Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1988/89:48

om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och traktorer


Prop. 1988/89:48


Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På regeringens vägnar Sten Andersson

Georg Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i körkortslagen (1977:477), vägtrafik­skattelagen (1988:327) och trafikskadelagen (1975:1410) såvitt gäller främst motorredskap och traktorer. Förslagen utgör ett led i arbetet på en i viss utsträckning ändrad klassificering av dessa fordon i syfte att undanrö­ja vissa oklarheter som nu finns. Detta arbete berör också olika förord­ningar på trafikområdet.

Den huvudsakliga innebörden av ändringarna är att begränsningar av fordonets högsta möjliga hastighet, den s.k. konstruktiva hastighetsbe­gränsningen, inte längre blir styrande för om ett fordon skall vara traktor resp. motorredskap. Vidare blir fler fordonstyper än hittills registrerings­skyldiga. I och med detta blir fordonen i fråga även skattepliktiga och faller under bestämmelserna i trafikskadelagen. Den lagen föreslås dessutom omfatta alla registreringspliktiga motorredskap samt motorredskap som inte är registreringspliktiga men vars tjänstevikt överstiger 2000 kg.

De fordon som främst berörs av den utökade registreringsplikten är sådana som normalt förekommer på de allmänna vägarna. Detta förhål­lande medför att kraven på förarbehörigheten för dessa fordon också bör skärpas. För motorredskap som kan framföras fortare än 30 km/tim samt för s. k. trafiktraktorer föreslås att det i fortsättningen skall krävas minst B-behörighet. Vidare föreslås att provet för traktorkort kompletteras med ett körprov.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.


 


Propositionens lagförslag

1  Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att I, 2, 4 och 30§§ körkortslagen (1977:477)' skall ha följande lydelse.


Prop. 1988/89:48


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor­don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfor- Behörigheten att föra motorfor­
don e/Zer terrängmotorfordon anges don, terrängmotorfordon, trajik-
på följande sätt i körkort.
       traktor eller motorredskap klass I

anges på följande sätt i körkort.

 

Bok- Behörighet

Bok

- Behörighet

stav

stav

 

A     motorcykel

A

motorcykel

B     personbil, lätt

B

personbil, lätt

lastbil och ett

 

lastbil och ett

till sådan bil

 

fill sådan bil

kopplat lätt släp-

 

kopplat lätt

fordon, terrängvagn

 

släpfordon,

terrängvagn,

trafiktraktor

och

motorredskap

klass I

C    tung lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

D    buss

E     släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

2 §3


Bil, terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har kör­kort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung mo­torcykel först när körkortshavaren har fyUt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.


Bil, terrängvagn, traftktraktor, motorredskap klass I eller motorcy­kel får föras endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcykel först när körkortshava­ren har fyllt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.


' Lagen omtryckt 1980:977. - Senaste lyddse 1982:1088. ' Senaste lydelse 1985:431.


 


Utan hinder av första stycket får                                   Prop. 1988/89:48

1.     lastbil, släpfordon eller buss föras

a)  utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde dier eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B och har fyllt 19 år,

2.   motorcykel, lastbil, släpfordon dier buss föras i tjänsteutövning av
polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom­råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Traktor som är försedd med gum- Jordbrukstraktor eller motorred-

mihjul eller motorredskap får föras skåp klass II får föras på väg endast

på väg endast av den som har kör- av den som har körkort eller trak-

kort eller traktorkort.                                         torkort.

Utan hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor dier motorredskap

fälligt utan körkort eller traktorkort klass II föras tiUfäUigt utan körkort

kortare sträcka på väg vid färd till dier traktorkort kortare sträcka på

eller från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till eller från arbets-

gårds ägor eller för liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor dier

mål.                                              för liknande ändamål.

30 §
Sökanden får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö-
rarprov endast om han i de avseen-
rarprov endast om han i de avseen­
den som anges i I4förstastycket 1
   den som anges i 14§ uppfyller de
och 2 uppfyller de krav som bör
      krav som bör ställas från trafiksä-
ställas från trafiksäkerhetssyn-
       kerhetssynpunkt.
punkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Traktorkort, som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre föreskrifter, är fortfarande giltiga.


 


2 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) dels att 5, 6, 9, 21, 22, 24 och 25 §§ samt bilaga I tiU lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse.


Prop. 1988/89:48


Nuvarande lydelse

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat­tevikten utgör för


personbil, motorcykel, traktor eller motorredskap,

buss, lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bmt-tovikt med vilken fordonet får fö­ras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeUryck eller 16 tons böggitryck

påhängsvagn

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axdtryck dier 16 tons bög­gitryck

Kan en buss, lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst to­talvikt för fordonet. 1 fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen lydelse

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat­tevikten utgör för


personbil, motorcykel, traktor dier motorredskap

buss, lastbil, tung terräng­vagn, terrängsläp eller annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn


tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bmt­tovikt med vilken fordonet får fö­ras på väg som är upplåten för högst IO tons axeltryck eller 16 tons böggitryck

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axdtryck eller 16 tons bög­gitryck


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karos­seri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordo­nets totalvikt med sådan anordning.


Prop. 1988/89:48


 


Motorcyklar, personbilar, last­bilar, bussar, traktorer, motorred­skap och släpvagnar är skatteplikti­ga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktiga, om de dras uteslu­tande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller ga-soldrivna.



Följande fordon är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda, nämligen

1.    motorcyklar,

2.    personbilar,

3.    lastbilar,

4.    bussar,

5.    traktorer,

6.   tunga terrängvagnar,

7.    motorredskap,

8.    släpvagnar,

9.   terrängsläp som dras av en så­dan tung terrängvagn som inte skall beskattas som en jordbrukstraktor.


9§ Motorcyklar, personbilar, lastbilar dier bussar som enligt bilregistret har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är inte skatte­pliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin-

21 §


En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den

1.    har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild, e//er

2.   är en tid traktor ombyggd bil.


En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den har en tjänstevikt över 2000 kilo­gram och används för transport på väg som inte är enskild.

Som traktor klass I beskattas ock­så

1. en bil som har byggts orn tiU ett dragfordon som inte kan framföras med högre hastighet än 50 kilorrie-ter i timmen och endast med svårig­het kan ändras så att den kan fram­föras med högre hastighet,

2. ett fordon som är särskilt konst­ruerat för att användas för på- och

. avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1988/89:48


22 § Traktorer som inte skall hänföras till klass 1 skall hänföras till klass 11.


Till klass II hänförs också en traktor enligt 21 § 7 om den

1.    uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenhe­ter för lantbmk, skogsbmk, yrkes­mässig växtodling eller yrkesmäs­sigt fiske, under fömtsättning, när det gäller skogsbmk, att lasten sam­manlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.    används endast för transpor­ter som är begränsade till

a.   transport av endast traktorn
med förare,

b.   godsbefordran vid passage
över väg,

c.   befordran av gods som är las­
tat på traktorn,

d.   befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn eller redskapet eller som
behövs för dess förare.


TiU klass 11 hänförs också en traktor enligt 21 § första stycket om den

1.    uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller fömödenhe-ter för lantbmk, skogsbmk, yrkes­mässig växtodling dier yrkesmäs­sigt fiske, under fömtsättning, när det gäller skogsbmk, att lasten sam­manlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.    används endast för transpor­ter som är begränsade till

a.   transport av endast traktorn
med förare,

b.   godsbefordran vid passage
över väg,

c.   befordran av gods som är las­
tat på traktorn,

d.   befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn dier redskapet eller som
behövs för dess förare.


24 §        . Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registre­rade här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars skulle ha utgått för traktom.

Vad som sägs iförsta stycket gäl­ler dock inte för sådana fordon som anges i 2T§ ändra stycket 2.

25 §


Ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilograrii och inte är en till motorredskdp ombyggd bil, och i annat fall som en trafik-traktor.


Ett niötorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram.

Om en bil har byggts om tiU mo-törredskap; beskattas den dock som trajiktrdktor. Detsamma gäller för sådana motorredskap som används ■för transport av gods på andra vägar än enskildci, öm transporterna inte


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

är begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket.

Andra skattepliktiga motorred­skap än de som avses i första och andra styckena beskattas pä sätt somfiramgär av bilaga 1, E 4.

25 a §

En tung terrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Det­samma gäller om en tung terräng­vagn endast används på sätt som anges i 22§ andra stycket.

I andra fall beskattas en tung ter­rängvagn på sätt som framgår av bilaga I, E 5.


Prop. 1988/89:48


Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Fordonsskatt

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A   Motorcyklar

 

 

 

 

1    Tvåhjulig motorcykel

0-

75

100

0

utan sidvagn

76-

 

125

0

2    Annan motorcykel

0-

 

200

0

B   Personbilar

0-"

900

'.. 355

o!.; ■

 

901-

 

445

90,,'.   ::.■

C   Bussar

 

 

 

 

1    Buss som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36' .

drift endast

3001-

 

895

o---:

med bensin

 

 

 

■' ;! !             1; ■

eller gasol

 

 

 

 

2   Annan buss

0-

1600

355

0

 

1601-

3000

■ 391

36-'      -

 

3001-

7000

•  895

14

 

7001-

10000

1455

35

 

10001-

30000

2 505

61

 

30001-

c

t4705

Or:.' •

D   Lastbilar

 

 

 

 

1    Lastbil som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36

drift endast

3001-

 

895

0

med bensin

 

 

 

 

eller gasol

 

 

 

 


 


Fordonsslag


Skattevikt, kilogram


Skatt, kronor

grund-       tilläggsbelopp belopp      för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen


Prop. 1988/89:48


 

2    Annan lastbil

 

 

 

 

2.1  med anordning

 

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

 

vagn

 

 

 

 

med tvä hjul-

0-

■   1600

540

0

axlar

1601-

■  3000

565

25

 

3001-

■10000

915

85

 

10001-

14000

6865

193

 

14001-

 

14585

339

med tre eller

0-

1600

540

0

flera hjul-

1601-

■  3000

565

25

axlar

3001-

11 000

915

95

 

11001-

•15000

8515

115

 

15001-

18000

13115

135

 

18001-

■23000

17165

246

 

23001-

■27000

29465

210

 

27001-

 

37 865

0

2.2 utan anordning

 

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

 

vagn

 

 

 

 

med två hjul-

0-

-  1600

355

0

axlar

1601-

- 3000

391

36

 

3001-

- 6000

895

27

 

6001-

-10000

1705

38

 

10001-

-14000

3225

111

 

14001-

-17000

7665

199

 

17001-

-

13635

260

med tre eller

0-

-   1600

355

0

flera hjul-

1601-

-  3000

391

36

axlar

3001-

-11 000

895

21

 

11001-

-15000

2575

88

 

15001-

-18000

6095

155

 

18001-

-27000

10745

194

 

27001-

-

28 205

0

E   Traktorer

 

 

 

 

1    Traktor klass I

 

 

 

 

(trafiktraktor)

0-

-   1300

370

0

som inrättats

1301-

-  3000

425

55

för drift med

3001-

-  7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

-

5 160

168

än dieselolja

 

 

 

 

2    Traktor klass 1

0-

-  1300

680

0

(trafiktraktor)

1301-

- 3000

790

110

som inrättats

3001-

- 7000

2 660

180

för drift med

7001-

-

9860

320

dieselolja

 

 

 

 

3   Traktor klass II

0-

- 2500

150

0

(jordbrukstraktor)

2501-

-

■  225

0

F   Släpvagnar

 

 

 

 

1    Släpvagnar med

0-

-   1000

  150

0

skattevikt högst

1001-

- 3000

170

21

3000 kilogram


 


 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

2    Släpvagnar med

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

3000 kilogram.

 

 

 

som dras av en

 

 

 

bensin- eller

 

 

 

gasoldriven bil'

 

 

 

med en hjulaxel

3001-

580

11

med tvä hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1180

0

axlar

 

 

 

3    Kilometerskatte-

 

 

 

pliktiga släpvagnar

 

 

 

och andra släpvagnar

 

 

 

med skattevikt över

 

 

 

3000 kilogram, som

 

 

 

dras av en bil som

 

 

 

inte är bensin- eller

 

 

 

gasoldriven, om det

 

 

 

är fråga om

 

 

 

3.1 styraxel för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med en hjul-

3001-  5000

630

105

axel

5001-  8000

2 730

134

 

8001-

6 750

248

med två eller

3001- 8000

610

55

flera hjul-

8001-11000

3 360

95

axlar

11001-14000

6210

143

 

14001-

10 500

200

3.2 andra släp-

 

 

 

vagnar

 

 

 

med en hjul-

3001-  8000

320

47

axel

8001-

2 670

80

med två hjul-

3001-  8000

310

30

axlar

8001-11000

1810

48

 

11001-14000

3 250

72

 

14001-17000

5410

95

 

17001-

8260

105

med tre eller

3001-11000

300

19

flera hjul-

11001-17000

1820

37

axlar

17001-25000

4040

62

 

25001-32000

9000

81

 

32001-

14670

0


Prop. 1988/89:48


' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.


 


 

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

4    Släpvagnar med

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

3 000 kilogram.

 

 

 

som dras av en

 

 

 

trafiktraktor

 

 

 

eller av ett motor-

 

 

 

redskap som be-

 

 

 

skattas som en

 

 

 

trafiktraktor

 

 

 

med en hjulaxel

3001- 8000

550

45

 

8001-

2 800

120

med två hjul-

3001-  8000

550

20

axlar

8001-11000

1550

50

 

11001-17000

3050

170

 

17001-

13 250

250

med tre eller

3001-11000

550

20

flera hjul-

11001-14000

2150

40

axlar

14001-20000

3 350

75

 

20001-25000

7 850

105

 

25001-30000

13100

120

 

30001-35000

19100

45

 

35001-

21350

0

Föreslagen lydelse

 

 

 

Fordonsskatt

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

 

 

"'

 

A   Motorcyklar

 

1    Tvåhjulig motorcykel

0-       75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2    Annan motorcykel

0-

200

0

B   Personbilar

0-     900

■   355

ö -

 

901 -

445

90'■         ■ :■

C   Bussar

 

 

 

1    Buss som är

0-   1600

■ 355

0

inrättad för

1601-  3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

 

 

 

eller gasol

 

 

 

2    Annan buss

0-  1600

355

0

 

1601-  3000

391

36

 

3001-  7000

895

14

 

7001-10000

1455

35

 

10001-30000

2 505

61

 

.30001-,    :„., .

.-.  14 705

0   .


Prop. 1988/89:48


 


' Dras annan släpvagn än ijåhängsvägn även av kiloiheterskattepliktig bil, eller av éri
annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.' ■
        '       ■ '


10


 


 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

D   Lastbilar

 

 

 

1    Lastbil som är

0-  1600

355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

 

 

 

eller gasol

 

 

 

2   Annan lastbil

 

 

 

2.1 med anordning

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

vagn

 

 

 

med två hjul-

0-  1600

540

0

axlar

1601- 3000

565

25

 

3001-10000

915

85

 

10001-14000

6 865

193

 

14001-

14585

339

med tre eller

0-  1600

540

0

flera hjul-

1601- 3000

565

25

axlar

3001-11000

915

95

 

11001-15000

8515

115

 

15001-18000

13115

135

 

18001-23000

17165

246

 

23001-27000

29465

210

 

27001-

37 865

0

2.2 utan anordning

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

vagn

 

 

 

med två hjul-

0-   1600

355

0

axlar

1601- 3000

391

36

 

3001- 6000

895

27

 

6001-10000

1705

38

 

10001-14000

3225

111

 

14001-17000

7665

199

 

17001-

13635

260

med tre eller

0-   1600

355

0

flera hjul-

1601-  3000

391

36

axlar

3001-11000

895

21

 

11001-15000

2 575

88

 

15001-18000

6095

155

 

18001-27000

10745

194

 

27001-

28205

0

E   Traktorer m. m.

 

 

 

1    Traktor klass I

 

 

■ : ,■        ,. '■■■

(trafiktraktor)

0-   1300

370

0

som inrättats

1301-  3000   .

425

55

för drift med

3001-  7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

5 160

168;;    ■;.,,

än dieselolja

 

 

 

2   Traktor klass 1

0-   1 300

680

0

(trafiktraktor)

1301-  3000

790

110

som inrättats

3001-  7000

2 660

180

för drift med

7001-

9860

320 ,   .

dieselolja

 

 

■   s    ..■

3   Traktor klass 11

 

 

 

(jordbrukstraktor)

0:

.     225

.0    : ■:■■ '■■ :■'■.:■


Prop. 1988/89:48


11


 


 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

4   Motorredskap.

 

 

 

.som inte beskattas

 

 

 

enligt punkterna

 

 

 

1-3

2001-

1000

0

5    Tung terrängvagn.

 

 

 

som inte beskattas

 

 

 

enligt punkt 3

 

 

 

med två hjulaxlar

2001- 6000

300

35

 

6001-14000

1700

70

 

14001-

7300

200

med tre eller

2001-  6000

300

30

jlera hjul-

6001-14000

1500

50

axlar

14001-18000

5500

130

 

18001-

10 700

170

F   Släpvagnar

 

 

 

1    Släpvagnar med

0-   1000

150

0

skattevikt högst

1001-  3000

170

21

3000 kilogram

 

 

 

2   Släpvagnar med

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

3000 kilogram.

 

 

 

som dras av en

 

 

 

bensin- eller

 

 

 

gasoldriven bil'

 

 

 

med en hjulaxel

3001-

580

11

med två hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1 180

0

axlar

 

 

 

3    Kilometerskatte-

 

 

 

pliktiga släpvagnar

 

 

 

och andra släpvagnar

 

 

 

med skattevikt över

 

 

 

3000 kilogram, som

 

 

 

dras av en bil som

 

 

 

inte är bensin- eller

 

 

 

gasoldriven, om det

 

 

 

är fråga om

 

 

 

3.1  styraxel för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med en hjul-

3001-  5000

630

105

axel

5001-  8000

2 730

134

 

8001-

6 750

248

med två eller

3001-  8000

610

55

flera hjul-

8001-11000

3 360

95

axlar

11001-14000

6210

143

 

14001-

10500

200

3.2 andra släp-

 

 

 

vagnar

 

 

 

med en hjul-

3001-  8000

320

47

axel

8001-

2 670

80


Prop. 1988/89:48


 


' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.


12


 


 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

med tvä hjul-

3001- 8000

310

30

axlar

8001-11000

1810

48

 

11001-14000

3 250

72

 

14001-17000

5410

95

 

17001-

8260

105

med tre eller

3001-11000

300

19

flera hjul-

11001-17000

1820

37

axlar

17001-25000

4040

62

 

25001-32000

9000

81

 

32001-

14670

0

4    Släpvagnar med

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

3000 kilogram.

 

 

 

som dras av en

 

 

 

trafiktraktor

 

 

 

eller ett motor-

 

 

 

redskap-som be-

 

 

 

skattas som en

 

 

 

trafiktraktor.

 

 

 

samt släpvagnar

 

 

 

eller terrängsläp

 

 

 

som dras av en

 

 

 

tung terrängvagn

 

 

 

som beskattas

 

 

 

enligt E 5

 

 

 

med en hjulaxel

3001- 8000

550

45

 

8001-

2 800

120

med två hjul-

3001-  8000

550

20

axlar

8001-11000

1550

50

 

11001-17000

3050

170

 

17001-

13250

250

med tre eller

3001-11000

550

20

flera hjul-

11001-14000

2150

40

axlar

14001-20000

3 350

75

 

20001-25000

7 850

105

 

25001-30000

13 100

120

 

30001-35000

19100

45

 

35001-

21350

0


Prop. 1988/89:48


Denna lag träder i kraft den I januari 1991.


 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.


13


 


3 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 1 och 34 §§ trafikskadelagen (1975:14I0)' skaU ha följande lydelse.


Prop. 1988/89:48


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersätt­ning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). La­gen tillämpas dock ej på

1.  motordrivet fordon som är av­
sett att föras av gående,

2.  motordrivet fordon när det an­vändes för tävling, träning, öv-ningskörning, uppvisning eller lik­nande ändamål inom inhägnat täv­lingsområde,

3.  motorredskap som varken är eller bör vara registrerat i bilregist­ret.

Denna lag gäUer trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersätt­ning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). La­gen tillämpas dock ej på

1.  motordrivet fordon som är av­
sett att föras av gående,

2.  motordrivet fordon när det an­vändes för tävling, träning, öv-ningskörning, uppvisning eller lik­nande ändamål inom inhägnat täv­lingsområde,

3.  motorredskap med en tjänste­vikt av högst 2 000 kg som är inrät­tat huvudsakligen som arbetsred­skap och som varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.


34 §3 Förare av moped skall under färd här i landet medföra bevis om att mopeden är trafiikförsäkrad och på anmodan visa upp detta för bilin­spektör eller polisman.

Förare av moped och förare av motorredskap som, utan att vara re­gistrerat i bilregistret, omfiattas av denna lag skall under färd här i lan­det medföra bevis om att fordonet är trafiikförsäkral och på anmodan visa upp beviset för bilinspektör el­ler polisman.

Den som bryter mot första stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på tillfälligt förbiseende.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.


' Lagen omtryckt 1977:949. - Senaste lydelse 1978:91.  Senaste lyddse 1983:309.


14


 


Kommunikationsdepartementet               ""p- 1988/89:48

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande: statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Görans­son, Gradin, R. Carisson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet G. Andersson

Proposition om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och traktorer.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1 fordonskungörelsen (1972:595, FK) finns det i 3 § definitioner på motor­redskap och traktorer. Dessa definitioner återfinns även i andra centrala vägtrafikförfattningar som vägtrafikkungörelsen (1972:603, VTK) och bil­registerkungörelsen (1972:599, BRK). Enligt dessa definitioner är motor­redskap ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som arbets­redskap och som är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet. Vidare är traktor ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att dra annat fordon eller arbetsredskap och som är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet.

Det som utmärker motorredskap och traktorer är således dels ändamålet för vilket fordonen är konstruerade, dels bestämmelsen om att fordonen skall ha en s. k. konstruktiv hastighet på högst 30 km/tim.

Bestämmelsen om den konstruktiva hastigheten infördes genom 1951
års vägtrafikförordning och den utgjorde från början inte någon egentlig
begränsning för utnyttjandet av de berörda fordonen. De flesta traktorer
och motorredskap som fanns vid den tiden hade nämligen ganska svaga
motorer samtidigt som de hade en sådan utväxling att de aldrig kunde
framföras fortare än 30 km/tim. Efter hand har den tekniska utvecklingen
fört med sig att de tyngre traktorerna och motorredskapen försetts med allt
starkare motorer på samma gång som kraftöverföringen kommit att bestå
av tekniskt mer komplicerade system. Detta innebär att ingrepp ofta måste
göras i den ursprungliga konstruktionen för att fordonen inte skall kunna
framföras med högre hastighet än 30 km/tim. För vissa slag av fordon är
det från teknisk synpunkt olämpligt att göra sådana ingrepp. Detta gäller
bl. a. fordon som traktordumprar, hjullastare, mobilkranar och väghyvlar.
I detta sammanhang kan också nämnas att Sverige numera saknar egen
    .


 


tillverkning av traktorer och att de länder varifrån traktorer importeras   Prop. 1988/89:48 ofta saknar bestämmelser om en konstruktiv hastighetsbegränsning.

Motorredskapen har en särställning i vägtrafikförfattningarna vilket även medför en särställning i förhållande till andra författningar. Ett motorredskap är sålunda registreringspliktigt och därmed skattepliktigt endast när det används för transporter på de allmänna vägarna. En traktor däremot skall som regel vara registrerad och är därmed också beskattad. Vidare gäller i regel inte det särskilda trafikskadeansvaret för motorred­skap och redskapet behöver då inte heller vara trafikförsäkrat. När det gäller förarkompetensen ställs det mycket låga krav för att få föra motor­redskap och traktorer.

Orsaken till att motorredskapen inte getts en lika omfattande reglering som motorfordonen är att statsmakterna, då bestämmelserna beslöts, be­dömde att motorredskapen skulle förekomma i trafik endast i obetydlig omfattning. De moderna motorredskapen är emellertid mycket specialise­rade och har en stor arbetskapacitet inom sina specialområden. För att vara lönsamma måste dessa motorredskap, t. ex. mobilkranar, lyftplatt­formar och hjullastare, utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Denna utveckling har ort att motorredskapen alltmer förflyttas på de allmänna vägarna till och från arbetsplatser där redskapens olika funktionssätt kan utnyttjas.

Frågan om nya bestämmelser för motorredskap och traktorer har be­handlats av motorredskapsutredningen, som tillsattes år 1967 och som år 1974 lämnade sitt slutbetänkande (SOU 1974:26) Motorredskap.

Detta betänkande och remissyttrandena över betänkandet överlämna­des år 1978 till trafiksäkerhetsverket, TSV, som fick i uppdrag att överväga vilka åtgärder som behövde vidtas i fråga om motorredskap. TSV redovi­sade sitt uppdrag år 1984 genom att överlämna en promemoria. Motorred­skap, jämte remissyttranden. Promemorian innehåller inte några färdiga förslag utan är närmast att betrakta som en idéskiss.

På grundval av TSV:s promemoria har inom kommunikationsdeparte­mentet utarbetats en promemoria Ds K 1987:15, Motorredskap och trak­torer. En sammanfattning av promemorians innehåll samt lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 1 och 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol­let som bilaga 3.

Regeringen beslöt den 19 januari 1989 att inhämta lagrådets yttrande över inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag till ändring­ar i körkortslagen (1977:477), vägtrafikskattdagen (1988:327) och trafik­skadelagen (1975:14I0).

Lagrådet har den 28 februari 1989 yttrat sig över förslagen. Lagförslagen och lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 4 och 5. Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit vissa ändringar i det remitte­rade förslaget om ändring i vägtrafikskattelagen. Jag kommer att gå in på lagrådets synpunkter i samband med att jag behandlar detta lagförslag (avsnitt 2.4). Som kommer att framgå godtar jag i huvudsak de av lagrådet

16


 


föreslagna ändringarna. Lagrådets granskning har också lett till vissa re-   Prop. 1988/89:48 daktioneUa ändringar i lagtexten.

Lagrådet har vidare förordat att de centrala författningarna på vägtrafik­området blir föremål för en samlad lagteknisk översyn och att alla defini­tioner av olika fordonsslag så långt möjligt samlas i en och samma författ­ning. Jag delar lagrådets uppfattning i denna fråga och avser att vid lämpligt tillfälle ta initiativ till att en sådan översyn kommer till stånd.

1.2 Allmänt om den nu gällande ordningen

1.2.1 Förarkompetens

Enligt 4§ körkortslagen (1977:477, KKL) får en traktor, som är försedd med gummihjul, och motorredskap föras på väg endast av den som har körkort eller traktorkort. För att ett traktorkort skall utfärdas måste perso­nen i fråga ha fyllt 16 år eller om särskilda skäl föreligger 15 år. Om det gäller att tillfälligt föra en traktor eller ett motorredskap en kortare sträcka på väg vid färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller liknande ändamål behövs emellertid varken körkort eUer traktorkort. Före ikraftträdandet av KKL den 1 januari 1978 erfordrades över huvud taget inte någon form av förarbevis eller behörighet för att få föra motorredskap på väg. För traktorkort krävs inte något körprov utan enbart ett teoretiskt prov, 53 § körkortsförordningen (1977:722).

I praktiken har parterna på arbetsmarknaden i många fall slutit avtal om att förare av motorredskap skall ha en viss behörighet som är högre än den som föreskrivs i KKL.

1.2.2 överlastavgift

Enligt I § lagen (1972:435) om överiastavgift (ÖVL) omfattar lagen endast lastbil, buss eller släpvagn som dras av bil. Lagen gäller således inte de motorfordon som är aktuella i detta sammanhang.

1.2.3 Skatteplikt

Enligt vägtrafikskattelagen (1988:327, VSL), tas vägtrafikskatt ut i form av fordonsskatt och kilometerskatt. För traktorer och motorredskap före­kommer endast fordonsskatt. I 6§ VSL sägs att fordonsskatt skall betalas för bl. a. traktorer och motorredskap om fordonet är eUer bör vara uppta­get i bilregistret och inte är avställt. Fordonsskatten beräknas efter fordo­nets skattevikt som för traktorer och motorredskap är densamma som tjänstevikten. Fordonsskatt skall också tas ut för registrerade släpvagnar till sådana fordon. För släpvagnar beräknas skatten efter totalvikten.

Alla traktorer som är försedda med gummihjul eller band är registre­
ringspliktiga och därmed skattepliktiga. Traktorer indelas i skattehänseen­
de i klass I (trafiktraktorer) och klass 11 (jordbmkstraktorer, 20 § VSL). En
traktor hänförs till klassen trafiktraktorer om den har en tjänstevikt som är
högre än 2000 kg och används för transport av gods på väg som inte är
    17

2   Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 48


enskild. Detta gäller dock inte vid vissa slag av begränsade transporter Prop. 1988/89:48 eller vid befordran av produkter eller förnödenheter för lantbmk, skogs­bmk, e. d. Skatten för trafiktraktorer är betydligt högre än skatten för jordbmkstraktorer. Det ankommer på ägaren av en jordbmkstraktor att anmäla till länsstyrelsen om han avser att använda traktorn på ett sätt som gör att den skall anses som en trafiktraktor. Detta framgår av 57 a § BRK. Motorredskap är registreringspliktiga och därmed skattepliktiga endast när de används på väg på samma sätt som trafiktraktorer eller för person­befordran (8§ BRK). Vid bestämmelsens tillkomst angavs syftet med skattskyldigheten vara att förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjas för transporter och därmed kommer i ett gynnsammare läge än lastbilar och traktorer som utför ett likvärdigt transportarbete (prop. 1969:45, jfr också prop. 1973:94 s. 78). På liknande sätt som traktorer hänförs motorredskap till skatteklass 11 när tjänstevikten inte överstiger 2000 kg.

1.2.4 Trafikansvar m.m.

Trafikskadelagen (1975:1410, TSL) reglerar frågor om trafikskadeersätt­ning och trafikförsäkring för motordrivna fordon. När det gäller motorred­skap tillämpas lagen på dessa endast om de är eller bör vara registrerade i bilregistret. De flesta motorredskapen är därför undantagna från TSL och omfattas alltså inte av trafikskadeansvaret och trafikförsäkringsplikten.

På de motorredskap för vilka TSL inte gäller tillämpas i stället bestäm­melserna i skadeståndslagen (1972:207). För rätt till ersättning vid skada orsakad av ett motorredskap krävs därför styrkt vållande. Ersättningen i dessa fall tas normalt ut ur en ansvarsförsäkring, i den mån en sådan försäkring finns.

När det gäller motorredskap som är inrättade huvudsakligen för att självständigt användas vid transporter, vilket bl. a. är fallet med gafi'el-tmckar och hjullastare, har i rättspraxis den tidigare bilansvarighetslagen ansetts vara tillämplig (jfr rättsfallen NJA 1965 s. 468 och 1973 s. 100). Genom att TSL gäller "motordrivet fordon" med den innebörd uttrycket har i FK (1972: 595) kan ett fordon med transportfunktioner falla under TSL trots att det i andra sammanhang behandlas som motorredskap. Dessa fordonstyper, som alltså är trafikförsäkringspliktiga, har av trafik-försäkringsbolagen förts upp i särskilda förteckningar. — Av förordningar­na SFS 1976:363 och 1976:364 framgår att gaffdtmckar och stenröjnings-vagnar inte är undantagna från trafikskade- och trafikförsäkringslagstift­ningen.

2 Den framtida ordningen

2.1 Allmän bakgrund

Det författningsområde som det här är fråga om är så uppbyggt att de olika
förordningar som reglerar indelningen av de motordrivna fordonen också
styr vad som gäUer om dessa fordon i fråga om bl. a. förarkompetens,
      


 


beskattning och trafikansvar. Jag anser det därför nödvändigt att i detta   Prop. 1988/89:48

sammanhang redogöra för de förslag till bl. a. ändrad gmppindelning för

motorredskap och traktorer som jag ämnar föreslå regeringen och vars

genomförande är en fömtsättning för de här redovisade lagförslagen. De

förslag som jag redovisar överensstämmer i huvudsak med förslagen i

promemorian.

Som framhållits i promemorian är en av de största nackdelarna med den nuvarande regleringen att den utgår från den konstmktiva hastighetsbe­gränsningen. Detta medför nämligen bl. a. att handeln med de berörda fordonen försvåras genom att dessa måste konstmeras särskilt för svenska förhållanden. Vidare kan i vissa fall fordonens fulla effekt inte utnyttjas. Det är därför angeläget att en ny reglering på området i största möjliga utsträckning inte kommer att innehålla någon begränsning som utgör hinder för handeln eller för ett effektivt utnyttjande av fordonen.

Slopas den konstmktiva hastighetsbegränsningen kommer detta att be­röra fordon som mer än undantagsvis är avsedda att förflyttas på väg, t. ex. större traktorer, mobilkranar, hjullastare, grävlastare och väghyvlar. För sådana fordon bör då i stället gälla en legal hastighetsbegränsning som bestäms med hänsyn till de olika fordonsslagens art och som utmärks med en särskild skylt som sätts fast på bakre delen av fordonet.

1 de fall då den legala hastighetsgränsen för ett fordon kommer att överstiga 40 km/tim bör hinder inte möta att framföra fordonet på motor­vägar. De fordon det här är fråga om är normalt stora och tunga vilket innebär att det är lämpligare att framföra dem på motorvägar och motor-trafikleder än på ett alternativt vägnät som utgörs av mindre vägar som ofta går igenom tättbebyggda områden.

Vid en ny indelning av motordrivna fordon bör också noteras att det finns en mängd fordon med mycket skiftande utförande och användnings­sätt som mycket sällan framförs på allmänna vägar, t. ex. motorredskap som är inrättade att framföras av gående, grävmaskiner, kyrkogårds-tmckar och skördetröskor. Det som utmärker dessa fordon är att deras grundutförande innebär att den högsta hastigheten med vilken fordonen kan framföras oftast väsentligt understiger 30 km/tim. Det finns också vissa fordon som används för vägarbeten som är konstmerade på detta sätt, t. ex. vägvältar och asfaltutläggare. Från de utgångspunkter som bär upp vägtrafikförfattningarna är det naturligt att sammanföra de nu berör­da fordonen med hjälp av en gemensam inddningsgmnd till en särskild kategori som lämpligen bör inrymmas under motorredskapen och benäm­nas motorredskap klass II. En liknande indelning görs för övrigt i den norska vägtrafiklagstiftningen. För dessa fordon skulle i princip de nuva­rande reglerna alltjämt gälla. Genom den låga hastigheten kommer de nu aktuella fordonen, bortsett från de fordon som används i vägarbete, nor­malt inte att framföras på väg några längre sträckor. Den nämnda katego­rin av fordon bör således omfatta långsamtgående motorredskap och vissa lastbärande fordon. Definitionen av begreppet motorredskap bör därvid utvidgas så att däri också inbegrips fordon som är avsedda för kortare förflyttningar av gods, t. ex. gaffeltruckar och kyrkogårdstmckar. Dessa frågor behandlas närmare i det följande avsnittet.


 


2.1.1 Ny gruppindelning                                                  Prop. 1988/89:48

Traktorer

För närvarande indelas traktorer i skattehänseende enligt VSL i två klas­ser, klass I (trafiktraktorer) och klass 11 Oordbmkstraktorer). Det som utmärker en trafiktraktor är i huvudsak dels att den har en tjänstevikt som överstiger 2 000 kg., dels att den används på allmän väg för andra transpor­ter än sådana som avser produkter från jord- eller skogsbmk e. d. samt för vissa andra begränsade transportändamål.

Den nu nämnda indelningen har endast betydelse för beskattningen av fordonen och den har således ingen motsvarighet i trafikförfattningarna. Detta innebär bl. a. att samma utmstningskrav gäller för de båda traktor-klassema. Kraven på förarkompetens är inte heller beroende av om trak­tom hänförs till klass I eUer klass 11.

Om den konstmktiva hastighetsbegränsningen slopas för traktorer, bör i stället olika legala hastighetsgränser bestämmas för jordbmkstraktorer och trafiktraktorer. Detta återverkar i sin tur på de utmstnings- och körkorts­krav som bör gälla. Det finns alltså även från trafiksynpunkt skäl att indela traktorer i två gmpper som då lämpligen bör sammanfalla med den indel­ning som gjorts i VSL. De båda gmpperna bör ha samma benämning som där, nämligen trafiktraktorer och jordbmkstraktorer. Ett särskilt problem i detta sammanhang utgörs av de mindre fyrhjuliga terrängfordon som i dag ofta registreras som traktorer och används av ungdomar för bl. a. färd på allmänna vägar. Om kravet på en konstmktiv hastighetsbegränsning tas bort för dessa fordon kan de användas för nöjesåkning på allmän väg på ett sätt som innebär en uppenbar fara för trafiksäkerheten. Jag anser därför att den konstmktiva hastighetsbegränsningen måste finnas kvar för lättare traktorer. En lämplig gräns i detta sammanhang är enligt min mening en tjänstevikt på 2000 kg., dvs. samma gräns som skiljer jordbmkstraktorer från trafiktraktorer. Den gränsen bör också användas för att dela upp s. k. A-traktorer i olika gmpper, vilket jag återkommer till.

Ett annat problem i detta sammanhang utgörs av de dragtmckar som används inom hamnar för på- och avlastning av påhängsvagnar på fartyg. Dessa fordon klassas i dag som trafiktraktorer men de bör enligt förslagen i promemorian klassas som lastbilar eftersom de är försedda med anordning för påhängsvagn. Förslagen i promemorian motiveras av syftet att skilja traktorer från lastbilar som används som dragfordon för påhängsvagnar.

Enligt min mening är det en rimlig ordning att de särskilda dragfor­donen i hamnarna även i fortsättningen hänförs till gmppen trafiktrakto­rer. Detta bör ske genom att den i promemorian föreslagna förordningen om hänförande av bilar till annat fordonsslag, som i övrigt avses reglera de s. k. A-traktorerna, även bör omfatta denna typ av dragtmckar.

Motorredskap

När det gäller motorredskapen bör i enlighet med vad som nyss sagts den
förändringen göras att motorredskapen delas upp i två skilda gmpper. Den
ena gmppen, som bör benämnas motorredskap klass 1, utgörs av fordon
    20


 


som huvudsakligen är inrättade antingen som arbetsredskap eller för kor- Prop. 1988/89:48 tare förflyttningar av gods och som kan föras med en hastighet som överstiger 30 km/tim. Den andra gmppen motorredskap klass II, kommer att utgöras av olika typer av fordon inrättade för samma syften som den nyssnämnda gruppen men med den skillnanden att fordonen inte kan föras fortare än 30 km/tim. Den här fordonsgmppen kommer då att omfatta fordon såsom kyrkogårdstmckar, skördetröskor, vägvältar, gräv­maskiner samt sådana fordon som är avsedda att föras av gående.

Traktordumprar och skötare

Under de senaste årtiondena har vissa lastfordon utvecklats i en sådan riktning att de inte på ett naturligt sätt ryms inom de nuvarande bestäm­mdsema. Detta gäller särskilt fordon som traktordumprar och skötare. Trots att dessa måste anses vara självständigt lastbärande har de hänförts till fordonsgmppen traktorer med släp.

Det som utmärker dessa fordon är att de är konstmerade för att forsla last i svåråtkomlig terräng. Bl. a. är markfrigången hög och fordonen har drivning på samtliga hjul. Vidare är egenvikten stor och marktrycket lågt. Med hänsyn till sin stora lastkapacitet får fordonen inte föras på allmänna vägar med full last. Fordonen framförs därför på väg främst vid transport av själva fordonet mellan olika arbetsplatser. Traktordumprar används huvudsakligen vid anläggningsarbeten medan skötare används i skogsbm­ket för timmertransporter i terräng.

Konstmktionen är sådan att den lastbärande delen inte är avsedd att skiljas från den del där motorn finns. Det är därför naturligt att betrakta kombinationen som ett enda fordon. Vidare har fordonen ofta en sådan motoreffekt och kraftöverföring att det är svårt att begränsa hastigheten till 30 km/tim. Mot denna bakgmnd föreslås i promemorian att traktor­dumprar och skötare hänförs till gmppen terrängfordon.

Enligt 3§ terrängtrafikkungördsen (1972:594), som gäUer bl. a. terräng­fordons beskafienhet och utmstning, indelas terrängfordon i terrängmo­torfordon och terrängsläp. Med terrängmotorfordon avses ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas för person- dier godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordonen indelas i sin tur i terrängvagnar och terrängskotrar. Terrängvagnar är terrängmotorfor­don med en tjänstevikt över 400 kg — i huvudsak snövesslor — och terrängskotrar sådana fordon med en tjänstevikt av högst 400 kg. Terräng­fordonen har i allmänhet band eller medar men kan också ha hjul. Alla terrängfordon är registreringspliktiga men inte skattepliktiga.

Enligt VTK gäller vissa begränsningar i rätten att framföra terrängfor­don på väg. Huvudregeln är att sådana fordon inte får föras på andra vägar än enskilda, dvs. på det allmänna vägnätet eUer på gatumark (118§). Undantag från huvudregeln gäller vid korsande av en väg eller när terräng-förhållandena gör det nödvändigt att färdas på vägen (I I9§) och för vissa personalkategorier i yrkesutövning (I23§). När ett terrängfordon körs på

andra vägar än enskilda dier på enskilda vägar som i större utsträckning

21 används av allmänheten för trafik, får passagerare inte tas med (121 §) och


 


hastigheten är begränsad till 20 km/tim (122 §). När det gäller enskilda    Prop. 1988/89:48 vägar är det i princip vägens ägare som avgör om terrängfordon får föras på vägen eller inte.

Det kan i sammanhanget anmärkas att det enligt 67 § VTK gäller en generell hastighetsbegränsning för fordon med band till 20 km/tim och för fordon med hjulringar av järn eUer annat hårt material till 10 km/tim.

Det finns mycket som talar för promemorians förslag att hänföra trak­tordumprar och skötare till gruppen terrängfordon, främst dessa fordons konstmktion och användningsområde. En sådan ändrad klassificering bör emellertid inte leda till någon inskränkning i möjligheten att framföra traktordumprar och skötare på väg. Detta kräver att undantag görs från de nyss nämnda bestämmelserna i VTK. Enligt promemorian bör detta ske genom att undergruppen terrängvagnar delas upp i två kategorier, lätta och tunga terrängvagnar, där gränsen går vid en tjänstevikt av 2000 kg. För lätta terrängvagnar (och terrängskotrar) skulle begränsningarna i VTK av rätten att framföra fordonen på andra vägar än enskilda fortfarande gälla, däremot inte för tunga terrängvagnar, till vilken kategori traktordumprar och skötare skulle komma att hänföras. Traktordumprar har en tjänstevikt som ofta överstiger tio ton. Tjähstevikten för skötare varierar men torde inte understiga tre ton.

Det principiella förbudet att framföra terrängfordon på det allmänna vägnätet har motiverats — förutom av skattefriheten — av att kraven i fråga om förarbehörighet och fordonens beskaffenhet och utmstning är mindre långtgående än när det gäller bilar. Ett viktigt skäl är också de skador som bandfordon kan orsaka på vägbanan.

De nuvarande kraven på en terrängvagns beskaffenhet och utrustning skiljer sig inte på något avgörande sätt från vad som gäller i fråga om bilar, frånsett att en terrängvagn kan vara utrustad med band eller medar. När det gäller förarbehörigheten krävs B-körkort. En terrängvagn som är för­sedd med gummihjul torde inte slita på vägen mer än en bil av motsvaran­de storlek. Jag kan därför inte se att det finns något hinder mot att gummihjulsförsedda terrängvagnar får framföras på det allmänna vägnä­tet, om föraren har den nödvändiga förarbehörigheten och fordonsskatt betalas för fordonet. Promemorieförslaget innebär att tunga terräng­vagnar, dvs. terrängvagnar med en tjänstevikt över 2000 kg., skulle få framföras på det allmänna vägnätet utan begränsningar och att sådana terrängvagnar skulle vara skattepliktiga. Det torde för närvarande knap­past finnas några terrängvagnar som väger över 2000 kg. Den i promemo­rian föreslagna gränsdragningen skulle därmed fylla syftet att, om traktor­dumprar och skötare hänförs till klassen terrängvagnar, skilja ut dessa fordon från övriga terrängvagnar såvitt gäller rätten att använda det all­männa vägnätet och beskattningen av fordonen.

22

Enligt min mening kan det inte uteslutas att det i framtiden kan finnas terrängvagnar med en tjänstevikt över 2000 kg. som är försedda med band eller medar. Dessa skulle då komma att få framföras på det allmänna vägnätet utan begränsningar, något som inte är lämpligt. En grundfömt-sättning för att så skall få ske bör vara att fordonet är försett med gum­mihjul. Samtidigt finns det knappast anledning att' införa skattskyldighet


 


för alla terrängvagnar som har gummihjul, om fordonet är konstmerat för   Prop. 1988/89:48 att till helt övervägande dd användas i terräng. Den gräns vid vilken skattskyldigheten bör inträda kan lämpligen i enlighet med vad som före­slås i promemorian sättas vid en tjänstevikt av 2000 kg.

Jag förordar alltså att gmppen terrängvagnar i enlighet med promemo­rieförslaget delas in i två klasser, lätta och tunga terrängvagnar, där grän­sen går vid en tjänstevikt av 2000 kg. Alla tunga terrängvagnar bör i fortsättningen beskattas. Om en tung terrängvagn är försedd med gum­mihjul bör den vidare utan hinder av bestämmelserna i 118—123 § VTK få framföras på det allmänna vägnätet.

Jag kan i sammanhanget nämna att statsrådet HeUström senare denna dag kommer att ta upp frågan om en proposition med förslag till bl.a. ändringi terrängkörningslagen(1975:1313) i syfte att jämställa aUa motor­drivna fordon såvitt gäller förbudet i 1 § mot körning i terrängen. Enligt 2 § i lagen får emellertid regeringen eUer den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva undantag från förbudet i fråga om köming i bl.a. viss näringsutövning eller när det annars föreligger särskilda skäl. Det får senare övervägas i vad mån en komplettering av nuvarande undantag i 1 § terrängkömingsförordningen (1978:594) från förbudet mot köming i ter­rängen behövs på grund av att traktordumprar och skötare förs till den nya gruppen tung terrängvagn.

2.1.2 Registreringsskyldighet

Enligt de nuvarande reglerna är traktorer — utom de som är försedda med järnhjul — samt terrängfordon registreringspliktiga. Det finns inte något skäl för att inskränka registreringsplikten för de nämnda fordonen. De nuvarande bestämmelserna bör därför i huvudsak kvarstå oförändrade. Undantaget från registreringsplikten för järnhjulstraktorer torde dock nu­mera sakna praktisk betydelse och behöver inte längre finnas kvar.

För motorredskap inträder registreringsplikten endast när de används på allmän väg för transport av personer dier gods. Motorredskapsutred­ningen förordade en omfattande registreringsskyldighet som i stort sett skuUe gälla för samtliga typer av motorredskap. TSV förordade att i princip alla dessa fordon utom de s. k. områdesfordonen, dvs. fordon som används uteslutande inom inhägnat område (9§ första stycket BRK), skulle registreras.

Som fömt framhållits bör registreringsskyldigheten nu utökas på så sätt att den i huvudsak kommer att beröra de fordon som mer än tillfälligt framförs på de allmänna vägarna. Detta innebär att motorredskap som kan framföras fortare än 30 km/tim, dvs. motorredskap klass I, aUtid skall vara registreringspliktiga. För motorredskap klass 11 bör den nuvarande omfattningen av registreringsskyldigheten behållas.

23


 


2.2 Körkortslagen                                           Prop. 1988/89:48

Mitt förslag: För att få föra trafiktraktor och motorredskap klass I skall kraven vara B-behörighet.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag, fömtom att det i promemorian föreslås att traktorkort inte skall få utfärdas för 15-åringar.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser ifrågasätter förslaget om att 15-åringar inte skall få ta traktorkort. Bl.a. framhålls att problem kan uppkomma vid undervisningen vid vissa skogs- och lantbmksskolor. Det­ta gäller även förslaget om att det skall krävas B-behörighet för att i fortsättningen föra skötare.

RPS anser att det bör krävas C-behörighet för att föra motorredskap klass 1 med högre hastighet än 50 km/tim. Vägverket och TSV anser att det bör krävas C-behörighet för att framföra tunga motorredskap och tunga trafiktraktorer på väg. När dessa fordon framförs med släp bör kraven vara CE-behörighet.

Svenska Åkeriförbundet anser att B- och E-behörighet bör gälla för att framföra traktorer med släp som har en last som överstiger 15 ton.

Skälen för mitt förslag: Med en ny ordning enligt vilken den konstmk­tiva hastighetsbegränsningen inte får samma betydelse som fömt måste i stället legala hastighetsgränser införas.

De nuvarande reglerna om förarkompetensen innebär att det endast fordras traktorkort för att få framföra traktorer och motorredskap på väg. Förslaget om slopande av den konstruktiva hastighetsgränsen medför att större krav än hittills måste ställas på förarkompetensen. Teoretiskt finns det ingen gräns för hur fort fordonen faktiskt kan framföras.

En lämplig ordning för kraven på förarkompetensen bör vara att kraven för traktorkort skärps på så sätt att förarprovet kommer att omfatta samma moment som gäller för körkort, dvs. inte bara ett teoriprov utan också ett körprov. Jag anser emeUertid, i likhet med några remissinstanser, att det inte finns skäl att ta bort den nuvarande möjligheten för den som fyllt 15 år att ta traktorkort när särskilda skäl föreligger för detta.

När det gäller bilar som byggts oin till traktorer, s. k. A-traktorer, skall dessa normalt anses vara trafiktraktorer, vilket i princip innebär att de endast får framföras av den som har B-behörighet. Emellertid bör den nuvarande möjligheten för ungdomar att bygga om och köra vissa A-traktorer inte helt tas bort. Detta framhålls även i promemorian. Jag anser därför att till traktorer ombyggda bilar vars tjänstevikt är högst 2 000 kg. och som har en konstmktiv hastighetsbegränsning tiU 30 km/tim även i fortsättningen skall få framföras av den som endast har traktorkort. Detta kan åstadkommas genom föreskrifter i förordning om att sådana fordon i fråga om förarbehörigheten skall anses som jordbmkstraktorer (jfr 32 § första stycket KKL).

I detta sammanhang vill jag också beröra vad som framförts från några
remissinstanser om att elever vid bl. a. skolor som bedriver skogsutbild­
ning även i fortsättningen skall kunna få föramtbildning på skötare trots
     24


 


att de inte uppnått den ålder, som normalt berättigar dem att övningsköra. Jag anser att möjlighet till övningsköming i dessa fall bör kunna medges genom föreskrifter i förordning.

När det gäller de fordon som skall få föras fortare än 30 km/tim bör kravet på förarbehörigheten vara B-behörighet. För vissa av dessa fordon kan kraven på förarbehörighet komma att behöva skärpas ytterligare, om den hastighet med vilken fordonen skall få framföras överstiger 50 km/tim.


Prop. 1988/89:48


 


2.3 Lagen om överlastavgift

Min bedömning: Tillämpningsområdet för lagen (1972:435) om överlastavgift (ÖVL) behåUs tills vidare oförändrat.

Promemorians förslag innebär att tunga terrängvagnar och släpvagnar som dras av traktorer eller tunga terrängvagnar skall omfattas av ÖVL.

Remissinstanserna: EMSA anser att det inte är rimligt att låta ÖVL omfatta fordon som t. ex. traktordumprar.

Lantbruksstyrelsen och LRF pekar på svårighetema att fastställa över­lasten för släpvagnar, som inte är typbesiktigade. Enligt LRF bör överlast­avgift endast utgå i de fall axel- dier boggietrycket är högre än det som är tillåtet för vägen.

Även ÄKpåpekar att det kan uppstå problem med att fastställa överias-ten för släpvagnar där uppgifter om lastförmåga inte finns i bilregistret.

Vägverket anser att lagen om överlastavgift bör omfatta även sådana fordon, som inte är lastbärande. Enligt vägverket har det inträffat att broar rasat på gmnd av färd med alltför tunga fordon.

Skälen för min bedömning: Enligt promemorian bör tunga terrängvagnar och släpvagnar som dras av en traktor eller en tung terrängvagn omfattas av ÖVL. Flera remissinstanser har kritiserat tanken på att inordna fordo­nen i ÖVL. Några remissinstanser har anfört att de fordon som avses i regel förs endast korta sträckor på väg. Dessa fordon är dessutom försedda med lågtrycksdäck vilka är mer skonsamma för vägarna än andra typer av däck. Några remissorgan har också fäst uppmärksamheten på att det kan vara svårt att fastställa överlasten för släpfordon som inte är registrerade och för vilka således uppgifter om lastförmågan saknas.

Frågan om att föra de här aktuella fordonen under ÖVL:s tillämpnings­område rymmer en rad överväganden som inte lämpligen bör göras i detta sammanhang. ÖVL är emellertid föremål för översyn på gmndval av departementspromemorian (Ds 1988:72) Överlastavgift. Frågan kan där­för komma att tas upp på nytt i det sammanhanget.


25


 


2.4 Vägtrafikskattelagen


Prop. 1988/89:48


 


Mitt förslag: För de motorredskap som till följd av ändringama i vägtrafikförfattningarna blir registreringspliktiga, och därmed skat­tepliktiga, införs en enhetlig fordonsskatt om 1000 kr. per år. Vissa lätta motorredskap skall dock liksom hittills beskattas som jord­bmkstraktorer, medan sådana motorredskap som används för gods­transporter skall beskattas enligt de skatteskalor som gäller för tra­fiktraktorer.

En särskild skatteskala införs för fordonsslaget tunga terräng­vagnar. Skatten skall beräknas efter fordonens totalvikt. En tung terrängvagn som inte används för godstransporter eller endast för transporter i jordbmk m. m., skall dock beskattas som en jordbmks­traktor. En bestämmelse om skatteplikt även för släpvagn eller terrängsläp till tung terrängvagn införs.

Fordonsskatteskalan för jordbmkstraktorer sammanslås av för­enklingsskäl till en enhetsskatt om 225 kr. per år.

Sådana ombyggda fordon som avses bli registrerade som traktorer skall beskattas som trafiktraktorer. För de dragtmckar som används inom hamnar, terminaler eller liknande områden och som jag tidi­gare angett bör registreras som trafiktraktorer, lindras beskattning­en i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer i stort med mitt förslag. Enligt promemorian skall dock skatten för tunga terrängvagnar bestämmas efter fordonens tjänstevikt, och efter den skatteskala som gäller för trafiktrakto­rer. Promemorian innehåller heller inget förslag om skatt för terrängsläp eller om en enhetlig skatt för jordbmkstraktorer.

Remissinstanserna: Vägverket anser att skattereglema för mobilkranar bör utformas på ett sätt som motsvarar fordonets vägkostnadsansvar och övriga kostnader i enlighet med vad som redovisats i betänkandet (DsK 1987: II) Den tunga trafikens kostnader.

Lantbruksstyrelsen anser att det föreslagna skattebeloppet är för högt för motorredskap klass I som används inom jordbmket. Dessa fordon bör inte belastas med högre skatt än den som tas ut för jordbmkstraktorer.

RSV anser att de föreslagna reglerna om beskattning är komplicerade och att enhetsbeloppet 1000 kr. bör gäUa för såväl klass I som klass II. Dock bör motorredskap med en tjänstevikt på högst 2000 kg. beskattas som jordbmkstraktorer. När det sedan gäller beskattningen av terräng­vagnar anser RSV att särskilda skatteskalor bör införas så att beskattning­en inte skall bli orimligt hög. När det gäller A-traktorer och Epa-traktorer anser RSV att samma skatteregler skall gälla för dessa gmpper. RSV föreslår också att skatten för jordbmkstraktorer görs enhetlig.

Mobilkranföreningen och EMSA anser att skatteplikt inte skall införas på mobilkranar.

LRF anser att en traktor som är en ombyggd bil och som används i


26


 


jordbmket skaU hänföras till skatteklass II om den väger under 15 ton och   Prop. 1988/89:48 inte framförs med högre hastighet än 30 km/tim.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts utgår enligt VSL fordons­skatt för sådana traktorer och motorredskap som är eller bör vara registre­rade och inte är avställda. Registreringsplikten avgör således om skatt skall utgå eller inte. Kilometerskatt tas inte ut för dessa typer av fordon, även om de är diesddrivna. Fordonsskattens nivå är avpassad därefter.

Det är särskilt när det gäller motorredskapen som de avsedda ändringar­na i vägtrafikförfattningarna får skattekonsekvenser. Antalet registrerade, och därmed skattepliktiga, motorredskap har hittills varit mycket litet. Motorredskap klass I, dvs. motorredskap utan begränsning av den kon­stmktiva hastigheten, avses bli generellt registreringspliktiga. Med nuva­rande beskattningsregler innebär detta att fordonen kommer att beskattas som trafiktraktorer. Skattenivån för trafiktraktorema och för sådana motorredskap som redan nu används som trafiktraktorer är förhållandevis hög. Detta beror på att skatten är anpassad efter fordonens normala användningsområde, dvs. gods- dier persontransporter på allmän väg.

Det är inte lämpligt att utan vidare tillämpa trafiktraktorskatt även för registreringspliktiga lastare, grävmaskiner m. m. som inte skall användas för godstransporter. För registrerade motorredskap av dessa slag bör i stället en särskild skattenivå införas. Skatten bör i princip anpassas efter i vilken utsträckning fordonen kan antas utnyttja det allmänna vägnätet och efter fordonens vägkostnadsansvar i övrigt. Fordonen utgör emellertid en heterogen gmpp. Körsträckorna på allmän väg varierar kraftigt. Fordo­nens vikt och andra faktorer som kan ha betydelse för vägkostnadsansva-ret varierar också. Åtminstone till dess erfarenhet av de nya registrerings-reglema vunnits bör en enhetlig skattesats gälla för dessa fordon. Skatten bör dock inte sättas alltför högt utan väsentligt lägre än vad som nu gäller för trafiktraktorema. Lämpligen bör fordonsskatten tills vidare kunna bestämmas till 1 000 kr. per år. På sikt bör frågan om en differentiering av skatten för olika typer av motorredskap övervägas. Vid en sådan differen­tiering av skatten bör särskild vikt läggas vid hur mycket fordonen sliter på vägen.

För sådana skattepliktiga motorredskap som används för godstranspor­ter på det allmänna vägnätet bör enligt min mening trafiktraktorskatt även i fortsättningen tas ut. Även om det, vilket RSV framhållit, skulle vara enklare att även i dessa fall använda den enhetliga skattesatsen anser jag att detta medför risk för konkurrenssnedvridningar.

Sådana fordon som traktordumprar och skötare, som nu behandlas som traktorer med släpvagn, kommer i fortsättningen att föras till fordonsgmp­pen tunga terrängvagnar. Även fordon av denna typ som nu, på gmnd av en högre konstmktiv hastighet än 30 km/tim, hänförs till fordonsslaget lastbilar, kommer att hänföras till de tunga terrängvagnama. Dragdelen till dessa fordon beskattas nu som trafiktraktorer eller jordbmkstraktorer alltefter användningssättet.

För de av dessa fordon som nu beskattas som trafiktraktorer uppkom­mer frågan om hur de nya fordonsbestämmdsema inverkar på beskatt­ningen. Hittills har trafiktraktorskatt, beräknad efter tjänstevikten, tagits

27


 


ut för dragdelen av fordonet, som registrerats separat. För släpvagnsdelen Prop. 1988/89:48 har skatt tagits ut efter totalvikten. En terrängvagn bör emellertid aUtid anses som ett enda fordon i registrerings- och skattehänseende. I prome­morian föreslogs att skatten för det nya fordonsslaget skulle beräknas efter tjänstevikten, och med användande av skattesatserna för trafiktraktorer. Som RSV har påpekat skulle detta dock leda till en inte avsedd skatte­skärpning för denna typ av fordon, samtidigt som en tjänsteviktsanknuten skatt måste anses vara mindre lämplig för ett lastbärande fordon.

Jag anser därför att en total viktsbeskattning bör införas för de tunga terrängvagnarna. Det kan här påpekas att hela totalvikten vanligen inte läggs tiU gmnd för beskattningen, eftersom denna överstiger den bmt­tovikt med vilken fordonen får föras på aUmän väg. I dessa fall beräknas skatten efter den tillåtna bmttovikten. En särskild skatteskala för de tunga terrängvagnarna bör utformas. Detta bör ske med ledning av skatten för andra typer av lastbärande fordon, och så att skattenivån för de vanligaste fordonen kommer att motsvara den nuvarande skattenivån.

1 vissa faU kan förekomma att en tung terrängvagn används tillsammans med en separat släpvagn (terrängsläp). Fordonsskatt bör givetvis då beta­las särskilt för terrängsläpet. Om den tunga terrängvagnen används på sådant sätt att den skall beskattas som en jordbmkstraktor, bör terrängslä­pet dock inte beskattas. Så har inte skett hittills, eftersom registreringsplikt då inte har förelegat för vagnen.

Att en tung terrängvagn skall kunna beskattas som en jordbmkstraktor i vissa fall innebär tekniska problem. Jordbmkstraktoremas skatteskala bygger på tjänstevikten. De tunga terrängvagnama skall å andra sidan vanligen beskattas efter total vikten. För att förenkla reglerna kan skatte­skalan för jordbmkstraktorer lämpligen göras om till en enhetsskatt. För närvarande är skatten 150 kr. per år vid tjänstevikter upp till 2 500 kg, och annars 225 kr. per år. Flertalet moderna traktorer tillhör den tyngre klassen. Skattenivån har varit oförändrad under en lång följd av år, samti­digt som skatten för samtliga andra fordonsslag höjts. Jag anser därför att en enhetsskatt om 225 kr. per år bör kunna tas ut för alla jordbmkstrakto­rer.

När det gäUer bilar som byggts om till traktorer gäller för närvarande undantagslöst att de beskattas som trafiktraktorer. Detsamma gäller om en bil byggts om till motorredskap. Avsikten är att sådana ombyggda fordon i princip inte skall hänföras till gruppen traktorer i de nya trafikförfatt­ningarna. Under vissa fömtsättningar skall dock de ombyggda fordonen enligt särskilda bestämmelser få registreras som traktorer, vanligen som trafiktraktorer.

Även om A-traktorer i vissa hänseenden får betraktas som jordbmks­traktorer bör beskattningen ske efter skatteskalorna för trafiktraktor. I detta sammanhang kan dock nämnas att för vissa sådana ombyggda trak­torer som används i jordbmk m. m. har enligt övergångsbestämmelserna tiU lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattdagen (1973:601) en övergångsperiod med jordbmkstraktorbeskattning tillåtits.

28

För trafiktraktorer som drar utländska påhängsvagnar skall enligt 24 § VSL dubbel fordonsskatt tas ut. Skälet tiU denna regel är att de utländska


 


påhängsvagnarna inte beskattas här. Det kan därför i vissa fall vara ekono­miskt fördelaktigt att dra utländska påhängsvagnar med trafiktraktorer, som normalt har en väsentligt lägre skatt än lastbilsregistrerade dragbilar för påhängsvagnar.

En särskild kategori av trafiktraktorer utgörs av sådana specialkonstm-erade dragfordon som används för att inom hamnområden dra ut påhängs-vagnar från båtar eller dra ombord dessa. Motsvarande fordon kan finnas inom järnvägsterminaler eller liknande områden. För denna kategori slår den dubbla skatten emellertid hårt. De årliga körsträckorna för denna typ av fordon är korta. Jag anser därför att enbart enkel trafiktraktorskatt skall utgå för dessa fordon, även när de drar utländska påhängsvagnar. Om ett av de nämnda hamnfordonen drar en svenskregistrerad påhängsvagn skall i princip skatt betalas för påhängsvagnen. Skattefrihet för påhängsvagnar fömtsätter nämligen att vagnen dras av lastbilar eller andra bilar, 6 § VSL. 1 praktiken torde det dock inte förekomma att vägtrafikskatt betalas för en påhängsvagn som endast tillfälligt hanteras inom ett hamnområde av specialfordon. Undantaget från skatteplikten för påhängsvagnar bör göras mer omfattande i enlighet därmed. Undantaget från skatteplikt för på­hängsvagnar tas i samband därmed in i 9 § i stället för i 6 §.

Såsom lagrådet påpekat bör bestämmelserna som gäller definitioner av ombyggda bilar och fordon som är särskilt konstmerade för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområ­den eller andra liknande områden i sin helhet tas in i VSL. Jag anser emellertid att båda dessa definitioner lämpligen bör tas in i ett nytt andra stycke riU 21 § VSL.


Prop. 1988/89:48


2.5 Trafikskadelagen

Mitt förslag: Alla motorredskap med en tjänstevikt över 2000 kg. skall omfattas av trafikskadelagen (1975:14I0, TSL). Även motor­redskap med en tjänstevikt av högst 2000 kg. omfattas i viss ut­sträckning. Utanför faller sådana lättare motorredskap som huvud­sakligen är inrättade som arbetsredskap och som varken är dier bör vara registrerade i bilregistret.


Promemorians förslag innehåller ingen viktgräns utan tillämpningsom­rådet bestäms främst av registreringsplikten, dvs. av om motorredskapet kan köras fortare än 30 km/tim eller ej. Det överensstämmer i övrigt med mitt förslag.

Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna till­styrker förslagen om en utvidgning av trafikskadeansvaret och trafikför­säkringsplikten.

Vägverket påpekar emellertid att fordon med samma funktionssätt kan få olika trafikansvar beroende på med vilken hastighet fordonen kan framföras.

Statens maskinprovningar och trafiikförsäkringsföreningen anser att re­gistrerings- och trafikförsäkringsplikten bör göras mer omfattande. Även


29


 


EMSA anser att trafikförsäkringsplikten bör göras mer omfattande och    Prop. 1988/89:48

pekar på att det är otillfredsställande att trafikansvaret är olika för olika

fordon.

LRF anser att registrerings- och trafikförsäkringsplikten inte skaU gälla för sådana lastfordon inom lantbruket som endast framförs i byggnader eller utanför väg.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare framhållits tillämpas inte TSL — med vissa undantag — på sådana motorredskap som varken är dier bör vara registrerade i bilregistret.

Frågan om trafikskadeansvar och trafikförsäkringsplikt beträffande motorredskap diskuterades på sin tid av både motorredskapsutredningen och trafikskadeutredningen. Motorredskapsutredningen förordade att motorredskapen fördes in under såväl bilansvarighetslagen som TSL. En­ligt trafikskadeutredningen borde det nya trafikskadesystemet - dvs. det som sedermera ledde fram till TSL — omfatta bl. a. motorredskap.

I propositionen med förslag till TSL (prop. 1975/76:15) anförde depar­tementschefen bl. a. att det för en effektiv kontroll av trafikförsäkrings-pliktens fullgörande vore önskvärt att denna skyldighet så långt möjligt sammanföll med registreringsplikten. Vidare framhölls att om försäkrings­skyldigheten knöts till registreringsplikten fick man garantier för att fordo­nen underkastades besiktning, vilket framhölls vara av värde vid bestäm­mandet av försäkringspremier m. m. Enligt departementschefen talade starka skäl för att motorredskapen lämnades utanför trafikskadelagen så länge de inte var registreringspliktiga. Eftersom frågan om införande av registreringsplikt inte var färdig för avgörande vid tiden för avlämnandet av förslaget till TSL ansågs att frågan om trafikförsäkringsplikt för motor­redskap fick avgöras slutligt i samband med att ställning togs till motorred-skapsutredningens förslag.

Som framgått av vad nu har sagts har det redan tidigare ansetts att trafikförsäkringssystemet i princip även borde omfatta motorredskapen. Det saknas anledning att nu ha någon annan uppfattning i detta hänseen­de. Den tekniska utvecklingen av motorredskapen med en alltmer ökad användning för transportfunktioner på allmänna vägar gör det enligt min mening naturligt och påkallat att även motorredskapen omfattas av be­stämmelserna i TSL. Vad som tidigare har hindrat detta har varit att frågan om registreringsskyldigheten för motorredskapen först måste lösas.

De förslag som promemorian innehåller innebär att de motorredskap som går att framföra med högre hastighet än 30 km/tim indelas i en särskild grupp som benämns klass I. Övriga motorredskap benämns klass II. Förslagen innebär vidare att registreringsplikt skall gälla för samtliga motorredskap klass I. Detsamma skall — i enlighet med nuvarande ord­ning — gälla även för sådana motorredskap klass II som mer än i viss angiven omfattning används för transporter av gods eller av personer.

Enligt min mening bör som hittills trafikförsäkringsplikt alltid gälla för de kategorier av motorfordon som är registreringspliktiga. Därmed skulle alla motorredskap klass I och ett fåtal motorredskap klass 11 komma att omfattas av TSL:s bestämmelser. Kvar blir emellertid vissa motorredskap klass II som framförs på vägarna utan att omfattas av trafikförsäkrings-

30


 


plikten. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag att detta inte är   Prop. 1988/89:48 tillfredsställande.

Som framgått av det tidigare anförda (avsnitt 2.1.2) bör registrerings­plikten inte nu göras mer omfattande än vad som föreslagits i promemo­rian. En ordning som under ett övergångsskede skulle kunna vara praktiskt hanterbar är att alla motorredskap klass II med en tjänstevikt över 2 000 kg omfattas av TSL. Därmed bör de fordon nås som typiskt sett framförs på vägarna i nämnvärd omfattning. Sådana fordon ägs i regel av entreprenö­rer och benägenheten att trafikförsäkra fordonen torde därför vara stor. Det antal fordon som med denna regel blir trafikförsäkringspliktiga är drygt 11 000. Den genomsnittliga årliga försäkringspremien blir drygt I 500 kr. per fordon.

Målsättningen måste emellertid även vara den att TSL:s tillämpnings­område inte heller inskränks på något sätt. Detta innebär att sådana motorredskap som är lastbärande liksom hittills bör lyda under lagen oberoende av tjänstevikten. Den ändrade definitionen av begreppet motorredskap som jag tidigare förordat innebär att även motordrivna fordon som är inrättade för kortare förflyttningar av gods skaU räknas dit. För att den ändrade definitionen inte skall leda tiU en inskränkning i TSL:s tillämpningsområde bör framgå att lagen endast undantar motorredskap som är inrättade huvudsakligen som arbetsredskap och som varken är eller bör vara registreringspliktiga, förutsatt att tjänstevikten är högst 2000 kg.

Enligt 34 § TSL är mopedförare skyldiga att vid färd medföra bevis om att mopeden är trafikförsäkrad. Detsamma bör gälla i fråga om sådana oregistrerade motorredskap som omfattas av trafikförsäkringsplikten.

2.6 Ikraftträdande

De lagförslag som jag nu lägger fram förutsätter ändringar i flera förord­ningar på trafikområdet samt ett ganska omfattande föreskriftsarbete av främst trafiksäkerhetsverket. Vidare torde krävas att andra länder notifi­eras om ändringarna. Jag föreslår därför att lagändringarna träder i kraft den I januari 1991.

De nya reglerna om traktorkort är strängare än de som nu gäller. Trak­torkort som utfärdats enligt äldre bestämmelser bör emellertid fortfarande gälla.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upp­rättats förslag till

1.  lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

2.  lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

3.  lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för finansde­
partementet och förslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen
för justitiedepartementet.
                                                                 1

Förslagen har granskats av lagrådet.


 


4  Hemställan                                                                Prop. 1988/89:48

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.  lagom ändringi körkortslagen (1977:477)

2.  lag om ändring i vägtrafikskattdagen (1988:327)

3.  lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

32


 


Sammanfattning av innehållet i promemorian (DsK  Pop. 1988/89:48
1987:15) Motorredskap och Traktorer
      'a i

Enligt den gällande ordningen för indelning av motorredskap och trakto­rer, som i huvudsak tillkom år 1951, är en viktig inddningsgmnd den högsta hastighet som fordonen är konstmerade för, den s. k. konstmktiva hastigheten. Denna hastighet är bestämd till 30 km/tim.

Den tekniska utvecklingen har emellertid inneburit att många av de berörda fordonen försetts med allt större motorer och allt mer utvecklade transmissionssystem. Detta har fått tiU följd att bestämmelsen om en konstruktiv hastighetsgräns på 30 km/tim i många fall utgör ett hinder för att utnyttja fordonen på det mest effektiva sättet. Bestämmelsen kan även framstå som ett hinder för det intemationella handelsutbytet, eftersom det saknas bestämmelser om konstmktiv hastighetsbegränsning i de flesta andra länder.

Mot den här bakgmnden föreslås att det inte skall finnas någon kon­stmktiv hastighetsbegränsning för traktorer och inte heUer för vissa motor­redskap.

När det sedan gäller indelningen i fordonsgmpper kan först konstateras att traktorer enligt förslaget behålls som en särskild gmpp. På samma sätt som på skatteområdet delas denna gmpp i två undergmpperingar där den ena benämns jordbrukstraktorer och den andra trafiktraktorer. Indelning­en innebär i huvudsak att till trafiktraktorer hänförs traktorer som an­vänds för transporter på väg medan övriga traktorer hänförs till jordbmks­traktorer.

Motorredskapen delas också in i två undergmpper, motorredskap klass 1 och motorredskap klass 2. Till klass I räknas motorredskap som kan framföras med en högre hastighet än 30 km/tim medan övriga motorred­skap hänförs till klass 2. Motivet för uppdelningen är att det finns motor­redskap med vitt skilda funktioner som dock har det gemensamt att de är konstmerade för låga hastigheter och i regel i ringa utsträckning framförs på de allmänna vägarna.

För att fordon som bl. a. lyfttmckar direkt skaU kunna inrymmas under begreppet motorredskap föreslås att detta begrepp utvidgas till att även omfatta fordon som inrättats för kortare förflyttningar av gods.

När det gäller fordon som kan framföras med en högre hastighet än 30 km/tim föreslås två legala hastighetsgränser. Enligt dessa får jordbmks­traktorer framföras i högst 30 km/tim och övriga berörda fordon i högst 50 km/tim. De hastighetsgränser som skall gälla föreslås bli utmärkta med en KM-skylt.

Vissa typer av fordon, som traktordumprar och skötare, passar egentli­gen inte in på den fordonsgmpp som de för närvarande hänförs till. Enligt förslaget skall de i stället hänföras till fordonsgmppen terrängfordon. För att skilja traktordumprar och skötare från de nuvarande terrängvagnarna föreslås att en ny grupp, tunga terrängvagnar, inrättas för terrängvagnar vars tjänstevikt överstiger 2000 kg. För att traktordumprar och skötare skall få framföras på väg i samma utsträckning som hittills föreslås att den

33

3    Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 48


nuvarande begränsningen i rätten att föra terrängfordon på väg inte skall    Prop. 1988/89:48
gäUa för tunga terrängvagnar.
                                         Bilaga 1

Många av de krav som de nu gällande trafikförfattningama ställer upp gäller inte för motorredskap och i viss utsträckning inte heUer för trakto­rer. Motorredskap är således i regel inte registreringspliktiga, skatteplikti­ga eUer trafikförsäkringspliktiga. Vidare behövs endast traktorkort för att få framföra motorredskap på väg. För traktorer gäller inte krav på årlig kontrollbesiktning.

Det är önskvärt att i större utsträckning ha samma reglering för de nu aktuella fordonen som den som gäller för andra motordrivna fordon. Det är framför allt de motorredskap som mer än undantagsvis framförs på vägarna som i detta skede bör omfattas av en sådan reglering. De förslag som läggs fram gäller därför i huvudsak dessa fordon. Förslagen innebär att registreringsplikt, skatteplikt och trafikförsäkringsplikt införs för mot­orredskap klass 1 och tunga terrängvagnar. Vidare skall det krävas B-körkort för att få framföra fordon som har en legal hastighetsgräns på 50 km/tim. Det innebär bl.a. att B-körkort krävs för trafiktraktorer. För jordbmkstraktorer skaU emellertid traktorkort fortfarande vara tillräck­ligt. Provet för traktorkort och därmed utbildningen föreslås komma att omfatta även körprov mot f n. enbart teoriprov.

Vad härefter angår bilar som byggts om till s. k. A-traktorer förordas att dessa får bilda en särskild gmpp, som dock i huvudsak skaU följa vad som gäUer om trafiktraktorer. För att på ett konstmktionsmässigt sätt skilja dessa fordon från gmppen lastbilar föreslås vidare att A-traktorer inte skall kunna framföras med högre hastighet än 50 km/tim. Ombyggda bilar som har en tjänstevikt på högst 2 000 kg. och vars konstmktiva hastighet inte är högre än 30 km/tim skall enligt förslaget följa vad som gäller om jord­bmkstraktorer såvitt avser förarbehörigheten.

Den gmpp fordon som benämns Epa-traktorer hänförs enligt den gällan­de ordningen till fordonsgmppen traktorer. Enligt vad som förordas kom­mer reglerna för desa fordon i huvudsak att kvarstå oförändrade.

34


 


Lagförslag i promemorian (DsK 1987:15) Motorredskap och Traktorer

1. Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 29 och 30§§ körkortslagen (1977:477) skall ha följande lydelse.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1


Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor-

don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfor­don eller terrängmotorfordon anges på följande sätt i körkort.


Behörigheten att föra motorfor­don, trafiiktraklor, motorredskap klass I eller terrängmotorfordon an­ges på följande sätt i körkort.


 


Bok­stav


Behörighet


Bok­stav


Behörighet


 


A B

D

E


motorcykel                 A

personbil, lätt lastbil och     B ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon,  terräng-vagn

tung lastbil och ett till så-     C dan bil kopplat lätt släp­fordon

D

buss

släpfordon, oavsett antal     E och vikt


motorcykel

personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terräng­vagn, trafiiktraklor och motorredskap klass I

tung lastbil och ett till så­dan bil kopplat lätt släp­fordon

buss

släpfordon, oavsett antal och vikt


Behörigheten att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil dier terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.


Utan hinder av första stycket får

1. lastbil, släpfordon dier buss föras

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde dier bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

Bil, terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har kör­kort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung mo­torcykel först när körkortshavaren har fyUt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.


§2


Bil, terrängvagn, trafiiktraklor, motorredskap klass I eller motorcy­kel får föras endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcykel först när körkortshava­ren har fyllt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.


35


 


b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger   Prop. 1988/89:48 rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande   Bilaga 2 fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B och har fyUt 19 år,

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom­råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Traktor som är försedd med gum- Jordbruksiraktor eller motorred-

mihjul eller motorredskap får föras skåp klass 2 får föras på väg endast

på väg endast av den som har kör- av den som har körkort eller trak-

kort eller traktorkort.                                         torkort.

Utan hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor eller motorredskap

fälligt utan körkort eller traktorkort klass 2 föras tillfälligt utan körkort

kortare sträcka på väg vid färd till eller traktorkort kortare sträcka på

eller från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till eller från arbets-

gårds ägor eller för liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor eller

mål.                                              för liknande ändamål.

29       §

Traktorkort får utfärdas endast        Traktorkort får utfärdas endast för den som har fyllt 16 år eller, om     för den som har fyllt 16 år. särskilda skäl föreligger, för den som har fyllt 15 år.

30         §

Sökanden får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö-
rarprov endast om han i de avseen-
rarprov endast om han i de avseen­
den som anges i I4första stycket I
den som anges i 14§ uppfyller de
och 2 uppfyller de krav som bör
krav som bör ställas från trafiksä-
ställas från trafiksäkerhetssyn-
                kerhetssynpunkt.
punkt.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Traktorkort, som före ikraftträdandet utfärdats i enlighet med äldre bestämmelser, är fortfarande giltiga.

36


 


2. Förslag till                                                  Prop. 1988/89:48

Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift       Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Framförs lastbil, buss eller släp- Framförs lastbil, buss, tung ter-
vagn, somraejavbil, på vägmed rängvagn eller släpvagn eller ter-
högre axeltryck, böggitryck eller rängvagn som dras av bil, traktor
bruttovikt än som är tillåtet för viss eller tung terrängvagn på väg med
axel eller boggi på fordonet eller för högre axdtryck, böggitryck eller
fordonet, fordonståget eller vägen, bmttovikt än som är tillåtet för viss
utgår överlastavgift enligt denna axel eller boggi på fordonet dier för
lag.
                                    fordonet, fordonståget dier vägen,

utgår överlastavgift enligt denna lag.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats.

Vad som av totalvikten enligt det senaste för fordonet utfärdade regist­reringsbeviset vilar på viss axel eller boggi utgör högsta för axeln eller boggin tillåtna axeltryck eller böggitryck.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

37


 


3. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601) dels att 2, 5, 11 a och 11 c §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. Il d §, av följande lydelse.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt för skattepliktig bil som drivs med brännolja samt för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av sådan bil (kilometerskattepliktigt fordon).

Om undantag från skatteplikt föreskrivs i 6§.

5§ Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat­tevikten utgör för

Fordonsskatt utgår för motorfor­don, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avställt (skattepliktigt fordon). En påhängs­vagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktig om den dras uteslutande av bilar som inte är bensin- eller gasoldriv-na.


2§


Fordonsskatt utgår för motorfor­don, traktor, motorredskap, tung terrängvagn eller släpvagn, om for­donet är eller bör vara registrerat och inte är avstäUt (skattepliktigt fordon). En påhängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktig om den dras uteslutande av bilar som inte är bensin- eller gasoldrivna.


 

personbil,

tjänste-

personbil.

tjänste-

motorcykel.

vikten

motorcykel.

vikten

traktor

 

traktor.

 

eller

 

motorredskap eller

 

motorredskap

 

tung terrängvagn

 

Kan en buss, lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst to­talvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


lla§


En traktor hänförs, om annat inte sägs i 11 b §, till klass I om den

1.  har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild eller

2.  är en till traktor ombyggd bil.


En traktor hänförs, om annat inte sägs i 11 b §, till klass I om den har en tjänstevikt över 2 000 kilo­gram och används för transport på väg som inte är enskild.

Till klass I hänförs även ett fordon som enligt förordningen (1988: 000) om hänförande av bilar tiU annat fordonsslag skall anses som en tra­fiiktraklor.


38


 


Il

Ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bil, och i annat fiall som en trafiik­traklor.


Ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bU.

/ annat fall beskattas ett skatte­pliktigt motorredskap som en trafik­traktor. Motorredskap klass I som inte används för transport av gods eller personer på väg som inte är enskild beskattas dock efter särskild skattesats enligt bilaga 1.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 2


lld§

En tung terrängvagn beskattas som en Jordbrukstraktor om den inte används på väg som inte är en­skild eller om den enbart används på sätt som sägs i II b§ andra styc­ket och i annat faU som en trafik­traktor.

Bilaga 1 till vägtrafikskattdagen (1973:601)
Nuvarande lydelse
                 Föreslagen lydelse

 

Fordonsskatt

 

 

Fordon;

sskatt

 

 

Fordons-   Skatte-

Skatt,

kronor

Fordons-

Skatte-

Skatt,

kronor

slag           vikt.

grund-

tilläggs-

slag

vikt,

grund-

tilläggs-

kilo-

belopp

belopp

 

kilo-

belopp

belopp

gram

 

för var­je helt kilogram över den lägsta vikten i klassen

 

gram

 

för varje helt kl­över den lägsta vikten i klassen


E. Traktorer


E. Traktorer m. m.


4. Motor-2QQ\-    1000       O redskap­klass     I som  inte används för trans­port     av gods eller personer på      väg som  inte är enskild


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


39


 


4. Förslag till                                                  Prop. 1988/89:48

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)   Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § trafikskadelagen (1975:1410) skaU ha föl­jande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§ Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1.    motordrivet fordon som är avsett att föras av gående,

2.  motordrivet fordon när det användes för tävling, träning, övningskör-ning, uppvisning eller liknande ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3.  motorredskap som varken är 3. motorredskap som huvudsakli-eller bör vara registrerat i bilregist- gen är inrättat som arbetsredskap ret.   och som varken är eller bör vara

registrerat i bilregistret. Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

40


 


Sammanställning av remissyttranden över Prop-1988/89:48

promemorian Motorredskap och traktorer (Dsk        '  1987:15)

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, kammarrätten i SundsvaU, vägverket, trafiksäker­hetsverket (TSV), lantbmksstyrelsen, skogsstyrelsen, arbetarskyddsstyrel­sen, domänverket, länsstyrelsernas organisationsnämnd, statens maskin­provningar, riksskatteverket (RSV), Nationalföreningen för Trafiksäker­hetens främjande (NTF), Trafikförsäkringsföreningen, Motorbranschens Riksförbund (MRF), Svenska mobilkranföreningen. Schaktentreprenörer­nas riksförbund, Entreprenadmaskinleverantöremas samarbetsorgan (EMSA), Skogsbmkets motortransportkommitté, Samarbetsorganisa­tionen för fordon - Markforskning (SMF), Forskningsstiftelsen skogsar­beten, Lantbmkamas riksförbund (LRF), Skogs- och lantarbetsgivareför-bundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska kommunför­bundet. Svenska transportarbetareförbundet. Svenska byggnadsarbetare­förbundet, AB Svensk Bilprovning och Epa-traktorföreningen.

Yttranden över promemorian har dessutom avgetts av överbefälhava­ren, överstyrelsen för civil beredskap, Sveriges mekanstandardisering, AB Statens Anläggningsprovning, Leverantörsföreningen för lantbmksmaski-ner och Elfordonsintressentemas riksförbund.

2 Remissyttrandena

2.1    Förslaget i allmänhet

Nästan alla remissinstansema tillstyrker huvuddragen i förslagen. Särskilt förslaget om att slopa den nuvarande konstmktiva hastighetsbegränsning­en hälsas med tillfredsställelse.

2.2    Förslaget om ny gruppindelning

När det gäller den föreslagna indelningen av fordon i olika gmpper är remissinstansema överlag positiva. Skogsstyrelsen avstyrker dock försla­get att bilda fordonsgmppen tunga terrängvagnar.

T-SKpåpekar att den föreslagna ordningen som innebär att traktorer inte får ha anordning för påhängsvagn innebär att s. k. terminaltmckar som används framförallt inom hamnområden inte längre kommer att klassas som traktorer. TSV anser dock att dessa fordon även i fortsättningen bör hänföras till gmppen traktorer genom beslut av verket med stöd av 3§ VTK.

ÄK pekar också på att förslaget får till följd att terminaltmckar blir att anse som lastbilar. Verket har emellertid ingenting att erinra mot detta.

Svensk Bilprovning anser att det behövs vissa övergångsbestämmelser    41


 


för fordon med anordning för påhängsvagn som i dag är registrerade som    Prop. 1988/89:48 traktorer. Vidare anser Svensk Bilprovning att det bör övervägas om en    Bilaga 3 särskild författning skall införas för bilar som byggts om till motorredskap på samma sätt som föreslagits för bilar som byggts om tiU traktorer.

Arbetarskyddsstyrelsen föreslår att fordonsgruppen tunga terrängvagnar indelas i två klasser på samma sätt som motorredskapen. Skälet till detta är att den hastighet med vilken de berörda fordonen kan framföras är mycket olika beroende på fordonstypen.

Trajikförsäkringsfiöreningen och EMSA pekar på att metoden med en konstruktiv hastighetsgräns som inddningsgmnd kan innebära att indel­ningen skär igenom stora grupper av fordon med likartade funktionssätt t. ex. hjullastare, traktorgrävare och väghyvlar.

Skogsstyrelsen avstyrker förslaget att traktordumprar och skötare hän­förs till en ny fordonsgmpp tung terrängvagn. Skogsstyrelsen anför bl. a. följande.

Förslaget om ändrad gmppindelning gmndar sig inte på behov av nya regler utan endast på att den nuvarande definitionen inte anses passa in på skotama eftersom de bär last och inte drar den efter sig. Den ändrade gmpptillhörigheten innebär emellertid att ett helt nytt lagkomplex blir tillämpbart pä skötarna. Terrängkömingslagen och terrängkömingsförord­ningen har tiUkommit i huvudsak för att reglera den snabba och nöjesbeto-nade trafiken med snöskotrar och snövesslor. För dessa fordonstyper fyller lagen och förordningen ett stort behov. Regelkomplexet passar emellertid inte alls in på de tunga och långsamtgående arbetsmaskinerna som an­vänds i näringsverksamheten. En serie urkopplingsregler blir därför nödvändiga och regelsystemet blir ännu mer svåröverskådligt. En konse­kvens av promemorieförslaget är att det blir i lag förbjudet att använda skötare på barmark och i vissa skogsföryngringar. Körningen blir tillåten endast genom en undantagsparagraf i terrängkömingsförordningen. Att kunna köra fram virket ur skogen är enligt skogsstyrelsens mening en så central åtgärd i en av landets viktigaste basnäringar att en dylik konstruk­tion av lagstiftningen inte kan anses tillfredsställande. Den beskrivna effekten torde knappast vara avsedd. Att på det sättet försvaga skogsbm­kets ställning torde knappast vara avsikten med förslaget.

De skäl som i promemorian anförs för att behåUa indelningen i traktorer och motorredskap är enligt skogsstyrelsens mening svaga i jämförelse med fördelama av sammanslagning tiU en gmpp benämnd motorredskap. Stora gmpper av motorredskap körs nu på de allmänna vägarna utan att vara registrerade och utan att betala skatt för väganvändningen. Kostnadsan-svarighetsprincipen är således mycket dåligt genomförd. I promemorian antyds en framtida ökad beskattning för skötarna medan lunnare och skördare skulle som nu hdt slippa skatt. Detta är enligt skogsstyrelsens mening ologiskt eftersom fordonen framförs i trafikmiljön på de aUmänna vägama på sätt som är likartat för de aktuella fordonstyperna.

Skördare, lunnare och skötare bör därför tillhöra samma gmpp, registre­ras och beskattas om de inte används som områdesfordon.

42


 


2.3    Registrering, besiktning och trafikförsäkringsplikt m. m.    Prop. 1988/89:48

Bilaga 3 Den övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker i huvudsak försla­gen i promemorian om nya bestämmelser rörande registrering, besiktning och trafikförsäkringsplikt.

Vägverket påpekar att den ordning som föreslagits innebär att fordon av samma art t. ex. väghyvlar kan få olika trafikansvar beroende på den hastighet med vilken fordonen kan framföras. Detta kan vara svårt att acceptera när fordonen uppträder i samma trafikmiljö.

TSV anser att krav på kontrollbesiktning bör införas på A-traktorer i likhet med vad som gäller för Epa-traktorer.

Lantbruksstyrelsen påpekar att förslaget innebär att järnhjulstraktorer måste vara registrerade. Detta bör endast gälla järnhjulstraktorer som används i praktiskt arbete och inte sådana traktorer som är museiföremål. Vidare bör trafikförsäkringsplikten gälla för fordon som skördetröska men inte för fordon som lasttruckar som används i djurstallar, potatislager m. fl. platser.

Statens maskinprovningar anser att alla motorredskap som framförs på aUmän väg bör vara registrerings- och försäkringspliktiga.

Svensk Bilprovning anser att en registrering av släpvagnar aUtid bör ske när dessa dras av motorredskap klass I.

Ä5K påpekar att det blir ett omfattande administrativt arbete med att samla in de uppgifter som behövs i bilregistret, och att förslaget därför kräver en lång förberedelsetid. Samma bestämmelser bör gälla för de båda fordonsgrupperna A-traktorer och Epa-traktorer.

Trafiikförsäkringsföreningen hemställer att registrerings- och därmed försäkringsplikten görs mera omfattande.

Föreningen anser också att begreppet i trafikskadelagen "Skada till följd av trafik" måste utredas närmare. Detta begrepp har nämligen stor bety­delse när det gäller motorredskap.

Mobilkranföreningen har påpekat att besiktning av mobilkranar från arbets- och trafiksäkerhetssynpunkt skall ske vid samma tillfälle.

EMSA anser att de största entreprenadmaskinerna som inte framförs på väg inte heller behöver vara registreringspliktiga. Förslaget till utökad registreringsplikt avstyrks således för motorredskap eftersom de berörda fordonen går att identifiera genom sitt tillverkningsnummer. När det gäller trafikförsäkringsplikten anser Emsa att denna bör göras mer omfattande än vad som föreslagits. Det är nämligen otillfredsställande för tredje man att skadeansvaret och trafikförsäkringsplikten är beroende av vilken typ av fordon det är fråga om.

LRF anser att registrerings- och trafikförsäkringsplikt inte skall gälla för sådana tmckar och inom lantbruket som endast framförs i byggnader eller utanför väg.

2.4    Nya hastighetsregler och skärpt förarkompetens

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget att införa legala hastig­
hetsgränser istället för konstmktiva sådana. Även förslaget om skärpt
       43
förarkompetens tillstyrks överlag av remissinstansema.


 


Riksåklagaren påpekar att de allmänna bestämmelserna om hastighets-   Prop. 1988/89:48 överträdelse blir tillämpliga. Vilket innebär en förenkling i förhållande till   Bilaga 3 den nu gällande ordningen.

Rikspolisstyrelsen anser att samma hastighetsgräns som för bil bestäms för motorredskap klass I och trafiktraktorer vid färd med släp, vilket innebär en ändring av 66 § andra stycket VTK. När det gäller förarkompe­tensen anser RPS att det bör krävas C-behörighet för att föra motorred­skap klass I med högre hastighet än 50 km/tim. Detta kan främst bli aktuellt när mobilkranar ges dispens att framföras med högre hastighet än 50 km/tim.

Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter förslaget om ett slopande av den konstruktiva hastighetsbegränsningen för jordbmkstraktorer. Kammarrät­ten befarar att trafiksäkerheten kan äventyras om 16-åringar får tillåtelse att framföra jordbrukstraktorer som inte har någon konstmktiv hastighets­begränsning.

Vägverket är tveksamt till att alla motorredskap klass I skall få framföras i 50 km/tim. Det bör enligt verkets mei.ing också finnas en legal hastig­hetsgräns på 30 km/tim för motorredskap klass I.

Vägverket anser vidare att 66 § VTK ändras så att den också omfattar motorredskap när dessa drar släp. Vad sedan angår förarbehörigheten anser vägverket att det bör ställas krav på C-behörighet för att framföra tunga motorredskap och tunga trafiktraktorer på väg, samt CE-behörighet när dessa fordon framförs i kombination med släpvagn.

TSV anser att såväl bilar som motorredskap klass I som drar släp bör kunna framföras med släp i 50 km/tim. Samma krav på effektiva bromsar bör därvid ställas på släp antingen om det dras av ett motorredskap eller av en bil. TSV anser vidare att både lätt och tung terrängvagn bör få framföras på väg med en hastighet av 30 km/tim. Fyra av ledamöterna i TSV:s styrelse anser att A-traktorer med en tjänstevikt över 2000 kg endast skall få framföras i 30 km/tim.

Beträffande förarkompetensen anser TSV att större kombinationer A-traktorer och släp endast bör framföras av personer med C-behörighet. TSV ifrågasätter förslaget om att 15-åringar inte längre skall få ta traktor­kort om det föreligger särskilda skäl. En sådan ordning kommer att leda till en strid ström av ansökningar om undantag hos länsstyrdsema.

Lantbruksstyrelsen anser att de motorredskap som används i jordbruket skall ha en legal hastighetsgräns på 30 km/tim. Lantbmksstyrelsen anser även att jordbmket skall kunna använda sig av A-traktorer med en legal hastighetsgräns på 30 km/tim. När det gäller förarbehörigheten anser lantbruksstyrelsen att åldern inte skall höjas för att få tillstånd att ta traktorkort. Det behövs nämligen traktorkort för utbildningen på lant-bmks- och skogsgymnasier.

Skogsstyrelsen anser att problem kan uppstå vid undervisningen på skogsskolor om förarbehörigheten höjs för motorredskap som används i skogsbmket.

Domänverket anser att alla motorredskap klass II som används inom skogsbruket skall ha en legal hastighetsgräns på 30 km/tim. Maskinerna bygger ofta på samma typ av chassi.


 


Samma körkortskrav bör gälla för skötare som för motorredskap klass   Prop. 1988/89:48 II. Vidare bör det inte ställas krav på att traktorkort behöver medföras vid   Bilaga 3 färd i terrängen med skötare. Körkort för skötare bör endast krävas när dessa fordon framförs på väg.

Statens maskinprovningar anser att det införs två klasser av jordbmks­traktorer. En klass som har en konstmktiv hastighetsgräns på 30 km/tim för vilken behörighetskraven skall vara traktorkort och en klass med en konstmktiv hastighetsgräns över 30 km/tim där förarkompetensen skall vara B-behörighet. Anledningen till detta är att ungdomar med enbart traktorkort inte skall frestas att köra för fort med jordbmksmaskiner.

RSV anser att den legala hastighetsgränsen för dumprar bestäms på så sätt att de dumprar som nu är lastbilsregistrerade hänförs till gmppen motorredskap klass I.

EMSA och SMF anser att tunga terrängvagnar skall få framföras i 50 km/tim. L./?Fanser att möjlighten bör finnas kvar för ungdomar som är 15 år att få traktorkort.

Svenska ÅkerijÖrbundet anser att B och E-behörighet bör gälla för att framföra traktorer med släp som har en last som överstiger 15 ton.

2.5 Skatt och överlastavgifter

Endast ett fåtal av remissinstansema har yttrat sig i fråga om förslagen i promemorian som rör skatt och överlastavgifter.

Vägverket anser att skattereglerna för en fordonstyp som mobilkranar utformas på ett sätt som motsvarar fordonets vägkostnadsansvar och övriga kostnader i enlighet med vad som redovisats i betänkandet (DsK 1987: II) Den tunga trafikens kostnader.

Vidare anser vägverket att lagen om överlastavgift även bör omfatta andra fordon än de som är lastbärande. Enligt verket har det inträffat att tunga motorredskap som framförts på ett otillåtet sätt bl. a. förstört broar.

Lanlbruksslyrelsen anser att det föreslagna skattebeloppet 1 000 kr. är för högt för motorredskap klass 1 som används inom jordbmket. Dessa fordon bör inte belastas med högre skatt än den som tas ut för jordbmks­traktorer. Beträffande överlastavgiften pekar lantbmksstyrelsen på att de släpvagnar som normalt används i lantbmket inte är typbesiktigade, och har ingen fastställd skattevikt. Tillverkaren uppger istället schablonmäs­sigt släpfordonets lastförmåga och denna bestäms ofta av den däcksutmst-ning som väljs. Ett däcks bärförmåga bestäms bl. a. av hastighet och däcktryck. Det torde därför bli svårt att bestämma en överlast baserad på konstruktionen hos släpvagnar som inte är typbesiktigade. En lag om överlastavgift för släpvagn som dras av traktor eller tung terrängvagn bör enligt lantbruksstyrelsen utformas så att den endast blir aktuell om vägens bärighet har överskridits.

EMSA avstyrker en utvidgning av beskattningen av motorredskap samt att dessa fordon omfattas av lagen (1972:435) om överlastavgift.

LON anser att det kommer att råda oklarhet bl. a. om vilken anmäl­
ningsskyldighet som kommer att föreligga vid ett ändrat användningssätt
av bl. a. traktordumprar. Enligt LON bör 57 § BRK ändras så att en
            45


 


anmälningsskyldighet föreligger när en tung terrängvagn skall användas på    Prop. 1988/89:48
ett nytt sätt som innebär att beskattningen ändras.
            Bilaga 3

Riksskatteverket anser att de fördagna reglerna om beskattning är kom­plicerade och att enhetsbeloppet 1000 kr. bör gälla för såväl klass I som klass II. Dock bör motorredskap med en tjänstevikt på högst 2000 kg beskattas som jordbmkstraktorer.

När det sedan gäller beskattningen av terrängvagnar anser RSV att särskilda skatteskalor bör införas så att beskattningen inte skaU bli orimligt hög. Riksskatteverket pekar vidare på att terminaltmckar enligt förslaget inte längre kommer att räknas som traktorer. Detta innebär enligt verket att dessa fordon i fortsättningen blir kilometerskattepliktiga.

När det sedan gäller A-traktorer och Epa-traktorer anser riksskattever­ket att samma skatteregler skall gälla för dessa gmpper.

När det gäller lagen (1972:435) om överlastavgift tillstyrker RSV i princip förslaget i promemorian. RSV pekar dock på att det kan vara svårt att fastställa överlastavgiften för släpfordon för vilka uppgifter saknas i bilregistret som t. ex. oregistrerade släpvagnar.

Mobilkranföreningen anser att det inte skall vara skatteplikt på mobil­kranar. Det finns vidare enligt föreningen ingen realistisk möjlighet att låta lagen om överlastavgift omfatta mobilkranar.

EMSA anser att det inte skall vara skatt på motorredskap.

LRF anser att en traktor som är en ombyggd bil och som används i jordbmket skall hänföras till klass II om den väger under 15 ton och inte framförs med högre hastighet än 30 km/tim. Överlastavgift skaU enligt LRF endast utgå om axel- eller böggitryck är högre än det som är tillåtet för vägen.

2.6 Tillåtande av motorredskap klass I och trafiktraktorer på motorväg

Vägverket anser att det är viktigt att tillåta färd på motorväg med de större och tyngsta fordonen, som kan framföras med en hastighet över 40 km/tim. Detta bör ske på ett generellt sätt och inte med dispens varje gång. Mobilkranföreningen understryker också vikten av att motorredskap klass I får framföras på motorvägar och att detta tillåts generellt.

46


 


De till lagrådet remitterade lagförslagen   Prop. 1988/89:48

Bilaga 4 1. Förslag till Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 1,2,4 och 30 §§ körkortslagen (1977:477) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§ Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor­don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfor- Behörigheten att föra motorfor­
don e/Zer terrängmotorfordon anges don, terrängmotorfordon, trafiik-
på följande sätt i körkort.
       traktor eller motorredskap klass I

anges på följande sätt i körkort.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Bok-Behörighet stav

Bok-Behörighet stav

 

A

motorcykel

A     motorcykel

 

B

personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släp­fordon, terrängvagn

B     personbil, lätt lastbil och ett till  sådan  bil  kopplat  lätt släpfordon, terrängvagn, tra­fiiktraklor och motorredskap klass I

C

tung lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

 

D

buss

 

 

E

släpfordon, oavsett antal och vi

kt

 

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil dier terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Bil, terrängvagn eller motorcykel Bil,   terrängvagn,   trafiiktraklor,

får föras endast av den som har kör- motorredskap klass I eller motorcy-kort för fordonet. Ett körkort med kel får föras endast av den som har behörigheten A gäller för tung mo- körkort för fordonet. Ett körkort torcykel först när körkortshavaren med behörigheten A gäller för tung har fyllt 18 år. Har släpfordon motorcykel först när körkortshava-kopplats till en bil skall föraren ha ren har fyllt 18 år. Har släpfordon körkortsbehörighet även för detta.      kopplats till en bil skall föraren ha

körkortsbehörighet även för detta.

Utan hinder av första stycket får

1. lastbil, släpfordon eller buss föras

a)  utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

b)  med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger

mm i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande   47


 


fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B och har   Prop. 1988/89:48
fyllt 19 år,
                                                                    Bilaga 4

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom­råde eUer liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Traktor som är försedd med gum- Jordbrukstraktor eller motorred-

mihjul eller motorredskap får föras skåp klass II får föras på väg endast

på väg endast av den som har kör- av den som har körkort eller trak-

kort eller traktorkort.                                          torkort.

Utan hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor eller motorredskap

fälligt utan körkort dier traktorkort klass II föras tillfälligt utan körkort

kortare sträcka på väg vid färd till eller traktorkort kortare sträcka på

eller från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till dier från arbets-

gårds ägor eller för liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor eller

mål.                                              för liknande ändamål.

30 §
Sökanden får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö-
rarprov endast om han i de avseen-
          rarprov endast om han i de avseen­
den som anges i I4förstastycket 1
  den som anges i 14§ uppfyller de
och 2 uppfyller de krav som bör
      krav som bör ställas från trafiksä-
ställas från trafiksäkerhetssyn-
       kerhetssynpunkt.
punkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Traktorkort, som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre föreskrifter, är fortfarande giltiga.

48


 


2. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse, dels att 5, 6, 9, 21, 22, 24 och 25 §§ samt bilagal skaU ha följande lydelse.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


Nuvarande lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat­tevikten utgör för


personbil, motorcykel, traktor eller motorredskap

buss, lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bmt­tovikt med vilken fordonet får fö­ras på väg som är upplåten för högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggitryck

påhängsvagn

den dd av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel dier fasta axlar, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggi­tryck Kan en buss, lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst to­talvikt för fordonet. 1 fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat­tevikten utgör för


personbil, motorcykel, traktor eller motorredskap

buss, lastbil, tung terrängvagn, ter­rängsläp dier annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn


tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bmt­tovikt med vilken fordonet får fö­ras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck dier 16 tons böggitryck

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axdtryck eller 16 tons böggi­tryck


49


4   Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 48


Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller släpvagn förses med två dier flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karos­seri som ger högst totalvikt för fordonet. 1 fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordo­nets totalvikt med sådan anordning.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Motorcyklar, personbilar, last­bilar, bussar, traktorer, motorred­skap och släpvagnar är skatteplikti­ga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktiga, om de dras uteslu­tande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller ga­soldrivna.



Följande fiordon är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och  inte är avställda, nämligen /. motorcyklar,

2.  personbilar,

3.  lastbilar,

4.  bussar,

5.  traktorer,

6.  tunga terrängvagnar,

7.  motorredskap,

8.  släpvagnar,

9.  terrängsläp som dras även sådan tung terrängvagn som inte skall be­skattas som en jordbrukstraktor.


9§ Motorcyklar, personbilar, lastbilar dier bussar som enligt bilregistret har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är inte skatte­pliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller gasoldrivna eller av sådana fiordon som avses i 21 § andra stycket 2.

21 §


En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den

1.  har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild, eller

2.  är en till traktor ombyggd bil.


En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den har en tjänstevikt över över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild.

Som traktor klass 1 beskattas ock­så

1.  en bil som har byggts om till ett dragfordon som inte kan framföras med högre hastighet än 50 kilome­ter i timmen och endast med svårig­het kan ändras så att den kan fram­föras med högre hastighet,

2.  ett fordon som är särskilt kon­struerat för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.


50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

22 §


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


 


Traktorer som inte skall hänföras till klass I skall hänföras till klass II.

en

Till klass II hänförs också traktor enligt 21 § / om den

1.  uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenhe­ter för lantbmk, skogsbruk, yrkes­mässig växtodling eller yrkesmäs­sigt fiske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sam­manlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.  används endast för transporter som är begränsade till

a.   transport av endast traktorn
med förare,

b.    godsbefordran vid passage
över väg,

c.  befordran av gods som är lastat
på traktorn,

d.   befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn eller redskapet eller som
behövs för dess förare.


Till klass II hänförs också en traktor enligt 21 första stycket om den

1.  uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenhe­ter för lantbmk, skogsbmk, yrkes­mässig växtodling eller yrkesmäs­sigt fiske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sam­manlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.  används endast för transporter som är begränsade till

a.   transport av endast traktorn
med förare,

b.    godsbefordran vid passage
över väg,

c.  befordran av gods som är lastat
på traktorn,

d.   befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn eller redskapet eller som
behövs för dess förare.


24 § Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registre­rade här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars skulle ha utgått för traktorn.

Vad som sägs iförsta stycket gäl­ler dock inte för sådana fiordon som anges i 21 § andra stycket 2.

25 §


Ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bil, och i annat fiall som en trafiik­traklor.


Ett motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram.


 


öm en bil har byggts om till mo­torredskap, beskattas den dock som trafiiktraklor. Detsamma gäller för sådana motorredskap som används fiör transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade tiU sådana som anges i 22 § andra stycket.


51


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

Andra skattepliktiga motorred­skap än de som avses i första och andra styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga I, E 4.

25 a §

En tung lerrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Det­samma gäller om en tung terräng­vagn endast används på sätt som anges i 22 § andra stycket.

I andra fall beskattas en tung ter­rängvagn på sätt som framgår av bilaga 1, E 5.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


 


Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Fordonsskatt

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A   Motorcyklar

 

 

 

1    Tvåhjulig motorcykel

0-      75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2    Annan motorcykel

0-

200

0

B   Personbilar

0-     900

355

0

 

901-

445

90

C   Bussar

 

 

 

1    Buss som är

0-   1600

355

0

inrättad för

1601-  3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

 

 

 

eller gasol

 

 

 

2    Annan buss

0-   1600

355

0

 

1601-  3000

391

36

 

3001-  7000

895

14

 

7001-10000

1455

35

 

10001-30000

2 505

61

 

30001 -

14705

0

D   Lastbilar

 

 

 

1    Lastbil som är

0-   1600

355

0

inrättad för

1601-  3000

391

36

drift endast

30or-

895

0

med bensin eller gasol


52


 


Fordonsslag


Skattevikt, kilogram


Skatt, kronor

grund-      tilläggsbelopp belopp      för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


 


2    Annan lastbil

 

 

 

 

2.1  med anordning

 

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

 

vagn

 

 

 

 

med tvä hjul-

0-

■   1600

540

0

axlar

1601-

■  3000

565

25

 

3001-

■ 10000

915

85

 

lOOOl-

■14000

6 865

193

 

14001-

 

14585

339

med tre eller

0-

■   1600

540

0

flera hjul-

1601-

3000

565

25

axlar

3001-

■ 11 000

915

95

 

11001-

■15000

8515

115

 

15001-

■18000

13115

135

 

18001-

•23000

17165

246

 

23001-

■27000

29465

210

 

27001-

 

37 865

0

2.2 utan anordning

 

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

 

vagn

 

 

 

 

med två hjul-

0-

■   1600

355

0

axlar

1601-

■ 3000

391

36

 

3001-

6000

895

27

 

6001-

■10000

1705

38

 

10001-

■14000

3 225

111

 

14001-

■17000

7 665

199

 

17001-

 

13 635

260

med tre eller

0-

■  1600

355

0

flera hjul-

1601-

■ 3000

391

36

axlar

3001-

■ 11000

895

21

 

11001-

■15000

2 575

88

 

15001-

■18000

6095

155

 

18001-

■27000

10745

194

 

27001-

 

28 205

0

E   Traktorer

 

 

 

 

1    Traktor klass I

 

 

 

 

(trafiktraktor)

0-

■   1300

370

0

som inrättats

1301-

■  3000

425

55

för drift med

3001-

■  7000

1360

95

annat drivmedel

7 001-

 

5160

168

än dieselolja

 

 

 

 

2    Traktor klass I

0-

■   1300

680

0

(trafiktraktor)

1301-

■  3000

790

110

som inrättats

3001-

7000

2660

180

för dnft med

7001-

 

9860

320

dieselolja

 

 

 

 

3    Traktor klass II

0-

■  2500

150

0

(jordbrukstraktor)

2501-

 

225

0

F   Släpvagnar

 

 

 

 

1    Släpvagnar med

0-

■   1000

150

0

skattevikt högst

1001-

3000

170

21

3000 kilogram

 

 

 

 


53


 


Fordonsslag


Skattevikt, kilogram


Skatt, kronor

grund-       tilläggsbelopp belopp      för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


 

Släpvagnar med

 

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

 

3000 kilogram.

 

 

 

 

som dras av en

 

 

 

 

bensin- eller

 

 

 

 

gasoldriven bil'

 

 

 

 

med en hjulaxel

3001-

 

580

11

med två hjul-

3001-

-13000

580

9

axlar

13001-

-

1480

0

med tre eller

3001-

-13000

580

6

flera hjul-

13001-

 

1 180

0

axlar

 

 

 

 

Kilometerskatte-

 

 

 

 

pliktiga släpvagnar

 

 

 

 

och andra släpvagnar

 

 

 

 

med skattevikt över

 

 

 

 

3000 kilogram, som

 

 

 

 

dras av en bil som

 

 

 

 

inte är bensin- eller

 

 

 

 

gasoldriven, om det

 

 

 

 

är fråga om

 

 

 

 

3.1  styraxel för

 

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

 

med en hjul-

3001-

- 5000

630

105

axel

5001-

- 8000

2 730

134

 

8001-

 

6 750

248

med två eller

3001-

- 8000

610

55

flera hjul-

8001-

-11 000

3 360

95

axlar

IIOOI-

-14000

6210

143

 

14001-

 

10 500

200

3.2 andra släp-

 

 

 

 

vagnar

 

 

 

 

med en hjul-

3001-

-  8000

320

47

axel

8001-

 

2670

80

med två hjul-

3001-

- 8000

310

30

axlar

8001-

-11 000

1810

48

 

11001-

-14000

3250

72

 

14001-

-17000

5410

95

 

17001-

 

8260

105

med tre eller

3001-

-11000

300

19

flera hjul-

11001-

-17000

1820

37

axlar

17001-

-25000

4040

62

 

25001-

-32000

9000

81

 

32001-

 

14 670

0


' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.


54


 


 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

Prop. 1988/89:48

.

kilogram

 

 

Bilaga 4

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

 

4    Släpvagnar med

 

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

 

3 000 kilogram.

 

 

 

 

som dras av en

 

 

 

 

trafiktraktor

 

 

 

 

eller av ett motor-

 

 

 

 

redskap som be-

 

 

 

 

skattas som en

 

 

 

 

trafiktraktor

 

 

 

 

med en hjulaxel

3001-  8000

550

45

 

 

8001-

2 800

120

 

med två hjul-

3001-  8000

550

20

 

axlar

8001-11000

1550

50

 

 

JlOOl-17000

3050

170

 

 

17001-

13 250

250

 

med tre eller

3001-11000

550

20

 

flera hjul-

11001-14000

2 150

45

 

axlar

14001-20000

3 350

75

 

 

20001-25000

7 850

105

 

 

25001-30000

13100

120

 

 

30001-35000

19100

45

 

 

35001-

21350

0

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A   Motorcyklar

 

 

 

 

1    Tvåhjulig motorcykel

0-

75

100

0

utan sidvagn

76-

 

125

0

2    Annan motorcykel

0-

 

200

0

B   Personbilar

0-

900

355

0

 

901-

 

445

90

C   Bussar

 

 

 

 

1    Buss som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36

drift endast

3001-

 

895

0

med bensin

 

 

 

 

eller gasol

 

 

 

 

2   Annan buss

0-

1600

355

0

 

I60I-

3000

'391

36

 

3001-

7000

895

14

 

7001-

10000

1455

35

 

10001-

30000

2 505

61

 

30001-

 

14705

0


 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.


55


 


Fordonsslag


Skattevikt, kilogram


Skatt, kronor

grund-      tilläggsbelopp belopp      för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


 


D   Lastbilar

 

 

 

 

1    Lastbil som är

0-

■   1600

355

0

inrättad för

1601-

■  3000

391

36

drift endast

3001-

 

895

0

med bensin

 

 

 

 

eller gasol

 

 

 

 

2    Annan lastbil

 

 

 

 

2.1  med anordning

 

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

 

vagn

 

 

 

 

med två hjul-

0-

■   1600

540

0

axlar

1601-

■ 3000

565

25

 

3001-

■10000

915

85

 

10001-

■14000

6865

193

 

14001-

 

14585

339

med tre eller

0-

■   1600

540

0

flera hjul-

1601-

■  3000

565

25

axlar

3001-

■ 11000

915

95

 

11001-

■15000

8515

115

 

15001-

■18000

13115

135

 

18001-

■23000

17 165

246

 

23001-

■27000

29465

210

 

27001-

 

37 865

0

2.2 utan anordning

 

 

 

 

för påhängs-

 

 

 

 

vagn

 

 

 

 

med två hjul-

0-

■   1600

355

0

axlar

1601-

- 3000

391

36

 

3001-

-  6000

895

27

 

6001-

-10000

1705

38

 

10001-

-14000

3 225

111

 

14001-

-17000

7665

199

 

17001-

 

13635

260

med tre eller

0-

-   1600

355

0

flera hjul-

1601-

-  3000

391

36

axlar

3001-

-11000

895

21

 

11001-

-15000

2 575

88

 

15001-

-18000

6095

155

 

18001-

-27000

10745

194

 

27001-

 

28 205

0

E   Traktorer m.m.

 

 

 

 

1    Traktor klass I

 

 

 

 

(trafiktraktor)

0-

-   1300

370

0

som inrättats

1301-

-  3000

425

55

för drift med

3001-

-  7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

 

5 160

168

än dieselolja

 

 

 

 

2   Traktor klass I

0-

-  1300

680

0

(trafiktraktor)

1301-

-  3000

790

110

som inrättats

3001-

-  7000

2660

180

för drift med

7001-

 

9860

320

dieselolja

 

 

 

 

3   Traktor klass II

 

 

 

 

(jordbrukstraktor)

0-

 

225

0


56


 


 

 

 

 

 

 

Prop. 1988/89:48

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

 

kilogram

 

 

Bilaga 4

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

 

4    Motorredskap.

 

 

 

 

som inte beskattas

 

 

 

 

enligt punkterna

 

 

 

 

1-3

2001-

1000

0

 

5    Tung lerrängvagn.

 

 

 

 

som inte beskattas

 

 

 

 

enligt punkt 3

 

 

 

 

med två hjulaxlar

2001- 6000

300

35

 

 

6001-14000

1700

70

 

 

14001-

7300

200

 

med tre eller

2001- 6000

300

30

 

fiera hjul-

6001-14000

1500

50

 

axlar

14001-18000

5500

130

 

 

18001-

10 700

170

 

F   Släpvagnar

 

 

 

 

1    Släpvagnar med

0-   1000

150

0

 

skattevikt högst

1001-  3000

170

21

 

3000 kilogram

 

 

 

 

2    Släpvagnar med

 

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

 

3000 kilogram.

 

 

 

 

som dras av en

 

 

 

 

bensin- eller

 

 

 

 

gasoldriven bil'

 

 

 

 

med en hjulaxel

3001-

580

11

 

med två hjul-

3001-13000

580

9

 

axlar

13001-

1480

0

 

med tre eller

3001-13000

580

6

 

flera hjul-

13001-

1 180

0

 

axlar

 

 

 

 

3    Kilometerskatte-

 

 

 

 

pliktiga släpvagnar

 

 

 

 

och andra släpvagnar

 

 

 

 

med skattevikt över

 

 

 

 

3000 kilogram, som

 

 

 

 

dras av en bil som

 

 

 

 

inte är bensin-eller

 

 

 

 

gasoldriven, om det

 

 

 

 

är fråga om

 

 

 

 

3.1  styraxel för

 

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

 

med en hjul-

3001-  5000

630

105

 

axel

5001-  8000

2 730

134

 

 

8001-

6 750

248

 

med två eller

3001-  8000

610

55

 

flera hjul-

8001-11000

3 360

95

 

axlar

11001-14000

6210

143

 

 

14001-

10500

200

 


' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tasskatt ut enligt 4.


57


 


Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

Prop. 1988/89:48

 

kilogram

grund­belopp

tilläggsbelopp för varje helt hundra­tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Bilaga 4

3.2 andra släp-

 

 

 

 

vagnar

 

 

 

 

med en hjul-

3001-  8000

320

47

 

axel

8001-

2 670

80

 

med två hjul-

3001-  8000

310

30

 

axlar

8001-11000

1810

48

 

 

11001-14000

3 250

72

 

 

14001-17000

5410

95

 

 

17001-

8 260

105

 

med tre eller

3001-11000

300

19

 

flera hjul-

11001-17000

1820

37

 

axlar

17001-25000

4040

62

 

 

25001-32000

9000

81

 

 

32001-

14670

0

 

4    Släpvagnar med

 

 

 

 

skattevikt över

 

 

 

 

3000 kilogram.

 

 

 

 

som dras av en

 

 

 

 

trafiktraktor

 

 

 

 

eller ett motor-

 

 

 

 

redskap- som be-

 

 

 

 

skattas som en

 

 

 

 

trafiktraktor.

 

 

 

 

samt terrängstäp

 

 

 

 

som dras av en

 

 

 

 

tung terrängvagn

 

 

 

 

som beskattas

 

 

 

 

enligt E 5

 

 

 

 

med en hjulaxel

3001-  8000

550

45

 

 

8001-

2 800

120

 

med två hjul-

3001-  8000

550

20

 

axlar

8001-11000

1550

50

 

 

11001-17000

3050

170

 

 

17001-

13 250

250

 

med tre eller

3001-11000

550

20

 

flera hjul-

11001-14000

2150

45

 

axlar

14001-20000

3 350

75

 

 

20001-25000

7 850

105

 

 

25001-30000

13100

120

 

 

30001-35000

19100

45

 

 

35001-

21350

0

 

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.


- Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.


58


 


3. Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 1 och 34 §§ trafikskadelagen (1975: 1410) skaU ha följande lydelse.


Prop. 1988/89:48 Bilaga 4


Nuvarande lydelse

Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersätt­ning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1.  motordrivet fordon som är av­
sett att föras av gående,

2.  motordrivet fordon när det an­
vändes för tävling, träning, öv­
ningsköming, uppvisning eller lik­
nande ändamål inom inhägnat täv­
lingsområde,

3.   motorredskap som varken är
eUer bör vara registrerat i bilregist­
ret.

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersätt­ning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1.  motordrivet fordon som är av­
sett att föras av gående,

2.  motordrivet fordon när det an­vändes för tävling, träning, öv­ningsköming, uppvisning eller lik­nande ändamål inom inhägnat täv­lingsområde,

3.  motorredskap med en tjänste­vikt av högst 2 000 kg som är inrät­tat huvudsakligen som arbetsred­skap och som varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

34 §


Förare av moped skall under färd här i landet medföra bevis om att mopeden är trafiikförsäkrad och på anmodan visa upp detta för bilin­spektör eller polisman.

Förare av moped och förare av motorredskap som, utan att vara re­gistrerat i bilregistret, omfattas av denna lag skall under färd här i lan­det medföra bevis om att fordonet är trafikförsäkrat och på anmodan visa upp beviset för bilinspektör el­ler polisman. Den som bryter mot första'stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos polismyndighet att han.hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på tillfälligt förbiseende.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


59


 


Lagrådet                                                                     Prop. 1988/89:48

Bilaga 5 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-02-28.

Närvarande: f d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet Staffan Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 1989 har regeringen på hemställan av statsrådet Sven Hulterström beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477), m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Magnus Barnekow.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i vägtrafiikskattelagen

I 2I§ vägtrafikskattelagen finns bestämmelser om vilka traktorer som hänförs till klass 1 (trafiktraktorer). Begreppet traktor i sin tur definieras i fordonskungörelsen och bilregisterkungörelsen, till vilka det hänvisas i I § andra stycket vägtrafikskattdagen.

1 lagrådsremissen föreslås att den nuvarande punkten 2 i 21 § vägtrafik­skattdagen ersätts med ett nytt andra stycke, där det sägs att till traktor klass I hänförs, utöver traktorer som omtalas i första stycket, sådana ombyggda fordon som enligt särskilda föreskrifter skall registreras som trafiktraktorer. Enligt vad som har upplysts vid lagrådsföredragningen är avsikten att de angivna särskilda föreskrifterna skall tas in i en speciell förordning motsvarande författningsförslag 6 i promemorian Ds K 1987:15.

Att på det nu diskuterade sättet fylla ut vägtrafikskattelagen med ytterli­gare regeringsföreskrifter, utöver de uttryckligen omnämnda bestämmel­serna i fordonskungörelsen och bilregisterkungörelsen, inger enligt lagrå­dets uppfattning betänkligheter. En bättre ordning är att låta de fordon som det är fråga om definieras genom en särskild regel i vägtrafikskatte­lagen. Regeln passar emellertid mindre väl i 21 § utan bör i stället tas in i 25 §, som såväl i sin gällande lydelse som enligt remissförslaget bl. a. handlar om hur vissa ombyggda fordon skall beskattas.   '

Även i 24§ andra stycketi det remitterade förslaget finns en hänvisning till särskilda föreskrifter. Det är där fråga om fordon som är särskilt konstmerade för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden. Avsik­ten är att dessa fordon i olika sammanhang skall behandlas som trafiktrak­torer och inte som lastbilar.

Också beträffande de nu nämnda fordonen anser lagrådet att den defini­tion som behövs bör tas in i vägtrafikskattelagen. Definitionen kan lämpli­gen bilda ett andra stycke i 21 §.

Lagrådet föreslår att 21 § andra stycket får följande lydelse:
"Som traktor klass I anses också sådana fordon som är särskilt konstmera­
de för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn-
60
och terminalområden eller andra liknande områden."


 


Som följd härav bör 24 § andra stycket lyda:                      Prop. 1988/89:48

"Vad som sägs i första stycket gäller dock inte för sådana fordon som anges   Bilaga 5

i 2I§ andra stycket".

Lagrådet föreslår vidare att 25 § förses med ett nytt sista stycke av följande

lydelse:

"En lastbil som har byggts om tiU ett dragfordon som inte kan framföras

med högre hastighet än 50 kilometer i timmen och endast med svårighet

kan ändras så att det kan framföras med högre hastighet skall beskattas

som trafiktraktor."

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Lagrådet vill avslutningsvis framhåUa det angelägna i att de centrala författningarna på vägtrafikområdet blir föremål för en samlad lagteknisk översyn. Det är bl. a. önskvärt att alla definitioner av olika fordonslag så långt möjligt samlas i en och samma författning och att man alltså frångår det nuvarande systemet med parallella och delvis ofullständiga definitio­ner i ett flertal olika författningar.

Vid en översyn får särskilt övervägas om den författning där definitio­nerna av fordonsslagen tas in bör ha lags karaktär.

61


 


Innehåll                                                                       Prop. 1988/89:48

Proposition   ....................................................... .... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll........................ .... 1

Lagförslag  ......................................................... .... 2

1.  Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)............. .... 2

2.  Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327).... .... 4

3.  Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:14I0)......... .. 14

Utdragur protokoU vid regeringssammanträde den 16 mars 1989 ..         15

1 Inledning.......................................................... .. 15

1.1    Bakgmnd   .................................................. .. 15

1.2    Allmänt om den nu gällande ordningen   ............ .. 17

 

1.2.1    Förarkompetens..................................... .. 17

1.2.2    Överlastavgift    .................................... .. 17

1.2.3    SkattepUkt  ......................................... .. 17

1.2.4    Trafikansvar m.m.................................... .. 18

2 Föredraganden.................................................. .. 18

2.1 Allmän bakgrund........................................... .. 18

2.1.1     Ny gruppindelning...................................    20

2.1.2     Registreringsskyldighet............................    23

 

2.2    Körkortslagen   ............................................    24

2.3    Lagen om överlastavgift.................................    25

2.4    Vägtrafikskattelagen   ...................................    26

2.5    Trafikskadelagen  .........................................    29

2.6    Ikraftträdande..............................................    31

 

3    Upprättade lagförslag.........................................    31

4    Hemställan   ....................................................    32

5    Beslut   ...........................................................    32

Bilagor

1    Sammanfattning av PM  .....................................    33

2    Författningsförslag i PM...................................... .. 35

3    Sammanställning över remissyttrandena................. .. 41

4    Lagrådsremissens lagförslag   .............................. .. 47

5    Lagrådets yttrande  .......................................... .. 60

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989                                62