Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU6

Vissa ändringar i plan- och bygglagen

m.m. 1989/90

B0U6

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1989/90:37 om övernattningslägenheter
och om slopande av preskriptionstiden när det gäller
byggnadsnämndens rätt att ingripa genom ansökan om handräckning
och föreläggande om rättelse för att återställa bostadslägenheter som
tagits i anspråk eller inretts för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
I en reservation (m, fp) föreslås att bestämmelserna om
preskriptionstiden behålls. I en reservation (c, vpk) tas upp frågan om
lokalisering av tillkommande kontorsytor. I två reservationer (c, mp)
och (vpk) tas upp förslag till åtgärder för att friställa s.k. övernattningslägenheter
m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag också om införande av möjlighet
att vägra bygglov för väsentligt ändrad användning av bostadslägenheter
inom områden med detaljplan i de fall planen saknar bestämmelser
om byggnaders användningssätt. I en reservation (m) har förordats
avslag på regeringens förslag i frågan.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att hyresnämnden i
vissa fall skall kunna meddela beslut om särskild förvaltning enligt
bostadsförvaltningslagen. I en reservation (m, fp) föreslås att gällande
rätt i denna del inte ändras och i en reservation (c, mp) föreslås att ett
förfarande med vitesföreläggande i stället bör genomföras. Utskottet
föreslår i denna fråga ett tillkännagivande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag även i övrigt. I en reservation
(m) behandlas planinstitutet områdesbestämmelser och i två reservationer
(c, mp) och (m, c, mp) tas upp frågor om bygglovspliktens
omfattning.

Till betänkandet har fogats fyra särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:37 föreslagit att riksdagen antar
de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

2. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),

3. lag om upphävande av lagen (1973:189) med särskilda

1 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 6

hyresbestämmelser för vissa orter och

4. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792).

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta
motionerna

1989/90:Bo33 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopande av den
tioåriga preskriptionstiden när det gäller byggnadsnämnds rätt att ingripa
genom ansökan om handräckning och föreläggande om rättelse
för att återföra olovligt kontoriserade lägenheter m.m. till bostäder,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att bygglov skall kunna
vägras för ändrat användningssätt av bostadslägenheter, även om detaljplanen
saknar bestämmelser om byggnaders användningssätt,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att hyresnämnd skall
kunna meddela beslut om särskild förvaltning av en fastighet om en
fastighetsägare underlåter att hyra ut bostadslägenheter,

4. att riksdagen beslutar ändra plan- och bygglagen (1987:10) så att
planinstitutet områdesbestämmelse avskaffas.

1989/90:Bo34 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att propositionen avslås i den del den avser slopad preskriptionstid
för olovlig kontorisering,

2. att propositionen avslås i den del den avser utvidgade möjligheter
för hyresnämnd att meddela beslut om särskild förvaltning av fastighet.

1989/90:Bo35 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:37 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder
för att frigöra s.k. övernattningslägenheter för den ordinarie bostadsmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om lokaliseringen av tillkommande kontorsytor,

3. att riksdagen, med avslag på proposition 1989/90:37 i denna del,
beslutar om ändring av bostadsförvaltningslagen i enlighet med vad
som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kompletteringsbyggnader med byggnadsyta
om högst 16 rrr skall vara bygglovsfria,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bygglov
ej behövs för säsongsmässigt viss ändrad verksamhet i lantbrukets
ekonomibyggnader i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen, med avslag på proposition 1989/90:37 i denna del,
beslutar att kungörande av att plan vunnit laga kraft enligt 5 kap. 27 §
plan- och bygglagen skall ske i enlighet med vad som anförs i motionen.

1989/90: Bo U6

1989/90:Bo36 av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (båda vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att 12 kap. 46 § jordabalken ändras i
enlighet med Ds 1989:11,

2. att riksdagen beslutar att lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt
ändras i enlighet med Ds 1989:11.

Jansson Mark AB har inkommit med en skrivelse i ärendet.

Utskottet

1. Inledning

Betänkandet behandlar vad i proposition 1989/90:37 förordats om
åtgärder i syfte att ställa övernattningslägenheter m.m. till bostadsmarknadens
förfogande jämte motioner. Vidare behandlas regeringens förslag
till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, naturvårdslagen
(1964:822) och bostadsförvaltningslagen (1977:792) samt
motioner som väckts med anledning av förslagen. Lagförslagen bygger
på förslag i departementspromemorian (Ds 1989:11) Övernattningslägenheter
m.m. och promemorian Förslag till ändringar i plan- och
bygglagen och naturvårdslagen, som utarbetats inom boverket och
lantmäteriverket. Slutligen föreslås i propositionen att lagen (1973:189)
med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter upphävs.

2. Övernattningslägenheter m.m.

I departementspromemorian (Ds 1989:11) Övernattningslägenheter
m.m. föreslås att kommunerna ges möjlighet att hos hyresnämnden
utverka ett föreläggande mot en fastighetsägare att vidta de åtgärder
som krävs för upplösning av sådana hyresförhållanden som avser
övernattningslägenheter m.m. Under remissbehandlingen avstyrkte de
flesta remissinstanser förslaget. Departementschefen har därför valt att
inte lägga förslaget till grund för lagstiftning. I propositionen redogörs
för de möjligheter som redan finns genom nuvarande lagstiftning att få
hyresförhållanden som avser bl.a. övernattningslägenheter upplösta.
Det anförs också att kommunen i samband med tilldelning till företag
och andra av lägenheter i s.k. lägenhetshotell kan villkora tilldelningen
med att lägenheter, som inte bebos permanent, ställs till bostadsförmedlingens
förfogande. Sammanfattningsvis anser departementschefen
att kommunerna genom överenskommelser med fastighetsägarna och
på annat sätt bör kunna verka för att dessa utnyttjar de möjligheter
som finns så att hyresförhållanden som avser övernattningslägenhet
m.m. upplöses och lägenheterna ställs till förfogande för kommunal
bostadsfö r med 1 i ng.

I 12 kap. 46 § jordabalken återfinns ett antal situationer då hyresvärdens
intresse av att hyresförhållandet upphör kan ta över hyresgästens
rätt till förlängning av hyreskontraktet. Hyresgästen saknar rätt till
förlängning bl.a. om det inte strider mot god sed i hyresförhållanden

1989/90: Bo U6

eller annars är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.
Vid tillämpningen av lagrummet i denna del skall hyresvärdens och
hyresgästens intressen vägas mot varandra. Om hyresvärdens skäl för
uppsägning är att lägenheten skall ställas till förfogande för kommunal
bostadsförmedling och hyresgästen har ringa behov av lägenheten eller
inte nyttjar den stadigvarande har hyresvärden goda möjligheter att få
hyresförhållandet upplöst.

I motion Bo35 (c) yrkande 1 föreslås att förslaget om frivilliga
överenskommelser mellan kommun och fastighetsägare för att ta ut
övernattningslägenheter på bostadsmarknaden bör kompletteras med
åtgärder som underlättar för företag att få tillgång till tillfälliga övernattningsmöjligheter
till ett rimligt pris. En väg skulle enligt motionärerna
vara att kommunerna i samarbete med hotellnäringen bygger
särskilda övernattningshotell med rum som skulle kunna stå till företagens
förfogande för ett pris väsentligen under hotellpris. I motion
Bo36 (vpk) yrkande 1 hemställs att 12 kap. 46 § jordabalken ändras i
enlighet med det förslag som fördes fram i promemorian. Motionärerna
anför att det inte går att förlita sig på fastighetsägarnas goda vilja
och idealitet. De anser att remisskritiken inte är så allvarlig att den bör
förhindra den föreslagna lösningen. I samma motion yrkande 2 hemställs
att lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt ändras i enlighet
med promemorian, dvs. på det sättet att en hyresnämnd ges möjlighet
att förelägga fastighetsägaren att upplösa ett hyresförhållande som inte
avser permanentboende.

Utskottet finner med hänsyn till den bostadsbrist som råder i vissa
delar av landet det otillfredsställande att bostadslägenheter står tomma
eller utnyttjas endast i mindre omfattning. Som framgår av redogörelsen
ovan finns det redan genom nuvarande lagstiftning möjlighet att få
ett hyresförhållande avseende övernattningslägenheter och liknande
bostäder upplöst. Det är emellertid fastighetsägaren som avgör om han
vill säga upp hyresavtalet eller inte och få hyresförhållandet prövat i
hyresnämnden. Fastighetsägarna kan ibland förmodas vara ointresserade
av att vidta några åtgärder för att upplösa ett sådant hyresförhållande.
Det ankommer därför på kommunerna, som svarar för bostadsförsörjningen
i den egna kommunen, att försöka få ett samarbete till
stånd med fastighetsägarna och träffa överenskommelser med dem om
att använda sig av de lagliga möjligheter som finns för att flera
lägenheter skall ställas till bostadsförmedlingens förfogande. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att departementschefen uttalat att han
avser att ta kontakt med företrädare för bl.a. Stockholms kommun och
fastighetsägarnas organisationer för att närmare diskutera arbetet för att
söka nå frivilliga lösningar mellan kommunen och fastighetsägarna.
Det kan därför förutsättas att s.k. övernattningslägenheter och andra
inte permanent bebodda lägenheter kan komma att ställas till bostadsförmedlingens
förfogande utan en ingripande lagstiftning.

Det förslag som förs fram i centerpartiets motion Bo35 att kommunerna
i samarbete med hotellnäringen bygger särskilda övernattningshotell
till företags förfogande är i och för sig en åtgärd som en
kommun kan besluta om. Kommunerna ansvarar ju som tidigare

1989/90:BoU6

nämnts för bostadsbyggandet i den egna kommunen. Det ankommer
således inte på riksdagen att genom uttalanden styra bostadsbyggandet
eller byggandet över huvud taget i en kommun. Den beslutsfördelning
i hithörande frågor som tillämpas sedan lång tid och som bl.a. innebär
ett till kommunerna decentraliserat ansvar bör bestå. Med det anförda
avstyrker bostadsutskottet motion Bo35 (c) yrkande 1 om särskilda
ö vernattningshotell.

Vad i motion Bo36 (vpk) föreslagits om s.k. övernattningslägenheter
m.m. har prövats och avvisats i det beredningsarbete som föregått
regeringens förslag. Utskottet delar vad i propositionen anförts om att
dessa lägenhet kan ställas till bostadsförmedlingarnas förfogande utan
lagstiftning. Även denna motion avstyrks av utskottet.

3. Åtgärder mot olovlig kontorisering

3.1 Preskriptionstiden för ansökan om handräckning m.m.

Enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 PBL krävs bygglov för att ta i anspråk
eller inreda en byggnad helt eller till viss del för väsentligen annat
ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket
bygglov har lämnats. Att bygga om en bostadslägenhet till kontor eller
att använda en sådan lägenhet som kontor kräver alltså bygglov. Om
ett sådant ändrat utnyttjande sker utan lov kan byggnadsnämnden
begära handräckning vid tingsrätt för att få rättelse. Byggnadsnämnden
kan också förelägga fastighetsägaren att inom viss tid vidta rättelse och

— om rättelse inte sker — begära handräckning. Gällande preskriptionsbestämmelser
i PBL begränsar dock byggnadsnämndens möjligheter
att ingripa till tio år efter det att någon utan lov vidtagit en åtgärd
som kräver bygglov.

I regeringsförslaget föreslås att byggnadsnämnderna skall ges möjlighet
att begära handräckning eller utlärda föreläggande om rättelse så
länge en olovlig användning av en bostadslägenhet pågår. Det föreslås
därför att det i lagen klart uttrycks att preskriptionsbestämmelserna
inte gäller när någon utan lov har tagit i anspråk eller inrett en
bostadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Preskriptionsbestämmelserna gäller således inte vid sådana fall av olovlig
användning. Däremot omfattas andra fall, t.ex. olovligt inrättande
av upplag och andra s.k. svartbyggen av preskriptionsbestämmelserna.
Om möjligheten att ingripa enligt gällande rätt preskriberats före
lagens ikraftträdande bör något ingripande därefter inte kunna ske. I
fråga om påföljder i form av avgift föreslås ingen ändring av den
nuvarande tioåriga preskriptionstiden.

I motionerna Bo33 (m) och Bo34 (fp), båda yrkande 1, hemställs att
riksdagen avslår förslaget. I de båda motionerna tas rättssäkerhetssynpunkter
upp t.ex. i samband med överlåtelse. Det hänvisas också till de
preskriptionsbestämmelser som gäller för andra lagöverträdelser. I motion
Bo35 (c) yrkande 2 hemställs om ett riksdagens tillkännagivande
om lokaliseringen av tillkommande kontorsytor. I motionen sägs att
det är nödvändigt att t.ex. i Stockholms kommun driva en hård linje

1989/90: BoU6

mot kontorisering av lägenheter. Det förutsätter enligt motionärerna
att kommunen planerar och använder en annan lokalisering, även om
det skulle medföra att arbetsplatserna hamnar i en annan kommun.
Det finns ingen anledning att tillkommande kontorsytor lokaliseras till
de allra mest centrala delarna av storstäderna, utan de bör förläggas till
de delar där det är ont om arbetstillfällen, anser motionärerna. Detta
bör enligt motionen ges regeringen till känna. I denna del understryks
också att lånevillkoren för ombyggnader måste stimulera avkontorisering
på ett bättre sätt än för närvarande och aviseras förslag om
förändrade lånevillkor i annat sammanhang.

Utskottet anför följande med anledning av avslagsförslagen i motionerna
Bo33 (m) och Bo34 (fp). Utskottet finner det självklart — särskilt
med bostadsbrist inom många tätorter — att en lägenhet som
byggts för bostadsändamål skall användas till sådant ändamål. Så snart
det finns anledning att anta att t.ex. en bostadslägenhet används för
annat ändamål utan lov åligger det byggnadsnämnden att ingripa.
Stadgande om detta finns bl.a. i 10 kap. 1 § PBL. Preskriptionsbestämmelserna
har ansetts innebära att preskriptionstiden börjar löpa från
den dag då den olovliga kontoriseringen skedde. Detta innebär enligt
nuvarande ordning att en byggnadsnämnd inte kan fa rättelse till stånd
i de fall den otillåtna användningen pågått i mer än tio år. En otillåten
användning av en bostadslägenhet är naturligtvis otillåten under hela
tiden detta förhållande pågår. Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i propositionen att en byggnadsnämnd alltid bör kunna ingripa
för att få rättelse till stånd. Något bärande skäl mot en sådan ordning
har inte framförts av motionärerna. Det kan här erinras om att inom
straffrätten anses en verksamhet som bedrivs utan lov eller anmälan
som brottslig så länge verksamheten bedrivs, och preskriptionstiden
börjar inte löpa så länge överträdelsen begås. Utskottet avstyrker med
det anförda motionerna Bo33 (m) och Bo34 (fp), båda yrkandena 1.

När det sedan gäller frågan om lokalisering av tillkommande kontorsytor
erinrar utskottet om att det är kommunerna som har det grundläggande
ansvaret för planeringen av markanvändningen. Utskottet
hänvisar i övrigt till vad ovan anförts vid behandlingen av yrkande 1 i
samma motion. Det finns av anförda skäl inte anledning att i detta
sammanhang göra något uttalande i frågan. Utskottet avstyrker motion
Bo35 (c) yrkande 2.

3.2 Bygglovsprövning vid ändrad användning av en
bostadslägenhet

Att ta i anspråk eller inreda en bostadslägenhet för väsentligen annat
ändamål än bostadsändamål kräver bygglov. Om sådant bygglov söks
inom ett område med detaljplan skall ansökan bifallas om åtgärderna
inte strider mot planen och andra hinder inte finns (8 kap. 11 § PBL).
Bestämmelser om en byggnads användningssätt kan tas in i en detaljplan.
I de fall en plan saknar bestämmelser om en byggnads användningssätt
kan byggnadsnämnden inte utan att meddela nya planbestämmelser
vägra bygglov.

1989/90: BoU6

För att komma till rätta med nyss nämnda situation och förhindra
kontorisering av bostadslägenheter föreslås ett nytt femte stycke i 8
kap. 11 § PBL som ger byggnadsnämnden möjlighet att vägra bygglov
även i de fall bestämmelser om en byggnads användning saknas i
detaljplan och då åtgärden avser en bostadslägenhet, som behövs för
bostadsförsörjningen.

I motion Bo33 (m) yrkande 2 hemställs att riksdagen avslår förslaget.
I motionen sägs att den enskildes intressen måste sättas i första
hand när en detaljplan saknar bestämmelser om användningssättet och
att förslaget kommer att leda till stor rättsosäkerhet.

Vad som nu föreslås kommer att framgå av lag och på ett entydigt
sätt. Det kan därför enligt utskottets mening inte råda någon osäkerhet
om vad som gäller för den enskilde i denna fråga. Utskottet avstyrker
motion Bo33 (m) yrkande 2 om byggto vsprö v rung vid ändrad användning
av bostadslägenhet och tillstyrker propositionen såvitt nu är i
fråga.

4. Outhyrda bostadslägenheter

Fastighetsägare har i allmänhet själva ansvaret för sitt hyreshus. Om
vården av fastigheten försummas, åtgärder för att bevara sundhet,
ordning och skick inom fastigheten inte vidtas eller det på annat sätt
framgår att fastighetsägaren inte förvaltar fastigheten på ett för de
boende fullt godtagbart sätt får hyresnämnden dock besluta om särskild
förvaltning av fastigheten. Hyresnämnden skall då ålägga fastighetsägaren
att överlämna förvaltningen till särskild förvaltare (förvaltningsåläggande).
Kan det antas att sådant åläggande inte får avsedd
verkan skall hyresnämnden i stället besluta att ställa fastigheten under
förvaltning av särskild förvaltare (tvångsförvaltning). Lagens syfte är att
tillvarata de boendes intressen. En förutsättning är därför att åtminstone
en lägenhet i fastigheten är uthyrd som bostad.

I propositionen föreslås nu att lagens tillämpningsområde utvidgas
till att omfatta också sådana fall då huset står tomt; dock under
förutsättning att det med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart
oförsvarligt att lägenheterna står tomma. Enligt departementschefen tar
förslaget sikte på sådana fall då en fastighetsägare av spekulativa skäl
eller av skäl som inte kan sägas vara förenliga med god fastighetsförvaltning
underlåter att hyra ut bostadslägenheter.

I motionerna Bo33 (m) yrkande 3, Bo34 (fp) yrkande 2 och Bo35
(c) yrkande 3 hemställs att riksdagen avslår förslaget. I de två förstnämnda
motionerna riktas kritik mot att förslaget inte ger tillräcklig
vägledning i fråga om när ett ingripande skall kunna ske. Bl.a. anförs
att tvångsförvaltning av en fastighet är en mycket ingripande åtgärd
som kräver synnerligen starka skäl och noggrant angivna förutsättningar.
Motionärerna anser att förslaget inte uppfyller dessa krav utan har
motiv som är så lösligt angivna att det i sig är ägnat att skapa
rättsosäkerhet. De anför också att vägledning saknas när det gäller
frågan om vilka skäl som kan vara "godtagbara", medan "bostadsbrist"
är mycket lättare att konstatera och mera regel än undantag och att det

1989/90: Bo U6

för den enskilde blir svårare att försvara sin rätt. I c-motionen föreslås
att det i stället för särskild förvaltning införs möjligheter till vitesförelägganden
med mycket kraftiga belopp i de fall fastighetsägare låter
fastigheter stå outhyrda utan bärande skäl och det är uppenbart
oförsvarligt att lägenheterna står tomma. Ett sådant förfarande torde
enligt motionärerna vara mer rimligt ur rättssäkerhetssynpunkt, och
det föreslås att bostadsförvaltningslagen ändras i enlighet med vad som
anförts. Motionärerna anser att det i propositionen framförda förslaget
inte kommer att få någon reell betydelse om det förverkligas.

Utskottet anför följande. Grundtanken i gällande rätt är att en
fastighetsägare själv bär ansvaret för sitt hyreshus och att denne inte
skall tvingas att hyra ut en lägenhet. En rimlig grundinställning måste
enligt utskottets mening också vara att en bostadslägenhet skall hållas
uthyrd. Naturligtvis kan det såsom departementschefen anför finnas
skäl för att så inte är fallet. Ett tvångsingripande måste därför föregås
av en noggrann prövning och avvägning av motstående intressen. Det
bör emellertid inte tillåtas att fastighetsägare utan godtagbara skäl låter
en fastighet med efterfrågade bostadslägenheter stå tom. Utskottet delar
vad i propositionen anförs om att det — när det är uppenbart oförsvarligt
att bostadslägenheter står tomma — finns möjlighet att ingripa
genom beslut om särskild förvaltning. Sådana ingripanden torde komma
att bli aktuella endast i ett fåtal fall. Emellertid kan det finnas
anledning att överväga någon form av ingripande också i mindre
uppenbara fall t.ex. genom vitesförfarande. Ett förslag med i huvudsak
denna innebörd förs fram i motion Bo35.

Sammanfattningsvis föreslås således att riksdagen med bifall till
propositionen antar regeringsförslaget om ingripande genom särskild
förvaltning och med anledning av motion Bo35 (c) yrkande 3 som sin
mening ger regeringen tillkänna vad utskottet anfört om ingripande
genom vitesföreläggande. Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen
förslag i frågan. Förslagen i motionerna Bo33 (m) yrkande 3 och
Bo34 (fp) yrkande 2 om avslag på propositionen såvitt avser särskild
förvaltning av fastigheter avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

5. Övriga ändringar i PBL m.m.

De förändringar som i propositionen föreslås i denna del har till syfte
att förenkla förfarandet under planarbetet och i samband med olika
beslut enligt PBL. Det föreslås också att kravet på bygglov utanför
detaljplan avseende komplementbyggnader, murar och plank i omedelbar
närhet av en- och tvåbostadshus som inte ingår i samlad bebyggelse
skall upphävas i de fall kommunen inte bestämmer annat i områdesbestämmelser.
Vidare införs bestämmelser som innebär att bygglov kan
meddelas i vissa fall, trots att byggnaden eller fastigheten på vilken
åtgärden skall utföras avviker från detaljplan eller fastighetsplan. Vidare
föreslås vissa ändringar i förtydligande syfte.

1989/90: BoU6

5.1 Kungörandeförfarandet i vissa fall

1989/90: Bo U6

I förslaget föreslås bl.a. att underrättelser till sakägare m. fl. berörda
personer, föreningar eller organisationer skall kunna ske i "brev" i
stället för i "vanligt brev" som tidigare ordning föreskrev. Härigenom
ges kommunerna en större valfrihet.

Om ett stort antal personer skall underrättas föreslås att kommunen
skall kunna välja mellan två alternativa förfaranden. En kungörelse
skall alltid anslås på kommunens anslagstavla. Därutöver kan kommunen
välja antingen att införa kungörelsen i ortstidning eller att sprida
informationsblad om kungörelsen till de boende som berörs av beslutet
och skicka brev till sådana sakägare som har rätt att överklaga
beslutet samt till hyresgästernas organisationer eller föreningar. De
som äger mark, som kan komma att tas i anspråk eller har särskild rätt
till sådan mark, skall alltid underrättas särskilt.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget. Med den utformning som

5 kap. 30 § andra stycket PBL fått bör emellertid i förtydligande syfte
stadgandets tredje stycke om kungörandeförfarandet utformas på annat
sätt. I bilaga 1 till detta betänkande har ett sådant förslag intagits.
Utskottet föreslår att riksdagen antar detta förslag.

I regeringsförslaget föreslås vidare att det inte längre skall vara
obligatoriskt att kungöra att ett beslut om antagande av detaljplan eller
fastighetsplan vunnit laga kraft. De som till följd av beslutet kan ha
rätt till ersättning skall dock alltid underrättas om detta, men kommunen
får själv välja om det skall ske genom kungörande eller genom
brev.

I motion Bo35 (c) yrkande 6 hemställs att riksdagen avslår förslaget
i denna del och i stället beslutar att kungörandet skall ske enligt vad
som anförs i motionen. Enligt motionärerna kan det ifrågasättas om
förslaget är tillräckligt för att ta till vara den enskildes rätt på ett
acceptabelt sätt. Det föreslås därför — utöver kungörande i ortstidning

— att brev skickas till sakägare och sådan organisation eller förening
som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Utskottet vill erinra om att huvudsyftet med bestämmelserna i 5
kap. 31 § PBL är att motverka att de som kan ha rätt till ersättning
försitter tiden för talans väckande. Dessa skall alltid underrättas. Utskottet
anser att valet av underrättelseform bör vara kommunens
ansvar. Dessutom torde det förhålla sig så att en kommun som
försummar sin underrättelseskyldighet kan bli skadeståndsskyldig mot
den som på grund av försummelsen går miste om en rätt till ersättning.
Andra, som inte fått sina synpunkter tillgodosedda, har inget
beaktansvärt intresse att få veta att en plan vunnit laga kraft. När detta
har skett har de inte längre någon möjlighet att överklaga beslutet.
Utskottet avstyrker motion Bo35 (c) yrkande 6 om underrättelse om
lagakraftvunnet beslut.

5.2 Komplementbyggnader m.m. utanför samlad bebyggelse

Enligt gällande rätt är en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader
(fristående uthus, garage och andra mindre byggnader),
som ligger utanför detaljplan och som inte ingår i samlad bebyggelse,
bygglovsbefriade såvitt avser mindre tillbyggnader. Däremot krävs
bygglov för att uppföra fristående komplementbyggnader, som är större
än 10 m2 . För murar och plank krävs bygglov om det inte rör sig om
murar eller plank som byggs för anordnande av uteplatser i anslutning
till en- och tvåbostadshus. För bygglovsfrihet krävs dock att muren
eller planket inte är högre än 1,8 m och inte sträcker sig mer än 3,0 m
ut från huset (8 kap. 4 § första stycket 4 PBL)

Nu föreslås som huvudregel att komplementbyggnader, oberoende
av storlek, och alla murar och plank bör bygglovsbefrias i omedelbar
närhet av bostadshuset om byggnadsföretaget inte sträcker sig närmare
gränsen än 4,5 m. Skall nu angivna åtgärder vidtas närmare gränsen
krävs grannars medgivande. Liksom för närvarande skall dock gälla att
kommunen, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden
för vilka områdesbestämmelser utfärdats, får bestämma att bygglov
krävs även för de åtgärder som nu föreslås bli bygglovsbefriade.

1 motion Bo33 (m) yrkande 4 hemställs att riksdagen beslutar ändra
PBL så att planinstitutet områdesbestämmelse avskaffas. Motionärerna
motsätter sig att kommunen genom områdesbestämmelser kan införa
krav på bygglov för t.ex. komplementbyggnader utanför samlad bebyggelse.
De anser att systemet med områdesbestämmelser bör utmönstras
ur lagen och att kommunerna i stället genom detaljplaner klart
och entydigt skall fastlägga kommunens och den enskildes rättigheter
och skyldigheter. Där detaljplan inte finns anser de att lämplighetsprövning
och bygglov för en- och tvåfamiljshus o.d. kan slopas under
förutsättning att grannes rätt inte träds för när.

Utskottet avstyrkte så sent som i september 1989 i betänkande
1989/90:BoU2 en motion med motsvarande yrkande. Riksdagen följde
utskottets förslag. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att
ändra sitt ställningstagande. Utskottet avstyrker med det anförda motion
Bo33 (m) yrkande 4.

5.3 Byggnadsåtgärder som innebär mindre planavvikelse

Enligt gällande rätt får bygglov lämnas till åtgärder som innebär
mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelsen
är förenlig med planens syfte. Någon ändring i denna del föreslås
inte. Utskottet delar departementschefens uppfattning att det, med
hänsyn till den korta tid som lagstiftningen verkat, finns anledning att
följa tillämpningen av stadgandet innan ställning tas till behovet av en
ändring. Departementschefen har dock ansett det lämpligt att något
redovisa syftet med bestämmelsen om mindre avvikelse och ytterligare
kommentera vad som i förarbetena till PBL angivits som gränserna för
begreppet mindre avvikelse. Utskottet vill betona att en av grundprinciperna
i PBL är att beslut om markanvändningen och utformningen
av närmiljön skall fattas efter samråd bl.a. med de boende, myndighe -

1989/90: BoU6

ter och sammanslutningar. Det innebär naturligtvis att vad som beslutats
med ett brett medborgarinflytande inte kan ändras utan att motsvarande
intressen får komma till tals. Tillstånd till åtgärder som inte är
förenliga med syftet med planen kan därför inte ges. Detsamma gäller
bygglov för avvikelser som inte kan anses som "mindre".

Utöver de tänkbara åtgärder som tagits upp i propositionen och som
från fell till fell kan bedömas vara sådana mindre avvikelser som är
förenliga med planens syfte vill utskottet också något beröra vindsinredningar.
Sådana åtgärder kan i många fall inrymmas i begreppet
mindre avvikelse men här liksom i alla andra fall måste en bedömning
ske i varje särskilt fall. Om en vindsinredning strider mot en uttrycklig
bestämmelse i planen eller på annat sätt kan anses strida mot planens
syfte kan en sådan åtgärd naturligtvis inte tillåtas utan att en planändring
sker. Frågor av detta slag ankommer det i första hand på kommunerna
att bedöma.

Departementschefen har uttalat att han noga kommer att följa
utvecklingen både vad gäller myndigheternas tillämpning av bestämmelserna
om mindre avvikelse och användningen av enkelt planförfarande.
Utskottet förutsätter att därvid följs upp bestämmelsernas
tillämpning också när det gäller vindsinredningar och att regeringen
vid behov återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder.

5.4 Lovpliktens omfattning i vissa fall

I motion Bo35 (c) yrkandena 4 och 5 tas upp två frågor om lovpliktens
omfattning. I yrkande 4 hemställs om ett riksdagens tillkännagivande
om bygglovsfrihet för komplementbyggnader med en byggnadsyta
om högst 16 nr .

Utskottet förstår yrkandet så att det avser friggebodar inom detaljplanelagt
område och inom samlad bebyggelse. De får enligt nuvarande
ordning inte vara större än 10 mJ . Utskottet har ovan tillstyrkt
propositionens förslag att ta bort storleksbegränsningen av friggebodar
utanför samlad bebyggelse. Inom samlad bebyggelse finner dock utskottet
att byggnadsytans begränsning till 10 nr är lämplig med hänsyn
till alla de olika intressen som i allmänhet finns inom samlad och
därmed tät bebyggelse. Utskottet avstyrker motion Bo35 (c) yrkande 4.

I motion Bo35 (c) yrkande 5 hemställs om ett riksdagens tillkännagivande
om bygglovsfrihet för säsongsmässig viss ändrad verksamhet i
lantbrukets ekonomibyggnader. I motionen anförs att ekonomibyggnader
för t.ex. förvaring av grödor säsongsmässigt ofta används för andra
ändamål. Det kan avse lagring av industrivaror, uppställning av husvagnar,
fordon m.m. Motionärerna anser att sådan säsongsmässig användning
bör jämställas med tillfällig användning och vara bygglovsbefriad
samt att, om nödvändigt, lagstiftningen ändras i enlighet med vad
som sagts.

För uppförande av ekonomibyggnader utanför detaljplan krävs inte
bygglov. Däremot krävs bygglov för att ta i anspråk en byggnad helt
eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket
byggnaden senast har använts (8 kap. 1 § tredje stycket PBL). Vad som

1989/90: Bo U6

ligger i uttrycket väsentligen annat ändamål har lagstiftaren valt att
inte precisera närmare. Ledning får hämtas från den praxis som har
utbildats i anslutning till tidigare gällande rätt. Bygglovsplikten har i
praxis inte ansetts inträda förrän den ändrade användningen fatt en
viss varaktig karaktär.

Utskottet anser det inte lämpligt att nu göra något generellt uttalande
i den aktuella frågan och att det är för tidigt att ta ställning till om
lagen behöver ändras. Det får även i detta fall ankomma på i första
hand byggnadsnämnderna att pröva huruvida en ändrad användning
av en ekonomibyggnad är sådan att bygglov krävs. Utskottet avstyrker
motion Bo35 (c) yrkande 5.

6. Lagförslaget i övrigt

De övriga förslag till ändringar i PBL och naturvårdslagen, som förts
fram i propositionen och som inte behandlats ovan, har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande. I denna del ingår
även förslag om upphävande av bristortslagen.

7. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande särskilda övernattningshotell

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo35 yrkande 1,

res. I (c, mp)

2. beträffande s.k. övernattningslägenheter m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo36,

res. 2 {vpk)

3. beträffande preskriptionsbestämmelserna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1989/90:Bo33 yrkande 1 och 1989/90:Bo34 yrkande
1 antar förslaget till lag om ändring i PBL såvitt avser 10
kap. 27 § i enlighet med den lydelse som framgår av bilaga 1 till
detta betänkande,

res. 3 (m. fp)

4. beträffande lokalisering av tillkommande kontorsytor
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo35 yrkande 2,

res. 4 (c, vpk)

5. beträffande bygglovsprövning vid ändrad användning av bostadslägenhet att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1989/90:Bo33 yrkande 2 antar förslaget till lag om
ändring i PBL såvitt avser 8 kap. 11 § femte stycket i den
lydelse som framgår av bilaga 1 till detta betänkande,

res. 5 (m)

6. beträffande särskild förvaltning av fastigheter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning
av motion 1989/90:Bo35 yrkande 3 samt med avslag på
motionerna 1989/90:Bo33 yrkande 3 och 1989/90:Bo34 yrkande

1989/90: Bo U6

a) antar det förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792) såvitt avser 1 och 2 §§ i den lydelse som framgår av
bilaga 1 till detta betänkande,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om möjlighet till vitesförfarande,

res. 6 (m, fp)
res. 7 (c. mp)

7. beträffande kungörandeförfarandei

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till lag om
ändring i PBL antar 5 kap. 30 § tredje stycket i den lydelse som
framgår av bilaga 1 till detta betänkande,

8. beträffande underrättelse om lagakraftvunnet beslut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till lag om
ändring i PBL och med avslag på motion 1989/90:Bo35 yrkande

6 antar förslaget såvitt avser 5 kap. 31 § i den lydelse som
framgår av bilaga 1 till detta betänkande,

9. beträffande områdesbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo33 yrkande 4-,

res. S (m)

10. beträffande friggebodar inom de talj plane lagt område
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo35 yrkande 4,

res. 9 (c, mp)

11. beträffande ändrad användning av ekonomibyggnad
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo35 yrkande 5,

res. K) (m, c, mp)

12. beträffande övriga förslag till ändringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar de som
bilaga 1 till detta betänkande intagna lagförslagen i vad de inte
behandlats här i punkterna 1 — 11 ovan.

Stockholm den 30 november 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m). Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil
Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson* (s), Gunnar Nilsson
(s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan
Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp). Britta Sundin (s), Berndt
Ekholm (s) och Sture Thun** (s)

*(ej såvitt avser momenten 1. 2 och 6)

**(såvitt avser momenten 1. 2 och 6)

1989/90: Bo U6

Reservationer

1989/90: Bo U6

1. Särskilda övernattningshotell (mom. 1)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 4 börjar med "Det
förslag" och på s. 5 slutar med "särskilda övernattningshotellbort ha
följande lydelse:

Regeringsförslaget innebär att det mellan kommuner och fastighetsägare
träffes frivilliga överenskommelser, som syftar till att friställa s.k.
övernattningslägenheter för bostadsmarknaden. Förslaget i denna del
är bra men måste kompletteras med ytterligare åtgärder för att underlätta
för företag att la tillgång till tillfälliga övernattningslägenheter till
ett rimligt pris. En sådan åtgärd kan vara att kommunerna i samarbete
med intressenter i branschen tillskapar särskilda övernattningshotell
med rum som företagen kan hyra till ett förmånligt pris. Detta är i och
för sig en fråga som det ankommer på kommunerna själva att besluta
om. För att kommunerna skall kunna förverkliga ett sådant beslut
måste dock vissa stimulansåtgärder vidtas.

Utskottet föreslår därför att regeringen närmare undersöker vilka
åtgärder som är lämpliga att vidta i denna fråga. Vad nu anförts bör
riksdagen med anledning av motion Bo35 (c) yrkande 1 ge regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskilda övernattningshotell
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo35 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. S. k. övernattningslägenheter m.m. (mom. 2)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Vad i"
och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Såsom föreslås i promemorian Ds 1989:11 Övernattningslägenheter
m.m. måste det finnas möjligheter att tvinga fram en hyresnämndsprövning,
när en fastighetsägare inte vill säga upp en hyresgäst, som
inte bor i sin lägenhet permanent. Det är inte tillräckligt att förlita sig
på fastighetsägarnas goda vilja och idealitet. Men det är nödvändigt att
besittningsskyddet för s. k. övernattare försvagas till förmån för alla
dem som är bostadslösa. Särskilt i storstäderna finns det tusentals
lägenheter, som på detta sätt skulle kunna bli permanenta bostäder för
inte minst ungdomar och invandrare, som nu har det mycket besvärligt
på bostadsmarknaden. Remisskritiken mot arbetsgruppens förslag
är inte så allvarlig att den bör hindra föreslagna lösningar. Utskottet
förordar därför att riksdagen med anledning av motion Bo36 (vpk)

antar det förslag till lag om ändring i 12 kap. 46 § jordabalken och i
lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt som arbetsgruppen förde
fram och som framgår av bilaga 2.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande s. k. övernattningslågenheter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo36 antar de
förslag till lag om ändring i 12 kap. 46 § jordabalken, lag om
ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt
och lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder i lydelse som framgår av bilaga 2,

3. Preskriptionsbestämmelserna (mom. 3)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
anför" och slutar med "yrkandena 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att en byggnadsnämnd kan ingripa så
snart det finns anledning att misstänka att en bostadslägenhet utan lov
används för annat ändamål. Allvarliga invändningar kan emellertid
riktas mot förslaget om slopande av preskriptionstiden för handräckning
och rättelse. Bl. a. kan problem uppkomma vid ägarbyte och ett
ingripande kan komma att drabba andra personer än de som bär
ansvaret för den olovliga kontoriseringen. Vid en jämförelse med vad
som annars gäller vid brottsligt handlande och överträdelser av olika
slag ter det sig ytterst egendomligt att ingripande vid olovlig kontorisering
av bostadslägenheter skall kunna ske utan någon begränsning i
tiden. Utskottet finner därför att byggnadsnämndens möjligheter att
ingripa mot olovliga kontoriseringar bör vara begränsade i tiden på det
sätt som gäller i dag. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motionerna Bo33 (m) och Bo34 (fp), båda yrkandena 1, avslår regeringens
förslag i denna del.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande preskriptionsbestämmelserna

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo33 yrkande
1 och 1989/90:Bo34 yrkande 1 avslår regeringens förslag till
lag om ändring i PBL såvitt avser 10 kap. 27 §,

4. Lokalisering av tillkommande kontorsytor
(mom. 4)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "När
det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt att driva en hård kommunal linje när
det gäller att återföra olovligt kontoriserade lägenheter till bostäder.
Det förutsätter att behovet av kontorsytor kan tillgodoses på annat sätt.

1989/90: Bo U6

Eventuellt tillkommande kontorsytor bör såsom föreslagits i motion
Bo35 (c) yrkande 2 om möjligt inte lokaliseras till de mest centrala
delarna av storstäderna utan bör framför allt förläggas till områden där
det är ont om arbetstillfällen. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande lokalisering av tillkommande kontorsytor

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo35 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bygglovsprövning vid ändrad användning av
bostadslägenhet (mom. 5)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Vad
som" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förslaget inte bör genomföras. Den enskilde skall
kunna lita på att bestämmelserna i en detaljplan uttömmande reglerar
vad som gäller i fråga om t.ex. en byggnads användningssätt. Om
sådana bestämmelser saknas bör den enskilde inte drabbas av detta. I
de fall det är angeläget för kommunen att användningssättet inte
ändras för en fastighet och planen saknar bestämmelser om detta får
kommunen i stället reglera detta genom en planändring. Utskottet
föreslår därför att lagförslaget inte genomförs i denna del utan att
riksdagen med anledning av motion Bo33 (m) yrkande 2 avslår regeringsförslaget.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande bygglovsprövning vid ändrad användning av bostadslägenhet att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo33 yrkande 2
avslår regeringens förslag till lag om ändring i PBL såvitt avser 8
kap. 11 § femte stycket,

6. Särskild förvaltning av fastigheter (mom. 6)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
anför" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att hålla fast vid grundtanken i gällande
rätt att en fastighetsägare själv bär ansvaret för sitt hyreshus och att
denne inte kan tvingas att hyra ut lägenheter. Den föreslagna ordningen
innebär ett långtgående ingrepp i äganderätten. För att tvångsförvaltning
av en fastighet skall kunna tillåtas måste det finnas synnerligen
starka skäl och noggrant angivna förutsättningar. Förslaget uppfyller
inte dessa krav. Tvärtom ger motiven så dålig vägledning att
förslaget kan komma att leda till godtycke och stor rättsosäkerhet.
Även behovet kan ifrågasättas. Propositionen avstyrks i denna del.

1989/90: BoU6

Det finns inte heller anledning för riksdagen att tillstyrka förslaget i
motion Bo35 (c) om att möjlighet till vitesföreläggande bör finnas i de
fall en fastighetsägare utan bärande skäl låter lägenheterna stå tomma.
Förutom att vitesförfarandet i sig är omständligt och tidsödande är det
inte ett verksamt medel för att, i de enstaka fall en tvångsförvaltning
bör komma i fråga, fa en icke seriös fastighetsägare att ta rättelse.

Utskottet förordar alltså att riksdagen med anledning av motionerna
Bo33 (m) yrkande 3 och Bo34 (fp) yrkande 2 avslår regeringens
förslag i denna del och motion Bo35 (c).

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande särskild förvaltning av fastigheter
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo33 yrkande
3 och 1989/90:Bo34 yrkande 2 avslår motion 1989/90:Bo35
yrkande 3 och regeringens förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792),

7. Särskild förvaltning av fastigheter (mom. 6)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Beslut om tvångsingripande bör meddelas endast när det finns
synnerliga skäl för ett sådant beslut. Detta innebär att regeringsförslaget
knappast kommer att fa någon reell betydelse. Regeringsförlaget
bör därför inte genomföras. Ett bättre och ur rättssäkerhetssynpunkt
mera rimligt förfarande är att införa möjligheten med vitesförelägganden
och mycket kraftiga vitén. Ett sådant förfarande skulle kunna
tillgripas om en fastighetsägare underlåter att hyra ut lägenheter för
bostadsändamål utan bärande skäl och det med hänsyn till bostadsförsörjningen
inte är försvarligt att lägenheterna står outhyrda. Härigenom
torde möjligheterna att ingripa underlättas utan att rättssäkerheten
sätts ur spel, och samtidigt skulle flera lägenheter tillföras bostadsmarknaden.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo35 (c)
yrkande 3 och med avslag på regeringsförslaget och motionerna Bo33
(m) yrkande 3 och Bo34 (fp) yrkande 2 antar det förslag till lag om
ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792) och i lagen (1973:188)
om arrendenämnder och hyresnämnder som framgår av bilaga 3 till
detta betänkande.

1989/90: BoU6

2 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 6

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande särskild förvaltning av fastigheter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo35 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1989/90:Bo33 yrkande 3 och
1989/90:Bo34 yrkande 2 samt regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792) antar utskottets
förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)
och lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder i den lydelse som framgår av bilaga 3 till detta
betänkande,

8. Områdesbestämmelser (mom. 9)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande
lydelse:

I betänkande 1989/90:BoU2 efterlystes en översyn av de regler inom
PBL som reglerar byggande utanför detaljplan. Såsom där anfördes bör
i sådana områden all bebyggelse i princip vara tillåten. Om en kommun
av något skäl vill reglera byggandet skall detta ske genom att
detaljplan upprättas. Däremot bör det inte vara möjligt för en kommun
att genom upprättande av områdesbestämmelser införa krav om
bygglov och därigenom ta tillbaka en given rättighet. Enligt utskottets
mening bör därför planinstitutet områdesbestämmelser avskaffas. Detta
bör riksdagen med anledning av motion Bo33 (m) yrkande 4 ge
regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande områdesbestämmelser
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo33 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Friggebodar inom detaljplanelagt område
(mom. 10)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet förstår" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande
lydelse:

De ursprungliga motiven för den storleksbestämmelse som gäller för
lovfritt uppförande av komplementbyggnader inom detaljplanelagt område
(friggebodar) förlorade en del av sin giltighet i samband med att
reglerna överfördes till PBL. Genom föreliggande regeringsförslag får
komplementbyggnader uppföras utanför detaljplan och utanför samlad
bebyggelse utan bygglov. Någon storleksbestämmelse föreslås inte i
detta fall. Utskottet anser att det nu finns anledning att överväga att
tillåta att även friggebodar inom detaljplanelagt område och inom

1989/90: Bo U6

samlad bebyggelse får uppföras med något större yta. Utskottet föreslår
att den tillåtna byggnadsytan ökas från 10 m2 till 16 m 2 . Därigenom
blir användbarheten större utan att användningssättet riskeras att bli
ändrat. Detta bör riksdagen med anledning av motion Bo35 (c) yrkande
4 ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande friggebodar inom de talj plane lagt område

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo35 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Ändrad användning av ekonomibyggnad
(mom. 11)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan
Sandberg (m), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Vad som skall förstås med begreppet "väsentligen ändrad användning"
är oklart när det gäller byggnader inom lantbruket som tidvis
används för annat ändamål än de är avsedda för. Det är mycket vanligt
förekommande att ekonomibyggnader för förvaring av grödor m.m.
ofta används för annat ändamål under den tid på året då byggnaderna
inte behövs för sitt speciella ändamål. Det kan vara lagring av t.ex.
industriprodukter eller uppställning av husvagnar. En sådan tillfällig
användning kräver inte bygglov. Det är enligt utskottets mening rimligt
att anse även en återkommande säsongsmässig användning av
ekonomibyggnader som tillfällig. Om en sådan tolkning inte är förenlig
med gällande rätt bör lagen ändras i enlighet med vad som nu sagts.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo35 (c)
yrkande 5 ger regeringen detta till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande ändrad användning av ekonomibyggnad

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo35 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Vissa frågor om ändringar i plan- och bygglagen

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (all m) anför:

I nu föreliggande proposition tas upp vissa ändringar i plan- och
bygglagen (PBL). Ändringarna rör i de flesta fell vissa förfaranderegler
i lagen. Vi har i dessa delar anslutit oss till utskottets ställningstagande.
Detta innebär emellertid inte att vi accepterar lagen som sådan. Vår
grundläggande kritik av PBL har vi framfört alltsedan ärendet år 1985
för första gången behandlades av riksdagen. Aven under förberedel -

1989/90: Bo U6

searbetet med lagen uttryckte företrädare för moderata samlingspartiet
kritik mot uppläggningen och inriktningen av en ny byggnadslagstiftning.
Vår kritik kvarstår. Den har snarare förstärkts under den tid
lagen varit i kraft. I vår partimotion 1988/89:Bo405, väckt under
allmänna motionstiden 1989, förde vi senast fram våra förslag om
ändring i PBL. I motionen föreslogs ändringar i PBL bl.a. av innebörden
att genomförandetiden för detaljplaner avskaffades, översiktsplanerna
blev frivilliga, planinstitutet områdesbestämmelse avskaffades
och att full ersättning till markägaren skulle utgå vid intrång eller
rådighetsinskränkning. Vi avser att aktualisera dessa och andra förslag
om ändringar i PBL i en motion under allmänna motionstiden 1990.

I betänkandet tas också upp frågan om friggebodar inom detaljplanelagt
område eller inom samlad bebyggelse. Utskottet föreslår att storleksbegränsningar
av komplementbyggnader tas bort utanför samlad
bebyggelse. Därmed tillgodoses ett krav som tidigare förts fram av
moderata samlingspartiet. På grunder utskottet anför är det inte lämpligt
att tillåta större byggnadsyta än 10 m: för friggebodar inom
detaljplanelagt område eller inom område med samlad bebyggelse.

2. Friggebodar inom detaljplanelagt område

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:

I betänkandet tas upp frågan om friggebodar inom detaljplanelagt
område eller inom samlad bebyggelse. Utskottet föreslår att storleksbegränsningar
av komplementbyggnader tas bort utanför samlad bebyggelse.
Därmed tillgodoses ett krav som tidigare förts fram av bl.a.
folkpartiet. Under vårriksdagen yrkade folkpartiet bifall till att friggebodar
i vissa fall skulle kunna byggas i större storlek än 10 m2 . Frågan
har nu aktualiseras i en motion av centerpartiet. Vi anser att frågan i
stället bör tas upp när riksdagen våren 1990 tar ställning till den
kommande bostadspolitiken. Folkpartiet återkommer därför med förslag
i denna fråga under den allmänna motionstiden nästa år.

3. Preskriptionsbestämmelserna

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

I propositionen föreslås att den tioåriga preskriptionstiden slopas när
det gäller byggnadsnämndernas möjlighet att ingripa med begäran om
handräckning eller föreläggande om rättelse vid olovlig kontorisering
av bostadslägenheter. Vi har inte motsatt oss förslaget eftersom det
syftar till att öka tillgången på bostäder. Det är, särskilt med rådande
bostadsbrist, viktigt att olovligt kontoriserade bostadslägenheter återställs.
Vi accepterar därför tills vidare att preskriptionstiden slopas. Vi
anser emellertid principiellt att möjligheten att ingripa inte bör vara
"evig" utan begränsad i tiden. Vi avser därför att i ett annat sammanhang
återkomma till riksdagen med ett förslag till utformning av
preskriptionsregler som tillgodoser detta syfte.

1989/90: Bo U6

4. Preskriptionsbestämmelserna

Jan Strömdahl (vpk.) anför:

Jag noterar att med utskottets skrivning att otillåten användning av en
bostadslägenhet är otillåten under hela tiden detta förhållande pågår
och att brottslig verksamhet är brottslig så länge verksamheten bedrivs
borde en preskriptionstid aldrig kunna hävdas när det rör sig om
svartbyggen.

1989/90: B0U6

Utskottets lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)'
dels att 5 kap. 9, 10, 24, 25, 27, 30 och 31 §§, 6 kap. 8, 9, 12, 13, 24

och 36 §§, 8 kap. 1, 2, 4, 5, 6, 11, 22 och 27 §§, 10 kap. 27 § samt

14 kap. 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 kap. 18 a §, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

9 §

Detaljplanen består av en plankarta
och en särskild handling med
bestämmelser eller, om innehållet
framgår tydligt, av endast endera av
dessa handlingar.

Detaljplanen består av en plankarta
och en särskild handling med
bestämmelser. Planen får dock bestå
av endast endera av dessa handlingar
eller av en handling som innehåller
både plankarta och bestämmelser,
om planens innehåll ändå framgår
tydligt.

Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda
ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Planhandlingama skall utformas så att det tydligt framgår hur planen
reglerar miljön.

10 §

Till detaljplanen skall fogas en
sådan planbeskrivning som anges i
26 § och en sådan genomförandebeskrivning
som anges i 6 kap.
1 §•

Till detaljplanen skall fogas en
sådan planbeskrivning som anges i

26 § och en sådan genomförandebeskrivning
som anges i 6 kap. 1 §.
Om detaljplanen beslår av endast en
handling, får dock planbeskrivningen
redovisas i den handlingen.

24 §

Kungörelse om utställningen av
planförslaget skall minst en vecka
före utställningstidens början anslås
på kommunens anslagstavla och införas
i ortstidning. Av kungörelsen
skall framgå

Kungörelse om utställningen av
planförslaget skall minst en vecka
före utställningstidens början anslås
på kommunens anslagstavla och införas
i ortstidning. Kungörandet får
dock ske senast den dag då utställningstiden
börjar, om denna bestämts
till minst fyra veckor. Av
kungörelsen skall framgå

1989/90: BoU6

Bilaga 1

'Lagen omtryckt 1987:246.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens antagande
kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,

4. var utställningen äger rum,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vern synpunkter på förslaget skall
lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på
förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta
planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om
kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning
enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan
förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

25 §

Underrättelse om innehållet i Underrättelse om innehållet i
kungörelsen skall senast dagen för kungörelsen skall senast dagen för
kungörandet i vanligt brev sändas till kungörandet i brev sändas till

1. kända sakägare,

2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning
för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning
inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en
riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd
att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till
en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare,
får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort antal
personer skall underrättas och det skulle innebära större kostnad och besvär
än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända
den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan
särskild rätt till mark som avses i 24 § första stycket 3 skall dock alltid
underrättas enligt första stycket.

27 §

Efter utställningstiden skall kom- Efter utställningstiden skall kommunen
sammanställa de avlämnade munen sammanställa de synpunkter

synpunkterna och redovisa sina för- som senast under utställningstiden

slag med anledning av dem i ett ut- har framförts skriftligen och redovisa

låtande som skall fogas till hand- sina förslag med anledning av dem i

lingama i ärendet. ett utlåtande som skall fogas till

handlingarna i ärendet.

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Utlåtandet eller ett meddelande
om var utlåtandet hålls tillgängligt
skall för kännedom snarast möjligt i
vanligt brev sändas till dem som inte
fått sina synpunkter på det utställda
förslaget tillgodosedda. Om ett stort
antal personer skall underrättas, får
underrättelse i stället ske genom
kungörelse på det sätt som anges i
24 §.

Utlåtandet eller ett meddelande
om var utlåtandet hålls tillgängligt
skall för kännedom snarast möjligt i
brev sändas till dem som inte fått
sina synpunkter tillgodosedda. Om
ett stort antal personer skall underrättas,
får underrättelse i stället ske
genom kungörande på det satt som
anges i 24 §, eller genom en kungörelse
som anslås på kommunens
anslagstavla, informationsblad om
kungörelsen som sprids till de boende
som berörs av förslaget till
detaljplan och brev till sakägare och
sådan organisation eller förening
som avses i 25 § första stycket 2
och som inte fått sina synpunkter
tillgodosedda.

Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny utställning ske.

30 §

Senast dagen efter det att justeringen
av protokollet med beslut om
antagande av detaljplanen har tillkännagetts
på kommunens anslagstavla
skall meddelande om tillkännagivandet,
protokollsutdrag med beslutet
samt uppgift om vad den som
vill överklaga beslutet har att iaktta
sändas i vanligt brev till

1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av
planen,

2. sakägare, bostadsrättshavare,
hyresgäster och boende samt sådan
organisation eller förening som
avses i 25 § första stycket 2, om de
senast under utställningstiden eller
under den i 28 § andra stycket angivna
tiden skriftligen har lämnat
synpunkter i ärendet som inte har
blivit tillgodosedda eller om de har
besvärsrätt på grund av bestämmelsen
i 13 kap. 5 § andra stycket.

Om ett stort antal personer skall
underrättas enligt första stycket 2
och det skulle innebära större kostnad
och besvär än som är försvarligt
med hänsyn till ändamålet med
underrättelsen att sända den till var

2. sakägare, bostadsrättshavare,
hyresgäster och boende samt sådan
organisation eller förening som
avses i 25 § första stycket 2, om de
senast under utställningstiden eller
under den i 28 § andra stycket angivna
tiden skriftligen har lämnat
synpunkter i ärendet som inte har
blivit tillgodosedda eller om de har
rätt att överklaga på grund av
bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra
stycket första meningen.

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och en av dem, får underrättelse i
stället ske genom kungörelse i ortstidning
på det sätt som anges i 24 §.
Ägare av sådan mark och innehavare
av sådan särskild rätt till mark som
kan komma att tas i anspråk enligt

6 kap. 17-19 §§ skall dock alltid
undenrättas enligt första stycket.

Kungörelse som avses i andra
stycke skall införas i ortstidning
samma dag som beslutet att anta
planen tillkännages på kommunens
anslagstavla. Av kungörelsen skall
framgå vad beslutet avser, tidpunkten
för tillkännagivandet och
vad den som vill överklaga beslutet
har att iaktta.

31 §

När beslutet att anta detaljplanen
har vunnit laga kraft, skall detta
kungöras i ortstidning. I kungörelsen
skall tas in en upplysning om
innehållet i 15 kap. 4 §.

Snarast möjligt efter det att beslutet
har vunnit laga kraft och senast
en månad därefter skall två exemplar
av planen, planbcskrivningen och
genomförandebeskrivningen sändas
till länsstyrelsen.

och en av dem, får underrättelse i
stället ske genom kungörande på det
sätt som anges i 24 § eller genom en
kungörelse som anslås på kommunens
anslagstavla, informationsblad
om kungörelsen som
sprids till de boende som berörs av
beslutet och brev till sådana sakägare
och sådan organisation eller förening
som avses i första stycket 2. Ägare
av sådan mark och innehavare av
sådan särskild rätt till mark som kan
komma att tas i anspråk enligt 6 kap.
17-19 §§ skall alltid underrättas enligt
första stycket.

Av kungörelse som avses i andra
stycket skall framgå vad beslutet
avser, tidpunkten för beslutets tillkännagivande
på kommunens anslagstavla
och vad den som vill
överklaga beslutet har att iaktta.
Om kungörelsen införs i ortstidning,
skall detta ske samma dag
som beslutet tillkännages på anslagstavlan.

När beslutet att anta detaljplanen
har vunnit laga kraft, skall de som till
följd av beslutet kan vara berättigade
till ersättning enligt 14 kap. 5 eller
8 § underrättas. I underrättelsen
skall också tas in en upplysning om
innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen
bestämmer om underrättelsen
skall ske genom brev eller genom
kungörande på det sätt som anges i
24 §.

Snarast möjligt efter det att beslutet
har vunnit laga kraft skall ett
exemplar av planen, planbeskrivningen,
genomförandebeskrivningen
och fastighetsförteckningen sändas
till länsstyrelsen, fastighetsregistermyndigheten
och fastighetsbildningsmyndigheten,
om det inte är
uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas
till myndigheterna inom två veckor
från det att planen vunnit laga kraft,
skall myndigheterna genast underrättas
om innehållet i handlingarna.

1989/90: BoU6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

8 §

Fastighetsplanen består av en
plankarta och en särskild handling
med bestämmelser eller, om innehållet
framgår tydligt, av endast endera
av dessa handlingar.

Fastighetsplanen består av en
plankarta och en särskild handling
med bestämmelser. Planen får dock
beslå av endast endera av dessa
handlingar eller av en handling som
innehåller både plankarta och bestämmelser,
om planens innehåll
ändåframgår tydligt.

9 §

Till fastighetsplanen skall fogas
en sådan planbeskrivning som anges
i 12 §.

Till fastighetsplanen skall fogas
en sådan planbeskrivning som anges
i 12 §. Om fastighetsplanen består
av endast en handling, får dock
planbeskrivningen redovisas i den
handlingen.

12 §

Fastighetsplanen upprättas i
samma ordning som gäller för detaljplanen.
Om fastighetsplanen inte
upprättas gemensamt med detaljplanen
behöver dock samråd inte ske
med länsstyrelsen och kommuner
som berörs av förslaget. Inte heller
behöver planförslaget sändas till
dem.

Bestämmelserna i 5 kap. 18-28
och 30 §§ skall tillämpas när fastighetsplanen
upprättas. Om fastighetsplanen
inte upprättas gemensamt med
detaljplanen behöver dock samråd
inte ske med länsstyrelsen och kommuner
som berörs av förslaget. Inte
heller behöver planförslaget sändas
till dem.

I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighetsplanen
hänför sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen som har
valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen och skälen
till denna redovisas i beskrivningen.

13 §

Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats
gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av
den som antar detaljplanen.

Snarast möjligt efter det att beslutet
att anta fastighetsplanen har
vunnit laga kraft skall ett exemplar av
planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen
sändas till fastighetsregistermyndigheten
och fastighetsbildningsmyndigheten,
om det
inte är uppenbart obehövligt.

1989/90: BoU6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om handlingarna inte kan sändas
till myndigheterna inom två veckor
från det att planen vunnit laga kraft,
skall myndigheterna genast underrättas
om innehållet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 §
skall anses ha den utformning som
framgår av fastighetsplanen skall
länsstyrelsen tillsändas handlingarna
respektive underrättas om innehållet i
dessa enligt andra och tredje
styckena.

24 §

Om kommunen är huvudman för
allmänna platser, får kommunen
efter genomförandetidens utgång
lösa delar av fastigheter som tillhör
olika ägare och som enligt fastighetsplanen
skall utgöra en fastighet.

Om kommunen är huvudman för
allmänna platser, får kommunen
efter genomförandetidens utgång
lösa fastigheter eller delar av fastigheter
som tillhör olika ägare och
som enligt fastighetsplanen skall

utgöra en fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens
utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig
överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge
det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får
rättigheten lösas.

36 §

Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och andra allmänna platser
skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall kommunen låta
utreda frågan och upprätta det förslag som utredningen föranleder. Sakägare
och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget
samt de sammanslutningar och enskilda i övrigt som kan ha ett väsentligt intresse
av forslaget skall beredas tillfälle till samråd.

Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet
bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste
följdema av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och förslag
med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

Förslag i fråga om betalning av
kostnader som avses i 31 § skall
ställas ut under minst tre veckor efter
det att kungörelse om detta har skett
på tid och sätt som anges i 5 kap.
24 §. Underrättelse om utställningen
av förslaget skall dessutom i vanligt

Förslag i fråga om betalning av
kostnader som avses i 31 § skall
ställas ut under minst tre veckor efter
det att kungörande om detta har skett
på tid och sätt som anges i 5 kap.
24 §. Underrättelse om utställningen
av förslaget skall dessutom i

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

brev sändas till kända fastighetsägare brev sändas till kända fastighetsägare

vars rätt berörs av förslaget. Under- vars rätt berörs av förslaget. Underrättelse
behöver dock inte sändas till rättelse behöver dock inte sändas till

den som skriftligen har godkänt för- den som skriftligen har godkänt förslaget.
Under utställningstiden skall slaget. Under utställningstiden skall

förslaget åtföljas av samrådsredo- förslaget åtföljas av samrådsredo görelsen.

Efter utställningstidens ut- görelsen. Efter utställningstidens utgång
får kommunen besluta i ären- gång får kommunen besluta i ärendet.
det.

Avser förslaget ersättningsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare
vars rätt berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att yttra
sig över detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrådsredogörelsen.

8 kap.

1 §

Bygglov krävs för att

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen
annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket
bygglov har lämnats,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konstruktionen av de
bärande delarna eller som avsevärt påverkar byggnadernas planlösning,

5. i byggnader installera eller vä- 5. i byggnader installera eller väsentligt
ändra eldstäder, rökkanaler sentligt ändra eldstäder, rökkanaler

eller anordningar för ventilation, eller anordningar för ventilation,

vattenförsörjning eller avlopp, 5 a. i byggnader eller inom

tomter installera eller väsentligt ändra
anordningar för vattenförsörjning
eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de åtgärder Kravet på bygglov för de åtgärder
som anges i första stycket 4 och 5 som anges i första stycket 4, 5 och

gäller inte i fråga om byggnader som 5 a gäller inte i fråga om byggnader

tillhör staten eller landstingskommu- eller tomter som tillhör staten eller

ner. landstingskommuner.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig
näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov
endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

14 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och
för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen
besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

2 §2

I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar,
campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

^Senasle lydelse 1988:955.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

golfbanor,

2. anordna upplag eller materialgårdar,

3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller
gruvdrift,

4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter,
som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand
eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller telemaster eller tom,

6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter
eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än
kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en
byggnad,

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,

10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1-9.

Bygglov för att inrätta eller upp- Bygglov för att inrätta eller uppföra
en anläggning enligt första föra en anläggning enligt första

stycket 4 eller 5 eller för att ändra stycket 4 eller 5 eller för att ändra

anläggningen krävs inte, om an- anläggningen krävs inte, om det är

läggningen är avsedd för endast en fråga om en mindre anläggning avviss
fastighets behov. Bygglov för sedd endast för en viss fastighets

åtgärder enligt första stycket 8 be- behov. Bygglov för åtgärder enligt

hövs inte, om det på fastigheten första stycket 8 behövs inte, om det

finns endast ett eller två enbostads- på fastigheten finns endast ett eller

hus eller ett tvåbostadshus och par- två enbostadshus eller ett två keringsplatsen

är avsedd uteslutande bostadshus och parkeringsplatsen är

för fastighetens behov eller om par- avsedd uteslutande för fastighetens

keringsplatsen anläggs med stöd av behov eller om parkeringsplatsen

väglagen (1971:948) eller på mark anläggs med stöd av väglagen

som i detaljplan har avsatts till gata (1971:948) eller på mark som i de eller

väg. taljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov. 110 §
finns särskilda bestämmelser för vissa anläggningar och anordningar avsedda
för totalförsvaret.

4 §

Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande
en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage
och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. installera eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om
byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning
eller avlopp,

2. göra andra invändiga ändringar, som inte innebär att det inreds någon
ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller industri och ej
heller berör konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens
karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker
sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5
meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner,
balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter
och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av
bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än
10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna
inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och två- Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus
och tillhörande komple- bostadshus och tillhörande komplementbyggnader
som ej ingår i sam- mentbyggnader, murar och plank

lad bebyggelse undantagna från be- som ej ingår i samlad bebyggelse

stämmelsema i 1 och 2 §§ även i undantagna från bestämmelserna i 1

fråga om följande åtgärder och 2 §§ även i fråga om följande

åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen
än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader
eller murar eller plank i omedelbar
närhet av bostadshuset, om
åtgärden inte sträcker sig närmare
gränsen än 4J> meter,

2. utföra sådana åtgärder som 3. utföra sådana åtgärder som

avses i 1 § första stycket 4 och 5. avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a.

Om de grannar som berörs med- Om de grannar som berörs medger
att åtgärder som avses i första ger att åtgärder som avses i första

stycket 4-6 och i andra stycket 1 ut- stycket 4-6 och i andra stycket 1 och

förs närmare gränsen än 4,5 meter, 2 utförs närmare gränsen än 4,5

krävs inte bygglov. meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen be- Enligt 6 § får kommunen bestämma
att de åtgärder som avses i stämma att de åtgärder som avses i

första stycket 3 och andra stycket 1 första stycket 3 och andra stycket 1

kräver bygglov. och 2 kräver bygglov.

5 §

Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att bygglov
inte krävs för att på det sätt som närmare anges i planen eller bestämmelserna

1. uppföra komplementbygg- 1. uppföra, bygga till eller på

nader, annat sätt ändra komplement byggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som 3. utföra sådana åtgärder som

avses i 1 § första stycket 4 och 5, avses i 1 § första stycket 4, 5 och

5 a,

4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,

6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, koloni -

1989/90: BoU6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stugor och liknande byggnader,

Bestämmelser enligt första stycket
1-4 får inte meddelas, om bygglov
krävs för att tillvarata grannars intressen
eller allmänna intressen. Inte
heller får sådana bestämmelser
meddelas beträffande åtgärder som
avser arbetslokaler eller personalrum
i andra byggnader än industribyggnader.
Bestämmelser enligt första
stycket 5 får meddelas endast om
yrkesinspektionen samt skyddsombud,
skyddskommitté eller organisation
som företräder arbetstagarna
har tillstyrkt bestämmelserna.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder
som avses i första stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

6 §

Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att
bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder
som avses i 3 § första stycket 1,

2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och
komplementbyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i

3 kap. 12 §.

7. utföra sådana åtgärder som
avses i 3 § första stycket 2.

Bestämmelser enligt första stycket
får inte meddelas, om bygglov krävs
för att tillvarata grannars intressen
eller allmänna intressen. Inte heller
får sådana bestämmelser meddelas
beträffande åtgärder som avser
arbetslokaler eller personalrum i andra
byggnader än industribyggnader.
Bestämmelser enligt första stycket 5
får meddelas endast om yrkesinspektionen
samt skyddsombud,
skyddskommitté eller organisation
som företräder arbetstagarna har tillstyrkt
bestämmelserna.

Kommunen får, i områden som
utgör en värdefull miljö eller i områden
för vilka områdesbestämmelser
utfärdats, bestämma att bygglov
krävs för att utföra sådana åtgärder
som avses i 4 § andra stycket 1.

Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov
krävs för att inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till
eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller
därmed jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första - tredje styckena skall meddelas genom detaljplan
eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och
andra styckena inte meddelas.

1989/90: BoU6

Bilaga 1

11 §

Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall
bifallas om

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
varvid det förhållandet att
genomförandetiden inte börjat löpa
utgör hinder mot att bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad
på vilken åtgärden skall utföras
stämmer överens med detaljplanen
och med den fastighetsplan som
gäller för området, och

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen
eller den fastighetsplan
som gäller för området, varvid det
förhållandet att genomförandetiden
för detaljplanen inte börjat löpa utgör
hinder mot att bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad
eller annan anläggning på vilken åtgärden
skall utföras

a) stämmer överens med detaljplanen
och med den fastighetsplan
som gäller för området, eller

b) avviker från dessa planer men
avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning
enligt denna lag eller
vid en fastighetsbildning enligt

3 kap. 2 § första stycket andra meningen
fas tighetsb tidnings lagen
(1970:988), och

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Om fastigheten inte stämmer
överens med fastighetsplanen och
om ansökningen kommer in före utgången
av genomförandetiden för
detaljplanen, skall sökanden föreläggas
att inom viss tid visa att
ansökan om förrättning gjorts för att
genomföra den fastighetsindelning,
som förutsätts i fastighetsplanen.

Om fastigheten i annat fall än som
avses i första stycket 2 b inte stämmer
överens med fastighetsplanen
och om ansökningen kommer in före
utgången av genomförandetiden för
detaljplanen, skall sökanden föreläggas
att inom viss tid visa att ansökan
om förrättning gjorts för att
genomföra den fastighetsindelning,

som förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket
4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1
skall bygglov lämnas även om förutsättningarna i första stycket 2 inte är
uppfyllda.

Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder
på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål
lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser
om byggnadens användning
och ansökningen avser bostadslägenhet
som behövs för bostadsförsörjningen,
får bygglov inte lämnas
för sådana åtgärder som anges i 1 §
första stycket 3.

Bygglov får lämnas till åtgärder Bygglov får lämnas till åtgärder
som innebär mindre avvikelser från som innebär mindre avvikelser från

detaljplanen eller fastighetsplanen, detaljplanen eller fastighetsplanen,

om avvikelserna är förenliga med om avvikelserna är förenliga med

syftet med planen. syftet med planen. I fall som avses i

1989/90: BoU6

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

första stycket 2 b och 17 kap.
18 a § skall en samlad bedömning
göras av de avvikande åtgärder som
söks och de som tidigare godtagits.

22 §

Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda
kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som
berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 §
första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden
inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser.

1989/90: BoU6

Bilaga 1

I det fall som avses i 5 kap. 25 §
tredje stycket första meningen får
underrättelse ske genom kungörelse i
ortstidning.

I det fall som avses i 5 kap. 25 §
tredje stycket första meningen får
underrättelse ske genom kungörande
på del sätt som anges i 5 kap. 24 §,
eller genom en kungörelse som anslås
på kommunens anslagstavla,
informationsblad om kungörelsen
som sprids till de boende som berörs
och brev till kända sakägare och
sådan organisation eller förening
som avses i 5 kap. 25 § första
stycket 2.

Ärenden om lov får inte avgöras utan att sökanden underrättats om det som
tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att
yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende utan att så
skett, om det är uppenbart onödigt att sökanden yttrar sig.

27 §

Sökanden och den som har beretts
tillfälle att yttra sig enligt 22 §
och som inte fått sina synpunkter
tillgodosedda skall av byggnadsnämnden
omedelbart underrättas om
innehållet i beslut varigenom ett
ärende om lov avgörs. Är det uppenbart
att beslutet går honom emot,
skall han även underrättas om vad
han har att iaktta vid överklagande av
beslutet och om skiljaktig mening
som antecknats i protokoll eller
annan handling. Underrättelse får
ske genom delgivning.

Sökanden skall av byggnadsnämnden
omedelbart underrättas om
innehållet i det beslut varigenom ett
ärende om lov avgörs. Underrättelse
skall också sändas till sådan i 22 §
första stycket omnämnd person,
organisation eller förening som yttrat
sig i ärendet, om det inte är
uppenbart obehövligt. Om beslutet
går någon emot, skall han även
underrättas om hur han kan
överklaga det och om avvikande
meningar sorn har antecknats i ett
protokoll eller i någon annan
handling.

3 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 6

Föreslagen lydelse

Underrättelse får ske genom delgivning.
Med sökanden får delgivning
dock inte ske med tillämpning
av 12 eller 15 § delgivningslagen
(1970:428).

Nuvarande lydelse

1 det fall som avses i 5 kap. 25 §
tredje stycket första meningen får
underrättelse ske genom kungörelse i
ortstidning. Sökanden skall dock
alltid underrättas enligt första
stycket.

10 kap.

27 §

Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket
inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden
inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller
tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid
skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.

Sedan tio år har förflutit från det Sedan tio år har förflutit från det
att en åtgärd som avses i 12 § 1-3 att en åtgärd som avses i 12 § 1-3
vidtogs, får byggnadsnämnden inte vidtogs, får byggnadsnämnden inte

ansöka om handräckning eller be- ansöka om handräckning eller besluta
om föreläggande enligt 14 § sluta om föreläggande enligt 14 §

första stycket. första stycket. Detta skall dock inte

tillämpas när någon utan lov enligt
8 kap. 1 § första stycket 3 har tagit

i anspråk eller inrett en bostadslägenhet
för väsentligen annat ändamål
än bostadsändamål.

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

14 kap.

7 §

Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 31 eller 32 §
eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig att betala
tillbaka ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten
genom att han på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten så
som förutsattes när ersättningen togs ut.

Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.

Om bygglov vägras till att ersätta
en genom olyckshändelse förstörd
byggnad med en i huvudsak likadan
byggnad och ansökan om bygglov
har gjorts inom fem år från det att
byggnaden förstördes, har ägare
eller innehavare av särskild rätt till
fastigheten rätt till ersättning av
kommunen för den skada han lider.

8 §3

Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersättning
av kommunen, om skada uppkommer till följd av att

^Senaste lydelse 1988:955.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90: B0U6

Bilaga 1

1. bygglov vägras lill att ersätta 1. bygglov vägras till att ersätta
en riven eller på annat säll än genom en riven eller genom olyckshändelse

olyckshändelse förstörd byggnad förstörd byggnad med en i huvudsak

med en i huvudsak likadan byggnad likadan byggnad och ansökan om

och ansökan om bygglov har gjorts bygglov har gjorts inom fem år från

inom fem år från det att byggnaden det att byggnaden revs eller förstörrevs
eller förstördes, des,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller
rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i
en detaljplan eller i områdesbestämmelser,

4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge
inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt till ersättning föreligger i fall

som avses i första stycket 1, om
byggnaden förstörts genom olyckshändelse.
I övriga fall som avses i
första stycket 1 och i fall som avses i
första stycket 2 föreligger rätt till
ersättning, om skadan är betydande i
förhållande till värdet av berörd del
av fastigheten. / fall som avses i
första stycket 3-5 föreligger räll till
ersättning, om skadan medför att
pågående markanvändning avsevärt
försvåras inom berörd del av
fastigheten.

Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer
vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,
om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra
beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen
(1988:950) om kulturminnen m. m., 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen
(1964:822) och 19 kap. 2 § vattenlagen (1983:291), under förutsättning att
besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas
sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagcn
(1979:429) som i särskilda fall har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt
till ersättning eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på
grund av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i lagen
om kulturminnen m. m., naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör detta
förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om
rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3
för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader

Rätt till ersättning föreligger, i fall
som avses i första stycket 1 och 2,
om skadan är betydande i förhållande
till värdet av berörd del av
fastigheten och, i fall som avses i
första stycket 3-5, om skadan medför
att pågående markanvändning
avsevärt försvåras inom berörd del
av fastigheten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för ersättning eller inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren
till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats
skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.

17 kap.

18 a §

Byggnadsnämnden får i ett ärende
om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd
eller fastighetsbildning
som har utförts i strid mot en stadsplan,
byggnadsplan, avstyckningsplan
eller tomtindelning med stöd av
34 §, 38 § tredje stycket eller 110 §
första stycket byggnadslagen
(1947:385) eller motsvarande äldre
bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje
stycket fastighetsbildningslagen i
dess lydelse vid utgången av juni
1987, skall anses utgöra en sådan
avvikelse som avses i 8 kap. 11 §
första stycket 2 b. En sådan förklaring
får avse endast mindre avvikelser
från planen eller tomtindelningen
vilka är förenliga med syftet
med denna. Förklaringen får lämnas
endast i beslut om bifall till ansökan
om bygglov.

Första stycket skall tillämpas
också i fråga om faslighet, byggnad
eller annan anläggning i den utsträckning
den efter ett beslut om
fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan
eller tomtindelning avviker
från planen eller tomtindelningen.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om det nya 8 kap. 11 § femte stycket
och 10 kap. 27 § den 1 januari 1990, och i övrigt den 1 april 1990.

2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 31 § andra och tredje styckena och

6 kap. 13 § andra - fjärde styckena tillämpas på sådana beslut som vunnit
laga kraft den 1 april 1990 eller senare.

3. De nya bestämmelserna i 8 kap. 27 § tillämpas på beslut som meddelats
den 1 april 1990 eller senare.

4. Bestämmelserna i 10 kap. 27 § i sin nya lydelse tillämpas även i de fall
den åtgärd som avses i 8 kap. 1 § första stycket 3 vidtagits före ikraftträdandet,
såvida inte byggnadsnämndens rätt att ansöka om handräckning eller besluta
om föreläggande gått förlorad före ikraftträdandet enligt äldre bestämmelser.

1989/90: BoU6

Bilaga 1

2 Förslag till 1989/90:BoU6

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822) Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964: 822)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §2

Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda
eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan
tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen
bestämmer.

Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning
om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej heller anslagstavla
för meddelanden rörande kommunala angelägenheter, föreningssammanträden,
auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet som avses i
första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses.

Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet tillstånd
och finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får myndigheten
meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande
av annan erforderlig åtgärd därmed.

Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda
eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen
avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller
statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat.

Vad nu sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden
som avses i andra stycket.

Bestämmelserna i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf
gäller inte anordningar inom vägom- gäller inte anordningar inom vägområde
eller för vilka bygglov krävs råde eller för vilka bygglov krävs
eller har lämnats. eller har lämnats. Bestämmelserna

gäller inte heller sådana åtgärder som
inte kräver bygglov efter beslut enligt

8 kap. 5 § första stycket 7 plan- och
bygglagen (1987:10).

Denna lag träder i kraft den 1 april 1990.

'Lagen omtryckt 1974:1025.
^Senaste lydelse 1987:133.

3 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1973: 189) med särskilda
hyresbestämmelser för vissa orter

Härigenom föreskrivs att lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser
för vissa orter skall upphöra att gälla vid utgången av år 1989.

1989/90: BoU6

Bilaga 1

4 Förslag till

Lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977: 792)

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ bostadsförvaltningslagen
(1977: 792) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på
fastighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd av fastighetens
ägare för annat ändamål än fritidsändamål
och som ej utgör del av hans
egen bostad. Fastighet som tillhör
staten eller kommun kan ej bli föremål
för ingripande enligt 2 §.

1 §

Föreslagen lydelse

Denna lag äger tillämpning på
faslighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd eller kan hyras ut
av fastighetens ägare för annat
ändamål än fritidsändamål och som
ej utgör del av hans egen bostad.
Fastighet som tillhör staten eller
kommun kan ej bli föremål för in -

gripande enligt 2 §.

När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomträtt äger bestämmelserna i
denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. I fråga om
byggnad som annars tillhör annan än ägaren av marken gäller lagen i tillämpliga
delar. Såsom ägare av fastighet anses, när omständigheterna föranleder
det, annan som innehar fastigheten.

2 §

Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter han att
vidtaga angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom
fastigheten eller framgår det på annat sätt att han icke förvaltar fastigheten på
ett för de boende godtagbart sätt, får hyresnämnden besluta om särskild förvaltning
av fastigheten.

Beslut om särskild förvaltning får
också meddelas om fastighetsägaren
underlåter att hyra ut lägenheter för
bostadsändamål i fastigheten och det
med hänsyn lill bostadsförsörjningen
är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna
står tomma.

I beslut enligt första eller andra
stycket skall hyresnämnden ålägga
fastighetsägaren att överlämna förvaltningen
till särskild förvaltare
(förvaltningsåläggande). Kan det
antagas att sådant åläggande ej är
tillräckligt för att uppnå en tillfredsställande
förvaltning, skall nämnden
i stället besluta att ställa fastigheten
under förvaltning av särskild förvaltare
(tvångsförvaltning).

I beslut enlig första stycket skall
hyresnämnden ålägga fastighetsägaren
att överlämna förvaltningen till
särskild förvaltare (förvaltningsåläggande).
Kan del anlagas att
sådant åläggande ej är tillräckligt för
att uppnå en tillfredsställande
förvaltning, skall nämnden i stället
besluta att ställa fastigheten under
förvaltning av särskild förvaltare
(tvångsförvaltning).

Om möjlighet att i visst fall ställa fastighet under tvångsförvaltning enligt
denna lag finns bestämmelser i bostadssaneringslagen (1973:531).

1989/90: Bo U6

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Tillhör reservation 2 (vpk)

Reservanters
Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 46 § jordabalken 1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §2

Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet eller, i fall som avses i

3 § tredje stycket 2, anmodat hyresgästen att flytta, har hyresgästen rätt
till förlängning av avtalet, utom när

1. hyresrätten är förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet
att upphöra i förtid,

2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. huset skall rivas och det ej är oskäligt mot hyresgästen att
hyresförhållandet upphör,

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart
att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet
för genomförandet av ombyggnaden samt det ej är oskäligt mot hyresgästen
att hyresförhållandet upphör,

5. lägenheten ej vidare skall användas som bostad och det ej är
oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,

6. avtalet avser en lägenhet i en- eller tvåfamiljshus och upplåtaren
har sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen
bör flytta,

6a. avtalet avser en lägenhet som upplåtits av någon som innehade
den med bostadsrätt och lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt
samt bostadsrättshavaren har sådant intresse att förfoga över lägenheten
att hyresgästen skäligen bör flytta,

7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal
verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställning
inom lantbruket eller av annan anställning, om den är av sådan
art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheten
för upplåtelse åt anställningens innehavare, samt anställningen har
upphört, 8. lägenheten inte utgör hyresgästens
permanenta bostad och det
inte är oskäligt mot hyresgästen att
hyresförhållandet upphör för att lägenheten
skall kunna ställas till förfogande
för kommunal bostadsförmedling,

9. hyresförhållandet beror av annan anställning än som avses i 7 och
som upphört och det ej är oskäligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet
upphör samt, om hyresförhållandet varat längre än tre år,
hyresvärden har synnerliga skäl för att upplösa hyresförhållandet, eller

10. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller
eljest är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

1989/90: BoU6

Bilaga 2

Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen
lämnat endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första
stycket rätt till sådan förlängning.

Lämnar en bostadshyresgäst sin lägenhet eller en del av den med
anledning av att huset skall undergå större ombyggnad, skall hyresgästen
om möjligt beredas tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig
lägenhet i huset.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

2 Senaste lydelse 1987:242.

1989/90: BoU6

Bilaga 2

Tillhör reservation 2 (vpk)

1989/90: Bo U6

Bilaga 2

Reservanters
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt

Härigenom föreskrivs följande i fråga om lagen (1987:1274) om
kommunal bostadsanvisningsrätt
dels att 11 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,
dels att nuvarande 12 § skall betecknas 11 §,

dels att rubriken närmast före nuvarande 12 § skall sättas närmast
före den nya 11 §,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 12 och 12 a §§,
och nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningsrätt i fråga om lägenheter
som inte används permanent

12 §

Om det kan anias att en bostadslägenhet
som avses i 1 § och som
upplåts med hyresrätt inte utgör hyresgästens
permanenta bostad och
kommunen begär att frågan om hyresavtalets
bestånd skall prövas enligt
12 kap. 46 § första stycket 8
jordabalken, får hyresnämnden förelägga
husägaren att vidta de åtgärder
som krävs för att upplösa
hyresförhållandet. Har ett sådant
föreläggande meddelats, skall bestämmelserna
om anvisningsrätt i
6—10 §§ tillämpas i fråga om lägenhet
som blir ledig med anledning
av föreläggandet.

Hyresnämnden får förena föreläggandet
med vite och sätta ut vite
för överträdelse av förbud enligt 6
§.

Av beslutet med föreläggandet
skall framgå inom vilken tid husägaren
senast skall säga upp hyresavtalet.
Beslutet skall i övrigt innehålla
de upplysningar som anges i

4 §.

Uppgifter för kontroll m.m.

1989/90: Bo U6

Bilaga 2

12 a §

En husägare är på begäran av
kommunen skyldig att lämna sådana
uppgifter om lägenheterna i huset
som han har och som behövs
för att kommunen skall kunna erhålla
anvisningsrätt eller för kontroll
av att husägaren följer beslut
som meddelats enligt denna lag.
Om husägaren inte lämnar begärda
uppgifter, får hyresnämnden vid
vite förelägga honom att göra det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Tillhör reservation 2 (vpk)

Reservanters
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2

När tvist hänskjutits till nämnd,
skall nämnden, utom i fall som
avses i tredje eller fjärde stycket,
kalla parterna att inställa sig inför
nämnden. Skall part inställa sig
personligen, får nämnden förelägga
vite.

[ tvist om förlängning av hyresavtal
som avses i 12 kap. 46 §
första stycket 8 jordabalken, skall
den kommun i vilken den fasta
egendomen är belägen beredas tillfälle
att avge yttrande innan inställelse
sker. Kommunen skall också
underrättas om tidpunkt för förhandling.

Har tvisten hänskjutits till nämnden enligt 11 kap. 6 a § jordabalken
och har sökandens motpart ej iakttagit föreläggande som avses i tredje
stycket i samma lagrum, skall ärendet avskrivas, om avtalet ej är
uppsagt enligt 11 kap. 5 § första stycket samma balk.

Handlägger hyresnämnden samtidigt ett stort antal tvister av likartad
beskaffenhet mellan en hyresvärd och dennes hyresgäster om villkoren
för hyra av bostadslägenheter, får nämnden, sedan ett lämpligt antal
typfall av tvister prövats, med ledning därav avgöra övriga tvister utan
muntlig förhandling, om det är uppenbart att sådan förhandling inte
behövs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1 Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1988:928.

När tvist hänskjutits till nämnd,
skall nämnden, utom i fell som
avses i andra eller tredje stycket,
kalla parterna att inställa sig inför
nämnden. Skall part inställa sig
personligen, får nämnden förelägga
vite.

1989/90: Bo U6

Bilaga 2

Tillhör reservation 7 (c, mp)

Reservanters
Förslag till

Lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsförvaltningslagen (1977:792)
dels att 1, 29, och 30 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen
skall införas fem nya paragrafer, 2 a, 2 b, 2c, 2 d och
32 a §§ med följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag äger tillämpning på Denna lag äger tillämpning på
fastighet där det finns bostadslä- fastighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd av fastighe- genhet som är uthyrd eller kan

tens ägare för annat ändamål än hyras ut av fastighetens ägare för

fritidsändamål och som ej utgör annat ändamål än fritidsändamål

del av hans egen bostad. Fastighet och som ej utgör del av hans egen

som tillhör staten eller kommun bostad. Fastighet som tillhör sta kan

ej bli föremål för ingripande ten eller kommun kan ej bli före enligt

2 §. mål för ingripande enligt 2 §.

När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomträtt äger bestämmelserna
i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten.
I fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägaren av
marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses,
när omständigheterna föranleder det, annan som innehar fastigheten.

2a §

Om en fastighetsägare underlåter
att hyra ut lågenheter för bostadsändamål
utan godtagbara skäl och
det med hänsyn till bostadsförsörjningen
är oförsvarligt att Lågenheterna
står tomma skall hyresnämnden
vid vite ålägga fastighetsägaren
att hyra ut lägenheterna (uthyrningsåläggande).

2 b §

/ uthyrningsåläggandet skall bestämmas
viss tid inom vilken fastighetsägaren
till hyresnämnden skall
inge bevis om att han hyrt ut lägenheterna.
Om fastighetsägaren
behöver anstånd, får hyresnämnden
förlänga den tid som har bestämts
för ingivande av bevis om uthyrning.
Ansökan om förlängning
skall göras före utgången av den
bestämda tiden.

1989/90: Boll 6

Bilaga 3

2c §

Ingés inte bevis om uthyrning
inom den bestämda tiden eller kan
bevisen inte godkännas, skall hyresnämnden
besluta om särskild förvaltning
eller, om särskilda skäl föreligger,
utfärda nytt uthyrningsåläggande.

2 d §

Har uthyrningsåläggande meddelats
och övergår fastigheten till ny
ägare, förfaller åläggandet.

29 §

Ansökan om särskild förvalt- Ansökan om uthyrningsåläggan ning

får göras av kommunen eller de eller särskild förvaltning får

av organisation av hyresgäster. Se- göras av kommunen eller av orga dan

beslut om tvångsförvaltning nisation av hyresgäster. Sedan be har

meddelats, skall fråga som rör slut om tvångsförvaltning har

förvaltningen upptagas till prov- meddelats, skall fråga som rör förning
av hyresnämnden, om sö- valtningen upptagas till prövning

kanden, förvaltaren eller fastig- av hyresnämnden om sökanden,

hetsägaren begär det och annat ej förvaltaren eller fastighetsägaren

är särskilt föreskrivet. Nämnden begär det och annat ej är särskilt

får också självmant ta upp fråga föreskrivet. Nämnden får också

som rör förvaltningen, om annat självmant ta upp fråga som rör

ej följer av särskild bestämmelse. förvaltningen, om annat ej följer

av särskild bestämmelse.

30 §

Ansökan om särskild förvalt- Ansökan om uthyrningsåläggan ning

kan riktas mot den för vil- de eller särskild förvaltning kan

ken lagfart senast är beviljad eller riktas mot den för vilken lagfart

sökt, även om denne har överlåtit senast är beviljad eller sökt, även

fastigheten innan ansökan göres. om denne har överlåtit fastigheten

innan ansökan göres.

Överlåtes fastigheten sedan ansökan har gjorts eller föreligger fall
som avses i första stycket, skall rättegångsbalkens bestämmelser om
verkan av att tvisteföremålet överlåtes och om tredje mans deltagande i
rättegång äga motsvarande tillämpning.

Om tvist angående äganderätten Om tvist angående äganderätten

är antecknad i fastighetsboken är antecknad i fastighetsboken

kan ansökan om särskild förvalt- kan ansökan om uthyrningsålägg ning

riktas mot den som innehar ande eller särskild förvaltning rik fostigheten

med äganderättsan- tas mot den som innehar fastighe språk.

ten med äganderättsanspråk.

32 a §

Fråga om utdömande av vite
som förelagts enligt 2 a § prövas
självmant av hyresnämnden. Vite
enligt 2 a § får inte förvandlas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1989/90: Bo U6

Bilaga 3

Tillhör reservation 7 (c, mp)

1989/90: Bo U6

Bilaga 3

Reservanters
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder1 att rubriken närmast före 16 § skall ha
följande lydelse.

Ärende angående bostadssanering och särskild förvaltning m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1 Lagen omtryckt 1485:660.

gotab 99353, Slockholm 1989