Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1989/90:AU18
Anslag till utvecklingsfrågor och statlig
personalpolitik
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag i årets budgetproposition,
bilaga 15, som rör vissa utvecklingsfrågor och statlig personalpolitik.
Det gäller bl.a. anslagen till statens arbetsgivarverk, statens institut
för personalutveckling (S1PU), statens löne- och pensionsverk och
förnyelsefonderna på det statliga området. Utskottet tillstyrker vidare
att SIPU får rätt att balanserna överskott mellan olika budgetår till en
viss nivå av uppdragsintäkterna och att löne- och pensionsverket får ta
ut avgifter för pensionsadministrationen av anställningsmyndigheterna.
Utskottet lämnar utan erinran det som anförs i propositionen om
förnyelsefonderna och om handläggningsrutinerna i statens trygghetsnämnd.
Slutligen tillstyrker utskottet ett förslag till ändring i lagen om
riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser av
innebörd att verket får granska trygghetsstiftelsens verksamhet.
Utskottet
1. Statens institut för personalutveckling (SIPU)
Under punkt B 8. (s. 23—24) föreslås att SIPU ges rätt att balansera
överskott mellan olika budgetår.
SIPU är central servicemyndighet för kompetensutveckling inom
statsverksamheten. Institutet får inom sitt verksamhetsområde biträda
andra offentliga eller privata organ.
Enligt föredragande statsrådets mening är det angeläget att SIPU ges
viss möjlighet att balansera eventuellt överskott från ett budgetår till
ett annat. Det är också angeläget att SIPU kan använda överskottsmedel
för utvecklingsarbete och för viss risktagning. En sådan ordning
skapar bättre konkurrensneutralitet. Därför föreslås i propositionen att
SIPU ges rätt att utan regeringens medgivande i varje enskilt fell
balansera eventuella överskott mellan budgetåren som svarar emot
högst 10 % av uppdragsintäkterna.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget och återkommer i det
följande till frågan om medel för verksamheten.
1989/90
AU18
1 Riksdagen 1989/90. 18 sami Nr 18
2. De statliga förnyelsefonderna
Under punkt B 10. (s. 25—28) hemställs att riksdagen bereds tillfälle
att ta del av vad som anförts om de statliga förnyelsefonderna.
Genom avtal den 5 juni 1985 enades statens arbetsgivarverk och de
statsanställdas huvudorganisationer om förnyelsefonder på det statligt
reglerade området. I enlighet med avtalet har parterna hemställt hos
regeringen om avsättning på statsbudgeten för budgetåren
1985/86—1988/89. Avsättning har skett med resp. 50, 100, 100 och 150
milj. kr. För innevarande budgetår avsattes inga ytterligare medel för
verksamheten.
Nämnden för statliga förnyelsefonder har inrättats för beslut om
fördelning av fondmedel m.m. Fram till den 1 november 1989 har
nämnden tagit emot och avgjort ca 400 ansökningar på sammanlagt
720 milj. kr. Totalt 180 myndigheter har erhållit sammanlagt 150 milj.
kr. i projektstöd. Projekten har varierande inriktning och uppläggning.
Decentralisering och delegering är ett vanligt inslag. De ansökningar
som avslagits avser till största delen bidrag till reguljär personalutbildning.
Nämnden tar också själv initiativ till förnyelseprojekt. Information
om projekten sker på olika sätt, bl.a. genom nyhetsbrev och en
projektkatalog. Nämnden har börjat förmedla det kunnande som växer
fram i projekten. Allteftersom fler fondstödda projekt genomförs kommer
förmedlingen av erfarenheter att få ännu större betydelse.
I 1989 års ramavtal om löner för statstjänstemän m.fl. (RÄLS
1989—90) enades parterna om att på nytt avsätta medel för nämndens
verksamhet samt att anpassa denna med hänsyn till verksamheten vid
den nya trygghetsstiftelsen (se avsnitt 4). Enligt det nya avtalet är syftet
med förnyelsefonderna i korthet att stimulera och stödja utvecklingen
av verksamheten inom myndigheterna genom att utveckla personalens
arbetsbetingelser. Parterna kom slutligt överens om att permanenta
fonderna.
Utskottet återkommer i det följande till frågan om medel för verksamheten.
3. Statens löne- och pensionsverk (SPV)
Under punkt C 1. (s. 29—32) hemställs att riksdagen godkänner att
avgifter för pensionsadministration tas ut av anställningsmyndigheterna
och andra arbetsgivare vars anställda har statligt reglerade pensionsvillkor.
SPV är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden som rör den
statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor.
Myndigheten deltar i försöket med treåriga budgetramar.
Verksamheten är i dag till mer än hälften finansierad med avgifter.
Regeringen gav SPV i uppdrag att redovisa möjligheterna att finansiera
hela verksamheten med avgifter. I en särskild rapport anför SPV flera
motiv varför en övergång till fullständig avgiftsfinansiering är önskvärd
både ur regeringens och myndigheternas perspektiv. Verket är till stor
del serviceorgan till den övriga statsförvaltningen medan den egentliga
myndighetsutövningen blir allt mindre. En enhetlig finansiering via
1989/90:AU18
2
avgifter ökar enligt det föredragande statsrådet kostnadsmedvetenheten
såväl hos myndigheten som hos dess kunder. En avgiftsfinansiering bör
vidare leda till en förenkling av verkets avgiftsuttag och till en bättre
koppling mellan pris och kvalitet samt därtill göra det lättare att
anpassa resurserna till efterfrågan och volym. Vidare ökar möjligheterna
att finansiera utvecklingsprojekt med en enhetlig finansiering om
avgifterna beräknas så att även utvecklingskostnaderna täcks. Mot
denna bakgrund föreslås i propositionen att hela SPV:s verksamhet
skall bli avgiftsfinansierad.
Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i det följande till
frågan om anslag för verksamheten.
4. Trygghetsåtgärder för statsanställda m.fl.
Under avsnitt C5. Trygghetsåtgärder för statsanställda m.fl. (s. 45—49)
hemställs att riksdagen antar ett lagförslag av innebörd att riksrevisionsverket
ges rätt att granska verksamheten i den nya trygghetsstiftelsen,
som åläggs uppgiftsskyldighet gentemot verket.
I RÄLS 1989—90 ingår ett nytt trygghetsavtal som skall börja gälla
från och med den 1 april 1990. Målet för avtalet är att så långt som
möjligt skapa förutsättningar för att ingen anställd skall bli arbetslös
till följd av arbetsbrist eller till följd av att han i samband med
omlokalisering eller motsvarande väljer att inte följa med till den nya
orten. För centrala trygghetsåtgärder inrättar staten och de statsanställdas
huvudorganisationer en gemensam stiftelse. Dess styrelse skall
bestå av sex ledamöter varav staten utser tre, bland dem ordföranden,
och vardera huvudorganisation en ledamot. En arbetsgivare kan fa stöd
från stiftelsen om han anser att någon form av utbildnings- eller annan
utvecklingsåtgärd kan bereda uppsägningshotade ny anställning. Stiftelsen
bistår enskilda arbetstagare, som har sagts upp på grund av
arbetsbrist, i alla frågor som rör möjligheter till ny anställning. Stiftelsen
skall inom relativt vida ramar kunna ersätta olika kostnader som
uppkommer och skall vidare besluta om vissa förmåner till arbetstagare.
Kostnaderna skall finansieras genom att avsättning görs med belopp
som parterna enas om i varje avtalsrörelse.
Enligt föredragande statsrådets uppfattning bör trygghetsstiftelsen av
samma skäl som stiftelsen Statshälsan granskas av riksrevisionsverket.
Förslaget förutsätter en ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Lagförslaget bifogas
som bilaga 1.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget och återkommer i det
följande till frågan om anslag för verksamheten.
5. Administration av statens personskadeförsäkring
Under punkt c 15. (s. 55—57) hemställs att riksdagen bereds tillfälle
att ta del av vad som anförts om handläggningsrutinerna i statens
trygghetsnämnd.
Statens trygghetsnämnd prövar bl.a. frågor om ersättning för personskador
till statsanställda m.fl. Nämndens närmare uppgifter och orga
-
1989/90:AU18
3
nisation m.m. framgår av förordningen (1988:65) med instruktion för
nämnden. I anslutning till beslutet att utfärda instruktionen anmälde
civilministern (Regeringens förordningsmotiv 1988:1) att frågan om
ärendenas handläggning i nämnden borde redovisas för riksdagen när
den nya ordningen tillämpats någon tid.
Enligt ett avtal 1987 mellan statens förhandlingsnämnd och Konsortiet
för AMF-trygghetsförsäkring (AMF) betalas bidrag till AMF för
administration av statens personskadeförsäkring m.m. Enligt vad som
uppges i propositionen har staten enligt avtalet betalt ersättning till
AMF med 5,3 milj. kr. för år 1988 och med 6,2 milj. kr. för 1989. I
enlighet med avtalet ställer AMF den personal till förfogande som
behövs för att nämnden skall kunna fullgöra de administrativa uppgifter
som är förenade med regleringen av personskadefall. Personalen,
som är anställd hos Folksam eller Skandia, förordnas av nämnden att
bereda och föredra personskadeärenden där.
Enligt föredragande statsrådets bedömning har AMF:s medverkan
inneburit att kvaliteten i handläggningen har höjts. Handläggningen är
rationellt och praktiskt upplagd och handläggningstiderna har minskat.
Enligt statsrådets mening tillgodoses de krav som de offentligrättsliga
reglerna ställer. Han tillägger att det, om det behövs, kan bli aktuellt
med utbildningsinsatser i detta hänseende för den privatanställda personal
som tjänstgör vid trygghetsnämnden.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i
det nu berörda avsnittet och återkommer i det följande till frågan om
medel för verksamheten.
6. Anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag under punkterna
B 5., B 6., B 8. - B 11., C 1., C 4., C 5., C 9. - C 15.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetsgivarverket
att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1990/91
under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 48 588 000
kr.,
2. beträffande arbetsmiljönämnden
att riksdagen till Statens arbetsmiljönåmnd för budgetåret
1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
2 154 000 kr.,
3. beträffande Statens institut för personalutveckling
att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till
myndighetsuppgifter för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett anslag på 14 000 000 kr.,
4. beträffande balansering av överskott
att riksdagen ger Statens institut för personalutveckling rätt att
balansera överskott mellan olika budgetår till en nivå som svarar
emot högst 10 % av uppdragsintäkterna,
1989/90: AU 18
4
5. beträffande Statens institut för personalutveckling
att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
6. beträffande förnyelsefonder
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1989/90:100 bil. 15 punkt B 10. om de statliga förnyelsefonderna,
7. beträffande förnyelsefonder
att riksdagen till Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade
området för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,
8. beträffande kompetensutveckling
att riksdagen till Bidrag till kompetensutveckling på det statligt
reglerade området för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.,
9. beträffande löne- och pensionsverket
att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret
1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,
10. beträffande avgifter för pensionsadministration
att riksdagen godkänner att avgifter för pensionsadministration
tas ut av anställningsmyndigheterna och andra arbetsgivare vars
anställda har statligt reglerade pensionsvillkor,
11. beträffande lönekostnader vid omskolning m.m.
att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
12. beträffande trygghetsåtgärder
att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda m.fl. för
budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 300 000 000 kr.,
13. beträffande trygghetsstiftelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 antar det till
propositionen i underbilaga 15:1 fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser,
14. beträffande vissa nämnder
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret
1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 1 125 000 kr.,
15. beträffande statshälsan
att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1990/91
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
340 000 000 kr.,
16. beträffande förslagsverksamhet
att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret
1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,
1989/90: AL’18
5
17. beträffande skadeersättningar
att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret
1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,
18. beträffande kreditgaranti
att riksdagen till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån
för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 30 000 kr.,
19. beträffande arbetstagarkonsulter
att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret
1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
7 239 000 kr.,
20. beträffande handläggningsrutiner i trygghetsnämnden
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1989/90:100, Bil. 15, punkt C 15. om handläggningsrutinerna
i statens trygghetsnämnd,
21. beträffande personskadeförsäkringen
att riksdagen till Administration av statens personskadeförsäkring
m.m. för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 6 200 000 kr.
Stockholm den 17 april 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Marianne Stålberg (s), Börje Hörnlund (c), Lahja
Exner (s), Anders G Högmark (m), Gustav Persson (s), Bo Nilsson (s),
Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (vpk),
Anna Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Erik Holmkvist (m)
och Yngve Wernersson (s).
1989/90:AU18
6
Propositionens förslag till
1989/90:AU18
Bilaga 1
Lagförslag
Lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§'
Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande
aktiebolag och stiftelser.
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
Stiftelsen Sveriges tekniska museum
Svenska
rikskonserter
Sveriges turistråd
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
Stiftelsen Tekniska museet
Svenska rikskonserter
Sveriges turistråd
Trygghetsstiftelsen
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Den tillämpas även på granskningen
av sådan verksamhet i Trygghetsstiftelsen som har påböijats dessförinnan.
1 Senaste lydelse 1989:45.
7
.
■