Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1988/89:144

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1988

Skr. 1988/89:144

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 april 1989 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1988.

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Finansdepartementet p°p- '''- 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1988

Första — tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och första —femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för 1988 till regeringen. Vidare har den av första —tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet 1988 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas lill protokollet som bilagorna 1 — 10.

AP-fondens utveckling 1988

AP-fonden uppvisar en positiv utveckling under 1988. Det inflationsjuste-rade överskottet, s. k. realt resultat, uppgick för fondstyrelserna sammantagna till 33,5 miljarder kronor eller 9,2% av fondkapitalet. Den goda utvecklingen förklaras främst av den fortsatt höga realräntan och betydande kursvinster dels i samband med nedgången i ränteläget i slutet av 1988, dels genom den synnerligen starka kursuppgången på aktiemarknaden, där totalindex steg med 51%. Orealiiserade kursvinster svarade sammanlagt för närmare 29% av det nominella överskottet. Vidare har första —tredje fondstyrelsens fondförvaltning bidragit till den positiva bilden genom att uppnå en totalavkastning på 12,7%, ett utfall som överstiger resultatet för avkastningfonder med liknande placeringsinriktning.

Under 1988 växte AP-fondens samlade marknadsvärderade kapitalbehållning med 14% eller med 45 miljarder kronor till drygt 363 miljarder kronor. Detta kan jämföras med försäkringsbolagens tillgångar som vid samma tidpunkt uppgick till 406 miljarder kronor.

Den totala ATP-avgiften höjdes under 1988 med 0,4 procentenheter till sammanlagt 10,6%. Avgiftsunderiaget — lönesumman — växte 1988 med närmare 10%. Totalt ökade avgiftsinkomsterna med 11,8% till drygt 49 miljarder kronor. Trots den höjda ATP-avgiften ökade andelen av de

sammanlagda pensionutbetalningarna som betalades med fondförvalt- Prop. 1988/89:144 ningens avkastning till 19% jämfört med 17% år 1987. Genom att antalet pensionsberättigade ökade, liksom deras genomsnittliga pensionspoäng, ökade pensionsutgifterna i ATP-systemet med 12,6% till närmare 61 miljarder kronor.

Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden

Riksrevisionsverket (RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har var för sig granskal fjärde fondstyrelsens och lönlagarfondstyrdsernas förvaltning av medel.

RRV konstaterar i sitt utlåtande att var och en av löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen uppvisar ett överskott i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. RRV har belyst löntagarfondernas avkastning 1985— 1988 sedan hänsyn tagits till risk och därvid kunnat konstatera att inte någon av löntagarfonderna kan klassificeras som en högriskfond. RRV har särskilt granskat fondernas policy för aktie- och medelsförvaltning. Enligt RRV:s uppfattning bör löntagarfonderna utveckla en likvidi-letspolicy för situationen efter 1990, då inte några nya medel torde kunna rekvireras.

RRV anser vidare att fondernas roll för riskkapitalförsörjningen till små och medelstora (onolerade) företag samt formerna för denna riskkapital-försörjning bör ses över. RRV har i sitt utlåtande belyst de "regionala aspekterna" av löntagarfondernas placeringar. Denna kartläggning visar enligt RRV att statsmakternas avsikter uppfattas på olika sätt av löntagarfonderna. RRV konstaterar alt samtliga fonder har infört insiderregler. Reglerna har emellertid fått olika utformning. Enligt RRV bör reglerna förändras så att fonderna rapporterar till en gemensam extern representant, t.ex. bankinspektionen. RRV framför slutligen synpunkter på val av redovisningsprinciper, löntagarfondernas rätt att ställa ut optioner i eget aktieinnehav samt omsättningshastigheten i aktieportföljerna.

Resultaten av RFV:s utvärdering har inte gett RFV anledning atl framföra några anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar av de förvallade medlen under 1988. RFV vill dock rikta uppmärksamhet på att första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden) i alltför ringa omfattning har informerat de lokala fackliga organisationerna om att fonden innehar aktier för vilka röstöverlåtande kan begäras enligt fondstyrelsernas reglemente.

RFV har vidare framhållit att de ändrade bestämmelserna om beräkningen av fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar bör förtydligas.

Dämtöver har RFV noterat att

— första fondstyrelsen (Sydfonden) har en stark koncentration av sina största aktieplaceringar

— tredje fondstyrelsen (Trefond Invest) har en relativt hög omsättningshastighet

— fjärde fondstyrelsen (Mellansvenska löntagarfonden) hade 900 milj. kr. i outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988

- revisorerna för de olika ddfondema ännu inte har lyckats åstadkomma Prop. 1988/89: 144

att helt likformiga redovisningsprinciper tillämpas.

RRV och RFV har som framgår ånyo påtalat att fondstyrelserna till-lämpar olika redovisningsprinciper och att detta försvårar en jämförelse av fondstyrelsernas resultat. I förra årets redogörelse (Skr. 1987/88:174) fömtsatte föredraganden att de då kvarvarande olikhetema snarast skulle kunna överbryggas. Så har tydligen ännu inte skett.

Fondstyrelserna är formellt sett fristående från varandra. De ingår emellertid i en helhet, AP-fonden. För att regering och riksdag utan alltför stora svårigheter skall kunna få en samlad överblick över AP-fonden bör fondstyrelserna tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta inkräktar enligt min mening inte på fondstyrelsernas gmndläggande självständighet, utan är mer uttryck för elt berättigat krav från dem som har att fatta beslut i pensionsfrågor liksom för den allmänhet som har en självklar rätt till insyn i ATP-systemet.

Frågan om enhetliga redovisningsregler har diskuterats ända sedan början av 1986 utan att något godtagbart resultat kunnat uppnås. Jag ser därför ingen annan utväg än att nu överväga om lagstiftningsåtgärder erfordras för att det åsyftade resultatet skall kunna uppnås.

RRV och RFV har också i år granskat omsättningshastigheten på fondstyrelsernas aktieportföljer utifrån reglementets krav på långsiktighet vid placeringarna. Därvid har konstaterats att tredje lönlagarfondstyrelsen haft en omsättningshastighet som klart överstigit både övriga fondstyrelsers och den genomsnittliga omsättningshastigheten på Stockholms fondbörs. Av utlåtandena framgår att företrädare för fondstyrelsen som skäl för den höga omsättningen angett att styrelsen ändrat instäUning till ledning och policy i vissa företag där fonden haft förhållandevis stora aktieposter samt att styrelsen önskat koncentrera portföljen. RRV:s och RFV:s påtalanden är enligt min mening helt korrekta. Samma konstaterande gjorde för övrigt föredraganden i förra årets redovisning beträffande Sydfondens då höga omsättningshastighet. Med den förklaring som lämnats behövs dock inga ytterligare kommentarer från min sida.

Ett av syftena med atl införa löntagarfondstyrdsema var att skapa mer
av delaktighet och löntagarinflytande i del ekonomiska livet och att mot
verka privat makt- och förmögenhetskoncentration, dvs. de mål som
bmkar sammanfattas i begreppet ekonomisk demokrati. Enligt 38 § lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall en lönta
garfondstyrelse också — på begäran av en facklig organisation vid ett
aktiebolag i vilket fondstyrelsen förvärvat aktier — överlåta åt organisatio
nen att rösta för hälften av aktiema. En självklar fömtsättning för att
bestämmelsen skall kunna tillämpas på det sätt som avsetts är att fondsty-
relsema informerar de fackliga organisationema i samtliga bolag där resp.
styrelse har aktier så att dessa har möjlighet att begära rösträttsöverlåtelse
hos styrelsen. Av RFV:s utlåtande framgår att samtliga löntagarfondslyrd-
ser med undantag av Sydfonden har meddelat de fackliga organisationer
na. Av utlåtandet framgår att Sydfonden har för avsikt att bättre sprida
denna information. Med denna förklaring nöjer jag mig med att konstatera
att det är viktigt att lagstiftningens intentioner verkligen efterlevs av

samtliga löntagarfondstyrelser.

RFV har efterlyst ett förtydligande av innebörden av bestämmelserna i Prop. 1988/89:144 26 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden angående Ijärde och femte fondstyrelsemas medelsramar. Av 26 § framgår att de medel som skall överföras till Qärde och femte fondstyrelsernas förvaltning får uppgå lill högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första— tredje fondstyrelserna förvaltar. Denna bestämmelse tillkom i samband med införandet av en femte AP-fondstyrelse (prop. 1987/88:167, NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747). En liknande begränsningsregel fanns sedan tidigare i 35 § beträffande fjärde fondstyrelsens rätt att förvärva utländska aktier. Denna bestämmelse utvidgades genom samma proposition till atl omfatta även den nyinrättade femte fondstyrelsen. Bestämmelsen i 35 § har alllid tolkats så att med uttrycket, de medel som fondstyrelsen förvaltar, avses resp. fondstyrelses fondkapital beräknat efter anskaffningsvärdet enligt 16 §. Någon annan ordning har inte åsyftats beträffande medelsramarna för fjärde och femte fondstyrelserna.

Frågan om generella insiderregler för aktörer på aktiemarknaden utreds för närvarande av värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:03) som beräknas avsluta sitt arbete i september 1989. Frågan om eventuella ändringar av fondstyrelsernas insiderregler bör enligt min mening anstå i avvaktan på kommitténs förslag.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den karaktären att några ytteriigare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet

Enligt nyssnämnda proposition (prop. 1987/88:167) har en femte AP-fondstyrelse inrättats med samma regler som den fjärde fondstyrelsen har. Frågan om styrelsens sammansättning bereds för närvarande i regeringskansliet. Fondstyrelsen har således ännu inte påbörjat sin verksamhet. Som framgått tidigare ändrades samtidigt reglema för tilldelning av medel till fjärde och femte fondstyrelserna.

Genom propositionen om ändringar i reglementet för aUmänna pensionsfonden, m. m. (prop. 1988/89:59, FiU 13, rskr. 73) har första-tredje fondstyrdsema beretts möjlighet att förvärva aktier i Penningmarknads-Centralen PmC AB. I samma proposition togs också upp fondstyrelsemas möjligheter att förvärva bostäder åt anställda. Denna fråga hade aktualiserats vid förra årets granskning av löntagarfonderna (se skr. 1987/88:174, s. 4). Genom en ändring i 15 a § får en fondstyrelse förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bl.a. bereda bostad åt någon som är anställd hos fondstyrelsen. Av motiven framgår att denna möjlighet fömtsätts bli tillämpad endast i undantagsfall.

Fastställande av balansräkningar

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningama för första-fjärde fondstyrdsema och första —femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan Prop. 1988/89:144

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING 1988

Året i sammandrag

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

De tre första fondstyrelsemas förvaltade fondkapital uppgick vid utgången av 1988 till 329,2 mdkr, en ökning med .31,5 mdkr eller 10,6%.

Av styrelsemas totala placeringar vid slutet av året — 314,6 mdkr — svarade bostadssektom för den dominerande delen, 54%. Statens andel var 27%, kommunema svarade för 3% och näringslivet för 15%. De kortfristiga placeringarna utgjorde 1% vid årsskiftet.

ATPsystemets utveckUng under 1988 innebar fortsatt höga anspråk pä fondens avkastning. Pensionsutbetalningama ökade med 12,6% till 60,6 mdkr. Underr skottet mellan avgifter och pensioner, som successivt stigit från år 1982, ökade till 11,5 mdkr motsvarande knappt en femtedel av ATP-pensionema under året.

Avgiftsuriderlaget — lönesumman — växte under 1988 med närmare 10%. Avgiftsuttaget ökade med 0,4 procentenheter till sammanlagt 10,6%. Fondstyrelsemas inflöde av ATP-avgifter ökade därigenom med 11,8% till 49,1 mdkr

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet till 3,5% vid slutet av 1988. Denna andel illustrerar det realräntekrav som fondavkastningen måste tillgodose för att tillgångamas reala värde skall vara oförändrat. Under 1988 var fondavkastningen större än så.

Från och med i år fogas till förvaltningsberättelsen en resultat- och balansräk-niig som är uppställd efter reala principer Årets reala resuhat blev 23,7 mdkr eller 7,2% av fondkapitalet. Det reala överskottet sedan fondens tillkomst uppgick till 45,4 mdkr vid utgången av 1988.

Nettoplaceringama uppgick under 1988 nominellt till 23,5 mdkr. Därutöver har amorteringar, förfaU och inlösen i värdepappersportföljen uppgått till drygt 34 mdkr DärtiU kommer omplaceringar i portföljsarnmansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl. Sammantaget innebär detta att hruttoplaceringama uppgick till 152 mdkr

Fondens reglemente ändrades den 1 februari. Därigenom ges fonden möjlighet att under de kommande åren bygga upp ett fastighetsbestånd dels genom direkta fastighetsförvärv, dels genom förvärv av fastighetsbolag.

Vidare öppnades möjligheten till större direkUånegivning vilket successivt kommer att utnyttjas i den takt som marknaden efterfrågar

Avvecklingen av valutaregleringen kommer att påverka förutsättningama för fondens verksamhet. För att fonden skall kunna placera i utländska obligationer förutsätter detta ändringar i reglementet som nu begränsar fondens aktivitet till den svenska marknaden.

Prop. 1988/89: 144

Styrelse och revisorer

Första fondstyrelsen

Ledamöter:

GÖSTA GUNNARSSON, ordförande. Landshövding i Jönköpings län

KARL GUSTAF SCHERMAN, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

ULF GÖRANSSON, Statssekreterare, Civildepartementet

MARGOT WIKSTRÖM, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRING, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

SIGVARD MARJASIN, Landshövding i Örebro län

CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

BERTIL AXELSSON, Förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE KORPI, Statssekreterare, Socialdepartementet

RUTH KÄRNEK, F.d. landstingsledamot

OLOF BERGVALL, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

NILS YNGVESSON, Kommunalråd

LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd

WALTER SLUNGE, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet

MARGARETA SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

NILS LINDSTRÖM, Andre förbundsordförande. Statsanställdas Förbund

JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, Rd. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

KJELL-ÅKE HENSTRAND, Landstingsledamot

GUNNAR EKLUND, Ekonomichef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Föita fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av staten och kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från LD, TCO, SACO/ SR, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Regeringen utser förutom ordföranden två ledamöter jämte 2 suppleanter 11

Prop. 1988/89:144

Styrelse och revisorer

Andra fondstyrelsen

Ledamöter:

HANS ALSÉN, ordförande. Landshövding i Uppsala län CURT NICOLIN, Tekn.dr, Styrelseordförande, ASEA AB OLOF LJUNGGREN, Verkställande direktör. Svenska arbetsgivareföreningen BO RYDIN, Styrelseordförande och koncernchef. Svenska Cellulosa AB LEIF LEWIN, Verkställande direktör. Kooperativa Förbundet RUNE MOLIN, Andre ordförande. Landsorganisationen i Sverige PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorijanisationen i Sverige BERTIL WHINBERG, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

INGE GRANQVIST, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Avd.chef, Statens industriverk

NILS HOLGERSON, F.d. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen

BIRGER JARL PERSSON, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

IVAN JUTO, F.d. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen

ROLF TRODIN, Verkställande direkliör, HSB:s Riksförbund

BO BYLUND, Förbundssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund

ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

LARS HELLMAN, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

AUGUST TROLLE-LÖWEN, Civilekonom

BERNEJT HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda större arbetsgivare.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LO, KF och

TCO. Regeringen utser ordförande. 12

Prop. 1988/89:144

Styrelse och revisorer

Tredje fondstyrelsen

Ledamöter:

ROLF WIRTÉN, ordförande. Landshövding i Östergötlands län KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande. Svenska Arbetsgivareföreningen

GUSTAF PIEHL, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot, Lantbmkarnas Riksförbund ERIK-V RAMBERG, Förbundsordförande, Sveriges Köpmartnaförbund HARRY FJÄLLSTRÖM, Avtalssekreterare, Landsorganisationen i Sverige BENGT LLOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

STURE NORDH, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter:

GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket AKE LUNDQVIST Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande. Småföretagens Riksorganisation THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör. Lantbrukamas Riksförbund

E.O. HOLM, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet

AKE ROSENQVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet BO HJERN, Förste vice ordförande. Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

NILS NYQVIST, Förbundskassör, Svenska Träindustriarbetareförbundet

VerkstäUande direktör:

KRISTER WICKMAN

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt egenavgifter.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LRF, LO, TCO, KF, SACO/SR, Sveriges köpmannaförbund och Småföretagens riksorganisation.

Regeringen utser ordförande. 13

_{Verkställande dirdtörens översikt}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Utvecklingen under AP-fondens 29:e verksamhetsår har varit posifiv. Med AP-fonden avses här och i det följande pensionssystemets tre första fondstyrelser. Dessas direkta bidrag till finansieringen av utgående ATP-pensioner steg till 11,5 mdkr, motsvarande 19% av pensionerna (1987: 8.3 mdkr resp 17%). Fondens finansiering av pensionerna, som ursprungligen var tänkt att vara tillfällig och till beloppet begränsad, har där med kommit att spela en väsentlig roll. Dess betydelse kan illustreras med att ATP-avgiften utan fondens bidrag till pensionerna 1988 skulle ha behövt uppgå till 12,5 procent (mot faktiska 10,6%).

Fondens avkastning har under 1988 varit tillräckligt hög för att efter finansiering av en femtedel av utgående pensioner öka fondkapitalet med 31,5 mdkr eller 10% till 329 mdkr

Att fondens avkastning i växande grad direkt fått bidra til) pensionerna är en viktig faktor bakom den enighet som nu råder om fondens placeringspolitik. Det är sålunda svårt att tänka sig att fonden idag skulle åläggas att till subventionerade räntor finansiera statens budgetunderskott och ett stort bostadsbyggande. Att fondens placeringar givits en klart avkastningsmaximerande inriktning har vidare möjliggjorts av den genomgripande förändring som ägt rum på den svenska kreditmarknaden under 80-talel och som gjort den till en fungerande, utvecklad och sofistikerad marknad. Mot denna bakgrund framstår den försämring, som uppstått i marknadens funktionalitet genom införandet av en omsättningsskatt som en avsevärd belastning för fonden. En omedelbar påverkan av skatten har uppkommit på de s k derivatmarknaderna, dvs optioner och terminer. Effekterna begränsas dock inie till detta utan en allmän försämring av marknadens kvalitet uppstår genom omsättningsskatten. Dessbättre framstår ett bibehållande av omsättningsskatten knappast som långsiktigt förenligt med en avveckling av valutaregleringen.

Utvecklingen mot en bättre fungerande marknad har vidare medfört att de tidigare så betydelsefulla återlånen nästan helt avvecklats och att reverslånen gått kraftigt tillbaka. Under 1988 har fonden därmed ytterligare koncentrerat sina placeringar till obligationer och där lill den effektivast funge-

rande marknaden, dvs stats- och bostadsobligationer. Dessa svarade 1988 för 84 procent av fondens placeringar (1987: 79 procent).

Direktavkastningen nådde 1988 upp till 10,7%, något under nivån året innan (1987: 11,0%). Detta avspeglar en viss nedgång i obligationsräntorna — statsobligationsräntan låg under 1988 knappt 0,5 procentenheter under nivån andra halvåret 1987. Räntenedgången höjde obligationsvärdena särskilt mot slutet av året och den totala avkastningen uppgick därmed 1988 till 12,7% mot 11,4% under 1987.

Denna fondens avkastning är väsentligt lägre än den som försäkringsbolagen uppnår. Skillnaden mellan AP-fonden och försäkringsbolagen beror pä att de senare har tillgångar i sina portföljer som AP-fonden saknar nämligen fastigheter och aktier Skulle AP-fonden ha haft samma andel fastigheter i sina placeringar som försäkringsbolagen skulle meravkastningen med en grov uppskattning ha uppgått till ca 5 procentenheter. Detta visar betydelsen av det beslut som riksdagen efter framställning av AP-fonder-nas styrelser fattade i fjol: fonden gavs då rätt att investera i fastigheter och även att ge direktlån till företag (krediter motsvarande tidigare obligationslån). Man kan fräga sig varför fonden skulle behöva vänta i 29 år på rätten att göra de för försäkringsföretagen naturliga fastighetsplaceringarna. Den stegring i fastighetsvärdena som fonden passivt fått bevittna, har under de senaste fem åren uppgått till i genomsnitt ca 25 procent per år. Denna värdetillväxt har gått ATP-pensio-närerna förbi. Detta senare är inte ett fullt korrekt uttryck — ATP-pensionärerna får sina pensioner höjda enligt gällande regler oberoende äv fondens placeringspoljtik men det har ställt anspråk på större avgiftshöjningar och därmed sannolikt skett till en högre samhällsekonomisk kostnad.

Fonden kommer att under de kommande åren bygga upp ett fastighetsbestånd dels genom direkta fastighetsförvärv, dels genom förvärv av fastighetsbolag. Fonden kommer inte att vara en passiv fastighetsförvaltare utan medverka i en förädling av sitt bestånd liksom i utvecklingen av nya bebyggelseenheter Skall fonden aktivt medverka i utvecklingen förutsätter detta samarbete med andra intressenter. Möjligheterna härtill hämmas av vårt nuvarande reglemente som förutsätter att fonden skall vara 100-procen-tig ägare av fastighetsbolag. Fondstyrelserna har därför begärt en ändring av sitt reglemente på denna punkt.

Den nyöppnade mö.jligheten till större di-rektlånegivning kommer att successivt utnyttjas i den takt som marknaden efterfrågar.

Avvecklingen av valutaregleringen kommer att påverka fondens verksamhet. Dels sker detta indirekt genom påverkan på ränteutvecklingen och på utvecklingen av priser, löner och sysselsättning, dels sker en direkt påverkan på fondens placeringspolilik. Utländska placerare kommer att efterfråga svenska kronobligationer och svenska placerare utländska obligationer. Skall fonden kunna placera i utländska obligationer förutsätter detta ändringar i vårt reglemente som nu begränsar fondens aktivitet till den svenska marknaden. Fondstyrelserna får återkomma till denna fråga under våren. I motsats till vad som gäller för obligationer lägger reglementet inte något hinder i vägen för förvärv av fastigheter i utlandet.

Betydande förändringar i fondens placeringar förestår således. I vilken takt och omfattning förändringarna kommer att genomföras bestäms av vad som är optimalt med beaktande av fondens avkastning på lång sikt.

Den ökande avkastning som uppnåtts under 80-talet har möjliggjort betydande bidrag från fonden till pensionsutbetalningarna samtidigt som en real ökning av fondkapitalet upprätthållits. Detta är i sig anledning till stor tillfredsställelse. Men denna tillfredsställelse skall inte få dölja att ett behov kvarstår att tillföra fonden medel genom ökade ATP-avgifter framöver. De problem som ATP-systemet möter — och detta gäller i än högre grad för andra delar av det totala pensionssystemet — sammanhänger med den avtagande stegringstakten för Sveriges BNP Skulle 60-talets ökningstakt — drygt 4% per år — gälla för åren framöver, skulle pensionssystemen fungera väl med mycket begränsade anspråk på höjda avgifter. Om vi utgår från att den årliga BNP-ökningen framöver stannar vid 1 procent skulle ATP-avgiften behöva höjas från dagens 11,0 procent till 20% år 2005 och 27% år 2015. Höjer vi stegringstakten för BNP till 2 procent per år, reduceras behovet av avgiftshöjningar väsentligt men är ändå betydande. Avgiftsnivån behöver i detta fall höjas (med bibehållet tak) till 17 resp. 21 procent för de nämnda åren, dvs med nära 6 resp. 10 procentenheter över dagens nivå. Denna kalkyl är baserad på behovet att finansiera ökningen av pensionsutbetalningarna inom ATP-systemet. I en icke oväsentlig mening överskattar en sådan partiell kalkyl behovet av avgiftshöjningar för del totala offentliga pensionssystemet {folkpensioner, pensionstillägg och ATP), som rimligen i detta sammanhang bör kunna ses som en helhet. Samtidigt med stigande ATP-pensioner minskar nämligen behovet av pensionstill-

lägg och sänker anspråken på folkpensions-avgiften. Summerar man det sammanlagda avgiftsbehovet för de offentliga pensionerna (folkpensioner och ATP) stiger detta 1988— 2005 med inte mer än 2 procentenheter. Med perspektivet framskrivet tiil år 2015 stiger avgiftsbehovet med sammanlagt drygt 4 procentenheter.

Detta betyder att den offentliga delen av pensionssystemet inte ställer några alarmerande finansiella anspråk förutsatt en långsiktig tillväxt på 2-procentnivån. Detta gäller under förutsättning att det inte skall anses skapa några "budgetproblem" att inom ramen för ett oförändrat totalt avgiftsuttag successivt omvandla delar av folkpensionsavgiften till ATP-avgift. Därutöver borde ytterligare en överföring till ATP-systemet kunna aktualiseras. Under år 1988 gav den till löntagarfonderna destinerade vinstdelningsskatten ett överskott över den maximerade tilldelningen till dessa fonder på 3,1 mdkr. Detta överskott överfördes till de tre första AP-fonderna. Ett motsvarande överskott väntas för 1989. Det är skäl att påminna härom nar löntagarfondernas uppbyggnadsperiod nu går mol sitt slut och skattesystemet står inför en omläggning. Del resursflöde som under åtskilliga år tillkommit de tre första fonderna via vinstdelningsskal-tens "överskott" borde efter skattens avskaffande fortsätta att utgå till fonderna ehuru i annan form. Med dessa omdestineringar och omformningar av redan utgående skal ler och avgifter skulle nettohöjningen av det offentliga avgiftsuttaget för de tre första AP-fonderna fram lill 2005 kunna begränsas till 1 procentenhet.

Detta anföres därför att den populära debatten utgår från att det är ATP-systemet som genererar krav på prohibitivt stora avgiftshöjningar. Det gör det alltså inte under det här använda antagandet om en 2-pro-centig tillväxttakt i ekonomin.

Detta konstaterande betyder inte att de kollektiva pensionsanordningarna (folkpension, ATP, ITI STP med tillägg för statens och kommunernas pensionsåtaganden) sam mantagna inte skulle ställa avgiftskrav fram över av en omfattning som förväntas leda till omprövningar och omkonstruktioner av vårt pensionssystem. För en sådan utveckling talar också den mycket snabba tillväxten av de privata pensionsförsäkringarna. I det här sammanhanget har det emellertid varit angeläget att påvisa atl problemen inte primärt uppstår inom den offentliga delen av systemet.

Stockholm i januari 1989 Krister Wickman

VERKSTÄLLANDE DIREKTOR

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Förvaltningsberättelse

Prop.1988/89:144 Bilaga 1

Kreditmarknaden

På grund av det internationella beroendet brukar den svenska korta räntan i stort sett följa utvecklingen utomlands. Detta gällde även 1988, vilket framgår av en jämförelse mellan å ena sidan räntan på svenska statsskuldväxlar (3 mån.) och å andra sidan eurodoHarräntan respektive den s k korgräntan (en länderviktad ränta). Vid slutet av 1987 låg den svenska räntan omkring 9 procent. Korgräntan och eurodoHarräntan låg båda kring 8 procent. Mot slutet av 1988 hade korgräntan stigU med kriappt en procent. EurodoHarräntan hade — liksom den svenska — över året stigit med knappt 1,5 procent. Framemot mitten av året hade räntegapet markant tillfälligt ökat gentemot omvärlden, vilket sammanhängde med en inhemsk penningpolitisk åtstramning under våren.

En viktig faktor bakom höjningen av den internationella räntenivån är den fortsatt starka konjunkturen i Förenta Staterna. I ett sådant förlopp stiger historiskt de korta rän torna. Dessa har också särskilt under senare delen av 1988 pressats upp av en allmän osäkerhet om långsiktiga balansproblem för den amerikanska ekonomin.

Utvecklingen i Förenta Staterna fick genomslag i omvärlden genom den samordning av penningpolitiska åtstramningar, som kom till stånd i Västeuropa sommaren 1988. Även överhettningstendenser i andra länder har mötts med sådana åtstramningar. Diskontot höjdes i Västtyskland i samband med atl D-marken försvagades och penning-

mängdsmålet överskreds. Även i Storbritannien har penningpolitiken varit stram för att motverka försämringar i bytesbalansen och stadigt ökande inflation. Japan utgör ett undantag. Prisnivån har där legat i stort sett stilla trots en hög ekonomisk aktivitetsnivå. Diskontot ligger i Japan sedan början av 1987 på en rekordlåg nivå.

Den svenska korta räntan har följt med i den utländska utvecklingen mot en nivå, som vid slutet av 1988 låg avsevärt över årets utgångsläge. Sverige har samtidigt haft ett betydande underskott i bytesbalansen men detta har inte nödvändiggjort någon ökning i räntemarginalen gentemot utlandet. Eftersom staten numera inte lånar utomlands skall underskottet täckas med privat kapitalimport. Riksbanken använder korta räntor för att åstadkomma denna effekt. Räntemarginalen har över året emellertid inte behövt vidgas. Tvärtom har privata kapitalimporten räckt till för att ge en icke obetydlig tillökning av valutareserven. Styrkan av den svenska kronan har också framgått av att valutakursindex hela året legat på den "starka" sidan av riktvärdet.

Ränteutvecklingen under 1988 har emellertid ocksä visat att riksbanken åtminstone på kort sikt kan föra en gentemot omvärlden autonom räntepolitik — åtminstone när det gäller en åtstramning. Den svenska räntehöjningen våren 1988 föregrep nämligen den internationella med flera månader. Från april till maj steg i genomsnitt den svenska statsskuldväxelräntan från 9,7 till 10,4 procent. Samtidigt låg korgräntan kvar oförändrad. Riksbankens beslut (28 april) att

Den korta räntaris utveckling 1987 och 1988

Ränta ",'0 12-

H-

J J A S

1987

—I-- T

O N D J

1 J J

1988

—1—I—I

OND

strama åt penningpolitiken berodde på den kraftiga inhemska efterfrågeökningen, som kommit till uttryck både i en försvagning av bytesbalansen och en i relation till utlandet hög inflation. Det har setts som en huvuduppgift för penningpolitiken att via räntehöjningar söka dämpa efterfrågeökningen.

Utlåningen (SEK) från banker och bostadsinstitut ökade under tolvmånadersperioden april 1987—april 1988 med omkring 19 procent. Riksbanken sökte dämpa expansionen genom införande av ett kassakrav för finansbolagen med fyra procent och en höjning av bankernas kassakrav från tre till fyra procent. Vidare höjdes diskontot från 7,5 till 8,5 procent. Dessutom vidtog riksbanken omfattande försäljningar av statsskuldväxlar. Resultatet blev ovannämnda kraftiga uppdragning av den korta räntan, en (temporär) ökning av räntemarginalen mot utlandet och ett kortvarigt kraftigt valutainflöde. Någon effekt på kreditvolymen av riksbankens åtgärder kan dock inte spåras. Under tolvmånadersperioden december 1987 —december 1988 hade takten i utlåningsökningen stigit tiil omkring 27 procent. Ännu vid slutet på året framstår alltså ökningstakten i kreditgivningen som mycket hög. Man får emellertid också ta med i beräkningen att hushållens finansiella placeringar ökat nästan lika mycket som upplåningen. Sparkvoten har varit i stort sett oförändrad.

Den svenska långa räntan har — i motsats till den korta — varit ganska stabil och varierat i intervallet 11—11,5 procent (femåriga riksobligationer). Samma stabilitet utmärker också statsobligationsräntan 1 ex i Förenta Staterna. Del är ett för en konjunkturuppgång ganska typiskt mönster att de korta räntorna stiger och fortsätter att stiga fortfarande något år efter det alt konjunkturen vänt. 1 Sverige har utvecklingen inneburit alt den s k avkastningskurvan ändrat läge. Den var under 1987 och större delen av 1988 positiv, dvs den långa räntan låg klart över den korta. Den blev mol hösten ganska

Avkastningskurvan

Ränta %

B71231

Löptid

flack och har sedan t o m blivit svagt negativ.

Under början av 1989 har hela räntenivån förskjutits nedåt. Förskjutningen har förorsakats av beskeden om en slutgiltig avveckling av valutaregleringen. Fria kapitalrörelser ut och in ur landet bl a vad beträffar köp och försäljning av obligationer skulle på grund av den relativt höga svenska nivån i princip tendera att pressa ner de svenska räntorna mot de utländska. Genom en nedgång i början av januari innevarande år har också räntegapet mot korgräntan minskat. Räntegapet har tidigare ungefär motsvarat skillnaden i inflationstakt mellan Sverige och OECD-området. Denna skillnad i inflationstakt väntas bestå även 1989. Vid minskat ränlegap skulle detta innebära att Sverige relativt omvärlden skulle få en lägre real ränta.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

2 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

ObUgationsmarknaden

Statens upplåning och melDdema härför har slor betydelse för utvecklingen pä obliga-tionsmarknaden. flär har stora förändringar äigt rum under senare år.

Statens budgetläge har sålunda successivt (öibätuats. Ar 1986 uppgick lånebehovet till omkring mdkr och tidigare till ännu mer. Ar 1987 uppkom ett överskott pä ett tiotal miljarder kr. Det förelåg dock ett "underliggande" deficit, i den meningen att 15 mdkr drogs in genom engångsskatt pä (örsäk-lingsboiagen. Ar 1988 har ordinarie skatter och andra intäkter fortsatt att öka. Netto räknat har därför statsfinanserna gett drygt samma överskott 1988 som 1987 trots bortfallet av (öisäkringsskatten.

Överskottet pä statsfinanserna irmebär att staten netto räknat gör en avbetalning på den utestående statsskulden. Bäde 1987 och 1988 har staten dock fortsatt att låna upp hos hushållen fastän i minskande omfattning. Syftet har vant att hålla uppe sparandet. Upplåningen hänför sig i huvudsak till allemanssparandet under det att nettoäterbe-talningar gjorts pä stocken sparobligationer.

Upplåningen hos hushällen har inneburit att irmehavet statspapper hos andra placerare sammanlagt har minskat mer än vad som svarar mot statens finansieringsöveiskott. Både åren 1987 och 1988 har riksbanken minskat sitt irmehav i samband med sina marknadsoperationer. Statens skuld till utlandet hölls oförändrad 1987. Ar 1988 verkställdes en nettoåterbetalning på omkring 20 mdkr. För den egentliga obligationsmarknaden dvs den som är utanför riksbanken och hushällen, innebar statsskuldspolitiken, att nettotillförseln av statspapper blev negativ år 1987 och bara ett par miljarder kr år 1988. Företag, banker, försäkringsbolag och AP-fonden har för sina nettoplaceringar därför i huvudsak varit hänvisade till utbudet av bostadsobligationer.

Bostadsinslitulens upplåning följer ganska nära deras utlåning som i sin tur hänger samman med bostadsbyggandet. Ar 1987 ökade bostadsbyggandet mycket kraftigt. Expansionen fortsatte 1988 om än med lägre ökningstakt. Uppbromsningen berodde på en nedgång av ombyggnadsverksamheten. Nybyggnader av flerbostadshus och småhus ökade I o m snabbare än 1987. Nettoutlåningen från bostadsinstituten har också ökat. Denna ökning speglar nyproduktionen av bostäder men avser också höjningar av gamla län på småhus. Dessutom har en del bostadslån, som legat kortfristigt i banker och finansbolag, omplacerats till bostadsinstituten.

Bostadsinstitutens upplåning med obligationer och förlagslån har ökat i takt med nettoutlåningen. Efterfrägan på långa papper har ökat frän försäkringsbolagen och AP-fonden. Samtidigt har nettoutbudet på marknaden från staten som nämnts varit mycket litet. Intresset för länga placeringar har minskat räntedifferensen mellan jämförbara stats- och bostadsobligationer. Vid början av 1987 var räntedifferensen omkring 0,8 procent. Mot slutet av 1988 hade skillnaden krympt till ett par tiondelar Denna utveckling torde hänga samman med den ökande efterfrågan och med en breddning och ökad effektivitet hos marknaden. 1 samma riktning verkar också av riksbanken fastställda nya regler, som ger bostadsinslituten möjligheter till en mer flexibel upplåning.

Nyemissionerna från andra låntagare än bostadsinstituten har varit blygsamma både 1987 och 1988. Upplåningen från andra mellanhandsinstitut än bostadsinslitut, från kommuner och landsting, frän näringsliv och banker har sammanlagt inte uppgått till mer än omkring 8 procent av totala nyemissionerna. Kommuner och landsting lånade över huvud taget ingenting på obligationsmarknaden 1988. Deras relativt måttliga finansiella underskott torde ha täckts med försäljning av mark och fastigheter och med neddragning av likviditeten. Nyemissionerna från näringslivet låg 1988 under en miljard kr Detta kan jämföras med dess upplåning i banker som under de tre första kvartalen 1988 uppgick till omkring 75 miljarder kr. Större delen av denna upplåning togs i utländsk valuta.

Tabellen pä sid 15 visar olika långivares nel-toplaceringar i statspapper och bostadspapper. Bostadspapper har som nämnts dominerat nettouppiåningen på kapitalmarknaden. Samtidigt har emellertid en viss omfördelning ägt rum av olika placerares innehav av statspapper och bostadspapper.

Bankema minskade 1988 för tredje året i rad sitt obligationsinnehav — detta gäller innehavet både av stats- och bostadspapper. Avvecklingen har delvis haft att göra med fortsatt anpassning till borttagandet av kreditmarknadsregleringen (likviditetskvoterna). Framförallt har emellertid avyttringen behövts för att finansiera den kraftiga utlåningen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Placeringar av statspapper) och Fondens placeringskapacitet bostadspapper) 1987 och 1938 mdkr

1987 —8.7

1988

-3.3 —5.4

—6.3

34.3 23.7

27.6 13.9

—9.8 23.7

35.2

—13.8

Banker

därav:

-11.2 —2.6

28.5

Statspapper Bostadspapper

Försäkringsbolag

därav:

-1.8 30.3

-7.5 13.8

Statspapper Bostadspapper

AP-fonden

därav:

7.0 27.2

10.3 13.4

Statspapper Bostadspapper

Företag m fl

därav:

9.8 17.8

76.5

Statspapper Bostadspapper

Totalt

därav:

3.8

72.7

-10.3 45.5

Statspapper Bostadspapper

' Slatsskuldväxlar och slalsobligalioner. '' Obligationer och förlagslån.

Försäkringsbolagens nettoplaceringar var 1988 mycket större än 1987, då placeringskapaciteten kraftigt reducerades av engångsskatten. Ökningen av obligationsinnehavet 1988 var dock betydligt större än vad som svarar mol skallebortfallet. Beloppet inbetalda premier ökade samtidigt som placeringen i aktier torde ha varit avsevärt mindre än 1987. En effekt av att valutaregjering-en för aktiehandel och fastigheter avskaffades vid början av 1989 kan bli att placeringar i (utländska) aktier och fastigheter ökar. Detta skulle i motsvarande mån minska försäkringsbolagens intresse för obligationsköp.

AP-fondens obligationsplaceringar var 1988 något större än försäkringsbolagens sammantaget. Fonden placerade jämförelsevis mer i statspapper och mindre i bostadspapper. AP-fondens placeringsverksamhet beskrivs i separat avsnitt i årsredogörelsen.

Sektorn "övriga" är en restpost, som bl a innehåller förelag, vissa statsinstitutioner och fonder. Det är troligen de under senare år etablerade avkastningsfonderna som svarar för restsektorns stora placeringar 1988. Denna sektor har därmed blivit lika stor placerare på obligationsmarknaden som försäkringsbolagen och AP-fonden.

ATP-systemels utveckling under 1988 innebar fortsatt höga anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med fondförvaltningens avkastning steg till 11.5 mdkr, utgörande 19% av pensionsutbetalningarna. (1987: 9,3% respektive 17%).

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av resultaträkningen, uppgick till 33,7 mdkr. Ett sätt att mäta fondförvaltningens totalavkastning framgår av nedanstående tablå.

1988 1987

312 545 285 833 39 907 32 874

Genomsnittligt disponerat kapital under året* (marknadsvärde, Mkr)

Avkastning (Mkr) (varav)

33 499 31 345 -1-269 —154

-1-6 139 -Hl 683 12,77 11,50

— Intäktsräntor/ kostnadsräntor

— Reavinstnetto

— Förändr. i kursvärden

3. Totalavkastning (2)%

(1)

(summan av mänadsvär.)

Genomsn. balansomsI.=

Som framgår av ovanslående avkastningsberäkning ingår i avkastningen såväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade värdeförändringar i portföljen. Dessa har satts i relation (ill ett under året genomsnittligt disponerat kapital baserat bl a på en marknadsvärdering av portföljen. Fondförvaltningens avkastning kan numera mätas på detta sätt eftersom framväxten av fungerande finansiella marknader efter avregleringen och avskaffandet av placeringsplikten, möjliggör en kvalitetsmässigt bättre marknadsvärdering. Marknadsvärderingen kan dessutom göras på flera värdepapper än tidigare.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet (avgifter ./. pensioner) till 3,5% vid slutet av 1988. Denna andel motsvarar den reala avkastning som måste tillgodoses för att tillgångamas reala värde skall vara oförändrat. Fondens realränta har under året varit större än så eller ca 5%, {1987: 7%) vilket således innebar elt realt överskott.

Figuren på nästa sida är avsedd att schematiskt åskådliggöra de kapitalFlöden som ägt rum i fondförvaltningen under år 1988.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Kapitalflöden 1988 (Marknadsvärden mdkr)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Fondkapitalets utveckling 1960—1988, (marknadsvärde, Mdkr)

1960 1970 1980 1985 1987 1988

0,0 2,0 10,4 22,9 32,9 39,9

— — — 0,1 0,4 0,5
0,5 6,1 22,2 34,5 43,9 49,1

— — — — 1,4 3,1

— —1,2 -19,0 —42,1 —53,8 —60,6

— —0,1 —0,2 —0,3 —0,4 —0,5
0,5 6,8 13,4 15,1 24,3 31,5-

— 23 10 7 9 11
0,5 35,9 145,3 245,3 297,7 329,2

Avkastning

Avkastning frän delfonder

Avgifter

Överskjutande löntagarfondmedel

Pensionsutbetalningar

Administrationskostnader

Tillväxt i fondkapital(mdkr)

Procentuell förändring av fondkapitalet

Fondkapital (marknadsvärde)

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 329,2 mdkr vid årets slut. Det är en uppgång med 31,5 mdkr (1987: 24,3 mdkr).

Fondens kapitalflöden jämte fondkapitalets utveckling i löpande priser åren 1960—1988 redovisas i ovanstående tablå. Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick till 10,6% år 1988 vilket är en höjning med 0,4 procentenheter från 1987. Av denna utgör 0,2 procentenheter en avgift som tillförs löntagarfonderna. För innevarande år har riksdagen beslutat höja totala avgiftssatsen till 11,0% för att finansiera den devalveringskompensation som utgår i form av en en-gångshöjning av basbeloppet med 600 kr från den 1 januari 1989. Denna höjning av basbeloppet medför en höjning av utbetalade pensioner med 1,5 mdkr Höjningen av avgiften med 0,4 procentenheter medför en ökning av inkomsterna med 1,9 mdkr.

Under 1988 beräknas den utbetalda lönesumman ha ökat med närmare 10%. Det är en betydligt högre ökningstakt än vad som förutsågs inför 1988. Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1988 har detta inneburit en inte oväsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1988 lill 49,1 mdkr vilket är en ökning med 11,8% (1987: 43,9 mdkr, 12,4%). Avgiftsunderlaget beräknas ha uppgått till närmare 470 mdkr under 1988 (1987: 425 mdkr). Till della kommer de egenavgifter som betalas via uppbörden av direkt inkomstskatt. Storleken på de egenavgifier som betalades in till fondförvaltningen år 1988 uppgick till 1697 mkr och avsåg inkomståret 1986. Fr o m innevarande år kommer egenavgifterna atl löpande överföras till fondförvaltningen vid varje uppbördstillfälle av B-skatt med elt schablonbelopp motsvarande 11% av B-skattens storlek. Detta innebär att fondförvaltningen åren 1989 och 1990 erhåller "dubbla" egenavgifter dvs dels en slutreglering av åren 1987 och 1988, dels preliminära överföringar löpande för respektive inkomstår. Detta höjer egenavgifterna till nivån 3.500 mkr resp. 4.000 mkr dessa år.

Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till löntagarfonderna som författningsmässigt reglerats fram lill slulåret 1990 har hittills

väsentligt underskattats. Den faktiska uppbörden av framförallt vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften har blivit högre än beräknat. De överskjutande medlen av det växande skatteuttaget skall i avvaktan pä rekvisition av löntagarfonderna förvaltas av första—tredje fondstyrelserna. Vid utgången av år 1988 förvaltade sålunda första—tredje fondstyrelserna 4,4 mdkr av överskjutande löntagarfondsmedel, vilket är en ökning med drygt 3 mdkr år 1988.

När kapitaltillförseln till löntagarfonderna avslutas år 1990 beräknas enligt nu gällande beräkningar löntagarfondernas tillförda kapital uppgå lill 17,2 mdkr i löpande priser. Vid ell oförändrat skatteuttag fram t o m år 1990 skulle vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat drygt 10 mdkr utöver dessa drygt 17 mdkr, vilket "överskott tillföres de tre första AP-fonderna.

1 diagram på sid 18 redovisas tillförseln av medel till de fem löntagarfonderna åren 1984—1990.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade under år 1988 med 12,6% till 60,6 mdkr Basbeloppet, som reglerar värdesäkringen i pensionerna ökade från 24.500 kr till 25.800 kr eller med 5,3%. För innevarande år har basbeloppet fastställts till 27.900 kr eller en ökning med 8,1%, varav 600 kr i en engängs-höjning för att kompensera pensionärerna för devalveringen. Antalet ålderspensionärer och det genomsnittliga årsbeloppet åren 1978—1988 framgår av diagram på sid 18. Utbetalningarna av ATP-pensioner och därmed anspråken på fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom att antalet pensionsberättigade ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer en högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel, förvärvsarbetande kvinnor samtidigt som ATP-systemet när sitt fullfunk-tionsstadium.

För administrationen av allmänna tilläggspensioneringen (förutom fondstyrelsernas interna förvaltning) är ett flertal myndigheter och institutioner involyerade.

I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsverket (regelsystem, ADB, pensionsanvisningar), försäkringskassan (handläggning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

löntagarfondernas finansiering, utbetalda medel till löntagarfonder och av 1—3 fondstyrelserna förvaltade medel (ack. värden) Mdkr

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

28
26
?4
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2

1985

Utbetalda medel till löntagarfonder

och utbetalningar), länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet (debitering, uppbörd, beräkning av pensionsgrundande inkomst, administration), kronofogdemyndighet (indrivning), statens löne- och pensionsverk och kommunernas pensionsanstalt (samordning av pensionsberäkningar och utbetalningar).

Ar 1988 har totalt 448 mkr utbetalats till ovanstående myndigheter. Det är en uppgång med drygt 100 mkr sedan förra året. Bakgrunden till förändringen är att underlagen för kostnadsberäkningen tidigare var alltför schablonartad och att vissa kostnader ej beaktats. Arets utbetalningar grundar

sig på beräkningar utförda och sammanställda av riksförsäkringsverket.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som relaterats ovan har inneburit nel-toplaceringar år 1988 på 23,5 mdkr. Därutöver har under året amorteringar, förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgått till drygt 21 mdkr i de långfristiga värdepapperen och till ca 13 mdkr i de kortfristiga placeringarna. Till detta kommer omplaceringar i portföljsarnmansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolilis-ka skäl. Sammantaget innebär detta att bruttoplaceringarna uppgick till 152,1 mdkr vilket framgår av tablån på sid 19.

Antal ålderspensionärer i ATP-systemet och genomsnittligt årsbelopp

Medelärsbelopp kr 40000

Antal ATP-

älderspensionarer (1.OOO-tal)

1.100

30.000

900

20.000

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

10.000

Första—tredje fondstyrelsemas placeringar under 1987 och 1988.

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

(miljarder kr)_______________________________ 1988 1987 1988 1987

152,1	97,3	23,5	20,6
133,6	76,7	29,4	16,2
18,5	20,6	-5,9	4,4

Bruttoplaceringar

— varav obligationer, förlags- och reverslån

— varav penningmarknadsplaceringar

mansätlning för AP-fondens del kan man konstatera följande. Det var fondens bedömning att ränteläget under 1988 var förhållandevis högt. Detta resulterade i slutsatsen att långfristiga placeringar var intressanta. Placeringspolitiken inriktades därför pä den långfristiga delen av kreditmarknaden liksom fallet varit under 1987. Uttryckt i termer av ränterisk kan detta beskrivas som alt fonden inte eftersträvat att sänka ränterisken under 1988.

Bedömningen av fondens likviditetsbehov var inte annorlunda under del gångna året än vad den varit under tidigare år Detta resulterade i att det arbete som har pågått under de senaste åren med all, relativt sett, minska andelen statspapper i portföljen och öka inslaget av andra mindre likvida men högre förräntade värdepapper, fortsatte under året. Allmänt kan dock konstateras att penning- och obligationsmarknaden såsom marknader betraktade, försämrades under fjolåret vilket försvårade sådana transaktioner

När det slutligen gäller kreditrisken var läget, sett ur fondens synvinkel, oförändrat vilket innebar att huvuddelen av placeringarna även av kreditriskskäl kom atl göras hos de allra bästa låntagarna, dvs hos stats-och bostadssektorn.

Direktlån

Direktlåneverksamheten fortsatte att uppvisa samma kännetecken som under tidigare år. Den allt intensivare konkurrensen mellan olika långivare pä marknaden har successivt dragit ner den meravkastning som är möjlig alt uppnå i förhällande till obligationsmarknaden. För fondens del har detta gjort di-rekllånemarknaden mindre intressant. Slutsatsen att obligationsmarknaden utgjorde elt fullgott alternativ till direktlåneverksamheten har avspeglat sig i en lägre nyutlåning än vad som var fallet tidigare.

Eftersom också de strukturella förändringarna pä kreditmarknaden med ett starkt minskat utbud av direktlån fortsatt att slå igenom i AP-fondens direkllåneportfölj, har denna minskat ytterligare. Nedgången gäller sålunda t ex Induslrikredit, som tidigare / ■ helt refinansierade sig hos AP-fonden, men numera finansierar sin utlåning på obligationsmarknaden. Vidare har nedgången i re-finänsieringslånen fortsatt under 1988 och kommer, om nuvarande takt fortsätter, att vara eliminerade ur AP-fondens portfölj inom en mycket snar framtid.

Placeringspolitiken

Värdepappersportföljen

AP-fondens placeringspolitik för värdepappersportföljen bygger pä en värdering av tre portföljrisker: ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Målsättningen är alt med en given sammansättning av dessa risker uppnå maximal avkastning i värdepappersportföljen.

Ränterisk är ett sätt att beskriva hur mycket en portfölj med fastförränlade värdepapper påverkas av en förändring i det allmänna ränteläget. Ränterisken beror i allt väsentligt på värdepapperets löptid. Valet av ränterisk i en portfölj påverkas bl a av vilken typ av placerare det gäller. För en långfristig placerare, som t ex AP-fonden, är del naturligt att arbeta med en högre ränterisk, dvs en längre löptid i portföljen, än vad en kortfristig kassaförvaltare skulle göra. Med det förhållandevis snäva placeringsreglemente som AP-fonden har påverkas också ränterisken i förlängande riktning.

Det andra centrala riskbegreppet — likviditetsrisk — beskriver risken för att en långivare inte kan omsätta sitt värdepapper i en fungerande marknad. Även här finns del skillnader i attityden mellan olika placerare i marknaden. För AP-fonden som långfristig placerare, är behovet av likviditet eller rörelsekapital mindre än för t ex ett industriföretag. Detta gör att mindre likvida placeringar är av större intresse för fondens del än för flertalet andra placerare.

Kreditrisken anger risken för att en långivare inte får tillbaka hela eller delar av kapitalbeloppet eller räntebetalningarna. I välutvecklade marknader är staten den bästa låntagaren /kreditrisken. Avkastningsjämförelser brukar därför utgå från räntan på statspapper. I den svenska marknaden är meravkastningen för alt höja kreditrisken, dvs gå från de allra bästa låntagarna till de något mindre goda låntagarna, begränsad. Sannolikt kommer avkastningsskillnaderna mellan låntagare med olika kreditvärciigheter att öka framöver bl a sorn en följd av den tilltagande internationaliseringen: Hittills har det dock i huvudsak varit AP-fondens bedömning att den meravkastning som varit möjlig att uppnå genom att placera medlen utanför kretsen av de allra bästa låntagarna, inte varit tillräcklig.

När man ser tillbaka pä det gångna verksamhetsåret och studerar valet av risksam-

Prop.1988/89:144 Bilaga 1

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Placeringamas fördelning på låntagarkategorier 1988-12-31

1988

1987

Bostäder 54%

Staten 27%

Seien 27%

PenmngmarKnaas-placering lO/o

Näringsliv 15*'/c Kommuner 3

PenningmarKnac; placering 3=

Näringsliv 17C'o Kommuner 4%

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt 1988-12-31

1988

1987

Obligaiioner &4cvt)				Obligationer 79%
				_/V
			)	_{kr--------------- 1}	^J
_V	_D	⁰	i	_S
Rwerelin 14% /		Fertagslän1%		He«f$l4n 17% /	\F4rtagsl4n1%
	Pennmgmarkriads-placenr1%			Penning marKnads- placenng 3%

Placeringarnas fördelning

AP-fondens placeringar kan fördelas dels på låntagarkategorier, dels på placeringsobjekt. Ovanstående två diagram visar dessa två sätt att fördela placeringarna för verksamhetsåren 1987—1988.

AP-fondens placeringar i värdepapper emitterade av bostadssektom ökade under fjolåret från 49% av de totala tillgångarna till 54%. Detta speglar den ambition, som fonden haft under senare år, atl uppnå en ökad avkastning genom att placera medel i mindre likvida tillgångar än t ex statspapper Under fjolåret var skillnaden i avkastning mellan bostadspapper och statspapper 0,2 — 0,3%. Denna skillnad i avkastning har därmed kraftigt minskat från 1986 då den som mest uppgick lill nästan 1 procentenhet. Neddragningen är en följd av dels nedgången i det statliga upplåningsbehovet, dels en allmän tendens hos marknaden att söka högre förräntade placeringar.

Ambitionen att öka andelen mindre likvida men högre förräntade placeringar i portföljen resulterade under 1988 inte i någon neddragning i andelen utlåning till staten. Denna var således oförändrad 27%. Förklaringen till detta är helt enkelt att bostadssektorn och staten numera helt dominerar obliga-tonsmarknaden, varför det inte var möjligt att verkställa placeringarna i någon större omfattning utanför dessa två sektorer. Ökningen i bostadsplaceringar avspeglar således att de två övriga låntagarsektorerna — näringsliv och kommuner — fortsatte att krympa sina andelar i fondens portfölj.

Bakom dessa två sektorers nedgångar ligger dock olika faktorer. Näringslivet minskar sin andel hos fonden dels som elt resultat av en allmän förändring i kreditefterfrågan, dels beroende på avvecklingen av refinansie-ringslånesystemet. De svenska företagens goda vinst- och likvidtetssituation har under senare tid påverkat deras långfristiga kredit-efterfrågan i sänkande riktning. I den utsträckning som upplåning förekommit har den företrädesvis skett till lägre ränta i utländsk valuta e/ler pä den kortlristiga delen av kreditmarknaden, penningmarknaden. Avvecklingen av refinansieringslånen är en fortsättning på den utveckling som har pågått ända sedan 1984, då dessa lån gavs

marknadsmässiga villkor och således ej möjliggjorde räntearbilrage för företagens del på AP-fondens bekostnad.

En ytterligare omständighet som döljer sig bakom nedgången i näringslivets upplåning hos fonden är minskningen i den utlåning som fonden traditionellt lämnat till de s k mellanhandsinstituten. Både Induslrikredit, Allmänna Hypoteksbanken och Lantbruks-kredit refinansierar idag sin egen kreditgivning i allt större utsträckning på obligationsmarknaden. Detta förhållande jämte kommunernas vidgade möjligheter på kreditmarknaden har resulterat i en nedgång i reverslånens andel av fondens totala tillgångar från 17% år 1987 till 14% vid utgången av 1988.

Även den kortfristiga delen av AP-fondens portfölj — penningmarknadsplaceringarna — minskade från 1987 till 1988. AP-fonden har som regel ingen kortfristig portfölj av placeringsskäl. Det som i fondens balansräkning benämnes penningmarknadsplaceringar är förutom den normala kassan, som i och för sig kan uppgå till förhålllandevis stora belopp, kortfristiga placeringar som är förhandsplacerade mot redan gjorda förvärv på terminsmarknaden. AP-fonden har varit en av de stora aktörerna på terminsmarknaden och aktivt utnyttjat denna för placeringsändamål. De framtida förvärven i terminsmarknaden har likvidmässigt balanserats genom förvärv av kortfristiga placeringar med förfall på terminstidpunkten.

Att den vid utgången av 1988 redovisade penningmarknadsportföljen var väsentligt lägre än året innan berodde på att det vid utgången av 1988 ännu inte öppnats några nya terminskontrakt, väsentligen beroende på omsättningsskattens införande. På motsvarande sätt fanns det således inte någon anledning för fonden all ha en penning-marknadsportfölj av större omfattning.

Nedgången i placeringsobjekten reverslån och penningmarknadsplaceringar har balanserats av en ökad andel obligationsplaceringar Fondens obligationsinnehav utgör nu 84% av den totala tillgångsmassan, vilket är en ökning med 5 procentenheter frän 1987. Den alldeles övervägande delen av dessa obligationsförvärv har, som tidigare nämnts, gjorts i obligationer emitterade av staten och bostadsinstituten.

Prop.1988/89:144 Bilaga 1

Portföljavkastning

Det finns många olika sätt att beskriva en värdepappersporlföljs avkastning. En metod är alt bara beräkna den avkastning som faktiskt realiserats i portföljen under det gångna året. Della är dock en ofullständig metod på grund av att den inte täcker t ex värdeförändringar Ett mer fullständigt sätt är istället att förutom det direkta inflödet av räntor och realisationsvinster till portföljen också beakta hur de orealiserade värdena har förändrats. Även med den principen finns del dock många olika sätt att redovisa avkastningen.

För att skapa en ökad möjlighet till jämförelse såväl över tiden som mellan olika förvaltare beslöt försäkringsbranschen för ett par år sedan att redovisa sin avkastning enligt enhetliga normer AP-fonden har sedan 1986 redovisat sin avkastning på samma sätt. Av nedanstående tablå framgår hur fondens avkastning för perioden 1985—1988 varit vid en redovisning enligt försäkringsbolagens modell.*

' Metoden skiljer sig frän den avkastningsmätning som redovisas på sidan 15,

Totalavkastningen består av två komponenter: periodiserad ränta och värdeförändring. Detta synsätt innebär att man, något förenklat, kan beskriva det som att placeraren vid början av året köper en portfölj som sedan säljes på bokslutsdagen. Avkastningen som kommer placeraren till godo är således all den avkastning som innehavet ger rätt lill. Det finns med detta sätt att mäta avkastning inga kopplingar till kassaflöden.

Den periodiserade räntan utgör ränleflödet på portföljen oavsett om det utbetalats under verksamhetsåret eller inte. Värdeförändringen visar hur portföljens marknadsvärde förändrats under det gångna året som ett resultat av skiftningar i det allmänna marknadsläget samt de realiserade kursvinster/ förluster som uppstått vid omplaceringar.

Under 1988 hade AP-fonden i sin portfölj en totalavkastning: mätt enligt försäkringsbolagens modell, på 14,2%. Denna avkastning byggdes upp av 11,9 procentenheter i periodiserad ränta och 2,3 procentenheter i värdeförändring. 1988 års avkastning var därmed klart högre än under 1987 då totalavkastningen stannade vid 12,77o. (Summan av 12,2% i periodiserad ränta och 0,5% i värdeförändring).

Atl avkastningen under 1988 låg på en så förhållandevis hög nivå berodde väsentligen på värdeförändringen. Under året inträffade en viss höjning av de allra kortaste räntorna samtidigt som de längre räntorna föll. Sam-mantagel innebar detta en positiv utveckUng för AP-fondens portfölj som, framförallt i obligationsportföljen, består av värdepapper med längre löptid. Totalt steg portföljvärdet med 2,3%.

De periodiserade räntorna i fondens portfölj har en klart sjunkande tendens. Detta beror på att det svenska ränteläget numera ligger på en lägre nivå än vad som var fallet t ex i början av 1980-talet. I sin tur betyder del att de nyplaceringar som fonden gör görs till lägre räntesatser. Sakta kommer därför de periodiserade räntorna att sjunka och 1988 utgjorde inget undantag därvidlag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

AP-fondens avkastning 1985—1988, procentenheter

1985

Obligationer Lån

Obligationer-)- lån+korta placeringar

___ 1985

total

9,5

13,5

per. ränta värdef.

•2,9 O

12,4 13,5

12,8 —2,2 10,6

1986

värdef.

4,1

per. rän ta 12,9 13,8

13,0 3,1

total 17,0 13,8 16,1

1987

1988

12,2 0,5 12,7

Obligationer Lån

ObligationerH-län-f-korta placeringar

per.ränta. värdef. 12,1 0,6 12,8 0,1

total per.ränta.

12.7 11,8

12.8 12,6

11,9

värdef.

2,8

-0,2

2,3

total 14,6 12,4

14,2

Skillnad i avkastningskrav

bostadsobligationer minus statsobligationer med förfall 1992

Ränta % 0.50<\

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

0,40

Förutom sänkningen av ränteläget, totalt sett, påverkades värdeförändringen i positiv riktning av att marknadens avkastningskrav för att gå från statspapper till mindre likvida placeringar sjönk under 1988.

1988

Avkastningskravet för placeringar i t ex bostadsobligationer sjönk sålunda under året från 0,45 procentenheter till ca 0,25 procentenheter över räntan på statspapper. Detta ökade marknadsvärdet i fondens innehav av värdepapper utgivna av andra än staten.

AP-fondens avkastning 1988

Marknadsvärde 1987-12-31 1988-12-31 Mkr % Mkr %

*Netto*	*Periodiserad*	*Värde*	*Total*
*plac*	*ränta*	*förändring*	*avkastning'*
*Mkr*	Mkr %	*Mkr %*	*Mkr %*

Obligationer-Flån-l-korta placeringar 285 223 100 314 781 100 23 501 33 499 11,9 6 408 2,3 39 907 14,2

Obligationer

Lån

Korta placeringar

226 010

51 390

7 823

79,2 266 385 18 46 505 2,7 1 891

84,6 34 133

14,8 —4 783

0,6 —5 849

27 087

5 810

602

11,8 12,6

6 500 -92-O

2,8 -0,2

33 587

5 718

602

14,6 12,4

" Totalavkastningen

. Periodiserad ränta + vaideförändrin

Marknadsvärde (1987-12-31) -f hälften av nettoplac — hälften av periodiserade räntan

t tablån ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån, tvlarknadsvärdet år genomgående beräknat efter börskurserna vid respektive års slut. I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån samt kapitalmarknadsreverer. Fr o m 1987-12.31 är kapitalmarknadsreverserna värderade i enlighet med marknadsräntorna för motsvarande illikvida placeringar. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet. (Vid årsskiftet 1987/88 översteg marknadsvärdet anskaffningsvärdet med 254 Mkr eller 0,5% av anskaffningsvärdet). Fr o m 1988 ingår orealiserad värdeförändring i värdeförändringen för kapitalmarknadsreverser.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Fr ö m 1987-12-31 har marknadsvärden använts mot tidigare anskaffningsvärden. Då den metod lör avkastningsberäkning som här används ej lämpar sig iöT enskilda tillgångssjag vilkas innehav varierar kraftigt under året, har avkastningssiffran för korta placeringar ej angivits separat.

Redovisningen år 1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Arets presentation av fondstyrelsernas förvaltning innehåller en omläggning och en utökning av redovisningen. Omläggningen består i atl resultat- och balansräkningen renodlas till atl utvisa resultaten av enbart förvaltningen. Således har av fondstyrelsen icke påverkbara variabler som avgifter, pensionsulbelalningar m m flyttats från resultaträkningen till skuldsidan i balansräkningen och ingår i det s k grundkapitlet (se definition nedan). Utökningen beslår i att till förvaltningsberättelsen fogas fr o m i år en resultat- och balansräkning som är uppställd efter reala principer. Resultat- och balansräkningen efter reala principer presenteras for de tre fondstyrelserna sammantagna.

Anledningen till alt den reala redovisningen införts är det reala avkastningskrav på 3% som ålagts övriga fondstyrelser i ATP-systemet. Även om det inte finns något motsvarande avkastningskrav för 1—3 fondstyrel-

serna, har riksdagen fattat beslut om en enhetlig redovisning av fonderna inom ATP-systemet. Eftersom portföljförvaltningen inom ATP-systemet definitivt är av långsiktig karaktär, är det också av intresse att mäta kapitalets förräntning satt i relation lill inflationen. En årsredovisning som inte beaktar värdeförändringar i portföljen kan ocksä betraktas som ofullständig. I den reala redovisningen värderas således portföljen till marknadsvärden på samtliga värdepapper där sä är möjligt. Eftersom portföljvärdet snabbt kan ändras bör man emellertid inte fästa alltför slor vikt vid enskilda år, utan istället betrakta resultatutvecklingen i ett längre perspektiv.

För atl genomföra såväl den nominella som reala redovisningen har en rekonstruktion från 1960 av fondstyrelsernas bokslut fått göras. Därvid har följande definitioner gjorts:

Grundkapital

Summan av avgifter, lönlagarfondsmedel och "utdelning" från övriga delfonder, minskal med utbetalningar avseende pensioner administrationsbidrag (till RFV m fl), överföringar till löntagarfonderna, fjärde fondstyrelsen samt femte fondstyrelsen.

Fondkapital

Nominell redovisning

Grundkapitalet enligt ovan ökat med ackumulerade bokföringsmässiga överskott.'

Real redovisning

Grundkapitalet uppindexerat (åren 1960—1987 med respektive års konsumentprisindextal) jämte ackumulerade reala överskott.

Fr o m 1988-01-01 uppindexeras grundkapitalet månadsvis.

Värdepappersportföljen

Nomimell redovisning

Samtliga värdepapper upptages enligt reglementet till anskaffningsvärden.

Real redovisning

1 portföljen ingående obligationer, partialbevis och förlagsbevis upptages till rnarknads-

värde/börsvärde. Onolerade dylika värdepapper upptages till anskaffningsvärde.

Bostadssektorns kapitalmarknadsreverser och penningmarknadsplaceringama upptages till beräknade marknadsvärden. Förändringen av det sammalagda marknadsvärdet påverkar den reala resultaträkningen.

' Enligt 27 § i reglementet utgör också 1—3 fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital värderat till anskaffningsvärde per utgången av närmast föregående är en restriktion för medelstilldelningen till fjärde och femte fondstyrelserna. De medel som ställs till förfogande för vardera av dessa fondstyrelser får högst uppgå till 1% av detta värde. Det motsvarar idag 3,3 mdkr.

Det bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 1—3 fondstyrelsernas verksamhet (sid 28 övre delen) är baserat på anskaffningsvärden och påverkas inte av orealiserade kursvinster och förluster Det bokföringsmässiga resultatet blev 33,748 mkr (1987: 31,173). Intäklsräntorna, 33.571 mkr var 6,9% hög-

re än föregående år Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga portföljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre än föregående år. Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har är 1988 varit 11,2%, vilket är obetydligt lägre än under 1987. Nyplace-ringsräntan på fondens placeringar var nå-

got högre än marknadsräntan under året. I posten ingår per balansdagen upplupna ej inbetalda räntor. Dessa ökade från 12.223 mkr år 1987 till 13.972 mkr år 1988.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av värdepapper har under är 1988 uppgått lill 269 mkr (1987: —154).

Det reala resultatet innehåller också en post där det bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen. Nuvärdet av de medel som har tillförts fonden fram till och med 1987 års utgång jämte de medel som tillförts under året 1988 (grundkapitalet) korrigeras med förändringen i konsumentprisindex.

Ar 1988 har denna avsättning för att bevara grundkapitalets köpkraft uppgått till 16,2 mdkr (1987: 11,1).

Vid marknadsvärderingen per 1988-12-31 har portföljens kursvärden i förhållande till anskaffningsvärdena förändrats med totalt 6,1 mdkr (1987:1,7) under året. Det är främst nedgången i marknadsräntorna i december månad som har resulterat i den orealiserade värdetillväxten.

Arets reala resultat blev 23,7 mdkr (1987: 21,8) eller 7,2% av fondkapitalet.

För en långsiktig placerare är det emellertid inte särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större vikt, snarare skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen där de ackumulerade reala resultaten sedan fondemas tillkomst kan utläsas. De var 45,5 mdkr vid utgången av 1988.

I samband med rekonstruktionen av boksluten sedan fondernas start 1960 har nedanstående diagram konstruerats. Det utvisar att de ackumulerade resultaten först är 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var så stora att balans erhölls mot inflationens urholkning av grundkapitalet. Under åren 1973—1980 urholkades fondkapitalet kraftigt av inflationen och de regleringar som påverkade fondens placeringsmöjligheter

Man kan också konstatera att fr o m år 1981 har de reala resultaten varit positiva de enskilda åren. Det är dock de senaste årens goda resultat, främst beroende på de höga realräntorna, som gjort att det sammanlagda fondkapitalets realvärde har kunnat återställas och öka.

På sid 28 ff redovisas i tkr för första—tredje fondstyrelserna resijltat- och balansräkning sammantagna nominellt och realt samt var för sig i löpande priser avseende räken skapsåret 1988 med jämförelsetal för 1987.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Ackumulerade reala ckierskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 1960—1988

% av fondkapital -35

_{Administration}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och suppleanter, som separat förtecknats, ar efter förslag av arbetsmarknadens parter och andra organisationer förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas balansräkningar fastställts under 1990. Ordförandena jämte två ledamöter i fondstyrelserna utses direkt av regeringen.

Revisorerna har förordnats intill fastställandet av balansräkning 1989.

De tre fondstyrelserna har sedan starten 1960 haft en gemensam administration.

Inom fondstyrelserna har under 1988 inrättats ett gemensamt placeringsutskott. Placeringsutskottet är de tre styrelsernas rådgivande organ gentemot verkställande direktören och administrationen vad gäller placeringsfrågor. Vidare har bildats ett presidium

bestående av de tre styrelseordförandena. Presidiet är styrelsernas beslutande och rådgivande organ i frågor av administrativ karaktär.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensamma kansli har utöver verkställande direktören utgjorts av 15 anställda.

Fondstyrelsernas administrationskostnader har uppgått till 22.981 tkr (f å 20.101 tkr).

1 löner och ersättningar har utbetalats följande belopp:

Styrelser och verkställande
direktör 1 548 979: —
Revisorer och valvsdelegerade 188 400: —
Övriga befattningshavare 3 608 660: —
Pensioner och arbetsgivar
avgifter 2 660 134: —

Rfesultaträkning, nominell och real

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Resultaträkning (Tkr)

intäkter

Inläktsräntor Obligationer Partial t)evis Föriagstjevis Reverser

Refinansieringslån Penningmarknadsplaceringar (ivriga tntäktsräntor

Övriga intäkter

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa intäkter

Kostnader

Kostnadsräntor

Inköpskostnader

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa kostnader

Arets resultat

7988 1987

26 787 198 1 618 297 911 5 514 151 195 428 551 130 123 719	24 150 227 2 083 329 194 6 053 953 344 237 511 849 6 356
33 571 155 3 879 808 981	31 397 899 2 289 403 933
34 384 015	31 804 121
72 359 22 981 540 301	52 308 166 20 101 558 135
635 641	630 710
33 748 374	31 173 411

Reait resultat

Nettoresultat enligt ovan 33 748 374 31 173 411

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster 6 139 735 1 682 939

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft —16232025 —11052710

Arets reaia resultat 23 656 084 21 803 640

Balansräkning, nominell och real

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Första, Andra och Tredje fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

Tillgångar

Banktillgodohavanden Penningmarknadsplaceringar Rantefordnngar m m Fordran å dellonderna Värdepapper:

Obligationer

Partial bevis

Forlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån Övriga tillgångar Summa tillgångar

Skulder

Ranteskulder Ovnga skulder Banklån

Fondkapital

Enligt balansräkning f. är

Tillskjutet grundkapital

(varav reserverade löntagarfondsmedel)

Ackumulerat överskott

Indexuppräknat grundkapital

Ackumulerat realt resultat

Summa fondkapital f. år

Innevarande år

Avgifter

/. pensionsmedel / administrationsbidrag

Vinstdelningsskalt

Lontagarfondsavgitter

./. rekvirerade lönlagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital Indexuppräknat grundkapital Överföring från delfonderna Årets bokförda resultat Arets reala resultat Ökning fondkapital innevarande år Summa fondkapital totalt Summa skulder octi fondkapital

1988		1987
Bokf.v.	Markn v.	Bokf.v.	Markn. v.
646 503	646 503	722 225	722 225
1 223 988	1 223 983	6 997 334	6 997 334
13 997 194	13 997 194	12 223 789	12 223 789
489 501	489 501	363 128	363 128
263 862 216	263 856 738	229 629 222	223 402 210
20 113	17 363	25 275	20 885
2 518 608	2 510 548	2613 175	2 586 670
45 029 555	45 181 043	48 791 674	49 045 045
1 323 793	1 323 793	2 344 847	2 344 847
620	620	—	—
329 112 091	329 247 291	303 710 669	297 706 133
20 343	20 343	4 354	4 354
9 563	9 563	8 403	8 403

53 891 343		62 356 264
(1 387 613)		(1 101)
249 806 569		218 633 158
	275 963 214		273 481 427
	21 730 162		-73 478
303 697 912	297 693 376	280 989 422	273 407 949
49 074 694		43 929 467
-60 558 344		-53 800 809
—447 948		-343 219
(-11 931 598)		(-10 214 561)
4 408 649		3 457 349
933 347		901 703
-2 264 000		-2 972 541
(3 077 996)		(1 386 511)
-8 853 602		-8 828 050
	7 378 424		2 118 659
489 501	489 501	363 128	363 128
33 748 374		31 173412
	23 656 084		21 803 640
25 384 273	31 524 009	22 708 490	24 285 427
329 082 185	329 217 385	303 697 912	297 693 376
329 112 091	329 247 291	303 710 669	297 706 133

Resultaträkning

Första fondstyrelsen

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvallade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/121988 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

Resultaträkning (Tkr)________________________________ 1988______ 1987

Intäkter

8 450 870
286
51 493
2 207 258
13 079
137 727
38 500	10 899 213	10 311936
	1 293	763
	202 915	127 107
	11 103 421	10 439 806
	19 969	11376
	—	25
	9 187	8413
	220 877	155 918

Intäktsräntor Obligationer Partialbevis Förlagsbevis Reverser

Refinansieringslån Penningmarknadsplaceringar Övriga tntäktsräntor

Övriga intäkter

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa intäkter

Kostnader

Kostnadsräntor

Inköpskostnader

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa kostnader 250 033___ 175 732

Arets resultat 10 853 388 10 264 074

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

33 3 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Balansräkning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

1987

1988

Tillgängar Banktillgodohavanden		338 115	48 094
Penningmarknadsplaceringar		230 222	2 396 936
Räntefordringar m m		4 314 291	3 800 314
Fordran å delfonderna		160 347	118 493
Värdepapper; Obligationer Partialbevis Förlagsbevis Reverser Refinansieringslån	82 729 225 3 469 378 631 17 706 763 94 265	100 912 353	92 712 828
Övriga tillgångar		207	—
Summa tlllg&ngar		105 955 535	99 076 665
Skulder Ränteskulder		6 271	375
Övriga skulder		1 515	8 297
Fondkapital Enligt balansräkning föregiende ir Tillskjutet grundkapital (varav reserverade löntagarfondsmedel) Ackumulerat överskott	17 280 474 (488 003) 81 787 519
Summa fondkapital föregående år		99 067 993	92 818 122
Innevarande ir Avgifter ./. pensionsmedel ./. administrationsbidrag	18 497 415 -23 496 638 - 173 804 - 5 173 027
Vinstdelningsskatt Löntagarfondsavgitt ./. rekvirerade löntagarfondsmedel	1 469 550 350 570 - 781 072 1 039 048
Summa tillskjutet grundkapital		- 4 133 979	- 4 132 696
Överföringar från delfonderna		160 347	118 493
Arets resultat		10 853 388	10 264 074
(Ökning fondkapital innevarande år)		(6 879 756)	(6 249 871)
Summa skulder och fondkapital		105 955 535	99 076 665

Not.

Kontrakterade e) likviderade fondaftärer
avs. köp 674 174

avs försann. 438 010

Carl Gustaf Scherman

Ingegerd Ekberg

Curt Persson

Stockholm den 3 februari 1989 Gösta Gunnarsson (ordf.) Ulf Göransson Gunnar Hofring Bertil Avelsson

Ivlargot Wikström

Sigvard Marjasin

Krister Wickman (verkst. dir.)

Resultaträkning

Andra fondstyrelsen

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, för 1988 ca 6 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/121988 fram
går av nedanstående resultaträkning och balansräkning. »

Resultaträkning (Tkr)__________________________________ rSBS______ 1987

Intäkter

13 445 729
699
152 570
2413312
173 790
306 779
50 054	16 542 933	15 288 825
	1 293	763
	434 321	176 554
	16 978 547	15 466 142
	35 387	19 046
	-	99
	8 172	6 756
	233 897	286 197

Intältsräntor Obligationer Parlialbevis Forlagsbevis Reverser

Refinansieringslån Penningmarknadsplaceringar Övriga intåktsräntor

Övriga intäkter

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa Intäkter

Kostnader

Koslnadsräntor

Inköpskostnader

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa kostnader 277 456___ 312 098

Arets resultat 16 701091 15 154 044

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Balansräkning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Andra fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

1987

1988

Tillgångar Banktillgodofiavanden		274 932	583 202
Penningmarknadsplaceringar		711 129	3 154 715
Räntefordringar m m		6 994 478	6 099170
Fordran å deltonderna		187 916	143 416
Värdepapper: Obligationer Partialbevis Förlagsbevis Reverser Refinansieringslån	133 681645 8 623 1 379 639 19 450 782 1 168 985	155 689 674	140 142 917
Övriga tillgångar	-	207	—
Summa tillgångar	-	163 SSS 336	150 123 420
Skulder Ränteskulder		10 036	2 290
Övriga skulder		7 738	62
Fondkapital Enligt balansräkning föregående år Tillskjutet grundkapital (varav reserverade löntagarfondsmedel) Ackumulerat överskott	27 773 102 (483 715) 122 347 966
Summa fondkapital föregående år		150 121068	,136 840 358
Innevarande år Avgifter ./. pensionsmedel ./. administrationsbidrag	18 545 172 -22 588 262 - 167 085 - 4 210 175
Vinstdelningsskatt Löntagarfondsavgift ./. rekvirerade löntagarfondsmedel	1 469 550 351 904 - 780 792 1 040 662
Summa tillskjutet grundkapital		- 3 169 513	- 2 016 750
Överföringar från deifonderna		187 916	143 416
Arets resultat		16 701 091	15 154 044-
(Ökning fondkapital innevarande år)	-	(13 719 494)	(13 280 710)
Summa skulder och fondkapital	-	163 858 336	150 123 420

Not.

Kortrakterade ej likviderade fondatfärer
avs. köp 1 094 558

avs. försäljn. 20 155

Curt Nicolin

Leif Lewin

Bertil Whinberg

Stockholm den 3 februari 1989 Hans Alsén (ordf.) Olof Ljunggren

Rune Molin Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof Edin

Krister Wickman (verkst. dir.)

Resultqtrakntng

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

' Tredje'fondstyrelsen'/' ;/ '■''''' \- '[\.:'- -''<'•""'I' ''■■"''-■■'■V'.' ;.■■ i./

Tredje fondstyrelsen tilUöis avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivaré saint s k égen-
; avgutex. Med mindre arbetsgivare avs» arbetsgivare, vilkas lönesunima (avgiftsunderlag),
högst uppgår till 225 basbelopp, för 1988 ca 6 mkr. De överförda egenavgifterna upijår till kr.
1.696.898.220,00 (f ä 1.627;338.674,0p). >. ;.. "; ' . M , f ; -vi

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår åv balansläkningen och särskild specifi
cerad uppställning över obligations-,ipartial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts,,
"till anskafftiingsvärden. ■ ' '■ ■■'•' •'• /,. t'..:>'=/,:-.' j' ■ ' .< ..'''■.■. r : .''ix f ■''■'■'''i'
Resultatet ay årets förvaltning samt delfondens tillgångar och sktilder per den 31/121988 fram
går av nedanstde resultaträkning och balansiälaiihg. ' - ' '

Resultaträkning (Tkr)	,, .... , ,,- - .--.,	........ 1988::	- ■ 1987
Intakter		, =■ /'. ' jl
Intäklsränlor . Obligafioner ' , V'" .," : Partialljevis Förlagsbeyis .' ;. ' ; . ;: ; , '; ' Reverser ,. '■ ' . Refinansieringslån Penningmarknadsplaceringar Övriga intäktsråntor :	• 4 890 599 X 632 93 848 i ■ 993 581 " 8559 ', r 106 624 '! 35166	*.■'■ . ' .: '-Jl* **: ■ . ','-■*** ■ 6129 009,!	5 797 139
Övriga intäkter . ; V •		1293;;	763::
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper Summa intakter .	';;' /' '"'c:':' ."	■ 'M7i'746"J' 6 302 048 !	100271 5 698173
Kostnader	:, : ■' ■'■■	*:'' , ■' .%*	*".■.■;.■ : ;■■**
Kostnadsräntor - r		\7xm '	,« 21886.
Inköpskostnader , .	■i ' ' ■' ;' . •	■'■-''' ' — i	'■■■/:■:'.::«:-
Administrationskostnader ; , .		5 622	• 4 932
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper Summa kostnader		85 527 -. 108152 '	116020 142 880
Arets resultat	*y . ~*	6 193 896	5 755 293

Balansräkning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Tredje f ondstyrdsen

BalansrSknIng per 31.12 (Tki)

1987

::.-""'iiiS8"-

nilgingar Banktillgodohavanden		33 456"'	: 90 929
Penningmarknadsplaceringar		'282 637	1445 683
Räntefordringar m m		2 688426	2 324 305
Fordran å delfonderna		■ 141237-;	101219
Värdepapper: ' . otdigationer Parlialbevis ■ Förlagsbevis Reverser Refinansieringslån	;,/ 47 451346 - -' .. 8 021 760 338 7 872 011 60 542	56 152 258 ii	50 548 447 !
Övriga tillgångar		. 206'.	' '-■ ' '' i .
Summa tillgångar	:-r. [■'■:._	59 298 220	54 510 583
Skulder Ränteskulder		4 036	1 689
Övriga skulder		310	". \ ■' 43
Fondkapital Enllgi balaiartkning löragåMNle år Tillskjutet grundkapital (varav reserverade löntagarfondsmedeQ Ackumulerat överskott	8837-767 (415.895) 45 671084
Summa fondkapital föregående år		54508851 '	51330 943
Avgifter ./. pensionsmedel ./. administrationsbidrag	•12032107 -14 473 444 - 107 059 2 548 396
Vinstdelningsskatt Löntagarföndsavgift ../.rekvirerade löntagarfondsmeriel	. 1 469 549 230873 .-- 702136 998 286	*■■ ■•.'■-■ '.■')*
Summa tillskjutet grundkapital		-1550110	- 2 678 604
Överföringar frän delfonderna		. 141 237	101 219
Arets resultat		6 193896	5 755 293 ■
(Ökning fondkapital innevarande är)	■■' ', .■ ~	(4 785 023)	(3 177 908)
Summa skulder oeh fondkapital .	■■' ', .■ ~	59 298 220	54 510 583

Not

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer'
avs. köp 431213

avs: tarsäljn. 103 383

Kart-Erik Brandt

Erik-V. Ramberg

Hans Billström

Stockholm den 6 februari 1989 Rolf Wirtén (ordf.), . . Guiitaf Piehl Harry Fjällström ' Sure Nordh

Thorstén Nilsson. , Bengt Uoyd Krister Wickman (verkst. dir.)

_{Revisionsberättelser}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning, fär härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

Kjell-Ake Henstrand

Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

August Trolle-Löwen

Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

Hugo Orup

Nils Nyqvist

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

^{Allmänna Pensionsfonden 1960—1988}

Första, Andra och Tredje fondstyrelsenia

Balansräkningar per 31.12 I Mkr

1960

1985

1988

1970

1980

1987

Obligationer	396,0	28 198,9	114 526,8	190 118,2	229 629,2	263 862,2
Parlialbevis	—	121,0	110,2	53,1	25,3	20,1
Förlagsbevis	15,2	1 145,8	1 989,8	2 780,1	2 613,2	2 518,6
Reverser	59,4	6 355,1	30 561,2	45 591,1	48 791,7	45 029,6
Refinansieringslån	—	2 438,6	11 267,4	8 458,0	2 344,8	1 323,8
Penningmarknadsplaceringar	0,1	0,7	2,4	2 657,0	7 717,3	1 868,0
Räntefordringar m m	'9,1	738 3	5 100,7	9 766,0	12 223,8	13 997,2
Övriga tillgångar	-	—	18,1	—	365,3	492,6
Summa tillgångar	479,8	38 998,4	163 576,6	259 423,5	303 710,6	329 112,1
Banklån	_	579,4	—	—	—	—
Övriga skulder	1.5	1,1	23.5	9,0	12,7	29,9
Fondkapital	478,3	38 417,9	163 553,1	259 414,5	303 697,9	329 082,2
Summa skulder	479,8	38 998,4	163 576,6	259 423,5	303 710,6	329 112,1

Resultaträkningar I Mkr

19S0

1970

1985

1987

1988

1980

Intäktsräntor:
Obligationer	10,8	1 617,3	9 472,6	20 276,3	24 150,2	26 787,2
Parlialbevis	—	7,9	8,8	4,4	2.1	1,6
Förlagsbevis	0,6	73,0	190,6	338,7	329,2	297,9
Reverser	1,0	372,6	2 789,7	5 371,6	6 054,0	5 614.2
Refinansieringslån	—	178,8	1 199,7	1 133,7	344,2	195,4
Övriga intäklsränlor	0.8	9,7	67,4	766,0	518,2	674.8
Övriga intäkler, kurs-
skillnader m m	—	—	—	—	406,2	812,9
Summa Intäkter	13,2	2 259,3	13 728,8	27 890,7	31 804,1	34 384,0
Koslnadsräntor, inköpskostnader
och kursskillnader	1,3	44,7	56,1	612,8	610,6	612,6
Fondstyrelsernas administrations-
kostnader	0,5	1,3	6,2	12,8	20,1	23,0
Summa kostnader	1,8	46,0	62,3	625,6	630,7	635,6
Resultat	11,4	2 213,3	13 666,5	27 265,1	31 173,4	33 748,4

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Tabell 1. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt under år 1988

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Första	Andra	Tredje	Totalt	Totalt
fondstyrelsen	fondstyrelsen	fondstyrelsen	nominella	anskaffnings-
Mkr	Mkr	Mkr	värden Mkr	värden Mkr
9 584	18 241	6 396	34 221	34 228
58	5 822	1 125	7 005	6 909
11	-213	-48	-250	-247
-30	-35	—14	-79	-76
9 304	12 703	5 144	27 151	27 228
-451	-622	-162	-1 235	-1 224
697	599	359	1 655	1 663
-5	-13	-8	-26	-25
-81	38	-50	-93	-95
-3	-8	-4	-15	-15
-22	4	-13	-31	-30
-53	-13	-16	-82	-84
-3	55	-17	35	34
-1 282	— 1 781	-693	-3 756	-3 762
-837	-4	-6	-847	-846
197	-279	-205	-287	-297
-231	-231	60	—402	-401
-396	—1 267	-542	-2 205	—2 203
-15	-	-	-15	-15
-60	-923	-38	-1 021	-1021
-1 945	-2 860	-1269	-6 074	-5 849
6216	12715	4 346	23 277	23 501

Obllgatlonslåni)

Staten

Landsting och kommuner

Kommunfinansierande institut

Bostadsfinansierande institut

Foretag

Företagsfinansierande institut

Utlandska låntagare

Förlagslån

Kommunfinansierande institut Bostadsfinansierande institut Foretag

Företagsfinansierande institut Banker

Reverslån

Landsting och kommuner' Bostadsfinansierande institut Foretag

Företagsfinansierande institut Banker

Refinansieringslån

Penningmarknadsplaceringar)

Summa

1) Inklusive partiallån.

2) Inklusive kommunfinansierande institut
' Anskaffningsvärden.

Tabell 2. Placeringamas fördelning på låntagargrupper under år 1988

(Anskaffningsvärden, tvikr)

Första Andra Tredje Totalt

fondstyrelsen fondstyrelsen fondstyrelsen t/lkr %

_________________________________________________________ Mlv_________ Mlv_________ Mkr_________________

53	5 774	1082	6 909	29
-852	-250	-67	-1 169	-5
9 524	12 428	4 963	26 915	115
-521	-2 393	-366	-3 280	-14
-973	-1925	-334	-3 232	-14
-121	-615	-170	-906	—4
573	147	138	858	4
—4	-13	-8	-25	—
-1876	-2 752	-1221	-5 849	-25
6 324	12 794	4 383	23 501	100

Staten Kommuner Bostader Näringslivet därav industri m m kraftverk jordbruksnäring Utländska låntagare Penningmarknadsplaceringar

Summa

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Tabell 3. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1988

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Ivlkr)

	Första	Andra :	*Tredje*	Totalt		Totalt
	fondstyrelsen	fondstyrelsen	*fondstyrelsen*	nominella		anskaffnings-
	Mkr	Mkr :	*Mkr*	värden		värden
				Mkr	%	Mkr	%
ObligationslånD	82 982	134 111	47 461	264 554	84	263 882	84
Staten	25 966	45 792	14 099	85 857	28	85 628	27
Landsting och kommuner	802	1 026 ■	506	2 334	1	2 303	1
Kommunfinansierande institut	442	556	375	1 373	_	1 336
Bostadsfinansierande institut	49 468	76 629	27 241	153 338	48	153 061	49
Foretag	4 594	7 054	2 907	14 555	5	14 499	5
Företagsfinansierande institut	1 690	2 994	2 288	6 972	2	6 930	2
Utländska låntagare	20	60 '	45	125	-	125
Förlagslån	379	1 385	761	2 525	1	2 519	1
Kommunfinansierande institut	—	_ ;	1	1	_	1
Bostadsfinansierande institut	18	31	26	75	_	74	_
Företag	90	217	43	350	—	348	_
Företagsfinansierande institut	128	465 1	61	654	—	653	_
Banker	143	672 :	630	1 445	1	1 443	1
Reverslån	17713	19 442 1	7 844	44 999	14	45 030	14
Landsting och kommuner	5 866	471 '	77	6414	2	6416	2
Bostadsfinansierande institut	6 046	7 657 .	2 889	16 592	5	16 622	5
Företag	4 145	2 421 ■	416	6 982	2	6 980	2
Företagsfinansierande institut	1 641	8 893	4 462	14 996	5	14 997	5
Banker	15	- ;	-	15	-	15
Refinansieringslån	94	1 169 ■	61	1 324	-	1 324	-
Penningmarknadsplaceringari	577	1005 '	323	1 905	1	1 870	1
Summa	101 745	157 112	56 450	315 307 100		314 625	100

'1 Inklusive partiallån.

) Inklusive kommunfinansierande institut.

> Anskaffningsvärden.

Tabell 4. Placeringamas fördelning på låntagargrupper 31.12 1988

(Anskaffningsvärden, (vikr)

Staten

Kommuner

Bostader

Näringslivet därav industri m m kraftverk jordbruksnäring

Utländska låntagare

Penningmarknadsplaceringar

Summa

Första		Andra		*Tredje*			Totalt
fondstyrelsen		fondstyrelsen		*fondstyrelsen*		Mkr	o/o
Mkr	%	Mkr	%	*Mkr*	%
25 899	26	45 607	29	14 122	25	85 628	71
7 062	7	2 039	1	955	2	10 056	3
55 407	55	84 143	54	30 207	53	169 757	54
12 526	12	23 841	15	10 822	19	47 189	15
7 361	7	14 671	9	5 601	10	27 633	9
3 742	4	6 066	4	1946	3	11 754	4
1 423	1	3 104	2	3 275	6	7 802	?
20	—	60	—	45	—	125
568	-	986	1	316	1	1 870	1
101 482	100	156 676	100	56 467	100	314 625	100

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Tabell 5. Placeringamas fördelning på låntagargmpper under respektive år

(Anskaflningsrärden, Mkr)

1985

1970

1980

1988

1960

1987

Mkr

Sialen	135	29	739	11	6 468	41	5 754	30	9 786	47	6 909	29
Kommuner	61	13	593	fi	36S	2	-)56	— 1	— 1 041	-5	-1 169	-5
Bostäder	173	37	3 664	52	A 247	27	14 190	74	14 936	72	26 915	115
Näringslivet	102	21	2 026	29	4 807	30	-893	-5	-7 405	-36	-3 280	-14
därav industri m m	62	13	1 515	22	3 576	23	-1 394	—7	-5 870	-28	-3 232	-14
kraftverk	25	5	337	5	682	4	-137	-1	-1096	-6	-906	-4
jordt)ruksnäring	15	3	174	2	549	3	638	3	-439	-2	858	4
Utiändska låntagare	—	—	-3	—	-16	_	-22	—	-28	—	-25	—
Pennnginarknadsplaceringar	-	—	-18	-	1	—	296	2	4 384	22	-5 849	-25
Summa	471	100	7 001	100	15 869	100	19 169	100	20 632	100	23 501	100

Tabell 6. Placeringamas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1985

1987

1988

1970

1980

1960

	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Staten	135	29	3 320	9	34 940	22	72 487	29	78 718	27	85 628	27
Kommuner	61	13	3 978	10	11 036	7	12 759	5	11226	4	10 056	3
Bostäder	173	37	18 420	48	58 280	37	96 898	39	142 841	49	169 757	54
Näringslivet	102	21	12 405	33	54 036	34	64 661	26	50 469	17	47 189	15
därav industri m m	62	13	9 352	25	41 344	26	42 856	18	30 865	11	27 633	9
kraftverk	25	5	1 695	4	8212	5	13 631	5	12 660	4	11 754	4
jordbmksnåring	15	3	1 358	4	4 480	3	8 174	3	6 944	2	7 802	2
Utländska låntagare	—	—	136	—	163	—	198	—	150	—	125	—
Penningmarknadsplaceringar	—	—	1	—	3	—	2 656	1	7719	3	1 870	1
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	249 659	100	291 123	100	314 625	100

Tabell 7. Tillväxt i fondkapital under respektive år, Mkr (anskaffningsvärde)

1960 1970 1980 1985 1987

1988

Influtna avgifter	468	6 100	22 192	34 494	43 929	49 075
Avkastning frän övriga
fondstyrelser	—	—	53	116	363	490
Intäktsräntor	13	2 259	13 729	27 891	31 398	33 571
Pensionsutbetalnrngar	—	—1 166	-19 030	-42 116	-53 801	-60 558
Kostnadsräntor, kurskillnader m m	-1	—44	-56	—613	-206	200
Administrationskostnader '	-2	-74	—243	-316	—363	-472
Reserverade löntagarfondsmedel
(förårxjring)	—	—	—	-17	1 387	3 078
Tillväxt i fondkapital	478	7 075	16 645	19 439	22 707	25 384
Procentuella avgiftsuttag'!	3	10	12	10	10,2	10,6
Bastielopp vid ingången
av respektive är (kronor)	4 000	6 000	13 900	21 800	24 1002)	25 800
Den genomsnittliga direkta räntan
pä de långfristiga placeringarna
(procent)	5,63	6,56	9,09	11.58	11,18	11,14

'I Frän 1982 ijeräknas avgiftsuttaget på hela lönesumman, vilket sänkte uttaget med 2.8 procentenheter. Fr o m 1984 inkluderas förtiöjd ATP.avgift om 0,2 procentenheter (för löntagarfondernas verksamtiet) 1 Höjning till 24 500 den 1/7.

Tabell 8. Värdepappersportföljen per 31.12 respektive år, Mkr

1985

1986

1987

1988

Innetiav av otjligationer, parlialbevis och förlagsbevis:

Nominellt

Anskaftningsvärde

Marknadsvärde

193 693,5	211 450,8	232 949,9	267 077,5
192 951,4	211 553,9	232 267,7	266 401,0
178 860,3	204 866,4	226 007,2	266 384,6

^{ATP-systemets framtid och finansiering}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

av Krister Wickman, verkställande direktör

Den förväntade befolkningsutvecklingen utgör en viktig utgångspunkt för en diskussion av ATP-systemets framtid. Befolkningens fördelning mellan yrkesverksamma och pensionärer har för det första en stor betydelse för anspråken på omfördelning av de aktivas inkomster till pensionärerna. För det andra har befolkningsutvecklingen betydelse för resurstillväxten som spelar en avgörande roll för pensionssystemets finansieringsproblem. Tillväxten påverkas emellertid utöver befolkningsutvecklingen av ett antal andra faktorer — förändringar i förvärvsfrekvens, immigration, sysselsättningsgrad, arbetstidens längd, produktiviteten. Undersökningen utgår i det följande från föreliggande prognoser om befolkningsutvecklingen och från varierade antaganden om BNP:s tillväxttakt utan att dessa härledes ur specificerade antaganden om utvecklingen av de produktionspåverkande faktorerna.

Befolktungsutvecklingen

Aren kring sekelskiftet inträffar betydelsefulla trendbrott i den svenska befolkningsutvecklingen. I absoluta tal kulminerar då antalet personer i åldern 20—64 år. Vidare nås ett minimum för antalet personer i åldern över 64 år. Den ekonomiska innebörden av denna utveckling kan illustreras med s k "försörjningskvoter" varmed avses relationen mellan antalet personer i åldern över 64 år och personer i åldern 20—64 år. Denna kvot återges i fö jande tabell.

-2035

Tabell 1. Försörjningskvoter 1985-

Personer i åldem över 64 år per hundra i åldem 20—64 år

30 31 29 36 38 41

1985 1995 2005 2015 2025 2035

Källa: SCB.

Tabellen visar att försörjningskvoten når ett minimum omkring år 2005 med 29 ålderspensionärer pä 100 i aktiv ålder. Kvoten stiger sedan kraftigt. Ar 2035 går det 41 pensionärer på 100 aktiva.

Belastningen på ATP-systemet kan i stort sett väntas spegla försörjningskvotens förändringar. Belastningen accentueras därutöver fv att systemet har en bit kvar till sitt fullfunktionsstadium, dvs det skede då alla

pensionärer haft möjlighet att tjäna in full ATP-poäng enligt 30-årsregeln. I motsatt riktning verkar "taket" på 6.5 poäng för intjänandet av ATP. Den viktigaste faktorn som bestämmer ATP-systemets utveckling är dock den ekonomiska tillväxten. Tillväxten bestämmer takten i det aktuella avgiftsunderlagets stegring och utgör därmed grunden för pensionsystemets utveckling och bärkraft. Något klart samband mellan befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt finns inte.

ATP-systemets kostnadsutveckling

Riksförsäkringsverkets (RFV) rapport om "ATP och dess finansiering i det medel- och långsiktiga perspektivet" (1987-12-18) baseras på ett omfattande fakta- och kalkylmaterial. ATP-systemets inkomster och utgifter diskuteras under olika antaganden om den ekonomiska utvecklingen i stort. Viktigast bland dessa antaganden är förutsättningarna om BNP-tillväxten (ATP-systemet är i stort sett neutralt med avseende på prisförändringar). Kalkylerna har gjorts dels med bibehållande av nuvarande regler om ett tak för intjänandepoäng, dels med antagande att ATP-taket fr o m 1990 höjs i takt med ett löneindex eller med den årliga reala tillväxten för BNP. För enkelhetens skull anges i fortsättningen en realindexering som "höjt tak".

Följande tabell (tabell 2) visar hur ATP-ut-betalningarna mätta i procent av lönesumman på lång sikt påverkas av olika ekonomiska tillväxttakter. Ju högre tillväxttakt desto snabbare växer avgiftsunderlaget och desto lägre blir därmed behovet av att höja det procentuella avgiftsuttaget.

Tabell 2.

ÄTPutbetalningar i procent av lönesumman år 2035 vid alternativa antaganden om BNP:s ökningstakt.

BNP:5 Nuvarande Höjt tak

tillväxttakt regler

0 39,5 39,5

1 30,0 33,6

2 18,8 25,8

3 11,4 21,3

Källa: RFV talxll 10.1. 1987 åre nivå var 12,2%.

Vid nolltillväxt för BNP blir utbetalningsprocenten densamma med som utan takhöjning: ATP-andelen stiger i detta alternativ

från 1987 års nivå på 12,2% lill 39,5%, dels beroende på att systemet successivt når sitt fullfunktionsstadium, dels på grund av det ökade antalet pensionärer. Vid ökande tillväxt bromsar taket upp stegringen av ATP-procenten. Vid en så hög BNP-tillväxt som 3% per år kommer takkonstruktionen till slut att sänka ATP-andelen ner under utgångsläget. Med höjt tak är emellertid år 2035 procenttalet nästan dubbelt så högt som skulle ha gällt med nuvarande regler. Ar 1985 var andelen aktiva med inkomst över 7.5 basbelopp bara 5 procent. Vid 3 procents tillväxt skulle år 2035 denna andel ha kommit upp i 84 procent.

Tabell 3 visar hur ATP-utbetalningarna satta i relation till lönesumman utvecklas under perioden fram till 2035. Som illustration har använts det alternativ, som av RFV anges representera ett "mellanläge" med 2% real tillväxt för BNP och lönesumma, 2% real ränta och 5% inflation. Siffrorna i tabellen visar i princip vilka avgiftsuttag, som skulle behövas för att finansiera ATP som ett rent fördelningssystem, dvs. utan att tillgodogöra sig fondens avkastning.

Tabell 3.

ATPutbetalningar i procent av lönesumman fram till 2035. (Årlig BNPtillväjct 2%).

	Nuvarande	Höjt
	regler
1987	12,2
1990	13,7	13,7
1995	14,9	15,0
2005	17,1	17,2
2015	21,0	22,4
2025	20,8	24,5
2035	18,8	25,8
Källa: 1	RFV tabell 10.1.

Fram till 2005 är ATP-procenten densamma med som utan takhöjning. Skillnaden kommer till synes först 2015. Vid nuvarande regler kulminerar dä procenttalet. I fortsättningen kommer alltfler inkomsttagare över poängtaket och utbetalningarna som andel av lönesumman sjunker för att vid slutpunkten 2035 ligga ca 50% över dagens nivå. Vid takförhöjning har ATP-andelen år 2035 däremot mer än fördubblats jämfört med utgångsläget. Utvecklingen påminner då om de förändringar av försörjningskvoten som illustreras i tabell 1.

Det offentliga pensionssystemets totala kostnader

I RFV:s rapport framhävs att kraven på avgiftshöjningar, (tabellerna 2 och 3) bör bedömas med hänsyn till kostnadsutvecklingen även inom andra delar av det offentliga

pensionssystemet, dvs till folkpensioneringen och pensionstillskotten. Inkomsterna därifrån representerar ett grundskydd för förtids- och ålderspensionärer, som har låg ATP eller inte alls blivit delaktiga av ATP-systemet. Med tiden kommer emellertid alltfler personer att bli berättigade till större ATP-pension, vilket medför att pensionstillskotten kommer att minska i betydelse med givna regler. En summering av kostnaderna för ATP - och folkpensionsutgifter ger därför en riktigare bild av det offentliga pensionssystemets finansieringsbehov och visar en mycket lugnare stegringstakt än den som gäller för enbart ATP.

I tabell 4 har summan ATP - och folkpensioneringsutgifter relaterats till lönesumman. Folkpensionsutgifterna avser de 80% som betalas med socialavgifter (resten finansieras över statsbudgeten). I alternativet "med höjt tak" har inte bara ATP-taket utan även pensionstillskotten höjts i takt med ekonomins reala tillväxt. 1 tabellen har använts "mellan-alternativet" med 2% tillväxt för BNP. Tabell 4 kan jämföras med tabell 3, som avser enbart ATP-utgifterna. Differensen mellan procenttalen i tabell 4 och tabell 3 utgör alltså folkpensionsutgifternas andel. Satta i relation till lönesumman utgjorde dessa utgifter år 1987 9;5%. Procenttalet för folkpensionsutgifterna beräknas i detta alternativ falla till 7,5% år 1995 och till mindre än 4% vid periodens slut.

TabeU 4.

Summa ATP och folkpensionsutbetalningar i procent av lönesumman fram till 2035. (Årlig BNP-tillväxt är 2%).

Nuvarande Höjt tak

1987	21,7
1990	22,3
1995	22,4
2005	23,1
2015	26,4
2025	25,4
2035	22,5
Källa: 1	RFV tabell 10.4.

22,3 22,6 23,4 28,1 29,3 29,7

Med bibehållen takkonstruktion når enligt tabellen de totala utbetalningarna ett maximum år 2015. Sett över perioden 1990— 2015 motsvarar ökningen en årlig höjning av utgiftsprocenten om 0.1—0,2%. Därefter faller utgiftsprocenten tillbaka till utgångsläget. Man får alltså samma utgiftsprofil som för enbart ATP-utbetalningarna enligt tabell 3, men utvecklingen 1990—2015 blir mer dämpad för de totala utbetalningarna. Finansieringsproblematiken handlar i detta fall, med bibehållen takkonstruktion, mycket om att utjämna pucklarna.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Fondkapitalets utveckling vid olika antaganden om tillväxt och avgiftshöjningar 1988 års priser (Mdkr)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Fondstorlek (IHdkr) 1988 års priser

900-,

300-

Strategier för avgiftsuttag

Tabell 3 över framtida ATP-utbetalningar visar med förutsättning av en 2-procentig BNP-tillväxt hur uttagsprocenten skulle behöva förändras i framtiden i ett rent fördelningssystem. Till en tid skulle avgiftsprocentens höjning kunna uppskjutas eller göras långsammare genom att utnyttja fonderna. Skulle man stanna vid nuvarande avgiftsnivå skulle fonderna så småningom tömmas.

/ diagrammet ovan åskådliggör kurvan 1 A : fondens utveckling under antagande av 1% årlig tillväxt av BNP och kurvan 1 B utvecklingen vid 2% BNP-tillväxt. Sistnämnda alternativ representerar som nämnts RFVis "mellanalternativ" och kan betraktas som relativt optimistiskt. Kurvorna faller ganska långsamt i början men stupar mot slutet brant nedåt. Detta sammanhänger bl a med de ökade anspråk på systemet, som uppkommer vid övergången till fullfunktionsstadium. Reala räntan är i båda alternativen två procent. Skillnaden mellan kurvorna beror alltså enbart på olikheten i tillväxttakt. Fonden töms omkring år 2006 resp. 2010, beroende på val av tillväxttakt. En ökning i tillväxttakten är, vid oförändrade avgifter.

inte tillräcklig för att lösa ATP-systemets finansiering. De i diagrammet underliggande beräkningarna avser 1—3:e AP-fondernas utveckling. Bilden ändras emellertid inte nämnvärt av att man också inkluderar 4:e AP-fonden och löntagarfonderna. Fonden töms då ungefär ett är senare än vad som framgår av diagrammet. Detsamma gäller även utvecklingen i alternativ 2 A.

1 detta alternativ förutsätts en avgiftshöjning med 0.33 procentenheter per år och en procents BNP-tillväxt. Vid denna låga tillväxt hjälper det inte med avgiftshöjningar. Fonden är tömd år 2021 — avgiftshöjningarna har förlängt nådatiden med 15 år jämfört med alternativ 1 A. Vid en BNP-tillväxt med tvä procent per år och samma avgiftshöjning som i alternativ 2 A erhålls emellertid en kurva för fondutvecklingen som stiger brant uppåt, vilket är alternativ 2 B i diagrammet. Denna utveckling innebär alltså ä andra sidan ett betydande överuttag av avgifter. Det behövs en strategi som mer smidigt anpassar sig till utgiftsbehovens och avgiftsunderlagets förutsedda förändringar.

En sådan strategi bör innefatta upprätthållandet av en viss fondstyrka. Pensionsutbe-

Realräntans inverkan på fondkapitalet.

Prop. 1988/89; 144 Bilaga 1 .

Fondstorlek (IVldkr) 1988 ärs priser 800

2035 är

talningar är i det närmaste okänsliga för kortsiktiga fluktuationer i reala BNP. Dessa påverkar emellertid omgående avgifterna. För att överbrygga tillfälliga underskott behövs sålunda en för sådana eventualiteter anpassad fond. Ett annat motiv för en buffertfond är variationerna i befolkningens sammansättning, framför allt den starka ökningen i antalet pensionärer relativt antalet förvärvsaktiva. Fr o m omkring år 2010 ställs härigenom förhållandevis höga finansieringskrav på den arbetande befolkningen. Om man inte bygger upp reserver medan försörjningskvoten är relativt låg, kommer den närmaste framtidens aktiva generation att bidraga förhållandevis mindre än kommande generationer med högre försörjningskvoter. Det ligger i den förra generationens intresse att skapa goda förutsättningar för den ekonomiska tillväxt med vars hjälp deras tillkommande pensionärsförmåner skall betalas.

Balansalternativet i diagram på sid 43 är ett exempel på en sådan strategi. Tillväxten är densamma som i alternativ 2 B, dvs 2%, men det årliga avgiftsuttaget något lägre eller 0,31%. Avgiftshöjningen avbryts dessutom år 2009 — avgiften har då kommit upp i 17,2%. Fram till denna tidpunkt föreligger ett överuttag i den meningen att den reala

fonden byggts upp till omkring 50% över utgångsläget. Fondstyrkan (fondstorleken dividerad med pensionsutbetalningarna) faller dock kontinuerligt. Fonduppbyggnaden säkerställer emellertid den fortsatta finansieringen utan ytterligare avgiftshöjningar. Reala fonden faller visserligen fram mot år 2030 men stabiliseras sedan. Avgiftshöjningen från 11% år 1989 till 17,2% år 2009 motsvarar ungefär den reduktion av uttaget av folkpensionsavgift som möjliggöres till slutet av perioden genom folkpensioneringens fallande kostnader.

Diagrammet ovan visar effekten av alternativa antaganden om den reala räntans nivå på fondutvecklingen. I samtliga alternativ har reala tillväxten förutsatts vara två procent och avgiftsuttaget oförändrat. Realräntan har alternativt satts till en, två och tre procent. Mellanalternativet motsvarar alternativ 1 B i föregående diagram. Det framgår av diagrammet ovan att en räntehöjning med en procent bara fördröjer tidpunkten för fondens uttömning med ett eller annat år. Skälet till den svaga effekten är att en räntehöjning inte kan stoppa fondminskningen som sker när avgiftsuttaget hålles oförändrat. Räntan utgår i detta fall på elt allt mindre kapital. Mot slutet av perioden blir effekten av en ränteändring helt betydel-

selös. Hade dé alternativa ränteantagandena i stället använts på "balansalternativet" i diagram på sid 43, så hade skillnaderna i fondutveckling emellertid blivit betydande. Ränteavkastningen hade nämligen då utgått på en på sikt bestående fond. I ett alternativ med 3% realränta hade vid periodens slut fonden ungefär fördubblats, och vid 1% realränta ungefär halverats jämfört med utgångsläget.

Frågor för framtiden

ATP-systemet infördes 1961, och baserades på ett beslutsunderlag som tillkommit på 1950-talet. De förutsättningar som då förelåg har i viktiga avseenden ändrats. Detta gäller bl a det sätt på vilket befolkningsutveckling, inträdet i fullfunktionsstadiet och en relativt svag ekonomisk tillväxt kan förväntas komma att finansiellt belasta systemet. Det dröjer visserligen in på början av nästa sekel innan problemen blir akuta. Under denna respittid måste det emellertid fattas en rad beslut om delar av gällande regelsystem.

1. En viktig fråga gäller takkonstruktionen.
Av tabellerna 2 och 3 framgår att in på
2000-talet skulle en realindexering av taket
(en höjning i takt med tillväxten av BNP) le
da till synbarligen orealistiskt höga avgifts
uttag. Såtillvida framstår bibehållandet av
taket som en förutsättning för ATP-syste
mets finansiella trovärdighet.

A andra sidan kan taket komma att skapa växande problem för de avtalsreglerade pensionssystemen och därmed dessas trovärdighet. Särskilt ITP-systemet kan vid snabb BNP-tillväxt utsättas för stora påfrestningar Utgående ITP-pensioner skall höjas i takt med den reala tillväxten medan ATP bara ger underliggande värdesäkring. Med enbart värdesäkring och vid snabb realtillväxt tenderar ATP-pensioneringen med underliggande folkpension att ta karaktären av en förhöjd folkpension. Tillsammans skulle de dock ge ett grundskydd avsevärt mycket högre än det existensminimum som nu ges 3V enbart folkpension med pensionstillägg.

2. Full standardsäkring skulle innebära att
utgående pensioner realindexerades. En så
dan standardsäkring — t ex genom uppräk
ning helt eller delvis med ett löt\eindex —
skulle fastare knyta erlagda avgifter till ut
fallande förmåner. Standardsäkring skulle
ge stabila spelregler också i den meningen
att avgiftsuttaget skulle kunna förutses med
stor noggrannhet — man skulle alltså i kal
kylerna för AP-fondens framtida utveckling
inte behöva laborera med olika tillväxtanta
ganden. Standardsäkring kan å andra sidan
ge svåraccepterade pensionsutfall. En åttio-
åring skulle vid snabb uppindexering kunna
få en pension, som realt sett ligger över den

slutlön han hade före pensioneringen. Mot standardsäkring talar som näinnts frainför allt kostnaden för ATP-systemet. Den ökade stabiliteten skulle därför i praktiken troligen få köpas till priset av sänkt kompensationsgrad.

3. Trettio- och femtonårsreglema för intjä
nande av ATP-poäng motiverades vid sin
tillkomst bl a med att kvinnorna skulle få
ökade möjligheter att intjäna full pension
(30-årsregeln) och få dennas nivå beräknad
på ett inte alltför stort antal intjänandeår
(15-årsregeln). Kvinnors arbetssituation har
emellertid förskjutits i en sådan riktning att
det av denna anledning idag i och för sig
skulle kunna vara motiverat att förlänga in-
tjänandeperioderna. Detta skulle innebära
en besparing på ATP-systemet.

15-års och 30-årsreglerna är också fördelaktiga för den, som har relativt läng utbildningstid och vars inkomster successivt stiger under den aktiva perioden. Såtillvida är ATP-systemet ur socialgruppssynpunkt re-gressivt. Folkpensioneringen verkar emellertid progressivt omfördelande. Totalt torde det offentliga pensionssystemet i stort sett vara fördelningsneutralt.

ATP-avgiften fungerar i dag som en löneskatt. Det framstår från många synpunkter som angeläget att mer ge den karaktär av försäkringsavgift. Det betyder att den inte borde utgå på inkomster intjänade efter 30 år, eftersom avgifter på dessa inkomster inte påverkar pensionens storlek. Detsamma gäller avgifter som utgår på den del av inkomsten som överstiger 7,5 basbelopp.

4. Under senare tid har bl a i fondstyrelser
na diskuterats frågan om den lämpliga tid
punkten för inträde i ålderspensioneringen.
Tidigare har intresset i detta avseende
främst gällt deltids- och förtidspensionering
en. Med hänsyn till den förväntade utveck
lingen av försörjningskvoterna har det emel
lertid också blivit aktuellt alt kunna öka ar
betskraften i aktiv ålder genom mobilisering
av den reserv, som kan finnas bland dagens
och framtidens pensionärer. Härför talar
den på senare tid ökade livslängden och det
förbättrade hälsotillståndet hos stora pensio
närsgrupper. En sådan utveckling skulle bå
de minska ATP-systemets utgifter och öka
dess inkomster. I praktiken är det här inte
fråga om att höja den lagstadgade pensions
åldern utan om förbättrade möjligheter att
senarelägga utträdet ur arbetslivet för den
som så kan och önskar. I mycket är detta en
fråga om ändrade avtalsregler och ändrade
attityder hos parterna på arbetsmarknaden.

5. Det framgår av tabell 4 att om man ser folkpensioneringen och ATP som ett konsoliderat system kan man vara relativt optimistisk om möjligheterna att bära det fram-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

tida totala avgiftsuttaget under förutsättning men. Från centrala fördelningssynpunkter

att taket bibehålles i sin nuvarande form behöver f ö hela ålderspensioneringen inklu-

och att tillväxttakten håller sig åtminstone sive den privata försäkringen ses som en

kring två procent. Hela det offentliga pen- helhet. Det är de totala pensionsanspråken,

sionssystemet betraktas då som en helhet som bestämmer "bördan" för den aktiva

och avgiftsuttaget får inordnas i den statliga generationen i form av anspråk på en del av

finanspolitiken i stort. den löpande produktionen oavsett hur dessa

6. Som ovan antytts behövs det från "P"" finansierats i ett tidigare skede. Fi-

ekonomisk-politisk synpunkt en samordning nansier.ngsformen far emellertid avgörande

också mellan den offentliga och den avtals- betyde se for hur bördan kommer att

reglerade pensioneringen. Vid bibehållande övervältras pa olika skikt av den aktiva be-

av nuvarande regelsystem är risken stor för tolkningen,
ökande spänningar inom och mellan syste-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

49 4 Riksdagen 1988/89. 1 satnl. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP)

Försälcrade

Anställda och egna företagare i åldem 16—64 år (för personer födda 1911—1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på. Basheloppet fastställs numera för ett helt år i taget och visar förändringen i kotuumentpriser-na från november till november året innan. Basbeloppet respektive år reglerar utbetalningen av ATP

Basbeloppets storlek några år
1905	5 000	1986
2970	6 000	1987
1975	9 000	1988
1980	13 900	1989
1985	21300

loppets storlek några år

23 300

24 100

25 800 27 900

21300

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGl) redovisas på slutskattesedeln varje år Den utgörs i princip av förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med i den pensionsgrundande inkomsten (=taket i ATP).

ATPpoäng —

basbelopp

Mfljcitrifl) ATPpoäng uppgår således till 6,5 för varje år. ATPpoängen registreras och sparas för varje individ varje år.

ATP-beräkning

ATPpensionens storlek för år beräknas enligt följande:

Basbeloppet X 60% X medel-ATPpoäng' X ~~""'"'*' " ""'' ''~~

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen. ■• Högst 30 är.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år

Får att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren (= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp. Maiimalt för år 1988: 0,6 X 6.5 X 25.800 = 300 620 kronor

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per "förtida" månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst intill 70 år Förhöjning med 0,6% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbetalning av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Varaktig arbetsoförmåga minst 50% eller varaktig arbetslöshet efter 60 år: sjukbidrag/förtidspension efter 1 ä 2 år

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt som för ålderspension (med några undantag). Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen samma som ålderspensionen.

Ankepension***

Den avlidne efterlämnar bam som är berättigade till barnpension. Ankan får 20% av mannens ålders-ATPpension; I övriga fall får änkan 40% av mannens ATPpension.

Barnpension***

För bam under 18 år: 30% av den avlidnes beräknade eller verkliga ålders- eller förtidspension.

Detta gäller för första bamet. För varje ytterligare bam ökas procenttalet med 20.

*** Reglerna giiller fr o m är 1990. 50

Fjärde fondstyrelsen

_{ÅRSREDOVISNING
198 8}

A 11 : • jy J Prop. 1988/89:144

^{Allmanna
pensionsjonden}^{BHaga 2}

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän till-läggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar 1% av det sammanlagda ansk,affningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala rösttalet.

1988 i sammandrag

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

• Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974) är oförändrat 2.350 mkr.

• Fondens grundkapital får from 01-07-1988 uppgå till högst 1% av första-tredje fondstyrelsemas tillgångar eller omkring 3.000 mkr vid årsskiftet 1988/89.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till nära 17.5 mdr mot 11.7 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1988 värdepapper för 2.0 mdr och sålde värdepapper för 2.2 mdr.

• I nyemissioner placerades 367 mkr, varav 151 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra* Volvo, ASEA, SCA och Skånska, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 5.4 mdr motsvarde drygt 34% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 165 mkr under 1988. Det totala investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 695 mkr (ca 4% av fondens tillgångar).

• Resultatkravet uppfylldes med bred marginal.'- Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat resultatkravet — att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta med 3% — med över 12 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1988 med drygt 51%. Index för fondens portfölj steg med nära 54%.

_VD-översikt

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Ytterst få hade vid 1988 års ingång kunnat förutse en kursuppgång av samma storleksordning sorn året 1986. Den blev nu på procentenheten lika stor dvs 51%. Stockholmsbörsen hade i jämförelse ined de stora börserna en mycket stark utveckling — London -1-4%, New York -1-12% och Tokyo -1-40%. Man kan naturligtvis med viss rätt fråga sig om det finns sakliga underlag för en så kraftig uppvärdering av svenska börsnoterade företag i förhållande till många utländska. Faktum kvarstår emellertid — marknadlen gjorde den bedömningen år 1988.

Fjärde AP-fondens totalresultat 1988 på nära 5.5 mdr är därmed det bästa i fondens nu femtonåriga histoiia. I resultatet har då inräknats de orealiserade kursvinster (r"-ningen av den "dolda reserven" i portföljen), son- ppkommit på grund av en stark kursuppgång. När man mäter utfallet av aktieplaceringar är det nödvändigt att ta med också orealiserade kursvinster och kursförluster—ingen placerare köper ju akl:ier enbart för utdelningens skull utan förväntar sig också en värdestegring. Dock bör man — som påpekats så många gånger i fondens årsredovisningar och kvartals-rapporter — inte fästa alltför stort avseende vid kortperiodiska resultatmätningar. Verksamheten måste ses i ett längre perspektiv, och valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet.

Grundkapitalets realvärde utgör nu vid års;;kiftet 4.9 mdr medan den samlade fondförmögenheten uppgår till 17.3 mdr. "Reserven" är alltså inte mindre än 12.4 mdr. Om grundkapitalet i stället placerats i statsobligationer alltsedan fondens start 1974 skulle förmögenheten vid 1988 års utgång uppgått till ca 5.5 mdr att jämföra med den nu redovisade.

Detta visar att 80-talet hittills varit ett aktiesparandets decennium. Avkastningen på aktier har med bred marginal överträffat avkastning på sparande i nominella tillgångar. Det kan inte nog understrykas att detta förhållande kan ändras. Det känns därför tillfredsställande att fonden har en avsevärd "buffert" för att möta kursnedgångar cx;h ändå klara sitt långsiktiga mål att bevara realvärdet på de mottagna medlen och betala "utdelning".

Under året har den s k ägarutredningen avgivit sitt huvudbetänkande. Utredningen konstaterar att ägandet i ökande grad institutionaliserats — en utveckling som har sin motsvarighet i flertalet länder. Utredningen pekar på vikten av att fysiska personer direktäger aktier, vilket ökar kraven på öppenhet och bevakning av aktiemarknaden. Utredningen understryker också värdet av att det finns en mångfald av olika placerar-kategorier på marknaden.

Under de senaste åren—inte minst under 1988—har ett stort antal konvertibla lån riktats till företagens anställda. Således hade 132 noterade företag emitterat personalkonvertibler till ett nominellt värde av drygt 10 mdr fram till augusti 1988. En förskj utning har noterats i den meningen att villkoren för lånen har blivit allt mindre lika "äkta" konverteringslån. Riskmomentet har minskat eftersom räntan på konvertiblema ofta satts i paritet med marknadsräntan och den s k utspädningseffekten för s k gamla aktieägarna har i vissa fall varit icke oväsentlig. Annorlunda uttryckt: Ofta har en inte ringa förmögenhetsöverföring skett från de gamla aktieägarna till konverteringslåneinne-havama vid utgivandet av konvertiblema. Det finns skäl att ifrågasätta denna tendens, särskilt som informationen kring dessa emissioner ibland varit bristfäl-lig-

Fjärde AP-fonden är en av de större placerarna på aktiemarknaden. Det primära målet för fondens verksamhet är att långsiktigt erhålla en god avkastning på de förvaltade medlen. Det innebär emellertid inte att fonden kan spela en helt passiv roll. Fonden skall kunna utöva sitt ägarinflytande på ett sådant sätt att det gagnar dels det berörda företaget dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också samhällsintresset. En styrka hos Fjäide AP-fonden har varit och är dess oberoende av olika makt- och inflytandegrupper.

^{Riskkapitalmarknaden 1988}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Det gångna året blev kursmässigt ett av de bästa åren någonsin på Stockholmsbörsen. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1986 och 1987 samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna månadsvis 1988.

Totalindex steg under året med drygt 51% (föregående år — 8%). Kursutvecklingen kan karakteriseras som genomgående fast under året med undantag för sommarmånaderna, som uppvisade en mer oenhetlig tendens.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1985-1988
VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI___ KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

10 20 30 40 50 1988 VECKA

I mitten av december överträffades för första gången den tidigare högstanoteringen från oktober 1987 och föregående års nedgång var således återhämtad i sin helhet. På årets näst sista börsdag den 29 december registrerades den högsta slutnoteringen för totalindex, 1.253.

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var påtagligt homogen, särskilt med beaktande av att kursrörelserna under året blev så stora. Det stora undantaget härvidlag var årets vinnarbransch, rederierna, som steg med hela 173%. Bättre än marknaden utvecklades ocksä verkstäderna (-1-61%) medan kemisk industri (-H42%) och utvecklingsbolagen (-1-40%) utvecklades sämre. Samtliga övriga indexserier inklusive banker och OTC-bolag steg med mellan 45 och 55 procent.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Fondbörs (A:I-och A:lI-listorna) minskade från 124,6 mdr 1987 till 115,4 mdr 1988. Därmed sjönk omsättningen för andra året i rad trots att en osedvanligt hög andel kontanta uppköpserbjudanden ingick i den registrerade börsomsättningen i fjol. Eftersom omsättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsättningshastigheten ett mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas numera månadsvis av fondbörsen. Under 1988 registrerades en omsättningshastighet på drygt 20% jämfört med knappa 30% 1987 och strax under 50% under första halvåret 1986. Omsättningsskatten på aktier fördubblades vid halvårsskiftet 1986.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier minskade till 15,3 mdr (22,5 mdr). Om man jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrerade omsättningen, så sjönk denna relation till 7% (9%). Utsträckes jämförelsen till 1986 blir tendensen än mer oroande. Grovt kan sägas att utlandets andel av omsättningen vid Stockholms Fondbörs har halverats på två år. Innebörden av detta tycks vara att den inhemska och de utländska marknaderna omsättningsmässigt kommunicerar mindre väl, vilket kan leda till en sämre likviditet såväl i Sverige som i utlandet. Det har också påpekats att primärmarknaden för vissa fria aktier tenderar att flytta från Stockholm till i första hand London. Nettoimporten av svenska aktier från utlandet uppgick till 2,8 mdr (4,2 mdr).

Optionshandeln fick en betydligt lugnare utveckling i fjol jämfört med föregående år Visserligen omsattes i stort sett lika många aktieoptionskontrakt på de båda optionsbörserna, men mätt i kronor sjönk omsättningen från 2,9 mdr till 1,9 mdr. Tendensen var densamma för indexoptioner, där omsättningen sjönk från 12,0 mdr tiil 5,2 mdr

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska börser mätt i lokal valuta för 1987 och 1988. Den dollarbaserade världsindexutvecklingen under 1987 enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International återges också i diagrammet. Det mest anmärkningsvärda synes vara avsaknaden av en enhetlig kurstendens på aktiemarknaderna internationellt. Skillna-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

DIASFtAM 2

KURStnVECKLINGEN IOLIKALANDER

50%-

40%-30% 20% 10% O 10% 20% 30% 40%-50%

\Wds-1987 index

Liveckling 1988

BRYSSEL STOCK- "TOKYO NEW uaNtXJN WEmNG-
HOLM YORK TON

31.9. 88

31.12. 87

derna är mycket stora inte bara mellan mer perifera marknader utan ocksä mellan de tre stora marknaderna, Tokyo, New York och London.

Det totala börsvärdet på de svenska börsbolagen vid det senaste årsskiftet — 614 mdr — närmade sig en värdering kring 150% av bolagens justerade egna kapital. I ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden

att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara skall uppgå till den riskfria marknadsräntan plus ett risktillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver. Förväntningarna på börsföretagen, sådana de avspeglades i den allmänna kursnivån, nådde härmed i ett längre perspektiv en för svenska förhållanden hög nivå.

Gynnsamma omvärldsbetingelser i form av en förstärkt och utdragen högkonjunktur, en samordnad ekonomisk politik och relativt stabila växelkurser har också bidragit till en god lönsamhetsutveckling för de svenska börsföretagen. Andra faktorer som bidragit till årets kursuppgång är dels den aviserade skattereformen, dels det gradvisa avskaffandet av den svenska valutaregleringen, vilket allt annat lika sannolikt sänker den svenska räntenivån och därmed avkastningskravet.

Ovanstående positiva faktorer torde emellertid ej helt förklara årets kursuppgång. Även de marknadstekniska faktorema har påverkat aktiekurserna i en gynnsam riktning. Talrika uppköpserbjudanden har gjort börsföretagen till nettoköpare av aktier. Samtidigt har också löntagarfonder och allemansfonder uppträtt som stora nettoköpare av aktier.

Emmissions- och introduktionsvolymen för officiellt noterade företag sjönk under året till 3,4 mdr (5,6 mdr). Härav uppgick nyemissionerna till 2,3 mdr (3,8 mdr). 12 (17) bolag nyintroducerades på A- och OTC-listoma till ett sammanlagt belopp av 1,1 mdr (1,8 mdr).

Under 1988 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (8) nya bolag varav tvä var utländska aktiebolag. 15 (11) bolag avfördes från notering pä grund av uppköpserbj udan-den. Antalet OTC-noterade företag ökade med 2 sedan listan tillförts 10 (9) nya bolag och 8 (8) avförts från notering.

_{Fonden 1988}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

Fram t o m den 30 juni 1988 krävdes riksdagsbeslut för överföring av medel till fonden. Riksdagen hade sålunda vid fem tillfällen under fondens historia fattat sådana beslut. Fondens grundkapital fastställdes genom det sista av nämnda beslut till 2.350 mkr.

Fro m den 1 juh 1988 ändrades bestämmelserna.

Till fondens förvaltning fär härefter överföras medel som "får uppgå till högst 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar". Medelsramen har härigenom under 1988 ökats med drygt 600 mkr till högst ca 3 miljarder.

Fonden har under året ej rekvirerat ytterligare medel, varför grundkapitalet uppgår till jämfört med 1987 oförändrade 2.350 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram t o m december 1988) uppgår till 4,862 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har investerats dels i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper och—i begränsad omfattning, jfr sid 20—utländska värdepapper), dels i likvida medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1988 har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1987 (belopp i mkr):

Fondens köp av värdepapper var 1988 1.998 mkr eller något större än 1987 (1.909 mkr). Däremot var försäljningssumman västenligt högre 1988 än 1987 eller 2.240 mkr (1.702 mkr). Detta beror på att fonden accepterat ett antal uppköpserbjudanden, som kommenteras närmare under avsnittet "Noterade värdepapper". Fondens totala nettoförsäljning av värdepapper uppgick därmed till 242 mkr (nettoköp 208 mkr). .

Det totala antalet värdepappersaffärer ökade något från ca 950 till knappt 1.000. Ökningen hänför sig till affärer i utländska värdepapper. Kostnaderna för cour-tage uppgick till oförändrat drygt 9 mkr. Omsättningsskatt har erlagts med cirka 33 mkr (ca 27 mkr). Fonden har gjort affärer med 18 svenska och 3 utländska mäklare. Ett tiotal affärer motsvarande knappt 4% av den svenska affärsvolymen har varit direktaffärer utan anlitande av mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1988 på följande sätt:

Engagemang,	Antal	Totalt
mkr	företag	belopp	Procent
>500	10	9.281	; 59.2
250500	13	4.279	27.3
100=S250	5	760	4.8
50100 .	11	788	5.0
10=550 ,	17	514	.3.3
<10	16	61	0.4
	72	15.683	100

-:•'■■''. ■.;:■■ ■-■-■; -. ■■ ■; ■	1988	KÖP . 1987	FÖRiSÄLJNINGAR (marknadsvärden) 1988 1987		NETTa PLACERINGAR (likviditetseffekt) 1988 1987
*SVENSKA VÄRDEPAPPER noterade . ' r <* i nyemissioner i andrahandsmarknaden-onoterade , i nyemissioner övrigt	216 1.370 151 37	226 1.236 169 117	2.009 23	1.490 37	216 -639 151 14	226 -255 169 80
UTlJUVDSKA VÄRDEPAPPER	1.775 223	1.747 162	2.032 207	1.527 175	-258 16	220 -12
TOTALT	1.998	1.909	2.240	1.702	-242	208

(I ovanstående tabell liksom i nägra tabeller i det följande förekommer det att en summa pä gmnd av avnindningar inte överensstämmer med summan av delposterna.)

'' Börsnoterade eller pä annai sätt dagligen noterade.

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till större enskilda placeringar Engagemang på 250 mkr och däröver finns i 23 företag och svarar för nästan 90% av portföljvärdet. Inom gruppen 16 mesta omsatta aktier på börsens A:I-lista återfinnes 11 av fondens investeringar över 250 mkr med ett samlat värde på drygt 8,2 miljarder eller nästan 53% av fondens portföljvärde.

Det är uppenbart att resultatet av fondförvaltningen är starkt beroende av kursutvecklingen på aktierna i de relativt få företag, där fonden har stora engagemang. I den meningen är dessa aktieinnehav strategiska.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell.

Branschfördeiningi			%
Fondens portfölj			Marknaden»
Bransch 1988	1987	1986	1988	1987	1986
Verkstäder 40	38	41	32	29	34
Kemisk industri 21	20	22	10	10	11
Skogsindustri 10	9	9	11	12	13
Fastighets- och
byggföretag 9	9	6	15	15	12
Handelsföretag 1	2	2	2	3	4
Rederier	-	-	1	0	0
Utvecklingsbolag 3	3	3	2	2	2
Förvaltningsbolag 2	3	2	13	13	13
Övriga företag 14	16	15	14	16	12
100	100	100	100	100	100

Placeringsinriktningen är som framgår av tabellen i stora drag oförändrad. I fråga om verkstadsföretagen beror ökningen på en gynnsammare kursutveckling för dessa företag än totalindex uppvisar Ökningen i skogsföretag sammanhänger med reellt ökade engagemang.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsentligt högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri, skogsindustri och utvecklingsbolag) med tillsammans drygt 70% av portföljvärdet jämfört med drygt 50% för marknaden. Å andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaklier i fonden mycket låg jämfört med branschens marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt betydligt lägre än marknadens.

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för fondens grundfilosofi att — inom ramen för det långsiktiga avkastningsintresset, som är det primära målet för fondens verksamhet — bidra till en vidareutveckling av svenskt näringsliv. Också om man i ett längre perspektiv mäter fondens över- respektive underrepresentation i olika branscher finner man att denna grundläggande inriktning bestått.

' VeckansAffärers branschindelning, exkl banker och försäkringsbolag (som fonden inte får aga aktier >).

Prop. 1988/89: Bilaga 2

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en betydligt större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer "indexneutral" portfölj. Ä andra sidan innebär koncentrationen ett högre risktagande. Under 1988 har koncentrationen på företag givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1988 på en nivå som var ca 20% högre än under 1987. Affärerna på andrahandsmarknaden ökade i relation till den officiella börsomsättningen och motsvarade 1.4% av denna (drygt 1%). Mer än hela ökningen berodde pä de uppköpserbjudanden, som fonden accepterade under året. Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger betydligt under genomsnittet för marknaden. Börsvärdet av fondens portfölj utgör ca 2.9% av det totala börsvärdet av den för fonden tillgängliga marknaden.

Fonden har under 1988 medverkat till börsintroduktionen av Volvo i Finland genom att ställa fria B-aktier till förfogande för spridning på marknaden.

Arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier och mellan olika aktieserier har gjorts i betydande omfattning men har minskat i volym jämfört med föregående år.

Bland större affärer kan nämnas försäljning av aktierna i ABV, drygt 320 mkr, i Holmen, drygt 110 mkr, i Swedish Match, nära 360 mkr och i Fläkt nära 80 mkr Samtliga affärer föranleddes av uppköpserbjudanden.

1 nyemissioner i noterade företag har fonden 1988 satsat 216 mkr (226 mkr). Den största enskilda investeringen har gjorts i Nordstjernan med 150 mkr.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1.225 mkr 1.109 mkr 1.069 mkr 1.027 mkr 975 mkr

1 (1) Astra

2 (2) Volvo

3 (3) ASEA

4 (4) SCA

5 (6) Skånska

5.405 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för 34% av portföljens marjcnadsvärde eller i stort sett samma andel som föregående år. Nytt engagemang bland de fem största är innehavet i Skånska. Nettoköp har gjorts och kursen på aktien har utvecklats något bättre än genomsnittet för hela aktieportföljen.

1 värdepappersförteckningen på sidorna 16-17 redovisas uppgifter om fondens kapital- och rösträttsandelar i de enskilda noterade företagen.

Prop.1988/89:144 Bilaga 2

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolagsstämmoåret" för fondens första verksamhetsår, 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa företag (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslut-na).

Grunden för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestämmelse i aktiebolagslagen. Under 1988 har rösträtt överlåtits till de anställda i 16 noterade och 1 onoterat företag.

I fråga om fondens portfölj har följande viktigare förändringar skett under året:

• Nya företag i portföljen är Almedahl (efter utbyte mot aktier i Fagerhult), Betongbyggen (nyteckning), Kramo (nyteckning), NCB (nyteckning), Nordstjernan (nyteckning). Sandblom & Stohne, SIAB, STORA och Thorsman

• Ett antal engagemang har avyttrats: ABV (uppköpserbjudande), Fagerhult (utbyte), Fläkt (uppköpserbjudande), Frico, Holmen (uppköpserbjudande), Rottneros och Swedish Match (uppköpserbjudande)

• Större netloköp av aktier har gjorts i AGA, Bergman & Beving, Ericsson, MoDo, Perstorp, Skånska och SILA

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Bahco, Esab, Esselte, Pharmacia och Sandvik

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid 16-17.

Aktiviteten på marknaden för aktieöptioner har varit väsentligt lägre än under 1987. Fonden har liksom föregående år i begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom utställande av köpoptioner Optionshandeln under 1988 har givit ett positivt utfall på drygt 1,2 mkr (2 mkr).

Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i följande tabell:

Syftet med de utländska placeringarna är, som påpekats i föregående årsredovisning, att utgöra ett hjälpmedel i förvaltningen av fondens svenska värdepappersportfölj. Kontakterna med internationella mäk-larfirmor ger tillgäng till analyser av svenska företag och deras konkurrenter och marknads- och branschutvecklingar ur ett internationellt perspektiv. I takt med de svenska storföretagens internationalisering blir sådan kunskap allt viktigare för fonden som placerare.

Omsättningen har varit fortsatt hög i de utländska portföljerna under 1988. Netto har 16 mkr placerats. Den effektiva avkastningen på portföljen under året uppgår till 10%. Marknadsvärdet på aktieportföljen var ca 35 mkr och fördelade sig med inemot 60% på japanska aktier, drygt 20% på amerikanska aktier och knappt 20% på engelska aktier

Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i följande tabell (belopp i mkr):

	1988	1987	1986
Köp	223	162	76
Försäljningar
(marknadsvärden)	207	175	84
Genomsnittlig
portfölj	39	39	37
Effektiv
avkastning	10%	-8%	22%

Onoterade värdepapper

Sommaren 1980 gjorde fonden sin första placering i ett icke noterat företag. Engagemangen på detta område har sedan dess vuxit snabbt.

Marknads- Lösen
värde värde,
31.12.88,tkr tkr

Optioner motsvarande Företag antal aktier

2.800

2.760

Trelleborg 10.000

De underliggande aktierna ingår i fondens aktieportfölj till marknadsvärde och eventuellt försäljningsbelopp redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen.*

Fonden har rätt att placera kapital motsvarande 1% av det bokförda fondkapitalet i utländska aktier För 1988 har det inneburit en placeringsram på ca 67 mkr Som framgår av nedanstående tabell har i genomsnitt 39 mkr av denna ram utnyttjats.

Del erllållna priset för utställda köpoptioner intaktsfores först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under "förutbetalade intakter" i balansrakningen.

Under 1988 har två engagemang tillkommit. Fonden har förvärvat aktier för drygt 20 mkr i Dentala Proteslaboratoriet, ett företag som tillverkar och säljer tandtekniska produkter. Företaget planerar för en marknadsnotering. Vidare har fonden investerat 60 mkr i Holmens Kraft AB, som övertagit vissa av Holmens Bruks krafttillgängar Under året har fonden deltagit i emissioner i Four Season Venture Capital, Swedish Genetic, SwedeChrome, Centruminvest och Näringslivskredit. Innehavet i Rydgruppen har försålts till majoritetsägaren, varvid en mindre realisationsvinst uppkommit. Ventronic och Mercom är under avveckling. Båda företagsgrupperna har varit engagerade i elektronikbranschen och byggdes upp i början på 80-talet. Affärskoncepten har visat sig ej hållbara. Fonden bedömes göra en avsevärd förlust på dessa engagemang och årets resultat har belastats med 51 mkr för nedskrivning av engagemangen.

Andelen onoterade företag i fondens portfölj uppgick den 31.12.1988 till ca 4%. Det investerade beloppet var vid samma tidpunkt 695 mkr

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Något förenklat kan investeringarna grupperas på följande sätt:

Kraftbolag	172 mkr
Borsmogna företag
— marknadsnotering planeras	138 mkr
Etablerade företag	83 mkr
Utvecklingsbolag — med egna
ledningsresurser och god kapitalbas	140 mkr
Utvecklings- och forskningsföretag	72 mkr
Övriga	90 mkr
	695 mkr

Som framgår av ovanstående uppställning är investeringarna av olika karaktär och riskspridningen får bedömas som godtagbar. Det ekonomiska utfallet av fondens engagemang i onoterade företag kan först med säkerhet bedömas då företagen blir marknadsno-terade eller då avyttringar/avvecklingar av engagemang sker I dagsläget finns otvivelaktigt vissa engagemang som innehåller orealiserade värdestegringar. Onoterade företag som under åren 1983-1987 noterats eller avyttrats hade enligt 1987 ärs redovisning tillfört fonden en värdeökning på netto ca 125 mkr Någon bedömning för 1988 har ej gjorts, då inga onoterade företag i portföljen fått någon marknadsnotering. Befarade förluster på vissa investeringar är lättare att bedöma. Förutom tidigare nämnda förluster på 51 mkr på engagemangen i Ventronic och Mercom tillkommer efter individuell bedömning förlustrisker på 45 mkr

Det bör understrykas att de förluster och förlustrisker som nu belastat årets bokslut uppkommit successivt. 1 tidigare årsredovisningar har det också pekats på att placeringar i onoterade företag (inte minst då venture capitalbolag) är mer riskfyllda än placeringar i större, noterade företag.

Uppkomna värdeökningar och orealiserade värdestegringar på befintliga engagemang är större än förluster och förlustrisker och motiverar att fonden är fortsatt aktiv som riskkapitalkälla för onoterade företag. Förutsättningen för framgång är en selektiv bearbetning av marknaden och att fonden, då det gäller framför allt mindre företag har ett intimt samarbete rned de stora venture capitalbolag i vilka fonden redan är äga-

1988	1987
*riA*	232
3	6
155	119
4	6
242	-
-	200

Aktieutdelningar

Räntor pä lån

Räntor på likvida medel

Ökning av korta skulder resp

minskning av korta fordringar

Nettoförsäljning av värdepapper

Ökning av grundkapitalet

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 678 563

Nettoköp av värdepapper - -208

överföring till 1-3 AP-fondema -132 -125

Förvaltningskostnader - 11 - 9

Minskning av korta skulder - - 8

SUMMA ANVÄNDA MEDEL -143 -350

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 535 214

Likviditetsförvaltningen har genom ändring av fondens reglemente fro m februari 1988 kunnat utvidgas till att avse placeringar i "värdepapper med hög likviditet avsedda för den allmänna marknaden". Tidigare har placeringarna varit begränsade till bankinlåning, statsskuldväxlar samt bank- och företagscertifikat.

Då det gäller placeringar i företagscertifikat och marknadsbevis inriktar fonden sina placeringar på instrument utgivna av företag, som erhållit sk rating.

Ränteutvecklingen har under 1988 varit relativt lugn. Marknaden har dock kännetecknats av att den korta räntan tenderat uppåt medan den långa räntan sjunkit något.

Medellöptiden på fondens portfölj har varierat mellan ca 100 dagar och 360 dagar (1987; 90-150 dagar).

Placeringarnas fördelning vid utgången av året framgår av följande tabell:

Procent
1988 1987

42 52

100

48 30 16

100

Specialkonto i bank Företagscertifikat Statsskuldväxlar Obligationer

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets utgång till 1.755 mkr, vilket innebär en ökning under året med 535 mkr. Medelbeloppet likvida medel ökade med 298 mkr och uppgick lill 1.515 mkr. 1 förhållande till det totala fondkapitalet upptaget till marknadsvärde uppgick andelen likvida medel till 10.2% vilket är något lägre än andelen likvida medel vid föregående årsskifte (10.5%).

1 följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden 1988:

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 10.5% (9.9%). I reala termer innebar detta en avkastning på 4.0% (4.8%).

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bok-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

föringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen pä sid 13) inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster

Aktieutdelningarna ökade med 18% till 274 mkr (232 mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.3% av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier våren 1988 (1987: ca 2.0%).

Ränteintäkterna, 158 mkr (varav 155 mkr på likvida medel), ökade jämfört med föregående år (124 mkr). Ökningen beror på den högre likviditeten under 1988 (jfr sid 10).

Förvaltningskostnaderna ökade med drygt 2 mkr. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinnes under avsnittet "Administration" på sid 12. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.6 promille (1.5 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och 0.7 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden..

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 421 mkr (348 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1988 medförde realisationsvinster på 1.183 mkr (648 mkr) och realisationsförluster på 48 mkr (34 mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in — först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna maximeras. Intäkterna 1988 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1989 har inte resultatförts.

DIAGRAM 3

Som redan nämnts i avsnittet om onoterade företag är två företag, Ventronic och Mercom, under avveckling. Förlusterna på dessa engagemang jämte en avsättning för befarade förluster på vissa andra onoterade företag har belastat resultatet med 96 mkr

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdet av grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1988 till 146 mkr (132 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 1.313 mkr (829 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste den sägas vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförluster har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och realisationsförluster. 1 och med att likviden av en försäljning reinvesteras i värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet mäste därför ses i ett längre perspektiv.

På grunday kursuppgången från årsskifte till årsskifte har det icke realiserade övervärdet i ponföljen under 1988 ökat med 4.436 mkr. Motsvarande tal 1987 innebar en minskning av övervärdet med 1.629 mkr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Det totala nominella resultatet för 1988 blev därmed 5.895 mkr jämfört med ett underskott på 668 mkr.

Resultatet av portföljförvaltningen — sedan fondens tillkomst 1974 — återges i diagram 3, som också illustrerar det reala resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 274 mjcr (216 mkr) för bevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet 5.621 mkr (underskott 884 mkr). Med hänsyn tagen till kravet på överföring till första-tredje AP-fondema visade fonden ett överskott pä 5.475 mkr (1987 ett underskott på 1.016 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. Man kan i diagram 3 konstatera att sett Iran fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och ackumulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet sedan 1981 ökat med undantag för 1984 och 1987. Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 12 miljarder kronor

Performance

Det är av intresse att redovisa utfallet av fondens verksamhet inte bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i förhållande till kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1988 med drygt 51%. Ett index för fondens värdepappersportfölj visade en uppgång med knappt 54%. Om likvida medel inkluderas i portföljen har fonden haft en totalavkastning på drygt 51% under året.

Fondens överrepresentation i verkstadsinduiitrin är den faktor som främst bidragit till fondens goda relativa utveckling under 1988.

fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit oförändrat åtta.

De totala förvaltningskostnaderna 11.421 tkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1987):

1987

1988

Löner och ersättningar
Styrelse och verk-
ställande direktör	1.296	1.161
övriga anställda	1.785	1.571
Revisorer	408	272
Pensioner, pensions-
avgifter, lönebikost-
nader, övriga per-
sonalkostnader	2.349	1.934
Lokalkostnader	1.427	965
Informationskost-
nader, prenumera-
tioner, konsult-
tjänster	1.925	1.582
Depåkostnader	734	498
Resekostnader	464	405
Kontorsmaskiner,
inventarier	582	518
övriga förvaltnings-
kostnader	451	179

9.085

Summa 11.421

StockholiTU februari 1989 /

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1990 fastställts. Av de

Bertil Danielsson

Förvaltningsberättelse

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1988 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa återfinnes på sid 10-12.

Resultaträkning, tkr

*Bokföringsmässigt resultat*	*1988*	1987 ,
AktieutdehiiiigaT Ränteintäkter . . Förvaltningskostnader ...';■.,..'	274.266 -. : 157.894 •, ./.. 11.421	232.141 . 124.462 - ..:.; ■./. 9.085
■ Rörelseresultat V ,' ., -.	420.739	'.,, 347.518 ;
Realisationsvinster- . ' ................................................................. Realisationisförluster.i ;, •' L Nedskrivning: .= .-' - Överföring tiU 1--3 AP-fonderna'>	1.182.516 - :/. .47.798 ./. 96.164 r 1.459.293 ./. 145.873 :	648.059 ./.. 34,421 ' ,
		. 961.156, ./.'131.864 ;
*Boirittgsmässlgtiuttoresiälät*	*' I313M0.*	. 829J92 ',
Realt resultat , v	' J * ' /s .r " . -,	■■' i ''•'
Nettoresultatföre överföring till i-3 ÄP-fondema enlovan .. . ., ' ökning/minskning av. éj realiserade vinster/ förltistei' - ■	L459.293 .-. 4.435.576 '.	; ; 961.156;' , ;-:/.! .628:870;
*Nombielltnsiäutt Inkl ef realiserade vbuterZ/Srtiister* , Avsättninj; för beVarande av grundkapitalets köpkraft'?	5.894.869 ■ . ./. 274.167 '	. ./. 667.714,' ■ . ./;. 215;942
*Realt resultat Inkl ej nMseradevlnsler/fBrUater* överföring till l--3AP-fpndenia'	*5.620.702:* . ./. 145.873 ; -	' J. 883.656 ./. 131.864 •
*översluitl/widerskptiijdrUllmuk till resultatkrav*	5.474.829 ,	*: ji:oi5.52o*

'' 3% pä grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i december resp är.

Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i värdepappcnportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets

början. Jfr balansräkningen. ' Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

Balansräkning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Balansräkning, tkr

	*1988-12-31*		*1987-12-31*
	*Bolfårda*	*MaHcnads-*	*Bokförda Marknads-*
	*vården*	*värden*	*värden värden*
*Tillgångar*
Banktillgodohavanden, slatsskuldväxlar.
företagscertifikat	1.755.234	1.755.234	1.220.271 1.220.271
Upplupna intäkter och fönitbetalade
kostnader	1.618	1.618	1.417 1.417
Aktier	6.196.405*'	15.438.760"	5.400.922*' 10.274.207"
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter	198.574*'	278.943"	152.768*' 166.631"
*Summa tillgångar*	*8.151.831*	*17.474.555*	*6.775378 11.662.526*
*1 Skulder och fondkapital*
*Kortfristiga skulder*
Fondlikvider	120	120	_ _
Skuld till 1-3 AP-fondema	145.873	145.873	131.864 131.864
Upplupna kostnader och förutbetalade
intäkter	7.198	7.198	4.165 4.165
Övriga kortfristiga skulder _	1.114	1.114	242 -242
	154.305	154.305	136.271 136.271
*AvUtntng*
Avsättning för bef ärade förluster
(onoterade företag)	45.000	. 45:000	-" - ■ ■ ' • ; -

< Tillskjutet gmndkapital	2.350.000		2350.000
Uppindexerat grundkapital"		4.862.4;25	. . 4:588.258
Ackumulerat överskott från föregående år	4.289.106		' , 3.459.815
Ackumulerat överskott i förhållande till		" r :*■ ■■- ■
resultatkrav		6.937.996	7.953.517
Arets nettoresultat	1.313.420		829.292 :
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		5.474.829 17.275.250	./.1.015.52b.,
till resultatkrav	7.952.526	5.474.829 17.275.250	6.639.107 11.526.255
1 Summa siculderocfc/DiidiulplUi	8.i5i.831	*17.474SS5*	*6.77S378 11.662.526*
	oner beträffande aktier i ett		Företag i fondens portfölj till
ett försäljningsvärde av ca 2.8 mkr.
Stockholm 1989-02-15
Sören Mannheimer Lars Eric Eri csson	GunHeUsvik		HansWerthén
Nilsl.andqvist Ingemar Es&in	Gustav Persson		Thorstén Andersson
Stig Malm Dan Andersson	Lage Andréasson		KurtLatmeberg
Björn Rosengren Bertil Danielsson
Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att förestående resultaträkning och balansräkning över- \|
ensstämmer med räkenskaperna.
Stockholm 1989-02-22
Torkel Stem Jonas Forssman	Anders Larsson		Gösta Telestam

_{Revisionsberättelse}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1988, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Torkel Stem

Stockholm den 22 febmari 1989
Jonas Forssmun Anders Larsson

Gösta Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

*Ledamöter*		*Suppleanter*
Sören Mannheimer, jur kand, ordförande		Svante Öberg, departementsråd
Vakant, vice ordförande		Vakant
Lars Eric Ericsson, förbundsordförande		Ingegerd Karlsson, kommunalråd
Gun Hellsvik, kommunalråd		Kennart Erlandsson, kommunalråd
HansWerthén, tekn dr		Marcus Storch, direktör
Nils Landqvist, docent		Lars Nabseth, professor
Ingemar Essen, direktör		Christopher Friis, direktör
Gustav Persson, direktör		Ame Rosengren, finansdirektör
Thorstén Andersson, direktör		Bertil Svenson, direktör
Stig Malm, LOs ordförande		Uno Ekberg, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom		Bertil Jonsson, förbundsordförande
Lage Andréasson, förbundsordförande		Hans Olsson, utredningschef
Kurt Lanneberg, ekonomichef		Jaan Kolk, sekreterare
Bjöm Rosengren,TCOs ordförande		Tobias Lund, direktör
	*Revisorer*
Torkel Stern, direktör, ordförande		Jonas Forssman, direktör
GöstaTelestam, direktör		Anders Larsson, ekonomichef
Vid revisionen medverkar REVEKO AB \|
	*Kansli*
Bertil Danielsson, verkställande direktör		Lillemor Evertsson
Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör		Per Ström
Gunnel Johansson, kamrer		Ame Lööw
Margareta Passad		Catrin Abrahamsson
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen \|
Besöksadress:	Drottninggatan	82 III
Postadress:	Box3069,10361 Stockholm
Telefon:	08-243390, Telefax: 24 42 40

5 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1988

*Svenska värdepapper*			*Aktier, noterade*
Företag		Antal	Förändring'*		Marknadsvärde	aktie-	%av
			unde	■T 1988	tkr	kapital	röster
AGA		3.324.553	+	218.600	723.753	. 7,0	9,0
A	2.438.269
B	886.284
Alfa Laval B		979.368			450.509	6,7	0,0
Almedahl B		225.054	-F	225.054	31.508	3,6	1,4
Andersons B		282.624	-t-	141.312	96.092	12,7	7,7
Arcona A		570.000			186.390	6,4	7,3
ASEA		2.705.290	-	45.000	1.068.558	4,5	3,9
A	1.927.840
B	777.450
Astra		5.461.136	-1-	95.700	1 ?.?,5.2%	7,6	7,2
A	4.324.746
B	1.136.390
Atlas Copco		246.693			68.087	1,1	1,1
Bahco B		713.135	-	250.000	188.477	6,7	4,6
BPA B		220.200			58.133	3,5	0,4
Bergman & Beving B		479.300	+	291.800	67.102	6,3	4,0
Betongbyggen B		41.000	+	41.000	7.585	2,1	0,8
Eken B		375.000	+	295.000	27.375	6,8	4,0
Electrolux B		3.145.554			918.502	4,5	0,2
Ericsson B		1.513.184	+	194.000	553.825	4,0	0,0
ESAB		228.938	-	89.000	73.489	5,3	4,4
A	137.820
B	91.118
Esselte		1.337.880	-	612.900	285.141	3,8	1,4
A	47.888
B	1.289.992
Euroc		705.250	+	2.000	285.545	6,1	7,2
A	688.900
B	16.350
Gambro B		53.700.			5.%1	0,2	0,1
Garphyttan Hesselman		330.000	+	220.000	49.500	7,7	7,7
Gullspång:	B	811.443			357.035	8,5	5,0
Hennes & Mauritz B		384.375			126.844	5,1	2,4
Incentive		1.674.001			303.012	8,7	8,2
A	989.978
B	684.023
Inter Innovation		389.999			59.280	10,0	8,6
A	31.373
B	358.626
JM Bygg B		48.000			45.600	1,1	0,5
Kramo B		28.262	+	28.262	3.674	1,6	0,8
Mo och Domsjö		526.901	+	222.000	239.786	4,5	5,0
A	253.318
B	51.583
C	222.000

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

							%av
Foretag		Antal	Förändring'*		Marknadsvärde	aktie.
			under 1988		tkr	kapital	röster
NCB A		11.250.000	-1-11.250.000		29.812	1,6	2,0
Nordstjeman A		1.495.220	-1-	1.495.220	297.549	3,4	4,5
Perstorp B		1.203.278	+	295.000	314.947	6,6	2,9
Pharmacia		2.933.045	-	122.900	486.073	4,5	2,6
A	73.039
B	2.860.006
Procordia		733.313			270.592	2,0	1.7
A	586.650
B	146.663
SCA		2.561.652	+	151.696	942.666	4,6	4,6
A	882.420
B	1.679.232
Saab-Scania		1.328.172	-	8.000	281.415	1,9	1,9
A	1.080.590
B	247.582
Sandblom & Stohne B		97.500	+	97.500	11.700	3,5	1,9
Sandvik		3.078.321	-	137.000	903.226	. 5,9	• 5,7
A	2.352.253
B	726.068
Siab		261.100	+	>261.100	71.803	3,1	1,3
A	63.800
B	197.300
Sila A		1.100.000	+	200.000	143.000	6,2	6,2
Skånska		2.315.900	+	389.400	974.994	3,7	2,6
A	35.000
B	2.280.900
SKF		870.819			351.079	3,2	■ 4,3
A	532.950
B	337.869
Stora B		250.000	+	250.000	80.750	0,4	0,1
Sydkraft A		1.244.040	+	207.340	776.281	5,2	7,7
Thorsman A		9.200	+	9.200	2.088	0,5	0,5
Trelleborg		900.768	+	55.128	254.722	2,3	1,2
B	805.840
C	94.928
Volvo		2.717.201	-	142.000	1.109.452	3,5	6,3
A	1.835.921
B	881.280
Totalt marknadsvärde					14.808.208
Totalt anskaffningsvärde					5.564.643

' Förändringarna anges netto och an vissa fall resultat av flera olika förändringar under året. t ex emission eller yktieuppdelning i komhinution med kop och försäljning.

Aktier, onoterade

Prop. 1988/89: Bilaga 2

144

Företag

Antal

Förändring

under 1988

Anskaffningsvärde tkr

aktie kapital

Avesta Krafi pref 1	261.491
BioinveDt	3.000
A 1.500
B 1.500
BouB	10.000
CéDtnimlnvest	113.644	-1- 42.572
A 1.800
B 104.572
C 7.272
Convectus	77.500
A 42.810
B 34.690
Dentala Protes-
laboratoriet dp B	252.000	-h252.000
Enerek	2.000
A 1.300
B 700
Four Seasons VC	300.000	-I- 75.000
A 16.950
B 283.050
Gruvkraft pref 1	41.500
Holmen Kraft pref 1	540.000	-1-540.000
Junfcaravan pref 1	75.000
NKR Intressenter B	8.184	■1- 8.052
Nord-Invent B	135.000
Näringslivskredit A	133.333	+ 50.000
Opti Sensor	10.000
Refina	1.200
Robiisttis	375.000
A 255.000
B 120.000
SNSW Elektronik A	250	-1- 250
SSAB	2.083.333
A 925.000
B 1.158.333
SwedeChrome	1.379.012	-1-879.012
Sweden Options and
Futures Exchange	11.000
A 4.749
B 6.251
Swedish Genetic	15.000	-1- 5.000
A 12.735
B 2.265
Uwelast	300
Ventronic	30.000	Nedskrivet
A 10.975
B 9.025
Pref 10.000

32.686 2.250

4.210 24.641

15.500

21.816 500

78.750

5.188

54.000

7.500

8.500

2.505

16.000

4.000

6.000

46.250

25 116.150

42.177 2.186

42.400

2.000

27,7 27,7

12,6 30,0

7,8 28,8

19,5 37,9

21,0

19,4

7,1 20,0

30,0 22,2

14,0

32,0

9,5	22,2
45,2	22,4
4,9	9,7
16,1	5,8
8,3	1,2
33,3	-47,6
20,4	,20,4
37,5	37;5
25,0	35,4
50,0	50,0
8,3	5,0
14,5	14,5
2,8	2,4

33,3

45,0

30,0 48,0

30,0 49,5

					Prop. 1988/89:144 Bilaga 2
Foretag	Antal	Förändring under 1988	Anskaffningsvärde tkr	aktiekapital	%av röster
Visentkraft pref 1 Älvkraft pref 1	82.509 500.000		10.314 50.000	12,6 15,9	27,7 28,8

Totalt anskaf&iingsvärde

595.548

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Mo och Domsjö kvb SCA

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

Nominellt, ikr

Förändring under 1988

Marknadsvärde, tkr

51.858

-1-51.858

94.984

19.176

84.172

179.156 98.787

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt, tkr

Förändring under 1988 Anskaffningsvärde, tkr

Bioinvent

Centruminvest

Enerek

Esselte

Four Seasons VCM

Gmvkraft

Hohnen Kraft

Inter Innovation

Mercom

Näringslivskredit

Refina

Ventronic

6.750		6.750
17.680		17.680
500		500
1.972	-I- 1.972	5.187
15.000	+ 4.000	15.000
6.670		6.670
6.000	-1- 6.000	6.000
10.000		10.000
6.000	Nedskrivet	-
28.000	-t- 4.000	28.000
4.000		4.000
20.825	Nedskrivet	_

Totalt anskafiningsvärde

99.787

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Utländska värdepapper

Aktier

Företag

GBP

Barclays Bank

British Gas

Glaxo

Pmdential Corp

Royal Insurance

Sears

"rusthouse

Unilever

JPY

AsakawaGumi

Mitsubishi Heavy

Mitsubishi Steel

SaitamaBank

Sekisui House

Sekiwa Real Estate

Taisho Mar & Fire

Toyo Corporation

Toyo Exteriör

USD

Burlington Northn

Califomia Biotechnology

Dow Chemical

Handy & Harman

Lilly Eli

Mci Communications

Merck

Stone Container

Union Carbide

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

Antal	Marknadsvärde, tkr
10.000	448
60.000	1.046
10.000	1.179
50.000	839
18.000	761
40.000	495
25.000	693
20.000	1.027
5.250	175
100.000	4.890
30.000	4.181
21.000	1.663
20.000	1.858
1.000	56
100.000	6.846
1.000	79
1.100	245
3.000	1.453
11.000	379
2.000	1.076
5.000	529
2.000	1.048
10.000	1.387
2.500	885
5:000	981
5.000	785
	35.004
	36.214

Sammanfattning av värdepappersförteckningama

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden.-mkr

Svenska aktier, noterade 5.564 Svenska aktier, onoterade 596 Utländska aktier -36

14.808

596

Summa aktier

6.196

15.439

Övriga svenska värdepapper, noterade Övriga svenska värdepapper, onoterade

99 100

179 100

Summa övriga värdepapper Summa värdepapper

199 6.395

279 15.718

' Marknadsvärdena pä utländska värdepapper.har räknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1988, utan tillägg för värdet av switchpremie.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage- Ägarandel/

mang, mkr

rösträtts- övriga större VD/Fondens

andel, % delägare styrelserepr.

Kommentarer

*X)Kmfthotag*
AvntaKnfl (+Vi>entkrafl)	43.0	12.d/27.7	Avesta AB 1	Folke Källberg Thomas Halvorsen
Ginvkratl	11.9	9.5/22.2	Boliden och konsortier av för-	Lennart Wallenius Thomas Halvorsen
HolmeiiKr«fl Juktfavui	60.0 7.5	45.202.4 4.9/9.7	Holmen »knngs-bolag, pensions- MoDo »tiftel-sen mfl.	Erik Olsson Thomas Halvorsen Hilding Brändström Thomas Halvorsen
Alvknft	50.0 172.4 ,	15.9/28.8	Värmlandsenergil (Uddeholm) J	Gunnar BAtelson Thomas Halvorsen
*B) Övriga bolag*
BiolDTeat	9.0	30.0«7.7	LRF.Unsförsfik- ringsbolagen, Sveriges Föreningsbankers Förbund	Len närt Adamsson Mårten Carlsson
	42.3	37.9/2«.8	SPP/AMF-P, Folksam, Itmari-nen, Duba/Vectura, anstftUda	Håkan Karlsson Sten Wikander

CoBTcctas

15.5

16.5/20.4 Itellcborggnippen Sten Lindstedt SPP/AMF-P, In- Sten Wikander vesteringsbanfcen, MAllerAPertlonAB

30.0/7.1 Gösta Mfillefon GfisuMAUefbn

PaulErcfle Ingemar Mundebo
Nobetpharma

93.8

(inkl FSVC Masacemeot AB) g;5

. ' 44:0 ?

32.0/14.0 Alfa-Laval.SPP/ GAsla Oscarsson

AMF-P,FSVC Sten Wikander
Management AB

U.1IS.S . Ebbe Kiook med LeifGarplieden

familj, OOsuOscaiason
FbOT Seasons VC

Christer JAmeskog Sten Wikander

.3i:3l*>.6 Ftoftos(dotteibo- . UgtiUVk>ivo)odi flhsUiringsbolaget Wasa

AmeJöneman Bert LinditrOui

8.3/1.2 Ett antal institil-

tioneriSvenuodi ftvfiga nordiska Under

OfMI

UlfSchrOder

20.4/20.4 rfoTd-Imrent, några ftAne företag

lO.O

Johannes BnAlnnd Sten Wikander

37.5/37.S VD med familj

CuftLinderofh Thomas Halvonen

25.(W5.4

Sparbankemar FörvaltoiogfAB, SPP/AMF-P, Folksam

SSAB

116.2

8.3/S.O Svenska staten, Leif Gustafsson

Skandia. SPP/AMF-P. stiftelser inom SE-banken

Dessa bolag har övertagit vatten-krafttillgängar frän de nämnda industriföretagen. Bolagskonstruktionen och kraftleveransavtal med resp industriföretag fir sä konstruerade , att fonden pä sina preferensaktie- och konvertibelinnehav fdr en real avkastning av 3.5-4.5% per år.

Bolaget bedriver forskning, utveckling, produktion och marknadsföring inom bioteknikområdet.

Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt för förnyelse av stadskfimor samt bedriver via dotterbolag i Sverige, Norge och Finland konsultverksamhet på dessa områden.

Bolagets viktigaste affånområden år verkstadsindustri (huvudsakligen legotillverkning), handel med industrikomponenter samt några utvecklingsprojekt.

Bolaget tillverkar och såijer tand-tekniska produkter, service och utbildning

Ett sv landets största venture capital-fOictag med en blandad företagsportfölj.

Holdingbolag fSr mObelfOretaget NK R Intemational AB (med speciell inriktning på inredningar för kontor och offent-Ug miljö).

Kieditaktiebolagfar medel- och lång-frntig kreditgivning till framför aUt mimfre och mcdehSora företag.

Ventme capitaUDiet, som samverkar med indnstriföretL hflgikokn- ocb forakningsinstitiit. lldiga engagemang men i begrinsad skala.

Bcriaget har utvecklat och maitnadsför en OfMiak tangent fDr dika applik»- tioner. Avknopp~~ntn~~g från Nord-Invent.

Bolaget otvecklar, tillvcrfcar och mark-nad~~sfej r~~Ontgenflnoietfmiri~~Bft~~nm>ent för trimst pro~~cesik~~ontroll inom industrin.

Bolaget ftger andelar i fråmst ett stort anta) regionab utvecfclingsbolaA. Ih giften Ir an genom finansiell och industriell kompetensocfa ekonomiska resurser underlåtta dessas eipansion.

Sveriges största handebstålförelag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage- Ägarandel/

mang, röttråtts- övriga uöm VD/lhttdaa

mkr andel, % detägare styrtberepr.

Kommentarer

SwcdcChrone	42.2	14.5/14.5	SKF, MalmA Energiutveckling, Duba/Vectura, Johnwu-fAretag	Göran Wahlberg Göran Ekelund	Bolaget har uppfört en anläggning i Malmö för produktion av ferrokrom med anlitande av plasmateknik.
Swedent Options and Fanns Exdungc (SOFE)	2.2	2.8/2.4	BeijerCapital, Dan Stridsberg PM, SPP/AMF-P, Ulf Magnusson Skandia samt flertalet foiidkommissioaärer		Bolaget tillhandahiller marknadsplau och dearingsfunktion för options- och och terminsbandel i värdepapper.
Swedish Genetic	42.4	33.3/45.0	Investerings-banken, SPP/ AMF-P	Per Bitelson Sten Wikander	Holdingbolag för bioteknikföretaget KaroBio. Fonden har ett Åtagande om satsning av ytterligare ca 20 mkr.
SnnskaBola Likemedel	4.2	19.5/7.8	Hagströmer Fond-kommission, företagsledningen, ett stort antal läkare	Bo Lindberg	Marknadsföring av generiska lakemedel i endosförpackningar.
	1.0	22.2Ä0.0	Spiran Förvaltnings AB, företagsledningen	Anders Granqvist StigNordfelt	Bolaget tillverkar och marknadsför system för energistyming, inbrott, larm, brandlarm och vattendetekteriog i fastigheter.
Uwelast	2.0	30.0/30.0	Four Seasons VC, företagets grundare	Martin Holm Lars-Olof Gustavsson	Uwelast tillverkar formgjutna polyure-taner för industriändamål (membran till högtryckspressar, belSggning av valsar för pappersindustrin m m).

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges.)
	*1984*	*1985*	*1986*	*1987*	*1988*
Grundkapital vid årets slut	1.850	1.850	2.150	2.350	2.350
do, uppindexerat med konsumentprisindex	3.545	3.743	4.172	4.588	4862
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden	3.728	4.122	5.610	6.639	7.953
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden	6.115	8.184	12.126	11.526	17.275
Värdepappersportfölj vid årets slut.
anskafiningsvärden	3.109	3.484	4.734	5.554	6.395
Värdepappersportfölj vid årets slut.
marknadsvärden	5.496	7.546	11.250	10.441	15.718
Nettoplaceringar under året	60	95	235	208	-242
Realt resultat	-666	1.871	3.512	-1.016	5.475
Totalavkastning, %	-5	+34	+45	-7	+51
Index för fondens portfölj, förändring, %	-8	+35	+47	-9	+54

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), %

-12

+25

+51

^Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet - grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinstmedel i ett aktiebolag).Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden. Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningar-

na har här räknats tiU marknadsvärden. NettopJace-ringama anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar

Realt resultat enligt reglementet—jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på följande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisationsvinstnetto ± värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

FYRA Ar i sammandrag

Tillskott av grundkapital

Tillskott av grundkapital, ackumulerat

Grundkapitalets nuvärde vid respektive års slut, uppindexerat med konsumentprisindex

Börsportfölj, marknadsvärden

Börsportfölj, anskaffningsvärden (inkl. courtage och värdepappersskatt)

Dold reserv i börsportföljen

Aktieutdelning

Ränteintäkter, netto

Realisationsvinster, netto

Rörelseresultat

Överföring till 1—3 APfondstyrelsema

Överföring lill 1—3 APfondstyrelsema, ackumulerat

Fondkapital, enligt balansräkninen

Fondkapital, enligt real redovisning

1985 Mkr	1986 Mkr	1987 Mkr	1988 Mkr
243	542	691	516
551	1.093	1.784	2.300
582	1.151	1.921	2.577
493	1.316	1.764	2.955
438	1.044	1.951	2.474
55	272	- 187	481
5	15	30	57
15	12	14	22
6	54	204	222
23	65	236	295
13	26	49	75
16	42	91	166
565	1.146	2.024	2.761
620	1.418	1.837	3.242

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

VERKSAMHETSÖVERSIKT

Aktieomsätlningen på börsen minskade frän 125 Mdr 1987 till 115 Mdr 1988. Eftersom aktieomsätmingen 1986 var 141 Mdr har omsätmingen procentuellt gått ned under de senaste två åren med sammanlagt 18%. Kortsiktigt innebär detta en tydlig til|. bakagång av omsättningen pä den svenska börsen. Samtidigt måste man dock ha klart för sig, att omsättningen av börsnoterade aktier i svenska företag totalt sett stigit, om man också inbegriper omsättningen utomlands. Medtages också denna har den totala omsätmingen ökat från 165 Mdr 1986 till 185 Mdr 1988 eller med 12%.

ursutvecJdingen på Stockholmsbörsen blev under det gångna året, totalt sett, avsevärt mer positiv än vad de flesta bedömare trodde vid årets böijan. Efter en försiktig inledning i början av året, då flertalet placerare kände stor osäkerhet efter kursfallet i oktober 1987 och därför intog en avvaktande hållning, började kurserna successivt stiga. Detta ledde till att — med en fortsatt stegring året ut — börsåret blev ett av de hittills bästa. Vid slutet av året hade kursfallet från oktober 1987 återhämtats och Veckans Affärers totalindex överträffat den tidigare "all-lime-high" noteringen från oktober 1987.

Under året steg totalindexet med 51%, vilket var lika mycket som under rekordåret 1986.1 första hand berodde uppgången på ett fortsatt gott konjunkturläge och stora resultatförbättringar hos börsföretagen. Ett annal skäl var att kursfallet i oktober året före hade skapat farhågor för ekonomisk recession, vilket man efteråt kunde konstatera skapade en orealistiskt låg kursnivå under tiden för kursfa}}et och perioden därefter. Marknadens höga likviditet bidrog också kraftigt till uppgången, bl a den stora kapi-

taltillströmningen till olika akiiesparfonder och löntagarfonderna. Kursfallet i oktober 1987 resulterade även i att förelagsförvärv blev billigare och attraktivare. Förvärven under 1988 representerade en köpesumma i storleken 60 Mdr. Dessa försäljningar fick troligen en stimulerande effekt på börsen såtillvida att en stor del av det frigjorda kapitalet sannolikt reinvesterades i börsaktier. Detta bidrog också till att kompensera del minskade utlandsintresset för svenska ak-

I fråga om de större branscher, som ingår i totalindex, steg verkstads index med mer än 61 % eller med drygt tio procentenheter utöver totalindex. Några av de större verkstadsföretagen steg betydligt mer än verkstadsindex. Detta gäller främst Ericsson som gick upp med 141%, medan Volvo, som är Sydfondens största placering, visserligen utvecklades klart positivt men likväl tolv procentenheter sämre än verksiadsin-dex. Index för Sydfondens största branschinnehav, dvs skogsindustrin, hade under årets lopp en något bättre utveckling än totalindex.

Sydfondens aktieportfölj

Vid årets slut var marknadsvärdet på Sydfondens aktieportfölj 2.955 Mkr och anskaffningsvärdet 2.474 Mkr. Detta innebär atl det då i portföljen fanns en dold reserv på 481 Mkr. Vid utgången av 1987 understeg däremot marknadsvärdet anskaffningsvärdet med 187 Mkr.

Under räkenskapsåret har således inte enbart den tidigare dolda förlusten i aktieportföljen balanserats utan också en ansenlig dold reserv byggts upp motsvarande 20% av anskaffningsvärdeL Denna förändring från ett undervärde till ett övervärde i förhållande lill aktieportföljens anskaffningsvärde motsvarar en värdestegring på 668 Mkr, som utgör verksamhetens s.a.s. dolda resultat. När det gäller det synliga, bokföringsmässiga resultatet uppgår detta till 295 Mkr. Den största intäktsposten utgörs av realisationsvinster som, efter avdrag för realisationsförluster, redovisas med ett nettobelopp av 222 Mkr.

Omsätmingen av aktieportföljen består av dels nyförvärv på 1.106 Mkr dels försäljningar på 836 Mkr. Omsättningshastigheten kan enligt Riksrevisionsverkets metod beräknas till 22%. Detta motsvarar i stort sett omsätmingshastigheten på Stockholms fondbörs. Även under åren 1984-86 fanns en motsvarande överensstämmelse mellan Sydfonden och fondbörsen.

När det gäller 1987 var dock omsättningshastigheten i Sydfondens aktieportfölj väsentligt högre än på fondbörsen. Detta berodde på att Sydfonden fattade ett policybe-slut, som innebar dels att portföljen skulle koncentreras till ett väsenfligt mindre antal boiag deis att omplaceringar skulle ske mellan olika branscher och företag med hänsyn till den förväntade långsiktiga utvecklingen. Omplaceringarna var således ett led i en långsiktig placeringsstrategi och inte utslag av en strävan att under året optimera realisationsvinsterna.

Större nyförvärv av aktier skedde under 1988 i Astra, SCA, Stora, Volvo och SHB och större försäljningar i Ariinios, Carnegie, Saab, Sardus och Trelleborg. De tio största postema svarade för — beräknat efter marknadsvärdet vid slutet av året — 75% av

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

börsporiföljens totala marknadsvärde och utgjordes av aktier i följande företag (med marknadsvärdena i Mkr angivna inom parentes): Volvo (476). SCA (356). Stora (274). Skånska (229), Sydkraft (221), Asira (206). Mo och Domsjö (183), Cardo (107), SEbank-en (103) och Ericsson (88).

Vid räkenskapsårets slut ingick i Sydfondens börsportfölj aktier med nedanstående fördelning på branscher, beräknad i procent av marknadsvärdet vid verksamhetsårets utgång 1987 och 1988. För jämförelse angives också motsvarande branschfördelning i Veckans Affärers aktieindex.

	Sydfonden		Vecluns
			Affärers
			aktieindex
	1988	1987	1988	1987
Verlcsläder	22..'i	21,3	27.4	25,4
Kemisk industri	7.0	12,3	8.9	8,6
(därav läjtemedei)	(7,0)	(3,5)	(0.5)	(0,5)
Skogsindustri	27,5	19,6	9,2	10.1
Ovnga företag	12,6	6.5	12,8	14.1
Fastighets/
Byggföretag	11,9	13,9	12,8	13.1
Handelsföretag	0	4,4	1,5	2.8
Rederier	0	0	0,5	0.2
Utvecklingsbolag	1,9	7,3	2,1	2,0
Förvallningsbolag	10.8	11,8	14,8	14.3
Banker	5.8	3,5	10,0	9,4
	100.0	100,0	100,0	100,0

Analys av Sydfondens avkastning

Under 1988 steg marknadsvärdet av Sydfondens förmögenhet med ca 46%. Det är en hög siffra. Trots det kan man fråga sig om inte värdestegringen kunde ha varit ännu högre, då aktiekurserna på Stockholmsbörsen — som tidigare nämnts — i ge-nomsniti steg med 51%.

Det finns flera orsaker till varför en fonds och en därmed jämförlig institutions avkastning skiljer sig från marknadens genomsnitt. En del fonder och instiuiiioner har möjlighet att placera den förvaltade förmögenheten i flera olika slag av objekt. Ett försäkringsbolag har exempelvis rätt alt placera i fastigheter, aktier, obligationer, reverser och andra räntebärande värdepapper och specialinlåning i bank. För en löntagarfond är valfriheten så till vida begränsad att fonden skall placera sina tillgångar uteslutande i aktier (konvertibler) och att ett krav på en långsiktig inriktning uppställts för dessa placeringar. Likvida medel för främst en tillfredställande betalningsberedskap skall placeras i bank eller slatsskuldväxlar eller liknande penningniarknadsinstru-ment. Vidare har förarbetena till lagstiftningen om löntagarfonderna givits en sådan uttolkning alt fondema endast har rätt att hålla en begränsad likviditet.

För stora fonder är det av största betydelse vid valet av placering av tillgångarna alt

VEFIKSAMHETSÖVERSIKT

andelen aktier varieras med hänsyn till kursutvecklingen på aktiemarknaden i jämförelse med avkastningen på andra slag av placeringar. Här gäller det att uppnå en optimering som man populärt brukar kalla för "timing". Om aktiekurserna är i stigande gäller del att ha så stor del av tillgångarna sorn möjligt placerade i aktier och tvärtom. Erfarenheten visar alt förvaltare av stora ak-tie])oriföljer kan ha svårt att till fullo bemästra och tillgodose detta krav på "timing". För löntagarfondemas del tillkommer som en inte oväsenflig restriktion i detta sammanhang, att en fonds tillgångar skall vara placerade uteslutande i aktier (liknande), att ett krav på långsiktighet gäller för dessa placeringar och att en fond endast hai räu att hålla en begränsad likviditet.

Under 1988 eftersträvade Sydfonden att ha en så begränsad likviditet som möjligt. Medel som flyter in genom försäljning av aktier, utdelning från bolag och tillskott från Riksförsäkringsverket kan dock inte placeras omedelbart i aktier. Särskilt när aktiemarknaden är så överhettad som den var under 1988 kan del ta en tid, innan lämpliga aktieposter som passar in i portföljen blir tillgängliga. Sammantaget medförde detta att fondens likviditet i genomsnitt var cirka tio procent. Räntan på de likvida medlen låg på samma procenttal eller något över, alltså ca 40 procentenheter lägre än börsuppgången på aktier enligt totalindexet. Delta förklarar nästan hela skillnaden mellan Sydfondens avkastning och genom-sniitet för Stockholmsbörsen.

1 detta sammanhang bör också nämnas att löntagarfonderna — enligt de av statsmaktema angivna rikflinjema — även har lill uppgift atl satsa riskkapital för utveckling av mindre och medelstora företag, som '\i\\.v. är noterade på någon av fondbörsens listor. Dessa aktieföivärv kan dels avse s.k. mogna företag dels ha karaktär av venture capital satsningar, t.ex. i högskoleavknop-pade företag inriktade på teknologiskt mycket avancerade produkter. Det hör till dessa satsningars natur att de i regel är mycket riskbetonade och att det ofta tar åtskilliga år innan exempelvis en uppfinning resulterar i en kommersialiserad produkt. Det ligger således i dessa satsningars karaktär att misslyckandefrekvensen är större än i vanlig fö-reuigsamhet. Risk- och misslyckandefrekvensen gör att avsätmingen till riskreserver och realiserade förluster belastar fondens resultaträkning.

Samtidigt bör påpekas att även satsningar med en gynnsam utveckling ofta får en fördröjd positiv påverkan på Sydfondens resultaträkning, eftersom de företag och produkter det nu gäller i regel har en lång utvecklingsfas. Vad som här framhållits samverkar till att dra ner Sydfondens synliga ;ivkastn\ng. För 1988 kan effekten beräknas till en ä fvå procentenheter jämfört med att motsvarande kapital i stället satsas på börsaktier.

Sydfondens aktieportfölj har under året

1988 ytterligare koncentrerats. Vid årets
början svarade de 10 största postema för ca
65% av börsportfbljens marknadsvärde —
en siffra som vid slutet av 1988 stigit till ca
75%. Delta skapar fömtsätmingar för en ut
veckling som skiljer sig från marknadens ge
nomsnitt. Det kan fa en accentuerad positiv
eller negativ påverkan på fondens avkast
ningjämfört med nivån på marknaden. I
fall satsningama är väl valda och fram
gångsrika kommer värdet på fondens aktie
portfölj att stiga mer och snabbare än den
genomsnitfliga börsutvecklingen. I motsatt
fall blir fondens resultatutveckling ogynn
sam. Koncentrationen i aktieportföljen in
nebär också i sig en högre riskexponering
jämfört med en spridning av innehaven.

I Sydfondens fall utgörs risken i första hand av att företagen inom skogs- och läke-medelsbranschema far en relativt dålig re-sultamtveckling. Dessa branscher är nämligen klart överrepresenterade i Sydfonden. Deras andelar av portföljen är vid utgången av 1988 27,5 respektive 7,0%, vilket kan jämföras med branschemas andel av totalindex som är 9.2 respektive 0,5%. Vid början av året svarade dessa branscher för 19,6 resp 3,5% av Sydfondens portfölj. Under året , har det alltså skett en klar utökning av ak tieinnehaven i berörda branscher och företag.

Satsningen på läkemedelsföretag har på kort sikt varit mindre framgångsrik. Kursuppgången inom branschen har varit knappt 30%. Men utvecklingen i början av

1989 har varit desto mer postiv. För skogsin
dustrin däremot har avkastningen under
1988 legat nära marknadens genomsnitt.

Övervikten i skogs- och läkemedelsbran-schema motsvaras i Sydfondens portfölj av en underrepresentation för verkstadsföretag, förvalmingsbolag och banker. Av dessa senare branscher är det framför allt verkstadsbranschen som gått bra under 1988 med en genomsnitflig kursstegring på 61 %. Detta har negativt påverkat Sydfondens relativa avkastningsnivå. Här nämnda förhållande accentueras genom att det verkstadsföretag som fonden satsar mest på, nämligen Volvo, inte sligit lika myckel som övriga verkstadsföretag.

Vid jämförelse mellan Sydfondens av-kasming och den genomsnitfliga kurstillväxten på fondbörsen har ingen hänsyn tagits lill att kurstillväxten inte inkluderar utdelningar. Det kan hävdas att en korrekt jämförelse förutsätter att den genomsnitfliga kurstillväxten ökas med ca två procentenheter motsvarande marknadens direktavkastning. A andra sidan har ingen hänsyn tagits till fondens omkostnader, d.v.s. i för-su hand courtage och omsätmingsskatt.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

örsta lön lagarfondstyrelsen. Sydfonden, avger för räkenskapsåret 1988 följande för-valmingsberättelse med tillhörande resultat- och balansräkningar.

RESULTAT

Den under räkenskapsåret bedrivna verksamheten har givit ett rörelseöverskott pä 295 Mkr före överföringen till 1—3 AP-fondema. Denna överföring, som skall motsvara tre procent av nuvärdet av förvallade medel, har beräknats lill 75 Mkr. Efter överföringen återstår ett bokföringsmässigt nettoresultat på 220 Mkr, vilket belopp tillföres fondkapitalet.

Aktieutdelningarna uppgår lill 57 Mkr och ränleiniäklema lill 22 Mkr. Förvaltningen av börsportföljen har resulterat i realisationsvinster (netto) uppgående tiil 222 Mkr.

Enligt bestämmelsema för löntagarfondstyrelsen skall även elt realt resultat redovisas. Del bokföringsmässiga nettoresultatet på 220 Mkr justeras med förändringen av börsportföljens dolda reserv (+ 668 Mkr) samt avsättningen för att bevara gmndkapi-talets köpkraft (—139 Mkr). Det reala resultatet för verksamhetsåret utgÖr således 749 Mkr.

TILLFÖRSEL AV KAPITAL

Fonden har under räkenskapsåret hos Riksförsäkringsverket rekvirerat och fatt överfört sammanlagt 516 Mkr. Totalt har fonden därmed tillförts 2.300 Mkr för åren 1984-1988.

Fonden kommer under år 1989 att rekvirera sammanlagt 558 Mkr, d.v.s. fullt rambelopp för detta år.

BÖRSPORTFÖLJEN

Marknadsvärdet utgör 2.955 Mkr och anskaffningsvärdet, inklusive courtage och värdepappersskatt, 2.474 Mkr. Den dolda reserven uppgår således till 481 Mkr.

Portföljomsättningen under året belöper sig till totalt 1.942 Mkr, fördelat på köp 1.106 Mkr och försäljning 836 Mkr.

Sydfonden har under året inte utfärdat några köpoptioner.

FONDKAPITAL

Det bokförda fondkapitalet uppgår till 2.761 Mkr och fördelar sig på följande poster:

2.300 Mkr 241 Mkr 220 Mkr

2.761 Mkr

Tillfört kapital Balanserat Överskott Arets resultat Summa Fondkapital:

Löniagarfondstyrelsen skall även lämna en real redovisning. Fondkapitalet enligt marknadsvärden per 1988-12-31 uppgår till 3.242 Mkr, fördelat på följande poster:

Tillfört kapital

uppindexerat värde 2.577 Mkr

Överskott i förhållande

till resultatkrav 665 Mkr

Summa FondkapiCal 3.242 Mkr

ADMINISTRATION

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Under 1988 har styrelsen hållit sju sammanträden. En arbetsgrupp, bestående av fyra styrelseledamöter och två befattningshavare i fonden, har sammanträtt tio gånger under året för att dels förbereda vissa frågor till styrelsemötena och dels fatta beslut enligt styrelsens bemyndigande.

Styrelsen har fastställt särskilda regler för styrelseledamot, verkställande direktör och tjänsteman i fonden rörande egen eller närståendes handel med värdepapper m.m.

Nya mtiner har införts för uppföljning av fondens engagemang i onoterade bolag. Fondens styrelse erhåller regelbundet rapporter om utvecklingen i dessa bolag.

Fonden har haft rvå heltidsanställda befattningshavare vid kontoret i Stockholm och en vid kontoret i Arlöv.

I förvaltningskostnaderna på 6.125 Kkr ingår arvoden och lÖn till styrelsen och verkställande direktören med 739 Kkr.

Bengt Jerand, Sydfondens hittillsvarande verkställande direktör, lämnade 1988-12-31 sin befattning. Till tillförordnad verkställande direktör har styrelsen ut-sett direktören vid fonden Nils Melin. Till ny verkställande direktör har utnämnts Carl-Axel Zachrisson, som tillträder sin befatming under våren 1989.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

R E S U LTAT RÄKNING (kkr)

1988

1987

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Finansiella intäkter

Övriga intäkter

Avgår: Förvaltningskostnader Avskrivningar

Realisationsvinster Realisationsförluster

Avsättning till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring till 1—3 APfondstyrelsema Not 4)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

57.257

29.925

	22.241		13.686
	-81	22.160 79.417 0	0	13.686 43.611 8
Noll) Not 2)	6.125 160 228.489	- 6.285	5.720 166 216.506	- 5.886
	-6.199	222.290	- 12.820	203.686
Not 3)	-	0 295.422	-	- 5.000 236.419
Not 4)	-	-75.198 220.224	-	- 48.826 187.593

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1—3 APfondstyrelsema enl ovan

Förändring av ej realiserade
vinster/förluster Not 5)

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av
gmndkapitalets köpkraft Not 6)

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Överföring till 1—3 APfondstyrelsema

ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT

I FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV

295.422 668.284

963.706

-139.361

824.345 -75.198

749.147

236.419

- 459.762

- 223.343

- 79.402

- 302.745

- 48.826

-351.571

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

BALANSRÄKNING 1988-12-31 (kkr)

		Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
		välden	värden	välden	värden
		1988	1988	1987	1987
TILLGÅNGAR
Likvida medel		324.867	324.867	94.152	94.152
Fordringar hos fondkommissionärer		0	0	168	168
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		121	121	93	93
Övriga fordringar		0	0	89	89
Noterade aktier	Not 7)	2.473.977	2.954.822	1.950.845	1.763.868
Onoterade aktier m m	Not 8)	52.917	52.917	48.904	48.442
Inventarier	Not 2)	363	363	522	522
SUMMA TILLGÅNGAR		2.852.245	3.333.090	2.094.773	1.907.334

70.099 1.921.470

267.336

-351.571 1.837.235

1.907.334

SKULDER

Skulder till fondkommissionärer

Upplupna kostnader

Skuld till 1—3 APfondstyrelsema

Övriga skulder

Riskreserv

SUMMA SKULDER

FONDKAPITAL

Grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Fonderat resultat (ackumulerat överskott från tidigare år)

Ackumulerat underskottyöverskott vid åreis ingång i förhållande till resultatkrav

Arets resultat

Arets överskott/underskott i förhållande till resultadtrav

SUMMA FONDKAPITAL

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

0	0	5.703	5.703
336	336	313	313
75.198	75.198	48.826	48.826
813	813	257	257
15.000	15.000	15.000	15.000

91.347

70.099

91.347

2.300.000 1.784.000

2.576.831

53.081

240.674

- 84.235

187.593

220.224

2.024.674 2.094.773

2.760.898 2.852.245

3.241.743 3.333.090

749.147

6 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (kkr)

1988

1987

Not 1) Av förvaltningskostnader utger ersättning och lön till styrelse och VD

Övriga löner och arvoden

Lönebikostnader

Övriga förvalmingskostnader

739	623
1.712	1.520
625	556
3.049	3.021
6.125	5.720

Not 2) Avskrivning i inventarier har skett med 20 % pä anskaffningsvärdet

Inventariemas anskaffningsvärde

Ackumulerad avskrivning

Bokfört värde

Not 3) Riskreserv

Ingående reserv Årets avsättning Utgående reserv

797	797
-434	-275
363	522
15.000	10.000
0	5.000
15.000	15.000

Not 4) Löntagarfondstyrelsen skall varje år Överföra en avkasming på 3 % av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Not 5) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster

("dold reserv" i värdepapper?.portfoljen) vid årets slut jämfört med vid årets böljan.

Not 6) Uppindexering av gmndkapitalet med konsumentprisindex.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

VÄRDE PAPPERSFÖRTECKNING 1988-12-31

Not 7) NOTERADE AKTIER

Företag	Antal	Anskaffnings-	Marknads-	%av	%av
	aktier	värde	värde	kapital	röster
Asea A bu	96.200	36.062.649	38.191.400	0,16	0,19
Asea B fria	5.000	1.738.045	1.955.000	0,01	0,00
Astra A bu	908.800	194.241.923	206.297.600	1,26	1,48
Atlantica	133.750	13.798.907	10.833.750	6,08	6,08
BPA A	15.190	.3.637.588	4.025.350	0,24	0.31
BPA B	54.810	13.482.040 ■	14.524.650	0,88	0,11
Cardo bu	404.600	99.008.455	107.219.000	2,89	2,89
Cardo fria	500	129.055	132.500	0,00	0,00
Electrolux B fria	210.400	65.918.833	61.647.200	0,29	0,01
Ericsson B fria	238.000	56.707.588	87.584.000	0,62	0,01
Euroc A	20.600	6.065.278	8.343.000	0,18	0,22
Euroc B	69.400	21.731.880	28.037.600	0,60	0,07
Fabege B bu	202.500	19.227.478	18.225.000	0,73	0,45
Fabege B fria	41.500	4.018.796	3.735.000	0,15	0,09
Hilab B	262.000	20.168.791	22.270.000	4,13	1,24
Interlnnovaiion B bu	60.200	18.807.767	9.331.000	1,54	0,77
Investor A bu	95.900	27.336.692	27.811.000	0,30	0,33
Investor A fria	23.400	6.841.168	6.786.000	0,07	0,08
Investor B fria	56.800	16.858.187	15.904.000	0,18	0,02
leppsson Pac B bu	117.250	7.311.298	14.539.000	5,43	3,73
Lundberg B	125.000	20.839.352	25.000.000	0,27	0,07
Marabou B fria	11.000	3.358.828	3.322.000	0,23	0,07
Modo A	33.100	10.186.510	19.198.000	0,28	0,58
ModoAl	55.500	21.051.479	21.090.000	0,47	0,20
Modo B fria	327.800	119.346.079	124.891.800	2,79	1,15
Modo C	53.200	18.364.964	17.556.000	0,45	0,09
Procordia A	137.821	34.801.014	53.750.190	0,37	0,39
Procordia B fria	36.779	8.297.540	13.534,672	0,10	0,01
Providentia A bu	114.300	25.586.380	27,432.000	0,40	0,45
Providentia A fria	23.800	5.909.300	5.593.000	0,08	0,09
Providentia B fria	122.400	29.629.316	29.008.800	0,43	0,05
SCA A bu	1.400	549.593	518.000	0,00	0,01
SCA B bu	660.885	220.473.828	245.188.335	1,17	0,29
SCA B fria	297.415	104.465.966	109.448.720	0,53	0,13
SE Banken A	593.400	87.354.484	102.658.200	0,46	0,46
Sv Handelsbanken	457.000	48.924.484	69.921.000	0,44	0,44
Siab A	106.300	25.676.018	29.232..500	1,28	1,65
Siab B	19.800	3.878.927	5.445.000	0,24	0,03
Sila	212.500	23.813.342	29.750.000	1,21	1,21
Skandia	326.800	56.894.552	58.824.000	0,55	0,55
Skånska B bu	507.300	118.603.797	215.095.200	0,81	0,49
Skånska B fria	34.200	7.230.311	14.535.000	0,05	0,03
Skrinet B bu	370.000	38.932.836	54.390.000	11,39	8,10
Stora A bu	505.900	167.958.999	168.970.600	0,85	1,03
Stora A fria	152.500	47.759.474	50.325.000	0,26	0,31
Stora B fria	164.500	53.896.286	53.462.500	0,28	0,03
Strålfors B fria	108.400	9.630.923	19.728.800	2,04	1,22
Sydkraft A	104.910	39.213.400	67.142.400	0,44	0,65
Sydkraft C	240.760	53.817.033	153.845.640	1,02	0,15
Sydoslinvest B bu	100.000	1.423.192	2.250.000	2,73	1,23
Volvo B bu	1.193.700	419.295.987	460.768.200	1,54	0,39
Volvo B fria	40.400	13.720.134	15.5.54.000	0,05	0,01
NOTERADE AKTIER TOTALT		2.473.976.746	2.954.821.607

Anm.

Anskaffningsvärdena innefattar courtage och värdepappersskatt. Vid framtagning av marknadsvärdet på noterade aktier har använts senaste betalkursen den 30 december 1988 eller, om sådan saknas, köpkursen samma dag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

ONOTERADE AKTIER MM 1988-12-31

Not 8) AKTIER Företag

A Se C Collection AB

Skandinaviska Chuckfabriken Trading AB

Ideon AB

Utvecklings AB Kranen B

Microelectronic Design Service Center AB,

MEDSC

Morgana AB

AB Scaniainvenlor A

AB Scaniainventor B

Scaniainvenlor Conveyor SICON AB A

Scaniainventor Conveyor SlCON AB B

SMC Swedish Machine Group AB pref

SydAlpin AB A

AB Tollarpkaross

Antal	Anskaflhings-	%av	%av
aktier		kapital	röster
1.500	300.000	25,00	25,00
2.500	500.000	20,00	20,00
200	240.000	1,00	1,00
25.000	5.000.000	3,70	1,59
50.000	1.050.000	11,85	12,88
200	1.000.000	16,67	16,67
5	878.500	0,76	4,47
158	4.825.000	23,98	14,13
5	500	0,73	4,35
150	15.000	21,77	13,07
20.000	25.000.000	18,38	18,38
1.990	199.995	6,53	8,42
6.250	750.000	41,75	41,75

39.758.995

KONVERTIBLA SKULDEBREV
Företag	Anskaffningsvärde
Skandinaviska Chuckfabriken Trading AB	1.500.000
Microelectronic Design Service Center AB, MEDSC Morgana AB Morgana AB SydAlpin AB SydAlpin AB Zeol Kemi AB	1.218.000 2.000.000 2.000.000 1.200.000 240.000 3.000.000
Zeol Kemi AB	2.000.000

13.158.000

ONOTERADE AKTIER M M TOTALT

52.916.995

Prop.1988/89:14 Bilaga 3

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnais alt såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, far härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsätgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansiäkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträfTande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 17 februari 1989 ,1

Sven Santesson Aukt. revisor

LE Rosberg

Direktör Bankinspektionen

₇

Engagemang i ej marknadsnoterade företag .- ''

Sydfondens första placering i ej marknadsnoterade företag gjordes under verksamhetsåret 1985. Antalet sådana företag i Sydfondens portfölj och anskattningsvärdet per den 31 december varje år för de aktier och konvertibla skuldebrev, som utgjorde riskkapitalsatsning i dessa företag, framgår av följande uppställning:

Antal Anskaffningsvärde

förelag kkr

1985 2 3949

1986 9 42042

1987 13 48904

1988 12 52917

Sydfondens placeringar i dessa företag har samma syfte och karaktär som venture capitalföretagens motsvarande satsningar, nämligen investering i minoritetsposter och därigenom medverkan i uppbyggnad av utvecklingsbara företag, vars mål kan vara att uppnå notering på börsens OTC-lista. Denna typ av investering kännetecknas främst av att

— investeraren måste vara beredd att ta risker för att kunna vara med i projekt med stor utvecklings- och avkastningspotential

— avkastning på investerat kapital normalt inte kan förväntas förrän efter 5-7år

— det före QTC-notering i regel inte förekommer någon handel med dessa värdepapper, varför man vid beslutet om engagemanget måste utgå från att detta är långsiktigt.

Statens Industriverk, SIND, har mycket kraftigt understrukit venture capitalbranschens betydelse för den industriella utvecklingen i det längre perspektivet. Att arbeta med venture capital kräver goda kunskaper och stor erfarenhet för att utvärdera utvecklingsbara företag och stödja dem finansiellt och managementmässigt. Dessa insatser anser SIND vara nödvändiga för förnyelse av företagsamheten.

De som sysslar med eller bedömer venture capitalverksamhet måste vara medvetna om att felsatsningarna kan bli stora, då det i åtskilliga fall är fråga om högriskprojekt. Detta gäller inte enbart för vårt land utan är en internationell företeelse.

Sydfonden har t. o. m. 1988 års utgång satsat totalt 64,0 Mkr i ej noterade företag. Fram till 1987-12-31 uppgick förlusterna till 4,2 Mkr. Under 1988 har portföljen förändrats enligt följande:

Anskaffningsvärde 1988-01-01 48904 kkr

Investering i nya företag 7000 kkr

Ökning av investering i delägda företag 3915 kkr

59819kkr
Avyttring av engagemang 6902 kkr

Anskaffningsvärde 1988-12-31 52917 kkr

De engagemang, som avyttrats under 1988, har påverkat årets resultat Prop, 1988/89: 144

enligt följande: Bilaga 3

Reavinst vid försäljning av aktier + 171 kkr

Förlust vid försäljning av aktieinnehavet i Blekinge

Invest AB - 3 680 kkr

Förlust vid Stiwa Inredningar ABs konkurs — 2175 kkr

Ränteintäkter på konvertibla skuldebrev uppgår till 669 kkr under 1988.

Sydfondens policy betr. engagemang i onoterade företag innebär att fonden i första hand är intresserad av följande företagskategorier:

1. Avknoppningsföretag från universitet och högskolor. Affärsidé och pro-
dukt(er) bör vara utvecklade så långt att tiden för kommersialisering
kan bedömas.

2. Etablerade företag, som har ett intressant utvecklingsprojekt och som behöver hjälp med ägarefinansiering och managementstöd under ett antal år.

3. S. k. Mangements-by-outs, vilka ofta innebär en vitalisering och vidareutveckling av företagen. Det kan också ha den av många bedömda positiva effekten att majoritetsägandet stannar kvar på orten och att produktion och marknadsföring inte flyttas till annan region.

4. Krisföretag. Om vi går in i krisföretag, skall vi ha en noggrant underbyggd utvärdering av att affärsidé, produkter, marknad, personal, m. m. verkligen borgar för att företaget skall kunna få en positiv utveckling

De tolv företag, som Sydfonden har engagemang i per 1988-12-31, är följande:

Verksladsindustri

- SMG Swedish Machine Group AB

SMG är moderbolag för ett antal företag inom verktygsmaskinindustrin. Tillverkande företag i gruppen är SMT Machine Company AB i Västerås, Sajo Maskin AB i Värnamo samt AB Strands Mekaniska Verkstad i Målilla. SMG har dessutom försäljningsbolag i ett antal länder.

— AB Tollarpkaross

Detta företag bygger brandbilar och värdetransportfordon. Det ligger i Tollarp (Kristianstads kommun) och har cirka 20 anställda.

Under 1986 genomfördes en rekonstruktion av bolaget. I samband med denna gick Sydfonden in som delägare. Under 1987 genomfördes ett åtgärdsprogram, innebärande bl. a. nedläggning av en produktlinje, kraftig personalminskning, ny företagsledning samt en offensiv marknadsföring med tyngdpunkten förlagd till brandförsvars- och värdetransportfordon.

Redan under senare delen av 1987 vände resultatkurvan uppåt. Under 1988 har faktueringen uppgått till 9,5 Mkr och resultatet visar en kraftig förbättring.

Tollarpkaross är sedan många år välkänt för sina kvalitetsbyggen av
branbilar och värdetransportbilar. Genom det engagerade och kvalificera- g7

de arbete, som personalen nu utför, bör företaget ha en lönsam utveckling Prop. 1988/89:144
framför sig. Bilaga 3

— Skandinaviska Chuckfabriken Trading AB

Företaget är den enda tillverkaren av chuckar i Sverige. Det egna produktprogrammet består av handmanövrerade chuckar. Detta kompletteras med agenturer för hydruliska chuckar samt magnetchuckar och magnet-block. Företaget ligger i Tyringe (Hässleholms kommun) och har cirka 50 anställda.

Möbelirtdustri

— A & C Collektion AB

Företaget produktutvecklar och marknadsför ett eget sortiment av möbler för offentlig miljö. Sortimentet utvecklas genom ett nära samarbete med kända formgivare. Produktion sker genom ett långsiktigt samarbete med möbeltillverkare i Södra Sverige, som är kända för hög kvalitetsnivå.

— Morgana AB

Detta företag, som ligger i Bodafors (Nässjö kommun), gick Sydfonden in i under 1988 i samband med ett Management-by-out. Företaget har cirka 180 anställda och tillverkar kontorsmöbler och glasade väggpartier.

Morgana AB producerar och marknadsför kontorsmöbler och glasade väggpartier. Produkterna säljs via återförsäljare — inredningsföretag. I Sverige representeras Morgana av ett 30-tal återförsäljare. Exportandelen av den totala försäljningen utgör ca 25% och Morganas produkter säljes f. n. i, förutom Skandinavien, Holland, England, Frankrike och USA.

Morganas produkter kännetecknas av hög kvalitet samt funktionellt genomtänkta arbetsplatslösningar, där de ergonomiska synpunkterna tillläggs stor vikt.

Företaget har uppnått goda försäljningsframgångar och har numera en väletablerad position på marknaden.

Ut vecklingsföretag

— Utvecklings AB Kranen

Bolaget bildades i samband med beslutet om nedläggning av Kockums Varv i Malmö. Företaget skall dels iordningsställa och hyra ut kontors- och industrilokaler på varvsområdet, dels genom fianansiella engagemang bidra till utveckling av nystartade företag.

— AB Scaniainventor

Företaget ligger i Helsingborg. Verkställande direktör och huvudägare är uppfinnaren Olle Siwersson. Produkt: Uppfinningar — från idé till prototyp. Olle Siwersson har under årens lopp tagit fram många nya produkter, som sedan kommersialiserats och som nu efter förvärv tillverkas av andra industriföretag.

— Scaniainventor Conveyor SICON AB

Företaget startades i november 1987 för att exploatera en av Olle Siwers- 88

sons uppfinningar, nämligen en ny bandtransportör för dammfri bulkhan- Prop. 1988/89:144 tering. Under 1988 har bl.a. en anläggning installerats på Cementa AB:s Bilaga 3 fabrik i Slite på Gotland.

A vknoppningsjoretag

— Zeol Kemi AB

Företaget, som finns i Lund, är ett högteknologiskt miljöföretag med en helt ny teknik — zeoliter, vilka absorberar och återvinner lösningsmedel och även renar luften effektivt från lukt.

I mitten av 70-talet påbörjades vid Lunds tekniska högskola forskning kring zeoliter för användning som absorbenter. 1982 startades Zeol AB med målsättning att utveckla och marknadsföra zeoliter som en högtekno-logisk komponent för rening av svåra ämnen vid industriella utsläpp.

Hittillsvarande metoder för rening har inte åstadkommit tillräcklig reningsgrad och effektivitet, framförallt när det gäller utsläpp i låga koncentrationer. I Sverige släpps idag ca lOOOOOOOO (hundra miljoner) liter olika lösningsmedel rakt ut i luften från fabrikerna. 1 Tyskland ännu mer, över 1 500000000 liter! Zeolmetoden renar luften från organiska föroreningar och lukt näst intill 100%-igt.

Miljöföretaget Munters köpte 1988 aktiemajoriteten i moderbolaget Zeol AB som ett led i den fortsatta expansionen och utvecklingen. Anläggningar finns idag igång hos bl. a. Tetra Pak i Lund, Volvo Torslandaverken och AGA.

Företagets nybyggda anläggning i Lund står precis klar — ett högteknologiskt centrum med sikte på framtiden och renare miljö.

— Microelectronic Design Service Center AB, MEDSC

Företaget, som finns i Lund, har marknadsfört ett tekniskt mycket avancerat system för konstruktion av kundanpassade kretsar, s. k. ASIC-kretsar. Då den nordiska marknaden uppenbarligen ännu inte är mogen för denna teknik och det inte nu går att bedöma när och om ett behov av densamma inträder, har Sydfonden tillsammans med övriga delägare, bl.a. Saab-Scania Combitech och Electrolux-Mecatronic, beslutat att avveckla engagemanget under 1989.

Övriga företag

- SydAlpin AB

Bolaget driver skid- och fritidsverksamhet med egen anläggning på Kungsbyggets Skidcentrum, Våxtorp (Laholms kommun). Bolagets aktier innehas av 53 privatpersoner och konsortier samt av Hundfjällets Linbane AB och Sydfonden.

- Ideon AB

Ideon är ett fastighetsföretag, som skall uppföra och förvalta byggnader i forskningsbyn IDEON i Lund, innehållande lokaler lämpliga för uthyrning för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Betr. engagemangens storlek i resp. företag hänvis till särskild specifika
tion (not 8 till balansräkningen). 89

_Fond
Väst

^{(andra
löntagarfondstyrelsen)}

ÅRSREDOVISNING 1988

Policy Fond Väst;

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

OND VÄST arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvertibler i noterade företag.

Förvärv av aktier och konvertibler i onoterade företag.

Löntagarinflytande i de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag Våra placeringar skall förbättra försörjningen av riskkapital till nytta för svensk produktion och sysselsättning. Vi skall placera fondmedlen så att de ger en bra avkastning på lång sikt med god riskspridning.

Vi skall välja aktier utifrån grundläggande analyser av hur företagen kan komma att utvecklas på lång sikt. Men vi kan också göra omplaceringar om det visar sig att prognoserna för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om aktiekurserna förändras på ett sätt som inte motiveras av möjligheterna till utveckling på lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden. Det betyder att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

Por att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag Vi bör inte investera mer än 15% av våra

rekvirerade medel i onoterade företag.

Alt investera i mindre företag för med sig större risk än att investera i börsnoterade företag. Det finns därför skäl att bygga upp en riskreserv i förhållande till gjorda investeringar.

Företagen bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anställda.

Företagen bör vara tillverkande företag och serviceföretag med anknytning till industrin.

Vi kan skjuta till kapital i form av aktier, konvertibler eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Vi skall vara minoritetsägare, med högst 25% av företagets aktier. Vi utgår ifrån att det finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder den dagliga verksamheten.

Vi vill ha goda kontakter med de fackliga organisationerna.

Löntagarinflytande För att löntagarna skall få större inflytande i företagen får de lokala fackliga organisationerna använda halva den rösträtt vi fått genom aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga organisationen begär det. Det är vår uppgift att informera de berörda fackliga organisationerna om deras rösträtt.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

Det är vår uppgift att genom facket löpande ta reda på hur de anställda ser på företaget och att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta minst en kontakt med facket innan vi köper aktier i företag där aktierna köps och säljs på öppen marknad.

Vi skall på olika sätt stärka de anställdas inflytande i företag där vi är engagerade.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

ARMED avger Andra Löntagarfondstyrelsen, Fond Väst, verksamhetsberättelse för år 1988.

Den redovisning som nu avlämnas visar
som synes på ett mycket gott resultat.
Anledningen till detta är i första hand den
mycket starka utveckling som skett på
Stockholms Fondbörs under det gångna
året. Börsindex, mätt efter Affärsvärldens
generalindex (korrigerat för utdelningar),
har under år 1988 ökat med 54,3%.
Motsvarande siffra för vår fond är 55,6%,
alltså något bättre än generalindex. Den
positiva utvecklingen belyses kanske allra
bäst genom konstaterandet att börsen hade
sitt lägsta index för det gångna året den 4
Y I I _ januari och sitt högsta index den 30 decem-

_kommentar

ber, alltså den sista börsdagen. Vid årets början hade vi en skillnad mellan marknadsvärde och anskaffningspris på våra aktier som visade en värdeökning på 147 mkr. Vid ärats slut är motsvarande värdeökning 1.100 mkr.

För år 1987 redovisade vi ett "realt resultat" pä minus 238 miljoner kronor. For år 1988 kan vi nu redovisa ett motsvarande resultat pä -I- 988 mkr, d v s en resultatförbättring på 1.226 mkr. Det finns anledning att även detta år påpeka det viktiga i att se vårt resultat i ett långsiktigt perspektiv. När jag skrev det i anledning av 1987 års resultat kunde det ses som en ursäkt för ett minusresultat men med tanke på

1988 ärs mycket goda resultat sä känns det bra att upprepa detta. Det är bara i det långsiktiga resultatet som vår fonds verksamhet kan bedömas.

Vi har under de gångna åren levt i viss osäkerhet om vär fortsatta verksamhet. För vår del vill vi se valresultatet i september 1988 som en bekräftelse på vär fortlevnad. Vi får i alla fall under överskådlig tid möjligheter att verka och arbeta vidare pä den svenska kapitalmarknaden.

Detta kan ge anledning till vissa långsiktiga reflexioner över vär fonds framtid.

Hur stora ägare kommer vi dä att vara när vi fått sista tilldelningen av kapital år 1990? Fram till och med detta bokslut har vi fått 2.300 mkr. Under 1989 kommer vi att få ut 558 mkr och 1990 kan vi beräkna att tillskottet blir ca 600 mkr. Totalt gör detta ca 3.500 mkr. Om vi gör en försiktig beräkning pä kursutveckling med utgångspunkt från dagens börskurser torde marknadsvärdet pä fondens tillgångar uppgå till ca 5.000 mkr. Sammantaget för fem löntagarfonder blir alltså beloppet i storleksordningen 25 miljarder kr. Detta kan vi ställa mot värdet på hela börsen som vid årsskiftet var 590 miljarder.

Löntagarfonderna kommer alltså, när vi nått vär maximala storlek, att sammanlagt inneha 4—5% i de svenska börsnoterade företagen. Detta innebär en ägarposition som, å ena sidan ger möjlighet att uppfylla

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

en väsentlig roll som delägare i mänga av de svenska produktionsföretagen men å andra sidan omöjliggör det kapital vi tilldelats att vi ens kommer i närheten av att kunna dominera över övriga ägare. Därför måste vär fond ta sitt ansvar och utöva sin ägarroll i samverkan med andra ägare och ägargrupper.

Vi kommer att ha goda möjligheter att fungera som stabila och långsiktiga ägare. Jag är övertygad om att detta kommer att fä stor betydelse i framtiden. Vi känner pä många sätt att vi åtnjuter stort förtroende just beroende på våra möjligheter att se långsiktigt och på det sättet upplevs vi som en god och trygg ägare.

Vi talar ofta om två delar av vår verksamhet och som på olika sätt är underlag för de beslut vi har att fatta. Dessa två delar är avkastning och inflytande. Vi kommer alltid att leva i en avvägning mellan dessa två faktorer.

Vad gäller avkastningskravet är det klart och distinkt formulerat och detta krav har vi att leva upp till. På det sättet är vi också en viktig del av det allmänna pensionssystemet.

Den andra delen som gäller inflytandet är svårare att formulera och är en fråga att diskutera och utveckla bäde för oss som representerar fonden och de anställda i de företag där vi äger aktier.

Jag tror att denna diskussion kommer

att bli viktig de närmaste åren. Vi ökar successivt vårt ägande i olika bolag och därav följer att våra synpunkter och åsikter efterfrågas av företagsledning och Övriga ägare. Från fondens sida är vi självklart beredda att ta detta ansvar men det måste ske i nära samarbete med de anställdas representanter i bolagen. 1 detta sammanhang kan nämnas att sammanlagt 55 personalföreträdare, både arbetare och tjänstemän, haft rösträtt på bolagsstämmor i företag där fonden äger aktier.

1 många av företagen där vi är ägare har vi även i övrigt ett nära samarbete med de fackliga organisationerna men det skall också sägas att det finns företag där våra kontakter kan utvecklas och förbättras. Här bör båda parter la på sig ett ansvar för att så sker. Vi är beredda från vår sida att göra vad vi kan för att det skall bli bättre.

Jag är övertygad om att alla parter har allt att vinna om de anställda engagerar sig mer i ägande- och inflytandefrågor. Bäst utvecklas de företag som tillvaratar de anställdas intresse för företagets skötsel och dess framtid.

Ser vi till enstaka händelser vill jag gärna lyfta fram Uddevalla Shipping AB där vi tillsammans med Bilspedition AB, Nordström & Thulin AB samt Nord- och Mellan-fonden tar ett aktivt ägandeansvar och samtidigt går ut med en nyemission till allmänheten. Det finns nu en stor eflerfrå-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

gan på aktier i detta bolag. Det kan väl också få sägas att det är glädjande att delta stora förtroende finns för ett bolag där tre fonder är stora ägare. Det kan också vara det slutgiltiga tecknet på att del hätska motståndet mol löntagarfonderna nu har ebbat ut.

Det som också glatt oss under året är all vi fått en god utveckling bland våra onoterade förelag. Vi har inga förluster på något av dessa engagemang under del gångna året. Della innebär inte all vi skulle säga nej till engagemang i företag där del finns risker, men självklart känns det bättre om företagen lyckas och inte åsamkar oss förluster. Samtidigt är det allt mer vår erfarenhet att vi endast i mycket begränsad omfattning kan ägna oss åt de allra minsta bolagen. For atl våra resurser skall användas på bästa sätt bör det vara förelag som har varit verksamma en viss lid och där vi kan vara en part för att gå vidare i utbyggnad och expansion.

Till sist; ett tack till alla de personer och organisationer som vi samarbetat med under det gångna året: de anställdas organisationer, företag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

Förvaltningsberättelse 1988 mT'' '

Andra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 516 000 kkr till totalt 2 299 825 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Balansomslutningen uppgår till 2 790824 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisats till marknadsvärden uppgår till 3 891 227 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 248 744 kkr. Efter avsättning för överföring till 1 —3 Allmänna pensionsfonden med 74942 kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 173802 kkr.

Ser man till det reala resultatet, efter överföring till 1—3 Allmänna pensionsfonden visar detta ett överskott på 988 597 kkr. Det ackumulerade reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar ett överskott på 1229219 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1988 beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 3 799 521 kkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitlet uppgått till 3704075 kkr. Detta innebär alltså att fondens utveckling i sin helhet varit bättre än börsindex.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat-och balansräkning samt av de noter som bifogats. Utöver detta lämnas följande kommentarer.

Aktiemarknadens utveckling

Den internationella konjunkturen är fortsatt god. Underskottet i USA:s handelsbalans blir gradvis mindre och uppfattas inte längre som hotande. Den japanska ekonomin visar en hög aktivitet i första hand baserad på en stark inhemsk efterfrågan. Detta har lagt grunden för en god utveckling på världens börser, vilket i sin tur givit impulser till en stark utveckling på Stockholms-börsen. Den intemationella konjunkturen har också givit de svenska företagen möjligheter till en god vinstutveckling, vilket i sin tur har motiverat höga kurser på deras aktier. Till detta kommer några inhemska faktorer som påverkat börskurserna i samma riktning. Det gäller i första hand förväntningar på avskaffande av valutaregleringen och på ett nytt och bättre skattesystem i början på 90-talet.

Sammantaget har detta medfört att tidningen Affärsvärldens generalindex ökat med 52 % under 1988. Därmed har hela kursfallet i slutet av 1987 återhämtats. Utvecklingen under året har varit stabilt uppåtriktad, vilket också framgår av bifogade diagram.

Studerar man sedan utvecklingen i enskilda branscher finner man att
utvecklingen varit relativt likartad. Sålunda har Verkstäder (61%), Skog
(55%) och Banker (53%) ökat mer än generalindex, medan övriga bran
scher ökat med mellan 43 och 47% och alltså gått något sämre. 97

7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Fondens börsportfölj P°P- 188/89:144

■• Bilaga 4

Avkastningen på börsportföljen för år 1988 uppgick till 55,6%. Denna uppgift innefattar både realiserade och orealiserade vinster på aktier samt utdelningar. Detta skall jämföras rned ett korrigerat generalindex inklusive utdelningar på 54,3%. Fondens börsportfölj har således även i år utvecklats bättre än börsen som helhet.

Branschsammansättningen jämfört med föregående år och med börsen framgår av tabell 1. Den största avvikelsen gentemot börsen finner man när det gäller skogsföretagen, där fonden har en kraftig överrepresentation. När det gäller förvaltningsföretagen går avvikelsen åt andra hållet beroende på att vi för närvarande valt att inte ha någon placering i investmentbolagen.

Tabell 1 Fondens börsportföljer fördelad på branscher enligt Veckans Affärer.

	Fonden	Börsen	Fonden	Börsen
	881231	881231*	871231	871231
Verkstäder	22	26	24	25
Kemisk industri	6	9	5	9
Skogsindustri	18	9	21	10
Fastighet- och
byggföretag	14	13	16	13
Handelsföretag	5	2	3	3
Förvaltningsbolag	7	16	8	14
Banker	7	10	7	9
Övriga företag	21	15	16	17
	100	100	100	100

* Veckans Affärer nr 50 1988.

En närmare analys ger vid handen att fonden minskat andelama i Verkstäder, Fastighet- och byggföretag och Skogindustri medan andelama ökat i Handelsföretag," Kemisk industri och Övriga företag.

En genomgång av placeringarna i enskilda aktier visar att större köp har gjorts i Astra, Nordstjernan, Hennes & Mauritz, Ångpanneföreningen, SHB, Asea och Volvo. Härutöver har också fonden förvärvat en tredjedel av statens aktier i UV-shipping. Eftersom dessa aktier kommer att bli föremål för notering inom en snar framtid har vi valt att redan nu låta företaget tillhöra gruppen noterade företag. Större försäljningar har skett genom avyttring av aktiema i ABV, Sandvik, Iggesund och PK-banken. Fondens fem största engagemang mätt efter markndsvärde redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde. Röstandelen anges inom parentes.

1. VOLVO 312475 kkr (0,792%)

2. SHB 179 147 kkr (1,142%)

3. MODO 175 518 kkr (0,209%)

4. STORA 172 320 kkr (0,963%)

5. MARIEBERG 167 389 kkr (1,323%)

Fonden har under året sålt aktier för ca 650 mkr och köpt för ca 1 110 mkr. Prop. 1988/89:144 Fondens köp och försäljningar har medfört en omsättningsskatt på 16,4 Bilaga 4 mkr och courtage på 5,9 mkr.

Vid beräkningen av realisationsvinster och realisationsförluster där endast en del av fondens innehav sålts, har vi tillämpat en princip som innebär att vi anses ha sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Principen tillämpas på ett sådant sätt att avkastningsberäkning per depå kan genomföras.

Onoterade företag

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 18 mkr.

Fonden har under året utvidgat sitt samarbete med Komponentutveckling AB. Detta har skett genom att fonden förvärvat 17 % i AB Emissionsteknik, ett till Komponentutveckling närstående företag. Emissionstekniks uppgift är att utveckla och tillverka katalysatorer för rening av både bensin- och dieselavgaser. En fabrik för tillverkning av bensinkatalysatorer byggs för närvarande i Karlskoga. Fondens investering uppgår till 12 mkr.

Även samarbetet med AB Nordsjöfrakt har fördjupats. Fondens konverteringslån i bolaget samt konverteringslånen och aktiema i dotterbolaget Enneff Carriers har bytts mot aktier i AB Nordsjöfrakt. Fonden är därmed ägare till 30% av aktiema i bolaget.

Riskreserv

Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande. Under året har tillförts 5,5 mkr vilket innebär att den ursprungliga nivån på 15 mkr är återställd.

Kapitaltillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar har 49 mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not 16.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 37,5 mkr. Den genomsnittliga likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till ca 360 mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnadema uppgår till 5,9 mkr. Kostnader för styrelse och
personal inklusive lönebikostnader utgör knappt 2,9 mkr, lokalhyra 0,6
mkr och övriga kostnader 2,4 mkr. I den sistnämnda posten ingår bland
annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och
kontorsmateriel. Antalet anställda uppgår till sex personer. 99

Real redovisning Prop. 1988/89:144

Bilaga 4 Det kapital som står till fondens Iorfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storieken av inflationens påverkan gör man en så kallad real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsportfölj förändras. Detta innebär atj det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet för 1988 1064 mkr, före överföring till 1—3 Allmänna pensionsfonden. Det sammanlagda reaia resultatet sedan verksamheten började 1984 uppgår till 1 394 mkr.

Överföring till 1 — 3 Allmänna pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1—3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 3% av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1988 uppgår till knappt 75 mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 249 mkr.

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 56 företag. De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 40 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 55 personalföreträdare representerande både arbetare och tjänstemän.

Fonden har deltagit på 42 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. 1 de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter. Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens sammansättning.

100

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

^{Resultaträkning}

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Avskrivningar

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Avsättning till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden Bokföringsmässigt resultat

REALT RESULTAT

Rörelseresultat

Arets förändring av ej realiserade kursvinster

Nominellt resultat

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden Överskott/underskott

1988

1987

	,%.017	32.902
Nol 1	44.606	21.196
Not 2	5.862	4.627
Not 3	613	450
	179.513	133.391
	- 19.417	- 19.218
Not 4	5.500	- 13.000
	248.744	150.194
Not 5	- 74.942	- 47.118
	173.802	103.076
	248.744	150.194
Not 6	953.155	- 269.667
	1.201.899	- 119.473
Nol 5	- 138.360	- 71.970
	1.063.539	- 191.443
Nol 5	- 74.942	- 47.118
	988.597	-238.561

Alla belopp i resultaträkningar, balansräkningar och noter anges i tusentals kronor (kkr) där inte annat anges.

101

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

_Bal

^ansrakning

TILLGÅNGAR

Likvida medel

Kortfristiga placeringar

Fordringar hos fondkommissionärer

Forutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

Aktier

Konvertibla skuldebrev

Reversfordran

Inventarier

SUMMA TILLGÄNGAB

	1988-	■ 12-31	1987-	• 12-31
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	värden	värden	värden		värden
Not 7	62.837	62.837	14.790		14.790
Not 8	106.793	106.793	92.658		92.658
Nol 9	43.736	43.736	8.944		8.944
Not 10	4.341	4.341	4.900		4.900
Not 11	2.543.519	3.643.568	1.861.986	2.009.536
Not 12	11.627	11.981	61.864		61.562
Not 13	16.016	16.016	20.020		20.020
Not 3	1.955	1.955	2.227		2.227
	2.790.824	3.891.227	2.067.389	2.214.637

582 1.182

15.000 74.942

340

286

830

9.500

47.118

340

286

830

9.500

47.118

15.000 74.942

58.074

91.706

103.076

173.802

988.597 3.799.521

3.891.227

- 238.561 2.156.563

2.214.637

2.009.315 2.067.389

2.699.118 2.790.824

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder:

Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkler Not 14

Övriga kortfristiga skulder Not 15

Premiereserv optioner

Riskreserv Nol 4

Skuld till 1-3 Allmänna pensionsfonden Nol 5

Summa skulder

FONDKAPITAL

Not 5	2.299.825		1.783.825
Not 5		2.570.302		1.915.941
Not 6	225.491		122.414
Not 6		240.622		479.183

Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav Årets nettoresultat ÖverskotlAinderskott i förhållande till resultatkrav

Summa fondkapital

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

102

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

Noter till förvaltningsberättelsen

5.067

32.446

7.093

NOT 1 RÄNTEINTÄKTER

Ränteintäkterna har erhållit på följande sätt:

Banker och mäklare Penningmarknadsinstrument Konvertibla skuldebrev

44.606

NOT 2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:
Personalkostnader 1.874

Styrelsearvoden 250

Övriga kostnader styrelse 151

Lönebikostnader 675

Lokalhyra kansli 636

övriga kostnader 2.276

5.862

NOT 3 INVENTARIER

Inventarier inkluderar omkostnad för ombyggnad av kontor å vilket belopp 10% avskrivning gjorts. I övrigt har avskrivning gjorts med 20%.

Bokfört värde 1987 2.227

Anskaffningsvärde 1988 341

Avskrivningar - 613

1.955

NOT4 RISKRESERV

9.500 5.500

15.000

Ingående balans Under 1988 avsatt Utgående balans 1988

NOT 5 ÖVERFÖRING TILL 1-3 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Rekv, datum

Belopp

Index

Beräknat nuvärde

Tillgängligt antal dagar

Beräknat 3% per 1988-12-31

1984-1987 18/2-1988 23/2-1988

1.915.941

498.000

18.000

2.431.941

180.9/170.7 180.9/172.9 180.9/172.9

2.030.427

521.042

18.833

2.570.302

- 2.431.942

360 312 307

60.913

13.547

482

74.942

Avsättning föl Överföring ti

r bevarande av grundkapitalets köpkraft II 1—3 Allmänna pensionsfonden

138.360 74.942

Grundkapital

1984-1987 1988

1.783.85

516.000

2.299.825

103

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

NOT 6 REALT RESULTAT

Januari—December 1988

Ackumulerat 1984-1988

Rörels

ultat

248.744

563.123

Årets förändring av ej realiserade kursvinster

Ej realiserade kursvinster 881231 Ej realiserade kursvinster 880101

Nominellt resultat

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat

överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Överskott

1.100.403 ■ 147.248

953.155

1.201.899 ■ 138.360

1.063.539

74.942

988.597

1.100.403

1.663.526

- 270.476

1.393.050

- 163.831
1.229.219

2 62.835

NOT 7 LIKVIDA MEDEL

Kassa och postgiro Banktillgodohavanden

62.837

NOTS KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Statsskuldväxlar 57.337

Riksobligationer 30.276

Övriga värdepapper 19.180

106.793

NOT 9 FORDRINGAR HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhållits.

NOT 10 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Forutbetalda kostnader och upplupna intäkter består huvudsakligen av upplupna räntor på penningmarknads instrument och konvertibla skuldebrev.

104

Prop. 1988/89: Bilaga 4

144

NOT 11 AKTIER

Noterade aktieslag

Forändring    Ansk.värde . Kurs**)
sedan      inkl. cour-   881230
871231        tageoch                    kr

skatt*)

Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

881231 ansk.värde andel andel

/börsvärde kapital röster

% %

BBBSBB
ALFA LAVAL	B	fr	81.300	- 53.500	24,182	470	38.211	14.029	0.554	0.001
ASEA	A	bu	187..150	47.100	43,269	397	74,378	31,109
	B	fr	81.800	81.800	29,586	390	31,902	2,316	0,449	0.383
ELDON	B	bu	51.645	51.645	11,176	220	11,362	186
	B	fr	17.555	17.555	3.813	220	3,862	49	3.997	1.861
i;lectrolux	B	fr	151.100	71.100	36.713	292	44,121	7.408	0,209	0.007
ESAB	A	bu	190.000		34,631	321	60.990	26.359	4.439	5,667
FRICO	B	bu	173.575	40.000	10,948	78	13.539	2.591	14.489	5.932
HASSELBLAD	A	bu	75.900		9,441	310	23.529	14,088
	A	fr	7.500		1,064	310	2.325	1.261	4.277	4.277
SAAB	A	bu	274.100	21.000	47,785	213	58.383	10.598
	B	fr	176.600	66.700	36, 726	207	36.556	170	0,664	0,493
SKF	A	bu	119.000	9.000	33,698	410	48.790	15.092
	B	bu	49.900	500	14,481	372	18.563	4,082
	B	fr	54.300	- 60.700	16,108	396	21,503	5,395	0.827	0,966
UDDEHOLM	Opi		62..500	62.500	383	18"	1,125	742
	Prt		62..500	62.500	1,976	43"	2.688	712
	Stb		125.000	125.000	3,259	42"	5,250	1,991	0.937	0,399
VOLVO	A	bu	180.100	119.129	66,759	420	75.642	8.883
	B	bu	1.53.600	- 69.100	52,968	383	58,829	5.861
	B	fr	463.552	93.000	153,872	384	178.004	24,132	1.027	0,792
	B	fr	463.552		632,838	384	809,552	176,714	1.027
B!)\|\|\|BW\|\|\|BIPI11	B	fr	1.59.800	34.100	30,263	219	34.996	4.733	0,338
AGA	B	fr	1.59.800	34.100	30,263	219	34.996	4.733	0,338	0,057
ASTRA	A	bu	490.300	233.800	91,736	223	109.337	17,601
	A	fr	85.000	226	21,551	226	19,210	- 2,341
	B	fr	123.000	57.933	24,569	228	28,044	3,475	0.967	0,957
PHARMACIA	B	bu	71.000	- 9.000	9,523	165	11,715	2,192
	B	fr	44.000	- 28.300	6,012	185	8,140	2,128	0.176	0,085

STORA 3)

A	bu	78,824	841	66,287	1,350	106.412	40.125
A	fr	10.250	250	8.555	1,325	13,581	5,026
B-	bu	31.000	950	27,272	1.225	37.975	10.703
B	fr	22,500	- 147.300	4,155	380	8.550	4.395
C	bu	73.600	400	18,060	330	24.288	6,228
Kvc		410.000	410.000	129,798	348	142,680	12,882
A	bu	31,500	1.500	4.551	370	11,655	7.104
B	bu	184,100	29,800	39,258	366	67,381	28,123
B	fr	121.000	71.000	36,642	367	44,407	7,765
Opi		10.000	10.000	10,455	1.010	10.100	355
A	bu	370,000	20.182	73,132	332	122,840	49,708
A	fr	96.000	10.668	30,566	327	31,392	826
B	fr	56,000	- 54,938	13,354	323	18,088	4,734

(fortsätining)

105

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

NOTIl AKTIER

Nolcrade aktieslag			Anta]	Fiirändring	Ansk.värde	Kurs**) B	örsvärde	Skillnad	Fondens	Fondens
				sedan	inkl. cour-	881230	881231	ansk.värde	andel	andel
				871231	lagc och skall*)	kr		/börsvärde	kapital	rösler
BILSPEDITION	A	bu	22.056	22,056	5,831	260	5,735	96
	A	fr	15.700	15.700	4.127	ä60	4.082	45
	B	bu	198,085	- 14.000	22.623	244	48.333	25,710
	B	fr	210.115		25.403	233	48,957	23,5.54	2,862	1,487
borAswAfveri	B	bu	65,000		2,436	1.53	9.945	7..509
	B	fr	65.000		2.436	153	9.945	7,509	7.,386	4,063
EKEN 3)	B	bu	334,.500	22,000	13.293	73	24,419	11,126
	B	fr	100,,500		5,543	75	7,5.38	1.995	7,897	4.683
EUROC	A	bu	35.900	1..300	4,894	405	14 540	9.646
	A	fr	87,000		11.860	405	35,235	23.375
	B	fr	18,000	- 45.800	2..532	400	7.200	4,668	1,209	1,305
gullspAnc	B		100,000	- 98.500	12,985	440	44,000	31.015	] .050	0,615
HP FÄRG & KEMI	B	bu	300.100		13.576	70	21.007	7,431	15,701	6,263
IDK DATA	B	bu	50,000	50,000	3,914	76	3,800	114	6,052	2,298
MARIEBERC	A	bu	255,000	75,000	24,909	184	46,920	22,011
	A	fr	6.58,300	,38,,300	44.6.53	183	120,469	75,816	3.70,5	1,323
NORDSTJERNAN	A	bu	265,000	265.000	26,.500	199	52.735	26,235
	B	bu	71.100	71,100	7.1 10	198	14.078	6,968	0,779	0,835
PROCORDIA	A	bu	65.000	28,600	17,177	370	24,0.50	6.873
	A	fr	50.000	50.000	12,176	370	18,500	6.324
	B	fr	34.000	24.300	8.630	368	12.512	3.882	0,403	0,331
PULSEN	B		55,000	20,000	4.662	117	6.435	1,773	7,915	3 179
STENA	B	bu	196.600	196,600	16,500	84:.50	16,613	1 13	1,229	0,615
SYDKRAFT	A	bu	39.200	39,200	18,455	624"	24,461	6.006
	A	fr	4.808	4.808	2,263	624"	3.000	737
	Opi		2.400	2,400	346	172"	413	67	0, 186	0,271
UDDEVALLA SHIPPING		bu	1,666.667	1,666.667	70,700	42,42'	1 70.700	0	8,3,33	8.333
ANCPANNEFÖRENINGENB		bu	228,000	228,000	34.456	181	41,268	6.812	7,280	1,472

316,900

BGB		bu	279.100	- 77,600	20,763	154	42,981	22.218	1.454	1,1 52
JM	B	bu	25,700		7,620	950	24,415	16,795
	B	fr	37,000		10,970	930	,34,410	23,440	1.473	0,716
KLÖVERN	B		171.500	171,500	33,270	2,50	42,875	9,605	1,976	0,417
LUNDBERG	B	bu	322.000	112,000	44,504	195	62,790	18,286
	B	fr	69.000	69,000	11,922	195	13,455	1, ,533	0,850	0,206
REGNBAGEN	A	bu	10.400	10,400	4,199	500	5,200	1,001
	B	bu	31,740	31,740	12,945	485	15,.394	2,449
	B	Ir	41.260	41.260	16,828	485	20,01 1	3,183	2,870	1,087
SIAB	A	bu	110.000	1.600	17657	275	30,250	12,,593
	A.	fr	38,000		6,100	275	10,450	4,3.50
	B	bu	85,000	- 10.000	10,538	275	23,375	12.837
	B	fr	15,000		1,860	275	4,125	2.265	2.981	2,4,50
SKÅNSKA	B	bu	350,000		50,171	421	147,350	97,179
	B	fr	■ 27,100		5,609 254,956	421	11,409	5,800 233.534	0.599	0,.362
	B	fr	■ 27,100		5,609 254,956	421	488.490	5,800 233.534	0.599
BBBHIlBimiC	B	fr	50.000	50.000	6.231	140	7.000	769	0.655
BERGMAN* BEVING	B	fr	50.000	50.000	6.231	140	7.000	769	0.655	0.655
CATENA	A	bu	500.700	29.900	35.376	119	59.583	24.207
	A	fr	113.200	113.200	7.891	116	13.131	5.240	2.919	2,919
HENNES* MAURITZ	B	fr	250.000	250.000	80.385	330	82.500 162.214	2.115 32.331	3.344	1,541
	B	fr	250.000	250.000	129.883	330	82.500 162.214	2.115 32.331	3.344

106

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

NOT 11 AKTIER

Noterade aktieslag

Förändring Ansk.värde Kurs**)

sedan inkl. eour- 881230

871231 läge och kr
skall*)

Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

881231 ansk.värde andel andel

/bftrsvärde kapital röster

% %

SILA

SKANDIA SKANDIA INT.

fr	515,000	190,000	40.205	130	66,950	26,745	2,922	2,922
fr	784,800	75.100	114.385	180	141,264	26,879	1,308	1,308
	196,000	34.500	37,560	233	45,668	8,108	0,613	0,613

SE.BANKEN SHB

Siynma nolerade aktier

bu	490,000	12,200	69,173	172	84,280	15,107	0,381	0,381
bu	1,178,600	515,600	120,468	152	179,147	58,679	1,142	1,142

189,641 2.465.197

263,427 73,786

3.565.246 1.100.049

*) varav courtage

varav nmsatlningsskatt **) Lägsta betalkurs, oin ej betalkurs fanns används köpkurs. 1) Uppskattad kurs.

2; Notering kommer atf sJ.e tebruari 1980. .3) Split eller fondemission.

9,614 24,405

Börsvärde är lika med anskafrningsvärde

DATAMÖNSTER 2,450

EMISSIONSTEKNIK 15,000

INTERPRODUKT 3,000

KOMPONENTUTVECKLING 12,,500

NORDSJÖFRAKT 900,000

PALPAX A 20,000

B 130,000

SJUHARADS INVEST B 1,000

WIKHEDE MEKANISKA 500

Summa onoterade aktier

TOTALT NOTERADE OCH ONOTERADE AKTIEH

1,470	1,000	1.000
15,000	12,083	12.083
	300	300
6,250	11,250	11,250
900,000	49,000	49,000
	523	523
	3,405	3,405
1,000	161	161
	600	600
	78,322	78,322
	78.322	78.322
	2.543.519	3.643.568

49.000 49.000

16.667 3.030

25.000 25.000

25.000 21.186

30,000 30,000

2,800 1,027

0,563 0,202

20,000 20,000

107

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

NOT 12 SAMMANSTÄLLNING AV KONVERTIBLA SKULDEBREV

Noterade Nnmlnellt Ränta Ansk.värde Kurs**) Börsvärde Skillnad

881231 ansk. värde /börsvärde

värde % inkl. cour- 881230
tage och %
_________________________________________________ skatt*)________

9.317	188	9.671	354
9.317		9.671	354
30
92

ASEA 5.144 12

Summa noterade konvertibla skuldebrev

*)Varav courtage Varav omsättningsskatt

**)Lagsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs.

Onoterade

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde

500	510	510
900	900.	900
900	900	900
	2.310	2.310
	11.627	11.981

ClAB

INTERPRODUKT

WIKHEDE

Summa onoterade konvertibla skuldebrev

TOTALT NOTERADE OCH ONOTERADE KONVERTIBLA SKULDEBREV

354

NOT 13 REVERSFOHDRAN

Fordran avser ett reverslån till Lundby Holding AB i samband med överlåtelse av aktier och konvertibelt skuldebrev i Lundby Leksaksfabrik AB. Lånebeloppet uppgick ursprungligen till 20 mkr. Amortering har under året skett med 4.004 kkr. Slutbetalning sker år 1992.

NOT 14 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består huvudsakligen av reservation för revisions- och granskningskostnader samt kostnader för årsredovisning.

NOT 15 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Övriga kortfristiga skulder består av:

Leverantörsskulder 241

Upplupna semesterlöner 33

Upplupna arbetsgivaravgifter 119

Innehållen personalskatt 89

Skuld omsättningsskatt 700

1.182

NOT 16 KAPITALTILLSKOTT
DIREKT I FÖRETAGEN 1988
Företag	Art
Nordstjernan	Aktier	43.000
Transatlantic	Aktier	3.325
Svenska Emissionsleknik AB	Aktier	2.488

48.813

Bengt Rogerstam Ordförande

Göteborg 26 januari 1989.

Lars-Olof Larsson Vice Ordförande

Britt Bohlin

Gunnar Christensson Karl-Erik Lind

Bengt Ekeblad

Thomas Polesie

Gunnar Larsson Verkställande direktör

Ronny Lindh Bertil Pälsson

108

Revisionsberättelse

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagarfondsstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondsstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Göteborg den 24 februari 1989

UlfGometz Lars-Olof Thörn Lars Widell

Aukt. revisor Aukl. revisor

109

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{ALLMANNA
PENSIONSFONDEN}

ALLMÄNT

Historik

1959 beslöt riksdagen om införande av ett system för allmän tilläggspension, ATP. Riksdagsbeslutet föregicks 1957 av en folkomröstning, som biföll förslaget. För ändamålet bildades 1960 Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden.

Till en början förvaltades AP-fondens tillgångar av tre styrelser, 1—3 fondstyrelserna. Dessa placerade medel i räntebärande instrument. 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse med uppgift att placera tillgångar i aktier och därmed besläktade värdepapper. Denna del av placeringsverksamheten utvidgades 1984 i och med de fem löntagarfondstyrelsernas tillkomst. De har i princip samma placeringsdirektiv som den fjärde fondstyrelsen.

Förvaltning

De olika styrelsernas ledamöter förordnas av regeringen. Styrelserna skall företräda arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Av de fem löntagarfondstyrelsernas vardera nio ledamöter, skall fem — dvs en majoritet — företräda löntagarintressen. Därav benämningen löntagarfondstyrelser.

Finansiering

Allmänna Pensionsfonden finansieras dels med tilläggspensionsavgifter som betalas av arbetsgivare och egenförelagare, dels med vinstdelningsskatt som tas ut på företagens vinster över en viss nivå. Uppbördsman är Riksförsäkringsverket.

LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA

Medelstilldelning

Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får enhgt lagen föras en femtedel av vinstdelningsskatten samt en femtedel av 2 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Summan av detta fär dock inte överstiga styrelsens medelsram. Medelsramen för en lön-tagarfondstyrelee var MSEK 400 år 1984, för att årligen tom 1990 öka med 20.000 basbelopp per år.

De medel en löntagarfondstyrelse rekvirerar, avräknas på de medel som Riksförsäkringsverket enligt lagen skall föra till 1 — 3 fondstyrelserna. Skillnaden mellan vad som får föras till en löntagarfondstyrelses förvaltning och vad som rekvireras, förvaltas följdaktligen tillsvidare av 1 — 3 fondstyrelserna.

Avkastning

En löntagarfondstyrelse skall varje år överföra 3 procent på nuvärdet av de t o m året innan rekvirerade medlen till 1 — 3 fondstyrelsen. Nuvärdet bestäms som de ursprungligen rekvirerade medlen justerade för förändringar i konsumentprisindex.

Placeringar

Anförtrodda medel skall förvaltas genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Medlen skall placeras så att krav på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. De instrument som skall användas är i princip aktier, konvertibla skuldebrev, samt andelar i ekonomiska föreningar. Räntebärande instrument kan, emellertid, användas för tillfällig likviditetsförvaltning.

Ägande

En löntagarfondstyrelse får inneha upp till 6 % av vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett bolag. För övriga aktier finns ingen procentuell begränsning. Dock får en styrelse inte ikläda sig s k affärsansvar.

På begäran skall styrelsen upplåta 50 % av rösterna för ett aktieinnehav till de lokala fackliga organisationerna i företaget.

112

Prop. 1988/89:144

_{1988 . . .}

Bokfört resultat före överföring till 1—3 fondstyrelserna, uppgick till MSEK 281,5 (127,3).

Överföringen till 1—3 fondstyrelserna blir MSEK 75,7(48,8).

Justerat resultat uppgick till MSEK 1.205 (—215).

Realt resultat uppgick till MSEK 989 (-343).

Värdepappersportföljens marknadsvärde 1988-12-31 var MSEK 3.634 och dess anskaffningsvärde MSEK 2.737.

Trefond köpte under 1988 värdepapper för MSEK 1.780 och sålde värdepapper för MSEK 1.199.

Trefond rekvirerade grundkapital motsvarande MSEK 516.

Värdepappersportföljen utvecklades 0,1 procentenhet bättre än Affärsvärldens Generalindex.

Trefond antog en "Norm vid riktade emissioner av aktier och konvertibler".

113

8 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{VD:s
KOMMENTAR}

Aktiebörsen

Börsåret 1988 har varit minst sagt spännande. Inledningen såg dyster ut. Trefond gjorde trots det betydande investeringar under februari månad då kurserna var, jämfört med idag, låga. Nedgången från den stora kraschen är nu återhämtad. I efterhand kan många lämna goda förklaringar. Trots allt är det den goda konjunkturen som är grunden för börsuppgången. Denna har ökat intresset för börspla-céringar. Med god kapitaltillgång har därför kurserna haft en naturlig orsak att stiga. Då och då har under året olyckskorparna kraxat. En och annan journalist har försökt att, när börsen någon dag sviktat, förutspå en ny krasch. Marknaden har dock fungerat mera sansat än föregående år. Nedgångarna har varit de naturliga andningspauser som börsen behöver.

Som alltid är framtiden svår att förutspå. God kapitaltillgång i form av sparande och institutionella medel torde i varje fall vara ett skydd mot nedgång. De flesta "experter" röstar för en fortsatt uppgång med 10 å 15 % under 1989. Ur Trefonds synpunkt måste placeringarna ske med långsiktigt syfte. Tillfälliga ned- eller uppgångar betyder därför föga, även om köptill-

fällen kan finnas under en nedgång. Likaså kan extrema uppgångar ge anledning till omplaceringar av sådana poster som köpts "dyrt".

Trefonds portfölj innehåller numera ett förhållandevis stort antal poster, där rösträtten är 6 % eller mera. Dessa innehav har ett strategiskt värde som inte ger utslag i den konventionella värderingen. De har dessutom ett värde i det att posterna kan representera 10 % eller mera av röster eller kapital vid en bolagsstämma. Detta kan ge en stabiliserande funktion i många företag. Inte minst har en del verkställande direktörer upptäckt detta, varför de är ytterst angelägna att Trefond betraktar dessa poster såsom mycket långsiktiga. I en marknad som alltmer hotas av raiders eller andra farsoter, kan det vara tryggt för anställda och ledning att veta att avgörande poster finns på fasta händer.

Aktieportföljen

En ytterligare koncentration av portföljen eftersträvas. I mindre och medelstora företag där aktieinnehaven anses vara långsiktiga sker placering upp till 6 % av röstvärdet. Jämfört med index visar aktieportföljen följande:

114

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

Index ökade under året med 51,9 %, Trefonds aktieportfölj ökade efter justering för erhållna medel etc med 52,0 %.

Riktlinjer rörande riktade emissioner av aktier och konvertibler

Efter en ingående analys av problemen, genomgång av Leo-kommissionens uttalanden, domar i Aktiemarknadsnämnden samt Aktiespararnas policy, beslöt styrelsen 1988-05-25 vilka regler som skall tillämpas av Trefonds representanter vid kommande bolagsstämmor.

Då Trefond erhåller kallelse till en stämma meddelas styrelsen i det berörda bolaget normerna. Vi framhåller samtidigt, att därest normerna inte efterföljes, kommer vi som aktieägare att föreslå att styrelsens förslag avslås samt begära votering härom. Om stämman godkänner styrelsens förslag begäres reservation til protokollet varvid Trefonds norm skall bifogas.

I ett antal fall har Trefonds norm följts. I några fall har man däremot tvingats begära votering då styrelsen gått emot vår norm. Vi har också konstaterat att ett antal emissioner har genomförts yid extra stämmor lagda till tidpunkter som ur besökssynpunkt måste anses vara olämpliga. Dessa stämmor har också varit mycket dåligt besökta. En del föreslagna och genomförda emissioner har påverkat fondstyrelsens bedömning av bolaget såsom långsiktig placering.

Riskanalys

På förslag av RRV har en riskanalys genomförts. Denna har bl a lett till ändrade fullmakter för handhavande av likvida medel, depåer m m. Vissa organisatoriska ändringar har också vidtagits.

Information

Fondstyrelsen lämnar fortlöpande information om verksamheten. Således sändes års-

bokslutet ut till ca 2.500 personer och institutioner. Tertialboksluten går ut i en lika stor upplaga. Tidningar och andra intressenter erhåller alla bokslutsbesked på telefax direkt efter styrelsesammanträdena. Annan information av värde för marknaden lämnas genom pressen.

Collator

Under året har ett antal projekt bearbetats. Pga svårigheter att erhålla ytterligare partners har några avtal icke slutits.

Frågan om delägarskap i Collator är ännu icke löst. Diskussioner pågår med intressenter.

Bolagsstämmor

Trefond Invest har varit representerade vid bolagsstämmor på följande sätt. Totalt antal bolagsstämmor, 69. Representation genom styrelse eller anställda i Trefond, 65. Representation genom anställda i företagen (fackliga representanter), 27.

Trefonds representanter har vid flera stämmor deltagit aktivt bl a genom att hävda fondens inställning till konvertibellän.

VD-byte

Efter flera förlängningar av mitt avtal, lämnar jag efter att ha fyllt 65 år, VD-posten med utgången av mars månad.

Som förste utsedde VD bland löntagarfondstyrelserna har jag kanske utsatts för oförtjänt uppmärksamhet. I varje fall har det gjort tillvaron omväxlande och spännande. Men mycket tid har också fått ägnas att bemöta osaklig kritik och angrepp. Jag hoppas, att min efterträdare skall få mer tid över för de väsentliga arbetsuppgifterna — att förvalta pensionsmedlen.

_/tW"

BO DAHLGREN

115

Prop. 1988/89: Bilaga 5

144

_{FEM ÅR I SIFFROR}

1984 MSEK

1985 MSEK

1986 MSEK

1988 MSEK

1987 MSEK

Tillskott av grundkapital under året	308	243	542	691	516
Tillskott av grundkapital, ackumulerat	308	551	1.093	1.784	2.300
Fondkapital	309	568	1.190	1.960	2.682
Justerat fondkapital	298	613	1.506	1.933	3.578
Nettoköp av värdepapper	205	309	675	686	581
Placeringar i nyemissioner	0	13	32	57	14
Värdepappersportfölj, anskaffningsvärden	245	513	1.188	1.999	2.737
Värdepappersportfölj, marknadsviirden	234	558	1.503	1.973	3.634
Dold reserv	-11	45	315	-26	897
Aktieutdelning och ränteintäkter, netto	4	17	28	47	66
Realisationsvinster, netto	0,5	15	83	85	218
Överföring till 1 — 3 AP-fonderna	3	13	26	49	76
Bokföringsmässigt nettoresultat	1	16	80	78	206
Realt resultat	-19	49	324	-343	989
Realt ackumulerat resultat	-19	30	354	11	1.001

Trefonds värdepappersportfölj"

förändring

Affärsvärldens Generalindex, förändring

18% 25%

50% 51 %

-7 % -8%

52,0% 51,9%

1) Justerad för köp och försäljningar under året samt för icke marknadsnoterade värdepapper.

116

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{FONDFÖRMÖGENHETEN}

Trefond erhåller fram tom 1990 fortlöpande medel från Riksförsäkringsverket, s k grundkapital. Grundkapitalet justeras fortlöpande upp för inflationen, definierad som konsumentprisindex. Grundkapitalet måste förräntas i takt med inflationen för att ge de inbetalade pensionsmedlen bibehållen köpkraft.

För att trygga pensionerna har sedan 1984 satsats i nominella tal MSEK 2.300, som står under Trefonds förvaltning. Nedan visas hur detta belopp skulle ha utvecklats om det placerats på ett antal altemativa sätt, nämligen:

— som Affärsvärldens Generalindex -

— till 11 procents ränta

— till en avkastning som följt konsumentprisindex, dvs Trefonds avkastningskrav

— utan avkastning. Kurvan visar det insatta kapitalet, grundkapitalet

Diagrammet visar att utvecklingen av de medel som står under Trefonds förvaltning, gott och väl uppfyller de avkastningskrav som ställs.

Det justerade fondkapitalets utveckling jämfört med alternativa placeringsformer.

MSEK

3000

2000

1000 -

84/85 85/86 66/87 87/86 68/89

Tretond Invest

A. V. Gen. Index
--- 11 % ränta

Kpi, Trelonds avkastningskrav
--- Nom. grundkapital

117

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN}

Ju större en aktieportfölj är desto större är sannolikheten för att portföljens utseende och uppträdande skall påminna om börsen i sin helhet. För att aktieportföljen skall utvecklas bättre än index måste den avvika från börsgenomsnittet.

Trefonds portfölj hade 1988-12-31 betydligt större andel fastighets- och byggbolag än börsen i genomsnitt. Samtidigt var andelen verkstäder lägre, liksom andelen investmentbolag. Däremot var övriggruppen större.

100%

Verkstad Stånste Fastighet Investment Bank Utveckl Övrigt

läkemedel o Bygg och finans

_□

Trefond invest

Börsen totalt 100%

Stockholms Fondbörs 118

16 i topp A:l A:ll OTC O-listan Onoterat

Till höger visas en jämförelse mellan Trefonds värdepappersportfölj och det totahi börsvärdets fördelning mellan olika noteringsformer.

Trefond hade vid årsskiftet en väsentligt lägre | .

andel 16-i-topp-aktier än börsgenomsnittet. I I '''""' '"'''

De fyra största Prop. 1988/89:144

Bilaga 5 VOLVO

Volvo arbetar långsiktigt på den internationella marknaden med att tillverka och marknadsfora produkter och tjänster med kvalitet och säkerhet som främsta kännemärke.

Sedan starten 1927 som lokal svensk tillverkare av bilar och lastbilar, har Volvo målmedvetet vuxit till att bli ett av världens fyrtio största industriföretag.

Kärnan i Volvos verksamhet är transportmedel. Den omfattar person-och lastbilar, busschassier, marin-, industri- och flygmotorer samt komponenter till rymdindustrin.

Verksamheten omfattar också Sveriges största privata livsmedelsindustri samt en stor internationell handel.

ARITMOS

AB Aritmos är ett rörelsedrivande företag med inriktning på kvalitetsprodukter och med industriell tonvikt på:

Sportindustri - Tretorn Etonic är ett av världens ledande varumärken for tennis och sportskor.

Verkstadsindustri — Stiga är Europas största gräsklipparforetag, Monark Skandinaviens största cykelföretag och Wamac är ett högteknologiskt företag inom dagstidningsproduktionen.

Livsmedelsindustri — Indra är ledande på djupfryst färdiglagad mat. Lars Jönsson ett av marknadens kvalitetscharkuteriföretag och hälftenäg-da Margarinbolaget, som är marknadsledande på matfettsområdet.

Koncemen omfattar i övrigt större minoritetsposter i intressebolag och en aktieportfölj med främst börsnoterade akier.

BILSPEDITION

Bilspeditionskoncemen är Skandinaviens största företagsgrupp inom transport och spedition.

Bilspedition Inrikes arbetar i huvudsak inom långväga transporter av parti-, styckegods och paket i ett rikstäckande system.

Scansped bedriver internationella transporter och spedition med huvudsaklig inriktning på Europa, USA och Fjärran Östern.

ScanShip svarar för koncemens sjöfartsintressen, som omfattar Transat-lantickoncernen Cool Carriers samt rederiagenturverksamhet.

Stödfunktioner är afiarsområden Biljonen som svarar för finansverksamheten samt Bilspedition Information System som utvecklar koncemge-mensamma informationssystem.

119

KLÖVERN FÖRVALTNINGS AEl Prop. 1988/89:144

Klövern är ett renodlat fastighetsbolag med långsiktig förvaltning som ' bärande aflfarsidé. Fastighetsbeståndet är till ca 90% koncentrerat till kommersiella lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Klöverns snabba expansion sedan starten 1984 kan illustreras med följande siffror.

____________________ 198f! 1987 1986 1985 1984

Hyresintäkter 187 169 164 137 98
Fastighetemas

marknadsvärde 3070 2250 1475 1175 950

Substansvärde per aktie 309 213 131 103 94

Bland aktuella Klövem-projekt kan nämnas utbyggnaden av nya "Hammarby Gård" i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm där totalt 40000 m kontor lager lätt industri kommer att byggas de närmaste åren.

120

NORM VID RIKTADE 'T"''"'

EMISSIONER AV AKTIER OCH KONVERTIBLER

Trefond Invests styrelse har vid styrelsesammanträde 1988-05-25 fastställt att fondstyrelsens agerande i samband med emissioner skall ske enligt följande:

Utspädningseffekt

Utspädningseffekten bör icke överstiga 5 %.

Teckningsberättigade

Teckningsberättigade bör vara endast anställda i företaget. Styrelse skall icke räknas som anställd.

Fördelning mellan teckningsberättigade

Teckningsberättigad bör få teckna upp till högst en halv årslön.

Restbelopp

Restbelopp skall icke förekomma. Bolagsstämman skall fastställa ett högsta belopp.

Teckningskurs

Teckningskursen får ej understigas med mer än 5 % av börskursen. Börskursen fastställes som medelvärde under en period så nära emissionstillfället som möjligt.

Konverteringskurs

Konverteringskursen skall icke understiga 120 % av börskursen fastställd enligt ovan.

Konverteringstid

Konvertering bör icke ske tidigare än 4 år från emissionsdatum.

Beslutsfattare

Beslutet skall fattas av bolagsstämman med 9/10-dels majoritet av såväl röster som kapital. Detta skall gälla även för emissioner i dotterbolag. Styrelsen skall få bemyndigande endast avseende tekniska frågor i emissionerna.

Publicitet

Villkoren skall fullständigt anges i den förvaltningsberättelse som lämnas till bolagsstämman för beslut. Hänvisning till att emissionsvillkoren kan avhämtas på företagets kontor skall inte godtas.

Ranta

Räntan skall vara marknadsmässig.

121

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE}

Njord Skoogs

Trefond Invest får härmed lämna förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1988.

Resultat

Arets resultat före överföringar till 1 — 3 fondstyrelserna uppgår till MSEK 281,5 (127,3). Överföringarna beräknas till MSEK 75,7 (48,8).

Realisationsvinsterna uppgick undtr året till netto MSEK 218 (85,0). Utdelningar har erhållits med MSEK 56,6 (35,8) medan ränteintäkterna uppgick till MSEK 9,7 (11,3).

Förvaltningskostnaderna utgjorde under året MSEK 5,8 (4,6).

Real förmögenhetsförändring

Det bokföringsmässiga resultatet plus förändringar av den dolda reserven, minskat med inflationen på rekvirerade medel, blev för året MSEK 989,0 (-342,9).

Fondens totala överskott i förhållande till realt resultatkrav sedan verksamhetens början (1984), uppgick vid årets slut till MSEK 1.001 (11,6).

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel i form av banktillgodohavanden och penningmarknads-instrument för MSEK 27,0 (20,4). Fordringar på fondkommissionärer för oreglerade likvider uppgick till MSEK 2,0 (0,10), medan motsvarande skulder belöpte sig till MSEK 11,6(12,4).

Den genomsnittliga likviditeten var under året MSEK 54,7 (67,0).

Värdepappersportföljen

Marknadsvärdet på värdepappersportföljen uppgick 1988-12-31 till MSEK 3.634 (1.973). Portföljens anskaffningsvärde per 1988-12-31 var MSEK 2.737 (1.999). Den dolda reserven uppgick således till MSEK 897 (-26,5).

Efter justeringar för köp och försäljningar ökade börsportföljen i värde med 52,0 %. Förändringen av Affärsvärldens generalindex var under samma period 51,9 %.

Under verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK 1.780 och sålts förMSEK 1.199. Avkö-pen utgjorde MSEK 13,7 nyteckningar.

Portföljen har genom följande större köp netto ökats med:

		Ansk.värde
Bolag	Antal	MSEK
BGB	1.000.500	145,1
Electrolux	245.000	67,2
Klövern	250.000	65,1
Marabou	405.554	125,1
Proventus, optioner	120.000	122,6
Volvo	152.200	51,2

Portföljen har genom följande större försäljningar netto minskats med:

	Försäljn.värde
Bolag	Antal	MSEK
Carnegie	250.000	50,6
Holmen	800.000	75,5
Marieberg	620.000	105,9
Reinhold	516.600	95,6
Saab	420.000	88,1
Sandvik	300.000	54,7
Skandia	350.000	55,4

Följande nyemissioner har tecknats:

Bolag

Ansk.värde MSEK

7,7 6,0

183.750 200.700

Under året har 127.500 Fagerhult bytts mot 191.250 Almedahls-gruppen jämte MSEK 10,2. Vidare har 125.000 Swanboard bytts mot 250.000 Rottneros jämte MSEK 6,3.

Fondkapital

Fondkapitalet uppgick vid årets slut till MSEK 2,682 (1.960). Det efter s k reala principer justerade fondkapitalet var vid samma tidpunkt MSEK 3.578 (1.933). Det förvaltade ■' grundkapitalet uppgick till MSEK 2.300 (1.784). Således har under året rekvirerats MSEK 516. Det innebär att medelsramen har utnyttjats tillfullo.

Fondstyrelse och personal

Under 1988 avgick styrelsens ordförande generaldirektör Tony Hagström samt direktör Leif Lewin. Till ny ordförande utsåg regeringen ge- 122

neraldirektör Bert Ekström, samt till ny styrelseledamot direktör Lars Hillbom.

Medelantalet anställda har varit 5,35 personer. I löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör har utgått sammanlagt MSEK 1,2 (1,1) och till övriga anställda MSEK 0,97 (0,77).

Styrelsens nuvarande VD skulle enligt avtal avgå 1988-12-31. På grund av problem i samband med rekryteringen av ny VD, har avtalet förlängts till utgången av mars 1989. VD har förklarat sig beredd att kvarstå som konsult till utgången av juni samma år samt att tills vidare handlägga frågor rörande intressebolag. Till VD fr o m 1989-04-01 har utsetts Michael G. Berman.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5 Victor Hasselblad AB

Styrelsen besökte 1988-05-25 Hasselblads anläggningar i Göteborg. Verkställande direktören, Jerry Öster, gav en ingående information om företagets historik och utveckling. Besöket gav värdefull information för styrelsen.

Styrelsen avser att varje år göra minst ett besök vid företag där Trefond har ett betydande innehav.

Hällde Maskiner AB

Resultatet i företaget har förbättrats avsevärt under 1988. En ytterligare resultatuppgång väntas under 1989. Aktieinnehavet är att anse som långsiktigt.

Collator Utvecklings AB

Collator bildades 1986 på fondstyrelsens initiativ för att ta hand om engagemang i mindre företag. Bolaget har ett aktiekapital på MSEK 12 varav MSEK 11 ägs av fondstyrelsen och MSEK 1 av Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Collators engagemang uppgår till MSEK 1,4 i KMG System AB, som tillverkar utrustning för syntetiskt tal. Collators resultat efter bokslutsdispositionen och skatt uppgick 1988 till MSEK 0,13.

Allmän information

Fagerhult

Huvudaktieägaren i Fagerhult har sedan några år bl a med fondens representant diskuterat det långsiktiga huvudägarskapet i Fagerhult. Under hösten gjorde huvudägaren en preliminär överenskommelse med Almedahls-gruppen AB, som innebar att detta företag lade ett bud på samtliga aktier i Fagerhult. Efter diskussioner med huvudaktieägaren accepterade fondstyrelsen budet, dock med tvä förbehåll vilka Almedahls-gruppen accepterat.

Det ena förbehållet innebar att belysningssidan inom gi-uppen icke skulle säljas och att detta enhälliga ställningstagande ej får ändras utan att bolagsstämman i Almedahl-Fagerhult AB beslutar härom. Den andra punkten gällde att styrelsen i det nya bolaget successivt skall minska i antal. Trefonds styrelse har mot denna bakgrund ansett att samgåendet långsiktigt bör vara till fördel för anställda och aktieägare inom gruppen.

KMG

Under året har kraftiga marknadssatsningar skett. Bl a har det nya systemet för utrop av hållplatser utvecklats. Några provanläggningar har installerats. För att stödja företaget har Collator beslutat teckna ytterligare aktier.

Kolmårdens Fastighets AB Trefond Invest ingick 1988-06-04 ett avtal med Stiftelsen Kolmårdens Fritidsområde om bildandet av ett fastighetsbolag. Detta övertog från Stiftelsen samtliga fastigheter inom området. Trefond har förbundit sig att förse fastighetsbolaget med kapital om MSEK 25. Härav tecknas MSEK 5 i form av aktier till ett nominellt värde av MSEK 1 och MSEK 20 i form av ett konvertibelt förlagslån. Bildandet av fastighetsbolaget medverkar till en långsiktig utveckling av fritidsområdets verksamhet. Trefond erhåller normal avkastning på insatta medel.

Round-Office

Styrelsen i Round Office gav i början av året
positiva besked rörande företagets utveck
lingsmöjligheter. Även i samband med delårs
rapporten i augusti föreföll läget vara under
kontroll. Därefter skedde en snabb försäm
ring. Ledningen för Round Office hade inte
förmått utnyttja den ytterligt goda konjunktu
ren. Läget ansågs vara katastrofalt. Trefond
har 1989-01-31 kommit överens med Polarator,
den andre huvudaktieägaren, om att göra en
finansiell rekonstruktion. 123

Scandiafelt

Utvecklingen inom bolaget har int«; varit tillfredsställande. Weland AB förvärvade under året ca 26 % av kapitalet. Weland har en rörelse som delvis sammanfaller med Scandiafelts. Det fortsatta engagemanget i Scandiafelt är föremål för diskussion.

Skrinet

Skrinet har under året koncentrerat sin verksamhet ytterligare. Under.slutet av året köp-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

tes aktierna i Stockamöllan. Bolaget visar en god utveckling. Innehavet är långsiktigt.

Sivanboard

Innehavet i Swanboard byttes till aktier i Rottneros . Med hänsyn till att företagskombinationen anses vara intressant, har innehavet i Rottneros därefter ökats. Trefond har för närvarande ca 10 % av kapitalet och rösterna. Innehavet är långsiktigt.

Stockholm 1989-02-07

Q4<--- /L/,C-

Lars Hillbom

Klas Back Vice ordförande

"" ,aAAlCaJx4fl

_(I

Jan Karlsson

Kenneth SiÖk\i3t

Anders Ullberg '

Birgitta Svensson

Anders Widlund

Verkställande

Bo'f)iLMgren/' .ställande diTVXtör

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits 1989-02-23.

GöranKpe

Per Bergman

Gösta Telestam '

124

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{RESULTATRÄKNING}

1987 kkr

Rörelsen

Aktieutdelning (not 1) Ränteintäkter (not 2) Övriga intäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader (not 3) Projektkostnader Avskrivningar (not 4)

35.828 11.340 352 202 4.566 196 271

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

42.285

84.978 4

Resultat före överföring

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (not 5)

127.259 - 48.822

ÅRETS NETTORESULTAT

78.437

125

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{BALANSRÄKNING}

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 6) Fordringar på fondkommissionärer (not 7) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 8) Övriga kortfristiga fordringar

1988-12-31	1987-12-31
Bokförda ,	Bokförda
vfirdsn	värden
kkr ;	kkr
27.025	20.360
, 1.988 ,	110
381	1.402
673 :	68

29:967

21.940

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga våirdepapper (not 10) Inventarier

SUMMA TILLGÅNGAR

6.160	6.150
2.737.376	1.999.454
729	804
2.744, ;:	2.006.408
jmm	2.028.348

SKULDER OCH FONDKAPITA L

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skulder till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna kostnader och förutbetjdda intäkter (not 11)

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga kortfristiga skulder (not 12)

Fondkapital

Förvaltat grundkapital

Ackumulerat överskott/underskott från föregående år

Årets nettoresultat

SUMMA SKULDER OCH FONDIfAPITAL

..' iv.ear

V ■■ 1. *■'■■". l-f-t"

■ v ■■•.■-428

i-?...

92.641

12.428

7.179

48.822

116

68.595

1.784.000 97.316 78.437

1.959.753 2.028.348

Ställda panter och ansvarsförbindelser

Inga

126

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSFÖRÄNDRING

iml 1987

. kkr ' kkr

Nettoresultat före överföring till 1 — 3 AP-fond
styrelsema \ 281.526 i 127.259
Förändring av ej realiserade vinster/förluster ! 923.238 i —341.943

Resultat inkl. ej realiserade ■vinster/ ]

förluster ; 1.204.764 -214.684
Avsättning för bevarande av grundkapitalets !

köpkraft ; -140.101 -79.399

Realt resultat före överföring till 1-3 AP
fondstyrelsema 1.064,6 , -294.083
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna ; — 75.705 - 48.822

Överskott/underskott i förhållande till

realt resultatkrav 988.958 -342.905

127

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

FORMOGENHETSSTALLNING EFTER REALA PRINCIPER

1988-12-31_______________________________ 1987-12-31
Marknåds-________________________________ Marknads
värden___________________________________ värden
TILLGÅNGAR______________________________ kkr ________________________________________ kh;

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 6) 27.026 20.360

Fördringar på fondkommissionärer (not 7) 1.988 110

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 8) 881 ■ 1.402

Övriga kortfristiga fordringar 673 68

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 5)

Ackumulerat överskott/underskott i förhållande till resultatkrav Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

Ställda panter och ansvarsförbindelser ; - ■ lii Inga

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10) Inventarier

SUMMA TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL___________

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skulder till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 11)

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga kortfristiga skulder (not 12)

29.967	21.940
6.150	6.150
3.634.065	1.972.906
729	804
3.640.944	1.979.860
3.670.911	2.001.800

• 50	50
11.627	12.428
■.837 r	7.179
75.705	48.822
: 428 :	116
92.647 ;	68.595
2.577.706	1.921.604
11601	354.506
988:958	-342.905
3.578.264 .	1.933.205
3.670;911	2.001.800

128

Prop. 1988/89:144

Bilaga 5

_{AKTIEINNEHAV 1988-12-31}

.1 '••;,					• Andel
;h.-'B.. ■		Antal	vaide	88-12-8: ;	■';■■ •!%;,
t-u - ;. . ■			■ttr .	;kkr. "'-	Kapital "	Röiter
Bönnoterade aktier					-c ■. ' ' '	*"-h. \*
1 (Ai- öch Åll-listan)
! AGA	Abu	110.000	20.864	24.090	■2	0,4
t Aljhl	Abu	49.869	9.344	9.974
V;Aiinedahl	Afr	6.449	1.327	1.225	..r:3j2,:'-	4.2
'. Almedahl	Bbu	143.500	20.090	20.090
. Aritmos Aritmos	bu fr	1.393.539 12.061	154.0% 992	209.<»1 1.821	7.0	.7.0
v Asea	Abu	310.000	80.174	123.070	■ 0,5	0.6
, BGB ,	bu	1.000.500	143.229	164.077	*■ ' M :■*	5,2
; Pilspedition	Abu	583.897	44.901	161.813	*'-" '•*	8.0
Bilspedition	Afr	58.213	4.476	16.136 .	*'-" '•*	8.0
;;t!aiena ■: Cäteiia	Abu Afr	529.660 70.360	32.411 2.789	63.0218 8.161	':,:''23' ''.	2,8
Eldon	Bbu	209.578	46.766	46.107	12,7	5,9
; Eldon	Bfr	11.122	2.260	2.469	12,7	5,9
Electoolux	Bfr	245.000	66.382	71.540	. 0.3	0.0
E«ab	Abu	268.1%	60.929	86.088	P-	8,0
Euroc	A	143.800	15.674	58.239	y /1.7':	1.6
EVKK,	B	56.200	6.065	22.480	y /1.7':	1.6
Pambrp	Bbu	mim	16.378	16.096 i	2.0	1.0
Gaimbro	Bfr	3sa.(m	32.556	34.160	2.0	1.0
~ Gtttagruppen	Abu	600.000	65.479	70.800	1.4	1,5
Gullspång	Bbu	250.000	38.495	110.000	2.6	1,5
Hasselblad	Abu	137.200	14.824	42.532	7.1	7,1
tiasselblad	Afr	400	54	124	7.1	7,1
, Hezagon	Bbu	440.500	57.497	65.063	5,9	3,2
Hmagon	Bfr	159.600	19.044	19.778,	5,9	3,2
HötoiKet	Bbu	147.520	39.957	'41.748	*4fi*	1.7
Hötorget	Bfr	2.480	703	707	*4fi*	1.7
■ Infina	Abu	186.000	23.323	26.784	3.4	3,4
3M	Bfr	76.000	19.685	6d.760	1.8 *	P
ipövém	Abu	6.100	1.647	1.666
"-■KroVém	Bbu	714.058	132.035	178.515	8.6 '	'
1 lUdvm	Bfr	29.842	6.812	7.550
Lundbergs	Bbu	400.000	41.260	78.000	0,9	0.2
\| iÄaråbou	Afr	89.544	28.969	29.660	8,4	, 73
[ - M.uibou	Bfr	316.010	94.563	95.436	8,4	, 73
[ ' IffuAksjö	Abu	379.000	17.602	18.003	0	0,9
'. Mtnksjö	Afr	*9.m*	428	428	0	0,9
'.'.Nisses	Bbu	2«).000	31.800	28.800	1.3	0,4
.'.Nordbanken	bu	250.000	34.796	45.260	1.3	U
,, RrooQidia	Abu Bfr	*i02.(m* 8.000	24.130 1.200	37.740 2.920	*0,3 '*	03
-. ihrönator	st	212.792	31.483	36.176	**':.■', ■■■' '***	2,1
Pröpatpr	avk	98.867	17.136	*18.290 \-*	**':.■', ■■■' '***	2,1
Prorentus
:■: Masbilite, option		120.000	120.600	120.600	~ .
Eank>m« Stohne Bbu		197.660	24.348	23.718	7.2	33
-■'SCA,-	Bbu	106.000	30.021	38.746	0,4	OA
.SCA . ,	Bfr	96.000	30.482	34.866	0,4	OA
S&Bank«n	Abu	0.000	36.747	43.000	042	0.2 1
..'/Skånska	Bbu	300.000	66.281	126.300 "	*: OA*	0,3
Skånska	Bfr	50.000	17.100	21 .(KO	*: OA*	0,3

9 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

< ' ■			AiukaRhings-	Böravärde	Andel	••- •
Bolag		Antal	virde	88-12-31	i%
			kkr	kkr	Kanital	R6rtar
Skoogs	Bbu	(334.100	42.721	60.240	123	5,7
Skrinet	Bbu	(>44.200	66.354	93.409	20,0	143 .
Skrinet	Bfr	6.800	616	847	20,0	143 .
Skånska Banken	Abu	63.420	13.986	19.231	43	.33
Skånska Banken	Bbu	146.580	33.134	52036	43	.33
Stora	Abu	90.000	26.315	29.970
Stora	Afr	160.000	48.493	52.320	03	03
Stora	Bfr	100.000	25.581	32.300
Volvo	Bbu	366.000	118.614	136.320	0,7	03
Volvo	Bfr	220.000	75.762	84.480	0,7	03
Åkermans	Abu	1.463	202	234
Åkermans	Bbu	243.537	33.762	40.671	93	63
Åkermans	Bfr	90.000	12.150	14.400
Sumina börsnoterade aktier			2.325.676	3.159.037
OlC-aktier
Lindab	Bbu	216.258	42.664	55.967	7,2	■ 33
Lindab	Bfr	742	133	193	7,2	■ 33
Martinsson	Bbu	71.300	8.419	8.556	143	43 .
Metallhyttan	Bbu	24.600	2.358	2.377	2.0	03
Rottneros	bu	1.006.000	39.102	48.240	9.7	9.7
Rottneros	fr	96.000	4.370	4.660	9.7	V\|I
Round Office	Bbu	191.420	18.380	3.828 ,	273	15,4
Round Office	Bfr	68.680	5.715	1.172	273
Scandiafelt	bu	92.260	12.890	2d:756	63	63
Scandiafelt	fr	60	7	11
Spendrup	Bbu	398.160	23.963	39.816	113	5,4
Spendrup	Bfr	61.840	3.262	6.1&1
Wallenstam	Bbu	326.600	37.938	50.794	4.1	13
Summa OTC-aktier			199.201	241.454
övriga aktier
Fordonia	B	m.200	1.851	676	03	0,0
Hällde	B	8.820	8.500	8.500*	49.0	493
Försäkr. AB Njord		'146.260	21.618	24.098	. 213	16,4.
Kolm. Djurp. Fast. AB		10.000	6.000	5.000*	16,7	16,7 .
Wihlborg & Son	Bbu	60.000	8.417	12.900	2,1	03
Summa Svriga aktier			46.386	51.174
Aktier med köpoptioner						„•
Sv. Handelsbanken		1.200.000 ,	131.929	182.400**	13 .	.13
Summa aktier med köpoptioner			131.929	182.400 .		" a. v«
			2.702.192	3.634.066
Courtage			10.484			"'-i.'-'
Oms			24.699		'-i\- i.	., ,-■■ «■■
Totalt		■ ■■.■ '.'	2.737.376	3.634.065 .	*_':-W--*	*■ ■■.'» ■**
				.;	.:;'yh■'	.--%-.S''-
				-1.	■Tår-	*_:-*
						■.?

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{NOTER
TILL BOKSLUTET 1988-12-31}

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinstrument bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt "högst in — först ut" meto-

den. Premier för aktier med utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt. Inventarier nettoredovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent av anskaffningsvärdet fr o m förvärvsdatum. Av årets resultat överföres tre procent av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1 — 3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, de fem största posterna specificeras
	Antal	Utdelning	Totalt kkr
Aritmos	1.375.600	3:00	4.127
Handelsbanken	1.200.000	3:60	4.320
Skrinet	650.000	3:75	2.437
Stora	300.000	10:-	3.000
Volvo	422.800	10:50	4.439
övriga			38.227 56.550

2. RÄNTEINTÄKTER

Likvida medel

Penningmarknadsinstrument o dyl Konvertibla skuldebrev o dyl

kkr

3.860

5.555

331

9.746

3. FÖRVALTNINGSKOSTNADER	kkr
Personal- och styrelsekostnader	3.393
Lokalkostnader	1.211
Administrationskostnader	252
Informationskostnader	495
Diverse arvoden	362
Övriga kostnader	124
	5.837

4. AVSKRIVNINGAR

Kontorsinventarier Datautrustning

kkr 143

127

270

5. ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex' förändringar. Hänsyn tages till den tid kapitalet disponerats. Kon

sumentprisindex för december 1988 uppgår till 180,9- Utöver avkastningskravet skall en avsättning göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Bekv. datum

Belopp kkr

Index

Nuvärde

88.12.31

kkr

Avkastningskrav kkr

Avsättning kkr

1/1 -88 1.784.000 i grundbelopp

(nuvärde 1.921.604) 170,7 2.036.428 360 61.093 114.824

12/1 160.000 171,6 168.671 348 4.892 8.671

21/1 17.000 171,6 17.921 339 506 921

18/2 321.730 172,9 336.616 312 8.752 14.886

23/2 17.270 172,9 18.069 307 462 799

2.300.000 2.577.705 75.705 140.101

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT Likvida medel:	kkr
Kassa och postgiro Banktillgodohavanden	1 17.209
	17.210
Penningmarknadsinstrument: Företagscertifikat	9.815
	27.025

7. FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Denna post består huvudsakligen av förutbetalda hyror.

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnamnet "Trefond Invest" genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet är utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trefond Invest AB är vilande. Collator Utvecklings AB redovisas tillsvidare som dotterbolag.

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Aktieinnehav 1988-12-31)

Aktier i andra bolag se separat specifikation. 2.737.375

2.737.375

11. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Denna post består huvudsakligen av reservation för revisionskostnader, skuld för semestersättningar och arbetsgivaravgifter samt premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken.

12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder	88
Innehållen personalskatt	102
Skuld för värdepappersskatt	234
Diverse skulder	4
	428

13. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella jämförelsen med Affärsvärldens index är beräknad enligt följande. Aktieportföljens nettoförändring varje månad har — efter tillägg av försäljningar och utdelningar och avdrag för köp — relaterats till under resp. månad genomsnittligt investerat kapital. Denna avkastning kedjas sedan med avkastningen för nästa månad osv. Den på detta sätt beräknade portföljutvecklingen för 1988 uppgår till 52,0 %.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

_{REVISIONSBERÄTTELSE}

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Tredje löntagarfondstyrelsens, Trefond Invest, förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden 880101-881231.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna saznt vidtagit de övriga granskningsåtgärder ■vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1989

Gösta Telestam I

aukt revisorX aukt revisor direktör

133

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

REVISORER

Göran Raspe, auktoriserad revisor, Öhrlings revisionsbyrå, ordförande

Per Bergman, auktoriserad revisor, Bohlins Revisionsbyrå

Gösta Telestam, f d direktör, Kungl. Bankinspektionen

ANSTÄLLDA

Bo Dahlgren, verkställande direktör Carl Johan Tömell bitr direktör Anita Franzén Inger Hedenström Katarina Rylander Ann-Mari Werin

COLLATOR UTVECKLINGS AB

Styrelse

Bo Dahlgren, VD Trefond Invest

Styrelseordförande

Per-Erik Öhlén, direktör Vice ordförande

Jan O Hedberg, advokat Styrelseledamot

Per-Erik Hellström, direktör Styrelseledamot

Klaus Helmrich, VD M-Gruppen i Västerås AB Styrelseledamot

Jan Karlsson, ASEA Stal Styrelseledamot

Carl Johan Tömell, Trefond Invest Styrelseledamot och VD

STYRELSEN

Bert Ekström, Stockholm, f 1930 Generaldirektör, SMHI Styrelseordförande

Klas Back, Tyresö, f 1920 Direktör, Folksam Vice styrelseordförande

Jan Karlsson, Finspång, f 1942 Metallarbetare, ABB Stal Styrelseledamot

Lars Hillbom, Järfälla, f 1946 Direktör, Kooperativa Förbundet Styrelseledamot

Stig Olsson, Vingåker, f 1942 Vårdare, Landstinget Sörmland Styrelseledamot

Kenneth Sjökvist, Saltsjöbaden, f 1946 Livsmedelsarbetare, Pripps Bryggerier AB Styrelseledamot

Birgitta Svensson, Stockholm, f 1949 Vice förbundsordförande, SHSTF Styrelseledamot

Anders Ullberg, Danderyd f 1946 Direktör, SSAB Styrelseledamot

Anders Widlund, Eskilstuna, f 1947 Ingenjör, Sv. Industritjänstemannaförbundet Styrelseledamot

Johnny Karlson, Hallstavik, f 1937

Pappersbruksarbetare, Holmens Bruk AB

Styrelsesuppleant

Jan Lundgren, Visby, f 1943

Redaktör, Gotlands Folkblad

Styrelsesuppleant

Ulla-Britta Platin, Norrköping, f 1925 Utredningssekreterare, Hyresbostäder i Norrköping AB Stjrelsesuppleant

Carl Martin Roos, Sollentuna, f 1941 Professor, Stockholms Universitet Styrelsesuppleant

134

Mellansvenska

löntagarfonden (Qärde löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

ORDFÖRANDE

Börje Andersson

Styrelseordförande Statens Vattenlallsverk. Luftfartsverket, Borlänge Energi ocfi Dala-Demokraten

VICE ORDFÖRANDE

Sune Ekbåge Pappersarbetare, Billerud AB Ordförande, lappers avdelning 96, Gruvon Styrelseledamot Stora AB Ledamot Pappers förbundsstyrelse

ÖVRIGA LEDAMÖTER

Kurt Belin

ingenior. Fläkts Svenska Installation AB

Karl-Axel Eriksson Byggnadsarbetare, Anders Dios AB

Sven lohansson

Direktor, Konsum Västmanland

Folke Kallberg Ingenior, Avesta AB

Sune Lundgren Direktor

Börje Sturk Telemontor, FFV

Ingemar Wallin

Direkioi

SUPPLEANTER

Villy Bergström

Cfief, Fackföreningsrörelsens institut for ekonomisk forskning

Bengt Karlsson

Ombudsman, fvletall

Sune Lundh

Direktor, Varmlands Folkblad

Maj-Britt Lövström

Byrådirektor, Länsarbetsnämnden

REVISORER

ANSTÄLLDA

Rolf Hammar

Auktoriserad revisor. Grant Thornton, ordförande

Ingvar Gullnäs

Fd landshövding

Lars Jernberg

,Auktonserad revisor, Hagström & Sillen AB

Lennart Låftman Verkställande direktor

Siv Axelsson, fr,om, 89-01-30 Erik Frostberg Britt-Marie Granholm Pirkko Vikman

136

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

Vår verksamhet under 1988 har utvecklats i en första klassens högkonjuktur och goda tider på aktiemarknaden, lusterat för köp och försäljningar har vär aktieportfölj stigit med 51 % i värde under aret. Vi har inte utnyttjat hela det kapital som står till värt förfogande. Detta kan ses som en vä) försiktig inställning under det gångna årets starka aktiemarknad men ger oss samtidigt en stor handlingsfrihet inför de närmast kommande åren.

för ägandet och dess funktioner. Detta medför att de anställdas synpunkter noteras mer lyhört än tidigare i flera företag där vi är delägare.

Vi har under de gångna åren också placerat väsentliga belopp i onoterade företag, 1 fjol kunde vi notera de första framgångarna genom att i samförstånd med våra partners sälja några av dessa investeringar med vinst.

Under de dryga fyra är fonden drivit sin verksamhet har det kapital vi förvaltar avkastat mer än en miljard kronor eller väsentligt mer än det avkastningskrav riksdagen ålagt oss. För Allmänna pensionsfonden och ATP-systemet har vår verksamhet därmed inneburit en förstärkning. Pensionsåtagandena är dock så stora och den andel av kapitalet som vi fått att förvalta sä liten att fonden naturligtvis inte kan svara för mer än en begränsad andel av kraven på pensionssystemet.

De reserver vi nu har kan behövas, för tiderna kommer inte alltid att vara så goda som nu, Vär aktieportfölj har också blivit så pass omfattande att det inte är att tänka pä att hinna avyttra mer än marginella poster före en nedgång pä aktiemarknaden. Vär ambition är i stället att genom placeringar i rätt företag på läng sikt uppnå en konkurrenskraftig avkastning.

Reserverna behövs också för att inför mörknande tider kunna medverka i störra affärer där den omedelbara lönsamheten ibland är svär att uppnå. Behovet av sådana satsningar i näringslivet ökar när tiderna blir sämre samtidigt som traditionella investerare dä blir alltmer försiktiga Under det gångna året medverkade vi till att ge tidigare statliga Uddevalla Shipping förutsättningar att börsnoteras och erhålla en stabil ägarstruktur. Denna ger rederiet möjligheter till en långsiktig utveckling. Dessutom ser shipping-marknaden just nu så gynnsam ut att det även på lite kortare sikt kan bli en god affär för oss.

Fonden är fortfarande så pass liten att dess aktieinnehav inte inneburit nägon avgörande förändring i inflytandet för de anställda i de företag där vi är aktieägare. Dessa här dock deltagit i bolagsstämmor i 50 företag i kraft av värt innehav. De anställdas företrädare vinner successivt ökade kunskaper om företagande. Hos företagsledningarna ökar samtidigt respekten

Vad vi strävar efter är här att samarbeta med företag eller företagare som har en redan etablerad verksamhet och från denna vill expandera utan att utsätta verksamheten för alltför stora finansiella risker. Eftersom vi inte kan tillföra de allra minsta företagen nägon särskild kompetens siktar vi nu lite högre i storleksklass. De foretag vi är intresserade av att samarbeta med bör han minst 10 Mkr i omsättning och ha nägra år pä nacken.

Antalet aktörer pä kapitalmarknaden som kan och vill satsa kapital i onoterade företag utan att sikta mot en snabb notering eller försäljning av företaget är litet. Villkoren för de företagare som söker kapital blir därför hårda och innebär ofta restriktioner, som företagarna inte vill lägga pä sina företag, I detta klimat ser vi idag större möjligheter än tidigare att fylla en roll. Vi vill också öppna vägen för skickliga ledningars utköp av företag och företagsdelar i samband med omorganisationer av större bolag. Här finns en kraftfull och outnyttjad företagarpotential som vi kan sätta kapital i händerna på.

Aandra sidan finns inte heller särskilt många onoterade företag som både har en lovande framtid och behov och vilja att öka sitt eget kapital. Våra erfarenheter av arbete med onoterade bolag visar att flertalet företag som hamnar i svårigheter gör det på grund av att förutsättningarna för deras verksamhet är för dåliga Ytterligare kapitaltillskott förlänger dä bara ett onödigt lidande. I andra fall är det för svag ledning som ligger bakom problemen. Fonden har inte resurser att aktivt driva företag. 1 sädana rekonstruktioner kan vi därför bara gä in i samarbete med en inom branschen ifråga erfaren och beprövad partner. Detta kärva konstaterande innebär inte sällan besvikelser hos optimistiska intressenter som ser fonden som räddaren i nöden, Det riksdagsbeslut som styr oss är dock entydigt; endast där långsiktig, konkurrenskraftig verksamhet finns i sikte kan fondens medel placeras.

137

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

Placeringar i noterade värdepapper .,.

Placeringar i onoterade värdepapper .., Avgår förvalt-ningskostnader

Mellansvenska löntagarfondens verksamhet under 1988 resulterade i att fondens förmögenhiet steg med 851 Mkr när aktieportföljen värderas enligi; årsskiftets börskurs. Ökningen beror i första hand pä kursuppgången pä börsen. Därutöver har investeringarna i onoterade företag i år givit överskott.

Efter det stora kursfallet hösten 1987 nettoköpte fonden aktier fram till och med april 1988. Sedan företagens delårsrapporter visat att vinsterna i näringslivet ökat även 1988 nettoinvesterade fonden åter under höstmånaderna. Fonden köpte noterade värdepapper för 144 Mkr (241) netto under året. Fonden har under året endast lyft 200 Mkr 1107) av de medel som ställts till dess förfogande. Vid senaste årsskifte fanns möjlighet lyfta ytterligare 900 Mkr (584). Detta avspeglar dels en bedömning att kursnivän generellt sett fortfarande är hög och att gynnsammare tillfällen att öka aktieportföljen kommer att erbjudas under kommande år men dels också att fonden vill bibehålla en nettoinvesteringskapacitet även efter 1990. då inga ytterligare pensionsmedel kommer att tillföras fonden för förvaltning.

På marknaden förvärvade fonden aktier och konvertibler för 859 Mkr (887), De största köpen gjordes i Ar-gonaut, Bilspedition, Gambro, Hennes & Mauritz. Kinnevik, Nordström & Thulin, S-E-banken, Handelsbanken, Stora och Volvo,

Förutom att optionsbelastade aktier löstes med 83 Mkr avyttrade fonden noterade aktier och konvertibler för 632 Mkr (646), De största försäljningarna under året skedde i ABV, Boliden, Carnegie, Holmen, MoDo, Reinhold, SKF, Stora, Sydlraft och Volvo,

Fonden investerade 10 Mkr (68) vid nyteckningar i noterade bolag. Därutöver tecknades konvertibla vinstandelsbevis för 19 Mkr i MoDo i samband med att innehaven i Holmen och iggesund avyttrades till MoDo,

I onoterade företag har fonden under året investerat )03 Mkr. Ett trettiotal utredningar har gjorts under året. Största beloppen har satsats iUV Shipping, som kommer att noteras under 1989, samt i Facit och Lerdalshöjden. Därmed har fonden under de dryga fyra år den verkat tillfört onoterade företag över 160 Mkr i nytt riskkapital (aktierna i UV Shipping köptes av Ze-nitShippingoch inräknas sålunda inte i nyteckningarna). Under året har fondens engagemang i lämtvarm, Ljungberg & Kögel, Rekonstruera och RFSU avslutats Därutöver har investeringarna i Connova, Design-Funktion och Vargön Alloys minskats, Avyttring-arna gav sammantaget en realisationsvinst på netto 8 Mkr,

Förvaltningskostnaderna är i stort sett oförändrade.

Fondens resultat inklusive orealiserade värdeförändringar kan fördelas pä tre resultatområden enligt följande:

Gcnomsnittl Resultat inki

investerat foiandiing i Avlcastning
kapital 1 Mkr, dold reserv i %

Placeringar i likviditet ..

marknadsvärde i Mkr 1988 1987

229 24 10,5 9,6

1,970 869 44,1 3,8

106 10 9,7 -17,8

-6 __

Totalt

2.305 897 38,9 3,2

Att för kortare tidsperioder utvärdera en långsiktig aktieförvaltning enligt så kallade reala principer är näst intill meningslöst. Som exemplifiering kan nämnas att om vårt bokslut gjorts en enda börsdag senare skulle resultatet för det gångna året varit 754 Mkr eller 16% lägre än vi nu redovisar.

Som underlag för diskussion om utvärdering av vär och likartade aktieförvaltningar föreslår vi i stället följande kriterier:

Har de medel fonden tillförts utvecklats snabbare än om de förvaltats genom räntebärande placeringar i de tre första AP-fonderna?

Svaret visar om det frän pensionssystemets synvinkel varit gynnsamt att avskilja en del av pensionskapitalet till investeringar i aktier.

Avkastning \ 'I

1986 198'i

38,9 3,2 32,5 42,1 14,2 12,6 16,8 9,7

Mellansvenska löntagarfonden Tre första AP-fonderna ,.,

Differens .... 24,7 -9,4 15,7 32,9

Har fondens portfölj av börsnoterade värdepap-, per utvecklats bättre eller sämre än genomsnittet på Stockholms-börsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade värdepapper resulterat i bättre eller sämre placeringar än börsgenomsnittet.

Fondens portfölj har under 1988 utvecklats en procentenhet sämre än börsgenomsnittet. 1987 utvecklades den 10 procentenheter bättre än snittet

138

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

3. Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3%, 4. För att enligt riksdagsbeslutet inflationsskydda
motsvarande erlagd värdepappersskatt och cour-                           vårt kapital efter en real utdelning på 3 procenten
tage utvecklats som börsgenomsnittet, skulle fon-                          heter per år krävs att fondens förmögenhet vid se-
densförmögenhethautgjort2.619Mkr, Utfalletav naste årsskiftet uppgår till l,605Mkr..
vår verksamhet utgjorde 2,800 Mkr eller 181 Mkr                             _          n- f ■ u .          * iinonni,.i
högre. Detta mått visar att om hela kapitalet pas-                           D,f" verkliga foninogenheten uppgår ti I 2.800 Mkr
sivFoch kostnadsfritt kunnat placeras som börsge-                          " l'';"' °' " ' långsiktiga avkast-
nomsnittet skulle resultatet hittills varit 181 Mkr                              ningsKravet.

139

	Prop.	1988/89:144
	Bilaga 6
		Belopp i Mkr
1988	1987	1985
39,6	23,4	13,2
34,4	37,8	25,3
- 0,3	- 0,4	- 0,7
- 6,3	- 6,0	- 5,2

Not

Aktieutdelningar .................................

Ränteintäkter ..................................... I

Räntekostnader ..................................

Förvaltningskostnader ................. 2

Rörelseresultat ............................... ...................... 67,4 54,8 32,6

Realisationsvinster.......................... 3 230,9 278,5 185,5

Realisationsförluster ........................... 4 - 9,0 - 29,0 - 5,9

Nettoresultat ................................... 289,3 304,3 212,2

Överföring till 1-3 AP-fonderna ...... 5 - 45,2 - 38,6 - 26,2

Bokföringsmässigt nettoresultat ... ...... 6 244,1 265,7 186,0

140

TILLGÅNGAR

Likvida medel ..................

Övriga räntebärande placeringar ,,
Fordringar för sålda värdepapper ,
Intjänade, e| inbetalade räntor samt
förutbetalade kostnader mm......

Summa

Konvertibla skuldebrev i noterade företag, anskaffningsvärde , , . Aktier i noterade företag, anskaffningsvärde Aktier för vilka köpoptioner utställts , , ,,

Teckningsoptioner

Investeringar i icke-noterade foretag
Inventarier.................................

Summa ..........

SUMMA TILLGÅNGAR

	Prop.	1988/89:144
	Bilaga	6
		Belopp i Mkr
»8-12-31	1987-12-31		19812-31
114,3	197,0		135,7
62,3	-		140,0
18,4	7,3		30,9
8,8	8,0		12,4
203,8	212,3		319,0
253,3	192,4		156,5
1.552,5	1,143,9		737,5
-	98,1		49,4
9.8	14,2		1,1
169,3	96,2		102,6
0,5	0,6		0,3
1.985,4	1 545,4		1,047,4
2.189,2	1,757,7		1.366,4

SKULDER OCH FONDKAPITAL

73,9

SKULDER

Skulder för köpta värdepapper Checkräkningskredit . ,, Erhållna optionspremier Upplupna kostnader

Övriga skulder ......

Skuld till 1-3 AP-fonderna

Summa skulder

28,3

41,1

26,7

-	17,9	-
0,4	0,7	0,6
1,6	1,0	0,1
45,2	38,6	26,2

86,5

68,0

FONDKAPITAL

Tillskjutet fondkapital ..... .,,

Balanserade vinstmedel .

Arets bokföringsmässiga nettoresultat

Summa fondkapital................

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL' ,

1.400,0	1,200,0	1,093,0
471,2	205,5	19,4
244,1	265,7	186,0
2.115,3	1,671,2	1 298,4
2.189,2	1,757,7	1 366,4

141

Periodens resultat efter överföring till 1-3 AP-fonderna {se resultaträkningen)

Ökning/minskning av dold reserv

i värdepappersportföljen .......

Avsättning för att bevara det
tillskjutna kapitalets köpkraft

"Realt" resultat efter överföring till
1-3 AP-fonderna ................

	Prop. 1988/89:144 Bilaga 6
		Belopp i Mkr
1988	1987		Totalt 1984-1987
244	266		471
607	-244		78
- 84	- 63		- 121

767

428

- 41

Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad pä anskaffningsvärden (se balansräkningen)

Tillägg för övervärden i värdepappersportföljen . .,

Fondens kapital enligt redovisning

baserad på marknadsvärden..................

Tillskjutet kapital.................... .....

Erforderlig avsättning för att

kompensera inflationen ...................

Överskott i förhällande till resultatkrav....

1988-12-31	1987-12-31	1986-12.31
2.115	1.671	1,298
685	78	322
2.800	1,749	1620
- 1.400	- 1 200	- 1,093
- 205	- 121	- 58

428

469

1.195

142

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

Samtliga tillgångar tages upp till anskaffningsvärde, i vilket inräknas erlagt courtage och värdepappersskatt. Om förlust har blivit definitiv i samband med ackord tas fordran upp till nedskrivet värde. Befarade, men ej definitivt konstaterade förluster, har ej påverkat anskaffningsvärdena.

Förde noterade värdepapperen har marknadsvärdet beräknats efter sista betalkurs, eller om betalkurs saknas, köpkursen sista börsdagen 1988.

Den traditionella redovisningen, baserad pä anskaffningsvärden, har kompletterats med redovisning enligt s.k reala principer. Frän det traditionellt redovisade resultatet har därvid dels dragits köpkraftsförlusten under året (motsvarande förändringen av kon-

sumentprisindex) på det kapital som vi lyft. dels tilllagts för 1988 respektive avdragits för 1987 förändringen av den latenta vinst som finns i vär vardepap-persportfölj (d.v.s. förändringen 1 den sk, dolda reserven).

Resultatet, såsom det visas pä sid 5, visar att Mellansvenska löntagarfonden har uppnått det avkastningskrav som lagen om löntagarfonder ställer pä löntagarfondernas förvaltning.

I balansräkningen har värdepappersportföljen i den s.k. reala redovisningen upptagits till marknadsvärde. Till det tillskjutna fondkapitalet har den ackumulerade köpkraftsförlusten lagts. En alternativ redovisningsmetod finns i not 10,

NOT 1				NOT 3
Av ränteintäkterna utgör 10,4 Mkr räntor på konvertibler medan resterande belopp avser förvaltning av likvida medel.				Realisationsvinster har uppstått genom Försäljning av aktier.. Försäljning av optioner ,,, Försäljning av konvertibler _ Summa....................	1988 178,8 37,4 14,7 230,9	1987 200,0 4,1 74,4 278,5	1986 171,2 0,8 135
NOT 2							185,5
Förvaltningskostnaderna utgörs av	1988 0,8 1,0 0.8 2,0 0,2 0,6 0,2 0,7 6,3	1987 0,8 0,9 0,8 1,9 0,2 0,5 0,2 0,7 6,0	1986 0,7 0,4 0,5 1,8 0,3 0,2 0,1 1,2 5,2
Lön och ersättning till				NOT 4
styrelse och verkställande direktör				Realisationsförluster har uppstått genom Försäljning av aktier ,., , Försäljning av optioner .,.' Försäljning av konvertibler Förlust vid konkurser i onoterade företag.... Nedskrivning av konvertibel _ Summa....................	1988 4,5 4,5	1987 5,1 0,3 10,7 12,0 0,9
Övriga löner och arvoden Lönebikostnader.... Konsultkostnader							1986 0,5 02
Revisionsarvoden... Hyra .................. Avskrivningar							0,2 5,0
Övriga kostnader
Summa.................					9,0	29,0	5,9

143

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

_________________ NOT 5________________

Fonden har lyft följande belopp: Mkr

1984............................................................. 308

1985............................................................. 243

1986 ..................................................... 542

1987 .............................................................. 107

1988 .............................................................. 200

Summa.................................................... 1.400

Disponibelt, ej lyft belopp 1988-12-31 900

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med inflationen mätt enligt konsumentprisindex från och med den tidpunkt de lyfts. Av det uppräknade värdet utgör avkastningskravet 3%.

Datum lor lyttning	Belopp MW	Konsument prisindcx foi månaden	Inll lustcrat kapilal den 31 decemlicr 1988 Mkr	Avkastnings krav lyHH Mkr
1988-01-01	1 321*1	170.7	1,400,2	42,0
1988-04-21	100	175,2	103,-;	2,1
1988-08-24	100 1.521	177,5 180,9	101,9 1.605,4	1.1
1988-12-31	100 1.521	177,5 180,9	101,9 1.605,4	45,2

NOT 7

Dessa teckningsoptioner avser rätt att inom en förutbestämd tidsperiod teckna nya aktier till en förutbestämd kurs i respektive bolag, I Andersons och Con-vexa har fondens innehav av teckningsoptioner förvärvats genom köp, i Nordström & Thulin genom avskiljande från konvertibla skuldebrev medan de i Go-taGruppen erhållits som del av utdelning frän vårt innehav av aktier i Proventus,

NOT 8

Vid våra investeringar i icke-noterade företag är totalbeloppet det mest intressanta, medan valet mellan aktier eller konvertibler är en lämplighets- eller för-handlingsfräga. Vi redovisar därför investeringarna per företag.

Vi beräkning av marknadsvärden för fondens tillgångar har investeringarna i icke-noterade företag tagits upptill 149 Mkr innebarande att 20 Mkr har reserverats.

') Nuvärde 1988-01-01 av belopp lyfta 1984-1987

Arets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet in-flationsskyddat uppgår därmed till 84 Mkr.

_________________ NOT 9________________

Som checkräkningskredit har beviljats 50 Mkr, Därutöver finns en särskild överenskommelse om kortfristiga krediter upp till en lånevolym pä 120 Mkr.

_________________ NOT 6________________

Det bokföringsmässiga resultatet ger inte en fullständig bild av hur fondens kapital förvaltats under året,

Värdepappersportföljen kan nämligen ha okat eller minskat i värde jämfört med värdet vid föregående årskifte eller jämfört med anskaffningsvärdet för de värdepapper som köpts under året Under 1988 ökade vår portföli av noterade värdepapper pä detta sätt med 607 Mkr i värde (under 1987 minskade portföljens värde med 234 Mkr), Huruvida värdelörändring-en vid ärskiftena blir verklig vinst eller förlust beror pä hur värdena förändras fram till dess värdepapperen säljs. Värdeförändringen i värdepappersportföljen är därför osäker medan det redovisade resultatet är entydigt.

144

______________ NOT 10____________

FORMOGENHETSSTALLNING Belopp i Mkr

EFTER REALA PRINCIPER

TILLGÅNGAR 1988-12-31 19871231

Likvida medel ........... 114,3 197,0

Övriga räntebärande

placeringar ................ 62,2 —

Fordringar för sålda

värdepapper....................... 18,4 7,3

Intjänade, ej inbetalade

räntor samt förutbetalade

kostnader m.m............ 8,8____ 8

Summa....................... 203.7 212,3

Konvertibla skuldebrev i noterade företag.

marknadsvärde .......... 271,7 164,1

Aktier i noterade företag,

marknadsvärde ......... 2.238,9 1.265,0

Aktier för vilka köpoptioner

utställts, marknadsvärde — 99,9

Teckningsoptioner.

marknadsvärde .................. 10,4 i 7.7

Investeringar i icke-noterade

företag, marknadsvärde 149,3 76,2

inventarier........................... 0,5___ 0,6

Summa....................... 2.670,8 1.623,5

SUMMA TILLGÅNGAR.... 2.874,5 1 835.8

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER 1988-12-31 1987-1231

Skulder för köpta värdepapper 26,7 28,4

Erhållna optionspremier - 17,9

Upplupna kostnader .... 0,4 0,7

Övriga skulder ............ 1,6 1,0

SkuW till 1-3 AP-fondema .... 45,2 38,6

Summa skulder ......... 73,9 86 6

FONDKAPITAL

Uppindexerat fondkapital .... 1.605,4 1.321,3 Ackumulerat överskott/underskon i förfiållande till

resultatkrav ................ 427,9 468,9

Arets överskott i förhållande

till resultatkrav ............ 767.3 - 41,0

Summa fondkapital ... 2.800.6 1 749,2

SUMMA SKULDER

OCH KAPITAL.............. 2.874,5 1.835.8

10 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

145

				Prop. 1988/89:144
				Bilaga 6
Foretag	Antal aktier	Förändring I/I -31/12	Marknadsvärde kkr	Fondens andel i aktiekapital	röstvärde
AKTIER, Al-OCH Al 1-LlSTAN
Volvo Stora	461.600 422.551	-1- 76.400 -1- 95.101 (F)	178,990 140,066	0,6 0,7	0,2 0.7
Marieberg Skandia International	525,000 368.800	- 49,600 -t- 120 800	98,175 85,930	2,1 1,2	0.8 1.2
Saab-Scania NK	391 960 986,000	-1- 6,240 + 66.000	83279 80.852	0,6 5,1	0,5 5,4
Skånska SCA	187 000 208930	+ 31.000 + 31.000	79.376 77.158	0,3 0,4	0,2 0,2
Ericsson Korsnäs	190,000 53,350	-1- 60.000 + 450	69.920 69,914	0,5 1,0	0,0 0,8
SHB index 125,000 stam 400,000 Arcona	525.000 175.000	-1- 125.000 -1- 260,000 -1- 32,800	63.263 57,525	0,5 2,0	0,4 1,4
Ratos AGA	230,800 228,100	+ 120,800 (F) + 3 100	57,511 48,638	0,9 0,5	0,4 0,3
Garphyttan SIAB	312,300 166,632	-1- 209.300 (F.S) -t- 80.000	46.845 45.824	7,3 2,0	7,3 1,4
Mo & Domsjö S-E-Banken	120,200 235,000	- 236.267 -h 212,000	44.011 41,455	1,0 0,2	0,3 0,2
Investment AB Bahco Convexa	154.700 323.400	+ 20,000 -F 234,452	40,996 40,425	1,3 7,7	0,9 4,1
Skandia NEA	224.000 140,000	- 14,000 + 40,000	40,320 37,800	0,4 10,9	0,4 6,3
Alfa-Laval Proventus	78.200 610,000	- 15,523 + 482,000	37,754 35,712	0,5 1,7	0,1 0,9
PKbanken Argonaut	200,000 950,000	-1- 100.000 (F) -1- 950.000	35,000 33,250	0,3 2,0	0,3 2,0
Hennes & Mauritz GotaGruppen	95.000 260,000	-1- 95.000 - 32.000	31 350 31,200	1,3 0,7	0,6 0,7
SILA Nordström & Thulin	215.000 475,000	-1- 48.200 -t- 475.000	29.050 27,473	1,2 3,4	1,2 1,2
Regnbågen Andersons	52.000 70.000	+ 27.000 + 33.000 (F)	25,649 23,800	1,8 3,2	1,7 1,9
Gambro Skåne-Gripen	212.600 250.000	-1- 212,600 + 36,614	23,709 22,112	0,9 0,8	0,4 1,6
IM Bygg Sydkraft	23.000 34.000	+ 23.000 - 26,000	21,850 21,754	0,5 0,1	0,3 0,2
Asea Bilspedition	52.800 75,000	+ 52,800 -1- 75 000	20,846 18,375	0,1 0,7	0,1 0,2
Geveko Thorsmans	70.000 76.500	+ 9,500	18,200 17,519	4,7 3,8	1,8 3,8

146

					Prop.	1988/89:144
					Bilaga 6
Foretag	Antal aktier	Förändring 1/1 31/12		Marknadsvärde kkr	Fondens andel j aktiekapital		rostvärde
Lundbergs Procordia	80.000 41.200	-1--F	80.000 10,000	16,000 16,000	0,2 0,1		0,0 0,1
FFNS Pharmacia	75.900 68,100	-F	75,900 , 4.600	14,573 11 569	1,8 0,1		0,5 0,2
Incentive Catena	66 500 83,000	-1-	30.000 83,000	11 172 9.877	0,3 0,4		0,1 0,4
Avesta Munksjö	200 000 100,000	+	100.000	9.300 4,800	0,3 0,2		0,3 0,3
Forsheda Svenska Kredit	25.000 38.100	+ +	25,000 38,100	4.375 3,620	1,4 0,4		0,7 0,4
Beväringen Borås Wäfveri	9 000 15.000	+	4,000 35,000	2,610 2.295	0,6 0,9		0,2 0,5

Fortet

18.178

31,822

1,435

0,2

0,1

OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

Cominvest Kinnevik	850,000 20.100	+ 230.000 + 20,100		45.050 30,150	9,8 0,7	5.6 0,1
International Credit Datatron ic	166,300 147 900	-F +	66.300 92,900	16.963 14.818	4,2 1,7	4.2 0,9
Norden Strålfors	220,000 42,000	+	3.200 21.000 (Fl	14.080 7 644	9,6 0,8	4,3 0,5
Bruks Kramo	35,000 8.980	+ +	1.400 8980	1.540 1,176	3,2 0,5	1,7 0,2
Reservation"				- 3,040
Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde				2.238.883 1.552.481

Reservation motsvarande givna utfästelser om återköp till säljaren av aktier.

147

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

KONVERTIBLA SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Foretag	Nominell.; belopp kkr	Förändring 1/1-31/12		Marknadsvärde kkr
KONVERTIBLA SKULDEBREV 1 NOTERADE BOLAG
Stora Catena	33 698 25,202	+	3.676 3,202	61.331 57,460
Pronator Bilspedition	7.000 11,395	+	500 11,395	32,900 26,322
Nordström & Thulin SKF	7 686 2,960	+	7,686 9,548	12,682 5,773
Avesta Diös	1,850 886	+	1 850	4,070 2.745

Kinnevik

288

KONVERTIBLER I INOFFICIELLT NOTERADE BOLAG

Arcona Convexa	2.040 2 320	-1- 2,040 + 2 030	4.445 3 546
Cominvest	1 000		2,204
KONVERTIBLA VINSTANDELSBEVIS OCH PREDIEBREV
Mo & Domsjö Industrivärden	130.000 st 33,020 st	+ 130.000 + 33,020	45,500 7,157
Beväringen Havsfrun	12,700 st 6.700 st	+ 6,700	3683 1,574
Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde			271.680 253.351

TECKNINGSOPTIONER
Foretag	Antal terkmngs-optioner	Förändring 1/1 -31/12	Marknadsvärde kkr
Convexa Andersons	43 000 9.900	-f 43,000 + 9,900	4,816 4,455
Nordström & Thulin GotaGruppen	134.920 159,500	+ 134,920 + 159,500	1,012 167
Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde			10.450 9.801

148

INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Foretag Antal aktier

UV Shipping Design-Funktion	1 666.666 87,109
SMG Swedish Machine Group Facit International	20,000 39.S20
Vargön Alloys Pusslet Fastigheter	59,500 8.000
Lerdalshöjden Salmo	128 6 000
Södertuna Konferensslott Optimus	10,000 33,000
S Bäckmans Byggnads Connova Invest	-
Nordic Broker House SEA	75,000 100
Bäckman Fiberbetong Försäkrings AB Njord	800 5,316

167

SweDrug Consulting

Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde

		Prop. 1988/89:144
		Bilaga 6
Nominellt belopp kkr	Anskaffningsvärde kkr
33333 8,711	70.700 26 711
20.000 3.982	25 000 10.154
15,950 5 800	10,000 5,424
5,005 3 000	5,007 3 000
3,000 330	3.000 2.667
2.000 2,000	2,000 2,000
750 10	1.515 1 010
675 213	675 250
72	139
	149.252 169.252

SAMMANFATTNING

- Noterade värdepapper - Onoterade värdepapper	2,521.013 149,252
Totalt marknadsvärde		2.670.265
- Noterade värdepapper - Onoterade värdepapper	1.815 633 169 252
Totalt anskaffningsvärde		1.984.885
Dold reserv		685.380

149

Undertecknade, som av regeringen förordnats att så- Prop. 1988/89: 144

som revisorer granska Fjärde Löntagarfondstyrel- Rilflon fi

sens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse DlWgd o
för perioden 88,01.01 -88.12,31.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Borlänge den 6 februari 1988

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gullnäs
Aukt revisor Aukt revisor Fd landshövding

150

Tilldelat kapital .......

Investeringar i onoterade företag, marknadsvärde ,,,.

Dito, anskaffningsvärde

Investeringar i noterade
företag, marknadsvärde

Dito, anskaffningsvärde* ,,,

Differens ("dold reserv") ,.,,

Redovisat resultat* *

Ackumulerad avkastning till
1-3 AP-fonderna ......

Affärsvärldens generalindex
Konsumentprisindex .

			Prop.	1988/89:144
			Bilaga 6
				Belopp 1 Mkr
88-12-31	87-12-31	86-12-31	85-12-31	84-12-3:
1.400	1,200	1,093	551	308
149	76	93	42	0
169	96	103	42	0
2.521	1,547	1,226	753	254
1.816	1,449	894	608	266
685	78	322	145	- 12
289	304	212	31	4

724,5 162,3

479,7 157,1

667,5 170,7

126

382,3 148,8

1.013,8 180,9

Inkl, courtage och omsättningsskatt Före överföring till 1-3 AP-fonderna

151

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

KdTFATTADE UPPGIFTER OM DE ONOTERADE FÖRETAG I VILKA FONDEN ÄR DELÄGARE

Foretag	Engagemang Mkr	Övriga delägare	Verksamhet	Styrelse-'representant	Antal anställda	Omsattn Mkr
UV Shipping	70,7	Bilspedition Nordstrom f Thulin Folksam Skandia etc	Driver traditionell sjöfart jämte köp och försäljning av nya och begagnade fartyg.	Lennart Låftman	6	249
Design-Funktion	26,7	DesignFunkrion, Norge Isku	Produktion av kontors- och laboratoriemöbler i Åtvidaberg, Osby, Alvesta, Sölvesborg och Ruda, Export ca 30%,		330	299
SMG Swedish Machine Group	25.0	Kalmar Induätrier Munksiö gruppen Sydfonden	Produktion av avancerade verktygsmaskiner för verkstadsindustrin i Västerås, Värnamo och Rosenfors, Export ca 70%,	Lennart Låftman	680	381
Facit International	10,2	DesignFunktiOn, Norge Design-Funktion Isku	Tillverkning av kontorsmaskiner i Svängsta och Orsater, Världsvid försälj-	Lennart Låftman	2,800	1,828

ning av avancerad skriv- och Erik
informationsutrustning. Frostberg

Exportandel 75%

3.0

lan Stephansson

2.7

Vargön Alloys 10,0

Pusslet Fastigheter 5,4

Lerdalshöjden 5.0

Salnno

Södertuna 3.0

Konferensslott

Optimus

Ingemar Widell Göran Löfqvist Ronny Andersson Bo Flink

Leif och Kent Mattsson Inventrix

Äctivum Faslighets-utveckling Stort antal rriindre andelsägare

Familien Nyjiård-Kers Mellersta Sveriges Föreningsbank Ragnar Fors

S Carstensen Utvecklings AB Arne Farestveit. Norge Trygg-Hansa m.fl.

Eken. E Öhman Lor, Elfwen

Framställning av ferrokrom och ferrokisel med avsättning främst till producenter av rostfritt stål.

Äga och förvalta kommer- Bo Södersten siella fastigheter främst inom Bergslagen,

"Scandic Aktiv' idén. Traditionell hotellrörelse med inom- och utomhus-resurser för aktiva människor. Beläget vid Rattvik.

Romkläckeri med smolt och Uno Ek matfiskodling, huvudsakligeji av regnbågslax, i nordvästra* Värmland.

Bedriver hotell och konferensservice i löOOtals slott söder om Gnesta,

Utvecklings-och rekonstruktionsbolag.

300 740

0,5* 1,2*

24 10,5*

17 4*

32 15*

900 500

152

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

Företag

Engagemang Mkr

Ovnga delägare

Verksamhet

Styrelse, representant

Antal Omsåttn.

anställda Mki

2.0

1.5

S Bäckmans Byggnad

Connova Invest"

Nordic Broker House

SEA Swedish-Asian 1.0 Security Export

Familjen Bäckman

Connovas Vänner Sam Sjöberg lan Broberg

Beijer Capital Pronator m.fl.

Carl Persson

Bygga och till viss del för- laro Novak välta fastigheter i Salaregionen.

Äger och rekonstruerar Max Gray

företag. Bedriver konsult- adjungerad verksamhet inom management finansiering.

Penning- och kapital-marknadsmäkleri.

Konsultativ verksamhet inom bevakning och säkerhet.

175

37*

0.7

Bäckman Fiberbetong

0.2

Försäkrings ÄB Njord

SweDrug Consulting 0,1

• 1987-07-01 - 1988-06-30 '• avyttrat i januan 1989

Familjen Bäckman IIT. Institutet för Innovationsteknik Torgny Stål

Infina

Trefond Invest

Arab Insurance Group

m,n.

Staffan Sjölin

Exploatera och vidareutveckla fiberbetongteknik pä licens från IIT,

Försäkringsverksamhet,

Säljer medicinska konsulttjänster till U-länder,

laro Novak

153

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Tre år i siffror

Mkr PORTFÖLJOMSÄTTNING

2.379

1986

Mkr

1987

Mkr

1988 Mkh

1986 1987 19 — Därav köp I — Därav försäljning

Tillskott av grundkapital under året	542	691	516
Tillskott av grundkapital, ackumulerat	1.093	1.784	2.300
(Grundkapitalets nuvärde vid årets slut	1.151	1.919	2.569
(uppindexerat med konsumentprisindex)
Ftortfoljomsättning	2.379	1.935	1.883
— därav köp	1.441	1.356	1.252
— därav försäljning	938	579	631
Värdepappersportfölj, anskaffnings-
värden	1.158	2.082	2.856
Värdepappersportfölj, marknadsvärden	1.335	2.052	3.715
Dold reserv	+ . 177	- 30	-1- 859
Mtieutdelning	15	32	59
Realisarionsvinster, netto	92	147	154
Rörelseresultat	110	182	218
C)verföring till 1 —3 AP-fonderna	26	48	73
Chrerföring till 1 —3 AP-fonderna,
ackumulerat	42	90	163

Mkr Värdepappersportfölj,

MARKNADSVÄRDE

JORDFONDENS MEDELSRAM, TOTALT REKVIRERAT BELOPP

TOM 1988,2.300 Mkr.

StabtAr

1984 1985 1986 1987 1988 Mkk IVIkr Mkh Mkb Mkr

1986 1987 1988

Arsmedelram 20.000 basbelopp Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan Ackumulerad summa att erhålla Arets likviditetsram (rekvirerat belopp) Ackumulerad likvid eftersläpning, 31 dec

400	436	466	482	516
0	92	285	209	0
400	528	751	691	516
308	243	542	691	516
92	285	209	0	0

Mkr

Rörelseresultat

1986 1987 1988

156

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Förvaltningsberättelse

Femte löntagarfondstyrelsen arbetar under namnet Nordfonden. Fondstyrelsens kansli ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm. Förutom verkställande direktören finns tre heltids- och en halvtidsanställd.

Resultat

Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt överskott av 218 Mkr.

Från bruttoresultatet avgår överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna med 73 Mkr.

Det reala resultatet före överföring till 1 -3 AP-fondstyrelsema uppgår till 974 Mkr. Efter överföring uppgår det till 901 Mkr.

Omplaceringar under året har medfört realisationsvinster med 154 Mkr. Aktieutdelningarna uppgick till 59 Mkr och räntenettot till 11 Mkr.

Fondstyrelsens ackumulerade överskott i förhållande till resultatkrav för hela verksamhetsperioden 1984-1988 uppgår till 1.015 Mkr.

Medel

Under året har från riksförsäkringsverket rekvirerats och lyfts 516 Mkr.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och med 1988 lyft 2.300 Mkr, vilket föt Nordfonden är lika med det disponibla beloppet hos riksförsäkringsverket

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel till ett belopp av 15 Mkr. Skulder till fondkommissionärer för oreglerade akriebetalningar uppgick till 74 Mkr. Fondstyrelsen har icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 11 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten har uppgått till 116 Mkr. Detta ger en årlig avkastning på 9,4%.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ

Marknadsvärdet uppgick till 3.715 Mkr. Anskaffningsvärdet inklusive courtage och omsättningsskatt utgjorde 2.856 Mkr, vilket innebär att portföljen innehåller en dold reserv på 859 Mkr.

Portföljomsättning under året uppgick till totalt 1.883 Mkr, fördelat på köp 1.252 Mkr och försäljning 631 Mkr.

Stora köp här under året skett av akäer i Asea, MoDo, Ericsson, Volvo och UV Shipping AB.

Stora försäljningar har under året skett i ABV, MoDo, SKF, Atlas Copco cx:h Fagerhult

De tio största postema, räknat efter marknadsvärdet per den 31 december 1988, svarar för 51 % av aktieportföljens värde och består av aktier i Volvo, MoDo, Korsnäs, Marieberg, Handelsbanken, Astra, Stora, Asea, Euroc och Siab.

I nyemissioner har Nordfonden under året tillskjutit 27 Mkr.

Inflytande och Rösträtt

Ett viktigt mål som Nordfondens styrelse vill medverka till att uppnå är att de lokala fackliga organisationerna far det inflytande, som vårt aktieiimenav berättigar till och möjligheter att utöva det på samma sätt som andra större aktieägare.

Nordfonden har under 1988 fortsatt att ta initiativ till informationsträffar med fackliga representanter. Detta arbete kommer att fortsätta även under 1989.

Under 1988 har Nordfonden med egna representanter närvarit och utövat rösträtt vid 36 st bolagsstämmor. De fackhga organisationerna har beretts riUfälle, och genom fullmakt umyttjat 50% av Nordfondens rösträtt vid 31 st bolagsstämmor.

Styrelse

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Under 1988 har nio styrelsesammanträden avhållits och arbetsutskottet har saimnanträtt fem gånger.

157

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Resultaträkningar (tkr)

Bokföringsmässigt resultat 1988 1987

Aktieutdelningar 59.080 31.861

Ränteintäkter 10.950 8.752

Förvaltningskostnader (Not 1) - 4.947 - 5.096

Avskrivningar (Not 2) - 241 — 165

Realisarionsvinster 153.504 186.609

Reahsarionsförlustcr — ~ 39.870

övriga intäkter ____ 42 ____ —

Rörelseresultat 218.388 182.091

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondema 218.388 182.091

överföring dll 1 -3 AP-fondema (Not 4) - 72.563 - 47.911

Bokföringsmässigt nettoresultat 145.825 134.180

Reait resultat

Nettoresultat före överföring rill 1 -3 AP-fondema 218.388 182.091

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster 889.207 —206.432

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster 1.107.595 - 24.341

Avsättning för bevarande av gmndkapitalets köpkraft -133.473 — 77.314

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster 974.122 —101.655

Överföring rill 1-3 AP-fondema - 72.563 - 47.911

Överskott/underskott ifirhdllande till resultatkrav 901.559 -149.566

158

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Balansräkningar (tkr)

1988-12-31

Bokförda Marknads
värden VÄRDEN

1987-12-31

Bokförda Marknads
värden VÄRDEN

TillgAngar

Likvida medel

Fordringar hos fondkommissionärer

Fömtbetalda kostnader och upplupna intäkter

Akrier och kvb (Not 3)

övriga värdepapper (Not 3)

Inventarier

Bostadsrätt

Summa tillgångar

14.657	14.657	33.583	33.583
—	—	4.342	4.342
50	50	72	72
2.854.308	3.713.796	2.080.784	2.051.065
1.521	1.500	1.021	1.000
723	723	588	588
2.300	2.300	2.300	2.3O0
*2.873.559*	*3.733.026*	*2122.690*	*2.092.950*

Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder

Leveran törsskulder

Skulder rill fondkommissionärer

Upplupna kostnader och fömtbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till 1-3 AP-fondema (Not 4)

Summa skulder

102	102	420	420
74.163	74.163	8.347	8.347
2.109	2.109	942	942
65	65	2.338	2.338
72.563	72.563	47.911	47.911

149.002

59.958

149.002

Fondkapital
Tillskjutet gmndkapital	2.300.000	_	1.784.000	______
Uppindexerat gmndkapital	—	2.568.665	—	1.919.192
Ackumulerat överskott firån föregående år	278.732	—	144.552	_
Ackumulerat överskott i förhållande
till resultatkrav	. —	113.800	—	263.366
Arets nettoresultat	145.825	■ —	134.180	_
Arets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav	—	*901.559 3.584.024*	—	-149.566
*Summafondkapital*	*2.724.557*	*901.559 3.584.024*	2.062.7J2	*2.032.992*
*Summa skulder och fondkapital*	*2.873.559*	*3.733.026*	*2.122.690*	*2.092.950*

159

Bokslutskommentarer

Vidberäkningavrealisatiormnnsteroch realisationsförluster vidforsälj-ning av aktier har Nordfonden använt sig av genomsnittsmetoden.

Nordfonden har i resultaträkmngen en redovisning av det reala resultatet. Alltför långtgående slutsatser bör ej dras utifiån den reala redovisningen utan denna hör ses i ett Lingre tidsperspektiv.

Not i. Förvaltningskostnader (tkr) 1988 1987

I förvaltningskostnader ingår löner och anroden

till styrelse, VD och övriga anställda med 1.234 1.110

Not 2. Avskrivningar (tkr)

Restvärdet på maskiner och inventarier har beräknats

på sätt som motsvarar 20% avskrivning per år. 241 165

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

160

					Prop.	1988/89:144
					Bilaga	7
Not 3. Värdepappersinnehav per den 31 december 1988
	Antal	Anskaffnings-	Marknads-	Kurs	Fondens	andel
		värde KK	värde KR		I %. Kamtal	Röster
Noterade aktier och kvb
Verkstäder (24,2%)
Alfa Laval Bfr	225.000	70.031.770	105.750.000	470	1,5	0.0
Asea Abu	110.000	40.320.354	43.670.000	397 .
Asea B fr	250.000	89.479.536	97.500.000	390	0,6	0,3
Ericsson B fr	345.000	96.045.224	126.960.000	368	0,9	0,0
Saab A bu	240.000	49.335.843	51.120.000	213
Saab A fr	116.000	24.527.016	24.824.000	214
Saab B fr	220.000	46.728.388	45.540.000	207	0.8	0,6
Sandvik Abu	50.000	8.871.065	14.650.000	293
Sandvik B fr	330.000	51.626.383	98.340.000	298	0.7	0,2
Volvo Bbu	350.000	113.870.086	134.050.000	383
Volvo B fr	410.000	139.136.120	157.440.000	384	1,0	0,2
Skog (21.8%)
Korsnäs A bu	93.000	90.298.858	125.550.000	1350
Korsnäs A fr	7.000	7.096.276	9.275.000	1325
Korsnäs Bbu	80.000	67.686.760	98.000.000	1225	3,3	2.4
MoDoCbu	400.000	111.018.783	132.000.000	330	3,4	0,7
MoDo kvb-C	408.000	132.805.475	141.984.000	348	2,4
NCB Abu	12.500.000	26.562.500	33.750.000	2,7	1,8	2,2
SCA Abu	140.000	50.822.380	51.800.000	370
SCA B fr	180.000	49.197.101	66.060.000	367	0,6	0,7
Stora A bu	400.000	117.458.323	132.800.000	332
Stora B fr	60.000	17.382.509	19.380.000	323	0,8	0,8
Handel (4,7%)
Bergman & Beving B	400.000	48.319.225	56.000.000	140	5.2	3.3
Catena A bu	602.000	59.119.060	71.638.000	119	2.9	2.9
NK stam bu	408.000	25.536.816	32.844.000	80.5
NK stam fr	193.000	9.832.371	15.633.000	81	3,1	3.5

161

11 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

					Prop.	1988/89:144
					Bilaga 7
Forts. Not 3.
	Antal	INSKAFFNINGS-	Marknads-	Kurs	Fondens andel
		värdekr	värde KR		1%	av
					Kapital	Röster
Fastighets-OCH BYGGBOLAG (14,8%)
BGB	400.000	39.509.967	61.600.000	154	2,1		2,1
Klövem A	19.600	3.745.637	5.488.000	280
KlövemB	405.500	74.666.615	101.375.000	250	4,9		1,5
Lundberg B bu	400.000	41.746.746	78.000.000	195
Lundberg B fr	22.000	2.869.832	4.334.000	197	0,9		0,2
Regnbågen A bu	10.000	4.391.280	5.000.000	500
Regnbågen B bu	142.229	57.837.872	68.981.065	485
Regnbågen B fr	27.771	11.293.166	13.468.935	485	6,2		1,7
Siab A	300.000	61.443.023	82.500.000	275
Siab B	165.000	22.725.388	45.375.000	275	5,6		4,9
Skånska Bbu	195.000	41.081.832	82.095.000	421	0,3		0,2
ÖVRIGA (18,2%)
Astra A bu	120.000	23.606.523	26.760.000	223
Astra A fr	325.000	77.659.413	73.775.000	227
Astra B fr	250.000	56.456.608	57.000.000	228	1,0		0,8
Euroc A bu	225.000	55.608.656	91.125.000	405
Euroc B bu	115.000	26.718.427	46.460.000	404	2,9		2,5
Fjällräven B bu	80.000	8.528.387	5.600.000	70	8,0		2,5
Marieberg A bu	1.055.000	91.362.759	194.120.000	184
Marieberg A fr	10.000	1.267.000	1.830.000	183	4,3		1,5
Orrefors B bu	450.000	29.202.993	38.250.000	85	18,0		2,8
Procordia A bu	105.000	27.043.974	38.850.000	370
Procordia B fr	8.000	1.206.007	2.944.000	368	0,3		0,3
Skandia	560.000	86.407.573	100.800.000	180	0,9		0,9
Banker (10,5%)
Handelsbanken	1.200.000	134.721.232	182.400.000	152	1,0		1,1
PK Banken	500.000	71.164.842	87.500.000	175	0,7		0,7
SE Banken	700.000	94.873.266	120.400.000	172	0,5		0,5

162

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Forts. Not 3.

Antal

Anskaffningsvärde KR

Marknads-

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital Röster

Investmentbolag (3,1 %)

Export Invest B bu 100.000

300.000 150.000

Bahco B bu Sila

7.838.630 46.349.984 14.332.650

15.200.000 79.500.000 21.000.000

152 265 140

1,0 2,8 0,9

0,2 1,9 0,9

Onoterade AKTIER (2,6%)

1) Balticgrappen A 1) Balricgmppen B 1,3) Realia Fastighets AB 1) Malmfältens Finans B 1) UV Shipping AB

181.500	9.801.000	9.801.000
181.500	9.801.000	9.801.000	24,7	15,3
77.000	5.037.558	5.005.000	8,0	12,1
2.000	200.000	200.000	1,2	0,3
1.666.667	70.700.014 2.854.308.076	70.700.014 3.713.796.014	8,3	8,3

Övriga värdepapper (0,1 1,2) Ciab förlagslån 1) HL Display Konv.

Summa

1.021.020	1.000.000
499.950	499.950
1.520.970	1.499.950
'2.855.829.046	3.715.295.964

Under 1988 har courtage erlagts med kr 5.342.585

Under 1988 har omsättningsskatt erlagts med kr 19.969.619 * Inklusive courtage och omsättningsskatt.

1) Onoterade 1988-12-31.

2) Chalmers Innovation AB förlagsbevis med optionsrätt.

3) Namnändrat från Diös Norra Bygg AB.

163

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Not 4. Överföring TILL 1 — 3 Fondstyrelserna (tkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas

enligtkonsumentprisindex' förändringar.

Rekv.	Belopp	Index	Beräknat	Tillgängl.	Beräknat
datum			NUVÄRDE 88-12-31	ANTAL DAGAR	3% per 88-12-31
1/1-88	(1.784.000 grundvärde)
1/1-88	1.119.192 nuvärde	180,9/170,7	2.033.871	360	61.016
1/2	150.000	180,9/172,9	156.940	329	4.303
23/3	150.000	180,9/173,7	156.218	277	3.606
13/6	216.000	180,9/176,3	221.636	197	3.638
	2.300.000		2.568.665		72.563

164

Revisionsberättelse

Femte Löntacarfondstyrelsen, Nordfonden Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Femte Löntagarfondstyrelsens, Nordfonden, förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltnii, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltnii stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen nar icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Härnösand den 7 febmari 1989.

Jan Johanson Gunnar Sundman

Auktoriserad revisor ' Auktoriserad revisor

Ake Ahlman Auktoriserad revisor

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

165

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Styrelsens ordförande om året 1988

Den svenska ekonomin har även under 1988 visat en bild av påtaglig styrka. Arbetslösheten var bara drygt 1,5%, alltså avsevärr lägre än i de flesta av västvärldens utvecklade industriländer. Vidare har reallöner och investeringar stigit avsevärt medan underskortet i bytesbalansen legat på en acceptabel nivå.

Det främsta orostecknet har varit en pris- och löne-stegringstakt som skilt sig från konkurrentländemas, och som långsiktigt är oförenlig med en ekonomi i balans.

Nordlonden kan med denna bakgmnd notera ett bra resultat för året Det rör sig om en total vinst inklusive ökningen i dolda reserven, pä 1,1 miljard kronor Vi har hävdat oss väl i jämförelse med flertalet stora penningförvaltare. Och vi har med en uppgång på 55% under en tvåårsperiod på ett slagkraftigt sätt främjat värdeutvecklingen av vår aktieportfölj i jämförelse med generalindex. Detta är mycket rillfredsställande och visar att vi agerat professionellt och att vår placeringsstrategi varit riktig.

1 årets valdebatt förekom löntagarfonderna nästan inte alls. Valutslaget bidrar säkert till att den poliriska turbulensen kring föndernas verksamhet avtar mer och mer. Många tecken ryder pä att de nu av måni;a accepteras som en verksam del av landets ekonomiska liv.

Våra strävanden att tå bättre kontakt med småföretag-samheten i Norrland förtsätter. Där har vi tyvärr ännu inte kunnat notera något genombrott att tala om. Den rikliga tillgången på likvida medel som alltjämt finns inom bankväsendet och den tidigare hät>ka politiska debatten om fondema är kanske den främsta förklaringen härtill.

Vi tycker det är betydelsefullt att medverka rill att de lokala fackliga organisationerna får den insyn i och det

inflytande på företagsamheten som vårt aktieinnehav berättigar till. Som vi påpekar i förvaltningsberärtelsen har Nordfonden med egna representanter närvarit vid 36 stycken bolagsstämmor De fackliga organisationema har umytrjat Nordfondens rösträtt vid 31 bolagsstämmor. Våra informationsträffar med de fackliga representanterna ser vi som angelägna. De kommer därför att fortsätta. Den ökade kunskap om den svenska biandekonomins sätt att fungera som denna information och de fackliga styrelserepresentanternas eget deltagande i fondernas förvalming ger. måste betraktas som mycket värdefull ur demokratisk synpunkt

Under året har Nord fonden fått vidkännas en svår förlust genom att dess vice ordförande Sune Wesrerlund hastigt avled. Väl förankrad i den fackliga verkligheten och med gedigna kunskaper om framförallt skogsindustrin var Sune Wesrerlund en utomordentlig tillgång för fonden. Vi beklagar djupt hans tragiska bortgång.

Nordfondens fömtsätmingar för fortsatt framgångsrik verksamhet har givetvis ytterst ett direkt samband med den svenska ekonomins utveckling. Dät fmns utöver de orostecken vi inledningsvis pekade på också sådana problem som alltför svag tillväxttakt lågt sparande och kanske en fortsatt försämring av bytesbalansen. Även på andra områden står den svenska ekonomin inför stora förändringar. Vi syltar då på att valutaregleringen sannolikt kommer att avskaffas och den signalerade skattereformen genomförs. Det mesta talar således för att landets relativr sett goda ekonomiska läge skall bestå även under 1989. Under sådana förhållanden kan vi i Nordfonden med tillförsikt möta det kommande året ocfe yfrerligare öka vår vinst — till gagn för framtidens ATP-pensionärer!

166

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Verkställande direktören om året 1988

Efter all mrbulens under 1987 blev 1988 ett återhämtningens år för den svenska aktiemarknaden. Mot bakgrund av den mörka pessimism som spred sig efter oktoberfallet 1987 var det säkert fa bedömare som vågade räkna med att generalindex under 1988 skulle gå upp med hela 5296. Denna starka uppgång placerade Stockholmsbörsen i toppskiktet bland världens aktiemarknader. Börsåret präglades också av ett antal stora företagsaffärer som påverkade indexutvecklingen posirivt.

Som framgåtr av tidigare årsredovisningar speglade Nordfondens aktieportföljsammansätming vid ingången av 1987 den nya långsiktiga politiken efter den omstrukturering av verksamheten som genomfördes året innan. Som framgår av diagrammet nedan (Fic. i) har under denna rväårsperiod ocksä portföljen (exkl. likviditet och onoterade företag) med en uppgång på 55% väl försvarat sin värdeutveckling gentemot generalindex som stigit 46%. korrigerat för urdelningar.

Den goda portföljurvccklingen gmndlades framförallt under början av tvåärsperioden. medan värdeurveck-lingen under 1988 kom något efter generalinde.\.

Nordfonden får dock anses ha hävdat sig väl under årer i jämförelse med flertalet stora instimrionella förvaltare, tex akriefonderna. Stora porrföljer har normalt svårare att överträffa index under perioder av mycket krafriga börsuppgängar.

Nordfonden verkade under 1988 akrivt för riskkapi-talförsörjningcn rill det svenska näringslivet. Under hösten deltog fonden för första gången riilsammans med andra stora insriturionclla placerare i en större börsintro-dukrion. Ncb. Liksom övriga insriturioner tecknade fonden akrier i Ncbs nyemission rill ett värde av 26 Mkr.

Nordfonden spelade också en vikrig roll under processen att finna en lämplig ägarbild för UV Shipping efter det att staten beslutat minska sin ägarandel från 100% rill noll. Upplägget i detta projekt innebar premiär för löntagarfonder att sluta konsorrialavtal med börsnoterade företag. Staten sålde i samband med marknadsintroduk-Fic. I

rionen sin ägarandel i UV Shipping rill tre löntagarfondstyrelser. Nordfondens andel uppgår rill 8,3% av akrie-kapitalet. förvärvspris 70 Mkr. Fonden ar också representerad i bolagets styrelse. Bolaget har börsnoterats under febmari månad 1989.

Även vad gäller mindre företag har Nordfönden satsar riskkapital under året. 1 HL Display har fonden utfast sig atr satsa 2 Mkr, (av ett totalt nyrillskott på 6 Mkr) varav 0,5 Mkr är utbetalar 1988. för atr ge företaget finansiell förstärkning inför en snabb och lönsam expansion i Europa. HL Display är specialiserat på märklisrer för detaljhandeln och omsätter ca 60 .Mkr.

Härutöver har Nordfonden under året bedömt och förhandlat med ett antal företag utan att nå avslut Fonden fortsärrer sitt akriva kontaktsökande inom regionen med mindre och medelstora företag i behov av riskkapital.

Inför 1989 står den svenska ekonomin inför stora för-ändriiigar. Valutaregleringens avskaffande och reformen på skatteområdet kommer sannolikt att ge långsikriga dynamiska effekter på ekonomin.

Som framgår av diagrammet nedan (Fic. 2) och kommentarerna rill portföljens branschindelning på sid 6 är Nordfondens portfölj forrfarande överrepresenterad i skog. Dessutom har andelen verkstäder och banker ökars framförallt på bekosmad av fasrighetsbolagen, som nu bara är marginellt överviktade.

NOROFONDENS BRANfCH-

"T—1—1—1—1—1—1—1—1—1—1—I 1—1 1—1—1—1—1—1—1—1—1—r

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jirt. Auc Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jui Auc Sep Okt Nov Dec
1987 1988

I — Avkastning för fonden. Beräkningen innefattar börsportföljens (exkl LDtvrorTCT och onoterade företag) värdeökning,

vinster och FÖRLUSTER PA SÄLDA AKTIER SAMT AKTlBlTrDELNINCAR.

O —Affärsvärldens

CBNBRAUNDEX KORRIGERAD FOR UTDELNING.

167

Portföljen Prop. 1988/89:144

-' Bilaga 7

Sveriges ekonomi står inför stora förändringar. Såväl vad gäller skattesystemet som på valutaområdet har stora reformer genomförts eller aviserats. En av grundtankarna bakom reformpolitiken är att den exportberoende ekonomin skall få verka under villkor som bättre harmoniserar med förhållanden i övriga Europa. På lång sikt torde denna utveckJing vara mycket gynnsam för det svenska näringslivet. Den slutliga utformningen av reformerna är dock ännu okänd varför osäkerheten fortfarande är betydande. Trots detta har grundtankarna bakom reformerna redan nu påverkat Nordfondens portföljsamroiansättning.

Verkstäder

Den under hösten 1988 aviserade skatteomläggningen torde i relativa termer och på lång sikt gynna den svenska verkstadsindustrin. Denna påverkas nu också positivt av en god tillväxt på exportmarknaderna inom OECD. Branschens andel ökades under året till 24,2% mot 19,7% året innan. Volvo, som förväntas visa fortsatta stabila resultat, torde i hög grad påverkas positivt av skattereformerna och är fortfarande fondens största enskilda innehav. Övriga innehav utgörs av Asea, Saab, Ericsson, Sandvik och Alfa Laval. Under första delen av 1989 har också verkstädema vikt i portföljen utökats något.

Skog

I Qolårets redogörelse markerade vi en positiv syn på utvecklingen inom svensk skogsindustri. Utvecklingen har om möjligt varit starkare än väntat och ytterligare ett par mycket goda år tycks kunna förväntas. Rädslan för en konjunkturnedgång har dock dämpat kursutvecklingen för skogsaktiema på sistone varför dessa ter sig relativt lågt prissatta idag. Fondens överrepresentation inom branschen kvarstår därför. MoDo, Korsnäs och Stora utgör de tyngsta postema.

Handel

I den lilla handelsgmppen har vikten ökat något efter förvärv av aktier i det stabila och höglönsamma Bergman & Beving. Härutöver utgörs innehaven av de fastighetsägande bolagen NK och Catena där den relativa andelen realtillgångar är betydande.

Fastighet och Bygg

Denna bransch är den som kanske relativt sett gynnas minst av

kommande skattereformer. Vidare kan de nya möjlighetema för 168

svenska bolag att fritt investera i fastigheter utomlands påverka Prop. 1988/89:144 efterfrågan i Sverige negativt. Branschens vikt har därför dragits Bilaga 7 ned betydligt från 23,2% till 14,8%. Drygt hälften av innehaven utgörs av bolag med omfattande inslag av entreprenadverksamhet, som Siab, Lundbergs och Skånska.

Banker

Bankgmppens andel ökade tidigt under året och utgjorde vid årsskiftet 10,5% mot 6,5% året innan. Bankindex utvecklades också väl under året — en trend som kan förstärkas av den räntenedgång som förutses bli det långsiktiga resultatet av skattereformer och valutareglering. Handelsbanken är fortfarande det enskilt största innehavet.

Investmentbolag

Investmentbolagen utgör en liten del av Nordfondens portfölj jämfört med börsen som helhet. Orsaken är främst att fonden lättare kan påverka urvalet av branscher och enskilda aktier i portföljen genom ett direktägande.

övriga

Övrigtgmppen svarar för 30,3% av börsvärdet men utgör bara 18,2% av Nordfondens portfölj.

Eftersom gmppen, som namnet antyder, är mycket blandad är det bedömningen av enskilda företag som avgör urvalet.

För de två största innehaven. Marieberg och Astra, är vår positiva syn gmndad på samma faktorer som för ett år sedan.

Marieberg har under ett flertal år haft en mycket stark utveckling. En kassagenererande tidningsrörlese, vars överskottsmedel placeras i fastigheter och aktier, har visat sig ge en mycket god UtveckJing till måttlig risk.

Astra är trots hög värdering av det egna kapitalet nummer två i storleksordning tack vare snabb tillväxt och uthållig hög lönsamhet. Här fmns också chans till genombrott för nya produkter under de närmaste åren.

Övriga större poster i portföljen är Euroc och Skandia. Dessa företag bedöms även framgent få en positiv utveckling. Detta gäller även Procordia där innehavet utökats, medan kraftbolagen, bla med hänvisning till osäkerheten kring energipolitiken, utgått ur portföljen.

169

Allmänna pensionsfonden Sammanställning av delfondernas VERKSAMHET I988

AP-fondens förvaltning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvaltning handhas av totalt tio styrelser, vilka representerar arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Styrelsemas ledamöter förordnas av regeringen. Varje fondstyrelse utgör en självständig delfond vars förvaltning regleras genom ett av riksdagen fastställt reglemente (lag med reglemente för allmänna pensionsfonden, 1983:1092, med senaste ändring 1988:1545).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att riksdagen våren 1959 fattat beslut om införandet av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem och inte ett premiereservsystem, ingick en betydande fondbildning som en viktig del i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbildningen motiverades av det samhällsekonomiska intresset av att hålla uppe sparandet i ekonomin. Införandet av lagfäst tilläggspension medförde bl a en minskning av sparatvdet i de premiereservsystem som var under utveckling. Samtidigt ökade kraven på sparande och investeringar för att skapa underlag för framtida pensionsutfästelser.

Fr o m 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter till första, andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden. Dessa styrelser har att förvalta inflytande avgiftsmedel och att tillhandahålla medel som erfordras för utbetalning av ATP-pensionerna inkl administration av ATP-systemet. Utbetalningarna inleddes under 1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form av ålderspensioner, dvs tillägg till den allmänna folkpensionen enligt av riksdagen fastställda normer, samt i form av förtids-eller familjepensioner. Dessa förmåner utbetalas av första-tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans med folkpensionerna administreras av riksförsäkringsverket m fl myndigheter och utbetalningen till de enskilda pensionstagarna går huvudsakligen via försäkringskassorna. ATP-förmånerna står i bestämt förhållande till individernas pensionsgmndande inkomster under deras aktiva tid, men är oberoende av under denna tid inbetalda avgifter. Fördelningssystemet, dvs de direkta överföringarna till pensionärskollektivet via arbetsgivaravgiften, gör det tekniskt enkelt för riksdagen att fatta beslut t ex om frågor som rör förmånernas nivå och värdesäkring.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens placeringsmöjligheter till att, vid sidan av de tre första fondstyrelsernas placeringar i räntebärande instrument, även omfatta aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden. Fr o m 1984 har denna

inriktning ytterligare förstärkts genom att första-femte löntagarfondstyrelsema (löntagarfonderna) inordnats i ATP-systemet.

En femte fondstyrelse med exakt samma placeringsreglemente som den fjärde fondstyrelsen inrättades också under 1988. Den femte fondstyrelsen har dock inte startat sin verksamhet under 1988.

Utvecklingen under 1988

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger det de tre första fondstyrelserna att årligen sammanställa en gemensam verksamhetsöversikt för samtliga delfonder. Översikten har i det följande utformats till en sammanfattande redovisning av delfondernas förvaltningsberättelser. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till respektive fondstyrelses årsredovisning för 1988. Därutöver avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket utlåtanden över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

AP-fondens utveckling under 1988 visar en mycket positiv bild. Trots en inflationstakt på 5,8% visar fondstyrelserna i AP-fonden sammantagna upp ett s k realt resultat på 33,5 mdkr eller 9,2% av hela fondkapitalet. Vid 1988 ärs slut uppgick de ackumulerade reala resultaten till 62,9 mdkr utöver nuvärdet av det kapital som tillförts de olika fondstyrelserna.

Den svenska korta räntan följde med den uppdragning som skedde i de internationella korta räntorna under året. Vid ingången av året var räntan på svenska statsskuldväxlar drygt 9% att jämföra med 10,4% vid slutet av 1988.

Den svenska långa räntan (5-åriga statsobligationer) var relativt stabil och varierade i intervallet 11—11,5%. Mot slutet av året när det blev känt att valutaregleringen skulle avvecklas inom en snar framtid sjönk dock räntenivån under 11%. De tre första fondstyrelserna som placerar medel på penning-och obligationsmarknaden uppvisade år 1988 en total avkastning på 12,7% pä disponibelt kapital.

Aktiemarknaden uppvisade en synnerligen stark kursutveckling. Det gångna året blev kursmässigt ett av de bästa åren någonsin på Stockholmsbörsen. Totalindex steg under året med 51% (1987: —8%).

Kursutvecklingen var genomgående last hela året med undantag för sommarmånaderna, 1 mitten av december överträffades för första gången den tidigare högsta-noteringen från oktober 1987 och därmed var nedgången från 1987 således återhämtad i sin helhet.

Vid slutet av 1988 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen in-

172

om AP-fonden till 363,5 mdkr. Detta kan jämföras med försäkringsbolagens tillgångar som uppgick till 406 mdkr eller den i Sverige placerade statsskulden vid årets slut, 504 mdkr.

Under 1988 växte AP-fondens samlade kapital till 363.5 mdkr (marknadsvärderat). Det är en ökning med 44,6 mdkr eller med 14%.

Fondkapitalets ökning i de tre första fondstyrelserna uppgick till 33,5 mdkr. Den totala avkastningen bestående av räntenettot (33,5 mdkr) realiserade kursvinster (0,3 mdkr) och den orealiserade tillväxten i portföljen (6,1 mdkr) uppgick till 12,7%. Eftersom avkastningen används för att täcka pensionsutbetalningarna (avgifter ./. pensionsutbetalningar) blev fondkapitalets ökning lägre än avkastningen för de tre första fondstyrelserna. De fondstyrelser som placerade medel på aktiemarknaden bidrog till ökningen i fondkapitalet i hela ATP-systemet med 11,1 mdkr. Dels svarade kapitaltillskottet för 2,3 mdkr, dels medförde kursuppgången på aktiemarknaden att de orealiserade värdena i värdepappersportföljerna ökade med 8,5 mdkr.

Förändringar

i placeringsreglementet

Fr o m 1 febrauri 1988 utvidgades AP-fondens placeringsmöjligheter. AP-fondens tre första fondstyrelser gavs då möjligheten att investera i fastigheter och även att ge direktlän till företag. Möjligheten begränsas i båda fallen till att avse ett högst-belopp på sammanlagt fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar som en fondstyrelse förvaltar.

Även placeringsmöjligheterna för fjärde och den nyinrättade femte fondstyrelsen har utvidgats under 1988. Fjärde och femte fondstyrelsen får således utfärda och förvärva standardiserade köp- och säljoptioner i aktier. Vidare har fjärde och femte fondstyrel-

sen fått rätt att förvärva andelar i svenska kommanditbolag. När det gäller förvaltning av likvida medel har det tillgängliga området utvidgats från att gälla vissa specificerade kortfristiga instmment till att också omfatta andra räntebärande värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna ändring ger fondstyrelserna möjlighet till korta placeringar i långfristiga instmment, t ex obligationer. Nämnda förändringar för likviditetsförvaltningen gäller även för löntagarfonderna.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser skall fogas resultat- och balansräkningar, som är uppställda efter reala principer fr o m verksamhetsåret 1988. Dessutom har . riksdagens granskning utvidgats till att avse samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas årsredovisningen genom en skrivelse från regeringen till riksdagen i samband med kompletteringspropositionen. Riksdagsledamöterna har därmed möjlighet att avlämna motioner med anledning av skrivelsen.

Under 1988 inrättades den tidigare nämnda femte fondstyrelsen som fått identiskt samma regler som den fjärde fondstyrelsen har. Regeringen utsåg emellertid inga ledamöter i den femte fondstyrelsen under år 1988. Därmed har verksamhetsstarten skjutits till innevarande år. Samtidigt ändrades reglema för medelstilldelningen. Tidigare hade fjärde fondstyrelsen fått göra framställningar härom till regeringen och riksdagen beslutat vid varje tillfälle om utökningen av medelstilldelningen. Numera bestäms den yttersta gräns för hur mycket medel som kan överföras till fjärde och femte fondstyrelsen genom storleken på de tre första styrelsemas sammanlagda fondkapital. De medel som ställs till förfogande för vardera av de båda fondstyrelserna får således högst uppgå till 1% av de tre första fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital värderat till anskaffningsvärde vid utgången av föregående är.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

AUmänna pensionsfondens placeiingar vid slutet av år 1988 resp 1987, efter placeringsobjekt (marknadsvärden, procent).

1988

1987

OtJligalioner 77%

OtJligalionér 73"»

Reverslän m m

Reverslän m m 17%

173

Nominell och real resultaträkning

för Allmänna Pensionsfonden 1988 Mkr (marknadsvärden)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Första-tredje
fondstyrelserna
1988 1987

Fjärde

fondstyrelsen

1988 1987

Löntacar
fondstyrelsen
1988 1987

Summa

1987

-521 51 157 31 667

-371 -17 141

-11 640

-892 34 016

-363

19 664

Nettoresultat Ökning/minskning av ej realiserade kursvinster/förluster

Nominellt resultat
(inkl orealiserade
vinster/förluster)
Uppindexering av
grundkapitalet med
konsument
prisindex
Realt resultat
Överföringar till
fondstyrelse l-III
Underskott/över
skott i förhållande
till resultatkrav _

961

] 333

1 000 36 540

33 748 31 173 1 459

-t-6 140_ +1 683 4-4 436 —1 629 -t-4 041 —1 521 -\-14 617

39 888 32 856 5 895 -668

274

-216

-11 053

23 656 21 803

-343

5 475 —1016

-1 123 33 527

Real balansräkning för Allmänna Pensionsfonden 1988-12-31 Mkr (marknadsvärden)

	Första-tredje	Fjärde	Första-femte	Summa
	fondstyrelserna	fondstyrelsen	löntagarfond-styrelserna
Tillgingar
Banktillgodohavanden, kort-
fristiga placeringar	1870	1444	670	3 984
Övriga kortfristiga fordringar	14 487	2	102	14 591
Värdepapper
Obligationer, reverser m m	312 890	311	42	313 243
Aktier, konvertibla skuldebrev
m m	_	15 718	16 689	32 407
Summa tillgångar	■ 329 247	17 475	■ 17 503	364 225
Skulder
Kortfristiga skulder	30	200	499	729
Fondkapital	329 217	17 275	17 004	363 496
Uppindexerat grundkapital	283 831	4 862	11 899	300 592
Ackumulerat överskott från före-
gående år	21 730	6 938	709	29 377
Arets underskott/överskott	23 656	5 475	4 396	33 527
Summa skulder	329 247	17 475	17 503	364 225

174

Allmänna Pensionsfondens fondkapital 1983—1988 (Mkr)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Första, andra	Fjärde fond-	Löntagar.	AP-fonden
ocli tredje	styrelsen	fondema	totalt
fondstyrelserna
219 312,6	3 075,5	—	222 388,1
240 094,9	3 728,0	1 532,8	245 355,7
259 596,5	4 121,8	2 892,6	266 610,9
280 989,4	5 609,8	6 087,3	292 686,5
303 710,7	6 639,1	9 727,7	320 077,5
329 082,2	7 952,5	12 981,4	350 016,1

Fondkapital 31.12 1983 ansk. värde

Fondkapital 31.12 1984 ansk. värde

Fondkapital 31.12 1985 ansk. värde

Fordkapital 31.12 1986 ansk. värde

Fondkapital 31.12 1987 ansk. värde

Fondkapital 31.12 1988 ansk. värde

Fondkapital 31.12 1986 markn. värde 273 124,2 12 125,8 7 590,1 292 840,1

Fondkapital 31.121987 markn. värde 297 693,4 11 526,0 9 708,3 318 927,7

Fondkapital 31.12 1988 markn. värde 329 2174 17 275,3 17 004,2 363 4969

Allmänna Pensionsfondens totala placeringar 31.12 1988 (Mkr, marknadsvärde)

företa, andra Fjärde fond-
och tredje styrelsen
fondstyrelserna_____

Löntagar- AP-fonden
fondema totalt

Penningmarknadsplaceringar
Obligationer m m
Reverslån, refinansieringslån
Aktier, konvertibler och options
rätter m m
Summa placeringar_____

1870	1444	670	3 984	1,1
266 385	311	42	266 738	76,3
46 505	—	—	46 505	13,3
—	15 718	16 689	32 407	9,3

17 473

100,0

349 634

314 760

Värdepappersportföljema 31.12 respektive år (Mkr)

31.12 1985:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1986:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1987:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1988:

Sumrna marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde___

' Innehav av obligations-, partial- och förlagslän. ' Innehav av aktier, konvertibler och optionsrätter.

Första, andra och tredje fondstyrelserna'!	Fjärde fondstyrelsen!	Löntagarfonderna!	AFfonden totalt
178 860 192 952	7 546 3 484	i 079 2 638	189 485 199 074
203 866 211 554	11250 4 734	7 053 5 551	222 169 221 839
226 007 232 265	10 441 SSS4	9 537 9 556	245 985 247 375
266 385 266 401	15 718 6.395	16 689 12 666	298 792 285 462

175

De tre första fondstyrelserna

Prop.1988/89:144 Bilaga 8

ATP-systemets utveckling under 1988 innebar fortsatt höga anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med fondförvaltningens avkastning steg till 11,5 mdkr, utgörande 19% av pensionsutbetalningarna. (1987: 9,3 mdkr respektive 17%).

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av resultaträkningen, uppgick till 33,7 mdkr. Ett sätt att mäta fondförvaltningens totalavkastning framgår av nedanstående tablå.

______________________ 1988 1987

1. Genomsnittligt disponerat kapital under året' (marknadsvärde, Mkr) 312 545 285 833

2. Avkastning (Mkr) 39 907 32 874 (varav)

— Intäktsräntor/kostnads-

räntor 33 499 31 345

— Rcavinstnetto -F269 —154

— Förändring i kursvärden +6 139 -1-1 683

3. Totalavkastning (2)% 12,77 11,50

(1)

* GeI\OTnsn. balansomsl

(summan av mänadsvär.)

Som framgår av ovanstående avkastningsberäkning ingår i avkastningen säväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade värdeförändringar i portföljen. Dessa har satts i relation till ett under året genomsnittligt disponerat kapital baserat bl a på en marknadsvärdering av portföljen. Fondförvaltningens avkastning kan numera mätas på detta sätt eftersom framväxten av fungerande finansiella marknader efter avregleringen och avskaffandet av placeringsplikten, möjliggör en kvalitetsmässigt bättre marknadsvärdering. Marknadsvärderingen kan dessutom göras på flera värdepapper än tidigare.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet (avgifter ./. pensioner) till 3,5% vid slutet av 1988. Denna andel motsvarar den reala avkastning som måste tillgodoses för att tillgängamas reala värde skall vara oförändrat. Fondens realränta har under året varit större än så eller ca 5%, (1987: 7%) vilket således innebar ett realt överskott på 23,7 mdkr.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 329,2 mdkr vid årets slut. Det är en uppgång med 31,5 mdkr (1987: 24,3 mdkr).

Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick till 10,6% år 1988 vilket är en höjning med 0,4 procentenheter från 1987. Av denna utgör 0,2 procentenheter en avgift som tillförs löntagarfonderna. För innevarande år har riks-

dagen beslutat höja totala avgiftssatsen till 11,0% för att finansiera den devalveringskompensation som utgår i form av en en-gångshöjning av basbeloppet med 6(X) kr frän den 1 januari 1989. Denna höjning av basbeloppet medför en höjning av utbetalade pensioner med 1,5 mdkr. Höjningen av avgiften med 0,4 procentenheter medför en ökning av inkomsterna med 1,9 mdkr.

Under 1988 beräknas den utbetalda lönesumman har ökat med närmare 10%. Det är en betydligt högre ökningstakt än vad som förutsågs inför 1988. Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1988 har detta inneburit en inte oväsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1988 till 49,1 mdkr vilket är en ökning med 11,8% (1987: 43,9 mdkr, 12,4%). Avgiftsunderlaget beräknas ha uppgått till närmare 470 mdkr under 1988 (1987: 425 mdkr). Till detta kommer de egenavgifter som betalas via uppbörden av direkt inkomstskatt. Storleken på de egenavgifter som betalades in till fondförvaltningen år 1988 uppgick till 1 697 mdkr och avsåg inkomståret 1986.

Fr o m innevarande år kommer egenavgifterna att löpande överföras till fondförvaltningen vid varje uppbördstillfälle av B-skatl med ett schablonbelopp motsvarande 11% av B-skattens storlek. Detta innebär att fondförvaltningen åren 1989 och 1990 erhåller "dubbla" egenavgifter dvs dels en slutreglering av åren 1987 och 1988, dels preliminära överföringar löpande för respektive inkomstår. Detta höjer egenavgifterna till nivån 3 500 mkr resp. 4 000 mkr dessa år.

Beräkningen av kapitaltillförseln till löntagarfonderna som författningsmässigt reglerats fram till slutåret 1990 har hittills inneburit en väsentlig underskattning. Den faktiska uppbörden av framförallt vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften har blivit högre än beräknat. De överskjutande medlen av det växande skatteuttaget skall i avvaktan på rekvisition av löntagarfonderna förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Vid utgången av år 1988 förvaltade sålunda första-tredje fondstyrelserna 4,4 mdkr av överskjutande löntagarfondsmedel, vilket är en ökning med drygt 3 mdkr år 1988.

När kapitaltillförseln till löntagarfonderna avslutas år 1990 beräknas enligt nu gällande beräkningar löntagarfondernas tillförda kapital uppgå till 17,2 mdkr i löpande priser. Vid ett oförändrat skatteuttag fram t o m år 1990 skulle vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat drygt 10 mdkr utöver dessa drygt 17 mdkr, vilket "överskott" tillföres de tre första AP-fonderna.

176

Kapitalflöden 1988 (Marknadsvärden mdkr)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Fondkapitalets utveckling 1960—1988, (marknadsvärde, Mdkr)

1960 1970 1980 1985 1987 1988

Avkastning

Avkastning från delfonder

Avgifter

Överskjutande löntagarfondmedel

Pensionsutbetalningar

Administrationskostnader

Tillväxt i fondkapital(mdkr)

Procentuell förändring av fondkapitalet

Fondkapital (marknadsvärde)

0,0 2,0 10,4 22,9 32,9 39,9

— — — 0,1 0,4 0,5
0,5 6,1 22,2 34,5 43,9 49,1

— - - - 1,4 3,1

— —1,2 —19,0 —42,1 —53,8 —60,6

— —0,1 —0,2 —0,3 —0,4 —0,5
0,5 6,8 13,4 15,1 24,3 31,5

— 23 10 7 9 11
0,5 35,9 145,3 245,3 297,7 329,2

12 Riksdagett 1988/89. I .saml. Nr 144

177

Löntagarfondemas finansiering, utbetalda medel till löntagarfonder och av 1—3 fondstyrelserna förvaltade medel (ack. värden) Mdkr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

utbetalda medel tril löntagarfonder

I diagram redovisas tillförseln av medel till de fem löntagarfonderna åren 1984—1990.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade under år 1988 med 12,6% till 60,6 mdkr. Basbeloppet, som reglerar värdesäkringen i pensionerna ökade frän 24 500 kr till 25 800 kr eller med 5,3%. För innevarande år har basbeloppet fastställts till 27 900 kr eller en ökning med 8,1% varav 600 kr i en engångs-höjning för att kompensera pensionärerna för devalveringen.

Utbetalningarna av ATP-pensioner och därmed anspråken på fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom att antalet pensionsberättigade ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer en högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel förvärvsarbetande kvinnor samtidigt som ATP-systemet når sitt fullfunktionsstadium.

För administrationen av allmänna tilläggspensioneringen (förutom fondstyrelsernas interna förvaltning) är ett flertal myndigheter och institutioner involverade.

I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsverket (regelsystem, ADB, pensionsanvisningar), försäkringskassan (handläggning och utbetalningar), länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet (debitering, uppbörd, beräkning av pensionsgrundande inkomst, administration), kronofogdemyndighet (indrivning), statens löne- och pensionsverk

och kommunernas pensionsanstalt (samordning av pensionsberäkningar och utbetalningar).

Ar 1988 har totalt 448 mkr utbetalats till ovanstående myndigheter. Det är en uppgång med drygt iOO mkr sedan förra året. Bakgrunden till förändringen är att underlagen för kostnadsberäkningen tidigare var alltför schablonartad och att vissa kostnader ej beaktats. Arets utbetalningar grundar sig på beräkningar utförda och sammanställda av riksförsäkringsverket.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som relaterats ovan har inneburit nettoplaceringar år 1988 på 23,5 mdkr. Därutöver har under året amorteringar, förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgått till drygt 21 mdkr i de långfristiga värdepappren och till ca 13 mdkr i de kortfristiga placeringarna. Till detta kommer omplaceringar i portföljsammansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl. Sammantaget innebär detta att bruttoplaceringarna för de tre första fondstyrelserna uppgick till 152,1 mdkr vilket framgår av tablån nedan.

Det bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 1—3 fondstyrelsernas verksamhet (sid 16 övre delen) är baserat på anskaffningsvärden och påverkas inte av orealiserade kursvinster och förluster. Det bokföringsmässiga resultatet blev 33 748 mkr (1987: 31 173).

Första-tredje fondstyrelsernas placeringar under 1987 och 1988

(miljarder kr)

Bruttoplaceringar

— varav obligationer, förlags- och reverslån

— varav penningmarknadsplaceringar

Bruttoplaceringar
1988 1987

97,3 76,7 20,6

152,1

133,6

18,5

Nettoplaceringar
1988 1987

20,6

16,2

4,4

23,5 29,4 —5,9

178

Placeringamas fördelning på låntagarkategorier 1988-12-31

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

1988 1987

Bostäder 54% Staten 27% Bostäder 49% Staten 27%

Penningmarknads-placering 1%

Näringsliv 15%

Kommuner 3%

Penningmarknads-placering 3%

Näringsliv 17% Kommuner 4%

Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt 1988-12-31

1988

1987

Obligationer 84%

Obligationer 79%

Reverslån 14%

Reverslån

Förlagslån 1%

Penningmarknads-placering 1%

Penningmarknads-placering 3%

179

6,1 mdkr (1987: 1,7) under året. Det är främst nedgången i marknadsräntorna i december månad som har resulterat i den orealiserade värdetillväxten.

Arets reala resultat blev 23,7 mdkr (1987: 21,8) eller 7,2% av fondkapitalet.

För en långsiktig placerare är det emellertid inte särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större vikt, snarare skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen där de ackumulerade reala resultaten sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var 45,5 mdkr vid utgången av 1988.

I samband med rekonstruktionen av boksluten sedan fondernas start 1960 har diagrammet nedan konstruerats. Det utvisar att de ackumulerade resultaten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var så stora att balans erhölls mot inflationens urholkning av grundkapitalet. Under åren 1973—1980 urholkades fondkapitalet kraftigt av inflationen och de regleringar som påverkade fondens placeringsmöjligheter.

Intäktsräntoma, 33 571 mkr, var 6,9% högre än föregående år. Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga portföljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre än föregående år. Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har år 1988 varit 11,2%, vilket är obetydligt lägre än under 1987. Nyplace-ringsräntan på fondens placeringar var något högre än marknadsräntan under året. I posten ingår per balansdagen upplupna ej inbetalda räntor. Dessa ökade från 12 223 mkr år 1987 till 13 972 mkr år 1988.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av värdepapper har under år 1988 uppgått till 269 mkr (1987: -154).

Det reala resultatet innehåller också en posl där det bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen. Nuvärdet av de medel som har tillförts fonden fram till och med 1987 års utgång jämte de medel som tillförts under året 1988 (grundkapitalet) korrigeras med förändringen i konsumentprisindex.

Ar 1988 har denna avsättning för att bevara grundkapitalets köpkraft uppgått till 16,4 mdkr (1987: 11,1).

Vid marknadsvärderingen per 1988-12-31 har portföljens kursvärden i förhållande till anskaffningsvärdena förändrats med totalt

Ackumulerade reala överskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 1960—1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

o/o av fondkapital

+ 35-1

mdkr r350

+ 15 + 10

+ 5 + -0.

-5. -10 -15. -20--25

1980 /

Grundkapitalet inflationsuppräknat

Ackumulerade reala överskott/ underskott I procent av fondkapitalet

180

Övriga fondstyrelser

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

AP-fondens sammanlagda marknadsvärderade aktieinnehav (inkl konvertibler och optionsrätter) uppgick vid slutet av 1988 till 32,4 mdkr (f å 20,0 mdkr). Motsvarande innehav värderat till anskaffningsvärde var 19,1 mdkr (f å 15,1 mdkr). Den s k dolda reserven i form av orealiserade kursvinster uppgick således till 13,3 mdkr (f ä 4,9 mdkr). Dessa återfanns huvudsakligen i fjärde fondstyrelsen, som varit verksam under betydligt längre tid än löntagarfondstyrelserna.

Aktieplaceringamas andel av hela fondförmögenheten vid slutet av år 1988 uppgick till 8,9% eller 32,4 mdkr, vilket är en högre andel än år 1987. Som jämförelse kan nämnas att försäkringsbolagens marknadsvärderade aktieplaceringar var ca 98 mdkr vid slutet av år 1988 och svarade för knappt 25% av de hos försäkringsbolagen förvaltade tillgångarna.

Totalindex för aktiemarknaden steg under helåret 1988 med drygt 51%. Det är en av de kursmässigt största uppgångarna någonsin på Stockholmsbörsen. Den branschmässiga utvecklingen var under året påtagligt homogen. Undantaget var årets vinnarbransch, rederierna, som steg med hela 173%. Bättre än marknaden utvecklades också verkstäder (-1-61%) medan kemisk industri (-f42%) och utvecklingsbolagen (-1-40%) utvecklades sämre.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs minskade för andra året i rad. Under 1988 registrerades en omsättningshastighet på drygt 20% jämfört med 30% 1987 och strax under 50% under första halvåret 1986. Omsättningsskatten på aktier fördubblades vid halvårsskiftet 1986.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt noterade företag sjönk under året till 3,4 mdkr (f å 5,6 mdkr). Uppgången i kursutvecklingen avspeglar sig också i boksluten för AP-fondens aktieplacerande fondstyrelser. Samtliga löntagarfondstyrelser jämte fjärde fondstyrelsen visade klart positiva resultat (se tabell på sid 14) i förhållande till det reala avkastningskravet.

Det avkastningskrav som dessa fondstyrelser är ålagda enligt fondreglementef (28 §) är nämligen satt till 3% av det tillskjutna in-flationsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Inflationsuppräkningen sker med den prisstegring som inträffat sedan tidpunkten dä medlen tillförts fondstyrelserna. Avkastningskravet för såväl de fem löntagarfonderna som fjärde och femte AP-fonden är preciserat i ett årligt flödeskrav och ett långsik tigt avkastningskrav. Flödeskravet innebär att varje fondstyrelse skall inleverera till första-tredje AP-fondstyrelsema ett belopp

beräknat som 3% av nuvärdet av grundkapitalet.

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett krav på att bibehålla grundkapitalets realvärde. Vid beräkningarna beaktar man i dessa hänseenden förändringama i den dolda reserven i värdepappersportföljen. Förändringen i den dolda reserven blev 4-8 476 mkr sammantaget för de aktieplacerande fonderna under 1988. Det sammanlagda reala resultatet år 1988 blev 9 871 mkr.

Den fjärde och femte fondstyrelsen, får vardera högst ta i anspråk ATP-avgifter upp till 1% av de tre första fondstyrelsemas sammanlagda fondkapital värderat till anskaffningsvärdet vid utgången av föregående år. För år 1989 innebär detta 3 281 mkr vid maximalt utnyttjande. Fjärde fondstyrelsen rekvirerade inte något nytt kapital under året utöver de tidigare successivt tilldelade 2 350 mkr. Femte fondstyrelsen har som tidigare nämnts ännu ej påbörjat någon verksamhet. Placeringar i de båda fondstyrelserna får enligt reglementet ske i svenska aktier, med undantag för bank- och försäkringsaktier, konvertibla skuldebrev eller motsvarande skuldebrev förenade med optionsrätter Dessutom finns möjligheter att satsa riskkapital i kooperativa företag (svenska ekonomiska föreningar) samt i begränsad utsträckning i utländska aktiebolag (högst 1 procent av de förvaltade medlen). Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag får inte överstiga 10% av röstetalet.

Fjärde och den kommande femte fondstyrelsen får efter reglementsändringama fr o m 1988-02-01 också möjligheter att utvidga placeringama i en del nya riskkapitalinstrument samt även i långfristiga räntebärande värdepapper (se föregående avsnitt).

Fjärde fondens värdepappersinnehav uppgick vid slutet av 1988 till 15 718 mkr (f å 10 441 mkr) redovisat till marknadsvärden. Innehavet av aktier uppgick till 15 438 mkr, varav 695 mkr avsåg onoterade bolag (f å 10 280 resp 468 mkr). Andelen onoterade företag i fondens portfölj framstår som jämförelsevis liten, 4%, men engagemangen växer för närvarande i snabb takt. Ökningen under år 1988 beror till stor del på ett engagemang i Holmens Kraft AB på 60 mkr men även på nyemissioner i andra onoterade bolag. Fondens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 1 755 mkr (f å 1 220 mkr). Resultat- och balansräkningar baserade på anskaffningsvärden samt uppgifter om placeringamas fördelning redovisas närmare på sid 18 ff.

Riksdagen beslutade i december 1983 att inom AP-fonden inrätta fem löntagarfonder. Dessa självständiga delfonder gavs en place-

181

ringsinriktning som i stort sammanfaller med vad som redovisats för färde AP-fonden, dvs placeringar på riskkapitalmarknaden. 1 regeringspropositionen om löntagarfonder angavs bl a följande allmänna riktlinjer för placeringspolitiken.

"Pä löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning bör alltså såsom placeringsutredningen föreslagit ställas krav på god avkastning, långsiktighet och riskspridning. Verksamheten bör inriktas på aktieköp i svenska företag till gagn för svensk produktion och sysselsättning" (prop 1983/84:50, sid 38).

1 AP-fondens reglemente görs för löntagar
fondemas aktieförvärv i motsats till vad
som gäller för fjärde och femte fondstyrel
serna inget undantag beträffande aktiebolag
som bedriver bank- eller försäkringsrörelse.
Däremot får de inte inneha aktier i utländs
ka bolag. En löntagarfondstyrelse får enligi
AP-fondens reglemente inte förvärva så
många aktier i ett börsnoterat bolag att
röstvärdet av dessa aktier uppgår till 6% el
ler mer (dvs 30% eller mer för löntagarfon
derna sammantagna).

Förutom en mindre del av det löpande avgiftsuttaget för ATP (0,2 procentenheter av totalt 11,0% år 1989) disponerar löntagar-fondema även särskilda vinstskatter från företagen (vinstskattemedel och vinstdelningsskatt). Under 1988 tillfördes fondema totalt

2 264 mkr (f å 2 871 mkr). Totalt uppgick influtna medel avsedda för löntagarfonderna under år 1988 till 5 342 mkr. Skillnaden mellan influtna medel och de medel som tillförs fondema förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Under 1988 kan noteras att en av löntagarfondstyrelsema avstod från att rekvirera högsta möjliga belopp, nämligen Mellansvenska löntagarfondstyrelsen. Mellansvenska löntagarfondstyrelsen hade som framgår av tablån nedan totalt rekvirerat 1 400 mkr från starten medan övriga löntagarfondstyrelser hade rekvirerat maximala 2 300 mkr vid årets utgång. Riksdagen har beslutat sätta en övre gräns för de fem löntagarfondemas årliga medelstillförsel för perioden t o m 1990. Under 1989 kan lönta-garfondema tillsammans rekvirera högst

3 690 mkr i nytt grundkapital upp till en gräns på 14 290 mkr.

Styrelserna för löntagarfonderna redovisade elt sammanlagt värdepappersinnehav om 16 692 mkr, räknat till marknadsvärde, vid utgången av år 1988 (f å 9 557 mkr). Innehavet av aktier i onoterade företag utanför de officiella och inofficiella börslistorna uppgick till 625 mkr (f å 174 mkr). Därut-

över var 670 mkr (f å 453 mkr) placerade kortfristigt på penningmarknaden.

Det sammanlagda värdet av löntagarfond-styrelsemas värdepappersportfölj till marknadsvärde översteg vid årsskiftet portföljen till anskaffningsvärde med 4 023 mkr. Under året ökade den s k dolda reserven i samtliga löntagarfondstyrelser med drygt 4 mdkr.

Bland de största innehaven sammantaget återfinns företag som Volvo, Stora, MoDo, Marieberg och Svenska Handelsbanken. Löntagarfondernas placeringsinriktning samt resultat- och balansräkningar framgår av redovisningen på sid 20 ff.

Fjärde fondstyrelsen och de fem löntagarfonderna har i egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att mer eller mindre direkt utöva ägarinflytande. Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga avkastningsintresse att bevaka men måste därutöver, på grund av aktieinnehavens storlek, också utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda bolags intressen och till hela aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägarinfly-tandet används i olika situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att en aktieägare inte kan fördela rösträtten för ett aktieinnehav på flera ombud. Ett undantag från denna regel har dock införts för de aktieplacerande delfondema inom AP-fonden. Härigenom kan varje enskild fondstyrelse självständigt utöva sitt ägarinflytande i bolag där fler delfonder är representerade. Dessutom möjliggörs överlåtelse av rösträtt frän AP-fonden till lokala fackliga ombud.

För löntagarfonderna anger AP-fondens reglemente (38 §) att hälften av rösträtten som följer med ett visst aktieinnehav, på begäran skall överlåtas till berörda fackliga organisationer på lokal nivå. Det är således de fackliga organisationema som har att ta initiativ om man önskar utöva delar av löntagarfondernas ägarinflytande i det egna bolaget. Så har också regelmässigt skett vid en rad bolagsstämmor under 1988. Rösträtten för fjärde AP-fonden regleras inte i särskild ordning i fondreglementet. Fondstyrelsen har således ingen skyldighet att fördela ut rösträtt men kan på eget initiativ överlåta representation och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet som i vissa fall också utnyttjats.

Prop. 1988/89 Bilaga 8

144

182

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Grundfakta för övriga fondstyrelser 1988 Mkr

Tillskott av grundkapital* {ackumulerat från starten Fondkapital vid årets slut (marknadsvärde) Värdepappersportföljen vid årets slut (marknadsvärde) Dold reserv i värdepappersportföljen** vid årets slut Förändr. av dold reserv i värdepappersportföljen

under året Realt resultat år 1988 efter överföring

tiir 1—3 fondstyrelserna___________

' Nominella belopp. ** Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden.

Fjärde
fondstyrelsen		Löntagarfondstyrelsema					Totalt
	Syd-	Fond	Tre-	Mellan-	Nord-
	fond	Väst	Fond	svenska	fond	Summa
) 2 350	2 300	2 300	2 300	1400	2 300	10 600	12 950
17 275	3 242	3 800	3 578	2 801	3 584	17 005	34 280
de) 15 718	3 007	3 666	3 634	2 670	3 715	16 692	32 410
: 9 323	481	1 100	897	685	859	4 022	13 345

-1953

-1-668

-(-889 -F4 040 -1-8 476

-f5 475 -1-749 -1989 -(-989 1-767 4-902 -f4 396 -(-9 871

183

Fondstyrelsemas förvaltningsberättelser i sammandrag

1 det följande redovisas resultat- och balans-     De av respektive delfond förvaltade medlen
räkningar för AP-fondens styrelser avseende    har placerats på sätt som framgår av balans-
1987 och 1988 samt vissa uppgifter om pla-      räkningama och resp delfonds särskilda vär-
ceringsinriktning och värdepappersinnehav      depappersredovisning. AP-fondens regle
per 31.12 1988. På sid 16—17 redovisas upp-    mente föreskriver att tillgångarna skall bok
gifter för de tre första fondstyrelserna, på            föras till anskaffningsvärden. Fr o m verk-
sid 18—19 för fjärde fondstyrelsen och på            samhetsåret 1988 skall även en real redovis-
sid 20—21 återfinns löntagarfondstyrelser-       ning av tillgångarna göras. En totalsam-
nas siffror i ett sammandrag. Därutöver re-      manställning över samtliga nio delfonders
dovisas motsvarande siffror för löntagarfon--    kapitalbehållning, nettoresultat och placera-
derna var för sig (sid 22 ff).         de medel återfinns i de inledande tabellerna

på sid 5—6. För mer detaljerade uppgifter om fondförvaltningen hänvisas till respektive delfonds årsredogörelse för 1988.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

184

Prop. 1988/89:144

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning

1988 1987

Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	26 787 198	24 150 227
Partialbevis	1618	2 083
Förlagsbevis	297 911	329 194
Reverser	5 614 151	6 053 953
Refinansieringslån	195 428	344 237
Penningmarknadsplaceringar	551130	511849
övriga intäktsräntor	123 719	6 356
	33 571155	31 397 899
övriga intäkter	3 879	2 289
Kurskillnader vid avyttring av värdepapper	808 981	403 933
Summa intäkter	34 384 015	31 804 121
Kostnader
Kostnadsräntor	72 359	52 308
Inköpskostnader	—	166
Administrationskostnader	22 981	20101
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	540 301	558 135
Summa kostnader	635 641	630 710
Årets resultat	33 748 374	31173 411

Realt resultat

Nettoresultat enligt ovan 33 748 374 31 173 411

ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster 6 139 735 1 682 939

Avsättning för bevarande av gmndkapitalets köpkraft —16 232 025 —11 052 710

Arets reala resultat 23 656 084 21 803 640

185

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Balansräkning, tkr

	1988		*1987*
	*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v.*
Tillgångar
Banktillgodohavanden	646 503	646 503	722 225	722 225
Penningmarknadsplaceringar	1223 988	1223 988	6 997 334	6 997 334
Rantefordnngar m m	13 997 194	13 997 194	12 223 789	12 223 789
Fordran i delfondema	, 489 501	489 501	363 128	363 128
Värdepapper:
Obligationer	263 862 216	263 856 738	229 629 222	223 402 210
Partialbevis	20113	17 363	25 275	20 885
Förlagsbevis	2 518 608	2 510 548	2 613 175	2 586 670
Reverser	45 029 555	45 181 043	48 791 674	49 045 045
Refinansieringslån	1 323 793	1 323 793	2 344 847	2 344 847
övriga tillgångar	620	620	—	—
Summa Hllgngar	329 112 091	329 247 291	303 710 669	297 706 133
Skulder
Ränteskulder	20 343	20 343	4 354	4 354
övriga skulder	9 553	9 563	8 403	8 403
Banklån	—	—	—	—
Fonokapilal
*Enl. balansräkning f. år*
Tillskjutet grundkapital	53 891 3.13		62 356 264
(varav reserverade löntagar-
fondsmedel)	(1 387 613)		(1 101)
Ackumulerat överskott	249 806 5(39		218 633 158
Indexuppräknat grundkapital		275 963 214		273 481 427
Ackumulerat realt resultat		21 730 162		-73 478
Summa fondkapital f. år	303 697 912	297 693 376	280 989 422	273 407 949
*Innevarande år*
Avgifter	49 074 6<)4		43 929 467
./. pensionsmedel	—60 558 3'14		—53 800 809
./. adm. bidr.	—447 948		—343 219

Vinstdelningsskatt

Löntagarfondsavgifter

./. rekv. löntagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital

Indexuppräknat grundkapital överföring från delfondema Arets bokf. överskott Arets reala överskott ökning fondkapital irmev. år Summa fondkapital totalt

Summa skulder och fondkapital

(-11 931 598)

4 408 619

933 347

—2 264 000

(3 077 9

(—10 214 561)

3 457 349

901703

-2 972 541

(1 386 511)

—8 853 602 —8 828 050

7 378 424 2 118 659

489 501 489 501 363 128 363 128

33 748 374 31 173 412

23 656 084 21 803 640

25 384 273	31 524 009	22 708 490	24 285 427
329 082 1£15	329 217 385	303 697 912	297 693 376
*329 112 (m*	329 247 291	303 710 669	297 706 133

186

Fjärde fondstyrelsen

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

1988

1987

Resultaträkning (tkr)

Bokforingsmiissigt resultat

274 266	232141
157 894	124 462
./.Il 421	./.9 085
420 739	347 518
1 182 516	648 059
./.47 798	./.34 421
./.% 164	—

Aktieutdekiingar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskieserv

1459 293 ./.145 873	961156 ./.131 864
1313 420	829 292
1459 293 4 435 576	961156 ./.I 628 870
5 894 8o9 ./.274 167	./.667 714 ./.215 942
5 620 702 ./.145 873	./.883 656 ./.131 864
5 474 829	./.I 015 520

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III

överföring till fondstyrelse I—III

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—ID Föländring av ej realiserade vinster/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—III överföring till fondstyrelse I—III överskott/underskott i iorhiUande till resultatkrav

Balansräkning (tkr)

		1988		1987
	*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v.*
Tillgångar
Banktillgodohavanden	106 888	106 888	103 632	103 632
Penningmarknadsplaceringar	1 337 289	. 1337 289	1 116 639	1 116 639
Räntebärande värdepapper	311 057	311 057	—	—
Fondlikvider	—	—	—	_
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	1618	1618	1417	1417
Övriga fordringar	—	—	—	—
Aktier	6 196 405	15 438 760	5 400 922	10 274 207
Konvertibla skuldebrev,
lån med optionsrätter etc	198 574	278 943	152 768	166 631
Inventarier mm _	—	—	—	—
Summa tillgångar _	8 151 831	*17 474 SSS*	6 775 378	II 662 526
Skulder och fondkapital
Fondlikvider	120	120	—	_
Upplupna kostnader
och fömtbetalda intäkter	7198	7 198	4 165	4 165
övriga skulder	1114	1114	242	242
Skuld till fondstyrelse I-III	145 873	145 873	131864	131 864
Riskreserv	45 000	45 000	_	—
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	2 350 000		2 350 000
Uppindexerat grundkapital		4 862 425		4 588 258
Ack. överskott frän föreg. år	4 289 106		3 459 815
Ack. överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		6 937 996		7 953 517
Arets nettoresultat	1 313 420		829 292
Arets överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		5 474 829		./.I 015 520
(Summa fondkapital) _	(7 952 526)	(17 275 250)	(6 639 107)	(11 526 255)
Summa skulder och fondkapital	8 151 831	17 474 555	6 775 378	11 662 526

187

Fjärde fondstyrelsen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Saminan£attning av värdepappersportlliöljen per 31.12 1988

1988 1987

Markn.v

Bokj.v. Markn.v.__ Bokf.v.

Svenska aktier:
noterade"	5 564 643	14 808 208	4 912 737	9 789 831
onoterade	595 548	595 548	468 402	468 402
dotteriwlag m m	—	—	_	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	98 787	179 156	45 489	59 352
onoterade	99 787	99 787	107 279	107 279
Utländska aktier	36 214	35 004	19 783	15 974
Summa	6 394 979	15 717 703	5 553 690	10 440 838

" Officiellt börsnoterade eller pä annat sätt noterade.

1988	*1987*
40	40
10	8
1	1
9	10
. 21	21
0	0
2	3
_	_21
17	17
100	100

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolae

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel %

1. Astra

2. Volvo

3. Asea

4. SCA

5. Skånska

1225 296

1109 452

1068 558

942 666

974 994

7,2 6,3 3,9 4,6 2,6

Plaoeringamas branschfördeiningi*

(Procent)

1988

1987

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkönedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Sunmu

' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

" Fondstyrelsen får inte förvärva aktier i bolag som driver bank- eller försäkringsrörelse.

188

FörstorFemte löntagarfondstyrelsema

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Resultaträkning (tkr)

1988

1987

Bokioringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader m m

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III

Överföring tiU fondstyrelse I-IU

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I-ffl Förändring av ej realiserade viiwter/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring HU fondstyrelse I—IU Överföring till fondstyrelse I—III överskott/underskott i förhållande tiD resultatkrav

Balansräkning (tkr)

268 541 125 040 ./.456 ./.29 495		153 900 93 149 ./.608 ./.26 654
363 630 1011407 ./.35 328 ./.854 ./.5 500		219 787 900 006 ./.IOO 917 ./.615 ./.18 000
1333 355 ./.343 628	1000 261 ./.231265
989 727	768 996
1333 355 4 041202	1000 261 ./.I 521 288
5 374 557 ./.635 417	./.521 027 ./.371 290
4 739 140 ./.343 628	./.892 317 ./.231 265
4 395 512	./.1123 582

		*1988*		*1987*
	*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v.*
Tillgångar
Banktillgodohavanden	533 877	533 877	349 941	349 941
Peimingmarknadsplaceringar	136 427	136 427	102 582	102 582
Räntebärande värdepapper	42 428	*42428*	—	—
Fondlikvider	64 119	64 119	20 844	20 844
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	13 713	13 713	14 483	14 483
övriga fordringar	16 589	16 589	20 177	20177
Aktier	12 346 778	16 350 252	9 119 797	■ 9132 216
Konvertibla skuldebrev.
län med optionsrätter etc	319 501	338 812	436 095	405 259
Inventarier m m	6 587	6 587	7 025	7 025
Summa tillgingar	13 480 019	17 502 804	10 070 944	10 052 527

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och förulbetalda intäkter

Övriga skulder

Skuld tm fondstyrelse l-III

Riskieserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott från föreg. år

Ack. överskott/underskott i

förhällande till resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

112 484

8 314

4 196

343 628

30 000

10 599 825

1 391 845

989 727

(12 981 397)

54 850

27 336

5 325

231265

24 500

8 335 825

622 847

768 996

(9 727 668)

112 484

8 314

4 196

343 628

30 000

54 850

27 336

5 325

231265

24 500

11 898 922

8 999 504

709 748

1 833 329

4 395 512 (17 004 182)

./.I 123 582 (9 709 251)

13 480 019 17 502 804 10 070 944 10 052 527

189

^{Första-Femte löntagarfondstyrelsema}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Sanrnianfiattning av värdepappersportföljen per 31.12 1988

1988________ 1987
____________ Bokf.v.__ Markn.v.____ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	11 708 029	15 718 677	8 768 384	8 869166
onoterade	597 416	625 425	320 485	256 900
dotterbolag m m	41333	6 150	30 928	6 150
övriga svenska värdepapper
noterade"	272 469	291801	344 494	313 679
onoterade	47 032	47 011	91601	91580
Summa	12 666 279	16 689 064	9 555 892	9 537 475

" Officiellt börsnoterade eller på aimat sätt noterade.

Löntagarfondernas fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag_________________________________ Marknadsvärde (tkr) Röstandel %

1. Volvo

2. STORA

3. MoDo

4. Marieberg

5. SHB

1 480 077 646 475 539 013 461 514 361547

1,8 3,0 1,2 3,6 2,2

Placeringarnas branschfördelning"

(Procent)____________________

1988

1987

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

23	22
17	18
4	3
16	16
4	6
0	0
8	9
8	6
20	20
100	100

190

^{Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Resultaträkning (tkr)

1988

1987

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltniigskostnader m m

Irelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskieserv

-m

Resultat före överföring till fondstyrelse I-

överföring till fondstyrelse I—III

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—Hl Föländring av ej realiserade vinster/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—m överföring till fondstyrelse I—III Överskott/underskott i förhållande tiD resultatkrav

57 257

22 241

./.8l

./.6 285

29 925 13 686

./.5 878

73132

228 489 ./.6 199

37 733

216 506 ./.12 820

—	./.5 000
295 422 ./.75 198	236 419 ./.48 826
220 224	187 593
295 422 668 284	236 419 ./.459 762
963 706 ./.139 361	./J23 343 ./.79 402
824 345 ./.75 198	./.302 745 ./.48 826
749 147	./J51 571

Balansräkning (tkr)		*1988*		1987
	*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v.*
Tillgångar
Banktillgodohavanden	324 867	324 867	94 152	94 152
Penningmarknadsplaceringar	_	—	—	—
Räntebärande värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	—	_	168	168
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	121	121	93	93
Övriga fordringar	—	—	89	89
Aktier	2 513 736	2 994 581	1993 449	1806 010
Konvertibla skuldebrev,
lån med optionsrätter etc	13 158	13 158	6300	6300
Inventarier m m	363	363	522	522
Summa tillgångar	*2 852 TAS*	3 333 090	2 094 773	1907 334

336 336

813 813

75 198 75 198

15 000 15 000

2300 000 240 674

220 224

2 576 831

749 147 (2 760 898) (3 241 743)

2 852 245

Skulder och fondkapital

Fondlikvider Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter övriga skulder Skuld till fondstyrelse I-III Riskreserv Fondkapital: Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital Ack. överskott frän föreg. år Ack. överskott/underskott i förhållande till resultatkrav . Arets nettoresultat Arets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav (Summa fondkapital) Summa skulder och fondkapital

5 703

313

257

48 826

15 000

1784 000

./.84 235

53 081

187 593

(2 024 674)

3 333 090 2 094 773

5 703

313

257

48 826

15 000

1 921 470

267 336

./.351 571 (1 837 235)

1907 334

191

Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1988

1988 1987

Bolj.v. Markn.v. Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	2 473 977	2 954 822	1950 845	1763 868
onoterade	39 759	39 759	42 604	42 142
dotterbolag m m	—	—	—	_
övriga svenska värdepapper
noterade"	—	—	_	_
onoterade	13 158	13 158	6 300	6300
Sumrna	2 526 894	3 007 739	1999 749	I 812 310

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag

1. Volvo

2. SCA

3. STORA

4. Skånska

5. Sydkraft

Marknadsvärde (tkr) Röstandel %

476 322	0,4
355 155	0,4
272 758	1,4
229 630	0,5
220 988	0.8

Placeringarnas branschfördelning')

fProcewt)________________

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

1' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1987

1986

23	21
27	20
0	2
12	13
7	12
0	1 0
11	11
6	3
14	18
100	100

192

Andra löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Resultaträkning (tkr)

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskieserv

Resultat före överföring till fondstyrelse 1—III

(liverföring till fondstyrelse I—m

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse l-III Förändring av ej realiserade vinster/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—m överföring till fondstyrelse I—III överskott/underskott i förhållande tiU resultatkrav

1988

1987

56 017		32 902
44 606		21196
./.5 862		./.4 627
94 761		49 471
179 513		133 391
./.19 417		./.19 218
./.613		./.450
./.5 500		./.13 000
248 744 ./.74 942	150194 ./.47 118
173 802	103 076
248 744 953 155	150194 ./.269 667
1201899 ./.138 360	./.119 473 ./.71970
1063 539 ./.74 942	./.191 443 ./.47 118
988 597	./.238 561

Balansräkning (tkr)

1988
Bokf.v.__ Markn.v.

1987 Bokf.v. Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

Penningmarknadsplaceringar

Räntebärande värdepapper

Fondlikvider

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

Övriga fordringar

Aktier

Konvertibla skuldebrev,

lån med optionsrätter etc

Inventarier m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och fömtbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott från föreg. år

Ack. överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

62 837 106 793

43 736

4 341

16 016

2 543 519

11627 1955

14 790 92 658

8 944

4900

20 020

1861986

61864 2 227

14 790 92 658

8 944

4900

20 020

2 009 536

61562 2 227

62 837 106 793

43 736

4 341

16 016

3 643 568

11981 ■ 1955

2 790 824

3 891227

2 067 389

2 214 637

582	582	340	340
1182	1182	1 116	1 116
74 942	74 942	47 118	47 118
15 000	15 000	9500	9500
299 825		1783 825
	2 570 302		1 915 941

225 491

122 414

479 183

240 622

103 076

173 802

(2 699 118)	988 597 (3 799 521)	(2 009 315)	./.238 561 (2 156 563)
2 790 824	3 891 227	2 067 389	2 214 637

13 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

193

Aruira löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersporilföljen per 31.12 1988

1987

1988

Markn.v

Bokf.v.

Markn.v.

Svenska aktier:
noterade"	2 465 197	3 565 246	1 845 633	1 993 183
onoterade	78 322	78 322	16 353	16 353
dotterbolag m m	—	_____	_____	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	9 317	9 671	9 829	9 527
onoterade	2 310	2 310	52 035	52 035
Summa	2 555 146	3 655 549	1923 850	2 071 098

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per

Bolag

.31.12 1988

Marknadsvärde (tkr)

Röstande! %

1. Volvo

2. SHB

3. MoDo

4. SlURA

5. Mariebeig

ill 475 179 147 175 518 172 320 167 389

0,8 1,1 0,2 1,0 1,3

Plaoeringamas branschfördeiningi)

(Procent)

1988

1987

24	24
15	21
5	3
15	16
6	5
0	0
8	8
8	7
19	16
100	100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

investmentbolag

Banker och försäkringst>olag

Övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

194

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Tredje löntagarfondstyrelsenJrefond Irweä

Resultaträkning (tkr)

1988

1987

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader m m

Rörelseresultat

Ialisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning täl riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I-ffl

överföring till fondstyrelse I—III

Bokföringsmäsågt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I-ffl Förändring av ej realiserade vinster/förluster Resultat inklusive ej reaUserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring tiH fondstyrelse I-ffl Överföring till fondstyrelse I—III överskott/undeiskott i förhållande dll resultatkrav

56 550

12 856

./.116

./.6 107

35 828

11692

./.202

./.5 033

63 183

219 001 ./.658

42 285

84 978

./.4

281526 ./.75 705	127 259 ./.48 822
205 821	78 437
281526 923 238	127 259 ./.341 943
1204 764 ./.140 101	*./.214 684 ./.79 399*
1064 663 ./.75 705	./.294 083 ./.48 822
988 958	./-342 905

Balansriikning (tkr)		*1988*		1987
	Bokf.v.	*Markn.v.*	Bokf.v.	*Markn.v.*
Tillgångar
Banktillgodohavanden	17 210	17 210	10 436	10 436
Penningmarknadsplaceringar	9 815	9 815	9 924	9 924
Räntebärande värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	1988	1988	110	110
Fömtbetalda kostnader
och upplupna intäkter	381	381	1402	1402
Övriga fordringar	573	573	68	68
Aktier	2 743 525	3 640 215	1 975 699	1956 646
Konvertibla skuldebrev.
län med optionsrätter etc	—	—	29 905	22 410
Inventarier mm _	729	729	804	804
Summa tillgångar	2 774 221	3 670 911	2 028 348	2 001800
Skulder och fondkapital
Fondlikvider	11627	11627	12 428	12 428
Upplupna kostnader
och fömtbetalda intäkter	4 837	4 837	7 179	7179
Övriga skulder	478	478	166	166
Skuld till fondstyrelse I-III	75 705	75 705	48 822	48 822
Riskreserv	—	—	—	—
Fondkapital:
Tillskjutet gmndkapital	2 300 000		1784 000
Uppindexerat grundkapital		2 577 705		1 921 604
Ack. överskott frän föreg. år	175 753		97 316
Ack. överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		11601		354 506
Arets nettoresultat	205 821		78 437
Arets överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		988 958		./.342 905
(Summa fondkapital)	(2 681 574)	(3 578 264)	(1 959 753)	(1 933 205)
Summa skulder och fondkapital _	2 774 221	3 670 911	2 028 348	2 001800

195

Prop. 1988/89:144

Tredje löntagarfondstyrelsen-Trefond Invest

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1988

1988 1987

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade. Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bokf.v. Markn.v.________ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	2 457 605	3 341437	1772 031	1820 846
onoterade	244i587	292 628	172 740	129 650
dotterbolag m m	4]. 333	6 150	30 928	61S0
övriga svenska värdepapper
noterade"	—	—	29 905	22 410
onoterade	—	—	_____	_____
Sumina	2 743 525	3640 215	2005 604	1979 056

Bolag

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel %

1. Volvo

2. Aritmos

3. Klövem

4. Bilspedition

5. BGB

220 800 209 031 187 730 166 949 154 077

0,2 7,0 1,9 8,0 5,2

Plaoeringamas branschfördehungD

(Procent)

1988

1987

20	24
6	9
5	4
21	15
1	2
0	0
5	' 5
10	9
32	32
100	100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

196

Fjärde löntagarfondstyrelsen-Mellansuenska löntagarfonden

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Resultaträkning (tkr)

1988

1987

BoUoringsmässigt resultat
Aktieuldekungar			39 637	23 384
Ränteintäkter			34 387	37 823
Räntekostnader			./.259	./.406
Förvaltiungskostnader m m			./.6 336	./.6 020
Rörelseresultat			67 429	54 781
Realisationsvinster			230 900	278 522
Realisationsförluster			./.9 054	./.29 005
Nedskrivning			—	_
Avsättning till riskreserv	relse I-ffl		—	—
Resultat före överföring till fondsty	relse I-ffl		289 275	304 298
överföring till fondstyrelse I-ffl			./.45 220	./.38 588
Bokföringsmässigt nettoresultat		—	244 055	265 710
Realt resultat
Resultat före överföring till fondstyrelse I—ffl			289 275	304 298
Förändring av ej realiserade vinster/förlusler			*6137318*	./243 484
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			896 593	60 814
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft _			./.84 122	./.63 205
Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—IU			812 471	./.2 391
överföring till fondstyrelse I-ffl			./.45 220	./.38 588
överskott/underskott i förhållande	till resultatkrav		767 251	./.40 979
Balansräkning (tkr)	till resultatkrav
		*1988*		1987
	*Bokf.v*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v.*
TiUgångar
Banktillgodohavanden	114 306	114 306	196 980	196 980
Penningmarknadsplaceringar	19 819	19 819	—	—
Räntebärande värdepapper	42 428	42 428	—	—
Fondlikvider	18 395	18 395	7 280	7 280
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	8 820	8 820	8 016	8 016
övriga forchingar	—	—	—	—
Aktier	1 691 690	2 358 092	1 207 879	1 308 959
Konvertibla skuldebrev.
lån med optionsrätter etc	293 195	312 173	337 005	313 987
Inventarier mm	517	517	584	584
Summa tillgångar	2 189 170	2 874 550	1 757 744	1835 806
Skulder och fondkapital
Fondlikvider	26 694	26 694	28 372	28 372
Upplupna kostnader
och fömtbetalda intäkter	450	450	18 562	18 562
övriga skulder	1556	1556	1028	1028
Skuld till fondstyrelse I-III	45 220	45 220	38 588	38 588
Riskreserv	—	—	—	—
Fondkapital:
Tillskjutet gmndkapital	1400 000		1200 000
Uppindexerat gmndkapital		1 605 419		1 321 297
Ack. överskott från föreg. år	471195		205 484
Ack. överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		427 960		468 938
Arets nettoresultat	244 055		265 710
Arets överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		767 251		./.40 979
(Summa fondkapital)	(2 115 250)	(2 800 630)	(1 671 194)	(1 749 256)
Summa skulder och fondkapital	2 189 170	2 874 550	1 757 744	1835 806

197

Fjärde löntagarfondstyrelsen-Mellansvenska löntagarfonden

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Sanrnuuifattninjg av	värdepappersporlföljen per 31.12 1988
			1988		*1987*
		*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v*
Svenska aktier:
noterade'		1 552 481	2 238 883	1 143 931	1265 011
onoterade		139 209	119 209	63 948	43 948
dotterbolag m m		—	—	—	_____
övriga svenska värdepapper
noterade"		263 152	282 130	304 760	281742
onoterade		30 043	30 043	32 245	32 245
Sumina		1984 885	2 670 265	1544 884	1622 946

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel %

1. STORA

2. Volvo

3. Maricberg

4. MoDo

5. Skandia Inter

201 397

178 990

98 175

89 511

85 930

0,7 0,2 0,8 0,3 1,2

Plaoeringamas branschfördeiningi*

(Procent)

1988

1987

21	22
16	23
5	5
14	13
3	3
0	. 0
15	13
6	3
20	18
100	100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

198

Femte löntagarfondstyrelsen-Nordfonden

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Restiltaträkning (tkr)

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—ffl

överföring till fondstyrelse I-ffl

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—ffl Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av gnmdkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring Ull fondstyrelse I-ffl överföring till fondstyrelse I—ffl överskott/underskott i förhållande tiU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1988

1987

59 080	31861
10 950	8 752
./.4 905	./.5 096
65 125	35 517
153 504	186 609
—	./.39 870
./.241	./.165

218 388 ./.72 563	182 091 ./.47 911
145 825	134180
218 388 889 207	182 091 ./.206 432
1107 595 ./.133 473	./.24 341 ./.77 314
974 122 ./.72 563	./.lOl 655 ./.47 911
901559	./.149 566

		*1988*		1987
	*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v.*
Tillgångar
Banktillgodohavanden	14 657	14 657	33 583	33 583
Penningmarknadsplaceringar	—	—	—	—
Räntebärande värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	—	—	4342	4342
Fömtbetalda kostnader
och upplupna intäkter	50	50	72	72
Övriga fordringar	—	—	—	—
Aktier	2 854 308	3 713 796	2 080 784	2 051 065
Konvertibla skuldebrev.
lån med optionsrätter etc	1521	1500	1021	1000
Inventarier m m	3 023	3 023	2888	2888
Summa tillgångar	2 873 559	3 733 026	2122 690	2 092 950

Skulder och fondkapital

Fondlikvider 74163 74163 8 347 8 347

Upplupna kostnader

2 109 167 72 563	2 109 167 72 563	942 2 758 47 911	942 2 758 47 911
2300 000 278 732	2 568 665	1784 000 144 552	1 919 192
145 825	113 800	134 180	263 366
(2 724 557)	901559 (3 584 024)	(2 062 732)	./.149 566 (2 032 992)

och förutbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat gmndkapital

Ack. överskott från föreg. år

Ack. överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital 2 873 559 3 733 026 2 122 690 2 092 950

199

^{Femte löntagarfondstyrelsen-Nordfonden}

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Sammanfattning av	värdepappersportFÖljen		per 31.12 1988
		1988			2987
		*Bokf.v.*	*Markn.v.*	*Bokf.v.*	*Markn.v*
Svenska aktier:
noterade"		2 758 769	3 618 289	2 055 944	2 026 258
onoterade		95 539	95 507	24 840	24 807
dotterbolag m m		—	—	_	—
Övriga svenska värdepapper
noterade"		—	—	_____	—
onoterade		1.521	1500	1021	1000
Summa		2 855 329	3 715 296	2 081805	2 052 065

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel %

1. Volvo

2. MoDo

3. Korsnäs

4. Marieberg

5. SHB

291490 273 984 232 825 195 950 182 400

0,2 0,7 2,4 1,5 1,1

Plaoeringamas branschfördelning"

(Procent)

1988

1987

25	22
22	19
5	3
15	24
4	4
0	0
6	7
11	6
12	15
100	100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

liastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentfjolag

Baidcer och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

200

_{Riksrevisionsverket}

UTLÅTANDE ÖVER FJÄRDE FONDSTYRELSEN OCH LÖNTAGARFONDSTYRELSERNAS MEDELSFÖRVALTNING RÄKENSKAPSÅRET I988

Sammanfattning mST'"'"'

• Löntagarfonderna har nu varit verksamma i fyra och ett halvt år. Fondernas förmögenhet (realt fondkapital) uppgår tillsammans med Fjärde fondstyrelsens (4:e AP-fonden) per 1988-12-31 till ca 34 326 milj kr.

• 1 förhållande till det långsiktiga resultatkravet uppvisar var och en av löntagarfonderna och Fjärde fondstyrelsen ett överskott. Av löntagarfonderna har Fond Väst det största ackumulerade överskottet. En sådan jämförelse mellan löntagarfonderna blir emellertid inte rättvisande, då Mellansvenska löntagarfonden i likhet med Fjärde fondstyrelsen ej har rekvirerat samtliga tillgängliga medel. Om så hade varit fallet torde fondernas sammanlagda överskott blivit större. Mellansvenska löntagarfonden är den löntagarfond som utvecklats bäst i förhållande till en indexportfölj (Veckans Affärers, VA, totalindex). Fjärde fondstyrelsens förmögenhet hur under år 1988 i stort sett följt index utveckling.

• Riksrevisionsverket (RRV) har som ett komplement till jämförelsen med VAs index i detta utlåtande även belyst löntagarfondernas avkastning åren 1985 — 1988, sedan hänsyn tagits till risk. Resultatet visar bl. a. att inte någon av löntagarfonderna kan klassificeras som en högriskfond.

• RRV har i detta utlåtande särskilt granskat fondernas policy för aktie-och medelsförvaltningen. Enligt RRVs uppfattning bör löntagarfonderna utveckla en likviditetspolicy för situationen efter år 1990, då inte några nya medel torde kunna rekvireras. RRV anser att fondemas roll för riskkapitalförsörjning till små och medelstora företag (onoterade företag) samt formerna för denna riskkapitalförsörjning bör ses över.

• RRV har i enlighet med näringsutskottets önskemål belyst "de regionala aspekterna" av löntagarfondemas placeringar. Den gjorda kartläggningen visar bl.a. att statsmaktemas avsikter uppfattas på olika sätt av löntagarfondema.

• Samtliga fonder har infört s. k. insiderregler. De senare har emellertid olika utformning. RRV anser atl reglema bör förändras så att fondema rapporterar till en gemensam extern representant, t.ex. bankinspektionen.

• RRV framför i övrigt bl. a. synpunkter på val av redovisningsprinciper, löntagarfondemas rätt att ställa ut optioner i eget aktieinnehav samt omsättningshastigheten i aktieportföljema.

202

Inledning Prop. 1988/89:144

1.1 Uppdraget '

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen med reglemente för allmänna pensionfonden (APR), (1983:1092 med ändring 1987:1327) avge utlåtande över Fjärde fondstyrelsen. Femte fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas (löntagarfonderna) förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Riksdagen fattade i slutet av riksdagsåret 1987/88 beslut om att inrätta en femte fondstyrelse med identiska uppgifter och regelverk som den Fjärde fondstyrelsens. Den Femte fondstyrelsen avses konstitueras under år 1989. Under år 1988 har det således inte förekommit någon verksamhet att granska vid denna fond.

RRVs utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till grund för APR, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäkringsverket (RFV) gör och den granskning av fondstyrelsernas förvaltning som utförs av de för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV bör enligt prop 1983/84:50 utvärdera med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det av fonderna förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin. RRV har därför koncentrerat utvärderingen till fondernas medelsförvaltning.

1 detta utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av fondstyrelsernas medelsförvaltning förår 1988. Arbetet med utvärderingen har utförts av en projektgrupp i vilken har ingått avdelningsdirektörerna Matts Karlsson och Göran Olson, den sistnämnde projektledare, samt förste revisorn Bo Netz.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs utvärdering omfattar:

— en uppföljning av de områden som RRV behandlade i 1988 års utlåtande över löntagarfondernas verksamhet år 1987,

— vissa områden som aktualiserats under räkenskapsåret 1988,

— en jämförande granskning och analys av fondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1988.

RRV har utgått från statsmakternas intentioner att utvärderingen bör göras på basis av fondernas verksamhetsberättelser. Underlaget för RRVs utvärdering har därför i huvudsak varit fondernas årsredovisningar med däri ingående översikter och kommentarer. RRV har därvid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar som ligger till grund för resp fonds årsredovisning.

RRVs utvärdering har i övrigt omfattat genomgångar med samtliga fonders verkställande direktörer samt med ledningen för resp fonds revisorskollegium. Vid genomgångarna har frågor ställts med utgångspunkt i fondernas årsredovisningar och regelsystemet (APR), samt om områden som aktualiserats under arbetets gång.

Resultatet av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till rege- 203

ringen:

- 1985-03-20 (Löntagarfondernas verksamhet 1984, RRV dnr 1984:940),

— 1986-03-26 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medels
förvaltning räkenskapsåret 1985, RRV dnr 1985:353),

- 1987-03-23 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medels
förvaltning räkenskapsåret 1986, RRV dnr 1986:1042),

— 1988-03-23 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medels
förvaltning räkenskapsåret 1987, RRV dnr 1987:1565).

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

2 Allmänna förutsättningar för fonderna samt

deras rekvirering av medel

I 2.1 Inledning

Syftet med detta kapitel är dels atl: kortfattat redovisa händelser under år 1988 som har eller kan ha varit av betydelse för fondernas handlande, dels att beskriva fondernas medelstilldelning och medelsramar. Det senare syftet innebär även en redovisning av fondernas rekvirering av medel.

2.2 Riskkapitalmarknaden under år 1988

Avsnittet i sammanfattning:

- Totalindex steg med drygt 51 % och OTC-index med ca 50 '

- Totalindex har sedan år 1984 stigit med 130 %.

Det gångna året blev ett av de bästa någonsin på Stockholmsbörsen. Totalindex steg med drygt 51 % och OTCindex med ca 50 %. Den av många väntade stagnationen i kursutvecklingen efter börsraset i slutet av år 1987 uteblev. Kurserna på AI- och All-listorna steg med 22 % under det första tertialet. Under sommarmånaderna skedde en avmattning av marknaden ( + 5 %), innan kursuppgångarna tog ny fart under sista tertialet och steg med ytterligare 18 %.

Diagram 1: Utvecklingen för VAs totalindex år 1988

1500

vns totalindex ?='/l2 1972=100

1000

500

■Vfi-index

204

Uppgången innebär att totalindex sedan år 1984 stigit med 130 % eller haft en årlig kurstillväxt på i genomsnitt 18 %. Lägger mail, sedan till ett par procents utdelning hamnar den effektiva avkastningen på ca 20 % per år.

Den branschmässiga kursutvecklingen har under år 1988 varit relativt jämn med undantag av rederier som, tack vare stigande frakt och fartygspriser, steg med hela 173 %. Bättre än marknaden utvecklades också verkstäder ( + 61 %), medan kemisk industri (+ 42%) och utvecklingsbolag (+ 40 %) utvecklades sämre.

Den kraftiga uppgången under år 1988 har många orsaker. Som ett resultat av börsraset i slutet av år 1987 blev det billigare att köpa upp företag. Företagsköpen under år 1988 uppgick till ca 60 miljarder kronor. Bland de stora affärerna kan nämnas Storas köp av Swedish Match, Modos köp av Holmen och Iggesund, PKbankens och Axel Johnson ABs köp av Carnegie m. fl. Börsföretagen har agerat nettoköpare av aktier. Vidare har bl. a. löntagarfonder och allemansfonder uppträtt som stora nettoköpare av aktier.

Andra faktorer som troligen bidragit till kursuppgången är den aviserade skattereformen och det gradvisa avskalfandet av valutaregleringen.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs har sjunkit de senaste två åren och uppgick under år 1988 till drygt 115 miljarder kronor (142 miljarder kronor år 1986). Detta beror bl.a. på att utlandets handel vid Stockholms fondbörs minskat kraftigt. Omsättningshastigheten härav fondbörsen beräknats till 22 % förår 1988 (ca 27 %år 1987).

Nyemissionerna uppgick under året till 2,3 miljarder kronor (3,8 miljarder kronor år 1987). 20 bolag nyintroducerades varav 18 på OTC- eller O-listan.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

2.3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Avsnittet i sammanfattning:

—För Fjärde fondstyrelsen har en ny form för beräkning av medelstilldelning införts fr.o.m. år 1988.

—Fjärde fondstyrelsen har ej rekvirerat medel under år 1988.

—Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiga de medel löntagarfonderna kan rekvirera. Vid utgången av år 1990 beräknas summan uppgå till 8,5 miljarder kronor.

—Mellansvenska löntagarfonden har under åren 1987 och 1988 rekvirerat och placerat ca 900 milj kr mindre än tillgängliga medel. Övriga fonder har rekvirerat fullt ut.

Vid en bedömning av Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondemas verksamhet och vid en jämförelse dem emellan ärdet väsentligt att Beakta den skillnad som föreligger i fråga om medelstilldelning och medelsramar.

205

2.3.1 Fjärde fondstyrelsen Prop. 1988/89:144

Riksdagen har sedan fonden böi;;iade sin verksamhet år 1974 vid olika tillfällen beslutat om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fonden. Den tilldelade ramen har prövats löpande av riksdagen efter framställning från fonden. I samband med beslutet att inrätta en femte AP-fond fastställdes en ny ordning för det högsta belopp som får överföras till Fjärde fondstyrelsens förvaltning. Fr.o.m. år 1988 får tilldelningen högst uppgå till "1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som 1—3 fondstyrelserna förvaltar". I nedanstående tabell redovisas medel som rekvirerats av Fjärde fondstyrelsen åren 1981 -1988.

Tabell 1: Fjärde fondstyrelsen, rekvirenide medel och medelsram åren 1981—1989

År	Rekvirerade	Ackumulerade	Medelsram
	medel	rekvirerade medel
1981	150	1400	1850
1982	150	1550	1850
1983	150	1700	1850
1984	150	1800	2 350
1985	0	1850	2 350
1986	300	2 150	2 350
1987	200	2 350	2 350
1988	0	2 350	3037
1989			3291

Ramen för år 1988, dvs. högst tilldelade medel, uppgår till 3037 milj kr. Under år 1988 har Fjärde fondstyrelsen inte rekvirerat medel. Ramen för år 1989 utgör 3 291 milj kr. Fjärde fondstyrelsen kan således under år 1989 rekvirera 941 milj kr (3 291 - 2 3.50 = 941).

2.3.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondemas verksamhet finansieras med de medel som bidrar till 1 — 3 AP-fonderna i form av vinstdelningsskatt och 0,2 enheter av procentsatsen för uttag av tillägspensionsavgift (ATP-avgift).

1 likhet med vad som gäller för Fjärde fondstyrelsen finns ett tak för löntagarfondemas medelstilldelning. Enligt 27 § APR är ramen 400 milj kr per löntagarfond för år 1984 och ökar därefter årligen t. o. m. år 1990 med ett belopp motsvarande 20000 basbelopp för resp år.

För löntagarfondema finns ett tak under medelsramen, dvs. det går inte att rekvirera mer än vad som finns inom ramen. Rätten att rekvirera medel begränsas således i första hand av vad som flyter in i form av vinstdelningsskatt och ATP-avgift. Medelsramen får därmed praktisk betydelse endast om summan av influten skatt och löntagarfondemas andel av ATP-avgiften överstiger medelsramen.

I det följande redovisas en sammanställning över medelsramen och influtna medel.

206

Medelsramen jor löntagarfonderna

Medelsramen för åren 1984-1989 är fastlagd. Medelsramen förår 1990 är en prognos, där RRV beräknat basbeloppet för år 1990 till 29400 kr, motsvarande en uppräkning av år 1989 års basbelopp med 5,4 %.

Tabell 2: Medelsramen iör löntagarfonderna

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

År	Medelsram,	milj kr
	Per fond	Per fond	Samtliga fonder
		ackumulerat	ackumulerat
1984	400	400	2000
1985	436	836	4180
1986	466	1302	6510
1987	482	1784	8920
1988	516	2 300	11500
1989	558	2858	14290
1990P	588	3446	17 230

P = prognos

Influtna medel för löntagarfonderna

Influtna medel för åren 1984- 1988 avser faktiska belopp. Från influtna medel har avräknats 200 milj kr (40 milj kr per fond) vilka är överförda till den särskilt inrättade småföretagsfonden. Influtna medel för åren 1989 — 1990 avser en prognos över beräknad vinstdelningsskatt och ATP-avgift. I prognosen ingår ej de medel som ännu kan inflyta från den tillfälliga vinstskatten.

Tabell 3: Influtna medel för löntagarfonderna

År Influtna medel, milj kr

1984

1985

1986

1987

1988

1989P

1990P

P=prognos

Per fond	Per fond	Samtliga fonder
	ackumulerat	ackumulerat
309	309	1544
243	552	2 759
541	1093	5466
852	1945	9 723
1066	3013	15065
1056	4069	20343
1093	5 162	25 809

För åren 1987 och 1988 har, som en jämförelse mellan tabell 2 och 3 visar, influtna medel överstigit medelsramen. T.o.m. år 1988 överstiger influtna medel i form av vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften medelsramen med ca 3,5 miljarder kronor. Som framgår av det tidigare väntas influtna medel t.o.m. år 1990 överstiga medelsramen. Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från vinstdelningsskatten och löntagarfondemas andel av ATP-avgiften överstiga medelsramen med ca 8,5 miljarder kronor vid utgången av år 1990.

207

Rekvirerade medel av löntagarfonderna Prop. 1988/89:144

Under år 1989 kan löntagarfonderna maximalt tillföra riskkapitalmarkna- ' den ca 3,7 miljarder kronor. Detta förutsätter att under år 1989 tillgängliga medel samt tidigare icke utnyttjade medel rekvireras.

Nedanstående sammanställning belyser av löntagarfondema rekvirerade medel åren 1984-1988.

Tabell 4: Rekvirerade medel av löntagarfonderna

Fond

Av löntagarfonderna rekvirerade medel, milj kr

Ack 1984-

-1987

1988

Totalt

Sydfonden Fond Väst Trefond Invest Mellanfonden Nordfonden

Summa

1784 1784 1784 1200 1784

8336

516 516 516 200 516

2264

2 300 2 300 2 300 1400 2300

10600

Av sammanställningen framgår att löntagarfondernas rekvisitioner av medel i stort sett motsvarar influtna medel för åren 1984—1986 (jfr tabell 2). Under åren 1987 och 1988 har de för löntagarfonderna tillgängliga medlen inte lyfts fullt ut. Det outnyttjade rekvisitionsutrymmet uppgår till ca 900 milj kr vid utgången av år 1988. Detta förklaras av att Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en mindre del av under åren 1987 och 1988 tillgängliga medel. Övriga löntagarfonder har lyft sina tillgängliga medel.

Löntagarfondema kan med avseende på medelsrekvisitionen under år 1988 indelas i tre grupper. Sydfonden, Fond Väst och Trefond Invest har rekvirerat större delen av kapitalet i början av året. Nordfonden har lyft tillgängliga medel, men med en större spridning i tiden jämfört med nyssnämnda fonder. Som tidigare nämnts har Mellansvenska löntagarfonden under åren 1987 och 1988 endast rekvirerat en mindre del av tillgängliga medel. 1 årsredovisningen för år 1988 kommenterar fonden detta enligt följande:

"Vid senaste årsskifte fanns möjlighet att lyfta ytterligare 900 milj kr (584). Detta avspeglar dels en bedömning att kursnivån generellt sett fortfarande är hög och att gynnsammare tillfällen att öka aktieportföljen kommer att erbjudas under kommande år men dels också att fonden vill bibehålla en nettoinvesteringskapacitet även efter år 1990, då inga ytteriigare pensionsmedel kommer att tillföras fonden för förvaltning."

1 1987 års årsredovisning motiverades den begränsade rekvireringen med:

"Under större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt att Mellansvenska löntagarfonden inte bedömde större nyvinvesteringar i värdepapper som attraktiva. Av det belopp på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfogande, lyftes därför endast 107 Mkr. Resterande 584 Mkr får lyftas under kommande år."

De medel som Fjärde fondstyrelsen samt löntagarfondstyrelserna kan 208

disponera under år 1989 uppgår till drygt 4600 milj kr. Av dessa disponerar löntagarfondstyrelserna knappt 3 700 milj kr.

3 Uppföljning av tidigare utlåtande

3.1 Inledning

1 utlåtandet över räkenskapsåret 1987 uppmärksammade RRV bl.a. följande områden: löntagarfondernas reala redovisning, handel med optioner, fondernas redovisning av aktier, insiderregler och riskanalys. Dessa områden har följts upp i årets utvärdering.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

3.2 Löntagarfondernas reala redovisning

Avsnittet i sammanfattning:

— RRV anser att Mellansvenska löntagarfonden bör redovisa reala

resultat- och balansräkningar på det sätt som övriga fem fonder

gör.

I lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden, APR, (SFS 1987:1386) har införts en bestämmelse med giltighet fr.o. m. 1988-02-01 om att till "förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning och balansräkning som är uppställda efter reala principer" (17 §).

RRV konstaterar att Fjärde fondstyrelsen och fyra av löntagarfonderna i sina förvaltningsberättelser för år 1988 på ett enhetligt och enligt RRVs uppfattning informativt sätt redovisar reala resultat- och balansräkningar. Mellansvenska löntagarfonden har en delvis annan real resultaträkning och redovisar den reala balansräkningen bara i notform. Det egentliga reala resultatet, dvs. resultatet före "utdelning" av 3% till 1—3 AP-fonderna, framgår inte direkt för läsaren. För att åtgärda detta och uppnå enhetlighet mellan fondernas redovisningar bör Mellansvenska löntagarfonden enligt RRVs uppfattning redovisa reala resultat- och balansräkningar på det sätt som övriga fem fonder gör.

3.3 Övriga redovisningsfrågor

Avsnittet i sammanfattning:

—Fonderna använder olika principer för värdering av aktier på balansdagen. RRV anser att fonderna som värderingsprincip bör använda senaste betalkurs.

—Fonderna använder sig av olika principer för beräkning av realisationsvinster och förluster. RRV anser att fonderna bör följa den av FAR rekommenderade genomsnittsmetoden.

—Fonderna redovisar vid investeringar i onoterade företag på ett något varierande sätt sin avsättning till s.k. riskreserv. RRV anser att i det fall avsättning görs till s. k. riskreserv, bör denna redovisas i såväl nominell som real redovisning och därvid belasta resultaträkningen som kostnad och balansräkningen som skuld.

14 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

209

3.3.1 Inledning Prop. 1988/89:144

1 regeringens skrivelse 1987/88:174 (s 4) åberopas RFVs och RRVs påpe- Bilaga 9 kanden att fondstyrelserna i vissa hänseende tillämpar olika redovisningsprinciper och att detta försvårar jämförbarheten av fondstyrelsernas resultat. Enligt föredraganden är det i första hand en angelägenhet för fondernas revisorer att verka så att olikheterna kan överbryggas.

3.3.2 Principer för värdering av aktier på balansdagen

RRV konstaterade i utlåtandet över 1987 års medelsförvaltning att fonderna använder sig av olika värderingsprinciper avseende aktieinnehavet per balansdagen, vilket påverkar den reala redovisningen. 1 den av RRV då gjorda jämförelsen mellan en beräkning utifrån principen årets sista betalkurs och redovisade värden, kunde noteras en differens på 8 milj kr i värderingen av ett enskilt aktiebolag.

Även under år 1988 har fonderna använt sig av skilda värderingsprinciper. Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden har enligt uppgift beräknat marknadsvärdet efter senaste betalkurs, medan Fond Väst, Trefond Invest, Nordfonden och Fjärde fondstyrelsen har använt sig av lägsta betalkurs.

RRV anser att fonderna bör använda en enhetlig och konsekvent värderingsprincip. Ordförandena i löntagarfondernas revisorskollegier har rekommenderat användandet av senaste betalkurs.

3.3.3 Principer för beräkning av realisationsvinster och föruster

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av fondens innehav har sålls och då innehavet anskaffats vid olika tillfällen och kurser, har fonderna använt sig av skilda värderingsprinciper. Trefond Invest, Fond Väst och Fjärde fondstyrelsen använder först in och först ut-principen. Övriga fonder tillämpar genomsnittsprincipen.

Beräkningssättet har ingen betydelse för en real redovisning. Däremot påverkas den nominella redovisningen väsentligt av vald princip. RRV anser dock att fonderna bör följa den av Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) rekommenderade genomsnittsmetoden. Revisorsordförandena vid löntagarfonderna rekommenderar att genomsnittsprincipen används.

3.3.4 Redovisning av riskreserv

Fonderna engagerar sig i allt större utsträckning i icke noterade företag.

Större risker är förenade med investeringar av detta slag. APR anger i 16 §

att tillgångarna skall tas upp till anskaffningsvärde. Vidare anges att en

osäker fordran skall tas upp till det belopp som beräknas inflyta. RRV

anser att detta måste tolkas så att en tillgång vars verkliga värde är lägre än

anskaffningsvärdet skall tas upp till detta lägre, verkliga värde. En aktie i

ett onoterat bolag bör således tas upp till ett lägre värde än anskalTnings-

kostnaden om det verkliga värdet bedöms vara lägre. Den nedskrivning ,

som därmed aktualiseras bör redovisas som kostnad i en särskild post i

resultaträkningen.

Det kan vara olämpligt att fonderna i årsredovisningen öppet redovisar att nedskrivning skett av aktieinnehavet i ett specifikt bolag. Det berörda bolagets verksamhet kan påverkas negativt av sådana uppgifter. Flera av fonderna har valt att ospecificerat göra avsättning till en s. k. riskreserv.

Följande ackumulerade belopp har avsatts av resp fond: Fjärde fondstyrelsen (45 milj kr). Sydfonden (15 milj kr), Mellansvenska löntagarfonden (20 milj kr) och Fond Väst (15 milj kr). "Riskreservavsättningarna" har ökat i förhållande till föregående år för Fjärde fondstyrelsen och Fond Väst, då avsättningarna uppgick till O resp 9,5 milj kr.

Den redovisningsmässiga behandlingen av riskreserven varierar mellan fonderna. Fond Väst och Sydfonden redovisar i årsredovisningen beloppen som en kostnad i resultaträkningen och som en skuld i balansräkningen. Fjärde fondstyrelsen redovisar reserven som kostnad i resultaträkningen, men som "avsättning" i balansräkningen. Mellansvenska löntagarfonden uppger inte sin avsättning i den nominella redovisningen utan endast i sin sammanställning av marknadsvärden.

RRV anser att specifika nedskrivningar eller en riskreservavsättning bör göras. 1 det senare fallet bör dock intemt hos resp fond finnas en specifikation över vilka företag som avses. Nedskrivning/riskreservavsättning bör redovisas i såväl nominell som real redovisning, eftersom behovet av nedskrivning till verkligt värde föreligger och är detsamma i båda redovisningarna. Nedskrivning/riskreservavsättning bör belasta resultaträkning som kostnad och balansräkning som skuld. Fond Västs och Sydfondens redovisning är i överensstämmelse med detta. Mellansvenska löntagarfonden bör göra nedskrivning/riskreservavsättning också i den nominella redovisningen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

3.4 Handel med optioner

Avsnittet i sammanfattning:

—Fjärde fondstyrelsen har handlat med optioner i begränsad omfattning. Av löntagarfonderna har inte någon placerat nya medel i optioner under år 1988.

—RRV anser att det är önskvärt med ett klarläggande om APR medger utställande av optioner i eget aktieinnehav.

—RRV anser att löntagarfonderna som ett sätt att minska risken i placeringarna borde ha rätt att ställa ut optioner i eget aktieinnehav.

Fjärde fondstyrelsen har genom ett tillägg till APR sedan 1988-02-01 rätt till att handla med standardiserade köp- och säljoptioner (35 §). Ett motsvarande tillägg till bestämmelserna finns inte för löntagarfonderna.

De optionsafTärer, förträdesvis utställande av köpoptioner, som gjorts av Fjärde fondstyrelsen har varit av relativt liten omfattning i förhållande till det totala fondkapitalet. Av löntagarfonderna har inte någon under år 1988 placerat nya medel i optioner. Däremot har önskemål framförts om att få ställa ut optioner i eget aktieinnehav.

211

I APR finns inte ett uttryckligt förbud för löntagarfondema att ställa ut optioner i eget aktieinnehav. Detta skulle ur juridisk synvinkel kunna tolkas som om det vore möjligt att ställa ut optioner.

RRV anser att löntagarfondema bör ges samma möjlighet som Fjärde fondstyrelsen att ställa ut optioner i eget aktieinnehav. Löntagarfondema skulle därmed kunna vidta likvärdiga åtgärder för att minska risken i de egna placeringama.

RRV anser att det är önskvärt med ett klariäggande av innebörden i APR.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

3.5 Insiderregler

Avsnittet i sammanfattning:

- Fondernas s. k. insiderregler skiljer sig åt. Skillnader finns bl. a.
när det gäller vilka som omfattas av reglerna och hur anmälan
skall ske av eget aktieinnehav.

— RRV anser att uppgifter om berördas handel bör överlämnas till
gemensam extern instans, t. ex. bankinspektionen.

1 syfte att motverka att s. k. insiderinformation utnyttjas otillbörligt har löntagarfonderna och Fjärde fondstyrelsen på eget initiativ och vid skilda tillfällen infört regler för anmälan och registrering av berörda som handlar med värdepapper. Fonderna har olika regler för vilka som formellt omfattas av dessa och hur anmälan skall ske av eget innehav.

Vid Fjärde fondstyrelsen omfattar reglerna kansliet, medan beroende på individuella styrelsemedlemmars särskilda engagemang i företag särskilda etikregler gäller för styrelsen. Vid löntagarfondema omfattar som framgår av tabell 5 nedan "insiderreglema" styrelsen och kansliet. Vid Mellansvenska löntagarfonden gäller de formellt antagna reglerna styrelsen och VD, personer som antas komma i direkt kontakt med relevant information. Av motsvarande skäl omfattas inte sekreterare eller ekonomi- och redovisningspersonal av reglema viid Fond Väst.

Tabell 5: Vissa uppgifter med anknytning till "insiderreglema" vid löntagarfonderna

Uppgifter	Fonder
	Syd-	Fond	Trefond	Mellan-	Nord-
	fonden	Väst	Invest	fonden	fonden
De skriftliga "insider-
reglema" omfattar
- hela kansliet och styrelsen	X		X		X
- del av kansliet och
styrelsen		X		X
Anmälan av innehav till
- revisor			X		X
- advokat		X
- ordförande i fonden	X
Etablerad norm för "insider-
bedömning"	-	-	-	-	-

212

Tabell 5 visar att det formellt sett förekommer tre modeller för rapportering av handel med värdepapper: "revisorsmodellen", "advokatmodellen" och "ordförandemodellen". 1 praktiken är inte advokatmodellen längre renodlad. Revisorn och ordföranden i fondstyrelsen erhåller sammanställningar från advokaten över bedriven handel. Ansvaret för att ta ställning med anledning av uppgiftema har delvis hamnat hos revisorn.

Skillnader i rapportering beror på olika uppfattningar hos fondema, men även hos de berörda revisorerna. En del av revisorerna anser att ett mottagande och en kontroll av handel med värdepapper innebär ett övertagande av den intema kontroll som fonden själv skall svara för.

Av de tillämpade modellerna ställer sig RRV på gmnd av jävsförhållandet tveksam till ordförandemodellen. Denna innebär att en av de som omfattas av reglema, ordföranden i fondens styrelse, är direkt ansvarig för kontrollen och anmälan om "avvikelser". Tillämpningen av modellen betyder även, såvitt RRV förstår, att lämnade uppgifter är att betrakta som offentlig handling.

Det finns inte någon bestämd uppfattning vid de olika fonderna om var gränsen går mellan "insideralTärer" och normala affärer. Såvitt RRV känner till har ännu inte någon "insideraffar" aktualiserats.

RRV anser att det är önskvärt att minimera risken för otillbörligt utnyttjande av s. k. insiderinformation. Det är vidare angeläget att samma norm används vid bedömning av om missbruk förekommit. Eftersom fonderna inte torde komma överens om en gemensam modell, är det enligt RRVs uppfattning bättre att uppgifter om berördas handel med aktier överlämnas till en gemensam extem instans, t.ex. bankinspektionen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

3.6 Riskanalys

Avsnittet i sammanfattning:

—Syftet med riskanalys är att identifiera möjligheter och hot. Av fonderna har Fond Väst och Trefond Invest genomfört en särskild riskanalys av verksamheten.

—RRV anser att de fonder som ännu ej genomfört en systematisk riskanalys snarast bör påbörja en sådan.

3.6.1 Riskanalys vid fonderna

Syftet med riskanalys är att identifiera möjligheter för och hot mot en verksamhets fortbestånd och planmässiga utveckling. En riskanalys kan bl. a. omfatta internkontrollen, rekvireringen av medel, handeln med noterade och onoterade företag, likviditetsförvaltningen, personberoendet samt ADB-beroendet (sårbarheten). RRV uppmärksammade i utlåtandet över 1987 års medelsförvaltning särskilt två områden som bör ingå i en riskanalys: "personberoende" och "ADB-beroende".

Fonderna har under år 1988 i viss omfattning särskilt analyserat "risker". Fond Väst har tagit initiativ till en särskild riskanalys av verksamheten. Fonden kommer under år 1989 att ta ställning till vilka åtärder som

213

behöver vidtas. Fjärde fondstyrelsen har under år 1988 särskilt studerat Prop. 1988/89:144 riskerna med handel med aktier i onoterade företag. Styrelsen vid Trefond Bilaga 9 Invest har under år 1988 tagit ställning till beskrivna risker och vidtagna åtgärder i en särskild PM om "Riskanalys" (aktiehandel, handel med marknadsinstrument och övrig verksamhet vid kansliet).

RRV ser positivt på de åtgärder som vidtagits eller som planeras vid fonderna. De fonder som ännu ej genomfört en systematisk riskanlys bör snarast påbörja en sådan.

3.6.2 Fondernas synpunkter på RRVs analys av risken i placeringarna

RRV analyserar / årets utvärdering (se avsnitt 5.5.5) löntagarfondernas risk i placeringsverksamheten under åren 1985—1988. Analysen består av en statistisk skattning av resp fonds genomsnittliga riskexponering (i form av marknadskänslighet) och av deras genomsnittliga avkastningsavvikelser från index med hänsyn tagen till riskexponeringen.

Vid Fond Väst har en liknande analys utförts under år 1989. Analysen visar att fonden med något lägre risk än AfTärsvärldens generalindex (AV) uppnått en något högre avkastning.

Vid flera av fonderna finns inte djupare kunskap och erfarenhet av denna typ av analys. Fonderna har därför inte haft specifika synpunkter på analysens användning. De flesta av fonderna anser att resultaten bör tolkas med försiktighet. Det har t.ex. framhållits att modellen som ligger till grund för skattningarna (CAPM) inte är tillräckligt testad i verkligheten. Vissa av de mätproblem som tas upp i kapitel 5 och bilaga 3 har också påpekats av företrädare för fonderna.

De flesta fonderna uppger att nnan ser framåt och är tveksam till om teknisk riskanalys har något större prognosvärde. RRVs användning av metoden sker emellertid i utvärderingssyfte, ex post.

Företrädare för flertalet fonder anser sig ha en känsla för hur riskfyllda olika branscher och företag är. De använder normalt fundamentalanalys vid värdering för placeringsbeslut. Fondema koncentrerar medvetet portföljen till vissa branscher och företag för att kunna överträffa index.

4 Aktualiserade frågor år 1988

4.1 Inledning

I årets utlåtande har följande ämnen aktualiserats: "Policy för aktie- och medelsfbrvahning" samt "Regionala aspekter".

Vissa förändringar i APR av betydelse för fondemas placeringspolicy trädde i kraft den 1 febmari 1988. Ett annat skäl till att särskilt utvärdera policyfrågan är att detta senast gjordes i utlåtandet över 1985 års medelsförvaltning.

"Fondernas regionala aspekter" har samband med policyfrågorna. Ämnet har också valts på gmnd av de önskemål som näringsutskottet uttryckt.

Följande två avsnitt utgör sammandrag av kapitel som i sin helhet
återges i bilaga 1 och 2.1 kapitlen redovisas även i detalj RRVs synpunkter 214

på fondemas agerande.

4.2 Policy för aktie- och medelsförvaltning

Avsnittet i sammanfattning:

— RRV anser att det finns behov av att precisera fondernas roll på riskkapitalmarknaden för små och medelstora företag.

— RRV anser att löntagarfondema bör utveckla en likviditetspolicy för att säkra handlingsfriheten efter år 1990.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

RRV har beskrivit och analyserat fondernas policy för aktie- och medelsförvaltningen utifrån följande modell över beslutsprocessen vid placeringar av medel.

Modellen är även normativ i den bemärkelsen att RRV anser att fonderna bör ha en dokumenterad placeringspolicy för noterade och onoterade aktier samt likvida medel. Vid fonderna är dokumentationen av policyn i flertalet fall bristfällig genom att den inte är uppdaterad och genom att policyn är spridd i olika årsredovisningar och särskilda dokument tillsammans med ej aktuella riktlinjer. En kontinuerlig översyn av ett policydoku-ment kan enligt RRVs uppfattning bidra till att hålla placeringsdiskussionen levande i styrelsen.

Figur 1: Placeringspolicyns roll vid beslut om pla cering av medel

Omvärldsbild/ Uppfattning om verkligheten, t ex aktiemarknaden

Mål för fondema enligt APR nt m

Placeringspolicy •'■) (vid fondema upprättade riktlinjer)

Strategi

Beslut om rekvirering av medel

Placering av medels-- -

Placeringspolicy

Noterade aktier

Onoterade aJctier

Likvida medel

215

Likvida medel Prop. 1988/89:144

För RRV har presenterats två olika skäl till en policy för likvida medel, iiaga V Dels behov av att skapa handlingsfrihet så att placeringar kan göras i aktier vid lämpligt tillfälle. Dels behov av riktlinjer för förvaltning av dessa medel.

Efter år 1990 kommer troligen flertalet löntagarfonder inte att kunna rekvirera ytterligare medel. Löntagarfonderna bör därför enligt RRVs uppfattning utveckla en policy för att säkra den framtida handlingsfriheten.

Noterade företag

Vid placeringar i riskkapital måste fonderna avväga hur kraven i APR på avkastning, långsiktighet och riskspridning skall uppfyllas. Statsmakterna har specificerat avkastningskravet (3 % real avkastning), medan fonderna utifrån APR och dess förarbeten tar ställning till uppfyllandet av långsiktighet och riskspridning i placeringarna.

Ett sätt för resp fondstyrelse att ta ställning till kraven på långsiktighet och riskspridning är att besluta om en basportfölj. Detta har förekommit vid fyra av fonderna.

RRV har särskilt studerat risken i löntagarfondernas placeringar (avsnitt 5.5.5). Det har av resursskäl inte varit möjligt att grundligt granska långsiktigheten i denna utvärdering. Långsiktigheten berörs i viss utsträckning i kapitel 5.3 Omsättningshastigheten.

Genom val av strategi tar fonderna ställning till hur avkastningskravet skall uppnås. Vid flertalet av fondema har avkastningskravet operationali-serats till att den egna portföljen skall utvecklas bättre än börsen genomsnittligt.

Onoterade foretag

För placeringar i onoterade företag gäller samma krav på avkastning, långsiktighet och riskspridning som i noterade företag. Det redovisade värdet av onoterade företag varierar mellan 1 och 6 % av värdet av resp fonds totala portföljinnehav. Fonderna lägger emellertid vanligen i förhållande till värdet ned proportionellt mycket mer resurser på de onoterade företagen. Skillnader mellan fondernas agerande är större vad gäller onoterade än noterade företag. RRV har därför mera detaljerat belyst fondernas placeringar i onoterade företag. Denna redovisning finns i bilaga 1.

Fonderna har uppfattat och uppfattar innebörden i APRs ord om "placering i riskkapital" på ett varierande sätt. Den beslutade och genomförda policyn skiftar mellan fonderna.

Trefond Invest har t. ex. sedan år 1986 haft som policy att placera medel
i onoterade företag via ett dotterbolag, Collator Utvecklings AB. Policyn
har på grund av avsaknad av lämplig delägare hittills inte kunnat genomfö
ras. Collator och indirekt Trefond Invest har genom beslut under år 1988
ett företagaransvar i ett annat bolag. Beslutet är ej i överensstämmelse med
förarbetet till APR, prop 1983/84:50. RRV anser att om ingen lösning 216

uppnås på problemet med Collator måste bolagets ägarroll upphöra.

Problemen med Collator illustrerar även betydelsen av att fonderna vid placeringsbesluten försöker undvika en situation, där ett normalt ägaransvar övergår till ett företagaransvar. Fonderna torde på grund av sin ställning som långsiktiga placerare m. m. enligt RRVs uppfattning ha svårare än andra aktörer att avsluta ett engagemang i ett företag.

1 viss utsträckning har placeringar i onoterade företag ansetts kunna komma i konflikt med att placera i enlighet med "vad som gagnar försäkringen för tilläggspension". Om å andra sidan statsmakterna anser att löntagarfonderna har en viktig roll att spela på riskkapitalmarknaden för små företag, bÖr fonderna inrikta sina placeringar mot sådana företag.

Den presumtiva målkonflikten mellan att gagna tilläggspensionsförsäkringen och att tillgodose behovet av riskkapital i onoterade företag med hög risk har hittills inte ställts på sin spets. Fondernas resultat har under börsuppgångens 1980-taI varit betydligt bättre än det reala 3-procentiga avkastningskravet.

Erfarenheterna hittills tyder enligt RRVs uppfattning på att placeringar i onoterade företag inte är ett lika effektivt sätt som placeringar i noterade företag att långsiktigt tillgodose värdetillväxten hos tilläggspensionen. Även om investeringarna i onoterade företag f. n. är relativt små, är de inte betydelselösa från ett förräntningsperspektiv.

Av olika skäl, bl.a. för att stärka inflytandet, förvaltas fondkapitalet av fem självständiga löntagarfonder. En följd av uppdelningen är att kanslierna hos var och en av fonderna är relativt små och knappast ekonomiskt kan bära ett stort antal analytiker med kunskap om alla branscher. Till viss del går kompetens att köpa externt, men erfarenheterna av detta är inte enbart positiva vid fonderna. Det finns vidare inte något som talar för att fonderna genom egna initiativ skulle vara benägna att gemensamt satsa resurser i ett ventureföretag, för att den vägen kunna bygga upp en tillräckligt stor analytikergrupp.

Statsmakterna har under åren fattat ett antal beslut med avsikt att stärka tilldelningen av riskkapital till de små och medelstora företagen. På marknaden agerar småföretagsfonden, utvecklingsfonder m fl. Fondernas roll som förmedlare av riskkapital till små och medelstora företag bör enligt RRVs uppfattning ses i relation till den funktion övriga aktörer har på denna del av riskkapitalmarknaden. Om statsmakterna anser att löntagarfonderna har en viktig roll på denna marknad finns det, vilket framgår av den redovisade osäkerheten, behov av att precisera fondernas roll och arbetsformer så att förutsättningar skapas för att förbättra effektiviteten.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.3 Regionala aspekter

Avsnittet i sammanfattning:

—Statsmakternas avsikter med den regionala anknytningen uppfattas som oklara eller på olika sätt av löntagarfonderna.

—Fyra av fem löntagarfonder har i huvudsak placerat i onoterade företag inom den egna regionen.

217

RRV har valt att "belysa verksamhetens regionala aspekter" vid lönta- Prop. 1988/89:144 garfonderna med utgångspunkt från näringsutskottets betänkanden (bl a Bilaga 9 NU 1987/88:42).

Avsnittet utgör ett sammandrag av den mer utförliga beskrivningen i bilaga 2.

Statsmakternas avsikter med den regionala anknytningen av löntagarfonderna uppfattas som oklara av flertalet intervjuade vid fonderna. Å ena sidan skall det enligt prop 1983/84: 50 inte förekomma regionalpolitik eller placeringar särskilt inriktade på företag inom en viss region. Å andra sidan uppfattas fondstyrelsernas sammansättning utgöra en regional markering från statsmakternas sida.

Ingen av löntagarfonderna har ansett sig bedriva regionalpolitik. Att den enskilda fonden skall ha en uttrycklig regional inriktning på sina placeringar i onoterade företag har emellertid fastställts av två av löntagarfonderna. Vid övriga fonder har den vanligen förekommande regionala inriktningen på placeringarna givits en praktisk förklaring. Företagen skulle i första hand ta kontakt med fonden inom den egna regionen. Enligt prop 1983/84:50 skall resp styrelses placeringar inte "vara begränsade till eller särskilt inriktade på aktier i företag inom en viss region" (s 117).

En av fondema avser även att ta "regionala hänsyn" vid placeringar i noterade företag. Fyra av fonderna har framfört synpunkter om att även de noterade företagen borde ingå i en redovisning av "regionala aspekter". Det har samtidigt framhållits att det ur en sådan redovisning är svårt, för att inte säga omöjligt, att utläsa samband mellan t.ex. investeringsbeslut och sysselsättningseffekter.

5 Sammanställningar av fondernas årsredovisningar

5.1 Inledning

RRV har i tidigare utlåtanden och vid diskussioner med resp fonds revisor och VD försökt verka för enhetliga redovisningsprinciper. Detta i syfte att den verksamhet som inom AP-systemet äger mm på riskkapitalmarknaden skall belysas på ett entydigt och ändamålsenligt sätt. Det är resp fondstyrelse som ytterst svarar för årsredovisningens utformning. Enhetliga principer är emellertid enligt RRV förenligt med uttalandet i prop 1983/84:50 att fonderna "som riskkapitalplacerare och som aktieförvaltare skall vara av varandra oberoende och sinsemellan självständiga". Regler och principer för redovisningen utesluter inte att resp fond kan redogöra för sin verksamhet på ett individuellt sätt.

1 syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har
RRV sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar.
1 några fall har kompletterande uppgifter erhållits från resp fondkansli.
Sammanställningen följer i allt väsentligt Fjärde fondstyrelsens modell för
resultat- och balansräkning. 218

5.2 Fondemas resultat- och balansräkningar per 1988-12-31, bokförda värden

RRVs sammanställning i tablåema 1 och 2 (se bilaga 4) av fondemas resultat och balansräkningar bygger på fondemas egna redovisningar men har stmkturerats på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga fonder har ett resultat som överstiger flödeskravet till 1 —3 AP-fondema. Flödeskravet för löntagarfondema uppgår för år 1988 till 344 milj kr, vilket skall inlevereras före maj månads utgång 1989. Motsvarande flödeskrav för Fjärde fondstyrelsen är ca 146 milj kr.

Det bokföringsmässiga resultatet är 34 gånger större än flödeskravet utom för Mellansvenska löntagarfonden, där resultatet är drygt 6 gånger större (se bilaga 4 tablå 1). Resultatpåverkande poster är realisationsvinstnetto, aktieutdelning, räntenetto och förvaltningskostnader.

Löntagarfonderna Tedovtsarförvaltningskostnader pä totalt 29,1 milj kr, vilket innebär en ökning med ca 11 % jämfört med år 1987. Fjärde fondstyrelsens förvaltningskostnader uppgår till 11,4 milj kr, vilket innebär en ökning med 25,3 %. Den relativt kraftiga ökningen beror bl.a. på högre kostnader för lokaler, informations och revisionstjänster samt depå.

Sammantaget har löntagarfonderna erhållit 269 milj kr i aktieutdelningar för år 1988. Det innebär en ökning med 75 % jämfört med år 1987. Motsvarande värden för Fjärde fondstyrelsen är 274 milj kr resp 18 %.

Räntenettot uppgår till 125 milj kr för löntagarfonderna sammantagna och till 158 milj kr för Fjärde fondstyrelsen. Fond Väst har 45 milj kr i räntenetto, medan övriga fonders räntenetto varierar mellan 11 och 34 milj kr.

Realisationsvinster på försålda värdepapper är den post som bidrar mest till resultatet. De största realisationsvinsterna redovisas av Sydfonden, Trefond Invest och Mellansvenska löntagarfonden. Löntagarfondemas sammanlagda realisationsvinster för år 1988 uppgår till 1011 milj kr medan Fjärde fondstyrelsens utgör 1 183 milj kr.

De sammanlagda realisationsförlusterna uppgår till 35 milj kr för löntagarfonderna. Av detta belopp svarar Fond Väst för 19 milj kr. Fjärde fondstyrelsen redovisade 48 milj kr i realisationsförluster.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.3 Omsättningshastigheten

Avsnittet i sammanfattning:

- Under år 1988 har Fjärde fondstyrelsen och Fond Väst en lägre omsättningshastighet än börsen. Trefond Invests omsättningshastighet har varit dubbelt så hög som omsättningshastigheten på börsen.

5.3.1 Bakgrund

1 34 § APR anges de grundläggande principerna för fondstyrelsernas placering av medel. 1 specialmotiveringen (prop 1983/84:50) till paragrafen anförs:

219

"För att understryka att styrelsemas verksamhet inte skall inriktas på Prop. 1988/89:144 kortsiktiga placeringar av spekulativ natur,' här det i paragrafen förts in ett Bilaga 9 krav på långsiktighet. Detta bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt innehav."

Vidare framgår att

"De allmänna principer för fjärde fondstyrelsens och löntagarfondssty-relsemas placering av fondmedel som här (prop 1983/84:50) har angivits överensstämmer med vad placeringsutredningen föreslagit."

Placeringsutredningen (SOU 1983:44) hade bl.a. till uppgift att ge underlag till riktlinjer för placeringspolitiken för institutionella placerare med evig placeringshorisont. Det framhålls att denna långsiktighet tolkas som att placeraren primärt är intresserad av utdelningstillväxten på lång sikt och att kortsiktiga värdeförändringar hos enskilda aktier inte skall motivera omplaceringar. Vidare sägs att kravet på långsiktighet innebär att omplaceringar mellan olika aktier är motiverade först när placeraren efter fundamentala analyser av företagens utvecklingsmöjligheter har anledning att revidera sina prognoser om den framtida utdelningstillväxten. Långsiktigheten innebär att placeraren skall bortse från sådana lönsamhetsförändringar i företagen som har kortsiktiga orsaker. Å andra sidan framhåller utredningen att kravet på långsiktighet inte får tolkas som att placeraren passivt skall åse alla kortsiktiga fluktuationer i kursema på de aktier som innehas.

Nedan återges utredningens sammanfattande övervägande.

"Enligt utredningen bör kravet på långsiktighet tolkas som att tekniskt motiverade värdeförändringar på aktier och tillfälliga justeringar av lönsamhetsförväntningar inte skall motivera omplaceringar. Detta utesluter inte att en långsiktig placerare gör korta omplaceringar under förutsättning att de senare svarar mot de bedömningar man gör av företagens långsiktiga utdelningstillväxt."

5.3.2 Omsättningshastigheten under år 1988

RRV har beräknat omsättningshastigheten i resp fonds portfölj. Beräkningarna har gjorts enligt två olika beräkningssätt, vilka beskrivs nedan.

Metod 1: Rekvirerade medel subtraheras från resp fonds bmttoköp av aktier.' Därefter adderas bruttoförsäljning av aktier. Det då erhållna värdet divideras med två och sätts i relation till utgående realt fondkapital varvid följande resultat erhålls.

' Rekvirerade medel dras ifrån eftersom fonderna bör kunna köpa aktier för detta

belopp utan att det påverkar omsättningshastigheten. 220

Tabell 6: Omsättningsbas

tigheten.

metod 1

Fond Sydfonden

Fond Väst

Trefond Invest

Mellanfonden

Nordfonden

Fjärde fondst

Omsättningshast

(%) 22

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Metod 2: Som metod 1 men med genomsnittligt realt fondkapital i nämnaren (ingående plus utgående realt fondkapital dividerat med två). Denna metod föredras av RRV eftersom utgående fondkapital skiljer sig markant från genomsnittligt fondkapital ett år när kursförändringarna varit stora. Dessutom beräknas fr.o.m. år 1988 börsens omsättningshastighet ifrån ett genomsnittligt börsvärde. Metoden tillåter således en mer rättvis jämförelse mellan fondernas omsättningshastighet och börsens.

Tabell 7: Omsättningshastigheten,

metod 2

Fond Sydfonden

Fond Väst

Trefond

Invest

Mellanfonden

Nordfonden

Fjärde fondst

Omsättningshast (%) 28

Beräkningarna ger vid handen att Trefond Invest haft den högsta omsättningshastigheten av fonderna med ca 45 % enligt metod två. Sydfonden och Mellanfonden uppvisar en omsättningshastighet runt 28 % medan Fond Väst och Nordfonden hamnat på drygt 20 %. Fjärde fondstyrelsens omsättningshastighet uppgår till knappt 15 %. Uppgiften inkluderar även omsättningen i den utländska portföljen. Den är dock så liten att dess höga omsättning inte nämnvärt torde påverka resultatet.

Över lag har omsättningshastigheten sjunkit sedan år 1987 (vid jämförelse med metod 1 som användes då). Trefond Invest är den enda fond vars omsättning har ökat (26 % år 1987). Sydfondens exceptionellt höga omsättning under år 1987 (57 % enligt metod 1) minskade kraftigt till mer normala 22 %.

Även omsättningen på börsen minskade under året, från 27 % år 1987 (30 % enligt tidigare beräkningssätt) till 22 % under 1988.'

1 diagram 2 ges en överskådlig bild av löntagarfondernas. Fjärde fondstyrelsens och börsens omsättningshastighet år 1988.

' Årlig omsättningshastighet är ett genomsnitt av månadssilfror. Den månatliga

omsättningshastigheten är beräknad som totalomsättningen under månaden gånger

12 dividerad med börsvärdet vid månadens slut.

Källa; Börsen. 221

Diagram 2: Omsättningshastighet for resp löntagarfond och Fjärde fondstyrelsen Prop. 1988/89: 144 enligt metod 1 och 2 samt för börsen som helhet. Metod 2 är lämpligast för jämförelse Bilaea 9 med börsens omsättningshastighet. IMetod 1 är med för jämförelse med RRVs beräk-ningar tidigare är.

Omsä 11 n i ngshas t i ghe t .procent

Börsen Metod 2

ES Metod 1

Syd fonden T re fond Inv(?st Nord fonden

Fond Väst Mellanfonden 4:e RF- fonden

Ford

Ett annat sätt att belysa långsikligheten i placeringarna via omsättningen är att jämföra fondernas omsättning i förhållande till börsens omsättning med deras andel av det totala börsvärdet. Omsättningen på Stockholms fondbörs uppgick under år 1988 till 115 570 milj kr (125 700) och det totala börsvärdet till 614000 milj kr (421000).

Tabell 8: Fondernas andel av börsomssittningen och deras andel av det totala börsvärdet.'

Fond	Sydfonden	Fond Väst	Trefond Invest	Mellanfonden	Nordfonden	Fjärde fondst
Andel av börsoms	0,62	0,54	1,07	0,62	0,59	1,8
Andel av börs-värdet	0,53	0,62	0,58	0,46	0,58	2,8

' 1 fondernas andel av börsvärdet ingår även de likvida medlen. Börsportföljens värde är således nägot lägre.

Enligt 34 § APR skall fondmedlen placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Att fonderna skall agera långsiktigt bör innebära att de håller en låg omsättningshastighet. Det är dock naturligt med hänsyn till bl. a. avkastningskravet att inte alla aktieinnehav behålls i många år. Även fonderna måste reagera på förändrade värderingar och fömtsättningar på marknaden. Fjärde fondstyrelsen framhåller i sin ÅR 1986 att om man nästan aldrig sålde några innehav skulle fondens levande kontakt med marknaden

222

snabbt upphöra. RRV delar denna uppfattning, men anser att omsättningshastigheten med hänsyn till kravet på långsiktighet i placeringarna normalt bör vara låg i jämförelse med t.ex. omsättningen vid Stockholms fondbörs.

Fjärde fondstyrelsen och Fond Väst har en tillfredsställande låg omsättningshastighet under år 1988. Detta framgår både i diagram 2 och tabell 8.

Det är framför alh Trefond Invest som haft en omsättningshastighet klart överstigande börsens. Fondens andel av börsens omsättning är nära nog dubbelt så stor som dess andel av börsvärdet. Enligt RRV tyder dessa höga siffror på att omsättningen hos Trefond Invest under år 1988 inte legat i linje med kravet på långsiktighet i placeringarna.

Vid Trefond Invest förklarar företrädare för fonden den höga omsättningen under år 1988 med bl.a. koncentration av portföljen och ändrad inställning till ledning och bolagspolicy i vissa företag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.4 Reala resultat- och balansräkningar per 1988-12-31

Avsnittet i sammanfattning:

— Löntagarfonderna har utöver avkastningskravet ett sammanlagt realt resultat på 5 105 milj kr.

— Fjärde fondstyrelsen har utöver resultatkravet ett sammanlagt realt resultat på 12 414 milj kr.

5.4.1 Inledning

Som tidigare nämnts har i APR fr.o.m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om att fondernas verksamhet även skall redovisas i reala termer.

1 den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring i dold reserv samt för inflationen under året. Vidare görs ett avdrag för årets flödeskrav, dvs. 3 % av nuvärdet av totalt rekvirerade medel. Som slutresultat erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet.

5.4.2 Det reala resultatet under år 1988

Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 635 milj kr blev det sammanlagda reala resultatet för löntagarfondema ett överskott som uppgick till 4739 milj kr. Efter det att flödeskravet, dvs. inleverans till 1 —3 AP-fonderna på 344 milj kr, dragits bort, blev det sammanlagda överskottet år 1988 för löntagarfonderna 4395 milj kr.

Den orealiserade värdeökningen på aktieportföljen (dolda reserven) har under år då kursutvecklingen på börsen är starkt positiv eller negativ stor betydelse för det reala resultatet. Det är uppenbart att val av stickdag i hög grad påverkar resultatet. En årsredovisning som inte beaktar värdeförändringar måste å andra sidan sägas vara ofullständig. Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala resultatet för ett

223

enskilt år. Den reala redovisningen ger däremot i ett längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i fonderna i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. I tablå 3 och 4 (se bilaga 4) har resultaten fr. o. m. fondernas första verksamhetsår ackumulerats. Sammanlagt efter fem verksamhetsår har löntagarfonderna ett överskott i förhållande till avkastningskravet på 5 105 milj kr.

Fondernas reala resultat för år 1988 och det sammanlagda värdet sedan år 1984 framgår av diagram 3.

Diagram 3: Löntagarfondernas reala resultat år 1988 samt det sammanlagda reala värdet åren 1984-1987

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

1500

MKR.

1000

500 -

RCK.84-87 1988

SYD

VflST

TREF

MELL

NORD

Fjärde fondstyrelsen som varit verksam sedan år 1974, redovisade för år 1988 ett överskott på 5 475 milj kr. Det sammanlagda överskottet sedan fonden inledde sin verksamhet uppgår till 12414 milj kr. Fondens reala resultat för år 1988 och sammanlagt redovisas i diagram 4.

Diagram 4: Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondernas reala resultat år 1988 samt det sammanlagda reala värdet åren 1984—1987

15000

MKR.

10000

5000

RCK. 84-87 1988

224

LoN.FONDER

4 E RP-FONDEN

5.5 Fondförmögenhet

Avsnittet i sammanfattning:

— Vid utgången av år 1988 utgjorde Fjärde fondstyrelsens och

löntagarfondernas sammanlagda fondförmögenhet 34326 milj

kr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.5.1 Inledning

Fondförmögenheten visar hur mycket medel som fonderna totalt disponerar. Förmögenheten kan delas upp i uppindexerat gmndkapital och i ackumulerat överskott.

5.5.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondernas totala fondförmögenhet uppgick vid årsskiftet 1988/89 till 17 004 milj kr. Diagram 5 visar realt fondöverskott uppdelat per fond.

Diagram 5: Realt fondkapital och överskott per löntagarfond år 1988

4000"''-

30001-

oVERSKOT"! FONDKRF

SYD

VrST

TREF

MELL

NORD

Av diagrammet framgår att Fond Väst har den största förmögenheten, 3 800 milj kr. Av förmögenheten utgör 1230 milj kr ackumulerade vinstmedel. Eftersom Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en del av det tillgängliga kapitalet blir bilden ej rättvisande. Vid årsskiftet hade Mellansvenska löntagarfonden rekvirerat 1 400 milj kr medan övriga fonder hade rekvirerat 2 300 milj kr.

Diagram 6 visar fondförmögenheten när samtliga fonder har rekvirerat 2 300 milj kr.

225

15 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Diagram 6: Löntagarfondernas fondkapital 1988-12-31 om samtliga medel rekvire- Prop. 1988/89: 144
råts. Mellansvenska löntagarfondens fondkapital är delvis fiktivt. Bilada 9

4000

MKR.

3000

2000 -

1000 -

EJ REKV FONDKflP

SYD

VfiST

TREF

MELL

NORD

Av diagrammet framgår att Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden har den största fondförmögenheten. Därefter kommer Nordfonden, Trefond Invest och Sydfonden.

5.5.3 Fjärde fondstyrelsen

Fjärde fondstyrelsen hade vid årsskiftet en förmögenhet på 17 320 milj kr. Av detta belopp utgjorde ackumulerat överskott 12 457 milj kr. Totalt har fonden tillförts 2 350 milj kr i kapital. Uppindexerat uppgår beloppet till 4862 milj kr.

Diagram 7 visar fondförmögenheten och rekvirerat kapital för Fjärde fondstyrelsen och sammantaget för de fem löntagarfonderna.

Diagram 7: Realt fondkapital och överskott för löntagarfonderna sammanlagt och Fjärde fondstyrelsen

15000 "''•

10000 -

5000

ÖVERSKOTT FONDKRP

226

LÖN.FONDER

4 E flP-FONDEN

Varken Mellansvenska löntagarfonden eller Fjärde fondstyrelsen har
rekvirerat samtliga medel som fanns tillgängliga för år 1988. För Mellan
svenska löntagarfonden uppgår beloppet till 900 milj kr och för Fjärde
fondstyrelsen till 687 milj kr. Dessa medel har under året disponerats av
13 AP-fonderna och förräntats med i genomsnitt 14 %, vilket innebär 174
milj kr. Om Mellansvenska löntagarfonden hade investerat dessa medel på
börsen i början av året och Fjärde fondstyrelsen i början av juli (då medlen
var tillgängliga för lyftning) och medlen utvecklats i enlighet med börsin
dex hade avkastningen på medlen uppgått till 607 milj kr eller ca 50 % av
investerat kapital. Allmänna pensionssystemets "uteblivna avkastning"
uppgår således till 433 milj kr (607 174). Men om börsutvecklingen under
år 1988 i stället varit negativ torde det allmänna pensionssystemet ha
"tjänat på" att Mellansvenska löntagarfonden och Fjärde fondstyrelsen
inte rekvirerat fullt ut. ■ ...

Diagram 8: Fiktiv fondförmögenhet vid totalt utnyttjande av medelsramen.

20000 ''•

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

15000

10000 -

5000

FIK RVKRST EJ REKV FONDKRP

LÖN.FONDER

4:E HP-FONDEN

5.5.4 Jämförelse med Veckans Afiarers totalindex

Avsnittet i sammanfattning:

— I jämförelse med VAs totalindex har för år 1988 Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index. Trefond Invests, Nordfondens och Fjärde fondstyrelsens förmögenheter har i stort sett följt index, medan Syd-fonden har haft en sämre utveckling än index.

RRV har i jämförelsen nedan antagit att resp löntagarfond har placerat totalt rekvirerat kapital i aktier som följt börsens genomsnittliga utveckling. Därefter har resultatet relaterats till det reala fondkapital som fonden redovisar per 1988-12-31. Därvid erhålls ett teoretiskt mått på hur fonder-

227

na har "lyckats" i förhållande till indexportföljen. Som framgår i avsnitt 5.5.5 nedan anser RRV att det inte går att kräva att en fond med låg genomsnittlig riskexponering under en period av kursuppgångar skall "lyckas" lika väl som index.

RRVs beräkningar har gjorts på följande sätt. Av fonderna rekvirerade medel, avseende hela verksamhetsperioden (1984—1988), har räknats upp med VAs totalindex fr.o.m. den dag medlen lyfts t.o.m. 1988-12-31. Summan av de indexerade posterna, dvs. resultatet av en tänkt indexportfölj, har därefter jämförts med resp fonds reala fondkapital per 1988-12-31 inkl de medel som har inlevererats till 1 — 3 AP-fonderna. Det bör observeras att beräkningsmetoden inte tar hänsyn till att fonderna gör andra placeringar än börsaktier, som exempelvis i onoterade aktier. Hänsyn tas inte heller till att fonderna har likvida medel samt att resultaten i någon mån är beroende av att fonderna påbörjat verksamheten vid något olika tidpunkter.

Av tablå 5 (i bilaga 4) och diagram 9 framgår fondernas utveckling under perioden 19841988 jämfört med den tänkta indexportföljen. Om VAs index hade justerats för aktieutdelningarna skulle indexportföljen gå något bättre per år. Å andra sidan tas heller inte hänsyn till att fondernas resultat belastas av omkostnader och administrationskostnader. Det kan diskuteras i vilken grad hänsyn bör tas till dessa kostnader vid en jämförelse med indexportföljen.

Diagram 9: Jämförelse mellan VAs totalindex, portfölj och resp fonds reala fondkapital, per 1988-12-31

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

15 10

-5

-10

Avvikelse indexportfölj, procent

11.3

6.3

0.7

0.84

KXXX>0<" -1.4

: -10.2

-15

Sydfonden Trefond Nordfonden

Fond Väst Mellanfonden Sa LTF

Fond

Diagram 9 visar att Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index. Trefond Invest och Nordfonden har i stort sett följt index, medan Sydfonden haft en sämre utveckling än index. Löntagarfonderna har sammantaget utvecklats ungefär som index (-1-123 milj kr eller 0,7 % över index). VAs totalindex uppvisar för perioden juli 1984 t. o. m. år 1988 en uppgång om knappt 130 %.

I Fjärde fondstyrelsens årsredovisning för år 1985 framgår det att fon-

228

den "gått bättre" jämfört med VAs totalindex varje år under perioden Prop. 1988/89:144 19781985 med undantag för år 1981. Med beaktande av den marknad som Bilaga 9 är tillgänglig för fonden har portföljen i stort sett följt indexutveckling under åren 1986, 1987 och 1988.

5.5.5 Riskanalys av löntagarfondernas portföljer för perioden 1985—1988

Avsnittet i sammanfattning:

— Ingen av löntagarfonderna kan klassificeras som högriskfond.

De flesta torde vara överens om att olika investeringar innebär olika risk. En rationell placerare som väljer mellan två placeringsalternativ med samma förväntade avkastning väljer, fömtsätt att det primära målet är god avkastning, det altemativ med lägst risk. Likaså förväntas en högre avkastning på en investering med hög risk än en med låg risk.

En riskbedömning för en aktieplacering kan antingen vara en subjektiv analys av ett företags möjligheter och hot eller en statistisk bedömning, där en akties historiska svängningar antas återspegla företagets risksituation.

Få portfölj förvaltare använder den senare metoden som underlag för investeringsbeslut. Det beror troligen på att det anses mycket osäkert huruvida framtida egenskaper hos företag kan utläsas ur historiska data om kurssvängningar. Det bör enligt RRVs mening dock vara möjligt att med denna metod utvärera portföljers avkastning och risk ex post. RRV lägger därmed inga synpunkter på hur fondema ex ante bör ta ställning till risken i portföljen. RRV anser att den gjorda analysen är ett intressant komplement till den rena avkastningsjämförelsen i avsnitt 5.5.4.

RRV har för att belysa "risken" valt att statistiskt skatta fondemas riskexponering under åren 1985—1988 med regressionsanalys. Därigenom erhålls fondemas genomsnittliga B-värden (b) för perioden. Värdena är ett mått på marknadsrisken i placeringama. Metoden och skälen till att den används redovisas i bilaga 3.

Resultat

I tabell 9 nedan presenteras resultatet av körningama för de fem löntagarfonderna. För Fjärde fondstyrelsen gäller något avvikande placeringsregler och fondens redovisning sker per kvartal. Fjärde fondstyrelsen ingår därför ej i analysen.

Tabell 9: Riskutvärdering av löntagarfonderna, tertialvisa data för tidsperioden 1985 — 1988 enligt: (Rp-Rf) = a -I- p (R„-R,)

Beta

Alfa

t(a)

r(%)

Sydfonden Fond Väst Trefond Invest Mellanfonden Nordfonden

Genomsnitt

0,839 0,989 0,892 0,852 0,812

0,877

(-0,36) (2,07) (0,64) 2,79 (2,04)

(1,44)

-0,25 1,85 0,41 2,00 0,73

88,1 94,5 87,7 89,1 65,0

84,9

12 12 12 12 12

229

Ur tabellen kan utläsas att ingen av fonderna kan klassificeras som en högriskfond (P > I). Detta är naturligt då alla fonder har en viss del likvida medel vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till marknadsportföljen. Fond Väst har det klart högsta betavärdet av fonderna (P = 0,99), medan Nordfonden har det lägsta (p = 0,8l). Det högre värdet för Fond Väst torde till en del orsakas av portföljens sammansättning under börskraschen år 1987. Betavärdet indikerar att för den studerade perioden bör det kunna ställas ett högre avkastningskrav på Fond Väst än på Nordfonden. Med tanke på att Fond Väst i genomsnitt haft en större andel likvida medel än Nordfonden (se bilaga 1 s 9 tabell 1) är det något förvånande. Resultaten bör tolkas försiktigt, främst med tanke på det begränsade antalet observationer. Det har inom denna utvärderings ram inte funnits resurser att närmare granska orsaker till skillnader mellan fondernas B-skattningar. Skillnader kan t. ex. tänkas bero på fördelningen mellan aktier och likvida medel eller på branschsammansättningen.

Vidare visar tabell 9 att fonderna i genomsnitt har legat på en lägre risknivå (P = 0,877) än aktiemarknaden (p= 1). Det är därför enligt RRVs mening inte rimligt, om hänsyn skall tas till risk, att kräva att fondernas avkastning skall uppnå avkastningen på en indexportfölj under börsuppgången 1985-1988 (jfr diagram 9).

Fondernas Alfa-värden uttrycker den avvikelseavkastning man uppnått i förhållande till marknaden och med hänsyn till risken i placeringarna. Tabell 9 ger vid handen att Mellanfonden i genomsnitt genererat en överavkastning på 2,79 % per tertial. För övriga fonder kan inte skattningen av a statistiskt säkerställas på grund av för låga t-värden' och därför är det vanskligt att uttala sig om dem.

Korrelationskoefflcienten i kvadrat (r i tabellen) är ett mått på hur väl modellen förklarar förändringama i portföljavkastningarna. För alla fonder utom Nordfonden (r- = 65 %) förklaras ca 90 % av avkastningens variation av förändringar i index.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.5.6 Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna

Löntagarfondernas samlade förmögenhet hade fram t.o. m. år 1988 utvecklats 25 % bättre än om medlen hade placerats i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1 —3 AP-fonderna.

1 avsnitt 5.5.4 har fondernas resultat jämförts med utvecklingen av en tänkt indexportfölj. Ett annat sätt att utvärdera löntagarfondernas medelsförvaltning är att jämföra hur fondförmögenheten utvecklats jämfört med

' t-värdet definieras som det skattade värdet genom dess standardavvikelse ((a-O/ Sa). Detta är en indikation på hur säker en skattning är. Man brukar använda t>2 som indikation på att skattningen är statistiskt säkerställd på 95 %nivån (skilt från 0).

230

om rekvirerade medel i stället placerats i räntebärande värdepapper med samma förräntning som inom 1 — 3 AP-fonderna.

RRVs beräkningar baseras på följande antaganden. Till lönagarfonder-nas fondförmögenhet, beräknad till marknadsvärde per balansdagen år 1988, har gjorts tillägg med de inleveranser som i enlighet med APR gjorts till 1 — 3 AP-fonderna. Summan av detta har sedan satts i relation till det resultat som skulle ha uppnåtts om medlen i stället hade placerats inom 1 — 3 AP-fonderna. Resultatet av en sådan placering har beräknats med utgångspunkt i den av 1 — 3 AP-fonderna redovisade genomsnittliga avkastningen för resp år 1984-1988.' Hänsyn har tagits till att löntagarfonderna rekvirerat medel successivt, dock har RRV räknat på hela månader vilket i jämförelsen verkat till fördel för löntagarfonderna.

1 sammanhanget är det väsentligt att framhålla att löntagarfondema verkat under en relativt kort period och att verksamheten bör ses i ett längre perspektiv. Det bör även noteras att fonderna vid varje tillfälle inte kan välja det mest lönsamma alternativet på grund av begränsningar i regelsystemet. Å andra sidan fmns begränsningar även för 1—3 AP-fonderna. Vidare har löntagarfonderna att tillgodose andra mål än avkastningsmålet.

Resultatet av den beskrivna jämförelsen framgår av nedanstående diagram.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Diagram 10: Jämförelse mellan resp fonds fondförmögenhet och en placering i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna

Fondförmögenhetens avvikelse

från 1-3 RR, procent

( oVERRVKRST

Syd fonden T re fond Invest Nord fonden

Fond Väst Mellanfonden Sa LTF

Fond

Diagram 10 visar att löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 4,5 år utvecklats klart bättre än om rekvirerade medel placerats i räntebärande papper inom 1 — 3 AP-fonderna. Totalt har löntagarfonderna utvecklats knappt 25 % bättre. Annorlunda uttryck har fonderna avkastat 3,5 miljarder kronor mer än medlen skulle ha gjort om de hade placerats i räntebärande papper (se bilaga 4 tablå 6). Mellansvenska löntagarfonden

1984 - 9,5 %, 1985 - 9,7 %, 1986 - 16,1

1987 - 12,6% och 1988 - 14,2'

231

har haft närmare 50 % högre avkastning på förvaltade medel än fonden skulle haft om den alternativa placeringen gjorts. Sydfondens "överavkastning" utgör ca 11 %.

Det är vid jämförelsen viktigt att komma ihåg att marknaden snabbt kan förändras och att valet av "mättillfälle" därför kan spela en stor roll för resultatet. Vid ingången av år 1988 hade löntagarfondernas samlade fondförmögenhet utvecklats i stort sett som om placeringarna gjorts i räntebärande papper inom 1 — 3 AP-fonderna.

1 sammanhanget kan nämnas att Fjärde fondstyrelsens förmögenhet på balansdagen år 1988 uppgick till knappt 17,3 miljarder kronor. Enligt årsredovisningen för 1988 (VD-översikt) hade förmögenheten vid 1988 års utgång uppgått till 5,5 miljarder kronor om medlen sedan fondens start år 1974 i stället hade placerats i statsobligationer. Motsvarande procentuella "överavkastning" (jfr diagram 10) skulle för Fjärde fondstyrelsen uppgå till 215%.'

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

BILAGOR

Policy för aktie- och medelsförvaltning 1 Inledning

Bilaga 1

Avsnittet i sammanfattning:

— Syftet med kapitlet är att hieskriva och analysera policyn för placeringar i noterade och onoterade företag samt likvida medel.

— Dokumentation av aktuell placeringspolicy är bristfällig vid flertalet fonder.

— RRV anser att en aktuell dokumentation bidrar till att hålla policydiskussionen levande. Därigenom kan den möjliggöra för styrelsen att bättre styra och följa upp verksamheten.

— Fonderna har i varierande utsträckning utvecklat mål med anknytning till APR.

Syftet med detta kapitel är att beskriva och analysera fondernas placeringspolicy för riskkapital och likvida medel. Detta sker bl.a. när så har varit möjligt genom att jämföra piolicyn med det faktiska handlandet. Policyn för likvida medel samt för placeringen i noterade resp onoterade företag redovisas i följande separata avsnitt.

I nedanstående figur redovisas uriderlag som fömtom placeringspolicyn kan påverka beslut om placeringar.

Med policy avses enligt Ord för Ord Svenska synonymer och uttryck, 1987: "(företags) sätt att uppträda utåt, riktlinje(r), ledande tanke, gmndtanke, principer, taktik, 'politik', långsiktig planering, 1. beräkning, 1. inriktning, 1. syftning". Policy kan således få beteckna något olika företeelser, vilket även är fallet i fondernas dokumentation. Ibland används ter-

' I beräkningen har inte tillägg till fondförmögenheten gjorts för inleveranser till 1—3 AP-fonderna.

232

Figur 1: Placeringspolicyns roll vid beslut om placering av medel.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Omvärldsbild/ Uppfattning om verkligheten, t ex aktiemarknaden

Mäl för fondema enligt AFR m m

Placeringspolicy) (vid fondema upprättade riktlinjer)

Strategi

Beslut om rekvirering av medel

Placering av medel 4

men av fonderna närmast synonymt med strategi. I figur 1 betecknar emellertid strategi i enlighet med gmndbetydelsen det planmässiga tillvägagångssätt på vilket de uppställda målen i stort skall förverkligas. Strategin innebär således val av alternativ för att uppnå fastställt mål/policy.

Den något varierande användningen av policy vid fondema leder i figur 1 till att pilar är dragna både till strategi och till placering av medel. I vissa fall omfattar policyn frågor av gmndläggande betydelse för strategin, t. ex. hur fonden avser tillämpa lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR). I andra fall är policyn mer att uppfatta som en restriktion eller instruktion för den konkreta placerings verksamheten. Policyn kan t. ex. gälla olika restriktioner i placeringarna, beslutade av styrelsen som ett led i styrningen av kansliets verksamhet. För styrelsen kan policyn bl. a. vara ett sätt att minska risken vid placeringar.

Placeringspolicyn omfattar noterade och onoterade aktier samt likvida medel. Placeringspolicyn för de senare är underordnad placeringspolicyn för noterade och onoterade företag, dvs. policyn avser i första hand att skapa handlingsfrihet föratt agera på riskkapitalmarknaden. I andra hand kan policyn avse att skapa riktlinjer vid förvaltandet av de medel som krävs för att upprätthålla handlingsfriheten.

Placeringspolicy

Noter aktier

Onoterade aktier

Likvida medel

233

I detta inledande avsnitt behandlas dokumentationen av placeringspoli- Prop. 1988/89:144 cyn. Vidare redovisas de av statsmaktema fastställda målen för placering- Bilaga 9 arna.

1.1 Dokumentation

Dokumentation av under år 1988 tillämpad placeringspolicy föreligger för samtliga fonder med undantag av Sydfonden, som saknar dokumenterad policy för noterade aktier. Den vid Sydfonden under år 1985 beslutade placeringspolicyn har reviderats. Precisering och dokumentation av ett principbeslut år 1987 uppsköts emellertid sedan byte på VD-posten aktualiserats. Den utsedda nye VDn har fått i uppdrag att tillsammans med fondens arbetsutskott överarbeta och fullfölja tidigare principbeslut. Detta skall föreläggas styrelsen för beslut snarast möjligt. Vissa brister i dokumentationen förekommer även vid de övriga löntagarfondema genom att dessa inte till fullo har uppdaterat rådande placeringspolicy.

Placeringspolicyn är vid bl. a. Mellansvenska löntagarfonden redovisad i ett flertal olika dokument: särskilda placeringspolicydokument samt i varierande omfattning i årsredovisningar. Genom att placeringspolicyn i sin helhet inte presenteras i samlad form försämras möjligheten att bilda sig en uppfattning om vilken placeringspolicy som skall tillämpas och att bedöma hur den följs.

Riksrevisionsverket (RRV) har tidigare bl.a. i 1985 års utlåtande framhållit att det är väsentligt att det finns en dokumenterad placeringspolicy som uttrycker den enskilda fondens viljeinriktning med anknytning till APR och intentionema bakom APR. Genom dokumentationen tvingas fondstyrelsen att tänka igenom hur fondens tillgångar skall placeras. En kontinuerlig översyn av placeringsdokumentet kan enligt RRVs mening bidra till att hålla placeringsdiskussionen levande i styrelsen. En dokumentation möjliggör för styrelsen att bättre styra och följa upp verksamheten.

1.2 APR med förarbeten

I APR anges följande beträffande placeringarna:

"Fondstyrdsema skall inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Fondmedlen skall placeras så att god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses." (SFS 1983:1092 § 4)

Kravet på avkastning har preciserats till 3 % real avkastning på de medel som fonderna rekvirerat (gmndkapitalet) sett över en längre period. Övriga "placeringskrav" — långsiktighet och riskspridning — har icke närmare specificerats.

I förarbetet till APR, prop 1983/84:50, presenteras även andra mål för i
synnerhet löntagarfondstyrelsernas placering av medel. Löntagarfondema 234

har i varierande utsträckning i sina placeringsdokument knutit an till Prop. 1988/89:144 förarbetena. Den mest utvecklade anknytningen har Fond Väst. Fonden Bilaga 9 redovisar i "Styrelsens direktiv och anvisningar" sitt beslut att särskilt försöka tillgodose följande "mål":

" — öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden

— gynna produktiva investeringar

— ge löntagarna ett direkt inflytande över riskkapitalets användning

— ge löntagarna ett ökat inflytande."

1 APR eller dess förarbeten anges ej konkret hur fondema skall uppträda på riskkapitalmarknaden. Det framgår t. ex. inte i vilken omfattning som placeringar bör ske i onoterade företag. Det föreligger inte heller några bindande beslut av statsmakterna om hur hög likviditeten får vara. 1 förarbetena framhålls mera allmänt att de likvida medlen inte bör "vara större än vad som motiveras av behovet i den ordinarie verksamheten med riskkapitalplaceringar" (prop 1983/84:50 s 80). Beslut i dessa avseenden får således fattas av resp fondstyrelse.

2 Likvida medel

Avsnittet i sammanfattning:

— Flertalet löntagarfonder torde få en radikalt förändrad likviditetssituation efter år 1990, då inga nya medel kan rekvireras.

— RRV anser att löntagarfondema bör utveckla en likviditetspolicy för att säkra handlingsfriheten efter år 1990.

— Mellansvenska löntagarfonden anger som ett skäl till att fonden ej rekvirerat samtliga medel behovet av att bibehålla nettoinvesteringskapaciteten efter år 1990. Övriga löntagarfonder har inlett diskussioner om hur de avser att lösa det kommande likviditetsbehovet.

— Fonderna har i flertalet fall inte utvecklat en policy som innebär ett fastställande av likviditetsnivån.

— Löntagarfondema har i begränsad utsträckning utnyttjat de nya möjligheterna till placeringar på penningmarknaden. Det har därför ännu ej ansetts nödvändigt att utveckla en policy för förvaltningen.

I inledningsavsnittet nämndes två skäl till beslut om placeringspolicy avseende likvida medel:

1 Att skapa handlingsfrihet för att kunna agera på riskkapitalmarknaden.

2 Att få till stånd riktlinjer för förvaltningen av de medel som krävs för att upprätthålla handlingsfriheten.

235

2.1 Handlingsfriheten Prop. 1988/89:144

Bilaga 9 Löntagarfondema tillförs medel t.o.m. år 1990. Såvida samtliga medel har rekvirerats vid den enskilda fonden vid detta tillfälle, måste köp av nya aktier finansieras genom försäljning av existerande innehav eller genom minskning av existerande likviditet. Situationen för fondema blir annorlunda i förhållande till hur det hittills har varit, då nytt kapital har kunnat tillföras för att bygga upp den önskvärda portföljen.

Mellansvenska löntagarfonden anger i sin förvaltningsberättelse för år 1988 som ett skäl till att samtliga medel inte har rekvirerats, att fonden är angelägen om att "bibehålla en nettoinvesteringskapacitet även efter 1990". Övriga löntagarfonder har i varierande utsträckning börjat diskutera hur man skall anpassa sig till den nya situationen. Hittills har emellertid diskussionema inte lett till några konkreta beslut.

Från Sydfonden har påpekats att utrymmet för nyplaceringar även efter år 1990 torde kunna bli godtagbart genom tillgången på utdelningar, räntor och realisationsvinster — vid en börsutveckling jämförlig med 1980-talet.

Företrädare för Nordfonden och Fond Väst har framhållit att "likviditetsproblemet" skulle kunna lösas genom en mllande planering av vilka aktier som kan säljas. En sådan "likviditetsplanering" fömtsätter enligt RRVs mening att aktierna är möjliga att sälja, och att inga restriktioner finns för försäljning i form av "samhällsansvar" m m. När marknaden är starkt vikande kan det senare försvåras och/eller endast ske till stora kostnader.

Fjärde fondstyrelsen räknar med att inom den fömtsebara framtiden som till nu kunna tillgodose likviditetsbehov genom rekvirering av medel.

För att klara sitt likviditetsbehov kan fonderna tillfälligtvis ta upp kredit (15 § APR). Likviditetsbehovet måste således i huvudsak tillfredsställas på annat sätt. Flertalet löntagarfondstyrelser har fattat beslut om kreditgränser. Mellansvenska löntagarfondens styrelse har t. ex. givit kansliet möjlighet att kortsiktigt låna upp till 250 milj kr, medan Nordfondens styrelse har beslutat om en gräns vid 50 rnilj kr. Inom Sydfonden har frågan om tillfällig upplåning diskuterats principiellt, men hittiUs inte ansetts föranleda beslut. Fjärde fondstyrelsen har hittills varken fattat beslut om någon likviditetsgräns eller utnyttjat kreditmöjligheten.

Behovet av att säkerställa likviditeten har generellt inte medfört att en policy för likviditetsnivån har utvecklats vid fondema.

Av löntagarfonderna har Trefond Invest i sitt policydokument fastställt att som "riktmärke för den genomsnittliga likviditeten skall gälla 10 % av det under året lyftbara kapitalet". Övriga löntagarfonder saknar fastställda likviditetsgränser. Vid Mellansvenska löntagarfonden framhålls, som vid de andra löntagarfondema, att likviditeten måste vara så stor att det finns handlingsberedskap för placeringar. Vid flera av fondema har framförts ståndpunkten att likviditeten tillflilligtvis bör kunna uppgå till 25 % och att den generellt bör ligga på en genomsnittligt högre nivå än vad som hittills har varit fallet.

För att säkerställa likviditeten har Fjärde fondstyrelsen utformat en 236

policy. Ett moment i denna utgör fondstyrelsens beslut under år 1988 om Prop. 1988/89:144
att likviditeten kan få variera upp till 25 % av fondkapitalet. Bilaga 9

Av tabellen nedan framgår den hittills praktiserade genomsnittliga likviditeten.'

Tabell 1: Den genomsnittliga likviditeten uttryckt i procent mellan åren 1985 och 1988.

Fond	År
	1985	1986	1987	1988
Sydfonden	19,0	13,0	9,3	9,4
Fond Väst	29,5	11,5	4,9	11,2
Trefond Invest	16,7	8,8	6,1	0,4
Mellansvenska löntagarfonden'		20,9	12,9	10,2
Nordfonden	8,0	12,0	4,8	3,6
Fjärde fondstyrelsen	11,3	7,8	9,1	10,5

' Mellansvenska löntagarfonden inkluderar som nämnts även ej rekvirerade medel i sin likviditetsreserv.

Tabellen visar att det finns vissa skillnader mellan fondema. Nordfonden och Trefond Invest har genomsnittligt lägre likviditet än övriga fonder under de senaste två åren.

För att säkra handlingsfriheten vid placeringar i riskkapital och förvaltningen av betydande likvida medel, bör samtliga löntagarfonder enligt RRVs mening utveckla en likviditetspolicy. Behovet av likviditetspolicy blir viktigare efter år 1990 när möjligheten att rekvirera nya medel försvinner för flertalet löntagarfonder.

2.2 Förvaltningen

Det andra motivet till placeringspolicy — att skapa riktlinjer för förvaltandet av de likvida medlen - kan sägas ha accentuerats av att fondstyrelserna under år 1988 har givits ökade möjligheter till placeringar. Utöver vad som tidigare gällde (39 § APR) får fondema placera sina likvida medel i andra värdepapper med hög likviditet avsedda för den allmänna marknaden. Emellertid har ingen av löntagarfonderna hittills ansett att det behövs en policy för detta syfte. Flera av fonderna har ännu inte handlat på penningmarknaden i någon större omfattning. Sydfonden har t. ex. hittills ansett sig få en tillfredsställande förräntning genom specialinlåning i bank med förmånliga uppsägningsvillkor och har därför avstått från att placera i bankcertifikat m.fl.penninginstrument under år 1988. Ett framtida mer aktivt agerande på penningmarknaden har emellertid inte uteslutits av andra löntagarfonder.

Fjärde fondstyrelsen har under år 1989 fattat beslut om Instruktion för placering av likvida medel. Instruktionen reglerar med utgångspunkt i 39 § APR kansliets handläggning av likvida medel.

' Likviditeten är beräknad som relationen mellan likvida medel, kortfristiga place
ringar, placeringar på penningmarknaden o.d. samt totala fondkapitalet med värde
pappersportföljen upptagen till marknadsvärdet. Det genomsnittliga värdet är med
elvärdet för årets tertialer resp kvartal (Fjärde fondstyrelsen). 237

3 Noterade företag

Avsnittet i sammanfattning:

—Fonderna måste ta ställning till hur kraven på långsiktighet och riskspridning skall avvägas i förhållande till det av statsmakterna beslutade 3-procentiga reala avkastningskravet.

—Fyra av fonderna anser atl inrättandet av en basportfölj är ett lämpligt sätt för resp styrelse att ta ställning till långsiktigheten och riskspridningen.

—Ett viktigt styrelsebeslut gäller valet av strategi för att tillgodose avkastningskravet. Operativt har detta vanligen brutits ned till att den egna portföljen skall utvecklas bättre än börsen genomsnittligt.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Fondmedlen skall enligt APR som nämnts placeras så att god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Genom att avkastningskravet är preciserat (3 % real avkastning) utgör fondernas viktigaste poli-cybeslut en närmare bestämning av risk och långsiktighet. RRV behandlar risk i ett särskilt avsnitt i rapportdelen (5.5.5), medan i viss omfattning här granskas långsiktigheten i fondernas placeringar.

3.1 Basportfölj

Av den redovisade dokumentationen framgåratt tre av fonderna - Fjärde fondstyrelsen. Fond Väst och Trefond Invest - under år 1988 har beslutat om någon form av "basportfölj". 1 Sydfondens policybeslut från åren 1985 och 1987 ingår inrättande av basportfölj. Fondens pågående omläggning av policyn innebär att aktieportföljen indelas i en basportfölj, en rörlig portfölj och en småföretagsportfölj.

På aktier ingående i basportföljen ställs större krav på långsiktighet i placeringen. Styrelsens roll vid placeringen är också mer markerad genom att styrelsen fattar beslut om eller godkänner förändringar i innehavet. Genom policybesluten avser styrelsen bl. a. att minska risken.

Vid Fond Väst och Trefond Invest har styrelsen inte på förhand reglerat basportföljens andel av de totala |)laceringarna. Basportföljens storiek blir således ett resultat av successiva beslut. Vid Fond Väst fattar t.ex. styrelsen åriigen beslut om vilka aktier och antalet av dessa aktier som skall ingå i basportföljen. Under år 1988 utgjorde basportföljen ca en tredjedel av den totala portföljens marknadsvärde. Enligt förarbetena till APR skall fondernas placeringar gynna produktion och sysselsättning. Av denna anledning ingår inte bank- och försäkringsaktier i fondens basportfölj. Vid Trefond Invest avgör VD vilka företag som skall ingå i den basportfölj om 20 — 25 företag som styrelsen beslutat.

Fjärde fondstyrelsen har genom att tillsätta styrelserepresentanter i några av företagen i basportföljen markerat för företagen sitt långsiktiga ägarintresse. Vid en av löntagaifonderna förs en diskussion om att i

238

framtiden dela in förtagen i bundna och obundna engagemang för att på så Prop. 1988/89: 144
sätt ange långsiktigheten. Bilaga 9

De för RRV redovisade argumenten mot policybeslut i form av t.ex. basportfölj är att de senare förhindrar möjligheten till goda och av beslutsskäl snabba affärer. Styrelsens engagemang skulle försvåra en rationell placeringsverksamhet. Relevansen i dessa argument har å andra sidan bestridits av andra intervjuade. Basportföljen omfattar viktiga aktieinnehav som oavsett benämning knappast kan avyttras utan styrelsens hörande. Vidare är inte tidskraven mer pressande än att styrelsen eller ett av den tillsatt arbetsutskott hinner höras innan åtgärder måste vidtas.

Behovet hos styrelsen av att kunna styra och kontrollera risk och långsiktighet i placeringarna har fonderna även försökt lösa på annat sätt än genom policybeslut.

Vid Sydfonden fattas placeringsbesluten sedan år 1987 i en arbetsgrupp (ordföranden, tre andra styrelsemedlemmar, VD och VDs ställföreträdare). Arbetsgruppen har inte någon fastställd instruktion. Den arbetar/har arbetat med stöd av särskilda bemyndiganden av styrelsen.

Även vid Nordfonden och Fjärde fondstyrelsen finns arbetsgmpper. Dessa har dock en mer rådgivande roll i förhållande till verkställande direktören.

3.2 Andra policybeslut

För Trefond Invest är målet för en del av placeringarna i portföljen att var och en av dessa skall uppgå till maximala 6 % av röstvärdet, dvs. upp till den gräns som en löntagarfond har möjlighet att förvärva aktier i ett börsnoterat aktiebolag.

Även andra mål än långsiktighet och riskspridning kan prioriteras av fonden. Fond Väst har t.ex. valt att i några fall prioritera målet "gynna produktiva investeringar" framför att tillgodose avkastningskravet. Konkret har det inneburit att fonden medvetet avstått från en god affär genom att inte avyttra sitt aktieinnehav. De aktuella köparna har bedömts vara mer intresserade av företagens orealiserade värden än av att utveckla och driva företagen vidare på ett företags- och samhällsekonomiskt riktigt sätt.

I fondernas dokumentation blir som nämnts ibland gränsen flytande mellan policy och strategi. Exempelvis innehåller "Placeringsstrategi för Nordfonden" i huvudsak mål och riktlinjer, dvs. policy, för Nordfondens verksamhet. Dokumentet rekapitulerar delar av APR.

Via val av "strategi" tar den enskilda fonden vid olika beslutstillfallen
ställning till hur portföljen bör disponeras för att målen skall uppnås. För
fonden innebär valet av strategi i huvudsak ett ofta samtidigt ställningsta
gande till fondernas branschinnehav och till vilka placeringar som bör
göras i vilka företag. Det gäller att välja de branscher och de aktier som kan
förväntas vara undervärderade och/eller som kan antas ge högst avkast
ning. Avkastningsmålet har av samtliga fonder bmtits ned till ett operativt
mål: att den egna portföljen skall utvecklas bättre än börsen genomsnitt
ligt. Strategin för att uppnå målet, att överträffa börsindex, är att välja en i 239

förhållande till börsen avvikande branschfördelning och att göra ett framgångsrikt selektivt urval inom en bransch.

Vid sammanträdena tar styrelserna efter VDs regelmässiga genomgång av utvecklingen i aktieportföljen ställning till om den gällande placeringsstrategin ligger fast. Rapporteringen till styrelsen tar i huvudsak formen av en avvikelserapportering. Termen strategi används vid fonder inte alltid i dessa sammanhang för att beteckna ett övergripande sätt att nå målet. Om placeringsstrategin ofta ändras vid sammanträdena kan denna enligt RRVs uppfattning mer ses som ett sätt att efter hand försöka minska risken och öka den förväntade avkastningen, ett "taktiskt beslut".

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4 Onoterade företag

Fondernas policy för placeringar i onoterade företag varierar i betydligt större utsträckning än vad gäller policyn för noterade företag. Det har därför funnits anledning för RRV att på ett mer omfattande sätt beskriva och analysera verksamheten.

Avsnittet i sammanfattning:

— Fondemas policy för placeringar i onoterade företag varierar liksom i vilken utsträckning de placerat i onoterade företag.

— Vid fyra av fondema kommer placeringama i framtiden företrädesvis att inriktas mot mognare företag och företag av en viss storlek.

4.1 Placeringar

Av löntagarfonderna har Trefond Invest sedan år 1985 som mål att köpen primärt skall "inriktas mot företag där rörelsen nått en viss mognadsgrad och storlek". En sådan målsättning är f. n. under beredning vid Fjärde fondstyrelsen. Mellansvenska löntagarfonden och Fond Väst. Nordfonden har endast handlat med onoterade aktier i begränsad omfattning, och erfarenheterna föranleder ingen inriktning av placeringama mot en viss storlek eller typ av företag. Vid Sydfonden kan enligt den nyligen antagna policyn (Årsredovisning 1988) placeringar även i fortsättningen ske i mindre företag, exempelvis s. k. avknoppningsföretag vid teknisk högskola och universitet. Fond Väst kan också investera i mindre företag såvida de är belägna utanför större orter eller om företagen anses vara av "samhällsekonomisk betydelse".

Bidragande till den pågående om,orienteringen vid fyra av fonderna mot större och mognare företag är gjorda erfarenheter av att rätt kunna bedöma ansökningar av skiftande kvalitet från företag med varierande storlek på lednings- och stödfunktionerna. Svårigheten att "matcha" företagen föranleds även av att de personella resursema är begränsade vid fonderna. Oftast är det enbart en person som arbetar med denna typ av placeringar.

I gällande policydokument för Mellansvenska löntagarfonden presente-

240

ras följande mål: "Mellansvenska löntagarfonden vill vara en av flera Prop. 1988/89:144 institutioner på svensk kapitalmarknad som medverkar som 'katalysator' i Bilaga 9 en önskvärd utveckling av näringslivet" (Årsredovisning 1986). Tillämpningen av målet har inneburit en genomgång och avslag av ett stort antal ansökningar från ibland mycket små företag.

Vid denna fond och vid Fond Väst har styrelsen fastställt en maximigräns för "hur stor andel av tillgångama" resp "rekvirerade medel" som får placeras i onoterade företag: 10% resp 15 %..Ingen av fondema har uppnått den fastställda nivån. Övriga löntagarfonder har inte fastställt någon andel för placeringar i de onoterade företagen. Fjärde fondstyrelsen har beslutat att i stort sett bibehålla den nuvarande andelen.

Den hittills varierande inställningen till investeringar i onoterade företag återspeglas i nedanstående tabell 2.

Tabell 2: Uppgifter om fondernas placeringar i onoterade företag, antal och anskaffningsvärde (milj kr) mellan åren 1984 och 1988

Fonder	År 1984		1985		1986		1987		1988
	Antal	Anskf-värde	Antal	Anskf-värde	Antal	Anskf-värde	Antal	Anskf-värde	Antal	Anskf-värde
Sydfonden	_	_	2	3,9	9	43,6	13	48,9	12	52,9
Fond Väst	1	1,1	6	54,0	8	80,2	9	68,4	10'	151,3'
Trefond	_	_	1	8,5	1'	8,5	\'	8,5	2'	13,5
Mellansvenska
löntagarfonden	—	—	6	41,5	16	102,6	13	96,2	17'	169,3'
Nordfonden	—	_	2	1,2	3	6,2	4	25,9	6'	97,1'
Fjärde fond-
styrelsen	16	207,0	20	252,0	22	350,0	25	576,0	24	694,0

Källa: Resp fond

' Inkl UV-shipping förvärvat under hösten och noterat 1989-02-02. Anskaffningsvärde: 70,4 milj kr

1 uppgiften inkluderas ej Trefond Invests utvecklingsbolag, Collator, och det företag, KMG, som Collator

äger andel av.

Mellansvenska löntagarfonden är den löntagarfond som under flertalet år har placerat i flest företag, medan Trefond Invest har minst antal placeringar i onoterade företag. Företrädare för Nordfonden har förklarat det färre antalet placeringar med att bl.a. nödvändiga kansliresurser inte har funnits tillgängliga förrän år 1987. Svårigheten att etablera ett särskilt bolag för handel med de icke noterade företagen (f n Collator Utvecklings AB) är enligt företrädare för Trefond Invest förklaringen till de begränsade insatserna.

Fjärde fondstyrelsen började placera i onoterade företag år 1980, dvs. ganska många år efter det att fonden bildades (1974). Fonden har nu mer än dubbelt så lång erfarenhet som löntagarfonderna av placeringar i onoterade företag.

Skillnader i antalet placeringar i onoterade företag och i inriktningen av dessa placeringar mot medelstora eller mindre företag har av intervjuade fondföreträdare bl.a. förklarats med — varierande ambition hos fondstyrelsen eller den egna verkställande

ledningen

16 Riksdagen 1988/89. 1 satnl. Nr 144

— varierande möjlighet till placeringar

— fondkansliets funktion (antal analytiker m m)

— fondens acceptans av afiarserbjudande.

För RRV har det inte varit möjligt att inom uppdragets ram verifiera alla de utsagor som framförts sorn förklaring till den egna eller andra fonders agerande. De redovisade förklaringama begränsas därför i huvudsak till avsikter och förklaringar som dokumenterats av resp fond.

Vid samtliga fonder har i intervjuer med RRV statsmakternas förväntan framförts som en förklaring till placeringar i onoterade företag. Sydfonden hänvisar även till att statens industriverk (SIND) kraftigt understmkit venture capital-branschens betydelse för den industriella verksamheten (Årsredovisning 1988). Samtidigt har det många gånger funnits en tveksamhet till om placeringar i onoterade företag är det rätta sättet "att förränta pensionspengarna".

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.2 Formen för placeringen

Avsnittet i sammanfattning:

- I förarbetet till APR nämns att investeringar både kan ske direkt
och via ventureföretag. Båda dessa former tillämpas av Fjärde
fondstyrelsen.

— De konvertibla skuldebreven spelar en varierande roll för fonder
nas placeringar. Störst relativ betydelse hade de år 1988 för
•Sydfonden.

I prop 1983/84:50 framhålles följande beträffande formerna för löntagarfondernas förvärv av aktier för att förbättra riskkapitalförsörjningen för mindre och medelstora företag:

"Detta kan både ske genom direkt engagemang i dessa företag och genom engagemang i s. k. tillväxtföretag, venturekapital företag eller andra typer av företag med inriktning mot riskkapitalmarknaden för icke börsnoterade företag." (s 53)

Endast Fjärde fondstyrelsen använder sig av de båda nämnda möjligheterna att investera: direkt engagemang eller via ventureföretag och liknande. Fonden är delägare i tre ventureföretag. Genom den senare formen av engagemang avses kraven på ompetens och riskema vid placering i onoterade företag att reduceras. Mindre företag och högriskföretag förväntas vända sig till ventureföretagen för sin kapitalförsörjning.

Nordfonden har försökt minska risken genom att investera i en före-tagsgmpp inriktad mot småföretag. Trefond Invest försökte ursprungligen att lösa risk- och kompetensproblemet genom att gå in i ett investmentbolag och att år 1986 inrätta ett särskilt bolag, Collator. I brist på partner, som kan ingå som ägare, är bolaget vilande.

Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden har båda investerat i ventureföretag. Avsikten har emellertid inte varit att enbart via dessa

242

agera på riskkapitalmarknaden utan att investera i samarbete med ventu-reföretaget. Ventureföretagen har dock inte tagit initiativ till något samarbete. Fonderna har å sin sida i likhet med Nordfonden eftersträvat att själva direkt agera på marknaden.

Mellansvenska löntagarfonden och Fond Väst, dvs. de löntagarfonder som relativt sett har placerat mest i onoterade företag, arbetar nu enbart med direkta investeringar.

Fondernas investeringar i onoterade företag utgörs dels av aktier, dels av konvertibla skuldebrev (inkl företagen o. d.). I tabell 3 redovisas fondemas satsningar på de skilda placeringsformema åren 1986—1988.

Tabell 3: Fondernas placering I aktier och konvertibla skuldebrev m m, anskaffningsvärde Och antal företag, åren 1986 — 1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Fond	År	Anskaffnings-	Antal	Anskaffnings-	Antal
		värde (tkr)	företag	värde (tkr)	företag
		Aktier onote-		Konvertibla
		rade företag		skuldebrev m.m.
Sydfonden	1986	43 180	9	450	2
	1987	48904	12	6 300	4
	1988	39 759	12	13158	5
Fond Väst	1986	21888	5	58270	6
	1987	16353	6	52035	6
	1988	78 322'	8	2310	3
Trefond Invest	1986	8500	1	_	_
	1987	8 500	1	_	—
	1988	13 500	3	_	_
Mellansvenska	1986	86 572	13	16040
Löntagarfonden 1987		86193	10	11000
	1988	94552'	14	4000	2
Nordfonden	1986	1700	2	4521	2
	1987	24807	3	1021	1
	1988	24840'	3	1521	2
Fjärde	1986	280833	22	60391	7
fondstyrelsen	1987	468402	24	107279	12
	1988	595 548	26	99 787	12

Källa: Fondernas årsredovisningar.

' Exkl. UV Shipping AB anskaffningsvärde 70700 kr.

Av tabell 3 framgår att de konvertibla skuldebreven spelar en högst varierande roll för fondernas placeringar. Vid Fond Väst har de konvertibla skuldebreven varit den helt dominerande formen av placeringar under åren 1986 och 1987. En motsatt utveckling uppvisar Sydfonden, den fond där de konvertibla skuldebreven har störst relativ betydelse år 1988. Den redovisade utvecklingen återspeglar Sydfondens beslut om att i regel i första hand satsa riskkapital i form av konvertibla skuldebrev.

243

4.3 Ägaransvar

Avsnittet i sammanfattning:

—Fonderna har operativt tolkat prop 1983/84 150 så att företagaransvar inträder om fondens rösträttsandel överstiger 50 %.

—Av fonderna har inte någon en rösträttsandel i redovisade onoterade företag som överstiger 50 %. Däremot har ett flertal av fonderna haft kapitalandelar överstigande 50 %.

—För att minska risken för att iiven mindre kapitalandelar kan leda till företagaransvar är det enligt RRVs mening viktigt att särskilt analysera fondens position visavi andra placerare.

—RRV anser att ägarrollen för Collator, dotterbolag till Trefond Invest, måste upphöra under år 1989 såvida inte ägarbasen till bolaget breddas.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

1 prop 1983/84: 50 framhåller föredragande att fondstyrelserna inte skall ta på sig ett ägaransvar.

"Med detta bör i första hand förstås att fondstyrelserna inte skall påta sig ett fortlöpande huvudansvar för något företags förvaltning. Däremot bör fondstyrelserna ta på sig ett for denna typ av aktieägande normalt delägaransvar, vilket bl. a. innebär att de tillsammans med andra ägare bör ange målsättningen och verka för att företagen har väl fungerande ledningsorgan." (s 79)

Till skillnad från börsregistrerade aktier finns det i APR eller dess förarbeten ingen begränsning av hur stor andel av röstetalet som får förvärvas i onoterade företag. Begränsningen ligger i att den enskilda fonden inte får äga så mycket att ägaransvaret övergår till företagaransvar.

Företrädare för fonderna har operativt tolkat prop 1983/84:50 så att företagaransvar inträder när röstandelen överskrider 50 %. Tolkat på detta sätt har inte någon av fonderna utövat ett företagaransvar i de onoterade företag. I tabell 4 nedan redovisas antalet placeringar i onoterade företag inom vissa procentuella rösträttsintervall.

En tendens i den procentuella fördelningen över åren är att andelen företag med lägre rösträttsandel än 10 % har ökat något. En motsvarande tendens finns ej i tabell 5 över antalet onoterade företag inom dessa procentuella kapitalandelsintervall. En viss minskning har skett av antalet onoterade företag, där fondernas kapitalandel uppgår till 45 % eller mer.

1 prop 1983/84:50 redovisas synpunkter från remissinstanser om att företagaransvar även kan inträda vid röstetal som understiger 50 %. Intervjuade har påpekat att om fonden har en hög kapitalandel eller i förhållande till övriga placerare är stor som portfölj förvaltare, kan fonden bli "tvingad" att ta ett företagaransvar. Krav på långsiktighet och fondens förväntade samhällsroll kan t.ex. förhindra att engagemang avslutas, när andra placerare går ur av affärsmässiga skäl. Exempel finns på fonder som på detta sätt fått ta ett reellt företagaransvar även om kapitalandelen varit mera begränsad. För att minska risken bör fonden enligt RRVs mening vid

244

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

2 M

c _ CO

E 2 ?

I I I - I I

I I I I I I

I I

I I I

oo'

I I I - I -

I I I

IIIII

I I

- I I

I I

00 cd	1 o

0)
b.
iSoN,
o o"
•o (N
Cd	1
u	1
OJ	O
O	r
C
o
■ —	On

	oC


	1
n	o


c
u
o
o	0
b.
o.a
	1
u
J3

OJ	lO
T3
C

I ' I

— — I rri

I TT — VO

I - I

(N — I —

I I I

I I

— I r

I - I

— I — I r

I I "* I

>ri m rs — rs (N

— I I < —' " W

a a

r* —. I — — f*

rs r I m —■ m

•	t.
	O

se
2 OJ	"o
•O	U

i: a;

■O

<2 -OtO iS T3 -p

g «J (u O ;n t/2 u. I— !S Z il?

a-O ■o s

•a

llaZ

(2 = "S 'S

o OJ o :"J

h-SZilT

•o S

1=> c C£ OJ «,

'2-5£:2-o-o Iji

VIU-HZU. 73 — se

245

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

E _ n E3t

-I I — I

I I

I I I I I I

I --- I I

I I I

IIIII-

m I

IIIII

I < I

—' — I r.1 I »ri —

I I I I -

I I I - I

-I I - I I

— I — I OO

T3 I

*1> Os*
•O rs
a	1
b.	1
1)	O
O	(N
c
o
•—	O

OJ	oT


jx:	1
ra	O


c


o On

ao
	]
bH
ed

u	«J
T3

I ■" I

< — I u-1 I m 0\

I " I

(N - I (N I v-i —

IIIII

1 ( I rt — -.

I I

*' I I (N — VO

I I - I

Tt ni — r---- 't

m — — r.) I VO

I I

rvi fN fn m

fe !

S E

rn- I I -- Tf

■o <2 = '' "2

|U U o :«

t/5 u-

I I

'■* — I I - d

c c<2 u

■ii-a 'O £ r/5 u.

<2 = -S"H

u D o :n

2 ,5 "

fN (N I fN — (N

•a 2

£-0

tJ?£

jO iS T3 -o I Z

(i:Szii: cä""

o •o

fN TT»

r 00

a.E

:2 oi

m#Tr' = m'oo-;!i;,q

246

beslut om placering särskilt analysera fondens position visavi andra placerare.

I tabellema har inte medtagits Trefond Invests bolag, Collator. Bolaget bildades år 1986 tillsammans med andra intressenter. En av intressentema drog sig emellertid ur och fonden har alltsedan dess varit majoritetsägare i Collator. Bolaget ärvde en placering i KMG System AB. Under år 1988 har fondstyrelsen beslutat om att tillskjuta ytterligare kapital till KMG via Collator (83 % av aktiekapitalet och 33 % av röstvärdet år 1987). Collator har därmed under år 1989 mer än 50 % av röstvärdet. Frågan om företagets fortsatta verksamhet ställdes mot att bryta mot "regelverket".

Fondstyrelsens handlande innebär att man bryter mot ordalydelsen i prop 1983/84 50. Avsikten från Trefond Invest sida har emellertid hela tiden varit att hitta lämpliga partner i Collator. Trots upprepade försök sedan år 1986 har inte detta lyckats. Enligt RRVs uppfattning har emellertid så lång tid förflutet, att bolagets ägarroll måste upphöra om ingen lösning uppnås under år 1989.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.4 Redovisat resultat

Avsnittet i sammanfattning:

—Ambitionen hos fondema är att varje placering skall uppvisa vinst. Det finns dock en insikt hos fonderna om att varje placering ej kan lyckas.

—Sammanlagt för löntagarfondema har kan mer än hälften de avyttrade företagen mellan åren 1984 och 1988 ej uppnått avkastningskravet. Ungefär motsvarande resultat gäller för Fjärde fondtyrelsen.

—Samtliga fonder med undantag av Trefond Invest, med mycket få placeringar, har råkat ut för konkurser och nedskrivningar.

—Fjärde fondstyrelsen har haft placeringar i företag som noterats.

—Det finns enligt RRVs uppfattning f. n. inget som tyder på att fondernas totala placeringar i onoterade företag kan ge motsvarande avkastning som placeringar i noterade företag.

Allt för kort tid för avstämning av placeringarna kan hävdas ha förflutit. Å andra sidan talar fondemas egen omorientering (mot större och mognare företag) för att en viss värdering är möjlig av nuvarande placeringspolicy.

Fondema framhåller att avkastningskraven på placeringar i onoterade företag på sikt (4 — 8 år; uppgifterna varierar hos fonderna) är desamma som kraven på placeringar i noterade företag. Genom att de onoterade företagen redovisas till anskaffningsvärdet är det inte möjligt att totah sett ge en rättvisande beskrivning av om placeringarna hittills har varit framgångsrika.

Ambitionen hos fonderna har varit att varje placering skall uppvisa vinst. Fond Väst kan även tänka sig att lägga ett samhällsekonomiskt perspektiv på den enskilda placeringen. Det synes dock finnas en insikt

247

hos fondema om att varje placering inte kan lyckas. "Det viktiga är att Prop. 1988/89:144 förlustema på lång sikt uppvägs av så stora vinster i andra satsningar att Bilaga 9 avkastningskravet ändå uppnås." (Mellansvenska löntagarfonden Årsredovisning 1986 s4).

I tabell 6 nedan redovisas det antal onoterade företag som noterats i fondemas ägo. Företrädare för flera av fondema har framhållit notering som ett mål för fondemas placering i onoterade företag. Sedan företaget noterats skulle fondens "uppgift vara löst" och aktierna kunna avyttras. För de fonder som eftersträvar att placera i mogna företag, företag som inom den närmaste framtiden kan komma att noteras, kan noteringen ses som ett bevis på att placeringen varit riktig. Mål av detta slag har emellertid ännu ej uppnåtts vid löntagarfondema, såsom framgår av tabell 6. Endast i Fjärde fondstyrelsens innehav har noteringar förekommit.

Ett annat sätt att mäta resultatet är att redovisa det antal onoterade företag som avyttrats av fondema med uppfyllt resp ej uppfyllt realt avkastningskrav (3 %). Sättet att mäta är tmbbigt. Måttet beaktar ej att en stor förlust eller vinst i ett enskilt företag kan ha stor betydelse för totalresultatet. Men redovisningen i tabell 7 nedan ger dock en uppfattning om antalet framgångsrika eller misslyckade placeringar som avyttrats.

Mellansvenska löntagarfonden har avyttrat flest onoterade företag, till att börja med utan att uppfylla avkastningskravet. Sammanlagt för löntagarfonderna mellan åren 1984 och 1988 har 65 % av de avyttrade företagen ej uppnått avkastningskravet. Att detta ej enbartitorde kunna förklaras av att löntagarfondema hunnit verka under kort tid visas av att även för Fjärde fondstyrelsen har mer än 60 (63) % av företagen ej kunnat avyttras med uppnått avkastningskrav.

Antalet konkurser och nedskrivningar i kapitalet är andra mått på misslyckande i fondernas placeringar. Av tabell 8'framgår att antalet konkurser har varit flest vid Mellansvenska löntagarfonden, den löntagarfond som genomsnittligt över tiden har placerat i flest onoterade företag. Tabellen visar också att samtliga fonder med undantag av Trefond Tnvest, med endast en placering fram till år 1988,.har råkat ut för'korikurser eller tvingats till nedskrivningar av kapitalet.

Genomgången av resultatet har visat på problem med att placera i onoterade företag. Att dessa problem inte bara är tidsbundna, något som kommer att försvinna när fonderna vunnit ökad erfarenhet, antyds av att även Fjärde fondstyrelsen råkat ut för misslyckanden i placeringama.'De senare torde vara en följd av den högre riskexponering som det innebär att placera i onoterade företag.

248

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Eoo

.3 ov ■1/2 —

I I I

T»

I I I

3 0V C/5 —

I - I

II - I

II ' I I

III II

3 ■ bl

II 1

I I

o. o. s

I - I

III III

III I -

I I I

I I

I I I

S n F,

B o (/}

1 2

2 "
s ts

■312 II

tÄ

CJ ,

C Sv

t£ [i: 2 S.iT

= 00

= 7

.SS

•<-

I I I

I I -

I I I

ert

C C

(D -

ci -

c> c c «£ „ •a g JJ u c o =2, ,

ti£ [i: 2 2 2 ii: I

249

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tabell 8: Antal konkurser samt redovisat nedskrivet kapital (milj kr) i fondernas placeringar i onoterade aktier mellan åren 1984 och 1988

Fonder

År 1984

1985

1986

1987

1988

Summa 1984-1988

Kon- NedskrKcm- NedskrKon- NedskrKon- NedskrKon- NedskrKon- Nedskr kurs kap kurs kap kurs kap kurs kap kurs kap kurs kap

Sydfonden —

Fond Väst -

Trefond Invest —
Mellansvenska

löntagarfonden -

Nordfonden —
Fjärde fondstyrelsen —

13,0

5,0 3 2,0 -9,0 1

2,2 1 5,5 -

12,4 1 4,5 -

2,2 3 3

51,0 1

4,4 19,6

17,4

2,0

64,5

Källa: Resp fond.

Att redovisa de dolda värdena i de onoterade företagen är inte möjligt. Det finns emellertid enligt RRVs uppfattning inget som tyder på att dessa värden skulle vara av sådan omfattning att placeringar i onoterade företag skulle vara likvärdiga med placeringar i noterade företag. Erfarenheten av Fjärde fondstyrelsens verksamhet pekar t.ex. på motsatsen. Det synes därför inte vara realistiskt att som flertalet löntagarfonder ha samma förväntningar på den onoterade, som den noterade portföljen.

4.5 Arbetet med placeringar

Avsnittet i sammanfattning

- Arbetet med de onoterade företagen är relativtarbetskrävande.
Ungefar hälften av antalet analytiker vid fonderna arbetar med
dessa företag.

— Kravet på kompetens är avgörande vid val av styrelseledamot.
Fondens styrelseplats i ett onoterat företag kan således besättas
med extern person.

Varje fond har minst en person som särskilt ägnar sig åt de onoterade företagen. För placeringar i onoterade företag åtgår ett arbete som vid flertalet löntagarfonder minst motsvarar arbetsinsatsen med noterade företag (se nedan tabell 9). Vidare har fondema använt sig av konsulter för genomgång och utvärdering av företag där placering varit aktuell.

250

Antalet analytiker och placerare, dvs. inklusive VD och WD, är i stort Prop. 1988/89: 144 sett detsamma vid de olika löntagarfonderna. Skillnader i antalet är främst Bilaga 9 att hänföra till en varierande ambition att arbeta med de onoterade företagen. Att Sydfonden har betydligt färre anställda än övriga fonder beror på att ekonomi och redovisning (motsvarande kamrer -I- sekr) sköts av Lundabygdens Sparbank. Det är vidare av betydelse i vilken utsträckning som utomstående konsulter anlitas i verksamheten.

Samtliga fonder med undantag av Trefond Invest tillgodoser vid placeringar i onoterade företag möjligheten att erhålla styrelseplats. Placeringens vikt får avgöra om rättigheten skall utnyttjas. Trefond Invests styrelse anser att i princip skall inte styrelseplatser tillträdas. I praktiken har emellertid så skett vid några företag.

Tabell 9: Antalet anställda oeh antalet anställda som särskilt arbetar med onoterade resp noterade företag år 1988

Fonder                                                    Antal Därav: Antal ana-
an-           arbetande lytiker för
ställda      med onoter- noterade och
(man-       ade bolag onoterade
år)            (manår)     företag

Sydfonden 3 1 2

Fond Väst 6 1,5 3

Trefond Invest 5 0,7 2

Mellansvenska 5' 1,5 2
löntagarfonden

Nordfonden 4,5 1 2

Fjärde 8 2 5
fondstyrelsen

Summa 31,5 7,7 16

Källa: Resp fond

' Fonden har under år 1989 anställt ytterligare en person som till 66 % av arbetstiden

skall arbeta med onoterade företag

Vid val av styrelseledamot uppges vid samtliga fonder kompetenskravet vara avgörande. Fondernas styrelseplatser i onoterade företag besätts således av utomstående personer om dessa har den bästa kompetensen. I Sydfonden har beslut fattats om att fondens styrelseplatser i onoterade företag i regel i framtiden skall besättas med utomstående persorier med professionell kompetens inom aktuell bransch.

Samarbete mellan löntagarfonderna förekommer i mycket begränsad utsträckning. Inför börsintroduktionen av UV-Shipping' har dock Nordfonden, Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden samarbetat. Officiellt har inte diskussioner förts om möjligheten av att genom samarbete stärka den analytiska kompetensen vid placeringar i onoterade aktier.

I intervju har framförts att en tänkbar samarbetsform vore bildandet av ett gemensamt bolag med tillräckliga analytiska resurser för placeringar i onoterade företag av varierande storlek. Den enskilda löntagarfonden anses ha för små resurser för att ekonomiskt bära en tillräckligt stor och

' Inför privatiseringen och börsintroduktionen av Uddevallavarvets dödsbo UV

Shipping. 251

kompetent analytiker gmpp på ca 4-5 personer. Vid andra fonden har denna form av samarbete betraktats som orealistisk. Varje fond skulle vilja utveckla sin profil.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.6 Sammanfattning

Den gjorda kartläggningen visar att fonderna vad gäller de onoterade företagen uppfattat och tillämpat innebörden i "placering i riskkapital" på ett varierande sätt. Den beslutade och genomförda policyn har skiftat mellan fonderna.

Det av statsmakterna givna tolkningsutrymmet har av intervjuade vid löntagarfonderna i viss utsträckning beskrivits som ett problem. Placeringar i onoterade företag skulle med nuvarande praxis kunna komma i konflikt med APRs ord om att placera i enlighet med "vad som gagnar försäkringen för tilläggspension". Den pågående omorienteringen mot mogna och inom fömtsebar tid noterbara företag kan visserligen minska riskerna med placeringar. Men denna inriktning utesluter å andra sidan placeringar i de mindre företagen, vilket kanske inte har varit statsmakternas avsikt. Den presumtiva målkonflikten mellan att gagna tilläggspensionsförsäkringen och att tillgodose behovet av riskkapital i onoterade företag med hög risk har hittills inte ställts på sin spets.

Regionala aspekter

Bilaga 2

Kapitlet i sammanfattning

—Statsmakternas avsikter med avseende på löntagarfondernas regionala roll uppfattas som oklar.

—Två av löntagarfonderna har en uttrycklig ambition att primärt placera i onoterade företag inom den egna regionen.

—I praktiken har fyra av fem löntagarfonder i huvudsak placerat i onoterade företag inom den egna regionen.

—Företrädare för löntagarfonderna har med undantag av Sydfonden framhållit att även de noterade företagen borde tas med. Det har samtidigt framhållits att sådan redovisning är mycket svår eller ej meningsfull att dra slutsatser ifrån.

1 Inledning

Näringsutskottet har vid olika tillfällen, senast i betänkandet 1987/88:42 "uttryckt önskemål om att fondstyrelserna i sin redovisning särskilt skall belysa verksamhetens regionala aspekter och att dessa skall uppmärksammas vid den övergripande granskningen av fondstyrelsernas förvaltning" (s 10 O- I betänkandet nämns även, att den senaste årsredovisningen från femte löntagarfonden (Nordfonden) innehåller uppgifter om satsningar på

252

dess egen region bl. a. i form av kontakter med små och medelstora företag. Utskottet har inte preciserat sitt önskemål ytterligare.

Riksrevisionsverket (RRV) har med utgångspunkt från näringsutskottets önskemål valt att dels belysa ambitionen och förekomsten av regionala satsningar, dels att med fonderna diskutera olika möjligheter att redovisa regionala satsningar. RRVs ambition är således begränsad till underlag som fonderna kan ställa till fogande. En egen kartläggning av den regionala fördelning av t. ex. de noterade och onoterade företagens arbetsställen och sysselsättning ryms inte inom resursramen för detta uppdrag.

Enligt 31 § lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) skall det tillses att ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning. I förarbetena till APR, prop 1983/84 50, framhålls att den regionala anknytningen inte innebär att resp styrelsers "placeringar skall vara begränsade till eller särskilt inriktade på aktier i företag inom en viss region" (s 117).

Syftet med den regionala anknytningen i styrelsen är enligt propositionen att sprida inflytandet. Genom sammansättningen av styrelsen åsyftas en personlig anknytning till en geografiskt avgränsad region.

Gränserna mellan de fem regionerna är inte strikt specificerade i prop 1983/84:50 eller i efterföljande ställningstagande av riksdag och regering. Genom utseendet av styrelse ledamöter och mer eller mindre tydlig markering av fonderna har regiongränserna etablerats.

Ett sätt att markera regiontillhörigheten är placeringen av delar eller hela fondkansliet. Med undantag av Fond Väst har samtliga löntagarfonders verkställande direktör sitt kontor i Stockholm. Fond Väst har hela kansliet placerat i Göteborg, medan Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden samt Nordfonden har mindre del resp del av kansliet placerat på ort inom den egna regionen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Figur 1: Löntagarfondernas regioner

Nordfonden•

Mellansvenska löntagarfonde:

Fond Väst

•Trefond Invest

Sydfonden

253

2 Löntagarfondernas regionala anknytning, policy Pop. 1988/89:144
och genomförande '

Den regionala inriktningen på fondema genom tillsättandet av ledamöter skall som nämnts enligt prop 1983/84:50 inte innebära att fondstyrelsema "tilldelas ett regionalpolitiskt ansvar eller att kapitalplaceringama skall begränsas till vissa regioner" (s 81). RRV har vid beskrivningen av de regionala aspektema tagit fasta f>å propositionens uppdelning av den regionala anknytningen i 1) regionalpolitiskt ansvar och 2) regionala placeringar.'

Företrädare för fondema har samstämmigt framhållit att de inte avser att bedriva "regional politik". Däremot har en av fondema. Fond Väst, beslutat om en regional inriktning på placeringama i onoterade företag: "Verksamhet i västra regionen, dvs. Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland"'. Diskussioner förs om i vilken utsträckning en regional inriktning även bör fastställas för noterade företag. Av övriga fonder är det endast Nordfonden som i dokumenterad form har tagit ställning till regionala placeringar. För både noterade och onoterade företag gäller:

"Bedömning av placeringsobjekt sker utan hänsyn tagen till regional tillhörighet. Vid val mellan likvärdiga företag ges dock i största möjliga utsträckning företräde till företag med verksamhet lokaliserad till Norr-land".2

I de senaste årsredovisningama har Nordfonden framhållit att fonden "fortsätter sitt aktiva kontaktsökande inom regionen med mindre och medelstora företag i behov av risl±apital" (Året 1988 s 5). Enligt fondstyrelsens ordförande torde de främsta förklaringama till att något genombrott ännu ej förekommit i den regionala kontaktverksamheten vara den rikliga tillgången på likvida medel som finns inom bankväsendet samt den tidigare hätska debatten om fonderna (Året 1988 s 3).

Företrädare för Mellansvenska löntagarfonden har framhållit att fonden har samma syn på regional placering som Nordfonden. Vid val mellan likvärdiga placeringar skall således företag prioriteras inom den egna regionen.

Vid intervjuer med Sydfondens ordförande har denne uppgivit "att det vid diskussioner inom fondens styrelse framkommit en enig uppfattning om att satsningama i alla onoterade företag i huvudsak bör begränsas till den egna regionen".

Sambandet mellan fondernas placeringspolicy för onoterade och noterade företag samt fondernas regionala viljeinriktning sammanfattas i nedanstående matris.

Vid Fond Väst har inriktningen mot regionala placeringar varit styrande såsom framgår av följande tabell över de onoterade företagen. Men även de fonder som saknar en policy för regionala placeringar har i stor utsträckning satsat inom den egna regionen.

' Fond Väst "styrelsens direktiv och anvisningar för onoterade företag".

Placeringsstrategi för Nordfonden 254

Figur 2: Samband mellan "regionala aspekter" och placeringspolicy

REGIONALA ASPEKTER

REGIONALA PLACERINGAR

REGIONAL POLITIK

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

PLACERINGSPOLICY

	Avses ej	Avses
NOTERADE	förekomma	förekomma
FÖRETAG	vid någon	vid Fond Väst
	löntagarfond	och Sydfonden Avses kunna förekomma vid Nordfonden
	Avses ej	Avses förekomma
ONOTERADE	förekomma	vid Fond Väst
FORETAG	vid någon	Avses kunna
	löntagarfond	förekomma vid Nordfonden och Mellansvenska löntagarfonden

Tabell 1: Antal placeringar i onoterade företag inom (I) resp utom (U) den egna regionen fördelat per fond och år

Fond	Ar
	1984		1985		1986		1987		1988
	I	U	I	u	I	U	I	U	I U
Sydfonden	_	_	2	_	9	_	12	1	12
Fond Väst	1	_	5	1	8	—	8	1	8 2
Trefond Invest	_	_	1	—	1	—	1	—	3 -
Mellansvenska	—	—	1	5	3	13	1	12	5 12
löntagarfonden
Nordfonden	-	-	2	-	2	1	3	1	4 2
Summa	1	—	10	6	23	14	25	15	32 16

Den "regionala placeringen" är helt dominerande vid Sydfonden, Trefond Invest och Fond Väst. Även vid Nordfonden sker hälften eller mer av hälften av placeringama i företag i regionen. Undantaget från att främst placera i den egna regionen är Mellansvenska löntagarfonden, den fond som investerat i flest onoterade företag.

Flera anledningar till de regionala placeringama har framförts till RRV av företrädare för fonderna. Styrelsernas sammansättning har ansetts innebära att en regional satsning blir naturlig. Inte någon av företrädarna har dock framhållit att styrelseledamötema som sådana har särskild betydelse som förmedlare av de affärer som fonderna engagerar sig i. De noterade företagen uppfattas vända sig till sin "egen fond". Den egna fonden förmodas ha större kunskaper om företaget och dess fömtsättningar. Men urvalet påverkas även av fondema själva. Om exempelvis ett onoterat företag vänder sig till Sydfonden angående en affär inom Fond Västs region, kan kontakten förmedlas vidare till den senare fonden. Den rådande arbetsfördelningen mellan fondernas kanslier motiveras bl. a. av praktiska skäl.

255

3 Redovisning av "regionala aspekter" P™p. 1988/89:144

Bilaga 9 RRV har diskuterat med fondernas företrädare hur en redovisning av de "regionala aspekterna" enligt deras uppfattning skulle kunna utformas. Endast förträdare för Fond Väst och Nordfonden, dvs. fonder som i placeringsdokument har berört "regionala placeringar", har uttryckt önskemål om att förbättra årsredovisningen så att "regionala aspekter" skulle kunna belysas. Övriga löntagarfonder har antingen inte förklarat sig ha några idéer om hur redovisningen skulle kunna förbättras och/eller påtalat svårighetema att utforma en rättvisande och informativ redovisning.

De påtalade redovisningsproblemen är framför allt förknippade med de noterade företagen, där huvudkontor och övriga arbetsställen kan finnas lokaliserade på ett antal orter i olika regioner. Volvo skulle t.ex. kunna betraktas som ett Fond Väst-företag, eftersom huvudkontoret är placerat i Göteborg. Men eftersom bolaget har verksamhet av stor betydelse även i Sydsverige (t ex Kalmar och Olofström) och i Norriand (t ex Umeå) skulle Nordfonden och Sydfonden även kunna redovisa företaget som ett företag tillhörande den egna regionen. Att ta reda på olika företags arbetsställen och avgöra om det är "regionalt" har emellertid inte ansetts vara det stora problemet. Problemet uppfattas vara hur fonden skall kunna veta om t. ex. en placering i Volvoaktier också leder till investeringar i de företag som finns i egen region. En sådan kunskap föreligger inte i flertalet fall, varken före eller efter investeringsbesluten. Redovisning av de noterade företagens regionala placeringar har därför setts som problematisk eller tvivelaktig-

4 Sammanfattning

Statsmakternas avsikter såsom de kommer till uttryck i APR med förarbeten uppfattas som oklara av intervjuade vid fonderna. Å ena sidan skall det inte förekomma regionalpolitik eller placeringar särskilt inriktade på företag inom en viss region. Å andra sidan uppfattas fondstyrelsernas sammansättning utgöra en regional markering från statsmakternas sida. Oklarheten kan leda till att målsäUningama vid fonden inte specificeras och till att annoriunda motiveringar ges till placeringama än vad som faktiskt varit styrande.

Vid löntagarfonderna har den regionala inriktningen tagit sig något olika uttryck. Huvuddelen av löntagarfondema har emellertid främst placerat i onoterade företag inom den egna regionen. Den tydligaste regionala målsättningen finns vid Fond Väst och vid Sydfonden. Vid övriga löntagarfonder har den regionala satsningen snarast givits en praktisk förklaring.

Intervjuade vid löntagarfonderna har med undantag av Sydfonden
framhållit betydelsen av att en regional redovisning även omfattar de
noterade företagen. Samstämmighet har funnits om att en sådan redovis
ning är mycket svår, för att inte säga omöjlig, att åstadkomma om företa
gen har arbetsställen på skilda platser och ambitionen är att dra slutsatser 256
om fondinvesteringamas inverkan på t. ex. sysselsättningen.

Bilaga 3

Metod för skattning av risk i löntagarfondernas portföljer åren 1985 - 1988

Risken i en aktieplacering mäts normalt med standardavvikelse, dvs spridning i avkastning mellan olika perioder. Denna risk kan delas i två delar. Dels en företagsspecifik del (slumpmässig risk), dels en marknadsrisk (systematisk risk) som är avhängig händelser som påverkar hela marknaden. Eftersom olika aktier och branscher inte samvarierar fullständigt elimineras den slumpmässiga risken vid uppbyggandet av en aktieportfölj (se figur 1).

Figur 1: Den slumpmässiga risken går mot noll vid diversifiering. Vid ca 15 olika aktier anses normalt en portfölj väl diversifierad (förutsatt att aktierna är spridda mellan olika branscher) Risk

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

*Markn. risk —Tot risk

Fintal aktier

Av detta följer att endast marknadsrisken är av intresse vid analys av stora och väl diversifierade portföljförvahare som löntagarfondema. Måttet på marknadsrisken bmkar benäninas Beta (P) och talar om hur aktien/portföljvärdet varierar med ett marknadsindex.'

Den ersättning för risktagande en aktieinvesterare kräver för att investera kallas riskpremie. För marknaden kan premien skrivas

(1) Rm-Rf

där Rm är avkastningen på en marknadsportfölj och Rf avkastningen på en riskfri placering. Denna riskpremie har i en studie av Adri De Ridder på Industriförbundet' uppmätts till i genomsnitt knappt 9 % per år för de senaste 50 åren. Ungefar samma resultat har även erhållits i studier utomlands.

En metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn till risk O är CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är

(2) Ri = Rf + p(R - Rf)

' P=l för marknaden. Om marknaden rör sig 10 % rör sig en aktie/portfölj med (3=1,1 med 11 % (dvs med 10 % mer). För matematisk definition av p, hänvisas till Brealey/ Myers: Principles of Corporate Finance, 1988 3:e upplagan.

17 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

257

En metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn Prop. 1988/89: 144
till risk O är CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är Bilaga 9

(2) Ri = Rf + P(R„, - Rf)

där R| förväntad avkastning på en aktie/portfölj. Överfört på löntagarfonderna skulle deras avkastningskrav bestämmas utifrån portföljernas marknadsrisk och riskpremien för aktiemarknaden. Att beräkna betavärden för alla ingående aktier och väga samman dessa, bestämma en riskfri ränta och en föräntad marknadsavkastning och sedan utifrån detta utvärdera fondernas avkastning i förhållande till deras risk möter dock stora hinder. För det första måste betavärden för varje ingående företag kunna beräknas. Detta är inte möjligt att göra på ett korrekt sätt för onoterade aktier och för aktier som bara varit noterade en viss tid. För det andra måste betavärdena vara stabila över tiden. Att så är fallet har såvitt riksrevisionsverket (RRV) erfar inte belagts för Sveriges del. För det tredje måste portföljen ha haft samma sammansättning under undersökningsperioden. 1 och med att fonden ökar och minskar innehav förändras kontinuerligt portföljens sammanvägda p.

Det enda man således skulle kunna göra genom att använda CAPMfor-meln direkt är att ge en ögonblicksbild av fondens beta vid godtycklig tidpunkt och med stor osäkerhet för ingående onoterade aktier och aktier som varit noterade kort tid. Att utifrån detta uttala sig om en längre tidsperiod vore vanskligt. RRV har för att överkomma dessa begränsningar i modellen och kunna bedöma risken ex post valt att genom regressionsanalys mellan marknadens avkastning och portföljavkastningarna skatta fondernas genomsnittliga a- och /ff-värden enligt

(3) (Rp - Rf) = a + /?(Rn, - Rf) där:

Rp — Rf är tertialvis avkastning hos fonden minus riskfri ränta. Rm — Rf är tertialvis marknadsavkastning minus riskfri ränta, a är ett mått på den avvikelseavkastning fonden i genomsnitt erhållit per tertial i förhållande till marknaden och med hänsyn till genomsnittlig risk i portföljen.'

Metoden innebär fortfarande ■issa metod och mätproblem som bör omnämnas. Helst skulle marknadsavkastningen beräknas från ett vägt index där alla tillgångar fonderna har möjlighet att placera i ingår. Detta är dock ogörligt varför Veckans Affiirers (VA) totalindex har använts som approximation. Fonderna skall i huvudsak placera i riskkapital. Det kan därför förutsättas att huvuddelen av medlen är placerade i aktier. Ett annat mätproblem är att onoterade bolags marknadsvärde är okänt vilket kan snedvrida portföljavkastningen något. Andelen satsningar i onoterade bolag är dock så liten att eventuell påverkan torde bli marginell.'

' SeEkonomisk debatt 1/89

I Öhmans börsguide redovisas betavärden för bolag som varit noterade i minst 48 månader

' Rp har beräknats som: Fondens resultat före överföring till 13 APfonderna + förändring i dold reserv under perioden. Detta har dividerats med fondens ingående förmögenhet (realt fondkapital i slutet av perioden innan) + under perioden rekvirerade medel justerat för antal dagar de disponeras under perioden. Rf är ett genomsnitt av månadsvisa årsräntor på ISOdagars statsskuldväxlar dividerade med tre

(tertial). Rm är procentuell förändring i VAs totalindex 258

'' PRRV har fått synpunkter på användningen av metoden från bla: Rolf Rundfeldt, Bohlins Revisionsbyrå AB; Adri de Ridder, Industriförbundet; Lars Larsson, Aktiv Placering; Jan Verding, Alfred Berg Fondkommission AB

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

a, c < -o

2 "t 1-

_Ju

(N OO

r- VI

rt m rsi r~ — - O
O " v-1 ON r- OO
w") ON — ■ O (N
OO — rn I ON —
o (N (Ni

(N —. I I

	■o OO -a- w- os so *i-i r-. —		IS	m 00	o (S -T
TT	r-4 r- sO 00 Tt os — 1 1		in	Tt
			"	7
	1- - O O or- o		o	OO	1-
	— m <= 1	v-1 1	1		i

Z.2

o o (N r- —'

OO 1/1 Tj- Tt Tt

O ON ON (N

ON o rf I

O »n

rr, VO

»n

c c u c

OOOOOO

O O o o Tt f* m

ON Tt I o

m rn

■ ON o

r- o ON

'O m I

ooo ooo r r-l w Ov " " 00 ■* ■»

— O o O \0 -rf in TJ-

	-a
.it	c a	to OJ
00	i>	C
00	H	C
o\

o. a

o -.a

OONor-O fO —OO

"TiTt — —.fnr-. 00 Ovi

v-ir---H—ioors —I oo

o ON m I ir I r o I

w-i I ' « '

' fN

(N rn

00 o

t; 5

TT 1-

TT ov

Os ov

r- —

00	«0
IT)	X)
O	rt
	■*-•




	OO
	C

M	c
o	3
00
<	175 c
1	rt


	-o
	c
	,o

one:

r-. —I >n Tt

—i m O OO 04 o

OO ov

rr —

r- rs

' 7 1

1»)

OO VO rsi 1

< I

't/1	CO	E
VI	CO)
:rt	c	L
£	c	0*
VI
00 (U		"2
.E "		.£
		.£
i2	3 O	'S
	■	c
o	J)	:ai
CQ < Di;

:: e

5 2 aas

M " « b oil — ■-

:0 > >

u. <0

O Di

	E
	B
	R
	C/5
Uh
(U
»cö	(U

X)	»2
C3	3
H	f2

		rt
Crt	3	>
C	i_	rt
"?	iB	OO
		C
o	c o	"c >	>
		"c >
			■y
rt	rt	'C	yl
V)	VI	J«i	2
		V)
"rä	"rt	■O
	(U	0)
oioiZa:

O. <

- e

», := !M

5 f 12

v > o

z O oa

259

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

S « u.

S c c

»o

—< »n O <

\£) 00 ■* "

—« '»o O OO

in On [

1 —. —.

1-H S©

ONTtr*mO\ -o —O

r-fNONr-- \o Tt »Nt

r — \o*/~> 1—1 O oio

rsi Tt r« 1-N o ''t o

— "O - Os On o

1 r- r* (N

Ov	00	o 00 Tj- fr Q r-4 Ov —« r- O		Q VO O O O rsi	VO	f) 00
5 fl	in	r - w-i wv	§5	O ov m w-l 00 —< rr) r-4 rri	Ov	in
VO	00			r-l ■» —	r-	00
o 00 OO	Ov ■* o	O >n ov OO o o 00 O O o ( •* 00 VO O	i	IT) o r-l tn t OO 00 c	i	1
i	1	VO o r fr, c, r-l OO —' rri	1	Ov — ov Ov ov OO 1/-1 rr, ov	00 OV	o
	fl			o —	n	f)

z£

e c

M O)

U C 'S.O

■5. =

>» o

r- 00 0 wi ly-i vO		0	00 0	.— rr) (S r-4 >r) 0	<-4 >n 00	5! in	m — in	S 0	0 Ol «-> 0 rr) r-l 0 r- 00		5! ■n
2;		1-H	■>t 00	.-. rr.	ffi 00	fl	*Tt N fS\|**	? r*	0 00 IT) 0 P- Tj- rr) rs\| —.	IS t-	00
			r-l		(S	IS			r-l	r4	IS
Tt 00		i	_i	88 .- IT)	1	IS	8888° *f- ■ VO r**	i	§88	§	i
O 00 00 p —		0 n	(N	rr, VO	in 00	Ov 00		fl	0 ? ■* rr ■*	in	£
			""		1-H	IS			-	IS	IS
in 00 — *ro (N 00 00 r- 0 CTn r m**		1- VO 0\	»n *N in	<2 ov 1—	«s	IS IS	0 1— "iO IT) 0 rr) 0 0 00 - I—	_s	0 w fS 0 1- 00	rf	1-H n IS
		Ov	m ?			I-	*■ r-l u-1 —' 1**	IS ov	0 " " S t- 0	1-N
			r-l		r4	IS			rg	IS	r4
0 —' f \o r- (		r-	Ov l~-. — r U-) VO	»o vO u-l — OV 0	i-<	IS 00	_, rs) r-1 0 S°°s:8	r-	»n —i r-l rg Ov 0 00 rt 00	00 rH	•V IS 00
O Tt			ro —. 1- —'	— VO	fl		_, rs) r-1 0 S°°s:8	ov	ov in m os rs r- rs) r-l —'	OV
			r		IS	IS			r-4	IS	IS
r 0 — vO (N 00 —'	0	00 00 Ov	rf 0-00	<5rO VO rr.	1- in	in	*0 o f 00 0 n-i —« CTs 0 m 00** — 0	fl	0 rr rt 0 1 IN 0 VO r-l	00	in
Tt (N m		«V4	vO r-4		t- IS in IS	in 00		S	*000 0- M rn r-l r-l** IN	n	fM IS

I 00

■ c

° z

c U

•D

04 *j "O

O .. 00*0

•> 2,0

= ra J «

C £ t

1= ä

> ;2 K o

.313

ca 00 C

J3 I" i. "i;

.p >- u- ,0

S o :3 > S g < iS £ oi c«

•o

a 0. <

1 CA u fl

i "O _ 3 — >

•r o

•o .= O0T3 1-

£ q! «5 c/3 Uh 3:0 on os

Jfe: ra S c 5

™T3 o 11 ra s

3 u S

~ VJ t-

C (A

Vi ca ♦-• = — «

:■" i-N' ~ s*

260

Prop. 1988/89: Bilaga 9

144

Tj-

o	„M
«n	m
O	OO
r	ri
ON	NO
m
—	1

3 ra -i<:

_ = -o -S u 2 - = = -o

S c a. I, a

sS ei:

Z :o -:0 tT

,i=S;Ö*

.||2|g<2.fS|_|.

z &■?

lillllllll

261

Prop. 1988/89:144
Bilaga 9 '

o o

w-1 —

- I

o o

3 ■

2 .S räS ?> «>

: -o - :2.ä

t/1 3 t- .Q r- ,.

£ = s e .= -ö

c c O) (D 1/1 ■

s z- a'

P — r;; =(3 ra

< XI j 05 37

Z ;0 — o 'ö?'

262

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

VO —

•n I

	C
£	E
C	3
a	C O
12 g.	.:«!
12 g.	t;
a	44
ra	E
a
i>
■o	"i
	T3
:ra	u
>	E

c:	ra c
U	3
S	'2

T3	•zz

O. <

— VO

■" I

in _3	E
(2	E 3

b.
u	vi
vi	>
C	•O

>
1>	JL>
"O	ra
ra
	'a ra

oo£ 1

•s--.s

Z :0

lU C t— —

2 flJ ,„ ä Ji .5

3-2

_ä j; K 3 ä "ra

'C D 2 2 ra „ --u c:- o 2 ™ 2 '5. ■« Si 5 «J '.

w >

. o '07 ■

ra ra

CO i-J

263

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

O *n

r-l

? ?

r- OO m » r~ o 00 t r~

—. 00 00

Ovo

o "O On tt

O Tt

— «n «n 00

—

CTv v£) (N t

— — OO

ON ro

0 nO 00 rn \o m

Tt <:

— OO 00 l

wm 00

m NO

m	m	■	ov	o			«	in
	OO	OO	r-	o	fS	r-l	«	M
m			r«		\£>	NO	fO	NO
		o			ON		r-	w
		fS	fO	m	(N	m	?

— VO m OO

TT — (N

m O r «n

TT »O fO OO

— m r4

OO m o

0> ON 1/1

— — rj

r-l r-l fN \

00 OO Tj- o

m — ON r

— TT \0

o o

Tt o

S s

— (N

O 00 r OO - — r-l —

— r-

o fo r* o>< \0 tn m %n

ON	O	„	OO		o
O		o	Tj-	m	fN
ON		r<	00	o.	NO
NO		«s	r-	Tj-
		r		NO
			Tt

r-i OO 00 00 t-- Tt ON

m —

00 o

_	O	90	r-i	r--	ro
(N			r-l		NO
			00	On	m
		Tt	o>	rs
		IN	m	tn
		rn	On

»O ro 00 r~ ro — CT\ ■

ro 00 — fO

— t o

C -N OO

Tf -v

ro ON ON OO	Ifl o	8S ro in
	0\ Ön	NO
	-
— o	m o TT Tf r OO	o m m ON Ti- —

ro r o — m r-l ro r-l OO

O r 0\ ro OO Tf 00 r Tf — 00

ro 00 00

ro	0\	o
	■n	m
Tf	m	fN
ON	00	Ov
(N		'fl-
(N

w CQ

C CIO

44 C

E c

C 2

4i -a

■o c "■

5 ;; "

1 =

I.S 2

o -c :ccl

■a B .O

H o c «J

■ =p fe

3 -ij

t— ::= S r\ c Cl

> o

.o a

44 o

■ E

2, 00 t t:; > S 2 tP — »- C

•a :S ■? ' t 3 M I 44 > ;0 c

•CB TJ

— 300 E44>2= E

5 5 g 5 S:o g| IS O = > i

H 03 aO 11.11.3:0 c/3<::cn— c/5

44 44 I -

1 3 I

ä ö - i 1 i

.2?-o ca 2 3 -

. > i. S 1 1

— ■£ 00*0

■o a 3 -c •=

O C a t. > 3

c a i= > F5

*- > o i-

C V)

- - iti o s i; "2

3 - — > 5

ra T3

_ E i 5 =0 =

Q o. u c — c: t;

li: :d < :3 -. S

264

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

ON	O	Tf	fO	ON	tn	_	OO	O	*N
r-	O		ON	OO	00	m	-*	r-	O
■	(N		NO	»n	o	Tf	NO	in	«
o	(N	Tf	ro	NO	r-	Tt	Tt	NO	IT)
m	NO	NO			o	O	m		N©
NO					X	ro	ro		NO

■ o 00

NO Tf o

fN r-l NO

OO Tf ro

r- r- OO •or- 1/1 tn Tf — o r- Tf o »ro r-l o ro in (N

NO — IT)

\ö ON -

— o ©

ON t ©

Tf r- r-

O NO t-- M

r-l Tf fN r*

OO Tf — 00

(N ro H

CN O in ON tn

O OO

OO ON

o r-J

ro ro

On ro

O r-

OQ On

—

ro OO r-- fM

— — v-j f-<

ro o OO O

fN fN O fO

ro ©

— r*

o	O	1 -O	O fl	Ov	«
ir>		« O-	O r4		1-4
		1 r-.	■4-, o	S	s
		rt m	— o	oe	fl

On r ro O 'O NO — — in

00 in © ©

ro « ■ ro

— O 00 ro

— ON in r-

r	n	O	OO
Cn	NO		OO
ON	O		OO
r-			(N
m	"n O

(N 00 —

Tf »n —

On r- ON

(N r-

ON Tf

«N

O OO M fN 0\ 'O O M ro ro

O ro 5 O in (N	s
"t	s	1

in ro in n r- r-

ON —

— TT -N

fN ro -N

888

r- fN

ro OO

O OO

fS ro

ooo ooo

rf >o

O © © ©

>o in

o	i	tn	Tf 0 r—	g ■o	«	S
	fN fM	Tt -t	OO		fl	m
o	fN ©	ON	ro o	On n (N	s	© fO
	fO	Tf On			On	i

888

NO O NO

OO — OO

—

— O — Tf ro in v - —I

— NO m in

NO — Tf Tt

(N ON ro 00

ro fN 00

H O

4-> cg

5 y

knadsinsl ärande pl;	•O ra				i-i	■3				Q.
	c				w	c				rt
		t" i-			T3	0
	o ra				3 V)				•«	■a c
nningmar T. räntebi ndlikvide	2 ra 5	gc2 = .!> a t-	a	.ii	ra > C	> X> (U •0 3	u ra c	m B E	E	■3
2.61£	£	*%:6*	C?	<		00	c	s c/3

44 44

CL <

ts =

•2? •5 " 1.3 Z

.2 .ä o. S " «

ci = .2 -a a-o E

c "2 e- 3 ■= 3 E

° S t; > .3 a

Z > o S

C VI

ill

i — 2 o w

; 2 - ■£ -S 44 ■=

1 -5 ii - il c "1

' c t 3 :o i3 CB ca

; i S S S:« E E

ill- hI s s

) < D ■.= -< S c c«

265

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

n o m \o

nO OO

'•o o fO m

00	Tf ro	m	Q	in
On	— r-	©		fN
	— 00	m	O	Tt
r-	— ly-i	7i	"n

o. <

00 NO	s
*N (N	Tf r- r-l
«M	O

00	Tf n fN
fO	NO ro

«/-l r-l Tf wm

ND Tf \o r

— (N OO r-l

Tf — N©

o 00 ON fN ro SO 00 ro —

r- —

— in

— fN

in —

—

■o

« E

■O

c CU

g ;cg V, .=

CO 2 I > c 2 c« =

£■

•ti X) .4-: V

■o :cfl C C"

° i

U. <

rt 44 a ij j

ZS c/ 00

Q. 44 „ '— w

= .2 -S Sxj E

"2 5- = "C "3 E

£ D (2 O ; c«

■5 C "2

. ra

j OJ c

44 o

44 [/) —

■O C

5 -a "2

- o g -8 .-5 1 •- 'S

"S- 'c . -o 3 .2 .2P I .ii

.'3cgi>>o:oa.i 3-y.;c

H CO aO u. u. 3 O 1/1 < i/i —

ö s

.cd

._ 2 O

— o 2 44 ■?

3 .4 — > 5

C "> 3 ;0 iS

. T3 v-

D -< D '3 •< e XI t«

266

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 5: Jämförelse med Veckans Afiarers (VA) totalindex för perloden juli 1984 t.o.m. 1988, tkr

	Syd-	Fond	Trefond	Mellan-	Nord-	Summa
	fonden	väst	invest	fonden	fonden	löntagar fonder
Realt fondkapital
inkl. inlevererade
medel	3 407 743	3 963 352	3 744 767	2 926300	3 747024	17789186
Indexportfblj	3 793970	3 728 157	3 799 236	2629138	3715836	17 666 337
Over-/underskott	-386 227	235195	-54469	297162	31 188	122 849
Avvikelse från index
i procent	-10,2	6,3	-1,4	11,3	0,8	0,7

Tablå 6: Jämrörelse med placering i räntebärande värdepapper inom 1 —3 AP-fonderna, ackumulerat tkr

1988 1 index

Kapital 2

Differens tkr

Procent

Sydfonden Fond väst Trefond invest Mellanfonden Nordfonden

Summa Löntagarfonderna

3074800 3059900 3076800 1992 300 3056 700

14260500

3407 743 3963 352 3 744 767 2926 300 3 747024

17789186

332943 903452 667967 934000 690324

3 528686

10,8 29,5 21,7 46,9 22,6

24,7

1. Indexerat med 1-3 AP-fonderna genomsnittliga avkastning.

2. Realt fondkapital inkl. de medel som inlevererats till 1-3 AP-fonderna.

267

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 7: Portföljbeskrivning per 1988-12-31, slag av placeringar/portfölj. Marknadsvärde och procentuell andel av totala inneliavet av värdepapper, tkr.

Placering	Sydfonder	1		Västfonden			Trefond Invest			Mellanfonden
	Markn. värde	And %	Ant	Markn. värde	And %	Ant	Markn. värde	And %	Ant	Markn. värde	And. Ant %
1. Aktier med marknadsnot Al A2 OTC Övriga	2 793 346 106410 34268 20800	93 4 1 1	24 3 2 2	3020146 183937 44781 83426	83 5' t 2	35 5 4 2	3072192 269245 241454 676	84 7 7 0	34 5 8 1	1996754 113748 23 264 108157	74 4 1 4	47 6 3 5
Summa 2. Aktierutan marknadsnot 3. K skuldbrev, optionsrätter 4. Utländska värdepapper 5. Riskreserv	2 954824 39759 13158 15000	98 1 0		3 332290 158085 165 174 15000	91 4 5		3 583 567 43 535 0	98 1 0		2241923 169252 282130 23040	83 6 10
S:al-5	2992 741	100		3640549	100		3627102	100		2670265	99
Därav plac.
1 nyemissioner mm 1988 milj.kr				48813			13700			113000

Tablå 8: Löntagarfondernas och Fjärde AP-fondens värdepappersinnehav per 1988-12-31. Branscher och procentuell andel av totala värdepappersinnehavet samt antal i noterade företag.

Bransch	Sydfonden			Västfonden			Trefond Invest			Mellanfonden		1
	1987	1988	Antal	1987	1988	Antal	1987	1988	Antal	1987	1988	Antal
Verkstadsindustri	20	23	4	24	24	10	24	20	10	21	21	10
Kem & läkem. ind	13	7	1	5	6	3	2	1	1	3	3	3
Skogsindustri	20	27	3	21	15	4	8	6	3	24	15	5
Övriga företag	14	13	8	16	16	9	24	21	12	18	16	14
Fast &. Byggind	12 ,	12	6	16	15	7	14	21	8	13	14	10
Handel	2	0	0	3	5	3	4	5	4	7	5	3
Rederier	0	0	0	0	3	2	0	0	0	0	3	2
Utvecklingsbolag	5	2	1	0	1	1	11	11	4	1	1	2
Förvaltningsbolag	11	11	6	8	8	4	5	5	2	11	15	9
Banker	3	6	2	7	8	2	8	10	4	2	6	3
Dataföretag	0	0	0	0	0	2	0	0	0	0	0	0
Summa	100	100	31	100	100	46	100	100	48	100	100	61

A. Exkl innehav i utländska aktier

B. Fonden får inte förvärva aktier i aktiebolag som driver bank- och försäkringsrörelse.

268

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden			Summa löntagarfonder			4:e AP-fonden Markn. And värde %		Ant	Samtliga fonder
Markn. värde	And %	Ant	Markn. värde	And %	Ant	4:e AP-fonden Markn. And värde %		Ant	Markn. värde	And %	Ant
3465989 146700 5 600 0	93 4 0 0	29 3 1 0	14348427 820040 349 367 359 356	89 5 2 2	77 14 17 3	14284479 156 788 7 585 359356	91 1 0 2	38 3 1 3	28632876 976828 356952 571739	88 3 1 2	81 14 19 9
3618289	97		15 730893	94		14808208	94		30538 395	94
95 540	3		506171	3		595 548	4		1101719	3
1521	0		461983 53040	3		278 943 35004 45000	2 0		740926 35004 98040	2 0
3715350	100		16646007	100		15 672 703	100		32318710

27000

202513

216000

418513

Nordfonden			Samtli	iga löntagarfonder		4:e AP-fonden'			Stockholms Fondbörs
1987	1988	Antal	1987	1988	Antal	1987	1988	Antal	1987	1988
22	25	6	22	23	21	40	39	12	24	27
4	4	1	5	4	4	20	20	5	8	9
19	22	5	18	17	6	9	9	4	10	10
15	12	5	18	16	29	15	14	8	18	12
23	15	6	16	16	18	10	10	7	13	13
3	5	3	4	4	7	1	1	3	3	1
0	0	0	0	1	4	0	1	1	0	0
0	0	0	3	3	7	3	2	3	2	2
7	6	4	8	8	14	2	2	2	13	13
7	11	3	6	8	5	B	B	B	9	10
0	0	0	0	0	2	0	0	0	0	0
100	100	33	100	100	117	100	99	45	100	99

269

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.1 —7: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev m.m., tkr.

Sydfonden

Västfonden

Markn.- Andel Markn.-värde kap rös- värde tei-

Noterade bolag

Mellanfonden

Trefond invest

Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

kap rös- värde kap rös- värde kap rös
ter ter ter

% % % % % %

18550 1,1 0,4

107352 2,9 2,9

Adames Ind

AGA

Alfa-Laval

Allgon

Allhus

Alma

Almedahl B

Anderssons

Anticimex

Anza

Aranäs

Arcona

Argonaut

Aritmos

Artin-Kores

ASEA

Astra

Atlantica ob

Atlas Copco

Avesta

Bacho

Beijer Cap

Beijer INd

Beijer Ind kvb

Berg

Bergm o Bev

Betongbyggen

Betongind

Beväringen

BGB

Bilspedit

Bk Elektro

BNL

Bongs

Borås W

BPA

BRIO

Bruks.Mek

Cabanco

Cardo

Catena

Cederroth

Cominvest

Componenta

Constructa

Convexa

Custos

Dacke

Databolin

Datatronic

Datema ob

24090 0,2 0,4

48 638 0,5 0,3 37 754 0,5 0,1

34996 0,4 0,1 38211 0,6 O

23 800 3,2 1,9

57525 2 1,4 33 250 2 2

31289 3,2 4,2

210852 7 7

20846 0,1 0,1

40146 0,2 0,2 106280 0,5 0,4 123070 0,5 0,6 206298 1,3 1,5 156591 1 1 10834 6,1 6,1

9300 0,3 0,3 40996 1,3 0,9

7000 0,7 0,7

2610 0,6 0,2 42981 1,5 1,2 154077 5,2 5,2

107 107 2,9 1,5 166949 4,1 8 18375 0,7 0,2

19 890 7,4 4,1

2 295 0,9 0,5

1540 0,8 0,5

72714 2,9 2,9 71 189 2,8 2,i

9 877 0,4 0,4

45050 9,8 5,6

40425 7,7 4,1

14818 1,7 0,9

270

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden			S.a löntagarfonder			4;e AP-fond(	sn		Samtliga fonder
Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster
	%	%		%	%		%	%		%	%
			107 724	1,1	0,8	723 753	7	9	831477	8,1	9,8
105 750	1,5	0	181715	2,6	0,1	450509	6,7	0	632 224	9,3	0,1
			31289	3,2	4,2	31508	3,6	1,4	62 797	6,8	5,6
			23 800	3,2	1,9	96092	13	7,7	119892	16	9,6
			57525	2	1,4	186 390	6,4	7,3	243915	8,4	8,7
			33 250	2	2				33 250	2	2
			210852	7	7				210852	7	7
141 170	0,6	0,3	431 512	1,9	1,6	1068 558	4,5	3,9	1 500070	6,4	5,5
157535	1	0,8	520424	3,3	3,3	1225 296	7,6	7,2	1745 720	11	11
			10834	6,1	6,1	68087	1,1	1,1	10834 68087	6,1 1,1	6,1 1,1
			9 300	0,3	0,3				9 300	0,3	0,3
79 500	2,8	1,9	120496	4,1	2,8	188477	6,7	4,6	308 973	11	7,4

56000 5,2 3,3 63000 5,9

2 610 0,6 0,2

61600 2.1 2,1 258658 8,8 8,5

292431 7,7 9,7

22 185 8,3 4,6

18550 1,1 0,4

1540 0,8 0,5

107352 2,9 2,9

71638 2.9 2,9 225418 9 9

45050 9,8 5,6

67 102 7 585	6,3 4 2,1 0,8	130102 7 585	12 2,0	8 0,8
		2610 258658	0,6 8,8	0,2 8,5
		292431	7,7	9,7
58 133	3,5 0,4	22 185 76 683	8,3 4,6	4,6 0,8

1 540 0,8 0,5

107 352 2,9 2,9

225418 9 9

45050 9,8 5,6

40425 7,7 4,1

14818 1,7 0,9

271

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Sydfonden

Noterade bolag

Västfonden

Mellanfonden

Trefond invest

Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

värde kap rös- värde kap rös- värde kap rös- värde kap rös
ter ter ter ter

% % % % % % % %

31957 7,9 4,7 15224 4 1,9 44121 0,2 O

48576 13 5,9 71540 0,3 O

Devehissar

Duni

EBS

Edebe

Eken

Eldon

Electrolux

Eneqvist

Ericsson

Ernst römgr.

Esab

Esselte

Essve Prod

Euroc

Exab

Exp. Inv

FABEGE

FFNS

Finansrutin

Finnveden

Fjällräven

Folkebolagen

Fordonia

Forsheda

Fortet

Frico

Gambro

Garphytt ob

Geveko

Gorthon Inv

GotaGruppen

Gotl. Red

Gullspång

H&M

H&N

H Nilsson

Hasselblad

Hasselfors

Hexagon

HexaTrade

HILAB

HP Färg

Hufvudst

Hötorget

IBS

IDK Data

Ind.-Matem.

Indevo

Industriv

Infina

Int Credit

Inter Innov

Investor A

Investor

ITABB

69920 0,5 O

61647 0,3 O 87 584 0,2 0,2

86088 6,3 8

60990 4,4 5,7

36381 0,8 0,3 56975 1,2 1,3 80719 1,7 1,6

14573 1,8 0,5

21960 0,9 0,5

676 0,2 O

4 375 1,4 0,7

1435 0,2 0,1

23 709 0,9 0,4

46845 7,3 7,3

18200 4,7 1,8

13539 15 5,9

50255 2 1

70800 1,4 1,5 31200 0,7 0,7

44000 1,1 0,6 110000 2,6 1,5

31350 1,3 0,6

82 500 3,3 1,5

25854 4,3 4,3 42656 7,1 7,1 74841 5,9 3,2

22 270 4,

21007 16 6,3

42455 4,8 1,7

11 172 0,3 0,1

3 800 6,1 2,3

16 963 4,2 4,2

26 784 3,4 3,4

9 331 1,5 0,8 50501 0,6 0,4

272

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

S:a löntagarfonder

4:e AP-fonden

Samtliga fonder

Markn.-värde

Andel kap röster

% %

Markn.- Andel värde kap röster

% %

Markn.- Andel värde kap röster

% %

Markn.- Andel värde kap röster

% %

			31957 63 800 177 308	7,9 17 0,8	4,7 7,8 0	23375 918502	6,8 4,5	4 0,2	59 332 63 800 1095810	15 17 5,3	8,7 7,8 0,2
126960	0,9	0	284464	1,6	0,2	553 825	4	0	838 289	5,6	0,2
137585	2,9	2,5	147078 311-660	11 6,6	14 5,7	73489 258141 285 545	5,3 3,8 6,1	4,4 1,4 7,2	220567 285 141 597 205	16 3,8 13	18 1,4 13
15 200	1	0,2	15 200 21960 14573	1 0,9 1,8	0,2 0,5 0,5				15 200 21960 14573	1 0,9 1,8	0,2 0,5 0,5

5600

8 2,5

5 600

8 2,5

5600

8 2,5

676	0,2	0
4375	1,4	0,7
1435	0,2	0,1
13539	15	5,9
73964	2,9	1,4
46845	7,3	7,3
18 200	4,7	1,8

102000

2,1 2,2

5961 0,2 0,1 49 500 7,7 7,7

4 375 1435 13 539 79925 96345 18 200

102000

1,4 0,7

0,2 0,1

15 5,9

3,1 1,5

15 15

4,7 1,8

2,1 2,2

154000 3,7 2,1 113850 4,6 2,1

357035 8,5 5 126844 5,1 2,4

511035 12 7,1 240694 9,7 4,5

6510

74 841

22270 21007

11 11

5,9 3,2

4,1 1,2

16 6,3

42455 4,8

3800 11 172

6,1 2,3 0,3 0,1

26 784 3,4 3,4

16963 4,2 4,2

9331 1,5 0,8

50501 0,6 0,4

303012 8,7 8,2

59 280

10 8,6

68510	11	11
74 841	5,9	3,2
22 270 21007	4,1 16	1,2 6,3
42455	4,8	1,7
3 800 314184	6,1 9	2,3 8,3
26 784 16 963 68611 50501	3,4 4,2 12 0,6	3,4 4,2 9,4 0,4

18 Riksdagen 1988/89. 1 sami Nr 144

273

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Sydfonden

Noterade bolag

Västfonden

Mellanfonden

Trefond invest

Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

värde kap rös- värde kap rös- värde kap rös- värde kap rös
ter ter ter ter

% % % % % % % %

Jc&W										'
Jeppson Pac	14539	5,4	3,7
JM Bygg				58825	1,5	0,7	69 750	1,8	0,9	21850 0,5	0,3
JämtLbank
Kabe
Kinnevik										30150 0,7	0,1
Klövern				42 875	1	0,4	187 730	8,6	1,9
Korsnäs				157968	2,2	2				69914 1	0,8
Kramo										1 176 0,5	0,2
Källdata
Latour
Lekseils
Lindab							56 160	7,2	3,5
Lodet
Lundbergs	25000	0,3	0,1	76245	0,9	0,2	78000	0,9	0,2	16000 0,2	0
Lundgr.El
Malmros
Marabou	3 322	0,2	0,1				124985	8,4	7,8
Marieberg				167389	3,7	1,3				98 175 2,1	0,8
Martinsson							8 556	15	4,8
Memory Data
Metallhyttan							2 377	2	0,6
MoDo	182 736	0,5	0,1	32 838	0,8	0,2				44011 1	0,3
Modulföretag
Munksjö							18431	0,9	0,9	4 800 0,2	0,3
Måldata
NCB
NEA										37 800 11	6,3
Nisses							28 800	1,3	0,4
NK										80852 5,1	5,4
Nobel Ind
Nolato
Nord Thul										27 473 3,4	1,2
Nord.Fj.ob
Nordbanken							42250	1,3	1,3
Norden										14080 9,6	4,3
Nordstjernan				66813	0,8	0,8
Norsk Data
OEM-Automat
IPIAB
Opus
Orrefors
Perstorp
Pharmacia				19855	0,2	0,1				11569 0,1	0,2
Pharos
Piren
PKbanken										35000 0,3	0,3
Platzer
Procordia	67285	0,1	0	55062	0,4	0,3	40660	0,3	0,3	16000 0,1	0,1
Programator
Pronator							54465	4,1	2,1
Protorp
Proventus							120600			35712 1,7	0,9
Providentia	62034	0,9	0,6
Pulsen				6435	7,9	3,2

274

									Prop.		1988/89:144
									Bilaga 9
Nordfonden			S:a löntagarf	"onder		4;e AP-fonden			Samtliga fonder
Markn.-värde	Andel kap röster % %		Markn.-värde	Andel kap röster % %		Markn.-värde	Andel kap röster % %		Markn.-värde	Andel ' kap röster % %
			14539 150425	5,4 3,8	3,7 1,9	45600	1,1	0,5	14539 196025	5,4 4,9	3,7 2,4
106863 232 825	4,9 3,3	1,5 2,4	.30150 337468 460707 1 176	0,7 16 6,5 0,5	0,1 3,8 5,2 0,2	3674	1,6	0,8	30150 337468 460707 4850	0,7 16 6,5 2,1	0,1 3,8 5,2 1
			56160	7,2	3,5				56160	7,2	3,5
82 334	0,9	0,2	277 579	3,2	0,7				275 579	3,2	0,7
195 950	4,3	1,5	128 307 461514 8 556	8,6 10 15	7,9 3,6 4,8				128 307 461514 8 556	8,6 10 15	7,9 3,6 4,8
273 984	3,4	0,7	2 377 533 569 23231	2 5,7 1,1	0,6 1,3 1,2	239 786	4,5	5	2 377 773 355 23231	2 10 1,1	0,6 6,3 1,2
33 750 48477	1,8 3,1	2,2 3,5	33 750 37 800 28 800 129 329	1,8 11 1,3 8,2	2,2 6,3 0,4 8,9	29812	1,6	2	63 562 37 800 28800 129 329	3,4 11 1,3 8,2	4,2 6,3 0,4 8,9

27 473 3,4 1,2 27 473 3,4 1,2

45 250	1,3	1,3
14080	9,6	4,3
66813	0,8	0,8

42250 1,3 1,3

14080 9,6 4,3

297 549 3,4 4,5 364 362 4,2 5,3

38 250 18 2,8

87 500 0,7 0,7 41 794 0,3 0,3

38 250 31424	18 0,3	2,8 0,3	314947 486073	6,6 4,5	2,9 2,6	38 250 314947 517497	18 6,6 4,8	2,8 2,9 2,9
122 500	1	1				122 500	1	1
220801	1,2	1	270592	2	1,7	491393	3,2	2,7
54465	4,1	2,1				54465	4,1	2,1
156312 62034 6435	1,7 0,9 7.9	0,9 0,6 3,2				156312 62034 6435	1,7 0,9 7,9	0,9 0,6 3,2

275

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Noterade bolag	Sydfonden Markn.- Andel			Västfonden			Trefond invest			Mellanfonden
Noterade bolag	Sydfonden Markn.- Andel			Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
	värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster
		%	%		%	%		%,	%		%	%
Ratos										57511	0,9	0,4
Regnbågen				40605	2,9	1,1				25649	1,8	1,7
Roslags En
Rottneros							52 800	9,7	9,7
Round Office							5000	28	15
Saab-Scania				94939	0,7	0,5				83279	0,6	0,5
Sandb & St.							23718	7,2	3,8
Sandvik
SCA	355 155	1,7	0,4	123443	0,6	0,3	73610	0,4	0,1	77158	0,4	0,2
Scandiafelt							20767	6,8	6,8
Scpa
SDS
SE-banken	102658	0,5	0,5	84280	0,4	0,4	43000	0,2	0,2	41455	0,2	0,2
SHB	69921	0,4	0.4	179147	1,1	1,1	182400	1,2	1,2	63263	0,5	0,4
SIAB	34678	1,5	1,7	68200	3	2,5				45 824	2	1,4
SILA	29 750	1,2	1.2	66950	2,9	2,9				29050	1,2	1,2
Skandia	58 824	0,8	0,5	141264	1,3	1,3				40320	0,4	0,4
Skandia Int				45 668	0,6	0,6				89930	1,2	1,2
Skånska	229630	0,9	0,5	158759	0,6	0,4	147350	0,6	0,3	79 376	0,3	0,2
Skaraborgsb
SKF				88 856	0,8	1
Skoogs							60240	13	5,7
Skrinet	54390	11	8,1				94256	20	14
Skåne-Gr										22 112	0,8	1,6
Skånska B.							71267	4,9	3
SMZ
Spendrup							45000	12	5,4
Stena				16613	1,2	0,6
Stora	272 758	1,4	1,4	172 320	0,9	1	114590	0,6	0,5	140066	0,7	0,7
Strålfors	19 729	2	1,2							7644	0,8	0,5
Svedbergs
SvKredit										3620	0,4	0,4
SwePart
Sydkraft	220989	1,4	0,8	27461	0,2	0,3				21754	0,1	0,2
Sydostinvest	2 250	2,7	1,2
Taxfree
ThomeeHörle
Thorsman										17519	3,8	3,8
Tivox
Trelleborg
VBG
Viak
VLT
Volvo	476 322	1,6	0,4	312475	1	0,8	220800	0,7	0,2	178990	0,6	0,2
Wallenstam							50794	4,1	1,9
Wermlandsb
WM
Zetterbergs
Åkermans							55 395	9,8	6,6
Ångpanneför.				41268	7,3	1,5
Öresund
Östg.Ensk B	2954824			3332290			3583567			2241923

276

									Prop.		1988/89:14'
									Bilaga 9
Nordfonden			S:a löntagarfonder			4:e AP-fonden			Samtliga fonder
Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster
	%	%		%	%		%	%		%	%
			57511	0,9	0,4				57511	0,9	0,4
87450	6,2	1,7.	153 704	11	4,5				153	704	11
4,5
			52 800	9.7	9,7				52 800	9,7	9,7
			5000	28	15				5000	28	15
121484	0,8	0,6	299 702	2,1	1,6	281415	1,9	1,9	581 117	4	3,5
			23718	7,2	3,8	11700	3,5	1,9	35418	11	5,7
112 990	0,7	0,2	112 990	0,7	0,2	903226	5,9	5,7	1016216	6,6	5,9
117 860	0,6	0,7	747226	3,7	1,7	942666	4,6	4,6	1689892	8,3	6,3
			20767	6,8	6,8				20767	6,8	6,8
120400	0,5	0,5	391793	1,8	1,8				391793	1,8	1,8
182400	1	1,1	677 131	4,2	4,2				677131	4,2	4,2
127875	5,6	4,9	276 577	12	11	71803	3,1	1,3	348 380	15	12
21000	0,9	0,9	146750	6,2	6,2	143000	6,2	6,2	289 750	12	12
100800	0,9	0,9	341208	3,4	3,1				341208	3,4	3,1
			131598	1,8	1,8				131598	1,8	1,8
82095	0,3	0,2	697210	2,7	1,6	974994	3,7	2,6	1672204	6,4	4,2
			88 856	0,8	1	351079	3,2	4,3	439935	4	5,3
			60240	13	5,7				60240	13	5,7
			148646	31	22				148646	31	22
			22 112	0,8	1,6				22 112	0,8	1,6
			71267	4,9	3				71267	4,9	3
			45000	12	5,4				45000	12	5,4
			16613	1,2	0,6				16613	1,2	•0,6
152 180	0,8	0,8	851914	4,4	4,4	80750	0,4	0,1	932664	4,8	4,5
			27 373	2,8	1,7				27 373	2,8	1,7
			3620	0,4	0,4				3620 0	0,4 0	0,4 0
			270204	1,7	1,3	776281	5,2	7,7	1046485	6,9	9
			2 250	2,7	1,2				2250	2,7	1,2
			17519	3,8	3,8	2088	0,5	0,5	19607	4,3	4,3
						254 722	2,3	1,2	254 722	2,3	1,2
291490	1	0,2	1 480077	4,9	1,8	1 109452	3,5	6,3	2589 529	8,4	8,1
			50794	4,1	1,9				50794	4,1	1,9

55 305 41268

9,8

7,3

6,6 1,5

55 305 41268

9,8

7,3

6,6 1,5

3618289

15730893

14808208

30539101

277

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.8-9: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev m.m. tkr

Onoterade	Sydfonden			Västfonden			Trefond	invest		Mellanfonden
bolag
bolag
	Mark.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
	värde	kap.	röster	värde	kap.	röster	värde	kap.	röster	värde	kap.	röster
		%	%		%	%		%	%		%	%
ActC Collecti	.300	25	25
SCTAB	500	20	20
Ideon AB	240	1	1
Utveckl. Kra	5000	3,7	1,6
MEDSC AB	1050	3,7	1,6
Morgana AB	1000	17	17
Scaniainv. A	5 704	25	19
SICON AB	16	23	17
SMG AB	25000	18	18							25000	18	18
Sydalpin AB	200	6,5	8,4
Tollarpkaros	750	42	42
Datamönster				1000	49	49
Emissionsteknik				12083	17	3
Interprodukt				300	25	25
Komponentutv.				11250	25	21
Nordsjöfrakt				49000	30	30
Palpax AB				3 928	2,8	1
Sjuhärads Inv				161	0,6	0,2
Wikhede Mekan				600	20	20
Hällede							8 500	49	49
Försäkr. Njord							21618	21	15	250	0,2	0,2
Kolm.Djur.Fast							5000	17	17
Wihlborg&Son							8417	2,1	0,3
Design-Funkt.										26711
Facit Int										10154
Vargön Alloys										10000
Pusslet Fastigh.										5424
Lerdalshöjden										5007
Salmo										3000
Södert.Konf.slot										3000
Optimus										2667
Bäckman Bygg										2000
Bäckman Fiber										675
Connova Inv										2000
Nordic Broker										1515
SEA										1010
SweDrug										139
Balticgruppen
Realia Fastigh.
Malmfältens Fin.
Uddeholm				9063	0,9	0,4
UV-shipping				70700	8,3	8,3				70700	8,3	8,3
Avesta Kraft
Bioinvent
Bota
Centruminvest
Convectus
Dentala Prot.Lab
Enerek AB
Four Seasons
Gruvkraft

278

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden			S:a Löntagarfonder			4:e AP-fonden			Samtliga fonder
Mark.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap röster
	%	%		%	%		%	%		% %
			300	25	25
			500	20	20				500	20
			240	1	1				240	1
			5000	3,7	1,6
			1050	3,7	1,6
			1000	17	17
			4 704	25	19				4 704	25
			16	23	17				16	23
			50000	37	37				50000	37
			200	6,5	8,4				200	6,5
			750	42	42				750	42
			1000	49	49				1000	49
			12083	17	3				12083	17
			300	25	25				300	25
			11250	25	21				11250	25
			49000	30	30				49000	30
			3928	2,8	1				3928	2,8
			161	0,6	0,2				161	0,6
			600	20	20				600	20
			8 500	49	49				8 500	49
			21868	21	16				21868	21
			5000	17	17				5000	17
			8417	2,1	0,3				8417	2,1
			26711	0					26711	0
			10154	0					10154	0
			10000	0					10000	0
			5424	0					5424	0
			5007	0					5007	0
			3000	0					3000	0
			3000	0					3000	0
			2 667	0					2667	0
			2000	0					2000	0
			675	0					675	0
			2000	0					2000	0
			1515	0					1515	0
			1010	0					1010	0
			139	0					139	0
19602	25	15	19 602	25	15				19602	25
5038	8	12	5005	8	12				5005	8
.200	1,2	0,3	200 9063	1,2 0,9	0,3 0,4				200 9063	1,2 0,9
70700	8,3	8,3	212100	25	25	32686 2250 4210 24641 15 500 21816 500 78 750 5188	13 30 20 38 19 30 22 32 9,5	28 28 7,8 29 21 7,1 20 14 22	212100 32686 2250 4210 24641 15 500 21816 500 78 750 5 188	25 13 . 30 20 38 19 30 22 32 9,5

279

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.9: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev

Onoterade Sydfonden Västfonden Trefond invest Mellanfonden

bolag

Mark.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

värde kap. rös- värde kap. rös- värde kap. rös- värde kap. rös
ter ter ter ter

% % % % % % % %

Holmen Kraft

Junkaravan

NKR Intressent

Nord-Invent

Näringslivskred.

Opti Sensor

Refina

Robustus

SNSW Elektron

SSAB

SwedeChrome

Swed.Opt. Exc

Swed Genetic

Uwelast

Ventronic

Visentkraft

Älvkraft

39760 158085 43535 169252

280

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden		S:a Löntagarfonder		4:e AP-fonden			Samtliga fonder
Mark.-	Andel	Markn.- Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
värde	kap röster	värde kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap röster
	% %	%	%		%	%		% %
				54000	45	22	54000	45
				7 500	4,9	9,7	7 500	4,9
				8 500	16	5,8	8 500	16
				2 505	8,3	1,2	2 505	8,3
				16000	33	48	16000	33
				4000	20	20	4000	20
				6000	38	38	6000	38
				46250	25	35	46250	25
				25	50	50	25	50
				116150	8,3	5	116150	8,3
				42177	15	15	42177	15
				2186	2,8	2,4	2186	2,8
				42400	33	45	42400	33
				2000	30 48	30 50	2000 0	30 48
				10314	13	28	10314	13
				50000	16	29	50000	16
95540		506172		595548			1101720

281

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.10: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev m.m., tkr

Onoterade Sydfonden Västfonden Trefond invest Mellanfonden

konvertibler m.m.

Mark.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

värde kap. rös- värde kap. rös- värde kap. rös- värde kap. rös
ter ter ter ter

% % % % % % % %

SCT AB 1 500

MEDSC AB 1218

Morgana AB 4000

Sydalpin AB 1 440

Zeol Kemi 5000

CIAB 510

Interprodukt 900

Wikhede 900

CIAB

HL Display

Bioinvent

Centruminvest

Enerek aB

Four Seasons

Gruvkraft

Holmen Kraft

Näringslivskred.

Refina

Esselte

Inter Innovation

Mercom

Ventronic

Totalt 13158 5 2310

282

									Prop.	1988/89:144
									Bilaga 9
Nordfonden			S:a Löntagarfonder		4:e AP-fonden			Samtliga	fonder
Mark.-	Andel		Markn.- Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
värde	kap	röster	värde kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster
	%	%	%	%.		%	%		%	%
			1500 0	0				1500	0	0
			1218 0	0				1218
			4000 0	0				4000
			1440 0	0				1440	0	0
			5000 0	0				5000	0	0
			510 0	0				510	0	0
			900 0	0				900	0	0
			900 0	0				900	0	0
1021			1021 0	0				1021	0	0
500			500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0	0	6 750 17680 500 15000 6670 6000 28000 4000 5187 10000			500 6 750 17680 500 15000 6670 6000 28000 4000 5187 10000 0 0	0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0	0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
1521	2		16989 10		99787	12		116776	22

283

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.11: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev m.m., tkr

Noterade	Sydfonder	1		Västfonden			Trefond invest			Mellanfonden
konvertibler m. m.
konvertibler m. m.	Mark.-	Andi	;1	Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
	värde	kap.	röster	värde	kap.	röster	värde	kap.	röster	värde	kap. röster
		%	%		%	%		%	%		% %
Asea				9671
Modo				142680						45 500
SCA				10100
Sydkraft opt				413
Stora										61331
Catena										57460
Pronator										32 900
Bilspedition										26 322
NordstrÄ Thulin										13694
SKF										5 773
Avesta										4070
Diös										2 745
Kinnevik										288
Arcona										4445
Convexa										8 362
Cominvest										2 204
Industrivärden										7157
Beväringen										3683
Havsfrun										1574
Anderssons										4455
GotaGruppen										167
Totalt	0	0		162864	4		0	0		282130	18
Utländska aktier
Summa värdepapper	3007742			3655549			3627102			2693305

284

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden			S:a Löntagarfonder			4;e AP-fonden			Samtliga fonder
Mark.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel		Markn.-	Andel
värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap	röster	värde	kap röster
	%	%		%	%		%	%		% %
			9671						9671
			188180			94984			283164
			10100			84172			94272
			413						413
			61331						61331
			57460						57460
			32900						32900
			26322						26 322
			13694						13694
			5 773						5 773
			4070						4070
			2 745						2 745
			288						288
			4445						4445
			8 362						8 362
0	0		444994	15		179156 35004	2		624150 35004	15
3715350			16699048			15717703			32416751

285

Riksförsäkringsverket

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGARFONDERNA OCH FJÄRDE AP-FONDEN 1988

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

MISSIV 1989-03-30

2069/89-431.5

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Regeringen

Socialdepartementet

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas och fjärde fondstyrelsens förvahning av medel. Detta åläggande utvidgades till att omfatta den femte fondstyrelsen, vilken genom ändring av APR (prop. 1987/88:167) föreslogs inrättad fr.o.m. den 1 juli 1988. Femte AP-fonden har inte bedrivit verksamhet under 1988. 1 enlighet med ovanstående överlämnas bifogade inom verket utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna och fjärde AP-fonden år 1988".

Enligt den propositionen som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, iångsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984.

Löntagarfondstyrelserna rekvirerade sammantaget i det närmaste 2,3 miljarder kronor under. 1988. Detta motsvarar ca 13 % av löntagarfondernas marknadsvärderade tillgångar vid årets slut. Motsvarande procentsiffra för 1987 var 29 %. Den tidigare snabba uppbyggnadstakten har därmed avtagit.

Utvecklingen på Stockholms fondbörs återspeglas i fondernas resultaträkningar för år 1988. Samtliga delfonder överträffade med god marginal avkastningskravet 1988. Sett över fondernas hela verksamhetsperiod har fjärde fondstyrelsen överträfTat resultatkravet med drygt 12,4 miljarder kronor och löntagarfondstyrelsema har sammantaget överträfTat avkastningskravet med drygt 5,1 miljarder kronor.

De i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte riksförsäkringsverket anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas resultat eller placeringar av de förvaltade medlen under år 1988. Verket vill dock rikta uppmärksamhet på att första löntagarfonden (Sydfonden) i alltför ringa omfattning har informerat de lokala fackliga organisationerna om att fonden innehar aktier för vilka rösträttsöverlåtande kan begäras enligt 38 § APR.

I egenskap av den myndighet som administrerar rekvisition av nytt grundkapital vill riksförsäkringsverket framhålla att det är av intresse att innebörden av ändringen av 26 § APR beträffande fjärde och femte fond-

288

styrelsernas medelramar förtydligas. Mot bakgrund av den i promemorian Prop. 1988/89:144 förda diskussionen anser riksförsäkringsverket att det bör klargöras att Bilaga 10 medelsramen för fjärde och femte fondstyrelserna skall vara en procent av 1 — 3:e AP-fondernas bokförda fondkapital vid utgången av närmast föregående kalenderår. Därutöver har riksförsäkringsverket noterat att

— första löntagarfonden (Sydfonden) har en stark koncentration av sina största aktieplaceringar

— tredje löntagarfonden (Trefond Invest) har en relativt hög omsättningskvot

— fjärde löntagarfonden (Mellansvenska löntagarfonden) har 900 miljoner kronor i outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988

— revisorerna för de olika delfondstyrelserna ännu inte har lyckats åstadkomma att helt likformiga redovisningsprinciper tillämpas.

1 handläggningen av detta ärende har förutom undertecknad Scherman deltagit ledamöterna Albåge, Håvik, Jönsson, Korpi och Olsson. Därjämte har närvarit avdelningscheferna K Eriksen, T Eriksen och Nordlund. Styrelsens sekreterare Molvidson samt avdelningsdirektören Reimfelt, den senare som föredragande.

K G Scherman

Kurt Reimfelt

289 19 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Utvärdering av medelsförvaltningen vid ' °p- 1988/89:144

löntagarfondema och fjärde AP-fonden år 1988 "

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente for allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsemas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande utvidgades till att omfatta den femte fondstyrelsen, vilken genom ändring av APR (prop 1987/88:167) föreslogs inrättad fr. o. m. den 1 juli 1988. Det kan redan här konstateras att femte AP-fonden inte har bedrivit verksamhet under 1988. Föreliggande PM har upprättats med anledning av ovanstående åläggande.

1 Utvärderingsuppdraget

Enligt den proposition (prop 1983/84:50) som låg till grund för lagen om reglemente för allmänna pensionsfonden bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande, dvs. avseende verksamhetsåret 1984.

De fem löntagarfondemas (LTF I-V) och Qärde AP-fondens verksamhet utvärderas även av riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondemas revisorer. RFV har sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas verksamhet.

2 Uppföljning av föregående års utvärdering

I regeringens skrivelse 1987/88:174 med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 berör föredragande statsrådet några frågor som tagits upp i RFV:s och RRV:s utvärderingar.

— Fondemas omsättning av aktier.

— Regler för anmälan och registrering av värdepappershandel som görs av ledamöter och anställda inom respektive fondstyrelse (insiderregler).

— Förvärv av bostadsrätt för bostadsändamål åt en fondstyrelses verkställande direktör.

— Likformiga redovisningsprinciper.

Riksförsäkringsverket konstaterade i sin utvärdering avseende verksam
hetsåret 1987 att Sydfonden (LTF I) under 1987 haft en omsättning på sin
portfölj som var i det närmaste dubbelt så hög som börsen som helhet. En
sådan relativt hög omsättning kan komma i konflikt med kravet på att
fondernas placeringar ska präglas av långsiktighet. Sydfondens styrelse
angav som skäl till den höga omsättningen att man hösten 1987 beslutat att 290

koncentrera aktieportföljen vilket föranledde betydande omplaceringar. Prop. 1988/89:144 Mot bakgrand av denna förklaring finner föredragande statsrådet "inte Bilaga 10 anledning till någon ytterligare kommentar".

Angående s. k. insiderregler kan konstateras att Sydfondens styrelse vid sammanträde 1988-08-18 fastställt regler för styrelsemedlem, verkställande direktör och annan tjänsteman i fonden rörande egen eller närståendes handel med värdepapper m. m. Därmed har samtliga fondstyrelser utformat sådana regler.

Nordfondens (LTF V) köp av en bostadsrätt, vilken upplåtits med hyresrätt åt fondens verkställande direktör, aktualiserade frågan huravida förvärvet var förenligt med 15 a § APR. Riksförsäkringsverket skrev i sitt utlåtande att verket "har utifrån sin utgångspunkt inget att invända mot en tolkning av ifrågavarande bestämmelse som möjliggör ett sådant arrangemang som femte löntagarfondstyrelsen beslutat om". Föredragande statsrådet pekar på att för banker är rätten att för bostadsändamål förvärva fast egendom, tomträtt och bostadsrätt uttryckligen reglerad i 2 kap 4 § 4 punkten bankrörelselagen (1987:617). Han skriver vidare "När det gäller möjligheter att vidta olika personalpolitiska åtgärder finner jag inte skäl att fondstyrelserna skall vara mer begränsade än till exempel banker. Jag utgår från att det bara kan röra sig om undantagsfall, men fondstyrelsemas reglemente bör i förtydligande syfte kompletteras med en bestämmelse motsvarande den som finns i bankrörelselagen".

Vad gäller olikheter i fondstyrelsemas redovisningsprinciper konstateras i regeringens skrivelse att denna fråga tidigare har behandlats (rege-ringsbeslut 1986-01-30) och att en bättre likformighet har uppnåtts. Föredragande statsrådet "fömtsätter att revisorerna fortsätter sitt arbete så att de kvarvarande olikheterna snarast kan överbryggas".

En genomgång av fondernas årsredovisningar för 1988 visar att några fondstyrelser inte har angivit efter vilka principer börsnoterade aktier har marknadsvärderats. Det kan, efter förfrågan, konstateras att värderingen av börsnoterade aktier till marknadsvärde vid utgången av 1988 har skett efter två olika principer. Sydfonden (LTF I) och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) har använt sig av senaste betalkurs 1988-12-30 och om sådan saknas, köpkurs samma dag. Övriga löntagarfonder och fjärde AP-fonden har använt sig av lägsta betalkurs 1988-12-30 och om betalkurs ej fanns, köpkurs samma dag. Under 1988 har, enligt uppgift, dels representanter för vissa löntagarfonder, dels revisionsordförandena för löntagarfondstyrelserna var för sig diskuterat redovisningsprinciper. Vad gäller värdering av börsnoterade aktier förordade löntagarfondsrepresentantema lägsta betalkurs medan revisionsordförande förordade senaste betalkurs. Det är mot denna bakgrand användningen av dessa två skilda principer skall ses. Det bör slutligen nämnas att en beräkning visar att skillnaden i resultat för verksamhetsåret 1988 mellan de två olika redovisningsprinciperna varit liten.

Det finns flera skäl som talar för att samtliga fonder bör använda sig av
"försiktighetsprincipen" dvs. lägsta betalkurs. Den främsta är att risken
för kursmanipulation minimeras. Däratöver använder redan tre av fem
löntagarfonder samt fjärde AP-fonden den principen. Det kan även kon- 291

stateras att de två fonder som använt sig av senaste betalkurs vid redovisning av verksamheten vid utgången av 1988 inte använde den principeii för verksamhetsåret 1987. Det bör här starkt framhävas att de två olika värderingsprinciper som delfondema har använt överensstämmer med god redovisningssed. Det fortsatta arbetet bör därför inte inriktas på att diskutera "bästa" värderingsprincip utan på att komma fram till en princip kring vilken de fem löntagarfondstyrelsema, fjärde och femte fondstyrelserna samt samtliga revisionskollegier kan enas. Detta arbete bör prioriteras under 1989.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Varje löntagarfondstyrelses verksamhet finansieras med vinstdelningsskatten samt av tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,04 enheter per fond av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Influtna medel fördelas således lika mellan fondstyrelsema. Summan av de medel som överförs till en löntagarfondstyrelses förvaltning får emellertid, enligt APR, inte överstiga en angiven medelsram. Denna beräknas som summan av ett basvärde om 400 mkr för 1984 plus 20000 basbelopp för efterföljande år fram t.o.m. år 1990. Tillägget till ramen var 436 mkr per fond år 1985, 466 mkr år 1986, 482 mkr år 1987 och 516 mkr år 1988. År 1988 var ramen sålunda 2 300 mkr per fond.

Utvecklingen av förhållandet mellan av löntagarfondstyrelsema rekvirerade medel, medelsram och influtna medel belyses i diagram 1.

Diagram 1 Förhållande mellan medelsram, influtna medel och rekvirerade medel. Samtliga löntagarfondstyrelser.

,MKR

RRM

INFL MEDEL REKV MEDEL

1984

1985

1986

1987 1988

1989

* Prognos

292

Som framgår av diagrammet räckte inte influtna medel till under åren Prop. 1988/89:144 1984-1986 för att fondema skulle kunna rekvirera fullt rambelopp. Bilaga 10 Fr.o.m. år 1987 har emellertid medel influtit i en sådan omfattning att, sett över samtliga verksamhetsår, summa influtna medel vid utgången av respektive år har överskridit rambeloppet. Sålunda är medelsramen den restriktion som fr. o. m. ) 987 begränsar löntagarfondstyrelsemas möjligheter att rekvirera grandkapital. För 1988 täcktes medelsramen genom influtna medel redan under febraari månad och för 1989 är den täckt redan vid ingången av året. Löntagarfondstyrelsema har därmed under 1989 full frihet att välja tidpunkt för rekvisition av nytt grandkapital.

Fjärde fondstyrelsens verksamhet finansieras med belopp som, efter rekvisition hos RFV, överförs från 1 -3:e AP-fondema. Tidigare har riksdagen fortlöpande beslutat om storleken på det rambelopp som kan disponeras av fjärde fondstyrelsen. Genom ändring av 26 § APR får fjärde och femte fondstyrelserna fr.o.m. 1 juli 1988 vardera rekvirera medel som högst får uppgå till "en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar".

Innebörden av den nya lydelsen kan bli föremål för olika tolkningar. Det sammanlagda anskaffningsvärdet på medel som förvaltas kan bl. a. ses som dels summa bokförda anskaffningsvärden dvs. balansomslutningen på tillgångssidan dels som summa fondkapital. Då första-tredje fondstyrelsema t. ex. har rätt att förvärva fastigheter, vilka vid köptillfallet kan vara belånade, är inte balansomslutningen på tillgångssidan ett bra värde på det sammanlagda anskaffningsvärdet. Ett bättre värde är en procent av första-tredje fondstyrelsernas bokförda fondkapital vid utgången av närmast föregående år. En sådan tolkning är även analog med tolkningen av begränsningsregeln för fjärde och femte fondstyrelsemas förvärv av utlands-, ka aktier (35 § APR). 1 årsredovisningen för 1988 skriver Qärde fondstyrelsen "Fonden har rätt att placera kapital motsvarande 1 % av det bokförda fondkapitalet i utländska aktier". Med denna tolkning blir Qärde fondstyrelsens rambelopp för 1988 3037 mkr. Det tidigare rambeloppet, där det senaste riksdagsbeslutet fattades i december 1984, var 2 350 mkr. Utvecklingen av förhållandet mellan Qärde AP-fondens medelsram och rekvirerat grandkapital framgår av diagram 2.

Disponibla och rekvirerade medel

Det årliga tillägget av disponibla medel per löntagarfond (dvs högsta möjliga belopp som kunnat lyftas med hänsyn till influtna medel och medelsramen) visas av följande sammanställning (mkr):

Mkr
1984	1985	1986	1987	1988
Årligt tillägg 308 Ackumulerat belopp 308	243 551	542 1093	691 1784	516 2300

293

Diagram 2 Förhällande mellan medelsram och rekvirerade medel. Fjärde fondstyrel- Prop. 1988/89: 144

*«"• Bilaga 10

MKR

RRM

REKV MEDEL

1974 1976 1978 1980 198;? 1984 1986 1988 1975 1977 1979 1981 :(983 1985 198? 1989

Rekvisitionstidpunkten är ett av de viktigare besluten en fondstyrelse fattar. Avstår styrelsen från en rekvisition förräntas de orekvirerade medlen i stället till gällande avkastning i 1—3:e AP-fonderna. Sålunda bör fondstyrelserna före varje rekvisitionstillfalle överväga den framtida börsutvecklingen. Under 1988 rekvirerade samtliga löntagarfondstyrelser nytt grundkapital över året enligt det mönster som visas i tabell 1.

Tabell 1 Löntagarfondernas rekvirerade grundkapital under 1988. Mkr.

LTF	jan	febr	mars	april	maj	juni	juli	aug	sept	okt	nov	dec	tot
I	177,0	321,7	_	_	__	_	_	_	_	17,3	_	_	516,0
II	—	516,0	—	-	—	—	—	—	—	—	-	—	516,0
III	177,0	339,0	-	—	—	-	-	—	—	—	-	—	516,0
IV	_	—	—	100,0	—	—	—	100,0	—	_	—	—	200,0
V	-	150,0	150,0	-	-	216,0	-	-	-	-	-	-	516,0
1-V	354,0	1 362,7	150,0	100,0	-	216,0	-	100,0	-	17,3	-	-	2264,0

Fondernas ökade valfrihet angående tidpunkt för rekvisition av nytt grundkapital har, med undantag av Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV), i jämförelse med tidigare år inneburit dels att större belopp tas ut vid färre tillfällen dels att uttagstidpunkterna har förskjutits mot början av året. Denna trend är än mer accentuerad under 1989 då första-tredje löntagarfondstyrelserna redan i januari rekvirerade summa disponibla medel för 1989, dvs. 558 mkr.

Samtliga löntagarfondstyrelser utom styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade 516 mkr under 1988 vilket, i förhållande till den över hela verksamhetsperioden givna medelsramen innebär att de, i stort sett, rekvirerade maximalt möjliga belopp. Styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade under året 200 mkr och hade därmed 900 mkr

294

i outnyttjade disponibla medel vid utgången av år 1988. Detta framgår Prop. 1988/89: 144 även av följande sammanställning som visar respektive löntagarfonds Bilaga 10 disponibla ej rekvirerade medel vid utgången av år 1988 (mkr):

Mkr
I	II	III	IV	V	I-V
0	0,2	0	900,0	0	900,2

Av Mellansvenska löntagarfondens förvaltningsberättelse framgår att fondstyrelsens rekvisitionspolitik "avspeglar dels en bedömning att kursnivån generellt sett fortfarande är hög och att gynnsammare tillfällen att öka aktieportföljen kommer att erbjudas under kommande år men dels också att fonden vill bibehålla en nettoinvesteringskapacitet även efter 1990, då inga ytterligare pensionsmedel kommer att tillföras fonden för förvaltning".

Det kan här nämnas att Qärde fondstyrelsen inte har rekvirerat medel under 1988 och därmed hade 687 mkr i outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988. Det bokförda värdet av fondkapitalet i l-3:e AP-fonderna var 329082 mkr vid utgången av 1988. Därmed har Qärde fondstyrelsen möjlighet att lyfta ca 941 mkr under 1989.

Löntagarfondernas och Qärde AP-fondens rekvirerade grundkapital vid utgången av 1988 fördelat över löntagarfondemas verksamhetsperiod framgår av tabell Bl i tabellbilagan.

4 Allmänt om riskkapitalmarknaden 1988

Börskurserna har sedan löntagarfonderna började sin verksamhet i mitten av 1984 ökat med ca 131 % fram till slutet av 1988.' Börskurserna har emellertid fluktuerat kraftigt under denna tidsperiod. Under 1984 sjönk börskurserna med ca 12 % och under de två efterföljande åren steg kurserna med ca 25 % respektive ca 51 %. Under 1987 minskade totalindex med ca 8 %.

Under 1988 steg totalindex med drygt 51 %. Lägsta kurs noterades på årets första börsdag och högsta kurs på årets sista börsdag. En mer detaljerad bild av kursutvecklingen ges i diagram 3. Diagrammet visar dels hur totalindex har stigit, dels som jämförelse hur index för de fyra andelsmässigt största branscherna har utvecklats under året.

' De angivna procentuella förändringarna av börskurserna utgör procentuella förändringar av Veckans Affärers totalindex.

Samtliga indexserier är hämtade från Veckans Affärer och har omräknats med den
30/12 1987 som bas (index = 100). 295

Diagram 3 Utveckling av totalindex och branschindex för verkstadsindustri, skogsin- Prop. 1988/89: 144
dustri, fastigheter och byggfciretag samt förvaltningsbolag under 1988. Rilaea 10

INDEX

SKOG

FöRVRLTNIN FRST.BYGG VERKSTnDER TOT INDEX

5 Fondernas resultat 1988

Löntagarfondernas och Qärde AP-fondens resultat verksamhetsåret 1988 redovisas i tabell 2.' Samtliga fonder redovisar både bokföringsmässiga och reala resultat.

Det bokföringsmässiga resultatet för samtliga fonder har, som framgår av tabellen, varit tillräckligt för att täcka årets "avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft" dvs. årets inflationsuppräkning av totalt rekvirerat grandkapital t.o.m. år 1988 samt överföring till 1 —3:e AP-fonderna. Skillnaden vad avser bokföringsmässiga resultatet mellan löntagarfonderna beror huvudsakligen på redovisat reavinstnetto.

Det reala resultatet, där hänsyn tas till "avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft" och "ökning/minskning av orealiserade vinster", ger en mer rättvisande bild av löntagarfondernas resultat. Sydfonden (LTF I) och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) redovisar de lägsta reala resultaten och Fond Väst (LTF II) och Trefond Invest (LTF III) de högsta. Det kan noteras att redovisningen av Sydfondens orealiserade vinster 1988 har påverkats negativt av att de föregående år använde sig av högsta betalkurs vid marknadsvärdering av börsnoterade aktier. Som tidigare nämnts har fonden 1988 använt sig av senaste betalkurs, vilken är lägre. Här bör även ånyo nämnas att Mellansvenska löntagarfonden till skillnad från övriga löntagarfonder hade 900 mkr i outnyttjade disponibla medel vid utgången av år 1988.

Den positiva utvecklingen på börsen återspeglas i fondemas resultat. Årets reala resultat efter överföring till 1—3:e AP-fondema uppgår för

Tabell B2 i tabellbilagan redovisar fondernas resultaträkningar i större detalj.

296

samtliga löntagarfonder sammantaget till ca 4,4 miljarder kronor. Motsvarande överskott för Qärde AP-fonden är ca 5,5 miljarder kronor. Sammantaget har sålunda fondema under 1988 överträffat resultatkravet enligt APR med ca 9,9 miljarder.

Tabell 2 Fondernas resultaträkningar 1988. Mkr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

	Fond
	1	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
1. Aktieutdelningar,
räntenetto samt övriga
intäkter	79,4	100,6	69,3	73,8	70,1	393,2	432,2
2. Förvaltningskostnader och
avskrivningar	-6,3	-6,5	-6,1	-6,3	-5,2	-30,4	-11,4
3. Reavinstnetto	222,3	160,1	218,3	221,8	153,5	976,0	1083,5
4. Avsättning riskreserv	-	-5,5	-	-	-	-5,5	-45,0
5. Bokföringsmässigt netto-
resultat före överföring till
1 - 3:e AP-fondema (= s:a
1. t.o.m. 4:)	295,4	248,7	281,5	289,3	218,4	1 333,3	1 459,3
6. Avsättning för bevarande
av grundkapitalets köp-
kraft..	-139,4	-138,4	-140,1	-84,1	-133,5	-635,5	-274,2
7. Ökning/minskning av
orealiserade vinster	668,3	953,2	923,3	607,3	889,2	4041,3	4435,6
8. Realt resultat (= s:a 5.
t.o.m. 7.)	824,3	1063,5	1064,7	812,5	974,1	4739,1	5620,7
9. Överföring till 1 -3;e AP-
fondema	-75,2	-74,9	-75,7	-45,2	-72,6	-343,6	-145,9
10. Årets reala resultat i
relation till resultat-
krav (=8.-9.)	749,1	988,6	989,0	767,3	901,5	4 395,5	5474,8

6 Löntagarfondernas resultat 1984—1988 i förhållande till aktieindex och obligationsränta

Aktieindex

Då löntagarfondstyrelserna huvudsakligen ska placera rekvirerade medel i börsnoterade aktier ger en jämförelse av fondernas resultat med börsens genomsnittliga utveckling en god bild av hur fondema har förvaltats. Ett sätt att jämföra löntagarfondernas resultat med börsens genomsnittliga utveckling är att skapa en hypotetisk indexportfölj för varje enskild fond, dvs. portföljer som över tiden utvecklas enligt börsindex. Sådana hypotetiska portföljer har här beräknats under antagande om att rekvirerade inedel omedelbart har placerats i aktier, som sedan följt börsens genomsnittliga utveckling. Börsutvecklingen mäts med hjälp av Veckans Affärers totalindex.' Värdet av de olika börsindexuppräknade portföljerna redovisas som

' Veckans affärers totalindex tar inte hänsyn till direktavkastning utan mäter bara kursändringar. Det lämpar sig därför väl vid jämförelse av löntagarfondemas utveckling efter överföring till 1 — 3:e AP-fonderna. De överförda beloppen ligger i procent av löntagarfondernas samlade tillgångar nära den genomsnittliga direktavkastningen på börsen under åren 1984-1988.

297

rad 4 i tabell 3. Det bör här nämnas att hänsyn inte har tagits till kostnader Prop. 1988/89:144
för kurtage, omsättningsskatt samt förvaltning. Bilaga 10

Ur tabell 3 kan utläsas att löntagarfondemas samlade fondförmögenhet understiger den beräknade förmögenheten för en hypotetisk indexportfölj. Skillnaden mellan fondema i detta avseende är påtaglig. Den faktiska värdeökningen för Fond Väst (LTF II) och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) ligger över medan övriga fonder ligger under värdeökningen för respektive indexportfölj och Sydfonden (LTF I) ligger betydligt under.

Tabell 3 Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypotetiska indexportföljer beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod, 1984 — 1988. Mkr.

I II 111 IV V I-V

1. Gmndkapital 2300,0 2299,8 2 300,0 1400,0 2 300,010599,8

2. Fondernas faktiska förmögenhet' 3256,7 3814,5 3578,3 2820,6 3584,017054,1

3. Värdeökning 1984-1988

(2.-1.) 956,7 1514,7 1278,3 1420,6 1284,0 6454,3

4.	Indexportfölj	3 794,1	3 728,4	3 799,7	2 604,5	3715,8	17642,5
5.	Värdeökning för indexportfölj
	1984-1988(4.-1.)	1494,1	1428,6	1 499,7	1 204,5	1415,8	7042,7
6.	Skillnad mellan löntagarfondernas och indexportföljemas
	värdeökning (3.-5.)	-537,4	-1-86,1	-221,4	+ 216,1	-131,8	-588,4

' Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder.

Indexportföljerna har beräknats på följande sätt: De medel som rekvirerats åren 1984- 1988 har antagits omedelbart placeras i aktier. Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Veckans Afiarers börsindex). Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller förvaltningskostnader. En grov beräkning visar att kurtage och omsättningsskatt under hela verksamhetsperioden skulle ha uppgått till ca 116 mkr. Löntagarfondemas faktiska förvaltningskostnader uppgick för motsvarande tidsperiod till ca 93 mkr.

Obligationsränta

Ytterligare ett sätt att beskriva resultatet av löntagarfondstyrelsemas förvaltning är att göra en jämförelse med den utveckling som skulle ha erhållits på räntebärande placeringar. Beräkningen har gjorts under antagande om att rekvirerade medel omedelbart har placerats i räntebärande placeringar. Hänsyn har tagits till löntagarfondstyrelsernas överföringar till 1 - 3:e AP-fonderaa. Avkastningsberäkningarna' innehåller såväl periodiserad ränta som värdeförändringar.

Löntagarfondernas sammantagna faktiska marknadsvärderade förmögenhet uppgick vid utgången av 1988 till 17054 mkr. I det fall rekvirerat grundkapital i stället hade placerats i obligationer och kortfristiga räntebärande placeringar skulle motsvarande förmögenhet ha uppgått till 13 794 mkr. Löntagarfondstyrelserna har sålunda, sett över hela verksamhetsperioden, överträffat den beräknade avkastningen på en obligationsportfölj med 3259 mkr.

' Beräkningarna för 1985-1988 har hämtats från 1 -3:e AP-fondema och för 1984

från SPP. 298

7 Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade p™p- 1988/89:144
medel i förhållande till genomsnittlig '' '

börsutveckling samt avkastningskrav enligt APR

I föregående avsnitt redovisades löntagarfondernas värdeökning i förhållande till värdeökningen på indexportföljer. Det är även av intresse att belysa förräntningen av fondemas förvaltade kapital under åren 1984 — 1988 uttryckta i termer av en årlig procentuell avkastning.

I tabell 4 nedan redovisas dels löntagarfondernas faktiska effektiva årsavkastning, dels den avkastning som skulle ha uppnåtts om varje fondstyrelse hade placerat de rekvirerade medlen till rådande genomsnittligt aktieindex. Dessa procentsatser ges beteckningen (F) respektive (1). De beräknade värdena för fondernas faktiska avkastning inkluderar såväl orealiserade som realiserade vinster. Då löntagarfondstyrelserna dels har rekvirerat medel löpande under åren 1984—1988, dels överfört medel till 1 — 3:e AP-fonderna har tidpunkterna för dessa kapitalflöden också beaktats i beräkningarna. I tabell 4 redovisas även den genomsnittliga årsför-räntning på förvaltade medel som under tidsperioden 1984— 1988 skulle ha uppfyllt det i APR angivna avkastningskravet inklusive inflationsuppräkning av rekvirerat grandkapital (nedan kallat avkastningskrav). Denna årsförräntning ges beteckningen (K).

Av tabell 4 framgår att avkastningskravet under tidsperioden 1984-1988 motsvaras av en genomsnittlig årsavkastning på ca 8,3 % på förvaltade medel. Avkastningskravet beräknas med hänsyn till gällande inflationstakt samt tidpunkt för och storlek av fondstyrelsemas rekvisitioner under åren 1984- 1988. Olika rekvisitionstidpunkter m.m. innebär att avkastningskravet kan resultera i något olika förräntningskrav.

I tabell 4 kan också utläsas att löntagarfondemas sammanlagda faktiska avkastning (F) under den totala verksamhetsperioden är i det närmaste tre gånger så hög som avkastningskravet (enligt APR) men att den något understiger "indexavkastningen". Det bör här nämnas att hänsyn inte har tagits till kostnader för kurtage, omsättningsskatt samt förvaltning. Den faktiska årsavkastningen på förvaltade medel har uppgått till ca 23,5 % för samtliga löntagarfonder tillsammans under hela verksamhetsperioden, dvs. 1984 — 1988. Detta kan jämföras med såväl "indexavkastningen" som i genomsnitt uppgått till ca 24,4 % som avkastningskravet på 8,3 %. Den faktiska årsavkastningen varierar emellertid betydligt mellan de olika löntagarfondema. Den är högst för Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) och lägst för Sydfonden (LTF 1).

299

Tabell 4 Löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning på förvaltade medel, 1984— Prop. 1988/89: 144
1988. Procent.____________________________ Bilaga 10

Period LTF

I 11 III IV V I-V

1984-1988	(F)	-1-17,9	+ 25,8	+ 22,4	+ 29,1	+ 22,8	+ 23,5
	(I)	+ 24,6	+ 23,9	+ 24,6	+ 25,2	+ 23,9	+ 24,4
	(K)	+ 8,4	+ 8,3	+ 8,4	+ 8,3	+ 8,3	+ 8,3
1984	(F)	- 2,9	- 2,2	- 0,7	-10,0	-34,2	-11,7
	(I)	-31,6	-35,4	-34,8	-30,2	-34,1	-33,5
1985	(F)	+ 21,4	+ 36,0	+ 21,3	+ 49,3	+ 53,8	+ 36,1
	(I)	+ 34,4	+ 34,4	+ 34,7	+ 35,3	+ 35,2	+ 34,8
1986	(F)	+ 32,9	+ 46,4	+ 42,6	+ 40,1	+ 19,2	+ 36,2
	(I)	+ 45,0	+ 45,4	+ 45,5	+ 45,7	+ 46,0	+ 45,6
1987	(F)	-11,8	- 5,6	-11,1	+ 3,6	- 1,4	- 5,5
	(I)	-11,2	-12,3	-11,0	- 7,6	-12,2	-10,9
1988	(F)	+ 38,3	+ 43,0	+ 46,7	+ 45,1	+ 42,7	+ 43,1
	(I)	+ 49,1	+ 48,6	+ 50,6	+ 50,9	. +48,7	+ 49,3

(F) = Faktisk avkastning.

(I) = Avkastning då löntagarfondernas förvaltade medel följer utvecklingen av Veckans AfTärers totalindex ("Indexavkastning"). Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller fiirvaltningskostnader.

(K) = Avkastningskrav enligt APR inklusive inflationsuppräkning av gmndkapital.

Av tabell 4 framgår även att mönstret för löntagarfondemas sammanlagda avkastning, sett i stort, är jämaare än för indexportföljen. Detta sammanhänger bl. a. med att fondema placerar en viss andel av sina tillgångar i likvida tillgångar och onoterade aktier.

8 Fondernas placeringar

Löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade tillgångar, uppgick till drygt 17,5 miljarder kronor och Qärde AP-fondens till knappt 17,5 miljarder kronor vid utgången av år 1988.' Av fondemas sammanlagda tillgångar på i det närmaste 35 miljarder kronor var drygt 32,4 miljarder placerade på aktiemarknaden. Ett mått på fondemas ökande betydelse på aktiemarknaden visas i tabell 5.

Tabell 5 Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent av det totala börsvärdet (A:l + A:II-listorna) den 31/12.

År LTF 4:e AP-fonden LTF I-V +

I-V 4:e AP-fonden

1,0	2,0	3,0
1,7	2,8	4,5
2,5	2,8	5,3
2,9	2,9	5,8

1985 1986 1987 1988

' Se tabell B 3 i statistikbilagan för en sammanställning av fondemas balansräkning
ar. 300

Inriktning på fondernas aktieplaceringar Prop. 1988/89:144

Fondernas aktieinnehav kan ur analyssynpunkt beskrivas som bestående °

av tre delar. Större delen utgörs av den strategiska portföljen, dvs. de största enskilda placeringarna vilkas kursutveckling är avgörande för fondernas resultat. Denna portfölj består huvudsakligen av börsnoterade aktier med stort inslag av de på börsen mest omsatta aktierna.

Fonderna använder även en mindre del av aktieinnehavet för "kortsiktiga" ajfarer av främst två skäl. Dels är en viss handel på aktiemarknaden nödvändig för att fonden skall vara en intressant aktör för övriga på marknaden, dels kan fonden öka avkastningen genom att utnyttja t.ex. kursfluktuationer. Ett exempel på det senare ges i Qärde AP-fondens årsredovisning. Fonden har försökt utnyttja tillfälliga kursfluktuationer genom att göra affärer mellan konverteringslån och aktier och mellan olika aktieserier i samma bolag. Dessa affärer påverkar sålunda inte fondens totala långsiktiga engagemang i bolagen i någon större utsträckning samtidigt som fonden kan välja den form för engagemang som den bedömer kan ge högst avkastning i ett relativt kortsiktigt perspektiv.

En tredje, förhållandevis liten del av fondernas aktieinnehav utgörs av onoterade aktier. Placeringar i onoterade aktier är, allmänt sett, mer riskfyllda än placeringar i börsnoterade företag. Detta sammanhänger med att det oftast inte finns allmän tillgång till information för analys av dessa företag. En annan orsak till den högre risk som är förknippad med onoterade aktier är att det, med få undantag, saknas organiserad handel med aktier i onoterade företag, vilket medför att det kan vara svårt att dra sig ur ett engagemang. Å andra sidan kan vinstpotentialen vara högre vid en lyckad investering i onoterade företag. Det kan dock gå lång tid innan ett rättvisande resultat kan påvisas genom t.ex. försäljning eller notering av dessa aktier. Av denna anledning är det med hänsyn till löntagarfondernas korta verksamhetsperiod, inte meningsfullt att utvärdera avkastningen på fondernas engagemang i onoterade företag.

Strategiska portföljen

Den strategiska delen av portföljen består, som tidigare nämnts, av fondens största enskilda placeringar. Detta aktieinnehav utgör en hög andel av fondens totala tillgångar och därför är utvecklingen av den strategiska portföljen av stor betydelse för en fonds avkastning. Naturligtvis beror resultatet på den sammantagna effekten av utvecklingen för de enskilda företagen i portföljen. För att något belysa fondernas strategiska portföljer kan det emellertid vara av intresse att studera fondernas 20 största aktieplaceringar. Koncentrationen, dvs. de olika fondernas största placeringar på aktiemarknaden vid utgången av år 1988 i förhållande till de totala tillgångarna (marknadsvärde), framgår av tabell 6. (Se tabell B4-B9 i tabellbilagan för specifika uppgifter om placeringarna.)

301

Tabell 6 Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till de totala tillgångarna. Marknadsvärde. Procent.

Fond 1

III

4:e AP-fonden

Tjugo största Tio största Fem största Största

83,3 67,2 46,6 14,3

67,2

45,1

25,9

8,0

67,9

44,6

26,4

6,0

56,2

36,1

22,6

7,0

79,9

50,7

31,5

7,8

72,9

53,1

30,9

7,0

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

I sin analys av Sydfondens (LTF I) avkastning skriver fondens styrelseordförande angående portföljens koncentration: "Koncentrationen i aktieportföljen innebär också i sig en högre riskexponering jämfört med en spridning av innehaven." Det är s;vårt att specificera någon gräns bortom vilken risken med en hög koncentration kan påstås vara för stor, eftersom hänsyn måste tas till många faktorer. Det finns dock skäl att peka på att Sydfondens portföljkoncentration, i synnerhet för de allra största placeringarna, andelsmässigt betydligt överstiger övriga delfonders koncentration i aktieportföljen.

Stabiliteten bland de största placeringarna ger en bild av långsiktigheten i fondens placeringspolicy. Ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan erhållas genom att jiimiföra hur många av de 20, 10 respektive 5 största placeringarna ett år som återfinns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna föregående år. Nedan ges en sammanställning av en sådan jämförelse mellan åren 1988-87, 1987-86 och 1986-85.

20 största

	Fond I	II	III	IV	V	4:e AP-fonden
1988-87 1987-86 1986-85	15 13 10	16 16 12	14 16 14	15 15 8	16 10 7	18 19 16
10 största
	Fond I	II	III	IV	V	4:e AP-fonden
1988-87 1987-86 1986-85	9 7 4	8 7 5	5 6 6	8 7 3	8 5 2	9 10 8
5 största
	Fond I	II	III	IV	V	4:e AP-fonden
1988-87 1987-86 1986-85	4 3 1	3 4 1	5 2 4	4 2 1	4 3 1	4 5 4

302

Under 1988 avfördes 15 bolag från notering på börsen pga. uppköp och Prop. 1988/89:144 sammanställningen av samtliga fonders tjugo största placeringar har på- Bilaga 10 verkats av detta. För Nordfonden påverkade uppköpet även sammanställning av de tio största placeringarna.

Stabiliteten i Qärde AP-fondens största placeringar var under 1988 oförändrat hög. De företag som försvunnit från sammanställningen över de 5 resp 10 största placeringarna var vid utgången av 1988 6:e resp 11 :e största placering. Den allmänna trenden hos löntagarfondernas största placeringar mot större stabilitet fortsatte under 1988.

Branschfördelning av löntagarfondernas aktieinnehav

Fördelningen av löntagarfondernas enskilda placeringar är som tidigare nämnts avgörande för aktieportföljernas avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna uppnå en avkastning som motsvarar den genomsnittliga avkastningen på börsen genom att fördela fondens aktieinnehav på alla börsföretag i proportion till respektive företags andel av börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar löntagarfondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat antal företag. Denna koncentration kan även påverka fondernas branschfördelning jämfört med börsens. Därigenom ökar sannolikheten för att fondernas avkastning kommer att avvika från den genomsnittliga avkastningen på börsen. En grov bild av löntagarfondernas koncentration av aktieinnehavet erhålles genom att studera fördelningen på olika branscher.

Branschfördelningen av löntagarfondernas aktieinnehav (AI + All-lis-torna) framgår av tabell 7.

Tabell 7 Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden) den 31/12 1988 fördelade efter bransch och uttryckt i procent av det totala aktieinnehavet.

	LTF						Bransch-
	I	11	III	IV	V	I-V	fördelning på Stockholms fondbörs'
Verkstäder	23	24	21	22	25	23	27
Kemi	7	6	1	3	4	4	9
Skog	28	19	6	16	22	19	12
Fastighets- o	Bygg 11	14	22	17	15	16	13
Handel	0	5	5	6	5	4	1,5
Utveckling	2	1	13	2	0	3,5	2
Förvaltning	11	8	6	14	6	8	15
Banker	6	8	5	6	11	7	10
Rederier	0	0	0	3	0	0,5	0,5
Övriga	12	15	21	11	12	15	10
Summa	100	100	100	100	100	100	100

' Veckans Afiarers branschindex (AI + All).

Av tabellen framgår att branschfördelningen för löntagarfonderna
sammantaget överensstämmer i stora drag med börsens fördelning. De
största avvikelserna i förhållande till börsen är en lägre representation av
kemi och förvaltningsbolag samt en högre representation av skogsbolag 303

och övriga.

I tabell 8 visas förändringen av löntagarfondernas branschfördelning Prop. 1988/89:144

mellan åren 1987 och 1988 uttryckt i procentenheter. Som jämförelse visas Bilaga IO
i den högra kolumnen förändringen av branschfördelningen på Stock
holms fondbörs.

Tabell 8 Förändring av löntagarfondernas branschfördelning (marknadsvärden) mellan 31/12 1988 och 31/12 1987 uttryckt i procentenheter.

	LTF						Bransch-
	I	II	Hl	IV	V	l-V	fördelning på Stockholms fondbörs'
Verkstäder	2	0	_ 2	-1	3	1	2
Kemi	-6	1	-1	0	-1	-2	1
Skog	8	-2	-?	-9	3	1	2
Fastighets- o	Bygg-2	-2	7	3	-8	-1	-1
Handel	-2	2	— 2	1	2	0	-1,5
Utveckling	-3	0	2	0	0	-0,5	0
Förvaltning	0	0	1	1	-1	0	1
Banker	2	1	-4	3	4	1	1
Rederier	0	0	0	3	0	0, 5	0,5
Övriga	1	0	2	-1	-2	0	-5

dr.5,23c

' Enligt Veckans Affärer (AI + All).

Av tabell 8 framgår att förändringen av de enskilda löntagarfondemas branschsammansättning under 1988 i vissa fall är betydande. För löntagarfonderna sammantaget ligger dock förändringama relativt nära förändringarna på börsen.

Fondernas omsättning

Med hänsyn till marknadens funktionssätt är, som tidigare nämnts, en viss omsättning naturlig.

Omsättningen får emellertid inte bli så hög att den kommer i konflikt med 34 § APR där de grandläggande principerna för fondstyrelsemas placering av fondmedel anges. Av specialmotiveringen till 34 § framgår bl. a. "För att understryka att styrelsemas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständighetema motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte pä ett mera varaktigt innehav."

För att få en uppfattning om fondemas omsättning av värdepapper
jämfört med omsättningen av de aktier som noterats på AI All-listorna har
omsättningskvoter beräknats för löntagarfondernas portföljer. Som ut
gångspunkter för en jämförelse tas omsättningskvoten på Stockholms
fondbörs, dvs. kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet
i slutet av året. Denna kvot uppgick år 1988 till 0,19. Den sålunda fram
räknade kvoten bör emellertid korrigeras med hänsyn till utvecklingen av
omsättningen av svenska aktier i utlandet efter det att omsättningsskatten 304

fördubblades vid halvårsskiftet 1986. Stockholms fondbörs uppskattar Prop. 1988/89:144 omsättningen av svenska aktier i utlandet under 1988 till 40-45 miljarder Bilaga 10 kronor. Omsättningskvoten blir med hänsyn tagen till handeln i utlandet ungefär 0,25 för 1988.

Omsättningskvoten för fondema har beräknats på följande sätt. Summan av fondemas köp och försäljningar under 1988 har minskats med under året rekvirerat belopp. Den erhållna summan har halverats för att fä jämförbarhet med börsens kvot där varje avslut består av ett köp och motsvarande försäljning. Därefter har summan relaterats till fondemas marknadsvärde per 31/12 1988.

Fondernas omsättningskvoter för 1987 och 1988 framgår av följande uppställning:

LTF

I . II III IV V I-V 4:e AP-

fonden

1987 0,55 0,21 0,25 0,38 0,30 0,33 0,15

1988 0,22 0,16 0,34 0,22 0,18 0,22 0,12

Det kan konstateras att omsättningskvoten för löntagarfondema sammantaget ligger ungefärligen i paritet med börskvoten. Fjärde AP-fondens kvot ligger klart under börskvoten. Samtliga fonder, utom Trefond Invest (LTF III) har, jämfört med 1987 sänkt sina omsättningskvoter. Trefond Invest, som även ligger över börskvoten, anger som skäl till sin, relativt sett, höga omsättningskvot att styrelsen i osedvanlig hög omfattning under 1988 ändrat inställning till företagsledning och/eller bolagspolicy i de företag där fonden haft förhållandevis stora aktieposter. Orsakema till styrelsens förändrade inställning har, enligt uppgifter från fonden, dels varit orsakade av förändrade ägarkonstellationer vid uppköp och samgående dels av den politik rörande riktade emissioner av aktier och konvertibler som vissa företag tillämpat. Av fondens årsredovisning framgår att "En del föreslagna och genomförda emissioner har påverkat fondstyrelsens bedömning av bolaget såsom en långsiktig placering". Trefond Invests styrelse har vid sammanträde 1988-05-25 bestämt normer som i frågor av denna art skall tillämpas av fondens representanter vid bolagsstämmor.

Onoterade företag

Storleken på fondemas engagemang i onoterade företag, inklusive årets kapitaltillskott, vid utgången av 1988, framgår av nedanstående sammanställning (anskaffningsvärden, mkr):

Mkr
1	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
52,9	80,6	51,2	169,3	97,0	451,0	695,3

305

20 Riksdagen 1988/89. 1 satnl. Nr 144

Ett ytterligare mått på fondernas engagemang i onoterade företag ges i Prop. 1988/89:144 följande sammanställning där de enskilda fondernas totala engagemang Bilaga 10 ställs i relation till fondernas totala marknadsvärderade tillgångar den 31/12 1988:

I	II	111	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
1,6%	2,1 %	1,4%	5,8 %	2,6 %	2,6 %	4,0 %

Ovanstående sammanställningar visar att Mellansvenska löntagarfondens (LTF IV) engagemang i onoterade företag är betydligt större än övriga löntagarfonders.

Likviditet

Fonderna skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina tillgångar på aktiemarknaden. Fonderna behöver emellertid hålla en viss likviditet. Storleken på denna bestäms utifrån ett antal faktorer, t. ex. outnyttjat disponibelt kapital och den beredskap f

Fondernas genomsnittliga likviditet (månadsmått) under 1987 och 1988 framgår av följande tablå (mkr):

.Mkr
År	I	II	III	IV	V	1-V	4:e AP-fonden
1987 1988	153 251	153 360	67 55	270 229	94 116	737 1011	1217 1515

Den genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade tillgångarna vid årets slut motsvarade för respektive fond följande procentsats:

År

111

IV V

I-V

4:e AP-fonden

1987 1988

8,0 %

7,5 %

6,9 % 9,3 %

3,3 % 1,5%

14,5% 4,5% 7,9% 3,1%

7,3 % 5,8%

10,4% 8,7%

Det kan noteras att en låg genomsnittlig likviditet hade en positiv inverkan på resultatet under 1988 med hänsyn till utvecklingen på börsen.

9 Andelar av aktiekapital och röstetal

I 37 § APR begränsas fondernas aktieinnehav i ett och samma börsnotera
de företag (dvs Al A2-listorna). Utformningen av begränsningsregeln in
nebär att aktieinnehavets röstandel ensamt utgör begränsning av fondsty
relsemas placeringsmöjligheter. 1 samband med införandet av en femte 306

AP-fond ändrades 37 § och en löntagarfondstyrelse får fr. o. m. 1 juli 1988 Prop. 1988/89:144

inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag Bilaga 10

att röstetalet uppgår till 6 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier i

bolaget (tidigare 8 %). 1 det fall en löntagarfondstyrelses aktieinnehav i ett

börsnoterat bolag den 1 juli 1988 överstiger 6 % men inte uppgår till 8 %

av det sammanlagda röstetalet i' bolaget får löntagarfondstyrelsen enligt

prop 1987/88:167 "även i fortsättningen inneha högst samma andel av

aktierna i bolaget".

För Qärde och femte fondstyrelserna är motsvarande begränsning högst 10 % av röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag. Detta innebär att det sammanlagda röstetalet för hela allmänna pensionsfonden aldrig kan uppgå till 50 % av det sammanlagda röstetalet i börsnoterade aktiebolag.

Innehav av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs dvs. föratom onoterade även bolag på OTC-listan, väntelistan samt "övriga officiella noteringar" begränsas inte av lagen. Om en fond har flera aktier i ett icke börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i lagen och bolaget därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja överskjutande aktier. Enligt specialmotivering till 37 § i prop 1983/48:50 tar reglerna "sikte på situationen vid förvärvet".

Inget överskridande av begränsningsregel i 37 § APR har konstaterats vid årets bokslutsdatum. I det fall en fondstyrelse, vid utgången av 1988, hade röstandelar som översteg den i lagen angivna gränsen var anledningen antingen att företaget vid köptillfället inte var inregistrerat vid Stockholms fondbörs eller att förvärvet av aktierna skedde före 1/7 1988.

10 Rösträttsöverlåtande

En löntagarfondstyrelse ska enligt 38 § APR "på begäran av en lokal facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller, om bolaget ingår som moderbolag i en koncem, dess svenska dotterbolag överlåta åt organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av aktiernas röstetal".

Ökat inflytande och delaktighet för löntagarna var en målsättning som starkt framhävdes i den proposition som låg till grand för APR. Varken i APR eller i förarbeten till APR behandlas löntagarfondsstyrelsemas medverkan förutom regeln om expeditionsbeslut i 38 §. Av den allmänna andemeningen följer dock att ett minimikrav på styrelsema bör vara att de ger de lokala fackliga organisationerna information om att fonden innehar aktier för vilka rösträttsöveriåtande kan begäras enligt 38 § APR.

Följande tabell visar löntagarfondstyrelsernas rösträttsöverlåtelser vid ordinarie bolagsstämma per bolag fördelat på antalet fackliga organisationer till vilka rösträtten har överlåtits.

307

Tabell 9 Löntagarfondstyrelsernas rösträttsöverlåtelser per bolag fördelat på antalet Prop. 1988/89: 144
fackliga organisationer till vilka rösträtten har överlåtits. Bilaea 10

Antal fackliga org I 11 111 IV V 1-V

27 11

14 8 0

31 9

26 5 0 •

107

196

149

En facklig org 6

Två fackliga org 3

Tre eller flera fackliga org O

Totalt antal rösträttsöverlåtel
ser 12
Totalt antal bolag där rösträtt
överiåtits 9

I fondernas aktieinnehav ingår bolag, t.ex. mindre onoterade företag, där fackliga organisationer saknas. Fonderna har därför lämnat uppgifter om antalet företag med facklig representation dvs. där rösträttsöverlåtande varit möjligt under 1988. Utifrån dessa uppgifter har den procentuella andelen företag där rösträtt överlåtits räknats fram. 1 företag där rösträttsöverlåtelse har skett till flera fackliga organisationer har detta räknats såsom en överlåtelse. Procentandelen för respektive löntagarfond samt för samtliga löntagarfonder framgår av följande uppställning:

I	II	III	IV	V	I-V
27%	83%	41 %	74%	94%	62%

Samtliga fondstyrelser med undantag av Sydfondens (LTF I) har meddelat de fackliga organisationerna i samtliga bolag där fonden innehar aktier att de har möjlighet att begära rösträttsöverlåtande hos fondstyrelsen. Trefond Invest (LTF III) har trots ett aktivt informationsarbete en relativt låg andel överlåtelse. En genomgång av de företag där de lokala fackliga organisationerna inte begärt rösträttsöverlåtelse hos fonden visar att cirka hälften av dessa är förvaltnings utvecklingsbolag. Det kan konstateras att begäran om rösträttsöverlåtelse för samtliga fonder är mycket låg för dessa företagstyper. Sydfondens t f verkställande direktör skriver 1989-02-10 i samband med lämnande av de begärda uppgifterna om rösträttsöverlåtelse "Det är vår avsikt att under innevarande år bättre försöka sprida information om i vilka företag vi är representerade".

Fjärde AP-fondstyrelsen har, enligt APR, ingen skyldighet att överlåta rösträtt till de lokala fackliga organisationerna. Fondstyrelsen har dock med stöd av en specialbestämmelse i aktiebolagslagen regelmässigt alltsedan starten erbjudit del av fondens rösträtt vid bolagsstämmor till de lokala fackliga representanterna i f()retag, där fonden haft en större röstandel. Under 1988 har rösträtt vid bolagsstämmor delegerats i 17 företag. Beslutet innebar att en företrädare för LO-klubbar och en för TCO-klubbar inom företaget fick företräda 25 % vardera av fondens röster.

308

11 Sammanfattande kommentarer l"- f''- '44

Bilaga 10

Löntagarfondstyrelserna rekvirerade sammantaget i det närmaste 2,3 miljarder kronor under 1988. Detta motsvarar ca 13 % av löntagarfondernas marknadsvärderade tillgångar vid årets slut. Motsvarande procentsiffra för 1987 var 29%. Den tidigare snabba uppbyggnadstakten har därmed avtagit.

Utvecklingen på Stockholms fondbörs återspeglas i fondernas resultaträkningar för år 1988. Samtliga delfonder överträffade med god marginal avkastningskravet 1988. Sett över fondernas hela verksamhetsperiod har Qärde fondstyrelsen överträffat resultatkravet med drygt 12,4 miljarder kronor och löntagarfondstyrelserna har sammantaget överträffat avkastningskravet med drygt 5,1 miljarder kronor.

309

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabellbilaga

Tabell Bl Löntagarfondernas och 4:e AP-fondens rekvirerade grundkapital 1984—1988. Mkr.

Löntagarfond 4:e AP-

	1	11	III	IV	V	I-V
Rekvirerade medel
före 1984	-	-	-	-	—	—	1 700,0	1 700,0
1984	308,1	291,8	308,0	308,0	307,8	1523,7	150,0	1673,7
1985	243,0	259,0	243,0	243,0	243,0	1231,0	_	1231,0
1986	541,8	542,0	541,9	542,0	541,9	2 709,6	300,0	3009,6
1987	691,1	691,0	691,1	107,0	691,3	2871,5	200,0	3071,5
1988	516,0	516,0	516,0	200,0	516,0	2 264,0	-	2 264,0
Grundkapital
totalt 1988	2 300,0	2 299,8	2 300,0	1 400,0	2 300,0	10599,8	2 350,0	12 949,8

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1988. Tkr.

	LTF I	LTF II	LTF III	LTF IV
Aktieutdelning	57257	56017	56 550	39637
Ränteintäkter	22 241	44606	9 746	34387
Bank, fondmäklare	20680	5067	3 860	10702
Penningmarknads-
instrument	892	32446	5 555	13263
Konvertibla skuldebrev	669	7093	331	10422
Övriga intäkter	0	0	3110	0
Räntekostnader	-81	0	-116	-259
Förvaltningskostnader	-6125	-5 862	-5 837	-6133
Avskrivningar	-160	-613	-270	-203
RÖRELSERESULTAT	73 132	94 148	63183	67429
Realisationsvinster	228489	179513	219001	230900
Realistionsföriuster	-6 199	-19417	-658	-9054
Avsättning till riskreserv	0	-5 500
NETTORESULTAT FÖRE
ÖVERFÖRING TILL l-3:e
AP-FONDERNA	295 422	248 744	281526	289275
Överföring till l-3:e
AP-fonderna	-75 198	-74 942	-75 705	-45220
BOKFÖRINGSMÄSSIGT
NETTORESULTAT EFTER
ÖVERFÖRING TILL 1 - 3:e
AP-FONDERNA	220224	173 802	205 821	244055
Nettoresultat före överföring
till l-3:e AP-fonderna	295422	248 744	281526	289275
Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/förluster	668234	953155	923238	607318
Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft	-139361	-138 360	-140101	-84122
REALTRESULTAT -—824345		1063 539	1064663	812471
Överföring till l-3:e
AP-fonderna	-75 198	-74942	-75 705	-45 220

ÖVERSKOTT/UNDER
SKOTT I FÖRHÅLLANDE
TILL RESULTATKRAV 749147 988 597 988958 767251

310

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1988. Tkr. (forts)

	LTF V	4:e AP-fonden	LTF I-V	LTF I-V + 4:e fonden
Aktieutdelning	59080	27)66	268 541	542807
Ränteintäkter	10950	157894	121930	279 824
Bank, fondmäklare		0	40309	40309
Penningmarknads-
instrument		0	52156	52156
Konvertibla skuldebrev		0	18515	18515
Övriga intäkter	42	0	3152	3152
Räntekostnader	0	0	-456	-456
Förvaltningskostnader	-4947	-11421	-28904	-40325
Avskrivningar	-241	0	-1487	-1487
RÖRELSERESULTAT	64884	420739	362 776	783515
Realisationsvinster	153 504	1182516	1011407	2193923
Realistionsföriuster	0	-98962	-35 328	-134290
Avsättning till riskreserv	0	-45000	-5 500	-50500
Nt 11 ORESULTAT FÖRE
ÖVERFÖRING TILL l-3:e
AP-FONDERNA	218388	1459 293	1333 355	2 792 648
Överföring till l-3:e
AP-fonderna	-72 563	-145873	-343628	-489501
BOKFÖRINGSMÄSSIGT
NETTORESULTAT EFTER
ÖVERFÖRINGTlLLl-3:e
AP-FONDERNA	145825	1313420	989727	2303147
Nettoresultat före överföring
till l-3:e AP-fonderna	218388	1459 293	1333355	2792 648
Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/förluster	889207	4435 576	4041202	8476778
Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft	-133473	-274167	-635417	-909 584
REALT RESULTAT	974122	5620702	4 739140	1035982
Överföring till l-3:e
AP-fondema	-72 563	-145873	-343628	-489 501
ÖVERSKOTT/UNDER-
SKOTT I FÖRHÅLLANDE
TILL RESULTATKRAV	901559	5474 829	4395512	9870341

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

311

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/121988. Tkr.

LTF I	LTF II	LFT III	LFT IV
Bokförda Mark-	Bokförda Mark-	Bokförda Mark-	Bokförda Mark-
värden nads-	värden nads-	värden nads-	värden nads-
värden	värden	värden	värden

0 0 0

57 337

30276

57337

30276

9815

19819

19180

42429

43 736

1988

18395

18 395

324867 324867 62837 62837 17210 17210 114306 114306

2852245 3333090 2790824 3891227 2774221 3670911 2189170 2894550

TILLGÅNGAR

Likvida medel Penningmarknads-instriiment Statsskuldväxlar Företagscertifikat Riksobligationer Övriga värdepapper

Fordringar, bank, fondmäklare Fömtbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga fordringar Aktier

Optioner och optionersrätter Konvertibla skuldebrev m.m. Inventarier Bostadsrätt

SUMMA TILLGÅNGAR

RESULTAT

SKULDER, RISKRESERV OCH FONDKAPITAL

Skulder Fondlikvid Skuld till l-3:eAPF Upplupna kostnader och tomtbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder Premiereserv Optioner Summa skulder Riskreserv Fondkapital Tillskjutet gmndkapital

Uppindex gmndkapital

Ack överskott från tidigare år

Ack överskott i rel till resultatkrav Årets nettoresultat Årets +/- i rel till resultatkrav Summa fondkapital

SUMMA SKULDER, RISKRESERV OCH FONDKAPITAL

121 121 4341 4341

O O 16016 16016

2513736 2994 581 2543519 3643568

13158

363

13158

363

11627

1955

11981

1955

OOOO 75198 75198 74942 74942

336 336 582 582

813 813 1182 1182

OOOO

76 347 76347 76706 76706

15000 15000 15000 15000

2300000 2 299825

2 576831 2 570302

240674 .225491

-84 235 240622
220224 173802

749147 988 597

2760898 3241743 2699118 3799521

381 381 8820 8820

573 573 O O

2743 525 3640215 1721733 2408134

729

9801 10450

O 253 350 271680

729 517 517

0 0 0

11627 11627 26694 26694 75705 75 705 45 220 45 220

4837 4837 450 450

478 478 1556 1556

OOOO

92647 92 647 73920 73920

O O 20000 20000

2 300000 1400000

2577705 1605419

175753 451195

11601 427960
205 821 244055

988 958 767251

2 681574 3 578 264 2095250 2 800630

Tabell 33 Fondernas balansräkning den 31/12 1988. Tkr. (forts)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

	LFT V		4:e AP-fonden		LFTI-	V	LFTI-	V +
							4:e AP-fonden
	Bokförda Mark-		Bokförda Mark-		Bokförda Mark-		Bokförda Mark-
	värden	nads-värden	värden	nads-värden	värden	nads-värden	värden	nads-värden
TILLGÅNGAR
Likvida medel	14657	14657	106 888	106888	533 877	533877	640765	640765
Penningmarknads-
instrument
Statsskuldväxlar	0	0	508 592	508 592	57337	57 337	565 929	565 929
Företagscertifikat	0	0	617 129	617129	29634	29634	646 763	646763
Riksobligationer	0	0	0	0	30276	30276	30276	30276
Övriga värde-
papper	0	0	522 625	522625	61609	61609	584234	584234
Fordringar, bank,
fondmäklare	0	0	0	0	64119	64119	64119	64119
Förutbetalda kostna-
der och upplupna	50	50	1618	1618	13713	13713	15331	15331
Övriga fordringar	0	0	0	0	16 589	16589	16 589	16589
Aktier	2855 829	3715296	6 196405 15438760 12378 342 16401794 18574747 31840554
Optioner och
optionersrätter	0	0	0	0	9 801	10450	9 801	10450
Konvertibla skulde-
brev m.m.	0	0	198 574	278943	278135	296819	476 709	575 762
Inventarier	723	723	0	0	4287	4287	4287	4287
Bostadsrätt	2 300	2 300	0	0	2 300	2 300	2 300	2 300
SUMMA TILL-
GÅNGAR	2873559	3733026	8151831174745551348001917 522804 21631850 34997359
RESULTAT
SKULDER, RISK-
RESERV OCH
FONDKAPITAL
Skulder
Fondlikvid	74163	74163	120	120	112484	112484	112604	112604
Skuld till l-3:eAPF	72 563	72 563	145873	145 873	343628	343628	489 501	489 501
Upplupna kostnader
och fömtbetalda
intäkter	2 109	2109	7 198	7198	8314	8314	15512	15512
Övriga kortfristiga
skulder	167	167	1 114	1 114	4196	4196	5310	5310
Premiereserv
Optioner	0	0	0	0	0	0	0	0
Summa skulder	149002	149002	154305	154 305	468622	468622	622927	622927
Riskreserv	0	0	45000	45000	50000	50000	95000	95000
Fondkapital
Tillskjutet
gmnd-
kapital	2300000		2 350000	10599825 12949825
Uppindex gmnd-
kapital		2 568665		4862425	1	11898922		16761347
Ack överskott från
tidigare år	278 732		4289106		1371845		5660951
Ack Överskott i rel till
resultatkrav		113800		6937996		709748		7647 744
Årets nettoresultat	145825		1313420		989 727		2303147
Årets +/- i rel till
resultatkrav		901 559		5474829		4395512		9870341
Summa fondkapital	2 724 557	3 584024	7952526 17275250 12961397 17004182 20913923 34279432
SUMMA SKUL-
DER, RISKRESERV
OCH FOND-
KAPITAL	2873559	3733026	8151831174745551348001917522804 21631850 34997359

								Prop. 1988/89:144
								Bilaga 10
Tabell B4 De 20 största placeringarna				i Sydfonden (LTF I) 31/12 1988,			marknadsvärden. Tkr.
Företag	Ordni	ingsnr				Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-88	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans Affärer	värde tkr	aktiekapital* % 1,59	rösträtt* %
Volvo	1	1	5	3	8	Verkstad	476 322	aktiekapital* % 1,59	0,40
SCA	2	6	6	_	_	Skog	355 155	1,70	0,32
Stora	3	4	—	_	—	Skog	272 758	1,39	1,37
Skånska	4	2	3	13	19	Bygg	229630	0,86	0,52
Sydkraft	5	5	9	—	—	Övriga	220988	1,46	0,80
Astra	6	10	4	20	—	Kemi	206298	1,26	1,48
Modo	7	7	-	—	—	Skog	182736	3,99	2,02
Cardo	8	12	-	12	—	Förvaltn	107 352	2,89	2,89
SE-banken	9	8	-	—	—	Bank	102 658	0,46	0,46
Ericsson	10	9	8	15	—	Verkstad	87 584	0,62	0,01
Handelsbanken	11	—	-	■ —	—	Bank	69921	0,44	0,44
Procordia	12	-	-	—	—	Övriga	67 285	0,47	0,40
Providentia	13	15	-	—,	—	Förvaltn	62034	0,91	0,59
Electrolux	14	13	12	_	_	Verkstad	61647	0,29	0,01
Skandia	15	17	—	—	—	Förvaltn	58 824	0,55	0,55
Skrinet	16	16	13	1	_	Utveckling	54 390	11,39	8,10
Investor	17	18	_	_	_	Förvaltn	50 501	0,55	0,43
ASEA	18	—	—	—	—	Verkstad	40146	0,17	0,19
Euroc	19	—	—	—	_	Övriga	36381	0,78	0,29
Siab	20					Bygg Summa	34678 2777288	1,52	1,68
* Endast om >(	D,05 %
De tjugo största	placeringarnas		andel	IV fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) =
2777288 „,	3%

3 333090

314

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B5 De 20 största placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1988, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordni	ingsnr				Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-88	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans AlTärer	värde tkr	aktiekapital* %	rösträtt* %
Volvo	1	1	1	1	2	Verkstad	312475	1,0	0,8
Handelsbanken	2	II	12	_	18	Bank	179 147	1,1	1,1
Modo	3	6	6	II	10	Skog	175518	0,8	0,2
Stora	4	2	5	7	7	Skog	172 320	0,9	1,0
Marieberg	5	3 .	4	_	—	Övriga	167389	3,7	1,3
Skånska	6	5	2	13	19	Bygg	158759	0,6	0,4
Korsnäs	7	4	9	_	_	Skog	157968	2,2	2.0
Astra	8	8	13	9	_	Kemi	156 591	1,0	1,0
Skandia	9	7	14	_	—	Förvaltn	141264	1,3	1,3
SCA	10	13	3	9	—	Skog	133 543	0,6	0,3
ASEA	11	_	_	_	_	Verkstad	115951'	0,4	0,4
Bilspedition	12	18	—	_	—	Övriga	107107	2,9	1,5
Saab-Scania	13	14	16	6	8	Verkstad	94939	0,7	0,5
SKF	14	9	8	3	9	Verkstad	88856	0,8	1,0
SE-banken	15	12	_	_	_	Bank	84280	0,4	0,4
Hennes o Mauritz 16		_	—	_	_	Handel	82 500	3,3	1,5
Lundbergs	17	_	—	_	—	Bygg	76245	0,8	0,2
Catena	18	19	18	13	_	Handel	72714	2,9	2,9
UV-Shipping	19	_	—	_	—	Onoterad	70700	8,3	8,3
Siab	20	10				Bygg Summa	68200 2616466	3,0	2,4

* Endast om a0,05 %

' Varav konvertibla skuldebrev 9671 tkr

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) =

67.2 %

2616466

3891227

315

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell 36 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF 111) 31/12 1988, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordni	ingsnr				Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-88	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans Affärer	värde tkr	aktiekapital* %	rösträtt* %
Volvo	1	2	1	2	2	Verkstad	220800	0,7	0,2
Aritmos	2	4	7	_	—	Utveckling	210852	7,0	7,0
Klövern	3	5	_	_	—	Bygg	187 730	8,6	1,9
Handelsbanken	4	1	19	10	12	Bank	182400	1,2	1,2
Bilspedition	5	3	2	4	10	Övriga	166949	4,1	8,0'
BGB	6	-	—	_	-	Bygg	154077	5,2	5,2
Skånska	7	11	15	13	1	Bygg	147 350	0,6	0,3
Marabou	8	_	_	_	_	Övriga	124985	8,4	7,8
ASEA	9	13	5	3	13	Verkstad	123070	0,5	0,6
Proventus	10	—	_	_	_	Förvaltn	120600	_	—
Stora	11	—	_	_	_	Skog	114590	0,6	0,5
Gullspång	12	15	16	19	-	Övriga	110000	2,6	1,5
Skrinet	13	8	4	1	_	Utveckling	94256	20,0	14,2
Esab	14	7	20	9	5	Verkstad	86088	6,3	8,0'
Euroc	15	16	10	5	3	Övriga	80719	1,7	1,6
Lundbergs	16	10	12	—	-	Bygg	78000	0,9	0,2
Hexagon	17	17	-	—	—	Utveckling	74841	5,9	3,2
SCA	18	19	_	_	—	Skog	73610	0,4	0,1
Electrolux	19	_	_	_	—	Verkstad	71540	0,3	0,0
Skånska Banken	20			"		Bank Summa	71267 2493724	4,9	3,0

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) =

2493 724 _____

= 67 Q % 367(J911

' Värdena är avrundningar. De uppgår inte till 8 %.

316

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B7 De 20 största placeringarna i				1 Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1			988, marknadsvärden.
Tkr.
Företag	Ordni	ingsnr				Bransch Marknads-	Andel av	Andel av
	-88	-87	-86	-85	-84	enligt värde Veckans tkr AfTärer	aktiekapital* %	rösträtt* %
Stora	1	1	9	_	20	Skog 201397'	0,7	0,7
Volvo	2	2	3	_	_	Verkstad 178990	0,6	0,2
Marieberg	3	4	11	-	—	Övriga 98 175	2,1	0,8
Modo	4	3	6	12	—	Skog 895112	1,0	0,3
Skandia Int	5	10	4	_	_	Förvahn 85930	1,2	1,2
Saab-Scania	6	6	7	6	9	Verkstad 83279	0,6	0,5
NK	7	5	1	2	_	Handel 80852	5,1	5,4
Skånska	8	11	12	18	_	Bygg 79376	0,3	0,2
SCA	9	9	10	_	14	Skog 77 158	0,4	0,2
UV-Shipping	10	—	—	—	—	Onoterad 70 700	_	_
Ericsson	11	—	—	—		Verkstad 69920	0,5	0,0
Korsnäs	12	8	—	—	—	Skog 69914	1,0	0,8
Catena	13	13	5	—	—	Handel 67 337'	0,4	0,4
Handelsbanken	14	_	_	_	_ .	Bank 63263	0,5	0,4
Arcona	15	20	_	_	_	Bygg 61970"	2,0	1,4
Ratos	16	16	_	19	11	Förvaltn 57 511	0,9	0,4
Convexa	17	-	—	-	-	Bygg 48 787'	7,7	4,1
AGA	18	19	20	_	1	Kemi 48638	0,5	0,3
Cominvest	19	_	_	—	_	Inoir 47254'	9,8	5,6
Garphyttan	20	17		9	3	Verkstad 46845 Summa 1626807	7,3	7,3

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = 26268075 /

2894 550

' Varav konvertibla skuldebrev 61 331 tkr

2 Varav konvertibla vinstandelsbrev 45 500 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev 57 460 tkr

■* Varav konvertibla skuldebrev 4445 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev 3 546 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev 2 204 tkr

317

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B8 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) 31/121988, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Volvo

Modo

Korsnäs

Marieberg

Handelsbanken

Astra

Stora

ASEA

Euroc

Siab

Ericsson

Saab-Scania

SE-Banken

SCA

Sandvik

Klövern

Alfa Laval

Skandia

PK-banken

Regnbågen

Ordningsnr

-88 -87 -86 -85

12 2 5 8 3

12 20

-84

Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
enligt	värde	aktie-	rösträtt*
Veckans	tkr	kapital*
Affärer		%	%
Verkstad	291490	1.0	0,2
Skog	273984	5,8	3,4
Skog •	232 825	3,3	2,4
Övriga	195 950	4,3	1,5
Bank	182 400	1,0	1,1
Kemi	157535	1,0	0,8
Skog	152180	0,8	0,8
Verkstad	141 170	0,6	0,3
Övriga	137585	2,9	2,5
Bygg	127875	5,6	4,9
Verkstad	126960	0,9	0,0
Verkstad	121484	0,8	0,6
Bank	120400	0,5	0,5
Skog	117860	0,6	0,7
Verkstad	112990	0,7	0,2
Bygg	106863	4,9	1,5
Verkstad	105 750	1,5	0,0
Förvaltn	100800	0,9	0,9
Bank	87 500	0,7	0,7
Bygg	87450	6,2	1,7
Summa	2981051

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringamas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) ■

2981051 79 9 o/„

3733026

318

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B9 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden 31/121988, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordn	ingsnr				Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-88	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans AfTärer	värde tkr	aktiekapital* %	rösträtt* %
Astra	1	1	1	1	3	Kemi	1225 296	7,6	7,2
Volvo	2	2	4	2	1	Verkstad	1 109452	3,5	6,3
ASEA	3	3	3	4	3	Verkstad	1068 558	4,5	3,9
SCA	4	4	5	6	6	Skog	1026838'	4,6	4,6
Skånska	5	6	7	11	13	Bygg	974994	3,7	2,6
Electrolux	6	5	2	3	8	Verkstad	918 502	4,5	0,2
Sandvik	7	8	6	7	10	Verkstad	903226	5,9	5,7
Sydkraft	8	7	10	_	—	Övriga	776281	5,2	7,7
AGA	9	9	8	5	7	Kemi	723 753	7,0	9,0
Ericsson	10	17	17	14	5	Verkstad	553 825	4,0	0
Pharmacia	11	10 ■	9	8	4	Kemi	486073	4,5	2,6
Alfa Laval	12	13	15	13	18	Verkstad	450509	6,7	0
Gullspång	13	15	19	—	—	Övriga	357035	8,5	5,0
SKF	14	19	12	9	9	Verkstad	351079	3,2	4,3
Modo	15	—	—	_	—	Skog	334 770	4,5	5,0
Perstorp	16	—	—	_	—	Kemi	314947	6,6	2,9
Incentive	17	12	18	15	15	Utveckling	303012	8,7	8,2
Nordstjernan	18	143	10'	_	—	Inofif	297 549	3,4	4,5
Euroc	19	20	_	_	20	Övriga	285 545	6,1	7,2
Esselte	20	11	14	12	12	Övriga Summa	285 141 12746385	3,8	1,4

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = '2 746 385 7, 9 „/„ 17474555

84 172 tkr 94984 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev

2 Varav konvertibla skuldebrev (kvb)

ABV, uppköpt av Nordstjeman under 1988

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

319

400	436	466	482	516
0	92	285	209	0
400	528	751	691	516
308	243	542	691	516
92	285	209	0	0

ON	O	Tf	fO	ON	tn	_	OO	O	*N
r-	O		ON	OO	00	m	-*	r-	O
■	(N		NO	»n	o	Tf	NO	in	«
o	(N	Tf	ro	NO	r-	Tt	Tt	NO	IT)
m	NO	NO			o	O	m		N©
NO					X	ro	ro		NO

400	436	466	482	516
0	92	285	209	0
400	528	751	691	516
308	243	542	691	516
92	285	209	0	0

ON	O	Tf	fO	ON	tn	_	OO	O	*N
r-	O		ON	OO	00	m	-*	r-	O
■	(N		NO	»n	o	Tf	NO	in	«
o	(N	Tf	ro	NO	r-	Tt	Tt	NO	IT)
m	NO	NO			o	O	m		N©
NO					X	ro	ro		NO

400	436	466	482	516
0	92	285	209	0
400	528	751	691	516
308	243	542	691	516
92	285	209	0	0

ON	O	Tf	fO	ON	tn	_	OO	O	*N
r-	O		ON	OO	00	m	-*	r-	O
■	(N		NO	»n	o	Tf	NO	in	«
o	(N	Tf	ro	NO	r-	Tt	Tt	NO	IT)
m	NO	NO			o	O	m		N©
NO					X	ro	ro		NO