Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU8
                        

Ändrade regler för räntesubventioner för

hyres- och bostadsrättshus                    1989/90

B0U8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till förändringar av räntebidra­gen vid ny- och ombyggnad och av räntestödet vid bostadsförbättringar. Samtliga motioner avstyrks. Åtta reservationer har avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:49 föreslagit att riksdagen antar de förslag som i regeringsprotokollet lagts fram i fråga om

1.  räntebidrag vid ny- och ombyggnad,

2.  räntestöd vid bostadsförbättring.

Motionerna

1989/90:Bo38 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslu­tar att fr.o.m. den 1 januari 1990 avskaffa räntebidragen för hyres- och bostadsrättshus byggda före 1975.

l989/90:Bo39 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att de garanterade räntorna för ny- och ombyggnadslån höjs på följande sätt för tiden fr.o.m. den I januari utöver vad som följer av gällande regler

 

Hus tärdig

ställda

år

Höjning av den garanterade räntan, procentenheter

-1974

 

 

0,20

1975

 

 

0,25

1976-1983

 

 

0,40

1984-1985

 

 

0,25

1986

 

 

0,15

1989/90:Bo40 av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (båda vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:49 vad gäller höjningen av den garanterade räntan för hyres- och bostadsrättshus.

1  Riksdagen 1989/90. 19 saml. Nr 8


2. att  riksdagen avslår  proposition   1989/90:49 vad gäller minskat         1989/90:BoU8
räntebidrag enligt  förordningen  (1983:974) om statligt räntestöd  vid

förbättring av bostadshus,

3. att riksdagen hos regeringen begär en ändring av förordningen
(1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus så att
även lägenhetsunderhåll inkluderas.

1989/90:Bo41 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1989/90:49 såvitt avser förslag om höjning av den garante­rade räntan och hos regeringen hemställer om förslag till en mer rättvis fördelning av minskningen av räntebidragen i fastighetsbestån­det i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Räntebidrag vid ny- och ombyggnad

De förslag till förändringar i fråga om den statliga inkomstskatten som, enligt regeringens uppfattning, bör genomföras den 1 januari 1990 medför att hushållens disponibla inkomster ökar men också att boen­dekostnaderna, allt annat lika, ökar i egnahemmen. Av neutralitetsskäl bör därför, enligt propositionen, räntebidragen vid ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrätts hus begränsas. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen en höjning av den garanterade räntan fr.o.m. den I januari 1990 för lägenheter i vissa årgångar av sådana hus utöver vad som följer av gällande regler. Besparingen vid ett bifall till propositio­nen har beräknats till drygt 600 milj. kr. år 1990. Regeringens förslag har följande utformning:

Hus färdigställda år      Höjning av den garanterade räntan,

procentenheter

 

-1974

0.25

1975

0,35

1976-1983

0,55

1984-1985

0,35

1986

0,20

Regeringens förslag har mött invändningar i fyra motioner. I motio­nerna Bo40 (vpk) och Bo41 (c) yrkas avslag på propositionen. 1 den förstnämnda motionen anförs att hyresgästkollektivet relativt sett vin­ner lite på skattesänkningen men får betala en stor del av den. I c-motionen anges att de av regeringen föreslagna upptrappningsregler-na kan innebära en mindre upptrappning av de äldre årgångarna medan belastningen på fastigheter byggda 1976—1983 kan beräknas uppgå till 13—25 kr. per m' år 1990. Enligt motionärernas uppfattning bör den garanterade räntan höjas så att den läggs ut mera jämnt över beståndet. Propositionen bör därför avslås i denna del. Ett nytt och bättre underbyggt förslag bör, enligt motionärerna, föreläggas riksda-


 


gen. Därvid bör övervägas om en besparing motsvarande propositio-           1989/90:BoU8

nens skulle kunna nås genom att flerbostadshus byggda före år 1980 förs ut ur räntebidragssystemet.

I motion Bo38 (m) föreslås, med hänvisning till moderaternas principiella uppfattning om räntesubventionerna och till partiets skat­tepolitik, att räntebidragen bör avskaffas för alla hyres- och bostads­rättshus byggda före år 1975. Motionärerna anser att en besparing med 400 milj. kr. utöver regeringens förslag därmed blir möjlig.

I miljöpartiet de grönas partimotion Bo39 slutligen föreslås en upptrappning enligt följande fr.o.m. den 1 januari 1990:

 

Hu» färdig

stal Ida

år

Höjning av den garanterade räntan, procentenheter

-1974

 

 

0,20

1975

 

 

0,25

1976-1983

 

 

0,40

1984-1985

 

 

0,25

1986

 

 

0.15

Motionärerna anför att deras förslag till minskningar inom räntebi­dragssystemet utformats mot bakgrund av miljöpartiets uppfattning att marginalskattesänkningen för år 1990 bör vara mindre än vad rege­ringen föreslagit.

Utskottet behandlar först motion Bo40 (vpk) yrkande 1. Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att räntebidragen vid ny- och ombyggnad bör begränscis så att neutraliteten mellan de olika upplåtel­seformerna i allt väsentligt kan upprätthållas vid förändringar inom skattesystemet. Utskottet har tidigare (1988/89:BoUly s. 23 och l988/89:BoU7 s. 62) givit uttryck för uppfattningen att en koppling mellan egnahemmen å ena sidan och hyresrätts- och bostadsrättshusen å den andra föreligger såvitt avser sambandet mellan förändringar avseende marginalskatterna och räntebidragen. Utskottet har inte fun­nit anledning revidera denna uppfattning. Motion Bo40 (vpk) yrkande 1 avstyrks såvitt nu är i fråga.

Vad därefter rör förslaget i propositionen och i motionerna om omfattningen och utformningen av förändringarna inom räntebidrags­systemet avseende hyres- och bostadsrättshus tillstyrker utskottet rege­ringsförslaget. Även om olika motiv kan föras fram för att räntebi­dragsförändringarna skulle omfatta andra och/eller flera årgångar för att nå den önskade besparingen har enligt utskottets mening i motio­nerna inte lagts fram förslag som innebär att propositionen inte bör accepteras. Utskottet har nyligen (l989/90:BoU2y) tillstyrkt regeringens förslag om inkomstskattens utformning för år 1990 såvitt rör bostadsut­skottets beredningsområde. Mot bakgrund härav och med hänvisning till vad nu anförts om sambandet mellan skatteförändringar och för­ändringar inom räntebidragssystemet tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Bo38 (m), Bo39 (mp), Bo40 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och Bo41 (c).

1* Riksdagen 1989/90. 19 saml. Nr 8


Räntestöd vid förbättring av bostadshus               i989/90:BoU8

För hyres- och bostadsrättshus lämnas räntebidrag för annat underhåll av lägenhetsunderhåll samt för reparationer och energisparåtgärder. Räntebidraget beräknas på grundval av ett räntebidragsunderlag och en räntesats som är 0,4 procentenheter högre än statslåneräntan. Bl.a. för allmännyttan och bostadsrättsföreningar lämnas räntebidrag med ett belopp som motsvarar produkten av räntebidragsunderlaget och 50 % av denna räntesats. Till andra fastighetsägare lämnas ett räntebidrag som är 2 procentenheter lägre än det som tillämpas för allmännyttan m.fl. Privata fastighetsägare kan välja mellan räntestöd och direkta skatteavdrag.

I propositionen föreslås att räntebidraget fr.o.m. den 1 januari 1990 skall motsvara produkten av räntebidragsunderlaget och 40 % av räntesatsen beräknad enligt ovan. Besparingen för år 1990 kan beräk­nas till knappt 200 milj. kr.

I motion Bo40 (vpk) yrkande 2 föreslås riksdagen avslå propositio­nen i denna del. Motionärerna anför att det redan med nuvarande villkor är klart fördelaktigare för en privat fastighetsägare att välja att göra skatteavdrag i stället för att utnyttja det statliga räntestödet vid förbättring av bostadshus.

Att en privat fastighetsägare givits alternativa möjligheter att välja direkta skatteavdrag i stället för räntestöd var en av förutsättningarna redan när stödformen infördes för sex år sedan. Motionärernas motiv för avslag på propositionen har enligt utskottets mening inte vunnit i styrka under den tid räntestödet funnits. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna den förändring av storleken av räntestödet vid förbättring av bostadshus som föreslås i propositionen. Motion Bo40 (vpk) yrkan­de 2 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

I motion Bo40 (vpk) yrkande 3 föreslås vidare en ändring av räntestödet så att det även får användas för underhållsåtgärder i lägen­heter.

Utskottet är inte berett att föreslå en utvidgning av stödet. Det får förutsättas att denna fråga övervägs inom ramen för de överväganden som pågår om ett nytt bostadsfinansieringssystem. Motion Bo40 (vpk) yrkande 3 om utvidgning av räntestödet för förbättring av bostadshus av­styrks sålunda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande räntebidragen vid ny- och ombyggnad vid föränd­ringar inom skattesystemet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo40 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

res. 1 (m) - moiiv res. 2 (vpk)


 


2.       beträfEande förändringar inom räntebidragssystemet avseende        1989/90:BoU8
hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:49 yrkande 1 avslår motionerna 1989/90:Bo38, 1989/90:Bo39, 1989/90:Bo40 yr­kande 1 detta yrkande såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo41,

res. 3 (m)

res. 4 (c)

res. 5 (vpk)

res. 6 (mp)

3.          beträffande räntestödet vid förbättring av bostadshus

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:49 yrkande 2 avslår motion 1989/90:Bo40 yrkande 2,

res. 7 (vpk)

4.       beträffande utvidgning av räntestödet för förbättring av bo­
stadshus

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo40 yrkande 3.

res. 8 (vpk)

Stockholm den 5 december 1989 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evens­son (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s) och Berndt Ekholm (s).

Reservationer

1. Räntebidragen vid ny- och ombyggnad vid förändringar inom skattesystemet (mom. 1, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet behandlar" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

En utgångspunkt för bostadspolitiken bör enligt utskottets mening vara att de enskilda människorna själva skall avgöra hur de vill bo. Av naturliga skäl är människors önskemål på detta område, lika väl som på andra områden, mycket olika. De kan dessutom variera under olika skeden i livet. En reell valfrihet kan därför bara uppnås om skattereg­lerna liksom reglerna för byggandet och för bostadsfinansieringen utformas så att alla upplåtelseformer behandlas på ett likvärdigt sätt.


 


För att ge den enskilda människan möjlighet att själv välja sitt 1989/90:BoU8 boende utifrån de egna behoven måste en systematisk avreglering av bostadssektorn komma till stånd. Genom en sådan avreglering skapas förutsättningar för dels minskade byggkostnader, dels ett byggande som överensstämmer med den efterfrågan som finns. Vidare måste den nu rådande diskrimineringen av enskilt fastighetsägande upphöra och neutraliteten mellan olika upplåtelseformer återupprättas.

Som en väsentlig del i avregleringen bör ingå en successiv avveck­ling av bostadssubventionerna i takt med att reella skattesänkningar genomförs. Vad som anförts i motion Bo40 (vpk) motverkar en sådan utveckling och avstyrks därför.

i

2. Räntebidragen vid ny- och ombyggnad vid
förändringar inom skattesystemet (mom. 1)

Jan Strömdahl (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskot­tet behandlar" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Det finns, som framhålls i motion Bo40 (vpk), anledning att motsät­ta sig den mekaniska koppling som görs mellan avdragsrätten för bl.a. bostadslåneräntor och stödet till hyresboendet. Även förslagen i den nu föreliggande propositionen tycks bygga på en gång efter annan åbero­pad missriktad rättviseiver som leder till att boendet för hyresgäster och bostadsrättshavare fördyras när värdet av villaägarnas ränteavdrag minskar.

Enligt utskottets mening föreligger inte det enkla samband mellan ränteavdragens värde för villaägarna och räntestödet till hyres- och bostadsrättsboendet som det nu aktuella förslaget, liksom tidigare fram­lagda förslag av samma innebörd, baseras på. Förändringar i räntestö­det bör i stället baseras på de förutsättningar som gäller för resp. upplåtelseform och inte på dåligt underbyggda samband med andra upplåtelse former.

Vad utskottet nu med anslutning till vad som i motion Bo40 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträfende räntebidragen vid ny- och ombyggnad vid föränd­ringar inom skattesystemet

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo40 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förändringarna inom räntebidragssystemet
avseende hyres- och bostadsrättshus (mom. 2)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Vad                

därefter" och slutar med "Bo41 (c)" bort ha följande lydelse:


 


Som framhålls i motion Bo38 (m) måste bostadspolitiken avregleras        1989/90:B0U8 och de generella subventionerna minskas i takt med sänkta skatter. Endast på detta sätt kan neutralitet mellan upplåtelseformerna uppnås och därmed en reell valfrihet för konsumenterna skapas.

Som ett första led i den nu förordade avvecklingen bör räntebidra­gen avskafEas för alla hyres- och bostadsrättshus som är byggda före år 1975. Dessa fastigheter har uppburit räntebidrag under minst 15 år och kvarvarande räntesubventioner är därför jämförelsevis små. Den kostnadsökning en avveckling innebär för berörda hushåll blir därmed liten. Inte minst gäller detta i kombination med de i moderata sam­lingspartiets partimotion föreslagna förändringarna inom skattepoliti­ken.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslaget i motion Bo38 (m) om att räntebidragen för hyres- och bostadsrättshus byggda före år 1975 bör avskaffas. Regeringens förslag är därmed delvis tillgodosett. Motionerna Bo39 (mp), Bo40 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och Bo41 (c) avstyrks.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträfende förändringarna inom räntebidragssystemet avseen­de hyres- och bostadsrätbhus

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:49 yrkande 1 och motion 1989/90:Bo38 samt med avslag på motionerna 1989/90:Bo39, 1989/90:Bo40 yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, samt I989/90:Bo41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Förändringarna inom räntebidragssystemet avseende hyres- och bostadsrättshus (mom. 2)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Vad därefter" och slutar med "Bo41 (c)" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den principiella uppfattningen att räntebidra­gen för flerbostadshus bör höjas för att kompensera det minskade värdet av egnahemsägarnas underskottsavdrag. En förutsättning för att den eftersträvade neutraliteten skall uppnås är dock att de extra upptrappningarna läggs ut på ett rättvist sätt över skilda årgångar. Det nu föreliggande förslaget lämnar dock ingen vägledning för en sådan fördelning eftersom det inte redovisar effekterna för de berörda årgång­arna.

Tillgängliga uppgifter ger vid handen att förslaget med sin nuvaran­
de utformning ger låga kostnadsökningar i det äldre beståndet och
avsevärt högre ökningar i det nyare beståndet. En sådan fördelning av
kostnaderna är naturligtvis inte rimlig. Utgångspunkten för hur kost­
naderna skall fördelas över det berörda beståndet bör i stället vara att
upptrappningarna i första hand läggs på de årgångar som har den
största bärkraften. Utskottet kan mot bakgrund härav ansluta sig till
               .-

förslaget i motion Bo41 (c) om att propositionen med sin nuvarande


 


utformning   bör  avslås  av   riksdagen.   1  stället   bör  det   uppdras  åt    1989/90:BoU8

regeringen att till riksdagen återkomma med ett utförligare och bättre underbyggt förslag. Härvid bör även övervägas om den avsedda effek­ten med förslaget kan uppnås genom att flerbostadshus byggda före år 1980 förs ut ur räntebidragssystemet.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo41 (c) och med avslag på regeringens förslag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna Bo38 (m), Bo39 (mp) och Bo40 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande förändringarna inom räntebidragssystemet avseen­de hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo41 och med avslag på proposition 1989/90:49 yrkande 1 samt motionerna l989/90:Bo38, 1989/90:Bo39 och 1989/90:Bo40 yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Förändringarna inom räntebidragssystemet avseende hyres- och bostadsrättshus (mom. 2)

Jan Strömdahl (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Vad därefter" och slutar med "Bo41 (c)" bort ha följande lydelse:

Gemensamt för det nu framlagda förslaget och de förslag som samtidigt lagts fram på skatteområdet är att det helt saknar en analys av konsekvenserna för olika hushålls- och boendekategorier. Detta till trots står det klart att sänkningen av den progressiva inkomstskatten sker i utbyte mot höjda boendekostnader. Sålunda kommer närmare hälften av den nu föreslagna skattesänkningen att betalas av de boende. För dem som ingår i det stora hyresgästkollektivet innebär detta att de får en relativt sett liten skattesänkning samtidigt som de får stå för en stor del av finansieringen genom hyreshöjningar. Till det nu anförda kan tilläggas de principiella invändningar som enligt utskottets mening kan resas mot den automatiska koppling mellan avdragsrätten för bl.a. bostadslåneräntor och stödet till hyresboendet som förslaget baseras på.

Med hänvisning till det nu anförda bör regeringens förslag avvisas i enlighet med vad som förordas i motion Bo40 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att även motionerna Bo38 (m), Bo39 (mp) och Bo41 (c) bör avvisas av riksda­gen.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

2. beträffande förändringarna inom räntebidragssystemet avseen­de hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo41 yrkande 1
såvitt nu är i fråga avslår proposition 1989/90:49 yrkande 1 samt
                    8

motionerna 1989/90:Bo38, 1989/90:Bo39 och 1989/90:Bo41,


 


6. Förändringarna inom räntebidragssystemet        l989/90:BoU8

avseende hyres- och bostadsrättshus (mom. 2)

Kjell Dahlström (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Vad därefter" och slutar med "Bo4l (c)" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i miljöpartiet de grönas partimotion Bo39 framförda uppfattningen att subventionerna på bostadsmarknaden mås­te begränsas kraftigt. Det samhällsstöd som erfordras skall i stället ges en utformning som möjliggör för familjer med låga inkomster och/eller stor försörjningsbörda att efterfråga en socialt acceptabel bostad. Stödet bör i största möjliga utsträckning ges i generella former som ger valfrihet för den enskilda familjen att själv styra sin konsum­tion.

Boendekostnadsutredningen har visat att ränteavdrag och räntebi­drag har en klar höglöneprofil, dvs. höginkomsttagarna är överrepre­senterade bland dem som kommer i åtnjutande av dessa båda stödfor­mer. En förklaring härtill är naturligtvis att stödet ökar ju större och dyrare bostaden är. Som framhålls i miljöpartiet de grönas partimotion Bo39 är detta inte förenligt med strävan att uppnå ett måttfullt och resurssnålt boende.

Det finns mot bakgrund av det nu anförda anledning att kraftigt reducera värdet av ränteavdrag och räntebidrag på det sätt som föresla­gits. Slutlig ställning till hur denna erforderliga reduktion skall kom­ma till stånd bör dock inte tas förrän skattereformen i sin helhet och den härtill knutna refomeringen av bostadsfinansieringen kan över­blickas. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande bör räntebidragen för år 1990 ändras i relation till den minskning av ränteavdragens värde som blir följden av marginalskattesänkningarna detta år. Med avseende på att marginalskatterna för år 1990 inte bör sänkas i enlighet med regeringens förslag utan i enlighet med det förslag som lagts fram av miljöpartiet de gröna bör de extra upptrappningarna av den garanterade räntan anpassas härtill.

Med hänvisning till det nu anförda bör de garanterade räntorna för år 1990 höjas enligt följande.

 

Hus färdig

stal Ida

år

Höjning av den garanterade räntan, procentenheter

-1974

 

 

0,20

1975

 

 

0.25

1976-1983

 

 

0,40

1984-1985

 

 

0,25

1986

 

 

0,15


 


deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:   1989/90:BoU8

2.          beträffande förändringarna inom räntebidragssystemet avseen­
de hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo39 och med avslag på proposition 1989/90:49 yrkande 1 samt motionerna 1989/90:Bo38, 1989/90:Bo40 yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1989/90:Bo41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Räntestödet vid förbättring av bostadshus
(mom. 3)

Jan Strömdahl (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Att en" och slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:

Även förslaget om att försämra räntestödet vid underhåll och repara­tioner av hyres- och bostadsrättshus är baserat på den missriktade rättviseiver som innebär att hyresrättsboende med automatik skall fördyras när värdet av villaägarnas underskottsavdrag minskar till följd av skattelättnader. I likhet med motionärerna i motion Bo40 (vpk) motsätter sig utskottet denna mekaniska koppling mellan sänkta skat­ter och ökade kostnader för de hyres- och bostadsrättsboende. Förslaget bör därför avvisas redan av detta skäl.

Redan med dagens villkor är det klart fördelaktigare för en privat fastighetsägare att välja att göra skatteavdrag i stället för att utnyttja det s.k. RBF-stödet för underhålls- och reparationsåtgärder. Detta förhål­lande talar naturligtvis mot att, som det uttrycks i regeringsförslaget av "rättviseskäl", ytterligare försämra räntestödets omfattning. Vad som erfordras är sålunda inte försämringar utan förbättringar av räntestö­det.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening förslaget i propositionen avseende räntestödet vid förbättring av bo­stadshus avvisas i enlighet med förslaget i motion Bo40 (vpk) yrkande 2.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.             beträffande räntestödet vid förbättring av bostadshus

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Bo40 yrkande 2 avslår proposition 1989/90:49 yrkande 2,

8. Utvidgning av räntestödet för förbättring av
bostadshus (mom. 4)

Jan Strömdahl (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskot­tet är" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Det är ett välkänt faktum att dagens villkor för räntestöd till
underhålls- och reparationsåtgärder är otillräckliga för att garantera ett
         i q

fullgott och regelmässigt underhåll av många bostäder. Samtidigt har


 


de försämrade villkoren för ombyggnadslån som riksdagen beslutat om        1989/90:BoU8

bidragit till att ombyggnadsverksamheten har minskat kraftigt. Vad som erfordras i denna situation är naturligtvis inte ytterligare försäm­rade villkor för det s.k. RBF-stödet utan en förstärkning av detta stöd. Utskottet kan mot bakgrund härav ansluta sig till förslaget i motion Bo40 (vpk) yrkande 3 om att även lägenhetsunderhåll skall omfattas av detta stöd.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo41 (vpk) yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande utvidgning av räntestödet vid förbättring av bo­stadshus

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11


 


gotab  99360. Stockholm 1989