Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU14

Anslag till allmänna samlingslokaler

Sammanfattning

Med anledning av motionsyrkanden (fp), (c) och (mp) förordar utskottet
att maximibeloppet för bidrag till handikappanpassning som utförs
utan samband med andra åtgärder skall höjas från 100 000 kr. till
150 000 kr. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att anslaget till
bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1990/91 skall räknas
upp med 2 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet
gör därtill med anledning av en motion (c) ett tillkännagivande om
prioritering av s.k. samnyttjandeprojekt vid bidragsgivningen. Regeringens
förslag i övrigt tillstyrks av utskottet. Ett motionsförslag (m)
om en avveckling av samlingslokalstödet liksom övriga motionsyrkanden
avstyrks.

Till betänkandet har fogats tio reservationer.

ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 10 och B 11 (s. 52—55)

1. att riksdagen medger att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1990/91 meddelas inom en ram om
52 000 000 kr.,

2. att riksdagen medger att beslut om bidrag för handikappanpassning
av folkparksteatrar under budgetåret 1990/91 meddelas inom en
ram om 1 250 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 78 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr.

1989/90
BoU 14

1 Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 14

Motionerna

1989/90: BoU 14

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1990 väckta
motionerna:

1989/90:Bo209 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av maximibeloppet för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler,

4. att riksdagen medger att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1990/91 meddelas inom en ram om
54 000 000 kr., dvs. 2 milj. kr. mer än regeringen föreslagit,

5. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under bostadsdepartementets
huvudtitel till Bidrag för allmänna samlingslokaler m.m. anslår 2 milj.
kr. mer än regeringen föreslagit eller således 80 milj. kr.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So227.

1989/90:Bo232 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till allmänna lokaler,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av inventering av befintliga lokaler och
anläggningar för fritids- och kulturverksamheter i kommunerna.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So296.

1989/90:Bo236 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
4. a) att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till allmänna samlingslokaler,
med undantag av bidragsgivningen till handikappanpassning
av folkparksteatrar, upphör fr.o.m. den 1 juli 1990,

4. b) att riksdagen beslutar att till anslaget B 10. Bidrag till allmänna
samlingslokaler anslå 63 000 000 kr. för budgetåret 1990/91.

1989/90:Bo238 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge att beslut om bidrag för samnyttjandeprojekt
under budgetåret 1990/91 får meddelas inom en ram om 30
milj. kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformande av regler för stödets användning,

3. att riksdagen beslutar att till Bidrag till samnyttjandeprojekt för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 15 milj. kr.,

4. att riksdagen beslutar att det högsta beloppet för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler höjs till 200 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att anslaget B 10. Bidrag till allmänna
samlingslokaler m.m. ökas med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:Bo240 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen medger en ram för tillstyrkanden av investeringsbidrag
under elfte huvudtiteln (nytt anslag) till Vissa icke-statliga kulturlokaler
om 25 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1989/90:Bo247 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att ramen för handikappanpassning av
allmänna samlingslokaler skall vara 150 000 kr. per projekt i stället för
den av regeringen föreslagna ramen på 100 000 kr.

Yttrande

Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
förslaget i motion Bo240 om ny- och ombyggnad av kulturlokaler i
vad avser stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Yttrandet
(1989/90:KrU3y) har som bilaga fogats till detta betänkande.

Utskottet

Stödet till de allmänna samlingslokalerna

Efter förslag av regeringen och beslut av riksdagen (1988/89:BoU5) har
en reformering av det statliga stödet till de allmänna samlingslokalerna
genomförts. Sedan den 1 juli 1989 har samlingslokalstödet sålunda en
utformning som innebär att
-stödet främjar de små lokalerna,

-samma villkor gäller för stöd vid såväl ny- som ombyggnad och
upprustning,

-den totala finansieringen förbättras genom samtidiga åtaganden från
både stat och kommun samt
-föreningslivets inflytande över lokalernas användning tryggas.

Stödet till de allmänna samlingslokalerna utgår i form av bidrag,
eftergift av statslån samt bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler.
Utöver det nu redovisade stödet lämnas bidrag för handikappanpassning
av folkparksteatrar. Under vissa förutsättningar kan dessutom
stöd utgå till teaterlokaler m.m. som tillhör någon annan än staten.

Bidrag till allmänna samlingslokaler kan lämnas till aktiebolag,
föreningar eller stiftelser som är fristående i förhållande till kommun
eller kommunalt företag. 1 korthet innebär reglerna att bidragsandelen
är 50 % för de första 1 000 kvadratmeterna och 30 % för lokaldelar
mellan 1 000 och 2 000 kvadratmeter. För lokaldelar över 2 000
kvadratmeter skall stöd normalt sett inte lämnas. Stödet utgår efter
samma grunder oberoende av om det är fråga om nybyggnad, ombyggnad
eller upprustning. Ett ytterligare villkor för statligt stöd är att
kommunen har åtagit sig att lämna bidrag med lägst 30 % av investeringskostnaderna
för ytor upp till 2 000 kvadratmeter.

Bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar lämnas till teatrar
som har uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats
före den 1 juli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna,
normalt dock högst med 100 000 kr.

1 * Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 14

Rättelse: S. 10 rad 5 Står: samlingslokaler Rättat till: samlingslokaler m.m.

Rad 10 Står: budgetåret Rättat till: budgetåret 1990/91

1989/90: BoU 14

3

Under vissa förutsättningar kan statsbidrag lämnas för nybyggnad,
ombyggnad eller upprustning av teater-, konsert- och museilokaler
som tillhör någon annan än staten. En sådan förutsättning är att
projektet är angeläget från sysselsättningssynpunkt.

Med hänvisning till den goda tillgången på allmänna samlingslokaler
och till det dåliga utnyttjandet av dessa lokaler förordas i motion
Bo236 (m) yrkande 4 a såvitt nu är i fråga en avveckling av samlingslokalstödet
fr.o.m. den 1 juli 1990. Stödet till den del det avser handikappanpassning
av folkparksteatrar föreslås dock utgå i enlighet med
dagens regler.

Bostadsutskottet har under en rad av år haft att ta ställning till
motionsyrkanden om att stödet till de allmänna samlingslokalerna
skall avvecklas (senast 1988/89:BoU5 s. 3). Vad utskottet härvid har
anfört om de allmänna samlingslokalernas betydelse i samhället och
om statens ansvar i sammanhanget står fast. Liksom tidigare vidhåller
alltså bostadsutskottet uppfattningen att samhället även fortsättningsvis
bör ge ett stöd som möjliggör att allmänna samlingslokaler kommer
till stånd, förbättras och bevaras. Motion Bo236 (m) yrkande 4 a såvitt
nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Samlingslokalstödet omfattar även bidrag till handikappanpassningsåtgärder.
Kostnaderna för dessa åtgärder inräknas i det reguljära bidragsunderlaget
på samma sätt som andra byggkostnader. Bidrag kan
dock lämnas även för handikappanpassningsåtgärder som genomförs
utan samband med andra bidragsberättigade åtgärder. Sådana bidrag
lämnas utan rambegränsning. I det enskilda fallet kan bidrag utgå med
högst 100 000 kr.

I partimotionerna Bo209 (fp) yrkande 3 samt Bo247 (mp) yrkande 4
föreslås maximibeloppet för bidrag till handikappanpassningsåtgärder
höjt från 100 000 kr. till 150 000 kr. I motion Bo238 (c) yrkande
4 föreslås beloppet höjt till 200 000 kr. Som motiv för en höjning
anförs bl.a. angelägenheten av att alla de samlingslokaler som används
för föreningslivet m.m. blir tillgängliga för handikappade. Vidare framhålls
att maximibeloppet inte följt kostnadsutvecklingen och att bidragets
värde därigenom urholkats.

Det nu gällande högsta beloppet för bidrag till handikappanpassningsåtgärder
som genomförs utan samband med andra åtgärder har
gällt under hela 1980-talet. Med avseende härpå kan det enligt bostadsutskottets
mening finnas anledning överväga en höjning av detta belopp
för att åstadkomma en anpassning till dagens kostnadsläge. Med
anledning av en begäran från samlingslokaldelegationen om en höjning
av beloppet konstaterar också boverket i sin anslagsframställning
för budgetåret 1990/91 att kostnaderna för lyftanordningar, hörselslingor
och liknande hjälpmedel har ökat oroväckande mycket. I sammanhanget
redovisar verket dessutom att i var fjärde ansökan om bidrag
till vällovliga åtgärder överstiger kostnaderna de 100 000 kr. som utgör
dagens bidragstak.

Mot bakgrund av det ovan anförda och med hänsyn till samhällets
ansvar för att de allmänna samlingslokalerna fullt ut blir tillgängliga
också för handikappade bör enligt utskottets mening maximibeloppet

1989/90: BoU 14

4

för handikappanpassningsåtgärder i de aktuella Sallen höjas till
150 000 kr. Vad utskottet nu med anledning av partimotionerna
Bo209 (fp) yrkande 3 och Bo247 (mp) yrkande 4 samt motion Bo238
(c) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

I detta sammanhang behandlar utskottet också förslaget i centerpartiets
partimotion Bo232 yrkande 4 om införande av ett stöd lill
handikappanpassning av andra lokaler än allmänna samlingslokaler. Förslaget
— som ingår i ett samlat program för ökade insatser på handikappområdet
— innebär att statsbidrag skall kunna utgå för handikappanpassning
av allmänna lokaler samt föreningslokaler för pensionärs-
och handikapporganisationer.

Vid sin senaste behandling (1988/89:BoU5 s.5) av ett motsvarande
motionsyrkande anförde utskottet att det är en angelägen uppgift att
anpassa bl.a. offentliga miljöer så att de blir tillgängliga också för
personer med olika handikapp. Denna utskottets uppfattning står
naturligtvis fast. Även fortsättningsvis bör en strävan vara att handikappade
skall ges samma förutsättningar som andra att delta i samhällsoch
föreningslivet på egna villkor och under likartade förutsättningar.
Handikappade har samma rättigheter som alla andra att kunna leva ett
fritt och oberoende liv som ger möjlighet till självförverkligande och
gemenskap. Denna ståndpunkt har också kommit till uttryck i den råd
av åtgärder som samhället vidtagit för att åstadkomma en ökad tillgänglighet.
Dessa åtgärder har avsett såväl tvingande lagregler som
ekonomiska stimulansåtgärder av olika slag. Det statliga stödet till
handikappanpassning av de allmänna samlingslokalerna och av folkparksteatrarna
utgör exempel på den senare typen av åtgärder.

Genom de ovan i korthet redovisade åtgärderna har enligt utskottets
mening förutsättningar skapats för att också handikappade i ökad
utsträckning skall kunna ta aktiv del i föreningsaktiviteter liksom i
andra gemensamma aktiviteter på samma villkor som andra. Redan
vidtagna åtgärder innebär sålunda att tillgängligheten i lokalbeståndet
okar i takt med att nya lokaler tillkommer och befintliga lokaler
renoveras. Bostadsutskottet är med hänvisning härtill och med hänsyn
till de anspråk som redan nu ställs på samlingslokalstödet inte berett
förorda ett utökat statligt stöd för handikappanpassningsåtgärder i
enlighet med förslaget i centerpartiets partimotion Bo232 yrkande 4.
Motionen avstyrks.

I centerpartiets partimotion Bo232 framhålls vidare att tillgängligheten
till olika fritids- och kulturaktiviteter är betydelsefull för att ge
handikappade en god livskvalitet. Med hänvisning härtill förs i motionens
yrkande 5 fram krav på en inventering av befintliga lokaler och
anläggningar med avseende på tillgängligheten för handikappade. Enligt
förslaget bör inventeringen ligga till grund för upprättandet av en
plan som tar sikte på i vilken takt som lokalerna m.m. skall handika
ppan passas.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av att
befintliga lokaler och anläggningar inventeras med avseende på
tillgängligheten för handikappade. I första hand är dock detta en

1989/90: BoU 14

5

uppgift som åligger kommunerna. Det får sålunda antas att sådana
inventeringar kommer till stånd i den utsträckning som erfordras
utifrån förhållandena i den enskilda kommunen utan någon riksdagens
uttryckliga begäran härom. Utskottet vill i detta sammanhang
också peka på värdet av de kunskaper och erfarenheter som bl.a.
handikapporganisationerna besitter på området. Centerpartiets partimotion
Bo232 yrkande 5 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Krav på ett utökat samlingslokalstöd i form av ett bidrag till s.k.
samnyttjandeprojekt förs fram i motion Bo238 (c). Enligt motionärerna
har de statliga anslagen till samlingslokalerna urholkats kraftigt
under senare år, vilket lett till att väntetiden för den som söker stöd i
dag är omkring sex år..Detta förhållande utgör ett hinder för projekt
där flera intressenter, t.ex. föreningar och kommuner, samverkar. Mot
bakgrund härav förordas att ett särskilt statligt bidrag för samnyttjandeprojekt
i allmänna samlingslokaler införs under en treårsperiod till
en total kostnad av 100 milj. kr. För budgetåret 1990/91 föreslås att en
ram om 30 milj. kr. skall fastställas — yrkande 1 — och att ett anslag
om 15 milj. kr. skall anslås — yrkande 3. Stödet skall enligt förslaget
utformas på samma sätt som samlingslokalstödet — yrkande 2.

Mot bakgrund av vad som i den aktuella motionen anförts vill
bostadsutskottet ånyo betona samlingslokalernas betydelse i samhället
och statens ansvar för att dessa lokaler kommer till stånd, förbättras
och bevaras. Det är i detta sammanhang viktigt att olika vägar att
åstadkomma en lämplig lokalförsörjning prövas. En sådan väg kan
vara ett samnyttjande av samlingslokaler med andra typer av lokaler.
Inom ramen för boendeservicedelegationens verksamhet har också ett
antal försöksprojekt som gäller samnyttjande av samlingslokaler och
lokaler för olika former av boendeservice kommit till stånd. I boendeservicedelegationens
utvärderingsprogram ingår dessutom en studie där
särskild uppmärksamhet skall ägnas åt former för finansiering av
samlingslokaler i glesbygd. En samlad utvärdering av delegationens
arbete skall överlämnas till regeringen i slutet av år 1990. Det får
enligt utskottets mening förutsättas att de härvid vunna kunskaperna
kan vara vägledande både för en fortsatt utveckling av formerna för
samnyttjande och för den framtida utformningen av det statliga stödet.

Enligt utskottets mening är emellertid de hittillsvarande erfarenheterna
av de samnyttjandeprojekt som kommit till utförande sådana att
det bör övervägas om inte projekt med denna inriktning i ökad
omfattning bör komma till stånd inom ramen för dagens samlingslokalstöd.
Den långa väntetiden på bidrag utgör ofta ett avgörande
hinder för att den nu aktuella typen av projekt skall komma till
utförande — detta bl.a. därför att samordningen mellan de olika
intressenterna i många fall försvåras. En orsak till att projekt som
innebär samnyttjande inte kommer till stånd i större omfattning är att
även för sådana projekt, liksom för övriga, tillämpas den principen att
de behandlas av samlingslokaldelegationen i den ordning de kommer
dit. Någon prioritering av projekt som innebär samnyttjande görs alltså
inte. Det kan emellertid finnas anledning att inom den nu tillgängliga
bidragsramen prioritera samlingslokalprojekt som innefattar samnyttjan -

1989/90: BoU 14

6

de med andra intressenter som t.ex. kommuner och landsting. Fortsättningsvis
bör sålunda förutom åt projekt med lång kötid prioritet
kunna ges åt projekt som innefattar samnyttjande. Vad utskottet nu
med anledning av motion Bo238 (c) yrkande 2 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet är sålunda inte nu berett förorda införandet av ett särskilt
stöd till samnyttjandeprojekt. Ytterligare överväganden i denna del bör
anstå i avvaktan på pågående utvärdering m.m. Motion Bo238 (c)
yrkandena 1 och 3 avstyrks med hänvisning härtill.

Som en del i ett utökat stöd till kulturlokaler föreslås i motion
Bo240 (c) yrkande 3 att en ram om 25 milj. kr. skall fastställas för
budgetåret 1990/91 för stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Enligt
motionärerna är det uppenbart att ett stöd till dessa lok: r behövs.

Särskilt framträdande anges behovet av stöd vara på museiområdet.
Stödet bör enligt förslaget utgå i form av ett bidrag motsvarande 30 %
av kostnaden vid nybyggnad och 50 % av kostnaden vid ombyggnad.

Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över det nu aktuella
motionsförslaget. Mot bakgrund av en genomgång av tidigare överväganden
m.m. avseende stöd till byggnadsinvesteringar på kulturområdet
uttalar kulturutskottet (1989/90:KrU3y) att det vidhåller sin tidigare
uppfattning att det är motiverat att ett särskilt investeringsstöd för
icke-statliga kulturbyggnader införs. Enligt kulturutskottet får det dock
ankomma på bostadsutskottet att pröva om det är möjligt att med
anledning av motion Bo240 (c) besluta om en ram för investeringar på
området.

Bostadsutskottet gör inte någon annan bedömning än kulturutskottet
när det gäller behovet av ett stöd till icke-statliga kulturbyggnader. Vad
frågan närmast gäller är därför vilket ekonomiskt utrymme som kan
finnas för statliga insatser med denna inriktning. Utskottet tvingas
konstatera att välmotiverade krav inte sällan måste stå tillbaka vid en
prioritering. Redan nu ställs från bostadssektorns sida krav på de
under bostadsdepartementets huvudtitel tillgängliga medlen av en sådan
omfattning att utrymmet för införandet av nya stödformer torde
vara i det närmaste obefintligt. I den mån det trots detta skulle finnas
utrymme för ytterligare insatser bör dessa enligt bostadsutskottets mening
i rådande läge i första hand förbehållas åtgärder som är direkt
knutna till statens ansvar för bostadsförsörjningen. Med hänsyn till de
anspråk som redan nu ställs på samlingslokalstödet är utskottet inte
heller berett förorda att tillämpningsområdet för detta stöd utökas till
att också omfatta de icke-statliga kulturlokalerna. Utskottet vill erinra
om att kulturutskottet inom kort avser att ta ställning till frågan om ett
särskilt investeringsstöd för byggande av kulturlokaler m.m.

Vad utskottet nu anfört innebär att motion Bo240 (c) yrkande 3
avstyrks.

1989/90: BoU 14

7

Ramar och anslag

1989/90:BoU14

I budgetpropositionen föreslås att en ram för beslut om bidrag till
allmänna samlingslokaler om 52 milj. kr. skall fastställas för budgetåret
1990/91. Med hänvisning till att maximibeloppet för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler bör höjas förordas i folkpartiets
partimotion Bo209 (fp) yrkande 4 att ramen skall ökas med 2 milj. kr.

i .förhållande till regeringsförslaget. Förslaget i motion Bo236 (m)
yrkande 4 a såvitt nu är i fråga om att samlingslokalstödet skall
avvecklas innebär dessutom att någon ram för verksamheten inte skall
fastställas.

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom motionsförslag om ökat
maximibelopp för bidrag till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler
som utförs utan samband med andra åtgärder. Denna
bidragsgivning är dock inte rambegränsad, varför någon ramvidgning i
enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion Bo209 yrkande 4 inte
erfordras. Motionen avstyrks sålunda. Med hänvisning till utskottets
ställningstagande ovan att stöd till allmänna samlingslokaler skall utgå
även fortsättningsvis avstyrks också förslaget i motion Bo236 (m)
yrkande 4 a såvitt nu är i fråga om att någon ram inte skall fastställas.
Regeringens förslag tillstyrks.

Regeringens förslag till ram för bidrag till handikappanpassning av
folkparksteatrar har inte mött invändningar i motioner eller annorledes.
Förslaget tillstyrks av utskottet.

Förslaget i budgetpropositionen beträffande anslag till bidrag till
allmänna samlingslokaler m.m. innebär att ett förslagsanslag om 78
milj. kr. bör anvisas för verksamheten. Med hänvisning till de i samma
motioner förordade höjningarna av maximibeloppet för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler förordas i såväl folkpartiets
partimotion Bo209 yrkande 5 som i motion Bo238 (c) yrkande 5 att
anslaget till bidrag till allmänna samlingslokaler skall höjas. I den
förstnämnda motionen föreslås anslaget höjt med 2 milj. kr. och i den
sistnämnda motionen med 5 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget.
Med hänvisning till de besparingar som en avveckling av samlingslokalstödet
ger förordas i motion Bo236 (m) yrkande 4 b att anslaget
skall minskas med 15 milj. kr.

Utskottets ovanstående ställningstagande, att maximibeloppet för bidrag
till handikappanpassningsåtgärder bör höjas, innebär att även
anslaget till bidrag till allmänna samlingslokaler bör räknas upp.
Enligt vad utskottet erfarit kan helårskostnaden för den förordade
bidragshöjningen beräknas till 4 milj. kr. Med avseende på den tid som
normalt förflyter mellan åtgärdernas genomförande och utbetalningen
av bidraget kan kostnaden för budgetåret 1990/91 beräknas till 2 milj.
kr. Med bifall till folkpartiets partimotion Bo209 (fp) yrkande 5 och
med anledning av regeringens förslag och förslaget i motion Bo238 (c)
yrkande 5 bör sålunda till bidrag till allmänna samlingslokaler anvisas
ett förslagsanslag på 80 milj. kr. Utskottets ställningstagande i denna
del innebär att motion Bo236 (m) yrkande 4 b avstyrks.

Förslaget i budgetpropositionen beträffande anslag lill lån till allmänna
samlingslokaler tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av samlingslokalstödet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo236 yrkande 4 a såvitt nu
är i fråga,

res. I (m)

2. beträffande maximibeloppet för bidrag till handikappanpassningsåtgärder att

riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo209 yrkande
3, 1989/90:Bo238 yrkande 4 samt 1989/90:Bo247 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande stöd lill handikappanpassning av andra lokaler ån
allmänna samlingslokaler

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo232 yrkande 4,

res. 2 (c)

4. beträffande en inventering av befintliga lokaler och anläggningar att

riksdagen avslår motion 1989/90:Bo232 yrkande 5,

res. 3 (c)

5. beträffande samlingslokalprojekt som innefattar samnyttjande att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo238 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (m)
res. 5 (c)

6. beträffande stöd till samnyttjandeprojekt

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo238 yrkandena 1 och 3,

res. 6 (m) - motiv
res. 7 (c) • villk. 5

7. beträffande stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo240 yrkande 3,

res. 8 (mjp.c.mp)

8. beträffande ram för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och .med avslag
på motionerna 1989/90:Bo209 yrkande 4 samt 1989/90:Bo236
yrkande 4 a såvitt nu är i fråga medger att beslut om bidrag för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1990/91 får meddelas
inom en ram om 52 000 000 kr.,

res. 9 (m) - villk. 1

9. beträffande ram för bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar att

riksdagen medger att beslut om bidrag för handikappanpassning
av folkparksteatrar under budgetåret 1990/91 får meddelas
inom en ram om 1 250 000 kr.,

10. beträffande anslag till bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m.

1989/90:BoU14

9

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo209 yrkande 5,
med anledning av regeringens förslag samt motion
1989/90:Bo238 yrkande 5 och med avslag på motion
1989/90:Bo236 yrkande 4 b till Bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
80 000 000 kr.,

res. 10 (m) - viUk. 1

11. beträffande anslag till lån till allmänna samlingslokaler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lån till
allmänna samlingslokaler för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 5 000 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1990

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Hans Göran Franck (s),
Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar
Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (vpk),
Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Ingrid Hasselström Nyvall
(fp) och Elving Andersson (c).

Reservationer

1. Avveckling av samlingslokalstödet m.m. (mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Bostadsutskottet
har" och slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Bo236 (m) uttryckta uppfattningen att
vi i dag har ett rikligt samlingslokalbestånd av en i huvudsak god
standard som väl svarar mot föreningslivets behov. Inte minst utgör det

i många fall dåliga utnyttjandet ett bevis härför.

De allmänna samlingslokalerna har ända sedan 1940-talet åtnjutit ett
statligt ekonomiskt stöd. Alltsedan dess har statsmakterna genom generösa
lån och bidrag stimulerat byggandet och underhållet av sådana
lokaler. Härigenom förfogar vi i dag över ett omfettande lokalbestånd
av bra kvalitet. Stödet får sålunda anses ha haft sin avsedda verkan,
dvs. att genom lokalerna praktiskt främja föreningslivet. Det kan, som
framhålls i motion Bo236 (m), rent av ifrågasättas om ambitionerna
inte varit alltför höga. Den höga ambitionsnivån tycks i många fell ha
bidragit till en överetablering och ett dåligt utnyttjande. Det är också
väl känt att många föreningar och stiftelser har fått ökade svårigheter

1989/90: BoU14

10

att klara kostnaderna för drift, tillsyn och administration av sina
lokaler. Kommunerna har därför i en allt större utsträckning tvingats
att ta över ansvaret. Detta är naturligtvis en inte önskvärd utveckling.

För att komma till rätta med de här relaterade problemen bör,
enligt utskottets mening, ansträngningarna nu riktas mot att åstadkomma
ett bättre utnyttjande av det befintliga lokalbeståndet. Detta kan
t.ex. ske genom ett ökat samarbete i lokalfrågan mellan olika föreningar.
En förbättrad användning av samlingslokalerna innebär att dagens
resurser används på ett bättre och effektivare sätt.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets
mening samlingslokalstödet avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1990 i enlighet
med förslaget i motion Bo236 (m) yrkande 4 a såvitt nu är i fråga.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande avveckling av samlingslokalstödet
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo236 yrkande

4 a såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Stöd till handikappanpassning av andra lokaler än
allmänna samlingslokaler (mom. 3)

Agne Hansson och Elving Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Vid sin"
och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening en angelägen och viktig uppgift att
anpassa offentliga miljöer och allmänna lokaler så att de blir tillgängliga
också för besökare med handikapp. Härigenom ges handikappade
samma möjligheter som andra att delta i samhälls- och föreningslivet
på egna villkor och under likartade förutsättningar. Handikappade har
naturligtvis samma rätt som andra att kunna leva ett fritt och oberoende
liv som ger möjlighet till självförverkligande och gemenskap. Det är
enligt utskottets mening därför av största betydelse att tillgängligheten i
samhället i dess helhet och då inte minst i den byggda miljön förbättras.
Utskottet kan också notera att en rad åtgärder som syftar till att
förbättra tillgängligheten har vidtagits. Bidrag kan sålunda utgå för
handikappanpassning av allmänna samlingslokaler, folkparksteatrar
och lokaler för kyrklig verksamhet. När det däremot gäller övriga
allmänna lokaler samt föreningslokaler för bl.a. pensionärs- och handikapporganisationer
tvingas utskottet konstatera att det i dag inte finns
några stimulansåtgärder för att få till stånd en förbättrad tillgänglighet.

De allmänna lokaler som i dag inte kan erhålla någon form av stöd
för handikappanpassning utgör en betydande del av det lokalbestånd
som bl.a. föreningslivet använder i sin verksamhet. Om inte detta
lokalbestånd ges en ökad tillgänglighet finns det en uppenbar risk för
att handikappade och andra grupper utestängs från den verksamhet
som bedrivs där. Det finns enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund
härav starka skäl som talar för att ett statligt stöd bör införas för

1989/90: BoU 14

11

handikappanpassning också av dessa lokaler. Möjligheten för personer
med funktionsnedsättningar att delta i olika föreningsaktiviteter m.m.
får naturligtvis inte vara beroende av vilken lokal som en förening kan
disponera för sin verksamhet.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion
Bo232 yrkande 4 anfört om införandet av ett stöd för handikappanpassning
av allmänna lokaler m.m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande stöd till handikappanpassning av andra lokaler än
allmänna samlingslokaler

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo232 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En inventering av befintliga lokaler och
anläggningar (mom. 4)

Agne Hansson och Elving Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Bostadsutskottet
delar" och på s. 6 slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan gett uttryck för sin principiella uppfattning om
vikten av att anpassa offentliga miljöer och allmänna lokaler så att de
blir tillgängliga också för besökare med handikapp. Inte minst gäller
detta mot bakgrund av de handikappades berättigade krav på att kunna
ta del av de olika fritids- och kulturaktiviteter som bl.a kommunerna
erbjuder.

Som ett första steg mot målet att öppna alla fritids- och kulturaktiviteter
för de handikappade bör befintliga lokaler och anläggningar
inventeras med avseende på deras tillgänglighet för handikappade.
Inventeringarna bör, i enlighet med förslaget i centerpartiets partimotion
Bo232, genomföras kommunvis och ligga till grund för upprättandet
av kommunala planer som tar sikte på i vilken takt lokalerna och
anläggningarna skall handikappanpassas.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion
Bo232 yrkande 5 anfort bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande en inventering av befintliga lokaler och anläggningar att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo232 yrkande

5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU 14

12

4. Samlingslokalprojekt som innefattar samnyttjande
(mom. 5)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Mot
bakgrund" och på s. 7 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Bo236 (m) uttryckta uppfattningen att
samlingslokalstödet bör avvecklas. Det finns enligt utskottets mening
mot bakgrund härav inte anledning att införa ytterligare en form av
stöd riktat mot denna typ av lokaler. Motion Bo238 (c) yrkande 2
avstyrks sålunda.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande samlingslokalprojekt som innefattar samnyttjande att

riksdagen avslår motion 1989/90:Bo238 yrkande 2,

5. Samlingslokalprojekt som innefattar samnyttjande
(mom. 5)

Agne Hansson och Elving Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Mot
bakgrund" och på s. 7 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
De allmänna samlingslokalernas betydelse för föreningslivet är allmänt
omvittnad. Inte minst gäller detta i mindre samhällen och i
glesbygd. I dessa delar av vårt land är samlingslokalen oftast den enda
lokalen där större grupper kan samlas. Lokalerna utgör här en bas
såväl för kultur- och föreningslivet som för andra för bygden gemensamma
aktiviteter. Det finns ett stort intresse för och en stor uppslutning
kring dessa samlingslokaler. Samtidigt har föreningar och andra
sammanslutningar på mindre orter och i glesbygd ofta sämre ekonomiska
möjligheter att svara för drift och underhåll m.m. av lokalerna.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan bör enligt utskottets mening
ytterligare åtgärder vidtas för att trygga lokalförsörjningen i alla delar
av vårt land. Som framhålls i motion Bo238 (c) kan ett samnyttjande
av samlingslokalerna med annan verksamhet vara en sådan åtgärd. Det
finns redan i dag flera exempel på samlingslokaler som genom olika
former av samnyttjande har utvecklats till ett servicecentrum för
bygden. Det gäller bl.a. lokaler som också inrymmer förskolor, distriktssköterskemottagning,
post eller skollokaler. Gemensamt för dessa
projekt är att de fordrat samarbete mellan föreningarna och en eller
flera andra huvudmän. Dessa parter har ofta ingen eller liten erfarenhet
av varandras områden. För att underlätta och ytterligare stimulera
tillkomsten av projekt för samnyttjande bör enligt utskottets mening
ett särskilt statligt stöd tillskapas för denna typ av projekt.

Den nuvarande kösituationen, med väntetider på mellan fem och
sex år innan stöd kan beviljas, innebär att angelägna samutnyttjandeprojekt
går förlorade. Kommuner eller andra samverkande parter har
därför ofta inte möjligheter att vänta på de lokaler som samnyttjandet

1989/90:BoU14

13

avser. För att främja samnyttjandeprojekt bör även av det skälet ett
särskilt anslag anvisas. Genom att särskilja samnyttjandeprojekten från
övriga projekt åstadkoms en snabbare handläggning som gör det lättare
att tillgodose kraven från samnyttjande part.

Det av utskottet nu förordade bidraget för samnyttjande av allmänna
samlingslokaler bör utformas i huvudsak på samma sätt som samlingslokalstödet.
Stödet bör fördelas av boverkets samlingslokaldelegation i
samarbete med glesbygdsdelegationen. Vad utskottet nu med anslutning
till förslaget i motion Bo238 (c) yrkande 2 anfört om utformning
av reglerna för stödet m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande samlingslokalprojekt som innefattar samnyttjande att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo238 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Stöd till samnyttjandeprojekt (mom. 6,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet är1'
och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Bo236 (m) uttryckta uppfattningen att
samlingslokalstödet bör avvecklas. Det finns enligt utskottets mening
mot bakgrund härav inte anledning att införa ytterligare en form av
stöd riktat mot denna typ av lokaler. Motion Bo238 (c) yrkandena 1
och 3 avstyrks sålunda.

7. Stöd till samnyttjandeprojekt (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Agne Hansson och Elving Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
är" och på slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo238 (c) i
vad avser utformningen m.m. av ett särskilt stöd till samlingslokalprojekt
som innefattar samnyttjande. Utskottet tillstyrker med hänvisning
härtill även förslagen i samma motion vad avser ramar och anslag för
detta stöd. 1 enlighet med förslagen i motion Bo238 (c) yrkandena 1
och 3 bör sålunda medges en ram om 30 milj. kr. och beviljas ett
anslag om 15 milj. kr. för verksamheten för budgetåret 1990/91.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande stöd till samnyttjandeprojekt
att riksdagen

a) med bifall till motion 1989/90:Bo238 yrkande 1 medger att
beslut om bidrag för samnyttjandeprojekt under budgetåret
1990/91 får meddelas inom en ram om 30 000 000 kr.,

1989/90:BoUl4

14

b) med bifall till motion 1988/89:Bo238 yrkande 3 till Bidrag
för samnyttjandeprojekt för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 15 000 000 kr.,

8. Stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler (mom. 7)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan
Sandberg (m). Siw Persson (fp), Kjell Dahlström (mp), Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Bostadsutskottet
gör" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo240 (c) har samhället ett grundläggande
ansvar både för att kulturarvet förs vidare och för att sådana förutsättningar
skapas att en bred och livaktig kulturverksamhet kan bedrivas.
Som en del i detta ansvarstagande ingår också att svara för de övergripande
insatser m.m. som kan erfordras för att trygga kulturlivets
lokalförsörjning.

Utskottet kan mot bakgrund av det ovan anförda konstatera att det
stöd som i dag kan utgå till de icke-statliga kulturlokalerna är otillräckligt
— detta i huvudsak därför att det endast kan utgå av sysselsättningsskäl.
Bostadsutskottet delar sålunda kulturutskottets uppfattning
som det kommer till uttryck i yttrandet 1989/90:KrU3y att det är
motiverat att ett särskilt investeringsstöd för icke-statliga kulturbyggnader
införs. Utskottet kan i detta sammanhang notera att också utredningen
om inriktningen och formerna för statens stöd till regionernas
kulturverksamhet i sitt betänkande (SOU 1989:36) Kultur i hela landet
förordat ett stöd med denna inriktning.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening ett
särskilt stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler införas i enlighet med
förslaget i motion Bo240 (c) yrkande 3. För budgetåret 1990/91 bör
således en ram om 25 milj. kr. fastställas för stöd till de nu aktuella
lokalerna. Stödet bör utgå i form av ett bidrag motsvarande 30 % av
kostnaden vid nybyggnad och 50 % av kostnaden vid ombyggnad.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo240 (c) yrkande 3
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo240 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ram för beslut om bidrag till allmänna
samlingslokaler (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Bostadsutskottet
har" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande
lydelse:

1989/90: BoU 14

15

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo236 (m) om
att stödet till de allmänna samlingslokalerna skall avvecklas fr.o.m. den
1 juli 1990. Något behov av ram för verksamheten föreligger därmed
inte. Regeringens förslag samt motion Bo209 (fp) yrkande 4 avstyrks
med hänvisning härtill.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande ram för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo236 yrkande 4 a
såvitt nu är i fråga avslår regeringens förslag samt motion
1989/90:Bo209 yrkande 4,

10. Anslag till bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m. (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottets
ovanstående" och slutar med "4 b avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo236 (m) om
att stödet till de allmänna samlingslokalerna skall avvecklas fr.o.m. den
1 juli 1990. Anslaget till bidrag till allmänna samlingslokaler kan
därmed minskas med 15 milj. kr. i enlighet med förslaget i yrkande 4
b i samma motion.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslag till bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo236 yrkande 4 b
och med avslag på regeringens förslag samt motion 1989/90:
Bo238 yrkande 5 till Bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
65 000 000 kr.,

1989/90:BoU14

16

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrU3y

Stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler
Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 13 februari 1990 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1989/90:Bo240 om ny- och
ombyggnad av kulturlokaler i vad avser stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler.

Utskottet

I motionen yrkas i här aktuell del att riksdagen medger en ram för
tillstyrkanden av investeringsbidrag under elfte huvudtiteln (nytt anslag)
till Vissa icke-statliga kulturlokaler om 25 000 000 kr. för budgetåret
1990/91 i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 3).
Bidrag bör utgå med 30 % av godkänd investeringskostnad vid nybyggnad
och med 50 % vid ombyggnad. Regeringen bör utarbeta de
närmare föreskrifterna för stödet. Länsmuseerna skall enligt motionen
prioriteras vid fördelning av tillgängliga medel.

Den form som nu finns för statligt stöd till ny- och ombyggnad av
teater-, konsert- och museilokaler som inte är statliga tillkom år 1984.
Stödet ersatte det stöd som tidigare lämnats med s.k. lotterimedel och
innebar att ansökningar prövas av plan- och bostadsverkets delegation
för samlingslokaler enligt bestämmelserna i förordningen (1984:703)
om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. Vid prövningen tas hänsyn
bl.a. till kulturpolitisk och sysselsättningspolitisk angelägenhet. Hittills
har fem bidrag om sammanlagt 55,5 milj.kr. lämnats, i samtliga fall
efter det att regeringen avsatt särskilda ramar för bidrag med utgångspunkt
i sysselsättningspolitiska överväganden.

Frågan om de faktiska stödmöjligheterna till icke-statliga kulturlokaler
uppmärksammades av kulturutskottet hösten 1988 i betänkandet
1988/89:KrUl. Utskottet framhöll att möjligheterna att i större eller
mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till byggnadsinvesteringar
i hög grad är beroende av efterfrågan på stöd till allmänna
samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet avstyrkte då aktuella
motionsyrkanden med hänvisning till att frågan om huruvida ett
särskilt stödsystem skulle införas för kultursektorn i första hand måste
prövas av regeringen i budgetsammanhang.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:KrU19 ansåg utskottet
— då ett yrkande om ett nytt anslag till ny- och ombyggnad av
icke-statliga museilokaler behandlades — att riksdagen borde avstå från

1989/90: Bo U14

Bilaga

17

att ta något initiativ i frågan med hänsyn till det uppdrag som en
särskild sakkunnig litt i fråga om statens stöd till regionernas kulturverksamhet.

Den sakkunnige föreslog sedermera — i rapporten (Ds 1989:36)
Kultur i hela landet — att det skulle inrättas en ny statlig stödanordning
för de regionala kulturinstitutionernas byggnadsinvesteringar.
Bakgrunden till förslaget var att den typ av ramvidgning som ovan
angetts — nämligen för bidrag med utgångspunkt i sysselsättningspolitiska
överväganden — inte varit motiverad under senare år, samtidigt
som ett stort antal ansökningar om statligt stöd ingivits till både
regeringen och samlingslokaldelegationen. Den sakkunnige ansåg därför
att ett statsbidrag som lämnas utifrån en renodlat kulturpolitisk
prövning är motiverat. Förslaget mötte en bred uppslutning hos remissinstanserna.

1 årets budgetproposition anför utbildningsministern (bil. 10 s. 60)
att han för egen del anser att förslaget inte nu kan genomföras. Han
grundar den slutsatsen på en sammanvägning av flera omständigheter.
Med hänsyn till de kulturpolitiska reformramar som nu står till buds
skulle ett statsbidrag av den typ den sakkunnige föreslagit under alla
omständigheter komma att bli synnerligen blygsamt, anför han, såvida
inte inriktningen av de reformer som i övrigt förespråkats avsevärt
ändrades.

Kulturutskottet kommer att inom kort ta ställning till motionsyrkanden
som avser frågan om införandet av ett särskilt investeringsstöd
på området.

Utskottet vidhåller den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt,
nämligen att det är motiverat att ett särskilt investeringsstöd för ickestatliga
kulturbyggnader införs. Ett sådant skulle vara ägnat att underlätta
möjligheterna till nyinvesteringar för bl.a. regionala kulturinstitutioner.

Det får ankomma på bostadsutskottet att pröva om det är möjligt att
med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet besluta om en ram
för investeringar på området.

Stockholm den 21 februari 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson
(s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s),
Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och
Lola Björkquist (fp).

1989/90: Bo U14

Bilaga

18

Avvikande mening

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Det får" och slutar med "på
området" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Bo240 i här
aktuell del bör tillstyrkas.

1989/90: BoU 14

Bilaga

19