Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoUl

Vissa fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor
m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 19 motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1989. I motionerna tas upp frågor om bl.a. fastighetsbildning,
hyra och bostadsrätt. Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera
av dem med hänvisning till den översyn av vissa frågor inom hyreslagstiftningen
som regeringen inom kort avser att besluta om.

48 reservationer har fogats till betänkandet och tre särskilda yttranden.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden
1989 väckta motioner:

1988/89:Bo210 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av
hyresförhandlingslagen så att underhålls- och förbättringsåtgärder omfattas
av primär förhandlingsskyldighet.

1988/89:Bo228 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
hyreslagen att skyldighet föreläggs fastighetsägare att säga upp hyresavtalet
med hyresgäst som inte permanent bebor lägenheten,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kommunal bostadsanvisningsskyldighet,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot omvandling
av hyresrätt till bostadsrätt,

1988/89:Bo247 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar om ändringar i bostadsrättslagen (1971:479)
vad avser begreppet riksorganisation i enlighet med vad som anförs i
motionen,

10. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter
(1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:532) vad avser
reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad
som anförs i motionen,

1989/90

BoUl

1 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 1

1988/89:Bo278 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyreslagstiftningen
så att lägesfaktorn ges ökad vikt,

1988/89:Bo401 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fastighetsbildningslagen och bostadsjordbruk.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo718.

1988/89:Bo403 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i hyreslagen att hyresvärd
åläggs att tillhandahålla anordning för kontinuerlig uppvärmning av
hyresbostad.

1988/89:Bo404 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kallelseförfarandet
enligt fastighetsbildningslagen.

1988/89:Bo405 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyreslagstiftningen
så att lägesfaktorn ges ökad vikt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyresförhandlingslagen
så att den enskilde hyresgästen kan ges förhandlingsrätt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar för att
möjliggöra införandet av "hyr— köp" av bostäder,

4. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m. så att förvärvstillstånd utöver nu gällande undantag
inte heller skall gälla en riksorganisation eller regional organisation
för bostadsrättsföreningar,

5. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) så att
nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att tillämpa
hembudsskyldighet avskaffas,

6. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt a) så att lagen inte skall gälla
om fastigheten innehåller färre än tre lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan
skall kunna göras även av hyresgäster boende i allmännyttiga
bostadsföretag,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
ägarlägenheter i enlighet med ägarlägenhetsutredningens betänkande
Ägarlägenheter (SOU 1982:40),

13. att riksdagen upphäver anvisningsrättslagen,

15. att riksdagen beslutar avskaffa förköpslagen (1967:868).

1988/89:Bo406 av Lennart Brunander och Elving Andersson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ändring av praxis för avstyckning av
bostadsfastighet.

1989/90: BoUl

2

1988/89:Bo407 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utvärdering av tillämpningen av lagen om
kommunal bostadsanvisningsrätt i landets kommuner.

1988/89:Bo409 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anlörts om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt,

3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av
hyresfastighet beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60a § bostadsrättslagen
beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar upphäva 14 § andra stycket bostadsrättslagen
(hembud),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en lagändring så att de boende har
företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten och oavsett
vem som är köpare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla äldre
typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till bostadsrättföreningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av förköpslagen,

10. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bostadsförmedlingars rätt att ta ut avgifter,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hyresgästernas inflytande över underhållet,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyreslagen
så att ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet inte skall
anses som hyra,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyresförhandlingslagen
så att avgörande för erhållandet av förhandlingsrätt blir
att föreningen åtnjuter hyresgästernas förtroende,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av bruksvärdessystemet,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i bostadssaneringslagen
så att vid utfärdande av hyresgästintyg för ombyggnad
den mening skall gälla som företräds av majoriteten av de boende i
fastigheten,

1988/89:Bo410 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om översyn av fastighetsbildningslagen så att
servitutsinnehavares ställning stärks.

1989/90: Bo U1

3

1988/89:Bo413 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (båda s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
vid bytesaffärer mellan villor/bostadsrätter och hyresrätter.

1988/89:Bo414 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ändra i jordabalkens 12 kap. 57 a §
forsta stycket på så sätt att ett hyreskrav skall anses oskäligt om det
påtagligt överstiger hyresläget på orten för jämförliga lokaler i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att ändra jordabalkens 12 kap. 57 a § så att
hyresvärden skall ha skyldigheten att hänskjuta tvist till hyresnämnd
enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att beträffande medlingsförfarandet ändra 12
kap. 57 a § andra och tredje styckena så att hyresnämnden, på begäran
av part, skall avge yttrande om hyresvärdens ersättningsanspråk enligt
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar ändra i jordabalkens 12 kap. 58 b § så att
hyresgästen alltid skall ha rätt till en ersättning som motsvarar minst
en årshyra för lokalen, om hyresförhållandet upphör på grund av en
obefogad uppsägning.

1988/89:Bo415 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de allmännyttiga företagens roll för hyresgästinflytandet,

3. att riksdagen beslutar om ändring i bostadssaneringslagen
(1973:531) så att det blir hyresgästerna vid en berörd fastighet som har
att yttra sig över ombyggnad och utfärda intyg,

4. att riksdagen beslutar om ändring i hyresförhandlingslagen i
enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för hyresgästinflytande
vid ombyggnad även i de fall bygglov inte krävs eller statliga
lån inte utgår, i linje med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om större enhetlighet
med PBL för hyresgästinflytandet beträffande genomförandetider vid
ombyggnad, i linje med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om permanentning av den kooperativa hyresrätten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av lagstiftning för att stärka hyresgästinflytandet
vid anslutning till kabel-TV.

1988/89:Bo416 av Christer Skoog och Jan Björkman (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om boinflytande för hyresgäster.

1989/90: Bo U1

4

1988/89:Bo417 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts beslutar
ändra hyreslagen vad avser reglering av hyran vid andrahandsupplåtel se,

2. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet
med vad som i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av
hyresgäster för bildande av bostadsrättsförening,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet för kommun att ta ut avgift för
bostadsförmed ling,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av hyresförhandlingslagen
i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen beslutar om en ändring av jordabalken 12 kap. 15 §
vad avser den enskilde hyresgästens inflytande över reparation av den
egna lägenheten,

12. att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar i lagen om
förvärv av hyresfastighet m.m. (1975:1132) som genomfördes med
anledning av proposition 1982/83:153,

13. att riksdagen beslutar att upphäva anvisningsrättslagen,

14. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av lagen om
förvärv av hyresfastighet (1975:1132) i enlighet med vad som i motionen
anförts,

16. att riksdagen beslutar avskaffa bostadsförsörjningslagen
(1978:397),

17. att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar av lokalhyreslagstiftningen
(1988:927) i enlighet med vad i motionen anförts,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en skyndsam översyn av regelsystem och fastighetsrättsliga
frågor i syfte att anpassa dessa till det som gäller och
förväntas gälla inom EG.

1988/89:Bo536 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att landskapsnamnet i högre
grad skall användas för att ange områden i melian- och norra Sverige.

1988/89:Bo548 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att införa skyldighet att redovisa radonhalt
inomhus vid försäljning av bostadshus.

1989/90: Bo U1

5

Utskottet

1989/90: Bo Ul

1 Fastighetsbildningsfrågor

I motionerna 1988/89:Bo406 (c) och 1988/89:Bo401 (fp) begärs — den
senare med hänvisning till motivering i motion 1988/89:Jo718 — att
det utredningsförslag som lantmäteriverket, tagit fram om ändringar i
fastighetsbildningslagen, (FBL), i avsikt att möjliggöra avstyckning av
större bostadsfastigheter på landsbygden genomförs. Detta vill motionärerna
att riksdagen skall ge regeringen till känna.

Utskottet förordade i betänkande BoU 1986/87:14 en översyn av de
bestämmelser som reglerar bildande av bostadsfastigheter på landsbygden.
Lantmäteriverket har därefter på regeringens uppdrag gjort en
sådan översyn, LMV-rapport 1988:9 Fastighetsbildning för landsbygdens
behov. Rapporten har remissbehandlats. Utskottet finner det
angeläget att ett lagförslag föreläggs riksdagen så snart som möjligt.
Enligt vad utskottet inhämtat från justitiedepartementet kommer ett
förslag att föreläggas riksdagen under våren 1990. Utskottet finner mot
den bakgrunden inte anledning att nu göra något särskilt tillkännagivande
om behovet av ändrad lagstiftning i denna fråga. Utskottet
avstyrker motionerna 1988/89:Bo406 (c) och 1988/89:Bo401 (fp).

I motion 1988/89:Bo404 (fp) begärs en översyn av reglerna om
kallelseförfarandet i fastighetsbildningslagen. Motionären menar att de
regler som för närvarande gäller och som innebär att sakägare kallas
endast till det första sammanträdet är otillräckliga. Hon anser att det
bör vara förrättningsmannens skyldighet att underrätta frånvarande
sakägare om sammanträden och beslut.

Utskottet avstyrkte i betänkande BoU 1987/88:14 s. 17 en likalydande
motion. Som skäl anfördes att den översyn som pågår inom
lantmäteriverket och som närmast är inriktad på nya myndighetsföreskrifter
eller allmänna råd till fastighetsbildningsmyndigheten borde
avvaktas. Några sådana anvisningar har ännu inte utarbetats, men
enligt vad som upplysts avser lantmäteriverket att under innevarande
budgetår utfärda nya föreskrifter om kallelseförfarandet för att komma
till rätta med de problem som tagits upp i motionen. Ett arbete med
ett ADB-system för förrättningsförfarandet håller vidare på att utvecklas.
Systemet innehåller bl.a. rutiner för kallelse av sakägare och är för
närvarande infört i Gävleborgs län. Det skall vara infört i hela riket
den 1 juli 1991.

Utskottet delar motionärens uppfattning att den nuvarande ordningen
inte är tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt och ser med
tillfredsställelse att lantmäteriverket avser att rätta till bristerna inom
en nära framtid. Vid sådant förhållande saknas anledning för utskottet
att nu ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker motion
1988/89:Bo404 (fp) om kallelseförfarandet vid lantmäteriförrättningar.

6

I motion 1988/89:Bo410 (vpk) tas ersättningsregler vid inlösen av
skogsfangsservitut upp. Vid inlösen av fastigheter har enligt motionären
ersättningsbeloppen för t.ex. rätt till husbehovsved eller till virke
för underhåll av byggnader kommit att bli uppseendeväckande låga.
Han anser därför att FBL bör ses över så att servitutshavarnas ställning
stärks.

En servitutshavare som går miste om ett skogsfångsservitut får som
regel ersättning i pengar. Det finns också möjlighet att i undantagsfall
besluta om markvederlag. När ersättningen bestäms i pengar beräknas
den efter samma principer som vid andra fastighetsbildningsåtgärder. I
enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 10 § FBL bestäms ersättningen
för servitutets positiva värde dvs. dess värde för den härskande fastigheten,
med hänsyn till förändringarna i fastighetens marknadsvärde.
Servitutshavaren har därutöver rätt att få del i den regleringsvinst som
uppkommer genom att servitutet upphävs. Dessa regler gör att ersättningen
kan bestämmas inom ganska vida ramar. Personlig skada kan
däremot inte ersättas vid upphävande av skogsfangsservitut. Sådan
skada kan uppkomma för den som utnyttjar servitutet mer än genomsnittsbrukaren.
Ersättningsreglerna i FBL är för närvarande föremål
för översyn. I departementspromemorian Ds 1988:41 Om ersättning
vid fastighetsreglering m.m. föreslås regler som innebär att likvidvärdet
till servitutshavare kommer att bestämmas på i huvudsak samma sätt
som tidigare men med möjlighet att ersätta personlig skada även i detta
fall. Departementspromemorian har remissbehandlats.

Utskottet anser att utgången av den översyn av ersättningsreglerna i
fastighetsbildningslagen som för närvarande pågår bör avvaktas och
avstyrker därför motion 1988/89:Bo410 (vpk) angående översyn av
ersättningsreglerna vid inlösen av skogsfangsservitut.

I motion 1988/89:Bo536 (m) hemställs att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att landskapens namn i högre grad skall användas
för att ange områden i Mellansverige och norra Sverige. Det är enligt
motionären viktigt att geografiska angivelser i t.ex. varningsmeddelanden
är lätta att förstå och att de ansluter till de verkliga förhållandena.
En större precision i ortsangjvelser inom Norrland sägs också vara
värdefull från regionalpolitisk utgångspunkt.

Utskottet delar i och för sig motionärens uppfattning att informationsvärdet
blir högre om geografiska angivelser är preciserade, men
anser inte att en förändring av språkbruket i detta sammanhang är en
fråga för riksdagen. Utskottet avstyrker därför motion 1988/89:Bo536
(m) om benämning av vissa geografiska områden.

2 Förköp

I moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 15
förordas att riksdagen beslutar att avskaffa förköpslagen. Som skäl
anförs att kommunerna har en mycket stark ställning gentemot de
enskilda fastighetsägarna och möjlighet att genomföra sina planer utan
att behöva ta till förköpsinstitutet.

1989/90: BoUl

7

Utskottet, som senast i betänkande BoU 1987/88:13 avstyrkte ett
motsvarande yrkande om ett upphävande av förköpslagen, har inte nu
ändrat inställning till behovet av denna lagstiftning. Moderata samlingspartiets
partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 15 avstyrks.

1 folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 9 begärs ett tillkännagivande
om en översyn av förköpslagen i dess helhet. Begäran
har motiverats med att kommunernas behov av markförvärv nu torde
vara mindre än när lagen infördes och att markbehovet i stället kan
tillgodoses genom expropriation.

Även ett yrkande om översyn av förköpslagen avstyrktes av utskottet
i nyss nämnda betänkande. Utskottet finner inte heller nu anledning
att se över lagstiftningen i dess helhet. Folkpartiets partimotion
1988/89: Bo409 yrkande 9 avstyrks.

3 Tillstånd till förvärv av hyresfastighet m.m.

Enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter m.m. (tillståndslagen)
får hyresfastighet i princip inte förvärvas utan att hyresnämnden
har lämnat tillstånd. Undantag görs i 2 § 2 för bl.a. folkrörelsekooperativ
riksorganisation, regional folkrörelsekooperativ
organisation av bostadsrättsföreningar och bostadsrättsföreningar anslutna
till en sådan organisation. När lagen infördes gällde undantaget
riksorganisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten
till sådan organisation. Lagstiftaren avsåg med uttrycket riksorganisation
HSB och Riksbyggen. Några andra riksorganiserade bostadsrättsföreningar
fanns inte vid lagens tillkomst. Därefter kom Sveriges
bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) med den dåvarande
lydelsen i lagen också att omfettas av undantaget från tillståndsplikt.
Genom en lagändring år 1983 begränsades undantaget från tillståndskrav
åter till att gälla HSB och Riksbyggen genom att villkoret att
föreningarna skall vara folkrörelsekooperativa infördes. Motsvarande
krav finns också i bl.a. 60 a § bostadsrättslagen.

I moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 4,
folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 3, motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga och i motion
1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga begärs en lagändring
i syfte att likställa de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationer
med andra riksorganisationer eller regionala organisationer för bostadsrättsföreningar.
Härigenom skulle även SBC omfettas av undantaget
från tillståndsplikt i 2 § 2 tillståndslagen.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om undantag
från tillståndsplikt för bostadsrättsorganisationer. De olika
bostadsrättsorganisationernas karaktär och verksamhet behandlades utförligt
i betänkande BoU 1986/87:13 s. 17 f. med anledning av ett av
regeringen framlagt lagförslag. Enligt förslaget borde uttrycket folkrörelsekooperativ
organisation utgå ur berörd lagstiftning och ersättas
med uttrycket riksorganisation. Utskottet avstyrkte förslaget med motiveringen
att det inte fanns skäl att göra någon ändring. Riksdagen

1989/90: BoU 1

8

biföll utskottets förslag. Utskottet har därefter avstyrkt motioner med
motsvarande innehåll. Utskottet står fast vid sin tidigare inställning i
denna fråga och avstyrker moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 4, folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande
3, motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 och motion
1988/89:Bo247 (c) yrkande 10, de två senare yrkandena såvitt nu är i
fråga.

Frågan om begreppet folkrörelsekooperativ riksorganisation tas upp
även i folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 4, motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 och motion 1988/89:Bo247 (c) yrkandena
9 och 10, det andra och det fjärde yrkandet såvitt nu är i fråga. I
motionerna begärs motsvarande lagändring i bostadsrättslagen så att
alla riksorganisationer för bostadsrättsföreningar ges samma förutsättningar
att verka.

Med hänvisning till vad som nyss sagts avstyrker utskottet folkpartiets
partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 4, motion 1988/89:Bo417 (m)
yrkande 12 såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:Bo247 (c) yrkandena
9 och 10, det andra och det fjärde yrkandet såvitt nu är i fråga
angående begreppet riksorganisation i bostadsrättslagen.

Utöver den tidigare omnämnda ändringen i tillståndslagen 1983
infördes också en bestämmelse om att förvärvstillstånd skall vägras
bl.a. om förvärvaren inte visar att han är i stånd att förvalta fastigheten.

1 motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga begärs
att denna ändring skall upphävas.

Utskottet gör följande bedömning. Lagen syftar till att förebygga
spekulation i hyresfastigheter och att hindra att sådana fastigheter
förvärvas av personer som är olämpliga att förvalta dem. Till grund för
hyresnämndens prövning måste det finnas material som gör det möjligt
att bedöma förvärvarens kvalifikationer. Förvärvaren torde vara den
som bäst kan tillhandahålla detta material. Bestämmelsen i tillståndslagen
kan inte heller anses ställa orimliga krav på förvärvaren. Utskottet
finner därför inte anledning att ändra gällande ordning. Motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga avstyrks beträffande
upphävande av kravet på förvärvarens utredningsskyldighet i tillståndslagen.

I samma motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 14 begärs en utvärdering
av tillståndslagen.

Utskottet anser att en allmän utvärdering av tillståndslagen inte är
påkallad eller nödvändig. Motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 14 avstyrks.

1989/90: Bo U1

9

4 Ombildning till bostadsrätt

Enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt (ombildningslagen) har hyresgäster rätt att genom en bostadsrättsförening
förvärva en hyresfastighet för ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt. Lagen gäller dock inte om egendomen ägs av
staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, allmännyttigt
bostadsföretag eller aktiebolag som helt ägs av en kommun eller
landstingskommun. Lagen gäller inte heller om egendomen innehåller
örre än fem lägenheter.

Om hyresgästerna har intresse av att förvärva fast egendom för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan
skall göras av en bostadsrättsförening. Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse bl.a. om att hyresgästerna i minst två tredjedelar av
de uthyrda lägenheterna (kvalificerad majoritet) skriftligen har förklarat
sig intresserade av en ombildning.

I flera motioner tas upp frågan om att förvärvsrätten bör omfatta
alla fastigheter oavsett ägare, att minsta antalet lägenheter för undantag
från lagstiftningen skall sänkas från fem till tre och att enkel majoritet
bör gälla vid ombildning.

I motion 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga och i
moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 6 b
föreslås att lagen ändras så att även hyresgäster i allmännyttiga bostadsföretag
skall kunna övergå till bostadsrätt. I folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 7 förordas ett riksdagens tillkännagivande om
en lagändring så att de boende får företräde vid försäljning oavsett vem
som äger fastigheten och oavsett vem som är köpare.

Utskottet, som flera gånger tidigare (senast i betänkande BoU
1987/88:13 s. 10) avstyrkt motionsförslag om att ombildningslagen skall
göras tillämplig på egendom som ägs av bl.a. kommun eller allmännyttiga
bostadsföretag, står fast vid sin ståndpunkt att boendeinflytandet
inom de allmännyttiga bostadsföretagen skall utvecklas utan anknytning
till ägandet. Undantagen i ombildningslagen beträffande kommuner
och allmännyttiga bostadsföretag bör inte avskaffas. Utskottet avstyrker
motion 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga samt
partimotionerna från moderata samlingspartiet, 1988/89:Bo405 yrkande
6 b, och folkpartiet, 1988/89:Bo409 yrkande 7.

I motion 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga och i
moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 6 a
föreslås att kravet på antalet lägenheter för ombildning sänks från
minst fem lägenheter till tre.

Utskottet har i nyss nämnda betänkande även behandlat frågan om
antalet lägenheter i ombildningslagen och avstyrkt motionsförslag om
en sänkning av antalet lägenheter. I bostadsrättsutredningens betänkande
SOU 1988:14 Översyn av bostadsrättslagen m.m. föreslås ingen
ändring i detta hänseende i ombildningslagen. I betänkandet sägs rent
allmänt att lagen i sina huvuddrag fyllt sin funktion och att förnyade

1989/90:BoUl

10

överväganden om lagens bestånd eller grundläggande konstruktion inte
är påkallade. I betänkandet föreslås att det i bostadsrättslagen lagfästs
ett krav på att det i föreningsfastighet skall finnas minst fem lägenheter
som skall upplåtas med bostadsrätt. Utskottet avstyrker motion
1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga och moderata
samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 6 a.

Frågan om kravet på kvalificerad majoritet för ombildning från
hyresrätt till bostadsrätt tas upp i motion 1988/89:Bo247 (c) yrkande
10 såvitt nu är i fråga och i motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 2. I
motionerna föreslås att lagen ändras så att det blir tillräckligt att mer
än hälften (enkel majoritet) av hyresgäster förordar ombildning till
bostadsrätt. Motionsyrkandena avser även det motsvarande kravet i 60
a § bostadsrättslagen för bildande av bostadsrättsförening.

Utskottet avstyrkte senast i betänkande BoU 1987/88:13 s. 11 förslag
om enkel majoritet vid ombildning i stället för kvalificerad sådan.
Något förslag om ändring i denna del föreslås inte i bostadsrättsutredningens
betänkande. Inte heller utskottet anser att skäl föreligger till
ändring. Motion 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga och
motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 2 avstyrks.

I folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 8 förordas ett
riksdagens tillkännagivande om borttagande av hinder för att omvandla
äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.
Härigenom skulle enligt motionen förhållandena
på bostadsmarknaden förenklas, inte minst för konsumenterna.

I bostadsrättsutredningens betänkande föreslås att vissa bostadsföreningar
skall fa omregistreras till bostadsrättsföreningar. Bestämmelser
om detta införs enligt förslaget i en särskild lag, som skall gälla i första
hand under en femårsperiod. Utskottet anser att den ytterligare beredning
som kommer att ske av utredningens förslag bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till frågan om omvandling av bostadsföreningar
till bostadsrättsföreningar. Utskottet avstyrker därför folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 8.

I folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 2 hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att
ökade möjligheter skapas för dem som vill bo i bostadsrätt. I motionen
föreslås bl.a. att det bör bli lättare att ombilda hyreshus till bostadsrättsföreningar.
Vidare understryks att en ökning av kontantinsatserna
och bostadssparandet i fråga om bostadsrätter bör eftersträvas. Enligt
motionen skulle en omfattande satsning på bostadsrätter bidra till att
lösa en rad bostadspolitiska problem.

Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen och bostadspolitikens
genomförande inom de ramar som givits av statsmakten. I detta
ansvar ingår bl.a. att överväga lämplig fördelning av olika upplåtelseformer.
De regler som i dag finns avses tillgodose olika bostadsbehov i
en kommun. Såsom tidigare nämnts har för övrigt bostadsrättsutredningen
vid sin översyn av bl.a. ombildningslagen inte funnit anledning

1989/90: BoUl

11

att överväga några ändringar i lagens grundläggande konstruktion. Inte
heller utskottet anser att det nu finns skäl att göra någon sådan
ändring. Med det nu anförda avstyrker utskottet folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 2 om tillkännagivande om behov av ökade
möjligheter att bo i bostadsrätt.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i sin partimotion
1988/89:Bo228 yrkande 9 att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förbud mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt. I motionen anförs
att en omvandling är helt oacceptabel med nuvarande prisutveckling
och att förbud mot omvandling måste gälla åtminstone till dess hembudsskyldighet
och priskontroll införts på bostadsrätter.

Såsom nyss nämnts ansvarar kommunerna för att de bostadspolitiska
beslut som statsmakterna fattat genomförs. Om det skulle visa sig att
dessa inte kan förverkligas i enlighet med statsmakternas intentioner
får det förutsättas att regeringen förelägger riksdagen förslag om ändrad
lagstiftning. Utskottet avstyrker vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1988/89:Bo228 yrkande 9 om förslag till förbud mot omvandling
av hyresrätt till bostadsrätt.

5 Andra frågor om bostadsrätt

I moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 5 och
folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 5 förordas att riksdagen
skall upphäva reglerna i bostadsrättslagen som möjliggör för HSB
och Riksbyggen att tillämpa hembudsskyldighet för bostadslägenhet
inom viss tid.

Reglerna infördes 1985 för att göra det möjligt för de folkrörelsekooperativt
anknutna bostadsrättsföreningarna att i sina stadgar ta in
föreskrifter som begränsar bostadsrättshavarnas möjlighet att fritt överlåta
sina bostadslägenheter. Reglerna innebär i korthet att bostadsrättsförening
tillhörande HSB och Riksbyggen i sina stadgar kan ta in
förbehåll om förköpsrätt avseende bostadslägenhet. Förbehåll får gälla
till förmån för föreningen, fblkrörelsekooperativ organisation som
föreningen tillhör eller medlemmarna och inom högst tre år från
upplåtelsen. Härigenom skall en ytterligare stegring av överlåtelsepriser
på bostadsrätter inom vissa regioner förhindras. Utskottet ansåg i
betänkande BoU 1986/87:13 s. 18 att motivet för reglerna förstärkts
och avstyrkte motioner om att de skulle upphävas. Sådana motioner
avstyrktes även i betänkande BoU 1987/88:13. Utskottet anser fortfarande
att regeln om hembudsskyldighet i bostadsrättslagen behövs och
avstyrker partimotionerna 1988/89:Bo405 yrkande 5 och
1988/89:Bo409 yrkande 5 från moderata samlingspartiet resp. folkpartiet.

1989/90: BoU 1

12

6 Bostadshyresfrågor

6.1 Frågor om hyran

I folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 17 och i motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 7 såvitt nu är i fråga tas upp frågan vad
som bör betraktas som hyra. Enligt den forst nämnda motionen begärs
förslag om ändring av hyreslagen så att fritidsverksamhet och boendeinflytande
inte skall anses som hyra. I den senare föreslås en ändring
av 20 § hyresförhandlingslagen så att varje part bestrider sina egna
förhandlingskostnader.

Vad hyran får omfatta har behandlats utförligt i betänkande BoU
1986/87:14 s. 19 f. med anledning av motioner i frågan. Där sägs
sammanfattningsvis bl.a. att begreppet hyra innefattar enligt hyreslagen
och hyresförhandlingslagen ersättning för 1) lägenhet med eventuellt
tillhörande jord för odling m.m., 2) särskilda kostnader för värme, el
m.m., som kan beräknas enligt godtagbar beräkningsgrund, 3) förhandlingar
åt en hyresgästorganisation enligt förhandlingsöverenskommelse
och 4) annan ersättning som hyresvärden utger till en hyresgästorganisation
enligt en förhandlingsöverenskommelse under vissa förutsättningar.
Frågan om en hyresgäst till följd av en förhandlingsklausul och
förhandlingsöverenskommelse skall vara skyldig att betala ersättning
för boendeinflytande och fritidsverksamhet har prövats av bostadsdomstolen
och besvarats jakande (RBD 17:85). Domstolen fann också att
ersättningen i sin helhet utgjorde hyra.

Utskottet avstyrkte motionerna i nyss nämnda betänkande och avstyrkte
även i betänkande BoU 1987/88:13 motioner om debitering av
ersättning för boendeinflytande och fritidsverksamhet samt förhandlingsersättning
som hyra. Utskottet står fest vid sin tidigare uppfattning att
den nuvarande ordningen i allt väsentligt får anses godtagbar och
avstyrker därför folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 17
och motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 7 såvitt nu är i fråga.

I moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 1,
folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 19 och i motion
1988/89:Bo278 (m) yrkande 1 begärs regeringsförslag om ändringar i
bruksvärdesystemet så att den omständigheten att en lägenhet har ett
bra läge får en ökad betydelse vid hyressättningen. I folkpartiets
motion anförs bl.a. att hyreslagen bör ändras så att det klarare framgår
vad som menas med bruksvärde och att boendekostnadsutredningen
bör ges i uppgift att föreslå ändringar i dessa delar i hyreslagstiftningen.

Utskottet anser nu liksom tidigare att eventuella ändringar i bruksvärdesystemet
bör ske i ett större sammanhang. Det kan anmärkas att
parterna på hyresmarknaden kan inom ramen för bruksvärdesystemet
ta hänsyn till en bostadslägenhets läge vid hyressättning. Utskottet
avstyrker förslagen i moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 1, folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande
19 och motion 1988/89:Bo278 (m) yrkande 1.

1989/90: BoUl

13

I motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 1 begärs att riksdagen beslutar
ändra hyreslagen i vad avser reglering av hyran vid andrahandsuthyrning.
Härigenom skulle enligt motionen ett ökat utbud av bostäder
uppnås.

För att stärka skyddet för andrahandshyresgäster föreslog regeringen
i proposition 1987/88:162 vissa ändringar i hyreslagen, som innebar
bl.a. att en hyresvärd vid upplåtelse av bostadslägenhet kunde bli
återbetalningsskyldig, om han tog emot en hyra som inte var skälig
med hänsyn till bruksvärdet. Utskottet uttalade i betänkandet, BoU
1987/88:22 s. 4, att det inte minst mot bakgrund av läget på bostadsmarknaden
fanns skäl att stärka skyddet för bl.a. andrahandshyresgäster.
Utskottet ställde sig bakom förslaget efter vissa justeringar av
redaktionell karaktär. Riksdagen biföll förslaget. Ändringarna trädde i
kraft den 1 juli 1988.

Utskottet finner inte att någonting framkommit som bör föranleda
utskottet att ändra sitt tidigare ställningstagande till frågan om hyran
vid andrahandsuthyrning och avstyrker motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande
1.

6.2 Lägenheters skick

I motion 1988/89:Bo403 (s) föreslås att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådana ändringar i hyreslagen att en hyresvärd åläggs att
tillhandahålla anordning för kontinuerlig uppvärmning av hyresbostad.
Av den närmare motiveringen framgår att den ändring motionären
efterlyser är bestämmelser som ålägger en hyresvärd att svara för
uppvärmning av en lägenhet.

I 9 § hyreslagen finns regler om en lägenhets skick. Enligt denna
paragraf skall hyresvärd, om inte bättre skick avtalats, tillhandahålla
lägenhet i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i
orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Kravet på en lägenhets
minimistandard är tvingande. Enligt bostadssaneringslagen skall
en lägenhet för att anses ha lägsta godtagbara standard vara försedd
med anordning för kontinuerlig uppvärmning. Någon bestämmelse
som ålägger en hyresvärd att se till att en lägenhet är uppvärmd finns
inte.

Det torde i dag vara endast ett fåtal lägenheter som hyrs utan
uppvärmning. Dessa finns oftast i äldre hus. Om motionärens krav
skulle uppfyllas skulle det sannolikt resultera i att ett antal lägenheter
skulle försvinna från bostadsmarknaden. Bl.a. av det skälet finner
utskottet att motionen inte bör bifallas. Utskottet avstyrker således
motion 1988/89:Bo403 (s) beträffande krav på kontinuerlig uppvärmning
av bostäder.

1989/90: Bo Ul

14

6.3 Hyresgästinflytande vid underhåll av lägenhet

1989/90:BoUl

Om en lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad skall hyresvärden
enligt 15 § andra stycket hyreslagen i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum
ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer.
Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 juli 1984,
gavs hyresgäster ett ökat inflytande över underhållet i den egna lägenheten
genom att möjlighet infördes för parterna att i förhandlingsöverenskommelse
enligt hyresförhandlingslagen avtala om annan underhållsskyldighet.
Lagändringen, som till att börja med var tidsbegränsad
till utgången av 1987, permanentades från den 1 januari 1988. Den
tvingande regeln om hyresvärds reparationsskyldighet avseende bostadslägenhet
kan alltså avtalas bort om hyresavtalet innehåller en
förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen och de avvikande
bestämmelserna tagits in i en förhandlingsöverenskommelse enligt
nämnda lag.

I folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 16 och motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 8 föreslås att reglerna i hyreslagen ändras i
vad avser den enskilde hyresgästens inflytande över reparation i den
egna lägenheten. I förstnämnda motion sägs att den enskilde hyresgästen
bör kunna träffa överenskommelse med fastighetsägaren även om
det inte finns någon förhandlingsordning.

Utskottet har tidigare som ett skäl mot att enskilda hyresgäster och
hyresvärdar skulle ges möjlighet att avtala bort hyresvärdens underhållsplikt
angett att förhandlingsläget för hyresgästen vid hyresavtalets
tillkomst är sådant att denne kan tvingas acceptera oförmånliga överenskommelser
om underhållsansvaret. Ett annat skäl som utskottet fört
fram (BoU 1987/88:4 s. 10) är att hyresparter utan förhandlingsordning
inte heller Sr avtala om att en lägenhet för permanentboende skall
hållas i ett sämre skick än normal standard. Utskottet finner att de skäl
som tidigare anförts alltjämt talar för att kravet på förhandlingsordning
bör bibehållas. Utskottet avstyrker folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 16 och motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 8
om hyresgästinflytande över reparationer i egen lägenhet.

6.4 Överlåtelse av hyresrätt m.m.

I motion 1988/89:Bo413 (s) begärs att reglerna som gäller vid bytesaffärer
mellan villor/bostadsrätter och hyresrätter bör ses över. Enligt
motionärerna blir det allt vanligare att säljaren reducerar priset på sin
villa eller bostadsrätt mot att han förvärvar en hyresrätt av köparen.
Tillvägagångssättet måste — i det fall en klar ekonomisk vinning
uppstår till följd av bytet — anses strida mot intentionerna i hyreslagstiftningen
enligt motionärerna. De ställer också upp ett antal frågor
som enligt deras uppfattning närmare bör belysas.

15

Enligt 35 § hyreslagen får hyresgäst överlåta hyresrätten till sin
bostadslägenhet i syfte att genom bytet erhålla annan bostad om
hyresnämnden lämnar tillstånd till det. Sådant tillstånd skall lämnas
om hyresgästen har beaktansvärda skäl och bytet inte medför någon
påtaglig olägenhet för hyresvärden och andra skäl inte talar emot bytet.
Om det skulle framkomma att ersättning krävs för bytet anses hyresvärden
ha skälig anledning att vägra samtycke. Hyresnämndens beslut
kan inte överklagas.

Enligt 65 § hyreslagen är det straffbart att uppsåtligen ställa upp
villkor om särskild ersättning för upplåtelse av bostadslägenhet eller
för överlåtelse av hyresrätten till en sådan lägenhet. Sådant villkor om
ekonomisk ersättning är ogiltigt, och den som uppställt villkoret är
skyldig att lämna tillbaka vad han tagit emot. Detta förutsätter att det
kan konstateras att det varit fråga om en prisreduktion, att denna utgör
särskild ersättning för överlåtelse av hyresrätten och alltså inte tillkommit
på grund av särskilda krav på köparen och att villkoret uppställts
med uppsåt.

Utskottet anser det viktigt att hålla fast vid att en hyresrätt inte skall
värderas i pengar och att en hyresgäst inte skall få göra ekonomisk
vinning vid överlåtelse av en bostadslägenhet. Det är i dag inte ovanligt
att det vid försäljning av ett egnahem ställs ett villkor om hyresrätt till
en bostadslägenhet och att villkoret reducerar priset på fastigheten. Det
finns därför skäl att se över nuvarande regler för att motverka handel
med hyresrätter. Samtidigt anser utskottet det viktigt att hyresgästens
bytesrätt inte inskränks. Dagens förhållande kan emellertid komma att
påverkas om det skatteförslag som nu föreligger genomförs. Vidare kan
upplysas att bostadsministern inom kort avser att tillkalla en kommitté
med parlamentarisk sammansättning att se över hyreslagstiftningen. Av
förslag till direktiv framgår att översynen bl.a. bör omfatta en översyn
av bestämmelserna i 65 § hyreslagen. Mot bakgrund härav och då
bostadsdepartementet även i andra sammanhang har uppmärksammat
frågan saknas anledning att nu göra ett tillkännagivande om en översyn
av reglerna vid byte mellan egnahemi bostadsrätt och hyresrätt. Utskottet
avstyrker därför motion 1988/89:Bo413 (s).

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo228 yrkande
7 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av hyreslagen att skyldighet föreläggs fastighetsägare att säga
upp hyresavtalet med hyresgäst som inte permanent bebor lägenheten.

En arbetsgrupp inom bostadsdepartementet har haft till uppgift att
utreda och lämna förslag till åtgärder för att göra fler bostäder i
bostadsbeståndet tillgängliga för bostadssökande. Arbetsgruppen har i
departementspromemorian Ds 1989:11 Övernattningslägenheter m.m.
lämnat förslag till hur övernattningslägenheter och andra komplementbostäder
skall kunna ställas till bostadsmarknadens förfogande som
permanentbostäder. Promemorian har remissbehandlats under våren
1989.

1989/90:BoU 1

16

Utskottet finner att resultatet av det fortsatta beredningsarbetet i
regeringskansliet om övernattningslågenheter bör avvaktas och avstyrker
därför vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo228
yrkande 7.

7 Frågor om boendeinflytandet i övrigt

I motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 1 begärs ett regeringens tillkännagivande
om de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet.
Enligt motionärerna är det viktigt att skapa sådana förutsättningar
att allmännyttan kan fortsätta att utvecklas för att stärka
boendeinflytandet och förbli ett viktigt instrument för en utveckling av
den sociala bostadspolitiken. Åtgärder som anvisas är bl.a. möjligheter
för hyresgäster i det allmännyttiga bostadsbeståndet att övergå till
bostadsrätt och möjligheter för allmännyttan att avyttra fastigheter för
att få loss kapital till förnyelse. Även i motion 1988/89:Bo416 (s) tas
upp frågan hur boendeinflytandet skall kunna förstärkas. Motionärerna
anför att svagheten i boendeinflytandemodellen är att graden av
inflytande blir beroende av fastighetsägarens eller bostadsföretagets
inställning och policy i olika boendefrågor. Det är därför enligt deras
mening svårt för hyresgästerna att genomdriva förändringar som går
emot bostadsföretagets uppfattning. De föreslår som ett sätt att utveckla
boendeinflytandet att hyresgästerna ges insyn och inflytandemöjligheter
i bostadsföretagens styrelser och anvisar förslag till modeller för detta.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att
boendeinflytandet stärks och att allmännyttan är och förblir ett viktigt
instrument för den sociala bostadspolitikens utveckling. Som anfördes
av utskottet i betänkande BoU 1987/88:10 s. 32 har en omfattande
boendeinflytandeverksamhet etablerats i de allmännyttiga bostadsföretagen.
Detta har skett i enlighet med de boendes och fastighetsägarnas
önskemål. Utskottet finner inte anledning befara att verksamheten inte
skall fortsätta att utvecklas på detta sätt. Utskottet avstyrker med det
anförda motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 1 om de allmännyttiga
bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet.

Med hänvisning till vad som nyss sagts finns det inte heller anledning
för riksdagen att uttala sig om hur det framtida boendeinflytandet
bör utformas. Utskottet avstyrker även motion 1988/89:Bo416 (s) om
hyresgästinflytande i de allmännyttiga bostadsföretagens styrelser.

8 Boendeinflytandet i bostadssaneringslagen och
hyresförhandlingslagen

I bostadssaneringslagen har boendeinflytandet utformats så att en organisation
av hyresgäster tilldelats vissa befogenheter. Med organisation
av hyresgäster avses i lagen organisation som har avtal om förhandlingsordning
för fastigheten eller, om förhandlingsordning inte gäller,
riksorganisation eller förening som är ansluten till sådan organisation
och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen. En sådan

1989/90: Bo U1

17

2 Riksdagen 1988189.19sami Nr 1

organisation har rätt att ansöka hos hyresnämnden om upprustningsföreläggande
och användningsförbud för en lägenhet som inte har lägsta
godtagbara standard. Organisationen får också ansöka hos hyresnämnden
om förbud mot förbättringsåtgärder m.m. som inte kräver bygglov,
om åtgärden inte behövs för att bostadslägenhet skall uppnå lägsta
godtagbara standard. Förbud meddelas, om det är uppenbart att åtgärden
inte är påkallad av boendehänsyn. Om åtgärder utöver lägsta
godtagbara standard kräver bygglov får sådant ges endast om hyresgästorganisationen
medger det (hyresgästintyg) eller hyresnämnden gett
tillstånd.

Enligt hyresförhandlingslagen företräds hyresgästerna av en organisation
av hyresgäster. Förhandling om hyresförhållanden avseende bostadslägenheter
förutsätter att det finns en förhandlingsordning. En
sådan medför skyldighet för hyresvärd att påkalla förhandling med
hyresgästorganisation i fråga om bl.a. höjning av hyran (primär förhandlingsskyldighet).
När det gäller t.ex. frågor om bl.a. lägenheternas
skick och gemensamma anordningar i huset medför en förhandlingsordning
ingen skyldighet men väl en rätt för parterna att begära
förhandling.

I fem olika motioner tas upp frågan vem som skall utöva boendeinflytandet
i bostadssaneringslagen och hyresförhandlingslagen.

I folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 22 föreslås att
bostadssaneringslagen ändras så att vid utfärdande av hyresgästintyg
skall gälla den mening som företräds av majoriteten av de boende i
fastigheten. Även i motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 3 föreslås att
lagen ändras så att det blir hyresgästerna som har att yttra sig över
ombyggnad och utfärda intyg. I centerpartiets motion yrkande 4 föreslås
motsvarande ändring i hyresförhandlingslagen så att det klart
framgår att det är hyresgästerna i en bostadsfastighet som har rätten till
förhandlingsordning. Även moderata samlingspartiet begär i sin partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 2 och i sin motion 1988/89:Bo417
yrkande 7, detta yrkande såvitt nu är i fråga, förslag om sådan ändring
i hyresförhandlingslagen att de enskilda hyresgästerna ges förhandlingsrätt.
Folkpartiet föreslår i sin partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 18
att hyresförhandlingslagen ändras så att förhandlingsrätt tillkommer
alla föreningar som åtnjuter förtroende från en majoritet av hyresgäster
i berörd fastighet.

Utskottet har många gånger tidigare behandlat motsvarande yrkanden
och avstyrkt dessa med motiveringen att bostadssaneringslagen och
hyresförhandlingslagen avses att vara neutrala till hyresgästernas val av
intresseorganisation. Lagstiftningen uppfyller fortfarande detta anspråk.
Utskottet avstyrker folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 22
och motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 3 om utövande av hyresgästinflytande
enligt bostadssaneringslagen.

1989/90:BoUl

18

Utskottet avstyrker även folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande
18, moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande
2, motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 7, detta yrkande såvitt nu är
i fråga, och centerpartiets motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 4 om
förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen. Förhandlingsrätten bör
även fortsättningsvis utövas av en organisation av hyresgäster.

I motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 5 hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om hyresgästinflytande vid ombyggnad även i
de fall bygglov inte krävs eller statliga lån inte utgår. I motionen
föreslås att det i sådana fall införs en primär förhandlingsplikt för
fastighetsägaren med hyresgäster i berörd fastighet. Även i motion
1988/89:Bo210 (s) yrkande 4 tas denna fråga upp och begärs förslag om
en ändring av hyresförhandlingslagen så att underhålls- och förbättringsåtgärder
omfattas av primär förhandlingsskyldighet för denna typ
av åtgärder.

Många av de förbättringsåtgärder som i dag vidtas i en bostadslägenhet
kräver inte bygglov och finansieras utan statliga ombyggnadslån. I
sådana fall är hyresgästinflytande begränsat om avtal om boendeinflytande
saknas. Genom det förslag som framförs i motionerna skulle
hyresgästerna ges möjlighet att påverka underhålls- och förbättringsarbeten
i dylika situationer. Inom bostadsdepartementet, som har uppmärksammats
på frågan, har olika lösningar diskuterats. Frågan kommer
enligt förslag till direktiv att behandlas vid den kommande
översynen av hyreslagstiftningen som tidigare omnämnts. För det fell
att resultatet av översynen kommer att dröja förutsätter utskottet att
den nu behandlade frågan övervägs särskilt. Genom utredningen kommer
vad i motionerna föreslagits att tillgodoses utan någon riksdagens
begäran. Med hänvisning härtill är det därför inte erforderligt med ett
tillkännagivande. Motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 5 och motion
1988/89:210 (s) yrkande 4 om primär förhandlingsskyldighet vid underhålls-
och förbättringsåtgärder avstyrks därför.

Enligt 8 kap. 33 § PBL upphör bygglov, rivningslov och marklov att
gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år efter beslutet och inte
avslutats inom fem år från dagen för beslutet. För ombyggnadsåtgärder
som inte fordrar bygglov saknas regler för inom vilken tid åtgärderna
skall vara genomförda. Denna fråga har tagits upp i motion
1988/89:Bo415 (c). I motionsyrkande 6 föreslås att reglerna för hyresgästernas
inflytande vid ombyggnad förstärks genom regler om genomförandetid.
Härigenom skulle enligt motionärerna reglerna få större
enhetlighet med de regler som gäller för tidsbegränsning av bygglov
och skulle förhindras att ombyggnadsåtgärder dras ut i tiden medan
lägenheterna förfaller.

1989/90: Bo U1

19

Utskottet finner i likhet med motionärerna att det kan finnas
anledning överväga regler om genomförandetid även vid sådan ombyggnad
som inte kräver bygglov eller finansieras med statliga lån.
Utskottet förutsätter dock att frågan kommer att övervägas under den
kommande översynen som enligt förslaget till direktiv bl.a. avses
beröra hyresgästinflytandet vid ändrings- och förbättringsåtgärder. Ett
riksdagens tillkännagivande kan därför undvaras. Utskottet avstyrker
motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 6.

I motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 9 begärs ett riksdagens tillkännagivande
om behov av lagstiftning för att stärka hyresgästernas inflytande
över beslut om installation m.m. av kabel-TV. Enligt motionärerna
är det särskilt viktigt att varje hyresgäst för sig har rätt att själv
avgöra huruvida vederbörande vill ta del av kabel-TV-utbudet.

Utskottet redogjorde ingående för gällande ordning i betänkande
BoU 1986/87:14 s. 23 ff. Utskottet ansåg att denna ordning gav ett
rimligt mått av inflytande över installation m.m. av kabel-TV och att
förhandlingsparterna på hyresmarknaden bör ges möjlighet att vidareutveckla
gemensamma ståndpunkter. Utskottet avstyrkte framlagda
motioner. I betänkande BoU 1987/88:13 s. 13 behandlades frågan på
nytt. Utskottet stod fast vid sin tidigare ståndpunkt och avstyrkte en
motion som tog upp frågan om avgift för kabel-TV.

En installation av kabel-TV skiljer sig rättsligt sett inte från installation
av andra gemensamma anordningar, t.ex. en centralantenn. Hyresgästerna
har således möjligheter att påverka beslutet genom sina organisationer.
Den enskilda hyresgästen har också möjlighet att få
hyresfrågor rörande kabel-TV prövade i hyresnämnd och bostadsdomstolen.
När det gäller frågan att kunna ge hyresgäster valfrihet att ta del
av programutbudet är detta fullt möjligt rent tekniskt. Bostadsministern
uttalade i ett frågesvar fredagen den 14 april 1989 att det är viktigt
att en hyresgäst som inte vill ta del av programutbud genom kabel-TV
skall ha möjlighet att slippa detta. Utskottet delar bostadsministerns
uppfattning. Denna uppfattning kommer också till uttryck i de rekommendationer
för installation och utnyttjande av kabel-TV som SABO
och Sveriges fastighetsägareförbund har kommit överens om med
Hyresgästernas riksförbund.

Utskottet anser inte att utvecklingen på kabel-TV-området ger anledning
till att utverka någon särskild lagstiftning för att stärka hyresgästinflytandet
vid anslutning till kabel-TV. De regler om boendeinflytande
och de rekommentationer från parterna på bostadsmarknaden som
finns bör kunna tillgodose ett hyresgästinflytande som får anses acceptabelt.
För dem som inte vill ta del av utbudet finns möjligheter att
anordna avskärmning. Utskottet avstyrker motion 1988/89:Bo415 (c)
yrkande 9.

1989/90: Bo U1

20

9 Andra upplåtelseformer

1989/90: Bo lil

I moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 3 föreslås
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar för att
möjliggöra införandet av "hyr-köp" av bostäder. Sådan form av boende
skulle enligt förslaget innebära att den som bebor lägenheten hyr den
till en början men har möjlighet att senare övergå till bostadsrätt,
varvid en viss del av hyran borde kunna tillgodoräknas som kontantinsats.
Nuvarande regler anges vara ett hinder för det föreslagna systemet.

Utskottet avstyrkte i betänkande BoU 1987/88:13 en motion med
motsvarande innehåll med motiveringen att parterna på hyresmarknaden
borde, i den mån det finns ett behov och en efterfrågan av ett
"hyr-köp"-system, kunna diskutera lösningar som går i samma riktning
som angetts i motionen. Utskottet anser inte heller nu att riksdagen
bör ta något initiativ i frågan. Moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 3 avstyrks.

I samma motion yrkande 8 föreslås att riksdagen hos regeringen
skall begära förslag om införande av ägarlägenheter i enlighet med
ägarlägenhetsutredningens betänkande SOU 1982:40 Ägarlägenheter.
Enligt motionärerna skulle härigenom många människors önskan om
en egen ägd bostad tillgodoses.

Utskottet har flera gånger tidigare, senast i betänkande BoU
1987/88:13, avstyrkt yrkanden om införande av ägarlägenheter. Utskottet
gör inte heller nu någon annan bedömning än att det inte finns
något behov av en sådan upplåtelseform. Moderata samlingspartiets
partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 8 avstyrks.

Enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt får regeringen försöksvis lämna ekonomiska föreningar tillstånd
att utan hinder av bestämmelserna i 79 § bostadsrättslagen driva
verksamhet som innebär att det med andelsrätt i föreningen följer en
rätt att hyra bostadslägenhet. Lagen gäller till utgången av år 1991.
Den infördes försöksvis för att den bl.a. skulle ge underlag för vilket
intresse som finns för boendeformen kooperativ hyresrätt.

I motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 7 begärs ett riksdagens tillkännagivande
om permanentning av den kooperativa hyresrätten. Enligt
motionen har den gett så goda erfarenheter att det inte finns anledning
att tillåta denna boendeform endast försöksvis.

Aven yrkanden om permanentning av den kooperativa hyresrätten har
avstyrkts av utskottet i nyss nämnda betänkande och avslagits av
riksdagen. Utskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande att
resultatet av försöksverksamheten, som pågår till den 31 december
1991, bör avvaktas och avstyrker motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 7.

21

10 Frågor om bostadsförsörjningen m.m.

I folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 12 och motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 6 begärs ett riksdagens tillkännagivande
om bostadsförmedlingarnas rätt att ta ut avgift för förmedling av
lägenheter.

Frågan om avgifter för bostadsförmedling har behandlats av utskottet
flera gånger tidigare. Utskottets uppfattning, liksom bostadsministerns,
har varit att bostadsförmedlingens verksamhet är av sådan natur att
den skall vara avgiftsfri. Utskottet står fest vid denna uppfattning och
avstyrker folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 12 och motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 6.

1 motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 16 föreslås att riksdagen beslutar
att avskaffa bostadsförsörjningslagen. Enligt motionärerna är den
bostadsplanering som kommunerna är skyldig att driva mycket kostnadskrävande
och överensstämmer sällan med människors önskemål
eller det byggande som sedan verkligen sker.

Kommunerna ansvarar i första hand för att bostadsbyggandet är av
en sådan omfattning att bostadsbehovet i kommunen kan tillgodoses.
För att kommunerna skall kunna uppfylla detta är den planering som
kommunerna har ålagts genom bostadsförsörjnings lagen en viktig och
nödvändig förutsättning. Utskottet kan därför inte tillmötesgå motionärerna
utan avstyrker motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 16 om upphävande
av bostadsförsörjningslagen.

1980 års bostadsanvisningslag ersattes fr.o.m. den 1 januari 1988
med en ny lag om kommunal bostadsanvisningsrätt. Lagen har kommit
till bl.a. på grund av den kritik som riktats mot möjligheten att
administrativt tillämpa den gamla lagen om bostadsanvisning. Den ger
rätt för en kommun att anvisa bostadssökande till bostadslägenhet som
upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt för annat ändamål än fritidsändamål.
Lagen bygger på att kommunerna skall försöka nå överenskommelser
med husägarna eller deras organisationer om anvisningsrätt.
Om inte det går eller om en husägare inte följer en överenskommelse,
ges kommunen möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om ett beslut
om anvisningsrätt beträffande lägenheterna i ett visst hus. Hyresnämnds
beslut får förenas med vite och innebär bl.a. förbud för
husägaren att upplåta lediga lägenheter, som omfattas av beslutet, till
någon annan än den som kommunen anvisar.

I partimotioner från moderata samlingspartiet, 1988/89:Bo405 yrkande
13, och folkpartiet, 1988/89:Bo409 yrkande 10, samt i motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 13 hemställs att lagen om kommunal
anvisningsrätt avskaffas. I motionerna sägs bl.a. att lagen riskerar att
hämma rörligheten på bostadsmarknaden.

Utskottet har vid behandlingen av lagförslaget i sitt betänkande BoU
1987/88:4 uttalat att en väl fungerande bostadsförmedling måste bedömas
vara ett av de viktigaste instrumenten för att öka möjligheterna till
lägen hetsbyten och omflyttningar, utan att viktiga bostadssociala mål
eftersätts och resurssvaga grupper lämnas utan bistånd på bostadsmark -

1989/90:BoUl

22

naden. Lagens syfte är således att främja ett viktigt allmänt intresse.
Detta Sr emellertid vika om fastighetsägaren har särskilda behov att
förfoga över lägenheterna. Utskottet gör samma bedömning nu och
avstyrker därför partimotionerna från moderata samlingspartiet och
folkpartiet, 1988/89:Bo405 yrkande 13 och 1988/89:Bo409 yrkande 10,
samt motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 13 om upphävande av lagen
om kommunal bostadsanvisningsrätt.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo228 yrkande
8 föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om kommunal
anvisningsskyldighet. Enligt motionen är den viktigaste insatsen för de
bostadslösa att en stark kommunal bostadsförmedling tar hand om alla
tomma och lediga lägenheter. Det görs gällande att lagen är helt
otillräcklig, att de frivilliga överenskommelserna inte följs och att
flertalet kommuner inte har någon ordnad bostadsförmedling.

När lagförslaget behandlades i utskottet väcktes motioner om upplåtelsetvång
och generell förmedlingsrätt samt viss skärpning av anvisningsrätten.
Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till bl.a.
lagtekniska problem och uttalade också att det inte fanns några önskemål
från utskottets sida om skärpning av lagen.

Införande av en obligatorisk bostadsförmedling skulle innebära en
inskränkning i kommunernas självbestämmanderätt. Utskottet anser
inte att det nu finns anledning att ändra gällande ordning och införa
en kommunal bostadsanvisningsskyldighet. Utskottet avstyrker därför
vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo228 yrkande 8.

I motion 1988/89:Bo407 (s) begärs en utvärdering av tillämpningen
av lagen om kommunal anvisningsrätt i landets kommuner.

Enligt vad utskottet har erfarit avser bostadsdepartementet att i
samarbete med Kommunförbundet göra en uppföljning av kommunernas
tillämpning av lagen. Under maj 1989 skickades ett frågeformulär
angående dess tillämpning till kommunerna. Utskottet anser därför att
ett riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av lagen om kommunal
bostadsanvisningsrätt kan avvaktas. Utskottet avstyrker motion
1988/89:Bo407 (s).

11 Lokalhyreslagstiftningen

Vissa ändringar i lokalhyreslagstiftningen trädde i kraft den 1 januari
1989. Ändringarna syftar till att förbättra lokalhyresgästernas ställning
och göra dem mera jämställda med hyresvärden vid förhandling och
medling i samband med att ett hyresavtal sägs upp. Ändringarna berör
frågan om skäligt hyreskrav, förfarandet vid tvister, ersättningreglerna,
indexklausuler, frågan om ändrad användning och andrahandsuthyrning.
Utskottet tillstyrkte i betänkande BoU 1987/88:21 förslaget, dock
föreslogs vissa ändringar beträffande bl.a. ersättningsreglerna. Riksdagen
biföll utskottets förslag.

1989/90: Bo U1

23

I motion 1988/89:Bo414 (c) förs fram förslag om ändringar i lokalhyreslagstiftningen
i syfte att ytterligare stärka lokalhyresgästers ställning.
I yrkande 1 föreslås att 12 kap. 57 a § första stycket jordabalken
ändras så att ett hyreskrav skall anses oskäligt om det påtagligt överstiger
hyresläget på orten för jämförliga lokaler. Enligt motionen skall ett
överskridande av hyreskravet med 10 % eller mera anses vara påtagligt.
Motionärerna anser också att den genomsnittliga hyran i jämförelsematerialet
skall anses som hyresläget om enhetlig hyresnivå inte kan
konstateras vid jämförelseprövning och att samma vikt skall tillmätas
nyligen omförhandlade avtal och avtal yngre än fem år. I motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 17 såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen
upphäver bl.a. nu aktuell ändring om skäligt hyreskrav.

Frågan behandlades av utskottet i ovannämnda betänkande. Innehållet
i centerpartiets motion överensstämmer med kommitténs förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringsförslaget som innebär att krävd hyra inte
skall anses som skälig om den överstiger den hyra lokalen vid hyrestidens
utgång kan antas betinga på öppna marknaden (marknadshyra).
När marknadshyran bestäms skall främst beaktas hyran för närmast
jämförliga lokaler på orten. Utskottet anförde bl.a. att förslaget fick
anses väl tillgodose rimliga anspråk på ett förbättrat skydd för lokalhyresgäster.
Utskottet ansåg också att förslaget var en rimlig avvägning
mellan de krav parterna kan ställa samt kan ge större följsamhet till
den faktiska hyresutvecklingen än kommitténs förslag. Utskottet anser
inte att det nu, efter den korta tid som lagändringarna varit i kraft,
finns anledning att göra annan bedömning. Utskottet förutsätter dock
att regeringen följer utvecklingen i denna fråga och vid behov tar
initiativ till lagändring. Motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 1 och
motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 17 såvitt nu är i fråga om skäligt
hyreskrav vid lokalhyra avstyrks.

1 motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 2 begärs en ändring av bestämmelserna
i hyreslagen som rör skyldigheten att hänskjuta tvist till
hyresnämnd. Enligt nuvarande ordning skall hyresgästen, om hyresvärden
sagt upp avtalet och hyresgästen inte går med på att flytta utan att
få ersättning, hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom viss tid för
medling (12 kap. 58 § jordabalken). Enligt motionärerna bör denna
bestämmelse ändras så att hyresvärden skall ha skyldighet att hänskjuta
tvist till hyresnämnd i stället för hyresgästen. Som skäl anförs att
hyresvärd ofta får anses vara mera förtrogen med de avtal och regler
som gäller på hyresmarknaden.

Förslaget i motionen, som också framfördes i samband med de
senaste ändringarna i lokalhyreslagstiftningen, överensstämmer med
lokalhyreskommitténs förslag. Utskottet uttalade att de eventuella olägenheter
som den gällande ordningen givit upphov till bör kunna
bemästras genom ökad information bl.a. genom hyresgästernas intresseorganisationer.
Utskottet hänvisade också till att uppsägningshandlingen
skall innehålla underrättelse om vad hyresgästen har att iaktta.
Motionen avstyrktes.

1989/90: BoUl

24

Utskottet, som nu inte finner anledning att göra annan bedömning,
avstyrker motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 2 beträffande skyldigheten
att hänskjuta tvist till hyresnämnd.

I motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen ändrar
reglerna om medlingsförfarandet så att hyresnämnden på begäran av
part skall avge yttrande om hyresvärdens ersättningsskyldighet. 1 dag
gäller enligt 12 a § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
att hyresnämnden vid medling enligt 12 kap. 58 § eller 58 a
§ jordabalken skall yttra sig om marknadshyran för lokalen. Enligt
motionen ger nuvarande förfarande inte tillfredsställande vägledning
till parterna, särskilt inte i det fall tvisten avser skäligheten av ett
hyreskrav.

Även denna fråga var föremål för behandling i utskottet i samband
med de senaste ändringarna. Syftet med bestämmelsen är bl.a. att
yttrandet skall tvinga fram en bättre utredning och ge parterna ledning
vid deras bedömning av vilka medgivanden som bör göras för att få
hyresförhållandet förlängt. Förslaget i motionen överensstämmer med
lolkalhyreskommitténs förslag. I likhet med flera kritiska remissinstanser
ansåg departementschefen att ett yttrande om lokalens marknadshyra
i sig utgör en bättre vägledning för parterna än ett yttrande om
hyresvärdens ersättningsskyldighet.

Utskottet ansåg att gällande ordning tillsammans med en förstärkt
preklusionsregel bör tillgodose parternas berättigade krav på en effektiv
medling och vägledning. Utskottet har inte funnit anledning att
ändra uppfattning. Motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 3 om medlingsförfarandet
vid förlångningsvägran avstyrks.

Slutligen yrkas i motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 4 att 12 kap. 58
b § jordabalken ändras så att hyresgästen alltid skall ha rätt till en
ersättning som motsvarar minst en årshyra för lokalen, om hyresförhållandet
upphör på grund av en obefogad uppsägning.

Om hyresgästen har rätt till ersättning skall hyresvärden enligt
nuvarande regler alltid betala ersättning med ett belopp som motsvarar
en årshyra för lokalen, dock högst ett belopp som vid hyrestidens
utgång motsvarar fyra basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Bestämmelsen fick detta innehåll i samband med
utskottsbehandlingen av de senaste ändringarna i lokalhyreslagstiftningen.
Utskottet uttalade med anledning av motioner med yrkanden
om en minimiersättning motsvarande en årshyra att rätt till en sådan
minimiersättning skulle föra för långt. Utskottet förordade emellertid
att det i propositionen framlagda förslaget om en minimiersättning
motsvarande två basbelopp skulle fördubblas. Riksdagen biföll förslaget.
Ingenting har framkommit som gör att utskottet har anledning att
ändra sitt ställningstagande om ersättningsreglerna vid obefogad uppsägning.
Utskottet avstyrker därför motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 4.

1989/90: Bo U1

25

I motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 17 såvitt nu är i fråga hemställs
att riksdagen upphäver de ändringar i hyreslagen som rör lokaler
och frågorna indexklausuler, lokalägarens rätt att motsätta sig ändrad
användning samt andrahandsuthyrning.

Utskottet har behandlat de i motionen angivna frågorna i betänkande
BoU 1987/88:21. Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande
i de i motionen aktuella frågorna avstyrks motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 17 såvitt nu är i fråga om upphävande av
vissa ändringar i lokalhyreslagstiftningen.

12 Övriga frågor

I motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 18 begärs ett riksdagens tillkännagivande
om en skyndsam översyn av regelsystem och fostighetsrättsliga
frågor i syfte att anpassa dessa till det som gäller och förväntas gälla
inom EG.

En omfattande organisation för integrationsfrågor finns inom regeringskansliet.
En rad lednings- och arbetsgrupper har satts upp i vilka
ingår regeringsledamöter och tjänstemän i förvaltningen. De kompletteras
av sakkunniga från näringsliv, fackförbund och andra intresseorganisationer.
Organisationen täcker alla de områden som omfattas av
den inre marknaden. Alla departement utom försvarsdepartementet
deltar i integrationsarbetet. Ett tjugotal arbetsgrupper har upprättats
omfattande alla de områden som berörs av integrationsarbetet. Inom
bostadsdepartementet pågår sådant arbete i fråga om byggprodukter.

Utskottet förutsätter att den pågående integrationsprocessen och det
översynsarbete som inletts såvitt avser bl.a. byggprodukter också kommer
att avse andra frågor som berör den svenska bostadsmarknaden.
Utskottet vill dock erinra om sitt tidigare ställningstagande i yttrandet
1988/89:BoU2y enligt vilket utskottet uttalade att de bostadssociala
målen inte får överges och att strävanden att nå dessa mål bör prägla
bostadspolitiken. Något riksdagens tillkännagivande om översyn av
regelsystem m.m. för EG-anpassning synes inte erforderligt. Utskottet
avstyrker motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 18.

I motion 1988/89:Bo548 (mp) yrkande 2 hemställs att riksdagen
beslutar att införa skyldighet att redovisa radonhalt inomhus vid försäljning
av bostadshus.

Utskottet avstyrker motion 1988/89:Bo548 (mp) yrkande 2 om redovisning
av radonhalt vid försäljning av bostadshus med hänvisning till
gällande regler och fast praxis om bl.a. köparens undersökningsplikt
vid köp av fast egendom.

1989/90:BoUl

26

Hemställan

1989/90: Bo U1

Utskottet hemställer

1. beträffande bildande av bostadsfastigheter på landsbygden

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo401 och
1988/89:Bo406,

2. beträffande kallelseförfarandet vid lantmäteriförrättningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo404,

3. beträffande översyn av ersättningsreglerna i fastighetsbildningslagen att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo410,

4. beträffande benämning av vissa geografiska områden
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo536,

5. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo405 yrkande 15,

6. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo409 yrkande 9,

7. beträffande undantag från tillståndsplikt för bostadsrättsorganisationer att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 10,
1988/89:Bo405 yrkande 4, 1988/89:Bo409 yrkande 3 och
1988/89:Bo417 yrkande 12, det första och det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga,

8. beträffande riksorganisation i bostadsrättslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkandena 9 och

10, 1988/89:Bo409 yrkande 4 och 1988/89:Bo417 yrkande 12, det
andra och det fjärde yrkandet såvitt nu är i fråga,

9. beträffande förvärvarens utredningsskyldighet
i tillståndslagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 12 såvitt nu
är i fråga,

10. beträffande utvärdering av tillståndslagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 14,

11. beträffande ombildningslagen och allmännyttiga bostadsföretag att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 10 såvitt
nu är i fråga, 1988/89:Bo405 yrkande 6 b och 1988/89:Bo409
yrkande 7,

12. beträffande antalet lägenheter i ombildningslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 10 såvitt
nu är i fråga och 1988/89:Bo405 yrkande 6 a,

13. beträffande enkel majoritet vid ombildning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 10 såvitt
nu är i fråga och 1988/89:Bo417 yrkande 2,

14. beträffande omvandling av bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo409 yrkande 8,

27

15. beträffande ökade möjligheter att bo i bostadsrätt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo409 yrkande 2,

16. beträffande förbud mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo228 yrkande 9,

17. beträffande hembudsskyldighet i bostadsrättslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo405 yrkande 5 och
1988/89:Bo409 yrkande 5,

18. beträffande ersättning för boendeinflytande och fritidsverksamhet
samt förhandlingsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo409 yrkande 17 och
1988/89:Bo417 yrkande 7 såvitt nu är i fråga,

19. beträffande ändringar i bruksvärdesystemet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo278 yrkande 1,
1988/89:Bo405 yrkande 1 och 1988/89:Bo409 yrkande 19,

20. beträffande hyran vid andrahandsuthyrning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 1,

21. beträffande kontinuerlig uppvärmning av bostäder
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo403,

22. beträffande hyresgästinflytande över reparationer i egen lägenhet att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo409 yrkande 16 och
1988/89:Bo417 yrkande 8,

23. beträffande byle mellan egnahem!bostadsrätt och hyresrätt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo413,

24. beträffande övernattnings lägenheter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo228 yrkande 7,

25. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo415 yrkande 1,

26. beträffande hyresgästinflytande i de allmännyttiga bostadsföretagens
styrelser

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo416,

27. beträffande utövande av hyresgästinflytande enligt bostadssaneringslagen att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo409 yrkande 22 och
1988/89:Bo415 yrkande 3,

28. beträffande förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo405 yrkande 2,
1988/89:Bo409 yrkande 18, 1988/89:Bo415 yrkande 4 och
1988/89:Bo417 yrkande 7 såvitt nu är i fråga,

29. beträffande primär förhandlingsskyldighet vid underhållsoch
förbättringsåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo210 yrkande 4 och
1988/89:Bo415 yrkande 5,

30. beträffande genomförandetid vid ombyggnad

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo415 yrkande 6,

1989/90: BoUl

28

31. beträffande hyresgästinflytandet vid anslutning till kabel-TV
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo415 yrkande 9,

32. beträffande "hyr-köp-system"

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo405 yrkande 3,

33. beträffande införande av ägarlägenheter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo405 yrkande 8,

34. beträffande permanentning av den kooperativa hyresrätten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo415 yrkande 7,

35. beträffande avgifter för bostadsförmedling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo409 yrkande 12 och
1988/89:Bo4l7 yrkande 6,

36. beträffande upphävande av bostadsförsörjningslagen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 16,

37. beträffande kommunal bostadsanvisningsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo405 yrkande 13,
1988/89:Bo409 yrkande 10 och 1988/89:Bo417 yrkande 13,

38. beträffande kommunal bostadsanvisningsskyldighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo228 yrkande 8,

39. beträffande utvärdering av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo407,

40. beträffande skäligt hyreskrav vid lokalhyra

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo414 yrkande 1 och
1988/89:Bo417 yrkande 17 såvitt nu är i fråga,

41. beträffande skyldigheten att hänskjuta tvist till hyresnämnd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo414 yrkande 2,

42. beträffande medlingsförfarandet vid förlängningsvägran
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo414 yrkande 3,

43. beträffande ersättningsreglerna vid obefogad uppsägning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo414 yrkande 4,

44. beträffande upphävande av vissa ändringar i lokalhyreslagstiftningen att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 17 såvitt nu
är i fråga,

45. beträffande översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 18,

46. beträffande redovisning av radonhalt inomhus vid försäljning
av bostadshus

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo548 yrkande 2.

Stockholm den 7 september 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

1989/90: BoUl

29

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Hans Göran Franck (s), Nils
Nordh (s), Rune Evensson (s), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp),
Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk), Krister Skånberg (mp),
Britta Sundin (s), Ulla Berg (s), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson
(fp).

Reservationer

1. Upphävande av förköpslagen (mom. 5)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 8 börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "15 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den av moderata samlingspartiet flera
gånger framförda uppfattningen att förköpslagen bör avskaffas. Kommunerna,
som har en stark ställning gentemot de enskilda fastighetsägarna,
har andra möjligheter att genomfora sina markpolitiska ambitioner,
t.ex. genom expropriation. Utskottet föreslår därför riksdagen
att med anledning av moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna att
åtgärder bör vidtas för att upphäva lagen och hänvisningar till den i
andra författningar. Ett lagförslag bör föreläggas riksdagen i så god tid
att förköpslagen kan upphävas senast den 1 juli 1990.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande upphävande av förköpslagen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo405 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Översyn av förköpslagen (mom. 6, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Även ett" och slutar
med "9 avstyrks" bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets ovan redovisade uppfattning att förköpslagen
bör upphävas skall givetvis ingen översyn av lagen nu göras.
Utskottet avstyrker folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 9.

1989/90:BoUl

30

3. Översyn av förköpslagen (mom. 6)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 8 börjar med "Även
ett" och slutar med "9 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Kommunernas behov av mark är inte längre så stort som tidigare
men deras möjligheter att förköpa mark har ändå vidgats. En samlad
översyn bör nu göras för att undersöka i vilken utsträckning förköpslagen
behövs. Detta bör riksdagen med bifall till folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo409 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Undantag från tillståndsplikt för
bostadsrättsorganisationer (morn. 7)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
har" och på s. 9 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den flera gånger tidigare i olika sammanhang
från moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets
sida framförda grunduppfattningen att SBC och bostadsrättsföreningar
som tillhör centralorganisationen inte bör diskrimineras i lagstiftningen.
Senast motiverades denna uppfattning utförligt i reservation 5 till
utskottets betänkande BoU 1986/87:13. Riksdagen bör nu med anledning
av moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande

4, folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 3 och motionerna
1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 samt 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10, de
två senare yrkandena såvitt nu är i fråga, anta det förslag till lag om
ändring av tillståndslagen som utskottet fogar till betänkandet.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande undantag från tillståndsplikt för bostadsrättsorganisationer att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande
10, 1988/89:Bo405 yrkande 4, 1988/89:Bo409 yrkande 3
och 1988/89:Bo417 yrkande 12, det första och det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, antar vid betänkandet som bilaga 1
fogat förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m. såvitt avser 2 §,

1989/90: BoU 1

31

5. Riksorganisation i bostadsrättslagen (mom. 8) 1989/90:BoU1

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "i bostadsrättslagen1' bort ha följande
lydelse:

Det finns ingen anledning att i lagstiftningen göra någon skillnad
mellan olika bostadsrättsorganisationer. Alla bostadsrättsföreningar,
oavsett om de står utanför HSB och Riksbyggen eller inte, kan
förväntas tillvarata sina medlemmars intresse på ett ansvarsfullt sätt
och bör ges samma förutsättningar att verka. Diskrimineringen av SBC
måste upphöra. Utskottet föreslår därför riksdagen med anledning av
folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 4 och motionerna
1988/89:Bo417 (m) yrkande 12 såvitt nu är i fråga samt 1988/89:Bo247
(c) yrkandena 9 och 10, det senaste såvitt nu är i fråga, att anta det
lagförslag som utskottet upprättat.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande riksorganisation i bostadsrättslagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkandena
9 och 10, 1988/89:Bo409 yrkande 4 och 1988/89:Bo417
yrkande 12, det andra och det fjärde yrkandet såvitt nu är i fråga
antar vid betänkandet som bilaga 2 fogat förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1971:479) såvitt avser 60 a § sjätte
stycket,

6. Förvärvarens utredningsskyldighet i tillståndslagen
(mom. 9)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
gör" och slutar med "i tillståndslagen" bort ha följande lydelse:

Tillståndslagen har till syfte att förebygga spekulation i hyresfastigheter
och att hindra att hyresfastigheter förvärvas av personer som anses
olämpliga att äga fastigheter. Motivet för dessa regler är att olämpliga
förfaranden kunnat konstateras i vissa fall. Olagliga eller uppenbart
olämpliga förfaranden bör självfallet motverkas.

Den helt övervägande delen av fastighetsägarna, såväl de privata som
allmännyttiga, uppfyller emellertid sina lag- och avtalsenliga skyldigheter.

Det krav som ställs på förvärvaren att visa sin hederlighet och
duglighet är överflödigt då lagen i sin tidigare lydelse enligt utskottets
mening har en sådan utformning att den kan förhindra att olämpliga
förvärvare uppträder på bostadsmarknaden. Utredningsskyldigheten
bör därför avskaffas.

32

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1988/89:Bo417 (m) 1989/90:BoUl

yrkande 12 såvitt nu är i fråga och förordar att riksdagen upphäver
den ändring som år 1983 infördes i 4 § tillståndslagen.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande förvärvarens utredningsskyldighet i
tillståndslagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande
12 såvitt nu är i fråga beslutar att 4 § tillståndslagen skall ha den
lydelse som enligt bilaga 1 till detta betänkande betecknats som
reservanternas förslag,

7. Utvärdering av tillståndslagen (mom. 10)

Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Krister Skånberg (mp) och
Birgitta Rydle (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "14 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan ifrågasättas om tillståndslagen efter
de ändringar som skett under årens lopp alltjämt är effektiv. En
utvärdering bör därför ske.

Riksdagen bör med bifall till motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 14
hemställa att regeringen låter utvärdera lagen och därefter redovisar
sin syn på lagens innehåll m.m. till riksdagen.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande en utvärdering av tillståndslagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande
14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Ombildningslagen och allmännyttiga bostadsföretag
(mom. 11)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet, som" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Ett led i den strävan till avreglering som enligt utskottets uppfattning
bör styra bostadspolitiken är att de hyresgäster som är intresserade
av att själva ta ett ökat ansvar för sitt boende genom att gå över till
bostadsrättsformen bör fa göra detta utan byråkratiska hinder. Detta
gäller även hyresgäster i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Ombildningslagen
bör därför göras tillämplig även på detta bestånd. Utskottet

33

3 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 1

föreslår riksdagen att med anledning av motion 1988/89:Bo247 (c)
yrkande 10 såvitt nu är i fråga, moderata samlingspartiets partimotion
!988/89:Bo405 yrkande 6 b och folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 7 anta ett av utskottet upprättat förslag till
lagändring.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande ombildningslagen och allmännyttiga bostadsföretag att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande
10 såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo405 yrkande 6 b och
1988/89:Bo409 yrkande 7 antar vid betänkandet som bilaga 3
fogat förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt såvitt gäller 2 §
första stycket första meningen i nuvarande lydelse,

9. Antalet lägenheter i ombildningslagen (mom. 12)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet har" och på s. 11 slutar med "yrkande 6 a" bort ha följande
lydelse:

För att ytterligare öka möjligheterna till ombildning till bostadsrätt
bör kravet i ombildningslagen på att fastigheten skall innehålla minst
fem lägenheter sänkas till minst tre lägenheter. Riksdagen bör enligt
utskottets mening anta det lagförslag som utskottet upprättat med
anledning av motion 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga
och moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 6 a.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande antalet lägenheter i ombildningslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande
10 såvitt nu är i fråga och 1988/89:Bo405 yrkande 6 a
antar vid betänkandet som bilaga 3 fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt såvitt avser 2 § första stycket andra
meningen i nuvarande lydelse,

1989/90: Bo U1

34

10. Enkel majoritet vid ombildning (mom. 13) !989/90:BoUl

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet avstyrkte" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Ett ytterligare inslag i strävandena att underlätta ombildning till
bostadsrätt som utskottet ställer sig bakom är att sänka kravet på den
majoritet som fordras för intresseanmälan och beslut om förvärv enligt
ombildningslagen. Det är enligt utskottets mening fullt tillräckligt med
enkel majoritet i dessa sammanhang. Utskottet föreslår därför riksdagen
att med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 (c) yrkande 10
såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 2 anta det
lagförslag som utskottet upprättat.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande enkel majoritet vid ombildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande
10 såvitt nu är i fråga och 1988/89:Bo417 yrkande 2 antar
vid betänkandet som bilaga 2 fogat förslag till lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479) såvitt avser 60 a § första stycket och
som bilaga 3 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1982:352)
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt såvitt
avser 3 §,

11. Ökade möjligheter att bo i bostadsrätt (mom. 15)

Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Birgitta Rydle
(m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Kommunerna ansvarar" och på s. 12 slutar med "i bostadsrätt" bort
ha följande lydelse:

Upplåtelseformen bostadsrätt har stora fördelar, och många människor
vill bo i en egen ägd lägenhet. Därför bör ökade möjligheter
skapas för dem som önskar äga sin bostad. Det bör bli lättare att
ombilda hyreshus till bostadsrättsföreningar. En omfattande satsning
på bostadsrätter skulle bidra till att lösa en rad bostadspolitiska problem,
bl.a. de snabbt stigande bostadsrättspriserna i vissa områden, de
ökade förvaltningskostnaderna och behovet av ett ökat boendeinflytande.

Utskottet, som tillstyrker folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409
yrkande 2, förordar att regeringen bör förelägga riksdagen förslag som
innebär en ökad satsning på bostadsrätter. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

35

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande ökade möjligheter att bo i bostadsrätt

att riksdagen med anledning av folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Förbud mot omvandling av hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 16, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Såsom nyss" och
slutar med "till bostadsrätt" bort ha följande lydelse:

Bostadspolitiken skall syfta till att ge människorna största möjliga
valfrihet när det gäller val av bostad. För många, som vill bo i
bostadsrätt, är det en bra lösning att förvärva huset de bor i och
ombilda det till bostadsrätt. Möjligheten att förverkliga sina önskemål
på detta sätt bör inte fråntas dem. Utskottet avstyrker vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1988/89:Bo228 yrkande 9.

13. Förbud mot omvandling av hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 16)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Såsom
nyss" och slutar med "till bostadsrätt" bort ha följande lydelse:

Med nuvarande prisutveckling på bostadsrätter är en fortsatt omvandling
av hyresrätt till bostadsrätt oacceptabel. I princip varje hyresrättslägenhet
som ombildas försvinner från den allmänna bostadsmarknaden.
Denna utveckling kan hejdas om hembudsskyldighet införs på
bostadsrätter. I avvaktan på en sådan lagstiftning bör förbud mot
omvandling införas. Utskottet tillstyrker vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1988/89:Bo228 yrkande 9 och föreslår att regeringen
bör förelägga riksdagen ett förslag om detta. Vad nu sagts bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande förbud mot omvandling av hyresrätt till bostadsrätt att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo228 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:BoUl

36

14. Hembudsskyldighet i bostadsrättslagen (mom. 17) !989/90:BoUi

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Reglerna infördes" och slutar med "resp. folkpartiet" bort ha följande
lydelse:

En grundläggande princip i bostadsrättslagen måste vara att ägaren
av en bostadsrättslägenhet skall kunna överlåta den till vem han vill
och till det pris som överenskommits. Genom nuvarande ordning
skapas två sorters bostadsrätter; en med hembudsskyldighet och priskontroll
och en utan. Detta medför att priserna på de bostadsrätter
som inte omfattas av priskontroll pressas upp ytterligare.

Utskottet finner att systemet med hembudsskyldighet på bostadsrättsmarknaden
inte längre bör bibehållas. De regler om hembud som
infördes år 1985 i bostadsrättslagen bör därför upphävas enligt det
förslag till lagändring som utskottet upprättat med anledning av partimotionerna
1988/89:Bo405 yrkande 5 från moderata samlingspartiet
och 1988/89:Bo409 yrkande 5 från folkpartiet.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande hembudsskyldighet i bostadsrättslagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo405 yrkande
5 och 1988/89:Bo409 yrkande 5 antar vid betänkandet
som bilaga 2 fogat förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479) såvitt avser 11 a och 14 §§,

15. Ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet
samt förhandlingsersättning (mom. 18)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet avstyrkte" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det inte rimligt att alla hyresgäster oavsett organisationstillhörighet
och egna önskemål skall över hyran betala inte bara
förhandlingsersättning utan även helt andra ersättningar till en organisation
som de valt att stå utanför. Det nuvarande regelsystemet bör ses
över och en mer rimlig ordning, som tar hänsyn till den enskilda
hyresgästens synpunkter, måste skapas. Riksdagen bör med anledning
av folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 17 och motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 7 såvitt nu är i fråga som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

37

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet
samt förhandlingsersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo409 yrkande
17 och 1988/89:Bo417 yrkande 7 såvitt nu är i fråga som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Ändringar i bruksvärdesystemet (mom. 19)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Tillämpningen av bruksvärdesystemet har lett till att en liten lägenhet
i utkanten av en tätort kan ha en högre hyra än en större, mera
centralt belägen lägenhet. En sådan orättvis hyressättning beror på att
tillräckligt stor hänsyn inte tagits till läget. Så har emellertid skett
— efter överenskommelse med hyresgästföreningarna och de allmännyttiga
bostadsföretagen — i bl.a. Västerås och Linköping. Det är
angeläget att hyresnivåerna på andra orter också justeras med hänsyn
till lägenheternas läge så att systemet tillämpas lika i kommunerna.
Bruksvärdesystemet bör reformeras så att det bl.a. framgår klarare vad
som menas med bruksvärde. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1988/89:Bo278 (m) yrkande 1, moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 1 och folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 19 ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande ändringar i bruksvärdesystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo278 yrkande
1, 1988/89:Bo405 yrkande 1 och 1988/89:Bo409 yrkande
19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. Hyran vid andrahandsuthyrning (mom. 20)

Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Birgitta Rydle
(m) och Siw Persson (fp) anser

1989/90: Bo U1

38

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "För
att" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste utbudet på bostäder öka. För att
detta skall ske krävs en mängd åtgärder. En åtgärd, som med största
sannolikhet skulle öka tillgången på bostäder för framför allt ungdomar,
är att hyreslagens regler om hyran vid andrahandsuthyrning
avskaffas. Dessa är för övrigt orimliga i flera avseenden. Att frivilliga
överenskommelser mellan två parter kan rivas upp av hyresnämnd är
inte rimligt. Inte heller är det rimligt att de egna boendekostnaderna
inte kan kompenseras fullt ut vid andrahandsuthyrning. Utskottet
anser därför att reglerna bör avskaffas.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 1 och föreslår riksdagen att upphäva de
regler om hyran vid andrahandsuthyrning enligt de förslag till lagändringar
som utskottet upprättat med anledning av motionen.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande hyran vid andrahandsuthyrning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande

1 antar vid betänkandet som bilaga 4 fogade förslag till lag om
ändring i 12 kap. jordabalken såvitt avser 55 b, 65 a, 66, 67, 70
och 73 §§ och lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder såvitt avser 4 och 32 §§,

18. Hyresgästinflytande över reparationer i egen
lägenhet (mom. 22)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "egen lägenhet" bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att regeln om att en lägenhet skall vara i fullt
brukbart skick när den tillträds bör vara tillräcklig för att garantera en
rimlig lägenhetsstandard. Vid det fortsatta nyttjandet av lägenheten bör
hyresgästen själv få bedöma vilken underhållsstandard han vill ha och
vilken hyresnedsättning han eventuellt kan fa av hyresvärden genom
att själv utföra enklare underhåll. Utskottet tillstyrker alltså folkpartiets
partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 16 och motion 1988/89:Bo417
(m) yrkande 8.

1989/90: Bo U1

39

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande hyresgästinflytande över reparationer i egen lägenhet att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo409 yrkande
16 och 1988/89:Bo417 yrkande 8 antar vid betänkandet
som bilaga 4 fogat förslag till lag om ändring i 12 kap. jordabalken
såvitt avser 15 §,

19. Byte mellan egnahem/bostadsrätt och hyresrätt
(mom. 23, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser"
och slutar med " 1988/89:Bo413 (s)" bort ha följande lydelse:

Handel med hyresrätter är inte tillåten i dag och bör inte heller vara
det. Att viss handel likväl förekommer utgör inte tillräckligt starkt skäl
för att inskränka människors grundläggande och självklara rätt att byta
bostad. Rätten att byta bostad är så självklar, och har ett så stort värde
för både den enskilde och samhället i stort, att förslag om inskränkningar
inte kan accepteras. Utskottet avstyrker därmed motion
1988/89:Bo413 (s).

20. Övernattningslägenheter (mom. 24, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet finner"
och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Förslaget som förs fram i motionen och det förslag om övernattningslägenheter
som arbetats fram inom regeringskansliet för att lösa
bostadsbristen leder till ytterligare förmedlingstvång och innebär att
äganderätten inskränks. Andra lösningar måste väljas. En framkomlig
väg är att genom avreglering skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande
och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Utskottet avstyrker
motion 1988/89:Bo228 (vpk) yrkande 7.

1989/90: BoUl

40

21. De allmännyttiga bostadsföretagens roll för
hyresgästinflytandet (mom. 25, motiveringen)

Kuut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet delar"
och slutar med "för hyresgästinflytandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det vore till fördel för hyresgästerna
i det allmänna beståndet att kunna övergå till bostadsrätt. När det
gäller inflytandet för de boende anser utskottet att detta är en fråga
som måste regleras mellan berörda hyresgäster och resp. fastighetsägare.
Utskottet ställer sig avvisande till att riksdagen genom beslut skulle
tvinga alla boende att acceptera en viss form eller modell liksom till
att göra åtskillnad mellan boende i s.k. allmännyttiga bostadsföretags
bestånd och andra hyresgäster.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande
1 om de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet.

22. De allmännyttiga bostadsföretagens roll för
hyresgästinflytandet (mom. 25)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "för hyresgästinflytandet" bort ha
följande lydelse:

Den svenska allmännyttan är unik på flera sätt. Inte minst gäller det
utvecklingen av boendeinflytandet. Genom sin uppbyggnad och omfattning
har de allmännyttiga bostadsföretagen stora möjligheter att bli
ledande för hyresgästinflytandet i landet. Det är därför viktigt att skapa
sådana förutsättningar att allmännyttan kan fortsätta att utvecklas. Det
kan ske genom att allmännyttiga bostadsföretag i likhet med andra
fastighetsägare ges ökade möjligheter att avyttra fastigheter för att fa
loss kapital till förnyelse och att hyresgäster som så önskar får rätt att
förvärva de fastigheter de bor i. Riksdagen bör med anledning av
motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 1 hos regeringen begära förslag till
sådana ändringar.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll för hyresgästinflytandet att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo415 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: Bo U1

41

23. Hyresgästinflytande i de allmännyttiga
bostadsföretagens styrelser (mom. 26, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Med hänvisning"
och slutar med "bostadsföretagens styrelser" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets principiella inställning att formen för
boendeinflytande är en angelägenhet för hyresgäster och hyresvärd att
själva besluta om avstyrks motion 1988/89:Bo416 (s).

24. Hyresgästinflytande i de allmännyttiga
bostadsföretagens styrelser (mom. 26)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "bostadsföretagens styrelser" bort ha följande
lydelse:

Ett bra sätt att förbättra hyresgästernas insyn och inflytande är att
låta representanter för de boende ingå i de allmännyttiga bostadsföretagens
styrelser. Det borde inte vara märkvärdigare än att representanter
för de anställda numera regelmässigt ingår i styrelser — med bibehållna
partsroller. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att vidta
nödvändiga åtgärder för genomförande av ett hyresgästinflytande i
enlighet med vad som framförs i motion 1988/89:Bo416 (s).

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande hyresgästinflytande i de allmännyttiga bostadsföretagens
styrelser

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo416 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Utövande av hyresgästinflytande enligt
bostadssaneringslagen (morn. 27)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "enligt bostadssaneringslagen" bort ha
följande lydelse:

Boendeinflytandet vid ombyggnad enligt bostadssaneringslagen utövas
av hyresgästförening. Detta innebär att det inte alltid är hyresgästerna
själva i berörd fastighet som får utöva inflytandet. Även om
hyresgäströrelsen arbetar för ett vidgat hyresgästinflytande bör det i
lagstiftningen vara ett direktinflytande. Lagens regler bör därför ändras

1989/90: Bo U1

42

så att de enskilda hyresgästerna eller en majoritet av dem i varje
fastighet kan utöva inflytande i frågor som direkt berör dem. Detta bör
riksdagen med anledning av fokpartiets partimotion 1988/89:Bo409
yrkande 22 och motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 3 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande utövande av hyresgästinflytande enligt bostadssaneringslagen att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo409 yrkande
22 och 1988/89:Bo415 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen
(mom. 28)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "av hyresgäster" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande ordning
inte ger enskilda hyresgäster eller hyresgästorganisationer som valt att
stå utanför Hyresgästernas riksförbund tillräckliga möjligheter att göra
sig gällande i hyresförhandlingar. Lagen bör därför ändras så att
enskilda hyresgäster eller en majoritet av hyresgäster i berörd fastighet
får utöva inflytande. Vad nu sagts bör riksdagen med bifall till moderata
samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 2, folkpartiets
partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 18 och motionerna 1988/89:Bo415
(c) yrkande 4 och 1988/89:Bo417 (m) yrkande 7 såvitt nu är i fråga
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo405 yrkande
2, 1988/89:Bo409 yrkande 18, 1988/89:Bo415 yrkande 4
och 1988/89:Bo417 yrkande 7 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoUl

43

27. Primär förhandlingsskyldighet vid underhålls- och
förbättringsåtgärder (mom. 29, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande sorn på s. 19 börjar med "Många av" och
slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottets principiella syn på inflytandefrågor är som tidigare sagts
att hyresgäster och fastighetsägare själva får avtala om lämplig inflytandemodell.
Avtalsfrihet skall alltså råda. Några lagregler om förhandlingsskyldighet
i nu aktuella frågor behövs därför inte. Utskottet avstyrker
motion 1988/89:Bo210 (s) yrkande 4 och 1988/89:Bo415 (c)
yrkande 5.

28. Genomförandetid vid ombyggnad (mom. 30,
motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet finner"
och slutar med “yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inget behov av att införa regler
om genomförandetider vid ombyggnad som inte kräver bygglov och
inte finansieras med statliga lån. I fastighetsägarnas intresse ligger
nämligen att utföra nödvändiga förbättringsåtgärder och att se till att
arbetet utförs med skyndsamhet. Utskottet avstyrker motion
1988/89:Bo415 (c) yrkande 6.

29. Genomförandetid vid ombyggnad (mom. 30)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse: Utskottet

delar den uppfattning som framförs i motion
1988/89:Bo415 (c) yrkande 6 att reglerna om hyresgästintyg enligt
bostadssaneringslagen bör i likhet med vad som gäller för bygglov
förses med en genomförandetid inom vilken ombyggnadsåtgärder skall
vara utförda. Härigenom skulle hyresgästernas inflytande förstärkas
och skulle förhindras att ombyggnadsåtgärderna inte fördröjs. Utskottet
förordar därför att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan
lagstiftning.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande genomförandetid vid ombyggnad
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo415 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: Bo U1

44

30. Hyresgästinflytandet vid anslutning till kabel-TV
(morn. 31)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "En
installation" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Det har nu visat sig att tillämpningen av gällande regler inte är
tillfredsställande för hyresgästerna. Beslut om kabel-TV fattas i allmänhet
långt över huvudet på berörda hyresgäster, och i den mån besluten
kan påverkas i bostadsområdet skapar diskussionen motsättningar mellan
hushållen alldeles i onödan. Det har också visat sig att det går
mycket trögt med tillhandahållandet av filter. Hyresgäster som vägrat
betala för kabei-TV-installation som del av sin hyra har trakasserats
och blivit uppsagda.

Kabel-TV är inte någon allmänt accepterad gemensam nyttighet som
kan jämföras med tvättstuga eller centralantenn. Det handlar om en
ledningsanslutning och abonnemang som några starkt önskar och
andra bestämt vill slippa.

Kabel-TV kan jämföras med telefon (som dock är en oomtvistad
nyttighet). Hushållen bestämmer själva om tråden skall in i lägenheten
och hur abonnemanget skall se ut. Till ingen del skall kabel-TV
bekostas över hyran. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1988/89:Bo415 (c) yrkande 9 ge regeringen till känna så att eventuella
författningsändringar kan vidtas.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande hyresgästinflytandet vid anslutning till kabel-TV
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo415 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. "Hyr-köp"-system (mom. 32)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet avstyrkte" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Många människor, som skulle vilja bo i en egen ägd lägenhet,
saknar den kapitalinsats som fordras. Genom den föreslagna bostadsupplåtelsen
skulle fler människor än i dag kunna förverkliga sina
önskemål. Utskottet finner därför i likhet med vad som föreslås i
moderata samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 3 att
regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag som möjliggör införande
av någon form av "hyr-köp"-system.

1989/90: Bo U1

45

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande "hyr-köp"-system

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo405 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Införande av ägarlägenheter (mom. 33)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "8 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 8 att ett system med ägarlägenheter
bör införas snarast för att ytterligare bredda människors
valfrihet. Härigenom anpassas också bostadsmarknaden till vad som
gäller i andra länder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande införande av ägarlägenheter

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo405 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Permanentning av den kooperativa hyresrätten
(mom. 34)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även
yrkanden" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Den kooperativa hyresrätten utgör enligt utskottets mening en upplåtelseform
som tillgodoser många människors behov och som ger dem
möjlighet att till en rimlig kostnad ta ett ökat ansvar för sina boendeförhållanden.
Den försöksvis tillåtna kooperativa hyresrätten har gett
så goda erfarenheter att den nu bör permanentas. Med bifall till
motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att förslag bör framläggas som gör kooperativ
hyresrätt till ett likvärdigt alternativ till andra upplåtelseformer.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande permanentning av den kooperativa hyresrätten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo415 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:BoUl

46

34. Permanentning av den kooperativa hyresrätten
(mom. 34, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även yrkanden"
och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inget behov av experiment av
typen kooperativ hyresrätt. Av den anledningen avstyrker utskottet
motion 1988/89:Bo415 (c) yrkande 7.

35. Avgifter för bostadsförmedling (mom. 35)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c). Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Frågan
om" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Bostadsförmedlingarna bör enligt utskottets mening arbeta mera
aktivt och ge en bättre service för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
För att fl resurser för en sådan verksamhet bör möjligheter
finnas att ta ut en avgift vid bostadsförmedling. Utskottet, som tillstyrker
folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 yrkande 12 och motion

1988/89:Bo417 (m) yrkande 6, föreslår riksdagen att uppdra åt rege ringen

att framlägga ett förslag om ändring av aktuell lagstiftning.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande avgifter för bostadsförmedling
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo409 yrkande
12 och 1988/89:Bo417 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Upphävande av bostadsförsörjningslagen (mom.
36)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med

"Kommunerna ansvarar" och slutar med "av
bostadsförsörjningslagen'' bort ha följande lydelse:

Genom bostadsförsörjningslagen är kommunerna skyldiga att bedriva
en bostadsförsörjningsplanering för både ny- och ombyggande. Inte
bara kommunerna utan även staten, byggare och fastighetsägare lägger
ner mycket stora resurser på denna planering. Oftast visar det sig
emellertid att planeringen varken stämmer med vad människorna vill
ha eller med det byggande som i verkligheten sker. Verksamheten
innebär därmed ett stort slöseri med skattebetalarnas pengar.

1989/90: Bo U1

47

Planeringen av bostadsförsörjningen bör i stället vara en frivillig
kommunal uppgift, som kommunen själv bestämmer om. Utskottet
föreslår därför riksdagen att med anledning av motion 1988/89:Bo417
(m) yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna att förslag om
upphävande av bostadsförsörjningslagen och förändringar i angränsande
lagstiftning skyndsamt bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande upphävande av bostadsförsörjningslagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anför,

37. Kommunal bostadsanvisningsrätt (mom. 37)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson
(fp), Birger Andersson (c), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet har" och på s. 23 slutar med "kommunal bostadsanvisningsrätt"
bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att förutsättningarna för ökad rörlighet på bostadsmarknaden
förbättras. Den av riksdagen nyligen beslutade anvisningsrättslagen
verkar i motsatt riktning. Lägenhetsbyte och
andrahandsuthyrningar försvåras. Bostäderna fördelas efter kommunala
beslut i stället för de bostadssökandes önskemål. Den svarta eller grå
bostadsmarknaden ökar eftersom människorna ändå försöker fa de
bostäder de vill ha. Anvisningsrättslagen bör därför upphävas.

Utskottet föreslår med bifall till moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo405 yrkande 13 och folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 10 samt motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 13
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om
upphävande av bostadsanvisningslagen och förändringar i angränsande
lagstiftning skyndsamt bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande kommunal bostadsanvisningsrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo405 yrkande
13, 1988/89:Bo409 yrkande 10 samt 1988/89:Bo417 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1989/90: Bo U1

48

38. Kommunal bostadsanvisningsskyldighet (mom. 38, 1989/90:BoUl
motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande sorn på s. 23 börjar med "Införande av" och
slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Redan lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt är principiellt
tveksam och tjänar inte sitt syfte, nämligen att ge förutsättningar för en
rättvis fördelning av bostäder. Utskottet kan därför inte medverka till
att en skyldighet att anvisa bostäder åläggs kommunerna. Utskottet
avstyrker vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo228
yrkande 8.

39. Kommunal bostadsanvisningsskyldighet (mom.
38)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Införande av" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Den viktigaste insatsen för de bostadslösa är att det finns en stark
kommunal bostadsförmedling som tar hand om alla tomma och lediga
lägenheter. Anvisningsrättslagen är ett otillräckligt instrument i detta
hänseende. Riksdagen bör därför med bifall till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1988/89:Bo228 yrkande 8 hos regeringen begära
förslag till lag om kommunal anvisningsskyldighet.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande kommunal bostadsanvisningsskyldighet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo228 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Utvärdering av lagen om kommunal
bostadsanvisningsrätt (mom. 39, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt vad" och
slutar med "1988/89:Bo407 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottets uppfattning är att lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt
bör upphävas. Någon utvärdering av lagen skall därför inte ske.

Utskottet avstyrker motion 1988/89:Bo407 (s).

49

4 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr 1

41. Skäligt hyreskrav vid lokalhyra (mom. 40)

Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Birgitta Rydle
(m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Frågan
behandlades" och slutar med "lokalhyra avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att genom den senaste lagändringen i fråga om
lokalhyran har förhållandena på lokalhyresmarknaden blivit likartade
dem som råder för bostadshyresgäster. Detta innebär i sin tur en ökad
reglering av lokalhyresförhållanden. Marknadsprissättningen på lokaler
innebär ett "bruksvärdesystem" liknande det som används för bostadslägenheter.
Erfarenheterna av detta system är negativa. Det bör inte
införas på lokalhyresmarknaden. Den tidigare ordningen som byggde
på en marknadsanpassad lokalhyressättning bör återinföras.

Med bifall till motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 17 såvitt nu är i
fråga och med avslag på motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande 1 föreslår
utskottet att riksdagen antar det förslag till lagändring som utskottet
upprättat med anledning av motionen.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande skäligt hyreskrav vid lokalhyra
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo417 yrkande 17,
såvitt nu är i fråga, och med avslag på motion 1988/89:Bo414
yrkande 1 antar det förslag till lag om ändring i jordabalken
såvitt avser 12 kap. 57 a § första stycket som bifogats som bilaga

4 till detta betänkande,

42. Skäligt hyreskrav vid lokalhyra (mom. 40)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Frågan
behandlades" och slutar med ''lokalhyra avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Genom den senaste lagändringen i lokalhyreslagstiftningen förbättrades
lokalhyresgästens ställning vid obefogad uppsägning. Hyresgästerna
skulle emellertid få ett bättre skydd dels om marknadsprissättningen
mera närmar sig det bruksvärdesystem som används för bostadslägenhet,
dels skall ett hyreskrav anses som oskäligt om det påtagligt
överstiger hyresläget för jämförliga lokaler på orten. Kan en enhetlig
hyresnivå inte konstateras vid jämförelseprövningen skall den genomsnittliga
hyran i jämförelsematerialet anses som hyresläget. Samma vikt
skall därvid tillmätas nyligen omförhandlade avtal och sådana som är
av yngre datum än fem år.

Utskottet föreslår riksdagen att med bifall till motion 1988/89:Bo414
(c) yrkande 1 anta det förslag till lag om ändring i 12 kap. 57 a §
första stycket som framgår av bilaga 5.

1989/90: BoUl

50

Förslaget i motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 17 såvitt nu är i fråga
om upphävande av ändringen avstyrks.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande skäligt hyreskrav vid lokalhyra

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo414 yrkande 1
och med avslag på motion 1988/89:Bo417 yrkande 17, såvitt nu
är i fråga, antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. 57 a §
forsta stycket jordabalken som bifogats som bilaga S till detta
betänkande,

43. Skyldigheten att hänskjuta tvist till hyresnämnd
(mom. 41)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Förslaget i" och på s. 25 slutar med "till hyresnämnd" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att hyresvärden och inte hyresgästen skall hänskjuta
en tvist till hyresnämnd. Inte sällan är hyresvärdarna mera förtrogna
än hyresgästerna med de avtal och regler som gäller på hyresmarknaden.
En fastighetsägare har kanske flera lokaler och inte sällan helt
andra resurser än hyresgästen när det gäller att agera visavi hyresnämnderna.
Rent principiellt bör ordningen vara den att den part — i
detta fall hyresvärden — som säger upp ett hyresavtal bör vara den
som anhängiggör ärendet hos nämnden. Det är också den ordning som
numera gäller beträffande bostadshyresavtal.

Riksdagen bör med anledning av motion 1988/89:Bo414 (c) yrkande

2 anta den ändring i 12 kap. 58 § jordabalken som i bilaga 5 till detta
betänkande angivits som reservanternas förslag.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande skyldighet att hänskjuta tvist till hyresnämnd

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo414 yrkande

2 antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. 58 § jordabalken
som bifogats som bilaga 5 till detta betänkande,

1989/90: Bo U1

51

44. Medlingsförfarandet vid förlängningsvägran
(mom. 42)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet ansåg" och slutar med "förlängningsvägran avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Hyresnämnden har, som framgått ovan, enligt gällande rätt, bl.a. att
avge yttrande om en lokals marknadshyra. Nuvarande medlingsförfarande
ger emellertid inte parterna en tillfredsställande vägledning inför
en eventuell ersättningstvist i fastighetsdomstolen. Det gäller särskilt då
tvisten avser skäligheten av ett hyreskrav. Utskottet stöder därför
motionärernas förslag att hyresnämnden på begäran av part skall avge
yttrande i fråga om hyresvärdens ersättningsskyldighet för den händelse
förlängning inte skulle komma till stånd, och detta oavsett på vilken
grund uppsägning har skett. Riksdagen bör med bifall till motion
1988/89:Bo414 (c) yrkande 3 anta de ändringar i 12 kap. 57 a §
jordabalken och i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
som blir följden av ett bifall till motionerna och som framgår
av de lagförslag som bifogats som bilaga 5 till betänkandet.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

42. beträffande medlingsförfarandet vid förlängningsvägran
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo414 yrkande 3
antar till betänkandet som bilaga 5 fogade förslag till lag om
ändring i 12 kap. 57 a § jordabalken såvitt avser andra och
tredje styckena i tidigare lydelse och i 12 a och 21 a §§ lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

45. Ersättningsreglerna vid obefogad uppsägning
(mom. 43)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Om
hyresgästen" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Det finns goda skäl att utforma ersättningsreglerna så att obefogade
uppsägningar motverkas eller i vart fall så att hyresgästen hålls skadeslös
om en sådan uppsägning sker. Det indirekta besittningsskyddets
styrka beror bl.a. på att ersättningsreglerna ges en sådan genomslagskraft
att detta skydd kan hävdas. Utskottet anser att den nuvarande
ordningen med en begränsning av minimiersättningen till högst fyra
basbelopp inte är tillräcklig för att stoppa obefogade uppsägningar.
Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion 1988/89:Bo414 (c)
yrkande 4 och föreslår riksdagen att anta reservanternas förslag till lag
om ändring i 12 kap. 58 b § jordabalken.

1989/90: BoU 1

52

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande ersättningsreglerna vid obefogad uppsägning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo414 yrkande 4
antar till betänkandet som bilaga S fogat förslag till lag om
ändring i 12 kap. 58 b § jordabalken,

46. Upphävande av vissa ändringar i
lokalhyreslagstiftningen (mom. 44)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "i lokalhyreslagstiftningen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att de senaste ändringarna

i lokalhyreslagstiftningen om skäligt hyreskrav, indexklausulerna, frågan
om hyresvärdens möjlighet att motsätta sig ändrad användning och
reglerna om andrahandsuthyrning medför att de problem som bostadsmarknaden
uppvisar överförs också på lokalhyresmarknaden. Ändringarna
innebär en ökad reglering av lokalhyresförhållanden, och det är
tveksamt om den nuvarande ordningen i realiteten medför fördelar för
hyresgästerna. Utskottet finner därför att en återgång till vad som
gällde enligt den tidigare lagstiftningen är att föredra och tillstyrker
motion 1988/89:Bo417 (m) yrkande 17, såvitt nu är i fråga.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande frågan om upphävande av vissa ändringar i
lokalhyreslagstiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:417 yrkande 17
såvitt nu är i fråga antar till detta betänkande som bilaga 4
fogade förslag till lag om ändring i 12 kap. 19, 23, 40 och 70 §§
jordabalken, i 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder samt i 28 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

47. Översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning
(mom. 45)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1988/89:Bo417
(m) yrkande 18 om behov av en allmän översyn av regelsystemet på
bostadsmarknaden och fastighetsrättsliga frågor i syfte att anpassa dessa
till vad som gäller och kommer att gälla inom EG. Riksdagen bör
därför skyndsamt hos regeringen begära en översyn av här upptagna
frågor.

1989/90: BoUl

53

5 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 1

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

45. beträdande översyn av regelsystem m.m. för EG-anpassning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

48. Redovisning av radonhalt inomhus vid försäljning
av bostadshus (mom. 46)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "fest egendom" bort ha följande
lydelse:

En hög radonhalt är omöjlig att upptäcka vid en aldrig så noggrann
besiktning från en presumtiv köpares sida. Däremot kan den medföra
mycket allvarliga konsekvenser för köparen. Det finns därför skäl att
ålägga säljaren att på begäran redovisa radonhalten vid försäljning av
bostadshus. Liksom tidigare vill också utskottet i detta sammanhang
framhålla det ansvar som primärt foller på kommunerna för att spåra
befintliga bostäder med för höga radondotterhalter. Riksdagen bör med
anledning av motion 1988/89:Bo548 yrkande 2 hos regeringen begära
förslag till lagstiftning i nu berört hänseende.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

46. beträffande redovisning av radonhalt inomhus vid försäljning
av bostadshus

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo548 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Särskilt yttrande

Hans Göran Franck (s) anför beträffande:

Lokalhyreslagstiftningen (mom. 40)

Riksdagen beslöt förra året om vissa ändringar i de regler i bl.a.
hyreslagen som rör lokaler. I flera fell gick regering och riksdag emot
det förslag som lokalhyreskommittén hade lagt fram i sitt betänkande
SOU 1987:47 Skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen. Därigenom
torde lokalhyresgästernas ställning gentemot hyresvärdarna bli
svagare än vad som varit fallet om lokalhyreskommitténs förslag bifallits.
De nya lagreglerna har varit i kraft sedan den 1 januari 1989.
Enligt övergångsbestämmelserna gäller äldre bestämmelser på uppsägningar,
som gjorts före den 1 januari 1989. Den nya lagstiftningen har

1989/90: BoUl

54

således i praktiken tillämpats i mycket få tall. Det är därför för tidigt
att redan nu uttala sig om huruvida den förstärkning av lokalhyresgästernas
ställning som åsyftas med de nya reglerna kommer att uppnås.
Det är dock viktigt att regeringen följer utvecklingen på lokalhyresmarknaden
med uppmärksamhet och att nya överväganden görs om
den tyder på att lokalhyresgästernas intressen inte blir tillräckligt
tillgodosedda. En utvärdering av lokalhyreslagstiftningen bör komma
till stånd när de nya reglerna har verkat en tid. Det kan därefter finnas
anledning att ånyo i riksdagen aktualisera frågor om utformningen av
lokalhyreslagstiftningen.

2. Särskilt yttrande

Jan Strömdahl (vpk) anför beträffande:

Tillstånd till förvärv av hyresfastighet m.m. (mom.
7- 10)

Det finns i och för sig skäl att likställa olika bostadsrättsorganisationer.
Däremot finns inga skäl att underlätta omvandling av hyresrätt till
bostadsrätt. Tillståndslagen borde därför skärpas och utvidgas så att all
spekulation kan stoppas — vilken förklädnad den än förekommer i.

Hembudsskyldighet (mom. 17)

I enlighet med den uppfattning som redovisas i reservation 13 anser
jag att hembudsskyldigheten skall vidgas till alla slag av bostadsrätter
och gälla under obegränsad tid.

Utövande av hyresgästinflytandet (mom. 27 och 28)

Förhandlingsrätten enligt bostadssanerings- och hyresförhandlingslagarna
bör ligga kvar hos den organisation som har förhandlingsordning.
Hyresgästerna behöver en stark organisation i ryggen.

Jag förutsätter dock att den aktuella hyresgästorganisationen följer
och stöttar majoriteten av berörda hyresgäster. Om den körs över,
gräver organisationen sin egen grav.

3. Särskilt yttrande

Krister Skånberg (mp) anför beträffande:

1989/90:BoUl

55

Tillstånd till förvärv av hyresfastigheter (mom. 7 och
8)

Miljöpartiet de gröna anser det viktigt att alla bostadsrättsorganisationer
behandlas lika i lagstiftningen. När det gäller att få undantag från
tillståndsplikt anser vi dock att en förutsättning är att de har en
verksamhet med inriktning att främja samma bostadssociala mål som
riksdagen sedan länge ställt sig bakom och att de, bl.a. genom hembudsskyldighet,
verkar mot spekulation i bostadsrätter.

Ombildning m.m. (mom. 11, 12 och 17)

Vi stöder i och för sig tanken på att möjligheterna att ombilda
hyresrätt till bostadsrätt kan utvidgas t.ex. genom att kravet på antalet
lägenheter för att ombildning skall få ske sänks från fem till tre
lägenheter. Det är också självklart för miljöpartiet att även de som bor

i allmännyttans fastigheter skall ha rätt att förköpa en sådan fastighet
för ombildning till bostadsrätter. Vårt krav är dock att det samtidigt
införs regler om hembudsskyldighet. Systemet med hembud utgör ett
viktigt medel för att motverka spekulation i bostadsrätter. Enligt vår
mening måste reglerna om hembud i bostadsrättslagen skärpas så att de
på ett effektivare sätt än i dag motverkar spekulation. Möjligheten att i
en bostadsrättsförenings stadgar ta in förbehåll om hembudsskyldighet
bör därför införas för alla bostadslägenheter i fastigheter, som får eller
har fått statliga lån. Vidare bör tiden för lösningsrätt utsträckas utöver
de tre år som i dag gäller. Ett förslag med sådan inriktning kommer
senare att presenteras av oss.

Frågor om hyran (mom. 18 och 19)

När det gäller frågan vad hyran får omfatta delar miljöpartiet motionärernas
uppfattning så till vida att vi anser att det inte är rimligt att alla
hyresgäster kan tvingas att via hyran betala obligatorisk ersättning för
fritidsverksamhet eller sådana nyttigheter som inte har med själva
boendet eller med förvaltningen av boendet att göra. Sådana ersättningar
bör ej betalas via hyran.

När det gäller att värdera en bostads förmånliga läge anser vi att det
är rimligt att den som väljer att bo i en centralt belägen lägenhet får
betala extra för de fördelar som detta medför. Detta bör dock inte ske
på det sätt som motionärerna förespråkar. I stället kan t.ex. en s.k.
lägesavgifi införas. Lägesavgiften bör bestämmas så att den står i rimlig
proportion till fördelarna med att bo centralt. Den bör tillfålla kommunen.

Det är vår avsikt att senare framlägga förslag om hur den som väljer
att bo i en centralt belägen lägenhet skall få betala extra för de fördelar
som detta medför.

1989/90: BoUl

56

Hyresgästinflytandet (mom. 22, 27 och 28)

1989/90: Bo U1

Frågan om vem som skall utöva boendeinflytandet anser miljöpartiet
skall överlämnas åt hyresgästerna själva att bestämma om. För miljöpartiet
är det principiellt viktigt att de boende, som kollektivt vill
förhandla direkt med hyresvärden, skall ha rätt att göra det i alla
frågor som rör deras boende, om hyresgästerna fattar ett sådant beslut
om en sådan förhandlingsordning med kvalificerad majoritet. Därmed
kan de gemensamt förhandla om hyran och skaffa sig ett starkt direkt
boendeinflytande, t.ex. när det gäller underhålls- och förbättringsåtgärder
och åtgärder enligt bostadssanerings- lagen. Hyresgästerna skulle på
så sätt bl.a. gemensamt kunna avtala med hyresvärden om principerna
för hur en eventuell minskad underhållsplikt för hyresvärden skall
värderas och kompenseras med sänkt hyra. Därefter skulle varje hyresgäst
fa möjlighet att inom de avtalade ramarna själv avtala med
hyresvärden om eventuell minskad underhållsplikt eller andra frågor
som rör reparationer i den egna lägenheten. Miljöpartiet anser att
bostadssaneringslagen bör ändras så att en majoritet av hyresgästerna
skall kunna utfärda ett s.k. hyresgästintyg om de med kvalificerad
majoritet har beslutat att själva kollektivt förhandla med hyresvärden.

Frågor om bostadsförsörjningen (mom. 35 och 38)

Miljöpartiet anser det lämpligt att de kommunala bostadsförmedlingarna
ges ökade resurser för att arbetet skall bli effektivare än i dag. Det
är rimligt att de bostadssökande bidrar till att finansiera detta genom
att betala en viss avgift för utnyttjade tjänster. Kommunerna bör ges
rätt att besluta om en sådan förmedlingsavgift, som högst får motsvara
förmedlingens rörliga självkostnad för förmedlingsarbetet.

Miljöpartiet befarar att den kommunala bostadsanvisningsrätten inte
är tillräcklig för att få en fungerande förmedling av tomma lägenheter.
Det är emellertid enligt vår mening för tidigt att redan efter den korta
tid som den nya lagen verkat ange i vilka hänseenden lagen kan
behöva skärpas. Vi stöder därför utskottets mening och avvaktar resultatet
av det uppföljningsarbete som inletts. En analys av resultatet av
detta arbete bör kunna ge underlag för beslut om nödvändiga lagändringar
eller om det behövs en kommunal bostadsanvisningsskyldighet
för att nå de uppställda målen.

57

Reservanternas

1989/90:BoUl

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1975:1132)' om förvärv av
hyresfastighet m. m. skall ha följande lydelse.

2 §2

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Förvärvstillstånd fordras inte

1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun
eller kommunalförbund,

2. om staten, kommun, lands- 2. om staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, tingskommun, kommunalförbund,

aktiebolag, som helt ägs av kom- aktiebolag, som helt ägs av kommun
eller landstingskommun, all- mun eller landstingskommun, allmännyttigt
bostadsföretag, folkrö- männyttigt bostadsföretag eller en

relsekooperativ riksorganisation el- riksorganisation eller regional orga ler

regional folkrörelsekooperativ nisation för bostadsrättsföreningar

organisation av bostadsrättsför- är förvärvare,

eningar eller bostadsrättsförening
ansluten till sådan organisation är
förvärvare,

2 a. om egendomen i annat fall 2 a. om egendomen förvärvas av

än som anges under 2 förvärvas av en bostadsrättsförening och fören
bostadsrättsförening och för- eningen är ansluten till en sådan

eningen har fattat beslut om för- organisation för bostadsrättsförvärvet
i den ordning som före- eningar som anges under 2 eller, i

skrivs i 60 a § bostadsrättslagen annat fall, föreningen har fattat be (1971:479),

slut om förvärvet i den ordning

som föreskrivs i 60 a § bostadsrättslagen
(1971:479),

3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt
ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988:183) om förvaltning av
kyrklig jord,

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig
att åter avyttra egendomen,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens
avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att
avyttra egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om
utländska förvärv av fast egendom m. m.,

6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast
egendom m. m.,

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

1 Lagen omtryckt 1983:438.

2 Senaste lydelse 1988:196.

Bilaga 1

Tillhör reservationerna
4 (m, fp, c)
och 6 (m)

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

1989/90: BoUl

4 §3 Bilaga 1

Förvärvstillstånd skall, utom i de fall som anges i andra och tredje
styckena, vägras,

1. om förvärvaren inte visar att
han är i stånd att förvalta fastigheten,

2. om förvärvaren inte gör sannolikt
att syftet med förvärvet är
att han skall förvalta fastigheten
och därvid hålla den i ett sådant
skick att den motsvarar de anspråk
de boende enligt lag har rätt att ställa,

i. om det kan antas att förvärvaren
i något annat avseende inte
kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden
eller

4. om det kan antas att förvärvaren
eljest med hänsyn till brottslig
gärning eller visad brist vid fullgörande
av åligganden enligt lag är
från allmän synpunkt olämplig att
inneha fastigheten.

Förvärvstillstånd får inte vägras,

1. om det visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än
hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler än två för bostadsändamål
avsedda lägenheter eller

2. om förvärvet avser andel i fastighet och förvärvet av andelen uppenbart
sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten.

Skall fastigheten enligt gällande planer användas för något annat ändamål
än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas utan
hinder av första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.1 fråga om förvärv som skett
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

1. om förvärvaren inte gör sannolikt
att syftet med förvärvet är
att han skall förvalta fastigheten
och därvid hålla den i ett sådant
skick att den motsvarar de anspråk
de boende enligt lag har rätt att ställa,

2. om det kan antas att förvärvaren
i något annat avseende inte
kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden
eller

3. om det kan antas att förvärvaren
eljest med hänsyn till brottslig
gärning eller visad brist vid fullgörande
av åligganden enligt lag är
från allmän synpunkt olämplig att
inneha fastigheten.

3 Senaste lydelse 1983:438.

59

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)'

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479) att 11 a,
14 och 60 a §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

11 a §2

Sådana villkor för medlemskap är utan verkan som innebär att den till
vilken en bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än bostadsrättshavaren
eller godkännas i annan ordning än som enligt denna lag gäller för
inträde i en bostadsrättsförening.

Bestämmelsen i första stycket utgör
inte hinder mot att i stadgarna
ta in förbehåll om återköps- eller
lösningsrätt enligt 14 §.

14 §2

I stadgarna kan tas in förbehåll att vid övergång av bostadsrätt till annan
lägenhet än bostadslägenhet föreningen eller medlemmarna skall ha rätt
att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning
lösningsrätten skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken
tid lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka
grunder ersättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid
den skall betalas.

En bostadsrättsförening som är
ansluten till en folkrörelsekooperativ
riksorganisation får i sina stadgar
ta in förbehåll enligt första
stycket även för bostadslägenheter.

Sådant förbehåll får gälla till förmån
för föreningen, folkrörelsekooperativ
organisation som denna
tillhör eller medlemmarna. Förbehållet
får avse rätt att inom högst tre
år från upplåtelsen återköpa eller
lösa bostadsrätten från bostadsrättshavaren
eller någon som förvärvat
bostadsrätten. I övrigt gäller första
stycket andra meningen.

60 a §3

En bostadsrättsförenings beslut En bostadsrättsförenings beslut
om förvärv av hyresfastighet för om förvärv av hyresfastighet för

ombildning av hyresrätt till bo- ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
skall fattas på förenings- stadsrätt skall fattas på föreningsstämma.
Beslutet skall biträdas av stämma. Beslutet skall biträdas av

1989/90: BoUl
Bilaga 2

Tillhör reservationerna
5, 10 och 14
(m, fp, c)

' Lagen omtryckt 1982:353.

2 Senaste lydelse 1985:182.

3 Senaste lydelse 1983:440.

60

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

1989/90: BoUl

hyresgästerna i minst två tredjedelar
av de uthyrda lägenheter sorn
omfattas av förvärvet. Dessa hyresgäster
skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.

hyresgästerna i minst hälften av de
uthyrda lägenheter som omfattas
av förvärvet. Dessa hyresgäster
skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.

Bilaga 2

Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage, lager och
andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräkningen
av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
fastighetsägaren.

Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan ekonomisk plan
som avses i 4 § upprättas och hållas tillgänglig för hyresgästerna. Till
planen skall fogas ett besiktningsprotokoll, som visar fastighetens skick.
Planen skall även vara försedd med intyg enligt 4 §.

Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga. Detsamma gäller
beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit tillgänglig
enligt fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet och lagfart
har meddelats, skall dock vad nu sagts ej gälla.

I fråga om bostadsrättsföreningar
som är anslutna till en folkrörelsekooperativ
riksorganisation gäller
denna paragraf endast om fastighetsförvärvet
sker enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt.

I fråga om bostadsrättsföreningar
som är anslutna till en riksorganisation
eller regional organisation för
bostadsrättsföreningar gäller denna
paragraf endast om fastighetsförvärvet
sker enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

6 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr 1

61

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 §'

Reservanternas förslag

Lagen gäller inte om egendomen
innehåller färre än tre lägenheter.

Lagen gäller inte om egendomen
ägs av staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, allmännyttigt
bostadsföretag eller aktiebolag
som helt ägs av en kommun
eller landstingskommun. Lagen gäller
inte heller om egendomen innehåller
färre än fem lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet
varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt
användas som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra
lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning
av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas
räkning göras av en bostadsrättsförening.

Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse om antalet lägenheter
i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst två tredjedelar
av de uthyrda lägenheterna
skriftligen har förklarat sig intresserade
av en ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt.

Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse om antalet lägenheter
i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst hälften av
de uthyrda lägenheterna skriftligen
har förklarat sig intresserade av en
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90:BoUl

Bilaga 3

Tillhör reservationerna8—10
(m, fp,
c)

1 Tidigare lydelse 1983:441.

62

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1

dels att 15, 19, 23, 40, 57 a, 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ skall ha följande
lydelse,

dels att 55 b § och rubriken närmast före 55 b § skall upphöra att gälla.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 §2

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som
anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats eller följer av andra
stycket.

Om lägenheten helt eller delvis är Om lägenheten helt eller delvis är
uthyrd till bostad, skall hyresvär- uthyrd till bostad, skall hyresvärden
i bostadsdelen med skäliga den i bostadsdelen med skäliga

tidsmellanrum ombesörja tapetse- tidsmellanrum ombesörja tapetsering,
målning och andra sedvanliga ring, målning och andra sedvanliga

reparationer med anledning av lä- reparationer med anledning av lägenhetens
försämring genom ålder genhetens försämring genom ålder

och bruk. Detta gäller dock inte, och bruk. Detta gäller dock inte,

om något annat har avtalats och om något annat har avtalats efter

1. hyresavtalet avser ett enfa- tillträdesdagen,
miljshus, eller

2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul
enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) och de
avvikande bestämmelserna har tagits
in i en förhandlingsöverenskommelse
enligt nämnda lag.

Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen som är
avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna, skall hyresvärden hålla
utrymmena i sådant skick som anges i 9 § första stycket, om inte annat har
avtalats.

19 §3

Hyran för bostadslägenheter skall vara till beloppet bestämd i hyresavtalet
eller, om avtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304), i förhandlingsöverenskommelse. Detta gäller dock
inte ersättning för kostnader som hänför sig till lägenhetens uppvärmning,
förseende med varmvatten eller elektrisk ström eller avgifter för vatten
och avlopp,

1. om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul och beräkningsgrunden
för ersättningens storlek har fastställts genom en förhandlingsöverenskommelse
eller genom ett beslut enligt 22 eller 25 § hyresförhandlingslagen,

1989/90: BoUl
Bilaga 4

Tillhör reservationerna
17 (m, fp),
18 (m, fp, c), 41
(m, fp) och 46 (m)

' Omtryckt 1984:694.

2 Senaste lydelse 1987:1276.

3 Senaste lydelse 1988:927.

63

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

2. om lägenheten är belägen i ett en- eller tvåfamiljshus, eller

3. om kostnaden för nyttigheten påförs hyresgästen efter individuell
mätning.

I fråga om bostadslägenheter, som hyrs ut i andra hand eller som av
upplåtaren innehas med bostadsrätt, får utan hinder av första stycket
avtalas att hyran skall anknytas till den hyra eller årsavgift som upplåtaren
betalar.

Hyran för lokaler skall också vara
till beloppet bestämd i avtalet till
den del den inte omfattar ersättning
som avses i första stycket andra
meningen. Utan hinder av detta
gäller dock förbehåll i avtalet om
att hyran skall utgå med ett belopp
som står i visst förhållande till hyresgästens
rörelseintäkter eller som
bestäms enligt en skriftlig överenskommelse
mellan å ena sidan hyresvärden
eller hyresvärden och en
organisation av fastighetsägare, i
vilken hyresvärden är medlem, och
å andra sidan en organisation av
hyresgäster. Är avtalet träffat för
bestämd tid och är hyrestiden
minst tre år, gäller dessutom förbehåll
om att hyran skall utgå med
belopp som bestäms enligt en annan
beräkningsgrund än som nu
har angetts.

Hyran för lokaler skall också vara
till beloppet bestämd i avtalet till
den del den inte omfattar ersättning
som avses i första stycket andra
meningen. Utan hinder av detta
gäller dock förbehåll i avtalet om
att hyran skall utgå med ett belopp
som står i visst förhållande till hyresgästens
rörelseintäkter eller som
bestäms enligt en skriftlig överenskommelse
mellan å ena sidan hyresvärden
eller hyresvärden och en
organisation av fastighetsägare, i
vilken hyresvärden är medlem, och
å andra sidan en organisation av
hyresgäster. Är avtalet träffat för
bestämd tid och är hyrestiden längre
än ett år, gäller dessutom förbehåll
om att hyran skall utgå med
belopp som bestäms enligt en annan
beräkningsgrund än som nu
har angetts.

Har avtal träffats i strid med första eller tredje stycket, skall hyran utgå
med ett belopp som är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter
och övriga förhållanden när avtalet träffades.

Om ogiltighet av avtal om hyra för bostadslägenhet i vissa fall när
förhandlingsordning gäller finns bestämmelser i hyresförhandlingslagen.

23 r

Bostadshyresgästen får inte använda
lägenheten för något annat
ändamål än det avsedda. Hyresvärden
får dock inte åberopa avvikelser
som är utan betydelse för honom.

Lokalhyresgästen får inte använda
lokalen för något annat ändamål
än det avsedda, om inte hyresnämnden
lämnar tillstånd till del. Sådant
tillstånd skall lämnas, om hyresgästen
innehaft lokalen längre tid än
två år och har beaktansvärda skäl

Hyresgästen får inte använda lägenheten
för något annat ändamål
än det avsedda. Hyresvärden får
dock inte åberopa avvikelser som
är utan betydelse för honom.

1989/90: BoUl

Bilaga 4

4 Senaste lydelse 1988:927.

64

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

för en ändrad användning samt hyresvärden
inte har befogad anledning
att motsätta sig den. Tillståndet
kan förenas med villkor.

40 §5

En hyresgäst, som under viss tid
inte har tillfälle att använda sin lägenhet,
får upplåta lägenheten i
dess helhet i andra hand, om hyresnämnden
lämnar tillstånd till upplåtelsen.
Sådant tillstånd skall lämnas,
om hyresgästen har beaktansvärda
skäl för upplåtelsen och
hyresvärden inte har befogad anledning
att vägra samtycke.

Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med
villkor.

En hyresgäst, som under viss tid
inte har tillfälle att använda sin bostadslägenhet,
får upplåta lägenheten
i dess helhet i andra hand, om
hyresnämnden lämnar tillstånd till
upplåtelsen. Sådant tillstånd skall
lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda
skäl för upplåtelsen och
hyresvärden inte har befogad anledning
att vägra samtycke.

Återbetalning av hyra vid upplåtelse
av bostadslägenhet i vissa fall
m. m.

55 b §*

Denna paragraf gäller vid upplåtelse
av möblerat eller omöblerat
rum och vid andrahandsupplåtelse
av annan bostadslägenhet. Paragrafen
gäller dock inte upplåtelser för
fritidsändamål.

Om hyresvärden i fall som avses i
första stycket har tagit emot en hyra
som inte är skälig enligt 55 § första
och andra styckena, skall hyresnämnden
på ansökan av hyresgästen
ålägga hyresvärden att betala
tillbaka vad han tagit emot utöver
skäligt belopp jämte ränta. Räntan
beräknas enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från dagen då hyresvärden
tog emot beloppet till dess att
återbetalningsskyldigheten blivit
slutligt bestämd genom lagakraftvunnet
beslut och enligt 6 § räntelagen
för tiden därefter. Ett beslut
om återbetalning av hyra får inte
avse längre tid tillbaka än två år
före dagen för ansökningen.

/ ett ärende om återbetalning enligt
andra stycket skall hyresnämn 5

Senaste lydelse 1988:927.

6 Senaste lydelse 1988:927.

1989/90: BoUl

Bilaga 4

65

Nuvarande lydelse

den, om hyresgästen begär det, också
fastställa hyran för den fortsatta
uthyrningen från och med dagen för
ansökningen. Vid denna prövning
tillämpas 55 § första och andra
styckena. Beslut om ändring av hyresvillkoren
anses som avtal om villkor
för fortsatt uthyrning.

För att hyresnämnden skall kunna
pröva en ansökan enligt andra
stycket skall ansökningen ha kommit
in till hyresnämnden inom tre
månader från det hyresgästen lämnade
lägenheten.

57

Vid tillämpningen av 57 § forsta
stycket 5 skall en krävd hyra inte
anses som skälig, om den överstiger
den hyra som lokalen vid hyrestidens
utgång kan antas betinga på
öppna marknaden (marknadshyra).
När marknadshyran bestäms, skall
främst beaktas hyran för närmast
jämförliga lokaler på orten. Endast
om det finns särskilda skäl får hänsyn
tas till ökning av lokalens värde,
som en hyresgäst har åstadkommit.

Reservanternas förslag

a §7

Vid tillämpningen av 57 § första
stycket 5 skall en krävd hyra inte
anses som skälig, om den överstiger
den hyra som lokalen vid hyrestidens
utgång kan antas betinga på
öppna marknaden (marknadshyra).
När marknadshyran bestäms, skall
dock bortses från hyresanbud eller
hyresavtal som ej är rimligt med
hänsyn till det allmänna hyresläget
i orten för närmast jämförliga lokaler.
Endast om det finns särskilda
skäl får hänsyn tas till ökning av
lokalens värde, som en hyresgäst
har åstadkommit.

I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden frångås
endast om det är uppenbart

1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt högre eller
lägre än hyresnämnden angett,

2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens bedömning inte
varit riktig.

1 fall som avses i andra stycket 1 får utredning, som inte har lagts fram
under medlingen, beaktas vid prövningen endast om det finns synnerliga
skäl.

65 a §8

Ingen får ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande
för anvisning av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål.
Sådan ersättning får dock utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt
grunder som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

1989/90: BoUl

Bilaga 4

7 Senaste lydelse 1988:927.

8 Senaste lydelse 1988:408.

66

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Den sorn uppsåtligen bryter mot forsta stycket döms till böter eller
fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två
år.

Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att betala tillbaka
den.

66

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst,
att framtida tvist med anledning
av hyresförhållandet skall
hänskjutas till avgörande av skiljemän
utan förbehåll om rätt för parterna
att klandra skiljedomen, får
ej göras gällande i fråga om hyresgästens
rätt eller skyldighet att tillträda
eller behålla lägenheten, fastställande
av hyresvillkor i fall som
avses i 51, 52 eller 55 §, återbetalning
av hyra och fastställande av
hyra enligt 55 b § eller bestämmande
av ersättning enligt 57 §. 1 övrigt
gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom
skiljemän utsetts eller bestämmelse
meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller
förfarandet vid skiljenämnden. I
berörda hänseenden skall lagen
(1929:145) om skiljemän tillämpas.
Vad som sagts nu utgör dock ej

Saknar hyresgästen, när hyresavtalet
avser en bostadslägenhet, rätt
till förlängning enligt 45 §, första
stycket 1 eller 2 eller andra stycket
och begagnar sig hyresvärden uppsåtligen
av detta förhållande till att
ta ut en hyra som är uppenbart
oskälig med hänsyn till lägenhetens
bruksvärde, döms hyresvärden till
böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till
fängelse i högst två är. Hyresvärden
är dessutom skyldig att lämna tillbaka
vad han tagit emot i den mån
det överstiger skälig hyra för lägenheten
jämte ränta på detta belopp.
Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från dagen då hyresvärden
tog emot beloppet till dess
domen vunnit laga kraft och enligt

6 § räntelagen för tiden därefter.

r

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst,
att framtida tvist med anledning
av hyresförhållandet skall
hänskjutas till avgörande av skiljemän
utan förbehåll om rätt för parterna
att klandra skiljedomen, får
ej göras gällande i fråga om hyresgästens
rätt eller skyldighet att tillträda
eller behålla lägenheten, fastställande
av hyresvillkor i fall som
avses i 51, 52 eller 55 § eller bestämmande
av ersättning enligt

57 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej
såvitt därigenom skiljemän utsetts
eller bestämmelse meddelats om
skiljemännens antal, sättet för deras
utseende eller förfarandet vid
skiljenämnden. I berörda hänseenden
skall lagen (1929:145) om
skiljemän tillämpas. Vad som sagts
nu utgör dock ej hinder för att i
skiljeavtalet utse hyresnämnden till

1989/90: BoUl

Bilaga 4

9 Senaste lydelse 1988:408.

67

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden
till skiljenämnd eller
bestämma kortare tid för skiljemannaåtgärdens
avslutande än den
tid om sex månader som anges i
nämnda lag.

skiljenämnd eller bestämma kortare
tid för skiljemannaåtgärdens avslutande
än den tid om sex månader
som anges i nämnda lag.

67 §'

Överenskommelse om villkor i
fråga om hyresförhållande som beror
av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att
träda i hyresgästens ställe även om
överenskommelsen strider mot bestämmelse
i 4, 33 — 35, 40, 46, 47,
49 -54,55 a, 55 b eller 66 §, såvida
överenskommelsen har formen av
kollektivavtal och på arbetstagarsidan
har slutits eller godkänts av organisation
som enligt lagen
(1976: 580) om medbestämmande i
arbetslivet är att anse såsom central
arbetstagarorganisation.

Överenskommelse om villkor i
fråga om hyresförhållande som beror
av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att
träda i hyresgästens ställe även om
överenskommelsen strider mot bestämmelse
i 4, 33 — 35, 40, 46, 47,
49 — 54, 55 a eller 66 §, såvida överenskommelsen
har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan
har slutits eller godkänts av organisation
som enligt lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet
är att anse såsom central arbetstagarorganisation.

70 §"

Beslut av hyresnämnden i frågor
som avses i 16 § andra stycket, 23 §
andra stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49,
52, 54, 55 b, 62 eller 64 § överklagas
genom besvär inom tre veckor
från den dag beslutet meddelades.

Beslut av hyresnämnden i frågor
som avses i 16 § andra stycket,
24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 62 eller
64 § överklagas genom besvär inom
tre veckor från den dag beslutet
meddelades.

Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40,

45, 56 eller 59 § får inte överklagas.

73 §'

I hyrestvister som avses i 49, 54
eller 55 b § och i mål om åtgärdsföreläggande
enligt 16 § andra stycket
eller om utdömande av vite enligt
62 § skall vardera parten svara för
sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen
eller arbetsdomstolen,
om inte annat följer av 18 kap. 6 §
rättegångsbalken.

I hyrestvister som avses i 49 eller

54 § och i mål om åtgärdsföreläggande
enligt 16 § andra stycket eller
om utdömande av vite enligt 62 §
skall vardera parten svara för sin
rättegångskostnad i bostadsdomstolen
eller arbetsdomstolen, om
inte annat följer av 18 kap. 6 §
rättegångsbalken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Den nya bestämmelsen i 12 kap. 57 a § skall tillämpas i fråga om
hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om ett hyresavtal har
sagts upp dessförinnan tillämpas dock fortfarande äldre bestämmelser.

1989/90: BoUl

Bilaga 4

10 Senaste lydelse 1988:408.
“ Senaste lydelse 1988:927.
12 Senaste lydelse 1988:408.

68

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 4, 22 och 32 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 §2

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva tvist om åtgärdsföreläg- 2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra gande enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, ändrad användning av lo- stycket, skadestånd enligt 12 kap.

kal enligt 12 kap. 23 § andra styck- 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enej,
skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, ligt 12 kap. 34 — 37 §§, upplåtelse av

överlåtelse av hyresrätt enligt 12 lägenhet i andra hand enligt 12 kap.

kap. 34 — 37 §§, upplåtelse av lägen- 40 §, förlängning av hyresavtal enhet
i andra hand enligt 12 kap. 40 §, ligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt

förlängning av hyresavtal enligt 12 12 kap. 54 §, uppskov med avflytt kap.

49 §, hyresvillkor enligt 12 ning enligt 12 kap. 59 § eller före kap.

54 §, återbetalning av hyra och läggande enligt 12 kap. 64 §, allt

fastställande av hyra enligt 12 kap. jordabalken.

55 b §, uppskov med avflyttning enligt
12 kap. 59 § eller föreläggande
enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken.

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22 — 24 §§ hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3. pröva tvist om hyresvilkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt
52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12
kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i
60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen
(1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.,

8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt,

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

1989/90:BoUl
Bilaga 4
Tillhör

reservationerna 17
(m, fp) och 46 (m)

' Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1988:928.

69

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är
belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet
m. m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse
har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.

22 §3

Beslut av nämnd äger, sedan tid
för klander eller besvär utgått när
talan får föras mot beslutet, rättskraft,
såvitt därigenom avgjorts fråga
som avses i 1 § första stycket 2
eller 5 eller 4 § första stycket 2, 2 a,

3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts
nu gäller dock ej beslut, varigenom
ansökan om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket
eller tillstånd enligt 12 kap. 23 §
andra stycket, 34-37 eller 40 § jordabalken
eller 30 § andra stycket
bostadsrättslagen (1971:479) eller
ansökan om uppskov enligt 12 kap.
59 § jordabalken eller ansökan om
förbud eller medgivande som avses
i 2 a § bostadssaneringslagen
(1973:531) eller yrkande om rätt
till förhandlingsordning enligt 9 §
hyresförhandlingslagen (1978:304)
eller ansökan om anvisningsrätt enligt
3 § lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt lämnats
utan bifall.

Beslut av nämnd äger, sedan tid
för klander eller besvär utgått när
talan får föras mot beslutet, rättskraft,
såvitt därigenom avgjorts fråga
som avses i 1 § första stycket 2
eller 5 eller 4 § första stycket 2, 2 a,

3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts
nu gäller dock ej beslut, varigenom
ansökan om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra stycket
eller tillstånd enligt 12 kap. 34 — 37
eller 40 § jordabalken eller 30 §
andra stycket bostadsrättslagen
(1971:479) eller ansökan om uppskov
enligt 12 kap. 59 § jordabalken
eller ansökan om förbud eller
medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen
(1973:531) eller
yrkande om rätt till förhandlingsordning
enligt 9 § hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller ansökan
om anvisningsrätt enligt 3 §
lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt lämnats utan
bifall.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning
av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.

32 §4

Föres ej talan mot nämnds beslut
enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap.
24 a §, 55 a § sjunde stycket eller

55 b § jordabalken, 22, 23, 26
eller 27 § hyresförhandlingslagen
(1987:304), 13 a § denna lag eller
13 eller 15 § eller 25 § första
stycket bostadsförvaltningslagen
(1977:792) eller 9 eller 10 § lagen
(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt,
får beslutet
verkställas såsom lagakraftägande
dom.

Föres ej talan mot nämnds beslut
enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap.
24 a §, 55 a § sjunde stycket jordabalken,
22, 23, 26 eller 27 § hyresförhandlingslagen
(1978:304),
13 a § denna lag eller 13 eller 15 §
eller 25 § första stycket bostadsförvaltningslagen
(1977:792) eller
9 eller 10 § lagen (1987:1274) om
kommunal bostadsanvisningsrätt,
får beslutet verkställas såsom lagakraftägande
dom.

1989/90:BoUl

Bilaga 4

! Senaste lydelse 1988:928.

4 Senaste lydelse 1988:409.

70

Har hyresnämnden med stöd av 31 § forsta stycket bostadsförvaltningslagen
förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket
nämnda lag skall lända till efterrättelse genast, får även sådant beslut, om
bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande
dom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90: BoUl

Bilaga 4

71

Reservanternas
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol
skall ha följande lydelse.

Reservanternas förslag
28 §'

Nuvarande lydelse

Beslut av bostadsdomstolen äger
rättskraft, såvitt därigenom avgjorts
fråga som avses i 4 § första
stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9
lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom
ansökan om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra
stycket eller tillstånd enligt 12 kap.

23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 §
jordabalken eller ansökan om förbud
eller medgivande som avses
i 2 a § bostadssaneringslagen
(1973:531) eller yrkande om rätt
till förhandlingsordning enligt 9 §
hyresförhandlingslagen (1978:304)
eller ansökan om anvisningsrätt enligt
3 § lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt lämnats
utan bifall.

Beslut av bostadsdomstolen äger
rättskraft, såvitt därigenom avgjorts
fråga som avses i 4 § första
stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9
lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder. Vad som
sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom
ansökan om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra
stycket eller tillstånd enligt 12 kap.
34, 36 eller 37 § jordabalken eller
ansökan om förbud eller medgivande
som avses i 2 a § bostadssaneringslagen
(1973:531) eller yrkande
om rätt till förhandlingsordning enligt
9 § hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller ansökan om
anvisningsrätt enligt 3 § lagen
(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt
lämnats utan
bifall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90:BoUl
Bilaga 4

Tillhör reservation
46 (m)

' Senaste lydelse 1988:929.

72

Reservanternas
Förslag till
Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om 12 kap. jordabalken1 att 57 a, 58 och

58 b §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

57 a §2

Vid tillämpningen av 57 § första
stycket 5 skall en krävd hyra inte
anses som skälig, om den överstiger
den hyra som lokalen vid hyrestidens
utgång kan antas betinga på
öppna marknaden (marknadshyra).
När marknadshyran bestäms, skall
främst beaktas hyran för närmast
jämförliga lokaler på orten. Endast
om det finns särskilda skäl får hänsyn
tas till ökning av lokalens värde,
som en hyresgäst har åstadkommit.

I tvist om ersättning enligt 57 §
får yttrande av hyresnämnden frångås
endast om det är uppenbart

1. när yttrandet avser marknadshyran,
att denna är påtagligt högre
eller lägre än hyresnämnden angett,

2. när yttrandet avser anvisad lokal,
att hyresnämndens bedömning
inte varit riktig.

I fall som avses i andra stycket 1
får utredning som inte har lagts
fram under medlingen, beaktas vid
prövningen endast om det finns
synnerliga skäl.

Vid prövning enligt 57 § första
stycket 5 av ett hyreskravs skälighet
skall främst beaktas hyresläget på
orten för jämförliga lokaler. En
hyra som hyresvärden kräver för förlängning
skall därvid anses som
skälig, om den inte är påtagligt högre
än hyresläget på orten för jämförliga
lokaler. Endast om det finns
särskilda skäl får hänsyn tas till ökning
av lokalens värde, som en hyresgäst
har åstadkommit.

I tvist om ersättning enligt 57 §
första stycket 2, 3 och 5 får yttrande
av hyresnämnden frångås endast
om det är uppenbart att hyresnämndens
bedömning inte varit riktig -

Har hyresnämnden avgett yttrande,
får i tvist om ersättning enligt
57§ utredning som inte har lagts
fram under medlingen, beaktas vid
prövningen, endast om det finns
synnerliga skäl.

Har hyresvärden sagt upp hyresavtalet,
skall i fall som avses i andra
stycket hans slutliga ståndpunkt i
tvisten, såvitt avser anvisning av lokal
och villkor för förlängning, anses
vara den som han angett närmast
innan yttrandet avgavs.

58 §3

Vill hyresvärden säga upp avtalet,
skall han i uppsägningen under -

Vill hyresvärden säga upp avtalet,
skall han i uppsägningen under -

1989/90: BoUl
Bilaga 5
Tillhör

reservationerna 42,
43 och 45 (c, vpk,
mp) samt 44 (c)

' Omtryckt 1984:694.

2 Senaste lydelse 1988:927.

3 Senaste lydelse 1988:927.

73

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

rätta hyresgästen om de villkor som
han kräver för att förlänga hyresförhållandet
eller om orsaken till
att han vägrar medge förlängning.

Uppsägningen skall dessutom innehålla
underrättelse att hyresgästen,
om han inte går med på att flytta
utan att få ersättning enligt 58 b §,
har att inom två månader från uppsägningen
hänskjuta tvisten till hyresnämnden
för medling.

rätta hyresgästen om de villkor som
han kräver för att förlänga hyresförhållandet
eller om orsaken till
att han vägrar medge förlängning.
Om överenskommelse inte träffas
mellan parterna, skall hyresvärden
hänskjuta tvisten till hyresnämnden
för medling. Tvisten skall hänskjutas
till hyresnämnden inom tvä månader
från uppsägningen, om uppsägningstiden
är nio månader eller
längre, och annars inom tre veckor
från uppsägningen, dock alltid före
hyrestidens utgång.

Om hyresvärden underlåter att
fullgöra vad som åligger honom enligt
första stycket eller före hyrestidens
utgång återkallar sin ansökan
om medling, är uppsägningen utan
verkan.

Har hyresvärden fullgjort vad som
åligger honom enligt första stycket
och vill hyresgästen inte lämna lägenheten
utan att få ersättning enligt
58 b §, har hyresgästen att hänskjuta
tvisten till hyresnämnden
inom den i första stycket angivna
tiden. Gör han inte det, förfaller rätten
till ersättning. Vad som har
sagts nu gäller inte, om inom samma
tid tvist hänskjuts till nämnden
enligt 58 a § första stycket.

Innan medlingen har avslutats får hyresvärden för förlängning av hyresförhållandet
inte kräva högre hyra eller något annat villkor som är oförmånligare
för hyresgästen än vad han har angett i uppsägningen. Gör han
det och kommer förlängning inte till stånd, har hyresgästen alltid rätt till
ersättning enligt 58 b §.

58 b §4

Om hyresgästen har rätt till ersättning
enligt 57 §, 58 § fjärde
stycket eller 58 a § tredje stycket,
skall hyresvärden alltid betala ersättning
till hyresgästen med ett belopp
som motsvarar en årshyra för
lokalen enligt det uppsagda hyresavtalet,
dock högst ett belopp som
vid hyrestidens utgång motsvarar
fyra basbelopp enligt I kap. 6 §
lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Om hyresgästen har rätt till ersättning
enligt 57 §, 58 § tredje
stycket eller 58 a § tredje stycket,
skall hyresvärden alltid betala ersättning
till hyresgästen med ett belopp
som motsvarar en årshyra för
lokalen enligt det uppsagda hyresavtalet.

Om hyresgästen på grund av att hyresförhållandet har upphört har
förorsakats en förlust som inte täcks av ersättning enligt första stycket,
skall hyresvärden i skälig omfattning ersätta hyresgästen för denna förlust.
Om förlusten har samband med att hyresgästen har bekostat ändring av

1989/90: BoUl

Bilaga 5

4 Senaste lydelse 1988:927.

74

lokalen, skall förlusten beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till
ändringen eller om hyresgästen har träffat hyresavtalet under förutsättning
att han skulle fö utföra ändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

De nya bestämmelserna gäller även i fråga om hyresavtal som har ingåtts
före den 1 januari 1990. Om ett hyresavtal har sagts upp dessförinnan
tillämpas dock fortfarande äldre bestämmelser.

1989/90: BoUl

Bilaga 5

75

Reservanternas

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 12 a och 21 a §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

12 a §2

Vid sådan medling som avses i
12 kap. 58 eller 58 a § jordabalken
skall hyresnämnden, om hyresvärden
eller hyresgästen begär det, yttra
sig om marknads hyran för lokalen
eller om huruvida en lokal som
har anvisats av hyresvärden är godtagbar
enligt 12 kap. 57§ första
stycket 2 eller 3 jordabalken.

Vid sådan medling som avses i

12 kap. 58 eller 58 a § jordabalken
skall hyresnämnden, om hyresvärden
eller hyresgästen begär det, yttra
sig om huruvida ersättningsskyldighet
föreligger enligt 12 kap. 57§
jordabalken om förlängning av hyresförhållandet
inte skulle komma
till stånd. Ärendet får i sådant fall
inte avskrivas förrän fjorton dagar
efter det att yttrandet har meddelats.

Vid sådan medling som avses i 11 kap. 6 eller 6 a § jordabalken skall
arrendenämnden, om jordägaren eller arrendatorn begär det, yttra sig om
den arrendeavgift som arrendestället vid tillämpning av 11 kap. 5 a §
första stycket jordabalken kan antas betinga på öppna marknaden.

21 a §

Vad som i 21 § sägs om nämnds beslut gäller i tillämpliga delar nämnds
yttrande enligt 12 a §.

Angår yttrandet lägenhets marknadshyra
eller arrendeavgift, skall
nämnden i yttrandet utsätta viss tid
inom vilken part har att hos nämnden
skriftligen eller muntligen vid
sammanträde anmäla om han antar
den hyra eller den arrendeavgift
som har angivits i yttrandet. Iakttar
part inte nämndens föreläggande,
anses hans slutliga ståndpunkt i
tvisten vara den som han angivit
innan yttrandet avgavs.

Angår yttrandet fråga om ersättningsskyldighet
enligt 12 kap. 57§
jordabalken, skall nämnden i yttrandet
ange den dag då medlingsärendet
kan komma att avskrivas.

Angår yttrandet arrendeavgift,
skall nämnden i yttrandet utsätta
viss tid inom vilken part har att hos
nämnden skriftligen eller muntligen
vid sammanträde anmäla om
han antar den arrendeavgift som
har angivits i yttrandet. Iakttar part
inte nämndens föreläggande, anses
hans slutliga ståndpunkt i tvisten
vara den som han angivit innan yttrandet
avgavs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

De nya bestämmelserna gäller även i fråga om hyresavtal som har ingåtts
före den 1 januari 1990. Om ett hyresavtal har sagts upp dessförinnan,
tillämpas dock fortfarande äldre bestämmelser.

1 Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1988:928.

1989/90: BoUl
Bilaga 5

Tillhör reservation
44 (c)

gotab 99031, Stockholm 19B9