Arbetsmarknadsutskottets

betänkande

1989/90: A U25

Forskning om arbetsmarknadspolitik och
arbetsliv

Sammanfattning

I den till utskottet remitterade delen av regeringens proposition
1989/90:90 om forskning anmäls de aktiviteter som pågår och planeras
beträffande arbetsmarknadspolitisk forskning och arbetslivsforskning.
Ett antal motionsyrkanden angående organisationsfrågor för arbetslivsforskningen
avstyrks av utskottet med hänvisning till den översyn av
arbetsiivsforskningen som pågår.

Vidare behandlas anslagen till arbetsmiljöinstitutets verksamhet. I
anslutning härtill avstyrks motioner angående utökat anslag för utbildning
och information samt för hybrid-DNA-delegationen. Till betänkandet
har fogats sex reservationer och två särskilda yttranden.

Frågor om regionalpolitisk forskning kommer utskottet att behandla
i sitt betänkande 1989/90:AU13.

Propositionerna

Budgetpropositionen

1989/90:100 bilaga 12, C 2 vari föreslås att riksdagen, i avvaktan på en
särskild proposition om forskning, till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret
1990/91 beräknar ett förslagsanslag på 78 036 000 kr.

1989/90:100 bilaga 12, C 3 vari föreslås att riksdagen, i avvaktan på en
särskild proposition om forskning, till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning
av vetenskaplig apparatur för budgetåret 1990/91 beräknar ett
reservationsanslag på 3 628 000 kr.

Proposition 1989/90:90

1989/90:90 Avsnitt 19, C 2 vari föreslås

1. att riksdagen godkänner föreslagen överföring från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens ifrågavarande inkomsttitel,

2. att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1990/91
under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 85 539 000 kr.

1989/90

AU25

1 Riksdagen 1989/90. 18 sami. Nr 25

1989/90:90 Avsnitt 19, C 3 vari föreslås

1. att riksdagen godkänner föreslagen överföring av medel från
fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens ifrågavarande
inkomsttitel,

2. att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig
apparatur för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 4 282 000 kr.

Motioner

Motioner från den allmänna motionstiden 1990

1989/90:A236 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen anslår en miljon kronor till arbetsmiljöinstitutet dels
till en utökning av den kvalificerade utbildningen för fackliga förtroendemän,
dels till tillskapandet av en ergonomutbildning i enlighet
med vad i motionen anförts.

1989/90:A253 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om delegationen för hybrid-DNA-forskning,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till delegationen för hybridDNA-frågor
anslår 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo607.

1989/90:A277 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
anslår ytterligare 2 milj. kr. till hybrid-DNA-delegationen för budgetåret
1990/91.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo617.

Motioner väckta med anledning av proposition
1989/90:90

1989/90:A23 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt arbetsmarknadspolitisk forskning vid
högskolan i Växjö.

1989/90:A24 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utdelning av arbetsmiljöfondens forskningsfinansierande
verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetslivscentrums framtida ställning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmiljöinstitutets framtida ställning.

1989/90:A25 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

1989/90: AU25

behovet av ett förstärkt samband mellan arbetsmiljöforskning och
annan miljöforskning samt en ytterligare markering av arbetsmiljöforskningens
betydelse.

1989/90:A26 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
föreslås för arbetslivsforskning vid högskolan i Karlstad.

Motiveringen återfinns i motion Ubl45.

1989/90:A28 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
avveckling av verksamheten i dess nuvarande form vid arbetslivscentrum
och arbetsmiljöinstitutet.

Motiveringen återfinns i motion Ubl25.

1989/90:A29 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
arbetsmiljöinstitutet anslår 1 000 000 kr. utöver regeringens förslag för
informationsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion Ubl39.

Utskottet

Arbetsmarknadspolitisk forskning

I proposition 1989/90:90 om forskning framhålls inledningsvis att
arbetsmarknadspolitiken är ett av de viktigaste medlen för att realisera
målet om arbete till alla. Även om utvecklingen på den svenska
arbetsmarknaden varit positiv, särskilt i ett internationellt perspektiv,
saknas inte problem. Bland sådana problem nämns utslagningen från
arbetsmarknaden samt tecken på att polariseringen på arbetsmarknaden
kan tillta.

Under innevarande budgetår har under tionde huvudtitelns anslag
till utredningar m.m. 3,7 milj. kr. avsatts för forskning som bedrivs på
initiativ av delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA).
Den forskning som EFA företräder har fyra huvudinriktningar:

1. Forskning kring arbetsmarknadens funktionssätt

2. Forskning kring arbetsmarknadspolitikens roll och utformning

3. Utvärdering av skilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder

4. Forskning kring genomförandet av arbetsmarknadspolitiken

För att ytterligare stimulera den arbetsmarknadspolitiska forskningen
föreslår regeringen att Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) tillförs 2 milj. kr. för ett särskilt arbetsmarknadspolitisk!
forskningsprogram budgetåret 1990/91. Inom ramen för detta program
bör forskningen i första hand avse arbetsmarknadens funktionssätt
samt arbetsmarknadspolitikens roll, utformning och verkningar. Även
de följande budgetåren bör HSFR:s anslag för arbetsmarknadspolitisk
forskning öka med 3,5 milj. kr. resp. 1 milj. kr.

1989/90: AU25

Mot bakgrund av denna förstärkning av den arbetsmarknadspolitiska
forskningen inom HSFR:s ram kommer EFA att ombildas till en
expertgrupp för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier. För budgetåren
1990/91 — 1992/93 bör EFA enligt propositionen få disponera
3,5 milj. kr. per budgetår för utvärderingsstudier.

I motion A23 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp)
framhålls att den arbetsmarknadspolitiska forskningen vid högskolan i
Växjö kan komma i kläm om nuvarande sektorsmedel från bl.a.
arbetsmarknadsdepartementet upphör. Överföring av sektorsmedel till
forskningsråd säger inget om fortsättningen av den arbetsmarknadspolitiska
forskningen vid högskolan i Växjö, vilket är olyckligt även ur en
nationell synvinkel. Högskolan bör därför tilldelas ett särskilt ramanslag
för s.k. forskning på eget programansvar.

Utskottet vill först stryka under angelägenheten av en utökad arbetsmarknadspolitisk
forskning. Inte minst mot bakgrunden av de i propositionen
nämnda problemen med utslagning, sjukskrivning och förtidspensionering
anser utskottet att ytterligare resurser för den arbetsmarknadspolitiska
forskningen är av vikt. Vidare ser utskottet positivt på att
utvärdering av de gjorda insatserna nu kommer att fa en större andel
av de samlade resurserna på detta område.

Med anledning av vad som anförs i motion A23 om fortsatt arbetsmarknadspolitisk
forskning i Växjö vill utskottet ta upp principfrågan
om överföring av medel från sektoriell forskning till forskning på eget
programansvar. Utskottet kan i denna fråga ansluta sig till propositionens
uppfattning (s. 32) att en sådan överföring av medel bör gå till
forskningsråden i stället för en allmän basförstärkning av fakultetsanslagen.
Skälet är att forskningsråden satsar på de innovativa delarna i
forskningsutvecklingen och att den konkurrens mellan forskare från
olika högskolor och institutioner som rådsmedlen leder till på sikt
gynnar forskningen. Utskottet vill därutöver erinra om att utskottet
inom kort kommer att behandla proposition 1989/90:76 Regionalpolitik
för 90-talet. Enligt denna proposition finns det skäl att, när det
gäller att förstärka forskningen vid mindre och medelstora högskolor,
anvisa vissa medel även till högskolorna i sydöstra Sverige, bl.a. Växjö.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motion A23 i denna
del.

Den i propositionen lämnade redovisningen för arbetsmarknadspolitisk
forskning föranleder inte ytterligare uttalanden från utskottets sida.

Arbetslivsforskning

Organisationsfrågor

I propositionen erinras om att arbetslivsforskningen byggdes ut mycket
kraftigt under 1970-talet. Arbetsmiljöfonden, som finansieras genom en
särskild arbetsgivaravgift, inrättades år 1972. Fondens forskningsfinansierande
verksamhet avser stöd till enskilda forskningsprojekt och stöd
till forskartjänster vid universitet och högskolor. Arbetslivscentrum
tillkom år 1976 för att bedriva och främja tvärvetenskapligt forsknings -

1989/90: AU 25

och utvecklingsarbete som rör arbetslivet. Verksamheten finansieras
huvudsakligen genom medel från arbetsmiljöfonden. Arbetsmiljöinstitutet
inrättades år 1987 när arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning
blev ett självständigt forskningsorgan för arbetsmiljöfrågor. Ytterligare
organ som stöder arbetslivsforskning är bl.a. styrelsen för teknisk
utveckling och forskningsrådsnämnden. Arbetsvetenskaplig forskning
bedrivs inom universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker m.fl.
organ.

I propositionen redovisas att regeringen har tillkallat en särskild
utredare för en översyn av arbetslivsforskningens organisation (dir.
1989:59). Enligt direktiven bör utredaren kartlägga arbetslivsforskningens
omfattning, inriktning och finansiering. Utifrån denna kartläggning
skall utredaren föreslå hur denna forskning bör bedrivas och
organiseras så att tillgängliga resurser utnyttjas på effektivast möjliga
sätt och så att en hög forskningskvalitet nås. Utredaren skall presentera
alternativa organisationsförslag. Särskilt noggrant bör arbetslivscentrums
roll belysas. Utgångspunkten för utredningsarbetet är oförändrad
resurstilldelning till arbetslivsforskningen. Utredningen skall redovisas
senast den 30 maj 1990.

I fyra motioner behandlas arbetslivsforskningens organisation.

I moderata samlingspartiets motion A28 föreslås att verksamheten i
dess nuvarande form vid arbetslivscentrum och arbetsmiljöinstitutet
avvecklas. Moderata samlingspartiets syn på de nämnda forskningsorganen
utvecklas i kommittémotion A24 av Anders G Högmark m.fl.
Enligt motionen innebär de många specialorganen inom detta forskningsområde
att det delvis uppstått en egen forskningskultur, som i
vissa avseenden kan skilja sig från förhållandena inom universiteten.
Detta ger anledning att förutsättningslöst pröva de institutionella formerna
för forskningen på detta område. Arbetsmiljöfonden lämnar ca
200 milj. kr. till forskningen. Förutom moderata samlingspartiets i
annat sammanhang aktualiserade förslag beträffande andra delar av
arbetsmiljöfondens verksamhet bör den forskningsfinansierande verksamheten
utredas vad gäller fondens funktion och arbetsformer. Vidare
bör arbetslivscentrums framtida verksamhet noga övervägas. Enligt
motionärerna bör man vid den pågående översynen särskilt pröva
möjligheterna att knyta arbetslivscentrum till universitetet i Stockholm.
Även arbetsmiljöinstitutets framtida status bör prövas. En anknytning
till universitet och högskolor bör prövas. Slutligen betonar
motionärerna att det är viktigt att arbetsmiljöinstitutet även i fortsättningen
upprätthåller goda kontakter med arbetarskyddsstyrelsen.

Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) framhåller i motion A25 att miljöhänsyn
även måste omfatta arbetsmiljö. Enligt motionärerna bör riksdagen
göra ett uttalande med innebörd att sambandet mellan arbetsmiljöforskning
och övrig miljöforskning bör förstärkas.

I motion A26 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) behandlas
arbetslivsforskningen vid högskolan i Karlstad. Enligt motionärerna
finns en nationellt välrenommerad grupp för arbetslivsforskning vid
högskolan i Karlstad. En kommande organisation bör kunna ges en

1989/90: AU25

mera decentraliserad utformning enligt motionärerna. Vid översynen
av den framtida arbetslivsforskningen bör övervägas att förlägga en del
av denna forskning till Värmland.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att en särskild utredare tillkallats
för att göra en översyn av arbetslivsforskningen. Som framgår av
direktiven är avsikten att presentera alternativa förslag om hur arbetslivsforskningen
bör bedrivas och organiseras på effektivast möjliga sätt.
En viktig fråga är givetvis hur forskningsorganisationen kan främja
den vetenskapliga kvaliteten i forskningen. Utredaren är oförhindrad
att ta upp frågor om decentralisering av forskningsorganisationen i
detta sammanhang. Den utredning som sålunda pågår bör enligt utskottets
uppfattning kunna tillgodose de önskemål som framförs i de
ovan redovisade motionerna. Vidare kan utskottet för sin del inte se
någon motsatsställning mellan miljöforskning och arbetsmiljöforskning
med hänsyn till att såväl miljöforskning som arbetsmiljöforskning har
en mängd olika beröringspunkter såväl sinsemellan som med andra
områden. Med det anförda bör de i sammanhanget upptagna motionerna,
A24 (m), A25 (s) i motsvarande del, A26 (c) och A28 (m), inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion A25 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) framhålls att bildandet
av arbetsmiljöinstitutet var en markering av arbetsmiljöforskningens
betydelse. En sådan markering bör fullföljas anser motionärerna. Ur
denna synpunkt är det viktigt att möjligheten kvarstår att inrätta
professurer inom arbetsmiljöområdet — även utanför högskolan.

Frågan om att inrätta professurer utanför högskolan har tagits upp
helt kortfattat i propositionen (s. 185—186):

Tjänster som professor finns i dag även vid myndigheter utanför
högskoleorganisationen. För närvarande finns ett sextiotal sådana tjänster.
Enligt regeringens mening bör tjänster som professor fortsättningsvis
endast inrättas inom högskolan. Regeringen har för avsikt att
utfärda bestämmelser om tillsättande av nu befintliga tjänster utanför
högskolan, som i stort sett motsvarar vad som i dag gäller för tjänst
som professor vid forskningsråd.

Utskottet vill för sin del peka på att arbetsmiljöinstitutet i många
hänseenden har likartade förhållanden som universitet och högskolor.
Institutet svarar för kvalificerad forskning och handleder doktorander.
Forskarna vid institutet bedriver en omfattande forskarutbildning i
samarbete med universitet och högskolor. Av en professor vid arbetsmiljöinstitutet
krävs samma slags kvalifikationer som vid högskolan.
Tjänst som professor tillsätts av regeringen efter förslag av institutets
styrelse. Institutet skall därvid inhämta yttrande om sökandenas vetenskapliga
skicklighet från tre sakkunniga inom det eller de ämnesområden
som tjänsten omfattar. Med hänsyn till dessa förhållanden förutsätter
utskottet att arbetsmiljöinstitutet kan återbesätta och i förekommande
fall nyinrätta professorstjänster efter samma principer som de
nu gällande. Vad utskottet anfört med anledning av den föreliggande
motionen i aktuell del bör ges regeringen till känna.

1989/90: AU25

Anslagsfrågor

1989/90: AU25

Arbetsmiljöinstitutet

1988/89 Utgift 67 143 000

1989/90 Anslag 78 036 000

1990/91 Prop. 85 539 000

Regeringen föreslår under punkt C 2 (s. 374—376) att riksdagen

godkänner föreslagen överföring från fonden för arbetsmiljöförbättringar
till statsbudgetens ifrågavarande inkomsttitel,

till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 85 539 000 kr.

Med hänsyn till den nämnda översynen av arbetslivsforskningen
behandlas arbetsmiljöinstitutet i propositionen från ett ettårigt budgetperspektiv.
Institutets förslag till nya forskningsområden — sjukvårdens
arbetsmiljö, den goda arbetsmiljön ur ungdomarnas synpunkt och
arbetsmiljön för äldre — är väl motiverade enligt propositionen.
Områdena föreslås tillföras 1 600 000 kr. för budgetåret 1990/91. Till
utbildning och information beräknar regeringen 500 000 kr. som bör
finansieras genom att motsvarande belopp förs från fonden för arbetsmiljöförbättringar
till statsbudgetens inkomsttitel 1271 Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutets
verksamhet. Till institutets anslag hör också hybrid-DNA-delegationen.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i motion A29 ett extra anslag
till arbetsmiljöinstitutet på 1 milj. kr. för informationsverksamhet.
Information om resultatet från avslutade forskningsprojekt bör gå ut
till arbetsplatser, arbetsgivare, fackföreningar osv. Med hänsyn till
arbetsmiljöinstitutets i dag begränsade resurser för information behövs
en ökning. Vidare begärs i motion A236 av vpk 1 milj. kr. ytterligare
för utbildningsändamål, bl.a. kvalificerad skyddsombudsutbildning och
ergonomikurser.

I folkpartimotionen A253 begärs att hybrid-DNA-delegationen får 5
milj. kr utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91. I
motionen anförs att de olika myndigheternas ansvar på bioteknikområdet
måste preciseras. Uppgifterna kan i huvudsak lösas av befintliga
organ, men ansvarsfördelningen behöver ses över. Folkpartiet föreslår
att hybrid-DNA-delegationen förstärks parlamentariskt och får uppdraget
att göra en sådan genomgång.

I centerns motion A277 begärs att riksdagen anslår ytterligare 2 milj.
kr. till hybrid-DNA-delegationen för budgetåret 1990/91 i avvaktan på
förslag till en ny kompetent myndighetsorganisation.

Delegationen för hybrid-DNA-frågor har funnits sedan år 1980 och
skall bl.a. främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-teknik
och näraliggande tekniker samt sprida kunskap om utvecklingen på
området.

För en precisering av begreppen hybrid-DNA-teknik, genteknik och
bioteknik vill utskottet hänvisa till jordbruksutskottets betänkande
1989/90:JoU9. I detta betänkande erinras om att kontrollfrågorna på

bioteknikområdet i viss utsträckning redan har blivit föremål för
överväganden resp. beslut från regeringens och berörda myndigheters
sida.

I här föreliggande sammanhang redovisas endast de insatser som har
beröringspunkter med hybrid-DNA-delegationens verksamhet.

Inom jordbruksdepartementet har nyligen framlagts en rapport med
titeln Genteknik — Växter och djur (Ds 1990:9). Utredningens förslag
i rapporten innebär i korthet att samhället bör skärpa kontrollen av
genteknisk forskning och tillämpning inom angivna områden och att
ett särskilt prövningsorgan bör inrättas. Hybrid-DNA-delegationen bör
även fortsättningsvis vara det organ där all information samlas. Utredningen
föreslår bl.a. att den politiska representationen i delegationen
förstärks samt att berörda myndigheter representeras i delegationen.
Den nuvarande organisationen av delegationen under arbetsmarknadsdepartementet
bör övervägas i lämpligt sammanhang enligt utredningen.
Vidare föreslås att delegationens kanslifunktion byggs ut. Utredningen
är nu under remissbehandling.

Vidare har regeringen den 29 mars 1990 beslutat bemyndiga justitieministern
att tillkalla en parlamentarisk beredning för att belysa frågor
om användning av gentekniken. I direktiven konstateras att utvecklingen
inom gentekniken nu går mycket snabbt. En samlad översyn bör
därför göras. Beredningen skall med förtur behandla frågan om hur
prövningen av genteknikens tillämpning bör gå till och hur denna
prövning skall vara organiserad i framtiden. I detta sammanhang bör
hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter och organisatoriska ställning
övervägas. Arbetet bör slutföras före utgången av mars 1992.

Enligt utskottets mening bör den omfettande genomgång och analys
som pågår inom genteknikområdet inkl. organisationsfrågorna kunna
ligga till grund för en lösning även av hybrid-DNA-delegationens uppgifter
och organisation. Kravet på översyn måste anses vara tillgodosett.
Med hänsyn till det anförda bör motion A253 (fp) i denna del inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om anslagsnivå för delegationen anser utskottet bör anstå
tills delegationens arbetsuppgifter och organisation kan läggas fest. För
innevarande budgetår beräknas i arbetsmiljöinstitutets budget 670 000
kr. för delegationen. 1 avvaktan på beslut om den framtida strukturen
inom detta område och i avvaktan på vidare överväganden om vilket
departement som bör hålla i genteknikfrågorna förutsätter utskottet att
frågor i samband med delegationens anslagssituation under budgetåret
1990/91 kommer att lösas inom arbetsmarknadsdepartementets ram.

Vad regeringen anfört och föreslagit under denna punkt godtas av
utskottet. Motionerna A29 (vpk), A236 (vpk), A253 (fp) och A277 (c) i
berörda delar avstyrks av utskottet.

1989/90: AU25

Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur

1988/89 Utgift 3 455 000 Reservation 821 000

1989/90 Anslag 3 628 000

1990/91 Prop. 4 282 000

Regeringen föreslår under punkt C 3 (s. 376—377) att riksdagen

godkänner föreslagen överföring av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar
till statsbudgetens ifrågavarande inkomsttitel,

till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur för
budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 4 282 000 kr.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadspolitisk forskning vid högskolan i
Växjö

att riksdagen avslår motion 1989/90:A23 yrkande 2,

res. I (fp, c)

2. beträffande arbetslivsforskningens organisation

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A24, 1989/90:A25 i motsvarande
del, 1989/90:A26 och 1989/90:A28,

3. beträffande inrättande av professurer inom arbetsmiljöområdet att

riksdagen med anledning av motion 1989/90:A25 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

res. 2 (m)

4. beträffande medelsöverföring

att riksdagen godkänner i proposition 1989/90:90 Avsnitt 19
under punkt C 2 föreslagen överföring av medel från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel 1271 Inkomster
av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutets
verksamhet,

5. beträffande hybrid-DNA-delegationens uppgifter och organisation att

riksdagen avslår motion 1989/90:A253 yrkande 1,

res. 3 (fp)

6. beträffande arbetsmiljöinstitutet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1989/90:A29,
1989/90:A236 yrkande 5, 1989/90:A253 yrkande 2 och

1989/90:A277 till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1990/91 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 85 539 000
kr.,

res. 4 (fp) - villk. 3
res. 5 (c)
res. 6 (vpk)

1989/90: AU25

7. beträffande medelsöverföring

att riksdagen godkänner i proposition 1989/90:90 Avsnitt 19
under punkt C 3 föreslagen överföring av medel från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel 1271 Inkomster
av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutets
verksamhet,

8. beträffande anskaffning av apparatur

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:90 i motsvarande
del till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur
för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 4 282 000 kr.

Stockholm den 19 april 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Marianne Stålberg (s), Lahja Exner (s), Anders G
Högmark (m), Gustav Persson (s), Bo Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m),
Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (vpk),
Anna Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Eivor Husing (s)
och Göran Engström (c).

Reservationer

1. Arbetslivsforskningens organisation (mom. 2)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
ser" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som kommer till uttryck i
moderata samlingspartiets motioner A24 och A28, nämligen att de
sektoriella forskningsorganen inte kan förväntas medföra samma forskningskultur
som högskoleforskningen. Rent principiellt anser utskottet
att forskningens kvalitet skulle vinna på att medel överförs från
sektorsorganen för att bekosta forskning vid högskolans institutioner i
stället för att sektorsorganen utvecklar egna organisationer för forskning.

Mot denna bakgrund finns det anledning att förutsättningslöst pröva
såväl arbetslivscentrums som arbetsmiljöinstitutets framtida ställning.
Utskottet anser att den nu arbetande utredningen bör överväga att
anknyta delar av arbetslivscentrum till universitetet i Stockholm.

1989/90:AU25

Arbetsmiljöinstitutets forskning bör i framtiden så långt det är
möjligt bedrivas vid ett antal fristående institutioner inom universitet
och högskolor runt om i Sverige i syfte att stimulera och säkerställa
vetenskaplig kvalitet och mångfald. När det gäller arbetsmiljöinstitutet
vill utskottet framhålla angelägenheten av goda kontakter med arbetarskyddsstyrelsen.

Den nämnda utredningen bör också omfatta arbetsmiljöfondens
forskningsfinansierande verksamhet, såväl vad gäller funktionen som
arbetsformerna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 24
och 28. Övriga behandlade motioner bör i motsvarande delar avstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande arbetslivsforskningens organisation

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A24 och
1989/90:A28 samt med avslag på motionerna 1989/90:A25 i
motsvarande del och 1989/90:A26 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Inrättande av professurer inom arbetsmiljöområdet
(mom. 3)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till propositionens uppfattning att tjänst som
professor fortsättningsvis endast bör inrättas inom högskolan. Detta är
en av flera åtgärder för att markera betydelsen av och kvaliteten på
utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor.

Utskottet avstyrker därför motion A25 (s) i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande inrättande av professurer inom arbetsmiljöområdet att

riksdagen avslår motion 1989/90:A25 i motsvarande del,

3. Hybrid-DNA-delegationens uppgifter och
organisation (mom. 5)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A253 (fp) att politiken på
bioteknikområdet måste preciseras också när det gäller olika myndigheters
ansvar och uppgifter. Delegationen för hybrid-DNA-frågor är en
av dessa myndigheter. Enligt utskottets uppfattning bör delegationen —
med förstärkt parlamentarisk representation av alla partier — ha goda
möjligheter att göra en översyn av de olika myndigheterna på området
och deras rollfördelning. Med hänsyn till att utvecklingen på biotek -

1989/90: AU25

nikområdet går mycket snabbt bör delegationen vidare ges ett speciellt
ansvar för information till allmänheten om bioteknik. Vad utskottet
uttalat med tillstyrkan av motion A253 i aktuell del bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande hybrid-DNA-delegationens uppgifter och organisation att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:A253 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Arbetsmiljöinstitutet (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation i

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Frågan
om" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till bioteknikfrågornas vikt och den nuvarande oklara
myndighetsorganisationen på området har utskottet ovan förordat att
delegationen för hybrid-DNA-frågor förstärks parlamentariskt och att
det uppdras åt delegationen att göra en organisationsöversyn på området.
Därtill har utskottet uttalat sig för ett utökat informationsansvar
gentemot allmänheten från delegationens sida. I konsekvens därmed
anser utskottet att de ekonomiska resurserna för delegationen bör
utökas med 5 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Motion A253
(fp) tillstyrks i motsvarande del. Motion A277 (c) tillgodoses genom
utskottets ställningstagande. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Vad regeringen
anfört i övrigt godtas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande arbetsmiljöinstitutet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A253 yrkande 2,
med anledning av proposition 1989/90:90 i motsvarande del och
motion 1989/90:A277 samt med avslag på motionerna
1989/90:A29 och 1989/90:A236 yrkande 5 till Arbetsmiljöinstitutet
för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 90 539 000 kr.,

5. Arbetsmiljöinstitutet (mom. 6)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Frågan
om" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på en lösning av organisationsfrågorna på bioteknikområdet
anser utskottet att hybrid-DNA-delegationen måste ges ytterligare
resurser för att kunna följa den snabba utvecklingen på detta område.
Resurserna inom arbetsmiljöinstitutets ram — mellan 600 000 och
700 000 kr. — måste anses helt otillräckliga för dessa angelägna
uppgifter. Utskottet anser därför i likhet med motion A277 (c) att

1989/90: AU25

anslaget bör räknas upp med 2 milj. kr. jämfört med regeringens
förslag. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning
anslagskravet i motion A253. Övriga motionsyrkanden avstyrks av
utskottet. Vad regeringen anfört i övrigt godtas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande arbetsmiljöinstitutet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A277, med anledning
av proposition 1989/90:90 i motsvarande del och motion
1989/90:A253 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1989/90:A29 och 1989/90:A236 yrkande 5 till Arbetsmiljöinstitutet
för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 87 539 000 kr.,

6. Arbetsmiljöinstitutet (mom. 6)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Frågan
om" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas uppfattning i motionerna
A29 och A236 att arbetsmiljöinstitutet har behov av vissa
ytterligare ekonomiska resurser — utöver regeringens förslag — dels
för information, dels för utbildning. Bl.a. bör den kvalificerade skyddsombudsutbildningen
kunna utökas såväl vad gäller målgrupp som
utbildningstidens längd. För utbildningsändamål räknar utskottet upp
anslaget med 1 milj. kr. Med hänsyn till informationsverksamhetens
betydelse för att resultaten från de avslutade forskningsprojekten skall
kunna komma arbetsplatserna till godo anser utskottet vidare att
arbetsmiljöinstitutet bör ges ytterligare 1 milj. kr. för detta ändamål.
De aktuella yrkandena i motionerna A29 och A236 tillstyrks därför
medan övriga motionsyrkanden rörande arbetsmiljöinstitutets anslag
avstyrks av utskottet. Vad regeringen anfort i övrigt godtas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande arbetsmiljöinstitutet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A29 och
1989/90:A236 yrkande 5, med anledning av proposition
1989/90:90 i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1989/90:A253 yrkande 2 och 1989/90:A277 till Arbetsmiljöinstitutet
för budgetåret 1990/91 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 87 539 000 kr.,

1989/90: AU25

Särskilda yttranden

1989/90: AU25

1. Arbetsmarknadspolitisk forskning vid högskolan i
Växjö (mom. 1)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och
Göran Engström (c) anför:

Enligt vår uppfattning finns det flera skäl som talar för att den
arbetsmarknadspolitiska forskningen i Växjö bör främjas. Högskolan i
Växjö har intagit en framträdande roll i det nationella forskarsamhället
bl.a. i fråga om arbetsmarknadspolitisk forskning. Såväl ur nationell
synvinkel som av regionalpolitiska skäl är det således angeläget att
denna forskning kan fullföljas även om anslagssystemet kommer att
ändras.

2. Arbetslivsforskningens organisation (mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och
Göran Engström (c) anför:

Värmland har varit en föregångare i fråga om samverkan mellan
högskolan och de fackliga organisationerna inom området arbetslivsforskning.
För närvarande görs en översyn av arbetslivsforskningens
organisation och verksamhet. Vi vill förorda att den kommande organisationen
ges en mera decentraliserad utformning och att Värmland
övervägs i detta sammanhang. En lokalisering till Värmland innebär
ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser.