Bl.a. mot bakgrund härav och med hänsyn till den övervältring
av kostnader på kommunerna som nu sker genom att generella subventioner
ersätts av bostadsbidrag bör staten ensam svara för den
fördyring som uppstår år 1991. I den utsträckning kommunernas
kostnader för bostadsbidragen för år 1991 överstiger dem för år 1990
bör sålunda staten kompensera kommunerna härför.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo67 yrkande 7 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
avseende bostadsbidragen år 1991

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo67 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Information om ungdomsbostadsbidragen (mom.

20, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Av boverkets"
och slutar med "kommande bidragsåret" bort ha följande lydelse:

1989/90:BoU21

Det är utskottets principiella uppfattning att ungdomsbostadsbidragen
bör avvecklas i enlighet med förslaget i motion Bo62 (m). Något
behov av information om dessa bidrag föreligger därmed inte. Motion
Bo237 (s) avstyrks sålunda.

34. Bostadsbidragen inför 1992 (mom. 21,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Vad i" och
slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets grundläggande uppfattning bör en plan utarbetas i
vilken bostadsbidragen stegvis ersätts med grundavdrag för barn och ett
lägre skattetryck m.m. i enlighet med förslagen i motionerna Bo62 (m)
och Bo233 (m). För merparten av bidragstagarna kommer därmed
bostadsbidragen successivt att ersättas med andra åtgärder. Barnfamiljer
skall inte samtidigt som de betalar skatt behöva uppbära inkomstprövade
bostadsbidrag. Utskottets ställningstagande i denna del låter sig inte
förenas med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo67 yrkande 5, varför det avstyrks.

35. Kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna avseende bostadsbidragen på längre sikt
(mom. 22)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Nyligen har" och slutar med "föreslagna tillkännagivandet" bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo67
bör den fördyring av kommunernas kostnader för bostadsbidragen som
uppkommer för år 1991 fullt ut täckas av staten. Med utnyttjande av
denna temporära lösning bör dock kostnadsfördelningen för bostadsbidragen
mellan stat och kommun ses över i sin helhet. Utgångspunkten
bör härvid vara att staten på sikt skall stå för hela bostadsbidragskostnaden.
I stället för att fortsätta den övervältring av kostnader från
staten till kommunerna som skett under senare år bör sålunda staten
successivt ta över det fulla ekonomiska ansvaret för bostadsbidragens
finansiering.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo67 yrkande 8 anfört om kostnadsfördelningen för bostadsbidragen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande kostnadsfördelningen mellan stalén och kommunerna
avseende bostadsbidragen på längre sikt
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo67 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU21

36. Bostadsbidrag och skattejämkning (mom. 26)

1989/90: BoU21

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Motsvarande yrkanden" och slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:

Det finns, som framhålls i de nu behandlade motionerna (c), starka
skäl som talar för att bostadsbidragssystemet måste förändras i grunden.
I enlighet med förslagen i motionerna bör sålunda dagens bostadsbidrag
ersättas med ett jämkningsförfarande inom skattesystemets ram.
De uppenbara olägenheter bl.a. i form av bristande överensstämmelse
mellan bidragsgrundande inkomst och verklig inkomst och de möjligheter
till fusk med bidragen som dagens system erbjuder skulle härvid
försvinna. Om nuvarande bostadsbidragsansökan omformas till en
"skattejämkningsansökan" skulle förenklingar för såväl den enskilde
som den administrativa apparaten uppkomma. Som ett exempel härpå
kan nämnas att den administrativa besparingen för den offentliga
sektorn kan uppskattas till omkring 500 milj.kr.

Det nu förordade systemet innebär i korthet att den bidragssökande
får en skatteminskning motsvarande beräknat bostadsbidrag. I samband
med beräkning av slutlig skatt justeras "skatteminskningen" till ett
exakt belopp i förhållande till då känd inkomst, bostadskostnad, familjeförhållanden
m.m. Har reduceringen varit för hög blir det "restskatt"
och om den varit för låg blir det återbäring.

Genom att i stort sett alla inkomsttagare skall deklarera och därmed
slutlig skatt skall beräknas torde merarbetet för skattemyndigheten
genom det "utvidgade" skattejämkningssystemet motsvara endast en
ringa del av nuvarande bidragshantering.

I sammanhanget bör poängteras att förslaget inte innebär en återgång
till de gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om en
skattereducering som helt styrs av de bidragsbestämmelser som riksdagen
kommer att besluta om.

Det finns enligt utskottets mening så stora fördelar med den nu
förordade ordningen att den bör införas snarast i enlighet med förslagen
i motionerna Bo63 (c) yrkande 7, Bo206 (c) och Bo249 (c)
yrkande 14. Riksdagens ställningstagande i denna del bör ges regeringen
till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande bostadsbidrag och skattejämkning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo63 yrkande
7, 1989/90:Bo206 och 1989/90:Bo249 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. En fortsatt förvärvslångivning (mom. 28)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Bakom
tillkomsten" och på s. 21 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:

De invändningar som riktades mot de s.k. förvärvslånen från företrädare
för moderata samlingspartiet och folkpartiet redan i samband
med att lånen infördes våren 1987 kan enligt bostadsutskottets mening
i allt väsentligt fortfarande resas. Som anförs i de nu behandlade
motionerna (m) och (fp) är långivningen dels prisdrivande, dels behäftad
med marginaleffekter. Vad som behövs för att ge alla barnfamiljer
möjlighet att välja en bostad efter sina behov är därför generella
insatser som kommer alla barnfamiljer till del. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om de goda möjligheter som i dag finns att
erhålla lån på kreditmarknaden till bl.a. förvärv av småhus.

Bostadsutskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen
i motionerna Bo62 yrkande 4, Bo64, Bo68 yrkande 4, Bo236
yrkande 1 f och Bo423 yrkande 26 om att förvärvslånen skall avvecklas.
Regeringens förslag om en förlängning av långivningen avstyrks.

deb att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande en fortsatt förvärvslångivning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo62 yrkande
4, 1989/90:Bo64, 1989/90:Bo68 yrkande 4, 1989/90:Bo236 yrkande
1 f och 1989/90:Bo423 yrkande 26 samt med avslag på
proposition 1989/90:144 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

38. Förvärvslån vid förvärv av bostadsrätt (mom. 29,
motiveringen)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "De skäl" och slutar med
"hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Det är utskottets principiella uppfattning att förvärvslånen bör avvecklas
i enlighet med förslagen i motioner (m) och (fp). Anledning
saknas därför att utvidga långivningen i enlighet med förslaget i
motion Bo65 (mp) yrkande 2, varför det avstyrks.

39. Förvärvslån vid förvärv av bostadsrätt (mom. 29)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "De
skäl" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets framställning ovan syftar förvärvslånen
till att ge också barnfamiljer med låga inkomster möjlighet att efterfråga
och fa tillgång till större bostäder. Den av boverket genomförda

1989/90:BoU21

utvärderingen av långivningen visar också att den i betydande utsträckning
haft sin avsedda verkan. Ett inte oväsentligt antal barnfamiljer
har med hjälp av förvärvslånen kunnat skaffa sig en bättre och
rymligare bostad. Samtidigt finns det naturligtvis fortfarande ett stort
antal barnfamiljer som bor alltför trångt eller på andra sätt mindre
lämpligt. För att ytterligare främja möjligheterna för dessa familjer att
förbättra sin bostadsstandard bör enligt utskottets mening förvärvslånen
utsträckas till att omfatta också bostäder med bostadsrätt i enlighet
med förslaget i motion Bo65 (mp). Det är naturligtvis inte så att
bostäder lämpliga för barnfamiljer bara finns i ägda småhus. Inte minst
neutralitetsskäl talar sålunda för att också bostadsrätter bör omfattas av
förvärvslånen. En ovillkorlig förutsättning för att lån skall kunna utgå

i dessa fall är dock att den förvärvade bostadsrätten omfattas av
hembud.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo65 (mp) yrkande 2
anfört om förvärvslån vid förvärv av bostadsrätter bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande förvärvslån vid förvärv av bostadsrätt
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo65 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Statliga lån vid köp av permanentbostäder (mom.
31)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även
i" och på s. 22 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo557 (m) har konkurrensen och trycket
från fritidsintressena orsakat många problem i våra kust- och skärgårdssamhällen.
Det kanske allvarligaste problemet är den avfolkning
som blir en följd av att allt fler bostäder köps upp av fritidsboende.
Den bofasta befolkningen har inte tillräcklig köpkraft för att kunna
förvärva fastigheter som blir till salu. De trängs härigenom alltmer
bort från kusten och kustsamhällena. Vad som behövs är därför
åtgärder som på olika sätt säkrar de permanentboendes möjligheter att
bo kvar i de samhällen som är utsatta för ett starkt tryck från
fritidsintressena. Det gäller dels att ställa mark till förfogande för såväl
ny permanentbebyggelse som fritidsbebyggelse, dels att ge den bofasta
befolkningen samma lånemöjligheter vid köp av befintliga hus som vid
nybyggnad. De förordade lånen bör bara utgå till på orten mantalsskrivna
eller till personer som i samband med förvärvet skriver sig där.
Flyttar låntagaren från den aktuella orten eller fastigheten skall lånen
sägas upp.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motion Bo557 (m) yrkande
10 anfört om införandet av lån för bofast befolkning vid förvärv av
bostadsfastigheter i skärgårdsområden och kustsamhällen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: Bo U 21

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande statliga lån vid köp av permanentbostäder
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo557 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

41. Avveckling av hyresrabatterna,
återflyttningsbidragen och nybyggnadsbidragen (morn.
33)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson
(m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Gemensamt för" och på s. 23 slutar med "och nybyggnadsbidragen"
bort ha följande lydelse:

När förslag om införande av såväl hyresrabatterna som återflyttningsbidragen
och nybyggnadsbidragen förelädes riksdagen riktades
invändningar häremot i motioner från m, fp och c. Vad som i dessa
motioner anförts äger enligt bostadsutskottets mening fortsatt giltighet.
Det finns sålunda inga påtagliga tecken på att de aktuella stödformerna
på något avgörande sätt skulle ha påverkat de obalanser som finns på
dagens bostadsmarknad. Vad som behövs för att komma till rätta med
dessa problem är inte nya subventioner utan åtgärder av ett betydligt
mera grundläggande slag. Subventionerna kan enligt bostadsutskottets
mening dessutom verka kostnadshöjande genom att de minskar priskänsligheten.

Med hänvisning till det ovan anförda och mot bakgrund av behovet
av besparingar på statsbudgeten bör enligt bostadsutskottets mening
hyresrabatterna, återflyttningsbidragen och nybyggnadsbidragen avvecklas
fr.o.m. den 1 juli 1990. Vad utskottet nu med anledning av
motionerna Bo63 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga och Bo68 (m)
yrkandena 8—10 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande avveckling av hyresrabatterna, återflyttningsbidragen
och nybyggnadsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo63 yrkande
5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1989/90:Bo68
yrkandena 8—10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90: BoU21

42. Avveckling av ungdomsbostadsstödet (mom. 34) 1989/90:BoU21

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson
(m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är ungdomsbostadsstödet ännu ett exempel
på hur regeringen genom stimulanser och punktinsatser försöker komma
till rätta med grundläggande obalanser på bostadsmarknaden. Ungdomsbostadsstödet
har knappast inneburit att några nya lägenheter
tillkommit. Vad som behövs är i stället genomgripande åtgärder som
ger verkliga förbättringar och som innebär att grunden läggs för en
bostadspolitik med en helt ny inriktning. Genom att skapa en fungerande
bostadsmarknad löser man också ungdomens bostadsfråga på det
bästa sättet.

Med hänvisning till det nu anförda förordar utskottet att ungdomsbostadsstödet
avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1990 i enlighet med vad som
föreslås i motionerna Bo63 (c) yrkande 5 såvitt nu är i fråga och Bo68
(m) yrkande 7. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande avveckling av ungdomsbostadsstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo63 yrkande
5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1989/90:Bo68
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

43. Den s.k. § 33-ersättningen (mom. 35)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet har vid" och på s. 24 slutar med "med ombyggnadslångivningen"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo63 (c) måste en ekonomisk prioritering
göras för att möjliggöra mer offensiva insatser på bostadsområdet. För
att frigöra medel för mera framåtriktade och effektiva insatser bör
därför de s.k. § 33-ersättningarna avvecklas i enlighet med förslaget i
motionens yrkande 5 såvitt nu är i fråga. Motionsyrkandet tillstyrks.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande den s.k. § 33-ersättningen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo63 yrkande 5
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

44. Boendemiljöbidrag m.m. (mom. 36,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Bostadsutskottet
delar" och på s. 25 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Som tidigare framhållits i motioner (m) bör erforderliga förnyelseåtgärder
finansieras utan statligt stöd. Förbättringar av boendemiljön är
ofta företagsekonomiskt lönsamma att vidta eftersom de ökar ett bostadsområdes
attraktionsvärde. Genom att förnyelsebidragen avvecklades
den 1 juli 1989 har bostadsföretagen givits ett större eget ansvar för
fattade beslut, och de stimuleras härigenom att finna varaktiga lösningar
för framtiden. På sikt kommer dessutom bostadsföretagen att genom
skattefria avsättningar till fastighetsanknutna underhållsfonder att helt
kunna finansiera förnyelse- och ombyggnadsåtgärder utan någon som
helst statlig subvention eller någon statlig inblandning. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill motionerna Bo210 (s) och Bo212 (s).

45. Boendemiljöbidrag m.m. (mom. 36)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Bostadsutskottet delar" och på s. 25 slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:

Redan i samband med att beslutet om en avveckling av förnyelsebidragen
fattades restes i en reservation (vpk, mp) invändningar häremot.
Dessa invändningar står fast. Det finns fortfarande ett stort antal
bostadsområden runt om i landet där den yttre miljön är sådan att
omfattande och omedelbara åtgärder är av nöden. I spåren av miljonprogrammets
bostadsproduktion har följt ett stort antal undermåliga
bostadsmiljöer som inte är möjliga att upprusta utan statligt stöd.

Till beslutet om en avveckling av de nu aktuella bidragen var knutet
ett tillkännagivande till regeringen (1988/89:BoU7 s.85) om att behovet
av olika åtgärder i syfte att förbättra både den fysiska och den sociala
miljön kvarstod i många bostadsområden. Enligt tillkännagivandet
borde formerna för samhällets fortsatta stöd till bostadsområden med
bl.a. sociala problem därför ses över i syfte att finna en lämplig
ersättning för förnyelsebidragen. Utskottet tvingas dock konstatera att
riksdagens tillkännagivande på denna punkt ännu efter mer än ett år
inte föranlett någon som helst åtgärd från regeringens sida. Det bör
enligt utskottets mening mot bakgrund härav ånyo uppdras åt regeringen
att utan dröjsmål återkomma till riksdagen med ett förslag till
statligt stöd för förnyelseåtgärder.

Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motionerna Bo210 (s)
och Bo212 (s) anfört om ett nytt statligt stöd till förnyelseåtgärder
m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:BoU21

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande boendemiljöbidrag m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo210 och
1989/90:Bo212 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

46. Anslag (mom. 37)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10, 14, 37, 41
och 42

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "anslag tillstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motionsförslag (m) om avveckling av
räntebidragen för vissa årgångar, ändrade räntebidragsregler i vissa Eall,
avveckling av förvärvslånen samt av vissa selektiva stöd m.m. Med
hänvisning härtill kan även anslaget till räntebidrag minskas med ett
belopp som motsvarar den besparing som uppkommer vid ett genomförande
av de nu aktuella motionsförslagen. Räknat för helår kan den
totala besparingen beräknas till 1 685 milj.kr. För budgetåret 1990/91
uppgår besparingen till 300 milj.kr. Med anledning av vad som nu
förordats och med anledning av regeringens förslag samt förslaget i
motion Bo63 (c) bör sålunda anslaget till räntebidrag föras upp med
22 250 milj.kr. Motion Bo249 (c) avstyrks.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande anslag

att riksdagen med med anledning av regeringens förslag i proposition
1989/90:144 yrkande 6 och motion 1989/90:Bo63 yrkande
5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, samt med avslag på motion
1989/90:Bo249 yrkande 12 till Räntebidrag m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 22 250 000 000 kr.,

47. Anslag (mom. 37)

linder förutsättning av bifall till reservationerna 37, 41, 42 och 43

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "anslag tillstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt de motionsförslag som ligger till grund
för anslagsberäkningen i motion Bo63 (c) yrkande 5 såvitt nu är i
fråga. Motionen tillstyrks med hänvisning härtill även i vad avser
anslag. Regeringens förslag samt förslaget i motion Bo249 (c) yrkande
12 avstyrks.

1989/90: BoU21

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo63 (c) yrkande 5,
detta yrkande såvitt nu är i fråga, och med anledning av regeringens
förslag i proposition 1989/90:144 yrkande 6 samt motion
1989/90:Bo249 yrkande 12 till Räntebidrag m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 22 365 000 000 kr.,

48. Riksdagens revisorers förslag (mom. 38,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det kan" och
på s. 30 slutar med "därför undvaras" bort ha följande lydelse:

Riksdagens revisorer har vid sin granskning kunnat konstatera en
rad olyckliga följder av den statliga bostadspolitiken sedan bostadsförbättringsprogrammet
infördes år 1983. Kritiken gäller brist på långsiktighet,
ryckighet i beslutsfattandet och vid upprepade tillfillen ändrade
bidrags- och lånevillkor. Detta uppges ha lett till omfattande problem
för byggare, bostadsförvaltare m.fl. Motsvarande kritik har löpande
framförts i motioner från moderata samlingspartiet under ett flertal år.

I motion Bo53 (m), väckt med anledning av revisorernas förslag,
konstateras också att revisorernas granskning bekräftat riktigheten i
denna kritik.

Även bostadsutskottet instämmer i kritiken mot bostadsförbättringsprogrammets
innehåll och genomförande. Granskningen bekräftar att
programmet är ett uttryck för en i grunden felaktig politik vad avser
förnyelsen av vårt bostadsbestånd. De omfattande bidrags- och subventionssystemen
på detta område har lett fram till de problem som
revisorerna kunnat registrera. Regeringen har ansett sig tvungen att
föreslå kraftiga förändringar i lånevillkoren och olika förmer av rambegränsningar
för att komma till rätta med de obalanser som blivit
följden av tidigare beslutade låne- och bidragsvillkor. Dessa nya beslut
leder i sin tur till nya obalanser osv.

Slutsatsen av granskningen måste mot denna bakgrund bli att ett
långsiktigt och stabilt system för bostadsförnyelsen behöver införas som
inte bygger på kortsiktiga subventioner av olika åtgärder. Det nuvarande
bostadsförbättringsprogrammet bör således snarast avvecklas och
ersättas av skatteregler som möjliggör för de enskilda fastighetsägarna
att genomföra löpande underhåll och periodiska förbättringsåtgärder
utan statliga subventioner. Ett sådant system som bygger på skattefria
avsättningar till reparationsfonder föreslås i bl.a. motion Bo53 (m).
Utskottet återkommer nedan till denna fråga.

Vad gäller de förslag till förändringar som revisorerna lägger fram i
sin rapport kan konstateras att dessa utgår från uppfattningen att
bostadsförbättringsprogrammet skall finnas kvar även efter år 1993.
Med det ställningstagande som utskottet ovan redovisat saknas således
skäl att närmare överväga dessa förslag. Det bör dock framhållas att

1989/90: BoU21

behovet av långsiktighet i villkoren för bostadsförnyelsen knappast
tillgodoses genom de åtgärder av administrativ natur m.m. som revisorerna
förordat.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet riksdagens
revisorers förslag angående 1983 års bostadsförbättringsprogram. Även
motion Bo54 (vpk) avstyrks eftersom den innehåller förslag med
samma principiella inriktning som förs fram av revisorerna.

49. Riksdagens revisorers förslag (mom. 38,
motiveringen)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det kan" och slutar
med "statliga bostadspolitiken" bort ha följande lydelse:

Den kritik som framförs av revisorerna avseende ryckigheten i
genomförandet av bostadsförbättringsprogrammet finner utskottet i huvudsak
vara berättigad och välmotiverad. Bostadsförbättringsprogrammet
led från början av en rad allvarliga svagheter. Programmet saknade
samband med andra stadsförnyande åtgärder. Utformningen av
stödvillkor m.m. har medfört alltför genomgripande ombyggnader.
Kraven på bostadssubventioner har ökat och utvidgats till att även gälla
det löpande underhållet. Vidare har inriktningen på programmet vid
flera tillfällen inneburit att regeringen sett sig tvungen att drastiskt
ändra stödvillkoren och införa olika former av rambegränsningar m.m.
Som revisorerna framhåller har en så kortsiktig och inkonsekvent
politik givetvis inneburit problem för aktörerna på bostadsmarknaden.

Som framhålls i motion Bo55 (fp) borde således bostadsförbättringsprogrammet
redan från början givits en annan inriktning. Bostadsförnyelsen
bör ske utifrån en långsiktigt hållbar strategi och inte styras av
olika administrativa begränsningar. Utgångspunkten för förnyelsearbetet
bör vara att ombyggnader skall ske varsamt och med stor hänsyn
till de boendes önskemål. Utskottet kommer nedan närmare överväga
förslag om skattebefriade reparationsfonder samt formerna för stödet
till bostadsförbättring i övrigt. Först redovisas dock utskottets överväganden
med anledning av revisorernas förslag till förändringar i bostadförbättringsprogrammet
m.m.

50. Riksdagens revisorers förslag (mom. 38)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det
kan" och slutar med "statliga bostadspolitiken",

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med
"Revisorerna framhåller" och på s. 30 slutar med "nytt bostadsfinansieringssystem"
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stora delar i revisorernas kritik mot den av
regeringen förda politiken vad avser förnyelsen av bostadsbeståndet.
Olika, ofta motverkande, åtgärder har avlöst varandra i en strid ström.
Villkoren för bostadslån har vid flera tillfällen kraftigt förändrats.

1989/90: BoU21

Olika stödformer har introducerats, för att kort tid därefter avskafiEas.
Inte minst ombyggnadsverksamheten har drabbats av dessa ständiga
kursändringar.

En inkonsekvent och ryckig bostadspolitik har således medverkat
till de obalanser som i dag finns på bostadsmarknaden. Detta gäller
inte minst de regionala obalanserna som snarast har förstärkts under
den tid som bostadsförbättringsprogrammet har varit i kraft. Resultatet
av den förda politiken har blivit växande bostadsbrist, stigande produktionskostnader
och ökande boendekostnader. Vad som nu krävs är
långsiktigt hållbara åtgärder som tar fasta på bostadsproblemen i hela
landet.

Vad gäller revisorernas förslag om kunskapsunderlaget för bostadsförnyelsen
instämmer utskottet i att ytterligare insatser på detta område
är angelägna. Forskningen om hur man i framtiden undviker
tekniska och andra problem som kräver ombyggnadsåtgärder bör således
förstärkas. Tekniska lösningar som står i överenstämmelse med ett
miljöanpassat och ekologiskt utformat boende bör därvid eftersträvas.
Även kunskapsredovisningar av hur förbättringsåtgärderna sammantaget
bör utföras behöver utarbetas. Inriktningen på dessa redovisningar
bör vara att framhålla möjligheterna till varsamma förnyelseåtgärder.

Vad utskottet anfört om ryckigheten i bostadspolitiken och behovet
av ett bättre kunskapsunderlag för bostadsförnyelsen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Vad i övrigt anförts i
revisorernas förslag bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande riksdagens revisorers förslag
att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1989/90:13 och med avslag på motion 1989/90:Bo54 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. Riksdagens revisorers förslag (mom. 38)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "därför undvaras" bort ha följande lydelse:

Vad hittills anförts innebär att utskottet inte är berett att helt ställa
sig bakom de av revisorerna föreslagna förändringarna i bostadsförbättringsprogrammet.
En ökad kommunal medverkan och en bättre samordning
mellan bygglov- och låneprövning kan uppnås på andra sätt
än genom den av revisorerna förordade administrativa förändringen.
Bostadsutskottet tillstyrker i stället den i motion Bo54 (vpk) föreslagna
lösningen, dvs. att bygglovplikten utsträcks till att gälla alla subventionerade
åtgärder. Detta skulle medföra att det kommunala inflytandet
garanteras genom byggnadsnämndens tekniska granskning. Själva lånebesluten
skulle då kunna ligga kvar hos den statliga låneförvaltningen.
Alla försök att balansera mellan bygglov och låneansökningar blir med

1989/90: BoU21

5 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 21

en sådan lösning meningslösa. Hyresgästinflytandet över bostadsförnyelsen
ökar genom att hyresgästintyget blir ett obligatoriskt villkor för
alla subventioner.

Vad gäller revisorernas förslag om förändringar i det administrativa
förfarandet kan utskottet instämma i att det finns ett behov av att
precisera gränsen mellan underhåll och ombyggnad samt att utveckla
formerna för ett lagstadgat underhåll. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla den översyn av det ekonomiska stödet till förbättringar
av bostäder som boverket nyligen presenterat. Denna översyn utgår till
skillnad från revisorernas granskning från ett konsumentperspektiv
och leder därigenom fram till delvis andra slutsatser om nödvändiga
fö ränd ringsåtgärder. Boverket skisserar i sin rapport utgångspunkterna
för ett helt nytt ekonomiskt stödsystem för ombyggnad och andra
förbättringsåtgärder. Oetta förslag anser bostadsutskottet kan tas som
utgångspunkt för de förändringar i bostadsförbättringsprogrammet som
behöver genomföras. Det fortsatta programmet för bostadsförbättringar
bör således tydligt inriktas mot underhåll och varsam upprustning på
de boendes villkor. Ombyggnad skall ses som en undantagsåtgärd.

Utskottet anser att regeringen bör ges i uppdrag att överväga de
närmare förändringar av olika författningar m.m. som behöver genomföras
inom bostadsförbättringsprogrammet och återkomma till riksdagen
med förslag i frågan. Vad utskottet ovan anfört med anledning av
riksdagens revisorers förslag och motion Bo54 (vpk) bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande riksdagens revisorers förslag
att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1989/90:13 samt motion 1989/90:Bo54 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

52. Riksdagens revisorers förslag (mom. 38)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det
kan" och på s. 30 slutar med "därför undvaras" bort ha följande
lydelse:

Riksdagens revisorer har enligt utskottets mening redovisat en väl
genomförd granskning av bostadsförbättringsprogrammet. Utskottet instämmer
i huvudsak i den kritik som riktas mot olika beslut som
förändrat förutsättningarna för den pågående ombyggnadsverksamheten.
Det är således betänkligt att villkoren för bostadsförnyelsen under
programmets löptid så kraftigt förändrats vid olika tidpunkter. Dessa
beslut har påtagligt försvårat planeringen av olika ombyggnadsprojekt
och medfört behov av omprojekteringar eller i vissa fall helt stoppat
planerade förnyelseåtgärder. I det fortsatta arbetet med att bevara
bostadsbeståndet bör därför behovet av långsiktighet väga tyngre än

1989/90: BoU21

hittills och eventuella behov av förändringar i stödsystemen noga vägas
mot de negativa konsekvenser dessa kan få i det praktiska förnyelsearbetet.

Utskottet kan också ställa sig bakom flertalet av de förslag till
förändringar av bostadsförbättringsprogrammet m.m. som revisorerna
lägger fram. En översyn av stödet till bostadsförbättringsåtgärderna bör
genomföras med den inriktning som revisorerna förordat.- En viktig
fråga i denna översyn blir således att överväga formerna för en ökad
kommunal medverkan i förnyelsearbetet. Som revisorerna anför bör
stora fördelar kunna vinnas om både handläggningen och besluten om
lån och bidrag till bostadsförbättring kan ske på kommunal nivå. En
sådan ordning möjliggör också en bättre samordning mellan bygglovprövning
och låneprövning.

Vad gäller de förslag som revisorerna har beträffande förändringar i
det administrativa förfarandet instämmer utskottet i att handläggningsrutinerna
vid låneprövningen måste förenklas. Bl.a. bör handläggningsordningen
göras om så att standardkraven enligt PBL inte skall behöva
prövas även för lånebesluten. Vidare är det som revisorerna anför
tveksamt om det fordras särskilda tillämpningsföreskrifter till PBL när
det gäller ombyggnadsfall. Kraven på varsamhet tas sannolikt bättre till
vara om åtgärderna helt kan anpassas till förutsättningarna i resp.
byggnad utifrån PBLs allmänna regler.

Samhällets stöd till ombyggnad resp. underhåll skiljer sig väsentligt.
Detta förhållande har ibland varit styrande på så sätt att onödigt
omfattande åtgärder vidtagits i syfte att uppnå bättre stödvillkor. Som
revisorerna föreslår är det angeläget att se över gränsen mellan underhåll
och ombyggnad samt att utveckla formerna för ett lagstadgat
underhåll. Även övriga frågor angående det administrativa förfarandet
som revisorerna behandlat bör bli föremål för överväganden i den
förordade översynen.

Slutligen tar revisorerna upp frågan om kunskapsunderlaget för den
pågående bostadsförnyelsen och föreslår att forskningen avseende underhåll,
förnyelse och ombyggnad i olika avseenden förbättras. Utskottet
delar dessa synpunkter. BFR bör således i samarbete med bl.a.
boverket ges i uppdrag att initiera forskningsprojekt och fullskaleexperiment
på strategiska områden. Enligt utskottets mening är det därvid
angeläget att ett bättre kunskapsunderlag tas fram om olika former av
ekologiskt anpassad bostadsförnyelse och hälsosanering av den byggda
miljön. Varsamhet och boendemedverkan bör ges hög prioritet. Erfarenheterna
från FoU-arbetet bör löpande ges spridning och tillämpas i
det praktiska förnyelsearbetet.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av riksdagens revisorers
förslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta
innebär att även vad i motion Bo54 (vpk) föreslagits till viss del får
anses vara tillgodosett.

1989/90: BoU21

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande riksdagens revisorers förslag

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1989/90:13 samt med avslag på motion 1989/90:Bo54 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. Skattebefriade reparationsfonder (mom. 39)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och Ingrid
Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet har" och på s. 31 slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

Genom den s.k. tapetreformen har en möjlighet öppnats för många
hyresgäster att utöva ett praktiskt inflytande över underhållet i den
egna lägenheten. Som påpekas i motion Bo419 (c) yrkande 2 har dock
detta utökade inflytande främst gällt i det allmännyttiga bostadsbeståndet.
På grund av bl.a. reglerna för beskattning av privatägda hyresfastigheter
finns det risk för att hyresgästerna i detta bostadsbestånd
utestängs från möjligheten att påverka sin egen lägenhets utseende och
hyra.

Bostadsutskottet anser att alla hyresgäster som så önskar bör få
möjlighet att utöva ett inflytande över sitt boende genom ett hyresgäststyrt
lägenhetsunderhåll. En förutsättning för detta är sannolikt att
skattelagstiftningen för privata hyresfastigheter ändras. Privata fastighetsägare
bör därför ges rätten att skattefritt fondera medel till underhåll
av lägenheterna. Fondmedlen bör följa lägenheten och hyresgästen
ges möjlighet till inflytande över lägenhetsunderhållet på samma sätt
som i dag gäller i många allmännyttiga fastigheter.

Som framhålls i motion Bo55 (fp) kommer ett system med underhållsfonder
på sikt att minska behovet av statliga lån och bidrag till
förnyelseåtgärderna i bostadsbeståndet. På detta sätt ökar också fastighetsägarens
ansvar för att fastigheten löpande hålls i ett så gott skick att
onödigt omfattande om byggnadsåtgärder kan undvikas. Underhållsfonderna
torde härigenom bidra till att underhåll och förnyelse kan ske
med större varsamhet.

Bostadsutskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag om underhållsfonder i enlighet med vad som nu
förordats med anledning av motionerna Bo55 (fp) såvitt nu är i fråga
och Bo419 (c) yrkande 2. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Även vad som i motionerna Bo53 (m), Bo68
(m) yrkande 5 och Bo403 (m) yrkande 16 förordats om skattebefriade
underhållsfonder torde till stor del låta sig förenas med utskottets
ovanstående ställningstagande.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande skattebefriade reparationsfonder

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo53,
1989/90:Bo55, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo68

1989/90: BoU21

yrkande 5, 1989/90:Bo403 yrkande 16 och 1989/90:Bo419 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

54. Skattebefriade reparationsfonder (mom. 39)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Utskottet har" och på s. 31 slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

För att komma till rätta med bl.a. de brister i bostadsförbättringsprogrammet
som revisorerna har konstaterat i sin granskning behövs
enligt utskottets mening en ny långsiktig politik vad gäller villkoren
för förvaltning och förnyelse av våra bostäder. Vad som krävs är ett
system med fasta spelregler som kan fungera under lång tid och som
gör det möjligt att finansiera såväl det kortsiktiga som det långsiktiga
fastighetsunderhållet ur hyresinkomsterna från resp. fastighet. Förslag
med denna inriktning läggs fram i moderata samlingspartiets partimotion
Bo403 samt i motionerna Bo53 (m) och Bo68 (m). Bostadsutskottet
instämmer i dessa förslag och förordar således att ROT-programmets
nuvarande låne- och bidragssystem ersätts med en rätt för fastighetsägare
att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder.

Fonderna skall vara fastighetsanknutna och medel skall endast kunna
lyftas för renovering och modernisering av fastigheten. Härigenom
stimuleras en långsiktig planering av fastighetens underhåll samtidigt
som det skapas ett finansiellt utrymme för att genomföra planerade
åtgärder. Ett system med reparationsfonder leder till att hyreshöjningarna
kan hållas tillbaka i renoverade fastigheter och blir dessutom
billigare för staten än dagens kraftigt subventionerade system. I takt
med att fonderna byggs upp kan räntebidragssystemet för ombyggnader
och underhåll avskaffas.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till de förslag som
förts fram i moderata samlingspartiets partimotion Bo403 yrkande 16
och i motionerna Bo53 (m) och Bo68 (m) yrkande 5. Utskottets
ställningstagande innebär även att vad som i motionerna Bo55 (fp)
såvitt nu är i fråga och Bo419 (c) yrkande 2 föreslagits om skattebefriade
reparationsfonder till viss del får anses vara tillgodosett. Utskottets
överväganden i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande skattebefriade reparationsfonder
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo53,
1989/90:Bo55, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo68
yrkande 5, 1989/90:Bo403 yrkande 16 och 1989/90:Bo419 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: BoU21

55. Formerna för stödet till bostadsförbättring (mom.
40)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och Ingrid
Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Synpunkter som" och slutar med "bostadsförbättring avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Bo55 (fp) om att
bostadsförnyelsen bör ske med stor varsamhet och med hänsyn till de
boendes önskemål. För att ge berörda hyresgäster större möjlighet att
påverka omfattningen av en ombyggnad bör därför hyresgästintyget
utfärdas av de boende och inte av en hyresgästorganisation. Ombyggnader
inne i en lägenhet skall normalt förutsätta lägenhetsinnehavarens
tillstånd.

Utskottet tillstyrker även förslagen om att räntestödet för underhåll
av miljonprogrammets årgångar skall avskaffas. Vad utskottet anfört i
denna fråga med anledning av motion Bo5S (fp) såvitt nu är i fråga
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det bör
ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till
författningsförändringar m.m.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande formerna för stödet till bostadsförbättring
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo55 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilda yttranden

l.Ett nytt bostadsfinansieringssystem

Eva Goés (mp) anför:

I skilda sammanhang har regeringen anmält sin avsikt vara att våren
1990 överlämna en proposition till riksdagen om ett nytt bostadsfinansieringssystem.
Bl.a. angavs i den reviderade propositionsförteckningen
daterad den 1 mars 1990 att en proposition om bostadsfinansiering
m.m. avsågs lämnas till riksdagen den 6 april 1990.

Mot bakgrund av gjorda utfästelser från regeringen valde företrädarna
för miljöpartiet de gröna i riksdagen att inte motionera i frågan
under allmänna motionstiden 1990.

I det läge som nu uppkommit finns det anledning att kritisera
regeringen för dröjsmålet med att avlämna propositionen. Det är
emellertid inte meningsfullt att i motioner nu aktualisera frågan om
bostadsfinansieringssystemets utformning på längre sikt.

1989/90: BoU21

2. Statliga lån vid köp av permanentbostäder

1989/90: BoU21

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fjp) anför:

Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning att vi i dag har en sådan
kreditmarknad att det inte erfordras några särskilda statliga lån vid köp
av permanentbostäder i enlighet med förslaget i motion Bo557 (m).
Med avseende på de problem som finns för den bofasta befolkningen
på vissa orter att i konkurrens med de fritidsboende förvärva bostäder
för permanentboende kan det dock enligt vår mening bli aktuellt med
andra åtgärder. Det kan emellertid inte under några omständigheter
bli fråga om en förvärvslagstiftning av t.ex. den art som nu övervägs i
regeringskansliet. De principiella invändningar som enligt vår mening
kan riktas mot denna typ av lagstiftning innebär att de uppkomna
problemen måste lösas i annan ordning.

Utskottets
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 1, 7, 9, 10, 14, 15, 19, 20, 27 och 29 §§ lagen
(1988: 786) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Inledande bestämmelser
1§

Varje kommun skall enligt be- Vaije kommun skall enligt bestämmelserna
i denna lag lämna stämmelsema i denna lag lämna

bostadsbidrag till barnfamiljer och bostadsbidrag till barnfamiljer och

till vissa hushåll utan barn. Korn- till hushåll utan barn. Kommunerna

munema har rätt till statsbidrag till har rätt till statsbidrag till sina kost sina

kostnader. nader.

Bidragsberättigade familjer och hushill

Hushåll utan barn
7 §

Bostadsbidrag lämnas till den
som

1. har fyllt 18 år,

2. är kyrkobokford inom kommunen
och

3. där bor i en bostad som denne
äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.

Bostadsbidrag lämnas till den

som

1. har fyllt 18 år men inte är äldre
än 28 dr,

2. är kyrkobokförd inom kommunen
och

3. där bor i en bostad som han
äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.

Bidrag lämnas till utgången av
det kalenderår dd bidragssökanden
eller dennes make fyller 28 år.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens
egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera hushåll,
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

Barrfamiljer

9 §

Bostadsbidrag lämnas med lägst
det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 19 och 20 §§, om den bidragsgrundande
inkomsten inte
överstiger 63 000 kronor. Om den
bidragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet

Bostadsbidrag lämnas med lägst
det bidragsbelopp som följer av 19
och 20 §§, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger
81 000 kronor. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 20

1989/90:BoU21

Bilaga

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

minskas med 20 procent av den
överskjutande inkomsten.

procent av den överskjutande inkomsten.

10 §

Med bidragsgnindande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till stadig inkomstskatt äret före bidragsåret med de
tillägg som följer av 11-13 §§. I fråga om makar skall bådas sammanräknade
inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgnindande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad inkomst
för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna av förvärvsarbete
har ändrats väsentligt i förhållande
till motsvarande inkomster enligt
taxeringen till statlig inkomstskatt
året före bidragsåret och det står
klart att inkomständringen kommer
att bestå under bidragsåret.

Har inkomsten av förvärvsarbete
ändrats väsentligt i förhållande till
motsvarande inkomst enligt taxeringen
till statlig inkomstskatt året
före bidragsåret och står det klart att
inkomständringen kommer att bestå
under bidragsåret, skall den bidragsgrundande
inkomsten dock ändras i
motsvarande män.

Om det inte finns några uppgifter
från taxeringen, skall bidragets storlek
bestämmas med hänsyn till en
beräknad inkomst för bidragsåret.

Hushåll utan barn
14 §

Bostadsbidrag lämnas med lägst
det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 21 §, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger
27 000 kronor för en ensamboende
och 38 000 kronor för makar. Om
den bidragsgnindande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet minskas
med en tredjedel av den överskjutande
inkomsten.

Är bidragssökanden och dennes
make under b idrag säre t under 29 år
lämnas bostadsbidrag med lägst det
belopp som följer av 21 § första
stycket, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger 31 000
kronor för en ensamboende och
44 000 kronor för makar. Om den
bidragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet
minskas med en tredjedel av den
överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller dennes
make fyllt 29 år eller uppnår någon
av dem denna ålder under bidragsåret
lämnas bostadsbidrag med lägst
det bidragsbelopp som följer av
21 § andra stycket, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger
66 000 kronor. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 10
procent av den överskjutande inkomsten.

1989/90:BoU21

Bilaga

Nuvarande lydelse

Utskonets förslag

Har bidragssökanden rätt till
bostadsbidrag enligt första stycket
lämnas bidrag enligt andra stycket,
om sökanden begär det och det är
förmånligare för denne.

Har bidragssökanden rätt till
bostadsbidrag enligt andra stycket
lämnas bidrag enligt första stycket
om sökanden begär det och det är
förmånligare för denne och under
förutsättning att sökanden eller
dennes make uppbär studiemedel.

15 §

Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt äret före bidragsåret med det
tillägg som följer av 16 §. I fråga om makar skall bädas sammanräknade
inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna har ändrats väsentligt
i förhållande till de inkomster
som avses i första stycket.

Har inkomsten av förvärvsarbete
ändrats väsentligt i förhållande till
motsvarande inkomst enligt taxeringen
till statlig inkomstskatt året
före bidragsåret, skall den bidragsgrundande
inkomsten dock ändras i
motsvarande mån.

Om det inte finns några uppgifter
från taxeringen, skall bidragets storlek
bestämmas med hänsyn till en
beräknad inkomst för bidragsåret.

Bostadsbidragets belopp

Barnfamiljer
19 §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronor för familjer
med ett barn,

530 kronor för familjer med tvä
barn,

795 kronor för familjer med tre
barn,

660 kronor för familjer med fyra
barn,

265 kronor för familjer med fem
eller flera barn, samt

2. med 80 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
överstiger 1 000 kronor men inte

Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 1 000 kronor samt

2. med 75 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
för

1989/90; BoU21

Bilaga

Nuvarande lydelse

Utskonets förslag

2 400 kronor för familjer med ett
eller tvä barn,

2 600 kronor för familjer med tre
eller fyra barn,

3 125 kronor för familjer med
fem eller flera barn.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i forsta stycket

2, lämnas bostadsbidrag med 60
procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp till

2 600 kronor för familjer med ett
barn,

2 900 kronor för familjer med två
barn,

3 200 kronor för familjer med tre
barn,

3 500 kronor för familjer med
fyra barn,

3 800 kronor för familjer med
fem eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt an bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

familjer med ett barn överstiger
1 800 kronor men inte 2 400 kronor,

familjer med två barn överstiger
1 500 kronor men inte 2 800 kronor,

familjer med tre eller flera barn
överstiger 1 200 kronor men inte
3 200 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i första stycket
2, lämnas bostadsbidrag med 50
procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp till

3 500 kronor för familjer med ett
barn,

4 000 kronor för familjer med två
barn,

4 500 kronor för familjer med tre
eller flera barn.

20!

Bostadsbidrag enligt 19 § första
stycket 1 lämnas endast för barn
som avses i 3 § första stycket 1 och

2. Om föräldrarna inte bor tillsammans
men har gemensam vårdnad
om barnet, skall bidraget tillfalla den
av föräldrarna som barnet är kyrkobokfört
hos.

Om föräldern har fyllt 18 dr men
inte är äldre än 28 är och inte fär
bidrag enligt första stycket, skall
bidrag enligt 19 § första stycket 2
beräknas på den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
700 kronor. Vad som nu har föreskrivits
gäller dock inte i fräga om

Bostadsbidrag enligt 19 § första
stycket 1 lämnas endast till familjer
med barn som avses i 3 § första
stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte
bor tillsammans men har gemensam
vårdnad om barnet, skall bidraget
tillfalla den av föräldrarna som barnet
är kyrkobokfört hos.

Är föräldern under bidragsäret
under 29 är och får denne inte bidrag
enligt första stycket, skall bidrag
enligt 19 § första stycket 2 beräknas
på den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 800 kronor
eller för den som får studiemedel
1 500 kronor.

den som fär studiemedel.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får
lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med
hyres- eller bostadsrätt

1989/90:BoU21

Bilaga

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera
familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Hushåll utan barn
21 §

Bostadsbidrag lämnas med 80
procent av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
700 kronor men inte 1 900 kronor
för ensamboende och 2 400 kronor
för makar. För hushåll där någon får
studiemedel lämnas bostadsbidrag
dock endast för den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
/ 200 kronor.

Högre bostadskostnad än som
anges i första stycket får beaktas,
om bidragssökanden eller dennes
make är handikappad och socialnämnden
har tillstyrkt att bidrag
lämnas för en högre kostnad.

Är bidragssökanden och dennes
make under bidragsåret under 29 dr,
lämnas bostadsbidrag med 75 procent
av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 800 kronor
men inte 2 300 kronor för ensamboende
och 2 900 kronor för
makar. För hushåll där någon får
studiemedel lämnas bostadsbidrag
dock endast för den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
1 500 kronor.

Har den bidragssökande eller
dennes make under bidragsåret fyllt
29 år eller uppnår någon av dem
denna ålder under bidragsåret,
lämnas bostadsbidrag med 30 procent
av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 1 600
kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än som
anges i första eller andra stycket får
beaktas, om bidragssökanden eller
dennes make är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt att bidrag
lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

27 §

Den som uppbär bostadsbidrag
skall upplysa kommunen

1. om familjen byter bostad,

2. om familjens sammansättning
ändras, och

3. i fråga om hushåll utan barn,
om hushållets inkomster ökar
väsendigt.

Den som uppbär bostadsbidrag
skall upplysa kommunen

1. om familjen byter bostad,

2. om familjens sammansättning
ändras, och

3. i fråga om hushåll utan barn,
om hushållets inkomster ökar
väsendigt.

4. i det fall bostadsbidrag uppbärs
enligt 14 § fjärde stycket om denne
eller dennes make inte längre uppbär
studiemedel.

1989/90: BoU21

Bilaga

Utskottets förslag

29 §

Nuvarande lydelse

Beslut om bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster
har minskat väsentligt i förhållande
till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,

2. om hushållets inkomster har
ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för
bidragsbeslutet,

3. om hushållet byter bostad eller
hushållets sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget,

4. om den som uppbär bidraget
begär det och bostadskostnaden har
ändrats.

Beslut om bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster
har minskat väsentligt i förhållande
till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,

2. om hushållets inkomster har
ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för
bidragsbeslutet,

3. om hushållet byter bostad eller
hushållets sammansättning ändras på
ett sådant sätt som har betydelse för
bidraget,

4. om den som uppbär bidraget
begär det och bostadskostnaden har
ändrats.

5. om bidraget uppbärs enligt
14 § fjärde stycket och den som
uppbär bidraget eller dennes make
inte längre uppbär studiemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1990 och tillämpas såvitt gäller 10
och 15 §§ i fråga om bostadsbidrag som avser tiden efter ikraftträdandet och i
övrigt första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1991.

1989/90: Bo U21

Bilaga