Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1989/90: AU12

Arbetslivsfrågor AU^2°

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas punkterna 1, 4, 6 samt 7 och 8 i avsnittet
C. Arbetslivsfrågor i budgetpropositionens bilaga 12 (arbetsmarknadsdepartementet).
Avsnittet har i regeringen föredragits av statsrådet
Thalén. De frågor som nu behandlas av utskottet gäller anslaget till
arbetarskyddsverket samt nedan redovisade anslags- och andra frågor
rörande arbetshandikappade. I anslutning till ställningstagandena till
regeringsförslagen behandlas yrkanden i motsvarande ämnen i 25
motioner från allmänna motionstiden i år.

Återstående punkter i det aktuella avsnittet av budgetpropositionen
— om anslagen till arbetsmiljöinstitutet, uppdragsverksamhet inom
den yrkesinriktade rehabiliteringen och lönebidrag för förtidspensionerade
— behandlas av utskottet i betänkandena 1989/90:AU23 resp.

1989/90: AU25.

Arbetarskyddsverket

Utskottet biträder regeringens framställning om anslag till arbetarskyddsverket.
Vpk reserverar sig för ett ytterligare medelspåslag för det
s.k. ISA-systemet.

Arbetshandikappade

I ett inledande avsnitt om allmänna handikappfrågor avstyrker utskottet
centeryrkanden om att riksdagen skall göra särskilda uttalanden om
behovet av åtgärder för att underlätta handikappades tillgång till arbetsmarknaden
och av samhällsekonomiska studier av sådana åtgärder,
med reservation från centern.

Under anslaget Yrkesinriktad rehabilitering biträder utskottet regeringens
förslag. Folkpartiet begär i en reservation en utvärdering av
försöksprojektet Arbete åt unga handikappade, som i fortsättningen
avses bli permanent.

Beträffande Arbetshjälpmedel för handikappade har regeringen föreslagit
en regeländring när bidrag till sådana hjälpmedel utgår till
arbetsgivare. Förslaget tillstyrks av utskottet. De motioner som tar upp
frågor om arbetshjälpmedel och arbetsbiträde avstyrks av utskottet. Till
detta avsnitt har miljöpartiet fogat en reservation. 1

1 Riksdagen 1989190. 18 sami. Nr 12

Utskottet anser i likhet med regeringen att försöken med flexibla
lönebidrag bör pågå även nästa budgetår innan man övergår till ett
nytt bidragssystem. Moderata samlingspartiet samt folkpartiet, centern
och miljöpartiet reserverar sig till förmån för övergång till ett generellt
system med flexibla lönebidrag redan fr.o.m. nästa budgetår. Vidare
har centern avgett en reservation med krav på ett slopande av den
volymbegränsning som gäller för introduktionsbidragen och på en
anslagsanvisning av 150 milj. kr. till särskilt lönebidrag för vissa
svårplacerade handikappade.

När det gäller den i några motioner aktualiserade frågan om effekterna
av flexibla lönebidrag för kultursektorn och allmännyttiga organisationer
anser utskottet att detta är frågeställningar som får övervägas
närmare i samband med att riksdagen tar ställning till det kommande
förslag till nytt lönebidragssystem som regeringen har förutskickat. I
denna del föreligger en för folkpartiet och vpk gemensam reservation.

Vad gäller medelstilldelningen under anslaget Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning tillstyrker utskottet regeringens förslag
till anslagshöjning. Moderata samlingspartiet och folkpartiet reserverar
sig för ytterligare beloppshöjningar med hänsyn till motionsförslagen
om flexibla lönebidrag resp. datorhjälpmedel.

Även regeringens förslag till oförändrad medelsanvisning till Statsbidrag
till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare tillstyrks av utskottet,
med reservation av moderata samlingspartiet för en anslagssänkning.

Samhall

Vad slutligen gäller den skyddade verksamheten inom Samhall tillstyrks
regeringens förslag av utskottet med reservationer av moderata
samlingspartiet, folkpartiet och miljöpartiet i fråga om verksamhetens
inriktning. När det gäller sysselsättningsvolymen reserverar sig folkpartiet,
centern och miljöpartiet. Reglerna för statsbidrag till Samhall
föranleder en reservation från vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet.
Mot utskottets ställningstagande till medelstilldelning reserverar
sig moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern.

Propositionen

I proposition 1989/90:100 bilaga 12 föreslås under punkterna
C 1

1. att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna överföringarna
från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,

2. att riksdagen till Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 318 703 000 kr.

C 4

1. att riksdagen godkänner att högst 25 000 000 kr. av medlen under
anslaget får användas för arbetsförmedlingsinsatser,

1989/90: AU 12

2. att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 690 125 000 kr.,

C 6

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade,

2. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
4 156 125 000 kr.

C 8

att riksdagen till Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
363 000 000 kr.

C 9

1. att riksdagen till driften för Samhallgruppens verksamhet under
budgetåret 1990/91 anslår medel motsvarande 109,6 % av lönesumman
för arbetstagarna i skyddat arbete (inkl. lönebikostnader) upp till högst
31 450 000 arbetstimmar,

2. att riksdagen medger att regeringen får besluta om ökat antal
bidragsberättigade arbetstimmar under budgetåret 1990/91 för att möjliggöra
överföring av timmar mellan budgetåren,

3. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 4 023 000 000 kr.

Motionerna

1989/90:A207 av Ingegerd Anderlund och Margit Sandéhn (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av tillämpningsregler för
arbetstekniska hjälpmedel för synskadade.

1989/90:A219 av Kenth Skårvik och Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att verksamheten inom Samhall skall utökas
med 550 arbetstillfällen utöver regeringens förslag under 1990/91.

1989/90:A221 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att nuvarande regler för lönebidrag
till statliga och allmännyttiga kulturinstitutioner bör bibehållas,
tills staten funnit former för att ekonomiskt kompensera institutionerna
för bortfallet av lönebidragen.

1989/90:A222 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om platser
med lönebidrag hos ideella organisationer.

1989/90:A235 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av ett flexibelt lönebidrag i
enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf259.

1989/90:AU12

1989/90:A236 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
4. att riksdagen anslår 1 milj. kr. för inrättandet av fyra nya tjänster
på arbetarskyddsstyrelsen för utvecklandet av informationssystemet för
arbetsskador (ISA).

1989/90:A242 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
reglerna för statsbidrag till Samhall ses över och görs mera rättvisa i
förhållande till olika kategorier av arbetshandikappade.

1989/90:A245 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett nytt system för lönebidragsanställda vid museerna.

1989/90:A246 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av bidrag till ideella organisationer i samband med
en eventuell framtida förändring av reglerna för lönebidragsanställningar.

1989/90:A247 av Maja Bäckström och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av samhällets möjligheter att bereda arbete åt
personer med svårare funktionshinder.

1989/90:A248 av Lars Svensson och Lena Boström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsbiträde och personlig assistans för funktionshindrade.

1989/90:A252 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om verksamheten vid Samhall,

1989/90:A255 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av projektet Arbete
åt unga handikappade i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar för budgetåret 1990/91 att i enlighet med
vad i motionen anförts anslå 17,5 milj. kr. utöver vad regeringen
anvisar till TUFFA-projektet,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till anslaget C 6,
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, anslå
37 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslår, dvs. 4 193 625 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svårt handikappades möjligheter att beredas
sysselsättning inom Samhall,

8. att riksdagen beslutar utöka verksamheten inom Samhall med 550
platser utöver regeringens förslag,

9. att riksdagen beslutar att till anslaget C 9, Bidrag till stiftelsen
Samhall, för budgetåret 1990/91 anslå 55 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit, dvs. 4 078 000 000 kr.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de inbyggda verkstäderna,

1989/90:AU12

11. att riksdagen beslutar att införa flexibla lönebidrag fr.o.m. budgetåret
1990/91, i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:A260 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inbyggda verkstäder för en eller två personer.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So260.

1989/90:A263 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Samhall får i uppdrag att ändra sina regler så att
färre arbetshandikappade än fem kan anställas i s.k. inbyggda verkstäder.

1989/90:A267 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av effekterna av lönebidragssystemet
inom museiområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
inriktningen skall vara att de befintliga lönebidragsresurserna överförs
från arbetsmarknadshuvudtiteln till kulturhuvudtiteln i form av kraftigt
ökade grundbelopp till länsmuseerna.

1989/90:A268 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Jonsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebidragsanställda hos allmännyttiga organisationer.

1989/90:A271 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen till C 6. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av
4 126 000 000 kr.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare,

11. att riksdagen till C 8. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av
242 000 000 kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till Stiftelsen Samhall,

13. att riksdagen till C 9. Statsbidrag till Stiftelsen Samhall för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 3 993 000 000 kr.

1989/90:A272 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt system för lönebidragsanställda inom idrottsrörelserna.

1989/90:A273 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till kännba vad i motionen anförts om
handikappades tillgång till arbetsmarknaden.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So296.

1989/90: AU12

1* Riksdagen 1989190. 18 sami. Nr 12

1989/90:A275 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svårt handikappades möjligheter att beredas
sysselsättning inom Samhall,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående de inbyggda verkstäderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande flexibla lönebidrag.

1989/90:A282 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Samhalls verksamhet skall utökas med 1 000 arbetstillfällen
under 1990/91 och för detta ändamål anslår 100 milj. kr.

1989/90:A285 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samhällsekonomisk studie
kring effekterna av en arbetsgaranti för arbetshandikappade i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att verksamheten inom Samhall skall utökas
med 1 000 arbetstillfällen under verksamhetsåret 1990/91 och för detta
ändamål anvisas 100 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrade regler för introduktionsbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om större flexibilitet i lönebidragssystemet för arbetshandikappade,

5. att riksdagen beslutar anvisa 150 000 000 kr. för lönebidragsanställningar
inom näringsliv, organisationer och den kommunala sektorn
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:A286 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att vid handikappanpassning
nya rön inom tekniken tas till vara kontinuerligt och i övrigt vad i
motionen anförts om handikappanpassning på arbetsplatser.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So313.

1989/90:A423 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
flexibelt lönebidrag kopplat till den enskilda individen bör införas för
att i ökad utsträckning erbjuda arbetshandikappade arbete i det reguljära
arbetslivet,

Utskottet

Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

1988/89 Utgift 292 191 000

1989/90 Anslag 296 022 000

1990/91 Prop. 318 703 000

1989/90:AU12

Regeringens beräkning av det under punkt C 1 (s. 89—95) begärda
anslaget framgår av följande sammanställning.

1989/90:AU12

	1989/90	Beräknad ändring 1990/91 Föredraganden
Summa kostnader	321 747 000	+ 26 106 000
Avgår:
Inkomster av avgifts-
belagd verksamhet	25 725 000	+ 3 425 000
Nettoutgift = anslag	296 022 000(1)	+ 22 681 000

(1) Varav 4 387000 kr. utgör engångsbelopp för förstärkning av
arbetet med ISA.

I regeringens anslagsberäkning ingår kompensation för pris- och löneomräkning,
slopande av tjänstebrevsrätten m.m. Vidare har beräknats
särskilda belopp för bearbetning av anmälningar till ISA-systemet,
ADB-investeringar samt insatser vid yrkesinspektionens 100-årsjubileum.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion A236 att riksdagen
anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen begärt. Beloppet skall användas
för att inrätta fyra nya tjänster vid arbetarskyddsstyrelsen avsedda
att utveckla ISA-systemet och dataprogrammen samt förbättra möjligheterna
till analys av arbetsskadestatistiken.

Arbetarskyddsstyrelsen har under de senaste budgetåren fått extra
medel för att bearbeta anmälningarna till ISA-systemet. Som redovisats
ovan föreslår regeringen även för nästa budgetår en medelsförstärkning
för ändamålet. Bakgrunden till medelsförstärkningarna är att de snabbt
ökande arbetsskadeanmälningarna har utsatt ISA-systemet för stora
påfrestningar med en besvärande eftersläpning i registreringen som
följd. Utskottet anser att problem av detta slag först bör rättas till
innan man överväger en systemutbyggnad i de hänseenden vpk förespråkar
och avstyrker därmed motion A236 på denna punkt.

Regeringens beräkning av medelsbehovet för arbetarskyddsverket, i
vilken ingår en fortsatt delfinansiering genom tillskott från fonden för
arbetsmiljöförbättringar, lämnas i övrigt av utskottet utan erinran.
Även vad föredraganden anför om de effektivitetskrav som kan ställas
på verket godtas av utskottet med noteringen att framställningen i den
delen anknyter till liknande krav som anmäldes under motsvarande
anslagspunkt i 1989 års budgetproposition.

Arbetshandikappade

1989/90:AU12

Statistiska uppgifter

Under senare år har totalantalet sökande hos arbetsförmedlingarna
minskat samtidigt som antalet arbetshandikappade sökande å andra
sidan har ökat. Denna utveckling bröts under år 1989. Då fortsatte
totalantalet sökande att minska, samtidigt som antalet arbetshandikappade
minskade relativt kraftigt. Detta framgår av följande tabell, vars
siffror är ett månatligt genomsnittstal för sista kvartalet resp. år.

Antal sökande vid arbetsförmedlingen

År	Totalantal	Arbet shand i Lappade	Arbetshandikappade i procent
1981	278 500	30 300	11
1982	317 800	30 700	10
1983	335 200	30 100	9
1984	319 700	31 000	10
1985	313 400	31 000	10
1986	321 800	32 800	10
1987	315 400	35 900	11
1988	281 100	35 500	12,6
1989	260 300	29 600	11,4

Den följande tabellen redovisar antalet arbetshandikappade sysselsatta i
olika former av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Även dessa uppgifter
utgör medeltal per månad för sista kvartalet resp. år.

Arbetshandikappade i olika stödformer

Stödform	1986	1987	1988	1989
Löne- o. i nt roduk t ionsbidrag	42 100	43 100	44 500	45	300
Samha11	28 000	28 300	29 100	30	600
Arbetsmarknads inst i tut	3 600	3 500	3 900	3	600
Beredskapsarbete	3 300	3 400	3 000	2	400
Offentligt skyddat arbete	4 900	5 700	5 500	6	100
Arbetsmarknadsutbildning	10 300	12 300	13 200	10	500
Summa	92 200	96 300	99 200	98	500

Tabellen visar en fortsatt uppgång av antalet platser med lönebidrag
och platser hos Samhall. Även antalet personer i offentligt skyddat
arbete har ökat, medan placeringarna i övriga stödformer minskat. När
det gäller arbetsmarknadsutbildning är minskningen betydande.

Allmänna frågor

Centern föreslår i partimotionen A273 att riksdagen skall uttala sig om
åtgärder för att underlätta handikappades tillgång till arbetsmarknaden.
Motionärerna betonar behovet av att underlätta unga handikappades
övergång från skola till arbetsliv. Förtidspension bör inte få
beviljas förrän försök till rehabilitering har genomförts och utvärderats.
Vidare framhålls att alla unga handikappade och ny hand i kap pade
bör ha alternativ försörjning till förtidspension så länge de deltar i
rehabilitering. Motionärerna efterlyser bättre möjligheter för handikap -

pade att pröva möjliga arbetsområden, och de pekar på att utvecklingen
inom datatekniken innebär stora möjligheter för handikappade att i
allt större utsträckning delta i arbetslivet.

Därjämte förordas i kommittémotionen A285 av Börje Hörnlund
m.fl. (c) att det görs en samhällsekonomisk studie av effekterna av en
arbetsgaranti för handikappade. Motionärerna anger som sin uppfattning
att om alla handikappade som vill ha arbete får ett arbete på den
öppna marknaden eller inom den skyddade sektorn så får man stora
samhällsekonomiska vinster i form av minskade pensionskostnader
och minskad belastning på sjukförsäkringen.

De önskade åtgärderna i partimotionen A273 tar särskilt sikte på
unga handikappade. Utskottet vill därför hänvisa till att samarbetet
mellan arbetsförmedling och skola i projektet Arbete åt unga handikappade
är ett viktigt bidrag för att lösa de i motionen påtalade
problemen för unga vid övergången från skola till arbetsliv. Som
redovisas i nästa avsnitt skall projektet fr.o.m. nästa budgetår bli en
permanent verksamhet. När det gäller personer som ådragit sig handikapp
på grund av sjukdom eller skada efter inträdet på arbetsmarknaden
vill utskottet erinra om de nya och betydelsefulla rehabiliteringsmöjligheter
som skapas genom tillkomsten av arbetslivsfonden.

Överväganden i sak av frågan om ersättning till den enskilde vid
rehabilitering och övriga här inte särskilt berörda insatser bör enligt
utskottets mening anstå till statsmakternas fortsatta prövning av hithörande
frågor med anledning av rehabiliteringsberedningens förslag.

När det gäller de i kommittémotionen A285 begärda samhällsekonomiska
studierna av handikappåtgärder hänvisar utskottet till den utvärdering
av detta slag av effekterna av lönebidragen som utförts inom
nationalekonomiska institutionen vid universitetet i Lund (Ds 1989:19)
och refererades av utskottet i betänkandet 1988/89:AU12. Rehabiliteringsutredningen
har i sitt betänkande också gjort samhällsekonomiska
kalkyler beträffande värdet av rehabiliteringsinsatser i förhållande till
förtidspension. Utskottet ifrågasätter behovet av ytterligare utredningsmaterial
och vill påminna om följande.

De sociala skälen att så långt möjligt bereda även svårt handikappade
möjligheter att delta i arbetslivet har på senare tid vunnit ytterligare
stöd i behovet att öka arbetsutbudet i landet. Inom arbetsmarknadspolitiken
har arbetslinjen sedan gammalt en fast förankring. I förra årets
kompletteringsproposition introducerades arbetslinjen som en ny princip
även för socialförsäkringssystemet. I proposition 1989/90:62 om
aktiv rehabilitering och arbetslivsfonden m.m. — som utskottet för sin
del behandlat i yttrandet 1989/90:AU2y — har riksdagen förelagts
förslag som innebär att man som ett första steg prövar nya vägar i linje
med den angivna principen. Samtidigt har regeringen aviserat att mer
omfattande och genomgripande förslag kommer att följa senare.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat
för riksdagen att göra något uttalande om åtgärdsbehovet för handikappade
i enlighet med yrkandet härom i motion A273 eller att begära ett
ekonomiskt utredningsmaterial i enlighet med yrkandet i motion
A285. De båda motionerna avstyrks följaktligen i de nämnda delarna.

1989/90:AU12

Yrkesinriktad rehabilitering

1989/90:AU12

1988/89 Utgift 607 194 000 Reservation 42 182 000

1989/90 Anslag 646 324 000

1990/91 Prop. 690 125 000

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstituten
(Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom
den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Regeringens förslag under den förevarande punkten C 4 (s. 96—99)
innebär en anslagsuppräkning med 43,8 milj. kr. I motsats till tidigare
år specificerar inte propositionen det begärda anslagsbetoppet, utan det
sägs att det får ankomma på AMS att under nästa budgetår bedöma
hur medlen skall fördelas på löner, lokalkostnader m.fl. ändamål.

Dessutom föreslår regeringen att anslaget utöver hittillsvarande ändamål
skall kunna bekosta arbetsförmedlingsinsatser intill ett belopp
av högst 25 milj. kr. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens
förslag att högst 50 milj. kr. av anslaget till arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader skall få användas för insatser inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen om sådana insatser bedöms som mer angelägna.
Omvänt bör verket kunna prioritera förmedlingsinsatser framför
rehabiliteringsåtgärder, och utskottet biträder även det nu föreliggande
förslaget liksom regeringens medelsberäkning i övrigt under anslaget.

Budgetåret 1986/87 startade på försök det särskilda projektet Arbete
åt unga handikappade. Projektet innefattar en uppsökande verksamhet
bland unga handikappade med förtidspension eller sjukbidrag. Under
de senare åren har projektet också inriktats på samverkan med skolan
och omfattade enligt propositionen budgetåret 1988/89 insatser för
1 200 elever. Det belopp som beräknats under anslaget för innevarande
budgetår uppgår till 10,6 milj. kr.

I enlighet med förslag av AMS förordas i propositionen att projektet
inte längre skall bedrivas på försök utan permanent ingå i den ordinarie
verksamheten. Utskottet ansluter sig härtill och godtar att medel
inte längre beräknas särskilt för ändamålet med hänvisning till att det
förutsätts att verksamheten får minst samma omfattning som för närvarande.

Elver Jonsson m.fl. (fp) ansluter sig i motion A255 till att projektet
görs permanent men vill att regeringen skall låta utvärdera resultaten
av den hittillsvarande verksamheten.

Av propositionen framgår att AMS kommer att få regeringens
uppdrag att redovisa verksamheten under budgetåret 1990/91 avseende
bl.a. de resultat som uppnås. Med hänsyn härtill och då utskottet utgår
från att redovisningen i sina huvuddrag delges riksdagen är det inte
påkallat med det riksdagsinitiativ som begärs i motionen, utan denna
avstyrks i föreliggande del.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning

1988/89 Utgift 3 781 070 000

1989/90 Anslag 3 856 282 000

1990/91 Prop. 4 156 125 000

Anslaget bekostar bidrag till arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt
handikappade samt näringshjälp och lönebidrag.

Regeringens anslagsberäkning under punkt C 6 (s. 100—105) framgår
av följande sammanställning.

	1989/90	Beräknad ändring 1990/91 Föredraganden
Arbetshjälpmedel åt
handikappade och
Näringshjälp	178 418 000	+ 5 614 000
Anställning med
lönebidrag	3 677 864 000	+ 294 229 000
	3 856 282 000	+ 299 843 000

Arbetshjälpmedel m.m.

Bidrag till arbetshjälpmedel kan lämnas antingen till arbetsgivaren
eller till den handikappade själv. Bidragsbeloppet är högst 50 000 kr.
Bidrag kan dock lämnas med högre belopp om det gäller anskaffning
av avancerade datorbaserade hjälpmedel och — undantagsvis — även i
andra fall.

Bidraget lämnas för hela kostnaden om hjälpmedlet eller anordningen
saknar värde för någon annan än den handikappade. I andra fall
utgår bidrag med belopp motsvarande lägst halva kostnaden.

1 enlighet med vad AMS förordat föreslår regeringen regelförändringar
i de fell det är arbetsgivare som söker bidrag till anordningar på
arbetsplatsen. Bidrag skall inte längre utgå till anordningar som kostar
mindre än 10 000 kr. Till kostnader som överstiger det beloppet
lämnas bidrag med 50 %. I propositionen anges som exempel att till
en anordning som drar en kostnad av 100 000 kr. kommer bidrag med
de nya reglerna att utgå till arbetsgivaren med 45 000 kr.

Det betonas i propositionen att regeländringen inte påverkar de
bidrag som utges till de handikappade själva. Och även i fortsättningen
kommer det att vara möjligt att i särskilda fell höja bidraget eller täcka
hela kostnaden för erforderliga anpassningsåtgärder.

Ingegerd Anderlund och Margit Sandéhn (båda s) begär i motion
A207 en översyn av tillämpningsreglerna för arbetstekniska hjälpmedel
för synskadade. Motionärerna är oroade för att de nya reglerna kan bli
till nackdel för synskadade bl.a. med hänsyn till att små och medelstora
arbetsplatser får svårigheter att anskaffa hjälpmedel på grund av
kostnadsutvecklingen. Decentralisering och resultatansvar för allt
mindre enheter leder till samma problem även i stora företag.

1989/90:AU12

Den föreslagna regeländringen, som kommer att medföra ökade
kostnader för arbetsgivarna för lokaländringar, ombyggnader av maskiner
etc., har till syfte att ge ett ökat ekonomiskt utrymme för andra
insatser för handikappade. Däremot påverkas, som nyss sagts, inte
bidragsgivningen till de enskilda handikappade för de individuella
hjälpmedel som de behöver. Utskottet delar därför inte motionärernas
oro utan anser att AMS och regeringens förslag beträffande arbetsgivarbidraget
bör prövas. Med avstyrkande av motionen biträder utskottet
alltså propositionen på denna punkt.

Bidrag till arbetsbiträde lämnas med högst 50 000 kr. per år. Detta
bidrag får normalt inte utgå till arbetsgivaren om denne uppbär
lönebidrag för arbetstagaren. För gravt handikappade kan dock medges
att bidrag till arbetsbiträde utgår samtidigt med lönebidrag. För denna
särskilda bidragsgivning för arbetsbiträde har hittills gällt en särskild
kostnadsram. Regeringen föreslår att den särskilda ramen slopas fr.o.m.
nästa budgetår. Däremot förordas att man behåller den hittillsvarande
begränsningen i bidragsgivningen att det sammanlagda bidragsbeloppet
inte får överstiga arbetsgivarens totala lönekostnad för den handikappade.

Lars Svensson och Lena Boström (båda s) kritiserar i motion A248
att ersättning inte kan utgå för arbetsbiträde vid lönebidragsanställningar
hos statliga myndigheter och motsvarande arbetsgivare. I praktiken
innebär det, säger motionärerna, att det är arbetsgivarkategorien och
inte den handikappades funktionsnedsättning och stödbehov som avgör
om och med hur mycket bidrag skall utgå för arbetsbiträde. Vidare
pekar motionärerna på det förhållandet att när allt fler svårt handikappade
kan komma ut på arbetsmarknaden leder det till ett behov av
personlig assistans vid sidan av biträde i arbetet. Det är i dag oklart
vem som skall tillhandahålla och betala för denna assistans. Motionärerna
begär ett tillkännagivande till regeringen av vad de anfört.

Gentemot motionens kritik att statliga myndigheter m.fl. inte får
bidrag till arbetsbiträde kan invändas att de arbetsgivare det här gäller i
gengäld får lönebidrag enligt nu gällande regler som helt täcker deras
lönekostnader för den handikappade. Av arbetsgivare som uppbär
lönesubventioner på den nivån får förväntas att de själva bistår med
erforderligt arbetsbiträde som motprestation. När det sedan gäller
frågan hur man skall tillgodose de behov som svårt handikappade kan
ha av personlig assistans på arbetsplatsen har utskottet inhämtat att
frågan varit föremål för överläggningar mellan socialstyrelsen och
arbetsmarknadsstyrelsen. Utskottet förutsätter att myndigheterna fortsätter
att verka för att frågan får en tillfredsställande lösning. Möjligheter
finns också att vid behov återkomma till frågan i samband med
statsmakternas ställningstaganden till resultatet av den nu pågående
handikapputredningens arbete. Utskottet är således inte berett att på
grundval av motionen initiera gentemot kommunerna tvingande lagregler
på denna punkt. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt
anförts avstyrker utskottet att riksdagen gör det i motionen begärda
tillkännagivandet till riksdagen.

1989/90:AU12

Under denna anslagspost beräknas årligen särskilda medel till projektet
Teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet — det
s.k. TUFFA-projektet. Förutom ett belopp för expertmedverkan får
innevarande budgetår disponeras 32,5 milj. kr. för anskaffande av
avancerade datorbaserade hjälpmedel. Beloppsgränsen är inte absolut
utan får överskridas om det kan ske inom ramen för det under
anslagsposten anvisade totalbeloppet.

Elver Jonsson m.fl. (fp) yrkar i motion A255 att AMS för TUFFAprojektet
skall tilldelas medel med begärt belopp, 70 milj. kr.

Utskottet ansluter sig på denna punkt till propositionens medelsberäkning.
Den ovan behandlade regeländringen beträffande bidragen till
arbetsgivare för anordningar på arbetsplatsen bör, som nämnts, kunna
ge ekonomiskt utrymme för andra insatser, bl.a. anskaffning av datorbaserade
hjälpmedel. Motionen avstyrks i den nu behandlade delen.

I motion A286 begär Claes Roxbergh m.fl. (mp) ett tillkännagivande
om vad som anförts i motionen om handikappanpassning på arbetsplatserna
med kontinuerligt tillvaratagande av nya tekniska rön, möjlighet
till förkortad daglig arbetstid, texttelefon för gravt hörselskadade m.m.

De inslag i en handikappolitik som förespråkas av motionärerna
stämmer väl med den politik på området som sedan lång tid är fast
etablerad i vårt samhälle. Därför påkallar motionen inte någon åtgärd
från riksdagens sida utan avstyrks med det sagda.

Anställning med. lönebidrag

Regler och omfattning

Anställning med lönebidrag skall dels göra det lättare för den handikappade
att få arbete, dels kompensera arbetsgivaren för de merutgifter
som det innebär att ha en anställd med nedsatt arbetsförmåga. Utskottet
redovisar inledningsvis i detta avsnitt de regler för anställning med
lönebidrag som för närvarande gäller.

Anställning med lönebidrag budgetåret 1989/90

Int roduk t iönsb i drag

Enskilda företag, affärs- 90 % av lönekostnaden i 960

drivande verk, konrnuner timmar. Ram om högst 2,7

och landsting. Även stat- miljoner år sarbet s t irrmar

liga myndigheter m.fl. kan eller 3 000 platser.

få introduk t iönsb i drag om

anställning därefter kan

beredas utan lönebidrag.

Lönebidrag

Statliga myndigheter och
allmänna försäkringskassor
m.fl.

100 % av lönekostnaden, ingen
t idsgräns.

Ram om högst 5 792 platser.

Allmännyttiga organisationer 90 % av lönekostnaden, ingen

t idsgräns.

Ram om högst 15 100 platser.

1989/90:AU12

1** Riksdagen 1989190. 18sami. Nr 12

50 % av lönekostnaden i 2 år
25 % i ytterligare 2 år
25 % vid eventuell förlängning
Ingen ram fastställd.

90 % av lönekostnaden första
året

50 % under andra, tredje och
fjärde året

25 eller 50 % vid eventuell
för langning

Ram om 4 200 platser samt
300 platser för gravt handikappade
ungdomar och ytterligare
platser i Malmöregionen.

Innevarande budgetår görs i sju län försök med s.k. flexibla lönebidrag,
varjämte sådana bidrag får lämnas i hela landet för gravt handikappade
ungdomar under 25 år.

Propositionen

AMS har i sin anslagsframställning förordat att en övergång sker den
I juli 1990 till flexibla lönebidrag enligt den modell som tillämpas i
den nu pågående försöksverksamheten. Föredraganden anser att starka
skäl talar för att man söker öka flexibiliteten i bidragssystemet och att
man tar bort den nuvarande bindningen mellan bidragsnivå och
arbetsgivarkategori. Hon anser dock att ett system med flexibla lönebidrag
bör övervägas först i samband med att AMS övergår till treåriga
budgetperioder, dvs. fr.o.m. budgetåret 1991/92. Enligt de direktiv som
regeringen har lämnat AMS beträffande anslagsframställningen för
denna budgetperiod skall styrelsen beakta effekterna av en generell
tillämpning av flexibla lönebidrag.

Motionerna
Flexibla lönebidrag

Moderata samlingspartiet anser i partimotionen A235 att det är utmanande
att regeringen förhalar ett generellt införande av flexibla lönebidrag.
Ett sådant lönebidragssystem skall kompensera för den handikappades
nedsatta arbetsförmåga och således knytas till den handikappade
och inte till arbetsgivaren. Bidragsbehovet skall årligen omprövas och
skall kunna utgå så länge den handikappade är yrkesverksam. Ett
liknande yrkande framställs av Gullan Lindblad och Göthe Knutson
(båda m) i motion A423.

Elver Jonsson m.fl. (fp) uttalar sig i motion A255 för att flexibla
lönebidrag tillämpas på handikappade som nyanställs efter den 1 juli
1990. Det bör därvid vara möjligt att låta bidraget permanent utgå på
högre nivåer än som sker i dag. Bidraget bör vidare under anställningstiden
kunna justeras inte bara nedåt utan också uppåt om den handikappades
arbetsförmåga försämras. Vissa övergångsbestämmelser bör

Andra arbetsgivare

Särskilt lönebidrag

1989/90:AU12

gälla för arbetsgivare som i dag har anställda med lönebidrag. Införande
av flexibla lönebidrag förespråkas också i motion A275 av Isa
Halvarsson (fp).

Börje Hörnlund m.fl. (c) delar i motion A285 AMS uppfattning att
den pågående försöksverksamheten med flexibla lönebidrag bör vidgas
att gälla hela arbetsmarknaden. I motionen uttalas vidare att det är
lättare att bereda handikappade arbete i små företag än i de större.
Men när bidraget trappas ned till 25 % har det lilla företaget ofta ringa
möjlighet att behålla den handikappade.

Museer och allmännyttiga organisationer

Effekterna av ett flexibelt lönebidragssystem för museer, andra kulturella
institutioner och allmännyttiga organisationer berörs i några
motioner.

Vänsterpartiet kommunisterna anser i motion A221 att lönebidrag
enligt AMS modell medför att länsmuseerna efter hand berövas en
betydande del av sina samlade resurser med hänsyn till att genomsnittligt
en tredjedel av alla anställda är lönebidragsanställda. Förhållandet
sägs vara detsamma vid flera statliga museer. För att undvika en
katastrofal nedskärning och nedläggning av museernas verksamhet bör
lönebidragen behållas i nuvarande form tills staten funnit former att
ekonomiskt kompensera institutionerna för bortfallet av lönebidragen.

I budgetpropositionen har förutsatts att AMS i samarbete med
statskontoret skall belysa konsekvenserna av flexibla lönebidrag hos
myndigheter som sysselsätter ett jämförelsevis stort antal personer med
lönebidrag. Med hänvisning härtill understryker Jan-Erik Wikström
m.fl. (fp) i motion A245 vikten av en noggrann analys av konsekvenserna
för kultursektorn av ett nytt bidragssystem. Motionärerna framhåller
särskilt effekterna för länsmuseerna och effekterna på det ideella
området. Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda fp) betonar i motion
A272 behovet av en noggrann konsekvensbedömning när det gäller
idrottsrörelsen.

En översyn av lönebidragssystemet inom museiområdet begärs från
en annan utgångspunkt av Göthe Knutson (m) i motion A267. Motionären
hänvisar till den höga arbetslösheten bland utbildad museipersonal
och uttalar att inriktningen bör vara att lönebidragsmedel skall
överföras från arbetsmarknadshuvudtiteln till kulturhuvudtiteln och
där användas till kraftigt ökade grundbelopp till länsmuseerna.

Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (båda s) påpekar i motion A246
att lönebidragen i praktiken har kommit att fungera både som ett stöd
för enskilda individer och som ett organisationsstöd. Allmännyttiga
organisationer har med ringa egna kostnader kunnat rekrytera god
arbetskraft och bygga upp sin verksamhet till en nivå som annars inte
skulle ha varit möjlig. Motionärerna anser mot denna bakgrund att
organisationsstödet bör ses över samtidigt med en förändring av lönebidragssystemet.
Även Nils-Olof Gustafsson och Rune Jonsson (båda s)

1989/90:AU12

anför i motion A268 att eventuella förändringar i lönebidragssystemet
inte får betyda sämre villkor vare sig för de lönebidragsanställda eller
för de allmännyttiga organisationerna.

Bidragsverksamhetens volym

Börje Hörnlund m.fl. (c) yrkar i motion A285 att begränsningen av
antalet platser med introduktionsbidrag skall upphöra med hänsyn till
svårigheter att tillgodose behovet av sådana platser. Vidare yrkas i
samma motion att riksdagen skall anvisa 150 milj. kr. till lönebidrag
för gravt handikappade med särskilda svårigheter att få arbete. I de fall
som avses är det viktigt att det finns betydande möjligheter att anpassa
stöden efter de arbetshandikappades behov.

Kjell-Arne Welin (fp) föreslår i motion A222 — med hänvisning till
att antalet arbetslösa handikappade trots arbetsmarknadsläget är mycket
högt — att antalet platser hos allmännyttiga organisationer ökas med
förslagsvis 15 %. Motionären förutsätter att riksdagen vid behov är
villig att anvisa ytterligare medel om så behövs.

Utskottets överväganden

Försöksverksamheten med flexibla lönebidrag, som budgetåret 1988/89
inleddes i mycket blygsam skala, breddades genom riksdagsbeslut förra
året så att den innevarande budgetår omfattar sju län. För gravt
handikappade ungdomar får sådana bidrag nu ges utan geografisk
begränsning. Försöken innebär att bidrag får utgå på lägre nivå än
100 % till statliga myndigheter och därmed jämställda arbetsgivare, på
lägre nivå än 90 % till allmännyttiga organisationer och med högst
90 % (i stället för högst 50 %) till andra arbetsgivare, dvs. enskilda
företag, affärsdrivande verk samt kommuner och landsting.

Såvitt utskottet kan finna råder en bred uppslutning kring tanken
att nuvarande stelheter i lönebidragssystemet bör överges till förmån
för ett flexibelt system som bättre anpassar lönesubventioneringen till
handikappens svårighetsgrad och inte som i dag kopplar bidragsnivån
till olika arbetsgivarkategorier. Den åsiktsskillnad som föreligger i
ärendet gäller huruvida övergången till flexibelt system bör ske redan
fr.o.m. budgetåret 1990/91 eller det påföljande budgetåret 1991/92.

AMS har i anslagsframställningen föreslagit att den modell med
flexibla lönebidrag som nu tillämpas i den pågående försöksverksamheten
skall få praktiseras i hela landet fr.o.m. den 1 juli i år och gälla
för personer som nyanställs efter detta datum. För arbetsgivare som i
dag har anställda med lönebidrag tänker sig AMS vissa övergångsregler
efter överläggningar med arbetsmarknadens parter.

Till AMS förslag har folkpartiet och centern anslutit sig i kommittémotionerna
A255 av Elver Jonsson m.fl. resp. A285 av Börje Hörnlund
m.fl. Moderata samlingspartiet kräver också att flexibla lönebidrag
införs generellt fr.o.m. den 1 juli i år och skisserar en modell för
bidragsgivningen i partimotionen A235.

Yrkanden om flexibla lönebidrag har vidare förts fram i motionerna
A275 (fp) och A423 (m).

1989/90:AU12

Regeringen anser däremot att den nuvarande försöksverksamheten
bör pågå även nästa budgetår innan man övergår till ett nytt system.

Utskottet delar regeringens uppfattning och vill i anslutning till de
överväganden som redovisas i propositionen anföra följande.

Först med den under innevarande budgetår genomförda utvidgningen
har försöken med flexibla lönebidrag fått en sådan volym att man
kan dra praktiska erfarenheter av någon omfattning att bygga på vid
utformningen av det nya systemet. Detta blir av betydelse för AMS när
styrelsen i samband med förslaget till treårsbudget i höst enligt regeringens
direktiv skall redovisa sin bedömning av effekterna av en
generell tillämpning av flexibla lönebidrag. Såsom sägs i propositionen
skall AMS då ange dels hur man bedömer att ett flexibelt lönebidragssystem
påverkar möjligheterna att placera arbetssökande med svårare
handikapp, dels hur man ser på resursanvändningen uttryckt som
antal personer som kan sysselsättas inom ramen för anslagna medel.
Som utskottet ser det är det angeläget att statsmakterna får del av hur
det för verksamheten ansvariga ämbetsverket preciserar sin uppfattning
i dessa för den fortsatta verksamheten vitala frågor.

AMS har också fått i uppdrag att tillsammans med statskontoret
lägga fram förslag till hur ett flexibelt lönebidragssystem skall kunna
kombineras med en effektiv kostnadskontroll. Det är anmärkningsvärt
att de ovan redovisade motionerna inte berör denna aspekt oaktat den
flexibilitet de önskar sannolikt kommer att medföra högre lönesubventioner.
Det kan påpekas att lönebidragskostnaderna innevarande budgetår
enligt vad utskottet inhämtat kommer att överskrida budgeterat
belopp med ca 400 milj. kr.

Ett ytterligare skäl att avvakta med genomförandet av ett nytt
bidragssystem är de effekter detta får för myndigheter, institutioner
och ideella organisationer. Detta är en aspekt som uppmärksammats i
de motioner som behandlas i det följande. Övergången till ett system, i
vilket handikappens svårighetsgrad och inte arbetsgivarens status skall
bestämma lönesubventionen, får självfallet stor betydelse för de nämnda
arbetsgivarkategorierna. Såsom anförs i propositionen är det önskvärt
att dessa arbetsgivare får rådrum och möjlighet att anpassa sin
planering till ändrade förutsättningar.

På dessa skäl ansluter sig utskottet till regeringens uppfattning
beträffande omläggningen av bidragssystemet och avstyrker sålunda
motionerna A235 (m), A255 (fp), A275 (fp), A285 (c) och A423 (m), i
förekommande fåll i aktuella delar.

Som redan nämnts tar några motioner upp frågan om effekterna av
flexibla lönebidrag för kultursektorn och allmännyttiga organisationer. Yrkandena
i dessa motioner och de synpunkter som ligger bakom dem
har refererats i det föregående.

Ett system med flexibla lönebidrag kommer som redan konstaterats
att påverka situationen för arbetsgivare som i dag får bidrag motsvarande
hela eller nästan hela lönekostnaden för de handikappade. För
dessa arbetsgivare kommer det nya systemet att innebära att de i
fortsättningen får räkna med lägre lönesubventioner. Om det nya
bidragssystemet inte medger en sådan utveckling kommer ju de flexi I -

1989/90:AU12

bia lönebidragen att i verklig mening endast omfatta privata arbetsgivare
samt kommuner och landsting, medan staten och de allmännyttiga
organisationerna som hittills tilldelas lönesubventioner på maximal
nivå utan avseende på skiftande svårighetsgrad i de anställdas arbetshinder.

Man kan dock inte bortse från att en omläggning av denna innebörd
kommer att vålla svårigheter för de statliga och allmännyttiga arbetsgivarna,
som i dag tillsammans sysselsätter merparten av de lönebidragsanställda.
Därför är det tillfredsställande att AMS i samråd med statskontoret
även skall belysa konsekvenserna av bidragsomläggningen för
de mest berörda verksamheterna. Med hänvisning till det uppdraget
och till ställningstagandet ovan beträffande tidpunkten för övergången
till ett nytt system anser utskottet att det inte är behövligt att nu ta
ställning till konsekvenserna i de i motionerna angivna hänseendena.
Utskottet förutsätter att frågeställningarna kommer att få övervägas
närmare i samband med att riksdagen tar ställning till det av regeringen
förutskickade förslaget till ett nytt bidragssystem. Med hänsyn
härtill anser utskottet att riksdagen inte behöver vidta någon åtgärd
med anledning av yrkandena i de i sammanhanget aktuella motionerna
A221 (vpk), A245 (fp), A246 (s), A268 (s) och A272 (fp).

När det gäller yrkandet i motion A267 (m) om överföring av
lönebidragsmedel till kulturhuvudtiteln anser utskottet liksom i fjol, då
ett liknande yrkande behandlades av utskottet, att resursknapphet
inom den angivna samhällssektorn inte bör tas till intäkt för att
minska insatserna för arbetshandikappade. Motionen avstyrks.

Introduktionsbidragen ger en lönesubvention med 90 % under begränsad
tid (960 timmar). Bidragsgivningen är volymmässigt begränsad.
Detta bidrag med sin höga subventionsnivå skall användas för särskilt
svårt handikappade eller av andra speciella skäl. Därav följer att
bidragsgivningen förutsätts ske efter en prioritering i de enskilda
fallen. Utskottet anser att man bör hålla fast vid denna principiella
uppläggning och avstyrker därmed yrkandet i motion A285 av Börje
Hörnlund m.fl. (c) om att volymbegränsningen skall slopas. Inte heller
är utskottet berett att på grundval av vad som sägs i samma motion
föreslå en anslagsuppräkning med 150 milj. kr. till särskilda lönebidrag
för vissa svårplacerade handikappade.

Likaså avstyrker utskottet yrkandet i motion A222 av Kjell-Arne
Welin (fp) om fler platser hos allmännyttiga organisationer och att
riksdagen företar den anslagsförstärkning som kan betingas härav.

Medelsanvisning

Regeringens beräkning av anslaget innebär att detta för nästa budgetår
bör öka med 300 milj. kr., varav 294 milj. kr. hänför sig till ökade
lönebidragskostnader.

Moderata samlingspartiet yrkar i kommittémotionen A271 av Sonja
Rembo m.fl. att anslaget höjs utöver regeringens förslag med 30 milj.
kr. med hänsyn till moderaternas förslag om flexibla lönebidrag.
Motionärerna förutsätter en neddragning av anslaget till bidrag till

1989/90:AU12

Stiftelsen Samhall med samma belopp. Folkpartiet föreslår i kommittémotionen
A255 av Elver Jonsson m.fl. en uppräkning av förevarande
anslag med 37,5 milj. kr. för att finansiera anskaffning av datorbaserade
hjälpmedel i den omfattning de föreslagit. Motionärerna har som
redovisats i betänkandet 1989/90:AU11 förutsatt att anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder skall minskas med motsvarande belopp. Yrkandet
i centermotionen A285 innebär som nämnts en ytterligare uppräkning
av anslaget med 150 milj. kr.

Med hänvisning till utskottets tidigare gjorda ställningstaganden avstyrker
utskottet motionsyrkandena om ytterligare medelsanvisning.
Regeringens beräkning av medelsbehovet godtas. Utskottet föreslår
alltså att anslaget blir uppfört med det belopp regeringen har begärt.

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare

1988/89 Utgift 351 660 000 Reservation 257 311 000

1989/90 Anslag 363 000 000

1990/91 Prop. 363 000 000

Statsbidraget utgår med högst 75 % av lönekostnaderna för de arbetsta gare

som har anvisats denna form av skyddad sysselsättning. Den har
ersatt en särskild form av kommunala beredskapsarbeten, s.k.
Tl-arbeten, som tidigare till stor del sysselsatte personer med missbruksproblem.

Sonja Rembo m.fl. (m) föreslår i kommittémotionen A271 att statsbidraget
sänks till högst 50 % med åberopande av att ansvaret för
social rehabilitering primärt vilar på kommunerna och att dessa bör
bära en större andel av kostnaderna för verksamheten. Med en sådan
bidragsändring bör anslaget för nästa budgetår kunna sänkas med 121
milj. kr.

Vid tidigare prövning av liknande förslag har utskottet förklarat sig
inte vilja medverka till den kostnadsöverföring från staten till kommunerna
som blir följden. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Med
avstyrkande av motionens förslag biträder utskottet regeringens begäran
om anslag för nästa budgetår.

Bidrag till Stiftelsen Samhall

1988/89 Utgift 3 544 000 000

1989/90 Anslag 3 604 000 000

1990/91 Prop. 4 023 000 000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhall dels för att täcka
merkostnader vid Samhallgruppens företag, dels till företagsgruppens
fastighetsförvaltning.

1989/90:AU12

Samhallgruppens verksamhetsidé är att genom produktion av varor
och tjänster ge meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade.
Arbetsplatsernas läge och storlek avgörs i samråd med arbetsmarknadsverket.
De personer som behöver ett arbete inom Samhallgruppen
anvisas plats av arbetsförmedlingen. Verksamheten skall bedrivas
affärsmässigt.

Samhallgruppen omfattar den centrala Stiftelsen Samhall, de 24
regionala — länsvisa — företagen samt ett antal marknadsföringsföretag.
Såväl Samhall som de regionala företagen drivs i stiftelseform.
Utvecklingen av antalet anställda framgår av följande sammanställning.

Antal anställda Antal arbets- Antal direkt- Totalt

(30/6)	handikappade	anstälIda
1981	22 580	5 469	28 049
1982	23 551	5 451	29 002
1983	24 707	5 266	29 973
1984	25 224	5 205	30 429
1985	26 481	5 044	31 525
1986	27 571	4 960	32 531
1987	28 127	4 902	33 029
1988	28 602	4 758	33 360
1989	30 006	4 682	34 688

Anm. Arbetshandikappade avser anvisning från arbetsförmedlingen medan
direktanställda avser arbetsledare och tjänstemän m.fl.

Verksamhetens allmänna inriktning

Enligt propositionen finns det i nuvarande arbetsmarknadsläge med
stor efterfrågan på arbetskraft inte skäl att nu ytterligare öka den
särskilt anordnade sysselsättningen hos Samhall. Ett genomförande av
förslagen enligt proposition 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering
och arbetslivsfondens verksamhet m.m. kommer att medföra
förändringar för Samhall. Bl.a. skall försäkringskassorna kunna köpa
rehabiliteringstjänster av Samhall.

I moderata samlingspartiets kommittémotion A252 behandlas verksamhetens
allmänna inriktning. Det anförs att Samhallkoncernen med
sina 35 000 anställda nu är Sveriges i storlek femte industriföretag.
Emellertid kan en alltför omfattande organisation för skyddat arbete
för handikappade motverka de handikappades möjligheter till arbete
på vanlig arbetsplats. Antalet anvisningsanställda vid Samhall bör
därför inte öka. Anställning vid Samhallgruppen måste enligt motionärerna
i första hand erbjudas dem som har störst behov av de särskilda
tekniska och personella resurserna. Genom införande av lönebidrag
enligt moderata samlingspartiets förslag bör utslussningen till den
öppna arbetsmarknaden ytterligare kunna förbättras. För att inte skapa
onödiga inlåsningseffekter är det enligt motionen angeläget att lönestrukturen
vid Samhalls verkstäder överensstämmer med den som
gäller på resp. ort. Slutligen anförs att kommunernas socialtjänst bör
ha ett övergripande ansvar för gruppen missbrukare inom Samhalls
verkstäder.

Önskemålet i den moderata kommittémotionen att arbete vid Samhall
i första hand bör erbjudas dem som har störst behov av Samhalls

1989/90:AU12

resurser har utskottet — i likhet med föregående år — inte anledning
att motsäga. Självfallet skall andra alternativ prövas först såsom anställning
på öppna marknaden, utbildning, placering med lönebidrag etc.
Liksom motionärerna ser utskottet med tillfredsställelse att utslussningen
av Samhall-anställda till arbeten på den öppna marknaden har
ökat. Antalet övergångar har således ökat från 1 172 budgetåret
1987/88 till 1 697 budgetåret 1988/89, dvs. en ökning med 36 %. Detta
tyder inte på att löneläget för anställda i Samhallgruppens företag
skulle utgöra något problem som motionärerna gör gällande. När det
gäller personer med missbruksproblem vill utskottet erinra om att det
offentliga skyddade arbetet som behandlats i föregående anslagspunkt
kan vara en aktuell stödform. Med det anförda avstyrker utskottet
motion A252 i aktuell del.

I tre motioner behandlas de gravt handikappades problem och Samhall.

I folkpartiets kommittémotion A255 framhålls att det både är
mänskligt och samhällsekonomiskt motiverat att bereda människor
arbete inom Samhall. Alternativet är ofta förtidspensionering. Det är
för närvarande svårt för psykiskt utvecklingsstörda och andra gravt
handikappade att fa arbete inom Samhallgruppen. Det finns anledning
till översyn. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på
detta område.

Motsvarande synpunkter framförs i motion A275 av Isa Halvarsson
(fp), som begär ett tillkännagivande om svårt handikappades möjligheter
att beredas sysselsättning inom Samhall.

Maja Bäckström och Gunnar Nilsson (båda s) begär i motion A247
en översyn av samhällets möjligheter att bereda arbete åt personer med
svårare funktionshinder. I motionen konstateras att möjligheterna måste
förbättras. Samhall har fördelar genom sin kunskap om människor
med funktionshinder och genom sin skicklighet i marknadsföring
m.m. Under föregående år förtidspensionerades ca 25 % av dem som
slutade sin anställning vid Samhall. Detta pekar på att Samhall måste
kompletteras med någon annan verksamhet för personer med svårare
funktionshinder.

Utskottet vill erinra om att Samhall har målsättningen att minst
50 % av den totala rekryteringen (såväl ny- som ersättningsrekrytering)
skall avse arbetssökande ur grupperna psykiskt sjuka, psykiskt
utvecklingsstörda och flerhandikappade. Från Samhalls sida bedöms
att en förändring kommer att ske i sammansättningen av Samhallgruppens
arbetskraft under den första hälften av 1990-talet. Förändringarna
innebär sammantaget att andelen fysiskt handikappade förutses sjunka
från nuvarande ca 50 % till 40 % budgetåret 1995/96. I motsvarande
mån ökar andra grupper. Enligt utskottets uppfattning bör möjligheterna
att bereda gravt handikappade plats inom Samhall gynnas av den
inte obetydliga ökningen av antalet övergångar till den öppna arbetsmarknaden.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de
aktuella yrkandena i motionerna A247 (s), A255 (fp) och A275 (fp).

I fyra motioner behandlas reglerna för inbyggda verkstäder.

1989/90:AU12

I kommittémotion A255 av Elver Jonsson m.fl. (fp) anförs att ett
slopande av kravet på minst fem arbetshandikappade på varje arbetsplats
skulle innebära att även mindre foretag kan ta emot arbetshandikappade.
Oftast är de mindre företagen särskilt väl lämpade för sådana
uppgifter. Med särskilda kurativa insatser skulle de sociala målen för
det skyddade arbetet kunna fullföljas. Motionärerna anser att regeringen
bör uppdra åt Samhall att bedriva försöksverksamhet avseende
inbyggda verkstäder med färre än fem arbetshandikappade.

Motsvarande krav framförs i motion A275 av Isa Halvarsson (fp)
och i motion A263 av Barbro Sandberg (fp). I den sistnämnda motionen
redovisas försök med färre än fem anställda från Samhall på olika
håll i landet. Förhandlingar med fackliga organisationer visar också på
en uppluckring av den stelbenthet som förekommit. Med hänsyn till
detta borde Samhall enligt motionären kunna ändra sina regler.

I motion A260 av Sten Svensson m.fl. (m) framhålls att det är
positivt att Samhall ökar antalet inbyggda verkstäder och att försök
med inbyggd verksamhet för en eller två personer skulle ge handikappade
möjlighet att komma in på småföretag. Enligt motionärerna har
småföretagen visat sig mest framgångsrika när det gäller handikappades
anpassning i arbetslivet.

Utskottet ser i likhet med motionärerna positivt på inbyggda verkstäder.
Enligt den attitydundersökning som Samhall under år 1989 har
låtit genomföra bland ett urval av sina anställda redovisar de anställda
i integrerad verksamhet (entreprenad och inbyggda verkstäder) något
större trivsel med arbetskamraterna än de i Samhalls egen verksamhet.
Likaså har de en starkare känsla av att göra något värdefullt i sitt jobb.

När utskottet under de senaste åren behandlat likartade yrkanden
har utskottet anfört att det måste ankomma på företagsgruppen själv
att besluta i organisatoriska frågor av detta slag med hänsynstagande
till de allmänna riktlinjer och ekonomiska ramar som statsmakterna
anger. Utskottet har nu inhämtat att på några platser i glesbygd prövar
man verksamhet med Srre arbetshandikappade än fem personer i
inbyggda verkstäder. Efter en utvärdering av denna verksamhet kan
nya riktlinjer aktualiseras. Utskottet förutsätter att Samhall även fortsättningsvis
vid sin planering av verksamheten tar hänsyn till såväl de
sociala som de ekonomiska målen. Med hänvisning till det anförda
finner utskottet att motionerna A255 (fp), A260 (m), A263 (fp) och
A275 (fp) i tillämpliga delar inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Verksamhetens omfattning och driftbidraget budgetåret 1990/91

För innevarande budgetår har verksamhetsvolymen angivits till totalt
31 450 000 arbetstimmar. Företagsgruppen har för nästa budgetår
föreslagit en utökning till 32 600 000 bidragsberättigade arbetstimmar
motsvarande en sysselsättningsökning med ca 1 000 anställda. Enligt
propositionen finns det med hänsyn till arbetsmarknadsläget inte skäl
att nu ytterligare öka den särskilt anordnade sysselsättningen hos
Samhall. Driftbidraget vid en oförändrad sysselsättningsvolym föreslås i

1989/90:AU12

enlighet med Samhalls beräkningar uppgå till 109,6 % av lönesumman
för de anvisade anställda. Vidare föreslås i propositionen att regeringen
bör ha möjlighet att medge att timantalet under budgetåret 1990/91 Sr
ökas för att möjliggöra överföring av timmar mellan budgetåren. Syftet
är att Samhall även fortsättningsvis skall ha möjlighet att överskrida
resp. underskrida timantalet med högst 1,5 %.

I folkpartiets kommittémotion A255 hemställs att verksamheten
inom Samhall utökas med 550 platser utöver regeringens förslag med
hänsyn inte minst till de gravt handikappade, som i dag har svårt att få
plats inom Samhall. Även i motion A219 av Kenth Skårvik och
Ingemar Eliasson (fp) begärs en ökning med 550 platser utöver regeringens
förslag. Trots 1980-talets expansion av Samhalls verksamhet
har det under de senaste två åren ändå inte varit möjligt att reducera
arbetslöshetskön för de arbetshandikappade på grund av det av regeringen
bestämda timtaket, anför motionärerna. En anställning inom
Samhall beräknas under budgetåret 1990/91 ge ett samhällsekonomiskt
netto på ca 25 000 kr.

I motion A282 av Börje Hörnlund m.fl. (c) och i motion A285 av
Börje Hörnlund m.fl. (c) begärs utökning av verksamheten inom
Samhall med 1 000 arbetstillfällen. Med hänsyn till det samhällsekonomiska
och det mänskliga perspektivet är arbete inom Samhall att
föredra framför en förtidspensionering. Det finns enligt motionärerna
inte skäl att avstå från de möjligheter som Samhall pekar på för att
utnyttja företagsgruppens kapacitet fullt ut och därmed bereda fler
handikappade arbete.

Utskottet biträder propositionens bedömning att det rådande arbetsmarknadsläget
med stor efterfrågan på arbetskraft innebär att arbetsförmedlingarna
bör kunna placera fler arbetshandikappade på den reguljära
arbetsmarknaden. Vid en oförutsedd utveckling finns det möjligheter
att genom medelstillskott på tilläggsbudget vidga sysselsättningsramen.
Med tillstyrkan av den i propositionen föreslagna sysselsättningsvolymen
vid Samhall avstyrker utskottet de i sammanhanget behandlade
motionerna A219, A255, A282 och A285 i motsvarande delar.

Vidare tillstyrker utskottet propositionens förslag att regeringen får
besluta om ett ökat antal bidragsberättigade arbetstimmar under budgetåret
1990/91 för att möjliggöra överföring av timmar mellan budgetåren.

I motion A242 av Lennart Pettersson (s) begärs ett tillkännagivande
om att reglerna för statsbidrag till Samhall ses över och görs mer
rättvisa i förhållande till olika kategorier av arbetshandikappade. Den
nuvarande ersättningsgrunden — statligt bidrag per arbetad timme —
innebär problem enligt motionären. De som arbetar snabbare men är
frånvarande mycket är mer lönsamma för Samhall än de som visserligen
arbetar långsammare men sällan är borta. Detta hänger samman
med att sjukfrånvaron inte betalas av Samhall utan av sjukkassan.
Statsbidragsreglerna kan på detta sätt diskriminera bl.a. förståndshandikappade
som arbetar långsamt.

Utskottet har inhämtat att behovet av statlig ersättning per timme
rent matematiskt kan bli lägre för en person med låg arbetstakt och låg

1989/90: AU 12

frånvaro jämfört med en person med hög arbetstakt och hög frånvaro.
Tvärtemot motionärens uppfattning skulle det således kunna vara en
fördel för Samhall att anställa personer med låg arbetstakt. Något
alternativt statsbidragssystem har inte presenterats i motionen. Utskottet
har inte genom motionen övertygats om att det är möjligt att
utforma ett mer rättvist system med bibehållna krav på enkelhet i
beräkning och hantering. Med det anförda avstyrks motion A242.

Enligt kommittémotion A271 av moderata samlingspartiet bör anslaget
till Samhall, med oförändrad volym, kunna sättas till 108,7 %
täckningsbidrag.

Det procenttal regeringen förordar överensstämmer med det som
har angivits av Samhallgruppen vid den oförändrade verksamhetsvolym
som utskottet nyss har tillstyrkt. Utskottet kan inte finna motiv för
det av motionärerna föreslagna lägre procenttalet. Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag och avstyrker nämnda motion i motsvarande
del.

Samhall har i denna liksom i tidigare anslagsframställningar beräknat
avskrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde. I
propositionen framhålls på denna punkt att i likhet med innevarande
budgetår bör de kalkylmässiga avskrivningarna baseras på ett uppskattat
anskaffningsvärde för fastigheterna. Detta medför att bidraget till
fastighetsfonden för budgetåret 1990/91 beräknas till 383 milj. kr.

Vidare har Samhall hemställt om ett särskilt ägartillskott om 50
milj. kr. för förbättringar av den yttre miljön vid koncernens verkstäder.
Detta kan inte förordas enligt propositionen. I denna anförs att
Samhall liksom alla andra arbetsgivare inom givna ekonomiska ramar
måste följa de regler som gäller inom olika samhällsområden, t.ex. i
fråga om skydd av den yttre miljön.

Medelsanvisningen

Tidigare redovisat förslag i moderata samlingspartiets kommittémotion
A271 om ett lägre täckningsbidrag än det i propositionen föreslagna
motsvaras av ett yrkande om en medelsanvisning på 3 993 milj. kr.,
dvs. 30 milj. kr. lägre än regeringens förslag.

I folkpartiets kommittémotion A255 följs tidigare förslag om ökning
av sysselsättningsvolymen upp med ett yrkande om anslag på 4 078
milj. kr., dvs. 55 milj. kr. högre än regeringens budgetförslag. I
centerns kommittémotioner A282 och A285 föreslås på motsvarande
sätt en i förhållande till propositionen förhöjd medelsanvisning på 100
milj. kr.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag beträffande
sysselsättningsvolym och driftbidrag till Samhall. Som en konsekvens
av dessa ställningstaganden tillstyrks den av regeringen begärda medelsanvisningen
på 4 023 milj. kr. till Bidrag till Stiftelsen Samhall för
budgetåret 1990/91. Motionerna A255, A271, A282 och A285 bör
avslås i motsvarande delar.

1989/90:AU12

Hemställan

1989/90:AU12

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsöverföring

att riksdagen godkänner i proposition 1989/90:100 bilaga 12
under punkt C 1 föreslagna överföringar av medel från fonden
för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel Lagstadgade
socialavgifter: Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet,

2. beträffande anslag till arbetarskyddsverket

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1989/90:A236 yrkande 4 till Arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 318 703 000 kr.,

res. 1 (vpk)

3. beträffande handikappades tillgång till arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A273 och 1989/90:A285
yrkande 1,

res. 2 (c)

4. beträffande anslag till yrkesinriktad rehabilitering

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1990/91 anvisar ett
reservationsanslag på 690 125 000 kr.,

5. beträffande medelsdispositionen

att riksdagen godkänner att högst 25 000 000 kr. av medlen
under anslaget Yrkesinriktad rehabilitering får användas för
arbetsförmedlingsinsatser,

6. beträffande utvärdering av projektet Arbete åt unga handikappade att

riksdagen avslår motion 1989/90:A255 yrkande 2,

7. beträffande arbetstekniska hjälpmedel för synskadade
att riksdagen avslår motion 1989/90A207,

8. beträffande bidrag till arbetsbiträde
att riksdagen avslår motion 1989/90A248,

9. beträffande TUFF A-projektet

att riksdagen avslår motion 1989/90.A255 yrkande 3,

res. 3 (fp)

10. beträffande handikappanpassning på arbetsplatserna
att riksdagen avslår motion 1989/90A286,

res. 4 (mp)

11. beträffande riktlinjer för bidragen till arbetshjälpmedel

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade i den mån
frågan inte behandlats i föregående moment,

12. beträffande flexibla lönebidrag

att riksdagen avslår motionerna 1989/90A235, 1989/90A255 yrkande
11, 1989/90A275 yrkande 3, 1989/90A285 yrkande 4 och
1989/90:A423 yrkande 2,

res. 5 (fp, c, mp)
res. 6 (m)

13. beträffande effekterna av flexibla lönebidrag för kultursektorn
och allmännyttiga organisationer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A221, 1989/90:A245,
1989/90:A246, 1989/90:A268 och 1989/90:A272,

res. 7 (fp, vpk)

14. beträffande överföring av löne b idrags me del till kulturhuvudtiteln att

riksdagen avslår motion 1989/90:A267,

res. 8 (m) - modv

15. beträffande introduktionsbidragen m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:A285 yrkandena 3 och 5 i
motsvarande del,

res. 9 (c)

16. beträffande fler platser hos allmännyttiga organisationer
att riksdagen avslår motion 1989/90:A222,

17. beträffande anslag till särskilda handikappåtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1989/90:A255 yrkande 4,
1989/90:A271 yrkande 8 och 1989/90:A285 yrkande 5 i motsvarande
del till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
4 156 125 000 kr.,

res. 10 (m) - villk. 6
res. U (fp)- villk. 3
res. 12 (c) - villk. 9

18. beträffande anslag till offentligt skyddat arbete

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1989/90:A271 yrkandena 10 och 11
till Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 363 000 000
kr.,

res. 13 (m)

19. beträffande Samhallverksamhetens allmänna inriktning
att riksdagen avslår motion 1989/90:A252 yrkande 12,

res. 14 (m)

20. beträffande de gravt handikappades problem och Samhall
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A247, 1989/90:A255 yrkande
7 och 1989/90:A275 yrkande 1,

res. 15 (m, fp)

21. beträffande inbyggda verkstäder

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A255 yrkande 10,
1989/90-.A260, 1989/90A263 och 1989/90:A275 yrkande 2,

res. 16 (m, fp, mp)

22. beträffande sysselsättningsvolymen vid Samhall

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:A219,
1989/90:A255 yrkande 8, 1989/90:A282 i motsvarande del,
1989/90:A285 yrkande 2 i motsvarande del bifaller propositionen
i motsvarande del,

res. 17 (fp, c, mp)

1989/90:AU12

23. beträffande bidragsberåttigade arbetstimmar

att riksdagen medger att regeringen får besluta om ökat antal
bidragsberåttigade arbetstimmar under budgetåret 1990/91 för att
möjliggöra överföring av timmar mellan budgetåren,

24. beträffande reglerna för statsbidrag till Samhall
att riksdagen avslår motion 1989/90:A242,

res. 18 (vpk, mp)

25. beträffande driftbidraget till Samhall

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:A271 yrkande 12
bifaller propositionen i motsvarande del,

res. 19 (m)

26. beträffande medelsanvisning till Samhall

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1989/90:A255 yrkande 9,
1989/90:A271 yrkande 13, 1989/90:A282 i motsvarande del och
1989/90:A285 yrkande 2 i motsvarande del till Bidrag till Stiftelsen
Samhall för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
4 023 000 000 kr.

res. 20 (m) - villk. 19
res. 21 (fp) - villk. 17
res. 22 (c) - villk. 17

Stockholm den 17 april 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s). Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Marianne Stålberg (s), Börje Hörnlund (c). Lahja
Exner (s), Anders G Högmark (m), Gustav Persson (s), Bo Nilsson (s),
Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c). Karl-Erik Persson (vpk),
Anna Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Erik Holmkvist (m)
och Yngve Wernersson (s).

Reservationer

1. Anslag till arbetarskyddsverket (mom. 2)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Arbetarskyddsstyrelsen
har" och slutar med "denna punkt" bort ha följande
lydelse:

En central kunskapsuppbyggnad om arbetsskador och dåliga arbetsmiljöer
måste ske i syfte att stärka arbetsmiljöarbetet. Arbetarskyddsstyrelsen
disponerar det s.k. ISA-systemet, men detta måste utvecklas. Det

1989/90:AU12

måste göras möjligt att enkelt följa vilka arbetsplatser och yrken som
har en förhöjd sjukfrånvaro eller skadefrekvens. Man borde vidare
överväga att föra in statistiken om förtidspensioner i systemet.

För att på detta sätt utveckla ISA-systemet, utveckla dataprogrammen
och förbättra möjligheterna att analysera arbetsskadestatistiken
tillstyrker utskottet förslaget i motion A236 (vpk) att arbetarskyddsstyrelsen
tillförs fyra nya tjänster. Merkostnaden härför beräknas till 1
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag till arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A236 yrkande 4
samt med anledning av propositionen i motsvarande del till
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 319 703 000 kr.,

2. Handikappades tillgång till arbetsmarknaden
(mom. 3)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "De
önskade" och slutar med "nämnda delarna" bort ha följande lydelse:

Många människor med olika funktionshandikapp slås i dag ut från
arbetsmarknaden. Trots stödåtgärder för att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden är vissa handikappgrupper missgynnade. Övergången
från skola till arbetsliv måste underlättas. Det är ofta inte fråga om
några oöverstigliga hinder som måste övervinnas för att en handikappad
skall kunna fungera i ett arbete, utan den största svårigheten är att
komma in i arbetslivet.

Mot den bakgrunden skall förtidspension, som framhålls i motion
A273 (c), inte beviljas förrän försök till rehabilitering har genomförts
och utvärderats. Så länge rehabiliteringsförsöken pågår skall alla unga
handikappade liksom nyhandikappade kunna erbjudas alternativ försörjning
till förtidspension på en nivå som inte understiger pensionen.

Utvecklingen inom datatekniken innebär stora möjligheter för handikappade
att i allt större utsträckning delta i arbetslivet. Det är därför
viktigt att datatekniken även fortsättningsvis används på ett för den
handikappade utvecklande sätt i arbetslivet.

Samhällets ekonomiska insatser för arbetshandikappade kan beräknas
till 15—20 miljarder kronor under innevarande budgetår för
pensioner, lönebidrag m.m., vartill kommer statsbidragen till Samhall
med drygt 4 miljarder kronor. Samtidigt som samhällets kostnader
ökar genom att handikappade inte Sr fäste på arbetsmarknaden är det
en tragedi när människor som vill arbeta inte kan fa en anställning.
Det är en självklarhet att även arbetshandikappade skall fa möjlighet
att göra väsentliga insatser i samhällsutvecklingen.

Med hänvisning till det anförda instämmer utskottet därför med
motion A285 (c) i att riksdagen hos regeringen bör begära en samhälls -

1989/90-.AU12

ekonomisk, studie i syfte att analysera konsekvenserna av att alla
arbetshandikappade som vill ha arbete också bereds anställningar på
den öppna marknaden eller inom den skyddade sektorn.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handikappades tillgång till arbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A273 och
1989/90:A285 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. TUFFA-projektet (mom. 9)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet ansluter" och slutar med "behandlade delen" bort ha följande
lydelse:

Inom det s.k. TUFFA-projektet bedrivs ett framgångsrikt arbete med
att ta fram datorbaserade hjälpmedel till handikappade. Utskottet anser
det vara nödvändigt att AMS beviljas 37,5 milj. kr. utöver vad regeringen
har föreslagit för detta ändamål, dvs. 70 milj. kr. Det sagda
innebär samtidigt att utskottet tillstyrker motion A255 (fp) på denna
punkt.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande TUFFA-projektet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A255 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Handikappanpassning på arbetsplatserna
(mom. 10)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "De
inslag" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:

Många handikappade kan med relativt enkla medel leva i de flesta
miljöer och klara många situationer själva. Med modern teknik kan
även svårt handikappade beredas ett intressant och meningsfullt arbete.
För att genomföra detta måste arbetsplatserna så långt möjligt erhålla
en individuell handikappanpassning med kontinuerligt tillvaratagande
av nya rön inom tekniken.

I handikappanpassningen förutsätts ingå — förutom lokalanpassningar
och nyssnämnda tekniska hjälpmedel — även lämpligt utformade
arbetstider och pausmöjligheter, tolkhjälp för hörselskadade, möjlighet
för synskadade att ha ledarhund även på arbetsplatsen etc. Målsättningen
för anpassningsarbetet skall vara att till de handikappades
förfogande ställa verktyg som ger dem inflytande över sin egen situation
och minskar deras beroende av att andra styr över deras liv.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A286 (mp).

1989/90:AU12

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande handikappanpassning på arbetsplatserna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A286 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Flexibla lönebidrag (mom. 12)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp), Kersti
Johansson (c) och Anna Horn af Ranzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig för sin del till AMS uppfattning att nu
pågående försöksverksamhet med flexibla lönebidrag från den 1 juli i
år vidgas att gälla hela arbetsmarknaden och tillämpas på de nyanställningar
med lönebidrag som sker från nämnda tidpunkt. För de arbetsgivare
som i dag har anställda med lönebidrag bör fastställas särskilda
övergångsbestämmelser. Dessa bör, som AMS föreslagit, utformas efter
överläggningar med arbetsmarknadens parter.

I ett utvecklat system med flexibla lönebidrag bör bidragsnivån
kunna justeras nedåt efter hand som den anställdes arbetsförmåga
förbättras men också uppåt om arbetsförmågan försämras under anställningstiden.
Hänsyn kan vidare behöva tas till den handikappades
arbetsinsats i relation till företaget med beaktande av att det erfarenhetsmässigt
kan vara lättare att bereda handikappade anställning i ett
litet än i ett större företag. Över huvud taget är det angeläget att
bidragssystemet konstrueras så, att det underlättar placeringar inom
sektorer på arbetsmarknaden med goda förutsättningar för de handikappade
att på sikt få reguljära anställningar utan bidrag.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet alltså de föreliggande
yrkandena i motionerna A255 (fp) och A285 (c). Med detta
ställningstagande tillgodoses samtidigt syftet med motsvarande yrkanden
i motionerna A235 (m), A275 (fp) och A423 (m).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande flexibla lönebidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A255 yrkande

11 och 1989/90:A285 yrkande 4 samt med anledning av motionerna
1989/90:A235, 1989/90:A275 yrkande 3 och 1989/90:A423
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Flexibla lönebidrag (mom. 12)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:

1989/90:AU12

Utskottet anser liksom moderata samlingspartiet att det är utmanande
att regeringen med sina uttalanden i årets budgetproposition åter
förhalar införandet av flexibla lönebidrag som en generell möjlighet. I
det läget bör riksdagen, såsom föreslås i motion A235 (m), ta initiativ
till att ett flexibelt lönebidragssystem införs utan ytterligare dröjsmål.

Det nya systemet skall kompensera för den handikappades nedsatta
arbetsförmåga och således knytas till den handikappade och dennes
arbetshinder och inte — som för närvarande är fallet — till arbetsgivarens
status. Bidragsnivån förutsätts bli omprövad varje år. Bidrag skall
kunna utgå så länge den handikappade är yrkesverksam och bör ses
som ett alternativ till de kostsamma stödformer som anställningar hos
Samhall eller förtidspension utgör.

Det bör uppdras åt regeringen att snarast återkomma till riksdagen
med förslag till ett flexibelt lönebidragssystem enligt de nu uppdragna
riktlinjerna. Till anslagsfrågan återkommer utskottet i det följande.

Med det ovan redovisade ställningstagandet tillgodoses samtidigt syftet
med motsvarande yrkanden i motionerna A255 (fp), A275 (fp),
A285 (c) och A423 (m).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande flexibla lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A235 samt med
anledning av motionerna 1989/90:A255 yrkande 11,
1989/90:A275 yrkande 3, 1989/90:A285 yrkande 4 och

1989/90:A423 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Effekterna av flexibla lönebidrag för kultursektorn
och allmännyttiga organisationer (mom. 13)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp) och Karl-Erik Persson
(vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Ett
system" och på s. 18 slutar med "A272 (fp)" bort ha följande lydelse:

Ett flexibelt lönebidragssystem Sr konsekvenser på vissa samhällsområden
som kräver vidare överväganden. Vid exempelvis länsmuseerna
utgår lönebidrag för i genomsnitt en tredjedel av alla anställda.
Vissa länsmuseer får bidrag till 50—60 % av personalen. Motsvarande
förhållanden gäller även vid statliga museer och kulturinstitutioner.
Med hänsyn härtill är det angeläget att företa en noggrann analys av
konsekvenserna för kultursektorn av ett nytt bidragssystem liksom för
de ideella organisationerna, t.ex. idrottsrörelsen, och av de åtgärder
som kan behöva vidtas i den fortsatta verksamheten på dessa områden.

Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A221 (vpk) och A245
(fp) anfört tillgodoser samtidigt helt eller delvis syftet med motsvarande
yrkanden i motionerna A246 (s), A268 (s) och A272 (fp).

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande effekterna av flexibla lönebidrag för kultursektorn
och allmännyttiga organisationer

1989/90:AU12

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A221 och
1989/90:A245 samt med anledning av motionerna 1989/90:A246,
1989/90:A268 och 1989/90.A272 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Överföring av lönebidragsmedel till
kulturhuvudtiteln (mom. 14, motiveringen)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "När
det" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ett nytt system med flexibla
lönebidrag. Mot den bakgrunden anser utskottet det inte vara aktuellt
för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av den i motion
A267 föreslagna överföringen av lönebidragsmedel till kulturhuvudtiteln.

9. Introduktionsbidragen m.m. (mom. 15)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Introduktionsbidragen ger" och slutar med "svårplacerade handikappade"
bort ha följande lydelse:

Introduktionsbidragen innebär att arbetsgivaren under sex månader
får ett bidrag med 90 % av lönekostnaden för den handikappade
arbetstagaren. Detta ger möjlighet till en prövotid som är ömsesidig för
arbetsgivaren och för arbetstagaren. Antalet platser för vilka bidrag av
detta slag får beviljas är innevarande budgetår maximerat till 3 000
och någon utökning av detta platsantal är inte förutskickat i budgetpropositionen.

Den angivna platsramen har under de senaste budgetåren varit
otillräcklig för att tillgodose de behov som finns. Utskottet delar
uppfattningen i motion A285 att begränsningen av antalet introduktionsbidrag
för anställningar hos affärsverk, kommunala arbetsgivare,
organisationer och näringsliv bör avskaffas med utgången av innevarande
budgetår.

Vidare ställer sig utskottet bakom förslaget i samma motion att
inrätta ett särskilt lönebidrag för gravt handikappade personer med
särskilda svårigheter att över huvud taget fa ett arbete. Detta lönebidrag
bör kunna beviljas med stor flexibilitet med hänsyn till den handikappades
behov. För bidragsgivningen bör gälla en medelsram av 150 milj.
kr. Till anslagsfrågan återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande introduktionsbidragen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A285 yrkandena 3
och 5 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

1989/90:AU12

10. Anslag till särskilda handikappåtgärder (mom. 17) 1989/90:AU12

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "har begärt" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande till frågan
om flexibla lönebidrag bör anslaget i enlighet med yrkandet i motion
A271 (m) höjas med 30 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. I
övrigt godtas regeringens anslagsberäkning. Övriga i sammanhanget
aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslag till särskilda handikappåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A271 yrkande 8,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1989/90:A255 yrkande 4 och 1989/90:A285
yrkande 5 i motsvarande del till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag av 4 186 125 000 kr.,

11. Anslag till särskilda handikappåtgärder (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "har begärt" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande till en vidgad
medelsram för det s.k. TUFFA-projektet bör anslaget höjas med
37,5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I övrigt godtas
regeringens medelsberäkning. Övriga i sammanhanget aktuella motionsyrkanden
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslag till särskilda handikappåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A255 yrkande 4,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1989/90:A271 yrkande 8 och 1989/90:A285
yrkande 5 i motsvarande del till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag av 4 193 625 000 kr.,

12. Anslag till särskilda handikappåtgärder

1989/90:AU12

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "har begärt" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande till införande
av ett särskilt lönebidrag för vissa gravt handikappade bör anslaget
såsom föreslås i motion A285 (c) räknas upp med 150 milj. kr. i
förhållande till vad regeringen har begärt. I övrigt godtas regeringens
anslagsberäkning. Övriga i sammanhanget aktuella motionsyrkanden
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslag till särskilda handikappåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A285 yrkande 5 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1989/90:A255 yrkande 4 och
1989/90:A271 yrkande 8 till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
av 4 306 125 000 kr.,

13. Anslag till offentligt skyddat arbete (mom. 18)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Vid
tidigare" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ansvaret för social rehabilitering av personer med
missbruksproblem primärt måste vara en kommunal uppgift. Kommunerna
bör med hänsyn härtill bära en större andel av kostnaderna för
verksamheten med skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare än för
närvarande är fallet. Statsbidraget bör med den utgångspunkten kunna
sänkas från högst 75 % till högst 50 % i enlighet med förslaget i
motion A271 (m). Därmed kan medel under anslaget anvisas med ett
till 242 milj. kr. minskat belopp.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslag lill offentligt skyddat arbete

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A271 yrkandena 10
och 11 till Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av
242 000 000 kr.,

14. Samhallverksamhetens allmänna inriktning (mom.
19)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Önskemålet i" och på s. 21 slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:

Såsom anförs i motion A252 (m) fyller Samhall en väsentlig funktion
att bereda handikappade arbete. Trots detta kan förekomsten av
Samhallföretagen utgöra en ursäkt för många arbetsgivare att inte
själva anställa handikappade. En alltför omfattande organisation för
skyddat arbete kan därigenom motverka de handikappades möjligheter
till arbete på vanliga arbetsplatser.

Utslussningen av Samhallanställda till den öppna arbetsmarknaden
har varit något mer framgångsrik än tidigare. Enligt utskottets uppfattning
är det också positivt att Samhall prövar olika former för verkstäderna
och fortsätter att öka antalet inbyggda verkstäder.

För att inte skapa onödiga inlåsningseffekter är det angeläget att
lönestrukturen vid Samhalls verkstäder överensstämmer med den som
gäller på resp. ort, vilket bör beaktas vid kommande avtalsförhandlingar.

Gruppen missbrukare vid Samhalls verkstäder växer. I många fall är
dessa arbetsplatser mindre lämpliga för rehabilitering av missbrukare.
Inte minst föreligger det risk att många missbrukare på en och samma
arbetsplats kan leda till missbrukskultur. Verkstäderna har i allmänhet
inte tillräckliga möjligheter att ge det omfattande stöd som missbrukare
behöver och som inte begränsar sig till arbetsplatsen. Kommunernas
socialtjänst måste här ha ett övergripande ansvar. Möjligheterna att
samarbeta med enskilda, ideella organisationer bör dessutom tas till
vara.

Utskottet tillstyrker motionens yrkande att riksdagen som sin mening
ger regeringen det anförda till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande Samhallverksamhetens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A252 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. De gravt handikappades problem och Samhall
(mom. 20)

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),
Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "och A275 (fp)" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion A255 (fp) kan det i dag vara svårt för de
gravt handikappade att få plats inom Samhall. Enligt utskottets uppfattning
bör möjligheterna kunna öka i samband med ökningen av

1989/90:AU12

antalet övergångar till den öppna arbetsmarknaden. Det finns anledning
att se över de olika typer av åtgärder som kan vidtas för att öka
de svårt handikappades möjligheter att beredas sysselsättning inom
Samhall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.
Motion A255 tillstyrks av utskottet i aktuell del. Övriga behandlade
yrkanden tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande de gravt handikappades problem och Samhall
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A255 yrkande 7
samt med anledning av motionerna 1989/90:A247 och
1989/90:A275 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. Inbyggda verkstäder (mom. 21)

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),
Charlotte Branting (fp), Anna Horn af Rantzien (mp) och Erik Holmkvist
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "När
utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som förut sagts är det positivt att den inbyggda verksamheten tillhör
de områden som för närvarande är särskilt prioriterade inom företagsgruppen.
Beträffande motionskraven på en ny minsta storlek på en
inbyggd verkstad vill utskottet understryka vikten av att alla realistiska
möjligheter att anordna inbyggd verksamhet i företag bör tas till vara.
Såväl ur samhällssynpunkt som ur den enskildes synpunkt är det
angeläget att även småföretagens resurser vad gäller de handikappades
anpassning i arbetslivet kan utnyttjas fullt ut. De i sammanhanget
behandlade motionerna tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande inbyggda verkstäder

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A255 yrkande

10, 1989/90:A260, 1989/90:A263 och 1989/90:A275 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Sysselsättningsvolymen vid Samhall (mom. 22)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp), Kersti
Johansson (c) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet biträder" och slutar med "motsvarande delar" bort ha
följande lydelse:

Utvecklingen under budgetåret 1988/89 har visat att det finns ett
stort behov av arbetstillfallen inom företagsgruppen. Under det nämnda
året har företagsgruppen nyanställt nära 6 000 arbetshandikappade,
det största antalet nyanställningar något enskilt år. Budgetåret innan
var motsvarande antal 4 600 personer. Det fortsatt svåra sysselsättningsläget
för arbetshandikappade motiverar enligt utskottets uppfatt -

1989/90:AU12

ning en fortsatt utbyggnad av verksamheten vid Samhallgruppens
företag. Samhall har — efter samråd med AMS — för budgetåret
1990/91 föreslagit en ökning med drygt 1 miljon arbetstimmar, vilket
motsvarar ett tillskott på ca 1 000 arbetstillfällen jämfört med innevarande
budgetår. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A219 (fp),
A255 (fp), A282 (c) och A285 (c) i tillämpliga delar.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande sysselsättningsvolymen vid Samhall
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A219,
1989/90:A255 yrkande 8, 1989/90:A282 i motsvarande del och
1989/90:A285 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på
propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. Reglerna för statsbidrag till Samhall (mom. 24)

Karl-Erik Persson (vpk) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet har" och på s. 24 slutar med "motion A242" bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A242 (s) att det är
oroande om de effektivitetsförbättringar som statsmakterna begär av
Samhallkoncernen skulle leda till att antagningskraven för arbetshandikappade
blir hårdare. Många inom kategorin förståndshandikappade
är bland dem som arbetar långsamt men som i stället är desto trognare
mot sitt företag. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att
statsbidragsreglerna inte diskriminerar denna utsatta grupp av människor.
Den statliga ersättningen till Samhall bör därför inte ensidigt
bygga på bidrag per arbetad timme. Utskottet tillstyrker motion A242
angående en översyn av statsbidragsreglerna i syfte att dessa görs mer
rättvisa i förhållande till olika kategorier av arbetshandikappade.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande reglerna för statsbidrag till Samhall
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A242 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Driftbidraget till Samhall (mom. 25)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Det
procenttal" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till Samhall, med oförändrad
volym, kunna sättas till 108,7 procents täckningsbidrag. Därmed skapas
utrymme för en ökning av de flexibla lönebidrag som utskottet tidigare
behandlat. Utskottet tillstyrker således motion A271 (m) i denna del.

1989/90:AU12

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande driftbidraget till Samhall

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A271 yrkande 12
samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Medelsanvisning till Samhall (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:

Med den sänkning av procenttalet för driftbidraget som utskottet
förordat i det föregående bör det vara möjligt att sänka det anslagsbelopp
regeringen har begärt med 30 milj. kr. såsom föreslås i motion
A271 (m). Utskottet tillstyrker därför motion A271 i denna del.
Anslagsberäkningarna i propositionen och i de andra föreliggande
motionerna avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande medelsanvisning till Samhall

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A271 yrkande 13
samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1989/90:A255 yrkande 9, 1989/90:A282 i motsvarande
del och 1989/90:A285 yrkande 2 i motsvarande del till Bidrag
till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 3 993 000 000 kr.,

21. Medelsanvisning till Samhall (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:

Såsom framgått av det föregående bör Samhall ges ökade resurser för
att fler arbetshandikappade skall kunna beredas arbete där. För budgetåret
1990/91 bör anslaget räknas upp med 55 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Motion A255 (fp) tillstyrks i denna del. Anslagsberäkningarna
i propositionen och övriga föreliggande motioner
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande medelsanvisning till Samhall
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A255 yrkande 9
samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1989/90:A271 yrkande 13, 1989/90:A282 i motsva -

1989/90:AU12

rande del och 1989/90:A285 yrkande 2 i motsvarande del till
Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 4 078 000 000 kr.,

22. Medelsanvisning till Samhall (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en utökning av Samhalls
verksamhet motsvarande en ökning med ca 1 000 arbetstillfällen
för arbetshandikappade. Kostnaden för denna utökning kan beräknas
till 100 milj. kr. Anslaget bör således räknas upp med motsvarande
belopp i förhållande till vad regeringen begärt. Anslagsberäkningarna i
propositionen och i övriga föreliggande motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande medelsanvisning till Samhall
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A282 i motsvarande
del och 1989/90:A285 yrkande 2 i motsvarande del samt
med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1989/90:A255 yrkande 9 och 1989/90:A271 yrkande 13 till
Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 4 123 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. TUFFA-projektet (mom. 9)

Anna Horn af Rantzien (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna förespråkar, såsom utvecklas i reservation 4 till
detta betänkande, en individuell handikappanpassning av arbetsplatserna
med tillvaratagande av alla de möjligheter som modern teknik
erbjuder. Med genomförande av en sådan politik för arbetshandikappade
blir det inte längre behövligt att diskutera i termer av beloppsramar
såsom sker i såväl budgetpropositionen som i den nu föreliggande
motionen A255.

2. Introduktionsbidragen m.m. (mom. 15)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anför:

Med införande av de flexibla lönebidrag som vi förespråkar kommer
arten och omfattningen av den handikappades individuella arbetshinder
att på ett annat sätt än som sker i dag att ligga till grund för

1989/90:AU12

bedömningen av den lönesubvention som bör sättas in. En följd av
detta är att med de flexibla lönebidragen kommer det inte längre att
behövas särskilda former av lönebidrag för handikappade med speciella
arbetshinder. Enligt vår bedömning kommer således sådana bidrag
att i allt väsentligt tillgodose syftet med de särskilda åtgärderna enligt
motion A285 (c) till förmån för de handikappgrupper det här gäller.

1989/90:AU12

gotab 96503, Stockholm 1990