Försvarsdepartementet Prop. 1988/89:80

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989.

Närvarande: statsrådet Feldt ordförande och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Proposition om verksamhet och anslag för det militära försvaret m. m. under budgetåret 1989/90

1 Bakgrund och budgetförslagets utformning i stort

l 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100, bil. 6) lämnades förslag till verksamhet och anslag för budgetåret 1989/90 för främst den civila delen av försvarsdepartementets område (littera G, H, I och J). Härutöver lämnades budgetförslag för försvarsdepartementet (anslag littera A) och övrig verksamhet (anslag littera K utom anslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning).

Skälen för att verksamhet och anslag för del militära försvaret m.m. (anslag litt. B, C, D, E och F samt anslaget K 7.) bröts ul ur budgetpropositionen för att nu redovisas samlat i denna proposition har anmälts för riksdagen i bilagan 6 lill budgetpropositionen. Jag sammanfattar här dessa skäl.

1 1987 års försvarsbeslut konstaterades att överbefälhavarens underlag i flera avseenden inte var tillräckligt för att kunna ligga lill grund för en långsiktig inriktning. Regeringen gav därför i mars 1987 överbefälhavaren i uppdrag alt komplettera underiaget, bl.a. i fråga om utvecklingen av arméns krigs- och fredsorganisalion, förbandsomsättning och utbildningssystem. Vidare skulle förändringar i det s. k. produklionsledningssyslemet redovisas. Härutöver gav regeringen i mars 1988 ett uppdrag åt generaldirektören Gunnar Nordbeck alt utreda totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Detta kompletterande underlag har lämnats till regeringen under hösten 1988.

Regeringens analys av överbefälhavarens underlag inför 1989/90 års budget visar att förutsättningarna för all genomföra 1987 års försvarsbeslut har förändrats. Enligt min mening bör därför nästa fleråriga lotal-försvarsbeslut tidigareläggaslill år 1991. Det är vidare angeläget alt förslag i vissa frågor kan lämnas lill riksdagen redan under hösten 1989. Med hänsyn till frågornas vikt är del angeläget att del parlamentariska inflytandet tidigt säkerställs. Jag har därför den 12december 1988 med regeringens bemyndigande tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté,

1988 års försvarskommitté (Fö 1988:04) med uppgift att förbereda della Prop. 1988/89:80 nya tolalförsvarsbeslut (Dir. 67).

Nämnda förhållanden har lett till att ett komplett budgetförslag inte kunnat läggas fram i budgetpropositionen.

Här föreliggande budgetförslag för verksamhet och anslag inom det militära försvaret m. m. inleds med vissa för totalförsvaret övergripande frågor som inte har behandlats i budgetpropositionen, nämligen försvarspolitikens inriktning, vissa frågor som rör rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten, totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå samt den organisatoriska ställningen för totalförsvarets skyddsskola. Jag återger därefter överbefälhavarens redovisning av tillståndet inom försvarsmakten just nu och om möjligheterna all nå målen i 1987 års försvarsbeslut. Jag redovisar sedan hur arbetet har lagts upp för all förbereda del av mig förordade tolal-försvarsbeslulet år 1991. Härpå följer mina förslag till inriktning av verksamheten inom försvarsmakten under budgetåret 1989/90. Jag behandlar därvid inledningsvis utvecklingen av ledningen inom försvarsmakten och inriktningen inom de olika huvudprogrammen. JAS-projektel och skyddet mot främmande undervattensverksamhet redovisas särskilt, liksom vissa frågor om anställd personal, värnpliktigas utbildningstid och förmåner saml frågor som rör forskning och försvarsindustri.

Mina förslag präglas av en strävan att inom viktiga områden hålla handlingsfrihet för del militära försvarels fortsatta utveckling lill nästa försvarsbeslut. Detta är inte till alla delar möjligt med givna resurser. Jag förordar därför att den militära utgiftsramen under budgetåret 1989/90 tillförs ytterligare 580milj. kr. varav 200 milj. kr. för repetitionsövningar och 380 milj. kr. för utvecklingsuppdrag vid svensk försvarsindustri. För budgetåret 1990/91 förutser jag att detta tillskott behöver öka med 45 milj. kr. lill totalt 625 milj. kr

En viktig fråga för utbildningssystemet är överbefälhavarens förslag om försök med fem månaders grundutbildning för vissa kategorier värnpliktiga. Denna fråga bör avgöras nu.

Vissa frågor bör behandlas av 1988 års försvarskommitlé. Hit hör bl.a. den långsikliga utvecklingen av krigs- och fredsorganisalionen, främst inom armén.

1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 6) innehåller en preliminär sammanställning över förändringar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande lill statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Den slutliga sammanställningen framgår av följande tabell (milj. kr.)

27 940.5 145,2

1 099,9 8,0

A. Försvarsdepartementet

B. Armélorband

C. Ma rin förband

D. Flygvapenfbrband

E. Operativ ledning m.m.

F. Gemensamma myndigheter m. m.

- Anslagen F l. — F 20.

- Anslaget F 21. Reserv för det

militära försvaret

- Anslaget F 22. Reglering av pris-

stegringar för det militära försvaret

Summa B-F (totalförsvarets militära del)

G. Civil lednmg och samordning

H. Befolkningsskydd och räddningstjänst

I, Psykologiskt försvar

J. Försörjning med industrivaror (utom livsmedelsförsörjning och energiförsörjning)

41,3	42,0	+	0,7
9 335,0	9965,0	-H	630,0
4222,0	4 742,0	-1-	520,0
9040,6	9402,0	-1-	361,4
1215,5	1262.7	+	47,2
2 363,9	2563,1	-1-	199.2
163,5	136,2	. _	27,3

1 600,0

2 800,0

+ I 200,0

30871,0 165,5

1 158,7

+ 2 930,5 + 20,3

325,0

333,1

+ 58,8 + ■ 0,8

2 Försvarspolitikens inriktning Prop. 1988/89:80

Mina säkerhetspolitiska överväganden med anledning av den internationella utvecklingen under det senaste året har jag redovisat i årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil.6 s. 6-9). Trots alla osäkerheter bedöms situationen i världen som ljusare i dag än för bara några år sedan. Vi måste emellertid räkna med att utvecklingen även framdeles kommer all präglas av växlingar mellan perioder av spänning resp. samarbetsförsök mellan stormaktsblocken. Sådana vä.\lingar bör inte läggas till grund för vår egen säkerhetspolitiska planering. Den måste präglas av konsekvens och stabilitet.

De styrkor som skull; kunna användas mot oss i händelse av krig i Europa påverkas inte i någon nämnvärd mening av den utveckling vi hittills kunnat bevittna. Min slutsats — som jag redovisat i budgetpropositionen — är därför alt vi även i framtiden måste ha ett starkt och balanserat försvar som stöd för vår neutralitetspolitik.

Sveriges totalförsvar skall i första hand vara fredsbevarande genom all ha sådan styrka, sammansättning, ledning och beredskap all en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med ell försök att utnyttja vårt land inte ler sig rimliga i förhållande lill fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad ; slormaklsnärvaro i det nordiska området. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad i händelse av krig i vårt närområde.

Ell militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angriparen får fast fot i vårt land. Om angriparen lyckas tränga in på vårt territorium skall ell eff"eklivt och uthålligt motstånd kunna genomföras i organiserade former i varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktioner skall säkerställas.

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl. a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Del är väsentligt för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt totalförsvars styrka i krig all vi då kan möta handelsrestriktioner och försök till påtryckningar.

Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att del är hela
folkets angelägenhet. Del är av största betydelse all varje medborgare allt
efler sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgo
doses bäst genom att vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den
allmänna värnplikten, civilförsvarspliklen och andra former av tjänstgö
ringsskyldighet. Den frivilliga försvarsverksamheten tillför totalförsvarets
militära och civila delar viktig kapacitet och är ett uttryck för det svenska
folkets försvarsvilja. Den ger möjligheter för stora grupper all frivilligt
ansluta sig lill och utbilda sig för totalförsvaret. Totalförsvarets organisa
tion och verksamhet i fred skall bereda landets medborgare möjlighet all
på ett effektivt sätt förbereda sig för alt medverka i landets försvar.

Totalförsvaret skall utformas och personalen utbildas även med ul- Prop. 1988/89:80 gångspunkt i vår samhällsutveckling och i våra egna försvarsbetingelser i övrigt. Av särskild betydelse är därvid vår defensiva inriktning, vår geografi, vårt klimat och vårt syslem med plikttjänstgöring. Egen forskning och försvarsindustri ger oss möjlighet att förse försvaret med utrustning som är anpassad till dessa betingelser. Därigenom kan vi också minska verkan mot oss av de vapen och motmedel som stormakterna utvecklar för att använda mot varandra. Del är av dessa skäl ändamålsenligt att ge totalförsvaret en svensk profil.

Jag redovisade i 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95, s. 30 — 31) mitt förslag lill beskrivning av det svenska totalförsvarets mål. Del var i huvudsak en fråga om modernisering och utvidgning av vad som tidigare lagts fast. Riksdagen (FöU II, rskr. 310) beslutade i enlighet med regeringens förslag. Det har enligt min mening inte inträffat något som gör all jag nu vill förorda någon ändring.

I samma proposition redovisade jag utförligt min syn på de operativa grunderna för totalförsvaret. Riksdagen beslutade i enlighet med det framlagda förslaget. Den nyligen tillsatta försvarskommittén har i uppdrag att granska dessa grunder mot bakgrund av sina övergripande säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. I avvaktan på försvarskommitténs granskning ser jag ingen anledning att nu föreslå förändringar i de operativa grunderna för totalförsvaret.

För att vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer med reducerad eller avbruten import är det av stor betydelse att vi inom landet har tillgång till förnödenheter och den produktionskapacitet som behövs för att totalförsvarets uthållighet skall säkerställas. Enhetliga antaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär måste enligt min mening tillämpas inom hela samhället i strävandena all skapa en tillfredsställande balans i uthållighetshänseende. De överväganden i dessa frågor som jag redovisade i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil.6 s. 14 — 16) finner jag alltjämt vara tillämpliga.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

all ta del av vad jag har anfört om försvarspolitikens inriktning.

3 Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor Pop. 1988/89:80

3.1 Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten

l den s. k. verksledningsproposilionen (prop. 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen, KU 29, rskr 226) behandlades bl. a. regeringens styrning av den statliga verksamheten. Styrningen föreslogs ändra karaktär i vissa delar. Rollfördelningen enligt regeringsformen mellan riksdagen och regeringen samt myndigheterna måste klargöras och renodlas. Regeringens krav på myndigheterna borde preciseras bättre. Dessa borde ges större frihet vid verksamhetens utövande. Förutsättningar måste skapas för myndigheterna att utveckla hela sin professionella förmåga att uppnå de verksamhetsmål som statsmakterna fastställt.

I 1988 års kompletleringsproposition (prop. 1987/88:150 bil. 1) tog chefen för finansdepartementet upp förändringarna i budgetprocessen och styrningen av verksamheten med hänvisning till grundtankarna i verksledningsproposilionen. I anslutning härtill anfördes bl. a. att förändringar har gjorts tidigare men lyckats endast lill viss del. Förändringar kan genomföras bara om de som är direkt verksamma inom området aktivt deltar. Den statliga verksamheten är komplex och inrymmer verksamheter av vitt skild storlek och karaktär. De åtgärder och modeller som föreslås måste utgå från dessa grundförutsättningar. Förändringsarbetet bör bedrivas med verklighetsförankring och ett stort mått av pragmatism. En betoning på uppföljning och utvärdering i arbetet kommer att ställa krav på ett förändrat arbetssätt även i regeringskansliet.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde pågår ett arbete med alt effektivisera och utveckla planerings- och budgetprocessen. De gmndläggande principerna har tidigare redovisats (piop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310 och prop. 1987/88:100, FöU 11, rskr. 346). Principerna överensstämmer med den utveckling som pågår inom statsförvaltningen i övrigt och som riksdagen redan tagit ställning tifl (prop. 1987/88:150, FiU 30, rskr. 394).

Som jag redovisade till 1988 års riksmöte (prop. 1987/88:100, FöU 11, rskr. 346) pågår inom regeringskansliet ell utvecklingsarbete med avsikt all förbättra regeringens möjligheter att följa upp och kontrollera verksamheten inom försvarsdepartementets område. En utredningsgmpp har lämnat ett förslag till modell för uppföljning och kontroll (Ds 1988:76) som i stort innebär följande.

Regeringens uppföljning föreslås väsentligen riktas mot två områden

— tillståndet i försvarsmakten, främst krigsorganisationens duglighet, beredskap och uthållighet samt andra funktioner av betydelse för försvarseffekten och

— utvecklingen av produktivitet och ekonomi.

Tidpunkterna då myndigheterna skall lämna information från sin uppföljning och utvärdering föreslås mera direkt än för närvarande knytas till regeringens behov av beslutsunderlag. Sådant underlag behövs

— inför det årliga arbetet under hösten med budgetpropositionen och
sedermera regleringsbreven

— inför åriiga anvisningar för programplaner och anslagsframställningar i Prop. 1988/89: 80
februari

— inför beredningen av nytt försvarsbeslut

— inför regeringens sammanfattande redovisning till riksdagen efter en genomförd försvarsbeslutsperiod.

Berörda myndigheter är positiva till den föreslagna modellen för regeringens uppföljning och kontroll. Enligt min uppfattning är den väl lämpad att ge statsmakterna den information som erfordras för alt bedöma effektivitet och produktivitet. Modelien ansluter väl lill den rollfördelning mellan statsmakterna och myndigheterna som är en huvudlinje i förnyelsen av den offentliga verksamheten.

Förslagen avser verksamheten inom det militära försvaret. Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs enligt min mening även vad beträffar den civila delen av totalförsvaret. Vidare föreligger ett behov av att precisera den information som behövs för att följa upp verksamheten och för att mäta utvecklingen av myndigheternas produktivitet samt hur denna skall redovisas.

I försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95) bedömde jag att de aktuella förändringarna skulle vara genomförda och i tillämpning fr.o.m. budgetåret 1991/92. Denna bedömning gäller fortfarande.

3.2 Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå

För att få en samlad översyn av totalförsvarels ledning under kris och krig samt för att finna formema för en effektivare och bättre samordnad ledning av totalförsvaret lämnade regeringen i januari 1987 vissa uppdrag till överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap har i januari 1988 kommit in med rapporter efter genomförda inledande studier med anledning av uppdraget.

Överbefälhavaren har med utgångspunkt i operativa, personella och ekonomiska förhållanden anmält alt en säker och uthållig ledning av militära operationer kan genomföras med fyra regionala ledningsorganisationer (militärbefälhavare med staber) och en operativt rörlig ledningsresurs (miloförstärkningsstab).

Överstyrelsen för civil beredskap har redovisat att det från civila utgångspunkter inte finns anledning all ändra den territoriella indelningen men att ett alternativ med fem civilområden kan ha vissa fördelar i förhållande till den nuvarande ordningen. En indelning av landet i fyra civilområden medför enligt överstyrelsen för civil beredskap svårigheter från civila utgångspunkter.

Såväl överbefälhavaren som överstyrelsen för civil beredskap har kon
staterat att civilområden och militärområden bör sammanfalla för att
samverkan mellan det civila och det militära försvaret skall säkerställas.
De har samtidigt konstaterat all de inte vid denna tidpunkt kunde lämna
ett gemensamt förslag om den högre regionala ledningen inom totalförsva
ret. 8

Utredaren konstaterar att en värdering av de två huvudalternativen Prop. 1988/89:80 bl. a. leder lill all med hänsyn lill

— ledning av militära operationer, alternativet 4 SV är fördelaktigast men att även alternativet 5(R) medger säker och uthållig ledning av landels försvar

— det civila samhällets stöd åt försvarsmakten och de civila samordningskraven, alternativet 5(R) är klart fördelaktigast.

Jag delar utredarens uppfattning all utvecklingen går mot ett ökat beroende mellan det militära försvaret och den civila delen av totalförsvaret samt att kravet på samordning och samverkan är stort och ökande. Della kräver bl.a. all militärområdena sammanfaller med civilområdena.

Jag vill vidare, i likhet med utredaren, framhålla att alternativet 4 SV innebär så stora osäkerheter i fråga om ledningen av den civila delen av totalförsvaret och därmed i fråga om samverkan militärt —civilt att det inte bör väljas. Jag konstaterar att från militära utgångspunkter är alternativ 5(R) acceptabelt och anser att den framtida territoriella indelningen i militär- och civilområden bör grundas på della alternativ.

Enligt min mening bor den föreslagna indelningen i civil- och militärområden överslagsmässigt kunna leda till en besparing på ca 20 milj. kr. per år jämfört med kostnaderna för nuvarande organisation. Huvuddelen (ca 18 milj. kr.) av besparingarna bör kunna uppnås inom den militära organisationen (militärområdesstaber och militärområdesförvallningar). Jag konstaterar all enligt utredarens överslagsmässiga beräkningar bör den nya territoriella indelningen kunna leda till en personell reducering med ca 55 personår (i huvudsak kvalificerad militär personal). De uppnådda besparingarna bör utnyttjas for tekniska och personella satsningar i det militära ledningssystemet.

Jag räknar för närvarande med all den nya indelningen i civil- och militärområden genomförs den Ijuli 1991.

3.3 Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning

Efter beslut av riksdagen (prop. 1987/88: 100 bil. 6 och prop. 1987/88: 112, FöU 9, rskr. 241) inrättades den Ijuli 1988 en för totalförsvaret gemensam skyddsskola som har fått namnet totalförsvarels skyddsskola. Skolan gavs ställning som myndighet inom huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten bedrivs lill en början i Kungsängen, men skolan skall enligt riksdagsbeslutet omlokaliseras lill Umeå kommun.

Vid behandlingen av motion 1987/88:Fö 7 instämde försvarsutskottet i
motionärernas principiella betänkligheter mot all låta en utbildningsan
stalt, vid vilken ell antal vapenfria tjänstepliktiga skall få sin utbildning,
vara knuten till försvarsmakten. Ett sådant arrangemang skulle enligt
utskottet kunna ses som ett avsteg från principen att ingen vapenfri skall
kunna åläggas alt tjänstgöra vid försvarsmakten utan eget medgivande,
något som skulle kunna skapa onödiga irritationsmoment och därmed
hinder för en angelägen förbättring av utbildningskvaliteten inom ABC-
skyddsområdel. Utskottet har utgått från att regeringen i anslutning till 10

förestående omlokalisering kunde finna det motiverat att la upp denna Prop. 1988/89:80 principiellt viktiga fråga lill förnyad prövning.

Med anledning av försvarsutskottets uttalande uppdrog regeringen ål totalförsvarets chefsnämnd all överväga i vad mån vapenfria tjänsleplikli-ga borde kunna kommenderas till tjänstgöring vid totalförsvarels skyddsskola och — om detta var fallet — om skolans organisatoriska ställning borde förändras med anledning härav.

Totalförsvarets chefsnämnd har redovisat uppdraget i skrivelse den 21 september 1988. Chefsnämnden har inhämtat underlag från nämnden för vapenfriutbildning (NVU) och vapenfria arbetsgruppen samt från myndigheter som utbildar och krigsplacerar vapenfria ijänslepliktiga.

Totalförsvarels chefsnämnd har funnit all det inte föreligger några formella hinder mot att utbilda vapenfria tjänstepliktiga vid etablissemang som tillhör försvarsmakten under förutsättning att vapen och ammunition inte används vid utbildningen och att samövning med andra, vapenutms-tade, elever inte förekommer. Härtill kommer enligt chefsnämnden all förläggning och bespisning skall kunna ske på ett sätt som är godtagbart för berörda parter. Huvudmannaskapet utgör i sig inte något formellt hinder. All som elev delta i utbildning som anordnas vid en skola inom försvarsmakten är enligt chefsnämndens åsikt inte alt betrakta som "tjänstgöring inom försvarsmakten" i vapenfrilagens mening. Denna åsikt delas av vapenfria arbetsgruppen och NVU.

Totalförsvarels chefsnämnd anser mot denna bakgrund att vapenfria Ijänslepliktiga kan utbildas vid totalförsvarets skyddsskola, att de formella och administrativa krav som måste uppfyllas inte är beroende av huvudmannaskapet och all del därför inte heller finns något behov av att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning.

Enligt chefsnämnden är del högst ett femtiotal vapenfria Ijänslepliktiga per år som kan komma i fråga för utbildning vid totalförsvarets skyddsskola. Utbildningen är avsedd för de stabsassislenter inom civilförsvaret, som planeras bli krigsplacerade i fältslaber, undsättningsplutoner och sjukvårdsenheter. Utbildningen är önskvärd men inte absolut oundgänglig.

De formella kraven på vapenfri utbildning är redan beaktade vid utformningen av kurserna. Med tanke på det ringa antalet vapenfria Ijänslepliktiga som berörs av utbildningen, bör det enligt chefsnämndens mening vara fullt möjligt alt finna godtagbara lösningar på förläggnings- och bespisningsfrågorna.

Jag delar totalförsvarets chefsnämnds åsikter i frågan och förordar inte någon ändring av totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen

dels föreslår riksdagen alt godkänna de riktlinjer för ny indelning i civil- och militärområden som jag har förordat,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om vissa för totalförsvaret gemensamma frågor.

Prop. 1988/89:80

4 Totalförsvarets militära del

4.1 Utgångspunkter för planeringen

I försvarsbeslutet 1987 (prop. 1986/87:95, FöU 11 rskr. 310) fastställdes den långsikliga inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken och totalförsvarets utveckling efler budgetåret 1986/87.

Inriktningen kompletterades av riksdagen 1988 (prop. 1987/88:100 FöU 11, rskr. 346). Della beslut innebar bl.a. att repelilionsutbildningen reducerades främst inom armén och marinen,, att viss materielanskaffning senarelades samt all begränsningar av krigsorganisationen kan bli aktuella på sikt.

Riksdagen har därefter (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU 13, rskr. 386) beslutat all tillföra försvaret 700milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel för förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet.

Jag anmälde i prop. 1986/87:95 att tillräckligt underlag saknades rörande bl. a. utvecklingen av arméns utbildning och fredsorganisation. Mot bakgrund härav uppdrog regeringen i mars 1987 åt överbefälhavaren att utreda och redovisa förslag till arméns långsiktiga utveckling, produktionsledningen inom försvarsmakten, organisationen inom huvudprogrammet 4 samt konsekvenserna för huvudprogrammen 2, 3 och 5. Överbefälhavaren redovisade sitt uppdrag den 30 september 1988.

4.2 Tillståndet inom försvarsmakten

Överbefälhavaren redovisar i programplanen för perioden 1989/90 — 1991/92 och i sin årsredovisning för budgetåret 1987/88 att det i flera avseenden finns anledning att känna tillfredsställelse över det militära försvaret. Personalen är bra. Andan och motivationen hos de värnpliktiga är god. Försvarsindustrin har utvecklat och levererat materiel med hög standard.

Det allvarliga enligt överbefälhavaren är emellertid all antalet förband, som kan ges en utbildning och utrustning som är anpassad till utvecklingen i omvärlden, stadigt har minskal de senaste decennierna. Vår förmåga inom olika områden reduceras därför i snabb takt.

Överbefälhavaren framhåller all den ekonomiska situationen för arméns del har inneburit att endast ett fåtal av de viktigaste förbanden kunnat moderniseras i takt med utvecklingen i omvärlden. Endast de prioriterade brigaderna, vissa fördelningsförband och vissa prioriterade territoriella förband repetitionsövas. Stora delar av arméns krigsförband kan nu inte lösa sina uppgifter förrän efler kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Överbefälhavaren anger att antalet förband inom marinen har måst reduceras kraftigt för att göra del möjligt att anskaffa och modernisera materiel för de viktigaste förbanden. Beredskapen och ubålsskyddsverk-samheten har trots särskilda insatser från statsmakterna tagit i anspråk allt större del av den totala budgeten för materiel och utbildning. Endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen repetitionsövas. Flera av ma-

rinens krigsförband kan inte lösa sina uppgifter på ell tillfredsställande sätt Prop. 1988/89:80 förrän efter kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Flygstridskraflerna har enligt överbefälhavaren kunnat behålla en god kvalitet i förhållande till omvärldens flygstridskrafter. Della har skett på bekostnad av antalet förband. Personalläget inom vissa funktioner bl. a. flygförare, stridsledningspersonal och tekniker begränsar beredskapen. Basorganisalionen repetitionsutbildas inte i tillräcklig omfattning. Många av flygvapnets förband kan omedelbart efter mobilisering lösa sina uppgifter på ell godtagbart sätt. Begränsningar finns dock i uthålligheten.

Den operativa planläggningen är enligt överbefälhavaren i allt väsentligt väl genomarbetad. Kapaciteten för underrättelse- och säkerhetstjänst är dock otillräcklig. Den tekniska utrustningen inom det operativa ledningssystemet moderniseras i allt långsammare takt. Ledningsorganisationens flexibilitet är begränsad.

Överbefälhavaren uppger att andelen krigsförband som är fullt användbara direkt efter mobilisering har minskat. Mobiliseringsberedskapen är i huvudsak godtagbar. Tillgången på ammunition och reservdelar är i vissa fall liten. Ledningsberedskapen upprätthålls i en omfattning som innebär att order om insatser och beredskapshöjningar ständigt kan ges. Vissa förband eller delar av förband har en hög insatsberedskap. Uppbyggnaden av försvaret mot främmande undervattensverksamhet fortsätter. Förmågan att möta hot från sabolageförband är otillräcklig.

Enligt överbefälhavaren saknas ca 2000 yrkesofTicerare i krigsorganisationen. Behovet av reservofFicerare kan inte heller uppfyllas. Antalet civila är fler än vad som har planerats. Personalbrislen inom armén minskar möjligheterna att genomföra grundutbildningen. Inom marinen är det svårt att upprätthålla incidentberedskapen och samtidigt bedriva utbildning och materielunderhåll i tillräcklig omfattning. Inom flygvapnet är det inte möjligt all öka incidentberedskapen och samtidigt genomföra erforderlig utbildning.

Överbefälhavaren framhåller att det kan komma att krävas särskilda åtgärder för all tillgodose kravet alt den värnpliktige skall kunna påbörja sin grundutbildning senast tre år efter inskrivning.

Det antal värnpliktiga som årligen gmndutbildas motsvarar enligt överbefälhavaren i huvudsak krigsorganisationens behov. För närvarande uppnås endast godtagbar förmåga att lösa huvuduppgift för huvuddelen av förbanden. Årliga försvarsmaktsövningar är nödvändiga för att upprätthålla vår operativa ledningsförmåga och vår förmåga att genomföra operationer. Av ekonomiska och personella skäl repetitionsutbildas för närvarande endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen. För huvuddelen av de förband som genomfört krigsförbandsövningar har med hänsyn till utgångslägel ett godtagbart resultat uppnåtts. Det sammanlagda resultatet av grund- och repelilionsutbildningen är emellertid otillräckligt.

Jag får när det gäller min bedömning av tillståndet inom försvarsmakten hänvisa till vad jag anför i det följande under avsnittet om det militära försvarels Jörtsatta utveckling.

4.3 Möjligheter att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut - 988/89:80

Överbefälhavaren påpekar att han i programplanen för perioden 1988/89—1991/92 redovisade en omfattande omplanering i förhållande till inriktningen i 1987 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anmäler att han i programplanen för perioden 1989/90— 1991/92 tvingats till ytterligare avsteg ifrån försvarsbeslutet.

Inom armén väntas enligt överbefälhavaren huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet bli 1,3 miljarder kr. dyrare under perioden 1989/90—1996/97. Kostnaderna för den planerade materielanskafF-ningen har också ökat. Inom byggverksamheten finns behov att tillföra mera resurser. Utbildningen kan inte förbättras på det sätt som förutsattes i försvarsbeslutet. Repetilionsulbildning kommer inte att kunna genomföras med vissa fältförband och lokalförsvarsförband. Dessa förband kommer efter mobilisering inte all vara krigsanvändbara förrän efter kompletterande utbildning och materielanskaffning. Allt större del av materielan-slaget måste utnyttjas för att vidmakthålla materiel varvid förnyelsen blir otillräcklig. Efter sekelskiftet kommer en stor del av den viktigaste malerielen att behöva omsättas samtidigt, bl.a. stridsfordon, lerrängfordon, artilleri, luftvärn och sambandsmateriel. Om inga åtgärder vidtas kommer — inom oförändrad ekonomi — arméns krigsorganisation att efter hand beslå av otillräckligt utbildade och samtränade förband utmstade med omodern materiel. Arméns organisation måste minskas och omstmk-tureras för att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet efter en snabbi genomförd mobilisering.

Överbefälhavaren framhåller att de beräknade kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet inom marinen kommer att öka med över 800 milj. kr. under perioden 1989/90—1996/97. Orsakerna är främst ökade personalkostnader samt ökade drift- och underhållskostnader bl.a. till följd av ubålsskyddsverksamheten. Även inom materielområdet ökar kostnaderna. Det leder liksom i armén till ett stort uppdämt behov av att förnya krigsförbandens materiel. Repelilionsutbildningen kan endast genomföras i myckel begränsad omfattning. Ell stort antal fartyg samt flera kustartilleriförband behöver ersättas under 1990-talet. Marinens organisation måste minskas i syfte att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet efter en snabbt genomförd mobilisering.

Enligt överbefälhavaren ökar också kostnaderna för personal och utbild
ning i flygvapnet. Inom materiel- och byggnadsområdet har kostnadema
för flera projekt blivit avsevärt högre än vad tidigare bedömningar gett vid
handen. Sammantaget väntas kostnaderna under perioden 1989/90 —
1996/97 öka med drygt 4 miljarder kronor fömtom kostnadsökningen för
att utveckla en svensk jaktrobot. Den omplanering som skett innebär
senareläggning och sänkt kvalitet främst inom stridslednings-, luftbevak
nings- och bassystemen samt för tung markmålsbeväpning till JAS 39-
förbanden. Delta leder till att kapaciteten i flygsystemen 37 och JAS 39
inte kan utnyttjas i full omfattning. Risk finns att vissa stora materielsy-
slem i flygvapnet som planerats för beställning kommer alt överskrida de
avdelade ekonomiska ramarna. Preliminärt underlag visar alt en jaktro- 1*

boiulveckling med svenskt deltagande kommer att kosta ca 2 miljarder Prop. 1988/89:80 kronor mer än vad tidigare beräkningar visat fram t.o.m. budgetåret 1996/97. I den ekonomiska ram som har tilldelats chefen för flygvapnet blir möjligheterna små all på sikt vidmakthålla 20 flygdivisioner med den grad av beväpning, ledning och basorganisation som krävs.

Överbefälhavaren uppger i programplanen att det inte varit möjligt att planera in tillräckligt med medel för utvecklingsprojekt de kommande åren hos svensk försvarsindustri.

Överbefälhavaren föreslår i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90 all ca 400 milj. kr. tillförs för repetitionsutbildning. För all bevara handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren alt ytterligare 650 milj. kr. tillförs för studier, utveckling och projektering av ny materiel budgetåret 1989/90. Vidare framhåller han all ytterligare medel erfordras intill nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anser också att en minskning av den operativa ledningsorganisationen är nödvändig för all utrymme skall kunna skapas för teknisk förnyelse.

De gemensamma myndigheterna anmäler enligt överbefälhavaren att kostnaderna för deras verksamhet har ökat med 100—150 milj. kr. per budgetår främst på grund av ökade personalkostnader.

Överbefälhavaren sammanfattar sålunda alt 1987 års försvarsbeslut inte kan förverkligas inom ramen för de ekonomiska resurser som har ställts till förfogande. Även med omfattande strukturförändringar och genomgripande rationaliseringar är den av statsmakterna anvisade ekonomiska nivån otillräcklig för att hejda minskningen av försvarsmakten.

Överbefälhavaren uppger alt försvarsmaktens totala behov av medels-tillskoll under perioden 1989 — 92 för att 1987 års försvarsbesluts intentioner skall kunna uppfyllas är 5,4 miljarder kronor. Jämfört med intentionerna i 1987 års försvarsbeslut har verksamhet för ca 20 miljarder kronor utgått ur planeringen för perioden fram till år 1997.

Jag vill i della sammanhang hänvisa lill vad jag i det följande anför om det militära försvarets Jörtsatta utveckling.

4.4 Det militära försvarets förtsatta utveckling 4.4.1 Ett nytt försvarsbeslut år 1991

Jag har i del föregående redovisat tillståndet i försvarsmakten och konstaterar all överbefälhavaren utifrån denna situation anger all nya politiska utgångsvärden erfordras innan en slutlig försvarsmaktsstruktur kan utformas på en ekonomisk nivå som angetts i 1987 års försvarsbeslut.

I 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95) anförde jag bl.a.
"all tillräckligt underlag rörande utvecklingen av arméns utbildning och
fredsorganisalion inte föreligger. Förbättringar i arméns utbildning är så
angelägna att ställningstaganden lill dessa frågor inte kan anstå till 1992
års försvarsbeslut. Kompletterande underiag beträffande utvecklingen av
arméns krigsorganisation, förbandsomsällning, utbildningssystem och 15

fredsorganisalion bör las fram redan lill år 1988. Det är angeläget all della Prop. 1988/89:80 underlag möjliggör att framförallt utbildningen i väsentliga avseenden kan förbättras och fredsorganisationen ges en stabil långsiktig inriktning så att erforderiiga beslut i dessa frågor kan fattas av riksdagen år 1989".

Regeringen konstaterade i 1988 års budgetproposition alt förutsättningarna för alt genomföra 1987 års försvarsbeslut hade förändrats för det militära försvaret. För all behålla balansen mellan verksamhet och resurstilldelning var det nödvändigt alt bl.a. reducera repelilionsutbildningen samt all senarelägga anskaffningen av viss materiel. Della har bl.a. inneburit att den omedelbara krigsdugligheten har minskal vid vissa förband.

Mina överväganden med anledning av överbefälhavarens samlade underlag visar all del är mycket svårt att bibehålla nödvändig storlek och nuvarande kvalitet på krigsorganisationen inom armén och marinen. Förutsättningarna för en nödvändig förbättring av utbildningen och för en balanserad materieltillförsel har avsevärt försämrats.

Enligt min mening finns det även stora osäkerheter i planeringen av vissa större malerielprojekl för flygstridskraflerna. Problemen är enligt min mening inte mindre inom flygvapnet än inom de övriga försvarsgrenarna.

Förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut inom givna tids- och kostnadsramar har enligt min mening försämrats i flera viktiga avseenden. Del är därför nödvändigt att utifrån försvarsmaktens uppgifter överväga vilka resurser som erfordras saml i samband härmed få till stånd en omstrukturering av krigsorganisationen och lägga fast en ny långsiktig inriktning med utgångspunkt i ett förnyat planeringsunderlag. Med anledning av frågornas vikt har jag därför föreslagit regeringen att en parlamentariskt sammansatt kommitté bör bereda underiag inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut är 1991. Regeringen beslutade i enlighet härmed den 8 deceinber 1988.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt eller ens möjligt att uppskjuta beslut i alla frågor till år 1991. Samtidigt som större frågor, vilka i huvudsak berör krigsorganisationen och förändringar i fredsorganisationen, behöver behandlas ytterligare, erfordras tidiga beslut i vissa frågor för all skapa balans och tidigt få resurser till förbättrad utbildning och materielanskalfning. Jag kommer därför i det följande att förorda att regeringen föreslår riksdagen att redan våren 1989 besluta om åtgärder som medför vissa förändringar av arméns krigsorganisation och behovet av materiell förnyelse. Vissa frågor som främst berör arméns förbandsomsällning, utbildningssystem och fredsorganisalion saml vissa delar av krigsorganisationen, som behandlas i den parlamentariska kommittén, räknar jag med all regeringen kan förelägga riksdagen för beslut under hösten 1989.

Vid mina överväganden om denna beslutsgång har jag beaktat nödvändigheten av att det finns balans mellan uppgifter och resurser under den närmaste tiden saml en tillräcklig handlingsfrihet för ett långsiktigt beslut år 1991.

Hemställan Prop. 1988/89:80

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991.

4.4.2 Handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991

Jag har i del föregående redogjort för överbefälhavarens syn på tillståndet i försvarsmakten och möjligheterna att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut. För att behålla handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslutet 1991 anser jag att det behövs särskilda resursförstärkningar för repetitionsutbildning och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.

För närvarande repetitionsutbildas endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen. Detta innebär en låg krigsduglighet direkt efler snabbi genomförd mobilisering. För alt återlägga repelilionsutbildningen 1989/90 och 1990/91 lill nödvändig nivå och därigenom snabbt höja krigsdugligheten erfordras ytterligare medel främst för armén och marinen.

Planeringsläget har också inneburit att materielobjekl som ingick i 1987 års försvarsbeslut senarelagts, minskals ned och i vissa fall utgått. Della innebär för den svenska försvarsindustrin en mycket låg beläggning i närtid främst på utvecklingssidan, vilket kan medföra avveckling av viktiga kompetenser.

För all bibehålla handlingsfrihet fram till nästa tolalförsvarsbeslut bör för de mest angelägna industrisektorerna göras särskilda satsningar på studier, utveckling och projektering av ny materiel.

Jag anser därför att intill nästa försvarsbeslut en höjning av den militära utgiftsramen måste ske med 200 milj. kr. för repetilionsulbildning och med 380 milj. kr. för studier och utveckling av ny materiel för år 1989/90 samt med 200 resp. 425 milj. kr. för är 1990/91. Jag återkommer lill detta under avsnittet om inriktning av huvudprogrammen samt resp. försvarsgrens anslag.

Hemställan

Jag hemställer

att regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om handlingsfrihet intill tolalförsvarsbeslut år 1991.

4.4.3 Ekonomi och planeringsramar

4.4.3.1 Del ekonomiska uljällel JÖr det senast JÖrflutna budgetåret (1987/88)

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1987/88 lill
24 571 140000 kr. i pris-och lönelägel februari 1986. Regeringen bemyndi
gades att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 17

2 Riksdagen 1988/89. 1 sand. Nr 80

1987/88 med hänsyn lill pris- och löneutvecklingen enligt försvarspris- Prop. 1988/89:80 index efter februari 1986 (prop. 1986/87:95 bil.I, FöU 11, rskr. 310).

Efter kompensation för prisökningar enligt vad som nämnts uppgick den . .

militära utgiftsramen budgetåret 1987/88 till 26 502432000 kr. Denna ram har justerats enligt följande:

Tillkoiniiwr:

- Löner till personal med s. k. NOM-garanti + 1 5000Ö0 kr.

- Överföring av personal och lönemedel till + 600000 kr. försvarets personalnämnd

- Ersättning för mervärdeskatt på +2200000 kr. kustbevakningsflygplan

.Avgår:

- Överutnyttjande av utgiftsramen —4018000 kr.
för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86: 100 bil. 6

och skr. 1985/86:156. FöU 5. 8, 9. rskr. 117, 182, 278 samt prop. 1985/86: 150, FöU 11, rskr. 345)

- Avgifter till statens arbetsmarknadsnämnd —2471000 kr,

Summa korrigering —2 189000 kr.

Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1987/88 blev därmed (26 502 432 000 kr. -2 189 000 kr.) 26 500 243000 kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 26 360897000 kr. Utgifterna var alltså (26 500243000 kr.-26 360 897 000 kr.) 139 346 000 kr. lägre än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU 11, rskr. 346) alt beakta underutnyttjandet budgetåret 1987/88 när utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1988/89 justeras med hänsyn till prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag har anfört om det ekonomiska utfallet för budgetåret 1987/88.

4.4.3.2 Planeringsramar

Planeringsramarna för det militära försvaret har för budgetåren 1989/90 och 1990/91 angetts lill 26 356 resp. 26 565 milj. kr. i pris- och löneläget februari 1987 (prop. 1987/88: 100 bil. 6, FöU II, rskr.346). Planeringsramen skall höjas varje budgetår t.o.m. budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. (prop. 1986/87:95 bil. 1, FöU II, rskr. 310). Riksdagen har även beslutat att tillföra försvaret totalt 700 milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel t.o. m. budgetåret 1991/92 för förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU 13, rskr. 386).

1 regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 har den militära planeringsra- Prop. 1988/89: 80 men justerats med hänsyn till den nya ordningen för utbyte av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information mellan den civila och militära väderljänsten. Justeringen omfattar 15,6 milj. kr. (prisläget februari 1987) och innebär inte en ökad belastning på statsbudgeten.

Planeringsramen för budgetåret 1989/90 har också justerats med 21,5 milj. kr. för anskaffning av ulsjöbevakningsfartyg. Anskaffningen belastar budgetåren 1988/89, 1989/90 samt 1990/91.

I enlighet med gällande metod för ramberäkning har jag beräknat utgiftsramen för del militära försvaret for budgetåret 1989/90 enligt vad som i del följande framgår lill 28071 000000 kr. i pris- och lönelägel februari 1988. Planeringsramen för det militära försvaret för budgetåret 1990/91 uppgår till 28 258 500000 kr. i pris-och löneläget februari 1988. 1 utgifts-resp. planeringsramen för budgetåren 1989/90 och 1990/91 ingår 580 resp. 625 milj. kr. för att kunna upprätthålla handlingsfrihet intill nästa tolalförsvarsbeslut.

Planeringsram (prisläge februari 1987) 26 634000000 kr.

Tillkommer/.Avgår:

Prisomräkning

februari 1987-februari 1988 +876 300000 kr.

- Resurstillskott för handlingsfrihet +580000000 kr.

- Ökade kostnader till följd av

att tjänstebrevsrätten hävs för ' ' -

vissa myndigheter (FR[, FFN, VFN,- VPN) + 100000 kr.

- Överföring av medel till banverket

för beredskapsåtgärder - 16 500000 kr.

- Överföring till anslaget K 7. tor
höjning av förmåner till vapenfria

tjänstepliktiga - 2900000 kr.

Utgiftsram för budgetaret 1989/90

Planeringsram för budgetåret 1990/91

(prisläge februari 1988) 28071000000 kr.

Beräknad priskompensalion

februari 1988-medciprisläget 2800000000 kr.

1989/90

Beräknat utfall den 30 juni 1990 30871000000 kr.

Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med föregående år begär bemyndiganden av riksdagen att

—justera utgiftsramen med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvars-prisindex,

—justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn tillprisulvecklingen enligt nelloprisindex efter februari 1988,

—justera utgiftsramen för del militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1988/89 saml

—medge överskridande av utgiftsram.en för det militära försvaret saml av lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfa-

ra eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av bered- Prop. 1988/89: 80 skapsskäl kallas in lill krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller all andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Hemställan

Jag hemställer

att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramen, tillika utgiftsramen, fördel militära försvaret för budgetåret 1989/90 till 28071 000000 kr. i prisläget februari 1988,

2. fastställa planeringsramen för del militära försvaret för budgetåret 1990/91 till 28 258 500000 kr. i prisläget februari 1988,

3. bemyndiga regeringen all justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutvecklingen efler februari 1988 enligt försvarsprisindex,

4. bemyndiga regeringen alt justera lämnade beställningsbemyndiganden enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen all justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underul-nylljande av utgiftsramen för budgetåret 1988/89,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

4.4.3.3 Säkerheten I planeringen

Överbefälhavaren har i sin programplan (ÖB 89 — 92) redovisat överväganden om säkerheten i planeringen. Övervägandena berör dels de faktorer som påverkar planeringssäkerhelen, dels eventuella omplaneringsbe-hov vid den fortsatta planeringen.

De faktorer som påverkar planeringssäkerhelen är, enligt överbefälhavaren, bristande kompensation för ökade lönekostnader, bristande långsik-lighel i planeringen av huvudproduklionsområdet Ledning och förbandsverksamhet saml i vissa fall icke beaktade kostnader och för låga kostnadsuppskaliningar.

Inom armén finns omplaneringsmöjligheterna i närtid främst inom grund- och repetilionsulbildning samt i fråga om malerielobjekten luftvärn med medellång räckvidd. Inom marinen berör omplaneringsmöjligheterna i närtid främst ubåt 90 och ytterligare reducering av krigsorganisationen. Inom flygvapnet berörs främst stridslednings-, luftbevaknings-och basprogrammen saml de medel som nu planerats för utökad anskaffning av flygplan JAS 39 Gripen.

Överbefälhavaren bedömer att de osäkerheter som föreligger i plane
ringen, och den omplanering dessa kan leda till vid kommande revidering
ar av programplanen, innebär alt de mål för försvarsmaktens utveckling 20

till år 1992 resp. den inriktning till år 1997 som överbefälhavaren nu Prop. 1988/89:80 föreslår kan behöva ändras eller senareläggas.

För egen del vill jag erinra om hur säkerheten i planeringsunderlaget har bedömts och beaktats inför de försvarsbeslut som har fattats under 1980-talet.

Inför 1982 års försvarsbeslut redovisade den då arbetande försvarskom-miltén ingen egen bedömning av säkerheten i perspektiv- och programplaner för perioden 1982-92. Kommitténs förslag till stäflningsla-ganden lill planerna utformades som om ingen osäkerhet hade funnits i planerna. Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäkerhelen och dess förslag (prop. 1981/82:102 bil. 2) rörande målen för krigsorganisationens utveckling var mindre precisa än kommitténs förslag. Riksdagen (FÖU 1981/82: 18, rskr. 374) godtog regeringens förslag.

Inför 1987 års försvarsbeslut redovisade dåvarande försvarskommittén ingen egen bedömning av säkerheten i den slutliga planeringen för perioden 1987 — 97. Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäkerhelen. Dess förslag (prop. 1986/87:95 bil. 1) om den fortsatta utvecklingen överensstämde i allt väsentligt med försvarskommitténs förslag, men det angavs också i propositionen att omplaneringar bl. a. i form av reducerad resp. senarelagd materielanskaffning kunde bli nödvändiga under försvarsbeslutsperioden. Riksdagen (FöU 1986/87: II, rskr. 310) godtog regeringens förslag. Osäkerheten i underlaget har dock gett upphov lill ekonomiska brister som av regeringen har bedömts som så allvarliga all nästa försvarsbeslut bör lidigareläggas till år 1991 och vissa delar av verksamheten tillförs extra resurser under budgetåren 1989/90 och 1990/91.

Säkerheten i den nu föreliggande programplanen (ÖB 89 — 92) har bedömts av överbefälhavaren. För egen del konstaterar jag att planen präglas av en ökad ambition att planera på ett ekonomiskt realistiskt sätt, samtidigt som strukturella förändringar enligt förslagen i FU 88 nu planerats in. Dessa omständigheter talar samtidigt för både en ökad resp. en minskad säkerhet i planeringen i jämförelse med tidigare planer. Jag delar den uppfattning om säkerheten i planeringen som uttrycks i överbefälhavarens sammanfattande bedömning och anser att den ger anledning till försiktighet när det gäller att nu ange kvantitativa mål för den långsikliga utvecklingen.

Den nu tillsatta försvarskommittén skall under våren 1989 granska planeringssystemet och lämna förslag till åtgärder för all öka säkerheten och stabiliteten i planeringen. Enligt direktiven bör kommittén även genomföra en kostnadsberäkning av sina förslag. Jg förutsätter mot denna bakgrund att kommittén i sitt fortsatta arbete gör'en egen bedömning av den faktiskt uppnådda säkerheten i planeringen inför nästa försvarsbeslut och låter den bedömningen påverka sina förslag till ställningstaganden till planeringen.

Hemställan

4.4.4 Ledningen inom försvarsmakten Prop. 1988/89:80

4.4.4.1 Uppgiftens grundläggande krav på ledning

Försvarsmaktens uppgift är att försvara landet mot väpnade angrepp utifrån. Den skall ha sådan beredskap att den tidigt kan möta sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred inrikta verksamheten på att bygga upp krigsförband och att förbereda förbandens användning för landets försvar. Den skall i fred, inbegripet under neutralitetslägen vid krig i omvärlden, också ha förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium.

Överbefälhavaren formulerar mot bakgrund härav en grundläggande verksamhetsidé med följande huvuddrag — "när verksamheten i fred organiseras måste förmågan lill samordnade insatser i krig och förmågan till insatser i olika beredskapslägen i ökad utsträckning säkerställas." Därför måste enligt överbefälhavaren

— krigsförbandens beredskap och krigsduglighel i vid bemärkelse vara det centrala för försvarsmaktens verksamhet i fred,

— krigsförbandscheferna ges ett odelat ansvar för sina förband,

— ledning i krig och fred i princip ske på likartat sätt; uppdragstaktiken i krig och dess motsvarighet i fred — uppdragsstyrningen inom planerings- och ekonomisystemet — skall vara ledningens bärande element,

— försvarsmaktens organisation utformas så att lydnads- och ansvarsförhållandena i krig har en direkt motsvarighet i fred och i princip grundas på kadrar för de viktigaste krigsförbanden; den bör beslå av en del som är verksam i fred — grundorganisationen — och en beredskapsdel som tillkommer vid kris och i krig; tillsammans bildar dessa krigsorganisationen,

— ansvar och befogenheter från högre nivåer föras ned till lägre regional/ lokal nivå så att myndigheterna där kan utveckla sin fulla kompetens,

— de gemensamma myndigheternas roller anpassas till dessa krav på arbetssätt och organisation.

Enligt min uppfattning är denna verksamhetsidé en viktig utgångspunkt för all förbättra krigsduglighet och beredskap inom försvarsmakten. Den är också neutral till den framlida krigsorganisationens utformning och storlek.

Riksdagen delade i 1987 års försvarsbeslut regeringens uppfattning om behovet av en smidig övergång mellan ledningsorganisation och ledningsprinciper i fred och i kris och krig. Riksdagen delade vidare uppfattningen all en samlad översyn av ledningssystemet snarast borde genomföras samt att i avvaktan härpå successiva åtgärder vidtas (FöU 1986/87:11 s. 33). För försvarsmakten kunde utgångspunkten härvidlag vara ledningsförhållandena i krig. Detta ställer kravet att lednings-, lydnads- och ansvarsförhållanden i krig är enkla samt väl förankrade, invanda och inövade i fred. En smidig och så långt möjligt friktionsfri övergång till en högre beredskap måste kunna ske.

Överbefälhavarens förslag om utveckling av ledningen inom försvars
makten ligger väl i linje med riksdagens ställningstagande i 1987 års
försvarsbeslut. Del är därför min uppfattning att statsmakterna redan nu 22

bör ta ställning till vissa av de åtgärder överbefälhavaren föreslår för alt Prop. 1988/89: 80 förbättra ledningskapacileten inom försvarsmakten, t. ex, till stabsmyndigheternas organisation på central och regional nivå och lill förändringar i produktionsledningen.

4.4.4.2 Decentraliserat och delegerat ansvar

Överbefälhavaren anför att ändamålet med decentralisering och delegering är att, som en del av ledningsutvecklingen, skapa ett system där uppgifter och problem löses på, eller så nära som möjligt, den nivå där de föreligger. Ett sådant system ger stort utrymme för kreativitet och initiativ på alla nivåer. En verksamhet som bedrivs så blir eflfektiv och rationell. Den främjar arbetstillfredsställelse och ger ell bättre resultat i såväl ekonomiskt avseende som i ett vidare perspektiv.

Överbefälhavaren uppger att genom decentralisering kan den centrala nivån mera inriktas mot övergripande, långsiktig ledning. Skillnader i styrning, mot bakgrund av försvarsgrenarnas särart, kommer dock att innebära olika möjligheter till och omfattning av decentralisering.

Decentralisering och delegering får enligt överbefälhavaren inte endast innebära att underlydande nivåer får mera att göra. Det får heller inte innebära att den överordnade nivån efter en sådan process, på grund av bristande förtroende och respekt för underordnade nivåer, kräver all dessa även skall lösa uppgifter åt déri överordnade nivån eller att denna utövar detaljstyrning. I ett sådant läge har båda nivåerna försvagats. Beslutanderätten skall så långt möjligt decentraliseras till regionala och lokala myndigheter och delegeras inom resp. myndighet.

Överbefälhavaren understryker all en ökad decentralisering av ansvar och befogenheter ställer ökade krav på uppföljning och kontroll av verksamheten. Den som ger ell uppdrag har ansvaret för att en noggrann, konsekvent och kompetent uppföljning och kontroll genomförs. Efler genomförd värdering av nådda resultat är det viktigt att goda prestationer blir föremål för berättigad uppmärksamhet samt att ett mindre gott resul- , tal konsekvent medför ändamålsenliga åtgärder från uppdragsgivaren.

Jag delar den här redovisade synen. Decentralisering är en av de grundläggande principerna i försvarets planerings- och ekonomisystem. Del är på den lokala nivån som man har del omedelbara ansvaret för krigsförbandens beredskap och krigsduglighet. Ledningsförhållandena måste därför utformas så att de gynnar verksamheten pä denna nivå. Förutsättningar måste skapas för en långtgående decentralisering av beslutsbefogenheter och ansvar.

4.4.4.3 Helhetssyn på ledningsansvaret

Jag har i det föregående redovisat min uppfattning att.överbefälhavarens
förslag till åtgärder för att förbättra ledningens kapacitet inom försvars
makten ligger väl i linje med riksdagens ställningstaganden. Överbefäl
havaren berör i detta sammanhang också frågan om olika nivåers ansvar i
ledningen. 23

överbefälhavaren anför att organisationen utifrån en helhetssyn på Prop. 1988/89:80 verksamheten och dess syfte måste vara utformad så att lednings-, lydnads- och ansvarsförhållandena i krig har en direkt motsvarighet i fred.

Denna helhetssyn innebär enligt överbefälhavaren att

—överbefälhavaren skall utöva övergripande operativ ledning och programinriktning

—försvarsgrenscheferna skall leda verksamheten inom resp. försvarsgren och svara för att produktionen av huvudprogrammets krigsförband är effektiv

—mililärbefälhavarna skall leda försvarsförberedelser, övervaka och hävda territoriet samt leda insatser i fred och operationer i krig

—fördelnings- och brigadchefer samt försvarsområdesbefälhavare inom armén och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet i fred skall ges ett utökat ansvar för krigsförbanden.

Enligt min uppfattning finns del en skillnad mellan ledningsförhållandena i krig och i fred även om båda i grunden bygger på regeringsformen. Under krigsförhållanden är den operativa — taktiska ledningen den primära. Ordervägen mellan chefer kommer i förgrunden. Överbefälhavaren utövar under regeringen den högsta operativa ledningen. Under överbefälhavaren leder militärbefälhavarna försvaret av sina militärområden. Under dessa leder krigsförbandschefer ur försvarsgrenarna de stridande förbanden. Ledningen i krig bygger på lydnadsförhållanden och ansvar enligt förordningen (FFS 1983:31) med tjänsteföreskrifter för försvarsmaktens personal. Detta har särskild betydelse för hur organisationen utformas inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m.

I fred är det lydnads- och ansvarsförhållandena för och mellan förvaltningsmyndigheter enligt regeringsformen som skall bestämmas. Myndighet i denna mening är ett begrepp som infördes i försvarsmaktens ledningsstruktur genom omorganisationen av ledningen på lokal nivå år 1973 (den s.k. OLLI-reformen). De arbetsrällsliga strävandena runt år 1970 medverkade också till alt begreppet aktualiserades. Regler för myndigheternas roller, ansvar, organisation m.m. finns nu i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Myndighet i den förordningens bemärkelse kan — utöver vad som eljest är kriterierna på en myndighet — sägas vara ett organ med sin kompetens, sill ansvar och alla sina personella och materiella resurser. En förvaltningsmyndighet leds av en chef. En väsentlig överensstämmelse med förhållandena i krig finns här genom all chefen i första hand är ansvarig för resultaten av myndighetens verksamhet.

Riksdagen har framhållit all ledningsförhållandena i krig bör vara en utgångspunkt för hur lydnads- och ansvarsförhållandena i fred ordnas inom försvarsmakten. Del innebär, som jag nämnt tidigare, all den operativa — taktiska ledningen kommer i förgrunden. 1 den fredstida ledningen gäller det dock all fastställa kompetenser och ansvarsförhållanden mellan myndigheter. Dessa måste därför organiseras så att en smidig och så långt möjligt friktionsfri övergång kan ske från myndighetens verksamhet i

fredslid lill ledning i kris och krig.

Enligt min uppfattning bör helhetssynen på ledningsansvaret inom Prop. 1988/89:80 försvarsmakten vara följande.

överbefälhavaren skall under regeringen utöva övergripande operativ ledning och övergripande programinriklning. Myndighetens verksamhet skall koncentreras lill övergripande operativ ledning med underrättelse-och säkerhetstjänst och därtill knutet programansvar för huvudprogrammet Operativ ledning m.m., övergripande programinriktning av försvarsmakten med därmed förenad samordning, ekonomisk planering och uppföljning saml försvarsmaktsgemensam personalförsörjning (särskilt när det gäller chefer).

Mililärbefälhavarna skall under överbefälhavaren leda försvarsförberedelser, övervaka och hävda territoriet samt leda insatser i fred och operationer i krig. Myndigheternas roll kan beskrivas som alt använda den befintliga krigsorganisationen och att kontrollera förbandens krigsduglighel.

Chefer för försvarsområden, marinkommandon och luflförsvarssektorer
saml vissa fristående krigsförbandschefer skall under mililärbefälhavarna '•

leda de stridande förbanden.

Försvarsgrenscheferna skall utveckla och förvalta' krigs- och fredsorganisationens resurser och svara för att produktionen av huvudprogrammets krigsförband är effektiv. Myndigheternas arbete skall koncentreras på huvuduppgifterna att samordna utvecklingen av huvudprogrammets förband inkl. vapensystem och övriga investeringar, all inrikta och följa upp produktionen härför samt att försörja försvarsgrenen med personal.

Myndigheterna på lägre regional/lokal nivå skall utveckla och förvalta' sin del av krigsorganisationen och ha det omedelbara och fulla ansvaret för krigsförbandens beredskap och krigsduglighet eller ulföra uppdrag av betydelse för försvarsmaktens funktion och utveckling. Ett uttalat ansvar för resp. krigsförband skall i fred ges fördelnings- och brigadchefer m.fl. inom armén och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet.

De för försvarsmakten gemensamma myndigheterna skall stödja verksamheten vid övriga myndigheter genom direkt produktion och genom all tillhandahålla och utveckla specialistkornpetens inom bestämda fack.

4.4.4.4 Operativ ledning

Den operativa ledningen, dvs. ledning och samordning av mark-, sjö- och flygstridskrafternas verksamhet, utövas av överbefälhavaren och under honom av militärbefälhavarna.

Överbefälhavaren redovisar som sin bedömning att dagens principer för ledning av operationer är lämpliga även fram mot sekelskiftet. Hotulveck-lingen och behovet av malerielförnyelse medför emellertid enligt överbefälhavaren all ledningssystemet måste moderniseras i tekniskt hänseende.

' 1 meningen att ansvara för funktion och värde. Innebörden enligt regeringsformen
av de faktiska förvaltningsuppgifterna är betydligt vidare än enligt det tidigare
militära förvaltningsreglemente som upphävdes 1983 (se bl.a. regeringens förord
ningsmotiv 1983:1 till förordningen.- 1983:276, om verksamheten inom försvars
makten). 25

Enligt överbefälhavaren kan ekonomiska resurser för teknisk förnyelse Prop. 1988/89: 80 samt personella resurser frigöras om organisationen minskas. Överbefälhavaren framhåller som har nämnts i det föregående att en säker och uthållig ledning av militära operationer kan ske med fyra mililärbefälhava-re med staber jämte en förstärkningsresurs i form av en rörlig stab.

Överbefälhavaren redovisar att införandet av bl.a. flygplan JAS 39 medför förändringar i ledningssystemet. Första flygeskadern bör enligt överbefälhavaren utgå senast år 1996 saml en central flygfunktionsledning skapas i flygstaben.

När del gäller den framlida indelningen i militärområden får jag hänvisa lill vad jag har anfört under avsnittet om totalförsvarets geograjiska Indef ning på högre regional nivå. Jag kan emellertid också i detta sammanhang konstatera all överbefälhavaren i remissyttrande accepterat del av generaldirektören Gunnar Nordbeck föreslagna femmiloalternativel.

Beträffande den av överbefälhavaren redovisade förändringen av den framtida ledningen av flygstridskrafter som föreslås ske senast år 1996 konstaterar jag all den bl. a. är beroende av införandet av flygplan JAS 39 Gripen som först i början på 2000-lalet kommer all utgöra ett dominerande inslag i flygstridskraflerna. Jag anser för övrigt att den nuvarande ledningen av flygslridskrafterna fungerar effektivt. Jag anser därför all ställning i denna fråga, i avvaktan på ylleriigare underiag, inte behöver fattas nu.

4.4.4.5 Taktisk och territoriell ledning

Med taktisk ledning avses ledning av mark-, sjö- eller luftstrid. Territoriell ledning omfattar bl. a. ledning och samordning av markbevakning och markförsvar, samordning av försvarsmaktens gemensamma stödfunktioner saml samordning av det militära försvaret med den civila delen av totalförsvaret.

Överbefälhavaren redovisar all antalet fördelningsslaber bör minskas till sex och kaderorganiseras i fred.

Överbefälhavaren understryker vikten av samverkan mellan försvars-områdesbefälhavare och länsstyrelse. En försvarsområdesstab bör därför enligt överbefälhavaren redan i fred finnas organiserad i varje län. 1 Norrbottens län bör dock tre försvarsområden bibehållas.

Överbefälhavaren redovisar att marinstridskrafter leds under mililärbe-fälhavare av fyra marinkommandochefer med i fred organiserade staber. Enligt överbefälhavaren bör ett marindislrikl för Öresund finnas organiserat i fred. Vidare bör en röriig marin ledningsslab organiseras i krig för att förstärka i första hand marinkommandochefs ledning.

Flygsiridskrafter bör enligt överbefälhavaren ledas under militärbefäl-havaren av chef för luflförsvarsseklor. Sektorchefen bör ges ökad kapacitet all leda flygförband med jakt-, attack- och spaningsuppgifter, varvid chefen för första flygeskadern bör utgå ur organisationen. Seklorledningen bör enligt överbefälhavaren på sikt benämnas flygkommando.

Jag anser att överbefälhavarens planeringsinriktning i huvudsak är lämplig när det gäller den taktiska och territoriella ledningen. Vad avser

krigsorganisationens utveckling får jag hänvisa till vad jag anför i särskih Prop. 1988/89: 80 avsnitt om detta i det följande. De fredsorganisatoriska frågor som kan uppkomma i samband med överväganden om försvarsområdesstabernas lokalisering räknar jag med all 1988 års försvarskommitlé kommer art behandla. När det gäller ledningen av marinstridskrafterna vill jag peka på att principbeslut togs i 1987 års försvarsbeslut om all en ny ledningsorganisation skulle införas. Beträffande ledningen av flygstridskrafterna får jag hänvisa lill vad jag har anfört i det föregående, nämligen att beslut i denna fråga inte behöver fattas nu.

4.4.4.6 Produktionsledning

Enligt förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten är all verksamhet i fred "produktion". Den samlade ledningen av verksamheten utövas utifrån en rollfördelning med s.k. program- resp. produktions-ansvar. Programansvarel berör främst förhållanden på längre sikt som l.ex. avvägningen inom programmet; inriktningen av produktionen och värderingen av produktionens resultat. Överbefälhavaren harett samordnande ansvar över programmen. Produktionsansvaret är främst knutet till verksamhet i närtid och kan förenklat anges som att genomföra vad programmet har bestämt till angiven kostnad och så effektivt som möjligt.

Jag underströk i 1987 års totalförsvarsproposition betydelsen av att försvarsmaktens produktionsledningssyslem snarast utvecklades så att det underlättar att genomföra en \erksamhel som är eflfektiv och i balans med de ekonomiska tillgångarna. Som jag tidigare nämnt uppdrog därför regeringen ål överbefälhavaren i mars 1987 att lämna förslag till förbättringar av produktionsledningen.

Överbefälhavaren har lämnat förslag som berör såväl program- som produktionsstyrningen. Förslagen är främst knutna till ledningen av den verksamhet som följer av produktionsansvaret inom lednings- och förbandsverksamheten.

Det förändrade produktionsledningssystemet skäll enligt överbefälhavaren möjliggöra att försvarsmakten är krigsduglig omedelbart vid mobilisering. Erforderiig beredskap skall kunna upprätthållas i fred och verksamheten skall präglas av hög effektivitet. Systemet skall medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen. Del måste därför vara en integrerad del av det operativa och taktiska ledningssystemet. Enligt överbefälhavaren är målet all högre krigsförbandschefer skall få uppgifter och resurser för hela krigsförbandet. Brigaderna inom armén, och på sikt möjligen också motsvarande krigsförband inom övriga försvarsgrenar, skall vara myndigheter i fred.

Överbefälhavaren anser härutöver att produktionsledningen skall skapa
bästa möjliga betingelser för den lokale chefen att planera, genomföra och
följa upp sin verksamhet. Ansvar, resurser och beslutsrätt skall så långt
möjligt decentraliseras. Samtidigt bör överbefälhavaren, försvarsgrensche
ferna och mililärbefälhavarna i högre grad inriktas mot övergripande
långsiktig ledning av utvecklingen av krigsförbanden och produktionsre
surserna samt mot samordningen av produktionen mellan försvarsgrenar- 27

na. Mililärbefälhavarna bör vidare ges bättre möjligheter för operaliv Prop. 1988/89:80 styrning och kontroll av krigsförbanden inom alla försvarsgrenar.

Överbefälhavaren föreslår ett stegvis införande. I det första steget. Steg A, förstärks från budgetåret 1991/92 produktionsledningen på högre regional nivå för armén genom att en till två fördelningschefer med kaderorga-niserad fördciningsstab (5—10 yrkesölficerare) ingår i myndigheten militärbefälhavaren. Den berörda personalen finns till övervägande del i mili-tärområdesstaberna och de centrala staberna. Fördelningschefens huvuduppgift är att förbereda krigsuppgifterna. Därutöver ges han ansvar för produktionsledningen av arméförband under militärbefälhavaren.

Vid lägre regional nivå inom armén bör brigadchef med kaderstab (5— . 10 yrkesoHlcerare) ges ställning som s.k. huvudansvarsområde. Erforderlig personal finns för närvarande i huvudsak vid försvarsområdesregemen-lena och i de centrala staberna. Brigadchefen ges ett entydigt ansvar för brigadens krigsduglighet. Han skall i hithörande frågor vara direklföredra-gande för fördelningschefen.

Överbefälhavaren föreslår i detta steg inga organisatoriska förändringar av produktionsledningen inom marinen och flygvapnet.

Som en del i steget A avser också överbefälhavaren att inom hela försvarsmakten genomföra en rad för produktionen effektiviserande åtgärder som t. ex.

— planering, budgetering och ålerredovisning genomförs i
krigsförbandsrelaterade termer med början hösten 1989 för att
vara helt införd budgetåret 1991/92,

— värderingen av läget i krigsförbanden vidareutvecklas; underlaget från
värderingarna utnyttjas systematiskt i uppföljningen och i planeringen,

— uppföljningen utvecklas så all chefer på olika nivåer kan
kontrollera måluppfyllnaden och effektiviteten i produktionen,

— kompetensen för produktionsledning och ekonomi stärks genom utbild
ningsinsatser.

Överbefälhavaren föreslår vidare att försök genomförs vid några förband inom armén enligt två alternativ. 1 det ena (Steg B) organiseras brigadchef med stab som myndighet med ansvar för grundutbildningen av brigadens huvuddel samt ansvar för repetitionsutbildningen och mobiliseringsförberedelserna för hela brigaden. Vissa delar av brigaden, främst förband ur speciallmppslagen, grundulbildas vid andra myndigheter.

I försöken med det andra alternativet (Steg C) prövas den föreslagna slutlösningen där brigadchefen ges det fulla ansvaret för hela brigaden. Brigadchefen kommer härvid att ge uppdrag lill andra myndigheter all utbilda de delar av brigaden som inte grundulbildas vid den egna myndigheten.

Försöken toreslås pågå under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Frågan om ledningen av arméns förbandsproduklion granskades inför statsmakternas beslut om den högre regionala ledningen (prop. 1979/80:135, FöU 19, rskr. 315). 1 propositionen är föredraganden tveksam lill att militärbefälhavarna skall ha ansvar för arméns grundutbildning eftersom det finns skäl som talar både för och emot detta. Föredraganden ansåg dock att övervägande skäl fanns för att mililärbefälhavarna skulle ha

della ansvar. Generaldirektören och förre chefen för försvarels rationalise- Prop. 1988/89: 80 ringsinstitut Gunnar Petri har i sin rapport (Ds Fö 1987: I) om försvars-maklens akuta ekonomiska problem också kritiserat förhållandet med militärbefälhavaren som en ytterligare nivå i uppdragskedjan mellan upp-dragsställaren chefen för armén och del producerande lokala arméförbandet.

För egen del har jag förståelse för all man utifrån en strikt syn på ledningen av förbandsproduklionen kan hävda att denna skulle bli effektivare ulan mellannivån militärbefälhavare/fördelningschef Jag har noga övervägt denna fråga och anser, liksom överbefälhavaren, att produktionsledningen skall möjliggöra all försvarsmakten är krigsduglig direkt efler mobilisering, upprätthåller en kontinuerlig beredskap och bedriver en effektiv produktion.

Systemet bör vidare medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen. Det bör därför vara en integrerad del av det operativa och det taktiska ledningssystemet. Den av överbefälhavaren angivna verksamhetsidén med sin tillämpning i kaderprincipen och principen att ledningen i fred i huvudsak skall vara densamma som i krig har fördelar för produktionsledningen. 1 tillämpningen skapas incitament lill ökat ansvarslagande och förbättrad efTeklivitet; fördelnings- och brigadchefer skall ju själva under beredskap och krig leda de förband som de har haft ansvar för att forma i fred, med deras förtjänster och brister.

Överbefälhavaren anger som mål för förändringen att högre krigsförbandschefer skall få uppgifter för hela krigsförbandet, all brigaderna skall vara myndigheter redan i fred och att förändringen kan ske i tre steg — A, B och C — där stegen B och C bl. a. innebär alt nya myndigheter skapas. Jag har nyss beskrivit innebörden av de försök som överbefälhavaren föreslår med stegen B och C.

Jag anser att genomförandet av det första steget, steg A, är en åtgärd i rätt riktning. BeträlTande stegen B och C är jag inte nu beredd att ta ställning. Jag bedömer att det krävs ytterligare beslutsunderlag från överbefälhavaren. Del bör även finnas en möjlighet alt beakta eventuella förslag i frågan som 1988 års försvarskommitlé kan komma alt lämna under våren 1989 inom ramen för överväganden om planeringssystemels framtida utveckling.

Jag räknar för närvarande med att del skall vara möjligt för regeringen att under hösten 1989 ta ställning till försök med stegen B och C.

Jag vill i detta sammanhang också nämna riksrevisionsverkets (RRV) rapport "Materiell beredskap inom armén — Luftvärnsförband" (revisionsrapport 1989-01-01 dnr 1987:582). RRV har i denna granskat den materiella beredskapen inom armén med utgångspunkt i några utvalda luftvärnsförband. Rapporten tar bl.a. upp frågor om målstyrning och uppföljning. Den övervägs för närvarande inom regeringskansliet som en del i del pågående utvecklingsarbetet.

Jag övergår nu till att behandla produktionsledningen avseende anläggnings- och lokalförsörjningen.

Jag vill inledningsvis erinra om vad statsrådet Engström efter samråd med mig anförde om statlig lokalförsörjning vid sin anmälan till budget-

propositionen (prop. 1988/89: 100, bil. 9). Han redovisade förslag till dels Prop. 1988/89: 80 riktlinjer för hantering av lokalkostnader och för samordning av lokalförsörjning, dels genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning. Förslagen lill riktlinjer för samordnad lokalförsörjning var följande:

1. Statlig lokalförsörjning skall samordnas så långt som möjligt. Kompetens för lokalförsörjningsfrågor skall finnas samlat inom staten och skall vidmakthållas, utvecklas och utnyttjas efTcktivt.

2. Statliga fastighetsförvaltare och lokalhållare skall så långt möjligt samordna sitt agerande på lokala marknader. Byggnadsstyrelsen ges ett samordningsansvar.

3. Statliga lokalhållare skall tillämpa en gemensam standard för lokaler av generell karaktär. Byggnadsstyrelsen ges ansvar för utarbetandet av gemensam standard. Fortifikationsförvaltningen ges ell motsvarande ansvar i fråga om befästningsarbeten m. m.

Förslagen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning sammanfattades enligt följande:

1. Byggnadsstyrelsen och fortifikalionsförvaltningen behålls som separata myndigheter. Byggnadsstyrelsen skall ha resurser på central, regional och lokal nivå och i huvudsak nuvarande ansvar och arbetsuppgifter. Fortifikationsförvaltningens resurser, ansvar och arbetsuppgifter skall även i fortsättningen svara mot rollfördelningen i försvarels planerings- och ekonomisystem. Ansvaret för bl.a. den tekniska fastighetsförvaltningen bibehålls av försvarsmyndigheterna. Pågående decenlraliseringsarbete inom byggnadsstyrelsen och fortifikalionsförvaltningen fullföljs. Riktlinjer bör ges till berörda myndigheter som stimulerar utökat samarbete och samordning. I detta sammanhang kan marginella justeringar av uppgiftsfördelning mellan byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och övriga myndigheter inom försvaret komma att aktualiseras.

2. Verksamheterna inom byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen bör göras mer uppdragsinriktade. Verksamheter av stödkaraktär, egen-regiverksamhet och liknande bör så långt som möjligt bedrivas som separata resultatenheter med kostnadstäckning. Motsvarande förändring bör genomföras inom berörda försvarsmyndigheter och bör prövas för de affärsverk som i dag inte är organiserade på detta sätt.

3. Forlifikalionsförvallningens verksamheter bör fortsättningsvis styras via resullatbudgetar eller motsvarande på intäkt/kostnadsbas på liknande sätt som i dag sker för byggnadsstyrelsen. På statsbudgeten bör endast ett formellt anslag om I 000 kr. anvisas. Nuvarande medelsanvisning till fortifikalionsförvaltningen bör uppdelas på huvudprogrammen fr.o.m. budgetåret 1990/91.

4. Ett myckel viktigt led i att få en korrekt kostnadsbild för anläggnings- och lokalförsörjningen inom försvaret är all dessa tillgångar så långt som del är praktiskt belastas med kapilaltjänstkost-nader, som sker inom övriga samhällssektorer. Härmed skapas en grund för samordning mellan försvarsmakten och det civila området på alla nivåer och för olika delar av anläggnings- och lokaiför-

sörjningsprocessen. En dylik omläggning av redovisningen inom det Prop. 1988/89:80 militära försvaret bör utredas skyndsamt så att det kan genomföras i anslutning lill kommande försvarspolitiska beslut år 1991. Förändringarna bör givetvis vara neutrala i förhållande till den militära utgiftsramen.

5. Lokalhållarna, dvs. byggnadsstyrelsen, aflTärsverken och försvarsmyndighelerna, bör ges möjlighet att upphandla byggadmi-nislration från antingen byggnadsstyrelsen eller fortifikalionsförvaltningen. Dessa myndigheter bör i sin roll som projektledare m. m. stimuleras all köpa tjänster av varandra.

6. Lokalbrukarna bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar och, beträfTande de civila myndigheterna under byggnadsstyrelsens övergripande ansvar och tillsyn, och vad gäller försvarsmyndigheterna enligt rollfördelningen i försvarels planerings- och ekonomisystem, välja form och huvudmannaskap för verkställighet av drift och löpande underhåll.

Dessa förslag är en grund för den forisatta utvecklingen av försvarsmak-lens anläggnings- och lokalförsörjning.

Överbefälhavaren har inom ramen för FU 88 även utrett försvarsmak-lens anläggnings- och lokalförsörjning. Utredningen har dokumenterats i en särskild delrapport. 1 programplanen, ÖB 89 — 92, redovisas överbefälhavarens förslag till inriktning av försvarsmaktens organisation för försörjning av mark, anläggningar och lokaler på följande sätt.

Utvecklingen inom denna sektor av försvaret måste samordnas med ledningssystemet i övrigt. Överbefälhavaren föreslår därför att ansvaret för anläggnings- och lokalförsöijningsfrågor i stor utsträckning decentraliseras, och alt uppgifter delegeras lill förbandschefer på lägre regional och lokal nivå. Detta påverkar dimensioneringen av och organisationen inom fortifikalionsförvaltningen och de centrala staberna.

Utgångspunkten för anläggnings- och lokalförsörjningen skall vara verksamheten i kris och krig samt beredskapskraven. Därutöver skall en rationell produktion av anläggningar och lokaler genomföras.

Grundorganisationen skall utgå från krigsuppgifterna och krigsorganisationen varvid säkerheten i all kunna övergå från grundorganisationen till krigsorganisationen skall säkerställas. Resurser skall därför finnas inom staberna för krigsplanläggning av byggverksamheten i kris och krig. Därvid är det av största vikt att ansvarsområdet/-uppgifterna är väl definierade, allt i syfte all få en kvalitativ höjning av krigsplanläggningen inkl. anläggningsplanläggningen.

Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna skall ha en samlad bild av verksamheten och styra den i enlighet med det framtida produklionsledningssyslemet.

Kompelens för forskning, utveckling, behovsprövning, projektadministration och förvaltning av anläggningar skall behållas inom försvaret så att försvaret kan tillföras ändamålsenliga anläggningar och bibehålla dem i funktionsdugligt skick.

Den mark och de anläggningar och lokaler som försvaret utnyttjar skall
behållas i försvarets ägo. Det samlade ansvaret för fastighetsförvaltning 31

skall ligga hos de fastighetsförvaltande förbandscheferna.

Försvaret skall förses med ändamålsenliga lokaler lill lägsta kostnad Prop. 1988/89:80 över tiden. Den kompetens som krävs för anläggningsförsörjningen skall så långt möjligt kunna merutnyttjas inom lokalförsörjningsområdet.

Helheten skall beaktas i försvarsspecifika system där bl.a. anläggningar ingår.

När det gäller att omsätta de principer för lokalförsörjningens utveckling som har beskrivits ovan, måste en tidsmässig samordning med övriga förändringar inom försvaret ske. Forlifikalionsförvallningens utveckling bör därför anpassas till den tidsplan och de ulvecklingssteg i övrigt som redovisas inom ramen för produktionsledningssystemet.

Det förslag till inriktning som överbefälhavaren har redovisat i programplanen är översiktligt och jag kan i huvudsak godta förslaget som en ytterligare grund för den fortsatta utvecklingen inom området. Jag förutsätter emellertid att särskilda framställningar görs till regeringen i de delar där ändringar krävs i statsmakternas hittillsvarande ställningstaganden.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till

— riksrevisionsverket alt i samråd med överbefälhavaren utarbeta förslag lill ett syslem med kapitaltjänstkostnader inom försvarets område,

— överbefälhavaren att förbereda genomförande av resultatenheter på försvarsmyndigheterna,

— överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen att i samverkan utarbeta förslag om formerna för fortifikationsförvaltningens förändrade redovisning på statsbudgeten.

Jag vill i detta sammanhang även beröra en annan fråga rörande anläggnings- och lokalförsörjningen.

För flertalet myndigheter inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter är lokalförsörjningen så ordnad alt överbefälhavaren planerar den och att investeringarna för den finansieras över ett gemensamt anslag inom den militära utgiftsramen. Delta anslag disponeras av fortifikationsförvaltningen. Dock gäller för försvarets forskningsanstalt alt lokalförsörjningen planeras av överbefälhavaren och alt investeringarna finansieras över ell särskilt anslag inom den militära utgiftsramen. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen. För kustbevakningen svarar byggnadsstyrelsen för lokalförsörjningen på samma sätt som för civila myndigheter i allmänhet.

Enligt min mening är det önskvärt att lokalförsörjningen för försvarets forskningsanstalt och kustbevakningen sköts på samma sätt som för övriga myndigheter inom huvudprogrammet. För kustbevakningens del bör ordningen ändras fr.o.m. budgetåret 1990/91. För försvarets forskningsanstalt bör ordningen ändras vid en lidpunkt som är anpassad till pågående och planerade större investeringar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ledningen inom försvarsmakten.

4.4.5 Organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala Prop. 1988/89:80

ledning

Riksdagen har fattat beslut om riktlinjer för organisation av försvarsmaktens centrala ledning m.m. (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr 174 och prop. 1979/80:100, FöU 19, rskr 326). Riksdagen har vidare (prop. 1979/80:135, FöU 15, rskr. 318) godkänt de riktlinjer som föredragande statsrådet förordade för organisation av totalförsvarets högre regionala ledning. De två besluten skiljer sig åt vad gäller delaljeringsgrad. 1 det senare beslutet har riksdagen vad gäller militärområdesslabernas organisation endast tagit ställning till vikliga ramfrågor som huvuduppgifter och personalvolymer. Inom dessa ramar har sedan regeringen fastställt organisationen i stort för militärområdesstaberna.

Överbefälhavaren har redovisat förslag lill förändring av organisationen av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning. De redovisade förslagen framgår av programplanen för 1989/90—1991/92 jämte FU88-rapporterna om översyn av centrala staber samt försvarsmaktens operativa ledning

Överbefälhavaren framhåller alt ett antal av myndighetens nuvarande funktioner saknar samband med uppgifter som ålagts överbefälhavaren. I del redovisade underlaget anges all det finns en stor decenlraliseringspo-tenlial i den totala arbetsvolymen i försvarsstaben.

Överbefälhavaren redovisar vidare att det i den verksamhetsanalys han genomfört påvisats att försvarsstabens uppdelning i en operalionsledning och en planeringsledning för närvarande är försvarsstabens största problem.

Inom försvarsgrensstaberna finns för närvarande enligt överbefälhavaren ett antal verksamheter som helt eller delvis saknar samband med försvarsgrenschefernas programansvar eller produktionsstyrning.

Enligt överbefälhavaren förekommer dubbelarbete mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna.

Av överbefälhavarens underlag framgår vidare all överbefälhavaren som namn på person och myndigheten ger upphov till missförstånd.

Överbefälhavaren föreslår mot bakgrund av den ledningsfilosofi som jag har redogjort för i del föregående en ny organisation av ledningen på central och högre regional nivå.

Enligt förslaget bör myndigheten överbefälhavaren beslå av chef (överbefälhavaren), försvarsstaben och driftenheter. Det konstateras att överbefälhavarens huvudsakliga verksamhet återfinns inom de fyra områdena underrättelse- och säkerhetstjänst, övergripande operativ ledning, övergripande personalarbete samt programinriklning. Försvarsstaben bör enligt förslaget vara överbefälhavarens stab och organiseras för alt i första hand ta fram det analyserade och bearbetade underiag som behövs inom de fyra områdena. Uppgifter som inte är av denna karaktär bör enligt överbefälhavaren i princip inte ingå i försvarsstabens verksamhet.

Överbefälhavaren föreslår att försvarsstaben skall beslå av försvars
stabschef, fyra ledningar (operalionsledning, underrättelse- och säkerhels-
ledning, planeringsledning samt personalledning) saml en informationsav- ,.,
delning och enheter för internt ledningsstöd.

3 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 80

Driftenheterna i-myndigheten överbefälhavaren bör enligt förslaget be- Prop. 1988/89:80 slå av försvarets underrättelse- och säkerhelskonlor, militära förvaltningskontoret, sektionen för särskild informationsinhämtning saml övergångsvis också intendenlkårssektion och fortifikationskårssektion. Del militära förvaltningskontoret avses vara intäktsfinansieral.

Eftersom verksamhet decentraliseras eller förs ut från försvarsstaben kommer staben enligt överbefälhavaren all minska personellt.

Överbefälhavaren anger att organisationsstrukturen för försvarsstaben i fred skall bibehållas i huvudsak oförändrad vid övergång till krigsorganisation.

Den nya organisationen för myndigheten överbefälhavaren föreslås fastställas att gälla från den 1 juli 1989. Omorganisationsåtgärder uppges behöva pågå intill den 1 juli 1991.

Överbefälhavaren konstaterar att försvarsgrenschefernas huvudsakliga verksamhet återfinns inom tre områden nämligen programutformning, produktionsinriktning och personalarbete. Försvarsgrensstaberna bör enligt överbefälhavaren vara organiserade för all i första hand skapa det analyserade och bearbetade underlag som behövs för försvarsgrenschefens beslut inom dessa områden. Uppgifter som inte är av denna karaktär anser överbefälhavaren i princip bör las bort ur försvarsgrensstabernas verksamhet.

Enligt överbefälhavaren bör försvarsgrensslaberna beslå av program-, produktions- och personalledningar samt vissa försvarsgrensspecifika ledningsfunktioner.

Enligt överbefälhavarens redovisning bör myndigheten chefen för armén beslå av försvarsgrenschefen och en stab om slabschef, tre ledningar (programledning, produktionsledning, personalledning) och driftenheter (informationsavdelning, administrativ avdelning).

Enligt redovisningen bör myndigheten chefen för marinen bestå av försvarsgrenschef och en stab om slabschef fyra ledningar (programledning, systemledning, produktionsledning, personalledning) samt driftenheter (chefsgrupp, stabsorgan).

För myndigheten chefen för flygvapnet redovisas en organisation bestående av försvarsgrenschef, en stab om stabschef, sex ledningar (programledning, studieledning, produktionsledning, personalledning, flygsäkerhetsledning, vädertjänstledning) och en driftenhet (administrativ avdelning) saml av en flygvapeninspektion.

Det totala personalbehovet för försvarsgrensslaberna har inte redovisats. För försvarsgrensstabernas "kärna" av verksamhet (programutformning, produktionsinriktning och personalarbele) har beräknats ett personalbehov sammanlagt om ca 100 chefer och handläggare per försvarsgrensstab.

Enligt programplanen föreslås ny organisation för försvarsgrensstaberna från år 1991. Jag har dock erfarit all det bör vara möjligt att ny organisation för de olika försvarsgrensslaberna skall kunna fastställas all gälla vid tidigare tidpunkter.

Överbefälhavaren redovisar all organisationen på högre regional nivå påverkas av en övergång till ny miloindelning, delegering av uppgifter från

central till högre regional nivå inom bl.a. underrällelseområdet samt Prop. 1988/89:80 delegering av uppgifter från militärbefälhavaren till underställda chefer. Överbefälhavaren anger all den krigsorganiserade milostaben bör i stort ha samma organisationsstruktur som fredsstaben. I myndigheten militärbefälhavaren föreslås ingå militärbefälhavaren, milostab och en lill två fördelningschefer jämte kaderstab. Mililärområdesstaben föreslås liksorri i krig utgöras av slabschef jämte operationsseklion, underrättelse- och sä-kerhetsseklion, underhålls- och sjukvårdssektioh, kommunikations- och fältarbetsseklion saml personalsektion. Härutöver föreslås i fred en administrativ sektion som utgör kader för krigsorganisationens miloslabsba-taljon saml i fred en planerings- och ekonomienhet som bör lyda under slabschefen.

Den nya organisationen för militärområdesstaberna föreslås gälla från den Ijuli 1991.

1 detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsrådet, i . prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, anförde om principerna beträflfande organisationsbeslut, nämligen följande.

Genom all beslut om grundstruktur, liksom förändringar av den, fattas av regeringen och inte av riksdagen, förenklas den beslutsprocess i samband med förändringar som begränsas lill organisationsfrågor. Detta bidrar lill att öka flexibiliteten i förvaltningen.

Jag vill erinra om att riksdagens beslut med anledning av prop. 1979/80:135 om organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning, m. m. innebar ett principiellt ställningstagande i stor överensstämmelse med vad jag här anfört, såvitt gäller försvarets myndigheter. Riksdagen invände inte mot föredragande statsrådets sammanfattande omdöme att "i fråga om organisationsbeslut bör principen vara att endast viktigare ramfrågor underställs riksdagens prövning". Riksdagen uttalade dock all den ville bli informerad om regeringens avsikter i fråga om den närmare utformningen av myndigheternas organisation (FöU 1979/80: 15 och 19, rskr. 318).

Sammanfattningsvis bör principen således vara alt regeringen fattar beslut om myndigheternas organisatoriska grundstruktur och att myndigheterna inom den ramen har en betydande frihet att själva besluta om ändrad organisation. Utgångspunkten bör dock vara att omorganisationerna skall ske inom givna resursramar.

Riksdagen hade intet att erinra häremot (KU 29, rskr. 226).

Beträflfande organisationen av grundstrukturen för ledningen av den centrala och högre regionala nivån, som del således bör ankomma på regeringen all fatta beslut om, vill jag vidare anföra följande.

Jag anser all den föreslagna förändringen av organisationen i stort är lämplig.

Del föreslagna militära förvaltningskontoret i myndigheten överbefälhavaren avses vara intäktsfinansieral. Del bör ankomma på regeringen att göra de omföringar mellan berörda anslag som kan vara motiverade härav.

I del fortsatta organisationsarbetet kommer jag att ylleriigare följa upp
den av överbefälhavaren aviserade förändringen av hur uppgifterna skall
lösas inom underrätlelsefunktionen. Vidare avser jag att ytteriigare över- 35

väga de försvarsgrensspecifika ledningsfunktionerna. När del gäller att i Prop. 1988/89:80 fred organisera fördelningschefer med kaderslaber får jag hänvisa lill vad jag har anfört i del föregående om produktionsledningen. BeträflFande organisationen av ledningen inom militärområdena avvaktar jag överbefälhavarens kommande organisalionsförslag med anledning av riksdagens ställningstagande till vad jag tidigare har anfört om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Jag förutsätter vidare att berörda huvudprogrammyndigheter kommer in med särskilda förslag i de delar del behövs för ställningstaganden i det fortsatta organisationsarbetet. Jag vill slutligen också framhålla att jag avser att ägna frågan om myndigheternas benämning uppmärksamhet vid den fortsalla beredningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning.

4.4.6 Inriktning av huvudprogrammen

4.4.6.1 Arméslridskrafter

Huvuduppgiften i regeringens uppdrag lill överbefälhavaren i mars år 1987 var att lämna förslag lill arméns långsikliga utveckling. Uppdraget var en komplettering lill 1987 års försvarsbeslut och skulle främst avse utbildningssystemet och fredsorganisationen, eller gmndorganisationen som den numera kallas, saml krigsorganisationen i den utsträckning som behövdes för att kunna lämna förslag lill förändringar i grundorganisationen. Förändringar i grundorganisationen bör vara av långsiktig natur. Arbetet med arméns utveckling har därför av överbefälhavaren samordnats med perspektivplanearbelet inför nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan resultatet av genomförda studier och konstaterar sammanfattningsvis att del inte har gått att finna en arméstruktur inom den ekonomiska ramen som svarar upp mot de mål och uppgifter som angetts i 1987 års försvarsbeslut. Principerna för försvarets förande behöver enligt överbefälhavaren ses över.

I den planeringsinriktning för armén som överbefälhavaren föreslår ges statsmakterna handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut besluta om vilken inriktning som skall gälla för arméns fortsatta utveckling saml vilka uppgifter och resurser som skall tilldelas.

Överbefälhavaren föreslår att 21 brigader (inkl. Gotlandsbrigaden) och
ett däremot avvägt antal stödförband vidmakthålls t.o.m. år 1992. Dessa
brigader kan enligt överbefälhavaren ges en materiell kvalitet som i huvud
sak är godtagbar i krigsmiljön fram till mitten av 1990-talet. Vissa brister
föreligger dock främst när det gäller mobiliseringsberedskapen och uthål
ligheten. Om inte ytterligare resurser tillförs armén i nästa försvarsbeslut
måste enligt överbefälhavaren antalet brigader reduceras lill 17. Överbe- 36

fälhavarens förslag innebär att de äldre infanteribrigaderna (IB 66 M) och Prop. 1988/89: 80 ett flertal fristående skyltebataljoner utgår ur organisationen. Materielen från de utgående förbanden används för all utrusta kvarvarande förband och för att förbättra uthålligheten.

De territoriella förbanden bör enligt överbefälhavaren omstruktureras. För försvarsuppgifter m.m. behålls en organisation om ca 165000 man. För skydd mot sabotage organiseras s. k. skyddsförband om totalt ca 110000 man. Hemvärnet bör bibehållas med dagens organisation. De förslag till omstmkturering av arméns organisation som överbefälhavaren redovisar innebär på sikt en personalstyrka i krig om ca 670000 man, vilket innebär en reducering jämfört med dagsläget om ca 70000 man.

Arméns långsiktiga utveckling blir en viktig fråga för 1988 års försvarskommitté. I avvaktan på kommitténs förslag förordar jag att den av överbefälhavaren föreslagna inriktningen mot 21 brigader och ett mindre antal fristående skyltebataljoner läggs till gmnd för planeringen.

Detta innebär en reducering jämfört med dagsläget med åtta äldre infanteribrigader (IB 66 M) samt ett antal fristående skyttebataljoner. Jag vill erinra om att redan 1987 års försvarsbeslut innebar en avveckling av två av dessa före år 1992. Det kan synas som om milt förslag föregriper 1988 års försvarskommittés arbete och att även frågan om dessa brigaders bibehåflande borde prövas av kommittén. Jag förordar emellertid att beslut i denna fråga fattas nu av följande skäl.

IB 66-brigaderna har under den senaste 15 års-perioden irite kunnat moderniseras i tillräcklig omfattning. Under de senaste åren har härutöver repetitionsutbildningen reducerats. Brigaderna har trots nedgången i den operativa förmågan alltjämt en viss värnkraft. Materielen i brigaderna är emellertid i väsentliga avseenden omodern och sliten. Att modernisera dessa brigader skulle kräva avsevärda ekonomiska resurser under 1990-talet. Det är enligt min mening inte möjligt att ens med mycket stora ekonomiska tillskott kunna avdela medel för att bibehålla dessa förband. Genom att nu besluta om att låta dessa förband utgå ur organisationen kan gmnd- och repelilionsutbildningen upphöra fr. o. m. budgetåret 1989/90 och resurser omfördelas till andra ändamål. Del innebär vidare att materiel och personal kan tillföras den kvarvarande krigsorganisationen. Härigenom kan krigsdugligheten och uthålligheten hos denna ökas.

Förhållandet att IB 66-brigadema försvinner innebär inget ställningstagande till det totala antalet brigader'på sikt. Det är en uppgift för den tillsatta försvarskommittén att lämna förslag om antalet brigader.

Jag har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den planeringsinriktning som överbefälhavaren föreslår för armén innebär att endast hälften av erforderlig repetitionsutbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra viktigaste förband minskar på ett oacceptabelt sätt.

Ett resurstillskott om 150 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för arméns del alt ett återtagande sker av övningstiden för de prioriterade brigaderna, att fler förband övas, att huvuddelen av personalen kallas in

till dessa förband, att del blir möjligt att genomföra övningar i rätt terräng

17
och att vissa viktiga fördelningsförband övas. ■'

Genom dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsduglighe- Prop. 1988/89: 80 ten förbättras för de viktigaste förbanden.

Jag återkommer lill detta under anslaget B 1. Arméförband.

Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att möjligheterna att påbörja en materiell förnyelse av någon större omfattning föreligger först efler år 1997. Detta innebär ytterligare omplaneringar i förhållande till 1987 års försvarsbeslut. Fram till år 1992 kan, av de tidigare inplanerade malerielobjekten, endast ett fåtal beställas enligt ursprunglig plan samtidigt som andra materielobjekl måste reduceras eller anskaffas senare. Enligt överbefälhavaren har det vidare inte varit möjligt att, med nu föreliggande planeringsförutsättningar, planera in nya erforderliga beställningar iför utveckling av ny materiel hos svensk industri under de kommande åren.

Jag konstaterar att för arméstridskrafterna innebär planeringen alt . bland de objekt som kan beställas är den pansarbrylande granalkastar-projeklilen STRIX, slridsfordon 90, luflvärnsrobotsystem 90 och spaningsradar till luftvärnet. Vidare påbörjas leveranser enligt tidigare beställningar av bl.a. pansarvärnsrobot 56 Bill och truppradio 8000.

Planeringen innebär på sikt att arméns materiella beredskap, uthållighet och samlade effekt allvarligt minskar. Detta är enligt min mening allvarligt varför jag anser all planeringen måste prövas inför nästa försvarsbeslut och därför bör behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Jag vill i detta sammanhang erinra om all riksdagen i 1987 års försvarsbeslut underströk betydelsen av att bibehålla en egen försvarsindustri med hög kompetens att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Jag konstaterar nu att medlen för utveckling vid svensk industri-för att senare möjliggöra anskaffning av ny materiel har reducerats avsevärt. Således har inom arméstridskrafterna medlen minskat från ca 450 milj. kr. per år i föregående period till ca 120 milj. kr. per år för perioden 1992-97 enligt nuvarande programplan.

Enligt min uppfattning är de medel som nu inplanerats inom försvarsmakten otillräckliga för all bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Detta äventyrar vår förmåga att med i allt väsentligt egna nationella resurser förnya försvarsmakten.

För att behålla handlingsfriheten fram till nästa försvarsbeslut förordar jag därför att ytterligare medel tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveckling av ny materiel.

För arméstridskraflerna förordar jag att 175 milj. kr. avsätts för utveck-. ling bl. a. av vapen och ammunition, elektronik, robotsystem och stridsfordon. Jag återkommer lill delta under anslaget B 2. Arméförband. Jag återkommer vidare till inriktningen av motsvarande ytteriigare medelstilldelning för marin- och flygstridskrafterna.

4.4.6.2 Marinslridskrajier

Överbefälhavaren anmäler i sin programplan all marinens ekonomiska

situation är bekymmersam och all en avsevärd omplanering har fått ske i 38

förhållande lill 1987 års försvarsbeslut. Beredskapen och ubåtsskyddsverk- Prop. 1988/89:80 samheten har trots särskilda satsningar från statsmakternas sida, tagit en allt större del av den totala budgeten. Svårigheterna att upprätthålla marinens krigsorganisation har efter hand blivit jämförbara med dem inom armén anser överbefälhavaren.

Överbefälhavaren föreslår därför omfattande reduceringar och senare-läggningar av verksamhet. Vidare föreslås att marinens organisation minskas i syfte alt säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet.

Satsningen på beredskaps- och ubåtsskyddsåtgärder har medfört all kostnaderna för personal, drift och underhåll saml för materielanskaffning har ökat mer än vad som kunde förutses. Detta har bl.a. lett till att malerielförnyelsen inte kan ske fullt ut enligt försvarsbeslutets intentioner. Jag anser att satsningen på ubåtsskyddsåtgärder är nödvändig och att marinens arbete med att bestrida kränkningarna skall fullföljas.

Reduceringar har tidigare skett i marinens planering. Bl. a. har anskaffningen av en ny serie minröjningsfartyg utgått.

Den nu föreslagna inriktningen innebär ylleriigare avsteg jämfört med . försvarsbeslutet. Endast tre Ubåt 90 och ett tungt kuslrobotbatteri kan anskaflTas mot tidigare planerade fem resp. fyra. Härigenom skapas enligt överbefälhavaren möjligheter att under perioden 1992 — 97 påbörja an-skaflTningen av en ny serie ylstridsfartyg med huvudsaklig inriktning mot ubåtsjakl, minjakl och mineringsuppgifter.

Den föreslagna planeringen ger, enligt överbefälhavaren, statsmakterna handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut ge marinen en utveckling, som svarar mot de operativa behoven enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut.

Enligt försvarsbeslutet år 1987 skulle inriktning av ylstridsförbandens framtida utformning anstå lill nästa försvarsbeslut. Försvarsbeslutet beto- ■ nade betydelsen av ubåtsförband, kustrobotförband samt mineringar — vid sidan av altackflyg — för försvar mot angrepp över havet. Enligt min mening bör dessa system även fortsättningsvis prioriteras i den fortsatta utvecklingen av krigsorganisationen och denna tidigare givna inriktning fortsätta att gälla i avvaktan på det nya försvarsbeslutet 1991.

Mot denna bakgmnd kan jag inte godta överbefälhavarens förslag avseende tidigareläggning av anskaffning av ett nytt ylstridsfartyg.

Denna fråga liksom inriktningen av ubåts- och tunga kustrobotförband bör enligt min mening behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Detta innebär alt handlingsfrihet kan upprätthållas till efler ett totalförsvarsbeslut år 1991 avseende såväl ubåtsanskaffning, fortsatt anskaffning av tunga kustrobotar som utveckling av ytstridsförbanden.

Överbefälhavarens planering bör vidare inriktas mot att upprätthålla möjligheterna till anskaflfning äv luftoberoende tillsatsmaskineri för den ubåtsgeneration som nu projekteras under förutsättning att pågående försöksverksamhet faller väl ut.

Överbefälhavaren har föreslagit all ell antal äldre kustarlilleriförband i lägre prioriterade områden läggs ner under perioden 1992 — 97. Därutöver måste en robotbåtsdivision eller en palrullbåtsdivision utgå år 1995 om inte ekonomiska resurser tillförs i nästa försvarsbeslut.

De föreslagna förändringarna i marinens krigsorganisation anser jag Prop. 1988/89:80 vara en fråga inför nästa försvarsbeslut och bör därför behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Jag konstaterar vidare all de reduceringar som genomförs främst inom lednings- och förbandsverksamhelen får allvarliga konsekvenser för marinförbandens krigsduglighel.

Jag har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den planeringsinriktning som överbefälhavaren föreslår för marinen, innebär att endast en tredjedel av erforderlig repetilionsulbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra prioriterade förband minskar på ell oacceptabelt sätt.

Jag förordar därför att ytteriigare medel tillförs för alt förbättra repeti-tionsulbildningen. Ell resurstillskott om 50 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för marinens del att flera fasta spärrbataljoner kan övas i full omfattning, att minröjnings-, bas- och bevakningsförband kan övas om än i mer begränsad form samt att ett visst återtagande kan ske för viktiga förband.

Genom dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsduglighe-len förbättras för de viktigaste förbanden.

Jag återkommer till detta under anslaget C 1. Marinförband.

Jag har tidigare i min redogörelse för inriktningen av arméstridskraflerna beskrivit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin med nuvarande planering. De medel som avsätts för studier och utveckling av nya system och ny materiel lill marinen, har kraftigt reducerats under de senaste åren. Från tidigare ca 250 milj. kr. per år har medlen reducerats till hälften i nuvarande programplan. Detta innebär all de medel som nu inplanerals inte är tillräckliga för att bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut gå förlorad.

Jag förordar därför alt 105 milj. kr. avsätts för marinstridskraflerna för utveckling bl.a. av vapen, ammunition, robotsystem och elektronik. Jag återkommer till detta under anslaget C 2. Marinförband.

4.4.6.3 Flygstridskrafter

Överbefälhavaren anmäler i sin programplan alt det fortfarande råder en
obalans mellan behov och tillgångar på militär personal. Den senaste
tidens stora pensions- och förtidsavgångar har lett till brister i krigsorgani
sationen. De åtgärder som har vidtagits för en ökad rekrytering samt
särskilda löneavtal för viss personal börjar dock ge resultat. Dessa avtal
har dock medfört alt lönekostnaderna ökat med ca 200 milj. kr. per år
utöver den ramkompensation som systemet för prisreglering medger. Be
hovet av flygförare bör vara lillgodosell i början av 1990-talet och lekni-
kerbehovet något senare. Bristen på personal för den nya basorganisa
tionen begränsar denna funktions krigsuthållighel. Överbefälhavaren be
dömer att del först i slutet av 1990-lalel råder balans mellan behov och
tillgång på yrkesoflTicerare inom flygslridskrafterna. Jag återkommer till
frågorna om flygvapnets personalförsörjning (avsnitt 4.4.10). "

överbefälhavaren anmäler vidare i sin programplan kostnadsökningar Prop. 1988/89:80 och osäkerheter i kostnadsuppskattningarna för flera materielobjekl. Detta har lett lill omplaneringar, som i jämförelse med inriktningen i 1987 års försvarsbeslut, innebär all ny materiel kommer att tillföras senare, i långsammare tempo och med i vissa fall lägre krav på prestanda. Sålunda förutsätts t. ex. en senarelagd anskaflfning av den flygburna spaningsradarn (PS 890).

överbefälhavaren anmäler även att ett svenskt jaktrobotprogram preliminärt kommer all kosta 2 miljarder kr. mer än vad som har avsatts i planerna fram lill år 1997. Överbefälhavaren anger att nya vägar som tillgodoser jaktrobotbehovet och industrikompetensen måste prövas.

Överbefälhavaren förutser inte några förändringar när det gäller krigsorganisationen fram t.o. m. budgetåret 1991/92. Handlingsfrihet för alt kunna organisera en fjärde jaktdivision J 35 har skapats i planeringen.

Jag konstaterar att de insatta åtgärderna vänt den tidigare allvarliga personalutvecklingen. Jag utgår från alt fortsatta insatser görs för att tidigt uppnå ett personalläge som är i balans med behoven för krigsorganisationen, för incidenlberedskapen och för möjligheterna att genomföra en rationell utbildning.

Jagar medveten om de omfördelningsproblem som har uppstått till följd , av att lönekostnaderna har ökat utöver vad ramen har kompenserats med. Jag vill dock för närvarande inte föreslå någon åtgärd i della sammanhang men utgår från alt avvägningen mellan personalkostnader och övriga kostnader prövas inför nästa försvarsbeslut.

Det senaste försvarsbeslutet angav att stridslednings- och luftbevak-ningssystemet (Slril) borde vidareutvecklas samt tillföras en flygburen spaningsradar. Jag anmälde sålunda i föregående års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6) att kostnadsökningarna för strilsystemel inte har kunnat accepteras i planeringen och att krav och teknisk ambitionsnivå behövde övervägas ylleriigare. Denna granskning är nu genomförd och en ny s.k. målsättning har under hösten 1988 lagts till grund för planeringen. Chefen för flygvapnet avser genomföra projektet inom den tidigare för projektet avdelade ramen. Jag kan godta planeringen och vill därvid särskilt framhålla vikten av att strilsystemel, med nuvarande ekonomiska ramar, omsätts på ett sätt som gör all dess grundläggande funktioner och samverkan med andra system säkerställs.

Den flygburna radarn är viktig för hela totalförsvaret. Den har också en säkerhetspolitisk betydelse. Jag är därför för närvarande inte beredd att slutligt acceptera en senarelagd anskaflfning och anser att möjligheterna bör prövas att återgå lill den tidigare planeringen.

En viktig del i 1987 års försvarsbeslut var inriktningen av jaklrobot-beväpningen. För radarjaktrobotar förutsattes ett långsiktigt program med slegvisa beslut. Inledningsvis skulle därvid den befintliga radarjaktroboten 71 modifieras i samarbete med utländsk industri. Denna modifierade robot benämns robot 71 A och avses för både JA 37 och JAS 39. Samtidigt skulle inför 1992 års försvarsbeslut klarläggas förutsättningarna för en utveckling av en svensk radarjaktrobot, robot 73, för i första hand JAS 39.

Tillgången på moderna jaktrobotar är avgörande för effekten i luft- '

försvaret. Jag avser därför alt noga följa utvecklingen i denna fråga. Jag Prop. 1988/89:80

utgår från all myndigheterna under år 1989 kan presentera ett underlag för

beslut om projektet robot 71 A. Den långsikliga inriktningen, bl.a. en

eventuell utveckling och anskaflfning av robot 73, bör övervägas i den av

mig tidigare nämnda försvarskommittén inför ett avgörande i 1991 års

försvarsbeslut.

För del lunga attackvapnet till JAS 39 har redovisats olika alternativ. Alternativet med s. k. tung bromsad bomb har utgått under året. Fortsatta studier och projektdefinitioner av ett tungt styrt attackvapen som skall kunna användas mot hårda mål pågår hos svensk och utländsk industri. Överbefälhavaren har i sin senaste programplan föreslagit senareläggning av anskaflfning av ett tungt styrt attackvapen inom JAS-projektel till slutet av 1990-talet och ulnylljal en del av de avsatta medlen för ändamål utanför JAS-ramen. Jag accepterar inte denna planering. Planeringen för attackrobotbeväpningen skall fortsättningsvis gälla enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut. Jag räknar med all beslutsunderiag för den fortsatta inriktningen av vapenprogrammet redovisas för regeringen under år 1989 så alt beslut om inriktningen kan fattas under året.

Jag övergår därefter till basutbyggnaden. Överbefälhavaren anger i sin programplan ytterligare förseningar av kostnadsskäl av den pågående utbyggnaden av det s.k. Bas90-syslemel. Enligt min mening är en sådan ytterligare försening oroande eftersom vår operationsfrihet och uthållighet påverkas negativt. Jag är dock beredd att godta planeringen eftersom väsentliga utbyggnadsåtgärder vidtas i norra delen av Sverige, där bristerna för närvarande är störst.

Enligt min mening ger den planerade utvecklingen av krigsorganisationen erforderlig handlingsfrihet vid nästa försvarsbeslut, då även frågan om en eventuell fjärde J 35-division bör avgöras. Jag anser att det är en fråga för 1988 års försvarskommitlé att lämna förslag om den framtida krigsorganisationsulvecklingen för flygvapnet.

Jag har i min redogörelse för inriktningen av arméstridskraflerna beskrivit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin om den nuvarande planeringen genomförs. Medlen för studier och utveckling av nya syslem och ny materiel till flygvapnet har reducerats kraftigt under de senaste åren och kommer att vara otillräckliga för att behålla utvecklingskompetensen inom delar av svensk försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas handlingsfrihet i nästa försvarsbeslut gå föriorad.

Jag förordar därför att 100 milj. kr. avsätts för flygstridskrafterna för utveckling av bl. a. flygelektronik. Jag återkommer till detta under anslaget D 2. Flygvapenförband.

4.4.6.4 Operaliv ledning m.m.

Överbefälhavaren framhåller i programplanen för 1989/90-1991/92 beträflfande inriktningen för den Operativa ledningen bl.a. följande.

Det operativa ledningssystemet bör utvecklas och förbättras successivt
genom att den centrala och regionala ledningsorganisationen minskar
samt genom teknisk förnyelse. -,

En övergång till ny milostruktur bör genomföras den 1 juli 1991.

En central flygfunktionsledning ingående i högkvarteret i krig och flyg- Prop. 1988/89: 80 staben i fred bör organiseras senast år 1996. I samband härmed bör första flygeskadern utgå ur freds- och krigsorganisationen.

De resurser som frigörs vid övergång till ny milostruktur bör främst utnyttjas för att genom teknisk förnyelse öka flexibiliteten och uthålligheten i ledningssystemet.

En omorganisation av centrala och högre regionala staber bör genomföras under perioden. Den personal som inte längre behövs på central och högre regional nivå bör omplaceras till regional och lokal nivå.

Underrättelsetjänsten bör effektiviseras ytteriigare varvid tekniska hjälpmedel utnyttjas i ökad utsträckning.

Jag kan i stort godta överbefälhavarens förslag till inriktning av den Operativa ledningen. Vad avser mina närmare ställningstaganden i dessa frågor får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnitten om totalförsvarets gemensamma frågor, ledningen inom försvarsmakten saml organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen all godkänna vad jag har anfört om avvecklingen av äldre infanteribrigader m. m.,

dels bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om inriktningen av huvudprogrammet 1—4.

4.4.6.5 Gemensamma myndigheter

Jag kommer i det följande att redovisa vissa frågor som har organisatorisk betydelse för berörda myndigheter inom huvudprogrammet 5. Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets materielverk

Riksdagen beslöt år 1981 om en ny organisation (Org 90) för försvarets materielverk (prop. 1980/81:199, FöU 5, rskr. 21). Beslutet innebar bl. a. att en ny organisation fastställdes på huvudavdelnings- och avdelningsnivå. Central planering, personalfrågor och administrativa frågor m. m. fördes samman i en ny huvudavdelning. Dessutom inrättades en huvudavdelning för kommersiella frågor. Beslutet innebar vidare en övergång till verksgemensamma enheter för såväl teknisk beredning som inköp. Härutöver skulle verkets ledningssystem förbättras bl. a. genom en verksamhetsplanering och en aktiv ledning av organisationsutvecklingen inom verket.

Beslutet innebar vidare att statsmakterna i övrigt fastställde den allmänna inriktningen för organisationen och överlät åt myndigheten att genomföra omorganisationsarbetet. I linje härmed angavs att materielverket till regeringen senare skulle redovisa organisationsarbetet och möjligheterna att lösa förelagda arbetsuppgifter inom ramen för den nya organisationen.

Beslutet om den nya organisationen och den fortsatta inriktningen med 43

senare uppgiftsändringar innebar att personalen successivt skufle minskas

från ca 3600 personår år 1982 till ca 2500 personår budgetåret 1991/92. Prop. 1988/89:80 Minskningen skulle möjliggöras främst genom ökad tillämpning av den s.k. huvudleverantörsprincipen. Denna innebär att visst tekniskt och administrativt arbete och ansvar successivt förs över från materielverket till industrin och att materielverket i princip blir systemsammanhållande för materielprojekten.

Försvarets materielverk har i en slutrapport (Kontroll 88) redovisat erfarenheterna av införandet av den nya organisationen. Jag sammanfattar slutrapporten i del följande. Den nya organisationen har enligt verket bl. a. medfört att kompetensen främst vad gäller teknik, ekonomi, syslemsam-manhållning och projektledning kunnat stärkas. Vidare har kostnadsmedvetandet ökat hos personalen. Genom en vidareutvecklad verksamhetsplanering samt fortsatt förbättring av ekonomi- och produktionsplaneringssystemen skapas enligt verkets uppfattning möjligheter för en successiv övergång från styrning med personalramar lill kostnads- och eflfektstyr-ning av verksamheten.

Enligt verket måste arbetet med att bättre styra materielanskaflfnings-processen fortsätta och innefatta bl. a. såväl administrativa åtgärder som en successiv utbyggnad av ADB-stödet. En förbättrad styming och därmed en eflfektivare malerielanskaflfningsprocess är emellertid i hög grad beroende av den personalram man har lill förfogande. Ramen måste ge möjlighet till en rationell avvägning mellan egna personalresurser på myndighetsanslaget och köp av externa resurser på materielanslag.

Minskningen med mer än 600 personår sedan år 1982 har enligt materielverket inte gjort del möjligt att arbeta eflFeklivt med utveckling, anskaflfning och vidmakthållande av materiel. Behovet av personal för att vidmakthålla materielen för krigsförbanden underskattades i beslutet om Org 90. Erfarenheterna av tillämpningen av huvudleverantörsprincipen har visat att det inte varit möjligt att minska personalen vid verket så mycket som Org 90 förutsatte. Delta har bl. a. varit fallet i vissa större projekt där erforderlig styrning från materielverket har varit svår att upprätthålla. Enligt materielverket måste kompetens och förmåga finnas hos verket så att leveranser och systemkostnader för materielens hela livslängd kan erhållas.

Enligt materielverket behöver dock huvudleverantörsprincipen fortsättningsvis tillämpas eftersom den är en förutsättning för en rationell arbetsfördelning mellan materielverket och industrin. Användningen av huvudleverantörsprincipen bör emellertid prövas från fafl till fall så att en balanserad tillämpning tar till vara de fördelar som principen kan ge.

För att kompensera minskningen av anställd personal har verket under senare år i ökad omfattning tvingats anlita konsulter. Verkets utnyttjande av konsulter uppgår till mer än 1000 personår och kostnaderna för dessa motsvarar ungefär lönekostnaderna för verkets egen personal (ca 2800 personår). Utnyttjandet av konsulter ställer stora krav på administration och sysselsätter därmed en inte obetydlig del av verkets personal. Bl.a. inom elektronikavdelningen med uppgifter för flygvapnet och operativ ledning har utnyttjandet av konsulter nått en nivå som enligt materielverket minskar förmågan att styra verksamheten. Enligt försvarets materi-

elverk medför del ökade beroendet av konsulter ell inte rationellt utnytt- Prop. 1988/89:80 jande av resurserna inom materielverket.

Verket anser därför att det är nödvändigt all minska beroendet av konsulter. 1 en delrapport, som lades till grund för anslagsframställningen för budgetåret 1989/90, har materielverket anmält att del inte är möjligt att fortsätta personalminskningen enligt tidigare planering. Reduceringen av personalen bör därför upphöra under ett visst antal år för all verket därmed kan få tid för egen kompetensuppbyggnad samt återta vissa uppgifter från konsulter och industrin i syfte att ge verket möjligheter all bättre styra verksamheten. Detta arbete har redan inletts.

Överbefälhavaren biträder materielverkets förslag om en successiv övergång från personalramstyrning lill kostnads- och eflfektivitetsstyrning. Överbefälhavaren har intet att erinra mot att personalminskningen tillfälligt avbryts samtidigt som en ny modell för styrning och ledning av arbetet kan tas fram.

Jag konstaterar att omorganisationen av materielverket har genomförts enligt statsmakternas intentioner och beslut. Att inom ramen för den nya organisationen också förbättra de interna ledningsförhållandena m. m. tar viss tid och kräver en rad administrativa åtgärder. Materielverket är dock medvetet om detta och avser att ytterligare förbättra sina system för ledning av verket och materielprocessen. För att lyckas krävs också all behovet av egen personal noga övervägs. Enligt verkets mening har härvid ulnyitjandel av konsulter numera nått en omfattning som inte är acceptabel. Jag delar därför verkets uppfattning att en avlösning av konsulter mot anställd personal successivt bör genomföras. Jag vill härvid erinra om all en sådan avlösning redan har påbörjats genom att vissa medel från huvudprogrammens materielanslag har förts över lill verket. Jag anser att en sådan överföring är rimlig och bör fortsättningsvis tillämpas. Givetvis bör verket härvid redovisa de personella eflfekterna av sådana överföringar av medel. Konsultavlösningar påverkar de tidigare ansatta personalminskningsmålen för verket och jag anser därför att styrning med personalramar bör upphöra under minst en treårsperiod. Jag anser emellertid att det är viktigt alt materielverket fortlöpande följer upp och årligen redovisar rationaliseringsarbelet och kostnadseflfekterna för malerielanskaflfningen i sin helhet. Jag har vidare under anslaget F 4. Försvarets materielverk tillfört medel för att dämpa minskningen av personal vid verket under de närmaste åren.

Kustbevakningen

Kustbevakningen är en egen civil myndighet sedan den 1 juli 1988. Verk
samheten består av sjöövervakningstjänst, sjöräddningstjänst och övrig
service. Myndighetens centrala ledning omlokaliseras den 1 juli 1989 från
Stockholm till Kariskrona. För kustbevakningsverksamhelen är landet
indelat i fyra regioner och dessa är indelade i bevakningsområden. Perso
nalen i övrigt är fördelad på kustbevakningsstalioner (posteringar). Kust
bevakningens verksamhet och arbetssätt karaktäriseras av stor rörlighet
över stora områden längs kusten och till sjöss. Organisationen ger möjlig- 45

heter lill snabba omprioriteringar lill olika uppgifter inom verksamhets- Prop. 1988/89:80 området.

En viktig uppgift under programplaneperioden blir all bygga upp kompetens och rutiner för operaliv och administrativ ledning på central och regional nivå inom den nya myndigheten. Verksamheten bör som kustbevakningen framhåller i sin programplan utvecklas i en bred samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. Genom samlokalisering med marinen på den regionala nivån skapas förutsättningar för en eflTektivare sjöövervakning och för uppbyggnaden av bättre sambands- och informationssystem. Av kustbevakningens programplan framgår att del saknas underlag för att fastställa den långsiktiga inriktningen för sjöövervakningen. Enligt min mening bör underlaget för inriktningen las fram så snabbt som möjligt sedan uppbyggnaden av den nya myndigheten har genomförts.

Kustbevakningen framhåller att det krävs en hög närvaro i de områden som övervakas för att tillsynen och kontrollen skall kunna bedrivas eflfek-tivi och för att hålla en god beredskap för räddningstjänst. Kustbevakningen kommer mot denna bakgrund att göra en översyn av den lokala organisationen i fråga om stalionsnät, fördelning av fartyg saml bemannings- och tjänslgöringssyslem. Enligt min mening kan en sådan översyn vara betydelsefull för att få en eflfektivare verksamhet och ett bättre resursutnyttjande. En avvägning bör ske mellan olika former av övervakning och möjligheterna lill ökad samordning av kustbevakningens sjöövervakning med annan övervakning bör klarläggas. När det gäller miljöskyddsområdet bör förutsättningarna för ett ökat merutnylljande av kustbevakningens resurser för även andra uppgifter och för ett samordnat utnyttjande av olika myndigheters materiel prövas. Ökade förutsättningar bör således skapas för att vid ett utsläpp av olja eller kemikalier snabbt samla olika verksamhetsområdens resurser som är lämpliga för en bekämpningsinsals. Även möjligheterna för ökad samverkan på serviceområdet bör klarläggas. Vissa av dessa frågor övervägs inom kustbevakningskommiltén (Fi 1987:08) som beräknas redovisa sina förslag inom kort.

Riksdagen (prop. 1988/89: 25, FöU 9, rskr. 70) har beslutat om åtgärder som skall genomföras med anledning av utvidgad svensk fiskezon.

Frågan om beredskap för olje- och kemikaliebekämpninghar behandlats i 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 6) under avsnillet Befolkningsskydd och räddningstjänst. Jag förordar i övrigt all verksamheten inom kustbevakningen inriktas på en uppbyggnad av den centrala och regionala nivåns kompetens och rutiner samt en utveckling av samverkan med andra myndigheter. Jag förordar också en översyn av den lokala organisationen i syfte att eflfektivisera denna och få ett bättre resursutnyttjande.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om försvarets materielverk och
kustbevakningen. 46

4.4.7 Redovisning av JAS 39-projektet Prop. 1988/89: 80

4.4.7.1 Bakgrund

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaflfning av JAS-systemel skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Grunden för JAS-projeklels värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83: 119, FöU 9, rskr. 271) om riktlinjer för JAS-projektel fram lill år 2000. 1 propositionen (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU II, rskr 346) om totalförsvarets fortsatta utveckling redovisades läget inom JAS-projektel. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för flygvapnet och försvarels materielverk lämnat rapport till regeringen om läget inom JAS-projektel för liden fram till den I juli 1988. I denna rapport ingår även rapport avseende det fjärde projeklvärderingslillfället som avser verksamheten under tiden den 1 oktober 1986 till den I april 1988. Försvarets materielverk har under år 1988 anmält att Industrigruppen JAS (IG JAS) inte följt gmndkonlraklet vad avser oflfert för delserie två. Enligt försvarets materielverk avviker de i oflferten redovisade kostnaderna och villkoren i övrigt avsevärt från kontraktet. Dessa förhållanden har föranlett särskilda utredningar om möjligheterna att genomföra JAS-projektel eller ersätta det med ett utländskt alternativ. Ett haveri med del första provflygplanel inträflfade i februari 1989. Konsekvenserna av haveriet kan komma att inverka på projektets framlid. Offerlläget för delserie två och del inträflfade haveriet behandlas i det följande under punkt 4.4.7.4.

4.4.7.2 Teknisk värdering av projektet den 1 juli 1988

I överbefälhavarens rapport den 15 oktober 1988 ingår försvarets materielverks tekniska värdering av projektet. Av denna framgår alt flygplanets specificerade tekniska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås hos serieflygplanen. De tidigare anmälda förseningarna i projektet har under året inte kunnat alertas utan har ökat ytterligare. Den flygutprovning som måste genomföras före leverans av det första serieflygplanet bedöms nu inte kunna slutföras före kontrakterad tidpunkt för den första serieleveransen. Av försvarets materielverks tekniska värdering framgår att en försening av den första serieleveransen på minst ell år bedöms som mycket sannolik. Detta kommer att påverka lidpunkten for ombeväpning av äldre flygförband till JAS 39 Gripen. En senareläggning av ombeväpningen innebär att den operativa effekten av JAS 39-systemet kommer alt försenas.

Flygplanets konfiguration har i allt väsentligt fastlagts och väsentliga
delar av de elektroniska systemen har provals i ett provflygplan av Viggen-
typ. Förseningen av den första flygningen har främst berott på förseningar
i arbetet med styrsystemet. Även andra delsystem har varit försenade men
i mindre grad än styrsystemet. Arbetet med motorn (RM 12) fortlöper men
vissa tekniska problem kvarstår att lösa. Bl. a. pågår arbete med all
omkonstruera efterbrännkammaren för att nå upp till specificerade pre- 47

slanda.

Det första provflygplanel påbörjade i december 1988 flygutprovningen. Prop. 1988/89: 80 Vid den sjätte flygningen i februari 1989 totalhavererade denna prototyp. Utredning om orsakerna lill haveriet pågår. Markutprovning pågår med ytterligare två av de totalt fem planerade provflygplanen i projektet.

Med reservation för vad som kan ha förorsakat haveriet konstaterar jag att JAS-projektel enligt vad som framgick vid det senaste projeklvärderingslillfället i stort kommer att kunna uppnå specificerade prestanda. De sedan föregående år ökade resurserna för att återta förseningarna har under det gångna året inte givit förväntat resultat. Jag konstaterar att industrin inom väsentliga områden har underskattat arbetsvolymen för projektet. Detta medför ökade kostnader främst för IG JAS men även för andra leverantörer av materiel till projektet. Ell intensivt ulprovnings-program skall nu genomföras fram till dess serieleveranserna skall börja. Tidpunkten för leverans av operativt användbara flygplan kommer att förskjutas. Jag förutsätter all industrin i samverkan med myndigheterna fortsätter all pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra ytterligare förseningar och alt så långt möjligt återta förlorad tid samt att även begränsa ogynnsam inverkan på projektet av det beklagliga haveriet.

För flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ. Jag har tidigare (avsnitt 4.4.6.3) redogjort för min syn på inriktningen av den lunga attackbeväpningen.

4.4.7.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83: 119, FöU 9. rskr. 271) våren 1983 är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24,9 miljarder kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektel följer samma regler för priskompensalion som övrig materiel inom försvarsmakten. Riksdagens beslut (prop. 1983/84: 112, FöU 20, rskr. 348) under våren 1984 om det militära försvarels fortsatta utveckling m. m. innebar förändringar för JAS-projektel främst avseende ett nytt priskompensationssystem som tar hänsyn till försvarskoslnadernas utlandsberoende. Försvarsbeslutet år 1987 tillförde JAS-projektel ytterligare 1,8 miljarder kronor under budgetåren 1987/88— 1996/97 för komplettering av motmedelssystemet saml för en eventuell utökning av antalet flygplan efter nästa försvarsbeslut. JAS-projeklels planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/2000 var i

1982 års riksdagsbeslut i prisläget februari 198125,7 miljarder kronor.

1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projeklet att planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De i överbefälhavarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den högre planeringsramen från 1982 års försvarsbeslut.

Av överbefälhavarens rapport i oktober 1988 framgår vidare att reste
rande planeringsram för JAS-projeklet exkl. prisreserver enligt gällande
beräkningsmetoder uppgår lill 33,2 miljarder kronor i prisläget februari
1988. Med reservation för de högre kostnaderna som har anmälts för
delserie två av försvarels materielverk i december 1988 beräknas JAS-
projektel under motsvarande lid uppgå till 33,7 miljarder kronor i samma '*°

prisläge. Överbefälhavaren har tidigare anmält att en reducering till 1983 Prop. 1988/89: 80 års nivå inte bör göras nu utan bör anstå till dess ökad säkerhet erhålls i projektet. Detta har accepterats av riksdagen.

Överbefälhavaren konstaterar i den senaste projektvärderingen (oktober 1988) all medelsförbrukningen i projektet hittills i stort följer uppgjorda betalningsplaner i grundkontraktet. De ovan nämnda förseningarna har inte ännu inneburit ökade kostnader för försvaret vad avser utvecklingen och delserie ett (flygplan 1—30). Förseningarna och osäkerheter beträffande de framtida kostnaderna medför dock enligt överbefälhavarens rapport att priset för delserie två (flygplan 31 — 140) är osäkert. Vidare konstaterar överbefälhavaren alt den tvåsitsiga versionen av JAS (JAS 39B) tills vidare har utgått ur planeringen av kostnadsskäl. Begränsat tekniskt utvecklingsarbete för JAS 39B har genomförts till slutet av år 1988 för att göra det möjligt att även JAS 39B kan värderas i ell kommande slutligt val av utbildningssystem.

Överbefälhavaren har i sin programplan delvis omplanerat de medel som avsattes i 1987 års försvarsbeslut för anskaflfning av ylleriigare JAS-flygplan eller motsvarande höjning av luftförsvarsefTeklen. Jag accepterar inte detta förslag lill omplanering ulan förutsätter att den tillsatta försvarskommittén kan överväga och föreslå hur dessa medel bör användas, inför ett beslut år 1991.

Jag konstaterar att för de första 30 flygplanen följer JAS-projektel de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslutet. För delserie två och vissa vapensystem kan ännu inte priset säkert fastställas. Jag återkommer till delserie två i det följande.

projektets fortsättning. Regeringen har därför nyligen givit försvarets ma- Prop. 1988/89:80
terielverk i uppgift att närmare klarlägga de ekonomiska och tekniska ,

frågorna i projektet. Jag förväntar mig svar från försvarets materielverk under maj 1989. Jag avser att fortlöpande hålla försvarsutskottet och 1988 års försvarskommitlé orienterade om utvecklingen av projektet.

4.4.7.5 Vissa industripoliiiska aspekter på projektet

I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade IG JAS vissa utfästelser beträflfande sysselsättningsskapande åtgärder och teknologiöverföring, som skulle genomföras under en femårsperiod, samt industriellt samarbete mellan deras utländska underleverantörer och svensk industri i vissa fall ända fram till år 2002.

I 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6 s. 38) redogjorde jag för det slutgiltiga utfallet av de sysselsättningsskapande åtgärderna och teknologiöverföringen.

Jag har av chefen för industridepartementet erfarit att hans företrädare den 22 september 1988 från IG JAS har erhållit en rapport om hittills uppnådda resultat av det industriella samarbetet med deras utländska underleverantörer.

För den fortsalla uppföljningen av IG JAS industripolitiska utfästelser finns sedan år 1986 en särskild arbetsgrupp vid industridepartementet. Arbetsgmppen har analyserat det från IG JAS redovisade materialet om genomfört industriellt samarbete samt ställt detta i relation till de utländska underleverantörernas utfästelser mot IG JAS. Hittills har drygt 20 utländska underleverantörer åtagit sig industriell samverkan med svensk industri t. o. m. år 1990 för ca 2 600 milj. kr. och totaU fram lill år 2002 om drygt 5 150 milj. kr.

Arbetsgmppen har därvid för Saab Scanias underleverantörer kunnat godkänna genomförda affärer tifl drygt 470 milj. kr. räknat i 1981 års prisnivå. I löpande priser motsvarar detta drygt 550 milj. kr. För Ericsson Radar Electronics underleverantörer har arbetsgruppen på motsvarande sätt kunnat godkänna genomförda affärer till knappt 210 milj. kr. i löpande priser enligt avtal. För Volvo Flygmotors underleverantör GE (General Electric) har arbetsgruppen, som direkt och indirekt industrisamverkan, kunnat godkänna ca 1460 milj. kr. i löpande priser. Delta motsvarar i 1982 års prisnivå ca I 330 milj. kr. Sammantaget har således under perioden den IjuH 1982 tifl den 30 juni 1988 genomförts industriefl samverkan mellan IG JAS utländska underieverantörer och svensk industri till ett värde av över 2 220 milj. kr. i löpande priser.

Den särskilda arbetsgruppen konstaterar att de hitliflsvarande resultaten av industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri kan anses motsvara förväntningarna. Vid en jämförelse mellan de olika utländska leverantörerna framgår det dock att resultaten hittills är ojämnt fördelade.

Hemställan Prop. 1988/89: 80

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om JAS 39-projektet.

4.4.8 Ubåtsskyddsåtgärder

Ubåtsskyddsförmågan ökar successivt som följd av fattade beslut.

Ansträngningarna för att få ett slut på kränkningarna av vårt territorium skall fortsätta.

Fartyg och annan materiel tillförs och förbättras. Personalen har dessutom utvecklat en väsentligt förbättrad förmåga i ubåtsskydd.

Jag har tidigare konstaterat att ubåtsskyddsverksamheten medför stora påfrestningar för berörd personal. Satsningen på incidentberedskapen innebär vidare ökade driftskostnader och slitage på materiel med följd att andra viktiga verksamhetsområden blir eftersatta. Enligt min mening måste detta uppmärksammas ytterligare i den foitsatta planeringen.

Överbefälhavaren har på särskilt uppdrag från regeringen redovisat hur ubåtsskyddsålgärder är inplanerade. Jag har då konstaterat att planeringen sker i enlighet med inriktningen i riksdagsbeslut (prop. 1987/88:150, FÖU 13, rskr. 386).

Det är vidare min avsikt att även fortsättningsvis särskilt följa upp ubåtsskyddsverksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

all la del av vad jag har anfört om ubåtsskyddsåtgärder.

Viktigare förband (motsvarande)	Läget
	1988	1992	1997-
Fördelningsstaber	8	6	6
Infanteribrigader 77	10	10	1>
Infanteribrigader 66	8	—	—
Infanteribrigad 2000	—	-	5
Norrlandsbrigader	5	5	5
Pansarbrigader	5'	5'	2
Mekaniserade brigader	1	1	4'
Fältbataljoner	ca 100	100	90
Luftvärnsrobotbataljoner	2	2	4
med medellång räckvidd
Transporthelikopterkompanier	4	4	4
Pansarvärnshelikopterkompanier	1	2	2
Försvarsområdesbataljoner	ca 90	80	85
Skyddsförband, man'	-	16000	110000
Robotbåts-/kustkorvettsdi visioner	3	4	}'
Patrullbåtsdivisioner	4	4	}'
Ubätsfloltiljer (motsvarande)	2	2	2
Helikopterdivisioner	4	4	3
Minröjningsflottiljer	2	2	2
Minsveparflottiijer	6	6 .	5
Kustartilleribataljoner, fasta	21	19	16
Kustartilleribalaljoner, rörliga	7	8	8
Kuslrobotbatteri	1	1	1
Bas- och underhållsbataljoner	7	9	9
Jaklflygdivisioner 35	3	3'	2'
Jaktflygdivisioner 37	8	8	8
Attackflygdivisioner 37	5,5	5,5	1,5
Spaningsflygdivisioner 37	6	6	6
Flygdivisioner JAS 39	—	—	5
Lätta attackflygdivisioner	4	4	6
Slrilbataljoner	II	11	11
Basbataljoner	32	30	30

' Inkl. brigaden på Gotland.

- Beroende av kommande omplaneringsbehov kan ytterligare reduceringar komma

att ske. ' Delar organiseras inom marinen oeh flygvapnet. Handlingsfrihet för ytterligare en J 35-division har skapats. ■ Utnyttjas för att organisera mekaniserad brigad i övre Norrland. '' Beroende av ersättningen av SK 60.

För egen del vill jag framhålla de stora osäkerheter som för närvarande råder om den framtida krigsorganisationen. Jag anser att det av överbefälhavaren angivna läget för år 1992 i huvudsak kan ses som mål för den organisatoriska handlingsfriheten på sikt. Jag är dock inte beredd att acceptera den angivna utvecklingen av skyddsslyrkor.

Hemställan Prop. 1988/89: 80

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om krigsorganisationens utveckling.

4.4.10 Anställd personal

4.4.10.1 Långsiktigt behov av anställd personal

Jag vill här erinra om att riksdagen i föregående försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) godtagit all den tidigare strikta myndighetsvisa personalramssiyrningen ersätts av beslut om personalvolymens utveckling på lång sikt för försvarsmakten i dess helhet. Jag redovisar därför i det följande endast överbefälhavarens planering och bedömningar vad avser möjligheterna alt tillgodose försvarsmaktens behov av anställd personal.

Personalvolymerna redovisas dessutom under respektive anslag. Dessa senare redovisningar grundar sig på myndigheternas anslagsframställningar och kan i vissa fall skilja sig från sammanställningen här.

Överbefälhavaren redovisar i programplanen för perioden 1989/90 — 1991/92 sin syn på personallägets utveckling t. o. m. budgetåret 1996/97.1 följande tabeller redovisas dels personallägets utveckling räknat i personår, dels den åriiga rekryteringen av yrkesoflTicerare via oflTicershögsko-lorna.

Personallägels utveckling räknat i personår

	Kategori-	Utfall 1987/88	Planerat 1989/90	Planerat 1991/92	Planerat 1996/97
Armén	Mil Civ Summa	8 244 6 193 14437	8018 6060 14078	7 886 5910 13 796	7 800 5 450 13 250
Marinen	Mil Civ Summa	3070 2711 5781	3 100 2 725 5 825	3100 2 689 5 789	3 100 2 645 5 745
Flygvapnet	Mil Civ Summa	3 495 3 396 6891	3 385 3436 6821	3495 3447 6 942	3 805 3 407 7212
Operativ ledning	Mil Civ Summa	775 2 820 3 595	800 2810 3610	800 2 804 3 604	800 2 804 • 3 604
Gem. myndigheter	Mil Civ Summa	,505 5361 5 866	550 5424 5 974	540. 4993 5 533	540 4865 5405
Summa	Mil Civ Summa	16089 20481 36 570	15853 20455 36 308	15821 19 843 35 664	16045 19171 35216

' ÖB 1988-09-30 Plan 1.483:63530, tabell 6.

- Inkl. intäktsfinansierad personal, exkl. yrkesolTicersaspiranter, reservofficerare,

frivilligtjänstgörande, lönebidragsanställda, beredskapsarbetare och arbetsvårdsfall.

395	557	423
180	180	180
150	240	240

Armén

Marinen

Flygvapnet

Summa 725 977 843

; ÖB 1988-09-30 Plan 1, 483:63530, tabell 7. - I tabellen anges det antal som slutligt anställs.

Jämfört med överbefälhavarens tidigare planering innebär detta en minskning av antalet yrkesoflTicerare budgetåret 1996/97 med ca 1400 personår. Detta beror huvudsakligen på att planeringen för armén anpassats till de förändringsförslag överbefälhavaren lämnat.

Överbefälhavaren bedömer att överensstämmelse mellan tillgång på och behov av yrkesoflTicerare inom armén kan uppnås i mitten av 1990-talet. Motsvarande balans inom marinen bedöms uppnås före år 1997. För flygvapnet gäller att behovet av flygförare och tekniker kan vara lillgodosell i början av 1990-talet medan bristen på personal för den nya basorganisationen gör att överensstämmelse mellan behov och tillgång uppnås först i slutet av 1990-talet.

Inom marinen är behovet av reservoflTicerare tillgodosett. Inom armén och flygvapnet bedöms behovet vara tillgodosett i mitten av .1990-talet resp. omkring år 2000.

Överbefälhavaren anger emellertid att det kommer att ta lång tid innan all personal är rätt utbildad för sina uppgifter även om det antalsmässiga behovet blir tillgodosett.

Vad avser den civila personalen uppger överbefälhavaren att han söker uppnå bästa avvägning mellan anställd personal och köpta tjänster. Inom framför allt armén behöver det långsiktiga behovet av civil personal granskas ytterligare.

4.4.10.2 Pilolfrågan

Jag kan konstatera att det avtal som slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna om löne- och andra anställningsvillkor för flygförarna våren 1986 har börjat ge resultat. De stora avgångarna av flygförare till de civila flygbolagen som tidigare drabbat flygvapnet minskar.

Bland de yngre och för flygbolagen mest attraktiva piloterna finns i dag endast 15 piloter utan avtal. Huvuddelen av dessa kommer enligt chefen för flygvapnet med största sannolikhet att gå över till civila flygbolag i en nära framtid. Därefter beräknas den årliga avgången under ett antal år att bli högst sju, främst ur den grupp av äldre (40 — 43 år) piloter vars avtal löper ut.

För att säkerställa försörjningen av piloter i flygvapnet antas numera 40
slridspiloler till utbildning, jämfört med 20 piloter under budgetåret
1984/85. Detta har utöver avtalet inneburit att den negativa trenden 54

brutits. Behovet av flygförare bedöms av överbefälhavaren vara täckt i Prop. 1988/89:80 början av 1990-talet.

Erforderliga inkallelser av piloter, som är anställda i flygbolagen, för att upprätthålla flygvapnets operativa förmåga bedöms av chefen för flygvapnet kunna minskas antalsmässigt från år 1989.

Jag kan vidare konstatera att den satsning på de yngsta piloterna som gjordes i oktober 1987 i form av personliga löneplanstillägg har slagit mycket väl ut. Alla utexaminerade elever har tecknat avtal efter denna åtgärd.

Flygbolagens behov av piloter tillgodoses delvis genom rekrytering av elever som utexamineras från den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.

Vid TFHS har hittills 100 elever utexaminerats. För närvarande genomgår 54 elever utbildning som avslutas under år 1989. En kurs med 20 elever som utexamineras i april 1990 har börjat i januari 1989. Därmed nås också målet 60 utexaminerade elever per år. Utbildning av norska piloter pågår för närvarande med 6 elever som utexamineras i april 1989. 10 nya elever beräknas få utbildning mellan augusti och december 1989. Målet är 40 norska elever varje år. När detta målnås beror på de norska myndigheternas möjligheter att utbilda elever vid den grundläggande utbildning i Norge som föregår utbildningen vid TFHS.

Chefen för kommunikationsdepartementet anför i budgetpropositionen (prop. 1988/89:100 bil. 8) att han ser fördelar om luftfartsverket i kontakt med berörda flygbolag log över kommunikationsdepartementels roll som kravslällare på ulbildningsvolymen vid TFHS. Han anser i det sammanhanget alt det förefaller naturligt att delar av kostnadsansvaret för grundutbildning av piloter belastar luftfartssektorn. Han anser att dessa frågor bör bli föremål för fortsatta överväganden.

Jag har nyligen kommit överens med de norska och danska försvarsministrarna att utbyta erfarenheter m. m. inom pilotområdet i syfte att bl. a. analysera pilotsiluationen i resp. land, utvärdera genomförda åtgärder för all kunna behålla piloterna vid försvarsmakten samt eventuellt vidtaga gemensamma åtgärder för att förbättra situationen i första hand i Danmark och Norge där pilotsiluationen är rriest problematisk.

Det är med tillfredsställelse jag ser den återhämtning som sker på pilolsidan och att de åtgärder som har vidtagits uppenbarligen givit positiva resultat.

4.4.10.3 Vissa övriga frågor

Som jag berörde i försvarsbeslutspropositionen (prop 1986/87:95) har regeringen uppdragit åt försvarets forskningsanstalt att närmare kartlägga orsakerna till avgångsbenägenheten bland den anställda personalen. Forskningsanstalten har avrapporterät delar av uppdraget och räknar med att kunna slutföra studierna under innevarande budgetår.

Den översyn av det nuvarande reservoflTicerssystemet som jag i budget
propositionen 1987/88 anmälde skulle slutföras senast den 31 december
1988 har på grund av vissa svårigheter med inhärntande av underlag

förlängts till den 31 mars 1989.

Enligt vad jag har erfarit har statens arbetsgivarverk påbörjat förhand- Prop. 1988/89:80 lingar med arbelslagarorganisationerna i syfte att åstadkomma en överenskommelse om vilka villkor som skall tillämpas för den personal som kommer att bli berörd av eventuella förändringar i försvarmaktens organisation.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om den anställda personalen.

4.4.11 Vissa frågor rörande värnpliktiga

4.4.11.1 Marinens utbildningssystem

Inför 1987 års försvarsbeslut föreslog överbefälhavaren ett nytt utbildningssystem avseende värnpliktiga inom såväl kustartilleriet som flottan. Systemet innebär bl. a. en annan avvägning mellan grundutbildning och repetilionsulbildning än vad som nu gäller men fortfarande inom en totalt sett oförändrad utbildningstid. Det tillgodoser ökade beredskapskrav och utgör en förbättring av förbandsulbildning och samträning. I totalförsvarspropositionen (1986/87:95, s. 79 — 80) anförde jag att systemet är principiellt lämpligt och bör få införas. Riksdagen hade ingen erinran mot vad jag anförde i denna del.

Förberedelser för införande av det föreslagna systemet har fortsatt.

Överbefälhavaren betonar betydelsen av att det nya utbildningssystemet för flottans del införs fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vad beträflfar slutligt ställningstagande till kustartilleriets utbildningssystem bör detta anstå tills den nu pågående totala översynen av marinens freds- och krigsorganisation är genomförd.

Jag förordar att ett nytt utbildningssystem för flottan införs enligt riksdagens tidigare beslut och överbefälhavarens nu preciserade förslag. Detta innebär att vissa ändringar behöver göras i värnpliktslagen (1941:967). Den längsta grundutbildningstiden för värnpliktiga i flottan behöver förlängas med — för olika värnpliktskategorier — 85 till 115 dagar. För närvarande anges grundutbildningstiderna i värnpliktslagen med en nedre och en övre gräns i dagantalet. Spännvidden är inte särskilt stor, i allmänhet mellan 25 — 60 dagar för de olika kategorierna. I verkställighelsföre-skriflerna lill lagen har dagantalet närmare lagts fast. I föreliggande förslag har, förutom alt dagantalet som angetts förut höjts för de olika kategorierna med mellan 85—115 dagar, den normala spännvidden behållits för den nedre och övre gränsen. I två fall har dock den nedre gränsen inte ändrats med följd att spännvidden blivit större än det sorn är regelmässigt i lagen. Det gäller främst gmndutbildningsliden för meniga kategori F och gruppbefäl i flottan. Den nedre gränsen har där behållits därför att den förlängda tiden inte skall gälla alla värnpliktiga inom kategorien.

Samtidigt minskas skyldigheten för värnpliktiga i flottan all fullgöra
repetilionsulbildning från fem till två krigsförbandsövningar. Dessutom 56

sänks del högsta dagantalet för varje krigsförbandsövning med 5 dagar för Prop. 1988/89:80 meniga och gruppbefäl. För plutons- och kompanibefäl görs ingen ändring i denna del. För närvarande finns i lagen också bestämmelser som medger en förlängning av krigsförbandsövningarna för vissa värnpliktiga vid flottan. Denna bestämmelse behöver inte tillämpas inom ramen för det nya utbildningssystemet vid flottan och kan därför upphävas. Förslag till lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967) har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

4.4.11.2 Försök med förkortad grundutbildning

Överbefälhavaren har hos regeringen hemställt om att få genomföra försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga. Försöksverksamheten avses omfatta budgetåren 1989/90-1991/92 och berör åriigen upp tifl ca 7000 värnpliktiga vid armén och ca 300 värnpliktiga vid marinen.

Överbefälhavaren föreslår en försöksulbildning om 5 månader.

Bakgrunden till överbefälhavarens förslag om förkortad grundutbildning framgår i hans programplan för perioden 1989/90— 1991/92. Överbefälhavaren anför att det finns behov av att reducera arméns krigsorganisation för att återstående delar skall kunna ges en erforderlig förmåga. Han anser vidare all det föreligger brister i förmågan att bevaka och skydda för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt.

Överbefälhavaren föreslår i programplanen alt de värnpliktiga som grundulbildas lill försvarsområdesförband ges 5 månaders gmndutbild-ning fr.o.m. år 1989/90. Inom ramen för försvarsområdesförbandens utbildning bör försök göras under perioden 1989/90-1991/92 för att klarlägga om utbildningsmålen för de s. k. skyddsförbanden kan nås med 2 1/2 månaders utbildning eller om utbildningstiden behöver vara längre än 21/2 månad. Överbefälhavaren föreslår vidare att 21/2 månaders grundutbildning för skyddsförbanden planeras fr. o. m. år 1992. De befal-uttagna värnpliktiga i försvarsområdesförband och skyddsförband ges längre utbildningslid. Beträflfande marinen föreslår överbefälhavaren att, i likhet med armén, förband med försvars- och skyddsuppgifter ges en grundutbildningstid om 5 resp. 2 1/2 månader.

Försöken inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer främst är avsedda att grundulbildas och ingå i krigsförband som skall avvecklas eller omorganiseras. 1 första hand gäller detta infanleribri-gader 66 M saml fristående skyttebataljoner. Överbefälhavaren anser att de frigjorda personella och materiella resurserna därvid tidigt kan utnyttjas för uppbyggnad av det territoriella försvaret i en ny stmktur.

Enligt överbefälhavaren skall behovet efter år 1992 av beredskapsförband inom armén i huvudsak tillgodoses genom gmndulbildning av särskilda beredskapsplutoner (kompanier). Dessa utbildas under fem månader. Huvuddelen av beredskapsförbanden avses därefter krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och försvarsbataljoner).

Överbefälhavaren anser vidare att genom alt förbanden i stor utsträckning rekryteras lokall och ges en utbildning som inriktas mot resp. bered-skapsuppgift kan utbildningstiden förkortas.

Försöken föreslås genomföras vid sju tifl tio myndigheter inom armén Prop. 1988/89: 80 med en fördelning över de flesta militärområdena.

Inom marinen bör försöken omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer skall ingå i basbevakningskompanier i flottan resp. beredskapsplutoner i kustartilleriet. Inom marinen berörs ca fem myndigheter av försöken.

Kostnadsbesparingarna med förkortad utbildning under perioden 1989/90- 1991/92 bedöms av överbefälhavaren till 75-100 milj. kr. för armén och ca 25 milj. kr. för marinen.

På sikt kan det enligt överbefälhavaren också bli aktuellt att förändra repetitionsutbildningens omfattning med bl. a. fler och kortare övningar.

Frågan om bl. a. arméns utbildningssystem skall behandlas av den nyligen tillkallade försvarskommittén. Jag tar därför inte ställning till överbefälhavarens förslag som jag i det föregående har redovisat. Jag förordar dock att i avvaktan på nästa försvarsbeslut försök med förkortad grundutbildning får genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/90—1990/91. För en mycket begränsad del avslutas försöken dock tidigast vid utgången av augusti 1991. Försöken skafl för icke befalsuttagna värnpliktiga omfatta fem månaders grundutbildning. De värnpliktiga som deltar i försöken skall efter fullgjord gmndulbildning krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och försvarsbataljoner). Förslag tifl lag om försök med förkortad gmndulbildning för värnpliktiga har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Enligt lagförslaget får försöken omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 vämpliktiga vid marinen för varje utbildningsår. Försöken gäller endast kategorierna E, F och G vid armén och F och G vid marinen. I lagförslaget har angetts en högsta grundutbildningstid om 227 dagar. Orsaken tifl detta är att vissa vämpliktiga — kategori E inom armén — som rycker in under juni 1989 och skafl omfattas av försöksverksamheten, bör fullgöra en minsta tid om ca 220 dagar i stället för 150 dagar som gäller för övriga meniga i försöksverksamheten, för att kunna slutföra sin utbildning samtidigt med övriga kategorier. För närvarande har denna kategori värnpliktiga en gmndutbildningstid om lägst 290 och högst 315 dagar. Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för försöksverksamheten.

4.4.11.3 Värnpliktsförmåner

Jag redovisade i förra årets budgetproposition hur kontantförmånerna till värnpliktiga hade utvecklats under 1980-talet. Jag konstaterade då att dessa förmåner hade höjts i en takt som avsevärt översteg den allmänna standardhöjningen.

I juni 1988 redovisade överbefälhavaren en undersökning av de värnpliktigas ekonomiska situation. Undersökningen var upplagd så att den kunde jämföras med en liknande undersökningsom gjordes år 1981.

Utan att gå in på några detaljer kan jag konstatera att jämförelsen mellan dessa båda undersökningar styrker min tidigare beskrivning av värnpliktsförmånernas utveckling.

Jag har dock beräknat medel för en höjning av värnpliktsförmånerna Prop. 1988/89:80 även budgetåret 1989/90. Efter indexuppräkning beräknar jag utrymmet för höjning av de värnpliktigas förmåner till ca 35 milj. kr.

Inom ramen för detta utrymme anser jag att dagersättningen bör höjas med I kr. från 30 kr. till 31 kr. Efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring utges som tidigare tillägg med 15, 30 resp. 60 kr. per dag.

Vidare bör den behovsprövade familjepenningens maximibelopp för hustru höjas med 185 kr. per månad till 2 635 kr.

Det ekonomiska utrymmet medger vidare att ca 13 milj. kr. avsätts för förbättringar avseende förplägnadsersättningen.

De nu redovisade höjningarna beräknas kosta ca 25 milj. kr. Det resterande utrymmet bör avsällas för alt finansiera ökade kostnader för bostadsbidrag till följd av hyreshöjningar m. m.

De förbättringar av förmånerna till de värnpliktiga som jag förordar bör genomföras den I juli 1989.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t. ex. vapenfria tjänstepliktiga.

Höjningen av familjepenningen kräver ändringar i familjebidragslagen (1978:520) medan det ankommer på regeringen att besluta om övriga ändringar av förmånerna. Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

De värnpliktigas rätt till fria hemresor regleras i, vämpliktsförmånsför-ordningen.

Det kan i sällsynta fall uppstå situationer där denna rätt kan orsaka problem. Jag tänker då på exempelvis värnpliktiga som missköter sig på ett sådant sätt att de inte längre accepteras som passagerare av det transportförelag som anlitas för de fria hemresorna. Det kan även gälla den som ådömts en påföljd i form av fritidsstraflf eller extraarbete som skafl verkställas på fredagkvällen efter det att övriga värnpliktiga rest hem över veckoslutet. Att förbandet i sådana fall tvingas ordna en särskild transport för de värnpliktiga som genom egen förskyllan inte kunnat utnyttja den gemensamma transporten är inte rimligt.

Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag till erforderliga författningsändringar så att det klargörs att det allmänna inte har någon skyldighet att ordna en särskild hemtransport i sådana fall som jag nu har . berört.

4.4.11.4 Förändrad handläggning beträffande vapenfria tjänstepliktiga

Försvarets rationaliseringsinstitut har på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag till en förändrad organisation vad avser handläggning äv ärenden om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst. Jag avser att senare föreslå regeringen all i en proposition förelägga riksdagen förslag till förändringar som berör vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden och nämnden för vapenfriutbildning. Jag räknar med att dessa förändringar inte kommer att medföra ökade totala kostnader.

4.4.11.5 Lagrådets hörande Prop. 1988/89: 80

I fråga om ändringarna i familjebidragslagen är lagstiftningen av sådan beskaflfenhel all lagrådels hörande skulle sakna betydelse. 1 fråga om övriga lagförslag skulle lagrådels hörande fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma genom dels att försöken med förkortad utbildning inte kan genomföras för att beaktas i tid inför nästa försvarsbeslut, dels att de ökade beredskapskraven inom marinen inte kan tillgodoses.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att antaga förslagen

1. tifl lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

2. till lag om försök med förkortad grundutbildning,

3. lill lagom ändring i familjebidragslagen (1978:520),

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga Ijänslepliktiga.

4.4.12 Försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet

Överbefälhavaren har inom ramen för FU 88 studerat lokaliseringen av försvarsmyndigheter i Stockholmsområdet. Arbetet har dokumenterats i FU 88 delrapport Försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet. Del har resulterat i följande förslag till åtgärder, som överbefälhavaren vill genomföra under förutsättning att intäkterna från avveckling av etablissement får disponeras för försvarsändamål.

Etablissement som Etablissement som

föreslås behållas föreslås avvecklas

Tullinge Solvalla

Näsby Park Bagartorp

Ursvik Amiralitetshuset

Tre Vapen Fredrikshov

Artillerigärden

Militärhögskolan

Karlbergs slott

Militärstabsbyggnaden

Gamla militärstabsbyggnaden

Kanslikasernen vid f d. K I

Kastellet

Överbefälhavarens rapport remitteras för närvarande, bl. a. lill de kommuner som direkt berörs av förslagen.

För egen del vill jag dels anmäla alt det bör ankomma på regeringen att besluta om förändringar av del slag som överbefälhavaren har föreslagit, dels kommentera förslagen vad gäller etablissementen Tullinge och Näsby Park.

Frågan om en eventuell avveckling av Tullinge-elablissementel berördes
i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:100 bil. 2, FöU 18, rskr. 374). 60

Försvarels fastighelsnämnd fick därefter regeringens uppdrag alt utreda Prop. 1988/89:80 etablissemenlets framtida användning. Nämnden har i juni 1988, mot bakgrund av överbefälhavarens då aviserade förslag i FU 88, hemställt om regeringens omprövning av uppdraget. I avvaktan på en sådan omprövning av uppdraget låter nämnden ärendet vila.

Frågan om avveckling av Näsby Park-etablissementel togs också upp i 1982 års försvarsbeslut. Fortifikationsförvaltningen fick därefter regeringens uppdrag att avveckla etablissemenlet. Regeringen har emellertid nyligen beslutat all del tills vidare, och i avvaktan på regeringens beslut om överbefälhavarens nu aktuella förslag, får förutsättas att etablissemenlet får behållas t. o. m. budgetåret 1991/92.

Jag räknar med att efter avslutad remissbehandling av överbefälhavarens rapport återkomma lill regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

all la del av vad jag har anfört om försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet..

4.4.13 Rationalisering

Överbefälhavaren redovisar i programplanen, ÖB 89 — 92, ett rationaliseringsmål för hela det militära försvaret och för perioden 1987 — 92 om I 700 milj. kr. i prisläge februari 1988, i förhållande lill budgetåret 1986/87. Rationaliseringsåtgärderna inom flygvapnet är genomarbetade , och förankrade. Inom övriga huvudprogram pågår detta arbete, och en granskning och genomarbetning enligt den metod som tillämpats i flygvapnet görs under budgetåret 1988/89.1 samband därmed omprövas rationaliseringsmålen för resp. huvudprogram. Sammantaget bedömer överbefälhavaren i programplanen att rationaliseringsmålel för perioden 1987 — 92 kan nås, men att fortsatta rationaliseringar efter hand blir svårare att genomföra.

Försvarets rationaliseringsinstitut anmäler i rationaliseringsplanen, FRP 88, att arbetet med att i organisationen förankra rationaliseringsmålen ännu inte har kommit så långt all säkerheten är särskilt hög beträflfande möjligheterna att verkligen genomföra de förutsatta rationaliseringarna.

Överbefälhavaren bedömer i sin årsredovisning för budgetåret 1987/88 att möjlighetema är tillfredsställande all nå rationaliseringsmålel för perioden 1987-92 om I 700 milj. kr.

Jag anmälde i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6 p.
7.3.11.1) att jag inte ansåg del lämpligt att med dåvarande underlag föreslå
riksdagen några beslut angående rationaliseringsverksamheten under pe
rioden 1987/88-1991/92, och all jag förutsatte all överbefälhavaren i
anslutning lill den nu föreliggande programplanen skulle kunna redovisa
genomarbetade och i organisationen förankrade rationaliseringsmål och
ralionaliseringsplaner. Därmed skulle underlag finnas för konkreta förslag
under våren 1989. 61

Som jag har redovisat i det föregående avses nästa försvarsbeslut fattas Prop. 1988/89:80 våren 1991 och avse tiden efter budgetåret 1990/91. Del innebär att innevarande försvarsbeslutsperiod är fyraårig och omfattar budgetåren 1987/88-1990/91. Det är därmed naturiigt att nu behandla rationaliseringsfrågorna i ett sådant fyraårsperspektiv.

Jag kan nu konstatera att överbefälhavarens ambition vad gäller att leda, planera och följa upp rationaliseringsverksamheten har höjts. Arbetet har emellertid visat sig vara mera omfattande och tidskrävande än vad jag bedömde för ell år sedan, och har ännu inte gett så konkreta resultat som jag då räknade med. Detta, och den avkortade försvarsbeslutsperioden som snart är till hälften avverkad, gör att jag nu bedömer det som mindre meningsfullt att statsmakterna fastställer kvantitativa rationaliseringsmål för perioden 1987 — 91. Det är emellertid angeläget att överbefälhavarens arbete fortsätter, och att därmed rationaliseringsverksamhetens faktiska resultat under perioden 1987-91 kan bedömas, och alt även vad gäller rationaliseringsverksamhelen ett förbättrat underlag kan läggas fram inför nästa försvarsbeslut.

Enligt regeringens anvisningar för nu föreliggande programplan och anslagsframställningar skall varje myndighet inom del militära försvaret vara föremål för ett fortsall rationaliseringstryck som svarar mot det som gäller för de civila myndigheterna. Flera av myndigheterna inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. har inte i sina anslagsframställningar redovisat någon planerad egen rationalisering. Vid min beräkning av de anslagen har jag tillämpat det s. k. huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om rationalisering.

Försvarsforskning är en viktig förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar till att upprätthålla ett visst nationellt oberoende till omvärlden bl. a. vid framtagning av viktiga vapensystem. Härigenom utgör den ett betydelsefullt stöd för vår säkerhetspolitik.

Tyngdpunkten i den gemensamma försvarsforskningen bör enligt överbefälhavarens uppfattning ligga inom de områden som berör informations- och sensorteknik samt vapen, vapenverkan och skydd. Hämtöver bör skyddsforskning bedrivas inom kärnvapenområdet samt beträflfande biologiska och kemiska stridsmedel. Även människans roll och förmåga i det framlida kriget bör studeras.

Avdelade resurser för försvarsforskningen kräver koncentration av verksamheten till ett begränsat antal områden. Härvid bör särskilt sådana forskningsområden prioriteras där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt eller eljest är av stor betydelse för totalförsvarets egen utveckling.

Sådana områden är exempelvis informationsteknologi (IT), främst expertsystem med anknytning till ledningssystem och telekrigföring, samt bioteknik och kemi.

För de mililärtekniska tillämpningarna bör kompetens eftersträvas inom de viktigaste delarna av följande områden:

— slridsdelsverkan,

— underrättelse-, lednings- och sambandssystem,

— kvalificerade vapensystem,

— styrd ammunition samt land- och sjöminor,

— telekrigföring,

— undervattensleknologi med försvarslillämpning samt

— splillerskydd och skydd av slridsfordon.

Forskningsstödet bör vidare, enligt överbefälhavarens uppfattning i ökad omfattning genomföras som samlade, systemorienterade insatser inom de koncentrationsområden som bedöms som väsentliga för totalförsvarets verksamhet. Sådan systemorienterad inriktning pågår beträflfande ubålsskydd, pansarvärn, samhällets funktioner i kris och krig, luftförsvar, telekrigföring, ledningssystem samt sjukvård i krig.

Via försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk medverkar försvaret i del nationella informationsleknologiprogrammet. Samverkan sker med såväl universitet och högskolor som industrin.

Som ett led i de påbörjade förberedelserna inför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut och i arbetet på 1990-års forskningsproposition har försvarets forskninganstalt fått i uppdrag att utarbeta förslag till försvarsforskningens framtida inriktning. Arbetet skall ske i samverkan med överbefälhavaren, försvarets materielverk och överstyrelsen för civil beredskap.

Jag vill betona betydelsen av all det svenska totalförsvaret kan utformas
med egna värderingar och eget kunnande som gmnd. Försvarsforskningen
skall i linje härmed stödja utvecklingen genom all tidigt upptäcka, identifi- 63

era och analysera sådana förändringar, dels i vår omvärld och dels inom Prop. 1988/89: 80 landet, vilka har betydelse för våra försvarsansträngningar. Försvarsforskningen skafl vidare lämna underlag för erforderlig anpassning inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa hänseenden och innebär all den svenska försvarsforskningen måste ha hög kvalitet.

Jag erinrar också om det senast fattade tolalförsvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310), belräff'ande riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen.

5.2 Försvarsindustri

En egen försvarsindustri med kapacitet att utveckla, tiflverka och underhålla försvarsmateriel är en betydande säkerhetspolitisk tillgång. En egen försvarsindustri är därtill en förutsättning för att vi självständigt skall kunna utveckla, tillverka och vidmakthålla försvarsmateriel under kriser och krig. I 1987 års tolalförsvarsbeslut framhöll riksdagen bl.a. att industrins förmåga att hålla samman utveckling och tillverkning av kvalificerad försvarsmateriel så långt möjligt bör bevaras. Det kan ändå inte undvikas att inköp från ullandel av tekniskt kunnande, komponenter och delsystem kommer att beslå och även öka i omfattning. Ett sådant samarbete med utländsk industri bygger på förutsättningen att en hög teknisk och industriell kompetens även fortsättningsvis kan upprätthållas inom svensk försvarsindustri.

Försvarsindustrins förmåga och möjligheter att bevara sin kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga är också beroende av möjligheterna till export. Att enbart lila till svenska försvarets planerade beställningar av utveckling och produktion ger inte tillräcklig beläggning vid industrin för en produktion till rimliga kostnader med bibehållande av en hög teknisk nivå.

Överbefälhavaren anför att i förhållande till föregående programplan har fömtsättningarna i årets planering ytterligare försämrats. För att skapa balans mellan uppgifter och resurser har den materiella förnyelsen ytterligare skjutits på framtiden eller reducerats. Medel för forskning och utveckling har därför inom många områden inte kunnat avdelas eller tillgodoses enligt planerade behov. Detta innebär enligt överbefälhavaren, att den breda industriella förmågan inte längre kan behållas i tillräcklig omfattning.

Överbefälhavaren anser att om den låga beläggningen inte kan kompenseras med export kommer detta att leda lill större anpassningsåtgärder för industrin än vad som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. Det kan härvid inte uteslutas att någon industri väljer att avveckla sin utvecklings- och produktionskapacitet inom något område.

Överbefälhavaren har prövat möjligheterna att omfördela medel för att
öka antalet utvecklingsuppdrag inom svensk industri. Nuvarande ekono
miska situation innebär dock, enligt överbefälhavaren att del endast varit
möjligt att lägga ut begränsade studieuppdrag de närmaste åren. Från år 64

1989 krävs nya objekt för utveckling inom bl.a. pjäs-, ammunitions- och Prop. 1988/89: 80 robolområdena. I annat fall torde avvecklingsalternativ bli en realitet.

För produktion inom industrin är beläggningen, bl. a. med anledning av exportbeställningar, acceptabel till i början av 1990-talet, med undantag för varvsindustrin, som behöver nybeställningar redan år 1990.

Som jag tidigare har framhållit i avsnitt 4.4.7 Redovisning av JAS 39-projektet går utvecklingsarbetet med JAS 39 i dess gmridversion in i sin slutfas. Det är enligt överbefälhavaren önskvärt att teknisk kompetens kan hållas kvar inom flygindustrin genom att utvecklingsarbete kan påbörjas för en tvåsitsig version av JAS (JAS 39 B) och/efler en vidareutvecklad version av JAS-flygplanet (JAS 39 C). Utan sådana insatser kommer efter hand svårigheter att uppstå beträflfande anpassning av flygplan 37- och 39- -systemen till de framtida hoten. Riksdagsbeslutet år 1982 angående JAS 39 fömtsatte en utvecklingspotential och tillverkning efter år 2000. Detta beslut löper en påtaglig risk att inte kunna fuflföljas.

För att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90 att ytterligare 650 milj. kr. tillförs studier, utveckling och projektering av ny materiel. Vidare framhåller han att för detta ändamål erfordras ytterligare medel innan nästa försvarsbeslut tar vid.

Jag konstaterar att den föreslagna planeringen av inhemsk malerielförnyelse innebär en mycket låg beläggning i närtid för studier och utveckling av nya system. För vapen-, ammunitions- och robotindustrin kan detta komma att medföra en avveckling av viktig kompetens. Avsaknad av medel för utvecklingsprojekt kan på längre sikt också leda till en avveckling av ytteriigare inhemska industriresurser och medföra ett ökat utlandsberoende. Alt ta tillbaka förlorad kompetens tar lång tid och är kostsam att åter bygga upp. Nedläggning inom vissa industrisektorer kan troligen heller inte alertas.

I 1987 års försvarsbeslut anfördes bl.a. att med utgångspunkt från försvarets långsiktiga behov finns ingen obehövlig industriell kompetens. Däremot finns det ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. Jag anser att försvarsbeslutets slutsatser i allt väsentligt fortfarande gäller. Jag anser också alt förvarsmaktens planering i högre grad än vad som i dag är fallet måste anpassas till industrins behov av jämnare beläggning för utveckling och produktion. Enligt min uppfattning innebär emellertid bristen på tillgängliga medel för materielfömyelse att försvarsindustrin nu står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan komma att kräva stmkturförändringar.

Jag vill i detta sammanhang peka på att 1988 års försvarskommitté har
till uppgift att överväga och lämna förslag beträflfande ambitionsnivån för
framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, studier, utveckling
och produktion för totalförsvarets räkning. Försvarsindustrin står dock
redan i närtid inför stora problem. Den mycket begränsade satsningen på
utveckling innebär att industrins tekniska kompetens snabbt kan komma
att reduceras. Enligt min uppfattning måste därför åtgärder snarast vidtas 65

5 Riksdagen 1988/89. I .saml Nr 80

Verksamhetens omfattning

Verksamhet	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Ulfall	Planerat	Chefen för armén
Antal utexaminerade
yrkesofTicerare	400	390	500	500
Grundutbildning av värn-
pliktiga
Antal man	35000	35 600	35000	35000
Antal tjänstgöringsdagar
(1 000-tal dagar)	9 384	9299	9180	9259'
Repetitionsutbildning
Antal man	47 800	39400	42 200	47 700-
Antal tjänstgöringsdagar
(1000-tal dagar)	650	550	575	640-

' Härtill skall läggas 200000 tjänstgöringsdagar, eftersom försöken med förkortad grundutbildning inte skall omfatta befälsuttagna (se s. 58).

- Härtill kommer 9 800 värnpliktiga (131000 tjänstgöringsdagar) som en följd av förslaget att öka medelstilldelningen for repetitionsutbildning med 150 milj. kr.

c. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89:80

Inom den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar och därav följande kostnadsminskningar om totalt 83 milj. kr. i huvudsak enligt'följande.

1. Volymändringar (exkl. rationaliseringar) ökar kostnaderna med 34,6 milj. kr.

2. Rationaliseringar minskar kostnaderna med 43,1 milj. kr. I rationaliseringarna ingår bl. a. personalminskningar, eflfektiviseringar inom mate-rielunderhållsområdet (projekt FUKA) och fastighetsdriften (FF-90) samt bättre anskaflfningsplanering och eflfektivare inköpsverksamhet mot bakgrund av projektet IKA, inköpskostnadsanalys.

3. Försök med förkortad gmndulbildning minskar kostnaderna med 74,5 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäs
kande. '

Föredragandens överväganden

Beträflfande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter för budgetåret 1989/90. Vid min beräkning av kostnader för uppdragen och medelsbehov för anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning.

Som jag har angett i det föregående (s. 17 och 37) bör repetitionsutbildningen ökas jämfört med chefens för armén förslag. Jag har beräknat 150 milj. kr. för detta ändamål.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 7353000000 kr.

B 2. Arméforband: Anskaffning av materiel

1987/88 Utgift 2172,100000' 1988/89 Anslag 2145000000 1989/90 Förslag 2409000000 ' Varav 107,8 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budget- Prop. 1988/89:80 året 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988; 1 000-tal kr.).

Objekt Bemyndigande

Slegobjeki 180000

Luftvärnsfunktionen

Artilleriammunition för pansarvärn

Övriga objekt 1551000

Övrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt vidmakthållande

Dämtöver har bemyndiganden om 645,9 milj. kr. begärts för prisreglering.

överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget ökas med 2 665 000 kr. som ramanpassning och förs upp med 2 305665000 kr. 1 övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för armén anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition för armén och speciallivsmedel för försvarsmakten, som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgmnd av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet att bibehåfla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot denna bakgmnd har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny materiel beräknat 175 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (9227234237 -I-2 812 400 000 - 2 409 000 000) 9 630 634 237 kr. Detta belopp bör emefler-tid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 9400 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beslällningsbemyndi-
gande som riksdagen kan komma att lämna. .71

Planerat		Chefen	Föredra-
		för armén	ganden
Arméförband:
Markanskaffning för delprogrammet		..
Gemensamma produktionsresurser	3 100	2 200
Nybyggnad m. m. för
delprogrammet
Gemensamma produktionsresurser	101435	115800
Centralt beslutade ombyggnads- och
underhållsåtgärder för			216300
delprogrammet
Gemensamma produktionsresurser	72030	96 300	_
Utrednings- och projekterings-
kostnader	15000	14000
Summa	191565	228 300	216 300
Inkomster från bostäder, försäljning
av mark och byggnader samt
__ vissa ränteinkomster	-15000	-13000	-13000
Överplanering	-41565	- 300	- 300
Beräknat medelsbehov	135000	215000	203000

Verksamhet	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen
Antal utexaminerade yrkesofficerare	165	185	175	180
Grundutbildning av värnplikti Antal man	iga 6124	5 700	6006	6017
Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar) Repetitionsutbildning Antal man	1864 4000	1842 3000	1842 5900	1835 3000'
Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar)	40	31	58	31'

' Härtill kommer 4400 värnpliktiga (54000 tjänstgöringsdagar) som en följd av förslaget att öka medlen för repetitionsutbildning med 50 milj. kr.

Kostnader ocH medelsbehov (1000-taI kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen förFöredra-
				marinen	ganden
Marinförband:
Ledning och för-
bandsverksamhet
Kostnader	2 110000	2305615	2 241000	2 352000	2 391000
Tillkommer/a vgår:
Intäkter av isbrytar-
verksamhet	-26 000	_	-26000	-28000	-28000
Övriga intäkter/utgifter
m.m.	—	-600	—	—	—
Överplanering, reserver
m.m.	24000	-f-7 800'	+ 6000	-1- 6000	_
Medgiven prisreglering	165 500	-	-	-	-
Medelsbehov	2 273500	2312815	2 221000	2330000	2363000

' Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter.

Budgetåret 1989/90

Chefen för marinen

Verksamheten inriktas på att producera förband med förmåga att lösa huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas liksom tidigare omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen bl. a. mot främmande undervattensverksamhet.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 82,9 milj. kr.

B. Justering

En analys av utfallet budgetåret 1987/88 visar att en uppjustering av lönekostnaderna med 4067000 kr. är nödvändig.

C. Uppgiftsförändringar

1. Förstärkningen av skyddet mot främmnade undervattensverksamhet enligt prop. 1987/88:150 innebär att kostnaderna inom anslaget ökar med 14 milj. kr., främst för underhåll, drift och personalkostnader.

2. På grund av att vissa minsvepare utgår ur organisationen minskar underhållskostnaderna ( — 3,5 milj. kr.).

3. En del av kostnadsansvaret vid haverier överförs från anslaget C 2. (-1- 2 milj. kr.).

4. Viss anskaffning av ammunition samt utbildning drar ökade kostnader (-f- 3,5 milj. kr.).

Chefen för marinen föreslår att anslaget förs upp med 2 330 milj. kr. 75

överbefälhavarens yttrande Prop. 1988/89:80

Överbefälhavaren tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med 2 330 milj. kr.

Föredragandeits överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag här anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s.OO).

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för marinen har anfört om verksamheten under budgetåret 1989/90. Jag har räknat med att kostnaderna reduceras till följd av försöken med fem månaders grundutbildning för vissa värnpliktiga. Som jag har angett i det föregående (s. 17 och 40) bör repelilionsutbildningen ökas jämfört med chefens för marinen förslag. Jag har beräknat 50 milj. kr. för detta ändamål.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2 363 000000 kr.

C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel

1987/88 Utgift 1733 479424' 1988/89 Anslag 1891000000 1989/90 Förslag 2 240000000 ' Varav 21,2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg och åtgärder på grund av haverier m. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 4376 548 149 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställ-ningsbemyndigande om 1725 700000 kr. och anvisat ett anslag av 1891000000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (4 376 584149-1- 1725 700000- I 891000000) 4211 284 149 kr.

Prop. 1988/89:80

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m. m.	1988/89		1989/90
	1988/89		Chefen för Bemynd.	marinen Anslagsm.	Föredraganden Bemynd.
	Bemynd.	Anslagsm.	Chefen för Bemynd.	marinen Anslagsm.	Föredraganden Bemynd.	An-
						slagsm.
Marinförband:
Anskaffning av materiel
m. m. för del-					,
programmen 2.1 - 2.99	1477 800	2056000	1929200	2 596000	1805000	2 427000
Återanskaffning av viss
materiel	—	—	—	—	30000	—
Reserv	-	-	-	+ 20000'	■ - ■	+ 20000
Kostnader	1477 800	2056000	1929200	2616100	1835000	2447 000
Prisreglering	-h 249 900	_	+ 400100	_	+ 460000	—
Justering på grund av
- betalningsför-
skjutningar	-	-150000	-	-205 100	-	-205000
- inkomster	-2000	- 15000	- 2000	- 2000	- 2000	- 2000
Medelsbehov	-	1891000	-	2409000'	-	2 240000
Bemyndigandebehov	1725700	-	2327300-	-	2293000	-

' För teknisk fördyring m. m.

- Varav 509 milj. kr. som tilläggsäskande.

' Varav 230 milj. kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret 1989/90

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 2 409 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan-de om 2 327,2 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl.a. för utveckling och anskaffning av tunga kustrobotar och ubåtar samt livstidsförlängningar och modernisering av ubåtar. Dessutom avses anskaffas sambands- och strids-ledningsmateriel samt ubåtsskyddsmateriel.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1988; 1 000-tal kr.).

denna bakgmnd har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny Prop.' 1988/89:80 materiel beräknat ,105 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen bflr bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (4211284149 + 2 293 000 000 - 2 240 000 000) 4 284 284 149 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 4000 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning tifl vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi-gande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en

kostnadsram av 2293000000 kr., dels till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2240000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 141630964 1988/89 Anslag 110000000 1989/90 Förslag 139000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfalt m. m.

		Chefen för	Föredra-
		marinen	ganden
Markanskaffning för del-
programmen
För krigsorganisationen
gemensamma resurser		0	0
Nybyggnad m. m. för del-
programmen
Ledningsförband		26000	26000
Flyg- och helikopterförband		0	0
Ytstridsfartygsförband		0	0
Ubåtsförband		0	0
Minröjningsförband		0	0
Fasta KA-förband	•115300	24 500	24 500
Rörliga KA-förband		4000	4000
Bas-underhållsförband		27 600	27 600
För krigsorganisationen gemen-
samma resurser		25 500	25 500
Fredsorganisation		37 800	37 800
Utrednings- och projekteringskost-
nader J		10000	10000
Summa kostnader	115 300	155400	155400
Inkomster	-5 300	-3400	-3400
Överplanering reserver m. m.		-13000	-13000
Beräknat medelsbehov	110000	139000	139000

Budgetåret 1989/90

Chefen för marinen

Medelsbehovel beräknas till 139 milj. kr. enligt vad som framgår äv sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 155,4 milj. kr., varav för ny- och ombyggnad 145,4 milj. kr. Härav beräknas 50,7 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 139 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet
Antal flygtimmar	91640	83 200	92 300	96000
Antal utexaminerade
yrkesofficerare	155	162	160	24Ö
Grundutbildning av värn-		.-■ ■
pliktiga
Antal man	4400	5000	4 700	4 700
Anlal tjänstgöringsdagar
(1000-tal dagar)	1355	1530.	. 1539	1550
Repetitionsutbildning
Antal man	12295'	4 300	7 800	9100
Antal tjänstgöringsdagar			,
(1 000-tal dagar)	110,3'	45,0	80,0	94,6

' 1 regeringsbeslut den 3 december 1987 har medgivits att repetitionsutbildningen får minskas till 8 100 man och 64 000 tjänstgöringsdagar.

6 Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 80

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)					Prop. 1988/89:80
Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för Föredra-flygvapnet ganden
Flygvapenförband:
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband	433 700	442 878	430000
Jaktförband	579 800	404093	367000
Attackförband	299400	320066	306000	■3 799000	■3 765000
Spaningsförband	155 500	152316	161000
Flygtransportförband	101800	145 795	135000
Basförband	801400	969002	876000
Gemensamma produk-
tionsresurser	907400	1263 198	1 170600
Kostnader	3 279000	3697 348	3 445600	3 799000 3 765000
Tillkommer/a vgår:
Intäkter	-23000	-82631	-23000	-23000 -23000
Överplanering,
reserver m. m.
Medgiven pris-
reglering	330000
Medelsbehov	3586000	3614717	3422600	3776000 3742000

Budgetåret 1989/90

Chefen för flygvapnet

Den under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av flygförare och officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden på krigsflygplanssyslemen planeras alt ökas.

Utveckling av ett gemensamt lednings- och informationssystem samt organisation för ledning av flygförbanden fortsätter.

Planering och projektering för alt successivt omsätta stridsledningscentralerna fortsätter.

Utbildningen inom flygvapnets flygdivisioner inriktas mot att behålla slridsförmågan samt att ersätta avgångarna ur krigsdivisionerna.

Införande av flygbassystem 90 fortsätter.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 detalj motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 64,9 milj. kr.

2. Överflyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder från huvudpro- Prop. 1988/89:80 duktionsområde 3 medför att kostnaderna ökar med 18 milj. kr.

3. Övergång från flygplan 35 till flygplan JA 37 och en ökning av antalet flygtimmar innebär att materielunderhållskostnaderna ökar med 74 milj. kr.

4. Ökat flygtidsuttag ökar drivmedelskostnaderna med 20 milj. kr. samt ammunitionskostnaderna med 5 milj. kr.

5. Ökad rekrytering och utbildning av främst flygande personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostna-der med 30 milj. kr.

6. Kostnader för köp av flygtrafikledning från luftfartsverket ökar med 15 milj. kr.

7. Ökad repetitionsutbilning medför att kostnaderna för värnpliktsförmåner ökar med 6 milj. kr., livsmedelskostnaderna med 2 milj. kr. saml övriga kostnader med 5,5 milj. kr.

8. Övriga kostnader och anpassning till faktiskt utfall Ökar kostnaderna med 9 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget reduceras med 16 milj. kr. som ramanpassning. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 3 760 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framgår av avsnittet om det militära försvarels fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet har anfört om verksamheten.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 742000000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel Prop. 1988/89:80

1987/88 Utgift 5 243056055' 1988/89 Anslag 5 241000000 1989/90 Förslag 5 304000000

' Varav 170,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbmk saml dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakt bestäms av anslagstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 23 249 124876 kr. För budgetåret 1988/89.har riksdagen lämnat ett be-ställningsbemyndigande om 3 545 300000 kr. och anvisat ett anslag av 5241000000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (23249124876 -I- 3545300000 - 5241000000) 21 553424876 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1988/89		1989/90 Chefen för flygvapnet Bemynd. Anslagsm.
	1988/89				Föredragandf Bemynd.	:n
	Bemynd.	Anslagsm.			Föredragandf Bemynd.	Anslagsm.
Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för delprogrammen 3.1—3.99 Återanskaffning av viss materiel	3 468 900	5 826 500	9 802 700	5 624000	10097 700 5000	5 675 000
Kostnader	3468 900	5 826 500	9 802 700	5 624000	10102 700	5 675 000
Prisreglering Justering på grund av — betalningsförskjutningar — inkomster	-1-127400 - 51000	-480500 -105000	+ 2 780400 - 50000	-321000 - 50000	+ 2 930000 - 50000	-321000 - 50000
Medelsbehov	-	5241000	-	5253000	-	5304000
Bemyndigandebehov	3545300	-	12 533100	-	12982 700	-

Övriga objekl

Övrig materielutveckling, materielanskaffning
och centralt vidmakthållande 2 203 500

Dämtöver har bemyndiganden om 2 780,4 milj. kr. begärts fö.r prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframstäflningar föreslår överbefälhavaren att anslaget förs upp med 5 224 585 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition, som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn tifl den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgmnd av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3. Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och , utveckling av ny materiel beräknat 100 milj. kr. Jag har dämtöver för att bibehålla handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut beräknat medel för fortsatt utveckling av en tvåsitsig version av JAS 39.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställning
en blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1990
(21553424876 + 12982700000- 5 304000000) 29232 124876 kr. Det
ta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördel
ningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den
beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir därmed ca 28 700 85

milj. kr.

Uppdrag m.m.	1988/89	1989/90
		Chefen för	Före-
		flygvapnet	draganden
Flygvapenförband:
Markanskaffning för del-
programmen
Gemensamma produktionsresurser	2000	2000
Nybyggnad m. m. och centralt
be slutade ombyggnads- och
underhållsåtgärder för
delprogrammen
För flera delprogram gemensamma
lednings- och strilförband	158 700	83600
Basförband	232200	262000	463000
Gemensamma produktionsresurser	50600	107400
Utrednings- och projekterings-
kostnader	27900	32000
Summa	471400	487000	463000
Inkomster	- 3000	- 3000	- 3000
Reducering på grund av över-
planering	-81400.	-94000	-104000
AMS-medel	-10000	-10000
Beräknat medelsbehov	377000	380000	356000

Budgetåret 1989/90 Prop. 1988/89:80

Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet beräknas till 380 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 463 milj. kr. varav för

— markanskaffning 2 milj. kr.,

— nybyggnad 333,2 milj. kr. Härav beräknas 144,4 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90,

— ombyggnad 95,8 milj. kr. Härav beräknas 89,3 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90,

— utredning och projektering 32 milj. kr.

Planerad nyproduktion omfattar bl. a. flygbassystem 90, mobiliserings-och ammunitionsförråd, radarstationer, radioanläggningar samt kaserner.

Medel behövs för inlösen/isolering av bullerstörda bostäder i bl. a. Norrköping och Ängelholm.

Överbefälhavarens yttrande

Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 380 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet anför om verksamheten.

Jag har reducerat anslaget med 24 milj. kr. tifl förmån för materielanskaffning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 356000000 kr.

El. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88 Utgift 877 530979 "

1988/89 Anslag 799000000 ' '

1989/90 Förslag 826400000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet samt operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 3 620 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90 ■
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Operativ ledning m. m.:	78 668	96 671	97975	105215 ]
Beredskap m. m.	131789	177121	142 171	160003 '■■
Krigsorganisation av
centrala och högre regionala staber					■ 826400
m. m.	172 298	172 573	201447	210935
Gemensamma produk-
tionsresurser'	365 693	437324	357 409	367 647
Kostnader	748 448	883 639	799000	843 800	826400
Tillkommer
Överplanering, reserver
m.m.	-4448	-6158	—	—	_
Medgiven prisreglering	129100	-	-	-	-
Medelsbehov	873100	877 531	799000	843800	826400

' Under uppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverksamhet, tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds verksamhet.

Budgetåret 1989/90

Överbefälhavaren

överbefälhavaren anför följande motiveringar för förändringar i förhål-i.landetill budgetåret 1988/89.

A. Pris-och löneomräkning Prop. 1988/89: 80
Kostnaderna ökar med 25,2 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar
Verksamhetsförändringar ökar kostnaderna med 19,6 milj. kr.

Försvarels underrällelsenämnd

Försvarets underrällelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen i fråga om den särskilda verksamheteri vid försvarsstaben.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarels fortsatta utveckling.

Upplysningar om uppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag lill uppgifter under budgetåret 1989/90.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beaktat den överföring av medel till banverket som jag har redovisat i beräkningen av utgiftsramen för budgetåret 1989/90 (avsnitt 4.4.3.2).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 826400000 kr.

E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

1987/88 Utgift 196678 448'

1988/89 Anslag 207 500000 1989/90 Förslag 181500000

' Varav 28,6 milj. kr. i prisregleringsmedel. .

Verksamheten under anslaget omfattar bl.a. anskaffning av lelemateriel
för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt
uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldel
ning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och an
skaffningstakt bestäms av medelstilldelningen. 89

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1988/89		1989/90 Överbefälhavaren Bemynd. Anslagsm.
	1988/89				Föredragandi Bemynd.	5n
	Bemynd.	Anslagsm.			Föredragandi Bemynd.	Anslagsm.
Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för delprogrammet 4.1-4.99	152 300	235 200	129 100	224 300	129 100	224 700
Kostnader	152 300	235 200	129100	224 300	129100	224 700
Prisreglering Justering på grund av betalningsförskjutningar m. m.	+ 28 900	-27 700	+ 21200	-43200	+ 22 700	-43 200
Medelsbehov	-	207 500	-	181100	-	181 500
Bemyndigandebehov	181200	-	150300	-	151800	-

Budgetåret 1989/90

Överbefälha våren

överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 181,1 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 150,3 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot en fortsalt anskaffning och installation av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befästningar för huvudprogrammen Operativ ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m. m.	1988/89	1989/90
	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Operativa staber Gemensamma myndigheter och gemensamma produktionsresurser Projekteringskostnader	100700 13500 9 300	107 700 38400 8 200	i-154300
Summa	123 500	154300	154300
Inkomster	-1500	-1500	-1500
Beräknat medelsbehov	122000	152800	152 800

Verksamheten under anslaget beslår dels av olika nationella program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl. a. inledande syslem- och materielarbete samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffnings-takt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1988 237 167 572 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ert bestäfl-ningsbemyndigande om 55,6 milj. kr. och anvisat ett anslag av 87 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 bflr därmed (237 167 572-I- 55600000 - 87000ÖÖO) 205 767 572 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m. m.	1988/89		1989/90 Överbefälh	avaren
	1988/89		1989/90 Överbefälh	avaren	Föredragar	iden
	Bemynd.	Anslagsm.	Bemynd.	Anslagsm.	Bemynd.	Anslagsm.
Operativ ledning m. m.: Utvecklingsarbete för delprogrammet 4.99	45000	92692	55000	108423	55000	108423
Kostnader	45000	92692	55000	108423	55000	108423
Prisreglering Justering på grund av betalningsförskjutningar m.m.	+ 10600	-5 692	+ 14 500	-6423	+ 15200	-6423
Medelsbehov	-	87000	-	102000'	-	102000
Bemyndigandebehov	55600	-	69500	.	70200	-

' Varav 42 milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Se även anslaget F 5.

Budgetåret 1989/90 . Prop. 1988/89:80

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 102 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 69,5 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för
det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare sker uppföljning
och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom mot-
medelsområdet. • '

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehövet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat medel för bevakning och utveckling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem samt försvarsmaktens deltagande och stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet. För stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet har jag för budgetåret 1989/90 beräknat 42 milj. kr.

Med ulylljande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (205 767 572 -h 70 200 000 -102000000) 173 967 572 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir därmed ca 163 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för operaliv ledning m.m, får läggas ul inom en kostnadsram av 70200000 kr.,

dels till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 102 000 000 kr.

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets civilförvaltning	Föredraganden
Försvarets civil-förvalt ning	114111	140488	120570	138402	132472
Kostnader	114111	140488	120570	138402	132472
Tillkommer/avgår: Tjänster för försvarsmyndigheter Avlöningsuträkning m.m. för vissa civila myndigheter Externa tjänster Medgiven prisreglering	-10050 - 1600 - 511. + 18612	■ -18663	-11090	-25905	-17620
Medelsbehov	120562	121825	109480	112 497	114850

Budgetåret 1989/90

Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris-och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 199000 kr.

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89:80

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med 10053000 kr.

2. Intäkterna beräknas öka med 14235000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör ökas på grund av att intäktsfinansieringen inte bör öka i den omfattning som äskandet innebär. Anslagsyrkandet för löneomräkning och vissa ersättningar bör minskas. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att civilförvaltningen tilldelas ett anslag av 116130000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1989/90 men har i likhet med överbefälhavaren beräknat vissa ökningar på anslaget. Dessa ökningar beror på att jag inte nu anser all det finns tillräckligt underlag för att godta den utökade intäktsfinansiering som civilförvaltningen äskar. Beräkningarna i övrigt framgår närmare av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget och vid min beräkning av anslagsbeloppet gjort en något större begränsning än vad som föreslagils av överbefälhavaren.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 114850000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1987/88 Utgift 35 289 257

1988/89 Anslag 32450000

1989/90 Förslag 34070000

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö-och hälsoskydd, djurhälsovård, utbildning i sjukvårdsstabstjänst och krigsplacering för viss personal. Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårds-förnödenheter för försvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Försvarels sjukvårdsstyrelse och FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Antalet anställda, omräknat lill personår, var ca 70 under budgetåret
1987/88. 95

Uppdrag m.m.	1987/88 Planerat	Utfall	1988/89	1989/90 Försvarets sjukvårdsstyrelse
	1987/88 Planerat	Utfall	Planerat	1989/90 Försvarets sjukvårdsstyrelse	Föredraganden
Försvarets sjukvårdsstyrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet	30400	35 289	32450	35673	34070
Kostnader	30400	35 289	32450	35673	34070
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering	+ 4 709	_	_	_	_____
Medelsbehov	35109	35289	32450	35673	34070

Budgetåret 1989/90

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Kostnaderna ökar totalt med 3 223000 kr..

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning
Kostnaderna ökar med 2023000 kr.

B. Övriga förändringar

Sjukvårdsstyrelsen äskar I 200000 kr. för genomförande av utveckling av sjukvårdsstyrelsens informationssystem enligt struktur 90-konceptel saml medel för utebliven lönekompensation med prisläge februari 1986.

Överbefälhavarens yttrande

För åtgärder avseende försvarsmaktsgemensam ADB har överbefälhavaren föreslagit en överföring av 100000 kr. till anslaget E I.

I huvudsak tillstyrker överbefälhavaren sjukvårdsstyrelsens planering och föreslår att anslaget förs upp med 35 330000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget.

Fortifikationsförvaltningen är produktionsmyndighet för försvarsmakten inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar, och har fackuppgifter inom sakområdet fastighetsförvaltning.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 763 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Fortifikalionsförvaltningen	Föredraganden
Fortifikations-
förvaltningen:
Allmän ledning och
förbandsverksamhet	177900	198046	181710	192213	184840
Centralt vidtagen
materielanskaffning
m.m.	1700	1038	1700	1700	1700
Försök med bevak-
ningsteknisk
utrustning	—	—	1000	1500	1000
Intäktsfmansierad
verksamhet	-	-	5 790	6000	6000
Kostnader	179600	199084	190200	201413	193 540
Tillkommer/avgår:
Intäkter	-4000	-4859	-6000	-6000	-6000
Medgiven prisreglering	16 520	-	-	-	-
Medelsbehov	192120	194 225	184 200	195413	187540

Budgetåret 1989/90

FortiJikationsJÖrvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 4 735000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna ökar med 6478000 kr.

7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 80

c. övrigt Prop. 1988/89:80

Intäkterna är oförändrade.

: Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 187 182000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fortifikalionsförvaltningen för budgetåret 1989/90 anvisa eU förslagsanslag på 187 540000 kr.

F 4. Försvarets materielverk

1987/88 Utgift 772 811834 1,988/89 Anslag 761700000 1989/90 Förslag 842660000

Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifika-torisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för merparten av kustbevakningens materielanskaffning samt större underhålls- och reparationsarbeten på försvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåfl och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparationen av dessa. Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 2 874 under budgetåret 1987/88, varav 277 militärer och 2 597 civila.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Prop. 1988/89:80

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets materielverk	Föredra-. ganden
Försvarets materielverk:
Allmän ledning och
förbandsverksamhet	647 835	792234	788 290	876470	875 360
Till regeringens
disposition	-	-	5 900	-	-
Kostnader	647 835	792 234	794 190	876470	875 360
Tillkommer/avgår:
Intäkter av extern
provning	- 4950	- 4236	- 5 490	- 5 560	- 5 560
Intäkter av förvalt-.
ningskontoret	- 9690	-12145	-22035	-23315	-23315
Övriga intäkter	125	- 3041	- 145	- 3 825	- 3 825
Kapitalkostnader för
anläggningar	- 6970	—	- 4820	—	-
Medgiven pris-
reglering	+ 104500	-	-	-	-
Medelsbehov	730600	772812	761700	843770'	842660

' Försvarets materielverk begär därutöver 620000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti.

Budgetåret 1989/90

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets materielverk på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 18080000
kr. .. ,

B. Förändringar enligt regeringens beslut

1. Den personalminskning som det åligger materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1989/90 med 16,7 milj. kr.

2. För att kunna rekrytera upp tifl medgiven personårsram erfordras lönemedel om 7 665 000 kr.

3. För mervärdesskatt till ADB-konsulter erfordras 2 milj. kr.

C. Uppgiflsförändringar

1. För att dämpa takten i minskningar av antalet personår erfordras 37,5 milj. kr., vilket möjliggör konsuflavlösningar samt ger rekryteriiigsut-rymme för kompetensuppbyggnad.

2. Hyrorna minskar med 963000 kr. 99

1. Kostnadema för drift av produktionsplaneringssystemet ökar med 2 Prop. 1988/89:80 milj. kr.

2. För uppbyggnad av ett lokalt datanät erfordras 5 milj. kr.

3. För ökade säkerhetsinsatser inom bl. a. ADB-området och bevakning erfordras 11,5 milj. kr.

4. För utbyte av telefonväxlar i Karolinen i Karlstad och i Karlsborgs-gamisonen erfordras 15 150000 kr. En engångskostnad för telefonväxeln vid försöksplatsen i Vidsel minskar medelsbehovet med 2 milj. kr.

5. För uppmstning av nuvarande lokaler m. m. vid vapenavdelningens försöksanläggning i Ursvik erfordras 3 milj. kr.

6. För att underlätta tillfälliga betalningsförskjutningar för verkstadsdrift och för försörjning med reservmateriel erfordras en rörlig kredit från riksgäldskontoret på 30 resp. 20 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndighetemas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren kostnader för mervärdesskatt till ADB-konsulter, eftersom detta behov ryms inom prisuppräkningens ram. Vidare avstyrks uppbyggnaden av ett lokalt datanät och underhållsåtgärder vid försöksanläggningen i Ursvik, eftersom medel finns inplanerade under anslaget E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar. För ökade säkerhetsinsatser tillstyrks endast 3 milj. kr. Vidare tillstyrks 37,5 milj. kr. för att dämpa takten i minskningen av antalet personer samt medel för utbyte av telefonväxlar i Karlstad och Karlsborg. Överbefälhavaren föreslår även att anslaget reduceras med 5 milj. kr. som en första ansats att återbetala överskridandet från budgetåret 1987/88. Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner samt föreslår att anslaget förs upp med 817 370000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid i likhet med överbefälhavaren godtagit den av materielverket angivna personalramen som gmnd för beräkningen av lönemedel liksom också behovet av medel för produktionsplaneringssystemet och telefonväxlar. Jag har dessutom beräknat medel för att justera basen för lönedelen av anslaget (belastningsanspassning). Jag har vidare beräknat medel för vissa anpassningsåtgärder i samband med utnyttjande av lokaler i Näsby Park.

Försvarets materielverk har i slutrapport Kontroll 88 redovisat erfarenheter av den nya organisationen och av den resursanpassning med ca 100 personer/år som materielverket har genomfört under snart ett decennium, (avsniu 4.4.6.5).

Jag delar materielverkets uppfattning att personalminskningen nu bör
upphöra under några år för att ge verket utrymme för viss konsultavlös
ning, fortsatt kompetensutveckling samt återtagande av vissa uppgifter
från industrin. '""

I likhet med materielverket anser jag det vara rationellt att söka andra Prop. 1988/89:80 styrformer än den renodlade styrningen med personalramar.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att medge att beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1989/90 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,

dels till Försvarets materielverk för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 842 660 000 kr.

F 5. Gemensam försvarsforskning

1987/88 Utgift 389967 880 1988/89 Anslag 366 580000 1989/90 Förslag 375 820000

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt — vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenama.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Antalet anstäflda, omräknat till personår, var 994 under budgetåret 1987/88, varav 21 personår för fortifikatorisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken K 1. Försvarets forskningsanstah beskrivs den intäktsfi-nansierade verksamheten vid anstalten.

101

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets forskningsanstalt	Föredraganden
Gemensam försvars-
forskning:
Forskning vid för-
svarets forsknings-
anstalt	329600	_	347 740	365 230	356 325
Forskning vid fortifika-
tionsförvaltningen	6050	_	6290	6295	6 295
Forskning vid försva-
rets materielverk	13350	-	12 500	13200	13200
Kostnader	349000	389968	': 366 580	384 725	375 820
Tillkommer/avgår:
Medgiven pris-
reglering	+ 33990	-	-	■-	-
Medelsbehov	382 990	389968	366580	384725'	375820'

' Härav slår 11,2 milj. kr. till regeringens disposition för det nationella informationsteknologiprogrammet.

Budgetåret 1989/90

Försvarels forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarels forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 11 285000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Försvarets forskningsanstalt har föreslagit följande uppgiftsförändringar utöver den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen.

1. Kostnader för en operationsanalytisk grupp vid försvarets, materielverk (-1-2 milj. kr.).

2. Minskade kostnader på grund av vissa reduktioner inom forskningsområdena 2, vapen och skydd och 3, informationsteknik (-2470000 kr.).

3. Viss intäktsfinansierad verksamhet vid fortifikationsförvaltningen (-145000 kr.)

4. Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå, som ell engångsbelopp. Återbetalning beräknas ske under en tioårsperiod. (-1-4,5 milj. kr.).

5. Kostnader för personalrödighet tillkommer (-1-375000 kr.).

6. Kostnader för lämnad intäktsgaranti till bolaget QZ (-1-2,6 milj. kr.).

102

Överbefälhavarens yttrande Prop. 1988/89:80

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar
överbefälhavaren att forskningsanstaltens äskanden överstiger överbefäl
havarens anvisade planeringsram med 10488000 kr. Överbefälhavaren
tillstyrker medelsbehovet för personalrörlighet och för en operationsanaly
tisk grupp vid materielverket men anser att kostnaderna för gruppen får
omfördelas inom ram. Behovet av nya telefonväxlar bejakas men bör
utbytas först 1990/91-1991/92. Överbefälhavaren avstyrker anstaltens
äskande avseende intäktsgarantier till bolaget QZ med motiveringen att \

denna typ av bolagsbildning bör finansieras utanför den militära utgiftsramen. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering och föreslår att anslaget förs upp med 375,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om: verksamheten för budgetåret 1989/90.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med medel för personalrörlighet och viss förstärkning till forskning inom ramen för det nationella informationsleknologiprogrammet. För budgetåret 1989/90 har jag avsatt 11,2 milj. kr. för detta program. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel...Kostnadsramen bör bestämmas till 11 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram av 11 000000 kr.,

dels till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1989/90 anvi
sa eU förslagsanslag på 375820000kr. • '

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets .

forskningsanstalt

1987/88 Utgift 15 755 147

1988/89 Anslag 42 850000 1989/90 Förslag 82520000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för .

försvarets forskningsanstalt. 103

Uppdrag m. m.

19.87/88 Planerat

Utfall

1988/89 Planerat

1989/90

Försvarets forsknings anstalt

Föredraganden

Gemensam försvarsforskning

Nybyggnad m. m. Grindsjöprojektet Ursviksprojektet Smärre objekt

Medelsbehov

4900

28 650

1950

35500

4 738 9350 1667

15755

1250

39200

2400

42850

41554 2 525

44079

80000 2 520

82520

Budgetåret 1989/90

Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas till 44,1 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget förs upp med 44079000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat medel för Ursviksprojektet så att ekonomiska fömtsättningar skall finnas att genomföra det enligt regeringens hittillsvarande beslut.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 82 520000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Prop. 1988/89:80

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets radioanstalt	Föredraganden
Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.	175 342 82468	190514 83680	185060 84300'	188107 90393	188107 90393
Kostnader	257810	274194	269 360	278 500	278 500
Tillkommer/avgår: Överplanering m. m. Medgiven prisreglering	-2110 15493	-	-2060	-	■ -
Medelsbehov	271193	274194	267300'	278500	278500

' I summan ingår medel för ubåtsskyddsverksamhet.

Budgetåret 1989/90

Försvarets radioanstalt

Förändringar i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets radioanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10727000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att anslaget förs upp med 278 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 278 500000 kr.

105

Värnpliktsverkets ansvar omfattar inskrivning av personal enligt värn-, pliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Antalet anställda vid myndigheten,.omräknat i personår, var 364 under budgetåret 1987/88, varav 98 yrkesofficerare och 266 civila.

Kostnadema för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsvérket budgeteras på uppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Värnpliktsverket	Föredraganden
Värnpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet	114200	123 566	119000	129533	125000
Kostnader	114200	123 566	119000	129533	125000
Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering	+ 8 980	_
Medelsbehov	123180	123566	119000	129533	125000

Budgetåret 1989/90

Värnpliktsverket

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar värnpliktsverket på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnadema ökar med 3 345 000 kr.

4. Anskaffning av reservkraftsäggregat ökar kostnaderna med 1,5 milj. Prop. 1988/89: 80 kr.

5. Tryckningskostnader för informationsskrift till värnpliktiga, ökat antal prövade vid inskrivning och forskning och utveckling ökar kostnaderna med 1256000 kr.

6. Psykologiskt konsultstöd till lokala myndigheter vid tjänstbarhetsbe-dömning av värnpliktiga ökar lönekostnaderna med 1,5 milj. kr.

7. Underhållsavlal på nya datorer ökar kostnaderna med 250000 kr.

8. Förändringar i övrigt minskar kostnaderna med 1 650000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker att medel tiflförs för investeringar i datorer och för konsultmedverkan vid utveckling av ett nytt inskrivningssystem, men föreslår att ytterligare 0,5 milj. kr. tiflförs för ersättningsanskaffningar av datorer. Överbefälhavaren avstyrker också att medel tillförs för anskaffning av reservkraftaggregat, tryckning av informationsbroschyr, ökat antal prövande och forskning. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 125 217000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamheten.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag har därvid tillämpat huvudförslaget samt beräknat medel för bl. a. psykologisk konsultverksamhet m. m., viss ersättningsanskaffning av datorer, ett ökat antal prövande, viss forskning och anskaffning av reservaggregat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 125000000 kr.

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1987/88 Utgift 24-539 55& ■ -

1988/89 Anslag 22555000 , ; . .

1989/90 Förslag 23040000

Försvaret rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverk
samheten inom försvarsdepartementets område samt ansvar för viss pro
duktion. 107

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut Prop. 1988/89:80 budgeteras på ett uppdrag inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 62 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets rationaliseringsinstitut	Föredraganden
Försvarets rationaliseringsinstitut: Allmän ledning och förbandsverksamhet	23 600	27 238	23 555	22997	23040
Kostnader	23600	27 238	23555	22997	23040
Tillkommer/avgår: Intäkter Medgiven prisreglering	-1500 2 240	-2699	-1000	-	-
Medelsbehov	24340	24539	22555	22997	23040

Budgetåret 1989/90

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 937000 kr.

B. Justering

Det preliminära utfallet för budgetåret 1987/88 motiverar att kostnaderna räknas ned med 495000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna och intäkterna minskar med vardera 1 milj. kr. Förändringen innebär att det intäktsfinansierade FRISKIS-projektet avslutas.

Försvarshögskolans uppgift är att bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skafl också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Antal anställda vid skolan omräknat i personår är 11,6 varav 6 avser militär personal.

Kostnader och medelsbehov(1000-tal kronor)

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarshögskolan	Föredraganden
Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.	4830	5 785	5 220	5561	5 550
Summa kostnader	4 830	5 785	5 220	5561 .	5 550
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering	+ 740	-	-	-	-
Medelsbehov	5570	5785	5220	5561	5550

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80

Förändringar i förhållande till budgetåret 1988/89 beror enligt försvarshögskolan på bl.a. följande:

Ökade kostnader för chefskursen.

I och med att skolan fått en styrelse med annan sammansättning än det tidigare rådet har ökade resekostnader för styrelseledamöter uppstått.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker av försvarshögskolan utöver ramen äskade medel för lokalkostnader, chefskurs och styrelse och föreslår att anslaget förs upp med 5459000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan anfört om verksamhetens inriktning vid skolan.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90anvisa ett förslagsanslag på 5 5 50 000 kr.

Fil. Militärhögskolan

1987/88 Utgift 54067934

1988/89 Anslag 51 150000 ,

1989/90 Förslag 54 940 000

Militärhögskolan härtill uppgift alt utbilda yrkesofficerare och reservofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisalionen. Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1987/88 tifl 119.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på de två uppdragen Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

110

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Militärhögskolan	Föredraganden
Militärhögskolan:
Utbildning till och
av fast anställd per-
sonal m.fl.	46 755		- 46 550	61 133	50340.
Grundforskning	2 145		2 200	2400	2400
Varav delegationen
för militärhistorisk
forskning	(475)		(500)	(500)	(500)
Till regeringens
disposition			2400		2 200
Summa kostnader	48 900	54067	51 150	63 533	54940
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisregle-
ring m. m.	+ 5 720	-	-	-	-
Medelsbehov	54620	54067	51150	63533	54940

Budgetåret 1989/90

Militärh ögskola n

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1988/89 motiverar militärhögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 243 000 kr.

installationer ( + 2,8 milj. kr.), ny teknisk utmstning till militärhögskolans Prop. 1988/89:80 egen administration saml lärarstöd (-1-1650000 kr.) samt underhåll av datorer och övrig teknisk utmstning (-1-650000 kr.).

Delegationen för militärhistorisk forskning

Delegationen anför att redan initierade forskningsprojekt tar en stor del av tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhistorisk forskning är till stor del avhängig av delegationens stöd. Delegationen gör ingen hemställan om utökade medel.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker pris-och löneomräkning med sammanlagt 3037000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker kostnader för ökat elevantal med 0,5 milj. kr., kostnader för personalökning med 820000 kr. samt ökat säkerhetsskydd med 100000 kr. Vidare tillstyrker överbefälhavaren kostnader för försökskurs i ADB med 1 050000 kr., kostnader för utbyggnad av ADB-verksamheten med 1 milj. kr. samt 200000 kr. för omsättning av äldre kontorsmaskiner.

Beträffande övriga föreslagna verksamhetsförändringar tillstyrker överbefälhavaren sammanlagt 0,6 milj. kr.

Överbefälhavaren föreslår att militärhögskolans anslag förs upp med 54,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i stort godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har dock ej beräknat medel för bl.a. övertidsuttag, flera fältövningar, lärarutbildning saml viss teknisk utrustning (i första hand ADB). Jag har vidare tillämpat huvudförslaget på anslaget. Av beräknade medel utgör 2,2 milj. kr. en engångsanvisning för ADB-investeringar som bör stå till regeringens disposition.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 54940000 kr.

112

Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst försvarsanställd personal för befallningar i krig och fred inom allmän administration, personaladministration, kameraltjänst, förplägnad, förrådsverksamhet, materielunderhåll och verkstadsdrift.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1987/88 tifl 37.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på uppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende kostnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltningsskola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets förvaltnings-skola	Föredraganden
Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.	12 100	13 506	13120	15 647	15 270
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering mm.	+ 1715	_	_	_	_____
Medelsbehov	13815	13 506	13120	15 647	15 270

Budgetåret 1989/90

Försvarets förval t n ingsskola

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets förvallningsskola på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 345000 kr.

8 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

113

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80

1. Skolan vill öka personalen med fyra tjänster, militär samt administrativ personal. Bakgrund till ökningen är den nya personalchefskursen ( + 510000 kr.) samt en temporär förstärkning och breddning av skolans kompetens (-1-0,5 milj. kr.).

2. Ökade resekostnader främst beroende på personalchefskursen samt utökning av skolans personal (-1-817000 kr.).

3. Inköp av kurslitteratur, expenser m.m. lill personalchefsulbildning-en medför ökade kostnader (-1-100000 kr.).

4. Komplettering av befintlig ADB-ulruslning medför ökade kostnader ( + 250000 kr.).

5. Inköp av kurspaket lill personalchefskursen medför ökade kostnader (- 570000 kr.).

6. Inkomster från intäktsfinansierad verksamhet ( — 565 000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker den föreslagna personalökningen, medel för ökade resekostnader, medel för komplettering av ADB-utruslning saml medel för inköp av kurspaket till personalchefskurs.

Överbefälhavaren anser dock alt del äskade behovet av temporär förstärkning (+0,5 milj. kr.) för att starta intäktsfinansierad verksamhet inte skall belasta försvarsmaktens anslag utan resurserna bör tillföras utanför ram.

Överbefälhavaren föreslår att förvaltningsskolans anslag förs upp med 15,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i stort godta vad försvarets förvaltningsskola har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för förvallningsskolans personalchefsulbildning samt för huvuddelen av de ökade resekostnaderna. Jag har tillämpat huvudförslaget på anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets JÖrvalining.sskola för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 15 270000 kr.

Försvarets läromedelscentral har till uppgift att framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementels verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhet skall i sin helhet intäktsfinansieras.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets Föredra-läro- ganden medels-central
Försvarets läromedelscentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet	52000	59 344	55000	60000	60000
Summa kostnader	52000	59 344	. 55 000	60000	60000-
Tillkommer/avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet	-51999	-59 886'	-54 999	-59999	-59999
Medelsbehov	1	1	1	1	1

' överskottet skall enligt regeringsbeslut den 11 juni 1987 balanseras till budgetåret 1988/89.

Budgetåret 1989/90

Försvarels läromedelscentral

Verksamheten kommer alt ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1988/89.

Läromedelscentralen begär för budgetåret 1989/90 ett förslagsanslag på
1000 kr. , ,

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt läromedelscentralen tilldelas ett 1 000-kronorsanslag.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över Prop. 1988/89:80 kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

F 14. Krigsarkivet

1987/88 Utgift 9 149 325

1988/89 Anslag 8 940000

1989/90 Förslag 8 130000

Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde produktionsansvar för depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961:590).

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som intäkter redovisas ersättning för kopieringsuppdrag.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 29 (exkl. lönebidragsanställda).

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Krigsarkivet	Föredraganden
Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet Kostnader	8 345 8 345	9290 9290	9020 9020	9138 9138	8215 8215
Tillkommer/avgår: Intäkter Medgiven prisreglering	- 75 + 882	-141	-80	-85	-85
Medelsbehov	.9152	9149	8940	9053	8130

Budgetåret 1989/90

Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1988/89 motiverar krigsarkivet på följande sätt

116

A. Pris-och löneomräkning Prop. 1988/89: 80
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 675 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. En planmässig minskning av inredningsarbetena med tätpacknings-hyllor i Sol valla gör att medelsbehovet reduceras med 784000 kr.

2. Sedan krigsarkivet lokaliserades till förvaltningsbyggnaden Tre Vapen har bevakning och teleservice tillhandahållits gratis av försvarets materielverk. Materielverket begär betalning för dessa tjänster fr. o. m. den Ijuli 1988 (-1-150000 kr.).

3. Medel för underhåll av den nyligen anskaffade datorutrustningen bör tillföras anslaget (-1-72000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren en högre pris- och löneomräkning (754000 kr.) än vad han har beräknat. Han anser vidare att reduceringen för engångsutgifler från budgetåret 1988/89 skall vara 1 260000 kr. Han avstyrker också all medel tillförs anslaget för underhåll av det nya datorsystemet. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 7987000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad krigsarkivet har anfört om verksamheten.

Min beräkning av krigsarkivets medelsbehov framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget. Jag har vidare räknat med en lägre löneomräkning än krigsarkivet samt en reducering med hänsyn lill engångsutgifler för tätpacknings-hyllor och ett nytt datorsystem under budgetåret 1988/89. Jag har också beräknat medel för underhåll av datorsystemet samt för bevakning och teleservice.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen . , . ,

all lill Krigsarkivet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 8 130000 kr.

117

Statens försvarshistoriskä museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuseum och har bl.a. till uppgift att bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarels verksamhet och utveckling genom tiderna, att verka för information härom saml att främja studier och forskning i ämnen inom sill område.

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som intäkter redovisas inträdesavgifter.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 49,5 under budgetåret 1987/88 exkl. lönebidragsanställda.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall ■	Planerat	Statens försvars-historiska museer	Föredraganden
Statens försvarshisto-
riska museer: Allmän ledning och förbandsverksamhet	14815	16 343	15015	21692	16565
Tillkommer/avgår:
Intäkter Medgiven prisreglering	- 145 + 1 185	-144	-145	-145	-145
Medelsbehov	15855	16199	14870	' 21547	16420

Budgetåret 1989/90

Statens försvarshistoriskä museer

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1988/89 motiverar statens försvarshistoriskä museer på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 034000 kr.

2. Bevakningspersonal vid flygvapenmuseum (-I-150000 kr.). Prop. 1988/89:80

3. Administratör (halvlid) vid armémuseum (-1-90000 kr.).

4. Handläggare av ADB-ärenden vid centralkansliet (-f 200000 kr.).

5. Handläggare (halvtid) vid försvarels Iradilionsnämnd (+100000 kr.).

6. Anskaffning av basdatorsystem m. m. (-1-1 353000 kr.).

7. Kostnader för flyttning och inredning av armémuseums förråd (-12,5 milj. kr.).

8. Framställning av försvarels traditionshandbok (+ 100000 kr.).

9. Konservering av bronskanoner vid armémuseum (4-200000 kr.).

10. Konservering av järnkanoner vid marinmuseum (+ 100 000 kr.).

11. Konservering av ritningar vid marinmuseum (+100000 kr.).

12. Kostnader för provisoriska lokaler i armémuseum i samband med ombyggnad av östra flygeln (-1-0,5 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren de föreslagna personalökningarna, anskaffning av basdator-syslem och medel för flyttning och inredning av förråd. Överbefälhavaren anser all myndighetens pris- och löneräkning ligger 615000 kr. för högt saml att kostnader för åtgärder i samband med ombyggnaden vid armémuseum och för konservering m. m. ryms inom den av överbefälhavaren anvisade ramen. Museernas planering i övrigt godtas och anslaget föreslås föras upp med 15 932 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag godtar i huvudsak överbefälhavarens bedömning av verksamheten, men har beräknat ett större medelsbehov för löpande fastighetsunderhåll , m.m. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat en engångsan-visning om 0,5 milj. kr. för åtgärder i samband med ombyggnad av armémuseum, m.m.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 16 420000 kr.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m.m.

1987/88 Utgift 107600000

1988/89 Anslag 105 600000 1989/90 Förslag 110840000

De frivilliga försvarsorganisationerna kompletterar de statliga försvarsåt
gärderna. Organisationerna skall informera, rekrytera och utbilda frivilliga 119

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras Prop. 1988/89:80 på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten redovisas som självbärande.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat lill personår, uppgick
budgetåret 1987/88 till 242. , .

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvaretj datacentral	; Föredraganden
Försvarets datacentral:
Allmän ledning och
torbandsverksamhel	133 533	164 100	163001	198001	198001
Kostnader	133 533	164 100	163001	198001	198001
Tillkonimer/avgår:
Intäkter	-133 532	-164099	-163000	-198000	-198000
Medelsbehov	1	1	1	1	1

Kostnader och intäkter (I OOO-tal kr.)

Kostnader/intäker för uppdraget Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets Föredra-data- ganden central
Ingående balans den 1 juli resp. år Utgifter	7 142 -163 220	7 202 -135 117	27 582 -201 147	10568 -202 501	10568 -202 501
Summa utgifter	-156078	-128915	-173 565	-191933	-191933
Tillkommer/avgår:
Inkomster Medelsbehov	156077 1	156 496 1	184 132 1	192 500 1	192 500 1
Utgående balans den 30 juni resp. år	0	27582	10568	568	568

Budgetåret 1989/90

Försvarets datacentral

Datacentralens verksamhet är intäktsfinansierad, varför man begär ell anslag om I 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår all anslaget förs upp med 1 000 kr.

121

9 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 80

Kustbevakningen är sedan den 1 juli 1988 en egen civil myndighet, som lyder direkt under regeringen. Kustbevakningen har till uppgift att svara för sjöövervakning och sjöräddningstjänst enligt särskilda bestämmelser.

För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till förordningen (1988:256) med instruktion för kustbevakningen.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen F18. Kustbevakningen och F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen inom den militära utgiftsramen.

Antalet anställda omräknat lill personår uppgår till 591.

Kostnader och medelsbehov	(1000-tal kr.)
Uppdrag m. m.	1988/89 Planerat	1989/90
	1988/89 Planerat	Kustbevakningen	Föredraganden
Kustbevakningen: Ledning, drift Medelsbehov:	199000 199000	197 100 197 100	214940 214940

Av naturiiga skäl råder osäkerhet på en rad olika punkter när det gäller Prop. 1988/89: 80 kostnaderna för kustbevakningens verksamhet. För merkostnader i samband med omlokalisering samt för vissa lokalåtgärder vid kustposteringar kommer medel att begäras i särskild ordning.

Fr.o.m. den Ijuli 1989 skall den centrala ledningen finnas i Kariskrona. Under budgetåret 1989/90 flyttar dessutom regionledning Nord från Sundsvall lill Härnösand. Begäran om erforderiiga medel för hyror, flytt-kostnader och övriga kostnader i samband med omlokaliseringen kommer att inlämnas i särskild ordning.

Förslagen för budgetåret 1989/90 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 5,4 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Medel för underhåll av miljöskyddsmateriel föreslås överföras från anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen (-I-1 milj. kr.).

2. För anskaffning och reparation av fartygsmaleriel överförs 7,9 milj. kr. till F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen (— 7,9 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 197,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till kustbevakningens programplan (avsnitt 4.4.6.5 Gemensamma myndigheter) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter. Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1989/90 har jag fört över hela den del av anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen som avser beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss, 15,5 milj. kr., till detta anslag. Jag har vidare beräknat medel för en förstärkning av fartygs-och flygbesällningar motsvarande elva tjänster för att möjliggöra en fortlöpande, effektiv övervakning av den utvidgade svenska fiskezonen. Medel anslås för en fortsatt drift dygnet runt av sambandscentralen i Gryt. Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kustbevakningen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 214940000 kr.

123

förslag, men har fört över de medel som avser beredskapen för olje-och Prop. 1988/89: 80 kemikaliebekämpning lill sjöss tilf anslaget F18. Kustbevakningen. Jag har vidare beräknat medel för delbetalning av del nya ulsjöbevakningsfar-tygel enligt riksdagens beslut (prop. 1988/89:25, FöU 9, rskr 70).

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (60200000 kr. + 37850000 kr. - 56000000 kr.) 42050000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 39 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 37 850000 kr.,

dels till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 56 000 000 kr.

F 20. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1987/88 Utgift 15 824000

1988/89 Anslag 16270000

1989/90 Förslag 17000000

Anslaget finansierar verksamheten inom vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden, försvarels fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvär-deringsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarels skaderegleringsnämnd, försvarels personalvårdsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarsmaktens flygförar-nämnd, försvarels underrällelsenämnd, mililäriedningens rådgivande nämnd samt försvarets centrala förslagskommitté.

Del sammanlagda antalet anställda vid nämnderna omräknat i personår uppgick budgetåret 1987/88 lill 38,5.

125

10 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.) Prop. 1988/89:80

Uppdrag m. m.	1987/88		1988/89	1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	Nämnderna	Föredraganden
1. Vapenfrinämnden	10055	10328	10425	10864	10586
2. Värnpliktsnämnden	2640	2671	2 745	2914	2 836
3. Försvarets fastig-
helsnämnd	700	593	670	680	682
4. Försvarets personal-
nämnd	825	1787	1900	2 500	2 366
5. Övriga nämnder	480	445	530	530	530
Summa kostnader	14 700	15 824	16 270	17488	17000
Tillkomer/avgår:
Medgiven prisreglering	+ 1690	-	-	-	-
Medelsbehov	16390	15824	16 270	17488	17000

Budgetåret 1989/90

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar nämnderna på följande sätt.

/. Vapenfri nämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 39000 kr.

b) Höjning av arvodet för vapenfriutredningar m.m. ökar kostnaderna med 400000 kr.

2. Värnpliklsnämnden

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 169000 kr.

3. Försvarets Jästighelsnämnd

Nämnden föreslår en ökning av anslaget med 10000 kr.

4. Försvarets personalnämnd

Pris- och löneomräkningen medför all kostnaderna ökar med 84000 kr.

För personalförslärkningar erfordras ylleriigare 0,7 milj. kr., varav 260000 kr. direkt avser personalförstärkning med anledning av FU 88.

Överbefälhavarens yttrande

I sill yttrande anger överbefälhavaren att nämnderna överskrider överbefälhavarens ram med 769000 kr. De beslut som kommer att fattas inom ramen för FU 88 bedöms även medföra en ökning av arbetsbelastningen på försvarets personalnämnd. Överbefälhavaren avstyrker dock för närvarande ytteriigare medel med hänvisning till FU 88. Överbefälhavaren föreslår all anslaget förs upp med 16 750000 kr.

126

Föredragandens överväganden Prop. 1988/89: 80

Jag kan i huvudsak godta vad nämnderna har anfört om verksamheten för budgetåret 1989/90.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare två tjänster som handläggare, en tjänst som assistent samt medel för viss ökad verksamhet vid försvarets personalnämnd.

Vidare har jag för försvarets fastighetsnämnd, vapenfrinämnden samt värnpliktsnämnden tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten dras in fr.o.m. den I juli 1989 och avsatt medel fördetta.

Jag har i avsnitt 4.4.11.4 redovisat förslag om ändrad myndighetsstruktur för handläggning av ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 17000000 kr.

F 21. Reserv för det militära försvaret

1987/88 Utgift 132 518000 kr. 1988/89 Anslag 165 513000 kr. 1989/90 Förslag 136208 000 kr.

Jag har beräknat medel under anslaget för att kunna möta osäkerheter inom planeringen samt för att i övrigt täcka oförutsedda medelsbehov inom det militära försvaret.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Reserv för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 136 208 000 kr.

F 22. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1987/88 Utgift 1929 103000 kr. 1988/89 Anslag 1600000000 kr. 1989/90 Förslag 2 800000000 kr

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret
1989/90 beräknade i pris- och löneläget februari 1988. Anslaget Reglering
av prisstegringar för del militära försvaret är avsett all täcka sådana pris-
och löneökningar som inträffar från februari 1988 lill del genomsnittliga
prisläget budgetåret 1989/90. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte 127

skall belastas.

Anslaget är en sammanslagning av de tidigare anslagen K 7. Nämnden för vapenfriutbildning och K 8. Vapenfria Ijänslepliktiga.

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) har till uppgift att svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjäns-teplikliga.

Utgifterna för verksamheten finansieras från förslagsanslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning. Från anslaget finansieras också kostnaderna för de vapenfria ijänstepliktigas ekonomiska och sociala förmåner samt vissa utbildningskostnader m.m. i samband med deras tjänstgöriiig vid affärsdrivande verk, kommuner och organisationer.

Antalet anställda vid nämnden för vapenfriulbildning (NVU), omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 21,6.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Anslag m.m.	1987/88.		1988/89	.1989/90
	Planerat	Utfall	Planerat	NVU	Föredraganden
Nämnden för vapenfriutbildning: Administration Vapenfria tjänstepliktiga	5400 119600	5710 119600	5 830 122 320	7 900 130495	6934 126066
Tillkommer:
Tilläggsanslag			+ 1200
Kostnader medelsbehov	125000	125310	129350	138395	133000

Budgetåret 1989/90

Nämnden för vapenfriutbildning

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1988/89 motiverar nämnden för vapenfriutbildning på följande sätt.

Administration

A. Pris- och löneomräkning

Pris-och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 428000.kr

129

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89:80

Lönekostnader i samband med tillsättandel av två nya tjänster samt ökade vikariats- och övertidsersättningar innebär all kostnaderna ökar med 542000 kr Förbättringar av dataruliner m.m. samt ersättningsanskaffningar av dalautrustning medför kostnadsökningar på 270000 kr. Vidare innebär förslaget om Ijänslebrevsrältens upphörande fr.o.m. den 1 juli 1989 att kostnaderna ökar med 250000 kr. Övriga kostnadsökningar som i huvudsak kan hänföras till en ökad satsning på vapenfriutbildningen uppgår tifl 580000 kr.

Vapenfria ijänslepliktiga

Behovet av tjänstgöringsdagar beräknas till 500000. Medelsbehovet beräknas på följande sätt: Förmåner för vapenfria. tjänstepliktiga kostar 109940000 kr. 1 beloppet ingår bl. a. en höjning av malersättningen från 50 kr./dag till 60 kr./dag. Kostnaderna för familjebidrag uppgår till 15 milj. kr., kostnaderna för särskild hjälpverksamhet uppgår till 150000 kr., medan kostnaderna för fritidsstudieverksamheten uppgår till 350000 kr.

Ersättningen till bidragsberältigade utbildningsanordnare för grundutbildning av vapenfria kostar 5055000 kr. 1 detta belopp ingår merkostnader på 1 IIOOOO kr. för den samordnade basutbildningen av vapenfria tjänstepliktiga hos kommunerna. I beloppet ingår också kostnader för medinflytandeverksamheten som beräknas uppgå till 470000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har i mitt förslag beaktat kostnaderna för två nya tjänster. Nämnden har tilldelats medel för dessa kostnader genom tilläggsanslag under innevarande budgetår. Jag har också beaktat alt Ijäns-lebrevsrätten föreslås bli slopad för nämnden fr. o. m. den I juli 1989. Jag har i avsnitt 4.4.11 redovisat förslag om ändrad myndighetsstruktur för handläggning av ärenden om tillstånd lill vapenfri tjänst.

Enligt min mening bör förmåner för vapenfria tjänstepliktiga överensstämma med motsvarande förmåner för övriga värnpliktiga. Jag har tidigare (avsnitt 4.4.11) redovisat detta.

Vid min beräkning av medelsbehovel har jag beaktat höjningen av förmånerna för de vapenfria ijänslepliktiga. Jag har även beräknat kostnader för viss administration av utbildningsanördnarna samt kostnader för den samordnade basutbildningen i kommunerna. Jag har också beräknat kostnader för medinflytandeverksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för vapenfriulbildning för budgetåret 1989/90
anvisa ell förslagsanslag på 133000000 kr. .q

Förslag till Prop. 1988/89:80

Bilaga 1 Lagom ändringi värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

1.- De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetilionsulbildning. Repelilionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grund-. utbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 1. menig kategori G minst 385 och högst 310 dagar, och högst 425 dagar,

2. menig kategori F minst 325 2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar, och högst 455 dagar,

3. menig kategori E minst 415- 3. menig kategori E minst 505 och högst 440 dagar, . och högst 525 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och 4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, högst 455 dagar,

5. plutonsbefal minst 380 och 5. plutonsbefal minst 410 och högst 440 dagar eller,om den värn- högst 525 dagar eller,om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller pliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 350 dagar, högst 455 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,

5. kompanibefäl samma tid söm för plutonsbefäl' samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

' Lagenomtryckt 1969:378.

- Senaste lydelse 1988:96. 131

Nuvarandelydel.se Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:80

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4. plutonsbefal minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefal samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassislent minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5. personalvårdsassistenl minst 320 och högst 345 dagar,

6. lekniker,vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartilleriet minst 380 och högst 405 dagar,

7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst,skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar, -

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra B. \ärnpliktig vid armén,kusiar-högsl fem krigsförbandsövningar. lilleriel och flygvapnet skall fullgöra

högst fem och vid flottan högst ivå
krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning   skall   vid        Krigsförbandsövning. skall   vid
armén och marinen omfatta för     armén och kustartilleriet omfatta
värnpliktig i befattning för       för värnpliktig i befallning för

1. menig högst 21 eller, / bejätt- 1. menig högst 21 eller, i särskilt
ning för menig på stamslridsfårtyg kvalificerad befattning för menig,
v/c/.//o//a/7 cZ/fr i särskilt kvalifice- högst-25 dagar, •

rad befattning för menig, högst 25 '

dagar,

2. gruppbefäl högst 25 eller, i be- 2. gruppbefäl högst 25 dagar,
fattning för gruppbefäl på slam-

stridsjårtyg vid flottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flottan omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 15 eller, i särskilt . ■ kvalificerad befattning för menig, högst 20 dagar.

2. gruppbefäl högst 20 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl r . .._ , högst 32 dagar.

132

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 80

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befallning för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller,i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3. plutons-eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i bejätt-ning för menig på sådant hjälpjår-tyg sotn del krävs speciella åtgärder för alt rusta får krlgsJÖrbandsöv-ningen utsträckas att omjälla högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosigna-lisl eller, på slamstrldsjärtyg, I annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på .sådant siamslrid.sfärtyg som det krävs speciella åtgärder for att rusta får krig.sförbandsövningen utsträckas till alt omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befallning eller med uppgift som materielredogö-rare kan liden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp.på två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamslridsfårtyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befallning för plutons- eller kompanibefäl saml värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas alt fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering äravsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger del.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. För värnpliktig, som påbörjat grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.

133

Innehållsförteckning Prop. 1988/89:80

1 Bakgrund och budgetförslagets utformning i stort '2

2 Försvarspolitikens inriktning.......................... ..... 5

3 Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor ....... ..... 7

3.1 Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten.............................................................. 7

3.2 Totalförsvarels geografiska indelning på högre regional nivå 8

3.3 Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning 10

4 Totalförsvarets militära del............................... .... 12

4.1 Utgångspunkter för planeringen..................... .... 12

4.2 Tillståndet inom försvarsmakten.................... .... 12

4.3 Möjligheteratt nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut ... 14

4.4 Det militära försvarels fortsatta utveckling...... .... 15

4.4.1 Ett nytt försvarsbeslut år 1991............. 15

4.4.2 Handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991 ..17

4.4.3 Ekonomi och planeringsramar................ .... 17

4.4.3.1 Det ekonomiska utfallet för det senast förflutna budgetåret (1977/78)............................................ .... 17

4.4.3.2 Planeringsramar ....................... .... 18

4.4.3.3 Säkerheten i planeringen............ .... 20

4.4.4 Ledningen inom försvarsmakten ........... .... 22

4.4.4.1 Uppgiftens grundläggande krav på ledning 22

4.4.4.2 Decentraliserat och delegerat ansvar .... 23

4.4.4.3 Helhetssyn på ledningsansvaret... 23

4.4.4.4 Operativ ledning....................... .... 25

4.4.4.5 Taktisk och territoriell ledning .. .... 26

4.4.4.6 Produktionsledning.................... .... 27

4.4.5 Organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning . . .................................................. 33

4.4.6 Inriktning av huvudprogrammen............. .... 36

4.4.6.1 Arméslridskrafter .................... .... 36

4.4.6.2 Marinstridskrafter .................. 38

4.4.6.3 Flygstridskrafter ..................... .... 40

4.4.6.4 Operaliv ledning m.m................. .... 42

4.4.6.5 Gemensamma myndigheter......... .... 43

4.4.7 Redovisning av JAS 39-projektet........... 47

4.4.7.1 Bakgrund .............................. .... 47

4.4.7.2 Teknisk värdering av projektet den 1 juli 1988 47

4.4.7.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet 48

4.4.7.4 Läget i projektet i februari år 1989 49

4.4.7.5 Vissa industripolitiska aspekter på projektet 50

4.4.8 Ubåtsskyddsålgärder........................... .... 51

4.4.9 Krigsorganisationens utveckling .......... .... 52

4.4.10 Anställd personal ............................. 53

4.4.10.1 Långsiktigt behov av anställd personal ... 53

4.4.10.2 Pilotfrågan ............................ .... 54

4.4.10.3 Vissa övriga frågor ................. .... 55

136

Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90

Fjärde huvudtiteln ...........

B Arméförband ...................

1. Ledning och förbandsverksamhet

2. Anskaffning av materiel ..

3. Anskaffning av anläggningar . . . .

C Marinförband......................

1. Ledning och förbandsverksamhet

2. Anskaffning av materiel .

3. Anskaffning av anläggningar ....

D Flygvapenförband ..............

1. Ledning och förbandsverksamhet

2. Anskaffning av materiel ..

3. Anskaffning av anläggningar ....

E Operativ ledning m.m.............

1. Ledning och förbandsverksamhet

2. Anskaffning av materiel ..

3. Anskaffning av anläggningar . . . .

4. Forskning och utveckling

F Gemensamma myndigheter m.m

9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.

Försvarets civilförvaltning

Försvarets sjukvårdsstyrelse........................

Fortifikationsförvaltningen ........................

Försvarets materielverk ............................

Gemensam försvarsforskning.........................

Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

Försvarets radioanstalt...............................

Värnpliktsverket ......................................

Försvarets rationaliseringsinstitut..................

Försvarshögskolan ....................................

Militärhögskolan ......................................

Försvarels förvaltningsskola..........................

Försvarels läromedelscentral .......... ,.........

Krigsarkivet...............................................

Statens försvarshistoriska museer.................

Frivilliga försvarsorganisationer m.m...............

Försvarets datacentral .............................

Kustbevakningen .......................................

67 67

67 67 69

74 74 76 79

81 81 84 86

88 88 89 91 92

101

103

104

106

107

109

110

113

115

116

118

119

120

122

137

Summa G-J (totalförsvarets civila
del)	1578,1	1666,1	+ 88,0
K, Övriga ändamål	397.5	430,4	+ 32,9
Summa för fjärde huvudtiteln	29957,4	33009,5	+ 3052,1

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Uppdrag m.m. 1987/88	1988/89	1989/90
Planerat Utfall	Planerat	Chefen Föredra-för armén ganden ,