Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1988/89:69

om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

Prop. 1988/89:69

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 december 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en utbyggnad av föräldraförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Utbyggnaden avses ske i tre etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991. Reformen innebär att föräldrapen­ning med anledning av ett barns födelse skall utges under 18 månader sammanlagt för föräldrarna med belopp motsvarande förälderns sjukpen­ning. Huvudtanken med utbyggnaden är att ge förvärvsarbetande föräld­rar bättre möjligheter till samvaro med sina barn.Lagförslag lämnas avse­ende den första etappen, som skall genomföras den 1 juli 1989.1 den första etappen av utbyggnaden föreslås föräldrar med barn födda under oktober 1988 eller senare få föräldrapenning för ytterligare 90 dagar med belopp på sjukpenningnivån. Genom övergångsregler får föräldrar med barn födda under augusti eller september 1988 föräldrapenning med belopp motsva­rande förälderns sjukpenning under ytterligare 30 resp. 60 dagar.

Föräldrapenning skall enligt förslaget kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare lidpunkt då det har avslutat första skolåret. 1 fråga om den tillfälliga föräldrapenningen föreslås att den övre gränsen för uttag av de s. k. konlaktdagarna ändras från den lidpunkt då barnet fyller tolv år till utgången av det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

I propositionen föreslås vidare ändringar i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. Ändringarna syftar till att förstärka en arbetstagares rätt lill föräldraledighet genom alt utöka möjligheterna att påverka förläggningen av den dagliga föräldraledigheten. De föreslagna ändringarna innebär följande. Antalet tillåtna ledighetsperioder per kalen­derår utökas från två till tre. Mot en arbetstagares vilja skall daglig ledighet

I    Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 69

inte få delas upp. I de fall då arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan enas     Prop. 1988/89:69 om hur ledigheten skall förläggas, skall arbetsgivaren underrätta den ar­betstagarorganisation som arbetstagaren tillhörom sitt beslut. De föreslag­na ändringarna avses träda i kraft den Ijuli 1989.

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988     Prop. 1988/89:69

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds

Föredragande; statsråden Lindqvist och Thalén

Proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

Statsråden Lindqvist och Thalén anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för social- och arbetsmarknadsde­partementen.

Statsrådet Lindqvist hemställer att regeringen i en proposition föreläg­ger riksdagen vad han och statsrådet Thalén har anfört för de åtgärder och ändamål de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.

 

Socialdepartementet                               Prop-' 988/89:69

Bilaga I Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

1  Inledning

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och ersatte den tidigare moder-skapsförsäkringen som var en del av sjukförsäkringen. Från moderskaps-försäkringen utgavs ett engångsbelopp lill barnaföderskor. Till sådana barnaföderskor, som var sjukpenningförsäkrade som förvärvsarbetande, utgavs också en ersättning per dag som var beroende av vederbörandes arbetsinkomst, s.k. tilläggssjukpenning. Någon på den allmänna försäk­ringen grundad rätt att få sjukpenning vid vård av sjukt barn fanns inte. Förmånerna var skattefria och grundade ej pensionsrätt.

Föräldraförsäkringens införande innebar stora förändringar i förhållan­de till moderskapsförsäkringen. Den från principiell synpunkt viktigaste förändringen var att del kontanta stödet i samband med barnafödsel, föräldrapenningen, kunde utges även till barnets fader om denne vårdade barnet. Föräldrarna kunde därmed själva avgöra vern av dem som skulle stanna hemma hos barnet och därmed uppbära föräldrapenningen. Denna förändring av försäkringen hade stor betydelse och blev ett viktigt bidrag till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det uttalade syftet var att båda föräldrarna på lika villkor skulle ges möjlighet att på ett tillfreds­ställande sätt kombinera förvärvsarbete och en god omvårdnad om bar­nen.

Del ekonomiska stödet tog sikte på att ersätta bortfallet av arbetsin­komst då en förälder stannar hemma för att ta hand om barnet. Föräldra­penningen utgavs därför i regel med ett belopp som motsvarade förälderns sjukpenning. En lägsta ersättningsnivå — garanlinivå — infördes främst med hänsyn till de föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarkna­den. Samtidigt infördes också en rätt till föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar enligt i princip samma regler som för biologiska föräldrar, varvid tidpunkten då barnet kom lill sina nya föräldrar jämställdes med födelsetidpunkien.

Den nya föräldraförsäkringen gav också en rätt till sjukpenning för högst 10 dagar varje år för en förälder som måste stanna hemma från arbetet för att vårda ett sjukt barn. En sådan ersällningsrätt gavs även en pappa som var tvungen all stanna hemma för att vårda ett bam i samband med födelsen av ytterligare ett barn i familjen.

Under den senaste tjugoårsperioden har kvinnornas förvärvsfrekvens

 

ökat mycket kraftigt. Detta gäller även för kvinnor med barn i förskoleål-     Prop. 1988/89:69 dern. Detta är av stort värde för landet. Utan deras arbetsinsatser skulle     Bilaga 1 stora delar av Sveriges näringsliv, liksom samhällets service, inte fungera. Kvinnornas arbete medför utöver produktionsresultatet också intäkter till samhället i form av skatter och arbetsgivaravgifter.

För familjen innebär kvinnornas förvärvsarbete ökade inkomster och därmed möjligheter att leva på en god ekonomisk standard. För kvinnorna innebär förvärsarbete möjligheter till personlig utveckling och ökad med­vetenhet. Kvinnorna har kommit till arbetsmarknaden för att stanna och planeringen måste därför inriktas på att vidareutveckla samhället så att det i högre grad än nu blir möjligt för båda föräldrarna att förena förvärvsarbe­te med vård av barn.

Del faktum att båda föräldrarna förvärvsarbetar medför å andra sidan påfrestningar för familjen. Tiden blir en knapp resurs. Det är, enligt min mening, uppenbart att barnfamiljerna behöver känna att de har samhällets stöd och att familjepolitiken utgår från deras behov.

Familjerna behöver en trygg och stabil omsorg om barnen under den tid de förvärvsarbetar. Riksdagens principbeslut år 1985 i fråga om barnom­sorg innebär bl.a. att den kommunala barnomsorgen år 1991 skall vara utbyggd till full behovstäckning för barn som har behov av omsorg från det barnet är ett och ett halvt år. För kommunerna innebär det vidare att de inte skall minska omfattningen av den barnomsorg som gäller barn under ett och ett halvt år.

Föräldrarna behöver också tid för att bygga upp en förtroendefull rela­tion till barnen. Den nuvarande föräldraförsäkringen ger i dag ekonomiska möjligheter för en förälder att vara hemma under ett år. Även om detta vid en internationell jämförelse är en lång period anser jag att tiden bör förlängas. Om målet — mer tid för samvaro mellan barn och föräldrar — finner jag också att det råder en bred politisk enighet, även om det finns skilda åsikter om medlen att nå dit.

Jag anser att målet bör nås genom att föräldraförsäkringen byggs ut så att den täcker en ersättningsperiod på ett och ett halvt år. Ersättningen skall under hela denna period utges enligt inkomstbortfallsprincipen. Med en föräldraförsäkring som täcker inkomstbortfallet under ett och ett halvt år och en rätt till barnomsorgsplats från det barnet är ett och ett halvt år ökas den ekonomiska och sociala tryggheten påtagligt för småbarnsfa­miljerna. Även familjernas behov av att detaljplanera för att kunna kombi­nera förvärvsarbete med en meningsfull samvaro med barnen kommer att minska. Föräldraförsäkringens utbyggnad medför också en förlängning av ledigheten genom samordningen med lagen (1978:410) om rätt till ledig­het för vård av barn, m.m. Enligt denna lag, föräldraledighetslagen, har nämligen en arbetstagare rätt till — förutom en förkortning av arbetstiden som jag kommer att beröra under avsnitt 4.2 — hel ledighet för vård av barn till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder.

En föräldraförsäkring som täcker inkomstbortfall under ett och ett halvt
år och där utbyggnaden också är förenad med andra åtgärder — exempel­
vis en förlängning av rätten att ta ut föräldrapenningen till dess barnet är
åtta år — medför också andra stora fördelar. På grund av amning är det     5

11    Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 69

naturligt att mamman lar en stor del av ledighetsliden i anspråk under den Prop. 1988/89:69 första tiden efter barnels födelse. Med en kraftig utbyggnad ökas pappor- Bilaga 1 nas möjlighet att utnyttja försäkringen, vilket är bra för barnen, för pap­porna, för mammorna och för jämställdheten. Utbyggnaden av den tid under vilken föräldrapenning kan tas ut, liksom andra åtgärder för alt öka flexibiliteten, gör det också lättare för den enskilde föräldern att använda föräldraförsäkringen just när det passar denne bäst. Det blir vidare inte längre lika nödvändigt att ta hela ledigheten från förvärvsarbetet i anslut­ning till barnets födelse. Det blir i stället lättare att spara lid med föräldra­penning för särskilda behov eller för att förkorta den dagliga arbetstiden.

Jag presenterar i det följande konkreta förslag till reglering av den första etappen av utbyggnaden, som omfattar ersättning med föräldrapenning på sjukpenningnivån under ytterligare tre nya föräldraförsäkringsmånader. Jag redovisar också en utbyggnadsplan för hur målet — en föräldraförsäk­ring som omfattar ett och ett halvt år — skall nås.

2 Nuvarande ersättningsregler

Föräldraförsäkringen består av två huvudförmåner, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns ankomst utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbarnsbörd ökas antalet föräldrapenningdagar med 180 för varje barn utöver det första. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet har vardera föräldern rätt till föräldrapenning under minst 90 av de 360 dagarna. En förälder har dock rätt att avstå från att uppbära föräldrapen­ning till förmån för den andra föräldern.

För 270 av de 360 dagarna betalas föräldrapenning ut med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kr. per dag, den s.k. garantinivån. Under de återstående 90 dagarna får alla föräldrapenning på garantinivån. Föräldrapenning får las ut längst till dess barnet fyller fyra år.

Tillfällig Jöräldrapenning utges till en förälder som måste avslå från förvärvsarbete för all vårda ett barn som inte har fyllt 12 år i samband med

1.    sjukdom eller smitta hos barnet,

2.    sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3.    besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4.    vårdbehov på grund av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att också det barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

Är barnet under 240 dagar gammalt utges tillfällig föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller barnet tas in på sjukhus.

Tillfällig föräldrapenning enligt punkterna 1,3 och 4 utges under högst 90 dagar per barn och år. I annat fall är ersättningstiden högst 60 dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till ett barn som fyllt

 

fyra men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband     Prop. 1988/89:69 med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller     Bilaga I fritidshemsverksamhet   inom   samhällets  barnomsorg   i   vilken   barnet deltar. Dessa s. k. kontaktdagar är två per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett barn som fyllt  tolv men inte sexton år om barnet på grund av sjukdom , psykisk utveck­lingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. Sådan tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar per barn och år:

Såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning kan utges i form av hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.

3 Utbyggnad av föräldraförsäkringen

Regeringens familjepolitik inriktas nu, förutom på en utbyggnad av barn­omsorgen, på en reformering av föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkring­en utgör en av hörnpelarna i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Detta gäller i särskilt hög grad stödet till småbarnsfamiljerna. Försäkring­en gör det möjligt för föräldrarna att vara hemma för att vara tillsammans med barnet utan alt familjens ekonomi försämras. Föräldrarna ges ekono­misk kompensation för det inkomstbortfall de får i samband med ett barns födelse. Som framgår av vad jag tidigare har sagt ges kompensationen på förälderns sjukpenningnivå, vilket i princip innebär 90% av förälderns bruttoinkomst. Eftersom föräldrapenningen kan tas ut i form av hel, halv eller fjärdedels förmån ger den föräldrarna möjlighet att ta ut ersättningen på det sätt som passar familjen bäst. Det är alltså möjligt att t. ex. inleda föräldraledigheten med en period med hel föräldrapenning för att sedan successivt övergå lill halv och en fjärdedels ersättning på del sätt och i den takt familjen önskar.

En av de mest betydelsefulla beståndsdelarna i föräldraförsäkringen är den möjlighet försäkringen ger för båda föräldrarna att vara tillsammans med barnet under de viktiga första åren av barnets uppväxt. I föräldraför­säkringens föregångare, moderskapsförsäkringen, var denna möjlighet för­behållen mödrarna. Föräldraförsäkringen har således medfört stora för­delar från jämställdhetssynpunkt. Enligt tillgänglig statistik har andelen pappor som varit föräldralediga under barnets första levnadsår legat runt 22%. Under barnels första 18 månader är denna siffra något högre eller ca 27%. Jag återkommer till föräldraförsäkringens betydelse för jämställdhe­ten mellan kvinnor och män.

 

3.1 Utbyggnadens inriktning

Mitt förslag: Föräldraförsäkringen byggs ut till att omfatta 18 måna­der med ersättning som motsvarar förälderns sjukpenning. Utbygg­naden skall ske i etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991.1 den första etappen, som genomförs den 1 juli 1989, byggs försäk­ringen ut med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenning­nivå. Den andra etappen innebär att dagar med ersättning på garan­tinivån byts ut mot ersättning på sjukpenningnivån. Denna etapp genomförs den 1 juli 1990.1 den sista etappen byggs försäkringen ut med ersättning för ytterligare tre månader på förälderns sjukpen­ningnivå.

Prop.1988/89:69 Bilaga 1

Skälen for mitt förslag: En utbyggnad av föräldraförsäkringen är en angelägen reform för att ytterligare förbättra barnfamiljernas situation. Utbyggnaden av barnomsorgen sker i enlighet med riksdagens beslut. Senast år 1991 skall alla förskolebarn från ett och ett halvt års ålder ha rätt att delta i någon form av förskoleverksamhet. Rätten avser plats i daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller deltagande i öppen förskoleverksamhet. En ansvarsfull familjepolitik innehåller med nödvändighet både ett ekono­miskt stöd lill en förälder som avstår från förvärvsarbete för att vårda barn och en barnomsorg som gör det möjligt för föräldern att förena förvärvsar­bete eller studier med vård och ansvar för bam. Enligt min mening bör därför föräldraförsäkringen byggas ut till att omfatta totalt 18 månader med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Denna utbyggnad av för­säkringen bör vara avslutad den 1 juli 1991. Utbyggnaden föreslås, bl.a. med hänsyn till de dr>'ga kostnader som den för med sig, ske i etapper.

Den första etappen bör omfatta en utbyggnad av försäkringen med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenningnivå. Antalet garanti­dagar föreslås förbli oförändrat i denna etapp. Etappen genomförs den 1 juli 1989.

Etapp två bör medföra att de 90 dagarna med ersättning på garantinivån byts ut mot ersättning på sjukpenningnivån. Denna etapp föreslås bli genomförd den Ijuli 1990.

Etapp tre slutligen bör innebära all försäkringen utökas med ytterligare tre månader med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Denna etapp avses bli genomförd den 1 juli 1991. Vid denna tidpunkt bör således det uppsatta målet om en föräldraförsäkring omfattande 18 månader med ersättning på sjukpenningnivån ha nåtts.

De här berörda förändringarna i försäkringen innebär inte att systemet med en lägsta föräldrapenningnivå, den s.k. garaniinivån, avskaffas. Den­na behövs för föräldrar som saknar eller har en låg inkomst.

Möjligheten all ta ut föräldrapenning i form av hel, halv eller fjärdedels ersättning behålls för att göra det möjligt alt anpassa ersättningen till de särskilda behoven i varje enskild familj.

Jag har nu redogjort för i vilken takt och i vilka former jag anser att

 

utbyggnaden av föräldraförsäkringen bör ske. I det följande kommer jag     Prop. 1988/89:69 att föreslå åtgärder för att förverkliga den första etappen i den utbyggnad     Bilaga 1 som jag skisserat.

4 Första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäkringen

4.1 Antalet ersättningsdagar

Mitt förslag: Föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare 90 dagar med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Ersättningen skall som hittills kunna tas ut i form av hel, halv eller fjärdedels föräldra­penning. De särskilda ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd förblir oförändrade till antal och belopp.

Skälen för mitt förslag: Föräldrapenning i samband med ett barns födel­se utges för närvarande under sammanlagt 360 dagar. Ersättningen utges under 270 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Åter­stående 90 dagar ersätts med ett garantibelopp som utgör 60 kr. per dag.

En förbättring av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna är som jag tidigare antört en angelägen familjepolitisk reform. Den ökade förvärvs­frekvensen bland kvinnorna och det påvisade intresset hos föräldrar att förena förvärvsarbete med vård och ansvar för barn bör leda till att samhället underlättar för föräldrarna all förena föräldraskapet med en insats på arbetsmarknaden. En utökad och därmed förbättrad föräldraför­säkring är enligt min uppfattning det bästa sättet att förverkliga föräldrar­nas ambitioner i det här avseendet. Det är också myckel viktigt att båda föräldrarna får möjlighet all la ansvar för barnets vård och utveckling. Föräldrarna måste därför ges ekonomiska möjligheter att ta detta ansvar. Ersättning från föräldraförsäkringen på förälderns sjukpenningnivå ger sådana möjligheter. En av fördelarna med ersättning på sjukpenningnivån är att den ger båda föräldrarna möjlighet all stanna hemma från sitt arbete för att kunna värda sitt barn. Om ersättningen läggs på en fast, lägre nivå medför delta i allmänhet att den förälder som har den lägsta förvärvsin­komsten — vilket vanligtvis är mamman — blir den som får ta det huvudsakliga ansvaret för vården av barnet. Detta hänger naturiigtvis samman med alt familjens inkomstbortfall blir mindre om man väljer att låta den som har den lägsta inkomsten stanna hemma hos bamet. En sådan konstruktion av ersättningen till föräldrarna anser jag helt otidsenlig och otillfredsställande inte minst från jämställdhetssynpunkl. Samtidigt talar all erfarenhet för att barnen har lika stort behov av var och en av sina föräldrar under uppväxttiden.

Jag föreslår mot denna bakgrund att föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare 90 dagar med ersättning på sjukpenningnivån.

Den utbyggnad av ersättningstidens längd som jag föreslår innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse skall kunna utges

 

under högst 450 dagar sammanlagt för båda föräldrarna. Ersättningen skall som tidigare kunna las ut i form av hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Reglerna för den särskilda ersättningen vid flerbarnsbörd föreslås bli oförändrade.

Förslaget förutsätter ändringar i 4 kap. 3 § första stycket och 6 § tredje och fjärde styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring. Jag föreslår i samband härmed också vissa redaktionella ändringar i 6 §.

4.2 Tidsram för uttag av föräldrapenning

Prop.1988/89:69 Bilaga 1

Mitt förslag: Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare lidpunkt då barnet har avslutat första skolåret.

Skälen för mitt förslag: Föräldrapenning får för närvarande — med undantag avseende adoptivbarn — inte utges för barn som fyllt fyra år. Denna reglering infördes i samband med att de tidigare ersättningsformer­na föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapen­ning sammanfördes lill en förmån den 1 januari 1986. Den särskilda föräldrapenningen kunde tas ut fram till dess barnet fyllde åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutade det första skolåret. Som skäl för ändringen angavs i prop. 1984/85:78 om förbättringar inom föräldraför­säkringen m.m. bl.a. att föräldrarna lill övervägande del tog ut föräldra­penningen under barnets tre första levnadsår, samt att möjligheten att spara dagar med särskild föräldrapenning medförde administrativa pro­blem för försäkringskassorna samtidigt som föräldrarna hade svårt att hålla reda på antalet uttagna respektive sparade dagar.

Den utökning av antalet föräldrapenningdagar som jag föreslagit medför redan i sig att den nuvarande fyraårsgränsen inte är tillräcklig för att medge föräldrarna att ta ut föräldrapenningen enligt samtliga de alternativ som lagen ger rätt till. Tidsramen för uttag av föräldrapenning måste därför sträckas ut. Det är som jag tidigare framhållit också viktigt att ge föräldrarna så stor valfrihet som möjligt all använda försäkringen vid den tidpunkt som de själva anser lämplig. Den utbyggda försäkringen ger också föräldrarna bättre möjligheter all kombinera ett deltidsarbete med partiell föräldrapenning, vilket i sin tur medför att föräldrapenningdagarna räcker betydligt längre än tidigare. Enligt föräldraledighelslagen har en arbetsta­gare för vård av barn rätt till — förutom hel ledighet som jag berört i avsnitt 1 — förkortning av arbetstiden till bl.a. tre fjärdedelar av normal arbetstid. En utsträckning av den tid under vilken föräldrapenningen kan tas ut innebär alltså dessutom en samordning med föräldraledighetslagens regler.Mot denna bakgrund föreslår jag att åldersgränsen förlängs så att föräldrapenning får tas ut fram lill dess barnet fyller åtta år eller till den senare lidpunkt då barnet avslutat del första skolåret.

Föreskrifterna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också för adoptivbarn. Tidpunkten då den försäkrade fått barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utges dock inte för barn som fyllt tio år. Någon ändring i dessa regler föreslås inte.

10

 

Mitt förslag medför ändring i 4 kap. 3§ sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4.3 Kontaktdagar

Prop. 1988/89:69 Bilaga 1

Mitt förslag: Rätten att ta ut s. k. kontakldagar utsträcks till att omfatta hela det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler har en förälder till ett barn som fyllt fyra men inte tolv år rätt till tillfällig föräldrapenning om han avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg som barnet deltar i. Sådan tillfällig föräldrapen­ning utges under sammanlagt högst två dagar per barn och år (s. k. kontakt­dagar).

På grund av utbyggnaden av föräldraförsäkringen med ytterligare tre månader med ersättning på förälderns sjukpenningnivå, tillsammans med en utsträckning av den tid under vilken föräldrapenningen kan tas ut från fyra till åtta år, kan kontaktdagar för barn i åldern fyra till åtta år ifrågasät­tas. Jag anser emellertid all de ändamål för vilka kontaktdagarna tillska­pats är så betydelsefulla all möjligheten att ta ut särskilda kontaktdagar bör finnas kvar även i framtiden.

Riksdagen har i samband med behandlingen av motion 1987/88:Sf242 gett regeringen till känna vad socialförsäkringsutskottet anfört (1987/88:SfU16, rskr. 145) angående behovet av aU kontaktdagar skall kunna las ut för skolbesök under varje termin t. o. m. det kalenderår barnet fyller tolv år. Riksdagen har därför begärt ett förslag som gör ett sådant uttag av kontakldagar möjligt.

De nuvarande reglerna angående uttag av kontaktdagar medger som jag tidigare anfört inte att kontakldagar tas ut för barn som fyllt tolv år. Detta kan medföra att föräldrar till barn i samma skolklass kan ha olika möjlig­heter att besöka sill barn beroende på när på året barnet fyller tolv år. Jag anser i likhet med riksdagen att detta är otillfredsställande och föreslår därför all rätten all ta ut kontaktdagar förlängs till att gälla hela det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

Förslaget förutsätter en ändring i 4 kap. 10§ tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4.4 Möjlighet att ta ut ömsom dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå och ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå

Min bedömning: Den nuvarande regeln att föräldrapenning under de första 180 dagarna av ersällningstiden utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning bör bibehållas oförändrad under den första etappen i den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäk­ringen.

11

 

Skälen för min bedömning: Enligt 4 kap. 6§ andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring utges föräldrapenning för de första 180 dagarna med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Först efter ut­tag av de första 180 dagarna är det möjligt för föräldern att "varva" mellan ersättning på sjukpenningnivån och ersättning på garantinivån efter föräl­derns egna önskemål. Många föräldrar har uttryckt önskemål om att få "varva" dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivån med dagar på garantinivån under hela ledigheten med föräldrapenning för att på så sätt få en jämnare inkomst.

Enligt min uppfattning är det en angelägen målsättning för försäkringen att i så stor utsträckning som möjligt låta föräldrarnas egna önskemål styra uttaget av föräldrapenning. Ett system med en total flexibilitet i det här avseendet är emellertid förenat med påtagliga administrativa svårigheter för försäkringskassorna. Redan dagens regler innebär en omfattande re­gistrering för att bokföra föräldrapenningdagarna under rätt rubrik, dvs. dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå resp. på garanlinivå. Detta trots att det för närvarande endast handlar om 90 dagar av vardera slaget. Många föräldrar har också svårigheter med att få en överblick över den egna situationen beträffande ersättningsdagar.

Den första etappen av en utökad föräldraförsäkring innebär att del antal dagar med ersättning på sjukpenningnivån som kan bli föremål för en flexibel användning på det sätt jag beskrivit kommer att fördubblas. Jag anser att den ökade flexibilitet som de nya reglerna medger är positiv och principiellt sett bör stödjas. I min inledning till detta anförande har jag emellertid beskrivit hur den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen bör ske fram till år 1991. Av detta framgår att de särskilda dagarna med ersättning på garaniinivån redan fr. o. m. den 1 juli 1990 avses bytas ut mot ersättning på sjukpenningnivån. En ytterligare utvidgning av flexibili­teten inom försäkringen genom full frihet att redan från första ersättnings­dagen ta ut ömsom ersättning på sjukpenningnivå och ömsom ersättning på garantinivå skulle således enbart avse perioden från den 1 juli 1989 till den 1 juli 1990. Med tanke på de omfattande problem en sådan utvidgning av flexibiliteten skulle innebära för försäkringens administration anser jag att någon förändring av reglerna för uttag av föräldrapenning inte bör göras på denna punkt.

Prop.1988/89:69 Bilaga I

4.5 Övergångsregler

4.5.1 Barn som omfattas av det ökade antalet ersättningsdagar

Mitt förslag: De nya 90 föräldrapenningdagarna med ersättning på sjukpenningnivån skall gälla barn födda under oktober 1988 eller senare. För barn födda i september 1988 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1988 utökas antalet dagar med 30.

Skälen för mitt förslag: Jag har i inledningen beskrivit alt avsikten är att den första etappen i utbyggnaden skall genomföras den 1 juli 1989. Jag

12

 

anser del naturligt all föräldrar med barn födda i oktober 1988 blir den första grupp som fullt ut skall omfattas av den första etappen i den utbyggda föräldraförsäkringen. Bakgrunden till detta är att dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivån tar slut i juli 1989 om föräldrarna till denna barngrupp har utnyttjat föräldraförsäkringen maximalt sedan barnet föddes. För all undvika alltför kraftiga tröskeleffekter anser jag dock att en övergångsreglering bör tillämpas för barn som är födda under månaderna närmast före oktober 1988. Jag föreslår därför att föräldrapen­ningtiden utsträcks för barn födda under september månad 1988 med 60 dagar och för barn födda under augusti månad samma år med 30 dagar. På så sätt åstadkoms en övergångstid som jag anser ger rimlig rättvisa mellan olika föräldragrupper.

Prop.1988/89:69 Bilaga 1

 

4.5.2 Åldersgränsen för uttag av föräldrapenning

Mitt forslag: Rätten att ta ut föräldrapenning till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat första skol­året skall omfatta alla föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har kvar föräldrapenningdagar för barn födda efter den 1 juli 1985.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare i milt anförande (avsnitt 3.1) föreslagit all den första etappen i utbyggnaden skall genomföras den 1 juli 1989. Den ändring av åldersgränsen för rätt att ta ut föräldrapenning från fyra till åtta år som jag föreslagit i avsnitt 4.2 medför en ökad flexibilitet i föräldrarnas möjligheter att la ut föräldrapenning efter familjens behov. De nya reglerna bör omfatta alla föräldrar som har föräldrapenningdagar kvar för barn som är födda efter den 1 juli 1985, dvs. fortfarande har rätt till föräldrapenning enligt nu gällande regler då de nya reglerna träder i kraft. En så utformad övergångsregel innefattar enligt min mening en rimlig avvägning. Att låta även föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har bam i åldrarna 4 — 8 år omfattas av den nya regeln skulle enligt min mening leda alltför långt. Det skulle te sig främmande att genom ny lagstiftning "återuppväcka" en rätt som gått förlorad genom att den sedan år 1986 gällande åldersgränsen vid fyra år har passerats. En sådan utvidg­ning skulle vidare leda till en betydande kostnad för försäkringen. Till detta kommer att fullständiga uppgifter saknas om vilka föräldrar som inte har tagit ut samtliga föräldrapenningdagar och även om antalet kvarvaran­de dagar. Mot denna bakgrund föreslår jag att förändringen av åldersgrän­sen skall omfatta föräldrar som har föräldrapenningdagar kvar för barn som är födda efter den 1 juli 1985 när de nya reglerna träder i kraft. Dagar med ersättning på förälderns sjukpenningnivå får därvid tas ut på denna nivå, medan dagar på garantinivån får las ut med garantibelopp.

t2    Riksda.wn 1988/89. I .saml. Nr 69

13

4.6 Utformning av övergångsregler i etapperna 2 och 3 av utbyggnaden av föräldraförsäkringen

Prop.1988/89:69 Bilaga 1

 

Mitt förslag: Den andra och tredje etappen av utbyggnaden av föräldraförsäkringen förses med motsvarande övergångsregler som föreslås i den första etappen. När de 90 dagarna med föräldrapen­ning på garantinivån skiftas lill föräldrapenning på sjukpenning­nivån under den andra etappen får därför föräldrar med barn födda under oktober 1989 eller senare samtliga kvarstående garantidagar utbytta mot dagar på sjukpenningnivån. För barn födda i september 1989 får högst 60 dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 får utbytet avse högst 30 dagar.

Den ytterligare utökning av föräldraförsäkringen med 90 dagars ersättning på sjukpenningnivån som skall ske i den tredje etappen gäller barn födda under oktober 1990 eller senare. För barn födda i september 1990 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

Skälen för mitt förslag: Jag har under avsnitt 3.1 beskrivit inriktningen av den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Eftersom utbygg­naden framför allt av kostnadsskäl föreslås ske successivt bör varje etapp förses med särskilda övergångsregler. Jag anser det då vara naturligt att övergångsreglerna får ett likartat utseende. Detta är värdefullt inte minst från informationssynpunkt. I alla tre etapperna av utbyggnaden sker en utökning med 90 dagars ersättning på sjukpenningnivån, låt vara all det under den andra etappen handlar om ett utbyte av ersättning på garanti­nivån mot ersättning på sjukpenningnivån. Under avsnitt 4.5.1. har jag föreslagit att den utbyggda föräldraförsäkringen under den första etappen skall omfatta barn födda nio månader före den föreslagna ikraftträdande­tidpunkten och senare. För all undvika alltför kraftiga tröskeleffekter har särskilda övergångsregler föreslagits för barn födda tio resp. elva månader före ikraftträdandet.

Enligt min uppfattning är det rimligt att införa övergångsregler av mot­svarande slag som vid genomförandel av den första etappen av utbyggna­den av föräldraförsäkringen även vid genomförandel av de återstående etapperna. Jag anser därför att den andra etappen av utbyggnaden bör gälla också föräldrar till barn som är födda fr. o. m. oktober 1989. För den kategorin bör samtliga den 1 juli 1990 återstående dagar med ersättning på garantinivån bytas ut mot dagar med ersättning på sjukpenningnivån. För barn födda i september 1989 får högst 60 återstående dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 omfattar utbytet högst 30 återstående dagar. På motsvarande sätt bör den tredje etappen i utbyggnaden omfatta även föräldrar till barn födda fr.o. m. oktober 1990. För dessa barn bör föräl­drapenning på sjukpenningnivån få tas ut under ytterligare 90 dagar. För barn födda i september 1990 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

14

 

Jag avser att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med lagför-     Prop. 1988/89:69 slag för den andra resp. tredje etappen i utbyggnaden av föräldraförsäk-     Bilaga I ringen.

5 Information

Mitt förslag: Ett belopp på 2,5 milj. kr. ur anslaget C 2 Bidrag lill föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får disponeras för in­formationsinsatser i samband med genomförandet av de nya regler­na inom föräldraförsäkringen.Medlen bör framför allt användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas uttag av föräldrapen­ning.

Skälen för mitt förslag: Regeringen har i propositionen om jämställd­hetspolitiken inför 90-talet (prop. 1987/88:105) framhållit att utformning­en av del ekonomiska familjeslödel har stor betydelse när det gäller all öka jämställdheten mellan män och kvinnor. En av de viktigaste beståndsde­larna i det sammanhanget är föräldraförsäkringen.

Införandet av föräldraförsäkringen år 1974 och utvecklingen därefter har inneburit stora förändringar i framför allt pappornas uttag av föräldra­ledighet. År 1974 var andelen pappor som log ul föräldrapenning ca 3%. Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna om pappornas uttag av föräldra­penning tog år 1987 29% av papporna i familjer med gifta förvärvsarbe­tande föräldrar ut föräldrapenning under barnens två första levnadsår. Mamman är oftast hemma under barnels första månader medan pappan lar ul föräldraledighet företrädesvis mellan fjärde och nionde månaden av barnels första levnadsår. När del gäller den tillfälliga föräldrapenningen är siffran ännu högre. Här togs drygt 40% av ersättningen ut av papporna.

Av de uppgifter jag redovisat framgår att papporna använder sig av föräldraförsäkringen i relativt stor omfattning. Föräldraförsäkringen har således en stor betydelse ur jämställdhetssynpunkt. I olika sammanhang har del framställts krav på kvotering av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna för all åstadkomma en utökning av pappornas uttag av föräld­raledighet. För min egen del anser jag att man i första hand bör göra ytterligare informationsansträngningar för att få till stånd de attitydför­ändringar som behövs för att öka pappornas insatser i vården av sina barn. Särskilda informationsinsatser bör därför göras i samband med den före­slagna utbyggnaden av försäkringen. Jag har erfarit all LO planerar att genomföra en pappaledighetskampanj under våren 1989. Den kampanjen kan då utgöra en viktig del i informalionsakliviteterna inför genomföran­del av den utbyggda föräldraförsäkringen. Jag anser det dock viktigt att ytterligare insatser görs för att sprida erforderlig information om nya regler i föräldraförsäkringen och angelägenheten av alt båda föräldrarna tar lika stor del i vården av barnen. Jag föreslår därför att särskilda medel avsätts för sådana informationsaktiviteter, som framför allt skall syfta lill alt öka pappornas uttag av föräldrapenning. Ur anslaget C 2 Bidrag till föräldra-

15

 

försäkringen för budgetåret 1989/90 bör således 2,5 milj. kr. få disponeras     Prop. 1988/89:69 för informationsinsatser om den förbättrade föräldraförsäkringen. Riks-     Bilaga 1 försäkringsverket och försäkringskassorna kommer givetvis också att på sedvanligt sätt informera om de nya reglerna.

6 Kostnader

6.1 Föräldraförsäkringen

Den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas för den första etappen, dvs. budgetåret 1989/90, medföra en kostnadsökning för den allmänna försäkringen med ca 2 300 milj. kr. Enligt de finansierings­regler som gäller skall föräldraförsäkringens kostnader finansieras på sam­ma sätt som sjukförsäkringens, dvs. till 85% via socialförsäkringsavgifter och till 15% över statsbudgeten. Detta innebär en kostnadsökning för anslaget C 2 Bidrag lill föräldraförsäkringen på 342 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Jag har tidigare beskrivit omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av försäkringen under de båda återstående etapperna. Den andra etappen är kostnadsberäknad lill 1 950 milj. kr. och den tredje etappen lill 2480 milj. kr. Den totala kostnaden för utbyggnaden till ersättning på sjukpenning­nivå under sammanlagt 18 månader den Ijuli 1991 kan beräknas till totalt 6910 milj. kr.

6.2 Administrativa kostnader m.m.

Den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen ger i administrativt hänseende upphov till dels utvecklings- och genomförandekostnader för riksförsäkringsverket, dels kostnader för utbildning och för handläggning­en vid de allmänna försäkringskassorna.

Utvecklings- och genomförandekostnaderna för riksförsäkringsverket avser huvudsakligen ADB-kostnader. Därutöver krävs också utvecklings­insatser vad avser allmänna råd och tillämpningsföreskrifter för de allmän­na försäkringskassorna. Kostnaden är av engångskaraktär och bör kunna rymmas inom ramen för anslaget B 1 för budgetåret 1988/89.

För försäkringskassornas del kan den föreslagna utbyggnaden av försäk­ringen beräknas medföra ett personalbehov på ytterligare 100 handläggare hos kassorna. Kostnaden för detta beräknas till 17,5 milj. kr., vilket har beaktats vid beräkning av anslaget för 1989/90. Till detta kommer vissa utbildningskostnader för försäkringskassorna. Dessa senare kostnader be­dömer jag dock kunna rymmas inom ramen för det befintliga anslaget till försäkringskassorna.

 

7 Ikraftträdande

Prop.1988/89:69 Bilaga I

 

Mitt förslag: Den första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäk­ringen genomförs den 1 juli 1989.

Skälen för mitt förslag: Som framgår av vad jag anfört under avsnitt 6 är utbyggnaden av försäkringen förenad med betydande kostnader. För att åstadkomma en lämplig fördelning av kostnaderna över åren har jag därför föreslagit att reformen skall ske etappvis. Den första etappen bör därvid genomföras den Ijuli 1989.

8 Upprättat lagförslag

l enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslaget bör fogas lill regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1:1.

9 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. dels att anta lagförslaget,

2.    dels all godkänna alt ett belopp av 2 500000 kr. ur anslaget C 2 Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får dispone­ras för särskilda informationsinsatser (avsnitt 5),

3.    dels att godkänna de riktlinjer som jag förordat för den fortsat­ia utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för övergångsreglernas utformning (avsnitten 3.1 och 4.6).

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om

4.   ersättningsdagar på garantinivå under den första etappen av
utbyggnaden (avsnitt 4.4).

17

 

Arbetsmarknadsdepartementet                 Prop. 1988/89:69

Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988

Föredragande: statsrådet Thalén

Anmälan till proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

1  Inledning

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldrale­dighelslagen) trädde i kraft den 1 januari 1979 och ersatte den dessförin­nan gällande lagen (1976:280) om rätt lill föräldraledighet. Förarbetena utgörs i huvudsak av promemorian (DsS 1977:7) Vidgad rätt lill ledighet för vård av barn m. m., propositionen (prop. 1977/78:104) med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt arbetsmarknadsut­skottets belänkande (AU 1977/78:31) med anledning av propositionen. Vissa bestämmelser i lagen har fått ny utformning i samband med ändring­ar i föräldraförsäkringen åren 1979 och 1985 samt i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) år 1982.

I en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria (Ds A 1987:6) Förstärkt rätt till föräldraledighet har föreslagils vissa ändringar i föräldraledighetslagen. Ändringsförslagen, som har sin grund bl.a. i ett uttalande av riksdagen (AU 1985/86:5, rskr. 32) och i framställningar till regeringen från bl.a. LO (Dnr R 1848/85), avser främst att förbättra föräldrars möjlighet att påverka uttag och förläggning av daglig föräldrale­dighet. Den sammanfattning av innehållet som görs i promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2:1.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­serna bör fogas till protokollet som bilaga 2:2. En sammanställning över remissyttrandena har upprättals inom arbetsmarknadsdepartementet och finns tillgänglig i ärendet (Dnr R 4652/87).

Regeringen beslutade den 17 november 1988 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i föräldraledighelslagen. Förslaget hade upprättats i arbetsmarknadsdepartementet på grundval av den ovan nämnda promemorian. Det lagförslag som remitterades till lagrådet över­ensstämmer, bortsett från några redaktionella ändringar, med det förslag som jag nu lägger fram.

Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet som bilaga 2:3, inte haft någon erinran mot del remitterade förslaget.

 

2 Allmänmotivering                                        Prop. 1988/89:69

Bilaga 2 2.1 Bakgrund

2.1.1 Föräldraledighetslagen

Föräldraledighetslagen gäller en arbetstagare i hans eller hennes egenskap av förälder. Enligt 1 § i lagen skall den som utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn vid tillämpning av lagen anses likställd med en förälder. Också fosterförälder och den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn omfattas av lagen under förutsättning att parterna stadigvarande sammanbor.

Föräldraledighetslagen är i princip tvingande. Enligt 2§ är avtal som inskränker eller upphäver en arbetstagares rättigheter enligt lagen ogiltiga. Från vissa regler i lagen kan dock avvikelse göras genom kollektivavtal.

Föräldraledigheten får enligt 3 § tas ut dels i form av hel ledighet och dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbets­tid. Rätlen till hel ledighet gäller till dess barnet har blivit ett och ett halvt år. Rätten till förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då det har avslutat sitt första skolår. Dessutom har arbetslagaren enligt 4§ rätt till ledighet under tid för vilken föräldrapenningförmån utges enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). En arbetstagare som uppbär föräldrapenningförmån kan antingen vara helt ledig eller arbeta halvtid eller trekvartstid.

Som villkor för rätt till ledighet gäller enligt 5§ att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sam­manlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Kvinnliga arbetsta­gare har dock enligt 4 § alltid rätt lill ledighet under sex veckor före och sex veckor efter en förlossning. De har vidare rätt till ledighet för amning.

I 6 § begränsas arbetstagarens rätt att ta ledigt så till vida att ledigheten får delas upp på högst två perioder varje kalenderår. Detta gäller både för heltidsledighet och för ledighet genom arbetstidsförkortning. Berör en ledighetsperiod mer än ett kalenderår skall den hänföras till del kalenderår då den påbörjades. Från denna periodregel görs undantag för främst det fallet alt föräldern uppbär tillfällig föräldrapenning enligt AFL, t. ex. på grund av att barnet är sjukt.

En arbetstagare som planerar att vara ledig för vård av barn skall enligt 7 § anmäla detta till sin arbetsgivare i god lid före ledighetens början. Vissa tidsfrister finns angivna i lagen. Föranleds ledigheten av sjukdom eller smitta gäller inte någon anmälningslid om arbetstagaren uppbär tillfällig föräldrapenning enligt AFL under ledigheten. En anmälningsskyldighet finns också i 9§ för en arbetstagare som vill avbryta sin ledighet och återgå i arbete.

Detaljerade bestämmelser om ledighetens föriäggning finns i 8§. Ledig-hel skall enligt 8§ första stycket förläggas till de dagar som arbetslagaren begär. Ledighet i form av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar.

När det gäller ledighetens förläggning under dagen och andra frågor som
sammanhänger med ledigheten skall arbetsgivaren enligt 8 § andra stycket  „

 

samråda med arbetstagaren. Frågorna kan även bli föremål för förhandling     Prop. 1988/89:69 enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Om     Bilaga 2 överenskommelse inte kunnat träffas om förläggningen av ledigheten utan arbetsgivaren ensam beslutat om denna är arbetsgivaren skyldig att under­rätta arbetstagaren om beslutet.

Kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån annat inte följer av kollektivavtal. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledighe­ten till annan tid än vid arbetsdagens början eller slut.

Av 10 § i lagen framgår att en arbetstagare inte får avskedas eller sägas upp enbart av det skälet att han eller hon begär eller utnyttjar sin rätt lill ledighet. Lagen innehåller också i 11 § en på samma sätt konstruerad regel om skydd mot omplacering och mot försämring av anställningsvillkoren. Arbetsgivare som bryter mot lagen kan enligt 13 § dömas till skadestånd.

2.1.2 Småbarnsföräldrars förvärvssituation, m. m.

Ungefär var femte förvärvsarbetande person i Sverige har barn under sju år. Cirka 80% av alla barn lever tillsammans med båda sina föräldrar. De övriga lever antingen med en ensamstående förälder — oftast modern — eller i någon form av biandfamilj.

49% av alla barn under sju år har år 1988 plats inom den kommunala barnomsorgen. 7% har privat anordnad barntillsyn. Våren 1988 efterfrå­gades 55 000 nya platser i kommunala daghem eller familjedaghem.

Förvärvsfrekvensen för kvinnor i Sverige är internationellt sett mycket hög. Under mitten av 1990-talet väntas andelen kvinnor som förvärvsar­betar bli lika stor som andelen män. Särskilt snabb har sysselsättningsök­ningen varit för kvinnor med bam under sju år. För år 1988 är deras förvärvsfrekvens i genomsnitt 85%.

Betydligt fler kvinnor än män utnyttjar möjligheten att arbeta deltid medan barnen är små. 66% av kvinnorna med barn under sju år arbetade deltid år 1986. Av män med barn under sju år hade endast några få procent deltid.

2.1.3 Skydd mot omplacering

En bestämmelse till skydd mot omplacering och liknande finns i 11 § föräldraledighetslagen. Den har följande lydelse:

Arbetstagare är ej skyldig all enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbets­förhållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetsta­gare är ej heller skyldig all av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Från flera håll t. ex. i riksdagsrriotioner och i den inledningsvis nämnda
skriften från LO har det efterlysts en förstärkning av omplaceringsskyddet  20

 

i föräldraledighetslagen. Frågan har senast behandlats av riksdagen i an­slutning lill arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1987/88:5.

1 departementspromemorian förs vissa resonemang omkring denna frå­ga. Där framhålls att del inte är lämpligt att ge föräldralediga ett skydd mot omplaceringar som sträcker sig längre än skyddet i detta avseende för arbetstagare i allmänhet. Det påpekas vidare att många av de problem som påtalats faktiskt går att komma till rätta med inom ramen för gällande lag.

Det övervägande antalet remissinstanser delar uppfattningen att det i dag inte direkt kan sägas att lagens bestämmelse i detta avseende är otillräcklig.

Socialstyrelsen, Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Husmodersför­bundet Hem och Samhälle anser dock att lagtexten bör skrivas om även om detta innehållsmässigt inte skulle innebära någon förändring. Tjänste­männens centralorganisation (TCO) anser att en skärpning av bestämmel­sen är nödvändig och menar att 11 § bör kompletteras med underrältelse-och förhandlingsskyldighet för arbetsgivare saml med en särskild regel för fördelning av bevisbördan i mål om brott mot lagen på denna punkt.

Jag har i propositionen om jämställdhelspolitiken (prop. 1987/88:105 s. 57) berört bl.a. frågan om omplacering efter föräldraledighet. Därvid har jag anfört att uppmärksamhet måste riktas mot sådana faktorer i arbetsli­vet som kan försvåra möjligheterna till föräldraledighet och all det är angeläget att kunskapen om dessa frågor ökar.

Jag delar den uppfattning som förts fram i promemorian all det för närvarande inte finns underlag för att bedöma om det är lagändringar som behövs och i så fall vilka. Den frågan får därför övervägas i ett senare sammanhang. Som nämnts i promemorian har arbetslivscentrum år 1987 beviljats medel av arbelsmiljöfonden för en treårig studie av hur föräldra­ledighetslagen tolkas och tillämpas av de lokala parterna på arbetsmarkna­den och av enskilda anställda. En förstudie kommer all vara klar under år 1988. Detta utredningsarbete bör avvaktas innan förslag till en eventuell omarbetning av 1 1 § läggs fram.

Prop.1988/89:69 Bilaga 2

2.2 Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Min bedömning: Jag är för närvarande inte beredd alt föreslå någon ändring i föräldraledighelslagen såvitt gäller storleken på den arbets­tidsförkortning en förälder har rätt till.

Promemorians förslag: I promemorian föreslås att en förälder skall få rätt att förkorta sin arbetstid med så mycket tid som han eller hon själv väljer ned till tre fjärdedelar av den normala arbetstiden.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Några arbetsgivarorganisationer framhåller dock att ell sådant system kan medföra ingripande störningar i en arbetsgivares verksamhet. Som exempel nämns de problem som kan uppkomma där arbetstagarna i arbetsgrupper, skiflgående arbetslag eller liknande börjar och slutar arbetspassen successivt och vid olika tidpunkter.

 

Skälen för min bedömning: Jag hyser stor förståelse för de argument som förs fram i promemorian som motivering för en ökad valfrihet i fråga om arbetstidsförkortningens längd. De fördelar en sådan möjlighet kan ha för en arbetstagare måste dock vägas mot de olägenheter som kan uppstå för en arbetsgivare i personalplaneringen.

Ledighet mellan trekvartstid och heltid förekommer redan i icke ovä­sentlig utsträckning genom överenskommelser. Det visar att en ökad flexi­bilitet kan uppnås genom kollektivavtal eller genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare ulan direkt stöd i lagen.

Kraven på ökad valfrihet när det gäller uttag av föräldraledighet kom­mer i viss mån att tillgodoses genom den utbyggnad av föräldraförsäkring­en som statsrådet Lindqvist tidigare denna dag har föreslagit och genom den utvidgning av antalet ledighetsperioder som jag föreslår nedan i av­snitt 2.3.

En ytterligare analys bör göras av hur ledighetsreglerna i framliden på bästa sätt kan samordnas med bestämmelserna om föräldraförsäkringen.

Som jag redan har nämnt pågår det sedan år 1987 inom arbetslivscen­trum en treårig studie av hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas på arbetsmarknaden. Den av regeringen tillsatta arbetstidskommillén (A 1987:04) kommer under år 1989 att presentera ett samlat underlag som belyser effekterna för män, kvinnor och familjer av olika slags arbetstids­förkortningar. Vidare finns det anledning att avvakta erfarenheterna från det femåriga program som inom kort kommer att startas inom ramen för arbetsmiljöfondens verksamhet. Detta program syftar bl.a. till all visa fram goda exempel på arbetsplatser där arbetsorganisation, arbetstider, arbetsmiljö m. m. utformas på ett sådant sätt att de tillgodoser önskemål bland både män och kvinnor liksom bland arbetstagare med och utan familjeansvar.

Mot denna bakgrund har jag gjort den bedömningen att en lagstiftning som syftar lill ökad valfrihet i fråga om arbetstider bör belysas närmare innan jag är beredd att föreslå någon förändring.

Prop.1988/89:69 Bilaga 2

2.3 Utvidgning av antalet tillåtna ledighetsperioder

Mitt förslag: Antalet tillåtna perioder för föräldraledighet under ett kalenderår utökas från två till tre.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder förslaget eller läm­nar det utan erinran. De fem arbetsgivarorganisationerna menar dock att två perioder bör räcka och all en utvidgning med ytterligare en kan leda lill svårigheter för arbetsgivare då de planerar sin verksamhet.

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande regeln om uppdelning av ledig­heten i högst två perioder gäller både för hel ledighet och för deltidsledig­het. Antalet tillåtna perioder under ell kalenderår är maximerade lill två. Undantag görs dock för ledighet dels då arbetstagaren utnyttjar sin rätt till

22

 

föräldrapenning för föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet,     Prop. 1988/89:69 dels då arbetstagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning t. ex. vid barnets     Bilaga 2 sjukdom eller besök på barnavårdscentral.

Periodregeln har tillkommit för att motverka alltför stora osäkerhetsfak­torer på arbetsplatserna. I motsats till vad som gäller i fråga om semester har nämligen en arbetstagare rätt att själv bestämma vilka dagar ledighet skall tas ul enligt föräldraledighetslagen. Arbetstagaren har också en ovill-koriig rätt till arbetstidsförkortning för varje barn som är under åtta år. Om alla föräldrar fritt skulle få disponera över sitt ledighetsuttag under ett kalenderår kan betydande planeringsproblem uppstå för deras arbetsgiva­re.

Enligt promemorian föreligger det nu skäl att utöka antalet ledighetspe­rioder från två till tre. Som skäl för det anförs bl.a. att begränsningen till två perioder kan ha fått effekter som från början inte var avsedda. Sålunda anförs att en deltidsledig förälder, som vill ändra omfattning av sin arbets­tid från en typ av deltid till en annan under året, inte skulle vara berättigad till någon hel ledighet alls under detta år.

1 denna fråga vill jag anföra följande. Många föräldrar stöter på svårig­heter när de försöker ordna tillsyn för sina barn för att kunna förvärvs­arbeta. Det är inte ovanligt all en förälder, som varit helt ledig en tid efter ett barns födelse, återgår i arbete på halvtid under en övergångsperiod vilket innebär all två ledighetsperioder tagits i anspråk. När rätten till föräldrapenning förbrukats och rätten till halvtidsledighet därmed tagit slut — eller när barntillsynsfrågan har ordnats och föräldern själv vill utvidga sin arbetstid — föreligger inte längre någon rätt till deltidsledighet del kalenderåret.

Med en utvidgning lill tre tillåtna perioder kan de redovisade problemen reduceras.

Arbetsgivarnas organisationer har emellertid anfört erinringar mot en ändring av den nuvarande periodregeln under åberopande av främst de svårigheter detta skulle komma att medföra ur planeringssynpunkt. Jag konstaterar därvid att en huvudinvändning från arbetsgivarna syns vara att det vid lagens tillkomst år 1978 gjordes den bedömningen att en uppdelning av ledigheten på fler perioder än två per kalenderår skulle kunna leda till alltför stora svårigheter på vissa arbetsplatser (prop. 1977/78:104 s. 35). Redan i det lagstiftningsärendet var dock meningarna delade i frågan om det lämpliga antalet perioder. Sålunda hävdade vissa remissinstanser all en uppdelning på två perioder var alltför långtgående medan andra ansåg att den var otillräcklig. Även nu har flera remissinstan­ser, bl.a. arbetslivscentrum och vissa fackliga organisationer anfört att antalet tillåtna perioder kunde behöva vara fler än tre. Ingen arbetsgivar­organisation har å andra sidan nu gjort gällande all två perioder är för mycket.

Mot denna bakgrund anser jag att de fördelar som möjligheten till ökad flexibilitet för den enskilde arbetstagaren skulle medföra enligt vad jag har visat på tidigare väger över de nackdelar som arbetsgivarsidan i remissva­ren har hävdat skulle bli en följd av reformen.

Jag föreslår alltså — i enlighet med promemorians förslag och stödd av    23

det allt övervägande antalet remissinstanser — att antalet möjliga ledig-helsperioder per kalenderår utökas från två till tre.

2.4 Uppdelning av daglig föräldraledighet

Mitt förslag: Utan arbetslagarens samtycke skall daglig föräldrale­dighet inte få delas upp ulan skall föriäggas antingen vid arbetsda­gens början eller dess slut.

Prop. 1988/89:69 Bilaga 2

Promemorians förslag: Överensstämrher i sak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga utom SAF, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Arbetsgivareföreningen SFO och Småföretagens riksorganisation (SHIO). De remissinstanser som motsätter sig förslaget anser att det medför alltför långtgående inskränkningar i arbetsgivarens möjligheter att planera verk­samheten.

Skälen för mitt förslag: Frågan om en arbetsgivare enligt gällande lag mot arbetstagarens vilja får dela upp daglig föräldraledighet har varit omdiskuterad. Arbetsdomstolen anser i domen AD 1983 nr 87 att lagen inte lägger hinder i vägen för tolkningen att förläggning till både arbetsda­gens början och dess slut är tillålen.

Lämpligheten härav har, som jag nämnt inledningsvis, ifrågasatts av bl.a. riksdagens arbetsmarknadsutskott. En uppdelning av ledigheten kan i vissa situationer vara förenad med nackdelar för arbetstagaren. Det gäller främst i familjer där båda föräldrarna arbetar deltid och önskar "gå om-loll" så att den ene stannar hemma ett stycke in på arbetsdagen medan den andra går hem innan arbetsdagen normall skulle vara slut. Eftersom ar­betsgivaren under alla förhållanden beslutar i frågan om ledigheten skall förläggas vid början eller vid slutet av dagen blir föräldrarna inte garante­rade att få arbeta på det sätt jag nu redogjort för. Deras utsikter att vid förhandlingar med sina arbetsgivare nå fram lill en sådan lösning ökar dock om arbetsgivaren är hänvisad att lägga ledigheten antingen vid ar­betsdagens början eller vid dess slut. Enligt min mening bör alltså en bestämmelse av denna innebörd införas i föräldraledighetslagen.

Även för andra arbetstagare kan det vara fördelaktigt att veta att arbets­givaren, om överenskommelse inte kan träffas, endast har två förlägg­ningsmöjligheter att välja mellan.

Jag vill framhålla att den föreslagna lagändringen inte hindrar en över­enskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om en uppdelad ledighet.

2.5 Skyldighet för arbetsgivaren att motivera förläggning av en daglig ledighet

Min bedömning: Jag är för närvarande inte beredd att föreslå någon annan inskränkning i en arbetsgivares rätt att förlägga daglig föräld­raledighet än den som lagts fram ovan under punkt 2.4.

Promemorians förslag: En arbetsgivare som inte vill tillmötesgå en ar­betstagares önskemål om att få föräldraledighet förlagd lill viss del av

24

 

dagen skall visa sakliga skäl för sitt beslut. När arbetsgivaren underrättar arbetstagaren orn beslutet skall han eller hon också ange skälen för detta.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Förslaget avstyrks helt av Svenska Arbetsgivare­föreningen (SAF). Ett antal remissinstanser har synpunkter på bestämmel­sens utformning eller uttrycker tveksamhet inför tillämpningen.

Skälen för min bedömning: Avsikten med förslaget i promemorian var all förbättra en arbetstagares möjligheter att få daglig föräldraledighet förlagd till den del av dagen, som arbetslagaren själv önskar.

Som jag redovisat ovan under avsnitt 2.3 pågår för närvarande flera utredningar och projekt som syftar lill en kartläggning och analys av hur man kan organisera arbete och arbetstider så att krav från olika arbetstaga­re kan tillgodoses. Det finns anledning all avvakta resultatet av dessa studier innan en slutlig bedömning görs av hur problemen kring förlägg­ning av daglig föräldraledighet skall lösas. Jag är därför för närvarande inte beredd all föreslå någon annan inskränkning i en arbetsgivares rätt att förlägga daglig föräldraledighet än den som lagts fram ovan under punkt 2.4.

Prop.1988/89:69 Bilaga 2

2.6 Underrättelse till arbetstagarorganisation

Mitt förslag: Om arbetsgivaren inte går med på att förlägga daglig föräldraledighet på det sätt som arbetstagaren begärt skall arbetsgi­varen underrätta inte bara arbetstagaren utan även dennes lokala arbetstagarorganisation om beslutet.

Promemorians förslag: Överensstämmer inledningsvis med mitt förslag. Vidare föreslås att skälen för arbetsgivarens beslut skall anges i underrät­telsen samt att underrättelsen på begäran skall vara skriftlig.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget i pro­memorian eller lämnar det ulan erinran. Förslaget avstyrks helt av SAF, Svenska Kommunförbundet och SHIO.

Skälen för mitt förslag: Ell problem i den nuvarande lagstiftningen har varit att de fackliga organisationerna inte alllid fåll möjlighet att stödja sina medlemmar vid tvister om förläggning av ledighet. Del övervägande antalet remissinstanser har också ansett det betydelsefullt att promemori­ans förslag om underrättelse till arbetstagarorganisationen genomförs.

Jag har erfarit att en arbetstagare som har problem med förläggningen av föräldraledigheten, inte alltid begär och får stöd av sin fackliga organisa­tion. En orsak till del kan vara all arbetstagaren uppfattar sin begäran om ledighet som en personlig angelägenhet snarare än en facklig. Organisatio­nerna får därför inte kännedom om problemet.

Genom alt underrättelseskyldigheten nu föreslås utvidgad från att gälla enbart arbetslagaren lill att avse även dennes fackliga organisation får organisationen bättre möjligheter att stödja den enskilde arbetslagaren. Organisationen kan begära förhandling enligt MBL så att en gemensam

25

 

diskussion av skälen för och emot beslutet att inte tillgodose arbetstaga-     Prop. 1988/89:69
rens önskemål kan komma lill stånd.                                   Bilaga 2

1 likhet med majoriteten av remissinstanserna anser jag att promemori­ans förslag i denna del bör genomföras. De förslag som förs fram i prome­morian om att underrättelsen skall innehålla skälen för arbetsgivarens beslut samt på begäran vara skriftlig har ett direkt samband med den regel som behandlas ovan under avsnitt 2.5 och bör därför — i likhet med den bestämmelsen — bli föremål för särskild bedömning i annat sammanhang.

Brott mot den nya underrättelseskyldigheten bör vara skadeståndssank-tioneral. Detta medför behov av en mindre ändring i lagens regel om skadestånd (13§).

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledig­het för vård av barn, m.m.

Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2:4.

4 Specialmotivering

6§

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Berör en ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalen­derår under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning eller tillfäl­lig föräldrapenning enligt 4 kap. 4§ andra stycket, 10 eller ll§ lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmel­serna i första stycket.

Förslaget innebär att antalet tillåtna ledighetsperioder per kalenderår utvidgas från två lill tre. En ledighetsperiod som sträcker sig från ett kalenderår till ett annat skall liksom hittills hänföras till det första kalen­deråret.

Begreppet period är belyst dels i propositionen 1977/78: 104 s. 35 och 46-47, dels i propositionen 1984/85:78 s. 136.

Periodregeln i första stycket behöver inte beaktas när ledighet las ut för de ändamål som anges i andra stycket. Detta innebär t. ex. att en förälder har rätt att vara ledig varje gång hans eller hennes barn blir sjukt om föräldern i samband därmed uppbär tillfällig föräldrapenning.

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall
dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej sär-  26

 

skilda skäl föranleder annat.                                             Prop. 1988/89:69

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens Bilaga 2 föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frå­gor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den lill annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetsla­garen, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och dennes lokala ar­betstagarorganisation om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

I den tredje meningen i andra stycket görs en inskränkning i arbetsgiva­rens rätt att bestämma hur daglig ledighet skall las ul. För närvarande gäller all en arbetsgivare får förlägga daglig föräldraledighet både vid början och vid slutet av en och samma arbetsdag. Förslaget innebär att ledigheten inte utan arbetstagarens samtycke får läggas så att arbetstagaren både börjar senare och slutar tidigare än han eller hon annars skulle ha gjort. Arbetsgivaren har dock fortfarande fri rätt att bestämma om den dagliga ledigheten skall tas ut vid arbetsdagens början eller vid dess slut.

Enligt tredje stycket skall en arbetsgivare som inte kommer överens med arbetstagaren eller företrädare för denne om förläggning av deltidsledighet lämna underrättelse om sitt beslut. Underrättelse skall inte bara — som tidigare — lämnas till arbetstagaren utan även till dennes lokala fackliga organisation. En utförlig motivering till detta förslag har lämnats i avsnitt 2.6. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighe­tens början.

13§

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den föriusl som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Som har angetts i den allmänna motiveringen bör den nya regeln om underrättelseskyldighet för arbetsgivaren till arbetstagarens organisation i vissa fall (8§ tredje stycket) vara sanktionerad med skadestånd. På grund härav har ordet "arbetstagaren" utgått ur bestämmelsen.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna förslås träda i kraft den 1 juli 1989.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen all anta förslaget lill lag om ändring i lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.                                            27

 

1  Förslag till                                                  Prop. 1988/89:69

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4kap. 3, 6 och 10§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4 kap.

3§2

Föräldrapenning med anledning        Föräldrapenning med anledning

av ett barns födelse utges under    av ell barns födelse utges under

högst  360 dagar sammanlagt  för     högst  450 dagar sammanlagt  för

föräldrarna.                          föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180dagar för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt all uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första stycket angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andrastyckena.

En förälder kan avslå rätt att uppbära föräldrapenning lill förmån för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan lill försäkringskassan.

Föräldrapenning utges inte för Föräldrapenning utges längst till
barn som fyllt,/jra år.            dess barnet har fyllt åtta år eller till

den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

(>¥ Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garanlinivå).

Föräldrapenning för de första  Föräldrapenning för de första
180 dagarna utges med belopp mot- 180 dagarna utges med belopp mot­
svarande förälderns sjukpenning, svarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt 3 kap. med undan- beräknad enligt femte stycket, om
tag av 5§ fjärde och Jemte styckena föräldern under minst 240 dagar i
samt 10a och lObSS, om föräldern följd före barnets födelse eller den
under minst 240dagar i följd före beräknade tidpunkten härför har
barnels födelse eller den beräknade varit försäkrad för en sjukpenning
tidpunkten härför har varit försäk-          över garantinivån,
rad för en sjukpenning över garan­
tinivån.

Utöver vad som anges i andra Utöver vad som anges i andra

stycket utges föräldrapenning för stycket utges föräldrapenning för

varje barn för 90dagar med belopp varje barn för /tödagar med be-

molsvarande   förälderns   sjukpen- lopp motsvarande förälderns sjuk-

ning, beräknad enligt  3kap.  med penning,   beräknad   enligt   femte

undantag av 5<) fjärde och femte stycket, och 90 dagar med belopp

styckena samt lOa och 10b§§. och        enligt garantinivån.

' Lagen omtryckt 1982:120.

-Senaste lydelse 1985:87.                                                                 28

' Senaste Ivdelse 1987:223.

 

Nuvarande lydelse

90 dagar med belopp enligt garanti­nivån.

Föräldrapenning vid flerbarns­börd enligt 3 § andra stycket beräk­nas enligt tredje stycket.

Föreslagen lydelse

Vid flerbarnsbörd utges föräldra­penning enligt 3§ andra stycket yö> 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt and­rå-fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjuk­penning, skall beräkningen ske en­ligt 3 kap. med undantag av 5 § fjär­de och Jemte styckena samt 10 a och 10b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tred­je styckets, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

10§ En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1.    sjukdom eller smitta hos barnet,

2.  sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3.  besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4.  vårdbehov som uppkommer lill följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ell annat barn lill någon av föräldrarna, under förut­sättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

Prop.1988/89:69 Bilaga 1:1

 

En förälder lill barn som fyllt fyra men inte tolv år har rätt till tillfällig föräldrapenning även när föräldern avslår från förvärvsarbe­te i samband med föräldrautbild­ning, besök i barnets skola eller be­sök i förskole- eller fritidshems-verksamhet inom samhällets barn­omsorg i vilken barnet deltar (kon­takldagar).

En förälder till bam som fyllt fyra år har, till och med det kalen­derår under vilket barnet fyller tolv år, rätt lill tillfällig föräldrapenning även när föräldern avslår från för­värvsarbete i samband med föräld­rautbildning, besök i barnels skola eller besök i förskole- eller fritids­hemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar).

 

■'Senaste Ivdelse 1988:130.

29

 

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1988/89:69

Bilaga 1:1 Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår

från förvärvsarbete i samband med barns födelse för all närvara vid

förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i

tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio

år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att

adoptera det.

1. Denna lag träder i kraft den Ijuli 1989.

2.1 fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före oktober 1988 gäller 4 kap. 3§ första stycket och 6§ tredje stycket i den äldre lydelsen. För vård av barn som är fött under augusti eller september 1988 utges dock föräldrapenning för ytterligare 30 respektive 60 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Det utökade antalet dagar gäller vid flerbarnsfödsel endast ett barn.

3. Äldre föreskrift i 4 kap. 3 § sjätte stycket gäller fortfarande i fråga om vård av barn som är födda den 1 juli 1985 eller tidigare.

30

 

Sammanfattning av promemorian (Ds A 1987:6)        Prop. 1988/89:69
Förstärkt rätt till föräldraledighet             '' -

l denna promemoria föreslås vissa ändringar i föräldraledighelslagen. De rör förläggningen av daglig föräldraledighet. Ändringarna innebär i huvud­sak följande.

1.  Arbetslagaren skall få rätt att välja en arbetstid som är längre än tre
fjärdedelar av arbetstiden men kortare än heltid.

2.  Antalet tillåtna ledighetsperioder utökas till tre.

3.  En arbetsgivare som inte vill tillmötesgå en arbetstagares önskemål om att få ledigheten föriagd till viss del av dagen skall ha sakliga skäl för sitt beslut.

4.  Mot arbetstagarens vilja skall daglig ledighet inte få delas upp så att den förläggs till både arbetsdagens början och dess slut.

5.1 fall då arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan enas om hur ledighe­ten skall förläggas, skall arbetsgivaren underälla arbetstagaren — inte bara om sitt beslut — utan även om skälen för detta. Det skall på begäran göras skriftligen.

6. Kan parterna inte enas om hur ledigheten skall förläggas, skall arbets­givaren underrätta även den lokala arbetstagarorganisation, som arbetsta­garen tillhör, om sitt beslut och skälen för detta. Organisationen har redan enligt gällande lagstiftning rätt att påkalla överläggning med arbetsgivaren om beslutet.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1988.

1 promemorian diskuteras också eventuella åtgärder lill skydd för en arbetstagare som mot sin vilja omplaceras eller på annat sätt får försämra­de arbetsförhållanden till följd av föräldraledighet. Något förslag lill lag­ändring läggs inte fram i den delen.

31

 

Förteckning över remissinstanser som avgett       Prop-1988/89:69

yttrande över promemorian (Ds A 1987:6) Bilaga 2:2

Förstärkt rätt till föräldraledighet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av arbetsdomstolen, hovrätten för västra Sverige, arbetslivscenlmm, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, arbetsmark­nadsstyrelsen, statens arbetsgivarverk, jämställdhetsombudsmannen. Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet. Landstings­förbundet, Arbetsgivareföreningen SFO, Kooperationens förhandlingsor­ganisation. Småföretagens riksorganisation. Landsorganisationen i Sveri­ge, Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Centerpartiets Kvinnoförbund, Folkpartiets Kvinnoförbund, Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund, Svenska Kvinnors Vänster­förbund, Yrkeskvinnors Riksförbund, Husmodersförbundet Hem och Samhälle och Fredrika-Bremer-Förbundel.

32

 

Lagrådet                                                                     Prop. 1988/89:69

Bilaga 2:3 Utdrag ur Protokoll vid sammanträde 1988-11-22

Närvarande: f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet Staffan Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 november 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Ingela Thalén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne Tejning.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

33

 

Förslag till

Lagom ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Prop.1988/89:69 Bilaga 2:4

Härigenom föreskrivs att 6, 8och 13§§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.' skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Berör en ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår under vilket ledighe­ten har påbörjats.

Nuvarande lydelse

6§

Ledighet får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör ledighelsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår under vilket ledighe­ten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetslagaren uppbär föräldrapenning eller tillfäl­lig föräldrapenning enligt 4kap. 4§ andra stycket, 10 eller 11§ lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp ulan hinder av bestämmel­serna i första stycket.

8§ Ledighet skall föriäggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkort­ning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighe­tens förläggning under dagen och andra med ledigheten samman­hängande frågor, om förhandling med arbetslagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överens­kommelse, bestämmer arbetsgiva­ren i dessa frågor i den mån ej an­nat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens sam­tycke förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffals på annat sätt än genom överenskommelse med arbetslagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslu­tet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledig­hetens början.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighe­tens förläggning under dagen och andra med ledigheten samman­hängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överens­kommelse, bestämmer arbetsgiva­ren i dessa frågor i den mån ej an­nat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens sam­tycke dela upp ledigheten under ar­betsdagen eller förlägga den lill an­nan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffals på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetslagaren och den­nes lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två vec­kor före ledighetens början.

 

' Lagen omtryckt 1979:645. -Senaste lydelse 1985:90.

34

 

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1988/89:69

Bilaga 2:4

13§

En arbetsgivare som bryter mot En arbetsgivare som bryter mot

denna lag skall betala arbetstagaren denna lag skall betala skadestånd

skadestånd   för  den   förlust   som för den förlust som uppkommer

uppkommer och för den kränkning och  för den  kränkning som  har

som har skett.                                                    skett.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

35

 

Innehåll                                                                       Prop. 1988/89:69

Sid.

Propositionens huvudsakliga innehåll  .................... .... I

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december

1988............................................................... ... 3

Socialdepartementet

1    Inledning.......................................................... ... 4

2    Nuvarande ersättningsregler ............................... ... 6

3    Utbyggnad av föräldraförsäkringen  ...................... ... 7

3.1  Utbyggnadens inriktning  .............................. ... 8

4 Första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäkringen            9

4.1    Antalet ersättningsdagar................................ ... 9

4.2    Tidsram för uttag av föräldrapenning................. .. 10

4.3    Kontakldagar................................................ .. 11

4.4    Möjlighet att ta ul ömsom dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå och ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå  ........ .. 11

4.5    Övergångsregler............................................    12

 

4.5.1     Barn som omfattas av det ökade antalet ersättningsdagar.    12

4.5.2     Åldersgränsen för uttag av föräldrapenning     13

4.6............................................................. Utformning av övergångsregler i etapperna 2 och 3 av utbygg­
naden av föräldraförsäkringen..........................    14

5    Information  .....................................................    15

6    Kostnader.........................................................    16

 

6.1    Föräldraförsäkringen.......................................    16

6.2    Administrativa kostnader m.m..........................    16

 

7    Ikraftträdande ..................................................    17

8    Upprättat lagförslag  .........................................    17

9    Hemställan........................................................ .. 17

Arbetsmarknadsdepartementet

1    Inledning.......................................................... .. 18

2    Allmän motivering  ............................................. .. 19

2.1                                                                  Bakgrund           19

2.1.1     Föräldraledighetslagen............................. .. 19

2.1.2     Småbarnsföräldrars förvärvssituation m.m.... .. 20

2.1.3     Skydd mot omplacering............................ .. 20

 

2.2    Arbetstid mellan trekvarlstid och hellid.............. .. 21

2.3    Utvidgning av antalet tillåtna ledighetsperioder... .. 22

2.4    Uppdelning av daglig föräldraledighet ............... .. 24

2.5    Skyldighet för arbetsgivaren alt motivera förläggning av en

daglig ledighet ............................................ .. 24

2.6                                                                  Underrättelse till arbetstagarorganisation                 25

3    Upprättat lagförslag  ......................................... .. 26

4    Specialmotivering............................................... .. 26

5    Hemställan....................................................... .. 27

36

 

För propositionen gemensam bilagedel                               Prop. I 9öö/ö9. by

Bilaga 1:1        Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring...................................     28

Bilaga 2:1 Sammanfattning av promemorian (Ds A 1987:6) För­
stärkt rätt till föräldraledighet.................     31

Bilaga 2:2 Förteckning över remissinstanser som avgetl yttrande
över promemorian (Ds A 1987:6) Förstärkt rätt till
föräldraledighet   .................................     32

Bilaga 2:3        Lagrådet.......................................     33

Bilaga 2:4       Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt

till ledighet för vård av barn m.m.............     34

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1988                                                                                                                      37