Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU19

Byggnadsforskning och

experimentbyggande 1989/90

BoU19

a

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl.a. förslagen i den forskningspolitiska propositionen
1989/90:90 till de delar som avser byggnadsforskning (avsnitt
20.1) samt motioner väckta med anledning av propositionen.
Vidare behandlas ett förslag från riksdagens revisorer angående stödet
till experimentbyggande samt motioner väckta med anledning av detta
förslag. Dessutom behandlas ett antal yrkanden från allmänna motionstiden
med förslag om forskningsinsatser på olika områden.

Bostadsutskottet föreslår mot bakgrund av vissa överväganden i den
forskningspolitiska propositionen samt med anledning av motionsförslag
(s), (fp), (c) och (vpk), att riksdagen gör ett tillkännagivande om
behovet av en översyn av vissa frågor om ansvarsfördelningen inom
byggnadsforskningen. Utskottet anser bl.a. att byggbranschen bör ta ett
större ansvar för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom sektorn.
Regeringen föreslås ta upp överläggningar med berörda parter för
att diskutera formerna för en sådant utökat ansvar vad gäller bl.a.
forskningens finansiering.

Utskottet anser att de nya former för stödet till experimentbyggande
som föreslås i propositionen bör godkännas. Även vad i revisorernas
förslag till riksdagen förordats på detta område vinner därmed till stora
delar utskottets bifall.

Propositionens förslag till ramar och anslag för byggnadsforskningen
bifalls i betänkandet. Motstående motionsförslag samt yrkanden om
satsningar på olika forskningsområden m.m. avstyrks.

Till betänkandet har fogats 18 reservationer och 3 särskilda yttranden.

ELFTE HUVUDTITELN
Propositionerna

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet),
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1990/91 beräkna till

a) Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 136 000 000 kr., 1

1 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 19

b) Lån till experimentbyggande ett reservationsanslag på 20 000 000
kr.,

c) Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag på 1 000
kr.,

d) Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
på 42 993 000 kr.,

e) Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag
på 1 000 000 kr.

Regeringen har därefter i proposition 1989/90:90 (avsnitt 20.1 s.
383—397) föreslagit riksdagen att

1. godkänna det som förordats i fråga om nya former för stöd till
experimentbyggande,

2. bemyndiga regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning
får fatta beslut om stöd till

a) byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en
ram om 179 800 000 kr. under budgetåret 1990/91,

b) byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, under
budgetåren 1991/92, 1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1995/96 preliminärt
inom en ram om 95 000 000 kr., 55 000 000 kr., 25 000 000 kr.,
25 000 000 kr. resp. 25 000 000 kr.,

c) experimentbyggande intill ett belopp om 31 500 000 kr. under
budgetåret 1990/91 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas
även under budgetåret 1991/92,

d) experimentbyggande under budgetåren 1991/92 och 1992/93 preliminärt
intill ett belopp om 10 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.,

3. för budgetåret 1990/91 anvisa

a) till Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 179 000 000 kr.,

b) till Stöd till experimentbyggande ett reservationsanslag på
42 000 000 kr.,

c) till Statens institut för byggnadforskning ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

d) till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
på 47 795 000 kr.,

e) till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag
på 1 000 000 kr.

Regeringen har i proposition 1989/90:125 bilaga 9 (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att till Byggnadsforskning på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 34 000 000 kr.

Förslag från riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har i förslag 1989/90:9 angående stödet till experimentbyggandet
hemställt att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna anfört angående vidareutvecklingen av det
statliga stödet till experimentbyggande och organisationen för genomförande
av det vidare arbetet.

1989/90: BoU 19

2

Motionerna m.m.

1989/90: BoU 19

I detta betänkande behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna

1989/90:Bo203 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att boverket får i uppdrag att
initiera ett ekologiskt experimentbyggande på bostadsområdesnivå med
statligt ekonomiskt stöd.

1989/90:Bo207 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
forskning, rådgivning och information avseende tätorternas yttre miljö.

1989/90:Bo239 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktning och behov av FoU-insatser inom
VA-området.

1989/90:Bo245 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurser för insatser mot, och forskning kring, luftföroreningarnas
inverkan på träbebyggelse avsätts för pilotinsatser i Värmland.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr368.

1989/90:Bo528 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en bostadsvaneundersökning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kunskapsbehovet för bostadsförvaltningen.

1989/90:Bo533 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av en satsning på forskning
och utveckling inom geoteknikområdet.

1989/90:Bo543 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ekologiskt byggande och boende.

dels följande med anledning av proposition 1989/90:90 väckta motioner 1989/90:Bo42

av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
omdisponering av byggnadsforskningens resurser till statens institut för
byggnadsforskning.

1989/90:Bo43 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av
att inrättandet av åtta professurer vid statens institut för byggnadsforskning
påskyndas.

1989/90:Bo44 av Jan Strömdahl m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en finansiering av byggforskningsinsatser via ett
försäkringssystem,

2. att riksdagen beslutar höja beslutsramarna för BFR i enlighet med
motionen,

3. att riksdagen beslutar anvisa 1,5 miljoner kronor utöver regeringens
förslag till SIB (B15) för professorstjänster m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om NORDPLAN.

1989/90:Bo45 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resurser till och prioriteringar inom byggforsk ningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den miljörelaterade byggforskningen.

1989/90:Bo46 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggnadsforskningens inriktning,

2. att riksdagen beslutar att för företag inom byggsektorn införa en
byggforskningsavgjft om 0,1 % på den del av omsättningen som
överstiger 1 000 000 000 kr. att utnyttjas och fördelas i enlighet med
vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
bemyndigar regeringen att medge att byggforskningsrådet får fatta
beslut om stöd till byggnadsforskning exkl. stöd till experimentbyggande
inom en ram om 200 000 000 kr. under budgetåret 1990/91,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del till
Byggnadsforskning för budgetåret 1990/91 beslutar anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 17 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag
om totalt 196 300 000 kr. i enlighet med vad som anförs i
motionen,

5. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del till
stöd för experimentbyggande anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 5 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 47 700

000 kr.,

6. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
bemyndigar regeringen att medge att byggforskningsrådet får fetta
beslut om stöd till experimentbyggande intill ett belopp om 50 000 000
kr. under budgetåret 1990/91 och att outnyttjad del av denna ram får
utnyttjas även under budgetåret 1991/92,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del till
Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1990/91
anvisar ett med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 52
795 000 kr. i enlighet med vad som anförs i motionen,

8. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:90 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen förordats
i fråga om formerna för stöd till experimentbyggande.

1989/90: BoU 19

4

1989/90:Bo47 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att omdisponera
medel så att det överförs 3,5 miljoner kronor för de av riksdagen
beslutade tjänsterna på statens institut för byggforskning.

1989/90:Bo48 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en avveckling av verksamheten vid statens råd
för byggnadsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring av statens institut för byggnadsforskningens
verksamhetsformer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för avveckling av statens råd för
byggnadsforskning och finansieringen av experimentbyggande.

Motiveringen återfinns i motion Ubl25.

1989/90:Bo49 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens proposition
öka stödet till experimentbyggande under budgetåret 1990/91 med
20 000 000 kronor till sammanlagt 51 500 000 kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
byggforskningsrådet och statens institut för byggnadsforskning bör ges
nya direktiv enligt det ekologiska förhållningssättet till all byggd miljö,

3. att riksdagen beslutar att anslå 1 000 000 kronor för budgetåret
1990/91 till stöd för ideella organisationer inom det ekologiska byggandet
och svensk byggnadsvård,

4. att riksdagen begär att regeringen inrättar fem professurer med
sex doktorandtjänster och fyra gästforskare inom ämnet ekologiskt
byggande med hälsosanering av byggd miljö vid statens institut för
byggnadsforskning i Gävle inom en anslagsram på 3 500 000 kronor
för budgetåret 1990/91.

Motiveringen återfinns i motion Ubl41.

1989/90:Bo50 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
byggforskningsrådets ställning som sektorsforskningsorgan m.m.

dels de med anledning av förslag 1989/90:9 väckta motionerna

1989/90:Bo51 av Kjell Dahlström (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att boverket och BFR bör inrikta
experimentstödet mot ekologiskt byggande och föreslå nödvändiga institutionella
resurser.

1989/90:Bo52 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå revisorernas förslag 1989/90:9 såvitt
avser restriktivitet med energiteknikstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd för
solvärme- och lagringsanläggningar som ingår i hus eller husgrupper
även fortsättningsvis skall vara BFR:s ansvarsområde,

1989/90: BoU 19

5

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförts om regler för respektive omfattning och
inriktning av stödet till experimentbyggande.

Under utskottets beredning har uppvaktningar i ärendet gjorts av
representanter för statens råd för byggnadsforskning, Luleå tekniska
högskola, Chalmers tekniska högskola, Industrins byggmaterialgrupp
och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

Utskottet

Inledning

Statens stöd till forskning och utveckling (FoU) inom byggnadsområdet
i vid bemärkelse ingår som en del av de samlade statliga forskningsinsatserna.
I den nu framlagda propositionen om forskning (prop.
1989/90:90) dras dels vissa grundläggande forskningspolitiska riktlinjer
upp för den kommande treårsperioden, dels framläggs mer avgränsade
förslag om forskningens inriktning och omfattning inom resp. sektor.
Bostadsutskottet har i detta betänkande att överväga förslag som rör
inriktningen av framför allt den sektorfinansierade byggnadsforskningen.
Frågor om den mer principiella utformningen av forskningspolitiken
ligger främst inom utbildningsutskottets beredningsområde. I detta
betänkande tas de mer övergripande riktlinjerna upp endast såvitt
dessa har anknytning till byggnadsforskningen.

Byggnadsforskning används som ett samlande begrepp för ett omfattande
FoU-arbete med tyngdpunkten i frågor om samhällsplanering,
byggande och bostadsförsörjning. Dessa frågor är till sin karaktär
sektorsövergripande och forskningen finns företrädd inom flera vetenskapliga
discipliner. En stor del av byggnadsforskningen bedrivs i dag
inom universitet och högskolor. Olika forskningsinstitut svarar också
för omfattande forskningsinsatser. I övrigt bedrivs FoU inom byggnadssektorn
av bl.a. företag, branschorganisationer och fristående forskare.
Många forskningsprojekt bedrivs också i olika former av samarbete
mellan sektorns olika intressenter.

Den statligt finansierade forskningsorganisationen på byggnadsområdet
omfattar ett finansierande organ — statens råd för byggnadsforskning
(BFR) — och ett forskningsinstitut — statens institut för byggnadsforskning
(SIB).

BFR planerar, samordnar och finansierar forsknings- och utvecklingsarbete.
Verksamheten riktas in på FoU kring förändring och
utformning av den byggda miljön med stöd av samhällsplanering,
byggande och förvaltning. Utvärderingar av FoU-insatser och information
om resultat av ny teknik är viktiga delar av verksamheten. Rådet
är också programorgan inom energiforskningsprogrammet med ansvar
för bl.a. ny energiteknik i bebyggelsen.

SIB är ett forskningsutförande institut inom samhällsbyggnadsområdet.
Verksamheten vid institutet riktas in mot områdena:

1989/90:BoU19

6

- boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik,

- planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande och

förvaltning,

- byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper,

- klimat- och installationsfrågor,

- energihushållning.

Rådet och institutet upprättar löpande treåriga verksamhetsplaner. 1
samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1990/91 har rådet
och institutet lämnat sådana planer för verksamheten under budgetåren
1990/91 -1992/93.

De förslag angående byggnadsforskningen som behandlas i detta
betänkande har lagts fram i olika sammanhang. I propositionen om
forskning (prop. 1989/90:90) har förslagen i avsnitt 20.1 Byggnadsforskning
hänvisats till bostadsutskottet. I frågor som tas upp i denna del av
propositionen har nio motioner väckts. Yrkanden om byggnadsforskning
väcktes även under årets allmänna motionstid i sammanlagt sju
motioner. Vidare har riksdagens revisorer efter en granskning av det
statliga stödet till experimentbyggande lagt fram vissa förslag till förändringar
på detta område (Förslag till riksdagen 1989/90:9). Två
motioner har väckts med anledning av revisorernas förslag. I detta
betänkande behandlas också ett förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1989/90 (prop.1989/90:125) till den del som
avser bostadsdepartementets område (bilaga 9). Avslutningsvis kan
nämnas att årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bilaga 13) innehåller
preliminära anslagsförslag på byggnadsforskningens område (anslagen
B12—B16). Dessa förslag har ersatts av motsvarande förslag i
forskningspropositionen och behandlas därför inte vidare i detta betänkande.

De förslag som lagts fram om byggnadsforskningen rör en rad olika
aspekter på bl.a. forskningens inriktning, omfattning och finansiering.
Inledningsvis behandlas förslag från moderata samlingspartiet om att
byggnadsforskningen i sin nuvarande utformning bör avvecklas och
delvis ersättas med forskningsinsatser i andra former.

Byggnadsforskningens organisation

I moderata samlingspartiets partimotion Bo48, med motivtext i motion
Ubl25, redovisas en kritisk inställning till byggnadsforskningen och
övrig sektorfinansierad forskning. Sektorforskningsorganens verksamhet
anses medföra en felaktig styrning av högskolans forskning. Motionärerna
anser vidare bl.a. att kvaliteten på forskningen skulle vinna på
att medel överförs från sektorsorganen för att bekosta forskning vid
högskolans institutioner.

I motionens yrkande 1 och 3 föreslås mot denna bakgrund att BFR
skall avvecklas och ansvaret för den relevanta verksamheten flyttas
över till andra huvudmän. Huvuddelen av rådets medel föreslås under
en övergångsperiod överföras till fakultetsanslagen. Inga BFR-finansierade
forskningsprojekt bör få tillkomma efter den 1 juli 1990. Särskilda
anslag anses inte heller behövas för experimentbyggande som i

1989/90: BoU 19

7

stället föreslås finansieras på samma sätt som övrigt byggande. I yrkande
2 föreslås att verksamheten vid SIB integreras med forskningen vid
universitet och högskolor och finansieras via anslag till dessa. Vidare
föreslås att SIB ökar sin andel uppdragsfinansierad forskning.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt
motionsyrkanden med motsvarande förslag som nu åter läggs fram.
Senast föregående år (1988/89:BoU6 s.4) avstyrkte utskottet ett förslag
om att BFR skulle avvecklas. BFR har alltsedan sin tillkomst för
trettio år sedan haft en avgörande betydelse i fråga om att initiera och
stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom bostads- och byggnadssektorn.
Denna betydelse har snarast ökat under det senaste årtiondet,
och behovet av ett organ med ett sammanhållande ansvar för FoU
inom byggnadssektorn kommer rimligen att bestå under överskådlig
framtid. Beträffande motionärernas krav på att ansvaret för byggnadsforskningen
skall flyttas över till högskolan kan i sammanhanget
påpekas att redan i dag ca 70 % av forskningsbidragen från BFR går
till universitet, högskolor och forskningsinstitut. Byggnadsforskningen
bör sålunda enligt utskottets mening även fortsättningsvis bedrivas
genom ett samarbete mellan det organ som givits ett huvudansvar för
att initiera och stödja den sektorfinansierade forskningen — BFR —
och de olika universitet, institut, företag, kommuner m.fl. som svarar
för FoU-verksamhetens praktiska genomförande.

Även förslaget i motionen från moderata samlingspartiet om att
stödet till experimentbyggandet skall avvecklas finner utskottet oacceptabelt.
Behovet av att omsätta byggnadsforskningens framsteg i praktiska
projekt och utpröva nya tekniker och byggnadsmetoder kan för
närvarande knappast tillgodoses genom det ordinarie bostadsfinansieringssystemet.
Stödet till experimentbyggande bör således behållas.
Beträffande formerna för detta stöd återkommer utskottet nedan med
vissa överväganden.

Vad gäller förslaget att integrera SIB med forskningen vid universitet
och högskolor kan konstateras att det inte klart framgår av motionen
hur detta praktiskt skulle gå till eller vad som skulle vinnas med
en sådan ordning. Det kan för övrigt konstateras att SIB under de
senaste åren mycket aktivt verkat för att i olika former utveckla
institutets samarbete med högskolan. SIB har även bemyndigats att
inrätta ett antal professurer och doktorandtjänster i syfte att ytterligare
förbättra samverkan med högskolan och säkerställa den vetenskapliga
kvaliteten i institutets forskning.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks förslagen i
moderata samlingspartiets partimotion Bo48 om en avveckling av byggnadsforskningen
i dess nuvarande organisation.

Ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen

I forskningspropositionen framhålls två huvudinriktningar vad gäller
den fortsatta ansvarsfördelningen beträffande genomförandet av FoU
inom byggnadssektorn. Den ena inriktningen är att byggbranschen bör
ta ett större ansvar för den tillämpade forskningen och öka sina

1989/90: BoU 19

8

Foll-insatser. Den andra är att den statliga forskningspolitiken under
den kommande treårsperioden bör syfta till att stärka den grundläggande
forskningen. Som ett led i denna förstärkning föreslås en ökad
satsning på högskoleforskningen.

Förstärkningen av den grundläggande forskningen vill regeringen
åstadkomma främst genom en ökad satsning på den obundna forskningsråds-
och fakultetsfinansierade högskoleforskningen. I denna satsning
ingår inrättandet av ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd för
stöd till grundläggande forskning inom det tekniska området. För att
finansiera detta nya råd föreslås BFR få vidkännas en successiv neddragning
av anslagen de närmaste åren. Efter tre budgetår avses neddragningen
uppgå till sammanlagt 12 milj. kr. Detta anses dock
kompenseras av att det nya rådet till viss del kommer att stödja sådan
grundläggande forskning som är av intresse också för byggsektorn. I
propositionen framhålls vidare att tyngdpunkten inom byggnadsforskningen
under senare år alltmer förskjutits mot långsiktig kunskapsuppbyggnad
vid högskolor, universitet och forskningsinstitut. Regeringen
anser det vara angeläget att denna utveckling fortsätter.

Enligt den uppfattning som förs fram i propositionen är det nödvändigt
att byggnadsindustrin och byggmaterialindustrin liksom byggherrar
och förvaltare tar ett större ansvar, framför allt när det gäller den
tillämpade forskningen och det tekniska utvecklingsarbetet. Den största
delen av framför allt utvecklingsinsatserna förutsätts framdeles bäras
av företagen inom byggsektorn. Detta krav på större insatser bör enligt
regeringen ses mot bakgrund av att byggbranschen i dag domineras av
ett fåtal stora aktörer. Det anses därför inte vara rimligt att staten skall
svara för att de nödvändiga FoU-resurserna ställs till branschens förfogande.

Aven i flera motioner tas upp frågor om ansvarsfördelningen inom
byggnadsforskningen och den övergripande inriktningen på forskningen.
I motion Bo46 (c) betonas att behovet av att stödja grundforskningen
inte får medföra att sektorforskningen på byggområdet minskar. I
motionens yrkande 1 föreslås såvitt nu är i fråga att riksdagen gör ett
tillkännagivande med denna innebörd. Vidare diskuteras i denna motion
kraven i propositionen på ökad satsning på FoU inom byggsektorn.
Motionärerna framhåller att man delar denna uppfattning men
att man efterlyser konkreta förslag till på vilket sätt byggsektorn skall
medverka i FoU-satsningarna. I avsaknad på ställningstagande i denna
fråga finns det enligt motionärerna betydande risker med att låta de
största aktörerna inom byggsektorn få bestämma villkoren för sektorns
FoU. Detta anses medföra en risk för att FoU-insatserna begränsas
regionalt till framför allt Stockholmsregionen. Enligt motionärerna är
det mot bl.a. denna bakgrund nödvändigt att låta byggbranschen kollektivt
bidra med direkta medel till angelägen byggnadsforskning. I
motionens yrkande 2 föreslås därför att en byggforskningsavgift införs.

Den byggforskningsavgift som enligt förslaget i motion Bo46 (c) bör
införas föreslås belasta de stora företagen inom byggbranschen och tas
ut med 0,1 % på den del av företagets omsättning som överstiger 1
miljard kronor. En sådan konstruktion anses innebära att endast ett

1989/90: BoU 19

9

tiotal stora företag kommer att avgiftsbeläggas. Intäkten av avgiften
beräknas bli ca 70 milj. kr. per år. Dessa medel föreslås dels användas
för vissa förstärkningar av verksamheten vid BFR och SIB enligt
förslag som förs fram i särskilda yrkanden i motionen, dels för en
satsning på vissa typer av forskningsprojekt efter fördelning av BFR.
Med de sistnämnda satsningarna avser motionärerna att bl.a. betona
vikten av stöd till projekt vid de mindre och medelstora högskolorna
och att byggföretag i hela landet får möjlighet att medverka i projekt.

Även i motion Bo44 (vpk) yrkande 1 uttrycks en tveksamhet beträffande
byggbranschens förmåga att frivilligt ta ett ökat ansvar för
FoU-verksamheten. Problemen med sjuka hus anses utgöra ett exempel
på att det finns brister inom branschen vad gäller kunnande och
ansvar. Motionärerna förordar att ett försäkringssystem införs som kan
utgöra grund för en solidarisk och automatisk finansiering av FoUinsatser.
Regeringen bör närmare överväga hur en delfinansiering av
byggforskningen med denna utgångspunkt kan utformas.

I motion Bo45 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, förordas att de
totala resurserna till byggnadsforskningen bör vara av ungefär samma
storleksordning som i dag och således inte minska genom den föreslagna
finansieringen av det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet. Detta
anses kunna uppnås genom bl.a. ökade insatser från byggbranschen.

I ytterligare en motion — Bo50 (s) — uttrycks viss oro för den i
propositionen förordade lösningen att näringen skall ta ett ökat ekonomiskt
ansvar för främst utvecklingsverksamheten. Det framhålls att det
finns uppenbara risker med att detta ansvar koncentreras till ett led i
FoU-kedjan. Motionären anser att utvecklingsverksamheten redan i
dag är mindre väl integrerad i forskningen och nu riskerar att fortsätta
utan en nödvändig och förbättrad koppling till övrig kunskapsuppbyggnad.
Vidare anförs i motionen att forskningspropositionen tycks
visa på en successiv omvandling av BFR från ett sektorforskningsorgan
till ett grundforskningsråd. En sådan ordning anses vara olämplig
eftersom överblicken över FoU-processen därmed skulle förloras.

De ställningstaganden och förslag om ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen
som redovisas i forskningspropositionen och i de nu
aktuella motionerna föranleder bostadsutskottet att göra följande överväganden.

Dagens organisation och ansvarsfördelning inom byggnadsforskningen
har växt fram som ett resultat av de successivt förändrade krav på
kunskapsunderlag som ställts av en bostads- och byggsektor stadd i en
kontinuerlig förändring. På liknande sätt kommer 1990-talets problem
och frågeställningar inom byggsektorn att ställa nya krav på de olika
aktörer som ansvarar för FoU-verksamheten. Det är snarast frågan om
en ständig växelverkan mellan den del av byggsektorn i vid bemärkelse
som har att svara för FoU-verksamheten och den del som i den
praktiska hanteringen svarar för planering, byggande, förvaltning osv.
På samma sätt som byggsektorns FoU-verksamhet måste ses som en
integrerad del av hela byggsektorn är det också viktigt att den samordnas
med och utgör en del av samhällets forskningsorganisation i stort.
Det är mot bakgrund av diskussionen om hur nya förhållanden inom

1989/90: BoU 19

10

byggsektorn i vid mening skall påverka dessa avvägningar som de ovan
redovisade ställningstagandena i propositionen och motionerna får ses.
Vad som förordas är inte några drastiska förändringar av byggnadsforskningens
organisation eller inriktning, utan det är snarare frågan
om en viss skillnad i synsätt när det gäller att tillgodose byggsektorns
krav på ett bättre kunskapsunderlag och säkerställa resurser för en
utvecklad FoU-verksamhet inom sektorn.

En fråga där de eventuella skiljaktigheterna i uppfattningar inte bör
överdrivas är diskussionen om vad den i propositionen förordade
förstärkningen av den grundläggande forskningen innebär. Flera motionärer
synes ha uppfettat regeringsförslaget som att även den statligt
sektorfinansierade forskningen inom byggnadsområdet skall övergå till
en mer grundforskningsinriktad verksamhet. I en motion hävdas att
BFR riskerar att omvandlas till ett grundforskningsråd. För att fortsättningsvis
undvika eventuella tveksamheter i den aktuella frågan bör
följande slås fest. BFR och SIB är inrättade för att stödja resp. bedriva
FoU-verksamhet som är relevant för byggsektorn i vid bemärkelse.
Vad som vanligen avses med grundforskning är inte en uppgift för
dessa organ. Detta hindrar givetvis inte att kunskapsbehovet i olika för
sektorn viktiga frågor ibland kan vara sådant att även forskning som
inte har en omedelbar praktisk tillämpning bör stödjas av sektorforskningsorgan
för att ge underlag för vidare FoU-insatser. Avvägningen
beträffande vilka organ som skall genomföra den FoU-verksamhet som
anses behövas, bör ske utifrån de kvalitativa krav som kan ställas i
olika led i FoU-processen. Vad gäller den BFR-finansierade forskningen
har detta lett till att ca 50 % av forskningsbidragen i dag går till
universitet och högskolor och 20 % till forskningsinstitut.

En långsiktig kunskapsuppbyggnad vid högskolor, universitet och
forskningsinstitut på sektorrelevanta områden är en nödvändig förutsättning
för att skapa kreativa forskarmiljöer där de ofta komplexa
problemen inom byggsektorn kan få sin lösning. Det bör dock påpekas
att det sektorfinansierade stödet för att bygga upp denna grundläggande
kunskap inte är avsett att ersätta den fekultetsfinansiering som bör
utgöra grunden för forskningsverksamheten vid högskolor och universitet.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla vikten av att
denna grundfinansiering av verksamheten vid bl.a. de tekniska högskolornas
A- och V-sektioner (arkitektur resp. väg- och vattenbyggnad)
utvecklas och förstärks på motsvarande sätt som inom andra forskningsområden.

Utskottet övergår nu till att diskutera frågan om byggbranschens
ansvar för att FoU-verksamhet kommer till stånd i tillräcklig utsträckning.
Denna fråga har också i två av de aktuella motionerna kopplats
samman med frågan om branschen skall åläggas ett kollektivt finansieringsansvar
för den sektorrelevanta forskningen.

Förslagen i propositionen och motionerna är samstämmiga så till
vida att de utgår från bedömningen att FoU-insatserna från byggbranschen
i dag är otillräckliga. Skillnaden ligger däri att regeringen
förutsätter att ökade insatser bör kunna komma till stånd mot bak -

1989/90: BoU 19

11

grund av att detta ligger i branschens eget intresse. Motionärerna (c)
och (vpk) anser dock att det behövs ett av statsmakterna initierat
system för att få till stånd de erforderliga insatserna.

Bostadsutskottet delar bedömningen att byggbranschen bör ta ett
större ansvar än i dag för den sektorrelevanta FoU-verksamheten.
Även om jämförelser mellan byggbranschens och andra näringsgrenars
forskningsinsatser kan vara svåra att göra på grund av de speciella
förhållanden som gäller för produktion av bostäder och andra byggnader,
kan det konstateras att FoU-satsningarna inom byggbranschen är
relativt begränsade i förhållande till produktionens värde och stora
betydelse i samhället. Utvecklingen på vissa områden talar också för att
såväl branschens eget intresse för FoU-insatser som samhällets krav på
ett förbättrat kunskapsunderlag hos byggproducenter och andra kan
komma att öka under den närmaste framtiden. I sammanhanget kan
nämnas att en fråga som kan komma att påverka synen på ansvaret för
att byggproduktionen sker med väl utprovade metoder och utifrån ett
tillräckligt kunskapsunderlag är hur ansvarsförhållandena beträffande
s.k. byggfel m.m. kommer att regleras i framtiden. Riksdagen kommer
senare under år 1990 att få ta ställning i dessa frågor. En proposition
om byggnaders inomhusmiljö är aviserad och väntas bl.a. innehålla
överväganden om olika ansvarsförhållanden.

Vad gäller frågan om de ökade insatserna kan förväntas tillkomma
på branschens eget initiativ eller om någon form av styrning och krav
på kollektivt finansieringssystem erfordras kan inledningsvis konstateras
att båda modellerna har använts inom byggnadsforskningen.

Ett obligatoriskt finansieringssystem fanns fram till år 1982 genom
den byggnadsforskningsavgift på 0,7 % av lönekostnaderna som togs ut
för arbete som hänfördes till näringsgrenen byggnadsindustri i yrkesskadestatistikens
näringsgrensindelning. Avgiften användes för att finansiera
den statliga byggnadsforskningen. I samband med en allmän
översyn av socialförsäkringsavgifterna beslutades med hänvisning till
bl.a. administrativa skäl att avgiften skulle avskaffas och ersättas med
en generell höjning av folkpensionsavgiften.

En form av frivillig finansiering sker inom ramen för Svenska
Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). SBUF bildades år 1983 efter
ett gemensamt initiativ från arbetsgivare- och arbetstagaresidan. Syftet
var att komplettera företagens egna insatser och statliga forskningsanslag
genom att stimulera produktionsinriktat utvecklingsarbete. Omkring
5 000 byggföretag är anslutna till SBUF. Finansieringen sker
genom ett avtalsenligt uttag med för närvarande 18 öre per byggarbetstimme,
vilket inbringar drygt 30 milj. kr. per år. Dessa medel används
för att stödja utvecklingsprojekt i anslutna företag.

Enligt bostadsutskottets uppfattning måste det primära och principiella
intresset givetvis bestå i att de ökade FoU-insatserna inom
byggsektorn verkligen kommer till stånd. Mot bakgrund av FoUverksamhetens
starka beroende av samverkan vad gäller såväl genomförande
som kunskapsspridning är det önskvärt att en bred acceptans
kan uppnås avseende formerna för de ökade FoU-insatserna. En lös -

1989/90:BoU19

12

ning bör eftersträvas sorn kan tillgodose berättigade önskemål såväl
från de organ som beställer och finansierar forskning som från FoUproducentema
inom högskolan, forskningsinstitut och företag m.fl.

I fråga om den tekniska lösningen avseende finansieringen av utökade
FoU-insatser finns som ovan beskrivits dels ett förslag om en
byggförskningsavgift relaterad till resp. företags omsättning, dels ett
inte närmare utvecklat förslag om ett försäkringssystem. Bostadsutskottet
kan konstatera att bägge dessa förslag väcker frågor och kräver
överväganden av principiell och administrativ natur. Ett problem i
detta sammanhang är att verksamheten inom de stora byggkoncernerna
i dag ofta är komplex och består av både produktion och förvaltning.
Ett annat är om en eventuell byggförskningsavgift skall träffa
även t.ex. konsultföretag inom byggbranschen.

Bl.a. dessa frågeställningar gör att bostadsutskottet inte anser att det
för närvarande finns tillräckligt underlag för riksdagen att fetta beslut
om ett nytt finansieringssystem för delar av byggnadsforskningen. Som
utskottet ovan påpekat bör också vid utformningen av ett sådant
system vägas in synpunkter från berörda parter. Därvid bör övervägas
hur långt resultat kan uppnås genom frivilliga överenskommelser och
vilka eventuella lagstiftningsåtgärder som behöver vidtas. Diskussioner
och överväganden i dessa frågor bör göras inom ramen för en särskild
översyn. Det är nödvändigt att en beredning av frågorna skyndsamt
kommer till stånd och att regeringen underställer riksdagen förslag om
hur de ökade FoU-insatserna skall kunna uppnås.

Mot bakgrund av de ovan redovisade övervägandena anser utskottet
att regeringen i lämpliga former bör ta upp överläggningar med
berörda intressenter om hur diskuterade frågor om ansvarsfördelning
och finansiering av en utökad byggnadsforskning bör lösas. I detta
sammanhang bör även vissa andra frågor med betydelse för byggnadsforskningens
omfattning och inriktning övervägas. En sådan fråga är
resursbehovet inom högskolan för att kunna bedriva en för byggsektorn
nödvändig och relevant FoU-verksamhet och utbildning. En
annan fråga är avvägningen mellan den FoU-verksamhet som finansieras
av staten resp. av byggföretagen samt sambandet mellan denna
forskning och den som utförs vid våra universitet och högskolor och
då speciellt vid A- och V-sektionerna vid de tekniska högskolorna.
Ytterligare en fråga är om de utökade FoU-insatserna speciellt bör
inriktas mot vissa problemområden eller led i FoU-kedjan. En ökad
satsning på den del av byggnadsforskningen som rör bl.a. samhällsplanering
i vid mening bör därvid övervägas. Resultaten av de förordade
överläggningarna bör kunna redovisas för riksdagen under det kommande
budgetåret.

Utskottets överväganden i frågor angående ansvarsfördelningen inom
byggnadsforskningen har gjorts mot bakgrund av vissa ställningstaganden
i prop. 1989/90:90 om forskning, samt med anledning av förslag i
motionerna Bo44 (vpk) yrkande 1, Bo45 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, Bo46 (c) yrkande 1, även detta yrkande såvitt nu är i fråga, och

1989/90:BoU19

13

yrkande 2 samt Bo50 (s). Bostadsutskottet anser att riksdagen med
anledning av dessa motionsförslag som sin mening bör ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om behovet av vissa överväganden.

Satsningar på olika forskningsområden

Under årets allmänna motionstid och i samband med forskningspropositionen
har ett antal motioner väckts med förslag om ökade satsningar
på olika relativt avgränsade forskningsområden. Det gäller förslag om
ökade satsningar på VA- resp. geoteknikområdena, förbättrat kunskapsunderlag
för bostadslörvaltningen, prioritering av forskning om
sjuka hus, finansieringsformen för forskning om tätorternas yttre miljö
m.m. Dessutom har motioner väckts med krav på en forskningsinriktning
mot ett decentraliserat samhälle och ett ekologiskt byggande.

I motion Bo207 (s) föreslås ett tillkännagivande om forskning,
rådgivning och information avseende tätorternas yttre miljö. Motionärerna
hyser farhågor för den fortsatta finansieringen av ett för BFR
och MOVIUM gemensamt program för FoU om grönområden i tätort.
MOVIUM är ett samarbetsorgan för intressenter av den yttre miljön i
tätorter. Intressenter är för närvarande bl.a. Kommunförbundet, vissa
större fastighetsförvaltare, hyresgäströrelsen och vissa kyrkogårdsorganisationer.
Såväl MOVIUMs verksamhet som det för MOVIUM och
BFR gemensamma forskningsprogrammet finansieras till stor del av
s.k. restituerade prisregleringsavgifter. Det är enligt motionärerna fråga
om de prisregleringsavgifter som i dag utgår på handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Avgifterna skall kollektivt återföras till resp. sektor.
En av de sektorer som för närvarande erhåller restituerade avgiftsmedel
är den som omfattar byggande och förvaltning av tätorternas
offentliga grönområden. I motionen hänvisas till rapporten En ny
livsmedelspolitik (Ds 1989:63) i vilken föreslås att prisregleringsavgjfterna,
och därmed de restituerade medlen, skall avskaffas. Om detta
också blir riksdagens beslut utan att andra finansieringsmöjligheter
samtidigt anvisas, skulle detta enligt motionärerna innebära en drastisk
reducering av FoU-verksamheten på det aktuella området.

Ökade insatser inom VA-området begärs i motion Bo239 (c) yrkande
2. Bakgrunden till förslaget är de omfattande problemen i dagens
VA-system som beskrivs i motionen. Även i motion Bo45 (fp) yrkande

2 föreslås ökade FoU-insatser beträffande VA- och avfallsfrågor samt
övrig miljörelaterad byggnadsforskning. Dessutom måste enligt motionärerna
kommunernas engagemang i sådan forskning öka. I samma
motion föreslås i yrkande 1 såvitt nu är i fråga att riksdagen genom ett
tillkännagivande till regeringen bör markera betydelsen av att forskning
om sjuka hus och buller prioriteras.

I motion Bo245 (m), med motivtexten i motion Kr368, föreslås att
resurser tilldelas forskning om luftföroreningarnas inverkan på träbebyggelse
och att en kompetens inom området byggs upp vid högskolan
i Karlstad. Enligt motionärerna bedrivs i dag forskning om luftföroreningarnas
inverkan på bl.a. stenhus. Vad gäller äldre träbyggnader
uppges inga åtgärder ännu ha vidtagits.

1989/90: BoU 19

14

Kunskapsbehovet inom bostadsförvaltningen är utgångspunkten för
två yrkanden i motion Bo528 (s). I motionens yrkande 1 föreslås att en
ny stor boendevaneundersökning genomförs i syfte att ge bostadsförvaltare
och andra bättre kunskap om hur våra bostäder används i dag.
Den senaste boendevaneundersökningen genomfördes på 1940-talet
och resultaten från denna anses inte längre vara relevanta. I yrkande 2
begärs ett tillkännagivande om kunskapsbehovet för bostadsförvaltningen.
Motionärerna är i viss mån kritiska till den förvaltningsforskning
som kanaliseras genom BFR. Denna anses bl.a. vara organisatoriskt
splittrad på olika enheter. I motionen framhålls att en helhetssyn på
uppgiften är avgörande för en god bostadsförvaltning. Vidare anförs att
en nyckelfråga för utvecklingen av bostadsförvaltningen är vad de
boende kommer att kunna och vilja betala för i framtiden.

Slutligen föreslås i motion Bo533 (s) ett tillkännagivande till regeringen
om behovet av en satsning på FoU inom geoteknikområdet.
Motionären anser att BFR:s begränsade satsningar på detta område
rimmar illa med geoteknikens stora betydelse i byggprocessen.

Bostadsutskottet överväger nedan de aktuella motionerna om satsningar
på olika forskningsområden.

Det bör inledningsvis understrykas att riksdagens roll vad avser
sektorforskningen i första hand får anses vara att fastställa ramarna för
verksamheten och ta ställning till den övergripande inriktningen av
forskningen. Det får därför anses vara en uppgift för FoU-organen i
vid mening att närmare ta ställning till vilka forskningsprojekt som
bör komma till utförande. Detta bör naturligvis inte hindra att riksdagen
utpekar olika områden där behovet av ett bättre kunskapsunderlag
och en utbyggd FoU-verksamhet anses vara särskilt påtaglig. Så har
också skett tidigare. Som exempel kan erinras om att utskottet vid flera
tillfällen understrukit behovet av forskning om s.k. sjuka hus.

Vart och ett av de ovan redovisade motionsförslagen om satsningar
på olika forskningsområden kan synas vara välmotiverat och avse
insatser på ett angeläget område. Möjligheterna att öka insatserna på
ett antal enskilda FoU-områden är emellertid beroende av de totala
resurser som står till byggnadsforskningens disposition. Som ovan har
framhållits anser utskottet att resurserna för FoU inom byggsektorn
bör öka genom insatser från framför allt byggbranschen. Utskottet har
även förordat att överläggningar kommer till stånd med berörda parter
och att en översyn av vissa frågor genomfors i avsikt bl.a. att öka
byggföretagens ekonomiska åtaganden avseende byggnadsforskningen.
Denna översyn bör enligt utskottets mening även omfatta frågan om
huruvida de utökade FoU-insatserna speciellt bör inriktas mot vissa
problemområden. Det kan därvid vara lämpligt att klarlägga behovet
av ökade insatser på bl.a. områden som utpekas i de aktuella motionerna.

En proposition om livsmedelspolitiken avlämnades till riksdagen
den 23 april 1990. Den i motion Bo207 (s) diskuterade frågan om
finansieringen av forskning om tätorternas yttre miljö kommer sannolikt
att bli beroende av riksdagsbesluten i dessa frågor. Om besluten
skulle fa de konsekvenser för finansieringen av den aktuella forskning -

1989/90: BoU19

15

en som befaras i motionen — dvs. att de restituerade prisregleringsavgifterna
bortfaller — kan möjligheterna till alternativ finansiering
övervägas i samband med den ovan förordade översynen. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet nu motion Bo207 (s).

Ett exempel på ett område där bostadsutskottet, som framgått ovan,
under de senaste åren särskilt framhållit behovet av utökade FoUinsatser
gäller problemen med s.k. sjuka hus. Det kan nu konstateras
att detta problemområde har givits en hög prioritet i BFRs planering
och resursfördelning samt att behovet av fortsatta insatser särskilt
understryks i forskningspropositionen. Något behov av att som föreslås
i motion Bo45 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga i ett riksdagens
tillkännagivande ytterligare framhålla vikten av satsningar på forskning
om sjuka hus kan utskottet mot denna bakgrund inte för närvarande
anse föreligga. Av detta skäl avstyrks det aktuella motionsyrkandet.

Vad gäller vissa av de andra forskningsområden som diskuteras i de
aktuella motionerna kan konstateras att också dessa givits hög prioritet
i såväl BFRs verksamhetsplan som i den av regeringen redovisade
synen på fortsatta forskningsbehov. Bl.a. den i motion Bo528 (s)
diskuterade forskningen om förvaltningen av byggnadsbeståndet utpekas
i propositionen som ett område med allt större betydelse. I fråga om
kritiken i denna motion om att förvaltningsforskningen vid BFR
hanteras i organisatoriskt splittrade former har utskottet erfarit att en
grupp tillsatts i syfte att bl.a. överbrygga detta problem. Utskottet anser
att motionens yrkande 2 om ett tillkännagivande angående den aktuella
forskningen därmed kan avvaras.

Beträffande den i samma motion efterfrågade boendevaneundersökningen
kan informeras om att SIB har erhållit medel för att utarbeta
ett programförslag för en sådan undersökning. Behovet av en boendevaneundersökning
är sålunda uppmärksammat. Yrkande 1 i motion
Bo528 (s) avstyrks mot denna bakgrund.

Behovet av FoU-satsningar på bl.a. VA-området framhålls som ovan
redovisats i två motioner, Bo239 (c) och Bo45 (fp). Även i propositionen
framhålls behovet av mer samlade insatser avseende underhållet
och förnyelsen av den tekniska infrastrukturen. Utskottet har även
erfarit att BFR i dag satsar relativt stora resurser på detta forskningsområde.
Bidragen till teknisk FoU om VA-ledningar och om alternativ
till nuvarande VA-system uppgår för närvarande till ca 5 milj. kr. per
år. Vidare satsas ca 2 milj. kr. per år på FoU om förnyelse av den
kommunaltekniska infrastrukturens ekonomi och organisation m.m.
Utöver detta pågår olika samfinansierade projekt som bedrivs tillsammans
med bl.a. Svenska kommunförbundet och Svenska vatten- och
avloppsföreningen. Som utskottet ovan framhållit är möjligheterna till
ökade satsningar på enskilda forskningsområden beroende av de totala
resurserna för byggnadsforskningen. Innan denna fråga klargjorts är
utskottet inte heller vad gäller forskning på VA-området m.m. berett att
förorda någon omfördelning av dagens FoU-resurser. Motionerna
Bo239 (c) yrkande 2 och Bo45 (fp) yrkande 2 avstyrks sålunda.

Vad gäller FoU-insatserna på övriga i motionerna diskuterade områden
har utskottet bl.a. erfarit följande.

1989/90:BoU19

16

BFRs FoU-volym inom geoteknik uppgår i dag till drygt 4 milj. kr.
per år. Medlen används till stor del för samfinansiering med andra
intressenter, främst statens geotekniska institut och SBUF. Utöver
BFRs satsning på geoteknik-FoU satsar staten stora resurser på detta
område via främst statens geotekniska institut, vägverket och Vattenfall.
Av skäl som anförts ovan avstyrker utskottet förslaget i motion
Bo533 (s) om ökade satsningar på forskning inom geoteknikområdet.

Luftföroreningarnas inverkan på träbebyggelse, som diskuteras i
motion Bo245 (m), har varit föremål för vissa forskningsinsatser via
BFR och andra forskningsorgan. Planer på en fortsatt verksamhet
inom bl.a. BFR finns. Träbyggnadsteknisk forskning torde också vara
en angelägenhet för även andra intressenter än byggnadsforskningens
organ. Motionen avstyrks av utskottet.

I samband med den forskningspolitiska propositionen har också
lagts fram motionsförslag med mer allmänt hållna krav på forskningens
inriktning. Utskottet behandlar nedan förslag i två motioner om
direktiv till byggnadsforskningen att inrikta verksamheten efter ekologiska
utgångspunkter resp. på att främja ett decentraliserat samhälle.

I miljöpartiet de grönas partimotion Bo49 — med motivtexten i
motion Ubl41 — begärs i yrkande 2 att BFR och SIB ges nya direktiv
som går ut på ett ekologiskt förhållningssätt till all byggd miljö.
Motionärerna hävdar att regeringen i alltför hög grad överlämnar
forskningens inriktning åt forskarsamhället. I motionen framhålls erfarenheterna
från en framväxande ekobyrörelse. Grunderna för denna
rörelse anses i en nära framtid behöva tillämpas i allt samhällsbyggande
och därför också snarast bilda utgångspunkt för byggnadsforskningen.

I motion Bo46 (c) yrkande 1 begärs såvitt nu är i fråga ett tillkännagivande
om byggnadsforskningens inriktning med innebörden att
forskningen bör främja ett decentraliserat samhälle. Målsättningen
måste vara att finna lösningar som innebär att möjligheterna att bo
och arbeta i hela landet främjas.

Utskottet anför följande beträffande kraven på byggnadsforskningen
om en inriktning mot ett ekologiskt resp. decentraliserat samhälle.

Forskningen måste givetvis inriktas mot att lösa problem som gäller
byggande och boende m.m. i såväl de större tätorterna som i mindre
orter och i glesbygd. Större delen av de byggnadstekniska och andra
problem som i dag sysselsätter byggnadsforskningen torde dessutom
vara gemensamma för hela landet. Något behov av ett särskilt tillkännagivande
om en forskningsinriktning mot ett decentraliserat samhälle torde
således inte föreligga. Motion Bo46 (c) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
avstyrks.

Vad gäller förslaget om ekologiska utgångspunkter för byggnadsforskningen
anser utskottet att utvecklingen i möjligaste mån självklart
bör inriktas mot ett miljövänligt och till naturen anpassat byggande —
dvs. mot ett, som det numera ofta benämns, ekologiskt byggande.
Utskottet har också intrycket att detta synsätt växer sig allt starkare
inom såväl forskningsvärlden som inom byggsektorn i övrigt. Utvecklingen
på detta område måste dock ses som en process som är avhängjg

1989/90: BoU 19

17

2 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 19

en successivt ökad kunskap i olika frågor. Denna utveckling låter sig
knappast påverkas genom ett allmänt formulerat tillkännagivande från
riksdagen eller direktiv till olika forskningsorgan med krav på ett
ekologiskt synsätt. Det bästa sättet att påverka utvecklingen är i stället
att satsa på en bred FoU-verksamhet och kunskapsspridning i alla de
frågor som tillsammans avgör förutsättningarna för vår boendemiljö.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om en ekologisk inriktning på
byggnadsforskningen avstyrks miljöpartiets partimotion Bo49 yrkande

2.

I miljöpartiets partimotion Bo49 föreslås vidare i yrkande 3 att
riksdagen bör besluta att anslå 1 milj. kr. för budgetåret 1990/91 till
stöd för ideella organisationer inom det ekologiska byggandet och
svensk byggnadsvård.

Förslaget läggs fram utan närmare motivering och utan att utformningen
av stödvillkor m.m. diskuteras. Utskottet saknar således underlag
för överväganden i den aktualiserade frågan. Motionsförslaget avstyrks.

I detta avsnitt tas avslutningsvis upp ett förslag i motion Bo44 (vpk).

I motionens yrkande 4 begärs ett riksdagens tillkännagivande om den
fortsatta finansieringen av NORDPLAN. NORDPLAN är ett gemensamt
nordiskt organ som bedriver forsknings- och utbildningsverksamhet
inom samhällsplaneringens område. Motionärerna hänvisar till
planer på en nedläggning av NORDPLAN och framhåller att verksamheten
alternativt bör finansieras med byggnadsforskningsmedel.

Enligt vad utskottet erfarit är en nedläggning av verksamheten vid
NORDPLAN för närvarande inte aktuell. Anslag till institutet finns
upptaget i Nordiska ministerrådets budgetförslag för år 1991. Mot
denna bakgrund kan motion Bo44 (vpk) yrkande 4 avstyrkas.

Stöd till experimentbyggande

Inledning

Sedan år 1978 lämnas särskilt statligt stöd till experimentbyggande.
Stödet, som utgår i form av särskilda lån, är avsett att göra det möjligt
att genomföra byggnadstekniska experiment- och utvecklingsprojekt
som syftar till lösningar som har möjlighet att få en mer allmän
tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.

Lånen till experimentbyggande kan vara ränte- och amorteringsfria
under en utvärderingsperiod på upp till tio år. Efter genomförd
utvärdering skall lånen omprövas individuellt. 1 samband därmed skall
också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas. Beslut om lån
fattas av BFR.

Förslag i forskningspropositionen jämte motion

I forskningspropositionen framhålls att experimentbyggande i full skala
med stöd av särskilda lån är en för byggnadsforskningen specifik
arbetsform. Enligt propositionen ger lånen möjlighet till försök även
med stora ekonomiska risker. Lånen har också visat sig vara ett

1989/90: BoU 19

18

värdefullt led i den samlade FoU-kedjan. Experimentbyggandet är
sålunda en integrerad del av FoU-processen. Det skall därför förberedas,
följas upp och utvärderas på ett vetenskapligt riktigt sätt.

Med utgångspunkt i riksdagens revisorers granskning av stödet till
experimentbyggande (Rapport 1989/90:01) förs i forskningspropositionen
fram vissa förslag till ändringar i stödets utformning m.m.

Regeringen föreslår sålunda att de nuvarande experimentbyggnadslånen
ersätts med bidrag. Enligt förslaget kan tillämpningsområdet därmed
vidgas till att omfatta försöksanläggningar och prototyp- eller
pilotprojekt samtidigt som byggnadstekniska experiment underlättas.
Även bidragen föreslås kunna förenas med återbetalningsskyldighet i
vissa fell. Som exempel på när återbetalning helt eller delvis kan
aktualiseras nämns experimentanläggningar m.m. som syftar till att
påskynda en marknadsintroduktion av ett visst tekniskt system.

Regeringen har uppdragit åt BFR att lämna förslag till hur det
förordade stödet kan utformas för olika typer av experiment. Det är
sedan regeringens avsikt att meddela närmare föreskrifter för experimentbyggnadsstödet
med den ovan angivna inriktningen.

Enligt regeringsförslaget behöver även principerna och rutinerna i
fråga om omprövning av redan beviljade lån ses över. I uppdraget till
BFR ingår därför också att komma med förslag till hur den festighetsekonomiska
utvärderingen kan förenklas och vilka rutiner som skall
tillämpas när lånen skall omvandlas och nya villkor beslutas.

Med anledning av förslaget i forskningspropositionen i denna del
har väckts ett motionsyrkande. I motion Bo46 (c) yrkande 8 förordas
att bidrag skall kunna utgå med maximalt 3 milj. kr. och att stöd
därutöver skall utgå i form av lån enligt dagens villkor. Enligt motionärernas
mening kan det bl.a. av administrativa skäl vara befogat att
till mindre projekt ersätta lånen med bidrag. Däremot anser de det
inte vara rimligt att mycket dyra projekt får hela stödet i form av
bidrag.

Riksdagens revisorers förslag jämte motioner

Riksdagens revisorer har på förslag av bostadsutskottet granskat långivningen
till experimentbyggande. Granskningen har redovisats i rapporten
(1989/90:1) Stödet till experimentbyggande. Efter remissbehandling
av rapporten har revisorerna till riksdagen lämnat ett förslag angående
stödet till experimentbyggande.

Enligt revisorerna bör stödet till experimentbyggande ges ökad betydelse
i framtiden. Detta anges vara speciellt viktigt mot bakgrund av att
den experimentverksamhet som i dag förekommer inom allt större
delar av bostads- och byggproduktionen ofta sker utan seriös vetenskaplig
uppföljning. Enligt revisorerna visar den genomförda granskningen
att det hittills gått trögt att initiera experiment på andra
områden än energiområdet. Detta anges bero på brister och begränsningar
i stödets konstruktion och på dålig information om och marknadsföring
av stödet.

1989/90:BoU19

19

Mot bakgrund av den genomförda granskningen föreslås i rapporten
en rad åtgärder för att effektivisera stödets inriktning och funktion
m.m. Revisorernas förslag sammanfattas i följande punkter:

-att den främsta uppgiften för experimentverksamheten bör vara att
skapa beslutsunderlag som klarlägger såväl tekniskt-ekonomiska som
övriga väsentliga förutsättningar hos olika system och inte i första
hand att få till stånd eller påskynda en introduktion av experimentsystemen
på marknaden,

-att BFR i högre grad bör utnyttja universitets- och högskoleforskningen
för systemanalyser och en mera grundlig förberedande bearbetning
av experimenten teoretiskt och experimentellt innan lösningarna
överförs till praktisk drift,

-att informationen och marknadsföringen av stödet förbättras och att
boverket och andra branschorgan och utvecklingsfonder m.m. på
bebyggelseområdet får möjlighet att i större utsträckning delta i
initieringen och genomförandet av experimentverksamheten,

-att finansieringen av experimentverksamhet i fråga om solvärmeoch
energjlagringsanläggningar anslutna till fjärrvärmenätet fortsättningsvis
sker från statens energiverks (STEV) nya fond för energiteknikstöd,

-att en förskjutning av tyngdpunkten i BFRs stöd till experimentverksamhet
sker i riktning emot andra typer av byggexperiment än
energitekniska,

-att en mer flexibel stödform för experimentbyggande och försöksanläggningar
införs. Stöd i form av såväl bidrag som lån samt låne- och
försäkringsgarantier eller valfria kombinationer härav bör kunna
ges. BFR bör ges i uppdrag att utarbeta förslag till sådana modifierade
stödformer,

-att principerna i fråga om omprövning av lånen för experimentbyggande
ses över. En "schablonisering" av den fastighetsekonomiska
utvärderingen i fråga om mindre lån bör övervägas, och boverket,
länsbostadsnämnderna, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) och BFR bör se över rutinerna för de fall då lånen skall
omvandlas och nya villkor beslutas,

-att besluten om villkoren vid omprövningen av enskilda lån delegeras
till BFR samt

-att boverket och BFR får i uppdrag att vidare undersöka och lägga
fram förslag om inrymmande i den normala bostadslångivningen av
möjligheter att ge stöd för experimentbyggande av mindre omfattning.

Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad man anfört i dessa frågor.

Med anledning av revisorernas förslag har det väckts två motioner.

I motion Bo51 (mp) hävdas att experimentbyggandet i landet inte
står i rimlig proportion till byggnadsvolymen och att det har fått en
alltför snäv inriktning mot det rent tekniska framför allt på energisidan.

Enligt motionären bör den energitekniska utvecklingen ses i ett mer
tvärvetenskapligt perspektiv. Det ekologiska byggandet anges vara en

1989/90: BoU 19

20

utmärkt bas för att pröva de mera sammansatta effekterna av ett nytt
byggande i vilket kulturella, tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga
målsättningar samlas i en syntes. Med hänvisning härtill förordas
att stödet till experimentbyggande skall inriktas mot ekologiskt
byggande.

Enligt motion Bo52 (c) är det viktigt att experimentbyggandet även
fortsättningsvis får utgöra en spång mellan forskning och utveckling
till en fristående energimarknad. Riksdagens revisorers förslag avseende
restriktivitet med energiteknikstöd avvisas därför — yrkande 1. I
motionen förordas dessutom att stöd för solvärme- och lagringsanläggningar,
som ingår i hus eller husgrupper, även fortsättningsvis skall
vara BFRs ansvarsområde — yrkande 2.

Dagens lån bör enligt motionärerna till väsentlig del ersättas med
bidrag. För större projekt bör det däremot finnas en lånedel med
villkorlig återbetalning. För denna del föreslås dagens villkor för
experimentbyggnadslån gälla. Motivet härför är att en sådan lösning
möjliggör en bättre riskfördelning i projektet. Bidrag föreslås därför
kunna utgå upp till en kostnad av 3 milj. kr. — yrkande 3.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

Som ett led i strävandena att åstadkomma ett ökat ekologiskt byggande
föreslås i miljöpartiets partimotion Bo203 yrkande 2 att boverket skall
ges i uppdrag att initiera ett ekologiskt experimentbyggande på bostadsområdesnivå
med statligt ekonomiskt stöd.

Enligt motion Bo543 (c) är det angeläget att utvecklingsarbetet för
att få fram enkla, praktiska och ekonomiskt rimliga lösningar för
ekologiskt boende drivs med stor kraft. Experimentbyggande i full
skala baserat på väl genomarbetade systemlösningar och rätt projektering
är enligt motionärernas mening sannolikt det bästa sättet att
snabbt nå användbara resultat. BFR bör därför ges ökade resurser för
att stödja en systematisk och konsekvent utveckling av ekologiskt
byggande enligt dessa riktlinjer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis förslagen i vad avser utformningen av
stödet till experimentbyggande.

Bakom regeringens förslag att dagens lån skall omvandlas till bidrag
ligger en strävan att vidga tillämpningsområdet och att öka flexibiliteten
i experimentbyggnadsstödet. Förslaget i denna del överensstämmer
också med vad riksdagens revisorer förordat. Med avseende på den
betydelse som experimentbyggnadsstödet måste anses ha för utvecklingen
av byggandet är det viktigt att stödet för verksamheten ges en
utformning som gör det så allsidigt användbart och så effektivt som
möjligt. Mot denna bakgrund får det enligt bostadsutskottets mening
anses motiverat att stödet fortsättningsvis utgår i form av bidrag.
Utskottet delar även vad i regeringsförslaget anförts om återbetalnings -

1989/90: BoU 19

21

skyldighet för bidragen under vissa förutsättningar och om behovet av
en översyn av principerna och rutinerna i fråga om omprövning av
redan beviljade lån.

Förslagen i motionerna Bo46 (c) yrkande 8 och Bo52 (c) yrkande 3
innebär att bidraget till experimentbyggande skall begränsas till 3 milj.
kr. i det enskilda projektet och att överskjutande kostnader skall
finansieras med lån enligt dagens regler. Bostadsutskottet är inte nu
berett förorda en begränsning av bidragen på det sätt motionärerna
föreslår. Det kan dock finnas anledning att bl.a. av ekonomiska skäl
begränsa stödet till vissa större och därmed dyrare projekt. Ett slutligt
ställningstagande i denna fråga bör emellertid anstå i avvaktan på de
förslag till den närmare utformningen av stödet som BFR har regeringens
uppdrag att lägga fram. Utskottet vill i detta sammanhang också
peka på att bidragen enligt förslaget i propositionen under vissa
förutsättningar föreslås kunna återkrävas. Sammanfattningsvis innebär
det nu anförda att utskottet tillstyrker regeringens förslag i vad avser
utformningen av stödet till experimentbyggande. Vad riksdagens revisorer
i denna del föreslagit är därmed i allt väsentligt tillgodosett.
Motionerna Bo46 (c) yrkande 8 och Bo52 (c) yrkande 3 avstyrks.

När det gäller frågan om omfattningen av experimentbyggnadsstödet
till energiteknik samt till energilagringsanlåggningar m.m. gör utskottet
följande bedömning.

Revisorerna anser att stödet till experimentbyggandet hittills alltför
ensidigt tillfallit projekt med energiteknisk inriktning och lämnar
förslag om att stöd till bl.a. vissa typer av energilagringsanlåggningar
fortsättningsvis bör utgå i annan ordning. Enligt vad utskottet erfarit
har dock stödet till experimentbyggande under de senaste åren fatt en
större spridning mellan projekt med olika inriktningar än vad som var
fallet under den tidsperiod som revisorerna granskat. Genom den nu
förordade omläggningen av experimentbyggnadsstödet kommer dessutom
tillämpningsområdet för stödet att vidgas. Härigenom torde anspråk
på stöd komma att ställas för nya typer av projekt. Enligt
utskottets mening bör utfallet av den nya ordningen med avseende
bl.a. på fördelningen mellan olika projekttyper m.m. avvaktas. Utskottet
noterar att forskningspropositionen inte innefattar några förslag i
detta avseende. Vad i riksdagens revisorers förslag samt i motion Bo52
(c) yrkandena 1 och 2 förordats bör med hänvisning härtill inte nu
föranleda någon riksdagens åtgärd.

1 fråga om stöd till ekologiskt experimentbyggande m.m. vill utskottet
anföra följande.

Bostadsutskottet vill nu liksom tidigare (1989/90:BoU13 s. 27) framhålla
värdet av att olika typer av alternativt byggande och boende m.m.
kommer till stånd. En allsidig utveckling av boendet förutsätter att
tillkomsten av olika alternativ och experiment stimuleras. Inom ramen
för dagens stöd till experimentbyggandet har också en rad projekt med
en alternativ — ekologisk — inriktning kommit till utförande. BFR
har dessutom en särskild programgrupp kring ekologiskt byggande.
Gruppens arbete beräknas utmynna i ett särskilt forsknings- och
utvecklingsprogram kring hithörande frågor.

1989/90: BoU 19

22

Det får, enligt utskottets mening, mot bakgrund av det ovan anförda
förutsättas att ett ekologiskt inriktat experimentbyggande kommer till
stånd även fortsättningsvis. Genom att de hittillsvarande experimentbyggnadslånen
ersätts med bidrag torde förutsättningarna för att genomföra
projekt med denna inriktning snarast komma att förbättras.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda miljöpartiets
partimotion Bo203 yrkande 2 samt motionerna Bo51 (mp) och Bo543

(c)-

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt vad i riksdagens
revisorers förslag i övrigt förordats.

Det nu behandlade regeringsförslaget till ny utformning av stödet till
experimentbyggande baseras i sina huvuddrag på den granskning av
experimentbyggnadsstödet som riksdagens revisorer genomfört. Det
gäller bl.a. förslaget om att stödet fortsättningsvis skall utgå i form av
bidrag. I andra delar ingår dessutom revisorernas förslag i regeringens
uppdrag till BFR om översyn av stödet till experimentbyggande. Vad i
revisorernas förslag i dessa delar förordats får därmed i väsentliga delar
anses vara tillgodosett. När det gäller förslaget att det inom den
normala bostadslångivningen skall inrymmas möjligheter att ge stöd
för experimentbyggande vill utskottet erinra om att förslag om en
reformering av bostadsfinansieringen senare under år 1990 kommer att
föreläggas riksdagen. Mot bakgrund härav bör revisorernas förslag i
denna del inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

Verksamheten vid statens institut för
byggnadsforskning — SIB

De överväganden som redovisas i den forskningspolitiska propositionen
avseende verksamheten vid SIB rör i huvudsak finansieringen av
vissa professurer vid institutet. Denna fråga diskuteras också i sex
motioner väckta med anledning av propositionen.

Bakgrunden är följande. SIB har tidigare bemyndigats att inrätta åtta
professurer i olika ämnen med anknytning till institutets verksamhet.
SIB har också bemyndigats att inrätta doktorandtjänster. Professurerna
och doktorandtjänsterna är avsedda att tillsättas i den takt som resurser
för dem kan frigöras. Tillsättningen av två professurer pågår för
närvarande. En av dessa tjänster finansieras med externa medel och
den andra genom omdisponeringar inom basanslaget. SIB har i sin
anslagsframställning föreslagit att medel nu ställs till institutets förfogande
för fem professurer och sex doktorandtjänster samt för gästforskare.

I regeringens överväganden om verksamheten vid SIB framhålls att
de diskuterade professurerna bidrar till att långsiktigt säkerställa kvaliteten
på den forskning som utförs inom institutet. Inrättandet av
professurerna anses också öppna möjligheter för en ökad samverkan
mellan SIB och olika institutioner vid universitet och högskolor. Vad
gäller tillsättandet av professurerna anförs emellertid att dessa inte i
dagens statsfinansiella situation kan finansieras med särskilda medel
över statsbudgeten. Regeringen anser att institutet i stället bör överväga

1989/90:BoU19

23

om professurerna genom omprioriteringar kan rymmas inom den
befintliga budgeten. Institutet föreslås också i ökad grad pröva möjligheten
att helt eller delvis finansiera tjänsterna med externa medel.

I tre av de motioner som tar upp frågan om finansieringen av
professurer, doktorandtjänster och gästforskare vid SIB föreslås att
erforderliga medel skall tillställas SIB genom omdisponering av andra
byggforskningsmedel. Ett sådant förslag läggs fram i motion Bo42 (s).
Enligt motionärerna är det bl.a. från regional synpunkt angeläget att
tillsättningen av professurer och doktorander kan ske samtidigt och
inom en snar framtid. Även i motion Bo43 (fp) föreslås att SIB tillförs
ytterligare del av de statliga medel som totalt sett går till forskning
inom bostads- och byggområdet. Enligt motionären bör SIB också
utnyttja de finansieringsvägar som förordas i propositionen, dvs. omdisponering
inom SIBs basanslag och extern finansiering. I en tredje
motion, Bo47 (c), lämnas mer konkreta förslag om hur den förordade
omdisponeringen av byggforskningsmedel bör genomföras. Från den
del av BFRs anslag som disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet föreslås 1 milj. kr. tillföras SIB. Ytterligare

2,5 milj. kr. föreslås tillföras SIB från de medel som enligt propositionen
är avsedda att finansiera det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Bostadsutskottet är inte berett att gå motionärerna till mötes vad
gäller föreslagna omdisponeringar av byggnadsforskningsmedel. De förordade
lösningarna innebär i praktiken att finansieringen av professurerna
vid SIB skulle ske genom en motsvarande neddragning av de
medel som står till BFRs förfogande. Utskottet vill inte medverka till
att så sker. Motionerna Bo42 (s), Bo43 (fp) och Bo47 (c) avstyrks
sålunda.

I ytterligare tre motioner föreslås medel tillställas SIB för att finansiera
de aktuella tjänsterna. Dessa förslag förutsätter ökade anslag till
SIB utan motsvarande nedskärningar vid BFR. I motion Bo44 (vpk)
yrkande 3 föreslås såvitt nu är i fråga att anslagen till SIB för att
finansiera fem professurer, sex doktorandtjänster och fyra gästforskare
successivt bör öka under en treårsperiod. Som ett första steg föreslås
anslaget för budgetåret 1990/91 ökas med 1,5 milj. kr.

Medel motsvarande fem professurer och sex doktorander — kostnadsberäknat
till 5 milj. kr. — föreslås i motion Bo46 (c) yrkande 7
såvitt nu är i fråga, tillställas SIB. De föreslagna medlen avses erhållas
från den i samma motion föreslagna och ovan av utskottet diskuterade
byggforskningsavgjften.

I miljöpartiets partimotion Bo49 yrkande 4 såvitt nu är i fråga
föreslås att SIB tilldelas ett utökat anslag med 3,5 milj. kr. för budgetåret
1990/91. Medlen skall enligt motionärerna användas till fem
professurer, sex doktorandtjänster och fyra gästforskare inom ämnet
ekologiskt byggande och hälsosanering av byggd miljö.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom motionsförslagen om extra
medelstilldelning till SIB för att finansiera de diskuterade professurerna
eller övriga tjänster. Tjänsterna bör i stället tillsättas i den takt som de
kan rymmas inom den befintliga budgeten genom omprioriteringar av

1989/90: BoU19

24

SIBs basanslag. Som anförs i propositionen bör det också vara möjligt
att helt eller delvis finansiera vissa tjänster med externa medel. Vad
gäller förslaget i miljöpartimotionen om att tjänsterna bör inrättas
inom ämnet ekologiskt byggande och hälsosanering av byggd miljö kan
anföras att professurernas inriktning redan är bestämd avseende ämnesfördelningen.
Utskottet har inte skäl för en omprövning av detta
beslut. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Bo44
(vpk) yrkande 3, Bo46 (c) yrkande 7 och Bo49 (mp) yrkande 4,
samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga.

Ramar och anslag

Ramar för BFRs beslut om stöd till byggnadsforskningen och
experimentbyggandet

Riksdagen fastställer årligen ramar för BFRs beslut om stöd till byggnadsforskningen
och experimentbyggandet. För det närmaste budgetåret
fastställs en definitiv beslutsram och för beslut som avser stöd
under de därpå följande budgetåren fastställs preliminära ramar. Utskottet
behandlar först frågan om ramarna för BFRs stöd till byggnadsforskning
exkl. experimentbyggande, dvs. medel från det anslag under
elfte huvudtiteln i statsbudgeten som benämns B12.

Vad gäller ramen för stöd till byggnadsforskningen under budgetåret
1990191 föreslår regeringen att BFR skall få fatta beslut inom en ram
om 179,8 milj. kr. I motion Bo46 (c) yrkande 3 föreslås, med hänvisning
till medel från den i samma motion föreslagna byggforskningsavgiften,
att ramen i stället bör fastställas till 200 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens ramförslag för budgetåret 1990/91.
Som framgått ovan har utskottet med anledning av bl.a. förslaget om
en byggforskningsavgift i den aktuella motionen förordat att regeringen
tar upp överläggningar med byggbranschen och gör en översyn av vissa
frågor angående byggnadsforskningens finansiering. Innan resultaten av
denna översyn föreligger är det enligt utskottets mening inte rimligt att
närmare ta ställning till hur det förordade resurstillskottet till byggnadsforskningen
skall fördelas. Mot denna bakgrund avstyrks motion
Bo46 (c) yrkande 3.

Ramen för stöd till byggnadsforskningen under budgetåren
1991/92—1995/96 föreslås av regeringen fastställas till 95, 55, 25, 25
resp. 25 milj. kr. Med hänvisning till ett förslag om den femåriga
beslutsramen som BFR lagt fram i sin anslagsframställning föreslås i
motion Bo44 (vpk) yrkande 2 att denna ram fastställs till 110, 55, 30,
30 resp. 30 milj. kr.

Av samma skäl som anförts ovan — resultat av den förordade
översynen bör avvaktas — tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker motion Bo44 (vpk) yrkande 2.

Stödet till experimentbyggande fördelas efter beslut av BFR. Rådet
föreslås i propositionen få fatta beslut om stöd till experimentbyggande
under budgetåret 1990191 intill ett belopp om 31,5 milj. kr. och använda
outnyttjad del av denna ram även under budgetåret 1991/92. I två

1989/90:BoU19

25

motioner föreslås beslutsramar med högre belopp än i regeringsförslaget.
Den aktuella ramen föreslås i motion Bo46 (c) yrkande 6 fastställas
till 50 milj. kr. I motionen hänvisas bl.a. till behovet av ökat stöd
till projekt som syftar till främjande av ekologiskt byggande och
boende. Aven i miljöpartiets partimotion Bo49 — motivtexten finns i
motion Ubl41 — förordas stöd till ett ekologiskt byggande. I motionens
yrkande 1 föreslås att beslutsramen för stöd till experimentbyggande
under år 1990/91 skall bestämmas till 51,5 milj. kr.

Utskottet har ovan tagit ställning till förslag om förändrade former
för stöd till experimentbyggande. Regeringens förslag om en övergång
från lån till bidrag har därvid godkänts. Motionsförslag med innebörden
att BFR bör öka stödet till experimentbyggande med ekologisk
inriktning har avstyrkts. Mot bl.a. denna bakgrund tillstyrks regeringens
förslag om beslutsram för stödet till experimentbyggande under
budgetåret 1990/91 och avstyrks motionerna Bo46 (c) yrkande 6 och
Bo49 (mp) yrkande 1.

Regeringen har vidare föreslagit att beslut om stöd till experimentbyggande
under budgetåren 1991192 och 1992193 skall få fattas preliminärt
intill ett belopp om 10 resp. 5 milj. kr. Inga motstående motionsförslag
har lagts fram. Regeringsförslaget tillstyrks.

Anslag till BFR och SIB

Regeringen föreslår att anslag till byggnadsforskning (B 12) för budgetåret
1990/91 skall beviljas med 179 milj. kr. I motion Bo46 (c)
yrkande 4 föreslås att anslaget höjs med 17,3 milj. kr. i förhållande till
regeringsförslaget.

Motionsförslaget utgår från att en byggforskningsavgifi omgående
infors och att medel från denna kan tillföras BFR under nästa budgetår.
Utskottets ovan redovisade ställningstagande i denna fråga innebär
att ett sådant medelstillskott inte kan påräknas nästa budgetår. Regeringens
anslagsförslag tillstyrks och motion Bo46 (c) yrkande 4 avstyrks.

Bostadsutskottet tillstyrker ett förslag i proposition 1989/90:125 bilaga
9 om att riksdagen till byggnadsforskning (B 12) på tilläggsbudget

II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 bör anvisa ett anslag på
34 milj. kr.

Regeringsförslaget om anslag för stöd till experimentbyggande (B 13)
för budgetåret 1990/91 innebär att riksdagen bör bevilja ett anslag på
42 milj. kr. I motion Bo46 (c) yrkande 5 föreslås ett i förhållande till
regeringsförslaget med 5,7 milj. kr. förhöjt anslag.

Utskottet har ovan avstyrkt de förslag som är grunden för det i
motionen framlagda anslagsförslaget. Det nu aktuella motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning härtill. Regeringsförslaget tillstyrks.

Anslaget till bidrag till statens institut för byggnadsforskning för budgetåret
1990/91 föreslås av regeringen fastställas till 47 795 000 kr. I
tre motioner finns yrkanden om högre anslag. Anslaget bör enligt
motion Bo44 (vpk) yrkande 3 såvitt nu är i fråga bestämmas till ett

1,5 milj. kr. högre belopp än vad regeringen föreslagit. I motion Bo46

1989/90:BoU19

26

(c) yrkande 7 såvitt nu är i fråga föreslås ett 5 milj. kr. högre anslag
än i regeringsförslaget. Miljöpartiet föreslår i sin partimotion Bo49
yrkande 4 såvitt nu är i fråga en ökad anslagsram med 3,5 milj. kr.

Motionsyrkandena om ökade anslag för SIB utgår från förslag i
motsvarande motioner om resurstillskott till SIB lör att finansiera vissa
professurer m.m. Utskottet har ovan avstyrkt dessa förslag. Motionerna
Bo44 (vpk) yrkande 3, Bo46 (c) yrkande 7 och Bo49 (mp) yrkande 4,
samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, avstyrks således även vad gäller
anslagsförslagen. Regeringens förslag om anslag till bidrag till SIB
tillstyrks av utskottet.

Vad som föreslagits beträffande anslag i övrigt i proposition
1989/90:90 i avsnittet om byggnadsforskning tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av byggnadsforskningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo48,

res. 1 (m)- avser mom. 1-23

2. beträffande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo44 yrkande
1, 1989/90:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo46
yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 samt 1989/90:Bo50
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 2 (fp)

3. beträffande forskning om tätorternas yttre miljö
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo207,

4. beträffande forskning om sjuka hus

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är
i fråga,

res. 3 (fp)

5. beträffande forskningen om förvaltningen av byggnadsbeståndet att

riksdagen avslår motion 1989/90:Bo528 yrkande 2,

6. beträffande en boendevaneundersökning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo528 yrkande 1,

7. beträffande forskning på VA-området

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo239 yrkande 2 och
1989/90:Bo45 yrkande 2,

res. 4 (fp, c)

8. beträffande forskning inom geoteknikområdet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo533,

9. beträffande träbyggnadsteknisk forskning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo245,

10. beträffande en forskningsinriktning mot ett decentraliserat
samhälle

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo46 yrkande 1 såvitt nu är
i fråga,

res. 5 (c)

1989/90:BoU19

27

11. beträffande en ekologisk inriktning på byggnadsforskningen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo49 yrkande 2,

res. 6 (mp)

12. beträffande stöd för ideella organisationer inom det ekologiska
byggandet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo49 yrkande 3,

res. 7 (mp)

13. beträffande verksamheten vid NORDPLAN

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo44 yrkande 4,

14. beträffande utformningen av stödet till experimentbyggande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90, med anledning av riksdagens revisorers förslag
1989/90:9 såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna
1989/90:Bo46 yrkande 8 samt 1989/90:Bo52 yrkande 3 godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

res. 8 (c)

15. beträffande experimentbyggnadsstödet till energiteknik samt
till energilagringsanläggningar m.m.

att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1989/90:9 såvitt
nu är i fråga samt motion 1989/90:Bo52 yrkandena 1 och 2,

res. 9 (c)

16. beträffande stöd till ekologiskt experimentbyggande m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo51, 1989/90:Bo203
yrkande 2 och 1989/90:Bo543,

res. 10 (c, vpk, mp)

17. beträffande riksdagens revisors förslag i övrigt

att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1989/90:9 i de
delar det inte behandlats under momenten 14 och 15 ovan,

18. beträffande omdisponeringar av byggnadsforskningsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo42, 1989/90:Bo43 och
1989/90:Bo47,

19. beträffande extra medelstilldelning till SIB

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo44 yrkande 3,
1989/90:Bo46 yrkande 7 och 1989/90:Bo49 yrkande 4, samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga,

res. 11 (vpk)
res. 12 (mp)

20. beträffande ramen för stöd till byggnadsforskningen under
budgetåret 1990191

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Bo46 yrkande 3
bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning
får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl.
stöd till experimentbyggande, inom en ram om 179 800 000 kr.
under budgetåret 1990/91,

21. beträffande ramen för stöd till byggnadsforskningen under
budgetåren 1991192—1995196

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Bo44 yrkande 2
bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnads -

1989/90:BoU19

28

forskning Sr fetta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl.
stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1991/92,
1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1995/96 preliminärt inom en ram
om 95 000 000 kr., 55 000 000 kr., 25 000 000 kr.,
25 000 000 kr. resp. 25 000 000 kr.,

res. 13 (vpk)

22. beträffande stöd till experimentbyggande under budgetåret
1990191

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 och med avslag på motionerna 1989/90:Bo46 yrkande
6 och 1989/90:Bo49 yrkande 1 bemyndigar regeringen att medge
att statens råd lör byggnadsforskning får fetta beslut om stöd till
experimentbyggande intill ett belopp om 31 500 000 kr. under
budgetåret 1990/91 och att outnyttjad del av denna ram får
utnyttjas även under budgetåret 1991/92,

res. 14 (mp)

23. beträffande stöd till experimentbyggande under budgetåren
1991/92 och 1992193

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 bemyndigar regeringen att medge att statens råd för
byggnadsforskning får fetta beslut om stöd till experimentbyggande
under budgetåren 1991/92 och 1992/93 preliminärt intill
ett belopp om 10 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.,

24. beträffande anslag till byggnadsforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Bo46 yrkande 4
till Byggnadsforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 179 000 000 kr.,

res. 15 (m) - motiv. - villk. 1

25. beträffande tilläggsbudget II

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:125 bilaga 9 till Byggnadsforskning på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 34 000 000 kr.,

26. beträffande anslag för stöd till experimentbyggande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 och med avslag på motion 1989/90:Bo46 yrkande 5
till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1990/91 anvisar
ett reservationsanslag på 42 000 000 kr.,

res. 16 (m) - motiv. - villk. 1

27. beträffande bidrag till statens institut för byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90 och med avslag på motionerna 1989/90:Bo44 yrkande

3, 1989/90:Bo46 yrkande 7 samt 1989/90:Bo49 yrkande 4, samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, till Bidrag till statens
institut för byggnadsforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 47 795 000 kr.,

res. 17 (vpk) - villk. 11
res. 18 (mp) - villk. 12

1989/90: BoU19

29

28. beträffande anslag i övrigt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:90

a) till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

b) till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 000 kr.

Stockholm den 26 april 1990

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans
Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson
(s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger
Andersson (c), Ian Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp), Britta
Sundin* (s) och Berndt Ekholm** (s).

* (endast såvitt avser moment l)

** (såvitt avser momenten 2—28)

Reservationer

1. Avveckling av byggnadsforskningen m.m.

(mom. 1—23)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Bostadsutskottet
har" och på s. 26 slutar med "Regeringsförslaget tillstyrks"
bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den syn på sektorforskningsorganens verksamhet
som redovisas i partimotionen Bo48 från moderata samlingspartiet.
Denna verksamhet medför att forskningsinsatserna i dag i hög grad
styrs utifrån andra utgångspunkter än de vetenskapliga kriterier som
måste vara grunden för en kvalitativt godtagbar forskning. Sektorforskningsorganens
roll måste tonas ned till förmån för en förstärkning av
fakulteterna och de vetenskapliga forskningsråden. Även sambandet
mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning behöver förstärkas.

Utskottet anser mot denna bakgrund att resurser bör föras över från
sektorsorganen och att forskningen vid högskolans institutioner i stället
bör öka. De behov av kompetensuppbyggnad utifrån en bredare

1989/90: BoU 19

30

kunskapsbas än den traditionella ämnesindelningen sorn kan finnas,
bör kunna tillgodoses genom en utveckling av den vetenskapliga
metodiken och genom att nya institutioner kan bildas. De vetenskapliga
forskningsråden har också ett ansvar för att nya forskningsinriktningar
kan utvecklas inom högskoleforskningen.

För den nuvarande byggnadsforskningens del innebär de ovan redovisade
utgångspunkterna att statens råd för byggnadsforskning (BFR)
bör avvecklas och att huvuddelen av rådets medel efter en övergångsperiod
bör överföras till fakulteterna. Vidare bör verksamheten vid
statens institut för byggnadsforskning (SIB) integreras med forskningen
vid universitet och högskolor och finansieras via anslag till dessa.

BFRs avveckling bör snarast inledas. Utskottet ställer sig bakom den
i motion Bo48 (m) skisserade awecklingsplanen. Inga nya projektanslag
bör sålunda beviljas efter den 30 juni 1990. Även det särskilda
stödet till experimentbyggande bör upphöra efter detta datum. Därefter
bör det ske en successiv avveckling av gjorda åtaganden och pågående
forskningsprojekt fram t.o.m. budgetåret 1992/93. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med en plan för hur BFRs avveckling närmare
bör ske och för hur frigjorda medel från den sektorfinansierade
byggnadsforskningen bör överföras till högskolan.

Regeringen bör också ges i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för
den ovan förordade integreringen av SIB i universitets- och högskoleorganisationen.
Härvid bör också en översyn av verksamheten vid
SIB ske så att endast den vetenskapligt relevanta forskningen ges
fortsatt stöd. Den förändring av inriktningen mot ökad andel uppdragsforskning
som skett vid institutet under senare år bör fortsätta.

Utskottet anser sålunda att det inte behövs något särskilt organ för
att fördela medel till forskning inom byggsektorn. Medelsfördelningen
sköts bäst genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.
En sådan ordning garanterar också att byggnadsforskningen omfattas
av samma kvalitetskrav och kvalitetsgranskning som övrig forskning.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med
anledning av moderata samlingspartiets partimotion Bo48 bör ge regeringen
till känna vad utskottet ovan anfört.

I detta betänkande tas också upp för behandling ett antal motioner
med yrkanden om direktiv till de nuvarande forskningsorganen om
ökade satsningar på forskning inom olika områden, om ett nytt finansieringssystem
för byggnadsforskningen, om särskilda medel för viss
forskning och vissa forskartjänster m.m. Vidare behandlas förslag från
regeringen, riksdagens revisorer samt olika motionärer om stödet till
experimentbyggande. Slutligen har utskottet att ta ställning till förslag i
den forskningspolitiska propositionen och i motioner om ramar för
verksamheten vid BFR under de närmaste budgetåren samt om anslag
till byggnadsforskningen. Dessa förslag bygger samtliga i princip på
förutsättningen att byggnadsforskningens nuvarande organisation bibehålls.
Vid ett bifall till den av utskottet ovan förordade avvecklingen av
BFR och SIBs nuvarande organisation är därför närmare övervägan -

1989/90: Bo Ul 9

31

den i dessa frågor inte meningsfulla. Vad gäller frågan om anslag till
dessa organ under awecklingsperioden återkommer utskottet nedan.
Övriga förslag skall här endast mycket kortfattat kommenteras.

I flera motioner uttrycks en tveksamhet till vissa överväganden i
propositionen med innebörden att den grundläggande forskningen bör
förstärkas. Motionärerna anför bl.a. att BFR riskerar att bli ett grundforskningsråd
om en sådan utveckling tillåts fortgå. Bostadsutskottet
anser att dessa meningsskiljaktigheter är belysande för de problem som
dagens sektorforskningsorganisation medför. Det ligger sålunda en
inbyggd motsättning i försöket att bedriva en delvis politiskt styrd
sektorforskning som samtidigt skall uppfylla normala krav på vetenskaplig
relevans m.m. Utskottet delar visserligen den av regeringen
redovisade synen på behovet av en ökad satsning på grundläggande
forskning inom högskolor och universitet men anser att regeringen
borde dragit andra slutsatser av denna insikt. En konsekvent satsning
på en utbyggd högskoleforskning förutsätter en motsvarande neddragning
av den sektorfinansierade forskningen enligt den av utskottet nu
förordade modellen.

I två motioner lämnas förslag om att byggbranschen skall finansiera
BFRs och SIBs verksamhet genom en byggforskningsavgift. En sådan
avgift blir givetvis inte aktuell vid ett bifall till awecklingsplanen för
dessa organ. Det bör dock i sammanhanget påpekas att delar av den
forskning som i dag bedrivs via BFR och SIB saknar relevans för
branschen. I samband med resursöverföringen av byggforskningsmedel
från sektororganen till högskolan är det därför angeläget att ett utökat
kunskapsutbyte kommer till stånd mellan företrädare för branschen
och forskarna. Som förordats ovan bör även möjligheterna till en
utökad andel uppdragsfinansierad forskning tas till vara.

Ett antal motioner innehåller förslag om ökade satsningar på olika
avgränsade FoU-områden. Utskottet anser att denna typ av politisk
styrning av forskningens inriktning i princip inte bör förekomma.
Med den ordning som utskottet förordat kommer möjligheterna till en
vetenskaplig prövning av kunskapsbehovet inom olika områden att
starkt förbättras.

Vad gäller förslagen om förändrade former för stödet till experimentbyggande
hänvisar utskottet till det ovan redovisade ställningstagandet
att detta stöd helt kan avvecklas. Inga särskilda anslag behövs
för detta ändamål. Experimentbyggandet kan finansieras på samma sätt
som övrigt byggande.

Förslagen i propositionen och i motioner om ramar för BFRs
verksamhet samt för stödet till experimentbyggande avstyrks av utskottet
med hänvisning till utskottets ovan redovisade inställning att inga
nya projektanslag bör beviljas efter den 30 juni 1990. Mot bakgrund av
utskottets redovisade överväganden tillstyrks moderata samlingspartiets
partimotion Bo48 och avstyrks övriga i detta betänkande behandlade
förslag i forskningspropositionen och i motioner samt förslaget från
riksdagens revisorer. I propositionen framlagda anslagsförslag för budgetåret
1990/91 behandlar utskottet nedan.

i

1989/90:BoU19

32

dels att momenten 1 — 23 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1—23. beträffande avveckling av byggnadsforskningen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo48 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1989/90:90 såvitt nu
är i fråga samt riksdagens revisorers förslag 1989/90:9 och motionerna
1989/90:Bo42, 1989/90:Bo43, 1989/90:Bo44 yrkandena
1 — 4, yrkande 3 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo45, 1989/90:Bo46
yrkandena 1—3, 6—8, yrkande 7 såvitt nu är i fråga,
1989/90:Bo47, 1989/90:Bo49 yrkandena 1—4, yrkande 4 såvitt nu
är i fråga, 1989/90:Bo50, 1989/90:Bo51, 1989/90:Bo52,

1989/90:Bo203 yrkande 2, 1989/90:Bo207, 1989/90:Bo239 yrkande
2, 1989/90:Bo245, 1989/90:Bo528, 1989/90:Bo533 och

1989/90:Bo543, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen
(mom. 2)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet övergår" och på s. 14 slutar med "vissa överväganden" bort
ha följande lydelse:

Bostadsutskottet övergår nu till att diskutera frågan om vilka totala
resurser som bör ställas till byggnadsforskningens förfogande.

Utskottet instämmer med vad i motion Bo45 (fp) anförs om att de
totala resurserna för byggnadsforskningen även i fortsättningen bör
vara av ungefär samma storleksordning som i dag. Detta kan ske
genom att det nybildade teknikvetenskapliga forskningsrådet stöder
grundläggande bostads- och byggnadsforskning och genom ökade insatser
från byggbranschen. Dessa ökade insatser från byggbranschen bör
kunna komma till stånd på frivillig väg. Det får förutsättas ligga i
branschens intresse att bidra till att ett bättre kunskapsunderlag tas
fram på olika områden, bl.a. i syfte att undvika att nya problem med
s.k. sjuka hus uppstår.

Mot den redovisade bakgrunden är utskottet inte berett tillstyrka
motionsförslag (c) och (vpk) om en obligatorisk byggforskningsavgift
m.m. En rad principiella och skattetekniska invändningar kan dessutom
resas mot dessa förslag.

Vad utskottet med anledning av motion Bo45 (fp) yrkande 1 såvitt
nu är i fråga ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna Bo44 (vpk) yrkande 1, Bo46 (c) yrkande 1
såvitt nu är i fråga och yrkande 2 samt Bo50 (s) avstyrks av utskottet.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo45 yrkande 1
såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1989/90:Bo44

1989/90:BoU19

33

3 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 19

yrkande 1, 1989/90:Bo46 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och
yrkande 2 samt 1989/90:Bo50 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Forskning om sjuka hus (mom. 4)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Vart
och ett" och slutar med "aktuella motionerna" bort utgå,

dels att den del av yttrandet som på s. 16 börjar med "Ett exempel"
och slutar med "aktuella motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Problemen med s.k. sjuka hus är en fråga som alltmer kommit att
uppmärksammas under 1980-talet. Dessa problem kommer att få omfattande
ekonomiska konsekvenser i samband med de saneringsinsatser
som oundvikligen måste vidtas. Viktigare ändå är dock att de drabbade
boende inte utsätts för hälsovådliga bostäder längre än nödvändigt.
Både för att tillgodose kraven på tekniskt och ekonomiskt rimliga
saneringsmetoder samt för att garantera att inte nya problem uppstår
efter nödvändiga ombyggnader är det angeläget att bästa möjliga kunskapsunderlag
på området tas fram. Omfattande FoU-insatser görs
också i dag av byggnadsforskningens organ för att lösa problemen med
sjuka hus. Det är dock nödvändigt att regeringen löpande följer
utvecklingen på detta område så att eventuella brister i delar av
FoU-kedjan omgående kan åtgärdas. I detta sammanhang bör också
frågan om bullerstörningar i våra bostäder uppmärksammas. Denna
fråga som kan ses som en del av problemen med sjuka hus har inte
hittills givits tillräcklig vikt i FoU-arbetet. Vad utskottet anfört beträffande
forskning om sjuka hus bör riksdagen med anledning av motion
Bo45 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande forskning om sjuka hus
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo45 yrkande 1
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Forskning på VA-området (mom. 7)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Birger
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Behovet av" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det angeläget att forskningen på VA-området och
övrig miljörelaterad forskning ges hög prioritet i byggnadsforskningen.
I motion Bo239 (c) beskrivs ingående de allvarliga problem som i dag
finns i kommunernas VA-nät. De omfattande åtgärder som under lång
tid framöver kommer att behöva vidtas i syfte att säkerställa samhällets

1989/90: BoU19

34

försörjning med rent dricksvatten kräver att ett heltäckande kunskapsunderlag
tas fram för hur problemen skall lösas. Som framhålls i
motion Bo45 (fp) är det också angeläget att kommunernas engagemang
i den miljörelaterade forskningen förstärks. Enligt utskottets mening
bör riksdagen med anledning av motionerna Bo45 (fp) yrkande 2 och
Bo239 (c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet ovan anfört.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande forskning på VA-området
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo239 yrkande
2 och 1989/90:Bo45 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. En forskningsinriktning mot ett decentraliserat
samhälle (mom. 10)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Forskningen måste" och slutar med "i fråga avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening finns det skäl att understryka vikten av att
forskningen om samhälls- och bebyggelseplanering inriktas på att
främja ett decentraliserat samhälle. Utvecklingen under de senaste
årtiondena har varit alltför ensidigt inriktad på en utbyggnad av
arbetsplatser i storstadsområdena. För att vända denna utveckling är
det angeläget att FoU-verksamheten i större utsträckning inriktas på att
ta fram ett kunskapsunderlag som kan bidra till en positiv samhällsutveckling
i hela landet. Det är därvid önskvärt att byggnadsforskningen
i högre grad än hittills tar sig an glesbygdens och de mindre tätorternas
problem. Detta bör med anledning av motion Bo46 (c) yrkande 1
såvitt nu är i fråga ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande en forskningsinriktning mot ett decentraliserat
samhälle

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo46 yrkande 1
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. En ekologisk inriktning på byggnadsforskningen
(mom. 11)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Vad
gäller" och på s. 18 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i miljöpartiet de grönas partimotion Bo49 är det nödvändigt
att BFR och SIB bedriver sin verksamhet utifrån ett ekologiskt
förhållningssätt till all byggd miljö. Det står klart för allt fler beslutsfattare
inom bostadssektorn att en resursbevarande och ekologiskt anpas -

1989/90:BoU19

35

säd bebyggelse är en nödvändighet för att lösa många av de problem
som finns i dagens samhälle. Denna insikt växer sig också allt starkare
hos en bred allmänhet.

Byggnadsforskningens uppgift är att ta fram ett brett kunskapsunderlag
till stöd för samhällsplaneringen och utformningen av morgondagens
bostäder. De flesta besluten inom bostads- och byggnadssektorn
innebär långsiktiga bindningar till en viss bebyggelseutformning. De
lösningar vi väljer i dag får konsekvenser för flera generationer framåt.
Mot denna bakgrund är det naturligtvis speciellt angeläget att byggnadsforskningen
ser som sin uppgift att successivt ta fram och sprida
ny kunskap i frågor med betydelse för utformningen av ett resursbevarande
samhälle. En av de övergripande frågor där nya lösningar måste
tas fram är hur boende, arbete och service åter skall kunna samordnas
i en fattbar fysisk struktur. Det är också viktigt att utveckla de
ekologiska principerna för hur upprustning och ombyggnad i den
redan byggda miljön skall ske. Detta gäller exempelvis bevarandet av
den unika svenska byggnadstraditionen på landsbygden och ersättningen
av VA-nät med nya ekologiskt acceptabla system. Aven forskningen
kring problemen med s.k. sjuka hus måste givetvis inriktas mot
ekologiskt riktiga ombyggnader för att undvika att nya problem byggs
in i husen.

För att byggnadsforskningen skall kunna ges den ovan förordade
inriktningen är det nödvändigt att erfarenheterna från den framväxande
ekobyrörelsen löpande tas till vara. Ett ökat kunskapsutbyte mellan
forskarsamhället och praktikerna är därför angelägen. FoU-projekt i
samband med utbyggnad av s.k. ekobyar bör också vara ett prioriterat
insatsområde för BFR.

Vad utskottet nu med anledning av miljöpartiets partimotion Bo49
yrkande 2 anfört om en ekologisk inriktning på byggnadsforskningen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande en ekologisk inriktning på byggnadsforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo49 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Stöd för ideella organisationer inom det ekologiska
byggandet (mom. 12)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Förslaget läggs" och slutar med "Motionsförslaget avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Flera ideella organisationer bedriver i dag en verksamhet med stor
betydelse för utvecklingen av det ekologiska byggandet och den svenska
byggnadsvården. Ett brett engagemang i dessa frågor är nödvändigt
för att det ekologiska synsättet snabbt skall kunna ges erforderlig
spridning. Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom förslaget i
miljöpartiets partimotion Bo49 yrkande 3 att för budgetåret 1990/91 på

1989/90:BoU19

36

ett nytt anslag under elfte huvudtiteln anslå 1 milj. kr. till stöd för
ideella organisationer inom det ekologiska byggandet och svensk byggnadsvård.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande stöd för ideella organisationer inom det ekologiska
byggandet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo49 yrkande 3

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b) till Stöd för ideella organisationer inom det ekologiska byggandet
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 000 kr.,

8. Utformningen av stödet till experimentbyggande
(mom. 14)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Bakom
regeringens" och på s. 22 slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet delar det av riksdagens revisorer framlagda förslaget
om att lånen till experimentbyggande till viss del bör ersättas med
bidrag. Däremot är utskottet inte berett att gå så långt som regeringen
när man i forskningspropositionen föreslår att stödet fortsättningsvis i
princip helt skall utgå som bidrag. För större projekt bör det finnas
kvar en lånedel med villkorlig återbetalning, dvs. enligt nu gällande
regler för experimentbyggnadslån. Motivet är bl.a. att detta möjliggör
en bättre riskfördelning i projektet. En lämplig övre gräns för bidrag
till ett och samma projekt är 3 milj. kr. En sådan ordning kommer
även att underlätta administrationen av stödet till mindre projekt.

I såväl revisorernas förslag som i propositionen förordas vidare en
översyn av vissa rutiner m.m. i samband med lånehanteringen. Utskottet
har inget att invända mot en översyn som syftar till förbättrade
handläggningsrutiner och till att erfarenheter från såväl högskolan som
byggnadssektorn bättre tas till vara. Vad utskottet nu anfört med
anledning av motionerna Bo46 (c) yrkande 8 och Bo52 (c) yrkande 3
samt riksdagens revisorers förslag såvitt nu är i fråga och regeringens
förslag om formerna för experimentbyggnadsstödet bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande utformningen av stödet till experimentbyggande
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1989/90:90, riksdagens revisorers förslag 1989/90:9 såvitt nu är i
fråga samt motionerna 1989/90:Bo46 yrkande 8 och
1989/90:Bo52 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

1989/90: BoU 19

37

9. Experimentbyggnadsstödet till energiteknik samt
till energilagringsanläggningar m.m. (mom. 15)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Revisorerna anser" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Revisorerna riktar i sitt förslag kritik mot BFRs hantering av
experimentbyggnadsverksamheten på vissa punkter. I flera avseenden
kan denna kritik vara berättigad. Vad gäller det förslag som revisorerna
presenterar beträffande stöd till energiinriktat experimentbyggande
kan dock inte utskottet helt dela de framförda synpunkterna. Utskottets
invändningar mot revisorernas förslag i dessa avseenden gäller dels
den allmänna restriktivitet med energiteknikstöd som förordas, dels de
förslag om formerna för stöd till solvärme- och lagringsanläggningar
som läggs fram.

Ett exempel på de felaktiga slutsatser som revisorerna dragit vad
gäller energiteknikstödet är förslaget att stödet främst skall syfta till att
ta fram ett beslutsunderlag och inte till att underlätta en marknadsintroduktion.
Det är enligt utskottets mening både nödvändigt och
välmotiverat att stödet till experimentbyggandet utformas så att de
nyutvecklade teknikerna Sr en praktisk tillämpning. Experimentbyggandet
innebär ett omfattande utvecklingsarbete i själva byggskedet.
Det är därför inte rimligt att ställa marknadsmässiga avkastningskrav
på dessa anläggningar direkt efter att de grundläggande forskningsinsatserna
har avslutats.

Utskottet är även kritiskt mot förslaget att vissa typer av energianläggningar
fortsättningsvis inte skall kunna fa stöd från BFR utan i
stället hänvisas till energiteknikfonden vid statens energiverk. Energiteknikfondens
resurser är redan helt otillräckliga för att kunna tillgodose
de anspråk som bör ställas på stöd för det aktuella området. Det
bör därför understrykas att stöd för solvärme- och lagringsanläggningar
som ingår i hus eller husgrupper även fortsättningsvis skall vara BFRs
ansvarsområde.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom vad som i motion
Bo52 (c) anförts om inriktningen av experimentbyggnadsstöd med
energiteknisk inriktning. Vad utskottet ovan anfört med anledning av
denna motions yrkanden 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Riksdagens revisorers förslag i dessa delar avstyrks.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande experimentbyggnadsstödet till energiteknik samt
till energilagringsanläggningar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo52 yrkandena
1 och 2 samt med avslag på riksdagens revisorers förslag
1989/90:9 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU 19

38

10. Stöd till ekologiskt experimentbyggande m.m.
(mom. 16)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Bostadsutskottet vill" och på s. 23 slutar med "Bo543 (c)" bort ha
följande lydelse:

I tre av de motioner (c) resp. (mp) som utskottet har att behandla i
detta betänkande förordas ökade satsningar på ett experimentbyggande
med ekologisk inriktning. I motionerna beskrivs också de erfarenheter
som vunnits genom de hittills gjorda satsningarna på detta område och
ges exempel på angelägna områden för den fortsatta experimentbyggnadsverksamheten.

Utskottet delar de i motionerna framlagda synpunkterna och förslagen.
Det är angeläget att utvecklingsarbetet för att få fram enkla,
praktiska och ekonomiskt rimliga lösningar för ekologiskt boende
drivs med stor kraft. Detta gäller såväl för den enskilda bostaden som
för avfallshanteringssystem, trafiklösningar m.m. Det är nödvändigt att
de tekniska lösningarna inriktas på att avfall m.m. skall behandlas och
återanvändas i närmiljön. Aven energiproduktionen bör i största möjliga
utsträckning ses som en integrerad del av vad som skall kunna
lösas på bostadsområdesnivå. Utvecklingsarbetet av de ekologiskt utformade
bostadsområdena måste också inriktas på en rad frågor om
samhällsutformningen i stort. Det kan exempelvis gälla hur man skall
uppnå ett bättre samband mellan boende och arbete, hur serviceutbudet
skall komma närmare människorna genom småbutiker eller samköp,
hur trafikbehovet skall kunna tillgodoses genom bilsambrukande
och kollektivtrafik osv. I ett experimentbyggande med en ekologisk
inriktning finns utmärkta möjligheter att pröva de mera sammansatta
effekterna av ett nytt byggande i vilket olika tekniska, sociala, kulturella,
ekonomiska och miljömässiga målsättningar samlas i en syntes.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att BFR i högre utsträckning
bör inrikta stödet till experimentbyggande på projekt som syftar
till en utveckling av det ekologiska byggandet och boendet. Vidare bör
övervägas i vilka former ett vidgat samhälleligt engagemang i spridningen
av de ekologiska principerna för samhällsutvecklingen kan
utvecklas. Boverket bör exempelvis kunna bidra till att ekologiskt
experimentbyggande på bostadsområdesnivå initieras.

Bostadsutskottets ovan redovisade överväganden om ekologiskt inriktat
experimentbyggande har gjorts med anledning av motionerna
Bo51 (mp), Bo203 (mp) yrkande 2 och Bo543 (c). Vad utskottet anfört
i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande stöd till ekologiskt experimentbyggande
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo51,
1989/90:Bo203 yrkande 2 och 1989/90:Bo543 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:BoU19

39

11. Extra medelstilldelning till SIB (mom. 19)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet kan" och på s. 25 slutar med "i fråga" bort ha följande
lydelse:

SIB har i sin anslagsframställning begärt att få medel till fem
professurer, sex doktorand- och fyra gästforskartjänster. Utskottet anser
att institutets förslag är välmotiverat och ligger helt i linje med en
önskvärd utveckling av forskningens allmänna inriktning. Tillsättandet
av tjänsterna kan som föreslås i motion Bo44 (vpk) yrkande 3 såvitt nu
är i fråga lämpligen spridas över en treårsperiod. Anslaget till SIB bör
av detta skäl räknas upp med 1,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91 och
sedan med ytterligare 1 milj. kr. för vart och ett av de två därpå
följande budgetåren. Förslagen i motionerna Bo46 (c) yrkande 7 och
Bo49 (mp) yrkande 4, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, får därmed
anses vara till stor del tillgodosedda. Utskottet är dock inte berett att
tillmötesgå förslaget i motion Bo49 (mp) om en förändrad ämnesinriktning
på de aktuella tjänsterna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande extra medelstilldelning till SIB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo44 yrkande 3
såvitt nu är i fråga samt med anledning av motionerna
1989/90:Bo46 yrkande 7 och 1989/90:Bo49 yrkande 4, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Extra medelstilldelning till SIB (mom. 19)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet kan" och på s. 25 slutar med "i fråga" bort ha följande
lydelse:

SIB föreslår i sin anslagsframställning att 3,5 milj. kr. tilldelas institutet
för finansiering av fem professurer, sex doktorand- och fyra
gästforskartjänster. Utskottet instämmer i att verksamheten vid SIB
behöver förstärkas med de aktuella tjänsterna. Det är framför allt den
ekologiska byggforskningskapaciteten som bör byggas ut. Av detta skäl
tillstyrker utskottet förslaget i miljöpartiets partimotion Bo49 yrkande

4 såvitt nu är i fråga om att 3,5 milj. kr. bör tilldelas SIB under
budgetåret 1990/91 för att tillsätta tjänster inom ämnet ekologiskt
byggande och hälsosanering av byggd miljö. Därmed får även de
aktuella förslagen i motionerna Bo44 (vpk) och Bo46 (c) anses vara
till stor del tillgodosedda.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande extra medelstilldelning till SIB
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo49 yrkande 4
såvitt nu är i fråga samt med anledning av motionerna

1989/90: BoU 19

40

1989/90:Bo44 yrkande 3 och 1989/90:Bo46 yrkande 7, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Ramen för stöd till byggnadsforskningen under
budgetåren 1991/92—1995/96 (mom. 21)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Av
samma" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till de aktuella ramarna för BFRs verksamhet
innebär en på sikt neddragen ambitionsnivå för byggnadsforskningen.
Utskottet anser att resurserna för FoU inom byggområdet inte bör
reduceras på detta sätt. Tvärtom bör en höjd ambitionsnivå bli aktuell
som ett resultat av de av utskottet ovan förordade övervägandena om
bl.a. byggnadsforskningens framtida finansiering. I avvaktan på regeringens
översyn av dessa frågor bör de preliminära beslutsramarna för
BFR under budgetåren 1991/92—1995/96 fastställas enligt förslaget i
motion Bo44 (vpk) yrkande 2, dvs. till 110, 55, 30, 30 resp. 30
milj. kr.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande ramen för stöd till byggnadsforskningen under
budgetåren 1991192-1995196

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo44 yrkande 2 och
med anledning av regeringens förslag i proposition 1989/90:90
bemyndigar regeringen att medge att statens råd för byggnadsforskning
får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkJ.
stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1991/92,
1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1995/96 preliminärt inom en ram
om 110 000 000 kr., 55 000 000 kr., 30 000 000 kr.,
30 000 000 kr. resp. 30 000 000 kr.,

14. Stöd till experimentbyggande under budgetåret
1990/91 (mom. 22)

Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att stödet till experimentbyggande med ekologisk
inriktning kraftigt bör förstärkas. Av detta skäl tillstyrker utskottet
förslaget i miljöpartiets partimotion Bo49 yrkande 1 om en med i
förhållande till regeringsförslaget med 20 milj. kr. förhöjd ram för
beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåret 1990/91.
Därmed har även förslaget i motion Bo46 (c) yrkande 6 tillgodosetts.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande stöd till experimentbyggande under budgetåret

1990191

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo49 yrkande 1 och

1989/90: Bo U19

41

med anledning av regeringens förslag i proposition 1989/90:90
samt motion 1989/90:Bo46 yrkande 6 bemyndigar regeringen att
medge att statens råd för byggnadsforskning får fetta beslut om
stöd till experimentbyggande intill ett belopp om
51 500 000 kr. under budgetåret 1990/91 och att outnyttjad del
av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1991/92,

15. Anslag till byggnadsforskning (mom. 24,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation l

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Motionsförslaget
utgår" och slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan förordat att verksamheten vid BFR under en
treårsperiod helt avvecklas. Regeringen förutsätts utarbeta den närmare
awecklingsplanen. I detta sammanhang får även medelsbehovet för
avvecklingen under de tre kommande budgetåren övervägas. För det
närmaste budgetåret 1990/91 kan dock anslags förslaget i forskningspropositionen
accepteras. Anslaget är till stor del beräknat utifrån redan
beviljade forskningsanslag. I övrigt bör självklart endast medel från
anslaget få disponeras för sådan verksamhet som står i överensstämmelse
med den av utskottet förordade awecklingsplanen. Motion Bo46 (c)
yrkande 4 avstyrks.

16. Anslag för stöd till experimentbyggande (mom.
26, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet har"
och slutar med "Regeringsförslaget tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan föreslagit att det särskilda stödet för experimentbyggande
avvecklas och att inga nya anslag för detta ändamål beviljas
efter den 30 juni 1990. Redan gjorda åtaganden på detta område måste
dock uppfyllas och i lämpliga former avvecklas. Mot denna bakgrund
kan regeringsförslaget om anslag för stöd till experimentbyggande
under budgetåret 1990/91 accepteras. Motion Bo46 (c) yrkande 5
avstyrks.

1989/90:BoU19

42

17. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning
(mom. 27)

Under förutsättning av bifall till reservation 11
Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Motionsyrkandena om" och slutar med "av utskottet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag i motion Bo44 (vpk) om ett
successivt medelstillskott till SIB i syfte att finansiera ett antal professurer,
doktorand- och gästforskartjänster. Utskottet tillstyrker även förslaget
i motionens yrkande 3 såvitt avser anslaget till SIB för budgetåret
1990/91. Anslaget bör sålunda bestämmas till en nivå 1,5 milj. kr.
över regeringsförslaget. Motionerna Bo46 (c) yrkande 7 och Bo49 (mp)
yrkande 4, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande bidrag till statens institut för byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo44 yrkande 3
såvitt nu är i fråga, med anledning av regeringens förslag i
proposition 1989/90:90 samt med avslag på motionerna
1989/90:Bo46 yrkande 7 och 1989/90:Bo49 yrkande 4, båda dessa
yrkanden såvitt nu är i fråga, till Bidrag till statens institut för
byggnadsforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 49 295 000 kr.,

18. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning
(mom. 27)

Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"Motionsyrkandena om" och slutar med "av utskottet" bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom ett förslag i miljöpartiets
partimotion Bo49 yrkande 4 om att SIB skall tilldelas medel för ett
antal professurer, doktorand- och gästforskartjänster inom ämnet ekologiskt
byggande och hälsosanering av byggd miljö. Yrkandet tillstyrks
av detta skäl även i vad avser anslaget för SIB under budgetåret
1990/91. Anslaget bör sålunda bestämmas till en nivå 3,5 milj. kr.
över regeringsförslaget.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande bidrag till statens institut för byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo49 yrkande 4
såvitt nu är i fråga, med anledning av regeringens förslag i
proposition 1989/90:90 och motion 1989/90:Bo44 yrkande 3
såvitt nu är i fråga samt med avslag på motion 1989/90:Bo46

1989/90: BoU19

43

yrkande 7 såvitt nu är i fråga, till Bidrag till statens institut för
byggnadsforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 51 295 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

Centerpartiet har i en motion föreslagit att en byggforskningsavgift
snarast bör införas i syfte att finansiera en utbyggd byggnadsforskning
och därmed närmare precisera en ambitionsnivå för hur byggbranschen
skall medverka i den tillämpade byggnadsforskningen, men också
ange byggbranschens ansvar för denna forskningsdel. En bred majoritet
har under utskottsbehandlingen av bl.a. detta motionsyrkande kunnat
uppnås för en begäran till regeringen om att skyndsamt genomföra
en översyn av formerna för hur byggbranschen skall ges ett ökat
finansiellt ansvar för byggnadsforskningen. Vi anser visserligen att
utskottet redan nu hade kunnat begära ett förslag om en byggforskningsavgift
med den inriktning som förordats i centerpartimotionen
men accepterar att även andra tekniska lösningar prövas enligt utskottets
förslag. Det är dock nödvändigt att ansvar och ambitionsnivå från
branschens sida i byggnadsforskningssammanhang kommer att bli av
den storleksordning — ca 70 milj. kr. — som föreslås i motionen.

2. Verksamheten vid NORDPLAN

Jan Strömdahl (vpk) och Kjell Dahlström (mp) anför:

Vi anser att den verksamhet som bedrivs vid NORDPLAN är ytterst
angelägen för utvecklingen av samhällsplaneringen i de nordiska länderna.
Vi noterar därför med tillfredsställelse att det akuta hotet mot
institutet nu tycks vara undanröjt. Det är dock nödvändigt att intressenterna
inom byggnadsforskningen löpande foijer denna fråga och
uppmärksammar bl.a. riksdagens ledamöter om nya propåer om en
nedläggning av NORDPLAN läggs fram.

3. Ramar och anslag m.m.

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

Centerpartiet har i en motion lagt fram förslag om utökade ramar och
anslag för verksamheten vid BFR och SIB. Detta resurstillskott utgår
enligt motionsförslaget från de medel som en byggforskningsavgift på
viss byggverksamhet skulle ge. Vi har under utskottsbehandlingen
accepterat att olika tekniska lösningar för en utökad finansiering av
byggnadsforskningen övervägs av regeringen och att riksdagen under
det kommande budgetåret tillställs ett närmare utformat förslag i
frågan. Med denna lösning kommer resurstillskottet till BFR och SIB

1989/90: BoU 19

44

att bli något fördröjt i förhållande till centerpartiets motionsförslag. Vi
följer av detta skäl inte nu upp dessa motionsförslag med reservationer
men har för avsikt att under nästa års riksdagsbehandling återkomma i
frågan om ett tillfredsställande regeringsförslag inte föreläggs riksdagen.

1989/90: BoU 19

45

■

gotab 96782, Stockholm 1990