Motion till riksdagen
1988/89: Ub831
av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c, mp)
Skolans språkundervisning
Förbindelserna mellan länder och folk ökar. För att vi skall klara oss i det
alltmer internationaliserade samhället behöver vi kunskaper och färdigheter
som är realterade inte bara till den egna nationen eller kulturkretsen
utan också till omvärlden. Många av livsfrågorna är av global natur och
kan bara lösas i internationell samverkan. Det gäller att skapa förutsättningar
för ökad förståelse för andra folkgrupper, kulturer och religioner.
Ett ökande antal svenskar kommer i framtiden att arbeta i företag,
organisationer och myndigheter med internationella kontakter. Men även
i många vanliga arbetsuppgifter överallt i samhället kommer det att ingå
internationella moment av varierande karaktär. Det kan gälla att tala i
telefon, skriva brev eller läsa bruksanvisningar med fackuttryck på främmande
språk. Allt fler anställda inom serviceyrken, inte minst inom detaljhandeln
och turistnäringen, kommer i kontakt med människor från andra
länder. För att kunna sköta sina arbetsuppgifter måste de kunna förstå och
helst tala främmande språk. De behöver också ha viss kännedom om andra
kulturer och religioner. Även utanför arbetet vill människor i allt större
utsträckning kunna ta del av informations- och kulturutbudet på främmande
språk, såsom litteratur, tidningar och tidskrifter, film och television.
Engelska är obligatoriskt språk i grundskolan och på vissa gymnasieskollinjer
t.om. årskurs 2 (A-språk). Franska eller tyska är tillvalsämne på
grundskolans högstadium och studeras som fortsättn i ngsspråk i gymnasieskolan
(B-språk). Franska eller tyska kan även vara nyböijarspråk i gymnasieskolan
för dem som inte studerat språket i grundskolan; andra språk
som spanska och ryska kan också vara nybörjarspråk i gymnasieskolan (Cspråk).
Det finns hos eleverna ett stort intresse för att studera språk. Ändå har
statsmakterna under senare år krympt skolans resurser för språkundervisning.
Försvagningen av undervisningen i B/C-språk i gymnasieskolan står i
skarp kontrast till det ökade behov av språkkunniga tekniker, naturvetare
och ekonomer som samfällt omvittnas. Behovet av människor med språklig
grundutbildning utöver engelska är uppenbart.
Inför treårig studiegång i språk på teknisk linje m. m.!
Med anledning av aviserad avveckling av årskurs 4 på den tekniska linjen
kommer en ny timplan för årskurserna 3 på teknisk linje att utarbetas.
Som allmän linje för språkstudier i gymnasieskolan gäller att elever bör
studera de språk de väljer i årskurs 1 under hela gymnasieskoltiden.
Eleverna på den tekniska linjen studerar emellertid engelska och B- eller Cspråk
endast i årskurserna 1 och 2 och har inga språk alls i årskurs 3. Detta
är en stor brist i teknikernas studiegång. Nu är rätta tidpunkten att fatta
principbeslut om treårig studiegång i språk på gymnasienivå för blivande
tekniker. På timplanen för årskurs 3 av teknisk linje bör tas upp tre
veckotimmar engelska och tre veckotimmar i B- eller C-språk. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Normalt studeras på naturvetenskaplig linje två språk under tre år. På
många skolor kan eleverna emellertid välja ett naturvetenskapligt specialämne
(alternativämne om sammanlagt åtta veckotimmar) i årskurserna 2
och 3. De som väljer ett specialämne förlorar tre veckotimmar språk, dvs.
det ena språket i sista årskursen. Åtgärder bör vidtas för att stimulera
elever att välja detta språk som utökad studiekurs, t. ex. genom att betyget
i ämne som valts som utökad studiekurs tillgodoräknas vid ansökan till
högskoleutbildning (civilingenjörslinjer, läkarlinje m. fl.).
En skicklig tekniker, naturvetare eller ekonom blir i framtiden aldrig en
god yrkesman om han eller hon saknar goda språkkunskaper. Det är inte
lätt att efter gymnasieskolan klara omfattande språkstudier vid sidan av
fortsatta studier. För blivande tekniker, naturvetare, ekonomer m.fl. är
det därför viktigt att språkstudierna böljar så tidigt som möjligt, dvs. i
gymnasieskolan. För att stimulera tillval av lämpliga språkprogram i skolan
bör utbildningsplanerna för högskolans civilingenjörslinjer, naturvetenskapliga
linjer, lärarlinje, ekonomilinje m.fl. linjer som särskilt förkunskapsprov
snarast möjligt uppta tre årskurser engelska och tre årskuser Beller
C-språk från gymnasieskolan.
Intressera elever för studier i främmande språk och på
främmande språk!
De som är språkintresserade får största möjlighet till språkstudier på den
humanistiska linjen, i normalfallet tre moderna språk som vart och ett
studeras under tre år. Med oförändrat timtal i moderna språk kan man på
linjen också studera latin eller allmän språkkunskap. På linjen kan också
grekiska väljas. Det är av stort värde för utvecklingen av den språkliga
kompetensen i landet, om det vid varje större gymnasieskolenhet som
omfattar humanistisk-samhällsvetenskaplig (HS) sektor inrättas helklass
av humanistisk linje.
På de treåriga linjerna bör eleverna kontinuerligt få öva sig att inhämta
information på ett främmande språk i samhällsorienterande eller andra
ämnen. För att ta ett exempel, lärare i samhällsorienterande ämne som väl
behärskar engelska eller lärare i engelska som är behörig att undervisa även
i ett samhällsorienterande ämne bör kunna få undervisa delvis på engelska
Mot. 1988/89
Ub831
9
i ämnena samhällskunskap, historia och religionskunskap i vissa klasser.
Härigenom blir det möjligt för språken att återvinna en del av de timmar
som de vid tidigare timplansändringar förlorat.
Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att under en femårsperiod bedriva en
aktiv försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga
linjer i enlighet med vad som nyss anförts. En alternativ, kompletterande
kursplan för undervisning delvis på engelska i samhällskunskap, historia,
religionskunskap eller andra ämnen bör samtidigt göras.
Konkretisera målen för språkundervisningen!
Det finns ingen genväg till språklig kompetens, vare sig för den språkbegåvade
eller för den som inte är särskilt språkbegåvad. Allra minst är detta
fallet för den senare. Redan i grundskolan måste man därför ta språken på
samma allvar som man tar t. ex. matematiken och förklara uppbyggnaden
av det system som man vill lära ut och hur det kan användas kommunikativt.
Man bör i språkundervisningen eftersträva insikt hos eleverna om de
språkliga sammanhangen.
Om man i läroplan för grundskolan jämför kursplanerna i matematik
och engelska finnér man att delmomenten i engelska är ganska diffusa och
innehållslösa i jämförelse med matematikens. I gymnasieskolans läroplaner
för undervisningen i moderna språk möter man samma tendens som i
läroplan för grundskolan. De olika momenten i kursplanen för språk är
konturlösa. Vidare kan man konstatera att målen för studierna i engelska,
som eleverna studerat under sammanlagt nio eller tio år, är desamma som
för de kortare studierna i B-franska/tyska.
En god regel när man fastställer mål för undervisning är att målen skall
vara möjliga att beskriva, realistiska och mätbara. Det sista innebär att
man skall kunna verifiera att man uppnått målet eller delar av målet. Att
målen skall vara realistiska innebär bl. a. att de skall kunna uppnås med
tilldelade resurser.
Målen för språkundervisningen i gymnasieskolan bör variera beroende
på om det är första, andra eller tredje språket som studeras. Målen för de
olika språken behöver därför differentieras betydligt mer än för närvarande.
De behöver också göras mer konkreta. Av läroplanen bör klart framgå
vad som skall studeras och till vilken nivå. Målen skulle bli mycket mer
uppmärksammade om de definierades bättre och om det i flertalet fall gick
att mäta om man uppnår dem. Det är också viktigt att eleverna i skolan
har klart för sig syftet med sina språkstudier. Om syftet blir klarlagt blir det
lättare att uppfylla de krav som ställs för att nå målet.
Regeringen bör uppdra åt skolöverstyrelsen att snarast vidta åtgärder för
att åstadkomma beskrivningsbara, realistiska och mätbara mål för undervisningen
i språk.
Utforma modeller för en mer individualiserad
språkundervisning!
Mot. 1988/89
Ub831
Språkgrupperna är i många fall alldeles för stora — upp till 30 elever. Det
10
är nödvändigt att finna sådana organisatoriska former för språkundervisningen
att antalet elever i språkgrupperna kan variera beroende på vilken
färdighet som skall övas. Vidare är det angeläget med flexibla elevgrupperingar
inom ramen för en hel årskurs om 31—60 eller 31—90 studerande
av visst språk för att åstadkomma arbetsformer som passar den enskilda
eleven. Det behövs ett intensifierat försöks- och utvecklingsarbete med
bl. a. grund- och tilläggskurser. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att
snarast utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i
gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för
gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för språkundervisning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om moderna språk på timplanen för årskurs 3 av
teknisk linje,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkunskapskrav i språk för vissa utbildningar
och om tillgodoräknande av betyg i frivilligt studerat språk vid ansökan
till högskoleutbildning,
3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att under en femårsperiod bedriva en aktiv försöksverksamhet
med en förstärkt språklig utbildning (språkgymnasium) på treåriga
linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga
ämnen i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma beskrivningsbara,
realistiska och mätbara mål för undervisningen i språk i enlighet med
vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får
i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning
i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom
ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för
språkundervisning.
Stockholm den 12 januari 1989
Rune Rydén (m)
Martin Olsson (c)
Erling Bager (fp)
Gösta Lyngå (mp)
Karin Falkmer (m)
Per Stenmarck (m)
Ingrid Sundberg (m)
Mot. 1988/89
Ub831
11