Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU16

Anslag till länsstyrelserna

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen bilaga 15 föreslagits
om anslag till länsstyrelserna m.m. och om verksamheten vid länsstyrelsernas
lantmäteriverksamhet jämte sexton motioner från årets allmänna
motionstid.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen.
Med anledning av fyra motioner (s), (fp), (vpk) och (mp) föreslår
utskottet att riksdagen ger regeringen till känna vissa synpunkter vad
gäller resursbehovet vid de sociala funktionerna vid länsstyrelserna.
Bostadsutskottet utgår i denna fråga från vad socialutskottet i ett
yttrande anfört om bl.a. behovet av en redovisning av regeringens syn
på länsstyrelsernas arbetsuppgifter på det sociala området.

Övriga i betänkandet behandlade motioner avstyrks av utskottet. Det
gäller bl.a. förslag angående en omprövning av riksdagens beslut om
en länsstyrelsereform, angående resurserna vid länsstyrelsernas kulturmiljö-
och naturvårdsenheter samt vad gäller en förändrad länsindelning
i Västsverige.

Till betänkandet har fogats elva reservationer och två särskilda
yttranden.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts rörande länsstyrelsernas
lantmäteriverksamhet,

2. till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 1 361 188 000 kr.

1989/90

B0UI6

1 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 16

Motionerna

1989/90: BoU 16

I detta betänkande behandlas de under allmänna motionstiden 1990
väckta motionerna.

1989/90:Bo301 av Eva Goés och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av alkohollagstiftningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So219.

1989/90:Bo302 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av tjänster som biträdande länsantikvarie vid länsstyrelserna,
varav fem tjänster utöver regeringens förslag inrättas budgetåret
1990/91.

1989/90:Bo303 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om ny länsindelning i Västsverige.

1989/90:Bo304 av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyte av titeln landshövdning till en mera tidsenlig titel.

1989/90:Bo305 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omprioritering av resurser till länsstyrelsernas sociala funktion.

1989/90:Bo306 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1990/91 anslår 20 milj. kr. ytterligare till länsstyrelsernas
miljövårdsenheter att användas för förstärkningar beträffande den s.k.
gröna naturvården.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo747.

1989/90:Bo307 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av resurser för arbetet med en decentraliserad länsförvaltning.

1989/90:Bo308 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
inrätta fem tjänster som länsantikvarie utöver vad regeringen föreslagit
för budgetåret 1990/91.

1989/90:Bo309 av Ing-Britt Nygren (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av länsstyrelsernas arbetsformer och personalbemanning.

1989/90:Bo310 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen till
länsstyrelsen i Gävleborg för budgetåret 1990/91 anslår medel för två
kvalificerade handläggartjänster.

1989/90:Bo311 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag att avsätta
30 000 000 kr. av rationaliseringsvinster under anslag D 1 Länsstyrel -

serna m.m. budgetåret 1990/91 för genomförande av en ny regional
statlig länsförvaltning, anslår motsvarande belopp för genomförande av
en regionaldemokratisk reform,

2. att riksdagen till anslag D 1 Länsstyrelserna m.m. för budgetåret
1990/91 anslår 57 400 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
totalt 1 418 588 000 kr.

1989/90:Bo312 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva sitt tidigare beslut om samordnad
länsförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar upphäva sitt
tidigare beslut om samordnad länsförvaltning vad avser nämndorganisationen,
sättet för val av ledamöter i nämnderna och antalet ledamöter
i nämnderna i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag beträffande samordnad
länsförvaltning vad avser nämndorganisationen, sättet för val av
ledamöter i nämnderna och antalet ledamöter i nämnderna i enlighet
med vad som anförts i motionen, vilket skall föreläggas riksmötet i så
god tid att nya regler kan träda i kraft den 1 juli 1991.

1989/90:Bo313 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vårt förslag att etablera ett länsmyndigheternas lokalkontor
i Torsby kommun.

1989/90:Bo314 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökade resurser till naturvårdsenheten
vid länstyrelsen i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo880.

1989/90:Bo315 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av ökade resurser till handelsregistret i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A297.

1989/90:So625 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsstyrelsernas sociala funktion,

Yttranden

Bostadsutskottet har berett lag-, social-, kultur- och jordbruksutskotten
tillfälle att yttra sig över förslaget i budgetpropositionen om anslag till
länsstyrelserna jämte vissa motioner. Yttrandena har som bilagor fogats
till detta betänkande.

1989/90: B0UI6

1* Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 16

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag om anslag till länsstyrelserna
m.m. i budgetpropositionen (bil. 15 s. 60—92) och förslag i
motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1990.

I budgetpropositionen föreslås att ett anslag på 1 361 188 000 kr.
anvisas för länsstyrelsernas verksamhet m.m. under budgetåret 1990/91.
Vidare föreslås vissa förändringar genomföras beträffande lantmäteriverksamheten
på länsnivå. Vad gäller länsstyrelseanslaget har detta i
enlighet med gällande rationaliseringskrav minskats med två procent
efter pris- och löneomräkning. Detta belopp — ca 30 milj. kr. —
föreslås stå till regeringens disposition för kostnader som följer av
förberedelser och genomförande av den nya regionala statliga förvaltningen
som riksdagen fettade beslut om hösten 1989 (se nedan). I fråga
om resursförstärkningar för länsstyrelsernas verksamhet föreslås dessa
framför allt tillfalla kulturmiljöenheterna. Medel för tre nya tjänster
som biträdande länsantikvarier föreslås tillföras länsstyrelserna i Skaraborgs,
Jämtlands och Norrbottens län. Dessutom föreslås tidigare engångsvis
anvisade medel till kulturmiljöenheterna vid länsstyrelserna i
Kalmar län och Älvsborgs län permanentas.

Länsförvaltningens övergripande utformning m.m.

Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional förvaltning
— den s.k. samordnade länsförvaltningen (se 1989/90:BoU4,
BoU9). Reformen avses i huvudsak genomföras den 1 juli 1991. Den
samordnade länsförvaltningen innebär bl.a. att en ny länsstyrelse bildas
av de verksamheter som i dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden,
lantbruksnämnden samt den nuvarande länsstyrelsen. Viss
del av länsbostadsnämndens verksamhet skall också ingå i den nya
länsstyrelsen, som för övrigt får vidgade befogenheter i vad avser
kommunikationsområdet, skogsvården och trafiksäkerheten. Större delen
av verksamheten vid de nuvarande länsstyrelsernas lantmäterienheter
kommer samtidigt att flyttas över till lantmäteriets regionala organisation.

Riksdagens beslut innebar att det överlåts till den enskilda länsstyrelsens
styrelse att besluta om en nämndorganisation skall knytas till
länsstyrelsen och hur den i så fell skall utformas. Som exempel på
nämnder som skulle kunna knytas till länsstyrelsen kan nämnas:
utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd
och miljönämnd. Ledamöterna i nämnderna — ett
ojämnt antal av lägst fem och högst elva inkl. ordförande — kommer i
förekommande fell att väljas av länsstyrelsens styrelse.

I motion Bo312 (c), väckt under årets allmänna motionstid, föreslås
att beslutet om samordnad länsförvaltning omprövas i sin helhet
alternativt i den del som avser nämndorganisationen. Motionärerna
anför att beslutet strider mot ett länsdemokratiskt synsätt. Det anses

1989/90: BoU 16

vidare innebära ett fjärmande från en fördjupad förtroendemannamedverkan
och ett decentraliserat ansvarstagande. I motionens yrkande 1
föreslås mot denna bakgrund att riksdagen beslutar upphäva det tidigare
beslutet om samordnad länsförvaltning i sin helhet. Vid ett riksdagens
avslag på detta yrkande föreslås i andra hand i yrkande 2 att
riksdagen beslutar upphäva sitt tidigare beslut i vad avser nämndorganisationen,
sättet för val av ledamöter i nämnderna och antalet ledamöter
i nämnderna. Motionärerna vänder sig framför allt mot att
nämnderna inte gjorts obligatoriska och att inte nämndernas ledamöter
skall utses av landstingen. I motionens yrkande 3 föreslås slutligen att
riksdagen hos regeringen skall begära ett nytt förslag vad avser nämndorganisationen.
Inriktningen på detta förslag skall vara att minst tre
obligatoriska nämnder bör inrättas i varje län, varav en skall vara
miljönämnd. Vidare bör gälla att landstingen skall besluta om antalet
ledamöter i nämnderna och även utse ledamöter och ordförande i
nämnderna.

Även i miljöpartiet de grönas partimotion Bo311 framhålls att den
beslutade reformen med samordnade länsförvaltning inte bör genomföras.
Av detta skäl bör inte heller medel avsättas till förberedelser för
denna reform. Som har beskrivits ovan är regeringens förslag om
anslag till länsstyrelserna m.m. (trettonde huvudtiteln, anslagspost Dl)
beräknad så att ett belopp av 30 milj. kr. under budgetåret 1990/91
föreslås stå till regeringens disposition för kostnader som följer av
förberedelser och genomförande av den nya regionala statliga förvaltningen.
I partimotionens yrkande 1 föreslås att motsvarande belopp i
stället anslås för genomförandet av en regjonaldemokratisk reform.

Bostadsutskottet övervägde under hösten 1989 ingående regeringens
förslag om en samordnad länsförvaltning. Frågan om inrättandet av en
ny samordnad länsförvaltning hade dessförinnan under en följd av år
utretts i skilda sammanhang och vid flera tillfällen övervägts av utskottet.
Resultatet av ett omfattande utredningsarbete och försöksverksamheten
med samordnad länsförvaltning vid länsstyrelsen i Norrbottens
län följdes uppmärksamt. Utskottets och sedermera riksdagens ställningstagande
i frågan hösten 1989 var sålunda väl underbyggt. Inget
som anförs i de nu behandlade motionerna föranleder utskottet att
ompröva beslutet att inrätta en samordnad länsförvaltning. Motion
Bo312 (c) yrkande 1 och miljöpartiets partimotion Bo311 yrkande 1
avstyrks sålunda.

Riksdagsbehandlingen innebar bl.a. att förslagen i propositionen
angående nämndorganisationen på vissa punkter inte vann riksdagens
bifall. Besluten om att inte göra nämnderna obligatoriska, om antalet
ledamöter i nämnderna samt sättet för val av ledamöter var sålunda
resultatet av överväganden inom bostadsutskottet i dessa frågor. Utskottets
ställningstagande står fast. Yrkandena 2 och 3 i motion Bo312 (c)
avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

I motion Bo309 (m) föreslås att det genomförs en översyn av länsstyrelsernas
arbetsformer och personalbemanning. Förslaget läggs fram

1989/90:BoU16

bl.a. med hänvisning till att länsstyrelserna inte anses helt kunnat
avgränsa sina arbetsområden och att snedbelastningar på personalområdet
anses förekomma.

Motionärernas önskemål om en översyn av länsstyrelsernas arbetsformer
och personalbemanning kommer att tillgodoses genom den
redan beslutade länsförvaltningsreformen. Det kan i sammanhanget
framhållas att regeringen i februari i år beslutat att tillsätta en central
organisationskommitté samt en särskild utredare i varje län för att
förbereda reformen. Bland de frågor som organisationskommittén och
de särskilda utredarna har att överväga finns både avgränsningen av
länsstyrelsernas arbetsuppgifter gentemot andra organ och olika personalfrågor.
Bostadsutskottet avstyrker mot denna bakgrund motion
Bo309 (m).

Decentraliserad länsförvaltning

I två motioner, Bo307 (s) och Bo313 (m), tas frågan upp om resurser
för lokala lånsförvaltningskontor.

Verksamheten vid ett länsförvaltningens kontor i norra Hälsingland
med säte i Hudiksvall beskrivs i motion Bo307 (s). Detta länskontor
med representanter från olika länsnämnder inrättades under år 1989
och har två huvudsyften. Det första huvudsyftet är enligt motionärerna
att ge invånarna i norra Hälsingland bättre service och ökad tillgänglighet
till länsförvaltningen samt genom samlokaliseringen också förbättra
samverkan mellan länsorganen. Det andra huvudsyftet är att
effektivisera utvecklingsarbetet i norra Hälsingland framför allt genom
nära tillgång till de olika kompetenser som behövs i detta arbete och
fysisk närhet till de lokala samverkansorganen. Enligt motionärerna
ryms inte kostnaderna för länsförvaltningens kontor inom ordinarie
förvaltningsanslag. Merkostnaderna uppgår till ca 1,7 milj. kr. Länsstyrelsen
har utan resultat äskat särskilda medel för dessa merkostnader
för budgetåret 1990/91. Mot denna bakgrund föreslås i motionen
att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen om behovet
av resurser för en decentraliserad länsförvaltning.

I motion Bo313 (m) föreslås att ett nytt lokalkontor för länsförvaltningen
i Värmlands län etableras i Torsby kommun. Där föreslås
samverkan ske mellan olika myndigheter, samhällsinstitutioner och
serviceorgan i angelägenheter som gäller Torsby kommun och dess
invånare. Motionärerna framhåller olika exempel på pågående verksamheter
i Värmlands län som visar på starka engagemang hos bl.a.
myndigheterna i Värmland och som understryker behovet av ett
lokalkontor. Enligt motionärernas mening bör det inom föreslagna
anslagsramar till länsstyrelserna och andra regionala verksamheter
finnas ekonomiska resurser att finansiera etableringen av lokalkontor.
I motionen föreslås därför att regeringen skall anvisa sådana medel till
ett lokalkontor i Torsby kommun.

Bostadsutskottet anser det vara värdefullt med en ökad samverkan
mellan olika länsorgan och att ett nära samarbete kommer till stånd
mellan länsförvaltningen och kommunerna samt andra lokala organ. I

1989/90: B0UI6

fråga om det i motion Bo313 (m) framförda förslaget att regeringen
skall anvisa medel till ett lokalkontor inom de föreslagna anslagsramarna
bör framhållas att inget hindrar länsstyrelserna att själva göra
en sådan prioritering av de anvisade medlen. Något särskilt tillkännagivande
från riksdagen eller godkännande från regeringen behövs således
inte.

Utskottet har erfarit att en särskild arbetsgrupp inom stat—kommunberedningen,
den s.k. lokalkontorsgruppen, för närvarande överväger
frågor om hur länskontorens verksamhet bör utformas och
finansieras. Arbetsgruppen avser att avge sina förslag senare under
våren. Utskottet förutsätter att ytterligare underlag för ställningstaganden
i de aktuella frågorna kan erhållas från denna redovisning. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo307 (s)
och Bo313 (m).

Det statliga lantmäteriet på länsnivå

Sorn ovan omnämnts innebar riksdagens beslut om samordnad länsförvaltning
att större delen av verksamheten vid de nuvarande länsstyrelsernas
lantmäterienheter kommer att flyttas över till lantmäteriets
regionala organisation. I huvudsak har denna verksamhet anknytning
till de fastighetsregistreringsuppgifter som hittills åvilat länsstyrelserna.
En mindre del av den verksamhet som i dag bedrivs vid länsstyrelsernas
lantmäterienheter ansågs dock ha betydelse för den nya länsstyrelsens
roll, framför allt inom den fysiska planeringen. Avsikten var
därför att tilldela den nya länsstyrelsen medel för att kunna fullgöra
sina kvarvarande uppgifter inom lantmäteriområdet, antingen genom
egen personal eller genom köpta tjänster från lantmäteriet. I budgetpropositionen
läggs nu fram förslag (bil. 15 s. 65) med en något
annorlunda lösning på hur länsstyrelsernas kvarvarande behov av
lantmäteriteknisk kompetens skall kunna tillgodoses.

Förslaget i budgetpropositionen innebär i korthet att även den enligt
riksdagens tidigare beslut kvarvarande lantmäteriverksamheten inom
länsstyrelserna förs över till lantmäteriets regionala organisation under
överlantmätarens ledning. Lantmäteriet skall dock enligt förslaget utan
kostnad tillhandahålla länsstyrelserna dessa tjänster. En skyldighet att
utföra sådana tjänster avses införas i lantmäterimyndigheternas instruktion.
I propositionen görs vidare den bedömningen att förändringen
avseende lantmäteriets verksamhet kan tidigareläggas i förhållande till
länsförvaltningsreformen i övrigt. Förändringen avseende fastighetsregistreringen
föreslås därför genomföras redan den 1 juli 1990. Vad
gäller medel för såväl fastighetsregistreringen som den lantmäteritekniska
servicen till länsstyrelserna föreslås i propositionen att sådana
medel för nästa budgetår anvisas under länsstyrelseanslaget.

Bostadsutskottet har inget att invända mot de av regeringen föreslagna
förändringarna avseende överföringen av lantmäteriverksamheten till
lantmäteriets regionala organisation. Utskottet förutsätter att den före -

1989/90: BoU 16

slagna lösningen innebär att den nya länsförvaltningens behov av
service och kompetens inom lantmäteriområdet kan tillgodoses i erforderlig
utsträckning. Regeringens förslag tillstyrks sålunda.

Resurstilldelningen till länsstyrelserna m.m.

Inledning

I ett antal motioner föreslås utökade resurser till olika enheter och
funktioner inom länsstyrelserna, såväl vad gäller verksamheten i allmänhet
som särskilda behov vid enskilda länsstyrelser. Förslag med
denna inriktning har under årets allmänna motionstid väckts angående
verksamheten vid kulturmiljöenheterna och naturvårdsenheterna samt
vad gäller länsstyrelsernas sociala funktioner, handelsregister och uppgifter
inom livsmedelskontrollen.

Kulturmiljöenheterna

De resursförstärkningar till vissa länsstyrelser som föreslås i årets
budgetproposition har i hög grad tillfallit kulturmiljöverksamheten.
Medel för tre nya tjänster som biträdande länsantikvarier har som
beskrivits ovan beräknats för länsstyrelserna i Skaraborgs, Jämtlands
och Norrbottens län. Dessutom föreslås tidigare engångsvis anvisade
medel till kulturmiljöenheterna vid länsstyrelserna i Kalmar län och
Alvsborgs län permanentas.

Resursförstärkningar till länsstyrelsernas kulturmiljöenheter utöver
regeringsförslaget föreslås i tre motioner. I motionerna Bo302 (c) och
Bo308 (c) föreslås att fem tjänster som biträdande länsantikvarier
inrättas under budgetåret 1990/91 utöver de av regeringen föreslagna. I
motion Bo302 (c) anförs att Västmanlands län därvid bör ges högsta
prioritet. Motionären hävdar att regeringens förslag innebär en alltför
långsam utbyggnadstakt och hänvisar i stället till riksantikvarieämbetets
yrkande om en kraftfull insats för kulturmiljöenheterna under de
närmaste två åren. I motion Bo310 (vpk) föreslås såvitt nu är i fråga att
länsstyrelsen i Gävleborgs län tillförs medel för en tjänst som biträdande
länsantikvarie.

Kulturutskottet har avgivit ett yttrande avseende de aktuella motionerna
om kulturmiljöenheternas resursbehov (1989/90:KrU4y). Utskottet
ställer sig bakom regeringens förslag om att tre nya tjänster som
biträdande länsantikvarier skall inrättas och framhåller vikten av en
fortsatt utbyggnad av sådana tjänster. Kulturutskottet anser sig dock
inte kunna förorda en utbyggnad redan från nästa budgetår som går
utöver den av regeringen föreslagna och föreslår därför att motionskraven
bör avstyrkas.

Bostadsutskottet gör samma bedömning som kulturutskottet i den
aktuella frågan. Bostadsutskottet är medvetet om behovet av resurser
för länsstyrelsernas uppgifter på kulturmiljöområdet. Det bör dock
erinras om att detta område i princip är det enda som i årets budget -

1989/90:BoU16

proposition föreslås fa en reell resursförstärkning. Med hänvisning
härtill avstyrks motionerna Bo302 (c), Bo308 (c) och Bo310 (vpk), den
sistnämnda såvitt nu är i fråga.

Naturvårdsenheterna

Resursförstärkningar till länsstyrelsernas naturvårdsenheter föreslås i
tre motioner. I motion Bo306 (fp) föreslås såvitt nu är i fråga —
motiveringen finns i motion Jo747 — att riksdagen för budgetåret
1990/91 anslår 20 milj. kr. ytterligare till länsstyrelsernas miljövårdsenheter
att användas för förstärkningar beträffande den s.k. gröna
naturvården. I motion Bo314 (fp), med motivtexten i motion J088O,
hänvisas till att ett resursbehov på 20 milj. kr. till naturvårdsenheterna
föreligger. Motionärerna anser att den stora befolkningskoncentrationen
i Stockholms län ställer särskilda krav på ökade resurser till
naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i detta län. Detta föreslås ges
regeringen till känna. I miljöpartiets partimotion Bo311 hänvisas till
de stora behoven och den eftersatta miljötillsynen samt föreslås såvitt
nu är i fråga i yrkande 2 att en förstärkning med 50 milj. kr. tilldelas
länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Jordbruksutskottet, som har yttrat sig över motionerna
(1989/90:JoU4y), erinrar om riksdagsbesluten föregående år i frågor
om miljövårdsorganisationen. Dessa beslut innebar enligt utskottet
bl.a. kraftiga resursförstärkningar för de statliga myndigheter som ingår
i miljövårdsorganisationen. Utskottet hänvisar vidare till det arbete
som pågår för att fullfölja riksdagens beslut om en ny regional statlig
förvaltning. I avbidan på genomförandet av denna reform är jordbruksutskottet
inte berett att frångå regeringens förslag om anslag till
länsstyrelserna.

Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annan bedömning än
jordbruksutskottet vad gäller motionsyrkandena om resurser till naturvårdsenheterna.
Föregående år tillfördes naturvårdsenheterna en relativt
kraftig förstärkning för i första hand prövning och tillsyn enligt
miljöskyddslagen. Med hänvisning till den utbyggnad av miljövårdsorganisationen
inom länsstyrelserna som nyligen ägt rum avstyrker utskottet
miljöpartiets partimotion Bo311 yrkande 2 och motion Bo306
(fp), dessa båda motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion
Bo314 (fp) yrkande 1.

Livsmedelskontrollen

I miljöpartiets partimotion Bo311 anförs att det är svårt att fa livsmedelskontrollen
att fungera i praktiken eftersom livsmedelsverket inte
har haft några möjligheter att se till att kommunerna verkligen utför
den livsmedelskontroll som de ansvarar för. Mot denna bakgrund
föreslås i motionens yrkande 2 såvitt nu är i fråga att 7,4 milj. kr.
anslås för att finansiera en person på varje länsstyrelse som tillsammans
med länsveterinären skall ha ansvar för livmedelsfrågorna inom
länet.

1989/90:BoU16

Vad beträffar arbetet med livmedelsfrågor framhåller jordbruksutskottet
i sitt yttrande att riksdagen under hösten 1989 fattat beslut om
ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen, som ger utrymme för
en mer än fördubblad tillsynsverksamhet på området. Jordbruksutskottet
anser mot denna bakgrund att det aktuella motionsyrkandet kan
avstyrkas.

Bostadsutskottet har inte underlag för annat ställningstagande än
jordbruksutskottet vad gäller behovet av resurser för livsmedelskontrollen.
Miljöpartiets partimotion Bo311 yrkande 2 avstyrks sålunda såvitt
nu är i fråga.

De sociala funktionerna

Ökade resurser till länsstyrelsernas sociala funktioner föreslås i fyra
motioner med hänvisning till de behov som föranleds av olika uppgifter
som åvilar de sociala funktionerna. I motion Bo301 (mp) föreslås
att ett tillkännagivande görs om behovet av utökade resurser till
länsstyrelserna för tillsyn av alkohollagstiftningen. I motiveringen —
som återfinns i motion So219 — anförs att restaurangerna bör bli
föremål för en utökad kontroll. Motionärerna anser vidare att en hög
avgift bör tas ut för utskänkningstillstånden så att tillsynsmyndigheterna
kan utöka sina resurser och tillsätta flera handläggare. I folkpartiets
partimotion So625 diskuteras bl.a. olika myndigheters uppgifter när
det gäller att hjälpa utsatta barn. Det framhålls därvid att länsstyrelserna
måste fa en reell möjlighet att utöva tillsyn och bidra med kompetens
inom sitt ansvarsområde. I motionens yrkande 16 föreslås att
riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen understryker att länsstyrelsernas
sociala funktion måste prioriteras.

f motion Bo305 (s) hänvisas till de vitt skilda arbetsuppgifter på
olika områden som de sociala funktionerna har. Motionärerna erinrar
om att man i ett flertal motioner under 1980-talet pekat på vikten av
att de sociala funktionerna kan uppfylla sina lagenliga uppgifter och
dessutom medverka aktivt i samhällsplaneringen. Stöd för en sådan
uppfattning anses också ha givits i ett antal utredningar och riksdagsuttalanden
under de senaste åren. Mot denna bakgrund föreslås riksdagen
ge regeringen till känna att länsstyrelsernas sociala funktioner
måste prioriteras och att en omprioritering av medelstilldelningen till
länsstyrelserna bör ske i enlighet med detta. Slutligen föreslås i motion
Bo310 (vpk) såvitt nu är i fråga att länsstyrelsen i Gävleborgs län för
budgetåret 1990/91 tilldelas medel för en ny handläggartjänst vid den
sociala funktionen. Motionären hänvisar bl.a. till de tragiska händelserna
vid länsstyrelsen som ledde till ett dödsfall till följd av en sjuk
människas handlande.

Socialutskottet har yttrat sig över motionerna om de sociala funktionerna
vid länsstyrelserna (1989/90:SoU3y). Yttrandet innehåller inledningsvis
en redovisning av vad ett antal utredningar anfört i frågan om
resursbehovet vid de sociala funktionerna. Vidare redovisas hur denna
fråga behandlats i olika propositioner och riksdagsbeslut. Socialutskottet
erinrar om att man så sent som i oktober förra året i ett yttrande

1989/90: B0UI6

till bostadsutskottet (1989/90:SoUly) underströk att den sociala sektorn
inom den nya länsstyrelsen måste tillföras de resurser som krävs för att
den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande
sätt. Socialutskottet förutsatte i detta yttrande att resursbehovet skulle
beaktas i det då pågående budgetarbetet. Det erinras också om att
bostadsutskottet delade socialutskottets uppfattning i denna fråga och
att riksdagen följde bostadsutskottet. Vidare anförs i socialutskottets
yttrande:

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna av allt att döma har stora
svårigheter att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på det sociala området.
Samtidigt konstaterar utskottet att länsstyrelsernas sociala funktioner
behandlats av flera statliga utredningar under senare år. Den mest
fullständiga utredningen, av förre landshövdingen Osborne Bartley,
redovisas i betänkandet Länsstyrelsernas sociala funktioner. Betänkandet
har remissbehandlats. I begränsade delar har förslagen behandlats i
prop. 1988/89:154 om ny regional statlig förvaltning. Fortfarande saknas
dock en redovisning för regeringens syn på länsstyrelsernas arbetsuppgifter
på det sociala området och behovet på sikt av resurser för
denna verksamhet.

Utskottet anser en sådan redovisning nödvändig för att riksdagen
skall kunna ta ställning till behovet av resurser till länsstyrelserna.

I avvaktan på en sådan redovisning är det enligt utskottet nödvändigt
att vid prioriteringen mellan olika verksamheter inom länsstyrelserna
beakta att länsstyrelserna ges möjligheter att fullgöra sina uppgifter på
det sociala området på ett tillfredsställande sätt.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna med anledning av motionerna Bo301, Bo305, Bo310 och
So625 yrkande 16.

Bostadsutskottet instämmer i socialutskottets yttrande. Vad socialutskottet
anfört i denna fråga med anledning av de aktuella motionerna
anser således även bostadsutskottet att riksdagen som sin mening bör
ge regeringen till känna. I avvaktan på den efterfrågade redovisningen
är det angeläget att de sociala funktionernas behov beaktas vid medelsfördelningen
inom resp. länsstyrelse.

Handelsregistret i Stockholms län

Handelsregistret vid länsstyrelsen i Stockholms län har en utsatt situation
enligt vad som anförs i motion Bo315 (fp), med motivtexten i
motion A297. Ärendebalansen är mycket stor och man får i dag vänta
i månader på att fa registreringar gjorda eftersom länsstyrelsen anses fl
en alldeles för liten resurstilldelning i förhållande till omfånget av
företagsamheten i länet. Eftersom verksamheten är självbärande anser
motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som tas ut och
anställa de personer som behövs för att allmänheten skall kunna ges
den service de har rätt att kräva. Detta föreslås riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Lagutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion Bo315 (fp).
Utskottet framhåller i sitt yttrande (1989/90:LU2y) att en omorganisation
har skett inom handelsregistret i Stockholms län och att två nya

1989/90: BoU 16

1** Riksdagen 1989/90. 19sami. Nr 16

handläggartjänster har tillforts under innevarande budgetår. Dessa åtgärder
har medfört att handläggningstiderna nu minskat något. Lagutskottet
anför vidare:

Enligt utskottets mening är handläggningstiderna vid handelsregistret i
Stockholm alltjämt för långa. Det kan inte anses acceptabelt att en
näringsidkare skall behöva vänta fem månader för att fa sin firma
registrerad. Utskottet vill därför åter understryka vikten av att länsstyrelsen
i Stockholms län tillvaratar alla möjligheter som står till buds
för att rationalisera och effektivisera verksamheten. I den mån problemet
med handläggningstiderna inte kan bemästras genom organisatoriska
åtgärder är det enligt utskottets mening angeläget att handelsregistret
ges ökade resurser. Utskottet saknar underlag för en bedömning
av huruvida behovet av resursförstärkningar kan tillgodoses inom
ramen för de resurser som är tillgängliga för länsstyrelsen eller om
tillskott av medel erfordras. Utskottet utgår emellertid från att regeringen
noga följer utvecklingen när det gäller handläggningstiderna vid
handelsregistret i Stockholm och tar de initiativ som behövs. Något
särskilt tillkännagivande med anledning av motionen kan utskottet
därför inte finna påkallat.

Bostadsutskottet har inte skäl för annat ställningstagande än lagutskottet
i den aktuella frågan. Med hänvisning till vad som i lagutskottets
yttrande anförts avstyrker sålunda bostadsutskottet motion Bo315 (fp).

Vissa övriga länsstyrelsefrågor

l motion Bo304 (s) diskuteras lämpligheten i titeln landshövding för
chefstjänstemannen vid länsstyrelsen. Motionärerna anser att titeln är
otidsenlig och ger felaktiga associationer. Lämplig titel anses i stället
vara länschef eller länsdirektör. Nuvarande landshövdingar föreslås få
behålla sin titel men vid nyutnämningar bör den nya titeln tillämpas.

I motsats till vad som föreslås i den aktuella motionen anser
bostadsutskottet att titeln landshövding bör behållas. Titeln och innebörden
av tjänsten som landshövding torde vara väl kända av en bred
allmänhet. En ändring härvidlag skulle sålunda riskera att åtminstone
för en tid skapa oklarheter i dessa frågor. Utskottet anser vidare att det
ligger ett värde i titelns långa traditioner och att man även i språkbruket
skall kunna vidmakthålla en historisk anknytning på det aktuella
området. Motion Bo304 (s) avstyrks sålunda.

Problem som följer av de administrativa indelningarna av Göteborgsregionen
med i praktiken fyra landsting, tre län och ett flertal
kommuner diskuteras i motion Bo303 (fp). Problemen anses nu vara
av den karaktären att en ny länsindelning är nödvändig. Motionärerna
förordar att ett Göteborgs län bildas och att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om en ny länsindelning i Västsverige.

Bostadsutskottet hade år 1988 (se BoU 1987/88:18 s. 11) att ta
ställning till ett motionsyrkande om en revidering av länsgränserna i
en annan del av landet — gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län.
Vid detta tillfälle konstaterade utskottet att de olika fördelar resp.
nackdelar som en justering av vissa länsgränser skulle innebära får
antas vara väl belysta. Dessa frågor har under de senaste årtiondena
varit föremål för utredningar och diskussioner i olika sammanhang

1989/90: BoU 16

och även för ställningstaganden från regeringen i samband med framställningar
om förändringar i länsindelningen. Den främsta orsaken till
att regleringar av länsgränser inte vidtagits ansåg utskottet vid sin
behandling år 1988 i stället var att söka i att lokal resp. regional
enighet i frågan inte kunnat uppnås.

Efter vad som är bekant för utskottet föreligger inte heller nu någon
samstämmig syn på den aktuella frågan i Göteborgsregionen. Förutsättningar
saknas för närvarande för ett riksdagens ställningstagande för
den ena eller den andra lösningen på de problem som redovisas i den
aktuella motionen. Inget hindrar dock att bl.a. berörda länsstyrelser
och kommuner genom en framställning till regeringen på nytt väcker
frågan om en revidering av länsgränserna i Göteborgsregionen. Det
kan i sammanhanget upplysas om att förfaringssättet vid ändringar av
rikets indelning i län inte regleras genom författningsbestämmelser.
Det har dock ansetts (se prop. 1978/79:157 s. 85) att regeringen har rätt
att besluta om mindre ändringar i denna indelning, medan riksdagen
bör underställas frågor om mer omfattande ändringar. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion Bo303 (fp).

Anslag

Regeringen föreslår att länsstyrelseanslaget för budgetåret 1990/91 fastställs
till 1 361 188 000 kr. Anslag med högre belopp än i regeringsförslaget
föreslås i två motioner. I miljöpartiets partimotion Bo311
yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås ett med 57,4 milj. kr. utöver
regeringens förslag ökat anslag och i motion Bo306 (fp) såvitt nu är i
fråga föreslås en anslagsökning med 20 milj. kr.

Bostadsutskottet har ovan övervägt och avstyrkt de motionsförslag
som är grunden för anslagsförslagen i de aktuella motionerna. De
aktuella motionerna avstyrks med hänvisning härtill även i vad avser
anslagsyrkandena. Regeringens förslag till anslag för länsstyrelserna
tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutet att inråtta en samordnad länsförvaltning
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo311 yrkande 1 och
1989/90:Bo312 yrkande 1,

res. 1 (c, mp)

2. beträffande nämndorganisationen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo312 yrkandena 2 och 3,

res. 2 (c, vpk, mp) - villk. hemst. 1

3. beträffande översyn av länsstyrelsernas arbetsformer
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo309,

res. 3 (c, mp) - motiv. ■ viUk. 1

4. beträffande resurser för lokala länsförvaltningskontor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo307 och 1989/90:
Bo313,

1989/90: BoU 16

5. beträffande överföringen av lantmäteriverksamheten

att riksdagen godkänner regeringens förslag i proposition
1989/90:100 bilaga 15,

6. beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo302, 1989/90:Bo308
och 1989/90:Bo310, den sistnämnda motionen såvitt nu är i
fråga,

res. 4 (c, vpk)

7. beträffande resurser till naturvårdsenheterna

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo306 och
1989/90:Bo311 yrkande 2, dessa båda motionsyrkanden såvitt nu
är i fråga, samt motion 1989/90:Bo314 yrkande l,

res. 5 (fp)
res. 6 (mp)

8. beträffande resurser för livsmedelskontrollen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo311 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga,

res. 7 (mp)

9. beträffande resursbehovet vid de sociala funktionerna

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo301,
1989/90:Bo305, 1989/90:Bo310, detta motionsyrkande såvitt nu
är i fråga, och 1989/90:So625 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 8 (mp)

10. beträffande handelsregistret i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo315,

res. 9 (fp)

11. beträffande titeln landshövding

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo304,

12. beträffande ny länsindelning i Västsverige
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo303,

13. beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:100 bilaga 15 och med avslag på motionerna
1989/90:Bo306 och 1989/90:Bo311 yrkande 2, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, till Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 361 188 000 kr.

res. 10 (fp) - villk. 5
res. II (mp) - viUk. 6, 7

Stockholm den 5 april 1990
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

1989/90:BoU16

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil
Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson
(s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk),
Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
och Eva Goés (mp).

Reservationer

1. Beslutet att inrätta en samordnad länsförvaltning
(mom. 1)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Bostadsutskottet
övervägde" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande
lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1989 av propositionen om en
samordnad länsförvaltning föreslogs i en reservation (c, mp) att propositionen
som helhet skulle avslås. I stället förordade reservanterna ett
reformarbete avseende den regionala förvaltningen med en annan
inriktning. Huvudkritiken mot propositionens förslag var att det riskerade
att leda till en central styrning av den statliga regionala förvaltningen
och att det i allt väsentligt gick emot de förslag till decentralisering
av uppgifterna på länsplanet som är nödvändiga bl.a. för att
uppnå ökad länsdemokrati.

Bostadsutskottet är nu berett att instämma i kritiken mot den
planerade utformningen av den samordnade länsförvaltningen. Riksdagsbeslutet
(1989/90:BoU4, BoU9) bör sålunda omprövas och upphävas.
Nya direktiv för förberedelser och genomförande av en verklig
länsdemokratisk reform bör ges av riksdagen. Det fortsatta reformarbetet
bör sålunda inriktas mot att begränsa den centraliserade förvaltningen
och att decentralisera uppgifterna så långt det är möjligt till
regionala och lokala organ. I det fortsatta reformarbetet är det också av
vikt att fortroendemannainflytandet i länen stärks. Utskottet föreslår
att en ny parlamentarisk utredning snarast tillsätts, vilken bör fa i
uppdrag att behandla bl.a. följande frågor:

-förutsättningarna för omvandling av landstinget till ett länsparlament,

-gränserna för landstingets kompetens i förhållande till staten och
den legala utformningen av kompetensfördelningen,

- länsstyrelsernas avveckling och tillskapandet av endast ett folkvalt
regionalt beslutsorgan,

-den närmare utformningen av beslutsordningen, möjligheterna att
utkräva ansvar av beslutsfattare och lekmannainflytandet på regional
nivå,

- länsnämndernas inordnande i den nya landstingsorganisationen,

1989/90: BoU 16

-vilka uppgifter som lämpar sig att föra över från statlig till regional
och kommunal nivå samt uppgiftsfördelningen mellan landsting och
kommuner,

-sättet för val till länsparlamenten.

Den nu förordade utredningen bör arbeta i sådan takt att ett förslag
i frågan kan föreläggas riksdagen senast år 1992.

Som föreslås i motion Bo311 (mp) bör de medel — ca 30 milj. kr.

— som regeringen planerat avsätta till förberedelsearbetet för den
samordnade länsförvaltningen i stället användas för förberedelser och
genomförande av en länsdemokratisk reform enligt de ovan anvisade
utgångspunkterna.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo311 (mp) yrkande
1 och Bo312 (c) yrkande 1 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande beslutet att inrätta en samordnad länsförvaltning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo311 yrkande
1 och 1989/90:Bo312 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Nämndorganisationen (mom. 2)

Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 1

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och Eva
Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Riksdagsbehandlingen
innebar" och slutar med "nu anförda" bort ha
följande lydelse:

En bred majoritet (s, c, vpk, mp) stod i bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU4 från i höstas bakom vissa utgångspunkter för det fortsatta
arbetet med länsstyrelsereformen såvitt avser nämndorganisationen.
I det fortsatta riksdagsarbetet fattades dock vissa mindre välbetänkta
beslut i denna fråga (1989/90:BoU9) som helt förändrade förutsättningarna
för ett decentraliserat ansvarstagande och en fördjupad förtroendemannamed
verkan.

Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ompröva
och upphäva sitt tidigare beslut om samordnad länförvaltning i
vad avser nämndorganisationen, sättet för val av ledamöter i nämnderna
m.m. Riksdagen bör vidare hos regeringen begära ett nytt förslag
vad gäller dessa frågor.

Utgångspunkterna för ett sådant förslag bör vara de som i gemensamma
reservationer (c, vpk, mp) till betänkandet 1989/90:BoU9 lades
fast. I dessa reservationer och i den nu aktuella motionen Bo312 (c)
har bl.a. följande anförts:

- Nämnder skall inrättas i varje län. Väsentliga angelägenheter som
miljöfrågor, utbildningsfrågor och kommunikationsfrågor skall således
inte kunna undanhållas en beredning där förtroendevalda med -

1989/90: BoU 16

verkar. En viss flexibilitet vid utformningen av nämndorganisationer
bör dock finnas. Särskilda lösningar kan eventuellt vara lämpliga i
storstadslänen, Gotlands län och kanske ytterligare några län.
-Samtliga förtroendevalda i nämnderna bör utses av de direktvalda
politiska församlingarna i landstingen.

-Landstingen bör även besluta om antalet ledamöter i nämnderna
och utse ordförande i nämnderna.

Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo312 (c) yrkandena 2
och 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande nämndorganisationen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo312 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Översyn av länsstyrelsernas arbetsformer (mom. 3,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Eva Goés (mp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Motionärernas
önskemål" och slutar med "Bo309 (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att en ny parlamentarisk utredning om
en länsdemokratisk reform genomförs. I förberedelsearbetet inför genomförandet
av en reform med den inriktning som utskottet förespråkar
kommer givetvis även arbetsformerna i de avseenden som diskuteras
i den aktuella motionen noggrant att övervägas. Något särskilt
tillkännagivande i denna fråga torde inte behövas. Motion Bo309 (m)
avstyrks.

4. Kulturmiljöenheternas resursbehov (mom. 6)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Bostadsutskottet
gör" och på s. 9 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i riksantikvarieämbetets och motionärernas
bedömning att regeringens förslag avseende kulturmiljöenheterna
innebär en för långsam utbyggnadstakt. Arbetssituationen för länsantikvarierna
är i många län mycket ansträngd. Det är av stor vikt att
tillräckliga resurser avsätts för att vårt kulturarv skall kunna tas till
vara och göras levande. I detta arbete har kulturmiljöenheterna en
viktig roll att spela.

För att snabbare komma till rätta med den ansträngda arbetssituationen
vid länsstyrelserna föreslår utskottet att fem tjänster som biträdande
länsantikvarie inrättas utöver regeringens förslag. Det bör ankomma
på regeringen att fördela tjänsterna till de län där de största behoven

1989/90: BoU 16

föreligger. De i motionerna beskrivna särskilda behoven vid länsstyrelserna
i Västmanlands län och Gävleborgs län bör därvid kunna beaktas.

Vad utskottet anfört om resursförstärkningar vid kulturmiljöenheterna
med anledning av motionerna Bo302 (c), Bo308 (c) och Bo310
(vpk), den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga, bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo302,
1989/90:Bo308 och 1989/90:Bo310, den sistnämnda motionen
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Resurser till naturvårdsenheterna (mom. 7)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Bostadsutskottet
har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Föregående år fick naturvårdsenheterna ett visst resurstillskott för
att i första hand förstärka miljöskyddsverksamheten. Situationen vad
gäller enheternas arbetsuppgifter i samband med den s.k. gröna naturvården
är emellertid fortfarande lika ansträngd. Resurserna räcker
endast för att avvärja de mest akuta hoten mot värdefull natur.
Handläggarna på naturvårdsenheterna måste ges möjlighet att verka
mer framåtsyftande i dessa frågor. Som exempel på områden som
därvid bör ägnas särskild uppmärksamhet kan nämnas bevarandet av
det öppna kulturlandskapet och återstående urskogar.

I en avvikande mening till jordbruksutskottets yttrande yrkas bifall
till den resursförstärkning till naturvårdsenheterna som föreslås i motioner
från folkpartiet. I likhet med vad som anförts i denna avvikande
mening och i motion Bo306 (fp) anser även bostadsutskottet att
länsstyrelsernas naturvårdsenheter måste ges ytterligare resurser med
20 milj. kr. utöver regeringens förslag för att förstärka den s.k. gröna
naturvården. Härigenom skapas möjligheter att tillgodose även de
synpunkter som framförs i motion Bo314 (fp) om de särskilda behoven
i Stockholms län. Vad utskottet nu anfört med anledning av dessa
båda motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna fråga får även anses innebära att
förslaget om resursförstärkning i motion Bo311 (mp) yrkande 2, såvitt
avser naturvårdsenheterna, i viss mån får anses vara tillgodosett. Det
får ankomma på regeringen att, efter samråd med bl.a. naturvårdsverket
och länsstyrelserna, fördela de tillkommande resurserna på de
olika länsstyrelserna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande resurser till naturvårdsenheterna

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo306 såvitt

1989/90:BoU16

nu är i fråga och 1989/90:Bo314 yrkande 1 samt med avslag på
motion 1989/90:Bo311 yrkande 2 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Resurser till naturvårdsenheterna (mom. 7)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Bostadsutskottet
har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Som anförs i miljöpartiet de grönas partimotion Bo311 finns alltjämt
stora behov av förstärkningar vid naturvårdsenheterna, framför
allt när det gäller länsstyrelsernas arbete med den eftersatta miljötillsynen.
Det är således inte rimligt att med hänvisning till de mindre
förstärkningar som gjordes på detta område föregående år nu slå sig till
ro. Resurser måste satsas på åtgärder för att komma till rätta med de
omfattande miljöproblemen i syfte att vända utvecklingen mot ett mer
miljöanpassat samhälle. För nästa budgetår bör i enlighet med förslaget

i miljöpartiets partimotion 50 milj. kr. ytterligare tilldelas länsstyrelsernas
naturvårdsenheter. Anslagsfrågan i övrigt behandlas nedan. Ett
bifall till mp-motionen innebär att även vad i motionerna Bo306 (fp),
såvitt nu är i fråga, och Bo314 (fp) yrkande 1 föreslagits till viss del
kommer att kunna tillgodoses. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande resurser till naturvårdsenheterna
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo306 såvitt
nu är i fråga, 1989/90:Bo311 yrkande 2 såvitt nu är i fråga och
1989/90:Bo314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Resurser till livsmedelskontrollen (mom. 8)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Bostadsutskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i miljöpartiets partimotion
Bo311 samt i en avvikande mening till jordbruksutskottets yttrande
om att det behövs förstärkningar i form av ytterligare en tjänst per
länsstyrelse för arbete med livsmedelsfrågorna. Eftersom livsmedelsverket
inte har haft några möjligheter att se till att kommunerna verkligen
utför den livsmedelskontroll de ansvarar för är det svårt att
åstadkomma en praktiskt fungerande livsmedelskontroll. Länsstyrelseanslaget
bör mot denna bakgrund räknas upp med 7,4 milj. kr. för
att förbättra länsstyrelsernas möjligheter att bl.a. verka för en förbättrad
livsmedelskvalitet.

1989/90:BoU16

Vad utskottet i denna fråga anfort med anledning av miljöpartiets
partimotion Bo311 yrkande 2 såvitt nu är i fråga bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande resurser för livsmedelskontrollen

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo311 yrkande

2 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Resursbehovet vid de sociala funktionerna (mom.

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Bostadsutskottet instämmer" och slutar med "resp. länsstyrelse" bort
ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i socialutskottets yttrande. Utskottet vill
dock särskilt understryka vikten av att de problem med resurser för
tillsynen av alkohollagstiftningen som uppmärksammas i motion
Bo301 (mp) snarast beaktas. Därvid bör den i motionen anvisade
möjligheten att genom en kraftigt förhöjd avgift på utskänkningstillstånd
finansiera en utbyggd tillsyn kunna utnyttjas. I övrigt är det i
avvaktan på den efterfrågade redovisningen från regeringen angeläget
att de sociala funktionernas behov beaktas vid medelsfördelningen
inom resp. länsstyrelse. Vad bostadsutskottet och socialutskottet anfört
i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande resursbehovet vid de sociala funktionerna

9. Handelsregistret i Stockholms län (mom. 10)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Bostadsutskottet har" och slutar med "Bo315 (fp)" bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i princip i lagutskottets yttrande vad
gäller vikten av att handelsregistret i Stockholms län ges utökade
resurser. Utskottet vill dock för sin del framhålla att regeringen också
bör överväga den i motionen föreslagna metoden att låta de aktuella
avgifterna komma verksamheten vid handelsregistret till godo. Vad
ovan anförts i denna fråga med anledning av motion Bo315 (fp) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90: BoU 16

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande handelsregistret i Stockholms län
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo315 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Länsstyrelseanslaget (moni. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Bostadsutskottet har" och slutar med "länsstyrelserna tillstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo306 (fp) om att
naturvårdsenheterna bör tilldelas en resursförstärkning på 20 milj. kr.
under nästa budgetår. Motionen tillstyrks även såvitt avser uppräkningen
av länsstyrelseanslaget. Förslaget i motion Bo311 (mp) yrkande 2
avstyrks såvitt avser anslagsnivån.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo306 såvitt nu är i
fråga, med anledning av regeringens förslag i proposition
1989/90:100 bilaga 15 och med avslag på motion 1989/90:Bo311
yrkande 2 såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 381 188 000 kr.

11. Länsstyrelseanslaget (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 7
Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Bostadsutskottet har" och slutar med "länsstyrelserna tillstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i miljöpartiets partimotion
Bo311 om att länsstyrelserna för nästa budgetår bör tilldelas en förstärkning
av resurserna för verksamheten vid naturvårdsenheterna
samt för uppgifter i samband med livsmedelskontrollen. Utskottet
tillstyrker mot denna bakgrund motionen även såvitt avser att länsstyrelseanslaget
skall räknas upp med sammanlagt 57,4 milj. kr. Därmed
får även förslaget i motion Bo306 (fp) om en lägre anslagsuppräkning
anses vara väl tillgodosett.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo311 yrkande 2
såvitt nu är i fråga och med anledning av regeringens förslag i

1989/90:BoU16

proposition 1989/90:100 bilaga 15 samt motion 1989/90:Bo306
såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 418 588 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Titeln landshövding

Jan Strömdahl (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har i motioner och reservationer förordat
att landshövdingeämbetet i sin nuvarande tappning avskaffas. Vi
förespråkar i stället en ordning där landstingen väljer styrelseordförande
och regeringen utser den verkställande chefen i den nya länsförvaltningen.
Med en sådan lösning kommer givetvis titeln landshövding att
behöva ersättas. I avvaktan på att vi vinner gehör för vårt förslag på
detta område kan nuvarande ordning bestå.

2. Ny länsindelning i Västsverige

Erling Bager (fp) anför:

Som framgår av betänkandet anser bostadsutskottet att förutsättningar
för närvarande inte finns att genom en utredning finna lösningar på de
problem som den administrativa indelningen i Västsverige utan tvekan
förorsakar. Jag accepterar utskottets inställning men beklagar samtidigt
att ytterligare tid nu förflyter utan att problemen kan övervägas i ett
större sammanhang och därigenom förhoppningvis ges en lösning som
kan tillgodose berättigade önskemål. Jag kommer därför att verka för
en fortsatt diskussion om bl.a. länsindelningen i Göteborgsregionen i
syfte att inom en snar framtid vinna en bredare acceptans för de
åtgärder som förordas i den aktuella motionen.

1989/90:BoU16

Lagutskottets yttrande
1989/90:LU2y

Handelsregistret i Stockholm
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1989/90:100, bilaga 15 (civildepartementet) om anslag
till länsstyrelserna (s. 60—92) jämte motion 1989/90:Bo315 av Ylva
Annerstedt m.fl. (fp).

Lagutskottet, som beslutat att avge yttrande i ärendet, Sr anföra
följande.

I motion Bo315 framhålls att handläggningstiderna vid handelsregistret
i Stockholms län är alltför långa. Den stora ärendebalansen
medför att många får vänta i månader på att få registreringar gjorda.
Detta förhållande beror enligt motionärerna på att länsstyrelsen i
Stockholms län får en alldeles för liten resurstilldelning i förhållande
till omfånget av företagsamheten i länet. I motionen begärs därför ett
tillkännagivande om behovet av ökade resurser till handelsregistret i
Stockholms län.

1 handelsregister införs enskilda näringsidkare, handelsbolag, enkla
bolag samt ideella föreningar eller stiftelser som idkar näring. Registreringen
görs under den firma under vilken näringsidkaren driver eller
avser att driva sin verksamhet. Registrering får inte ske bl.a. om den
föreslagna firman är förväxlingsbar med annans registrerade eller inarbetade
firmor. Inregistrering av firma medför att näringsidkaren får
ensamrätt till firman. Länsstyrelsen är registermyndighet enligt handelsregjsterlagen.

I handelsregisterlagen finns inte någon bestämmelse om länsstyrelsernas
handläggningstider. I den nya förvaltningslagen, som trädde i
kraft den 1 januari 1987, föreskrivs dock att varje ärende, där någon
enskild är part, skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som
möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Utskottet vill erinra om att utskottet hösten 1986 behandlade ett
motionsyrkande om snabbare handläggning av handelsregisterärenden
(se LU 1986/87:1). Utskottet framhöll därvid att det — inte minst med
hänsyn till de rättsverkningar som är knutna till en registrering i
handelsregistret — var angeläget att registreringsärendena handlades så
skyndsamt som möjligt. Enligt uppgifter som utskottet hade inhämtat
från länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) framgick dock att
långa handläggningstider inte var någon allmän företeelse utan främst
förekom vid handelsregistret i Stockholm. De handläggningstider på
uppemot sex månder som där förekom kunde enligt utskottet inte
anses tillfredsställande. Enligt vad utskottet hade inhämtat pågick
emellertid arbete på olika plan för att försöka förbättra situationen,

1989/90: BoU 16

Bilaga 1

och utskottet underströk betydelsen av att länsstyrelsen och LON noga
övervägde de möjligheter sorn stod till buds i syfte att rationalisera och
effektivisera verksamheten. Vidare hänvisade utskottet till att riksdagen
vid behandlingen av förslaget till ny förvaltningslag (KU 1985/86:21,
rskr. 202) gett regeringen till känna att en uppföljning bör göras av
frågan om handläggningstiderna. Mot denna bakgrund utgick utskottet
från att regeringen noga skulle följa utvecklingen när det gällde
handelsregisterärendena och ta erforderliga initiativ. Något särskilt
tillkännagivande med anledning av motionen ansågs därför inte erforderligt.
På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionsyrkandet.

Enligt vad utskottet nu erfarit har en omorganisation skett inom
handelsregistret vid Stockholms län, och två nya handläggartjänster har
tillförts under innevarande budgetår. Dessa åtgärder har medfört att
handläggningstiderna för nyregistreringsärenden nu uppgår till fem
månader i stället för som tidigare sex månader. I sammanhanget bör
också nämnas att antalet inkomna ärenden under år 1989 ökade med
26 % jämfört med år 1988.

Enligt utskottets mening är handläggningstiderna vid handelsregistret
i Stockholm alltjämt för långa. Det kan inte anses acceptabelt att
en näringsidkare skall behöva vänta fem månader för att få sin firma
registrerad. Utskottet vill därför åter understryka vikten av att länsstyrelsen
i Stockholms län tillvaratar alla möjligheter som står till buds
för att rationalisera och effektivisera verksamheten. I den mån problemet
med handläggningstiderna inte kan bemästras genom organisatoriska
åtgärder är det enligt utskottets mening angeläget att handelsregistret
ges ökade resurser. Utskottet saknar underlag för en bedömning
av huruvida behovet av resursförstärkningar kan tillgodoses inom
ramen för de resurser som är tillgängliga för länsstyrelsen eller om
tillskott av medel erfordras. Utskottet utgår emellertid från att regeringen
noga följer utvecklingen när det gäller handläggningstiderna vid
handelsregistret i Stockholm och tar de initiativ som behövs. Något
särskilt tillkännagivande med anledning av motionen kan utskottet
därför inte finna påkallat.

Stockholm den 13 mars 1990
På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger
Hestvik (s), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström
(s), Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c),
Elisabeth Persson (vpk), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och
Charlotte Cederschiöld (m).

1989/90:BoU16

Bilaga 1

Socialutskottets yttrande
1989/90:SoU3y
Länsstyrelserna
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:100 bilaga 15 (s. 60—92) om anslag till länsstyrelserna
jämte motionerna 1989/90:Bo301, Bo305 och Bo310, den sistnämnda
såvitt avser den sociala funktionen vid länsstyrelsen i Gävleborgs
län.

Utskottet

I motion Bo301 av Eva Goes och Ragnhild Pohanka (båda mp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av
alkohollagstiftningen. Motionärerna framhåller att länsstyrelsernas begränsade
resurser för att följa upp efterlevnaden av utskänkningstillstånden
inte har medgivit annat än marginell tillsynsverksamhet. För
att förbättra förhållandena borde restaurangerna bli föremål för utökad
kontroll av tillsynsmyndigheterna.

I motion Bo305 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (båda
s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprioritering av resurser till länsstyrelsernas
sociala funktion. Motionärerna pekar på de vitt skilda arbetsuppgifter
som länsstyrelserna har förutom alkoholärenden, förmedling
mellan central och lokal nivå, rådgivning och information i sociala
frågor till enskilda, bistånd till länsrätterna med sociala bedömningar,
tillstånds- och uppföljningsansvar samt tillsyn över institutioner och —
inte minst viktigt — medverkan i den regionala samhällsplaneringen,
allt enligt socialtjänstlagen samt ansvar enligt lagen om vård av missbrukare
i vissa fall.

I motion Bo310 av Bertil Måbrink (vpk) hemställs att riksdagen till
länsstyrelsen i Gävleborg för budgetåret 1990/91 anslår medel för två
kvalificerade handläggartjänster.

Till socialutskottet har vidare remitterats ett motionsyrkande från
allmänna motionstiden, motion So625 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
yrkande 16, vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas sociala funktion.
Motionärerna anser att länsstyrelserna måste fa en reell möjlighet att
utöva tillsyn och bidra med barnkompetens inom sitt ansvarsområde.
Deras sociala funktion måste därför prioriteras.

Enligt socialtjänstlagstiftningen har länsstyrelserna omfettande arbetsuppgifter
bl.a. när det gäller omsorgen om barn och ungdom. I 68 §

1989/90: BoU 16

Bilaga 2

socialtjänstlagen (1980:620) sägs att länsstyrelserna skall följa socialnämndernas
tillämpning av lagen, informera och ge råd till allmänheten
i frågor som rör socialtjänsten, biträda socialnämnderna med råd,
främja samverkan mellan kommunerna och andra samhällsorgan och
se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt
sätt.

Länsstyrelsernas tillsyn omfattar också hemmen för vård eller boende.
Länsstyrelsen har rätt att inspektera verksamheten vid dessa hem.
Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd att inrätta hem för vård eller
boende (69 §). Länsstyrelsen skall också ingripa om det föreligger
något missförhållande vid ett sådant hem (70 §).

I länsstyrelsens sociala verksamhet ingår också att bistå länsrätten
med sociala bedömningar, att tillföra samhällsplaneringen social kunskap
och att medverka i socialstyrelsens uppföljning av den kommunala
planeringen av socialtjänsten.

Länsstyrelserna har också uppgifter enligt lagen (1988:870) om vård
av missbrukare i vissa fall (LVM). Bl.a. skall länsstyrelsen inleda utredning
när det kan finnas skäl att bereda någon vård enligt lagen.
Länsstyrelsen skall också hos länsrätten ansöka om vård enligt LVM
om det finns skäl till detta.

Enligt lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD) lämnas tillstånd
för handel med öl och servering av alkoholdrycker av länsstyrelsen.
Styrelsen har också ett tillsynsansvar enligt lagen.

I proposition 1976/77:108 som låg till grund för 1977 års alkoholpolitiska
beslut underströk det föredragande statsrådet att övervakningen
av handeln med alkoholdrycker bör ha en offensiv inriktning med
särskild tonvikt på förebyggande insatser och skärpt lagtillämpning.

Sedan reglerna om återkallelse av tillstånd ändrades 1982 så att även
ekonomisk misskötsamhet blev en grund för ingripande har ökad vikt
lagts vid länsstyrelsens kontroll av uppgifter från olika myndigheter,
främst i frågor av ekonomisk art. Vid flertalet länsstyrelser finns
alkoholhandläggarna organisatoriskt inom den sociala funktionen.

Även enligt hälsoskyddslagen (1982:1080) har länsstyrelserna arbetsuppgifter.
Länsstyrelsen har sålunda tillsynen inom länet över efterlevnaden
av lagen och bestämmelser meddelade med stöd av lagen.

Riksrevisionsverket (RRV) redovisade 1984 en översiktlig kartläggning
av reglerna för servering av alkoholdrycker. Verket föreslog att tillståndsplikten
skulle slopas delvis och att tillståndsprövningen skulle
förenklas.

Alkoholhandelsutredningen framhöll i sitt betänkande (SOU
1985:15) Handeln med alkoholdrycker att det står klart att servering av
åtminstone de starkaste alkoholdryckerna, dvs. spritdrycker, vin och
starköl, även i fortsättningen bör vara underkastad en tillståndsplikt.
Utredningen redovisade emellertid vissa förenklingar som skulle kunna
vidtas utan att grunderna för 1977 års alkoholpolitiska beslut
rubbas. Utredningen ansåg att länstyrelserna liksom i dag skall ha
hand om tillståndsprövningen enligt LHD.

1989/90: BoU 16

Bilaga 2

Regeringen gav år 1986 f.d. landshövdingen Osborne Bartley i uppdrag
att se över länsstyrelsens sociala funktion, dess inriktning, arbetssätt,
organisation och resurser. Utredningen redovisade sitt uppdrag i
början av år 1989 i promemorian (Ds 1989:9) Länsstyrelsernas sociala
funktioner. Utredningen föreslår att de intentioner som finns fastlagda
i socialtjänstpropositionen fullföljs. Länsstyrelserna bör ges möjligheter
att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. En central uppgift
för länsstyrelserna bör vara en tillsyn präglad av "utveckling, stimulans
och uppföljning". Ett viktigt led i detta arbete är enligt utredningen
länsstyrelsens engagemang i samhällsplaneringen. Beträffande alkoholfrågorna
anser utredningen att länsstyrelsen bör fa en annan roll.
Länsstyrelsen bör svara för en regional tillsyn. Det kommunala vetot
bör ersättas med kommunal beslutanderätt. Länsstyrelsen bör vara
första besvärsinstans i dessa ärenden. Regelsystemet bör dessutom kunna
förenklas. Tillsyn och tillstånd beträffande enskilda vårdhem som
meddelar kvalificerad medicinsk vård bör enligt utredningen föras till
regionalt placerade tillsynsläkare. Länsstyrelsen bör svara för en regional
tillsyn enligt omsorgslagen. Enligt promemorian krävs ett ordentligt
resurstillskott för att de sociala funktionerna skall kunna fullgöra
sina uppgifter. Huvudskälet till detta är att de tillsyns- och samhällsplaneringsuppgjfter
som länsstyrelserna ålades genom socialtjänstpropositionen
under senare år har ökat i betydelse. Länsstyrelsen har enligt
utredningen ingen möjlighet att hålla en tillsyn på den nivå som
förutsades i beslutet om socialtjänstlagen på grund av den ökade
tidsåtgången för individärenden, i första hand ärenden enligt LVM.
Promemorian har remissbehandlats.

Utskottet har under det senaste året två gånger yttrat sig till bostadsutskottet
om den sociala sektorn i länsstyrelserna.

I det förra yttrandet, 1988/89:SoU3y , gjorde socialutskottet följande
bedömning när det gäller länsstyrelsernas befattning med alkoholärenden
m.m.

För att förebygga och avhjälpa missförhållanden i samband med servering
av alkoholdrycker krävs en övervakning från samhällets sida som
är både smidig och verkningsfull. Tillståndsprövningen och tillsynen
måste ges de resurser som behövs för att fullfölja samhällets alkoholpolitik.

Översynen av länsstyrelsernas sociala enheter/funktioner som handhar
den regionala övervakningen av alkohollagstiftningens efterlevnad
har nyligen avslutats. Rapporten från översynen skall remissbehandlas.
De sociala enheternas/funktionernas arbetsuppgifter kan även komma
att beröras av ställningstagandena beträffande socialstyrelsens framtida
organisation. En proposition i sistnämnda fråga kommer enligt uppgift
att överlämnas inom kort.

Enligt utskottets mening bör den vidare beredningen inom regeringskansliet
av de organisatoriska frågorna rörande länsstyrelsernas
sociala enheter/funktioner avvaktas innan något initiativ från riksdagens
sida övervägs. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionerna.

Det senare yttrandet till bostadsutskottet, 1989l90:SoUly, avsåg proposition
1988/89:154 En ny regional statlig förvaltning.

1989/90: BoU 16

Bilaga 2

I propositionen anförde civilministern att han ansåg det viktigt att
den sociala sektorn behandlades likvärdigt med övriga sektorintressen.
För området social omvårdnad föreslogs därför att en särskild tjänst
som länsexpert inrättas, i likhet med vad som föreslogs beträffande en
rad andra expertområden.

I propositionen angavs vidare att flertalet av de frågor som behandlas
i utredningen om länsstyrelsernas sociala funktioner skulle komma
att beredas vidare i andra sammanhang.

Socialutskottet underströk i betänkandet att den sociala sektorn
inom den nya länsstyrelsen måste tillföras de resurser som krävs för att
den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande
sätt. Utskottet förutsatte att dessa resursbehov beaktades i det då
pågående budgetarbetet.

Bostadsutskottet tillstyrkte i betänkandet 1989190:BoU4 Samordnad
länsförvaltning i allt väsentligt regeringens förlag om en ny statlig
regional förvaltning. Bostadsutskottet delade socialutskottets uppfattning
i fråga om länsstyrelsernas sociala funktion. Riksdagen följde
bostadsutskottet.

Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar för budgetåret 1990/91
anhållit om att bli befriade från huvudförslaget. De anser allmänt att
deras ekonomiska situation är sådan att verksamheten allvarligt försvåras,
om resurserna minskas ytterligare. Medel yrkas för resursförstärkningar,
särskilt till miljövårds- och kulturmiljöenheterna, men även
bl.a. till socialkonsulentfunktionerna.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i sin anslagsframställning bl.a.
yrkat medel motsvarande tre nya tjänster.

Socialstyrelsen (SoS) anser i sitt yttrande över anslagsframställningarna
att den sociala funktionen i den framtida länsförvaltningen måste fa
möjlighet att arbeta enligt socialtjänstlagens intentioner. För detta
torde krävas externt resurstillskott. Beträffande handläggningen av
alkoholärenden föreslår styrelsen att nuvarande expeditionsavgifter för
alkoholtillstånd bör omformas till ansökningsavgifter och samtidigt
höjas. Socialstyrelsen föreslår också införande av årliga registerhållnings-
och tillsynsavgifter som avpassas så att länsstyrelsernas kostnad
för tillsynen kan täckas. Vidare anser styrelsen det angeläget att länsstyrelserna
får tillräckliga resurser för att kunna följa hälsoskyddslagens
intentioner.

I budgetpropositionen 1989/90:100 Bil. 15 (s. 64) framhåller föredraganden
statsrådet Johansson att riksdagen i allt väsentligt har godtagit
propositionen beträffande en ny regional statlig förvaltning. Detta
innebär att han senare ämnar återkomma till regeringen med förslag
till direktiv till de tidigare aviserade organisationskommittéerna. Dessa
får huvudansvaret för genomförandet av reformen, vilket kräver viktiga
insatser under kommande budgetår av såväl länsstyrelser som andra
berörda myndigheter. När det gäller anslagsfrågorna framhåller föredraganden
(s. 66) att länsstyrelseanslaget i enlighet med rationaliseringskravet
har minskats med två procent efter pris- och löneomräk -

1989/90: B0UI6

Bilaga 2

ning för att möjliggöra förberedelser och genomförande av en ny
regional statlig förvaltning. Beloppet — ca 30 milj.kr. — föreslås stå
till regeringens disposition för kostnader som följer av förberedelser
och genomförande av den nya regionala statliga förvaltningen. Under
anslagsposten Till regeringens disposition finns liksom under innevarande
budgetår medel, 14 milj.kr., avsatta för särskilda åtgärder vid
länsstyrelserna samt 3 milj.kr. för ledningsövningar. De sociala funktionerna
nämns inte i sammanhanget.

I budgetpropositionen har medel inte beräknats för några nya tjänster
vid länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Regeringen beslutade den 15 februari 1990 att tillkalla en central
organisationskommitté samt en särskild utredare i varje län för att
förbereda genomförandet av reformen med en ny regional statlig
förvaltning. I uppdraget sägs bl.a. att resursfördelningen till länsstyrelsens
sociala funktion behöver övervägas i sammanhanget. Föredraganden
pekar också på att regeringen och riksdagen under arbetets gång
kan komma att fatta beslut som påverkar länsstyrelsernas resursbehov.
Det bör ankomma på den centrala kommittén att beakta sådana beslut.

Socialutskottet erinrar nu om att utredningsmannen med uppdrag att
se över länsstyrelsernas sociala funktion i sin promemoria Länsstyrelsernas
sociala funktioner gjort den bedömningen att det krävs ett
ordentligt resurstillskott för att de sociala funktionerna skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

Utskottet erinrar också om att utskottet så sent som i oktober förra
året i yttrande till bostadsutskottet 1989/90:SoUly En ny regional
statlig förvaltning underströk att den sociala sektorn inom den nya
länsstyrelsen måste tillföras de resurser som krävs för att den sociala
funktionen skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt. Utskottet
förutsatte att dessa resursbehov skulle beaktas i det då pågående
budgetarbetet. Bostadsutskottet delade i betänkandet 1989/90:BoU4 socialutskottets
uppfattning. Riksdagen följde bostadsutskottet.

Enligt budgetpropositionen har länstyrelserna yrkat medel för resursförstärkningar
till bl.a. socialkonsulentfunktionerna. Socialstyrelsen
anser i sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar
bl.a. att det krävs ett externt resurstillskott för att länsstyrelserna skall
få möjlighet att arbeta enligt socialtjänstlagens intentioner. Styrelsen
föreslår införande av olika avgifter för att täcka länsstyrelsens kostnader.
Styrelsen anser det också angeläget att länsstyrelserna får tillräckliga
resurser för att kunna följa hälsoskyddslagens intentioner.

1989/90:BoU16

Bilaga 2

nas dock en redovisning för regeringens syn på länsstyrelsernas arbetsuppgifter
på det sociala området och behovet på sikt av resurser för
denna verksamhet.

Utskottet anser en sådan redovisning nödvändig för att riksdagen
skall kunna ta ställning till behovet av resurser till länsstyrelserna.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna med anledning av motionerna Bo301, Bo305, Bo310 och
So625 yrkande 16.

Socialutskottet beslutar att med detta yttrande överlämna motion
So625 (fp) yrkande 16 till bostadsutskottet.

Stockholm den 6 mars 1990
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan
Andersson (s) och Sinikka Bohlin (s).

1989/90: B0UI6

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrU4y

Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 6 februari 1990 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:100 bilaga 15 (s.
60—92) om anslag till länsstyrelserna jämte motionerna
1989/90:Bo302, Bo308 och Bo310, den sistnämnda såvitt avser kulturmiljöenheten
vid länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Utskottet

Innevarande budgetår har tre nya tjänster som biträdande länsantikvarie
inrättats. I budgetpropositionen föreslås i likhet med vad riksantikvarieämbetet
förordat att de medel som engångsvis anvisats till länsstyrelsen
i Kalmar län och länsstyrelsen i Alvsborgs län permanentas.
Under det senaste budgetåret har därmed kulturmiljöenheterna förstärkts
med fem nya tjänster. I budgetpropositionen föreslås vidare att
medel beräknas för ytterligare tre biträdande länsantikvarier. Dessa
medel bör, enligt propositionen, tillföras länsstyrelserna i Skaraborgs,
Jämtlands och Norrbottens län.

Riksantikvarieämbetet har föreslagit en kraftfull insats för kulturmiljöenheterna
under de närmaste två åren med en prioritering med
hänsyn dels till arbetsbelastningen i kulturminnestäta och exploateringsintensiva
län, dels till län inom stödområden där kulturminnesvården
väntas spela en aktiv roll i det regionalpolitiska och ekonomiska
utvecklingsarbetet.

I envar av motionerna Bo302 (c) och Bo308 (c) yrkas att det utöver
vad regeringen föreslagit budgetåret 1990/91 skall inrättas fem tjänster
som biträdande länsantikvarie. I motion Bo310 (vpk) framställs ett
yrkande som innebär bl.a. att resurser för en tjänst som biträdande
länsantikvarie i Gävleborgs län skall beräknas vid medelsanvisningen.

Utskottet tillstyrker att medel beräknas för tjänster för ytterligare tre
biträdande länsantikvarier, nämligen i Skaraborgs, Jämtlands och
Norrbottens län. Det är också, som kulturutskottet framhöll förra året
i yttrande till BoU (1988/89:KrU3y), av vikt att en fortsatt utbyggnad
av antalet sådana tjänster i övrigt kommer till stånd. Utskottet kan
dock inte förorda en utbyggnad redan från nästa budgetår som går
utöver den av regeringen föreslagna.

Utskottet avstyrker således här behandlade motionskrav och tillstyrker
propositionen i aktuell del.

1989/90:BoU16

Bilaga 3

Stockholm den 6 mars 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid. Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström
(s) och Ulla Berg (s).

Avvikande meningar

1. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar
med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att utbyggnaden av kulturmiljöenheterna vid länsstyrelserna
sker snabbt. Utskottet tillstyrker därför dels förslaget i
budgetpropositionen om medel till biträdande länsantikvarietjänster i
Skaraborgs, Jämtlands och Norrbottens län, dels förslaget i motionerna
Bo302 och Bo308 om att det därutöver skall inrättas fem tjänster som
biträdande länsantikvarie. Genom detta ställningstagande finns det
utrymme för att tillgodose delyrkandet i motion Bo310 om resurser för
en tjänst som biträdande länsantikvarie i Gävleborgs län.

2. Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medel beräknas för tjänster
för biträdande länsantikvarier i Skaraborgs, Jämtlands och Norrbottens
län. Därutöver tillstyrker utskottet förslaget i Bo310 att resurser
skall beräknas för en tjänst som biträdande länsantikvarie i Gävleborgs
län. I övrigt avstyrks motionsyrkandena.

1989/90: B0UI6

Bilaga 3

Jordbruksutskottets yttrande
1989/90:JoU4y

Anslag till länsstyrelserna m.m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 6 februari 1990 berett jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:100 bil. 15, civildepartementet,
såvitt avser anslag till länsstyrelserna m.m. (s. 60—92)
jämte motionerna Bo306, Bo311 yrkande 2 och Bo314 yrkande 1.

Utskottet

I bilaga 15 till budgetpropositionen föreslås att riksdagen till länsstyrelserna
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
1 361 188 000 kr.

I motion Bo306 av Lars Ernestam m.fl. yrkas att riksdagen anvisar
ytterligare 20 milj. kr. till länsstyrelsernas miljövårdsenheter för att
förstärka den s.k. gröna naturvården.

I motion Bo311 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkas en anslagshöjning
med 57 400 000 kr. utöver regeringens förslag, varav 50 milj. kr.
för att förstärka naturvårdsenheterna och 7,4 milj. kr. för arbete med
livsmedelsfrågorna i resp. län. Enligt motionen är det olyckligt att
länsstyrelsernas naturvårdsenheter inte får några nya tjänster i år, trots
de stora behoven och den eftersatta miljötillsynen. Vidare anser motionärerna
att det behövs en person på varje länsstyrelse som tillsammans
med länsveterinären kan ansvara för livsmedelsfrågorna.

I motion Bo314 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) understryks behovet
av ökade resurser till länsstyrelsen i Stockholms län, som ställs inför
särskilda svårigheter i miljöplaneringsarbetet på grund av den stora
befolkningskoncentrationen (yrkande 1).

Utskottet har under en följd av år avgett yttranden över motioner om
förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter m.m. Under föregående
riksmöte erinrade utskottet om att regeringens förslag för
budgetåret 1989/90 innebar kraftiga resursförstärkningar för de statliga
myndigheter som ingår i miljövårdsorganisationen (se 1989/90:JoU5y).
I anslutning till de nu aktuella motionerna hänvisar utskottet dessutom
till det arbete som pågår för att fullfölja riksdagens beslut om en
ny regional statlig förvaltning. I avbidan på genomförandet av denna
reform är utskottet ej berett att frångå regeringens förslag om anslag
till länsstyrelserna. Vad särskilt beträffar arbetet med livsmedelsfrågor

1989/90:BoU16

Bilaga 4

bör framhållas att riksdagen under hösten 1989 fattat beslut om ett
nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen, som ger utrymme för en
mer än fördubblad tillsynsverksamhet på området (se 1989/90:JoU8).

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motionerna Bo306, Bo311 yrkande 2 och Bo314 yrkande 1.

Stockholm den 6 mars 1990
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg
(s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c). Annika Åhnberg
(vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G
Nilsson (m) och Håkan Holmberg (fp).

Avvikande meningar

1. Lars Ernestam och Håkan Holmberg (båda fp) anför:

I likhet med vad som anförts i motion Bo306 anser vi att länsstyrelsernas
naturvårdsenheter måste ges ytterligare resurser för att förstärka
den s.k. gröna naturvården. Härigenom skapas möjligheter att tillgodose
även de synpunkter som framförs i motion Bo314. Utskottet borde
således ha tillstyrkt en höjning av anslaget till länsstyrelserna med 20
milj. kr. utöver regeringens förslag.

2. Åsa Domeij (mp) anför:

Som anförs i motion Bo311 finns alltjämt stora behov av förstärkningar
framför allt när det gäller länsstyrelsernas arbete med den eftersatta
miljötillsynen. Vidare behövs förstärkningar i form av ytterligare en
tjänst per länsstyrelse för arbete med livsmedelsfrågorna inom länet.
Eftersom livsmedelsverket inte har haft några möjligheter att se till att
kommunerna verkligen utför den livsmedelskontroll de ansvarar för är
det svårt att åstadkomma en praktiskt fungerande livsmedelskontroll.
Kommunens övertagande av tillsynsansvaret för icke tillståndspliktig
miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen ytterligare. En ny delpost
på 7,4 milj. kr. bör inrättas för sistnämnda ändamål. Utskottet
borde således ha tillstyrkt förslaget i motion Bo311 om en höjning av
anslaget med 57,4 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1989/90: Bo U16

Bilaga 4

gotab 96437, Stockholm 1990