Sammanfattning

I betänkandet behandlas 14 motioner helt eller delvis. Motionerna är väckta under allmänna motionstiden 1990. Med anledning av sex motioner föreslår utskottet att hela Ammerån i Indalsiilven skyddas från utbyggnad genom alt den tas in i naturresurslagen. Övriga motioner avstyrks.

Reservationer till förmån för vissa motioner har avgivits från företrädare för samtliga oppositionspartier.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden 1990 väckta motioner:

l989/90:Bo503 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med naturresurser m.m. att Emån, Vo.xnan uppströms Edsbyn, Ammerån, Meå-forsen. Hårkan och Luleålven sträckan mellan Vietas och St. Lulevattnet skyddas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om avsättande av de fyra orörda älvarna och ytterligare några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar.

l989/90:Bo506 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vättern bör vara ett riksobjekt som färskvattentäkt enligt naturresurslagen och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.

l989/90:Bo508 av Jan Strömdahl och Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ändra lagen om naturresurser m.m. i enlighet med vad som beskrivs i motionen,

1989/90:Bo509 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen om hushållning av naturresurserna m.m. som anförts i motionen.

1989/90:Bo5l2 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om hushållning med naturresurser m.m. att mineralutvinning och mineralprospektering inte skall

1 Rik.'idagen 1989/90. 19 sam/. Nr 17

kunna komma till stånd i områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploate- 1989/90:BoU17
ringsföretag, ' .

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av naturresurslagen. ■. , ■. ■

Motiveringen återfinns i inotion 1989/90:Jo745.

1989/90:Bo513 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att ansvaret för uppsikten över hushållningen med naturresurser enligt naturresurslagen överförs från plan- och bostadsverket till naturvårdsverket. Motiveringen återfinns i motion l989/90:Jo748.

1989/90:Bo5l8 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna att Emån skall skyddas i naturresurslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Ammerån i sin helhet skall skyddas i naturresurslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Indalsälvens delta skall skyddas i naturresurslagen,

4. att riksdagen beslutar stryka andra stycket i 3 kap. 1 § naturresurslagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att begreppet riksintresse för natur- och kulturvården måste preciseras och listan med riksintressanta områden fastställas i lag,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag så att samtliga orörda älvar, biflöden och åar skyddas.

Motiveringen återfinns i motion l989/9():Jo772.

l989/90:Bo5l9 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Ammerån i sin helhet skall skyddas enligt naturresurslagen.

l9S9/9():Bo524 av Ingrid Hasselstiöm Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om Emån och den framtida utvecklingen inom dess vattenområde.

1989/90:80330 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om hushållning med naturre
surser så att hela Ammerån ingår bland de älvar och älvsträckor som är skyd
dade enligt lagen om hushållning med naturresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av överledning av vatten från Ammerån till Indalsälven
i Ragunda kommun.

l989/90:Bo536 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att iiiinu tydligare än vad som hittills skett för kommunerna klarlägga de intressen som naturresurslagen har att tillgodose. Motiveringen återfinns i motion l98y/9(l:Jo42().

1989/9(1:Bo539 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till kiinna vad i motionen anförts om skydd av outbyggda älvar.

Motiveriimen återfinns i motion 1989/9():Jo822.

1989/90:Bo550 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1989/90:BoU17

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vattenkrafts-utbyggnadsepoken bör vara slut och att de i motionen uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering.

2. att riksdagen beslutar att Haverö strömmar skall skyddas från vidare exploatering i enlighet med vad som anges i motionen.

3. att riksdagen beslutar att Indalsälvens delta skall skyddas från vidare exploatering i enlighet med vad som anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion l989/9():Jo858.

l989/90:Bo556 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark inordnas under lagen om hushållning med naturresurser. Motiveringen återfinns i motion l989/90:Jo873.

Utskottet

Inledning

Naturresurslagen (NRL) trädde i kraft den 1 juli 1987. NRL innehåller bestämmelser om användningen av mark och vatten. Lagen består av fem kapitel med i huvudsak följande innehåll:

- I kap. Bestämmelser om lagens inriktning och tillämpning. Inledande bestämmelser.

- 2 kap. Grundläggande bestämmelser som behövs för att främja en lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt bestämmelser om den särskilda hänsyn som skall tas vid markanvändningsbeskit inom områden av riksintresse.

- 3 kap. Kapitlet innehåller särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet. Bl.a. ingår i detta kapitel skydd för utbyggnad av vissa vattenområden och älvsträckor.

- 4 kap. 1 kapitlet finns bestämmelser om tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m.m.

- 5 kap. Innehåller bestämmelser om vissa tillämpningsfrågor m.m.

I detta betänkande behandlas 14 motioner helt eller delvis. Motionerna väcktes under allmänna motionstiden 1990. De tar upp frågor som rör 1-3 kap. NRL. Utskottet kommer senare under våren att behandla vissa frågor i 4 kap. om bl.a. det kommunala inflytandet vid tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar m.m.

Inledande bestämmelser m.m. (1 kap.)

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motioner. Detta gäller motionerna Bo512 (fp) yrkande 2, Bo513 (fp), Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556.

1 det förstnämnda yrkandet föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motion Jo745 anförts om en översyn av NRL. I denna motion förordas en översyn av lagen i syfte att pröva möjligheterna att stärka naturvårdens ställning.

1* Riksdagen 1989/90. 19 saml. Nr 17

Enligt bostadsutskottets mening har NRL en i allt väsentligt lämplig ut- 1989/90:BoU17 formning såvitt avser lagens inriktning. Det finns anledning att erinra om att lagen är avsedd att ge uttryck för samhällets grundläggande synsätt på vad som är en god hushållning med marken, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Syftet med lagen är inte främst att ta särskild hänsyn till bevarandeintressena som sådana, för delta ändamål finns annan lagstiftning t.ex. naturvårdslagen och kulturminneslagen. Som utskottet flera gånger erinrat om innehåller NRL bestämmelser om avvägningar som behöver göras i fråga om användningen av marken och vattnet för att främja en långsiktigt förnuftig hushållning. Litet förenklat kan det uttryckas så att det med lagens hjälp skall vara möjligt alt allsidigt bedöma olika anspråk som kan riktas mot den fysiska miljön. I ett sådant sammanhang blir det då inte sällan nödvändigt att avväga ett bevarandeintresse mot ett exploateringsintresse. NRL är alltså inte främst att se som en lag för att skydda vissa bevarandeinlressen i annan mån än då så särskilt anges i lagen och då främst i 2 och 3 kap. där vissa för landet väsentliga verksamheter och bevarandeintressen ges skydd. Utöver vad utskottet nu anfört kan anföras att frågan om inriktningen av NRL har viss anknytning till den översyn av miljöskyddslagstiftningen som pågår. Vidare bör noteras att boverket och naturvårdsverket utreder frågan om miljökonsekvensbeskrivningar vid beslut där NRL tillämpas. Slutligen vill utskottet erinra om att det får anses vara en uppgift för berörda departement och myndigheter att fortlöpande utvärdera NRL och vid behov aktualisera förändringar i lagen. Det kan inte anses erforderligt med en ytterligare översyn av NRL med den inriktning som i motion Bo512 (fp) yrkande 2 förordats. Med hänvisning till vad nu anförts om lagens syfte och om vissa pågående utredningar avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Yrkandet i motion Bo513 (fp) innebär att riksdagen skall besluta att o/wvo-ret för uppsikten över hushållningen med naturresurser enligt NRL överförs från boverket till naturvårdsverket.

Utskottet vill erinra om att NRL är en del av det plan- och beslutssystem som utformats avseende den fysiska planeringen. En annan väsentlig lag inom detta område är plan- och bygglagen (PBL). Som ovan anförts regleras genom NRL bl.a. de allmänna intressen som skall tas till vara när myndigheterna prövar frågor om bevarande och ianspråkstagande av mark och vatten. Utskottet kan inte dela det mera begränsade synsätt som motionärerna synes företräda och som innebär att NRL främst är att se som en lag som tillkommit i avsikt att bevaka miljövårdens intressen. Utskottet har vid sin behandling tidigare år och senast 1989 (1988/89:BoU12 s. 9) givit uttryck för motsvarande uppfattning.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556. 1 motionerna föreslås ett tillägg till I kap. 2 § så att bland de lagar som skall anknytas till NRL skall ingå också skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark.

1 paragrafen anges att bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas enligt vad som är föreskrivet bl.a. i PBL. vattenlagen, miljöskyddslagen och naturvårdslagen.

I propositionen med förslag till NRL (prop. 1985/86:3 s. 145-146) anför-

des att de båda skötsellagarna i allt väsentligt är inriktade på att skogsbruk 1989/90:BoU17 och jordbruk skall bedrivas så att markens produktionsförmåga tas till vara. Såvitt de båda lagarna innehåller krav på att hänsyn skall tas också till andra verksamheter som konkurrerar om markanvändningen anfördes i propositionen sammanfattningsvis att man skulle kunna utgå från att skogsägarna och jordbrukarna frivilligt medverkar till en god efterlevnad ay lagarnas regler om naturvårdshänsyn.

Jordbruksutskottet som hade beretts tillfälle att yttra sig över propositio- .

nen anförde enhälligt - med instämmande i bostadsministerns uppfattning -att man kunde utgå från att skogsägarna och jordbrukarna frivilligt tog de hänsyn som förutsatts i propositionen. Bostadsutskottet anförde att det inte fanns skäl till annat antagande än att innehållet i NRL kommer att vägleda tillämpningen av de nu diskuterade lagarna även utan en formell koppling till NRL.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Såvitt utskottet har sig bekant har det, sedan utskottet behandlade motsvarande fråga för mindre än ett år sedan (1988/89:BoU 12 s. 5). inte framkommit omständigheter som gör det motiverat att tillstyrka förslaget i motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556 om att skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark skall anknytas till NRL. Utskottet vill dessutom erinra om att frågan om utformningen av de båda lagarna kan komma att aktualiseras i slutbetänkandet om en översyn av naturvårdslagen som avses presenteras inom kort.

Grundläggande bestämmelser m.m. (2 kap.)

I detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo5(l8 (vpk) yrkande I såvitt däri föreslås ändringar i 2 kap. I motionen föreslås ändringar i 2 kap. 2-3 S§. Innebörden av paragraferna är att mark- och vattenområden som inte alls eller endast ohetvdligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön eller är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär eller som kan skada naturmiljön.

Motionärerna föreslår att orden "så långt möjligt" utgår ur paragraferna. Därmed skulle enligt dem skyddet för de i paragraferna angivna områdena öka.

Ett genomförande av förslaget i motionen skulle innebära att det skydd som de i paragraferna angivn;i områdena skulle få i princip blir av samma karaktär som gäller för de områden som iir av riksintresse. Ett tillmötesgående av förslaget skulle djirför niirmast innebiira att de överväganden som låg till grund för ställningstagandena i NRL till frågan om ett område borde anses vara av riksintresse eller ej skulle behöva omprövas. Stora delar av landet skulle, vid en tillstyrk:in :iv motionen, komma att behandlas som riks-intressanta, något som i sin tui' skulle innebära en relativ försvagning av skvddet för de områden som i dag bedöms vara av riksintresse. Utskottet vill vidare peka på att den tyngd som bevarandeintressena enligt de nu diskuterade lagrummen kommer att tillmätas kan bedömas först när den översiktliga planeringen har konkretiserats ytterligare. Den första omgången över-

siktsplaner enligt PBL skall vara klar vid halvårsskiftet i år Bl.a. i detta pla- 1989/90:BoU17 neringssammanhang finns grundad anledning anta att de hushållningsbestämmelser som finns intagna i 2 kap. 2-3 §§ kominer att beaktas för de områden som där anges. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo508 (vpk) yrkande I såvitt nu är i fråga om ändringar 12 kap. 2-3 §§ NRL.

I samma motionsyrkande föreslås beträffande 2 kap. att andra styckena i 7-9 §§ utgår ur lagen.

I dessa paragrafer anges bl.a. att områden som är av riksintresse för anläggningar t.ex. för industriell produktion, energiproduktion, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Liknande finns föreskrivet beträffande för totalförsvaret riksintressanta områden samt för områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller mineral som är av riksintresse.

Motionärerna anser att de verksamheter m.m. som anges i de nu behandlade paragraferna inte kan vara av riksintresse eftersom en sådan uppfattning strider mot allmän rättsuppfattning.

Sammanfattningsvis vill utskottet erinra om att bestämmelserna om riksintressen i paragraferna ger grund För staten att i samband med den kommunala planeringen se till att handlingsfriheten behålls avseende områden, som innehåller vissa fyndigheter eller material eller som är särskilt lämpade för anläggningar för vissa uppräknade verksamheter. Gemensamt för dessa fyndigheter eller anläggningar är att de har stor nationell betydelse.

I motsats till motionärerna finner utskottet inte tillräckliga skäl föreligga att föreslå ändringar i 2 kap. 7-9 §§. Den ordning som nu föreligger och som alltså innebär att de företeelser som behandlas i paragraferna kan bedömas i ett nationellt perspektiv godtar utskottet nu liksom tidigare. Utskottet finner inte anledning anta annat än att den ordning som nu gäller vunnit allmän anslutning. I varje fall har inte i motionen eller på annat sätt visats att så inte skulle vara fallet. Motion Bo508 (vpk) yrkande 1 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motionsyrkandet såvitt däri föreslås en ändring i 2 kap. 10 §. 1 lagrummet föreskrivs att. om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. 1 andra meningen anges att om området eller en del av det behövs för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.

Motionärerna föreslår att paragrafens andra mening utgår ur lagtexten. Något motiv för förslaget ges inte i motionen.

Avsikten med den nu diskuterade meningen är att de i paragrafen angivna områdena vid behov måste få disponeras av totalförsvaret om den fastlagda försvarsgruden för landet skall kunna upprätthållas.

Vid riksdagens behandling vid införande av NRL (BoU 1986/87:3 s. 20-21) behandlade bostadsutskottet motioner med liknande yrkande som det nu aktuella. Bostadsutskottet avstyrkte de då behandlade motionerna och tillstyrkte propositionen på de grunder som där anfördes. Utskottets ställningstagande står fast. Förslaget i motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om ändring i 2 kap. 10 § NRL avstyrks sålunda.

Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i 1989/90:BoU17

landet (3 kap.)

1. Allmänna frågor om bestämmelsernas innehåll

I 3 kap. 1 § NRL anges att de områden som anges i kapitlets 2-6 §§ med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet är av riksintresse.

I 3 kap. I § andra stycket första meningen anges att bestämmelserna i kapitlet inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförande av de anläggningar som behövs för totalförsvaret.

I motion Bo508 (vpk) yrkande I såvitt nu är i fråga och i miljöpartiet de grönas partimotion Bo5l8 yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås att meningen utgår ur lagen. Några motiv för förslagen förs inte fram i motionerna.

1 propositionen med förslag till NRL (prop. 1985/86:3 s. 95-96) anfördes som motiv för den nu diskuterade meningen att de geografiska bestämmelserna inte syftar till att generellt förhindra exploateringsföretag inom de vidsträckta områden som är berörda. Även de tätorter med tillhörande anläggningar som ligger i områdena borde, enligt propositionen, självfallet kunna utvecklas.

Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande yrkande förra året (1988/89: BoU 12 s. 6) får lagen anses lämpligt utformad såvitt rör 3 kap. 1 S andra stycket första meningen. Lagen är i nu behandlat avseende väl ägnad att ge de natur- och kulturvärden m.m. som avses skyddas genom bestämmelserna i 3 kap. ett berättigat skydd.

Vid behandlingen i utskottet av de nu aktuella motionerna har inget framkommit som fått utskottet att ändra uppfattning. Vad i motion Bo508 (vpk) yrkande 1 och i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4 båda yrkandena såvitt nu är i fråga föreslagits om utveckling av tätorter och lokaU näringsliv tn.m. avstyrks sålunda.

1 de ovan behandlade motionerna samt i motion Bo512 (fp) yrkande 1 föreslås att 3 kap. I § andra stycket andra meningen utgår ur lagen. I den meningen anges att om särskilda skäl finns utgör bestämmelserna i kapitlet inte hinder för anläggningar för utvinning av fyndigheter och mineraler som är av riksintresse. Såsom utskottet uppfattat motionerna torde motionärernas avsikt vara att förhindra att mineralprospektering och mineralutvinning kommer till stånd i de obrutna fjällområdena.

Motsvarande yrkanden har utskottet behandlat både 1988 och 1989. Utskottet anförde vid det senaste tillfället sammanfattningsvis att endast mycket starka samhällsintressen bör leda till gruvdrift i de obrutna fjällområdena. Avvägningen måste i den praktiska hanteringen bli beroende av den vikt man tillmäter ett aktuellt brytningsintresse.

Det finns inte heller beträffande denna fråga tillriicklig anledning för utskottet att frångå sin tidigare uppfattning. Den utformning som NRL fått i nu berört avseende finner utskottet väl avvägd.

Motionerna Bo508 (vpk) yrkande I, Bo512 (fp) yrkande 1 samt miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4 det förstnämnda och det sistnämnda yr-

V* Riksdagen 1989/90. 19 saml. Nr 17

kandet såvitt nu är i fråga om de obrutna fjällområdena m.m. avstyrks med 1989/90:BoU17 hänvisning till vad nu anförts.

En ändring i NRL förordas i motion Bo509 (c) så att etableringar av stormarknader skall prövas enligt lagen. Motionärerna anför bl.a. att kommunerna inom ramen för den fysiska planeringen har att avgöra var och i vilken koncentration handeln skall finnas.

Utskottet vill anföra följande. Hushållningsbestämmelserna i NRL anger de allmänna intressen som skall tillvaratas vid bedömning i konkurrenssituationer av vad som är lämplig markanvändning. Motionärernas förslag har främst anknytning till bestämmelserna i 2 kap. PBL om de allmänna intressen som skall beaktas och till det system för prövning av planer som finns i lagen och då närmast i 12 kap. Enligt detta kapitel har länsstyrelsen att beakta att berörda riksintressen enligt NRL tillgodoses och att en lämplig samordning sker av markanvändningsfrågor som berör flera kommuner.

För att uppnå det av motionärerna eftersträvade syftet kan det sålunda i första hand inte anses erforderligt eller lämpligt med ändringar i NRL. Vad åter rör frågan om ändringar i PBL finner utskottet de aktuella bestämmelserna väl avpassade. Inte heller denna lagstiftning bör ändras i ovan berört avseende. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo509 (c) om ändring i NRL i avsikt att pröva etablering av stormarknader.

I miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 5 föreslås att begreppet riksintresse för natur- och kulturmiljövården skall preciseras och att listan med riksintressanta områden fastställs i lag. Utskottet förutsätter att därmed avses av naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet publicerade listor över områden som är av riksintresse för naturvården resp. kulturmiljövården.

1 principsamma yrkande behandlade utskottet förra året (1988/89: BoU 12 s. 8-9). Utskottet anförde då:

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Centrala myndigheter har att som underlag för den kommunala planeringen enligt PBL och NRL ange vilka områden som enligt deras bedömning kan anses vara riksintressen enligt NRL. Sektormyndigheternas material blir föremål för ställningstaganden i den kommunala planeringen. I samrådsskedet och i granskningsyttrandet vid planarbetei tar länsstyrelsen ställning till om riksintressena blivit tillfredsställande behandlade. De överväganden som gjorts beträffande riksintressena utgör underlag för prövning av olika frågor. Föreligger oklarhet får det anses ingå i länsstyrelsens uppgift att höra berörd sektormyndighet. Därvid har bl.a. de centrala myndigheterna tillfälle att bedöma hur NRL:s bestämmelser skall tillämpas.

Det är naturligtvis inte uteslutet att en myndighet kan hävda en annan uppfattning än t.ex. naturvårdsverket när det gäller frågan om vilka hänsyn som skall tas till ett område av riksintresse för naturvården men också när det gäller klassificeringen av ett riksintresse. Att statsmakterna på förhand skulle ta ställning till en viss myndighets bedömning av vad som är av riksintresse är sålunda inte lämpligt och är dessutom främmande för systemet för kunskapsförsörjningen enligt NRL.

Den ay utskottet då avstyrkta motionen om naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden avslogs av riksdagen. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Inte heller finner utskottet skäl föreslå riksdagen att ställa sig bakom en lista över riksintressen avseende kulturmiljövården. Utskottet

kan inte finna att något väsentligt skulle stå att vinna på en precisering av 1989/90:BoU17 begreppet riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Vid ställningstagande till propositionen med förslag till NRL diskuterades begreppet. De lagmotiv som knutits till begreppet riksintresse finner utskottet i allt väsentligt väl avvägda. Miljöpartiets partimotion Bo5l8 yrkande 5 avstyrks sålunda.

I motion Bo506 (c) föreslås att Vättern bör vara riksintresse som färskvattentäkt enligt NRL och omgärdas med speciella bestämmelser.

Ett liknande yrkande behandlade utskottet år 1989 (l988/89;BoUl2 s. 17). Då anfördes att Vättern med öar och strandområden åtnjuter skydd enligt 3 kap. 2 § NRL för natur- och kulturvärden. Såvitt rör den i motionen aktualiserade frågan om Vättern som färskvattentäkt av riksintresse skulle i så fall 2 kap. 8 § närmast bli tillämpligt. Där anges bl.a., som framgått ovan, att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna.

Som framgår av lagrummet finns redan i dag goda möjligheter att beakta frågor om vattenförsörjningen. Det torde vara nödvändigt att dessa frågor behandlas och beaktas i den kommunala fysiska planeringen. Så torde också regelmässigt vara fallet. Även om ett ökat skydd föreligger avseende områden av riksintresse kan utskottet inte finna att något väsentligt skulle stå att vinna på om ett speciellt område av vikt för vattenförsörjningen angavs vara riksintresse. Detta är för övrigt en fråga som det närmast ankommer på berörda myndigheter att bedöma.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo506 (c) om Vättern som riksintresse avseende färskvaltenförsörjning.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion Bo536 (m). Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att ännu tydligare än vad som hittills skett för kommunerna klarlägga de intressen NRL har att tillgodose.

Som utskottet anförde vid behandlingen av motsvarande yrkande år 1989 (1988/89: BoU 12 s. 7) ligger det i den enskilda kommunens hand att i samråd med länsstyrelsen konkretisera av riksdagen gjorda uttalanden om hur den fysiska planeringen kan och bör bedrivas. I den fysiska planeringen har kommunerna alltså att väga in olika aspekter som från olika utgångspunkter kan göra sig gällande. Det finns enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att, såsom föreslås i motionen, hos regeringen begära klarläggande av vissa intressen som NRL har all tillgodose. Motion Bo536 (m) avstyrks sålunda.

Älvsträckor och vattenområden

1 detta avsnitt behandlar utskottet bl.a. motionsyrkanden om att vissa älvsträckor och vattenområden skall tas in i 3 kap. 6 S NRL och därmed i praktiken undantas från prövning enligt vattenlagen. Nästan samtliga nu aktuella motionsyrkanden behandlade utskottet för mindre än ett år sedan (se 1988/89:BoU12s. 9-13). I motion Bo503 (fp) yrkande 3 och i centerpartiets partimotion Bo539

denna motion såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen som sin mening ge rege- 1989/90:BoU17 ringen till känna att de fyra s.k. hiivudälvarna. Torneälven, Kalixälven, Pi-teälven och Vindelälven bör förklaras som nationalälvar. I fp-motioner görs det tillägget att bl.a. Byskeälven och Råneälven bör förklaras som nationalälvar.

Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden 1989 anförde utskottet att de nu aktuella älvarna tagits in i NRL. De kan alltså inte byggas ut med mindre än att lagen ändras. Några sådana ändringsförslag har inte förelagts riksdagen. Lika litet nu som tidigare kan utskottet inse att något skulle vara att vinna på att tillmötesgå motionärernas förslag. Trots att utskottet flera gånger tidigare förfäktat denna uppfattning görs i motionerna inga andra försök att utveckla vad en förklaring som nationalälvar skulle innebära än att i fp-motionen anförs att de därigenom skulle få ett skydd som motsvarar nationalparkernas. Att detta i sin tur skulle innebära ett bättre och annorlunda skydd än det som gäller genom att älvarna ingår i 3 kap. 6 § NRL har inte visats av motionärerna. Enligt utskottets mening torde så inte heller vara fallet. Med hänvisning till det nu anförda och till tidigare ställningstaganden i motsvarande fråga avstyrker bostadsutskottet motion Bo503 yrkande 3 och centerpartiets partimotion Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga om förklaring av de fyra hiivudälvarna m.fl. som nationalälvar.

I sex motioner behandlas frågan om Ammerån. Motionärerna föreslår att hela älvsträckan tas in i NRL. För närvarande gäller att Ammerån uppströms Överammer ingår i NRL.

Regeringen har den I februari 1990 avslagit en ansökan om överledning av vatten från Ammerån till Indalsälven.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om att hela Ammerån bör tas upp bland de vattenområden som ingår i 3 kap. 6 S NRL. Lagen bör i nu berört avseende ändras så att beträffande Indalsälven orden ""uppströms Överammer'" utgår ur lagtexten. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av partimotionerna Bo518 (mp) yrkande 2 och Bo539 (c) samt motionerna Bo503 (fp) yrkande 2, Bo508 (vpk) yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga samt Bo5l9 (mp) och Bo530 (c) antar ett förslag till lag om ändring i NRL i enlighet med vad utskottet nu anfört. Den föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 juli 1990. I bilaga 1 till detta betänkande lägger utskottet fram ett sådant förslag. Vad i övrigt i vissa motioner anförts om överledning av Ammeråns vatten m.m. kan inte anses relevant vid ett riksdagens ställningstagande i enlighet med vad utskottet nu förordat.

I motionerna Bo503 (fp) yrkande 2, Bo508 (vpk) yrkande 1 samt i partimotionerna Bo518 (mp) yrkande 6 och Bo539 (c) samtliga motioner såvitt nu är i fråga föreslås att Hårkan i Indalsälven och Voxnan uppströms Edsbyn i Ljusnan skall undantas från utbyggnad och alltså ingå i NRL.

Yrkanden om att dessa vattenområden skall ingå i NRL har prövats 1986, 1987, 1988 och 1989 och avslagits av riksdagen efter förslag av utskottet.

Utskottet finner inte skäl ändra uppfattning. Motionerna avstyrks.

Förslag om att Klippen i Umeälven skall ingå i NRL tas upp i motion
Bo508 (vpk) yrkande I såvitt nu är i fråga. Som utskottet erinrade om vid
behandlingen av ett motsvarande yrkande år 1989 förklarades projektet till-
låtligt av regeringen den 30 mars 1989. Att låta älvsträckan ingå i NRL är 10

därmed inte meningsfullt och skulle heller inte tjäna något syfte. Motionsyr- 1989/90:BoU17 kandet avstyrks.

Meåforsen i Ångermanälven tas upp i motion Bo503 (fp) yrkande 2 och i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 6 de båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har beslutat att inrätta naturreservat omfattande det aktuella området. Länsstyrelsens förslag är nu ute på remiss. Remisstiden utgår i april 1990.

Enligt utskottets uppfattning bör älvsträckan inte tas in i NRL. Om ett naturreservat bildas enligt länsstyrelsens förslag kommer området att åtnjuta visst skydd. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna.

Inte heller är utskottet berett tillstyrka förslaget i motion Bo503 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga om att Jaiirekaska i Luleälven skall omfattas av skyddet enligt NRL. Projektet har tidigare behandlats av vattendomstolen men återkallats av sökanden.

Projekten Härjeåsjön i Härjeån och Smedjemorasjön i Blädjan tas upp i partimotionerna Bo5l8 (mp) yrkande 6 och Bo539 (c) båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

Beträffande dessa projekt gäller att de prövats av domstol. Ärendena har behandlats av vattendomstol. Regeringen har inte fattat något s.k. förbehållsbeslut. Den har därmed ingen möjlighet att på nytt ta upp frågan.

Mot bakgrund av vad nu redovisats är det inte meningsfullt att i sak granska motionsförslagen. Partimotionerna från (c) och (mp) avstyrks sålunda.

Haverö sirömmari Ljungan aktualiseras i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och i motion Bo550 (mp) yrkande 2. I den sistnämnda motionen anförs att strömmarna hotas av vägbygge och dammbyggen genom att de gamla trädammarna skall ersättas.

Utskottet vill erinra om att Haverö strömmar ingår i NRL och att därmed älvsträckan inte kan byggas ut för kraftändamål. En sådan omständighet bör dock inte hindra att vissa renoveringsarbeten inte skulle kunna få komma till stånd; naturligtvis får därmed inte älvsträckans karaktär förändras annat än i ringa omfattning. Det ankommer närmast på länsstyrelsen att se till att NRL-skyddet hävdas. Utskottet har inte grund för annat antagande än att så sker. Med det nu anförda avstyrker utskottet de båda mp-motionerna.

Projektet Fliseryd i Emån tas upp i fem motioner. Det gäller partimotionerna Bo518 (mp) yrkande 1 och Bo539 (c) den .senare såvitt nu är i fråga samt motionerna Bo503 (fp) yrkande 2, Bo508 (vpk) yrkande I dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga och Bo524 (fp).

Förutom frågan om utbyggnad för kraftändamål gäller frågan också åtgärder såsom rensning och invallning för att undvika översvämningar på jordbruksmark. Domstolsprövning av de i motionerna aktualiserade frågorna pågår. Regeringen har förbehållit sig rätten till prövning av ärendet om vattenkraftsutbyggnad och andra företag i ån. Enligt utskottets uppfattning bör inte riksdagen genom ett uttalande eller på annat sätt påverka pågående och kommande prövning. Motionerna avstyrks sålunda. Enligt vad utskottet er-

farit avser sökanden att återkalla sin ansökan vid vattendomstolen i Växjö 1989/90:BoU17 om byggande av Fliseryds kraftverk.

I partimotionen Bo518 (mp) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till lag så att samtliga orörda älvar, biflöden och åar skyddas.

Utskottet finner det mindre lämpligt att ett så översiktligt förslag skall grunda en riksdagens begäran till regeringen. Riksdagen har tidigare beslutat om innehållet i vattenkraftsplanen. Frågan om innehållet i denna plan kan förväntas komma att aktualiseras i riksdagen under hösten 1990 i samband med riksdagens behandling av den aviserade propositionen om energipolitiken. Utskottet avstyrker med det anförda miljöpartiets partimotion Bo5l8 yrkande 6.

I motion Bo550 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att de i motionen uppräknade vattendragen skall skyddas från exploatering. 1 motionen nämns vi.ssa vattendrag i Västernorrlands län som enligt motionärernas uppfattning bör skyddas.

Vissa älvsträckor som nämnts i motionen skyddas i NRL eller kommer att skyddas t.ex. genom bildande av naturreservat. Vad rör övriga i motionen upptagna vattenflöden m.m. bör dessa kunna prövas såsom ursprungligen avsetts. Det kan förväntas att även den genom motionen aktualiserade frågan om vattenkraftens roll i energibalansen kommer att behandlas av riksdagen i samband med överväganden av energipolitiken senare under år 1990. Motionsyrkandet såvitt det behandlas i detta betänkande avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

1 samma motion och i miljöpartiets partimotion Bo518 föreslås att Indalsälvens delta skall omfattas av NRL-skyddet. Motionären anser bl.a. det vägbygge som pågår genom deltat skall stoppas. Enligl vad utskottet erfarit kommer vägbygget att vara färdigt år 1991.1 sin hantering av frågan har länsstyrelsen ställt och fått gehör för villkor på utformningen av vägen så att de naturvärden som finns i deltat skall ta så litet skada som möjligt.

Det finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl föreslå att Indalsälvens delta tas upp bland de vattenområden m.m. som ingår i NRL. Den avvägning mellan skydd och exploatering som gjorts kan enligt utskottets mening anses försvarlig. Miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 och motion Bo550 (mp) yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Slutligen behandlar utskottet i detta betänkande motion Bo508 (vpk) yrkande I såvitt nu är i fråga i vad gäller 3 kap. 6 S tredje stycket. Motionärerna anser att stycket bör utmönstras ur lagen. Innebörden av detta stycke är att vissa mindre ingrepp såsom t.ex. ombyggnader och effektiviseringar skall kunna göras i de vattenområden och älvsträckor som omfattas av skyddet i paragrafen i övrigt.

Av specialmotiveringen till det nu diskuterade stycket framgår bl.a. (prop.
1985/86:3 s. 186-187) att tillstånd till utbyggnad bör kunna lämnas till smärre
åtgärder som hänför sig till en redan företagen utbyggnad såsom t.ex. ersätt
ningsbyggnader till ett befintligt kraftverk och ombyggnader eller effektivi
seringar under förutsättning att inverkan på naturmiljön inte ökar i nämn
värd mån. Det torde enligt motiveringen vara utomordentligt få helt nya pro
jekt som endast har obetydlig miljöpåverkan. 12

Utskottet anser att lagrummet och motiveringen till den fått en i allt vä- 1989/90:BoU17 sentligt lämplig utformning. Tillräckliga skäl föreligger inte för att tillstyrka förslag i motion Bo508 (vpk) yrkande I såvitt nu är i fråga om att 3 kap. 6 § tredje slyckel NRL bör utgå ur lagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av NRL

att riksdagen avslår motion l989/90:Bo5l2 yrkande 2,

res. 1 (fp, vpk)

2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo513,

res. 2 (fp, vpk. mp)

3. beträffande skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruks
mark

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo5()8 yrkande I såvitt nu är i fråga och 1989/90:556.

res. 3 (vpk, mp)

4. beträffande ändring av 2 kap. 2-3 §ii NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande I såvitt nu är i fråga.

5. beträffande ändringar i 2 kap. 7-9 §§ NRL

alt riksdagen avslår motion 1989/90;Bo508 yrkande I såvitt nu är i fråga,

6. beträffande ändring 12 kap. 10 fi NRL

att riksdagen avslår motion l989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

7. beträffande utveckling av läiorier och lokalt näringsliv

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Bo508 yrkande 1 och l989/90:Bo51S yrkande 4 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

res. 4 (vpk, mp)

8. beträffande de obrutna fjiUlområdena m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90: Bo508 yrkande 1. l989/90:Bo5l2 yrkande 1 och 1989/90:Bo518 yrkande 4 den förstnämnda och den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga,

res. 5 (fp. vpk. mp)

9. beträffande prövning av etablering av stormarknader
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo509,

10. beträffande naturvårdsverkets lista över riksinlressunta områden
och preciseringar av begreppet riksintresse

att riksdagen avslår motion l989/90:Bo518 yrkande 5,

res. 6 (mp)

11. beträffande Vänern som riksintresse avseende färskvattenför
sörjning

att riksdagen avslår motion 1989/90;Bo506,

res. 7 (c)

12. beträffande klarläggande av vissa intressen som NRL har att till
godose 13

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo536, 1989/90:BoU17

res. 8 (m)

13. beträffande/örA7rtm;g av de fyra huvudälvarna m.fl. som natio
nalälvar

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Bo503 yrkande 3 och l989/90:Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga,

res. 9 (fp, c, mp)

14. beträffande Ammerån

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2, 1989/90:Bo508 yrkande I dessa båda motioner såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo518 yrkande 2 1989/90: Bo519, 1989/90:Bo530 och 1989/90:Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga antar som bilaga till detta betänkande och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

15. beträffande Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2, 1989/90:Bo508 yrkande 1, 1989/90:Bo518 yrkande 6 och 1989/90: Bo539 samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

res. 10 (fp, c, vpk, mp)

16. beträffande Klippen

att riksdagen avslår motion l989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

17. beträffande Meåforsen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90: Bo503 yrkande 2 och 1989/90:Bo518 yrkande 6 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

res. 11 (fp, mp)

18. beträffande Jaurekaska

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo503 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

res. 12 (fp. mp)

19. beträffande Härjeåsjön och Smedjemorasjön

att riksdagen avslår motionerna 1989/90: Bo518 yrkande 6 och 1989/90:Bo539 båda motionerna såvitt nu är i fråga.

20. beträffande Haverö strömmar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och 1989/90:Bo550 yrkande 2.

res. 13 (mp)

21. beträffande Emån

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2, 1989/90:Bo508 yrkande 1 båda motionerna såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo518 yrkande 1, 1989/90:Bo524 och l989/90:Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga,

res. 14 (fp, c, vpk, mp)

22. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt nu är i fråga,

res. 15 (mp)

23. beträffande vissa vattendrag i Västernorrlands län 1989/90:BoU17
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo550 yrkande 1 såvitt nu är i

fråga.

24. beträffande Indalsälvens delta

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 3 och 1989/90:Bo550 yrkande 3,

res. Ib (mp)

25. beträffande 3 kap. 6 § tredje stycket NRL

att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo508 yrkande 1 såviti nu är i fråga.

res. 17 (vpk, mp)

Stockholm den 5 april 1990 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Eva Goés (mp).

1. Översyn av NRL (mom. 1)

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Enligl bostadsutskottets'" och med '"utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att NRL behöver ses över i syfte att stärka naturvårdens ställning.

Lagen har nu varit i kraft några år. Det har därvid inte sällan visat sig att lagen inte kunnat ge bevarandeintressena det skydd och den tyngd som man hade grundad anledning att förmoda vid lagens tillkomst. En utvärdering och översyn av NRL behövs. Det kan kanske vara lämpligt att översynen görs inom ramen för det pågående arbetet med alt se över miljöskyddslagstiftningen. Formerna för den nu förordade utredningen är inte det viktigaste. Huvudsaken är alt en utredning med parlamentarisk förankring om NRL görs med det syfte som motionärerna yrkat.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion Bo512 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Vad som anförts i motion Bo508 (vpk) är vid ett sådant ställningstagande i inte ringa grad tillgodosett,

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beiräffande översyn av NRL att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo512 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ansvaret för NRL på myndighetsnivå (mom. 2) 1989/90:BoU17

Erling Bager (fp) och Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motsvarande uppfattning"" bort ha följande lydelse:

Naturresursfrågorna på regeringsnivå avseende NRL har nyligen överförts från bostadsdepartementet till miljödepartementet. Detta var en riktig åtgärd som bör bidra till att stärka miljövårdens intressen. På myndighetsnivå bör en motsvarande ändring göras så att ansvaiet för NRL på denna nivå flyttas från boverket till naturvårdsverket. Det är enligt utskottets mening olämpligt att det verk - boverket - som främst handlägger exploateringsfrågorna samtidigt skall ha up]5sikt över NRL. En överflyttning av dessa frågor till naturvårdsverket innebär att detta verk ges ett samlat ansvar för miljöfrågorna något som är positivt.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo5l3 (fp) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo5l3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark
(mom. 3)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "I propositionen" och på s. 5 slutar med "inom kort" bort ha följande lydelse:

Vid behandlingen av motsvarande fråga förra året anfördes i en reservation (vpk, mp) följande:

Enligt lagen om hushållning med naturresurser skall "Marken, vattnet och
den fysiska miljön i övrigt- användas sä att en från ekologisk och sam
hällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas". Detta gäller
dock inte uttryckligen jord- och skogsbruket vars lagstiftning inte är under
ordnad naturresurslagens hushållningsaspekter. På senare tid har de areella
näringarnas miljökonsekvenser alltmer blivit kända och besvärande. Utskot
tet anser därför att jordbruks- och skogsvårdslagstiftningen nu skall inordnas
under naturresurslagstiftningen så att dessa näringar får en skärpt skyldighet
att ta hänsyn till värdefull och ekologiskt känslig natur och övriga krav på
hushållning enligt NRL.

Vad i reservationen anfördes står fast. Riksdagen bör med anledning av motion Bo508 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo556 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruks- 1989/90:BoU17 mark

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo508 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och ]989/90:Bo556 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utveckling av tätorter och lokalt näringsliv (mom. 7)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som utskottet'" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det finns anledning att skärpa det skydd NRL bör ge de geografiska områden som är uppräknade i 3 kap. 2-6 §§ NRL. Att natur- och kulturvärden väger lätt i jämförelse med exploateringsintressen visar bl.a. prövningen av motorvägsbygget vid Ljungskile för några år sedan. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Bo508 (vpk) yrkande 1 och miljöpartiets partimotion Bo5l8 yrkande 4 båda yrkandena såvitt nu är i fräga om att 3 kap. 1 § andra stycket första meningen bör utgå ur NRL.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv att riksdagen med anledning av motionerna l989/90:Bo508 och l989/90:Bo5l8 yrkande 4 båda motionerna såvitt nu är i fråga beslutar att

a) första meningen i 3 kap. I § andra stycket lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall utgå ur lagen,

b) den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft den 1 juli 1990,

5. De obrutna fjällområdena m.m. (mom. 8)

Erling Bager (fp). Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Motsvarande yrkande" och på s. 8 slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna Bo508 (vpk), Bo512 (fp) och i miljöpartiets partimotion Bo518 går alltså ut på att 3 kap. 1 § andra stycket andra meningen bör utgå ur lagen. Denna mening lyder:

"Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna heller inte hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 kap. 7 § andra stycket."

Med hänvisning till detta lagrum blir det möjligt att tillåta sådana ingrepp i de obrutna fjällområdena att vissa oersättliga värden som finns där kommer att urholkas eller helt försvinna. Att så får ske kan inte accepteras. Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge regeringen till känna att NRL bör ändras i nu berört avseende. Riksdagen bör föreläggas förslag till ändring i NRL i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17

8. beträffande de obrutna fjällområdena m.m. 1989/90:BoU17

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo508 yrkande I, 1989/90:Bo512 yrkande 1 och l989/90:Bo518 yrkande 4 den förstnämnda och den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden och
preciseringar av begreppet riksintresse (mom. 10)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I princip" och på s. 9 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden bör lagfästas i enlighet med vad i miljöpartiets partimotion Bo518 föreslås. En precisering av begreppet riksintresse avseende natur- och kulturmiljövården bör också göras.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden och preciseringar av begreppet riksintresse

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo518 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjning
(mom. 11)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Ett liknande" och slutar med "avseende färskvattenförsörjning" bort ha följande lydelse:

Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i norra Götaland. Den stora vattenytan är uppdelad på fyra län: Jönköping, Skaraborg, Östergötland och Örebro. Ett antal kommuner och ett tjugotal tätorter tar i dag sitt färskvatten från Vättern. Minst 200 000 människor får i dag Vätternvatten i sina kranar.

Som färskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse. Försurning och andra miljöförändringar gör Vättern mera betydelsefull på längre sikt för ett större område än det som i dag utnyttjar sjön. Målsättningen måste därför vara att dess vallen för framtiden alltid skall kunna placeras i högsta klass när del gäller vattenkvalitet.

Det krävs att man lyfter skyddsfrågan till nationell nivå. Vättern bör vara ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett sådant sätt. Riksdagen bör därför med anledning av motion Bo506 (c) uttala att Vättern är riksobjekt som färskvattenstäkt enligt NRL och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande Vättern som riksintresse avseende färskvailenför- 1989/90:BoU17
sörjning

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo506 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Klarläggande av vissa intressen som NRL har att
tillgodose (mom. 12)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Som utskottet" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Riksdagen gjorde vid behandlingen av NRL molivutlalanden om möjligheterna att genom förtätning och komplettering av bebyggelsen bl.a. i våra skärgårdssamhällen behålla den kulturbygd som där finns och som ur olika synpunkter är betydelsefull för många människor. I propositionen med förslag till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka restriktivi-teten i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse skulle kunna eftersättas da det gällde komplettering av befintlig bebyggelse. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i propositionen i denna del anförts.

Som framhålls i motion Jo420 (m) har trots gjorda uttalanden av regering och riksdag den förtätning och komplettering som ansågs lämplig inte kommit till stånd. Riksdagen bör upprepa sina tidigare uttalanden och fästa uppmärksamheten på de planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen av skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om statsmakternas inställning i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo536 (m) bör sålunda göras.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande klarläggande av vissa intressen som NRL har att till
godose

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo536 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som
nationalälvar (mom. 13)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Vid behandlingen" och slutar med "som nationalälvar" bort ha följande lydelse:

De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett ökat skydd om de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd skulle göra det möjligt att skydda inte bara själva älvarna utan även miljön i deras närhet. En förklaring som nationalälvar skulle dessutom vara av stort symbolvärde och ge tyngd åt det bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo503 (fp) och i centerpartiets partimotion Bo539 och föreslår ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

dels all moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19

13. beträffande/örA7«/7/ig av de fyra huvudälvarna m.fl. som natio- 1989/90:BoU 17 nalälvar

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 3 och 1989/90:Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn (mom. 15)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp). Siw Persson (fp). Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Yrkanden om" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Med anledning av de nu behandlade motionerna från ( fp), (c), (vpk) och (mp) vill utskottet anföra följande:

Hårkan

I reservationen (fp. c, vpk) till bostadsutskottets betänkanden BoU 1983/84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats motiv för att undanta Hårkan från utbyggnad. Bl.a. redovisades att en massiv lokal och regional opinion motsatte sig att projekten fördes till vattenkraftsplanen. Samma uppfattning redovisades av tunga centrala myndigheter, politiska organisationer och Älv-räddarnas samorganisation. Skäl för att inte bygga ut älvsträckan är bl.a. dess läge nära Östersund, dess tillgänglighet och dess betydelse för fiske och kulturminnesvård.

Vad tidigare anförts står fast. Hårkan bör omfattas av det skydd NRL ger. I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven ordet '"Hotagen"" utbytas mot ordet ""Högfors"'.

Voxnan uppströms Edsbyn

Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är tillfredsställande. Emellertid har Voxnan därutöver stora bevarandevärden. Det finns därför goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till motionsförslag i vilka förordas att "'Voxnan uppströms Edsbyn" skall undantas från utbyggnad.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 2, l989/90:Bo508 yrkande 1. 1989/90:Bo518 yrkande 6 och l989/90:Bo539 samtliga motioner såvitt nu är i fråga beslutar

a) anta ändringar i 3 kap. 6 S lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. av innebörd i vad avser Indalsälven att ordet ""Hotagen"" ersätts av ordet "'Högfors" och i vad avser Ljusnan att orden "Hylströmmen i Voxnan" byts ut mot orden "Voxnan uppströms Edsbyn",

b) att de under a föreslagna ändringarna träder i kraft den I juli 1990,

11. Meåforsen (mom. 17) 1989/90:BoU17

Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Länsstyrelsen i" och slutar med "utskottet motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo503 (fp) och i miljöpartieis partimotion Bo518 om att Meåforsen i Ångermanälven bör ingå i NRL. I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25, BoU 1986/87:3 och 9 har frågan om .Meåforsen aktualiserats. Nu liksom vid behandling av motsvarande fråga i en reservation förra året (1988/89:BoU12 res. 16) hänvisar utskottet till dessa tidigare ställningstaganden.

Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att älvsträckan kommer att omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande Meåforsen

att riksdagen med anledning av motionerna l989/90:Bo503 yrkande 2 och l989/90:Bo518 yrkande 6 båda motionerna såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Jaurekaska (mom. 18)

Erling Bager (fp). Siw Persson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Inte heller" och slutar med "av sökanden" bort ha följande lydelse:

Projektet Jaurekaska i Luleälven anses av sökanden inte ekonomiskt lönsamt. Det kommer därför inte att förverkligas. Älvsträckan har dessutom sådana natur- och kulturmiljövärden att den bör omfattas av NRL. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Bo503 (fp). I reservationer till betänkandena BoU 198.3/84:30. BoU 1986/87:3 och 9 samt 1988/89:BoU 12 har givits uttryck för samma uppfattning. Riksdagen bör med anledning av fp-motionen som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om skydd av projektet Jaurekaska.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande Jaurekaska

alt riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo503 yrkande 2 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Haverö strömmar (mom. 20)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "båda mp-motionerna" bort ha följande lydelse:

Det är bra att Haverö strömmar omfattas av NRL-skyddet och att älv
sträckan därmed inte kan byggas ut för kraftändamål. Det bör emellertid
inte vara möjligt att förändra områdets karaktär genom nya dammbyggen 21

och eventuellt också genom ett vägbygge. De nya hoten mot området kan 1989/90:BoU17 till inte ringa del omintetgöra det skydd som älvsträckan avsågs få genom att den togs in i NRL.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ge uttryck för uppfattningen att åtgärder bör vidtas i avsikt att bevara områdets karaktär. Något vägbygge bör över huvud taget inte genomföras.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande Haverö strömmar att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och l989/90:Bo550 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Emån (mom. 21)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Förutom frågan" och på s. 12 slutar med "Fliseryds kraftverk" bort ha följande lydelse:

I en reservation förra året (fp, c, vpk, mp) till betänkande 1988/89:BoU12 anfördes följande beträffande Emån:

Emån bör undantas från utbyggnad. Vid uppvaktningar inför utskottet har förts fram synpunkter som motiverar att projektet skyddas och tas in i NRL. Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat att skyddsåtgärder bör vidtas för att skydda fisket och då inte minst målen.

Vid föredragning inför utskottet har följande tio skål förts fram för att stoppa kraftverket vid Fliseryd.

1. Målen är uppförd på Världsnaturfondens lista över utrotningshotade djur. 1 norra Europa har målen troligen sina bästa överlevnadsmöjligheter just i Emån.

2. Havsöringen i Emån är känd som den mest storvuxna i världen. På grund av sin havsöring och sin lax är Emån i USA troligen det mest kända sportfiskevattnet i Europa.

3. Emån hyser 25 fiskarter, det högsta kända antalet i ett svenskt vattendrag.

4.1 Emån och dess dalgång lever åtta arter ryggradsdjur, som klassats som hotade eller sällsynta i Sverige.

5. Floran längs Emån är säregen och artrik med flera stora sällsyntheler.

6. Emån är det större vattendrag i södra Sverige som visar de märkligaste hydrologiska dragen. En utbyggnad skulle slå ut oersättliga bifurkationssys-tem och geologiskt betingade flodkrökar, och framrinningsmönslret inom hela flodområdet skulle försättas ur spel.

7. Emån äger mycket stora - i en del fall unika - värden då det gäller geologi, odlingslandskap, niyrområden och landskapsbild.

8. Emån har bara berörts av smärre anläggningar och regleringar. Floden utgör det sista sydsvenska vattendrag som fortfarande fungerar ekologiskt.

9.1 Emåns bottensediment finns stora mängder tungmetaller deponerade. En utbyggnad kan knappast ske utan att dessa metaller åter frigörs.

10. Utbyggnaden vid Fliseryd saknar troligen motstycke då det gäller
kombinationen av ringa eltillskoti och stora skador för ett stort antal
boende. 22

Vad i reservationen då anfördes står fast. 1989/90:BoU 17

Enligt vad utskottet nyligen erfarit kommer sökanden att återkalla sin hos Växjö tingsrätt - vattendomstolen inneliggande ansökan om att få bygga projektet Fliseryd. Detta är ytterligare ett argument för att låta Emån omfattas av skydd enligt NRL 3 kap. 6 S.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande Emån

att riksdagen med anledning av motionerna 198S/89:Bo503 yrkande 2, l989/90:Bo508 yrkande I båda motionerna såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo518 yrkande I, 1989/90:Bo524 och l989/9():Bo539 denna motion såvitt nu är i fråga beslutar

a) anta en ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. av innebörden att efter ordet "Vindelälven" förs in ordet "Emån",

b) att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft den I juli 1990,

15. Samtliga orörda älvar, biflöden och åar (mom. 22)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Bo5l8 yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i miljöpartiets partimotion Bo5l8 yrkande 6 är Sverige ett land med nästan helt utbyggd vattenkraft. Fortsatt utbyggnad av vattenkraft måste därför stoppas i de få orörda älvarna och biflödena. De sista orörda älvarna och älvsträckningarna fungerar inte sällan som radiobiotoper för många arter som trängts undan av tidigare vattenkraftsutbyggnad.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändringar i NRL så att syftet med det nu behandlade yrkandet kan förverkligas. Detta bör ges regeringen till känna.

dels atl moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar

att riksdagen med anledning av motion l989/90:Bo518 yrkande 6 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Indalsälvens delta (mom. 24)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "1 samma" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Med anledning av miljöpartiets partimotion Bo5l8 och motion Bo55(l
(mp) om bevarande av Indalsälvens delta vill utskottet erinra om att deltat
är landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande resten av
den naturmiljö som tidigare var knuten till främst Indalsälven. Älven är nu
mera kraftigt utbyggd och dämd. I deltat återfinns många av de växter som
förr var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl den lilla och hotade ävje- 23

pilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är landets enda tamarisk). l989/90:BoU17 Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för flyttande fåglar av olika slag, varav många är hotade, sällsynta och upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar (mest al) som. rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor uppmärksamhet har ett litet fåtal observationer av den akut utrotningshotade vitryggiga hackspetten rönt.

Deltat bör omfattas av skydd enligt NRL. Det bör inte komma i fråga att genomföra ytterligare exploateringar som påverkar deltat och dess unika natur m.m.

Vad utskottet nu anfört om NRL-skydd av Indalsälvens delta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande Indalsälvens delta

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo518 yrkande 3 och 19S9/90:Bo550 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. 3 kap. 6 § tredje stycket (mom. 25)

Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Av specialmotiveringen" och på s. 13 slutar med "ur lagen" bort ha följande lydelse:

Av specialmotiveringen till 3 kap. 6 § tredje stycket framgår vad som är att anse som "obetydlig miljöpåverkan" när det gäller byggande i vatten. Avsikten med lagrummet är att tillåla vissa smärre ingrepp i ett vattenområde eller i en älvsträcka. Utformningen av de motiv som vägleder lagstiftningen inbjuder emellertid till vantolkning. Som exempel på detta kan nämnas att det har hävdats att det med stöd av 3 kap. 6 S tredje stycket skulle vara möjligt atl förverkliga det s.k. Laisvallsprojektet, något som innebär irreparabla ingrepp i Vindelälvens vattensystem.

För att undvika att lagskyddet såvitt nu är i fråga urholkas föreslår utskottet att 3 kap. 6 § tredje stycket utgår ur lagen.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande 3 kap. 6 § tredje stycket

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo508 yrkande I såvitt nu är i fråga beslutar

a) att 3 kap. 6 § tredje stycket lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall utgå,

b) att lagändringen under a skall träda i kraft den 1 juli 1990.

Särskilda yttranden i989/90:BoUi7

1. Ändringar i 2 kap. 2-3, 7-9 och 10 §§ NRL

Jan Strömdahl (vpk) anför:

1 motion Bo5()8 (vpk) förs fram vissa förslag till ändringar i 2 kap. NRL. Bl.a. föreslås i motionen ändringar i 2 och 3 §§ i avsikt att bättre än för närvarande ge skydd åt opåverkade och ekologiskt känsliga områden. Utskottet har pekat på att det kan finnas anledning att avvakta utfallet av den översiktliga planeringen enligt NRL. Dessa planer skall vara klara senast vid halvårsskiftet i år. Även jag anser att det kan finnas skäl att avvakta utfallet av denna planering. Beroende på utfallet av den får bedömas om det finns anledning att åter aktualisera det nu framförda motionskravet. Samma bedömning kan göras avseende 2kap. 7-9 §§ och vad där anges om skydd för vissa företeelser och områden som enligt NRL är av riksintresse.

I motionen behandlas 2 kap. 10 § första stycket andra meningen. Denna mening går ut på att när konkurrens föreligger avseende vissa områden av riksintresse skall försvarsintresset ges företräde när området behövs för en anläggning för totalförsvaret. Redan när utskottet och riksdagen behandlade förslaget om NRL 1986 anfördes i en partimotion (vpk) att det inte fanns skäl ge försvarsintressena företräde så som skett i det nu aktualiserade lagrummet. Denna uppfattning står fast. Jag har emellertid avstått från att reservera mig till förmån för motionen. Vid ett bifall till reservation I till detta betänkande kommer en översyn av NRL att göras. Det kan då också förutsättas att den nu behandlade frågan liksom övriga i detta yttrande upptagna motionsförslag kommer atl omfattas av översynen.

2. Etablering av stormarknader

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

I betänkandet behandlas motion Bo509 (c) i vilken föreslås en ändring i NRL i avsikt att pröva etablering av stormarknader. För att uppnå den av motionärerna eftersträvade planprövningen anser utskottet det i så fall lämpligare att göra en ändring i PBL. Något sådant förslag aktualiseras dock inte i motionen. En ändring i NRL skulle innebära en ändring i 4 kap. i vilket behandlas tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar m.m. Vissa förslag till ändringar i detta kapitel kommer utskottet med anledning av en proposition att behandla senare i vår.

Vi har med hänvisning till det anförda avstått från att nu reservera oss till förmån för motionen.

3. Förklaring av de fyra huvudäivarna m.fl. som
nationalälvar

Eva Goés (mp) anför:

Jag har reserverat mig till förmån för motioner i vilka förordas att de fyra huvudälvarna dvs. Torneälven, Kalixälven. Piteälven och Vindelälven skall

förklaras som nationalälvar. Jag vill emellertid erinra om att ett effektivare 1989/90:BoU 17 skydd skulle vara att riksdagen beslöt att ge dessa älvar grundlagsskydd. Ett sådant förslag har lagts fram i miljöpartiets partimotion 1989/90: K258. Denna motion kommer konstitutionsutskottet och riksdagen att behandla hösten 1990.

4. Härjeåsjön och Smedjemorasjön

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c). Jan Strömdahl (vpk) och Eva Goés (mp) anför:

Som framgår av betänkandet finns inte längre några formella möjligheter att hindra att projekten Härjeåsjön och Smedjemorasjön förverkligas. I reservationer (fp. c. vpk. mp) till bostadsutskottets betänkanden har vi flera gånger motionerat om att vattenområdena borde ges NRL-skydd. Våra förslag har varje gång röstats ned av en riksdagsmajoritet bestående av (s) och (m).

Beslut om att realisera projekten har fattats i laga ordning och utan att regeringen förbehållit sig prövningen av dem. Att regeringen inte fattat ett s.k. förbehållsbeslut kan med fou kritiseras. 1 det läge som nu inträffat flnns emellertid inte längre möjlighet att hindra att projekten kommer till stånd.

5. Vissa vattendrag i Västernorrlands län

Eva Goés (mp) anför:

1 en reservation (mp) till detta betänkande har föreslagits att samtliga nu orörda älvar, biflöden och åar skall undantasfrån utbyggnad och därmed ges NRL-skydd. Mot denna bakgrund har jag avstått från att reservera mig till förmån för förslaget i motion Bo550 yrkande 1 om undantag från utbyggnad av vissavattendrag i Västernorrlands län. Detta yrkande kommer att tillgodoses vid ett riksdagens bifall till den ovan nämnda reservationen.

Vapst-		Vapst-
älven		älven
Moälven		Moälven
Lögde-		Lögde-
älven		älven
Öreälven		Öreälven
1 Ume-	Tärnaån, Girjesån och	1 Ume-	Tärnaån, Girjesån och
älven	Juktån uppströms Fjo-	älven	Juktån uppströms Fjo-
	soken		soken
1 Skellefte	- källflödena uppströms	1 Skellefte	-källflödena uppströms
älven	Sädvajaure respektive	älven	Sädvajaure respektive
	Riebnes		Riebnes
Byske-		Byske-
älven		älven
I Lule-	Stora Luleälven upp-	1 Lule-	Stora Luleälven upp-
älven	ströms Akkajaure, Lilla	älven	ströms Akkajaure, Lilla
	Luleälven uppströms		Luleälven uppströms
	Skalka och Tjaktjajaure		Skalka och Tjaktjajaure
	samt Pärlälven		samt Pärlälven
Råne-		Råne-
älven		älven

6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i följande vattenområden:

Torneälven Kalixälven Piteälven Vindelälven 1 Dalälven

I Ljusnan Ljungan I Indalsälven

1 Ångerman-älven

Västerdalälven uppströms Hummelforsen och Österdalälven uppströms Trängslet Hylströmmen i Voxnan uppströms Storsjön Åreälven, Ammerån uppströms Överammer, Storån-Damman samt Hårkan uppströms Hotagen

Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långselån-Rör-Strömsälven, Saxån. Ransarån uppströms Ransarn samt Vojmån uppströms Vojmsjön

Torneälven Kalixälven Piteälven Vindelälven I Dalälven

I Ljusnan Ljungan I Indalsälven

1 Ångerman-älven

Västerdalälven upp ströms Hummelforsen och Österdalälven uppströms Trängslet Hylströmmen i Voxnan uppströms Storsjön Åreälven, Ammerån, Storån-Damman samt Hårkan uppströms Hotagen

Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långselån-Rör-Strömsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransarn samt Vojmån uppströms Vojmsjön

Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kräftan- 1989/90:BoU 17
damål får inte heller utföras i följande älvsträckor: Bilaga

I Klarälven sträckan mellan Höljes och Edebäck

I Dalälven Västerdalälven nedströms Skiffsforsen samt .,<■ ■

sträckan mellan Näs bruk och Gysinge ■■,...■

I Ljusnan sträckan mellan Hede och Svegsjön samt sträckan

mellan Laforsen och Arbråsjöarna
I Ljungan sträckan mellan Havern och Ho|msjön

1 Indalsälven Långan nedströms Landösjön

I Umeälven Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäula.

Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som anhäng-iggjorts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.

gotab 96440, Stockholm 1990 28