Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU17

Naturresurslagen

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 14 motioner helt eller delvis. Motionerna är väckta
under allmänna motionstiden 1990. Med anledning av sex motioner föreslår
utskottet att hela Ammerån i Indalsälven skyddas från utbyggnad genom att
den tas in i naturresurslagen. Övriga motioner avstyrks.

Reservationer till förmån för vissa motioner har avgivits från företrädare
för samtliga oppositionspartier.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden 1990
väckta motioner:

1989/90:Bo503 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med
naturresurser m.m. att Emån, Voxnan uppströms Edsbyn, Ammerån, Meåforsen,
Hårkan och Luleälven sträckan mellan Vietas och St. Lulevattnet
skyddas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om avsättande av de fyra orörda älvarna och ytterligare
några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar.

1989/90:Bo506 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Vättern bör vara ett riksobjekt som
färskvattentäkt enligt naturresurslagen och skall omgärdas med speciella
skyddsbestämmelser.

1989/90:Bo508 av Jan Strömdahl och Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ändra lagen om naturresurser m.m. i enlighet
med vad som beskrivs i motionen,

1989/90:Bo509 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen om hushållning
av naturresurserna m.m. som anförts i motionen.

1989/90:Bo512 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om hushållning med
naturresurser m.m. att mineralutvinning och mineralprospektering inte skall 1

1989/90

BoU17

1 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 17

kunna komma till stånd i områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploateringsföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av naturresurslagen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo745.

1989/90:Bo513 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ansvaret för uppsikten över hushållningen med naturresurser enligt naturresurslagen
överförs från plan- och bostadsverket till naturvårdsverket.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo748.

1989/90:Bo518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Emån skall
skyddas i naturresurslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Ammerån i
sin helhet skall skyddas i naturresurslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Indalsälvens
delta skall skyddas i naturresurslagen,

4. att riksdagen beslutar stryka andra stycket i 3 kap. 1 § naturresurslagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att begreppet
riksintresse för natur- och kulturvården måste preciseras och listan med riksintressanta
områden fastställas i lag,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag så att samtliga orörda
älvar, biflöden och åar skyddas.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:.lo772.

1989/90:Bo519 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att Ammerån i sin helhet skall skyddas enligt
naturresurslagen.

1989/90:Bo524 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om Emån och den framtida utvecklingen
inom dess vattenområde.

1989/90:Bo530 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om hushållning med naturresurser
så att hela Ammerån ingår bland de älvar och älvsträckor som är skyddade
enligt lagen om hushållning med naturresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av överledning av vatten från Ammerån till Indalsälven
i Ragunda kommun.

1989/90:Bo536 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder i syfte att ännu tydligare än vad som hittills skett för
kommunerna klarlägga de intressen som naturresurslagen har att tillgodose.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo420.

1989/90:Bo539 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd av outbyggda
älvar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822.

1989/90:BoU17

1989/90:Bo550 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vattenkraftsutbyggnadsepoken
bör vara slut och att de i motionen uppräknade hotade
vattendragen skall skyddas från exploatering,

2. att riksdagen beslutar att Haverö strömmar skall skyddas från vidare
exploatering i enlighet med vad som anges i motionen,

3. att riksdagen beslutar att Indalsälvens delta skall skyddas från vidare
exploatering i enlighet med vad som anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo858.

1989/90:Bo556 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark
inordnas under lagen om hushållning med naturresurser.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo873.

Utskottet

Inledning

Naturresurslagen (NRL) trädde i kraft den 1 juli 1987. NRL innehåller bestämmelser
om användningen av mark och vatten. Lagen består av fem kapitel
med i huvudsak följande innehåll:

- 1 kap. Bestämmelser om lagens inriktning och tillämpning. Inledande bestämmelser.

- 2 kap. Grundläggande bestämmelser som behövs för att främja en lämplig
användning av mark- och vattenresurserna samt bestämmelser om den
särskilda hänsyn som skall tas vid markanvändningsbeslut inom områden
av riksintresse.

- 3 kap. Kapitlet innehåller särskilda hushållningsbestämmelser för vissa
områden i landet. Bl.a. ingår i detta kapitel skydd för utbyggnad av vissa
vattenområden och älvsträckor.

- 4 kap. I kapitlet finns bestämmelser om tillåtlighetsprövning av industrianläggningar
m.m.

- 5 kap. Innehåller bestämmelser om vissa tillämpningsfrågor m.m.

I detta betänkande behandlas 14 motioner helt eller delvis. Motionerna
väcktes under allmänna motionstiden 1990. De tar upp frågor som rör 1-3
kap. NRL. Utskottet kommer senare under våren att behandla vissa frågor
i 4 kap. om bl.a. det kommunala inflytandet vid tillåtlighetsprövningen av
industrianläggningar m.m.

Inledande bestämmelser m.m. (1 kap.)

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motioner. Detta gäller motionerna
Bo512 (fp) yrkande 2, Bo513 (fp), Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556.

I det förstnämnda yrkandet föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad i motion Jo745 anförts om en översyn av NRL. 1 denna
motion förordas en översyn av lagen i syfte att pröva möjligheterna att stärka
naturvårdens ställning.

1* Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 17

1989/90: BoU 17

Enligt bostadsutskottets mening har NRL en i allt väsentligt lämplig utformning
såvitt avser lagens inriktning. Det finns anledning att erinra om att
lagen är avsedd att ge uttryck för samhällets grundläggande synsätt på vad
som är en god hushållning med marken, vatten och den fysiska miljön i övrigt.
Syftet med lagen är inte främst att ta särskild hänsyn till bevarandeintressena
som sådana, för detta ändamål finns annan lagstiftning t.ex. naturvårdslagen
och kulturminneslagen. Som utskottet flera gånger erinrat om innehåller
NRL bestämmelser om avvägningar som behöver göras i fråga om
användningen av marken och vattnet för att främja en långsiktigt förnuftig
hushållning. Litet förenklat kan det uttryckas så att det med lagens hjälp
skall vara möjligt att allsidigt bedöma olika anspråk som kan riktas mot den
fysiska miljön. I ett sådant sammanhang blir det då inte sällan nödvändigt
att avväga ett bevarandeintresse mot ett exploateringsintresse. NRL är alltså
inte främst att se som en lag för att skydda vissa bevarandeintressen i annan
mån än då så särskilt anges i lagen och då främst i 2 och 3 kap. där vissa för
landet väsentliga verksamheter och bevarandeintressen ges skydd. Utöver
vad utskottet nu anfört kan anföras att frågan om inriktningen av NRL har
viss anknytning till den översyn av miljöskyddslagstiftningen som pågår. Vidare
bör noteras att boverket och naturvårdsverket utreder frågan om miljökonsekvensbeskrivningar
vid beslut där NRL tillämpas. Slutligen vill utskottet
erinra om att det får anses vara en uppgift för berörda departement och
myndigheter att fortlöpande utvärdera NRL och vid behov aktualisera förändringar
i lagen. Det kan inte anses erforderligt med en ytterligare översyn
av NRL med den inriktning som i motion Bo512 (fp) yrkande 2 förordats.
Med hänvisning till vad nu anförts om lagens syfte och om vissa pågående
utredningar avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Yrkandet i motion Bo513 (fp) innebär att riksdagen skall besluta att ansvaret
för uppsikten över hushållningen med naturresurser enligt NRL överförs
från boverket till naturvårdsverket.

Utskottet vill erinra om att NRL är en del av det plan- och beslutssystem
som utformats avseende den fysiska planeringen. En annan väsentlig lag
inom detta område är plan- och bygglagen (PBL). Som ovan anförts regleras
genom NRL bl.a. de allmänna intressen som skall tas till vara när myndigheterna
prövar frågor om bevarande och ianspråkstagande av mark och vatten.
Utskottet kan inte dela det mera begränsade synsätt som motionärerna synes
företräda och som innebär att NRL främst är att se som en lag som tillkommit
i avsikt att bevaka miljövårdens intressen. Utskottet har vid sin behandling
tidigare år och senast 1989 (1988/89:BoU 12 s. 9) givit uttryck för motsvarande
uppfattning.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Bo508 (vpk) yrkande
1 såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556.
I motionerna föreslås ett tillägg till 1 kap. 2 § så att bland de lagar som skall
anknytas till NRL skall ingå också skogsvårdslagen och lagen om skötsel av
jordbruksmark.

I paragrafen anges att bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas
enligt vad som är föreskrivet bl.a. i PBL, vattenlagen, miljöskyddslagen och
naturvårdslagen.

I propositionen med förslag till NRL (prop. 1985/86:3 s. 145-146) anför -

1989/90:BoU17

des att de båda skötsellagarna i allt väsentligt är inriktade på att skogsbruk
och jordbruk skall bedrivas så att markens produktionsförmåga tas till vara.
Såvitt de båda lagarna innehåller krav på att hänsyn skall tas också till andra
verksamheter som konkurrerar om markanvändningen anfördes i propositionen
sammanfattningsvis att man skulle kunna utgå från att skogsägarna
och jordbrukarna frivilligt medverkar till en god efterlevnad av lagarnas regler
om naturvårdshänsyn.

Jordbruksutskottet som hade beretts tillfälle att yttra sig över propositionen
anförde enhälligt - med instämmande i bostadsministerns uppfattning -att man kunde utgå från att skogsägarna och jordbrukarna frivilligt tog de
hänsyn som förutsatts i propositionen. Bostadsutskottet anförde att det inte
fanns skäl till annat antagande än att innehållet i NRL kommer att vägleda
tillämpningen av de nu diskuterade lagarna även utan en formell koppling
till NRL.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Såvitt utskottet har sig bekant har det,
sedan utskottet behandlade motsvarande fråga för mindre än ett år sedan
(1988/89:BoU 12 s. 5), inte framkommit omständigheter som gör det motiverat
att tillstyrka förslaget i motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556om att skogsvårdslagen
och lagen om skötsel av jordbruksmark skall anknytas till NRL. Utskottet
vill dessutom erinra om att frågan om utformningen av de båda lagarna
kan komma att aktualiseras i slutbetänkandet om en översyn av naturvårdslagen
som avses presenteras inom kort.

Grundläggande bestämmelser m.m. (2 kap.)

I detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt däri
föreslås ändringar i 2 kap. I motionen föreslås ändringar i 2 kap. 2-3 §§. Innebörden
av paragraferna är att mark- och vattenområden som inte alls eller
endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i
miljön eller är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skall
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär eller
som kan skada naturmiljön.

Motionärerna föreslår att orden "så långt möjligt" utgår ur paragraferna.
Därmed skulle enligt dem skyddet för de i paragraferna angivna områdena
öka.

Ett genomförande av förslaget i motionen skulle innebära att det skydd
som de i paragraferna angivna områdena skulle få i princip blir av samma
karaktär som gäller för de områden som är av riksintresse. Ett tillmötesgående
av förslaget skulle därför närmast innebära att de överväganden som
lag till grund för ställningstagandena i NRL till frågan om ett område borde
anses vara av riksintresse eller ej skulle behöva omprövas. Stora delar av
landet skulle, vid en tillstyrkan av motionen, komma att behandlas som riksintressanta.
något som i sin tur skulle innebära en relativ försvagning av
skyddet för de områden som i dag bedöms vara av riksintresse. Utskottet vill
vidare peka pä att den tyngd som bevarandeintressena enligt de nu diskuterade
lagrummen kommer att tillmätas kan bedömas först när den översiktliga
planeringen har konkretiserats ytterligare. Den första omgången över -

1989/90:BoU17

siktsplaner enligt PBL skall vara klar vid halvårsskiftet i år. Bl.a. i detta planeringssammanhang
finns grundad anledning anta att de hushållningsbestämmelser
som finns intagna i 2 kap. 2-3 §§ kommer att beaktas för de områden
som där anges. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo508
(vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om ändringar i 2 kap. 2-3 §§ NRL.

I samma motionsyrkande föreslås beträffande 2 kap. att andra styckena i
7-9 §§ utgår ur lagen.

I dessa paragrafer anges bl.a. att områden som är av riksintresse för anläggningar
t.ex. för industriell produktion, energiproduktion, kommunikationer,
vattenförsörjning eller avfallshantering så långt möjligt skall skyddas
mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
Liknande finns föreskrivet beträffande för totalförsvaret riksintressanta
områden samt för områden som innehåller fyndigheter av ämnen
eller mineral som är av riksintresse.

Motionärerna anser att de verksamheter m.m. som anges i de nu behandlade
paragraferna inte kan vara av riksintresse eftersom en sådan uppfattning
strider mot allmän rättsuppfattning.

Sammanfattningsvis vill utskottet erinra om att bestämmelserna om riksintressen
i paragraferna ger grund för staten att i samband med den kommunala
planeringen se till att handlingsfriheten behålls avseende områden, som
innehåller vissa fyndigheter eller material eller som är särskilt lämpade för
anläggningar för vissa uppräknade verksamheter. Gemensamt för dessa fyndigheter
eller anläggningar är att de har stor nationell betydelse.

I motsats till motionärerna finner utskottet inte tillräckliga skäl föreligga
att föreslå ändringar i 2 kap. 7-9 $8. Den ordning som nu föreligger och som
alltså innebär att de företeelser som behandlas i paragraferna kan bedömas
i ett nationellt perspektiv godtar utskottet nu liksom tidigare. Utskottet finner
inte anledning anta annat än att den ordning som nu gäller vunnit allmän
anslutning. I varje fall har inte i motionen eller på annat sätt visats att så inte
skulle vara fallet. Motion Bo508 (vpk) yrkande 1 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motionsyrkandet såvitt däri föreslås
en ändring i 2 kap. 10 §. I lagrummet föreskrivs att, om ett område är av
riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de
ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,
vattnet och den fysiska miljön i övrigt. I andra meningen anges att om
området eller en del av det behövs för en anläggning för totalförsvaret skall
försvarsintresset ges företräde.

Motionärerna föreslår att paragrafens andra mening utgår ur lagtexten.
Något motiv för förslaget ges inte i motionen.

Avsikten med den nu diskuterade meningen är att de i paragrafen angivna
områdena vid behov måste få disponeras av totalförsvaret om den fastlagda
försvarsgraden för landet skall kunna upprätthållas.

Vid riksdagens behandling vid införande av NRL (BoU 1986/87:3
s. 20-21) behandlade bostadsutskottet motioner med liknande yrkande som
det nu aktuella. Bostadsutskottet avstyrkte de då behandlade motionerna
och tillstyrkte propositionen på de grunder som där anfördes. Utskottets
ställningstagande står fast. Förslaget i motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt
nu är i fråga om ändring i 2 kap. 10§ NRL avstyrks sålunda.

1989/90:BoU17

Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i
landet (3 kap.)

1. Allmänna frågor om bestämmelsernas innehåll

I 3 kap. 1 § NRL anges att de områden som anges i kapitlets 2-6 §§ med
hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet är
av riksintresse.

I 3 kap. 1 § andra stycket första meningen anges att bestämmelserna i kapitlet
inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala
näringslivet eller för utförande av de anläggningar som behövs för totalförsvaret.

I motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och i miljöpartiet de
grönas partimotion Bo518 yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås att meningen
utgår ur lagen. Några motiv för förslagen förs inte fram i motionerna.

I propositionen med förslag till NRL (prop. 1985/86:3 s. 95-96) anfördes
som motiv för den nu diskuterade meningen att de geografiska bestämmelserna
inte syftar till att generellt förhindra exploateringsföretag inom de vidsträckta
områden som är berörda. Även de tätorter med tillhörande anläggningar
som ligger i områdena borde, enligt propositionen, självfallet kunna
utvecklas.

Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande yrkande förra
året (1988/89:BoU12 s. 6) får lagen anses lämpligt utformad såvitt rör 3 kap.
1 § andra stycket första meningen. Lagen är i nu behandlat avseende väl ägnad
att ge de natur- och kulturvärden m.m. som avses skyddas genom bestämmelserna
i 3 kap. ett berättigat skydd.

Vid behandlingen i utskottet av de nu aktuella motionerna har inget framkommit
som fått utskottet att ändra uppfattning. Vad i motion Bo508 (vpk)
yrkande 1 och i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4 båda yrkandena
såvitt nu är i fråga föreslagits om utveckling av tätorter och lokalt näringsliv
m.m. avstyrks sålunda.

I de ovan behandlade motionerna samt i motion Bo512 (fp) yrkande 1 föreslås
att 3 kap. 1 § andra stycket andra meningen utgår ur lagen. I den meningen
anges att om särskilda skäl finns utgör bestämmelserna i kapitlet inte
hinder för anläggningar för utvinning av fyndigheter och mineraler som är
av riksintresse. Såsom utskottet uppfattat motionerna torde motionärernas
avsikt vara att förhindra att mineralprospektering och mineralutvinning
kommer till stånd i de obrutna fjällområdena.

Motsvarande yrkanden har utskottet behandlat både 1988 och 1989. Utskottet
anförde vid det senaste tillfället sammanfattningsvis att endast
mycket starka samhällsintressen bör leda till gruvdrift i de obrutna fjällområdena.
Avvägningen måste i den praktiska hanteringen bli beroende av den
vikt man tillmäter ett aktuellt brytningsintresse.

Det finns inte heller beträffande denna fråga tillräcklig anledning för utskottet
att frångå sin tidigare uppfattning. Den utformning som NRL fått i
nu berört avseende finner utskottet väl avvägd.

Motionerna Bo508 (vpk) yrkande 1, Bo512 (fp) yrkande 1 samt miljöpartiets
partimotion Bo518 yrkande 4 det förstnämnda och det sistnämnda yr -

1989/90:BoU17

1** Riksdagen 1989/90. 19sami Nr 17

kandet såvitt nu är i fråga om de obrutna fjällområdena m.m. avstyrks med
hänvisning till vad nu anförts.

En ändring i NRL förordas i motion Bo509 (c) så att etableringar av stormarknader
skall prövas enligt lagen. Motionärerna anför bl.a. att kommunerna
inom ramen för den fysiska planeringen har att avgöra var och i vilken
koncentration handeln skall finnas.

Utskottet vill anföra följande. Hushållningsbestämmelserna i NRL anger
de allmänna intressen som skall tillvaratas vid bedömning i konkurrenssituationer
av vad som är lämplig markanvändning. Motionärernas förslag har
främst anknytning till bestämmelserna i 2 kap. PBL om de allmänna intressen
som skall beaktas och till det system för prövning av planer som finns i
lagen och då närmast i 12 kap. Enligt detta kapitel har länsstyrelsen att beakta
att berörda riksintressen enligt NRL tillgodoses och att en lämplig samordning
sker av markanvändningsfrågor som berör flera kommuner.

För att uppnå det av motionärerna eftersträvade syftet kan det sålunda i
första hand inte anses erforderligt eller lämpligt med ändringar i NRL. Vad
åter rör frågan om ändringar i PBL finner utskottet de aktuella bestämmelserna
väl avpassade. Inte heller denna lagstiftning bör ändras i ovan berört
avseende. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo509 (c) om ändring
i NRL i avsikt att pröva etablering av stormarknader.

I miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 5 föreslås att begreppet riksintresse
för natur- och kulturmiljövården skall preciseras och att listan med
riksintressanta områden fastställs i lag. Utskottet förutsätter att därmed avses
av naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet publicerade listor över
områden sorn är av riksintresse för naturvården resp. kulturmiljövården.

I princip samma yrkande behandlade utskottet förra året (1988/89:BoU 12
s. 8-9). Utskottet anförde då:

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Centrala myndigheter
har att som underlag för den kommunala planeringen enligt PBL och
NRL ange vilka områden som enligt deras bedömning kan anses vara riksintressen
enligt NRL. Sektormyndigheternas material blir föremål för ställningstaganden
i den kommunala planeringen. I samrådsskedet och i granskningsyttrandet
vid planarbetet tar länsstyrelsen ställning till om riksintressena
blivit tillfredsställande behandlade. De överväganden som gjorts beträffande
riksintressena utgör underlag för prövning av olika frågor. Föreligger
oklarhet får det anses ingå i länsstyrelsens uppgift att höra berörd sektormyndighet.
Därvid har bl.a. de centrala myndigheterna tillfälle att bedöma
hur NRL:s bestämmelser skall tillämpas.

Det är naturligtvis inte uteslutet att en myndighet kan hävda en annan
uppfattning än t.ex. naturvårdsverket när det gäller frågan om vilka hänsyn
som skall tas till ett område av riksintresse för naturvården men också när
det gäller klassificeringen av ett riksintresse. Att statsmakterna på förhand
skulle ta ställning till en viss myndighets bedömning av vad som är av riksintresse
är sålunda inte lämpligt och är dessutom främmande för systemet för
kunskapsförsörjningen enligt NRL.

Den av utskottet då avstyrkta motionen om naturvårdsverkets lista över riksintressanta
områden avslogs av riksdagen. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande.
Inte heller finner utskottet skäl föreslå riksdagen att ställa sig
bakom en lista över riksintressen avseende kulturmiljövården. Utskottet

1989/90:BoU17

kan inte finna att något väsentligt skulle stå att vinna på en precisering av
begreppet riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Vid ställningstagande
till propositionen med förslag till NRL diskuterades begreppet. De
lagmotiv som knutits till begreppet riksintresse finner utskottet i allt väsentligt
väl avvägda. Miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 5 avstyrks sålunda.

I motion Bo506 (c) föreslås att Vättern bör vara riksintresse som färskvattentäkt
enligt NRL och omgärdas med speciella bestämmelser.

Ett liknande yrkande behandlade utskottet är 1989 (1988/89:BoU12 s. 17).
Då anfördes att Vättern med öar och strandområden åtnjuter skydd enligt 3
kap. 2 § NRL för natur- och kulturvärden. Såvitt rör den i motionen aktualiserade
frågan om Vättern som färskvattentäkt av riksintresse skulle i så fall

2 kap. 8 § närmast bli tillämpligt. Där anges bl.a., som framgått ovan, att
mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning
så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar
tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna.

Som framgår av lagrummet finns redan i dag goda möjligheter att beakta
frågor om vattenförsörjningen. Det torde vara nödvändigt att dessa frågor
behandlas och beaktas i den kommunala fysiska planeringen. Så torde också
regelmässigt vara fallet. Även om ett ökat skydd föreligger avseende områden
av riksintresse kan utskottet inte finna att något väsentligt skulle stå att
vinna på om ett speciellt område av vikt för vattenförsörjningen angavs vara
riksintresse. Detta är för övrigt en fråga som det närmast ankommer på berörda
myndigheter att bedöma.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo506 (c) om Vättern som
riksintresse avseende färskvattenförsörjning.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion Bo536 (m). Motionärerna
föreslår att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att ännu
tydligare än vad som hittills skett för kommunerna klarlägga de intressen
NRL har att tillgodose.

Som utskottet anförde vid behandlingen av motsvarande yrkande år 1989
(1988/89:BoU12 s. 7) ligger det i den enskilda kommunens hand att i samråd
med länsstyrelsen konkretisera av riksdagen gjorda uttalanden om hur den
fysiska planeringen kan och bör bedrivas. I den fysiska planeringen har kommunerna
alltså att väga in olika aspekter som från olika utgångspunkter kan
göra sig gällande. Det finns enligt utskottets uppfattning inte anledning för
riksdagen att, såsom föreslås i motionen, hos regeringen begära klarläggande
av vissa intressen som NRL har att tillgodose. Motion Bo536 (m) avstyrks
sålunda.

Älvsträckor och vattenområden

I detta avsnitt behandlar utskottet bl.a. motionsyrkanden om att vissa älvsträckor
och vattenområden skall tas in i 3 kap. 6 § NRL och därmed i praktiken
undantas från prövning enligt vattenlagen. Nästan samtliga nu aktuella
motionsyrkanden behandlade utskottet för mindre än ett år sedan (se
1988/89:BoU12 s. 9-13).

I motion Bo503 (fp) yrkande 3 och i centerpartiets partimotion Bo539

1989/90:BoU17

denna motion såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att de fyra s.k. huvudälvarna, Torneälven, Kalixälven, Piteälven
och Vindelälven bör förklaras som nationalälvar. I fp-motioner görs
det tillägget att bl.a. Byskeälven och Råneälven bör förklaras som nationalälvar.

Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden 1989 anförde utskottet
att de nu aktuella älvarna tagits in i NRL. De kan alltså inte byggas ut
med mindre än att lagen ändras. Några sådana ändringsförslag har inte förelagts
riksdagen. Lika litet nu som tidigare kan utskottet inse att något skulle
vara att vinna på att tillmötesgå motionärernas förslag. Trots att utskottet
flera gånger tidigare förfäktat denna uppfattning görs i motionerna inga
andra försök att utveckla vad en förklaring som nationalälvar skulle innebära
än att i fp-motionen anförs att de därigenom skulle få ett skydd som
motsvarar nationalparkernas. Att detta i sin tur skulle innebära ett bättre
och annorlunda skydd än det som gäller genom att älvarna ingår i 3 kap. 6 §
NRL har inte visats av motionärerna. Enligt utskottets mening torde så inte
heller vara fallet. Med hänvisning till det nu anförda och till tidigare ställningstaganden
i motsvarande fråga avstyrker bostadsutskottet motion Bo503
yrkande 3 och centerpartiets partimotion Bo539 denna motion såvitt nu är i
fråga om förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar.

I sex motioner behandlas frågan om Ammerån. Motionärerna föreslår att
hela älvsträckan tas in i NRL. För närvarande gäller att Ammerån uppströms
Överammer ingår i NRL.

Regeringen har den 1 februari 1990 avslagit en ansökan om överledning
av vatten från Ammerån till Indalsälven.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om att hela Ammerån bör tas
upp bland de vattenområden som ingår i 3 kap. 6 § NRL. Lagen bör i nu
berört avseende ändras så att beträffande Indalsälven orden "uppströms
Överammer" utgår ur lagtexten. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av partimotionerna Bo518 (mp) yrkande 2 och Bo539 (c) samt motionerna
Bo503 (fp) yrkande 2, Bo508 (vpk) yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga samt Bo519 (mp) och Bo530 (c) antar ett förslag
till lag om ändring i NRL i enlighet med vad utskottet nu anfört. Den föreslagna
lagen bör träda i kraft den 1 juli 1990.1 bilaga 1 till detta betänkande
lägger utskottet fram ett sådant förslag. Vad i övrigt i vissa motioner anförts
om överledning av Ammeråns vatten m.m. kan inte anses relevant vid ett
riksdagens ställningstagande i enlighet med vad utskottet nu förordat.

I motionerna Bo503 (fp) yrkande 2, Bo508 (vpk) yrkande 1 samt i partimotionerna
Bo518 (mp) yrkande 6 och Bo539 (c) samtliga motioner såvitt
nu är i fråga föreslås att Hårkan i Indalsälven och Voxnan uppströms Edsbyn
i Ljusnan skall undantas från utbyggnad och alltså ingå i NRL.

Yrkanden om att dessa vattenområden skall ingå i NRL har prövats 1986,
1987, 1988 och 1989 och avslagits av riksdagen efter förslag av utskottet.

Utskottet finner inte skäl ändra uppfattning. Motionerna avstyrks.

Förslag om att Klippen i Umeälven skall ingå i NRL tas upp i motion
Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Som utskottet erinrade om vid
behandlingen av ett motsvarande yrkande år 1989 förklarades projektet tilllåtligt
av regeringen den 30 mars 1989. Att låta älvsträckan ingå i NRL är

1989/90: BoU17

därmed inte meningsfullt och skulle heller inte tjäna något syfte. Motionsyrkandet
avstyrks.

Meåforsen i Ångermanälven tas upp i motion Bo503 (fp) yrkande 2 och i
miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 6 de båda yrkandena såvitt nu är i
fråga.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har beslutat att inrätta naturreservat
omfattande det aktuella området. Länsstyrelsens förslag är nu ute på remiss.
Remisstiden utgår i april 1990.

Enligt utskottets uppfattning bör älvsträckan inte tas in i NRL. Om ett
naturreservat bildas enligt länsstyrelsens förslag kommer området att åtnjuta
visst skydd. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna.

Inte heller är utskottet berett tillstyrka förslaget i motion Bo503 (fp) yrkande
2 såvitt nu är i fråga om att Jaurekaska i Luleälven skall omfattas av
skyddet enligt NRL. Projektet har tidigare behandlats av vattendomstolen
men återkallats av sökanden.

Projekten Härjeåsjön i Härjeån och Smedjemorasjön i Blädjan tas upp i
partimotionerna Bo518 (mp) yrkande 6 och Bo539 (c) båda yrkandena såvitt
nu är i fråga.

Beträffande dessa projekt gäller att de prövats av domstol. Ärendena har
behandlats av vattendomstol. Regeringen har inte fattat något s.k. förbehållsbeslut.
Den har därmed ingen möjlighet att på nytt ta upp frågan.

Mot bakgrund av vad nu redovisats är det inte meningsfullt att i sak
granska motionsförslagen. Partimotionerna från (c) och (mp) avstyrks sålunda.

Haverö strömmar i Ljungan aktualiserasi miljöpartiets partimotion Bo518
yrkande 6 såvitt nu är i fråga och i motion Bo550 (mp) yrkande 2.1 den sistnämnda
motionen anförs att strömmarna hotas av vägbygge och dammbyggen
genom att de gamla trädammarna skall ersättas.

Utskottet vill erinra om att Haverö strömmar ingår i NRL och att därmed
älvsträckan inte kan byggas ut för kraftändamål. En sådan omständighet bör
dock inte hindra att vissa renoveringsarbeten inte skulle kunna få komma till
stånd; naturligtvis får därmed inte älvsträckans karaktär förändras annat än
i ringa omfattning. Det ankommer närmast på länsstyrelsen att se till att
NRL-skyddet hävdas. Utskottet har inte grund för annat antagande än att så
sker. Med det nu anförda avstyrker utskottet de båda mp-motionerna.

Projektet Fliseryd i Emån tas upp i fem motioner. Det gäller partimotionerna
Bo518 (mp) yrkande 1 och Bo539 (c) den senare såvitt nu är i fråga
samt motionerna Bo503 (fp) yrkande 2, Bo508 (vpk) yrkande 1 dessa båda
yrkanden såvitt nu är i fråga och Bo524 (fp).

Förutom frågan om utbyggnad för kraftändamål gäller frågan också åtgärder
såsom rensning och invallning för att undvika översvämningar på jordbruksmark.
Domstolsprövning av de i motionerna aktualiserade frågorna
pågår. Regeringen har förbehållit sig rätten till prövning av ärendet om vattenkraftsutbyggnad
och andra företag i ån. Enligt utskottets uppfattning bör
inte riksdagen genom ett uttalande eller på annat sätt påverka pågående och
kommande prövning. Motionerna avstyrks sålunda. Enligt vad utskottet er -

1989/90: BoU 17

farit avser sökanden att återkalla sin ansökan vid vattendomstolen i Växjö
om byggande av Fliseryds kraftverk.

I partimotionen Bo518 (mp) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till lag så att samtliga orörda älvar, biflöden och åar skyddas.

Utskottet finner det mindre lämpligt att ett så översiktligt förslag skall
grunda en riksdagens begäran till regeringen. Riksdagen har tidigare beslutat
om innehållet i vattenkraftsplanen. Frågan om innehållet i denna plan
kan förväntas komma att aktualiseras i riksdagen under hösten 1990 i samband
med riksdagens behandling av den aviserade propositionen om energipolitiken.
Utskottet avstyrker med det anförda miljöpartiets partimotion
Bo518 yrkande 6.

I motion Bo550 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna att de i motionen uppräknade
vattendragen skall skyddas från exploatering. I motionen nämns vissa vattendrag
i Västernorrlands län som enligt motionärernas uppfattning bör skyddas.

Vissa älvsträckor som nämnts i motionen skyddas i NRL eller kommer att
skyddas t.ex. genom bildande av naturreservat. Vad rör övriga i motionen
upptagna vattenflöden m.m. bör dessa kunna prövas såsom ursprungligen
avsetts. Det kan förväntas att även den genom motionen aktualiserade frågan
om vattenkraftens roll i energibalansen kommer att behandlas av riksdagen
i samband med överväganden av energipolitiken senare under år 1990.
Motionsyrkandet såvitt det behandlas i detta betänkande avstyrks med hänvisning
till vad nu anförts.

I samma motion och i miljöpartiets partimotion Bo518 föreslås att Indalsälvens
delta skall omfattas av NRL-skyddet. Motionären anser bl.a. det vägbygge
som pågår genom deltat skall stoppas. Enligt vad utskottet erfarit
kommer vägbygget att vara färdigt år 1991.1 sin hantering av frågan har länsstyrelsen
ställt och fått gehör för villkor på utformningen av vägen så att de
naturvärden som finns i deltat skall ta så litet skada som möjligt.

Det finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl föreslå att Indalsälvens
delta tas upp bland de vattenområden m.m. som ingår i NRL. Den avvägning
mellan skydd och exploatering som gjorts kan enligt utskottets mening
anses försvarlig. Miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 och motion
Bo550 (mp) yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Slutligen behandlar utskottet i detta betänkande motion Bo508 (vpk) yrkande
1 såvitt nu är i fråga i vad gäller 3 kap. 6 § tredje stycket. Motionärerna
anser att stycket bör utmönstras ur lagen. Innebörden av detta stycke är att
vissa mindre ingrepp såsom t.ex. ombyggnader och effektiviseringar skall
kunna göras i de vattenområden och älvsträckor som omfattas av skyddet i
paragrafen i övrigt.

Av specialmotiveringen till det nu diskuterade stycket framgår bl.a. (prop.
1985/86:3 s. 186-187) att tillstånd till utbyggnad bör kunna lämnas till smärre
åtgärder som hänför sig till en redan företagen utbyggnad såsom t.ex. ersättningsbyggnader
till ett befintligt kraftverk och ombyggnader eller effektiviseringar
under förutsättning att inverkan på naturmiljön inte ökar i nämnvärd
mån. Det torde enligt motiveringen vara utomordentligt få helt nya projekt
som endast har obetydlig miljöpåverkan.

1989/90:BoU17

Utskottet anser att lagrummet och motiveringen till den fått en i allt väsentligt
lämplig utformning. Tillräckliga skäl föreligger inte för att tillstyrka
förslag i motion Bo5()8 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om att 3 kap. 6 §
tredje stycket NRL bör utgå ur lagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo512 yrkande 2,

res. 1 (fp, vpk)

2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo513,

res. 2 (fp, vpk, mp)

3. beträffande skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark att

riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är
i fråga och 1989/90:556,

res. 3 (vpk, mp)

4. beträffande ändring av 2 kap. 2-3 §§ NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

5. beträffande ändringar i 2 kap. 7-9 §§ NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

6. beträffande ändring i 2 kap. 10 § NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

7. beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo508 yrkande 1 och
1989/90:Bo518 yrkande 4 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

res. 4 (vpk, mp)

8. beträffande de obrutna fjällområdena m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo508 yrkande 1,

1989/90:Bo512 yrkande 1 och 1989/90:Bo518 yrkande 4 den förstnämnda
och den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga,

res. 5 (fp, vpk, mp)

9. beträffande prövning av etablering av stormarknader
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo509,

10. beträffande naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden
och preciseringar av begreppet riksintresse

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo518 yrkande 5,

res. 6 (mp)

11. beträffande Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjning att

riksdagen avslår motion 1989/90:Bo506,

res. 7 (c)

12. beträffande klarläggande av vissa intressen som NRL har att tillgodose -

1989/90: BoU 17

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo536,

res. 8 (m)

13. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. sorn nationalälvar att

riksdagen avslår motionerna 1989/90: Bo503 yrkande 3 och
1989/90:Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga,

res. 9 (fp, c, mp)

14. beträffande Ammerån

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande

2, 1989/90:Bo508 yrkande 1 dessa båda motioner såvitt nu är i fråga,
1989/90:Bo518 yrkande 2 1989/90:Bo519, 1989/90:Bo530 och
1989/90: Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga antar som bilaga till
detta betänkande och som utskottets förslag betecknade lydelse till
lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.,

15. beträffande Härkan och Voxnan uppströms Edsbyn

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2,
1989/90:Bo508 yrkande 1, 1989/90:Bo518 yrkande 6 och 1989/90:
Bo539 samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

res. 10 (fp, c, vpk, mp)

16. beträffande Klippen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

17. beträffande Meåforsen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2 och
1989/90:Bo518 yrkande 6 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

res. II (fp, mp)

18. beträffande Jaurekaska

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo503 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

res. 12 (fp, mp)

19. beträffande Härjeåsjön och Smedjemorasjön

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 6 och
1989/90:Bo539 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

20. beträffande Haverö strömmar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt nu är
i fråga och 1989/90:Bo550 yrkande 2,

res. 13 (mp)

21. beträffande Emån

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2,
1989/90:Bo508 yrkande 1 båda motionerna såvitt nu är i fråga,
1989/90:Bo518 yrkande 1, 1989/90:Bo524 och 1989/90:Bo539 denna
motion såvitt nu är i fråga,

res. 14 (fp, c, vpk, mp)

22. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt nu är i
fråga,

res. 15 (mp)

1989/90:BoU17

23. beträffande vissa vattendrag i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo550 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

24. beträffande Indalsälvens delta

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 3 och
1989/90:Bo550 yrkande 3,

res. 16 (mp)

25. beträffande 3 kap. 6 § tredje stycket NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga.

res. 17 (vpk, mp)

Stockholm den 5 april 1990
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s). Magnus Persson (s).
Knut Billing (m). Erling Bager (fp). Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson
(m). Nils Nordh (s), Rune Evensson (s). Gunnar Nilsson (s). Jan Sandberg
(m). Siw Persson (fp). Birger Andersson (c). Jan Strömdahl (vpk),
Britta Sundin (s). Berndt Ekholm (s) och Eva Goés (mp).

1. Översyn av NRL (mom. 1)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt bostadsutskottets”
och med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att NRL behöver ses över
i syfte att stärka naturvårdens ställning.

Lagen har nu varit i kraft några år. Det har därvid inte sällan visat sig att
lagen inte kunnat ge bevarandeintressena det skydd och den tyngd som man
hade grundad anledning att förmoda vid lagens tillkomst. En utvärdering
och översyn av NRL behövs. Det kan kanske vara lämpligt att översynen
görs inom ramen för det pågående arbetet med att se över miljöskyddslagstiftningen.
Formerna för den nu förordade utredningen är inte det viktigaste.
Huvudsaken är att en utredning med parlamentarisk förankring om
NRL görs med det syfte som motionärerna yrkat.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo512 (fp) yrkande
2 som sin mening ge regeringen till känna. Vad som anförts i motion
Bo508 (vpk) är vid ett sådant ställningstagande i inte ringa grad tillgodosett.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av NRL
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo512 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:BoU17

2. Ansvaret för NRL på myndighetsnivå (mom. 2)

Erling Bager (fp) och Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med "motsvarande uppfattning” bort ha följande lydelse:

Naturresursfrågorna på regeringsnivå avseende NRL har nyligen överförts
från bostadsdepartementet till miljödepartementet. Detta var en riktig
åtgärd som bör bidra till att stärka miljövårdens intressen. På myndighetsnivå
bör en motsvarande ändring göras så att ansvaret för NRL på denna
nivå flyttas från boverket till naturvårdsverket. Det är enligt utskottets mening
olämpligt att det verk - boverket - som främst handlägger exploateringsfrågorna
samtidigt skall ha uppsikt över NRL. En överflyttning av dessa
frågor till naturvårdsverket innebär att detta verk ges ett samlat ansvar för
miljöfrågorna något som är positivt.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo513 (fp) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo513 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark
(mom. 3)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”1 propositionen”
och på s. 5 slutar med ”inom kort” bort ha följande lydelse:

Vid behandlingen av motsvarande fråga förra året anfördes i en reservation
(vpk, mp) följande:

Enligt lagen om hushållning med naturresurser skall "Marken, vattnet och
den fysiska miljön i övrigt användas så att en från ekologisk och samhällsekonomisk
synpunkt långsiktigt god hushållning främjas”. Detta gäller
dock inte uttryckligen jord- och skogsbruket vars lagstiftning inte är underordnad
naturresurslagens hushållningsaspekter. På senare tid har de areella
näringarnas miljökonsekvenser alltmer blivit kända och besvärande. Utskottet
anser därför att jordbruks- och skogsvårdslagstiftningen nu skall inordnas
under naturresurslagstiftningen så att dessa näringar får en skärpt skyldighet
att ta hänsyn till värdefull och ekologiskt känslig natur och övriga krav på
hushållning enligt NRL.

Vad i reservationen anfördes står fast. Riksdagen bör med anledning av motion
Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo556 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1989/90: BoU 17

3. beträffande skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo508 yrkande 1
såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo556 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Utveckling av tätorter och lokalt näringsliv (mom. 7)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det finns anledning att skärpa det skydd NRL
bör ge de geografiska områden som är uppräknade i 3 kap. 2-6 §§ NRL. Att
natur- och kulturvärden väger lätt i jämförelse med exploateringsintressen
visar bl.a. prövningen av motorvägsbygget vid Ljungskile för några år sedan.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Bo508 (vpk) yrkande 1 och miljöpartiets
partimotion Bo518 yrkande 4 båda yrkandena såvitt nu är i fråga
om att 3 kap. 1 § andra stycket första meningen bör utgå ur NRL.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo508 och
1989/90:Bo518 yrkande 4 båda motionerna såvitt nu är i fråga beslutar
att

a) första meningen i 3 kap. 1 § andra stycket lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. skall utgå ur lagen,

b) den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft den 1 juli
1990,

5. De obrutna fjällområdena m.m. (mom. 8)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp). Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Motsvarande
yrkande” och på s. 8 slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:
Förslagen i motionerna Bo508 (vpk), Bo512 (fp) och i miljöpartiets partimotion
Bo518 går alltså ut på att 3 kap. 1 § andra stycket andra meningen
bör utgå ur lagen. Denna mening lyder:

”Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna heller inte hinder för
anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material
som avses i 2 kap. 7 § andra stycket.”

Med hänvisning till detta lagrum blir det möjligt att tillåta sådana ingrepp
i de obrutna fjällområdena att vissa oersättliga värden som finns där kommer
att urholkas eller helt försvinna. Att så får ske kan inte accepteras. Riksdagen
bör med anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge
regeringen till känna att NRL bör ändras i nu berört avseende. Riksdagen
bör föreläggas förslag till ändring i NRL i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1989/90:BoU17

8. beträffande de obrutna fjällområdena m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo508 yrkande

1, 1989/90:Bo512 yrkande 1 och 1989/90:Bo518 yrkande 4 den förstnämnda
och den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden och
preciseringar av begreppet riksintresse (mom. 10)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 princip” och
på s. 9 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden bör lagfästas i enlighet
med vad i miljöpartiets partimotion Bo518 föreslås. En precisering av
begreppet riksintresse avseende natur- och kulturmiljövården bör också göras.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden
och preciseringar av begreppet riksintresse

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo518 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjning
(mom. 11)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Ett liknande”
och slutar med "avseende färskvattenförsörjning” bort ha följande lydelse:
Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har mycket stor betydelse
för vattenförsörjningen i norra Götaland. Den stora vattenytan är
uppdelad på fyra län: Jönköping, Skaraborg, Östergötland och Örebro. Ett
antal kommuner och ett tjugotal tätorter tar i dag sitt färskvatten från Vättern.
Minst 200 000 människor får i dag Vätternvatten i sina kranar.

Som färskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse. Försurning
och andra miljöförändringar gör Vättern mera betydelsefull på längre sikt
för ett större område än det som i dag utnyttjar sjön. Målsättningen måste
därför vara att dess vatten för framtiden alltid skall kunna placeras i högsta
klass när det gäller vattenkvalitet.

Det krävs att man lyfter skyddsfrågan till nationell nivå. Vättern bör vara
ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett sådant sätt. Riksdagen bör därför
med anledning av motion Bo506 (c) uttala att Vättern är riksobjekt som
färskvattenstäkt enligt NRL och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1989/90: BoU 17

11. beträffande Vänern som riksintresse avseende färskvattenförsörjning att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo506 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Klarläggande av vissa intressen som NRL har att
tillgodose (mom. 12)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Riksdagen gjorde vid behandlingen av NRL motivuttalanden om möjligheterna
att genom förtätning och komplettering av bebyggelsen bl.a. i våra
skärgårdssamhällen behålla den kulturbygd som där finns och som ur olika
synpunkter är betydelsefull för många människor. I propositionen med förslag
till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka restriktiviteten
i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse skulle kunna eftersättas
då det gällde komplettering av befintlig bebyggelse. Riksdagen hade ingen
erinran mot vad i propositionen i denna del anförts.

Som framhålls i motion Jo420 (m) har trots gjorda uttalanden av regering
och riksdag den förtätning och komplettering som ansågs lämplig inte kommit
till stånd. Riksdagen bör upprepa sina tidigare uttalanden och fästa uppmärksamheten
på de planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen av
skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om statsmakternas inställning
i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion
Bo536 (m) bör sålunda göras.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande klarläggande av vissa intressen sorn NRL har att tillgodose att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo536 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som
nationalälvar (mom. 13)

Agne Hansson (c). Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson
(c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vid behandlingen”
och slutar med "sorn nationalälvar” bort ha följande lydelse:

De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett ökat skydd om
de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd skulle göra det möjligt att
skydda inte bara själva älvarna utan även miljön i deras närhet. En förklaring
som nationalälvar skulle dessutom vara av stort symbolvärde och ge
tyngd åt det bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo503 (fp) och i centerpartiets
partimotion Bo539 och föreslår ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

1989/90:BoU17

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 3
och 1989/90:Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn (mom. 15)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp). Siw Persson (fp). Birger Andersson
(c), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Yrkanden
om” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Med anledning av de nu behandlade motionerna från ( fp), (c), (vpk) och
(mp) vill utskottet anföra följande:

Hårkan

I reservationen (fp, c, vpk) till bostadsutskottets betänkanden BoU
1983/84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats motiv för att undanta Hårkan
från utbyggnad. Bl.a. redovisades att en massiv lokal och regional opinion
motsatte sig att projekten fördes till vattenkraftsplanen. Samma uppfattning
redovisades av tunga centrala myndigheter, politiska organisationer och Älvräddarnas
samorganisation. Skäl för att inte bygga ut älvsträckan är bl.a.
dess läge nära Östersund, dess tillgänglighet och dess betydelse för fiske och
kulturminnesvård.

Vad tidigare anförts står fast. Hårkan bör omfattas av det skydd NRL ger.
I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven ordet ”Hotagen" utbytas mot
ordet "Högfors".

Voxnan uppströms Edsbyn

Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är tillfredsställande.
Emellertid har Voxnan därutöver stora bevarandevärden. Det finns
därför goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till motionsförslag i vilka
förordas att "Voxnan uppströms Edsbyn" skall undantas från utbyggnad.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande

2, 1989/90:Bo508 yrkande 1, 1989/90:Bo518 yrkande 6 och
1989/90:Bo539 samtliga motioner såvitt nu är i fråga beslutar

a) anta ändringar i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m. av innebörd i vad avser Indalsälven att ordet "Hotagen”
ersätts av ordet "Högfors” och i vad avser Ljusnan att orden
”Hylströmmen i Voxnan" byts ut mot orden "Voxnan uppströms Edsbyn”,

b) att de under a föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 juli
1990,

1989/90:BoU17

11. Meåforsen (mom. 17)

Erling Bager (fp). Siw Persson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Länsstyrelsen
i” och slutar med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo503 (fp) och i miljöpartiets partimotion
Bo518 om att Meåforsen i Ångermanälven bör ingå i NRL. I reservationer
till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25, BoU 1986/87:3
och 9 har frågan om Meåforsen aktualiserats. Nu liksom vid behandling av
motsvarande fråga i en reservation förra året (1988/89:BoU12 res. 16) hänvisar
utskottet till dessa tidigare ställningstaganden.

Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att älvsträckan kommer att
omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande Meåforsen

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2
och 1989/90:Bo518 yrkande 6 båda motionerna såvitt nu är i fråga som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Jaurekaska (mom. 18)

Erling Bager (fp). Siw Persson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”av sökanden” bort ha följande lydelse:

Projektet Jaurekaska i Luleälven anses av sökanden inte ekonomiskt lönsamt.
Det kommer därför inte att förverkligas. Älvsträckan har dessutom
sådana natur- och kulturmiljövärden att den bör omfattas av NRL. Utskottet
tillstyrker med det anförda motion Bo503 (fp). 1 reservationer till betänkandena
BoU 1983/84:30, BoU 1986/87:3 och 9 samt 1988/89:BoU12 har givits
uttryck för samma uppfattning. Riksdagen bör med anledning av fp-motionen
som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om skydd av
projektet Jaurekaska.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande Jaurekaska

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo503 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

13. Haverö strömmar (mom. 20)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”båda mp-motionerna” bort ha följande lydelse:

Det är bra att Haverö strömmar omfattas av NRL-skyddet och att älvsträckan
därmed inte kan byggas ut för kraftändamål. Det bör emellertid
inte vara möjligt att förändra områdets karaktär genom nya dammbyggen

1989/90: BoU 17

och eventuellt också genom ett vägbygge. De nya hoten mot området kan
till inte ringa del omintetgöra det skydd som älvsträckan avsågs få genom att
den togs in i NRL.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ge uttryck för
uppfattningen att åtgärder bör vidtas i avsikt att bevara områdets karaktär.
Något vägbygge bör över huvud taget inte genomföras.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande Haverö strömmar
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 6
såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo550 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Emån (mom. 21)

Agne Hansson (c). Erling Bager (fp), Siw Persson (fp). Birger Andersson
(c), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Förutom
frågan” och på s. 12 slutar med ”Fliseryds kraftverk” bort ha följande lydelse: I

en reservation förra året (fp, c, vpk, mp) till betänkande 1988/89:BoU12
anfördes följande beträffande Emån:

Emån bör undantas från utbyggnad. Vid uppvaktningar inför utskottet har
förts fram synpunkter som motiverar att projektet skyddas och tas in i NRL.
Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat att skyddsåtgärder bör vidtas för att
skydda fisket och då inte minst malen.

Vid föredragning inför utskottet har följande tio skäl förts fram för att
stoppa kraftverket vid Fliseryd.

1. Malen är uppförd på Världsnaturfondens lista över utrotningshotade
djur. I norra Europa har malen troligen sina bästa överlevnadsmöjligheter
just i Emån.

2. Havsöringen i Emån är känd som den mest storvuxna i världen. På
grund av sin havsöring och sin lax är Emån i USA troligen det mest kända
sportfiskevattnet i Europa.

3. Emån hyser 25 fiskarter, det högsta kända antalet i ett svenskt vattendrag.

4.1 Emån och dess dalgång lever åtta arter ryggradsdjur, som klassats som
hotade eller sällsynta i Sverige.

5. Floran längs Emån är säregen och artrik med flera stora sällsyntheter.

6. Emån är det större vattendrag i södra Sverige som visar de märkligaste
hydrologiska dragen. En utbyggnad skulle slå ut oersättliga bifurkationssystem
och geologiskt betingade flodkrökar, och framrinningsmönstret inom
hela flodområdet skulle försättas ur spel.

7. Emån äger mycket stora - i en del fall unika - värden då det gäller geologi,
odlingslandskap, myrområden och landskapsbild.

8. Emån har bara berörts av smärre anläggningar och regleringar. Floden
utgör det sista sydsvenska vattendrag som fortfarande fungerar ekologiskt.

9.1 Emåns bottensediment finns stora mängder tungmetaller deponerade.
En utbyggnad kan knappast ske utan att dessa metaller åter frigörs.

10. Utbyggnaden vid Fliseryd saknar troligen motstycke då det gäller
kombinationen av ringa eltillskott och stora skador för ett stort antal
boende.

1989/90:BoU17

Vad i reservationen då anfördes står fast.

Enligt vad utskottet nyligen erfarit kommer sökanden att återkalla sin hos
Växjö tingsrätt - vattendomstolen inneliggande ansökan om att få bygga
projektet Fliseryd. Detta är ytterligare ett argument för att låta Emån omfattas
av skydd enligt NRL 3 kap. 6 §.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande Emån

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo503 yrkande

2, 1989/90:Bo508 yrkande 1 båda motionerna såvitt nu är i fråga,
1989/90:Bo518 yrkande 1, 1989/90:Bo524 och 1989/90:Bo539 denna
motion såvitt nu är i fråga beslutar

a) anta en ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. av innebörden att efter ordet "Vindelälven" förs
in ordet ”Eman",

b) att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft den 1 juli
1990,

15. Samtliga orörda älvar, biflöden och åar (mom. 22)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”Bo518 yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 6 är Sverige ett
land med nästan helt utbyggd vattenkraft. Fortsatt utbyggnad av vattenkraft
måste därför stoppas i de få orörda älvarna och biflödena. De sista orörda
älvarna och älvsträckningarna fungerar inte sällan som radiobiotoper för
många arter som trängts undan av tidigare vattenkraftsutbyggnad.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändringar i NRL så att
syftet med det nu behandlade yrkandet kan förverkligas. Detta borges regeringen
till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. Indalsälvens delta (mom. 24)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”1 samma”
och slutar med ”nu anförts" bort ha följande lydelse:

Med anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 och motion Bo550
(mp) om bevarande av Indalsälvens delta vill utskottet erinra om att deltat
är landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande resten av
den naturmiljö som tidigare var knuten till främst Indalsälven. Älven är numera
kraftigt utbyggd och dämd. I deltat återfinns många av de växter som
förr var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl den lilla och hotade ävje -

1989/90: BoU 17

pilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är landets enda tamarisk).
Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för flyttande fåglar av olika
slag, varav många är hotade, sällsynta och upptagna i bl.a. Bernkonventionen.
På flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar (mest al) som
rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor uppmärksamhet har
ett litet fåtal observationer av den akut utrotningshotade vitryggiga hackspetten
rönt.

Deltat bör omfattas av skydd enligt NRL. Det bör inte komma i fråga att
genomföra ytterligare exploateringar som påverkar deltat och dess unika natur
m.m.

Vad utskottet nu anfört om NRL-skydd av Indalsälvens delta bör ges regeringen
till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande Indalsälvens delta

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 3
och 1989/90:Bo550 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. 3 kap. 6 8 tredje stycket (mom. 25)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Av specialmotiveringen”
och på s. 13 slutar med ”ur lagen” bort ha följande lydelse:
Av specialmotiveringen till 3 kap. 6 § tredje stycket framgår vad som är
att anse som "obetydlig miljöpåverkan" när det gäller byggande i vatten. Avsikten
med lagrummet är att tillåta vissa smärre ingrepp i ett vattenområde
eller i en älvsträcka. Utformningen av de motiv som vägleder lagstiftningen
inbjuder emellertid till vantolkning. Som exempel på detta kan nämnas att
det har hävdats att det med stöd av 3 kap. 6 § tredje stycket skulle vara möjligt
att förverkliga det s.k. Laisvallsprojektet, något som innebär irreparabla
ingrepp i Vindelälvens vattensystem.

För att undvika att lagskyddet såvitt nu är i fråga urholkas föreslår utskottet
att 3 kap. 6 8 tredje stycket utgår ur lagen.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande 3 kap. 6 § tredje stycket

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga beslutar

a) att 3 kap. 6 § tredje stycket lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. skall utgå,

b) att lagändringen under a skall träda i kraft den 1 juli 1990,

1989/90: BoU 17

Särskilda yttranden

1989/90: BoU 17

1. Ändringar i 2 kap. 2-3, 7-9 och 10 §§ NRL

Jan Strömdahl (vpk) anför:

I motion Bo508 (vpk) förs fram vissa förslag till ändringar i 2 kap. NRL.

Bl.a. föreslås i motionen ändringar i 2 och 3 SS i avsikt att bättre än för närvarande
ge skydd åt opåverkade och ekologiskt känsliga områden. Utskottet
har pekat på att det kan finnas anledning att avvakta utfallet av den översiktliga
planeringen enligt NRL. Dessa planer skall vara klara senast vid halvårsskiftet
i år. Även jag anser att det kan finnas skäl att avvakta utfallet av
denna planering. Beroende på utfallet av den får bedömas om det finns anledning
att åter aktualisera det nu framförda motionskravet. Samma bedömning
kan göras avseende 2kap. 7-9 SS och vad där anges om skydd för vissa
företeelser och områden som enligt NRL är av riksintresse.

I motionen behandlas 2 kap. 10 S första stycket andra meningen. Denna
mening går ut på att när konkurrens föreligger avseende vissa områden av
riksintresse skall försvarsintresset ges företräde när området behövs för en
anläggning för totalförsvaret. Redan när utskottet och riksdagen behandlade
förslaget om NRL 1986 anfördes i en partimotion (vpk) att det inte fanns
skäl ge försvarsintressena företräde så som skett i det nu aktualiserade lagrummet.
Denna uppfattning står fast. Jag har emellertid avstått från att reservera
mig till förmån för motionen. Vid ett bifall till reservation 1 till detta
betänkande kommer en översyn av NRL att göras. Det kan då också förutsättas
att den nu behandlade frågan liksom övriga i detta yttrande upptagna
motionsförslag kommer att omfattas av översynen.

2. Etablering av stormarknader

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

I betänkandet behandlas motion Bo509 (c) i vilken föreslås en ändring i NRL
i avsikt att pröva etablering av stormarknader. För att uppnå den av motionärerna
eftersträvade planprövningen anser utskottet det i så fall lämpligare
att göra en ändring i PBL. Något sådant förslag aktualiseras dock inte i motionen.
En ändring i NRL skulle innebära en ändring i 4 kap. i vilket behandlas
tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar m.m. Vissa förslag till
ändringar i detta kapitel kommer utskottet med anledning av en proposition
att behandla senare i vår.

Vi har med hänvisning till det anförda avstått från att nu reservera oss till
förmån för motionen.

3. Förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som
nationalälvar

Eva Goés (mp) anför:

Jag har reserverat mig till förmån för motioner i vilka förordas att de fyra
huvudälvarna dvs. Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven skall

förklaras som nationalälvar. Jag vill emellertid erinra om att ett effektivare
skydd skulle vara att riksdagen beslöt att ge dessa älvar grundlagsskydd. Ett
sådant förslag har lagts fram i miljöpartiets partimotion 1989/90:K258.
Denna motion kommer konstitutionsutskottet och riksdagen att behandla
hösten 1990.

4. Härjeåsjön och Smedjemorasjön

Agne Hansson (c). Erling Bager (fp). Siw Persson (fp), Birger Andersson
(c). Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anför:

Sorn framgår av betänkandet finns inte längre några formella möjligheter att
hindra att projekten Härjeåsjön och Smedjemorasjön förverkligas. 1 reservationer
(fp. c. vpk. mp) till bostadsutskottets betänkanden har vi flera
gånger motionerat om att vattenområdena borde ges NRL-skydd. Våra förslag
har varje gång röstats ned av en riksdagsmajoritet bestående av (s) och
(m).

Beslut om att realisera projekten har fattats i laga ordning och utan att
regeringen förbehållit sig prövningen av dem. Att regeringen inte fattat ett
s.k. förbehållsbeslut kan med fog kritiseras. I det läge som nu inträffat finns
emellertid inte längre möjlighet att hindra att projekten kommer till stånd.

5. Vissa vattendrag i Västernorrlands län

Eva Goés (mp) anför:

l en reservation (mp) till detta betänkande har föreslagits att samtliga nu
orörda älvar, biflöden och åar skall undantasfrån utbyggnad och därmed ges
NRL-skydd. Mot denna bakgrund har jag avstått från att reservera mig till
förmån för förslaget i motion Bo550 yrkande 1 om undantag från utbyggnad
av vissavattendrag i Västernorrlands län. Detta yrkande kommer att tillgodoses
vid ett riksdagens bifall till den ovan nämnda reservationen.

1989/90:BoU17

Utskottets
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för
kraftändamål får inte utföras i följande vattenområden:

Torneälven Torneälven

Kalixälven Kalixälven

Piteälven		Piteälven
Vindel-		Vindel-
älven		älven
I Dal-	Västerdalälven upp-	I Dal-	Västerdalälven upp-
älven	ströms Hummelforsen	älven	ströms Hummelforsen
	och Österdalälven upp-		och Österdalälven upp-
	ströms Trängslet		ströms Trängslet
I Ljusnan	Hylströmmen i Voxnan	I Ljusnan	Hylströmmen i Voxnan
Ljungan	uppströms Storsjön	Ljungan	uppströms Storsjön
I Indals-	Åreälven, Ammerån	I Indals-	Åreälven, Ammerån,
älven	uppströms Överammer,	älven	Storån-Dammån samt
	Storån-Dammån samt		Hårkan uppströms Ho-
	Hårkan uppströms Ho-		tagen
	tagen
I Ånger-	Lejarälven, Storån	I Ånger-	Lejarälven, Storån
man-	uppströms Klumpvatt-	man-	uppströms Klumpvatt-
älven	net, Långselån-Rör-	älven	net, Långselån-Rör-
	strömsälven, Saxån,		strömsälven. Saxån,
	Ransarån uppströms		Ransarån uppströms
	Ransarn samt Vojmån		Ransarn samt Vojmån
	uppströms Vojmsjön		uppströms Vojmsjön
Vapst-		Va pst-
älven		älven
Moälven		Moälven
Lögde-		Lögde-
älven		älven
Öreälven		Öreälven
I Ume-	Tärnaån, Girjesån och	I Ume-	Tärnaån, Girjesån och
älven	Juktån uppströms Fjo-	älven	Juktån uppströms Fjo-
	soken		soken
I Skellefte-källflödena uppströms	I Skellefte-	- källflödena uppströms
älven	Sädvajaure respektive	älven	Sädvajaure respektive
	Riebnes		Riebnes
Byske-		Byske-
älven		älven
I Lule-	Stora Luleälven upp-	I Lule-	Stora Luleälven upp-
älven	ströms Akkajaure, Lilla	älven	ströms Akkajaure, Lilla
	Luleälven uppströms		Luleälven uppströms
	Skalka och Tjaktjajaure		Skalka och Tjaktjajaure
	samt Pärlälven		samt Pärlälven
Råne-		Råne-
älven		älven

1989/90:BoU17

Bilaga

Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftän- 1989/90:BoU 17
damål får inte heller utföras i följande älvsträckor: Bilaga

I Klarälven sträckan mellan Höljes och Edebäck

I Dalälven Västerdalälven nedströms Skiffsforsen samt

sträckan mellan Näs bruk och Gysinge
I Ljusnan sträckan mellan Hede och Svegsjön samt sträckan

mellan Laforsen och Arbråsjöarna
I Ljungan sträckan mellan Havern och Holmsjön

I Indalsälven Långan nedströms Landösjön

I Umeälven Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta.

Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar endast
obetydlig miljöpåverkan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som anhängiggjorts
före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.

gotab 96440. Stockholm 1990